Prop. 1984/85:74

Prop.
1984/85:74

Regeringens proposition

1984/85:74

om
ändring av upplåningsrätten för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa;

beslutad
den 1 november 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att upplåningsrätten för Konungariket Sveriges stashypotekskassa
skall grundas - förutom på kassans grundfond - även på kassans eget
fondkapital.

Ändringen
föreslås träda i kraft den I januari 1985.

I Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 74

Prop.
1984/85:74 2

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa och
om stadshypoleksföreningar

Härigenom
föreskrivs att 7 § lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoleksföreningar' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

7§

Kassan anskaffar medel för sin Kassan anskaffar medel för sin

verksamhet
genom lån mot obliga- verksamhet genom lån mot obliga

tioner eller genom annan upplå- tioner eller genom annan upplå

ning. Sammanlagda beloppet av ning. Sammanlagda beloppet av

kassans låneskuld får ej uppgå till kassans låneskuld får ej uppgå till

mera än tio gånger beloppet av den mera än tio gånger summan av den i

i 13 § angivna grundfonden. 13 § angivna grundfonden och de i

15 § angivna reserv- och kapital-täckning.sfonderna.

Nedgår
grundfonden genom föriuster som uppkommit på kassans rörelse i dess helhet med
mer än fem procent, får kassan ej upptaga nytt lån utan regeringens medgivande.
Är nedgången större än tio procent, fordras för upptagande av nytt lån även
riksdagens medgivande.

Tages
grundfonden i anspråk för att täcka förlust, skall kassan anmäla detta hos
regeringen.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1985.

Lagen
omtryckt 1983:578.

Prop. 1984/85:74

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-11-01

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Bodslröm, Göransson, Dahl, R. Carisson,
Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition
om ändring av upplåningsrätten för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

1
Inledning

Bestämmelser
för stadshypoieksinslilutionens verksamhet finns i lagen (1968:576) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoleksföreningar.
Institutionen består av en central kassa - Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
- och tjugo regionalt verksamma stadshypoleksföreningar. Genom föreningarna
lämnar institulionen lån i huvudsak mot säkerhet i form av panträtt i bostads-
och affärsfasligheier. Sladshypolekskassan har lill uppgift alt skaffa medel lill
föreningarnas kreditgivning genom upplåning mol obligationer eller genom annan
upplåning. Kassans upplåningsriitl bestäms av storleken av den grundfond som
staten ställer till kassans förfogande. Upplåningen får inte överstiga tio
gånger grundfondens storlek. Grundfonden uppgår f. n. till 12,5 miljarder kr.
och består av en garantiförbindelse som fullmäktige i riksgäldskonlorel har utfärdat.
Den senaste grundfondshöjningen skedde år 1983 med 2 miljarder kr. (prop.
1982/83: 136, NU 36. rskr 326. SFS 1983:578). För garantiförbindelsen erlägger
sladshypolekskassan en årlig avgift till staten på 0,259 av garantiförbindelsens
belopp (SFS 1983:585).

Kassans
behållna årsvinst skall avsättas till en reservfond. Denna skall lägst uppgå lill
elt belopp som motsvarar en procent av kassans skulder. Uppgår reservfonden till
det föreskrivna beloppet får kassan göra avsättning till en kapitaltäckningsfond.
Denna har samband med institutionens möjligheler att lämna vissa typer av lån.
Medel som avsatts till kapitaliäck-ningsfonden får användas endast för
överföring till reservfonden. Reservfonden får - med visst undantag - användas
endast lill all läcka förlust som uppkommit pa kassans rörelse i dess helhet. " I Riksdagen 1984/85. 1 saml.
Nr 74

Prop. 1984/85:74 4

Sladshypolekskassan
har i en skrivelse till regeringen den 22 augusti 1984 hemställt att kassans upplåningsräll
ökas. Kassan har föreslagit att delta i första hand får ske genom att kassans
egna fonder inräknas jämte grundfonden i den bas som bestämmer
upplåningsrätten. I andra hand har kassan hemställt att grundfonden höjs från
12,5 miljarder kr. till 15 miljarder kr. Skrivelsen bör fogas lill protokollet
i detla ärende som bilaga 1.

