Prop. 1984/85:76

Prop.
1984/85:76

Regeringens proposition

1984/85:76

om beskattning av vissa
utländska forskare;

beslutad
den 1 november 1984.

Regeringen föreslår riksdagen atl anta de förslag
som har upplagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs förslag fram om särskilda
beskattningsregler för högl kvalificerade utiändska forskare som arbelar
tillfälligt i Sverige. Syfiet är atl ekonomiskt underlätta för
forskningsinstitutioner och förelag atl anlita utländsk korapetens för
angeläget forsknings- och utvecklingsarbete. Detta uppnås genora lindring i inkorastbeskattningen
under en kortare tid. Beslut om att reglerna skall få tillämpas för en forskare
skall fattas av en särskild nämnd kallad forskarskattenämnden. Förslag läggs
också fram om en reduktion av underlaget för socialavgifter för berörda forskare
och om sekretess hos forskarskattenämnden.

1 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 76

Prop.
1984/85:76 2

1
Förslag till

Lag
om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i

Sverige

Härigenom
föreskrivs följande.

1
8 För utländska forskare gäller
skattelättnader vid tUlfälligt arbele i Sverige i den omfattning som anges i
denna lag. Med utländsk forskare avses forskare sora inte är svensk medborgare.

2
8 Skallelättnader medges för
inkomst av tillfällig anställning eller tillfälligt uppdrag sora avser
kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete raed sådan inriktning eller på
sådan kompetensnivå all betydande svårigheter föreligger för en rekrytering
inom landet. Skallelättnaderna medges under en tid av högst två år eller - om
del finns särskilda skäl - högsl fyra år under en tioårsperiod.

3
8 Skattelättnader raedges
endast om forskaren omedelbart innan han börjar arbeta i Sverige har varil
bosalt och verksam utomlands eller vistals här en kortare lid för uppdrag inom
sitt verksamhetsområde utan att vara atl anse som bosatt i Sverige.

4
§ Som skattepliktig intäkt för
forskaren tas upp 70 proceni av sådan lön av anställningen eller uppdraget för
vUken han är skattskyldig i Sverige.

Med lön likställs sjukpenning och föräldrapenning
enhgt lagen (1962:381) om allmän försäkring, sjukpenning enligl lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd samt ersättning enligl lagen (1956:293) om ersättning åt sraittbärare
ävensom lill intäkt av ijänsl enligt 32 8 1 raom. komraunalskattelagen
(1928:370) hänförlig ersättning, sora i annan form än livränta har utgått på
grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, lagen i samband med tjänsten, allt
under förutsättning atl ersättningen hell eller till huvudsaklig del gmndar
sig på anställningen eller uppdraget.

5 8
Som skattepliktig intäkt anses inte ersättning för kostnader som

forskaren på grand av vistelsen i Sverige har haft för bostad här i landet,

för flyttning lUl eller från Sverige, för egna och familjeraedleraraars resor

raellan Sverige och heralandet eller i förra av avgifter för barns skolgång

här i landet. Inte heller skall förmån av fri eller delvis fri bostad tas upp

som skattepliktig intäkt. Avdrag medges inte för kostnader som täcks av

sådana icke skattepliktiga ersättningar.

6 8
Frågan om föratsättningar för skattelättnader föreligger prövas av en

forskarskattenärand knuten till riksskatteverket. Ordförande i nämnden är

verkets generaldirektör raed överdirektören i verket sora personlig supple

ant.

Nämnden skall i övrigt bestå av tre ledamöter, var
och en med personlig suppleant. Äv ledamöterna skall en ha särskild insikt i
beskattningsfrågor och två särskild insikt i forskningsfrågor. Motsvarande gäUer
deras suppleanter.

Ledamöterna och deras suppleanter förordnas av
regeringen för tre år. Ordförandena i naturvetenskapliga forskningsrådet och
medicinska forsk-

Prop. 1984/85:76 Ää, 3

ningsrådet
skall gemensamt avge förslag lill en ledamot jämte suppleant, ordföranden i
humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet förslag till en ledamot samt
generaldirektören för styrelsen för teknisk utveckling förslag lill en
suppleant.

7
8 Suppleant får kallas atl
della i behandlingen av elt ärende i stället för ledamoten, om han har särskild
sakkunskap inom del område som ärendet avser.

8
§ Framställning till
forskarskattenämnden skall vara skrifilig och avse en viss forskare. Ansökan
får göras, förutom av forskaren, av den som anlitar eller avser atl anlila
forskaren och av arbetsgivaren i utiandet om forskaren kvarstår i dennes
tjänst.

9
8 Som forskarskattenärandens
beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Vid lika röstetal har
ordföranden ulslagsrösl.

Forskarskattenämnden är beslutför med ordföranden
och två ledamöter, om de är ense om beslutet.

10
8 Om forskarskattenämnden
finner förutsättningarna för skattelättnader uppfyUda, skall i beslutet anges
den tid beslutet avser.

11
8 Om närandens beslut skall
forskaren och den sora anlitar eller avser all anlita forskaren underrättas,
även om han inle är sökande.

12
8 Forskarskattenärandens
beslut får inte överklagas.

13
§ 1 kontrolluppgift enligl 37 8
1 mom. taxeringslagen (1956:623) skall arbetsgivaren lämna uppgift även ora
sådan lön, ersättning eller förmån som inte utgör skattepliktig intäkt på grund
av bestäramelserna i denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och
tillämpas första gången vid 1986 års taxering. 1 fråga ora forskare som vid
ikraftträdandet innehar tillfällig anställning eller tillfälligt uppdrag i
Sverige skall prövningen ske med utgångspunkt i förhållandena vid
anställningens eller uppdragets början. Från dagen för ikraftträdandet räknas
också den lidrymd under vilken skattelättnader kan medges.

Prop. 1984/85:76 4

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1984:670) om ändring i lagen (1981:691) om

socialavgifter

Härigenom föreskrivs atl 2 kap. 4§ lagen (1981:691)
om socialavgifter, i den lydelse paragrafen har erhållit genom lagen (1984:670)
om ändring i nämnda lag, skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2
kap. 4§ Vid bestämmande av avgifisunderiaget skall bortses från

1.
ersättning till en och samme
arbetstagare om den under året inte uppgått till 1 000 kronor,

2.
ersättning till arbetstagare
som vid årets ingång fyllt 65 år,

3.
ersättning till arbetstagare
vid sjukdom eller ledighet för vård av barn eller med anledning av barns
födelse, till den del ersättningen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning
som arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 168 eller 4 kap. 20§ lagen (1962:381)
om allmän försäkring,

4.
uppdragsersätlning för vilken
bevillningsavgift har erlagls enligl lagen (1908:128) ora bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter,

5.
ersättning som en arbetsgivare
utgett till barn för arbete som ulförts i hans förvärvsverksamhet i de fall
avdrag för ersättningen inle får göras vid inkomsttaxeringen,

6.
ersäitning till den del denna
motsvarar kostnader i arbetet som arbetstagare hafl att läcka med
ersättningen,

7.
ersättning för tjänstgöring i
verkskydd enligl 47 8 Iredje stycket civilförsvarslagen (1960:74), i den mån
ersättningen utgör eller motsvarar dagpenning,

8.
ersäitning för arbete som har
utförts utomlands, till den del denna inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 §
första stycket lagen om allmän försäkring,

9.
ersättning för skiljemannaupp- 9.
ersättning för skiljemannaupp-drag i fall där parterna i skiljeförfa- drag i
fall där parterna i skiljeförfarandet är av utländsk nationalitet.
randet är av utländsk nationalitet,

10. ersättning som på
grund av bestämmelserna i 4 eller 5 § lagen (1984:00) om beskattning av
utländskaforskare vid tUlfälligt arbete i Sverige inte utgör skattepliktig
intäkt. Beslämmelsen i första styckel 6 är tillämplig endast om kostnaderna kan
beräknas uppgå lill minst 10 proceni av arbetslagarens ersättning från
arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestäraraer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares kostnader i
viss verksarahet.

I fråga om inkorast från fåmansföretag skall
föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 8 kommunalskattelagen
(1928:370) tUlämpas vid bestämmande av avgifisunderiaget.

Prop.
1984/85:76 H-]'; 5

3 Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs alt 9 kap. 1 §
sekretesslagen (1980:100)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. 1§

Sekretess gäller i myndighels
verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i
övrigt fastställande av underlag för bestäraraande av skatt, för uppgift om
enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Uppgift hos tullverket får
dock lämnas ul, om del står klart att uppgiften kan röjas ulan atl den enskilde
lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast
om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Har
uppgifien erhållits från annan myndighet och är den sekretessbelagd där,
gäller dock denna sekretess hos domstolen, om uppgifien saknar belydelse i
målel.

Med skatt avses i detla kapitel
skall på inkomsl eller förmögenhet saml omsättningsskatt, tull och annan
indirekt skalt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift
och liknande avgifi samt skatte- och avgiftstillägg och förseningsavgift. Med
verksamhet som avser bestämmande av skalt jämställs verksamhet som avser
bestämmande av pensionsgrundande inkomst.

Sekretessen gäller inte beslut,
varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för
bestämmande av skatt fastställs, såvida inte beslutet meddelas i ärende om

1. förhandsbesked i laxerings- eller skattefråga,

2.
befrielse från
tiUärapning av bestämmelserna om beräkning av skattepliktig realisationsvinst
vid avyttring av aktier och liknande egendom i samband med
strukturrationalisering,

3.
rätt all
erhålla avdrag vid laxeringen för avsättning till särskild nyanskaffningsfond,

4.
rält atl
erhålla avdrag vid taxe- 4. rätt atl erhålla avdrag vid taxeringen
för kostnad för exportkredit. ringen för kostnad för exportkredit,

5. beskattning av utländska forskare
vid tUlfälligt arbete i Sverige när beslutet har fattats av forskarskattenämnden.
Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som
föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning eller om skalteregisler. 1
fråga om uppgift i allmän handting gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Lagen omtryckt 1982:1106.

Prop. 1984/85:76 6

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-11-01

Närvarande:
statsministern Palrae, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Bodströra, Göransson, Dahl, R.
Carlsson, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition
om beskattning av vissa utländska forskare

1
Inledning

Efter regeringens bemyndigande den 9 februari 1984
tillkallade jag en särskild utredare med uppdrag att se över beskattningen av
utländska forskare med tillfällig anställning i Sverige. Utredningen, som antog
benämningen innovationsskalteulredningen (Fi 1984:01)', har i ett betänkande
(Ds Fi 1984:16) Utländska gästforskares beskattning lagl fram förslag till en
särskild lag om detla. Ulredningen har också föreslagit en reduktion av
underlaget för socialavgifter för berörda forskare och vissa nya sekretessbestämmelser.
Betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning
över remissinstanserna och en samraanstäUning av remissyttrandena bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Jag avser att nu ta upp frågan om lagstiftning på
grundval av utredningens förslag.

2
Allmän motivering 2.1 Behovet av åtgärder

En framgångsrik forsknings- och
utvecklingsverksamhet är en förutsättning för att Sverige på längre sikt skall
kunna återvinna sin ekonomiska styrka.

För atl den svenska industrin skall kunna behålla
sin internationella konkurrenskraft krävs vidare en ständig förnyelse genom
teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.

'
Utredningsman f.d. kammarrättspresidenten Gustaf Hedborg

Prop. 1984/85:76 7

Svensk forskning hävdar sig väl vid en
internationell jämförelse såväl kvantitativt som kvalitativt. Forskningen i
vårt land är emellertid starkt beroende av atl kunna inhämta kunskaper från den
mångfalt större massan av ny kunskap i andra länder. Det finns vidare områden
där det saknas forskare med den nödvändiga kompetensen eller inriktningen inom
landet. Detla gäller forskningen såväl inom näringslivet som vid universitet
och högskolor. Det är därför viktigt att främja det internationella forskarutbytet.

Under senare år har del blivit svårare alt
rekrytera utländska forskare lill uppdrag i Sverige. Detta hänger samman med
att brislen på kvalificerade forskare inom vissa sektorer har drivit upp det
internationella löneläget till en nivå avsevärt över den svenska. Särskilt
markant är detla inom vissa forskningsområden som är av storl iniresse för
industrin. Till detta kommer att den svenska inkomstskatten forifarande är hög
internationellt sett, samtidigt som utiändska forskare har begränsade
möjUgheter all utnyttja de sociala förmåner som erbjuds här vad gäller t.ex.
utbildning.

Della gör del svårt all få utländska forskare alt
arbeta här i sådan omfallning all de blir skattskyldiga i Sverige. För en
redogörelse för innehållet i skaltskyldighetsreglerna hänvisar jag till
beiänkandei bil. 1 s.42 och följande. För atl acceptera en anställning sora
raedför skattskyldighet i Sverige betingar sig forskaren inte sällan sararaa nettolön
som i hemlandel. Med del svenska systemet för skatter och socialavgifter blir
arbetsgivarnas kostnader för forskning och utveckling under sådana omsländigheler
så höga att del påverkar deras internationella konkurrenskraft negativt.
Kostnadssituationen medför också att angelägna forskningsprojekt inle kommer
till slånd inom landet. 1 flera fall har slörre svenska förelag redan flyttal
sin forsknings- och utvecklingsverksamhet utomlands. Del är givetvis
utomordentligt angeläget alt bryta en sådan utveckling och atl snarast uppnå
en slörre omfattning av forsknings- och utvecklingsverksamheten i Sverige.

Den enda frarakoraUga vägen att öka utländska
forskares benägenhet all acceptera uppdrag och anställningar i Sverige
samtidigt som arbetsgivarnas koslnader för att anlita de nyckelpersoner man
behöver hålls på en internationellt sett rimlig nivå är alt genomföra ändringar
i skalle- och avgiftssystemet inriktade på delta mål. Angelägenheten av en
sådan reform har bekräftats av de upplysningar som innovationsskalteulredningen
har ålergetl i sill betänkande. Remissutfallet på belänkandet har också
understrukit delta. En sådan särreglering inora beskattningssysiemet bör las
upp i en särskild författning i enlighet med det förslag som jag nu övergår till
atl presentera. Ändringen i avgiftssystemet bör göras genom ett tillägg i
nuvarande författning. Reformen bör få effekt så fort som möjligt. Enligl min
mening bör därför de regler som jag avser all föreslå träda i kraft redan den 1
januari 1985.

Prop. 1984/85:76

2.2
Forskaren och uppdraget

Mitt
förslag: För all en forskare skall kunna få skalteförmåner fordras atl han inte
är svensk medborgare saml att han är bosall och verksam utomlands när han
tillträder sitt uppdrag här i landet. Uppdraget skall avse kvalificerat
forsknings- eller utvecklingsarbete med sådan inriktning eller på sådan
kompetensnivå atl betydande svårigheter föreUgger för en rekrytering inom
landet. Uppdraget skall vidare vara tillfälligt.

Utredningen:
Har inle haft till uppgift alt avge något eget förslag om avgränsning av den
krets av personer som skall komma i fråga för skattelättnader. I beiänkandei
har personkretsen angetts på samma sätt som i direktiven för utredningen. Detta
innebär överensstämmelse med milt förslag.

Remissinstanserna:
Har över lag lämnat den presenterade avgränsningen ulan erinran. Företrädare
för den medicinska forskningen har dock önskat atl alla utländska gästforskare
raed doktorskompelens eller motsvarande skall kunna komraa ifråga för
skattelättnader.

Skälen
för mitt förslag: Det ligger i sakens natur att skattelättnader som tillskapas
för att främja svenska arbetsgivares anlitande av utländska forskare inle bör
utformas så att de kommer att avse en alllför stor krets av personer. En
begränsning bör åstadkommas genom högt ställda kompetenskrav. Reglerna bör
självfallet också utformas så att anlitandet av utländska forskare inle
framstår som etl aUmänl tillgängligt allernaliv till atl anlita svenska
forskare.

Det kan givetvis inle komraa i fråga att gå ifrån
de bärande principerna i beskaltningssysterael för personer som hör fastare
till del svenska samhället och fullt ut har tillgång till de förmåner som
finansieras genom skatter och avgifter. Del måste därför slås fast att den som
skall få skattelättnader inle bara skall vara utländsk medborgare utan också
skaU ha varit bosalt någon annanstans än i Sverige. Det skall heller inte vara
fråga om inflyttande personer utan deras uppdrag skall vara sådant att man kan
räkna med alt deras vistelse här i landet är tillfällig.

Prop. 1984/85:76

2.3 Skattereglernas
utformning

Mitt
förslag: Skatteförmånerna innebär att endast 70% av lönen från uppdraget skall
las till beskattning. Ersättning som forskaren uppbär från arbetsgivaren för
koslnader för bostad, flyttning, resor mellan Sverige och hemlandel eller för
avgifter för barns skolgång här i landet skall vara skattefria. Inle heller
skall förmån av fri eller hyresbillig bostad las upp som skattepliktig inläkt.
Avdrag skall inte medges för kostnader som täcks av sådan inte skattepliktig
ersättning. Underlaget för socialavgifter skall reduceras till samma nivå som
underlaget för beskattningen. Forskaren skall kunna få sådana skattelättnader
under normalt två år och i särskilda fall under fyra år, alll räknat under en
tioårsperiod.

"1

Utredningens
förslag: I huvudsak överensstämmande med mitt. Beträffande
kostnadsersättningarna angav utredningen samma lyper av ersättningar som
exempel. Utredningen har föreslagit atl ett beslut om atl en forskare skall få
skattelättnader skall gälla för högsl två år med möjlighet till förlängning.
Den sammanlagda liden bör enligt utredningen inle översliga fyra år.

Remissinstanserna:
Har ställt sig positiva lill metoden för skaltelindring. Ingen har ansett atl
nedsättningen är för stor. Flera instanser har ifrågasatt om lindringen är
tillräcklig. Från fiskalt håU har man rest invändningar mot tanken på
skattefria ersättningar och bostadsförmåner. Belräffande tiden har en instans
hävdat att beslut kan behöva fallas för mer än två år i vissa fall. En annan
instans har ansett att en ovillkorlig tidsbegränsning till fyra år skall gälla.

Skälen
för mitt förslag: Det finns anledning att räkna med atl en utländsk forskare
ställer som vUlkor för att anta ell uppdrag eller ett arbete här att lönen
bestäms så att han eller hon kan behålla sin lidigare standard. Lättnadema i
skatter och avgifter bör därför ges den omfattningen att en svensk arbetsgivare
kan erbjuda forskaren sådana förmåner ulan atl det medför allvarligare
konkurrensnackdelar för företagel.

Belräffande valet av metod för skattelältnaderna
instämmer jag i huvudsak i de bedöraningar som utredningen har gjort i frågan.
För en närmare redogörelse för detta hänvisar jag till betänkandet. Avgörande
för mig har varit att denna metod myckel väl passar in i det allraänna
förfarandei vid inkomstbeskattningen och att den därför utomordentligt väl kan
lillämpas i kombination med taxering och beskattning av andra inkomster som
forskaren kan ha. Den valda procentsatsen, 70%, är enligt min mening väl
avvägd för att en forskare skall kunna behålla sin levnadsstandard från

Prop. 1984/85:76 10

hemlandet.
Vid denna procentsats fyller metoden alltså sitt syfte. För de närmare
beräkningar som ligger till grund för detta ställningslagande hänvisar jag
till betänkandet.

Atl metoden skall tillämpas även på vissa
ersättningar som kan komma all träda i släUet för lönen förefaller mig vara
självklart.

En förutsättning för att den valda huvudmetoden för
skattelättnad skall ha avsedd effekl är alt den kombineras med skallefrihel för
ersättningar som tiU sin typ är avsedda alt täcka sådana merkostnader som en
gästforskare normall har under tillfällig verksamhet här i landet. Med hänsyn
till att del i någon mån är oklart i vilken utsträckning avdrag enligl gällande
rätl kan erhåUas för vissa av sådana kostnader anser jag, liksom utredningen,
alt ersättningarna bör undanlas från beskattning. Avdrag för koslnader som
läcks av sådan ersättning kan givetvis inte medges. Däremot är rätlen till
avdrag för koslnader i övrigl oförändrad.

En annan förutsättning är enligt min mening att
underlaget för socialavgifter minskas till samraa nivå som underlaget för
beskattningen. Vad gäller en utländsk arbetstagares rätl till försäkringsskydd
m.m. hänvisar jag tiU vad som anförs i uiredningens betänkande. Jag har i denna
fråga samrått med chefen för socialdepartementet.

Ändringen föranleder ett tillägg till 2 kap. 48
lagen (1984:670) om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

Äv de upplysningar som innovalionsskatteutredningen
samlat in och av remissutfallet framgår att en utländsk forskares insatser
normall är särskilt värdefulla för uppdrags- eller arbetsgivaren under de två
första åren av hans vistelse här. Det fraragår också att den typ av uppdrag som
här är aktuella sällan pågår längre tid än fyra år. Jag anser atl lättnadsreglerna
bör utformas i anslutning till delta. Av prakiiska skäl och kontrollskäl bör
tidsgränserna gälla inom en tioårsperiod.

2.4
Förfarandet

2.4.1
AUmänt om förfarandet

Mitt
förslag: Frågan om en forskare för ett vissl uppdrag eUer en viss anställning
är berättigad lill de särskilda skattelättnaderna skall prövas av en till
riksskatteverket knuten forskarskattenärand. Ansökan får göras av forskaren
själv, av hans tilläranade uppdrags- eller arbetsgivare i Sverige eller av
hans arbetsgivare i hemlandet om han kvarstår i dennes tjänst.

Utredningen
förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Har godtagit uiredningens
förslag.

Prop. 1984/85:76 .; , 11

Skälen
för mitt förslag: Det finns för närvarande inle något organ som lämpar sig för
uppgiften alt falla beslut om de särskilda skattereglernas tillämpning. Det
beslutsorgan som bör tillskapas bör knytas lill en existerande myndighet som
kan tillhandahålla administrativ service. En anknytning bör ske till
riksskatteverket med hänsyn till verkets centrala roll i skatteförvaltningen.
Organet bör kallas forskarskattenämnden. Jag återkommer till frågan om
nämndens sammansättning och verksamhetsformer.

2.4.2
Forskarskattenämndens sammansättning

Mitt
förslag: Generaldirektören i riksskatteverket skall vara ordförande i nämnden
med överdirektören i verkel som suppleant. Nämnden skall i övrigt ha tre
ledamöter med personliga suppleanter som alla ulses av regeringen. En av
ledamölerna och dennes suppleant skall ha särskilda insikter i
beskallningsfrågor. De övriga två och deras suppleanter skall ha särskilda
insikter i forskningsfrågor. Förslag på en av dessa ledamöter med suppleant
skall lämnas av ordförandena i medicinska forskningsrådet och naturvetenskapliga
forskningsrådet i förening. Förslag på den andre ledamoten skall lämnas av
ordföranden i humanistisk-samhällsveienskapliga forskningsrådet, medan förslag
lill suppleant för denne skall lämnas av generaldirektören för styrelsen för
teknisk utveckling.

Utredningens
förslag: Överenstämmer med mitt förslag utom så lill vida all det inte omfattar
någon ledamot med särskilda insikter i beskallningsfrågor saml atl ordföranden
i humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningarådet skall lämna förlag på såväl
en ledamot som en suppleant.

Remissinstanserna:
Har i huvudsak godtagit utredningens förslag. Olika meningar har dock kommii
fram om vem som bör lämna förslag på ledamöter.

Skälen
för mitt förslag: Forskarskattenämnden bör bestå av ett litet antal ledamöter.
Della är av belydelse för alt nämnden skall kunna fatta beslut snabbi. Den
snabbhet i handläggningen som ofta lorde bli angelägen kräver också att nämnden
inom sig har breda och goda kunskaper inom både beskattningsrätt och forskning.

Med hänsyn främsi tiU nämndens anknytning till
riksskatteverket bör verkets generaldirektör vara ordförande i nämnden. Valet
av suppleant för honom faller därmed naturligen pä överdirektören i verkel.

Av ledamölerna med särskilda insikter i
forskningsfrågor bör en ha särskilda insikter på de tekniskt naturvetenskapliga
och medicinska forskningsområdena och jämväl på de forskningsområden som är
akluella

Prop. 1984/85:76 12

inom
läkemedelsindustrin. Det kan antas att framställningar om lillämpning av de
särskilda skattereglerna blir mest frekventa inom dessa områden. Sannolikl kan
det vara svårt att finna en person med en så hög och bred kompetens som den
nyss antydda. När en ersättare för den ordinarie ledamoten föreslås, bör därför
detla ske med tanke på den komplettering av sakkunskapen som bör eftersträvas.
Enligl min mening bör förslag på denne ledamot och suppleant för honom lämnas
av ordförandena i medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden gemensami.

De särskilda skattereglerna kan antas få slor
belydelse även på del humanistisk-samhällsvelenskapliga området. Jag förordar
därför alt den andre ledamoten med särskUda insikter i forskningsfrågor skall
föreslås av ordföranden i humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Del kan antas att ärendena hos
forskarskatienäranden inte sällan kommer atl röra sig om forsknings- och
utvecklingsarbete inom industrin. För alt ytteriigare bredda den samlade
kunskap som finns alt tillgå inom nämnden bör en suppleant föreslås av
generaldirektören för styrelsen för teknisk utveckling.

Trots att nämnden genom sin sammansättning kan
antas få mycket breda kunskaper om forskning kan del antas alt nämnden i vissa
fall kommer all inom sig sakna den särskilda sakkunskap inom elt forskningsområde
sora kan krävas för bedöraande av en ansökan. Nämnden får givetvis i en sådan
silualion inhämia de upplysningar som behövs utifrån, exempelvis från skogs-
och jordbrukets forskningsråd.

När forskarskattenämnden har varit i verksamhet
något år bör en översyn ske av nämndens sammansättning. Förslagsordningen i
fråga om de två ledamöterna med särskild insiki i forskningsfrågor och deras
suppleanter kan då bedömas mot bakgrund av vunna erfarenheter av vilka områden
de behandlade ärendena berör.

2.5
Övrigt

Mitt
furslag: Sekretess bör gälla beträffande ärenden hos forskarskattenämnden.

Utredningen
förslag: Överenstämmer med mitt.

Remissinstanserna:
Har inle yttrat sig i sekretessfrågan.

Skälen
för mitt förslag: Det är uppenbari atl det i ärenden av förevarande slag kan
förekomma uppgifter vars utlämnande kan raedföra skada för den enskilde. Bl.a.
förutsätts alt den skriftliga framställningen om reglernas tUlämpning
innehåller en redogörelse för den verksamhet forskaren skall bedriva i Sverige
och vad syftet är med denna verksamhei. Även skydds-

Prop. 1984/85:76 i,:, 13

värda
uppgtfter rörande forskarens person kan tänkas förekomma. Enligt min mening bör
den sekrelessnivå söm gäller på skatteområdet i övrigt i första instans också
gälla nu akluella ärenden. Sekretessen bör alltså vara absolut.