Yttranden
över stadshypotekskassans framställning har avgetts av bankinspeklionen, bosiadsslyrelsen,
fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige i riksgäldskontoret, Allmänna
pensionsfonden, första-tredje fondstyrelserna. Svenska bankföreningen. Post-
och Kreditbanken, PK-banken, Sveriges föreningsbankers förbund. Svenska
sparbanksföreningen och Svenska försäkringsbolags riksförbund. En
sammanfattning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 2.

2
Föredragandens överväganden

Mitt
förslag: Vid bestämmandet av stadshypotekskassans upplåningsrätt får jämte
grundfonden även räknas in kassans reservfond och kapitaltäckningsfond.

Stadshypotekskassans
framställning: Överensstämmer med milt förslag (bilaga I).

Remissinstanserna:
I stort selt samtliga remissinstanser tillstyrker alt kassans upplåningsbas
breddas eller all upplåningsrätlen ökas (bilaga 2).

Skälen
för mill förslag: Stadshypotekskassans grundfond utgörs av en av slalen genom riksgäldsfullmäklige
utfärdad garantiförbindelse. Grundfonden är avsedd alt i sista hand användas
för att fullgöra kassans förbindelser gentemot obligalionsinnehavarna. Stadshypotekskassans
upplåningsmöj-ligheler begränsas av all kassans låneskuld inle får uppgå till
mer än 10 gånger dess grundfond. Eftersom grundfonden f n. är 12,5 miljarder
kr. kan kassan låna upp högst 125 miljarder kr. Enligl vad kassan nu uppger kommer
de angivna upplåningsmöjligheterna att bli fullt utnyttjade under första halvåret
1985. Skall kassan därefter kunna öka sin upplåning måste således
upplåningsbasen höjas.

Enligl
min mening bör, med hänsyn till den utlåningsverksamhet som kan förutses för sladshypoteksföreningarnas
del de närmaste åren, upplå-ningsmöjligheierna för sladshypolekskassan ökas.
Detta kan ske antingen genom en höjning av grundfonden eller genom all också
kassans reservfond och kapitaltäckningsfond får grunda upplåningsräll
tillsammans med grundfonden.

Prop.
1984/85:74 5

Sladshypolekskassan
utgör tillsammans med Sparbankernas inteckningsaktiebolag, Spintab, och Svensk
bostadsfinansiering aktiebolag BOFAB de tre dominerande instituten för
bottenlångivning till bostadssektorn. För Spintab och BOFAB, med vilka sladshypolekskassan
således konkurrerar, gäller lagen (1963:76) om kreditaktiebolag. Upplåningsrätlen
regleras i resp. bolagsordning. Dessa är godkända av regeringen. För upplåningsmöjligheterna
finns i bolagsordningarna en yttersta gräns vid 50 gånger bolagets eget kapital
och en av ägarna tillskjuten eller garanterad fond. För Spintabs och BOFAB:s
del ingår således det egna kapitalet, med vilket avses bl.a. aktiekapital och
reservfond, i den bas som grundar upplåningsrätt.

Det
finns enligt min mening inte några avgörande argument för att behandla sladshypolekskassan
annorlunda än Spintab och BOFAB när det gäller den nu aktuella frågan om
upplåningsrätten. Jag anser därför att kassans reservfond och kapitaltäckningsfond
bör kunna grunda upplåningsrätt tillsammans med kassans grundfond. Vid
utgången av år 1983 uppgick de två förstnämnda fonderna till cirka 2,1
miljarder kr. För kassans del skulle således mitt förslag leda till att
upplåningsmöjligheterna ökade med cirka 21 miljarder kr. Grundfonden skulle då
t. v. kunna bibehållas på sin nuvarande nivå.