Enligl 9 kap. 1 § första styckel sekretesslagen
(1980; 100) gäller sekretess i myndighels verksamhet som avser bestämmande av
skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för
bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden. Härav följer enligt min mening att någon särskild sekretessregel
vid sidan av den som finns inle behövs annat än för nämndens beslut. Beträffande
dessa bör beakias atl den beskatlningsfråga som behandlas vanligen har samband
med ett planerat eller pågående projekt. Här kan etl mycket siarkt sekretessintresse
föreligga. Med tanke på den motiveringsplikt som i vissa fall föreligger enligt
förvaltningslagen kan etl beslut komma alt innehålla åtskilligt av skyddsvärd
natur. Det vore beklagligt om t.ex. ett förelag av hänsyn till risken för all
uppgifler som man anser skyddsvärda tas in i etl offentligt beslut avstod från
att göra en framställning om skattelättnad med följd att man kanske också
tvingades avslå från atl anlita den utländske forskaren. Jag anser därför atl
även forskarskattenärandens beslut bör omfattas av sekretess. I den uppräkning
som finns i 9 kap. I 8 tredje styckel sekretesslagen bör därför beslut av
ifrågavarande slag las raed.

Jag
har i denna fråga sararåtl med chefen för justitiedepartementet.

3
Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom
finansdepartementet upprättals förslag till

1.
lag om beskattning av utländska
forskare vid tillfälligt arbete i Sverige,

2.
lag om ändring i lagen
(1984:670) om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

3.
lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100).

Förslaget under 2 har upprättats i samråd med
chefen för socialdepartementet. Förslaget under 3 har upprättats i samråd med
chefen för justitiedepartementet.

En fördröjd behandling av lagstiftningsfrågan
skulle vålla avsevärt men. Lagrådels hörande får därför undvaras.

Prop. 1984/85:76 14

4
Specialmotivering

Lagen
om beskattning av utländska forskare vid tillfäUigt arbete i Sverige

l§

I paragrafen anges lagens inriktning. Vidare
avgränsas kretsen som kan medges skattelättnader så till vida att det skall
vara fråga om utländsk forskare, varmed skall förstås forskare som inte är
svensk medborgare.

2§

1 första meningen i paragrafen anges det
grundläggande kriteriet för alt skattelättnader skall medges, nämUgen alt del
skall vara fråga om kvalificerat forsknings- eUer utvecklingsarbete och all
inriktningen eller kompetensnivån skall vara sådan atl rekrytering inom landet
raöter betydande svårigheter. Begreppet forsknings- och utvecklingsarbete har
här samma innebörd som i andra sararaanhang. De svårigheter som i allmänhet
föreligger vid en sådan avgränsning bör bli mindre framträdande genom all det
också krävs att det skall vara fråga om etl kvalificerat arbete.

Vad gäller frågan om svårigheter möter för
rekrytering inom landet så kan detta bero på antingen den höga kompetensnivån
eller på den särskilda inriktningen på arbetet. Här är atl märka att det inte
räcker med atl del råder en viss brist på kvalificerade forskare inom ell vissl
område för all kraven skall vara uppfyllda. Å andra sidan kan naturUgtvis inte
det förhållandet atl det över huvud tagel finns en person inom landet som
uppfyller kompetenskraven leda till atl tiUräckliga hinder raot rekrytering
inte skall anses föreligga.

För att lagen skall vara tiUäraplig krävs också att
det skall vara fråga om lilUällig anställning eller tillfälligt uppdrag.
Tolkningen av detta begrepp får ses i samband med den tidrymd varunder de
särskUda skattelättnaderna kan medges. Beslämmelser om detta finns i andra
meningen.

Skattelättnader medges normalt under högst två år.
Härmed avses en verkUg tidsperiod av två år, oberoende av hur perioden infaller
under olika kalenderår. Ora särskilda skäl föreligger kan skattelättnader
raedges under längre tid, dock högsl fyra år. Sådana särskilda skäl kan vara
att det rör sig om etl avgränsat forskningsprojekt som på gmnd av sin särskilda
art eller sin omfattning inte kan genomföras på kortare tid. Ändra skäl kan
vara att projektet försenas t.ex. på gmnd av en olyckshändelse eller forskarens
sjukdom. Begränsningen avser en tioårsperiod.

Att det skall vara fråga om en tillfällig
anställning innebär atl skattelättnaderna inte får åtnjutas under de första
åren av en mer långvarig anstäUning. Avgränsningen fär därför ses i samband
med tidsgränsen för skattelättnader. Givetvis måsle gränsdragningen dock vara
något raindre exakt. Således utgör det inte hinder raot alt betrakta
anställningen som tillfällig att den med någon eller några månader överskrider
den angivna maximitiden för skattelättnader.

Prop.
1984/85:76 15

3§

För alt skattelättnader skall
medges-skall forskaren normalt ha varit bosatt och verksam utomlands närmast
före anställningens början. Bestämmelsema i lagen får dock lillämpas även om
forskaren strax före anställningens början har vistats tillfälligt i Sverige
och under vistelsen också varil verksam här. Gränsdragningen mellan tillfällig
och stadigvarande vistelse skall göras på samraa sätt som vid beskattningen i
övrigt.

4§

Skattelättnaderna innebär all
endast 70 % av lönen behöver las upp som inläkt. Detla gäller dock endast
inkomst frän sådan anstäUning som anges i lagen. Har forskaren under vistelsen
i Sverige haft inkomster från annal håll, t.ex. genom att författa artiklar eller
hålla föreläsningar, är dessa inkomsler skattepliktiga i normal omfattning.

Äv andra stycket framgår att vissa
ersättningar för förlorad arbetsförtjänst skall likställas raed lönen. En
fömtsättning för detla är att de helt eller till huvudsaklig del grundas på
denna lön. Att så inle är fallet torde kunna inträffa endasl i undantagsfall.

5§

Av paragrafen fraragår att vissa
ersättningar för kostnader som har samband med vistelsen i Sverige inte heller
skall utgöra skattepliktig intäkt. Det är fråga om kostnader för bostad i
Sverige, flyttning till och från Sverige, resor mellan Sverige och hemlandet
samt avgifter för barns skolgång i Sverige. Sora fraragår av reglernas
ulforraning skall det vara fråga om ersättning för faktiska koslnader. I den
mån utbetalning sker utan att ersättningen motsvarar faktiska koslnader
tillärapas de regler som gäller för beskattning av lönen.

I konsekvens med atl ersättning för
kostnader för bostad inte skall las upp som intäkt skall förraånsbeskattning
inte ske om forskaren får fri eller hyresbillig bostad.

Tredje meningen innehåller den
självklara regeln alt avdrag inte medges för koslnader som täcks av ej
skattepliktig ersättning.

6§

Paragrafen innehåller de
grundläggande bestäramelserna om prövningen, huruvida lagens beslämmelser är
tillämpliga på viss anställning. Prövningen ankommer på en särskild nämnd,
knuten till riksskatteverket. Nämnden skall kallas forskarskattenämnden.

Nämnden består av ordförande och
tre ledamöter, var och en med en personlig suppleant. Ordförande är
generaldirektören i riksskatteverket och överdirektören i verket hans
suppleant. En av ledamöterna och dennes suppleant skall ha särskild insikt i
skattefrågor. Övriga ledamöter och deras suppleanter skaU ha särskilda insikter
i frågor ora forskning.

Prop. 1984/85:76 16

Regeringen utser ledamöter och suppleanter för en
tid av tre år. Av ledamöterna med särskild insiki i forskningsfrågor föreslås
den ena jämte dennes suppleant av ordförandena i naturvetenskapliga
forskningsrådet och medicinska forskningsrådet gemensamt, den andra av
ordföranden i humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet saml dennes
suppleant av generaldirektören för styrelsen för teknisk utveckling.
Beträffande ledamoten och suppleanten med särskild insiki i skattefrågor skall
något särskiU förslag inte lämnas.

7§

Normalt skall suppleant tjänstgöra för ledamot
endasl vid förfall för ledamoten. Av paragrafen framgår emellertid att
ordföranden även i annal fall får kalla suppleanten atl i slällel för ledamoten
delta i behandlingen av ell ärende, nämligen om suppleanten har särskild
sakkunskap på det område som berörs av ärendet. Härigenom kan man på bäsla
sätt tillvarata den samlade sakkunskapen hos ledamöter och suppleanter.

S §

1 första meningen anges alt en framställning om
prövning av om förutsättningar för tillämpning av lagen finns skall göras
skriftligen samt att framställningen skall avse en viss forskare. Den fär således
inte avse enbari en viss forskningsuppgift. 1 andra meningen regleras vem som
får göra en sådan framställning utöver forskaren själv. Den får göras av såväl
den hos vilken forskaren direkt har anställning eller uppdrag som den som
anlitar eller avser att anlita forskarens tjänster trots att någon annan är
arbetsgivare.

9§

Av paragrafen fraragår att avgörande i
forskarskattenämnden sker med enkel majoritet och ulslagsrösl för ordföranden.
Normalt skall ordföranden och samtliga tre ledamöter delta i besluten raen
nämnden är beslutför med ordföranden och två ledamöter om de är ense om
beslutet.

10§

Forskarskattenärandens prövning avser om de
särskilda skatlebestämmelserna är tillämpliga på en viss anställning eller ett
visst uppdrag som en forskare har eller avser att påböija. I paragrafen anges
att ett beslut där nämnden finner förutsättningarna uppfyllda skall avse viss
angiven lid.

När forskarskattenämnden meddelar sitt beslut kan
forskaren redan ha påbörjat sitt arbete i Sverige men del kan också påbörjas
först senare och tidpunkten kan fortfarande vara oviss. Inte minst kan delta
vara fallet om ett positivt beslut är en förutsättning för atl anställningen
skall komma till slånd.

Har
anställningen påbörjats kan i beslutet anges att detla gäller anställ-

Prop.
1984/85:76 17

ning mellan vissa tidpunkter. I annat fall får beslutet
avse såväl en viss tidrymd för anställningen (exempelvis två år) som en viss
sista lidpunkt till vilken beslutet gäller. Del ligger nämligen i sakens nalur
atl förutsättningarna kan ha förändrats om alltför läng lid förflyter innan
anställningen kommer lill stånd. Förnyad framställning kan sedan göras för tid
utöver den som beslutet avser.

Il§

Paragrafen innehåller bestämmelser
om vem som skall underrättas om beslutet. All sådan underrättelse skall lämnas
sökanden följer redan av bestämmelserna i förvaltningslagen (1971:290). Av
prakiiska skäl bör emellertid beslutet även sändas till den som anlitar eller
avser att anlila forskaren i de fall någon annan är sökande. Efiersom ett
ärende inte bör kunna prövas ulan alt forskaren får kännedom om beslutet, skall
också forskaren underrättas även när han inte är sökande.

I beiänkandei föreslås att
underrättelse skall skickas också till den lokala skattemyndigheten. En sådan
bestämmelse har inte inlagils i lagförslaget. Skälet är att det i de fall där
forskaren ännu inte har påbörjat sin anställning kan vara ovisst vilken lokal
skattemyndighet som kommer alt vara behörig alt utfärda skattsedel. Det får i
stället ankomma på forskaren själv eller arbetsgivaren alt förete beslutet för
den lokala skattemyndigheten liksom vid behov för försäkringskassan.

12 §

I paragrafen föreskrivs atl
forskarskattenärandens beslut inte får överklagas. Skälet härtill är behovel
av alt snabbt få fram ett slutgiltigt avgörande. Forskarskattenämndens
kompetens är sädan alt avsaknaden av möjlighet till överprövning inte inger
betänkligheter.

13 §

För att inte missförstånd skall
uppkomma skall arbetsgivaren i kontrolluppgiften under särskilda upplysningar
lämna uppgift om skattefri del av lönen och om skattefri ersättning eller
förmån som forskaren har haft. Upplysning om ersättningar krävs med hänsyn till
att avdrag inte får göras för kostnad som läcks av skattefri ersättning.

Övergångsbestämmelserna

Lagen skall gälla fr.o.m. 1985 års
inkomster, dvs. 1986 års taxering. Bestämmelserna i lagen kan också tillämpas
på forskare som vid ikraftträdandet innehar anställning eller uppdrag i
Sverige, om de förulsättningar som anges i lagen förelåg när de påbörjade
anställningen eller uppdraget. Den maximala tidsperioden för skattelättnader
skall också räknas från denna tidpunkt.

2 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 76

Prop. 1984/85:76 18

5
Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen lill

1.
lag om beskattning av utländska
forskare vid tillfälligt arbele i Sverige,

2.
lag om ändring i lagen
(1984:670) om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

3.
lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100).

6
Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anla de
förslag som föredraganden har lagl fram.

Prop. 1984/85:76 19

Bilaga
I

UTLANDSKA GASTFORSKARES BESKATTNING

Betänkande av innovationsskatteutredningen

Ds Fi 1984: 16

Prop.
1984/85:76 20

Till statsr å det
och chefen f ö r finariBdepartementet .

Genom beslut vid regeringssammantr ä de den 9 februari 1984 bemyndigades chefen f ö r finansdepartementet att tillkalla en s ä rskild utredare med uppdrag bland annat att se ö ver beskattningen av utl ä ndska forskare med tillf ä llig anst ä llning
i Sverige. Med st ö d av detta bemyndigande f ö rordnade departementschefen den 1 mars 1984 f d
kammarr ä ttspresident Gustaf Hedborg till s ä rskild utredare.

Till experter att bitr ä da
utredaren f ö rordnades samtidigt direkt ö r Arne Gustafson, direkt ö r Dag Jarness, kammarr ä ttsassessor Johan Lengquist, f d f ö rs ä kringsdomare
Allan Lundberg, bitr ä dande skattedirekt ö r Tore Lundin, kammarr ä ttsassessor Margareta Sahl str ö m, direkt ö r
Olle Siv/e.rsson, t f regeringsr ä ttssekreterare
Bj ö rne sj ö kvist och sekreterare Lars Starkerud.

Som sekreterare f ö rordnades
samma dag kammarr ä ttsassessor Per Sj ö blom.

Av experterna har Sj ö kvist
p å heltid bitr ä tt utredaren och svarar j ä mte denne f ö r
det egentliga utredningsarbetet. Lundberg har fr ä mst haft ansvaret f ö r de fr å gor avseende socialf ö rs ä kringen, som aktualiseras vid en
skatteoml ä ggning av f ö revarande slag.

Den s ä rskilda
utredaren har f ö r uppdraget antagit ben ä mningen innovationsskatteutredningen.

Utredningen, som nu slutf ö rt arbetet i det inledningsvis angivna h ä nseendet, f å r h ä rmed ö verl ä mna bet ä nkandet Utl ä ndska g ä stforskares
beskattning.

Prop. 1984/85:76 21

Utredningen
har berett universitet och andra institutioner med uppgifter p å
forskningsomr å det liksom ett ant&l enskilda f ö retag med
intresse f ö r den p å utredningen ankommande uppgiften att - om man s å ö nskade -
redovisa erfarenheter och synpunkter som kunde vara av v ä rde f ö r
utredningen. Detta har i h ö g grad efterkommits. D ä rvid har
ocks å tagits upp å tskilliga fr å gor med viss anknytning till utredningens uppgift
utan att likv ä l falla inom ramen f ö r denna. Det s å lunda erh å llna
materialet, som inrymmer å tskilligt av intresse, ö verl ä mnas
samtidigt med bet ä nkandet.

Å terst å ende p å utredningen ankommande uppgifter redovisas
framdeles i ett s ä rskilt bet ä nkande.

Stockholm
den 28 augusti 1984

F ö r
innovationsskatteutredningen

Gustaf
Hedborg

Per
Sj ö blom

Prop. 1984/85:76 22

Innehållsförteckning

Förkortningar
...................................................... 24

Sammanfattning
.................................................. .. 25

Författningsförslag
............................................ .. 29

1
Direktiven ........................................... .. 37

2
Inledning ............................................ 40

3
Skattskyldighet i Sverige ...................... .. 42

3.1 Interna
svenska regler ......................... .. 42

3.1.1
Obegränsat skattskyldiga ...................... 42

3.1.2
Begränsat skattskyldiga ....................... 44

3.1.3
Metoder för att hmdra eller
undvika dubbelbeskattning

när
dubbelbeskattningsavtal saknas ......... 45

3.2 Dubbelbeskattningsavtal
....................... . 47

4 Socialförsäkringsbestämmelser
.............. 53

4.1
Försäkringsskyddet ............................. 53

4.2
Avgiflsskyldigheten ............................. . 59

5
Särskilda skatteregler i vissa
andra länder 61

6
Inhämtade upplysningar och
synpunkter .. . 65

6.1
Antalet utiändska forskare i
Sverige ........ 65

6.2
Rekryteringsförfarandel ......................... 67

6.3
Vistelsetidens längd ............................. . 68

6.4
Anställningsvillkoren ............................. 70

6.5
Omständigheter som försvårar
rekryteringen 72

6.6
Begreppen forskning och
forskare ........... 76

6.7
Nordiska gästforskare ........................... 78

6.8
Beslutsorgan ..................................... . 78

7
Allmänna synpunkter ........................... . 80

8
Särbestämmelsernas utformning
enligt olika allernaliv 91

A. Schabloniserat
omkostnadsavdrag ........... . 95

B. Inkomsten
fritas helt från statlig inkomstskatt 96

C. Definitiv
källskatt ................................ 97

D. Avdrag
från den uträknade skatten ......... 99

E. Del
av lönen fritas från beskattning ........ . 102

9 SärskUda
frågor .................................. . 113

9.1
Forskare som ifrågakommer för
skattelättnad 113

9.2
Beslutsorgan ..................................... 118

9.3
Procederet i övrigt ............................. 124

9.4
Sekretess ......................................... 126

10 Författningsbestämmelser
m. ra................ 128

BUaga
1-4 .......................................................... Tabeller 130

Prop.
1984/85:76 FÖRKORTNINGAR

23

AFL Lagen (1962:381) om allm ä n f ö rs ä kring

ATP Till ä ggspension enligt lagen om allm ä n f ö rs ä kring

FoU Forskning och utveckling

FOA F ö rsvarets
forskningsanstalt

HSFR Humanistisk-samh ä llsvetenskapliga forskningsr å det

IVA Ingenj ö rsvetenskapsakademien

KL Kommunal skattelagen (1928:370)

KTH Tekniska h ö gskolan i Stockholm

MFR Medicinska forskningsr å det

NER Naturvetenskapliga forskningsr å det

OECD Organisation for Economic
Cooperation and Development

SAMKO
Kollektivforskningsinstitutens samarbetsorgan

SiL Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

SIPRI Stiftelsen Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut

SJFR Statens r å d
f ö r skogs- och jordbruksforskning

STU

Styrelsen
f ö r teknisk utveckling

Prop. 1984/85:76 25

SAMMANFATTNING

Syftet
med de ifr å gasatta s ä rskilda skattereglerna f ö r h ö gt
kvalificerade utl ä ndska g ä stforskare i Sverige ä r att ekonomiskt underl ä tta eller
m ö jligg ö ra att anlita s å dana forskare i v å rt land.
Dessa forskare ä r merendels h ö gre avl ö nade i sitt hemland ä n motsvarande svenska
forskare h ä r i landet samtidigt som inkomstskatten i Sverige
ofta ä r mycket h ö gre ä n i hemlandet. I dessa h ä nseenden
kr ä ver forskarna kompensation f ö r att ö verv ä ga en anst ä llning.

s å dan kan
merendels av anslagsm ä ssiga och andra sk ä l inte erbjudas av
universitet och andra institutioner. L ä get kan vara annorlunda f ö r
industrif ö retag men med h ä nsyn till inkomstskattens
storlek m å ste mycket h ö ga l ö ner utges. H ä rtill kommer socialavgifter, f n drygt 36 procent p å utg å ende l ö n. I en
tabell intagen som bilaga 4 kan utl ä sas vad det kostar en arbetsgivare som tillf ö rs ä krat en
forskare visst netto efter skatt p å l ö nen.

Innovationsskatteutredningen
har funnit det erforderligt att f ö rs ö ka f ö rskaffa sig en mer ing å ende k ä nnedom om
det faktiska l ä get betr ä ffande utl ä ndska g ä stforskare i Sverige och inh ä mta
synpunkter fr å n dem med erfarenheter p å omr å det. Fr å gor har
formulerats och universitet och andra institutioner p å
forskningsomr å dena liksom ett antal industrif ö retag har
beretts tillf ä lle ge svar och synpunkter. Vad som p å detta s ä tt inh ä mtats
redovisas i avsnitt 6. I sammandrag kan f ö ljande å terges.

Om
anst ä llningsvillkoren har erfarits, som ovan inledningsvis antytts, att vid
universitet och andra institutioner det endast undantagsvis f ö rekommer
att annan l ö n erbjuds ä n som ifr å gakommer f ö r svenska forskare med en motsvarande institutionsanknytning.
L ö nel ä get ä r h ö gre n ä r det g ä ller h ö gt kva-

Prop. 1984/85:76 26

lificerade
personer fr å n utlandet, som hos industrif ö retag g ö r
forsknings- eller utvecklingsinsatser. Men ä ven d ä r s ä gs man
efterstr ä va en l ö nes ä ttning som svarar mot vad som g ä ller
svenska anst ä llda med likv ä rda uppgifter.

G ä stforskare
vid universitet etc f å r hit- och hemresor ersatta av arbetsgivaren, ä ven f ö r
familjen, men merendels inte ers ä ttningar av annat slag. Industrif ö retagen
synes d ä remot ge s ä rskilda ers ä ttningar i en betydligt vidare omfattning. Exempel
h ä rp å ä r ers ä ttning f ö r inte bara rese- utan ä ven
flyttningskostnader, f ö r semesterresa till hemlandet vid l ä ngre
vistelse i Sverige, f ö r bostadskostnad, f ö r barns skolg å ng och
kanske annat.

Enligt
utredningens mening ä r ö nskv ä rt att fr å n beskattning frita f ö rm å ner som i
normalfallet ä r att betrakta som ers ä ttning f ö r
merkostnader orsakade av vistelsen i Sverige, s å dana f ö rm å ner kan
enligt de vanliga skattereglerna utg ö ra skattepliktig int ä kt och det ä r i n å gon m å n
tveksamt om avdrag kan medges f ö r kostnader som svarar mot f ö rm å nerna.
Utredningen f ö rordar att ers ä ttning f ö r s å dant som hyra av bostad h ä r i
landet, f ö r flyttning av bohag mellan l ä nderna i
fr å ga, f ö r resor f ö r forskaren med å tf ö ljande
familjemedlemmar mellan Sverige och hemlandet och f ö r
avgifter f ö r barns skolg å ng i Sverige samt f ö rm å n av fri
bostad f ö rklaras skattefria samtidigt som avdrag f ö rklaras
inte ifr å gakomma f ö r kostnader som t ä ckts eller bestritts genom f ö rm å nerna i
fr å ga. - Forskare, som inte å tnjutit f ö rm å n av detta slag, bibeh å lls vid
den avdragsr ä tt som kan f ö religga i nul ä get.

N ä r det g ä ller l ä ttnaden
av skatten p å l ö nen har utredningen haft som utg å ngspunkt
att denna l ä ttnad b ö r vara s å dan att forskaren tillf ö rs ä kras en
levnadsstandard motsvarande den i hemlandet i den meningen att han b ö r efter
skatt f å beh å lla lika mycket l ö n som i hemlandet. Denna v ä gledande
tankeg å ng

Prop.
1984/85:76 27

har
f ö rordats eller godtagits av alla dem som utredningen haft att samr å da med.
Utredningen har unders ö kt vad som genomsnittligen g ä ller om l ö n efter
skatt i de l ä nder, som i detta sammanhang ä r i s ä rskild m å n av
intresse. Det har d ä refter g ä llt att konstruera de s ä rskilda
skattereglerna s å att den n ä mnda m å ls ä ttningen i m ö jlig m å n infrias.

Olika
skattetekniska m ö jligheter har unders ö kts och n ä rmare
redovisats. N å gra av dem kan vara t ä nkbara, en ä r enligt
utredningens mening klart att f ö redra . Det har visat sig p å ett n ä rmast f ö rv å nansv ä rt s ä tt att ö nskat
resultat i det hela n å s om beskattningen av l ö nen begr ä nsas till
70 procent d ä rav. En,sifferuppst ä llning i avsnitt 8 under
rubriken "E. Del av l ö nen fritas fr å n beskattning" visar detta.

I
konsekvens med att viss del av l ö nen inte beskattas och s å ledes
inte heller blir f ö rm å nsgrundande befrias arbetsgivaren fr å n
socialavgifter f ö r en motsvarande del av l ö nen.

Arbetsgivarens
kostnader f ö r en g ä stforskare fr å n utlandet,

som
har tillf ö rs ä krats viss nettol ö n, begr ä nsas avsev ä rt

genom
de ifr å gasatta å tg ä rderna. Detta ä r belyst i tabell

intagen som bilaga 4.

Vad
h ä refter ang å r fr å gan p å vem det skall ankomma att pr ö va
huruvida forskaren ä r eller avses bli knuten till ett - f ö r att å terge
utredningsdirektiven i denna del - "kvalificerat forsknings- eller
utvecklingsarbete med s å dan inriktning eller p å s å dan
kompetensniv å att betydande sv å righeter skulle f ö religga f ö r
rekrytering inom landet", ä r till en b ö rjan uppenbart att detta inte kan ifr å gakomma f ö r
taxeringsn ä mnderna. Utredningen f ö rordar
att ett s ä rskilt beslutsorgan inr ä ttas, en
"forskarskatten ä mnd", som anknyts till riksskatteverket och
som best å r av tre ledam ö ter med personliga

Prop.
1984/85:76 28

suppleanter.
Ordf ö randen f ö resl å s vara riksskatteverkets generaldirekt ö r med ö verdirekt ö ren i
verket som" suppleant. F ö rslag till de b å da ö vriga
ledam ö terna j ä mte suppleanter b ö r avges betr ä ffande
den ene gemensamt av MFR och NER och betr ä ffande den andre av HSFR.

Beslut
av n ä mnden skall inte kunna ö verklagas. Det kan d ä remot p å freunst ä llning
ompr ö vas.

En
framst ä llning till n ä mnden kan inneh å lla upplysningar om
produktionsplaner och andra aff ä rshemligheter. Sekretess skall d ä rf ö r g ä lla.

De
nya best ä mmelserna avses skola till ä mpas fr å n och med
beskattnings å ret 1985 med m ö jlighet f ö r forskarskatten ä mnden att ge besked s å snart f ö rfattning
utf ä rdats efter ett riksdagsbeslut .

Utredningen
har inte underlag f ö r ett uttalande om hur m å nga forskare
som kan ifr å gakomma f ö r skattel ä ttnaderna i fr å ga. IVA har emellertid gjort ett uttalande att det
kan handla om minst 50 och h ö gst 200 kvalificerade utl ä ndska g ä stforskare
i Sverige f ö r n ä rvarande. Av dem torde minst h ä lften
vara s å dana som p å grund av g ä llande dubbelbeskattningsavtal inte ifr å gakommer
f ö r svensk beskattning. Ä andra sidan kan antalet g ä stforskare
med skattskyldighet i Sverige f ö rutses ö ka om de nya reglerna beslutas.

N å gra
kostnadsber ä kningar kan inte g ö ras. Utredningen anser sig
kunna uttala att skatte- och avgiftsbortfallet blir av mycket marginell
betydelse.