På
grund av vad jag anfört förordar jag att 7 § lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoleksföreningar ändras så att därav framgår att även kassans
reserv- och kapitaltäckningsfonder skall ingå i upplåningsbasen för sladshypolekskassan.
Den nu föreslagna lagändringen kan inte anses påverka de nuvarande
borgenärernas rätt på sådant sätt att några särskilda övergångsbestämmelser erfordras.

Den
föreslagna lagändringen får anses vara av så enkel beskaffenhet att lagrådsgranskning
inte är påkallad.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoleksföreningar.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag föredraganden lagt fram.

Prop. 1984/85:74 6

Bilaga I

Konungariket Sveriges stadshyptekskassa

I I3§ lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoleksföreningar stadgas att staten som grundfond för kassan
ställer lill förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse
på tolv och en halv miljarder kronor (beloppet senast ändrat genom SFS
1983:578). Enligt bestämmelser i lagens 7§ får sammanlagda beloppet av kassans
låneskuld ej uppgå lill mera än tio gånger beloppet av grundfonden.

Kassans låneskuld får sålunda enligt bestämmelserna uppgå lill
högst 125 miljarder kronor. Den utelöpande obligationsskulden och skulden enligt
utgivna kapitalmarknadsreverser uppgick den 31 juli 1984 lill ca 104,4
miljarder kronor resp. ca 6,3 miljader kronor, dvs. totalt ca 110.7 miljarder
kronor. I beloppet ingår försålda men ej likviderade obligationer resp.
reverser. Med hänsyn härtill uppgick den outnyttjade upplåningsrätlen den 31
juli 1984 till ca 14,3 miljarder kronor.

De anförda siffrorna aklualiserar frågan om en ökning av
upplåningsrätten.

Följande uppställning visar utvecklingen under senare år
av kassans obligations- och reversskuld samt låneverksamhet:

Belopp

ulel ö pande

Nelto ö kning av

ule-

sl å ende hypole

ksl å n

obligationer

kapilalmark-nadsreverser
esp. å r)

(vid slulel av r

mkr

mkr

mkr

%

1975

45 207

4 7.15

11.5

1976

49452

4512

9.8

1977

54 841

5 313

10.5

1978

61409

6 743

12.1

1979

67 656

6312

10.1

1980

73 037

713

6141

8.9

1981

82419

1847

10456

13.9

1982

89087

3 022

7 825

9.2

1983

99002

4 5.M

11476

12.3

Anm. I beloppen utelöpande obligationer och kapilalmarknadsreverser
har räknais in vid resp. lidpunkt försålda men Icke likviderade obligationer
och reverser.

Som framgår av tablån har låneverksamheten ökat i avsevärd
omfattning under senare år. Såvitt gäller ökningen inom den prioriterade delen
av stadshypotekskassans verksamhet fastställer numera riksbanken årligen en
ram. För år 1984 medger ramen en upplåning om 10 miljarder kronor. Vad avser
den oprioriterade delen av verksamheten innebär riksbankens styrning numera
endast alt en årlig ram fastställs för upplåning på den organiserade marknaden.
För kassans del är denna ram 853 miljoner kro-

Prop. 1984/85:74 7

nor förär 1984. Oprioriterad upplåning på den oorganiserade
marknaden är fri. Det skall vidare framhållas att balanserna av inneliggande
beviljade låneansökningar, som kassan huvudsakligen lill följd av lägel på kapilal-marknaden
inte kunnat effeklucra. uppgår till etl belopp som överstiger 9.5 miljarder kronor.
Härav utgör närmare 7.2 miljarder kronor prioterade lån. Mot bakgrund av här
angivna förhållanden kan lillväxten i obligationsskulden och reversskulden för
hela år 1984 uppskattas lill minst 12 miljarder kronor. Kassaslyrelsen bedömer
således att den förfatlningsbestämda upplåningsrätten kan bli fulll ulnyttjad
under första halvåret av år 1985. Med hänsyn härtill hemsiällcr kassaslyrelsen
att kassans upplåningsrätt nu vidgas.