Prop. 1984/85:76 29

F Ö RFATTNINGSF Ö RSLAC

F ö rslacj
till

Lag
om beskattning av utl ä ndaka forskare vid tillf ä lligt
uppdrag i Sverige

H ä rigenom f ö reskrivs
f ö ljande.

1 § Best ä mmelserna
i denna lag, vilka innefattar avvikelser

fr å n vad som eljest ä r f ö reskrivet, g ä ller utl ä ndska medbor

gare som tillf ä lligt anlitas i Sverige f ö r
kvalificerat

forsknings- eller utvecklingsarbete med s å dan inriktning

eller p å s å dan kompetensniv å att betydande sv å righeter
m ö ter

f ö r en rekrytering inom landet (forskare). En forskare anses

tillf ä lligt anlitad om hans arbete i Sverige avses skola p å g å

under en begr ä nsad tid,
normalt h ö gst fyra å r. E ö r best ä m

melsernas till ä mplighet f ö ruts ä tts att forskaren omedelbart

innan han b ö rjar arbetet i Sverige ä r bosatt
och verksam

utomlands eller att han, utan att vara att anse som bosatt i

Sverige, vistas h ä r i landet en kortare tid f ö r uppdrag
inom

sitt verksamhetsomr å de.

Fr å gan om f ö ren ä mnda
villkor ä r uppfyllda pr ö vas av myndighet som anges i 4 § .

2 §
Forskare, som avses i 1 5 f ö rsta stycket och som ä r

skattskyldig i Sverige f ö r l ö n f ö r forskaruppdraget, skall

erl ä gga statlig och kommunal inkomstskatt endast f ö r (70)

procent av l ö nen. Detta g ä ller oavsett om arbetsgivaren finns

i Sverige eller utlandet.

Med
l ö n i f ö rsta stycket likst ä lls sjukpenning och f ö r ä ldrapenning
enligt lagen (1962:381) cm allm ä n f ö rankring, sjukpenning enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadef ö rs ä kring och iagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd samt ersiittning

Prop.
1984/85:76 30

enligt
lagen (1965:293) om ers ä ttning å t smittb ä rare ä vensom till int ä kt av tj ä nst
enligt 32 § 1 mom. kommunal skattelagen (1928:370) h ä nf ö rlig ers ä ttning,
som i annan form ä n livr ä nta har utg å tt p å grund av sjuk- eller olycksfallsf ö rs ä kring,
tagen i samband med tj ä nsten.

3
§ Om forskaren vid sidan av l ö nen uppb ä r ers ä ttning f ö r av vistelsen i Sverige f ö ranledda
s ä rskilda kostnader s å som f ö r hyra av bostad h ä r i landet, f ö r
flyttning av bohag mellan l ä nderna i fr å ga, f ö r resor f ö r forskaren med å tf ö ljande
familjemedlemmar mellan Sverige och hemlandet eller f ö r avgifter
f ö r barns skolg å ng i Sverige eller å tnjuter han f ö rm å n av
hyresfri bostad, skall ers ä ttningen eller v ä rdet av f ö rm å nen inte
utg ö ra f ö r forskaren skattepliktig int ä kt. A
andra sidan ä r forskaren ej ber ä ttigad till avdrag f ö r
kostnader som har bestritts eller t ä ckts genom vad som s å lunda har uppburits eller
tillhandah å llits.

4
§ Myndighet som avses i 1 § andra stycket ä r en till riksskatteverket
knuten forskarskatten ä mnd. N ä mndens ordf ö rande ä r verkets generaldirekt ö r med ö verdirekt ö ren i
verket som personlig suppleant . N ä mnden skall i ö vrigt best å av tv å av regeringen f ö r en mandatperiod om tre å r utsedda
ledam ö ter, var och en med personlig suppleant. F ö rslag
till en av dessa ledam ö ter j ä mte suppleant f ö r honom skall geiiiensamt
avges av ordf ö randena i naturvetenskapliga forskningsr å det och
medicinska forskningsr å det och till den andre av dessa ledam ö ter j ä mte
suppleant f ö r honom av ordf ö randen i humanistisk-sam-h ä llsvetenskapliga
forskningsr å det.

Vid
sammantr ä de med fulltalig n ä mnd g ä ller som
beslut den mening, varom minst tv å av ledam ö terna har f ö renat sig. Om s å dant f ö rhinder
att delta i sammantr ä de f ö religger att, f ö rutrjm ordf ö randen,
endast en av de ö vriga ledam ö terna ka;i delta i beslutet, f å r n ä mnden
likv ä l fatta s å dant under f ö r-

Prop.
1984/85:76 31

uts ä ttning
att de n ä rvarande ledam ö terna ä r ense om beslutet.

Avser
framst ä llning, som s ä gs i 5 § , forskare inom ett omr å de,
bestraffande vilket suppleant besitter s ä rskild sakkunskap, ä ger ordf ö randen
kalla denne att n ä rvara i st ä llet f ö r den ordinarie ledamoten.

5 § Framst ä llning
till forskarskatten ä mnden om att denna lag

skall g ä lla viss namngiven forskare g ö rs skriftligen med

redovisning av de uppgi £ t.er som ejrtordras f ö r ett bed ö mande.

Framst ä llningen kan g ö ras av den som h ä r i landet anlitar

eller avser att anlita forskaren, av arbetsgivaren i utlandet

om forskaren kvarst å r i dennes tj ä nst eller av forskaren

sj ä lv.

Om
framst ä llningen bifalls skall den tid anges, varunder best ä mmelserna
i denna lag skall g ä lla. Ett beslut skall avse h ö gst tv å å r med m ö jlighet f ö r n ä mnden att
p å framst ä llning f ö rl ä nga tiden om detta erfordras f ö r att
forskarens uppgift skall kunna slutf ö ras. Den sammanlagda tid, varunder lagen f å r g ä lla f ö r viss
forskare, b ö r ej ö verstiga fyra å r.

6
§ Av forskarskatten ä mnden fattat beslut f å r ej ö verklagas
.

7
§ N ä mndens beslut skall ges s ö kanden
tillk ä nna och, om denne ä r annan ä n den institution eller det f ö retag som
anlitar eller avser att anlita forskaren i Sverige, ä ven institutionen
eller f ö retaget i fr å ga.

Innefattar
beslut att framst ä llningen bifalls skall lokal skattemyndighet underr ä ttas. P å denna
ankommer, under iakttagande av vad som s ä gs i denna lag, att, om arbetsgivaren finns i
Sverige, ge denne besked betr ä ffande avdrag p å l ö nen

Prop.
1984/85:76 32

f ö r prelimin ä r skatt eller, om arbetsgivaren finns i utlandet,
utf ä rda skattsedel p å prelimin ä r
skatt att erl ä ggas av forskaren.

8 § Arbetsgivare, som har att l ä mna kontrolluppgift i enlig

het med vad i 37 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623)
s ä gs f ö r

forskare betr ä ffande vilken forskarskatten ä mnden f ö rklarat

best ä mmelserna i 1 § f ö rsta
stycket f ö revarande lag till ä mp

liga, skall i kontrolluppgiften l ä mna
meddelande h ä rom samt

ange, f ö rutom hela den utbetalda l ö nesumman, den del d ä rav

som enligt denna lag skall beskattas. Arbetsgivaren ä r inte

skyldig att utan anmaning l ä mna uppgift
om s å dan ers ä ttning

eller f ö rm å n, som anges i 3 § .

9 § C » n sekretess betr ä ffande framst ä llningar och beslut

enligt denna lag ä r stadgat i 9 kap. 1 § sekretesslagen

(1980:100).

Denna lag tr ä der i kraft dagen efter den dag, d å lagen enligt uppgift p å den har utkommit fr å n trycket i Svensk f ö rfattningssamling
och skall till ä mpas, n ä r f ö ruts ä ttningarna i ö vrigt
f ö religger h ä rf ö r, f ö rsta g å ngen
i fr å ga om prelimin ä r skatt f ö r
å r 1985 och i beskattningsh ä nseende vid 1986 å rs taxering. Betr ä ffande
forskare med s å dan uppgift att best ä mmelserna i 1 §
f ö rsta stycket ä r p å honom till ä mpliga och som avl ö nas av arbetsgivare i Sverige men som b ö rjat sitt h ä r i landet p å g å ende arbete
f ö re denna lags ikrafttr ä dande ä ger
forskarskatten ä mnden p å framst ä llning
f ö rklara att lagen skall forts ä ttningsvis g ä lla
honom, d ä rest detta med h ä nsyn till vad som i ekonomiskt avseende g ä ller mellan forskaren och arbetsgivaren och till
omst ä ndigheterna i ö vrigt befinns f ö renligt
med lagens syfte.

» rop. 1984/85:76 33

F ö rslag
till

Lag om ä ndring i
lagen (1984:670) om ä ridring i lagen (1981:691) om

socialavgifter

H ä rigenom f ö reskrivs
att 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha nedan
avgivna lydelse.

Nuvarande
lydelse F ö reslagen lydelse

2
kap. 4 § 1

Vid
best ä mmande av avgiftsunderlaget skall bortses fr å n

1.
ers ä ttning
till en och samme arbetstagare om den under å ret inte uppg å tt till 1
000 kronor,

2.
ers ä ttning
till arbetstagare som vid å rets ing å ng fyllt 65 ar,

3.
ers ä ttning
till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet f ö r v å rd av
barn eller med anledning av barns f ö delse, till den del ers ä ttningen
motsvarar sjukpenning eller f ö r ä ldrapenning son arbetsgivare f å r uppb ä ra enligt
3 kap. 16 § eller 4 kap. 20 § lagen (1962:381) om allm ä n f ö rs ä kring,

4.
uppdragsers ä ttning f ö r vilken
bevillningsavgift har erlagts enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter f ö r s ä rskilda f ö rm å ner och r ä ttigheter,

5.
ers ä ttning
som en arbetsgivare utgett till barn f ö r arbete som utf ö rts i hans f ö rv ä rvsverksamhet
i de fall avdrag f ö r ers ä ttningen inte f å r g ö ras vid
inkomsttaxeringen,

6.
ers ä ttning
till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetstagare haft att t ä cka med
ers ä ttningen,

7.
ers ä ttning f ö r tj ä nstg ö ring i
verkskydd enligt 47 § tredje stycket civilf ö rsvarslagen
(1960:74), i den m å n ers ä ttningen utg ö i eller motsvarar dagpenning,

8- ers ä ttning f ö r arbete som har utf ö rts utomlands, till den del

denna inte r ä knas som l ö n enligt 11 kap. 2 § f ö rsta
stycket lager

om allm ä n f ö rs ä kring, ' ■ "

Senaste
lydelse 1984:670

3 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 76

Prop. 1984/85:76 34

Nuvarande
lydelse F ö reslagen lydelse

9.
ers ä ttning f ö r skiljeman- 9. ers ä ttning f ö r
skiljeman-

nauppdrag i fall d ä r parterna i nauppdrag i fall d ä r
parterna i

skiljef ö rfarandet ä r av ut- skiljef ö rfarandet ä r av ut

l ä ndsk nationalitet. l ä ndsk nationalitet,

10. ers ä ttning till den del denna enligt 2 och 3 §§ lagen
(0000:00) om beskattning av utl ä ndska forskare vid tillf ä lligt
uppdrag i Sverige inte utg ö r skattepliktig int ä kt.

Best ä mmelsen i f ö rsta stycket 6 ä r till ä mplig
endast om kostnaderna kan ber ä knas uppg å till minst 10 procent av arbetstagarens ers ä ttning fr å n
arbetsgivaren under utgifts å ret. Regeringen eller den myndighet som regeringen
best ä mmer f å r fastst ä lla schablon f ö r ber ä kning av arbetstagares kostnader i viss verksamhet.

I fr å ga om inkomst fr å n f å mansf ö retag
skall f ö reskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunal
skattelagen (1928:370) till ä mpas vid best ä mmande av avgiftsunderlaget.

Denna
lag tr ä der i kraft den 1 januari 1985.

Prop.
1984/85:76 35

F ö rslag
till

Lag
om ä ndring i sekretesslagen (1980:100)

H ä rigenom f ö reskrivs
att 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse F ö reslagen lydelse

9
kap. 1 § 1

Sekretess g ä ller i myndighets verksamhet, som avser best ä mmande av
skatt eller som avser taxering eller i ö vrigt fastst ä llande av underlag f ö r best ä mmande av
skatt, f ö r uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska
f ö rh å llanden. Uppgift hos tullverket f å r dock l ä mnas ut,
om det st å r klart att uppgiften kan r ö jas utan
att den enskilde lider skada eller men. F ö r uppgift i m å l hos domstol g ä ller sekretessen endast om
det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften r ö js. Har
uppgiften erh å llits fr å n annan myndighet och ä r den
sekretessbelagd d ä r, g ä ller dock denna sekretess hos domstolen, om
uppgiften saknar betydelse i m å let.

Med skatt avses i detta kapitel skatt p å inkomst
eller f ö rm ö genhet samt oms ä ttningsskatt, tull och annan
indirekt skatt. Med skatt j ä mst ä lls arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande
avgift samt skatte- och avgiftstill ä gg och f ö rseningsavgift. Med verksamhet som avser best ä mmande av
skatt j ä mst ä lls verksamhet som avser best ä mmande av
pensionsgrundande inkomst.

Sekretessen g ä ller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande
inkomst best ä ms eller underlag f ö r best ä mmande av
skatt fastst ä lls, s å vida inte beslutet meddelas i ä rende om

1.
f ö rhandsbesked i taxerings-
eller skattefr å ga,

2.
befrielse fr å n till ä mpning av
best ä mmelserna om ber ä kning av skattepliktig realisationsvinst vid
avyttring av aktier och liknande egendom i samband med
strukturrationalisering,

ISenaste
lydelse 1980:880

Prop.
1984/85:76 Nuvarande lydelse

36

F ö reslagen lydelse

3. r ä tt att erh å lla
avdrag vid taxeringen f ö r avs ä ttning till s ä rskild
nyanskaffningsfond.

Utan hinder av sekretessen f å r uppgift l ä mnas
till enskild enligt vad som f ö reskrivs
i lag om f ö rfarandet vid beskattning eller
om skatteregister.

I fr å ga om uppgift i allm ä n handling g ä ller
sekretessen i h ö gst tjugo å r.

4. r ä tt att erh å lla avdrag vid taxeringen f ö r kostnad f ö r
exportkredit.

4.
r ä tt att erh å lla
avdrag vid taxeringen f ö r kostnad f ö r exportkredit,

5.
beskattning av
utl ä ndska forskare vid tillf ä lligt uppdrag i Sverige i vad beslutet h ä rom ankommit p å
forskar-skatten ä mnden.

Denna lag tr ä der i kraft dagen efter den dag, d å lagen enligt uppgift p å den har utkommit fr å n trycket i Svensk f ö rfattningssamling
.

Prop. 1984/85:76 37

1 DIREKTIVEN

Innovationsskatteutredningens direktiv (Dir 1984:9)
innefattas i ett yttrande av chefen f ö r
finansdepartementet, statsr å det Feldt,
till protokollet vid regeringssammantr ä de
den 9 februari 1984. Yttrandet ber ö r
i f ö rsta hand, och med prioritering
av utredningsuppdraget i denna del, fr å gan
om beskattningen av utl ä ndska forskare vid tillf ä llig anst ä llning
i Sverige. Direktiven avser ä ven vissa
andra p å utredningen ankommande uppgifter,
som kommer att redovisas i ett senare bet ä nkande.

Direktiven vad g ä ller
utl ä ndska g ä stforskares beskattning inneh å ller f ö ljande.

En framg å ngsrik forsknings- och utvecklingsverksamhet ä r en f ö ruts ä ttning f ö r
att Sverige p å l ä ngre sikt skall kunna å tervinna
sin ekonomiska styrka.

F ö r att den svenska industrin skall kunna beh å lla sin internationella konkurrenskraft kr ä vs vidare en st ä ndig
f ö rnyelse genom teknisk forskning
och industriellt utvecklingsarbete .

Svensk forskning h ä vdar sig v ä l
vid en internationell j ä mf ö relse s å v ä l kvantitativt som kvalitativt. Forskningen i v å rt land ä r
emellertid starkt beroende av att kunna inh ä mta
kunskaper fr å n den m å ngfalt st ö rre
massan av ny kunskap i andra l ä nder. Det
finns vidare omr å den d ä r det saknas forskare med den n ö dv ä ndiga
kompetensen eller inriktningen inom landet. Detta g ä ller forskningen s å v ä l inom n ä ringslivet som vid universitet och h ö gskolor. Att fr ä mja
det internationella forskningsutbytet ä r
d ä rf ö r ett viktigt led i regeringens forskningspolitik. Det har emellertid
visat sig att beskattningens utformning medf ö r sv å righeter att rekrytera h ö gt kvalificerade utl ä ndska forskare i den omfattning som ä r ö nskv ä rd.

Enligt interna svenska
skatteregler ä r den som ä r bosatt eller stadigvarande vistas i landet
skattskyldig h ä r f ö r all inkomst (obegr ä nsat
skattskyldig). Den som vistas h ä r tillf ä lligt, normalt h ö gst
sex m å rader, ä r skattskyldig h ä r
f ö r bl a l ö n fr å n
anst ä llning hos staten och l ö n fr å n
annan anst ä llning om inkomsten uppburits h ä rifr å n
och arbetet utf ö rts h ä r (begr ä nsat
skattskyldig) . De dubbelbeskattningsavtal som Sverige slutit med andra l ä nder leder i allm ä nhet inte till n å gon inskr ä nkning i beskattningen enligt interna regler n ä r det g ä ller
utl ä ndska forskare utom i ett
avseende.

Prop. 1984/85:76 38

Vissa
avtal inneh å ller n ä mligen s ä rskilda best ä innelser avseende l ä rare och forskare (visiting
professors). Best ä mmelserna inneb ä r oftast att en l ä rare
eller forskare som p å inbjudan av ett universitet eller annan l ä roanstalt
bedriver undervisning resp forskning h ä r i landet ä r fri fr å n beskattning av l ö nen under viss begr ä nsad tid,
i regel tv å å r, under f ö ruts ä ttning att han ä r skattskyldig f ö r l ö nen i
hemlandet. Visiting-professors-regeln har dock inte tagits in i de avtal
Sverige p å senare å r slutit med industril ä nder.

Den svenska inkomstskatten s ä nks nu
inom ramen f ö r den p å g å ende skatteoml ä ggningen men framst å r internationellt sett alltj ä mt som h ö g.

Mot bakgrund av det inledningsvis anf ö rda
framst å r det som angel ä get att beskattningen inte leder till att
rekryteringen av kvalificerade utl ä ndska forskare allvarligt f ö rsv å ras eller
om ö jligg ö rs. Det ä r d ä rf ö r p å kallat att tillskapa s ä rskilda
skatteregler f ö r denna kategori .

Vid avv ä gningen av å tg ä rder b ö r beaktas att det f ö r de f ö retag och
institutioner som knyter forskarna till sig har ett betydande v ä rde att
ta i anspr å k deras kunnande. Syftet b ö r dock
vara att allm ä nt begr ä nsa kostnaderna f ö r ianspr å k-tagandet
av deras tj ä nster.

F ö r att n ä rmare utforma ett system med detta syfte b ö r en s ä rskild
utredare tillkallas. Utredaren b ö r vid fullg ö randet av sin uppgift beakta f ö ljande.

De s ä rskilda skattereglerna skall endast omfatta utl ä ndska
medborgare som ä r bosatta och verksamma utomlands f ö re anst ä llningen h ä r i
landet. Anst ä llningen b ö r avse kvalificerat forsknings- eller
utvecklingsarbete med s å dan inriktning eller p å s å dan
kompetensniv å att betydande sv å righeter skulle f ö religga f ö r
rekrytering inom landet. Kompetenskraven b ö r st ä llas s å h ö gt att antalet personer som uppfyller kraven blir
begr ä nsat.

F ö r skattel ä ttnaderna kan olika tekniska v ä gar komma
i fr å ga. En s å dan m ö jlighet ä r att reducera skatteunderlaget genom att en viss
del av l ö nen undantas fr å n beskattning eller ett s ä rskilt
schablonm ä ssigt avdrag medges f ö r ö kade
kostnader. Ett annat alternativ ä r en neds ä ttning av skatten. Utredaren b ö r belysa
f ö r- och nackdelarna med olika alternativ men har inte anledning att ta
st ä llning till neds ä ttning-ens storlek. I den m å n det beh ö vs, t ex
f ö r att belysa olika kombinationer av fasta och procentuella neds ä ttningar,
kan det vara l ä mpligt att anv ä nda alternativa niv å er f ö r skattel ä ttnaderna.
Vidare b ö r det alternativet behandlas att inkomsten
undantas fr å n statlig inkomstskatt.

Utredaren
b ö r utg å fr å n att skattel ä ttnaderna skall kunna medges endast under en begr ä nsad tid.
De fr å gor som uppkommer om en f ö rl ä ngning skulle aktualiseras b ö r ocks å
behandlas. N ä r det g ä ller de administrativa fr å gorna b ö r iakttas
att taxeringsmyndigheterna inte torde ha kompetens att pr ö va om f ö ruts ä ttningarna
f ö r till ä mpning av de s ä rskilda reglerna f ö religger. Det torde ocks å f ö religga
ett starkt intresse av

Prop. 1984/85:76 39

att fr å gan kan avg ö ras i f ö rv ä g. Det kan d ä rf ö r finnas anledning att f ö rl ä gga pr ö vningen till ett s ä rskilt organ med den erforderliga kompetensen.

H ä refter till ä ggs i direktiven att utredarens uppgift blir att ö verv ä ga
vilka tekniska l ö sningar som kan ifr å gakomma. Det ä r
d ä remot inte utredarens uppgift att
ta st ä llning till om skattel ä ttnader skall inf ö ras eller till omfattningen av eventuella s å dana. Vidare uttalas att utredningsarbetet skall
bedrivas s å skyndsamt att nya regler kan g ä lla fr o m 1985 å rs
inkomster.

Prop. 1984/85:76 40

2 INLEDNING

Som av direktiven framg å r
Sr utredningens uppgift att pr ö va vilken
eller vilka avvikelser fr å n g ä llande regelsystem som l ä mpligen
ifr å gakommer, n ä r man genom s ä rskilda
skattel ä ttnader vill underl ä tta anlitandet av kvalificerade utl ä ndska g ä stforskare.
Det ä r allts å t ä nkbara
tekniska l ö sningar som skall redovisas d ä rvid det ligger i sakens natur att effekterna av
de alternativa ingreppen skall belysas.

p å utredningen ankommer allts å inte att i och f ö r sig pr ö va om skattel ä ttnader i angivna syfte b ö r medges och inte heller graden av eventuella s å dana l ä ttnader.

Det skall observeras att - ä ven om i direktiven inledningsvis talas om behovet av "en st ä ndig f ö rnyelse
genom teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete" f ö r att den svenska industrin skall beh å lla sin konkurrenskraft - direktiven utmynnar i
att de eventuella s ä rbest ä mmelserna kan bli till ä mpliga n ä r
fr å ga ä r om kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete i allm ä nhet. N å gon
prioritering av s ä rskilda omr å den f ö r
forskning eller utvecklingsarbete g ö rs
allts å inte i direktiven, ej heller
utesluts d ä r n å got s å dant omr å de.

F ö r att kunna fullg ö ra det givna uppdraget har utredningen funnit det
erforderligt att inh ä mta n ä rmare upplysningar fr å n institutioner och industrif ö retag
med erfarenheter fr å n anlitandet av utl ä ndska g ä stforskare.
Tillika har hemst ä llts om de synpunkter som d ä r kunde finnas och som det skulle vara av v ä rde f ö r
utredningen att f å del av. Till ledning f ö r dem som ombetts ge upplysningar och synpunkter
har ett antal n ä rmare preciserade fr å gor st ä llts
upp.

Prop.
1984/85:76 41 .

I vissa fall har skriftliga upplysningar l ä mnats, i andra muntliga vid sammantr ä ffanden med f ö retr ä dare f ö r
utredningen d ä rvid betydelsefullare synpunkter
nedtecknats.

Mer omfattande redovisningar av erfarenheter och
synpunkter har erh å llits fr å n universiteten i G ö teborg, Lund, Stockholm och Ume å ,
fr å n Chalmers tekniska h ö gskola, KTH, Karolinska institutet och Sveriges
lantbruksuniversitet. Detsamma g ä ller
om MFR, NFR, HSFR, SJFR, FOA och SAMKO (samverkansorgan f ö r institut och stiftelser f ö r s k kollektiv forskning). Skrivelser har vidare
inkommit fr å n bl a Kiruna geofysiska institut
.

Med IVA och STU har ö verl ä ggningar ä gt
rum. Information har erh å llits fr å n svenska arbetsgivaref ö reningens avdelning f ö r utlandstj ä nst och fr å n Stiftelsen Sveriges Teknisk-Vetenskapliga Attach é verksamhet.

Av industrif ö retag
har Alfa-Laval, ASEA, Ericsson, Pharmacia, Saab-Scania {flygdivisionen) och
Stora Kopparberg efterkommit ö nskem å l om information och synpunkter. S å dana har ocks å l ä mnats av Atlas Copco.

Genom vad som s å lunda
erfarits har utredningens f ö rskaffat
sig en bild av hur f ö rh å llandena gestaltat sig och f å tt
ett underlag f ö r sina ö verv ä ganden.
Vad som inh ä mtats redovisas i avsnitt 6.

Prop. 1984/85:76 42

3
SKATTSKYLDIGHET I SVERIGE

H ä r skall
redog ö ras f ö r vilka f ö ruts ä ttningar som skall f ö religga f ö r att i
Sverige beskatta en fysisk person f ö r inkomst av anst ä llning. De interna svenska
skattereglerna å terfinns i kommunal skattelagen (KL). Dessa best ä mmelser f å r en
motsvarande inneb ö rd vid taxeringen till statlig inkomstskatt. Ä ven om en
inkomst ä r skattepliktig i Sverige enligt dessa interna
regler kan den skatt som skall tas ut i Sverige komma att reduceras eller
elimineras genom att f ö r inkomsten eriagd utl ä ndsk
skatt dras av eller avr ä knas. Vidare kan det av dubbelbeskattningsavtal f ö lja att
inkomsten inte skall beskattas i Sverige.

De
interna svenska reglerna inneh å ller inga s ä rskilda best ä mmelser f ö r g ä stforskare. H ä r g ä ller allts å vad som ä r stadgat f ö r fysisk person i allm ä nhet. D ä remot har
i ett antal dubbelbeskattningsavtal specialregler tagits in som under vissa f ö ruts ä ttningar
kan bli till ä mpliga f ö r g ä stforskare.

3.1
Interna svenska regler

3.1.1
Obegr ä nsat skattskyldiga

Enligt
53 § 1 mom a) KL skall den som ä r bosatt i Sverige beskattas h ä r f ö r alla
inkomster som f ö rv ä rvats inom och utom landet. Som bosatt h ä r i riket
r ä knas den som h ä r har sitt egentliga bo och hemvist. Med bosatt j ä mst ä lls ocks å person
som stadigvarande vistas i Sverige utan att vara bosatt h ä r. Bed ö mningen
av om en person skall anses bosatt h ä r, dvs vara obegr ä nsat skattskyldig, ä r olika
beroende p å om personen flyttat till eller fr å n
Sverige.

Med
h ä nsyn till att innovationsskatteutredningens uppdrag avser skatteregler
f ö r "utl ä ndska medborgare som ä r bosatta

Prop. 1984/85:76 43

och
verksamma utomlands f ö re anst ä llningen h ä r i landet" l ä mnas h ä r endast
en kortfattat redog ö relse f ö r de regler som g ä ller f ö r
personer som flyttat fr å n Sverige.

F ö r svenska
medborgare g ä ller enligt punkt 1 andra stycket av anvisningarna
till 53 § KL den s k tre å rsregeln. Enligt denna skall
en svensk medborgare, som inte stadigvarande vistas i Sverige, likv ä l kunna
anses bosatt h ä r om han alltj ä mt har v ä sentlig anknytning till Sverige. Det å ligger
den skattskyldige att till dess tre å r f ö rflutit fr å n avresan fr å n Sverige visa att han inte har n å gon v ä sentlig
anknytning till Sverige. Efter dessa tre å r ankommer det p å skattemyndigheterna att
visa att v ä sentlig anknytning f ö religger. Som exempel p å v ä sentlig
anknytning n ä mns i best ä mmelsen bl a att han har fastighet kvar i Sverige
eller driver r ö relse h ä r.

Mycket
av tre å rsregelns effekt f ö rtas av den i 54 § f ö rsta
stycket vid h) upptagna s k ett å rsregeln. Den inneb ä r att inkomst av anst ä llning
utomlands inte skall beskattas i Sverige om anst ä llningen och vistelsen
utomlands varat eller kan antas vara i minst ett å r. Regeln g ä ller f ö r h ä r i riket
bosatta personer - svenskar eller utl ä nningar - som arbetar utomlands. Den ä r dock
inte till ä mplig om inkomsten å tnjutits p å grund av
anst ä llning hos svenska staten eller svensk kommun (eller ombord p å svenskt
fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg). Att m ä rka ä r att ett å rsregeln
tar sikte p å en viss typ av inkomst. Ö vriga inkomster
beskattas i vanlig ordning h ä r i landet. Regeln ä r allts å ett
undantag fr å n den obegr ä nsade skattskyldigheten.

F ö r
svenskar eller utl ä nningar som flyttar till Sverige finns inga s ä rskilda
regler ut ö ver huvudregeln. F ö r att obegr ä nsad
skattskyldighet skall f ö religga kr ä vs allts å att personen ä r bosatt i Sverige. Med bos ä ttning j ä mst ä lls som n ä mnts
stadigvarande vistelse. I praktiken best å r sv å righeten ofta i att

Prop.
1984/85:76 44

avg ö ra om en
person stadigvarande vistas i Sverige. Lagen ger ingen definition p å
begreppet stadigvarande vistelse men givetvis ä r tidsperiodens l ä ngd av
betydelse. Praxis kan s ä gas ha intagit den st å ndpunkten att vistelsetiden
skall uppg å till minst sex m å nader.

I
praktiken inneb ä r det sagda att en g ä stforskare, som stannar h ä r l ä ngre tid ä n sex m å nader,
enligt dessa interna regler blir skattskyldig i Sverige f ö r all
inkomst, dvs b å de det som f ö rv ä rvats h ä r och utomlands. Han blir skattskyldig ä ven f ö r f ö rm ö genhet.

3.1.2
Begr ä nsat skattskyldiga

En
person som vistas h ä r tillf ä lligt - normalt h ö gst sex m å nader -
blir skattskyldig endast f ö r vissa inkomster. Medborgarskapet har i princip
inte n å gon betydelse. De inkomster f ö r vilka en s å dan person ä r skattskyldig ä r uppr ä knade i
53 § 1 mom a) KL.

L ö n eller
annan j ä mf ö rlig f ö rm å n p å grund av anst ä llning hos svenska staten eller svensk kommun
beskattas i regel i Sverige. De undantag som finns g ä ller anst ä llda hos
svensk utlandsmyndighet o dyl och saknar i f ö revarande sammanhang
intresse.

Avl ö ning
eller annan d ä rmed j ä mf ö rlig f ö rm å n som utg å tt p å grund av annan anst ä llning eller uppdrag ä r
skattepliktig i Sverige oro inkomsten uppburits fr å n Sverige
och f ö rv ä rvats genom verksamhet i Sverige.

Vad
som avses med att inkomsten uppburits fr å n Sverige ä r n å got oklart. M ö jligen kr ä vs att kostnaden belastat fast driftst ä lle i
Sverige. F ö r att verksamheten skall anses ha bedrivits h ä r i
Sverige kr ä vs i vart fall att personen i

Prop.
1984/85:76 45

fr å ga bes ö kt
Sverige f ö r att utf ö ra arbetet. Detta framg å r av
praxis (R Ä 1944 ref 55, RA
1944 Fi 955).

Det
sagda inneb ä r att en utl ä ndsk forskare, som fullg ö r ett
uppdrag i Sverige och som f å r l ö n av svenska staten, svensk kommun eller f ö retag i
Sverige, beskattas i Sverige f ö r inkomsten ä ven om vistelsen ä r tillf ä llig.
Betalas l ö nen d ä remot fr å n utlandet blir inkomsten inte skattepliktig i
Sverige n ä r fr å ga ä r om tillf ä llig vistelse.

Ö vriga i 53 § 1 mom a) uppr ä knade inkomster (pensioner m m), f ö r vilka
en person som vistas h ä r tillf ä lligt ä r skattskyldig, ä r h ä r av
mindre intresse.

3.1.3 Metoder f ö r att hindra eller undvika
dubbelbeskattning n ä r dubbelbeskattningsavtal saknas

Av
hittills redovisade inhemska regler framg å r att en utl ä ndsk person, t ex en forskare, ofta blir
skattskyldig i Sverige f ö r den ers ä ttning han uppb ä r p å grund av
sitt arbete h ä r. Beskattningsreglerna i forskarens hemland kan
emellertid vara s å dana att ers ä ttningen skall beskattas ä ven d ä r. I den
svenska lagstiftningen anges olika metoder f ö r att undvika eller begr ä nsa en s å dan
dubbelbeskattning. Betr ä ffande m å nga stater ä r fr å gan reglerad i avtal med den fr ä mmande
staten, s k dubbelbeskattningsavtal. Har dubbelbeskattningsavtal ej slutits
lindras effekten av dubbelbeskattningen genom tilll ä mpning av
interna svenska regler p å omr å det. Enligt dessa interna regler, som ä r till ä mpliga
endast om lindring inte kan ske enligt dubbelbeskattningsavtal, kan antingen
avdrag fr å n inkomsten medges f ö r eriagd utl ä ndsk
skatt eller avr ä kning ske av utl ä ndsk skatt fr å n den
svenska .

Prop.
1984/85:76 46

Best ä mmelserna
om avdrag f ö r eriagd utl ä ndsk skatt finns i punkt 4 av anvisningarna till 20
§
KL och 2 § f ö rsta stycket SiL. Betald utl ä ndsk
speciell skatt, som kan h ä nf ö ras till en f ö rv ä rvsk ä lla, anses som omkostnad i denna och ä r d ä rmed
avdragsgill. F ö r att betald allm ä n utl ä ndsk
skatt skall vara avdragsgill st ä lls flera villkor. F ö r det f ö rsta kr ä vs att
personen i fr å ga ä r obegr ä nsat skattskyldig i Sverige. Vidare skall den int ä kt som
har beskattats komma fr å n en f ö rv ä rvsk ä lla som enligt den fr ä mmande statens lagstiftning
anses lokaliserad d ä r. Har den utl ä ndska skatten utg å tt enbart p å grund av
att personen ansetts bosatt i den fr ä mmande staten kan avdrag allts å inte
medges.

Genom
att avdrag f ö r utl ä ndsk skatt sker som ett omkostnadsavdrag undviks
normalt inte dubbelbeskattningseffekten i sin helhet.

Best ä mmelserna
om avr ä kning av eriagd utl ä ndsk skatt fr å n den svenska skatten finns i 24-26 §§ SiL och
72 § 4 mom KL. Avr ä kning medges f ö r betald slutlig utl ä ndsk skatt till utl ä ndsk
stat, delstat eller lokal myndighet. Endast s å dan utl ä ndsk
skatt som bel ö per p å inkomst som ä r skattepliktig h ä r f å r avr ä knas. Avr ä kningen
sker i f ö rsta hand fr å n den statliga inkomstskatten. Vid avr ä kningen
beaktas om avdrag erh å llits f ö r den utl ä ndska skatten. I ö vrigt saknas h ä r
anledning att n ä rmare g å in p å det t ä mligen komplicerade avr ä kningsf ö rfarandet.
Det skall dock noteras att avr ä kning kan komma i fr å ga - i likhet med vad som g ä ller f ö r avdrag
-endast f ö r person som ä r obegr ä nsat skattskyldig i Sverige.

En
annan m ö jlighet till lindring av dubbelbeskattning anges i 23 § SiL.
Enligt denna best ä mmelse ä ger regeringen, om s ä rskilt ö mmande
omst ä ndigheter f ö religger, i syfte att undvika dubbelbeskattning f ö rordna om
eftersk ä nkande av statlig inkomstskatt.

Prop. 1984/85:76 47

3.2
E>ubbelbeskattningsavtal

Av
72 § 2 mom KL och 20 § 2 mom SiL framg å r att dubbelbeskattningen
kan lindras eller undanr ö jas genom att avtal ing å s med
annan stat. Best ä mmelserna i dubbelbeskattningsavtal kan inte sk ä rpa de
interna svenska best ä mmelserna. F ö religger inte skattskyldighet f ö r en viss
inkomst enligt de interna svenska reglerna s å ä r allts å
inkomsten skattefri h ä r oavsett vad som s ä gs i avtalet.

Inneh å llet i
dubbelbeskattningsavtalen varierar fr å n fall till fall. Inom OECD har uppr ä ttats ett
modellavtal till vilket de nyare svenska avtalen anknyter.

De
huvudmetoder som f ö rekommer i avtalen f ö r att f ö rhindra
dubbelbeskattning ä r vad som kallas exemptmetoden resp credit of
tax-metoden.

Exemptmetoden
inneb ä r att en av de avtalsslutande staterna avst å r fr å n att
beskatta en viss inkomst. Denna metod inneb ä r allts å en
uppdelning av beskattningsr ä tten mellan de b å da l ä nderna.
Metoden kompletteras med best ä mmelser i avtalen om r ä tt f ö r envar
av staterna att beakta den undantagna inkomsten vid ber ä kningen
av skatt p å ö vriga inkomster som personen kan ha. Beskattningen
av de ö vriga inkomsterna sker d å efter en skattesats som motsvarar den som skulle
bel ö pa p å den skattskyldiges hela inkomst (den s k
progressionsregeln). Detta sker p å s å s ä tt att f ö rst r ä knas den skatt ut som skulle ha p å f ö rts den
skattskyldige om hela inkomsten - dvs inklusive den undantagna - tagits till
beskattning. D ä refter fastst ä lls hur stor procent den s å lunda utr ä knade
skatten utg ö r av hela den beskattningsbara inkomsten p å vilken
den ber ä knats. Med den erh å llna procentsatsen utr ä knas
skatten p å den inkomst som verkligen skall beskattas.

Prop.
1984/85:76 48

Ett
annat s ä tt att beakta den undantagna inkomsten ä r att ta med denna inkomst i
beskattningsunderlaget. Den skatt som skulle ha utg å tt om
inkomsten inte undantagits fr å n beskattning neds ä tts med s å stort
belopp som bel ö per p å den undantagna inkomsten. Metoden kallas
alternativ exempt.

Credit
of tax-metoden inneb ä r att avr ä kning f å r g ö ras i hemviststaten f ö r den
skatt som erlagts p å s å dan inkomst som beskattas i den andra staten. Allts å i
princip detsamma som den tidigare n ä mnda avr ä kningsraetoden i intern svensk r ä tt. Den
skattskyldige taxeras allts å p å vanligt s ä tt f ö r hela inkomsten, dvs ä ven f ö r inkomst
som enligt avtalet f å r beskattas i den andra staten. Fr å n skatten
avr ä knas sedan den i den andra staten betalda skatten p å den
inkomst som enligt avtalet f å r beskattas d ä r. I avtalen tas ofta in en begr ä nsningsregel
som inneb ä r att det skattebelopp som skall avr ä knas
inte f å r ö verstiga den inhemska skatt som bel ö per p å den i
utlandet beskattade inkomsten.

Huvudregeln
enligt dubbelbeskattningsavtalen ä r att inkomst av enskild tj ä nst
beskattas i den stat d ä r arbetet utf ö rts. En i Sverige verksam utl ä ndsk
forskare skall allts å , om ingen undantagssituation f ö religger,
beskattas i Sverige f ö r inkomsten av verksamheten. Ä r
forskaren skattskyldig f ö r inkomsten ä ven i hemlandet kan den totala skatt han skall
betala p å inkomsten variera beroende p å vilken
metod f ö r undvikande av dubbelbeskattning som anges i dubbelbeskattningsavtalet.
Stadgas att exemptmetoden skall till ä mpas inneb ä r detta - som f ö rut omn ä mnts -
att inkomsten ä r undantagen fr å n beskattning i hemlandet.
Den skatt som forskaren skall betala ä r s å ledes den svenska skatten, varken mer eller mindre.
En annan sak ä r att inkomsten i Sverige kan p å verka
progressiviteten betr ä ffande den skatt han skall erl ä gga i
hemlandet p å inkomster som han har d ä r.
Stadgas i avtalet att credit of tax-metoden skall till ä mpas g ä ller att
inkomsten

Prop.
1984/85:76 49

fr å n verksamheten i Sverige vid
beskattningen i hemlandet inr ä knas i
beskattningsunderlaget. N ä r man sedan best ä mmer skatten i hemlandet avr ä knas den skatt som erlagts i Sverige f ö r inkomsten i fr å ga.

Fr å n huvudregeln att inkomst av
enskild tj ä nst skall eller f å r beskattas i den stat d ä r arbetet utf ö rs
finns flera undantag. Ett s å dant
undantag ä r den s k 183-dagarsregeln. Denna
regel inneb ä r, om tre villkor ä r uppfyllda, att beskattning av inkomsten sker i
den stat d ä r personen har sitt hemvist. F ö r att en h ä r
verksam utl ä ndsk forskare enligt denna regel
skall f å inkomsten av den i Sverige bedrivna
verksamheten beskattad i hemlandet kr ä vs
att vistelsen i Sverige inte ö verstiger
183 dagar under viss tidrymd, vanligen under ett och samma beskattnings å r, att ers ä ttningen
betalas av eller p å uppdrag av arbetgivare som inte
har hemvist i Sverige samt att ers ä ttningen
inte belastar ett fast driftst ä lle i
Sverige.

Det kan knappast h ä vdas
att 183-dagarsregeln inneb ä r att
Sverige avst å tt fr å n sin principiella r ä tt att beskatta inkomsten i fr å ga.
Enligt de interna svenska reglerna skall ju en person som vistas h ä r kortare tid ä n
sex m å nader (praxis) h ä nf ö ras till
gruppen begr ä nsat skattskyldiga. Han ä r d å inte
skattskyldig i Sverige f ö r inkomst som uppburits fr å n utl ä ndsk
arbetsgivare.

Betr ä ffande inkomst av offentlig tj ä nst varierar inneh å llet i avtalen. Huvudregeln ä r
dock att ers ä ttning, som betalas av en av de
avtalsslutande staterna till fysisk person p å
grund av arbete som utf ö rs i offentlig tj ä nst, beskattas endast i denna stat. Vanligtvis
behandlas dessa inkomster enligt exemptmetoden med progressionsf ö rbeh å ll.

4 Riksdagen 1984/85. 1 saml Nr 76

Prop.
1984/85:76 50

Fr å n
reglerna om offentlig tj ä nst brukar undantas s å dan ers ä ttning
som betalas p å grund av arbete som utf ö rs i
samband med handel eller aff ä rsverksamhet som bedrivs av en av de avtalsslutande
staterna. I s å dant fall till ä mpas reglerna f ö r enskild tj ä nst.

Den
s k visiting professors-regeln, som f ö rekommer i ett antal avtal, ä r i
sammanhanget av intresse. F ö ljande skall å terges h ä rom.

Utl ä ndska l ä rare ä r enligt
de interna svenska reglerna skattskyldiga i Sverige f ö r
inkomster som uppb ä rs i samband med undervisning vid svenska
universitet, skolor och kursverksamheter av olika slag. I
dubbelbeskattningsavtalen med vissa l ä nder har emellertid s ä rskilda best ä mmelser
tagits in som reglerar professorers, l ä rares, forskares m fl skattskyldighet. Inneb ö rden av
best ä mmelserna ä r i regel att en i en stat bosatt professor etc,
som uppb ä r ers ä ttning fr å n universitet o dyl i den andra staten under tillf ä llig
vistelse d ä r, inte ö verstigande tv å å r, skall var befriad fr å n
beskattning i sistn ä mnda stat f ö r ifr å gavarande ers ä ttning. Sverige har med andra ord i dessa fall avst å tt fr å n att
beskatta ers ä ttningen. Syftet ä r att fr ä mja
kulturellt utbyte mellan Sverige och utlandet. I vissa avtal anges uttryckligen
att regeln inte ä r till ä mplig p å ers ä ttning professor etc mottager f ö r ett
forskningsuppdrag, om forskningen utf ö rs i f ö rsta hand f ö r att gagna viss persons eller vissa personers
privata intresse.

De
professorsregler som finns i dubbelbeskattningsavtalen ä r
sinsemellan olika utformade. Skillnader f ö religger bl a i s ä ttet att beskriva
personkretsen. I vissa avtal anv ä nds t ex uttrycket "professor eller l ä rare"
i andra "fysisk person" eller "person" med uppdrag av
antydd inneb ö rd.

Prop.
1984/85:76 51

Skilda krav f ö religger
ocks å s å vitt g ä ller den undervisningsanstalt vid
vilken tj ä nstg ö ringen sker. Enligt t ex avtalet med Frankrike f ö religger skattebefrielse endast f ö r ers ä ttningar
som uppb ä rs i samband med undervisning vid
"universitet eller d ä rmed j ä mf ö rlig h ö gre undervisingsanstalt". Enligt avtalet med
Storbritannien g ä ller skattebefrielse d ä remot ä ven
f ö r ers ä ttning som uppb ä rs
fr å n h ö gskola, skola eller annan undervisningsanstalt. Det skall till ä ggas att beslut tr ä ffats om att professorsregeln skall utg å ur detta avtal.

Ett annat vanligt krav f ö r regelns till ä mpning ä r att anst ä llningen
utomlands skall vara grundad p å en
inbjudan av den fr ä mmande staten eller den
institution d ä r tj ä nstg ö ringen skall ske.

De olika professorsreglerna inneh å ller ä ven
best ä mmelser som anger den art av
verksamhet som skall f ö religga f ö r att vistelsestaten skall l ä mna ifr å n
sig beskattningsr ä tten. I n å gra avtal ä r
undervisningsverksamhet den enda angivna typen av verksamhet. Arten av
verksamheten kan ocks å anges som "i syfte att
undervisa eller bedriva avancerade studier eller forskning". Ä ven "ers ä ttning
f ö r tj ä nstg ö ring" f ö rekommer. N å gra
regler inkluderar "vetenskapliga studier" eller "konstn ä rlig verksamhet".

Ä ven
den i regeln angivna tidrymden varierar. Den vanligast f ö rekommande ä r
tv å å r. Ett å r respektive aderton m å nader f ö rekommer.

F ö r en i Sverige bosatt professor
etc som bedriver undervisning eller forskning vid utl ä ndsk l ä roanstalt
kan professorsregeln leda till mycket gynnsamma skattekonsekvenser. Om han
vistas utomlands mindre ä n tv å å r leder professorsregeln till att
han i vistelsestaten ä r befriad fr å n skat f ö r
ers ä tt-

Prop.
1984/85:76 52

ningen
f ö r undervisningen. (F ö rutsatt givetvis att den i professorsregeln angivna
tidrymden ä r tv å å r.) Har vistelsen i utlandet varat minst ett å r leder
den svenska ett å rsregeln till att ers ä ttningen inte skall
beskattas i Sverige. Ers ä ttningen blir allts å helt skattefri. Detsamma g ä ller
naturligtvis ä ven en utl ä ndsk forskare i Sverige under f ö ruts ä ttning
att det i hans hemland finns en motsvarighet till den svenska ett å rsregeln.
Denna skattefrihet har i n å gra avtal eliminerats p å s å s ä tt att
tidrymden satts till ett å r. I n å gra andra avtal har man villkorat skattefriheten i
vistelsestaten med att ers ä ttningen skall vara underkastad beskattning i
hemviststaten.

Det
ovan omn ä mnda modellavtal, som uppr ä ttats
inom OECD, inrymmer ingen visiting professors-regel. Bl a med h ä nsyn h ä rtill ö verv ä gs vid ö versyn av
dubbelbeskattningsavtal med s å dan regel huruvida denna b ö r kvarst å (jfr
ovan om avtalet med Storbritannien).

Prop. 1984/85:76 53

4
SOCIALF Ö RS Ä KRINGSBEST Ä MMELSER

Enligt
direktiven f ö r utredningen skall ö verv ä gas
tekniska l ö sningar i syfte att allm ä nt begr ä nsa
kostnaderna f ö r ianspr å ktagande av de aktuella forskarnas tj ä nster.
Till kostnaderna h ö r bl a arbetsgivarnas obligatoriska socialavgifter,
vilka grundas p å utgiven l ö n. L ö nef ö rm å nernas omfattning kan ä ven vara
beroende av i vad m å n forskaren å tnjuter skydd enligt den svenska socialf ö rs ä kringen.
D ä rf ö r l ä mnas h ä r en kort redog ö relse f ö r den
svenska socialf ö rs ä kringen i h ä r aktuella h ä nseenden.

4.1
F ö rs ä kringsskyddet

F ö rs ä krad
enligt lagen (1962:381) om allm ä n f ö rs ä kring (AFL) ä r dels svenska medborgare och dels personer som
utan att vara svenska medborgare ä r bosatta i Sverige. S å vitt
avser f ö rs ä kringen f ö r till ä ggspension (ATP) ä r den som har tillgodor ä knats
pensionspo ä ng f ö rs ä krad, ä ven om han ej l ä ngre uppfyller nyss angivna
f ö ruts ä ttningar. Fr o m den m å nad
varunder f ö rs ä krad uppn å r 16 å rs å lder skall han, om han ä r bosatt
i Sverige, vara inskriven hos allm ä n f ö rs ä kringskassa .

Inneh å llet i
bos ä ttningsbegreppet beskrivs inte n ä rmare i AFL. Enligt praxis skall en person som
inrest till Sverige anses bosatt h ä r om det n å gorlunda s ä kert kan antas att han skall vistas h ä r
stadigvarande. F ö r att en vistelse skall bed ö mas som
stadigvarande synes praxis kr ä va att den skall str ä cka sig ö ver minst
ett å r.

I
st ä llet f ö r ovan angivna regler om f ö rs ä kringstillh ö righet g ä ller
enligt konventioner, som Sverige ing å tt med andra l ä nder, s ä rskilda best ä mmelser om vilketdera landets socialf ö rs ä kringslagstiftning
som skall g ä lla. Enligt huvudregeln i

Prop. 1984/85:76 54

konventionerna
skall den som omfattas av konventionen i fr å ga vara underkastad svensk
lagstiftning om han ä r bosatt i Sverige eller, med avseende p å
arbetsskadef ö rs ä kring, om han ä r sysselsatt i Sverige. Konventionerna inneh å ller
alltid s ä rregler f ö r s k uts ä nda arbetstagare, enligt vilka uts ä ndningslandets
och inte bos ä ttningslandets lagstiftning skall g ä lla viss,
p å varierande s ä tt best ä md tid i det andra landet.

Enligt
vissa konventioner g ä ller uts ä ndningslandets lagstiftning under 12 m å nader.
Enligt 1981 å rs nordiska konvention om social trygghet betraktas
en arbetstagare som uts ä nd endast om vistelsen i det andra landet ä r avsedd
att vara h ö gst 12 m å nader. Enligt andra konventioner, t ex med F ö rbundsrepubliken
Tyskland, Italien och Ö sterrike, g ä ller uts ä ndningslandets lagstiftning under h ö gst 24 m å nader
(oavsett om den avsedda tidsl ä ngden ä r l ä ngre). Enligt bl a konventionen med Frankrike
betraktas en arbetstagare som uts ä nd endast om uts ä ndningen ä r avsedd
att vara l ä ngst 36 m å nader.

Konventionernas
uts ä ndningsregler kan medf ö ra att vissa utl ä ndska forskare h ä r i
landet aldrig kommer att omfattas av den svenska socialf ö rs ä kringen.
Enligt konventionerna kan dock beh ö riga myndigheter i de f ö rdragsslutande
l ä nderna besluta om undantag i individuella fall fr å n s å v ä l
huvudreglerna om f ö rs ä kringstillh ö righet som s ä rreglerna f ö r uts ä nda arbetstagare.

H ä r m å till ä ggas att
n å gon socialf ö rs ä kringskonvention mellan Sverige och USA inte finns
men f ö rhandlingar om en s å dan har slutf ö rts sommaren 1984 och en konvention avses skola tr ä da i
kraft sorramaren 1985. Konventionen ä r begr ä nsad till pensioneringen. Den inneh å ller en
regel enligt vilken uts ä ndningslandets lagstiftning g ä ller f ö r uts ä nd
arbetstagare vars vistelsetid i det andra landet inte v ä ntas ö verstiga
60 m å na-

Prop.
1984/85:76 .55

der.
Uts ä ndningsregeln g ä ller ä ven om arbetet utf ö rs f ö r ett
dotterbolag i syssels ä ttningslandet under f ö ruts ä ttning
att moderbolaget i uts ä ndningslandet svarar f ö r l ö nen.

Konventionsf ö rhandlingar
ä r
aktuella med bl a Kanada. En gammal ( ä ldre ä n ATP-systemet i Sverige) konvention med Storbritannien
och Nordirland planeras bli ersatt av en ny.

Skyddet
enligt AFL omfattar sjukf ö rs ä kring (inkluderande sjukv å rdsers ä ttning,
sjukpenning och f ö r ä ldrapenning), folkpensionering och till ä ggspensionering.

F ö r r ä tt till
sjukv å rdsers ä ttning kr ä vs att man ä r f ö rs ä krad enligt AFL. Vissa specialregler finns bl a i
den nordiska trygghetskonventionen. I de flesta konventionerna finns regler om
r ä tt f ö r den som omfattas av hemlandets lagstiftning att
vid "tillf ä llig vistelse" i Sverige erh å lla sjukv å rdsf ö rm å ner
enligt svensk lagstiftning.