Den ökning av upplåningsrätlen som är erforderlig kan ske
genom att grundfonden höjs. Så har också under senare år skett vid flera
tillfällen. Kassans starka expansion har krävt all grundfonden höjts i etapper
till mer än det dubbla beloppet under den senaste 1 O-årsperioden. Vid utgången
av år 1975 var grundfonden 5 miljarder kronor och är f. n. som nämnts ovan 12.5
miljarder kronor.

Den storlek som grundfonden nu har uppnatt kan aktualisera
också andra sätt att öka upplåningsrätten. Grundfondens syfte är att vara en
garanti för kassans långivare för alt kassan kan fullgöra sina förpliktelser
även i en sitaution där rörelsen drabbas av allvarliga förluster. Men samma
funktion har också de egna fonder som under årens lopp har byggts upp inom
institutionen av kvarhållna vinstmedel. Här har under senare år skett en stark
utveckling. Den samlade fondrelationen för kassan och föreningarna var vid
utgången av år 1983 4,6%. medan den vid ingången av år 1969, när institutionen
i sin nuvarande form inledde sitt första veksamhetsår, uppgick till 2,69f. En
betydande stärkning av den finansiella ställningen har alltså åstadkommits.
Samtidigt torde den stora volymökningen och breddningen av Sladshypoteks låneverksamhel
ha inneburit en riksutjämning som ytterligare förbättrat säkerheten för
obligations- och reversinnehavarna. I praktiken har därför grundfondens
relativa betydelse minskat.

Mot den angivna bakgrunden finns det enligt
kassastyrelsens mening anledning att överväga en lösning som innebär att
kassans upplåningsrätt ökas utan att nya garantiåtaganden från statens sida
behöver göras.

Den ändring i gällande lag som kassastyrelsen anser ligger
närmast till hands alt föreslå innebär att upplåningsrätlen inte skall grundas
enbart på det statliga garanlibeloppet utan även pä det egna fondkapitalet inom
institulionen. Upplåningsrätten förde s.k. mellanhandsinstituten bestäms
nämligen vanligtvis numera på detta sätt. Delta gäller t.ex. i fråga om de med Stadshypotek
konkurrerande kreditaktiebolagen för vilka upplåningsrättens storlek ytterst
bestäms av det egna kapitalet plus de garantiåtaganden ägarbankerna gjort i
form av garanlifond. Det kan också erinras om att upplåningsrätlen för Svenska skeppshypotekskassan
sedan år 1965 base-

Prop.
1984/85:74 8

ras ej enbart på den statliga garantifonden utan även på skeppshypoteks-kassans
reservfond.

Stadshypotek har en mer komplicerad organisatorisk
uppbyggnad än de nämnda andra kreditinstituten, vilkel innebär att de egna
fonderna är fördelade mellan kassan centralt och de 20 föreningarna, vilka
utgör självständigajuridiska personer. Föreningarna är emellertid subsidiärt
ansvariga också för kassans förpliktelser, samtidigt som de i praktiken
knappast har några andra skulder än de som består i lånen från kassan. I etl
krisläge står därför de samlade fonderna hela institutionen, såväl kassans som
föreningarnas, till förfogande för att möta betalningsförpliktelserna till
obligations- och reversinnehavarna. Strikt säkerhelsmässigt skulle det alltså
vara motiverat att jämställa föreningarnas fonder med kassans vad gäller att gunda
en upplåningsrätt för kassan. Kassastyrelsen vill likväl för närvarande inle
föreslå att man går längre än att räkna in själva kassans egna fonder jämte
grundfonden i den bas som bestämmer upplåningsrätten. De egna fonderna var vid
utgången av 1983 ca 2.1 miljarder kronor.