I
fr å ga om sjukpenning och f ö r ä ldrapenning fordras att man ä r
inskriven hos allm ä n f ö rs ä kringskassa. Sjukpenninggrundande inkomst ä r den å rliga
inkomst i pengar eller naturaf ö rm å ner i form av kost, bostad eller bil, som en f ö rs ä krad kan
antas komma att tills vidare f å f ö r eget arbete. F ö r r ä tt till
vissa sjukf ö rs ä kringsf ö rm å ner, t ex svensk f ö r ä ldrapenning,
kr ä vs att viss "f ö rs ä kringstid" fullgjorts. Enligt konventioner
som Sverige ing å tt kan s å dant fullg ö rande ske genom sammanl ä ggning av
tider i konventionsl ä nderna. Konventioner inneh å ller ä ven best ä mmelser
om sammanl ä ggning av ers ä ttningsperioder .

Den
som inte ä r svensk medborgare men ä r bosatt
i Sverige ä r i vissa fall av fler å rig
vistelse h ä r ber ä ttigad till svensk folkpension. Av intresse f ö r h ä r
aktuella forskare kan n ä mnas

Prop. 1984/85:76 56

att
f ö r r ä tt till f ö rtidspension, sjukbidrag eller handikappers ä ttning r ä cker det
med att forskaren varit normalt arbetsf ö r oavbrutet minst ett å r under
bos ä ttningstiden h ä r. F ö r r ä tt till v å rdbidrag f ö r barn fordras att f ö r ä ldern ä r bosatt
i Sverige sedan minst ett å r. Den utl ä ndske forskare som blivit beviljad folkpension
under bos ä ttning h ä r i landet f ö rlorar i regel pensionsr ä tten n ä r bos ä ttningen
upph ö r. Undantag h ä rifr å n f ö reskrivs bl a i socialf ö rs ä kringskonventioner
.

R ä tt till
till ä ggspension grundas p å inkomst av f ö rv ä rvsarbete. F ö r varje å r varunder n å gon varit f ö rs ä krad - dvs i fr å ga om utl ä ndsk
forskare, f ö r vilken inte s ä rskilda konventionsregler g ä ller,
bosatt i Sverige - ber ä knas f ö r honom pensionsgrundande inkomst p å grundval
av hans inkomst av anst ä llning och inkomst av annat f ö rv ä rvsarbete.
Med inkomst av anst ä llning avses den l ö n i pengar eller naturaf ö rm å ner i
form av kost, bostad eller bil, som en f ö rs ä krad f å tt s å som arbetstagare i allm ä n eller
enskild tj ä nst. S k kostnadsers ä ttningar (dvs kontant ers ä ttning f ö r att t ä cka
kostnader, som ä r f ö renade med arbetet) omfattas inte av termen l ö n och ä r d ä rf ö r inte
pensionsgrundande. Vid ber ä kning av inkomst av anst ä llning
tas h ä nsyn till l ö n, som den f ö rs ä krade f å tt fr å n en arbetsgivare som ä r bosatt
utom riket eller ä r utl ä ndsk juridisk person, endast - s å vitt nu ä r
aktuellt - i fall d å den f ö rs ä krade sysselsatts h ä r i riket. Med inkomst av
annat f ö rv ä rvsarbete avses bl a inkomst av h ä r i riket
bedriven r ö relse och ers ä ttning f ö r arbete f ö r n å gon annans r ä kning i pengar eller naturaf ö rm å ner i
form av kost, bostad eller bil, allt i den m å n inkomsten inte ä r att h ä nf ö ra till
inkomst av anst ä llning.

Till
grund f ö r ber ä kning i fr å ga om ATP av inkomst av anst ä llning
och inkomst av annat f ö rv ä rvsarbete under ett visst å r l ä ggs den f ö rs ä krades
taxering till statlig inkomstskatt

Prop.
1984/85:76 57

avseende
n ä mnda å r. I undantagsfall ber ä knas den
pensiongrundande inkomsten p å grundval av s k gul kontrolluppgift fr å n
arbetsgivaren. S å sker betr ä ffande inkomst av anst ä llning f ö r vilken
den f ö rs ä krade inte ä r skattskyldig i Sverige. Detta g ä ller bl a
dels f ö r vissa personer som av arbetsgivare i Sverige s ä nts ut f ö r arbete
utomlands utan att vara skatt skyldiga h ä r, dels f ö r inkomsttagare som vid bos ä ttning i
Sverige ä r anst ä lld och avl ö nad av arbetsgivare utom riket och som ä r
skattebef riad h ä r till f ö ljd av dubbelbeskattningsavtal samt dels f ö r vissa
personer som ä r bosatta i Danmark, Finland, Island eller Norge
och som utf ö rt arbete i Sverige hos arbetsgivare h ä r utan
att vara skattskyldiga h ä r.

F ö r r ä tt till
ATP-pension fordras i princip att man tillgodor ä knats pensionsgrundande
inkomst (eller, annorlunda uttryckt, f å tt pensionspo ä ng) f ö r minst tre å r. Detta inneb ä r emellertid inte att den utl ä ndske
forskaren m å ste arbeta h ä r i tre hela å r. Pensionspo ä ng ber ä knas f ö r varje å r p å den del av inkomsten som ö verstiger
ett basbelopp. Basbeloppet har f ö r 1984 fastst ä llts till 20 300 kr. Med de l ö ner som
ifr å gakommer f ö r h ä r aktuella forskare torde det s å lunda
merendels r ä cka att komma hit och arbeta h ä r fr å n slutet
av exempelvis 1985 till b ö rjan av 1987, allts å mindre ä n 1 1/2 å r, f ö r att f å ihop tre
po ä ng å r. F ö r att f å h ö gsta m ö jliga po ä ngtal (6,5) f ö r ett visst å r m å ste man dock under det å ret ha
haft en l ö n om minst 7 1/2 g å nger det f ö r å ret g ä llande
basbeloppet, dvs en l ö n av 152 250 kr f ö r å r 1984.
Det ä r inte n ö dv ä ndigt att de tre po ä ng å ren
ligger i en f ö ljd. Det m å till ä ggas att ATP-pension i form av f ö rtidspension
eller sjukbidrag samt familjepension kan beviljas ä ven om
endast ett å rs po ä ng intj ä nats .

Vidare
m å n ä mnas att om man har intj ä nat r ä tt till
ATP-pension i Sverige s å har man.r ä tt till den pensionen oavsett i

Prop. 1984/85:76 58

vilket land man ä r
bosatt vid pensionsfallet och under pension ä rstiden.

Slutligen m å
h ä r n ä mnas att enligt vissa socialf ö rs ä krings-k.onventioner i Sverige intj ä nade ATP-po ä ng å r f å r, om det
Deh ö vs f ö r att uppfylla tidsvillkor f ö r
r ä tt till pension fr å n annat land, sammanl ä ggas med f ö rs ä kringsperioder i det andra landet under f ö ruts ä ttning
att de inte avser samma tid. Motsvarande kan betr ä ffande r ä tt till svensk ATP-pension g ä lla f ö rs ä kringsperioder enligt annat lands lagstiftning.
Regler h ä rom finns i den tidigare n ä mnda nordiska konventionen samt bl a i
konventioner med Frankrike, F ö rbundsrepubliken
Tyskland, Italien och Ö sterrike.

Den som f ö rv ä rvsarbetar i verksamhet i Sverige ä r obligatoriskt f ö rs ä krad f ö r arbetsskada enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadef ö rs ä kring. Detta g ä ller dock inte om utl ä ndsk arbetsgivare s ä nder arbetstagare till Sverige f ö r
arbete som avses vara h ö gst ett å r. N ä mnda
tidsregel vid uts ä ndning har utformats annorlunda
(och p å varierande satt) i olika konventioner
som Sverige ing å tt (jfr ovan). Den som i anledning
av h ä r intr ä ffad arbetsskada blivit ber ä ttigad till exempelvis arbetsskadelivr ä nta f å r
uppb ä ra den ä ven efter avflyttning till annat land.

Den svenska socialf ö rs ä kringsf ö rm å nen delpension enligt lagen (1979:84) om
delpensionsf ö rs ä kring saknar betydelse f ö r
h ä r aktuella utl ä ndska forskare, bl a en ä r f ö r
delpensionsr ä tt f ö ruts ä tts att vederb ö rande tillgodor ä knats
ATP-po ä ng f ö r minst tio å r.

Inte heller arbetsl ö shetsers ä ttning enligt lagen (1973:370)

om arbetsl ö shetsf ö rs ä kring eller
lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsst ö d torde vara aktuell f ö r de utl ä ndska
fors

karna. *

Prop. 1984/85:76 59

4.2
Avgiftsskyldigheten

Socialf ö rs ä kringarna
och vissa andra sociala å tg ä rder finansieras helt eller till v ä sentlig
del genom avgifter. Enligt lagen (1981:691) om socialavgifter skall en
arbetsgivare p å i lagen n ä rmare angivet avgiftsunderlag f ö r varje å r betala
arbetsgivaravgifter. Dessa utg ö r å r 1984 sjukf ö rs ä kringsavgift (9,50 %), folkpensionsavgift (9,45
%), till ä ggspensionsavgift (10,00 %), delpensionsavgift
(0,50 %), barnomsorgsavgift (2,20 %), arbetsskadeavgift (0,60 %),
arbetsmarknadsavgift (1,30 %), arbetarskyddsavgift (0,155 %), vuxenutbildningsavgift
(0,25 %) samt l ö negarantiavgift (0,20 %). Den sammanlagda avgiftssatsen
ä r
s å ledes 34,155 %, vartill kommer 2 % i allm ä n l ö neavgift.
Neds ä ttning (med 10 procentenheter) av eller hel befrielse fr å n
socialavgifter och allm ä n l ö neavgift g ä ller i viss utstr ä ckning f ö r
verksamheter som bedrivs i Norrbottens l ä n.

Underlag
f ö r ber ä kning av arbetsgivaravgifter ä r - s å vitt h ä r ä r av
intresse - summan av vad arbetsgivaren under å ret har utgett som l ö n i
pengar eller naturaf ö rm å ner i form av kost, bostad eller bil. Kostnadsers ä ttningar,
som enligt ovan inte ä r pensionsgrundande, ing å r inte
heller i underlaget f ö r arbetsgivaravgifter. Vid best ä mmande av
avgiftsunderlaget skall bortses fr å n bl a l ö n till den del den motsvarar kostnader i arbetet
som arbetstagaren haft att t ä cka med ers ä ttningen, i den m å n riksf ö rs ä kringsverket
medger detta. Kostnadsavdrag f å r medges - p å framst ä llning av arbetsgivaren -endast om kostnaderna ber ä knas uppg å till
minst en tiondel av ers ä ttningen. F ö r ers ä ttning fr o m 1985 har borttagits kravet p å
medgivande fr å n riksf ö rs ä kringsverket och s ä rskild framst ä llning fr å n
arbetsgivaren.

En
svensk arbetsgivare skall betala arbetsgivaravgifter f ö r i
princip alla arbetstagare som han syssels ä tter h ä r i landet.

Prop. 1984/85:76 60

Han
ä r
s å ledes skyldig att betala alla de svenska arbetsgivaravgifterna f ö r sin utl ä ndske
forskare, ä ven om denne skall vara h ä r t ex
8-10 m å nader (och allts å inte anses bosatt h ä r i landet enligt social f ö rs ä kringspraxis)
och d ä rf ö r inte enligt AFL eller konvention ä r
omfattad av annan svensk socialf ö rs ä kring ä n arbetsskadef ö rs ä kringen men likv ä l ä r
skattskyldig h ä r i landet (med till ä mpning av det skatter ä ttsliga
bos ä ttningsbegreppet) och allts å har en vid taxering till statlig inkomstskatt
redovisad inkomst, som skulle kunnat l ä ggas till grund f ö r pensionsgrundande inkomst.

En
arbetsgivare som ä r bosatt utom riket eller ä r utl ä ndsk
juridisk person skall ocks å betala samtliga arbetsgivaravgifter f ö r
arbetskraft som han syssels ä tter h ä r i landet. S å vitt avser s k uts ä nda arbetstagare g ä ller dock
s ä rskilda regler. Om arbetstagaren hits ä nts f ö r arbete
fr å n icke-konventions-land skall s å lunda alltid ATP-avgift erl ä ggas f ö r denne
men ö vriga avgifter skall inte betalas om arbetet avses p å g å h ö gst 12 m å nader.
Den utl ä ndske arbetsgivaren skall enligt g ä llande konventioner inte
betala n å gon arbetsgivaravgift till Sverige f ö r s å dana av
sina hits ä nda arbetstagare som omfattas av uts ä ndningsreglerna
i resp konvention (jfr ovan). Sedan avgiftsskyldigheten upph ö rt i uts ä ndningslandet,
blir arbetsgivaren avgiftsskyldig i syssels ä ttningslandet Sverige. Om
uts ä ndningen fr å n b ö rjan var avsedd att vara l ä ngre tid
-i de konventioner d ä r den avsedda l ä ngden av uts ä ndningstiden
ä r
avg ö rande - skall avgifter erl ä ggas omedelbart h ä r i landet.

Prop. 1984/85:76 61

5
S Ä RSKILDA SKVTTEREGLER I VISSA ANDRA L Ä NDER

I
vissa l ä nder medges utl ä nningar p å tillf ä lligt uppdrag i landet i fr å ga s ä rskilda
skattef ö rm å ner. Nedan l ä mnas en kortfattad redog ö relse f ö r de
regler h ä rom som g ä ller i Belgien, Nederl ä nderna,
Norge och Storbritannien. Bland de l ä nder d ä r n å gra f ö rm å ner av ifr å gavarande slag inte ges ä r
Frankrike, USA och V ä sttyskland. Redovisningen nedan av de s ä rskilda
reglerna sker utan en samtidig presentation av ö vriga best ä mmelser i
de skattesystem i vilka reglerna ing å r. En s å dan mera fullst ä ndig redog ö relse
skulle bli mycket omfattande och fyller i f ö revarande sammanhang inget
behov. Bristen p å fullst ä ndighet medf ö r emellertid att inneb ö rden av
de s ä rskilda reglerna i vissa fall framst å r som oklar. F ö rm å ner ut ö ver vad
som redovisas kan f ö rekomma. Det kan ocks å finnas ytterligare villkor
f ö r att de s ä rskilda reglerna skall bli till ä mpliga.
Vad nedan å terges ger dock en godtagbar bild av vad i det
hela g ä ller.

Belgien

Utl ä ndska
chefspersoner och specialister som tj ä nstg ö r tillf ä lligt i Belgien beh ö ver inte till beskattning ta
upp ers ä ttning f ö r ö kade kostnader som h ä nf ö r sig
till flyttningen till eller anst ä llningen i Belgien. F ö ljande till ä ggskostnader
f å r ers ä ttas p å basis av den faktiska kostnaden eller med hj ä lp av
medgivna schablonbelopp:

1.
Eng å ngskostnader
i samband med flyttningen och kostnader f ö r att anskaffa ett hem i Belgien.

2.
L ö pande kostnader t ex
levnadskostnader, hyreskostnader, skolavgifter, hemresekostnader,
resekostnader f ö r barn som studerar utanf ö r Begien,
v ä xlingsf ö rluster och skatteutj ä mning.

Prop. 1984/85:76 62

S å dana
kostnadsers ä ttningar med bortseende fr å n eng å ngskostnader
och skolavgifter ä r fria fr å n skatt upp till ett sammanlagt belopp som svarar
mot ca 60 000 kr. F ö r chefspersoner och specialister som arbetar i t ex
forskningscentra och vetenskapliga laboratorier g ä ller dock ett h ö gre
belopp som svarar mot n ä rmare 160 000 kr.

En
f ö ruts ä ttning f ö r dessa f ö rm å ner ä r att arbetet sker i Belgien f ö r en
"international group". Personen i fr å ga skall vara anst ä lld hos
ett utl ä ndskt bolag utanf ö r Belgien eller ett utl ä ndskt
dotterbolag i Belgien.

Nederl ä nderna

Utl ä ndska
medborgare, som tillf ä lligt tj ä nstg ö r i Nederl ä nderna och ä r anst ä llda av en utl ä ndsk arbetsgivare, kan under vissa speciella
villkor f å till ä mpa den s k "35 % conces-sion". F ö r att
denna f ö rm å nliga skattebehandling skall f å till ä mpas kr ä vs f ö ljande.

1.
Vederb ö rande m å ste ha
anst ä llts av sin utl ä ndske arbetsgivare innan han flyttade till Nederl ä nderna.
Avsikten med anst ä llningen f å r inte vara att han inom en snar framtid skall f å fast
anst ä llning i Nederl ä nderna. Den anst ä llde m å ste allts å ha
arbetat en tid hos sin utl ä ndske arbetsgivare innan han b ö rjar
arbeta i Nederl ä nderna.

2.
Den anst ä llde m å ste bos ä tta sig i
Nederl ä nderna, vilket inneb ä r att han och hans familj m å ste
flytta till Nederl ä nderna och d ä r skaffa bostad. Den anst ä llde m å ste ocks å
kyrkobokf ö ras d ä r.

Prop. 1984/85:76 63

3.
Den anst ä llde m å ste
vara utl ä ndsk medborgare.

4.
Den anst ä llde m å ste
inneha en chefsbefattning eller besitta speciella kvalifikationer.

5.
Den
35-procentiga "concession" g ä ller
endast f ö r personer anst ä llda i icke-nederl ä ndska bolag.

Ett speciellt ans ö kningsf ö rfarande skall ha f ö reg å tt beslutet om "35 %
concession".

F ö r det fall den anst ä llde i Nederl ä nderna
f å r dra f ö rdel av

"35 % concession" erh å ller han
ett avdrag fr å n sin bruttoin

komst om 35 %, dvs endast 65 % av inkomsten i Nederl ä nderna

beh ö ver tas upp till beskattning.

Den 35-procentiga neds ä ttningen
ä r begr ä nsad i tiden till 60 m å nader.

Norge

Utl ä ndska arbetstagare som avser att
stanna i Norge kortare tid ä n fyra å r har m ö jlighet
att v ä lja ett standardavdrag i st ä llet f ö r
specificerade omkostnadsavdrag. Standardavdraget uppg å r till 15 procent av inkomsten. V ä ljes standardavdraget medges avdrag d ä rut ö ver endast
med ett fast belopp, NOK 5 100, och f ö r
frivilliga pensionsavgifter.

Storbritannien

En "non-UK domiciled" som arbetar i
Storbritannien och allts å
ä r skattskyldig d ä r men som avl ö nas
av ett bolag utanf ö r Storbritannien, dvs "a
non-recident UK company", behandlas f ö rm å nligt ur skattesynpunkt. Enligt dessa regler beh ö ver endast 50 procent av den uppburna
bruttoinkomsten tas upp

Prop.
1984/85:76 64

till beskattning. En f ö ruts ä ttning f ö r
att komma i å tnjutande av denna f ö rm å n ä r att inkomsten i fr å ga h ä rr ö r fr å n arbete som utf ö rts i Storbritannien.

Prop. 1984/85:76 65

6
INH Ä MTADE UPPLYSNINGAR OCH SYNPUNKTER

Som
omn ä mnts under avsnitt 2 ovan har utredningen f ö r att f å ett
underlag f ö r sina bed ö mningar v ä nt sig med preciserade fr å gor till
ett stort antal institutioner, universitet och andra, p å ett
intresserat och upplysande s ä tt, skriftligen eller muntligen, har fr å gorna
besvarats fr å n de flesta h å ll.

Liknande
h ä nv ä ndelse har gjorts till ett antal st ö rre industrif ö retag med
k ä nt eller f ö rmodat intresse f ö r att vid behov anlita utl ä ndska g ä stforskare.
De som efterkommit ö nskem å let om upplysningar och synpunkter har p å ett engagerat
s ä tt informerat utredningen. Detta g ä ller Alfa-Laval, ASEA,
Ericsson, Pharmacia, Saab-Scania (flygdivisionen) och Stora Kopparberg. Fr å n Atlas
Copco har ocks å intressant information erh å llits.

I
det f ö ljande å terges i sammandrag vad som inh ä mtats.

6.1
Antalet utl ä ndska forskare i Sverige.

Av
de svar som erh å llits fr å n universitet och andra institutioner framg å r att
antalet d ä r verksamma utl ä ndska forskare ä r stort.
Vidare framg å r att flertalet av dessa forskare ä r i
Sverige som ett led i det forskarutbyte som sker mellan olika l ä nder. N å gra mer
exakta uppgifter om det totala antalet forskare har inte erh å llits.
MFR har uppskattat antalet i dag i Sverige verksamma utl ä ndska
forskare p å det medicinska omr å det till 200. NFR har angett
motsvarande siffra f ö r det naturvetenskapliga omr å det till
50. Chalmers tekniska h ö gskola har upplyst att man å rligen
har ett 30-tal utl ä ndska forskare. Vid KTH har under de senaste fem å ren
uppskattningsvis sammanlagt n å gra hundra utl ä ndska forskare varit verksamma. Vid Lunds
universitet vistas varje l ä s å r omkring 150 utl ä ndska forskare och vid
Stockholms unirsitet ett 70-

5 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 76

Prop. 1984/85:76 66

tal.
SAMKO, kollektivforskningsinstitutens samarbetsorgan, har uppskattat antalet
vid de 23 instituten till 25 per å r. Ä ven inom n ä ringslivet torde antalet utl ä ndska
forskare vara relativt betydande.

D å
utredningen fr å gat om f ö r hur m å nga av de anlitade utl ä ndska
forskarna de i utredningens direktiv angivna kvalifikationskraven varit
uppfyllda har svaren ofta f ö rsetts med reservationer av olika slag. Att s å varit
fallet ä r naturligt eftersom kriterierna ger utrymme f ö r olika
tolkningar. MFR har uppskattat att endast fem av de n ä mnda 200
utl ä ndska forskarna p å det medicinska omr å det uppfyller kraven. Karolinska
institutet har bed ö mt att ca 50 av de d ä r å rligen
verksamma g ä stforskarna ä r h ö gt kvalificerade. Medicinska fakultetsn ä mnden vid
Lunds universitet har ansett att kraven ä r uppfyllda betr ä ffande samtliga utl ä ndska
forskare (44 l ä s å ret 1983/84) som ä r verksamma inom fakultetens
institutioner. Flertalet av de utl ä ndska forskarna vid Stockholms universitet anses, s å vitt kan
utl ä sas av vad som meddelats, uppfylla kvalifikationskraven. Chalmers
tekniska h ö gskola har uppgett att n ä ra nog
samtliga n ä mnda 30-tal utl ä ndska forskare ä r
toppkrafter medan KTH betr ä ffande forskarna d ä r uttalat att kriterierna
inte ä r uppfyllda f ö r dem alla. Av "svaren fr å n de
olika institutionerna vid Ume å universitet framg å r att sammanlagt ett 40-tal
h ö gt kvalificerade utl ä ndska forskare varit verksamma d ä r under
de senaste fem å ren. Motsvarande antal f ö r
lantbruksuniversitetet ä r tre och f ö r FOA fem. SAMKO har bed ö mt att ca
20 av de vid instituten verksamma 25 forskarna uppfyller kriterierna.

De
industrif ö retag, som efterkommit utredningens ö nskem å l om
uppgifter i denna del, har uppskattat antalet utl ä ndska forskare som under de
senaste fem å ren varit verksamma p å den niv å
utredningens direktiv anger till vid Alfa-Laval 5,

Prop.
1984/85:76 67

Ericsson
15, Saab-Scania (flygdivisionen) 6 och ASEA 3. SKF har upplyst att stora delar
av FoU-arbetet har f ö rflyttats till Nederl ä nderna och Amerika. Stora
Kopparberg har angett att man under de senaste å ren inte tagit emot utl ä ndska g ä stforskare
utan enbart utl ä ndska praktikanter. Av vad Atlas Copco meddelat
framg å r att antalet FoU-anst ä llda ä r mycket stort. Flertalet arbetar i Sverige men
omkring 350 utomlands. Bland de senare finns h ö gt kvalificerade forskare p å
doktors-och professorsniv å , forskare som av ekonomiska sk ä l endast
undantagsvis anlitats i Sverige. Genomg å ende har p å pekats att siffrorna skulle ha varit betydligt h ö gre om
beskattningen varit gynnsammare.

IVA
har uppskattat det totala antalet i dag i Sverige verksamma utl ä ndska h ö gt
kvalificerade forskare inom det f ö r IVA ö verblickbara omr å det till inte understigande
50 men ej ö verstigande 200.

Majoriteten
av de h ö gt kvalificerade g ä stforskarna har rekryterats fr å n USA.
Andra frekventa l ä nder ä r V ä sttyskland, Storbritannien och Frankrike. Detta g ä ller s å v ä l
institutionerna som industrin.

6.2
Rekryteringsf ö rfarandet

Flertalet
g ä stforskare vid universitet och institutioner ä r, som
redan n ä mnts, h ä r som ett led i det forskarutbyte som f ö rekommer
mellan olika l ä nder. Dessa forskare ä r h ä r p å eget
eller institutionens initiativ. I vissa fall utg å r l ö n eller
stipendier fr å n hemlandet, i andra fall sker f ö rs ö rjningen
genom l ö n eller bidrag fr å n Sverige. Ö nskar man f å hit h ö gt kvalificerade forskare med speciell inriktning
sker rekryteringen n ä ra nog alltid genom kontakter med utl ä ndska
kolleger eller institutioner. S å dana forskare anst ä lls vanligen f ö r ett
best ä mt projekt eller knyts till ett visst forskningsom-

Prop. 1984/85:76 68

rade.
Det kan ocks å vara fr å ga om att medverka vid uppbyggnaden av nya
forskningsomr å den.

Ä ven inom industrin sker rekryteringen via kontakter
och anst ä llningen knyts normalt till best ä mda
projekt.

Som
sk ä l till att man rekryterar kvalificerade forskare fr å n
utlandet har genomg å ende angetts att forskare med efterfr å gad
speciell kompetens saknas i Sverige. D å fr å gan om en rekrytering aktualiseras beh ö vs ingen
s ä rskild unders ö kning om det finns svensk forskarkapacitet eftersom
man ä r v ä l bekant med tillg ä ngliga resurser inom landet.

STU
har framh å llit att Sverige beh ö ver ta hit forskare f ö r att h ö ja den
svenska kompetensen. Mot den bakgrunden anser STU att de regler som nu ö verv ä gs inte b ö r begr ä nsas till
att avse forskare som ä r knutna till ett visst best ä mt
projekt. IVA har samma uppfattning.

6.3
Vistelsetidens l ä ngd

Vid
universitet och andra institutioner varierar vistelsetiden f ö r utl ä ndska g ä stforskare
mellan 14 dagar och tv å å r. I n å gra fall har dock vistelsetider ö verstigande
tv å å r angetts. Fr å n Chalmers tekniska h ö gskola har upplysts att ca
25 av de 30 g ä stforskare som å rligen ä r
verksamma d ä r stannar h ö gst 183 dagar. Vistelsetiden f ö r de ö vriga
understiger tv å å r. Flertalet g ä stforskare vid KTH stannar h ö gst 183
dagar men det har f ö rekommit att forskare stannat i fyra å r. Utav
det 40-tal h ö gt kvalificerade forskare som under den senaste fem å rsperioden
varit verksamma vid Ume å universitet har ca 70 procent vistats d ä r h ö gst 183
dagar, 20 procent mer ä n 183 dagar men kortare tid ä n tv å å r och 10
procent l ä ngre tid ä n tv å å r. Att vistelsetiden f ö r
majoriteten av de utl ä ndska forskarna understiger sex m å nader
framg å r ocks'S av samman-

Prop.
1984/85:76 69

st ä llningar
som gjorts av matematisk-naturvetenskapliga fakulteten och tekniska fakulteten
vid Lunds universitet r ö rande inom respektive fakultet verksamma forskare.
Svaren fr å n de olika institutionerna vid Stockholms
universitet ger en motsvarande information. Fr å n G ö teborgs
universitet har uppgetts att en tid om ett till tv å å r ä r vanlig.
SAMKO har upplyst att flertalet g ä stforskare vid kollektivforskningsinstituten ä r h ä r h ö gst 183
dagar. FOA har angivit att anst ä llningstiden d ä r varierat mellan ett halvt och ett å r.

F ö r
industrins del - liksom ö verhuvudtaget - ä r 183 dagar en betydelsefull
tidsfrist. Enligt en i flertalet dubbelbeskattningsavtal intagen regel skall n ä mligen en
fr å n k ä lla i hemlandet avl ö nad person inte beskattas i
Sverige om vistelsen h ä r understiger 184 dagar, vanligen under ett och
samma beskattnings å r. Detta har enligt uppgift lett till att man f ö rs ö ker
anlita forskare f ö r en tid understigande 184 dagar samt tillse att
villkoren f ö r regelns till ä mpning i ö vrigt ä r uppfyllda. Regeln m ö jligg ö r - om
man l å ter forskaren vistas h ä r ö ver ett å rsskifte - en maximal vistelsetid p å 366
dagar. Det f ö rekommer ocks å att man l å ter forskaren "pendla". Eftersom de
projekt det ä r fr å ga om kan ta tv å till fem å r i anspr å k anses
arrangemang av detta slag som n ö dl ö sningar. Fr å n Saab-Scania har upplysts att man av skattesk ä l f ö rlagt
projekt som tar l å ng tid utomlands. Enligt en enk ä t hos
svenska f ö retag g ä llande "Beskattning av utl ä ndska
specialister", ett projekt genomf ö rt av d å varande jur. stud. Kerstin Wiss 1982, anlitades 43
procent av forskarna f ö r tiden O - 183 dagar, 29 procent f ö r tiden
184-365 dagar, 14 procent f ö r mer ä n ett å r men mindre ä n tv å å r och 14 procent

Vad
g ä ller den tid f ö r vilken skattelindring skall f å å tnjutas
enligt de nya reglerna har IVA uppgett att det tar fyra -fem å r att
bygga upp en forskningsenhet. Att ge skattel ä ttnader under endast tv å å r har d ä rf ö r
ansettS* otillr ä ckligt.

Prop.
1984/85:76 70

En
gr ä ns p å fyra å r - alternativt tre ar med m ö jlighet
till f ö rl ä ngning - har angetts som l ä mplig.
Liknande synpunkter har framf ö rts av SAMKO. Enligt STU varierar den tid under
vilken man kan anv ä nda forskarnas speciella kunskaper i utvecklingsarbetet
mellan sex m å nader och tv å å r. D ä refter blir forskaren mera att anse som en deltagare
i det svenska programmet. Tiden f ö r skattel ä ttnader b ö r d ä rf ö r enligt STU anpassas med h ä nsyn h ä rtill.
Saab-Scania har ansett att tv å å r, eventuellt med m ö jlighet till f ö rl ä ngning, ä r tillr ä ckligt.

6.4
Anst ä llningsvillkoren

D å en
kvalificerad utl ä ndsk forskare anst ä lls av ett universitet
eller annan institution best ä ms med ett f å tal undantag l ö nen med ledning av vad som g ä ller f ö r
motsvarande svenska forskare. Detta ifr å gakommer givetvis endast om finansieringen sker fr å n svensk
offentlig k ä lla. Avl ö nas forskaren exempelvis hemifr å n kan
endast kompletterande ers ä ttning bli aktuell, s å har t ex institutet f ö r mikrov å gsteknik
upplyst att g ä stforskarna d ä r i flertalet fall varit dubbel finansierade, dvs
i huvudsak haft sina till ä ggskostnader i samband med Sverigevistelsen
bekostade fr å n institutet men beh å llit sin grundl ö n fr å n sin utl ä ndska
moderorganisation.

En
utl ä ndsk professor erbjuds s å ledes svensk professorsl ö n, f n ca
180 000 kr/ å r. I och f ö r sig f ö religger inget formellt hinder mot att betala h ö gre l ö n f ö rutsatt
att man inte ö verskrider tilldelade anslag. I praktiken kan man
emellertid inte betala mer ä n vad de svenska kollegerna har. N å gra f ö rm å ner ut ö ver l ö n och ers ä ttning f ö r
flygresor f ö r forskaren och hans familj till och fr å n Sverige
utg å r normalt inte. Dock f ö rekommer uppgifter om att fri bostad och
"traktamente" understundom tillhandah å lls.

Prop.
1984/85:76 71

L ö nerna f ö r de utl ä ndska
forskare som ä r anst ä llda inom industrin varierar. Bland de faktorer
som mera direkt p å verkar l ö neniv å n ä r g ä stforskarens nettol ö n i hemlandet, efterfr å gan p å den
aktuella typen av forskare och l ö nen f ö r j ä mf ö rbara svenska forskare. N å gra
generella l ö neuppgifter har inte kunnat erh å llas. Å rsl ö ner p å 200 000
kr och avsev ä rt mer ä n s å har n ä mnts. Fr å n n å gra h å ll har h ä vdats att g ä stforskarnas l ö ner i Sverige med undantag av n å gra
extrema fall ligger i skiktet 200 000 - 300 000 kr. Ett l ä kemedelsf ö retag har
s ä rskilt understrukit att man iakttar f ö rsiktighet vid l ö nes ä ttningen
f ö r att inte utarma universiteten p å forskare och att detta haft å terverkningar
p å l ö nen till utl ä ndska g ä stforskare. Vanliga f ö rm å ner ut ö ver l ö nen ä r rese-
och flyttningskostnader, fri eller subventionerad bostad, fri sjukv å rd i den
m å n denna inte tillhandah å lls av det allm ä nna, hemresa f ö r
semester och ers ä ttning - hel eller delvis - f ö r kostnader
f ö r barns skolg å ng i Sverige. Vid korttidsbes ö k kan
traktamente utg å .

Det
ä r
inte vanligt att g ä stforskarna har inkomst av annat ä n anst ä llningen.
Undervisningsarvode och inkomster fr å n konsultverksamhet kan dock f ö rekomma
liksom arvode f ö r artiklar i facktidskrifter.

H ä r kan
tillfogas i anslutning till vad som inh ä mtats betr ä ffande anst ä llningsf ö rm å nerna att en forskare vid Uppsala universitet velat
rikta uppm ä rksamheten p å det bristande sambandet i vissa fall mellan å ena
sidan arbetsgivarens fullgjorda skyldighet att erl ä gga
socialavgifter och å andra sidan den anst ä lldes r ä tt att å tnjuta de
f ö rm å ner, som socialf ö rs ä kringen i
princip skall tillf ö rs ä kra honom. Den framf ö rda kritiken h ä nf ö r sig
till en faktisk situation, n ä mligen f ö r den f ö rste innehavaren av Erlanderprofessuren. Vederb ö rande var
en forskare fr å n USA som av och till - en eller ett par m å nader i
taget - vistades i Sverige under om-

kring tv å å r.
Universitetet hade fr å n anslagna medel g ä llande professuren betalat f ö reskriven
arbetsgivaravgift. Likv ä l visade det sig att den amerikanske forskaren inte
var ber ä tt-tigad att å tnjuta sedvanliga sjukf ö rs ä kringsf ö rm å ner. Han
n ö dgades p å egen bekostnad f ö rskaffa sig och sin familj
det erforderliga f ö rs ä kringsskyddet.

6.5

Omst ä ndigheter
som f ö rsv å rar rekryteringen

D å
universitet eller andra institutioner f ö rs ö ker rekrytera en kvalificerad utl ä ndsk
forskare framst ä ller denna ofta krav p å
kompensation f ö r utebliven l ö n i hemlandet och f ö rdyrade levnadskostnader.
Som tidigare n ä mnts anser man sig emellertid inte kunna betala h ö gre l ö n ä n vad som
utg å r till j ä mf ö rbara svenska forskare. Detta medf ö r stora
sv å righeter eftersom forskarl ö nerna ä r h ö gre utomlands. Som exempel p å ungef ä rligt l ö nel ä ge f ö r utl ä ndska
professorer har n ä mnts bl a f ö ljande.

Bruttol ö n

Nettol ö n

(l ö n efter
skatt och

avgifter)

USA

Storbritannien
Frankrike Danmark

350 000 250 000 250 000
300 000

230 000 157 00.0 160 000
120 000

Vad
som erbjuds en utl ä ndsk professor ä r som n ä mnts en
svensk professorsl ö n dvs ca 180 000 kr. I de fall dubbelbeskattningsavtal
med g ä stprofessorns hemland inneh å ller en visiting professors-regel skall inkomsten i
Sverige i regel under h ö gst tv å å r beskattas i hemlandet, vilket normalt inneb ä r en h ö gre
nettol ö n ä n om beskattningen sker i Sverige. F ö rekomsten
av visiting professors-regeln har ocks å * framh å llits som

Prop. 1984/85:76 73

mycket betydelsefull i sammanhanget. Ä ven om en s å dan
regel leder till att en g ä stforskare f å r beh å lla
mer av sin bruttol ö n ä n de svenska kollegerna f å r
han ä nd å g ö ra avkall p å sin ekonomiska standard.

Chalmers tekniska h ö gskola
har f ö r att belysa rekryteringssv å righeterna anf ö rt
f ö ljande exempel. Innehavaren av en
g ä stprofessur som inr ä ttades vid h ö gskolans
150- å rsjubileum placeras f n i L 26:6
(ca 16 ODO/m å n). Professuren har hittills
innehafts av sju personer, varav sex kommit fr å n USA. Trots det nuvarande f ö rm å nliga dubbelbeskattningsavtalet med USA (visiting
professors-regeln) har n å gra som inbjudits avvisat
erbjudandet eiler kortat ner sin planerade vistelse under h ä nvisning till den l å ga ekonomiska ers ä ttningen.
Andra exempel som visar rekryteringssv å righeterna
har redovisats av institutet f ö r
internationell ekonomi vid Stockholms universitet.

En annan uppgift som belyser sv å righeterna att rekrytera ä r lantbruksuniversitetets upplysning att man under
de senaste fem å ren lyckats rekrytera endast i tre
fall men misslyckats i ett tiotal.

I de fall n å gon
visiting professors-regel inte finns att till ä mpa och inkomsten s å ledes skall
beskattas i Sverige ä r sv å righeterna att rekrytera ä n
st ö rre. Det har angetts att
situationen ibland ä r s å dan att det inte ens ä r n å gon id é
att f ö rs ö ka. S å vitt g ä ller denna grupp, framh å lls det, kommer skattel ä ttnader i den form som nu ö verv ä gs
att f å betydelse.

Fr å n flera h å ll, bl a forskningsr å den, har vikten av visiting professors-regeln framh å llits. Det har p å pekats
att nu ifr å gavarande utredning endast tar
sikte p å skattel ä ttnader f ö r
h ö gt kvalificerade g ä stforskare. I visiting professors-

Prop. 1984/85:76 74

regeln, vars till ä mpning
i realiteten medf ö r skattel ä ttnader f ö r
g ä stforskarna, finns inget
kvalitetskrav av detta slag. De kommande reglerna om skattel ä ttnader kan allts å inte, utom i ett litet antal fall, ers ä tta visiting professors-regeln. Ett avskaffande av regeln, som redan
beslutats betr ä ffande Storbritannien och f ö rsports vara under ö verv ä gande betr ä ffande USA, anses medf ö ra stora sv å righeter
f ö r det forskarutbyte som ä ger rum p å
den niv å som ligger under den i utredningens
direktiv angivna. Detta utbyte g ä ller
yngre forskare som kommer till Sverige under en begr ä nsad tid i syfte att l ä ra samtidigt som de f ö rmedlar erfarenhet och kunskap till de svenska kollegerna.

Av vad som upplysts framg å r att det ä ven inom industrin f ö religger stora sv å righeter att rekrytera utl ä ndska
h ö gt kvalificerade forskare.
Forskaren st ä ller krav p å kompensation f ö r
minskad nettol ö n och f ö r f ö rdyrade
levnadskostnader. Forskaren kr ä ver med
andra ord minst bibeh å llen ekonomisk standard. Detta
inneb ä r i f ö rsta hand krav p å
en nettol ö n (l ö n efter skatt och avgifter) som i k ö pkraft
motsvarar den han har i hemlandet samt vidare kompensation f ö r bl a kostnader f ö r barns skolg å ng i Sverige och kostnader f ö r bostad. En annan omst ä ndighet som brukar n ä mnas ä r att den andra maken har sv å rt att erh å lla
arbetsinkomst i Sverige. Eftersom forskarnas nettol ö ner generellt ä r
h ö gre utomlands erfordras en mycket
h ö g bruttol ö n i Sverige f ö r
att forskaren inte skall beh ö va s ä nka sin standard. Man har till utredningen uppgett
att f ö retagets kostnader, som ju ocks å inkluderar arbetsgivaravgifter, m å nga g å nger
blir s å h ö ga att man tvingas avst å
fr å n att rekrytera. Flera exempel har
muntligen redovisats f ö r utredningen. Bara att ers ä tta kostnader f ö r
ett barns skolg å ng i Sverige, ca 18 000 kr/ å r, kostar f ö retaget,
eftersom f ö rm å nen ä r skattepliktig f ö r mottagaren, n ä rmare
100 000 kr.

Prop.
1984/85:76 75

Enligt
vad som inh ä mtats fr å n stiftelsen Sveriges Teknisk-Vetenskapliga Attach é verksamhet
ä r
den ungef ä rliga medell ö nen uttryckt i svenska kronor f ö r h ö gt
kvalificerade forskare i nedan angivna l ä nder vad som i det f ö ljande å terges.

Bruttol ö n Nettol ö n

USA
Privat 310' 200'

Statlig 310' 200'

V ä sttyskland
Privat 285'-360' 160'-190'

Statlig 255'-330' 140'-180'

Frankrike
Privat 200'-400' 133'-233'

Statlig 150'-310' 110'-200'

Storbritannien
Privat 200'-225' 132'-150'

Statlig 160'-190' 110'-130'

En
annan faktor, f ö rutom kostnaderna, som angetts p å verka ett
f ö retags m ö jligheter att betala h ö ga
bruttol ö ner till ut l ä ndska g ä stforskare ä r de svenska kollegernas inst ä llning. I
och f ö r sig ä r dessa v ä l medvetna om att en g ä stforskare
generellt har h ö gre levnadskostnader ä n de sj ä lva och
att en viss kompensation d ä rf ö r ä r rimlig. Men eftersom bruttol ö nen ses
som ett uttryck f ö r hur forskaruppgiften v ä rderas
anses enligt industrins representanter svenska forskare inte g ä rna
acceptera att med dem j ä mf ö rbara utl ä ndska g ä stforskare har l ö ner som v ä sentligt ö verstiger
vad de sj ä lva har. D ä remot torde det vara l ä ttare att
acceptera att g ä stforskaren behandlas gynnsammare vid
beskattningen. En svensk forskare kan ju sj ä lv komraa i å tnjutande
av skattef ö rm å ner d å han tillf ä lligt tj ä nstg ö r utomlands.

Av
till utredningen avgivna svar framg å r att det svenska socialf ö rs ä kringssystemet
ur g ä stforskarens synpunkt ä r t ä mligen ointressant. Hans m ö jligheter
att utnyttja detta under den korta tid han vistas h ä r ä r sm å . Flera
institutioner vid

Prop. 1984/85:76 76

Stockholms universitet f ö resl å r att l ö nekostnadsp å l ä gget slopas vad g ä ller till g ä stforskare utgivna l ö ner. Betr ä ffande
industrin ing å r ofta i g ä stforskarens anst ä llningsavtal, att arbetsgivaren svarar f ö r kostnader vid sjukdom. Den pension forskaren hinner intj ä na ä r s å ringa att beloppet saknar intresse. Vad i ö vrigt g ä ller
de f ö rm å ner samh ä llet svarar f ö r har framh å llits
att forskaren s ä llan kan utnyttja de allm ä nna skolresurserna f ö r sina barn. Barnen placeras vanligen i en avgiftsbelagd
internationell skola.

6.6 Begreppen forskning och forskare

F ö r universiteten och
institutionerna synes det inte f ö religga
n å gra problem med att urskilja
vilken verksamhet som ä r att h ä nf ö ra till
forskning eller vilka personer som skall betecknas som forskare. Man sysslar h ä r i allt v ä sentligt
med grundforskning och de personer som ä r
verksamma h ä rmed har vanligen avlagt
forskarexamen.

Fr å n bl a STU har upplysts att den
forskning som bedrivs inom industrin ä r
att h ä nf ö ra till till ä mpad forskning och i ä nnu h ö gre
grad utvecklingsarbete. Att i det enskilda fallet avg ö ra vad som ä r
att h ä nf ö ra till FoU-arbete har allm ä nt
bed ö mts som mycket sv å rt. En fr å gest ä llning som varit aktuell ä r huruvida en g ä stforskare
som rekryterats till Sverige i syfte endast att till ä mpa sina redan tidigare f ö rv ä rvade kunskaper
skall anses bedriva FoU-arbete. STU har ansett att s å ä r fallet eftersom en s å dan forskare f ö r
att klara sin uppgift m å ste h å lla stark kontakt med forskningen p å det aktuella omr å det. Fr å n IVA har den tanken framf ö rts att det i och f ö r sig borde vara m ö jligt att h ä nf ö ra t ex en
rationaliseringsexpert till den grupp forskare som f å r å tnjuta
skattel ä ttnader, dock endast om han ä r forskare (docent eller professor) p å omr å det
i sitt hemland och att verksamheten i Sverige kan ses som ett utfl ö de av forskningen i hemlandet.

Prop.
1984/85:76 77

Fr å n flera h å ll har
ocks å framf ö rts å sikten att den i utredningens direktiv angivna
begr ä nsningen till forsknings- och utvecklingsarbete, dvs grundforskning,
till ä mpad forskning och utvecklingsarbete, ä r f ö r sn ä v. Ä ven p å omr å den d ä r man
normalt inte kan p å st å att FoU-arbete i traditionell mening f ö rekommer,
t ex administration och logistik, anses behov av skattel ä ttnader f ö r utl ä nningar f ö religga.

S ä rskilt
kan vidare n ä mnas att Saab-Scania med tanke p å dess
flygdivision beklagat att direktiven f ö r utredningen inte syns m ö jligg ö ra
skattel ä ttnader i ett f ö r f ö retaget mycket angel ä get h ä nseende.
F ö r den verksamhet som ä ger rum i Sverige som ett led i produktionen av
Saab-Fairchild-flygplanen erfordras insatser fr å n industritekniker inl å nade fr å n annat
land, tekniker med en avancerad kunskap men till synes inte h ä nf ö rliga
under de restriktivt utformade f ö reskrifterna i direktiven. Dessa tekniker, som inte
kan ers ä ttas av svenska s å dana, ger samma ekonomiska problem f ö r
Saab-Scania som forskare och utvecklingsarbetare p å den i
direktiven å syftade niv å n. Det har d ä rf ö r blivit aktuellt f ö r f ö retaget
att ö verv ä ga viss utflyttning av verksamheten till annat
land. -Atlas Copco, som understrukit hur betydelsefulla de ifr å gasatta
nya best ä mmelserna ä r f ö r bolaget med dess stora satsning p å FoU-omr å det,
riktar uppm ä rksamheten p å hur i lika m å n angel ä get det ä r att best ä mmelser av det slag, som nu ö verv ä gs, tar
sikte ocks å p å dem som har marknadsf ö ringsupp-gifter.

Stora
Kopparberg har ansett att statistiska centralbyr å ns definition av begreppet
utvecklingsarbete b ö r vara allm ä ngiltig, n ä mligen "att systematiskt och metodiskt
utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap och nya id é er f ö r att å stadkomma
nya produkter, nya processer, nya system eller v ä sentliga f ö rb ä ttringar
av redan existerande s å dana", av bolaget ben ä mnt
avancerad produktutveckling.

Prop. 1984/85:76 78

6.7 Nordiska gästforskare

Vid de samtal och intervjuer som ä gt rum har ocks å
fr å gan om de aktuella skattel ä ttnaderna skall omfatta j ä mv ä l nordiska
forskare tagits upp. Som argument f ö r
ett uteslutande av de nordiska forskarna har anf ö rts att skillnaderna betr ä ffande
skatterna i de nordiska l ä nderna inte ä r s å stora och
att n å got behov av skattel ä ttnader d ä rf ö r inte f ö religger.
Vidare skulle - vid motsvarande best ä mmelser
i andra nordiska l ä nder - en forskare enbart av
skattesk ä l kunna t ä nkas s ö ka
sig till annat nordiskt land. Mot ett uteslutande har framh å llits att forskarl ö nerna i de ö vriga nordiska l ä nderna ä r
h ö gre ä n i Sverige. Eftersom den nordiske forskaren vid anst ä llning i Sverige inte kan p å r ä kna h ö gre l ö n
ä n sina svenska kolleger skulle
han allts å f å det s ä mre i Sverige ä n i hemlandet.

6.8 Beslutsorgan

Forskningsr å den
har som sin å sikt framf ö rt att det ä r
b ä ttre att l å ta relevanta sakkunniga organ pr ö va vilka som skall f å å tnjuta skattel ä ttnader ä n att inr ä tta
en s ä rskild n ä mnd eller annat beslutsorgan f ö r ä ndam å let. Lantbruksuniversitetet har framh å llit att beslutet b ö r ligga s å n ä ra den aktuella forskningsinstitutionen som m ö jligt. Liknande synpunkter har framf ö rts av vissa institutioner vid Ume å universitet. Rektors ä mbetet vid Lunds universitet anser en s ä rskild n ä mnd vara en god l ö sning och har anf ö rt att den erforderliga kompetensen inom forskarv ä rlden b ö r
kunna h ä mtas genom forskningsr å den alternativt genom f ö retr ä dare
f ö r respektive fakultetsomr å de. Rektors ä mbetet
vid G ö teborgs universitet anser att
beslutsorganet b ö r knytas till forskningsr å den. KTH anser att organet i fr å ga kan knytas till STU och att professorskompetenta
personer b ö r ing å d ä ri.
Universitetskanslern har framf ö rt tanken,
s å vitt avser universitet och h ö gskolor.

Prop.
1984/85:76 79

att
l å ta institutionen i fr å ga avge f ö rslag som med rektors av- eller tillstyrkan
vidarebefordras till beslutsorganet. Karolinska institutet, som tillstyrkt en
central n ä mnd knuten till riksskatteverket, har ansett att en
representant f ö r medicinska forskningsr å det b ö r ing å i n ä mnden.

STU
har uppfattningen att den aktuella n ä mnden l ä mpligen knyts till STU. En n ä mnd inom
STU skulle enligt f ö rslaget kunna bildas av personer fr å n STU:s
vetenskapliga r å d samt i varje enskilt fall kompletteras med
personer med kompetens inom aktuellt omr å de.

IVA
har f ö rklarat sig villig att om s å ö nskas l ä mna f ö rslag p å en representant i den aktuella n ä mnden
samt framf ö rt tanken p å att rektorerna vid universiteten skulle f ö resl å en
annan.

Fr å n s å v ä l
institutionerna som industrin har man framh å llit vikten av att besluten
kan meddelas snabbt och att inte f ö rfarandet on ö digt byr å kratiseras.

Prop. 1984/85:76 80

7 ALLM Ä NNA
SYNPUNKTER

Ä ven
om utredningen inte har att bed ö ma om
skattel ä ttnader b ö r inf ö ras
eller ej f ö r de i direktiven avsedda g ä stforskarna, skall h ä r anges vad som framkommit av intresse f ö r den p å vilken ett st ä llningstagande ankommer.

I de m å nga
yttranden eller muntligen framf ö rda
synpunkter, som kommit utredningen till del fr å n forskningsinstitutioner och f ö retag
inom vilka forsknings- och utvecklingsarbete bedrivs, har angel ä genheten av att genom skatte- och avgiftsl ä ttnader underl ä tta
anlitandet i Sverige av de h ö gt kvalificerade
g ä stforskare, som avses i
direktiven, genomg å ende understrukits. Detta har
emellertid av s å v ä l universitet och andra forskningsinstitutioner som industrif ö retag f ö renats
med uttalanden av annat slag. Det framg å r
av den resum é som å tergivits ovan under avsnitt 6. Utredningen vill f ö rst n å got
uppeh å lla sig h ä rvid.

Institutionerna i fr å ga
har understrukit vilken stor betydelse det har f ö r ett framg å ngsrikt forskningsarbete i Sverige
att nuvarande forskarkontakter kan uppr ä tth å llas. D ä rvid
å syftas att m å nga utl ä ndska
forskare, ofta yngre men med en grundl ä ggande
forskarutbildning, kommer till institutioner i Sverige f ö r att f å
del av och insyn i arbetet och arbetsresultatet i v å rt land samtidigt som de tillf ö r de svenska forskarna kunnande och erfarenhet fr å n annat h å ll
. Motsvarande g ä ller om svenska forskare som bes ö ker utl ä ndska
fors-karinstitutioner. Detta forskarutbyte tillm ä ts mycket stor betydelse.

De nu å syftade
forskarna kan ha kommit hit p å eget eller
institutionens initiativ. Understundom f ö rs ö rjer de sig genom stipendier eller bidrag fr å n hemlandet, i andra fall genom l ö n eller bidrag fr å n Sverige. Enligt uppgifV f" MFR, f ö r

Prop. 1984/85:76 81

att
ta det medicinska forskaromr å det som exempel, skulle f n omkring 200 utl ä ndska
forskare vara verksamma i Sverige varav ungef ä r 50 ers ä tts
ekonomiskt h ä rifr å n. De nu ifr å gavarande forskarna skulle endast undantagsvis
kunna, efter vad som uttalats, h ä nf ö ras till den h ö gkvalificerade grupp, som enligt direktiven f ö r
utredningen ifr å gakommer f ö r skattel ä ttnader.

Att
den nuvarande ordningen ekonomiskt fungerar beror p å , h ä vdas det
fr å n institutionernas sida, att dessa forskare merendels ä r
befriade fr å n svensk inkomstskatt under en period om h ö gst tv å å r i
enlighet med vad som ä r f ö reskrivet i vissa dubbelbeskattningsavtal (den s k
visiting professorsregeln) , d ä ribland det med USA. Man å terger f ö rljudanden
att ett borttagande av denna regel ur USA-avtalet ä r under ö verv ä gande. Om
s å sker, framh å lls dat, skulle detta leda till stor skada f ö r det
fortsatta forskningsarbetet. Det till ä ggs att, om de planerade skattel ä ttnaderna
skulle utformas i enlighet med direktiven, best ä mmelserna h ä rom
skulle vara utan all betydelse f ö r den stora gruppen av forskare. Tas visiting
professors-regeln bort m å ste kr ä vas att de tillt ä nkta skattebest ä mmelserna
f å r omfatta en l å ngt vidare grupp av forskare ä n som å syftas i
direktiven.