Stadshypotekskassans låneskuld skulle med denna lösning
inte få uppgå till mera än tio gånger det sammanlagda beloppet av grundfonden,
reservfonden och kapitaltäckningsfonden. 1 praktiken skulle det år 1984
innebära att kassans upplåningsrätt ökade med tio gånger reserv- och kapitaltäck-ningsfondernas
belopp, dvs. med ca 21 miljarder kronor. En ökning av grundfonden skulle i så
fal! kunna anstå. Det bör här tilläggas att fondkraven såvitt gäller stadshypoteksinstitutionen
även efter en sådan justering av upplåningsreglerna som nu angetts är avsevärt
högre än för de kreditaktiebolag som verkar på samma marknad.

Om den föreslagna lagändringen genomförs får övervägas om
en särskild övergångsbestämmelse behövs till skydd för de kassans borgenärer
som finns vid tillkomsten av lagändringen. Exempel på sådana bestämmelser med
särskilda garantier för borgenärer finns i SFS 1968:575 och SFS 1970:66.

Mot bakgrund av det anförda hemställer styrelsen att 7§ i
lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoleksföreningar
erhåller följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

Kassan anskaffar medel för sin Kassan
anskaffar medel för sin

verksamhet genom län mot obliga- verksamhet genom lån mot
obliga

tioner eller genom annan upplå- tioner eller genom annan upplå

ning. Sammanlagda beloppet av ning. Sammanlagda beloppet av

kassans låneskuld får ej uppgå till kassans låneskuld får ej uppgå till

mera än tio gånger beloppet av den mera än tio gånger summan av den i

i 13 § angivna grundfonden. 13 § angivna grundfonden och de i

15 § angivna reserv- och kapital-täckningsfonderno.

Prop. 1984/85:74 9

Nedgår
grundfonden genom förluster som uppkommit på kassans rörelse i dess helhel med
mer än fem procent, får kassan ej upptaga nytt lån utan regeringens medgivande.
Är nedgången större än tio procent, fordras för upptagande av nytt lån även
riksdagens medgivande.

Tages
grundfonden i anspråk för alt täcka förlust, skall kassan anmäla detta hos
regeringen.

För
den händelse regeringen skulle finna att tidsmässiga eller andra hinder föreligger
mot den av kassastyrelsen föreslagna ändringen, hemställer styrelsen i andra
hand att grundfonden höjs med ett belopp av minst två och en halv miljarder
kronor, dvs. till lägst femton miljarder kronor.

I
behandlingen av detta ärende har deltagit styrelsens ordförande N. Erik Åqvist,
vice ordförande Paul Jansson, ledamöterna Edmund Gabrielsson, Evald Eklöf,
Sven Gustafson, Yngve Sundeli, Lars Wohlin, Esbjörn Olsson, Gunnar Thorell och
Rolf Trodin.

Styrelsen
för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

N. Erik Åqvist Lars Wohlin

Prop.
1984/85:74 10

Bilaga
2

Sammanställning av remissyttranden

Stadshypotekskassans
framställning har tillstyrkts eller lämnals ulan erinran av bankinspektionen,
fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige i riksgäldskontoret. Svenska
bankföreningen, Posl- och Kredilbanken. PKbanken och Svenska
sparbanksföreningen. Riksgäldskonloret anser sig dock kunna lämna kassans
förslag utan erinran endast under förutsättning att förluster för sladshypolekskassan
vid likvidation i försia hand avräknas från reserv- och kapitaltäckningsibnderna.

Bostadsstyrelsen
tillstyrker en ökning av stadshypotekskassans uilå-ningsrätt utan att ta
ställning lill hur detta skall ålstadkommas medan Sveriges föreningsbankers
förbund förklarar sig ej ha nägon erinran mot au upplåningsrätten ökar.
Förbundet förordar dock närmast all kassans grundfond höjs.

Allmänna
pensionsfonden, första-tredje fondstyrelserna, uppger att man inte finner
anledning att principiellt motsätta sig stadshypotekskassans förslag medan
Svenska försäkringsbolags riksförbund f. n. inte anser sig kunna ta ställning till
stadshypotekskassans förslag om ändrade upplåningsmöjligheter.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1384