Det
ankommer inte p å utredningen att uttala sig i fr å gan om
ett bibeh å llande av visiting professors-regeln och inte heller
om l ä mpligheten av att - s å som redan skett i vissa avtal - bibeh å lla den
men med den inskr ä nkningen att dess till ä mplighet
ä r
beroende av att forskaren beskattas i hemlandet. Utredningen vill endast
konstatera att de meddelade direktiven inte ä r f ö renliga
med ett ö nskem å l av den inneb ö rd, som institutionerna framf ö rt f ö r den h ä ndelse
den nyssn ä mnda regeln avskaffas.

6 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 76

Prop.
1984/85:76 82

Fr å n industrih å ll h ä lsar
man allts å i och f ö r sig med tillfredsst ä llelse att s ä rskilda
skatteregler avses tillskapade f ö r
h ö gt kvalificerade g ä stforskare fr å n
utlandet. Men samtidigt framh å lls att den
avsedda sn ä va gr ä nsdragningen betr ä ffande personkretsen medf ö r
att de f ö rhandenvarande problemen blir
endast delvis l ö sta. F ö retr ä dare
f ö r ett stort industrif ö retag har s å lunda
f ö r utredningen framh å llit att det inhemska utbudet av ingenj ö rsutbildade personer ä r otillr ä ckligt och att man d ä rf ö r f ö rs ö kt f ö rv ä rva s å dan arbetskraft fr å n annat land. D ä rmed hade man misslyckats till f ö ljd av l ö nekrav
och skatteeffekter. Det hade varit ö nskv ä rt, tilll ä ggs
det, med en mindre sn ä v gr ä nsdragning ä n den som gjorts i direktiven. -
Fr å n annat h å ll har, som tidigare å tergivits, allvarligt beklagats att de utl ä ndska industritekniker, n ö dv ä ndiga f ö r den i landet bedrivna flygplanstillverkningen,
tycks falla utanf ö r den å syftade gr ä nsdragningen.

Viss kritik har ocks å
riktats mot att de tillt ä nkta best ä mmelserna avses begr ä nsade till forsknings- och utvecklingsarbete. Det finns, har det
uppgivits, ä ven annan expertis som det kan
vara lika angel ä get f ö r f ö retagen att
kunna tillf ä lligt anlita och d ä r de ekonomiska och skattem ä ssiga konsekvenserna ä r j ä mf ö rbara med vad soin g ä ller p å forskningsomr å det.

Utredningen konstaterar i anslutning h ä rtill att dess uppdrag enligt direktiven ä r strikt begr ä nsat
till forsknings- och utvecklingsarbete.

Utredningen vill h ä refter
n å got belysa vissa skiljaktigheter i
f ö ruts ä ttningarna institutionerna och industrin emellan, n ä r det g ä ller
att anlita h ö gt kvalificerade utl ä ndska g ä stforskare,
men ocks å vissa gemensamma synpunkter.

Prop. 1984,/85:76 . 83

M ö jligheterna
f ö r universitet och institutioner, d ä r tonvikten helt ligger p å
grundforskning, att anlita utl ä ndska g ä stforskare Sr till en b ö rjan
beroende av storleken av de anslag som st å r till f ö rfogande. En annan omst ä ndighet
av betydelse ä r de i j ä mf ö relse med utlandet l å ga forskarl ö nerna i
Sverige. Man vill uppenbarligen inte heller g ä rna erbjuda g ä stforskare
andra l ö nef ö rm å ner ä n som ifr å gakommer i Sverige f ö r t ex professorer eller docenter.
Med h ä nsyn h ä rtill kan en utl ä ndsk g ä stforskare
av ekonomiska sk ä l t ä nkas komma till Sverige endast om han ä r
skattefri h ä r j ä mlikt g ä llande dubbelbeskattningsavtal eller ges en v ä sentlig
skattel ä ttnad genom s ä rskilda best ä mmelser s å som dem vilka nu ö verv ä gs. -H ö gre l ö n ä n vad
nyss angetts ans å gs b ö ra ifr å gakomma endast i alldeles speciella fall, d ä rvid
forskare vid Kiruna Geofysiska Institut (Eiscat) och innehavaren av
Erlanderprofessuren omn ä mndes.

N ä r det g ä ller
industrin, d ä r g ä stforskarens arbetsinsatser fr ä mst avser
till ä mpad forskning och utvecklingsarbete, ä r det inte p å samma s ä tt fr å ga om
tillg å ngen p å ekonomiska resurser. Att anlita en framst å ende g ä stforskare
kan - s å som framg å r av en l ä ngre fram under detta avsnitt redovisad kostnadsber ä kning -
betyda en å rsinvestering i storleksordningen n ä rmare
eller mer ä n en miljon kronor. Samtidigt som f ö retaget
g ö r en l ö nsamhetskalkyl st ä lls fr å gan om m ö jligheterna
att nedbringa kostnaderna genom att f ö rl ä gga forskningsarbetet utomlands. Det finns exempel
p å mycket stora f ö retag som redan gjort detta. Utredningen har
erfarit att å tg ä rder i s å dan riktning, s å som framg å r av vad
tidigare omtalats, ö verv ä gs ä ven p å andra h å ll. Samtidigt har p å pekats att de skattel ä ttnader,
varom nu ä r tal, kan f ö rhindra eller motverka en s å dan f ö r v å rt land
inte ö nskv ä rd utveckling. - Man har fr å n
industrih å ll ä ven framh å llit att man inte g ä rna vill ge mycket h ö ga
bruttol ö ner till g ä stforskare ä ven om syftet endast ä r att tillf ö rs ä kra dem
en bevarad levnadsstandard.

Prop. 1984/85:76 84

Bruttol ö nen ses g ä rna som ett uttryck f ö r arbetsuppgiftens v ä rde och
betydelse. Irritationer kan uppkomma n ä r
j ä mf ö relser g ö rs med likv ä rdiga uppgifter f ö r en svensk forskare med l ä gre
bruttol ö n. Betydligt l ä ttare att acceptera ä r att den utl ä ndske forskaren å tnjuter f ö rm å nligare regler f ö r
sj ä lva skatteber ä kningen - s å dana
kan ju en svensk forskare komma i å tnjutande
av n ä r han tillf ä lligt tj ä nstg ö r utomlands. -Eftersom p å industrisidan n å gon
motsvarighet till visiting professors-regeln inte finns, bed ö ms de skattel ä ttnader
vars utformning nu ä r aktuell som mycket angel ä gna.

Ä ven
om det ä r utformningen av det svenska
skatte- och socialavgiftssystemet som i f ö rsta
hand ansetts ekonomiskt f ö rsv å ra eller i vissa fall om ö jligg ö ra anlitandet av utl ä ndska g ä stforskare, finns ä ven annat som verkar i samma riktning. Det har s å lunda f ö r
utredningen uppgivits - s å som nyss framh å llits - att l ö nel ä get f ö r
framst å ende forskare vid s å v ä l
universitet och andra institutioner som inom industrin merendels ä r h ö gre,
stundom avsev ä rt h ö gre, i andra l ä nder av intresse i f ö revarande sammanhang ä n i Sverige. F ö r att tillf ö rs ä kra en h ä r beskattad g ä stforskare
ett netto efter skatt likv ä rdigt med
det i hemlandet m å ste bruttol ö nen s ä ttas
mycket h ö g.

Om levnadskostnadsniv å n
ä r h ö gre i Sverige ä n i hemlandet har f ö r utredningen uppgivits att ä ven s å dan
skiljaktighet m å ste korapenseras vid l ö nes ä ttningen. F ö r n å gra å r sedan var detta ett st ö rre problem ä n
som f n synes vara fallet. N å gra internationellt
anlitade indexserier visar att levnadskostnaderna kring å rsskiftet 1983-1984 var ungef ä rligen desamma i Frankrike, V ä sttyskland och Sverige. I f ö rh å llandet
Sverige-Storbritannien ger en indexserie relationen 100./.83, en annan
100./.102. En j ä mf ö relse mellan Sverige och USA ger enligt den ena indexserien relationen
100./.102, enligt den andra, som avser endast de st ö rre st ä derna,
100./.124-130. Vilket

Prop.
1984/85:76 85

eventuellt beaktande som sker n ä r levnadskostnadsl ä get ä r l ä gre i Sverige ä n i hemlandet ar inte f ö r utredningen k ä nt.
- Att mer eller mindre drastiska f ö r ä ndringar betr ä ffande
levnadskostnaderna i de olika l ä nderna kan
intr ä ffa ä ven framdeles ä r uppenbart.

Det kan konstateras vilken bruttol ö n som erfordras f ö r "nollst ä llning" i den bem ä rkelsen att g ä stforskaren
blir bibeh å llen vid en nettol ö n efter skatt motsvarande den i hemlandet. H ä rtill kommer att g ä stforskaren kan ö nska en ekonomisk vinning av sitt
arbete i Sverige i f ö rh å llande till ett kvarblivande i hemlandet. Han kan ocks å ha krav p å
ers ä ttning f ö r resor, flyttning, traktamenten, dubbel bos ä ttning etc.

De h ö ga bruttol ö ner som framtvingas av skatteskalan och de ovan
antydda omst ä ndigheterna f ö r ocks å
med sig att arbetsgivaravgifterna kraftigt ö kar.

Utredningen har r ä knat
fram den kostnad, som å samkas en arbetsgivare n ä r han skall 1985 tillf ö rs ä kra en anst ä lld en nettol ö n
(= l ö n efter skatt) av den storlek som
anges i f ö ljande uppst ä llning. Kostnadsbelastningen å terfinns under rubriken "Kostnad tax 86".
Tillika har angetts motsvarande utfall f ö r
1982 (rubriken "Kostnad tax 83"). Anledningen h ä rtill ä r
att den ifr å gavarande problematiken s ä rskilt observerades vid detta tidigare tillf ä lle. Samtidigt ges en belysning av effekterna av
den skatteoml ä ggning som p å b ö rjats 1983
och avslutas 1985. - Ber ä kningen bygger p å en kommunal utdebitering av 30 kr.
Arbetsgivaravgifterna var sammanlagt 33,055 procent det tidigare å ret medan de f ö r
det senare å ret antagits vara desamma som
fastst ä llts f ö r 1984, n ä mligen
36,155 procent.

manad

Nettol ö n

ar

Kostnad tax 83 tax 86

5
000

60

000

138

800

124

100

6
000

72

000

212

600

156

800

7
000

84

000

298

100

191

700

8
000

96

000

404

600

234

500

9
000

108

000

511

000

291

700

10 000

120

000

633

800

357

100

11 000

132

000

723

900

422

500

12 000

144

000

830

300

490

300

13 000

156

000

936

800

572

000

14 000

168

000

043

200

653

700

15 000

180

000

149

600

735

400

16 000

192

000

256

100

817

100

17 000

204

000

362

500

898

700

18 000

216

000

469

000

980

400

20 000

240

000

681

900

1
143

800

22 000

264

000

894

800

1
307

200

25 000

300

000

2

214

100

1
552

300

30 000

360

000

2

746

300

1
960

800

F å r man en realistisk uppgift fr å n g ä stforskaren
om hans beh å llna inkomst efter skatt i
hemlandet ä r ju detta tillr ä ckligt f ö r
att r ä kna fram hur stor bruttoinkomst
som erfordras i Sverige f ö r ett lika stort netto. Har man k ä nnedom bara om hans bruttol ö n d ä r eller har
man endast en allm ä n uppfattning om l ö neniv å n
f ö r en forskartj ä nst av aktuellt slag, ä r ö nskv ä rt med vetskap om vilken skatt som i landet i fr å ga tr ä ffar
en inkomst av ifr å gavarande slag. Utredningen har
tagit fram n å gra uppgifter h ä rom som å terges
i avsnitt 8 (se tabellerna 1, 2 och 3). H ä r
skall endast erinras om att den skatt och de avgifter som p å en l ö neinkomst
tas ut i

Prop.
1984/85:76 87

l ä nder som
USA, Storbritannien, V ä sttyskland och Frankrike genomsnittligen ä r
betydligt l ä gre ä n vad som tas ut i Sverige. S å ä r t ex
skatter och avgifter p å en l ö neinkomst om 200 000 SEK ca 50 000 SEK l ä gre i USA
ä n
i Sverige.

F ö ljande
skall h ä r till ä ggas. Den internationellt sett h ö ga niv å n f ö r den
svenska beskattningen har sin grund bl a i s ä rskilt vittg å ende å taganden
fr å n det allm ä nnas sida gentemot medborgarna.
Arbetsgivaravgifterna f ö r social f ö rs ä kringen m m, f n drygt 36 procent av utbetalda l ö ner och v ä rdet av
vissa andra f ö rm å ner f ö r de anst ä llda, ä r ocks å en betydande belastning i och f ö r
finansieringen, helt eller delvis, av f ö r de anst ä llda betydelsefulla f ö rm å ner. I de
l ä nder, d ä rifr å n utl ä ndska g ä stforskare i Sverige kommer, svarar det allm ä nna
vanligen inte f ö r f ö rm å ner av nu ifr å gavarande slag i samma omfattning som i v å rt land.
Det g ä ller t ex betr ä ffande pensionering, sjukv å rd och
barns skolg å ng.

Det
ä r
f ö ljaktligen uppenbarligen inte korrekt att j ä mf ö ra
skatte- och avgiftstrycket i olika l ä nder utan att ocks å v ä ga in f ö rm å nssidan.
Men n ä r det g ä ller de utl ä ndska g ä stforskarna, torde det emellertid f ö rh å lla sig s å att de
endast i begr ä nsad omfattning har intresse a\' eller m ö jlighet
att utnyttja de ifr å gavarande f ö rm å nerna s å l å ngt detta ö verhuvud kan ifr å gakomma f ö r den som
tillf ä lligt vistas h ä r. F ö r att anknyta till exemplen nyss kan framh å llas att
en g ä stforskare, oavsett att arbetsgivaravgift hela tiden erl ä ggs, f ö rv ä r var r ä tt till å lderspension
i form av ATP endast om han ä r h ä r under minst tre kalender å r (eller
delar av s å dana å r) och under vart och ett av dem har en inkomst som
uppg å r till minst ett basbelopp. Om å ter dessa f ö ruts ä ttningar f ö religger f ö rv ä rvar han en r ä tt till ATP att vid pensions å ldern
uppb ä ras varhelst han befinner sig. Det kan finnas anledning godta
uttalanden som gjorts till utredningen att n å gon merendels

Prop. 1984/85:76 88

obetydlig
pension fr å n Sverige l ä ngre fram i tiden inte ter sig s ä rskilt
intressant f ö r en utl ä ndsk g ä stforskare.

R ä tt till
sjukv å rdsf ö rm å ner tillkommer en icke svensk medborgare som
inskrivits hos f ö rs ä kringskassan, n å got som ifr å gakommer
f ö r s å dan g ä stforskare vars vistelse i Sverige omfattar minst
ett å r, ett tidsrekvisit som inte alltid beh ö ver iakttas enligt vissa
socialf ö rs ä kringskonventioner. Av industrif ö retag
anlitade forskare med de kvalifikationer varom h ä r ä r tal
torde vanligen ha i sina anst ä llningsvillkor infogat r ä tt till
fri sjukv å rd p å f ö retagets bekostnad i den m å n den
allm ä nna sjukv å rdsf ö rs ä kringen inte st å r f ö r kostnaden.
Forskarens intresse f ö r de lagligt reglerade sjukv å rdsf ö rm å nerna ä r med
andra ord begr ä nsat. - L ä get torde emellertid inte vara detsamma f ö r g ä stforskare
hos universitet och liknande institutioner.

Vad
ang å r barns skolg å ng finns vissa m ö jligheter f ö r utl ä ndska
forskare att utnyttja de allm ä nna skolresurserna. Vanligare synes emellertid
vara att g ä stforskarnas barn f å r undervisning i annan ordning
vare sig detta sker p å arbetsgivarens bekostnad eller ej.

Utredningen
har allts å bibragts den s ä kerligen riktiga uppfattningen
att l ö neniv å n f ö r utl ä ndska g ä stforskare inte i n ä mnv ä rd grad p å verkas av
de i f ö rh å llande till hemlandet ö kade f ö rm å ner, som
det svenska samh ä llet genom den h ö ga beskattningen tillhandah å ller - f ö rutom
svenska medborgare -Sven under vissa f ö ruts ä ttningar utl ä nningar som vistas h ä r. Slutsatsen blir d å att vid ö verv ä ganden av
det slag, varom i detta sammanhang ä r tal, det inte ä r realistiskt att korrigera
nettobeh å llningen av g ä stforskarens l ö n efter skatt med h ä nsyn till de mer vidstr ä ckta f ö rm å ner som
det svenska samh ä llet kan tillhandah å lla vid j ä mf ö relse med
hemlandet.

Prop.
1984/85:76 89

Utredningen
har ocks å att f ä sta uppm ä rksamheten p å f ö ljande f ö rh å llande som kan spela in vid en avv ä gning av
omfattningen av skattel ä ttnader. Sverige har dubbelbeskattningsavtal med
praktiskt taget alla de stater som i sammanhanget synes vara i s ä rskild m å n
intressanta. Vissa av dessa avtal - d ä ribland de med Frankrike och V ä sttyskland
- bygger p å den s k exemptmetoden inneb ä rande att
avtalet anger vilken av de b å da avtal sslutande parterna som ensam ä ger
beskatta viss inkomst. I dessa fall kan den svenska skatten neds ä ttas f ö r t ex
utl ä ndska g ä stforskare utan att n å gra komplikationer tillst ö ter. I
andra avtal - d ä ribland de med Storbritannien och USA - f ö ljer man
en annan linje, n ä mligen den av OECD f ö rordade credit of
tax-metoden. Denna inneb ä r att b å da de avtalsslutande staterna har en principiell r ä tt till
beskattning av en och samma inkomst i den m å n intern lagstiftning medger
detta, s å kan vara fallet med utl ä ndska g ä stforskare
i Sverige. Dubbelbeskattning f ö rhindras genom att skatten i det ena landet avr ä knas mot
skatten i det andra landet, ö ii Sverige skulle avst å fr å n skatt p å g ä stforskare
fr å n t ex USA i s å dan omfattning att den svenska skatten understiger
den i hemlandet blir resultatet att skatteavst å endet i motsvarande m å n sker
till USA. En s å dan effekt b ö r undvikas d å den inte fyller det syfte som avses med skattel ä ttnaden.

Avslutningsvis
vill utredningen som sin mening framh å lla att en rimlig utg å ngspunkt n ä r man ö verv ä ger
graden av skattel ä ttnader f ö r g ä stforskare i Sverige b ö r vara
att i m ö jlig m å n s ö ka bibeh å lla forskaren vid hemlandets levnadsstandard.
Nettot efter skatt p å l ö nen borde bli ungef ä rligen lika stort h ä r som i
hemlandet. Beskattningsreglerna i de olika ifr å ga-konunande heml ä nderna
kan emellertid i m å nga h ä nseenden skilja sig fr å n
varandra s å som i avseende å skatteskalor, sam- eller s ä rbeskattning,
avdrag f ö r barn etc. Givetvis kan inte ifr å gakomma
att ha olika regler f ö r forskare raed skilda heml ä nder. Det
skulle bli alltf ö r kr å ngligt i till ä rapningen och

Prop. 1984/85:76 90

kr ä va å terkommande
ö versyn
allteftersom skattereglerna ä ndrades. Man f å r s ö ka sig
fram med st ö d av ö verslagsber ä kningar och med visst s ä rskilt
beaktande av vad som g ä ller i de l ä nder d ä rifr å n flertalet g ä stforskare kommer. Att levnadskostnadsniv å erna
skiljer sig l ä nderna emellan kan sv å rligen v ä gas in i
sammanhanget. Vidare kan till ä ggas att de svenska l ö nerna s ä rskilt
vad g ä ller professorer understundom understiger motsvarande l ö ner
utomlands i s å dan omfattning att inte ens om man eftergav all
skatt p å g ä stforskaren med svensk professorsl ö n han
blev bibeh å llen vid hemlandets levnadstandard.

Prop. 1984/85:76 91

8 S Ä RBEST Ä MMELSERNAS UTFORMNING ENLIGT OLIKA ALTERNATIV

Innan
olika m ö jligheter att genomf ö ra de tillt ä nkta skattel ä ttnaderna f ö r g ä stforskarna n ä rmare redovisas skall f ö ljande
tas upp.

G ä stforskare
vid universitet och liknande institutioner synes ofta inte å tnjuta
annan f ö rm å n vid sidan av l ö nen ä n att
forskaren med familj f å r p å arbetsgivarens bekostnad resa hit och efter
avslutat arbete å ter till det land han kom ifr å n. Det f ö rekommer
emellertid enligt vissa uppgifter att en del forskare d ä rj ä mte uppb ä r s ä rskild
ers ä ttning f ö r logi, annan kostnadsf ö rdyring o
d. Bostad kan ocks å n å gon g å ng ha kostnadsfritt å tnjutits i av arbetsgivaren
disponerad lokalitet.

De
av industrin anlitade g ä stforskarna synes merendels erbjudas eller betinga
sig raer l å ngtg å ende f ö rm å ner. Exempel h ä rp å ä r vid sidan av l ö nen fri bostad, ers ä ttning
inte bara f ö r rese- utan ä ven f ö r flyttningskostnader, fri sjukv å rd (som
vanligen t ä cks genom en av arbetsgivaren tagen f ö rs ä kring),
fri resa till hemlandet f ö r sig och familjen en g å ng om å ret vid
anst ä llning mer ä n ett å r, ers ä ttning f ö r kostnaden f ö r barns skolg å ng i Sverige och kanske ä ven f ö r n å gon annan
av vistelsen i Sverige f ö ranledd kostnad f ö r forskaren.

Vissa
av de antydda f ö rm å nerna ä r s å dana att v ä rdet d ä rav utg ö r skattepliktig inkomst och underlag f ö r
socialavgifter. I andra fall kan vara sv å rt att avg ö ra huru h ä rmed f ö rh å ller sig och i vad m å n en avdragsr ä tt p å grund av
t ex dubbel bos ä ttning ifr å gakommer (jfr departementschefens uttalande i prop
1979/80:106 vari f ö rslogs att forskare vid SIPRI skulle skattebefrias
f ö r vissa ers ä ttningar) • Sv å rbed ö mda fr å gor av detta slag ger l ä tt upphov
till tvistigheter och irritation. Det kan vara ett best ä mt ö nskem å l att h å lla s å dant
borta, n ä r

Prop. 1984/85:76 92

man ö verv ä ger skattebest ä mmelaer som skall ö ka intresset f ö r
forskare att tillf ä lligt arbeta i Sverige.

Den nu tillt ä nkta
lagstiftningen syftar just till skattel ä ttnader
och det ter sig f ö r utredningen naturligt att till
en b ö rjan fr å n beskattning frita f ö rm å ner av angivet slag och samtidigt
ange att kostnader i motsvarande h ä nseenden
inte ä r avdragsgilla i den m å n de bestritts eller t ä ckts av vad sora uppburits eller tillhandah å llits. En s å dan
f ö reskrift f ö rhindrar inte den forskare, som ej å tnjutit f ö rm å n av ifr å gavarande
slag, att tillgodof ö ra sig det avdrag som i nul ä get kan ifr å gakomma.
- Det skall h ä r till ä ggas att vad nu av starkt praktiska sk ä l f ö rordats
inte ifr å gakommer till genomf ö rande om den alternativa metod f ö r utformningen av de s ä rskilda skattereglerna skulle v ä ljas som utredningen redovisar nedan vid A, en
metod som utredningen f ö r sin del st ä ller sig avvisande till.

Utredningen f ö rordar
allts å att vissa f ö rm å ner fritas
fr å n beskattning. Naturligtvis ä r utredningen medveten om att missbruk kan p å s å s ä tt uppkomma att en f ö rm å n uppv ä rderas och l ö nen
i motsvarande m å n minskas. M ö jligheterna till missbruk kan emellertid motverkas
om till de skattefria f ö rm å nerna h ä nf ö rs endast s å dana som ä r i det hela verifierbara. Dit ä r fr ä mst
att h ä nf ö ra s å dant som ers ä ttning f ö r
hyra av bostad h ä r i landet, f ö r flyttning av bohag mellan l ä nderna i fr å ga,
f ö r resor f ö r forskaren med å tf ö ljande familjemedlemmar mellan Sverige och
hemlandet och f ö r avgifter f ö r barns skolg å ng
i Sverige samt f ö rm å n av fri bostad.

Avslutningsvis i avsnitt 7 har utredningen som sin mening
uttalat att en rimlig utg å ngspunkt n ä r man bed ö mer
skattel ä ttnadernas ö nskv ä rda
omfattning kan vara att efterstr ä va
en s å dan begr ä nsning av skatten p å l ö nen att g ä stforskaren kan

bibeh å lla den
levnadsstandard som han hade i hemlandet. Att p å ett stringent s ä tt
realisera denna tankeg å ng ä r inte m ö jligt, bl a d ä rf ö r att skattesystemen i de olika l ä nderna
skiljer sig i m å nga h ä nseenden fr å n varandra, vartill kommer att skatteutfallet blir
olika f ö r ensamst å ende och gift, f ö r gift d ä r andra
maken har resp inte har inkomst, f ö r skattskyldig med resp utan barn etc. En
schablonartad l ö sning m å ste v ä ljas f ö r att n å enhetliga och l ä ttill ä mpade
regler.

Utredningen
har emellertid i avsikt att i m ö jlig utstr ä ckning till ä mpa synpunkten betr ä ffande den bevarade
levnadsstandarden tagit fram en del uppgifter till ledning h ä rf ö r. Nedan
i tabell 1 visas n ä r fr å ga ä r om ensamst å ende utan barn storleken av skatt och
obligatoriska avgifter i n å gra skilda inkomstl ä gen i ett antal stater. I
tabell 2 anges den beh å llna inkomsten.

Tabell
1

Summa skatt och f ö r
arbetstagaren obligatoriska sociala avgifter i olika inkomstl ä gen f ö r ensamst å ende utan
barn uttryckt i 1000-tal kr och procent av inkomsten.

Å rsinkomst

USA

Storbri- V ä sttysk-
Frankrike Sverige tannien land

%

%

%

%

%

150

28

18

51

34

54

36

44

29

62

41

200

43

21

68

34

80

40

67

33

96

48

400

144

36

167

41

188

47

167

41

248

62

600

248

41

285

47

300

50

296

49

408

68

800

338

42

405

51

412

51

430

53

568

71

Prop.
1984/85:76 94

Tabell
2

Beh å llning i 1000-tal kr efter skatt
och f ö r arbetstagaren obligatoriska
sociala avgifter i olika inkomstl ä gen
f ö r ensamst å ende utan barn.

Ä rsin-
USA Storbri- V ä sttysk- Frankrike Sverige

komst tannien land

150

122

99

96

106

88

200

157

132

120

133

104

400

256

233

212

233

152

600

352

315

300

304

192

800

462

395

388

370

232

Siffrorna i tabell 2 f ö r
Storbritannien, V ä sttyskland och Frankrike visar en
inb ö rdes relativt stor ö verenst ä mmelse
medan den beh å llna inkomsten i USA genomg å ende ä r
h ö gre. Vid en sammanv ä gning b ö r
h å llas i minnet att, efter vad som
synes framg å av de upplysningar som utredningen
inh ä mtat, en st ö rre del av g ä stforskarna
i Sverige kommer fr å n USA.

Med utg å ngspunkt i
vad som nu redovisats har utredningen funnit att nettobeh å llningen i det t ä nkta
hemlandet kan anges till belopp som framg å r
av nedanst å ende uppst ä llning.

Prop.
1984/85:76 95

Tabell
3

Beloppen
angivna i 1000-tal kr

Å rsinkomst Nettobeh å llning

150 110

200 145

400 245

600 335

800 420

Utredningen
kommer att i det f ö ljande h ä nf ö ra sig till detta siffermaterial.

Inom
utredningen har f ö ljande m ö jligheter f ö r ett genomf ö rande av ifr å gavarande skattel ä ttnader ö verv ä gts.

A.
Schabloniserat omkostnadsavdrag

F ö r en g ä stforskare
kan f ö rutses att s ä rskilda omkostnader ä r f ö renade
med en tillf ä llig anst ä llning i Sverige. Hit kan h ö ra s å dant som
s ä rskilda utgifter f ö r dubbel bos ä ttning, f ö r ö kade levnadskostnader av annat slag, f ö r barns
skolg å ng h ä r i Sverige etc. Ä ven om vissa forskare men
uppenbarligen inte alla kan utverka s ä rskild ers ä ttning h ä rf ö r av arbetsgivaren, kan man likv ä l - s å som
antytts i direktiven - t ä nka sig att f ö r de forskare, varom ä r fr å ga, st ä lla upp
en legalpresum-tion av inneb ö rd att forskaren ä r ber ä ttigad
till s ä rskilt kostnadsavdrag vid taxeringen, s å dant avdrag skulle medges
honom utan annan pr ö vning fr å n taxeringsmyndigheternas sida ä n att han
i s ä rskild ordning f ö rklarats vara s å dan forskare, f ö r vilka s ä rskilda
skatteregler g ä ller (denna fr å ga behandlas senare under avsnitt 9).

Prop. 1984/85:76 96

Ett avg ö rande
argument mot den nu diskuterade metoden, som tankem ä ssigt bygger p å
ett i alla inkomstl ä gen fixt kostnadsavdrag f ö r varje dag under Sverigevistelsen, ä r att ett s å dant
avdrag v ä l kan l ä mpligt avv ä gas
f ö r ett visst inkomstl ä ge men passar inte i andra l ä gen. Detta illustreras l ä tt med hj ä lp
av f ö ljande tabell 4.

Tabell 4

Inkomst Ö nskad
inkomst Erforderligt avdrag

efter skatt

150 000 110 000 40 000

200 000 145 000 62 000

400 000 245 000 120 000

600 000 335 000 180 000

800 000 420 000 235 000

Forskaren med en å rsinkomst
av 200 000 kr beh ö ver s å ledes f å ett
avdrag med 62 000 kr f ö r att f å en inkomst efter skatt om ca 145 000 kr, vilket ä r vad som enligt utredningen b ö r å syftas.
Forskaren med 400 000 kr i å rsl ö n beh ö ver
ett avdrag med 120 000 kr f ö r att n å ett å syftat
netto av ungef ä r 245 000 kr och den med 600 000
kr i å rsl ö n ett avdrag om 180 000 kr f ö r
ett ö nskv ä rt netto om ca 335 000 kr.

N å got genomsnittsavdrag att till ä mpa i alla inkomstl ä gen ä r ingen godtagbar l ö sning. Metoden kan inte f ö rordas.

B. Inkomsten fritas helt fr å n statlig inkomstskatt

Denna m ö jlighet
antyds i direktiven och den kan tankem ä ssigt
motiveras bl a med att staten naturligen b ö r
b ä ra den skattef ö rlust som blir ofr å nkomlig till f ö ljd av skattes ä nkningen i fr å ga.
Vad forskningsresultaten med tiden kan ekonomiskt av-

Prop. 1984/85:76 97

kasta ä r mer en
riksangel ä genhet ä n en kommunal s å dan.
Vad g ä ller industrins
forskningskostnader bidrar staten i v å rt
land d ä rtill i betydligt mindre
omfattning ä n som f ö rekommer p å
j ä mf ö rbart h å ll, n å got som ocks å
motiverar att skattebortfallet fr ä mst
drabbar staten.

Fr å gan ä r emellertid vilka effekter som uppn å s med denna i och f ö r sig enkla
metod. F ö r att å nyo observera de inkomstl ä gen, som anges i tabell 3, finner man att vid en
beskattningsbar inkomst av 150 000 kr resp 200 000 kr skatten blir -vid en
antagen kommunal utdebitering av 30 kr - 45 000 kr resp 60 000 kr och nettobeh å llningen f ö ljaktligen
105 000 kr resp 140 000 kr. Detta ligger ungef ä rligen i linje med vad som man kan vilja uppn å . Bilden f ö r ä ndras emellertid avsev ä rt i de h ö gre
inkorastl ä gena. Ä r den beskattningsbara inkorasten 400 000 kr blir
skatten 120 000 kr och nettobeh å llningen
280 000 kr, dvs en avsev ä rt h ö gre skattereduktion ä n som
rimligen å syftas. I inkomstl ä gena 600 000 kr och 800 000 kr blir skatten 180 000
kr resp 240 000 kr och nettobeh å llningen ej
mindre ä n 420 000 kr resp 560 000 kr. I de
b å da sistn ä mnda fallen medf ö r
credit of tax-regeln, som g ä ller enligt
å tskilliga dubbelbeskattningsavtal
d ä ribland det med USA, att
forskarens hemland tillf ö rs en inte obetydlig del av den
skatt som Sverige eftersk ä nker. Den effekten ä r inte av beskaffenhet att underl ä tta anlitandet i Sverige av forskare fr å n de ifr å gavarande
l ä nderna.

Metoden kan inte godtas .

C. Definitiv k ä llskatt

Den har å syftade
metoden inneb ä r, att arbetsgivaren vid varje l ö neutbetalningstillf ä lle g ö r ett procentuellt best ä mt avdrag. Det h ä remot svarande beloppet inbetalas till l ä nsstyrelsen, å terstoden tillf ö rs f ö ljaktligen
forskaren. D ä rmed

7 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 76

Prop.
1984/85:76 98

skulle allt vara klart. Forskaren beh ö ver inte avge sj ä lvdeklaration,
arbetsgivaren slipper l ä mna kontrolluppgift, n å gon taxering och skattedebitering sker inte.
Forskaren och hans arbetsgivare kan med st ö rsta
l ä tthet ö verblicka vilken nettobeh å llning efter skatt som framkommer.

Metoden har allts å
sina f ö rdelar men n ä r man tr ä nger
n ä rmare in i den framtr ä der bristerna. V ä ljs
en f ö r alla inkomstl ä gen enhetlig procentsats i avseende å skatteavdraget, m ö ter samma inv ä ndningar som riktats mot
effekterna enligt metoden vid B ovan. Med h ä nvisning
till nedan intagna tabell 5 kan konstateras att en k ä llskatt med 30 procent ä r l ä mplig f ö r inkomstl ä get
200 000 kr per å r men ger inte godtagbara resultat
i de h ö gre inkomst l ä gena. Vid en å rsl ö n om 400 000 kr b ö r k ä ll-skatteprocenten vara ca 40 men
denna procentsats passar inte f ö r de l ä gre resp ä n
h ö gre inkomstl ä gena.

Tabell 5

Inkomst Ö nskad
nettoinkomst Erfoderlig k ä llskatt i procent

150 000 110 000 26, 7

200 000 145 000 27, 5

400 000 245 000 38,7

600 000 335 000 44,2

800 000 420 000 47,5

F ö ljaktligen m å ste metoden f ö rfinas
p å s å s ä tt att olika procentuella avdrag g ö rs i skilda inkomstl ä gen. Men inte heller om s å
sker f å r man en acceptabel ordning i
andra fall ä n n ä r forskaren ä r h ä r ett helt kalender å r (=
beskattnings å r) . Detta belyses l ä tt med ett exempel. Antag att m å nadsl ö nen
ä r 20 000 kr, motsvarande en å rsl ö n av 240
000 kr. L ä mpligt skatteavdrag vid s å dan å rsl ö n ä r 30
procent. Skatteavdraget blir d å 6 000 kr
per m å nad. Om forskaren emellertid ä r

Prop. 1984/85:76 99

verksam
i Sverige under endast en m å nad under ett beskattnings å r, skulle
den i vanlig ordning ber ä knade skatten uppg å till ungef ä r 4 000
kr. Det f ö r stora skatteuttaget p å omkring
2 000 kr ä r inte f ö rsvarbart eller i enlighet med principerna f ö r
inkomstbeskattningen.

Metoden
skulle med andra ord beh ö va ytterligare f ö rfinas, n ä mligen
genom att ä ven v ä ga in ett h ä nsynstagande till verksamhetstiden i Sverige.
Detta skulle emellertid i utformning och till ä mpning inneb ä ra mycket
komplicerade best ä mmelser. D ä rtill kommer att betydande sv å righeter
skulle vid metodens till ä mpning m ö ta n ä r raan genom n å gon form av definitiv B-skatt skulle reglera den
situation som f ö religger n ä r forskaren avl ö nas fr å n
hemlandet och ä r skattskyldig i Sverige.

Ä ven denna metod m å ste avvisas.

D.
Avdrag fr å n den utr ä knade skatten

Denna
metod torde vara mer m ö jlig ä n de tidigare ber ö rda. Utredningen skall d ä rf ö r uppeh å lla sig
vid den med en viss utf ö rlighet.

Metoden
inneb ä r, s å som framg å r av dess ben ä mning, att efter deklaration och taxering i vanlig
ordning den d ä refter utr ä knade inkomstskatten reduceras i viss omfattning.

Reduktionen
b ö r enligt utredningens mening ha det syfte som tidigare angetts, n ä mligen
att ungef ä rligen bibeh å lla g ä stforskaren vid den l ö n efter
skatt som ä r aktuell f ö r honom i hemlandet, vilken nettobeh å llning i
olika inkorastl ä gen sora utredningen anser rimlig f ö r att å stadkomma
detta har tidigare redogjorts f ö r (tabell 3). I nedanst å ende
uppst ä llning anges - f ö rutom inkomst och ö nskad nettobeh å llning -
den

Prop.
1984/85:76 100

svenska skatten f ö r
inkomsten i fr å ga och den procentuella reduktion
av denna skatt som erfordras f ö r
"O-st ä llning".

Ä rsin-
Ö nskad netto- Svensk
Procentuellt avdrag komst beh å llning
skatt p å den svenska skatten

150 000 110 000 62 316 35,8

200 000 145 000 95 708 42,5

400 000 245 000 248 018 37,5

600 000 335 000 408 018 35,0

800 000 420 000 568 018 33,1

Skatteavdraget b ö r
l ä mpligen ber ä knas efter en och samma procentsats i samtliga
inkomstl ä gen. Med varierande procenttal
anknutna till å rsinkomsten blir den faktiska
reduktionen beroende av hur l å ng tid
forskaren arbetat i Sverige under beskattnings å ret i fr å ga. Detta medf ö r vissa ol ä genheter,
n ä mligen dels ytterligare en faktor
att beakta vid skattedebiteringen, dels - och kanske viktigare att uppm ä rksamma -att det kan bli sv å rare f ö r
arbetsgivare och forskare att p å f ö rhand ö verblicka
m å nadsl ö nen n ä r
anst ä llningstidens p å b ö r-jan och
varaktighet kan vara i n å gon m å n oviss . F ö rl ä ngs eller avkortas den fr å n b ö rjan ber ä knade anst ä llningstiden
kan skilda avdragsprocent leda till att kall skatteavdraget -som arbetsgivaren
har att g ö ra i enlighet med besked fr å n den lokala skattemyndigheten - visar sig vara f ö r stort eller f ö r
litet, visserligen kan detta tillr ä ttal ä ggas i efterhand -kanske vid en tid d å g ä stforskaren
l ä mnat landet - men man b ö r undvika allt som on ö digt koraplicerar hanteringen.

Fr å ga uppkommer om vilket procenttal
som b ö r v ä ljas om metoden skall anv ä ndas.
Det framlagda siffermaterialet pekar h ä n
mot 35 eller 40 procent. Mot det l ä gre
talet kan inv ä ndas att man inte genomg å ende n å r
den avsedda "0-st ä lningen", mot det

Prop.
1984/85:76 , 101

h ö gre talet att reduktionen i vissa
ISgen blir st ö rre ä n som å syftas. M ö jligt ä r
ju Sven att ta n å got tal mellan 35 och 40 utan att
d ä rf ö r helt komma tillr ä tta med inv ä ndningarna i fr å ga.
Ett mer avj ä mnat tal torde dock i ett
sammanhang som detta te sig naturligast. I tabell intagen som bilaga 1 kan
effekten vid olika procenttal utl ä sas.

Om den nu redovisade metoden kan allm ä nt s ä gas
att den b ö r kunna fungera utan att å samka arbetsgivarna n å gra egentliga nytillkommande besv ä rligheter,
visserligen kan de vanliga kall skattetabellerna inte anv ä ndas utan viss bearbetning. Skattemyndigheterna f å r h ä r l ä mna de erforderliga anvisningarna. - vid en
diskussion mellan den tillt ä nkte g ä stforskaren och den presumtive arbetsgivaren om
anst ä llningsvillkoren blir det inte sv å rare ä n
nu att ange den svenska inkomstskatten p å
l ö nen.

Metoden inneb ä r
vidare, i motsats till de vid B och C ber ö rda,
att det progressiva inslaget i inkomstbeskattningen å tminstone i viss omfattning best å r - n å got
i och f ö r sig ö nskv ä rt
eftersom progressivitet finns i alla j ä mf ö rbara l ä nders
skattesystem. Dock skall observeras att metoden f å r den verkan att marginalskatten stannar vid 48 procent om skatten
minskas raed 40 procent och vid 5 2 procent om skatten minskas med 35 procent.
S å l å g h ö gsta marginalskatt finns inte i t
ex Frankrike, Storbritannien eller V ä sttyskland;
i USA torde den ligga p å drygt 50 procent. Det ligger ocks å i sakens natur - ä ven om h ö gsta marginalskatt utomlands vanligtvis
ifr å gakommer vid h ö gre inkomstl ä gen
ä n som fallet ä r i Sverige - att vad nu p å pekats kan inneb ä ra
skattel ä ttnader som ej ä r avsedda och som d ä rj ä mte ö kar successivt i h ö gre l ö nel ä gen.

Med det nu sagda sammanh ä nger vad som p å pekats redan tidigare att hur man ä n v ä ljer
procenttalet f ö r skattereduktionen

Prop. 1984/85:76 102

ö verkompensation
eker i vissa inkomstlagen och motsatsen i andra.

Ytterligare en ol ä genhet
skall p å pekas. Cm forskaren har annan
inkomst att skatta f ö r i Sverige, t ex kapitalinkomst,
m å ste myndigheterna f ö rst unders ö ka
hur mycket av den utr ä knade skatten som proportionellt
bel ö per p å l ö nen f ö r att d ä refter
reducera detta skattebelopp. Utredningen har genom f ö rfr å gningar hos
dem sora haft g ä stforskare anst ä llda huruvida det var k ä nt om de senare hade annan inkomst av tj ä nst ä n
l ö nen bibragts den uppfattningen att
detta endast undantagsvis kunde f ö rekomma
i form av s ä rskilda f ö rel ä snings-
eller f ö rfattararvoden. Om forskarnas ev
kapitalinkomster ä r inget k ä nt.

Utredningen har s ö kt
bilda sig en uppfattning i fr å gan huruvida
metoden kan medf ö ra att hemlandet i st ä llet f ö r
Sverige tar ut n å gon skatt i enlighet med vad som g ä ller i de avtal som inrymmer credit of tax-metoden.
I f ö rh å llande till USA torde s å ,
inte bli fallet. I vissa andra l ä nder
kan detta t ä nkas bli fallet men till synes i
negligerbar CHnfattning.

Utredningen ifr å gas ä tter l ä mpligheten
av att anv ä nda denna metod.

E. Del av l ö nen
fritas fr å n beskattning

En ä ven i direktiven uppm ä rksammad m ö jlighet
att uppn å den å syftade skattel ä ttnaden
ä r att beskatta endast en del av
forskarens l ö n. Det skall redan nu s ä gas att utredningen f ö r sin del finner denna l ö sning
vara att i f ö rsta hand f ö rorda. Innan sk ä len
h ä rf ö r utvecklas, skall p å samma s ä tt som skett tidigare visas att metoden kan leda
till att g ä stforskaren bibeh å lls vid nettol ö nen
i hemlandet, dvs "O-st ä lls" i
detta avseende.

Prop.
1984/85:76 103

Om
l ö nen beskattas till 70 procent kan konstateras att gSst-forskaren f å r ett
netto efter skatt som v ä l svarar mot vad utredningen anser ö nskv ä rt. Med
anknytning till de inkomstl ä gen, som finns i uppst ä llningen
ovan vid redovisningen av raetoden D, kan f ö ljande h ä r anges:

Å rsinkomst Ö nskad
netto- Netto om 70 % av

beh å llning l ö nen beskattas

150
000 110 000 111 918

200
000 145 000 143 658

400
000 245 000 244 432

600
000 335 000 335 982

800
000 420 000 423 982

Det
kan konstateras att siffrorna i andra och tredje kolumnerna ö verensst ä mmer f ö rv å nansv ä rt v ä l.
Metoden medf ö r med andra ord inte s å dana
effekter som f ö ranleds av metoden vid D, n ä mligen
att en beaktansv ä rd ö ver- eller underkompensation sker i vissa inkomstl ä gen n ä r en
anpassning skall ske till nettot efter skatt i hemlandet.

Ä ven denna raetod inneb ä r ett
visst bevarande av progressionen i inkomstbeskattningen, n å got som ä r
principiellt ö nskv ä rt och riktigt. Den h ö gsta marginalskatten blir h ä r 56
procent, vilket b ä ttre ö verensst ä mmer med vad som g ä ller i andra l ä nder ä n de 48
resp 52 procent som f ö ljer av metoden vid D.

Den
nu diskuterade metoden medf ö r inte n å gra st ö rre praktiska problem s å som kan
bli fallet med metoden vid D. Arbetsgivaren, sora naturligtvis skall aviseras
h ä rom av skattemyndigheterna, kan h ä r anv ä nda de
sedvanliga kall skattetabellerna och d ä rvid avl ä sa prelimin ä rskatten f ö r den inkomst soin svarar mot 70 procent av l ö nen.

Prop. 1984/85:76 . 104

I kontrolluppgiften inf ö r
avgivandet av sj ä lvdeklaration, vilken uppgift
kommer b å de taxeringsn ä mnden och den skattskyldige tillhanda, b ö r hela inkomsten anges med uppgift samtidigt att 70
procent d ä rav - ett belopp som l ä mpligen framr ä knas
- skall tas upp i deklarationen.

Vid f ö rhandlingar
om anst ä llning av g ä stforskare f ö religger
inga s ä rskilda sv å righeter att ange den skatt som kommer att tas ut p å l ö nen.

I det f ö reg å ende har det problera n å got ber ö rts
som uppkommer nar den i Sverige skattskyldige g ä stforskaren avl ö nas fr å n hemlandet. Denna uppenbarligen relativt vanliga
situation ger s ä rskilda problem, som i princip
dock inte skiljer sig fr å n vad som redan f ö r n ä rvarande g ä ller. Den utl ä ndske
arbetsgivaren kan inte å l ä ggas g ö ra kall skatteavdrag och till de
svenska myndigheterna inleverera inneh å llen
skatt. Den till-l ä mpade ordningen ä r i st ä llet
att g ä stforskaren avkr ä vs besked om sina l ö nef ö rm å ner, varefter han tillst ä lls
en skattsedel p å prelimin ä r B-skatt sora han har att inbetala.

Eftersom de ifr å gasatta
s ä rskilda skattereglerna skall kunna
till ä mpas ä ven i nu å syftade
fall har lokal skattemyndighet att - sedan vederb ö rligt beslut meddelats om att forskaren skall å tnjuta skattel ä ttnaderna
i fr å ga - utr ä kna den prelimin ä ra B-skatten med beaktande h ä rav.

Avslutningsvis vad g ä ller
metoden vid D har angetts att i s ä rskilda
fall, om ä n i negligerbar omfattning, credit
of tax-metoden kan medf ö ra att hemlandet tar viss skatt p å l ö nen i st ä llet f ö r
Sverige. Metoden vid E med dess h ö gre
marginalskatt g ö r sannolikheten f ö r att s å
skulle ske vid till ä mpning av denna metod ä n mindre.

Prop. 1984/85:76 105

Eiiligt direktiven ä r
det inte utredningens uppgift att f ö resl å de eventuella skattel ä ttnadernas omfattning. Detta har inte hindrat
utredningen fr å n att konstatera, att en beskattning
av 70 procent av l ö nen leder fram till att forskaren
ungef ä rligen bibeh å lls vid det netto efter skatt som han har i
hemlandet. Givetvis kan annat procental v ä ljas
med de effekter som f ö ljer d ä rav. I tabeller intagna som bilaga 2 och 3 till
detta bet ä nkande ges sifferunderlag f ö r framr ä k-ning
av dessa effekter.

Innan man best ä mmer
sig f ö r det s ä tt p å
vilket man vill genomf ö ra de ifr å gavarande skattel ä ttnaderna och omfattningen av desamma b ö r man beakta vad som g ä ller om
arbetsgivares skyldighet att erl ä gga
avgifter till socialf ö rs ä kringen m m och om arbetstagares - i detta fall g ä stforskares - f ö rm å ner enligt f ö rs ä kringen.

H ä r m å f ö rst erinras om att, s å som framg å r
av redog ö relsen i avsnitt 4, vissa utl ä ndska g ä stforskare
h ä r i landet inte omfattas av den
svenska socialf ö rs ä kringen samt utl ä ndska arbetsgivare inte alltid
skall betala svenska sociala avgifter f ö r
sin h ä r sysselsatta arbetskraft. Gr ä nsdragningen betr ä ffande dessa undantag ber ö rs
i och f ö r sig inte av de olika alternativ
f ö r att genomf ö ra skattelindring som redovisats i det f ö reg å ende. I den
f ö ljande framst ä llningen kommer d ä rf ö r att bortses fr å n de forskare och arbetsgivare som omfattas av ifr å gavarande undantag.

Syftet med de s ä rskilda
skattereglerna ä r att ekomoniskt m ö jligg ö ra
eller underl ä tta f ö r arbetsgivare i Sverige att anlita utl ä ndska g ä stforskare.
F ö r arbetgivaren ä r emellertid ocks å uttaget av socialavgifter i nu avsedda fall en betydelsefull fr å ga. Lindras skatten kan f ö ruts ä ttas
att l ö nekravet i motsvarande m å n p å verkas.
Underlaget f ö r arbetsgivaravgif-

Prop. 1984/85:76 106

ter
och d ä rmed dessas storlek s ä nks d ä rigenom automatiskt. Detta ä r
gemensamt f ö r alla skattelindringsmetoderna. Vid de skilda
metoderna finns d ä rut ö ver utrymme f ö r inf ö rande av s ä rbest ä mmelser som medf ö r ytterligare minskning av
uttaget av socialavgifter med d ä rmed f ö renade konsekvenser vad g ä ller f ö rm å nssidan.

Vad
betr ä ffar utredningens f ö rslag att vissa ers ä ttningar vid sidan av den
egentliga l ö nen skall undantas fr å n beskattning torde det i
praktiken vara betydelsel ö st om man l å ter skattefriheten medf ö ra att
man vid best ä mmande av den sjukpenninggrundande inkomsten
bortser fr å n dessa ers ä ttningar eller ej. Eftersom den
sjukpenninggrundande inkomsten fastst ä lls med h ä nsyn till den ber ä knade arbetsinkomsten under
det n ä rmaste å ret, kommer vid de l ö ner som kan antas vara
aktuella f ö r forskarna den h ö gsta sjukpenninggrundande
inkomsten (152 250 kr å r 1984) att uppn å s ä ven om
man bortser fr å n ers ä ttningsbeloppen i fr å ga. Att inf ö ra en
lagbest ä mmelse f ö r att markera att s å dant bortseende skall ske
synes ej p å kallat.

s å som
redovisats i avsnitt 4. 1 l ä ggs vid fastst ä llande av f ö rs ä krads pensionsgrundande inkomst f ö r visst å r hans
taxering till statlig inkomstskatt avseende samma å r till
grund. Undantas nyssn ä mnda ers ä ttningar fr å n beskattning, kommer de, ä ven om
ers ä ttningen skulle ö verstiga de avdragsgilla utgifterna, ej att
beaktas vid ber ä kning av pensionsgrundande inkomst. Detta kan
resultera i att forskaren f ö r ett kalender å r d å han
arbetar h ä r endast en mindre del av å ret f å r en
reducerad pensionspo ä ng. I regel ä r detta utan st ö rre intresse f ö r
forskaren. Intj ä nat po ä ng å r kan emellertid oavsett po ä ngens
storlek i f ö rekommande fall vara av betydelse f ö r r ä tten till
folkpension. Att g ö ra icke skattepliktiga speciella ers ä ttningsbelopp
pensionsgrundande kr ä ver inf ö rande av en s ä rskild lagbest ä mmelse h ä rom. Vidare kan n ä mnas att ett bortseende fr å n ifr å gavarande
ers ä ttningar synes st å helt

Prop.
1984/85:76 107

i samklang med ett stadgande i 11 kap 2 § f ö rsta
stycket AFL, enligt vilket i fr å ga om
arbete som har utf ö rts utomlands vid ber ä kningen av pensionsgrundande inkomst bortses fr å n s å dana l ö netill ä gg
som betingas av ö kade levnadskostnader och andra s ä rskilda f ö rh å llanden i syssels ä ttningslandet (jfr prop 1981/82:199 sid 18-20). Enligt utredningens
mening b ö r ers ä ttningsbeloppen i fr å ga ej vara pensionsgrundande. N å got
till ä gg h ä rom i 11 kap 2 § f ö rsta stycket AFL synes ej erforderligt med h ä nsyn till best ä mmelsen
i 4 § samma kapitel att taxeringen till
statlig inkomstskatt l ä ggs till grund f ö r den pensionsgrundande inkomsten.

Om nu å syftade ers ä ttningsbelopp ej blir f ö rm å nsgrundande
f ö r ATP, b ö r undantag ske ä ven
p å avgiftssidan. Det nyssn ä mnda stadgandet i 11 kap 2 § f ö rsta
stycket AFL motsvaras i lagen (1981:691) om socialavgifter av en best ä mmelse i dess 2 kap 4 § , enligt vilken vid best ä mmande av underlaget f ö r alla socialavgifterna skall bortses bl a fr å n ers ä ttning
f ö r arbete som har utf ö rts utomlands, till den del denna inte r ä knas som l ö n
enligt 11 kap 2 § f ö rsta stycket AFL. Best ä mmelsen i
avgiftslagen b ö r enligt utredningens mening
kompletteras p å s ä tt framg å r av vad nu angivits.

Med den avvisande inst ä llning
som utredningen redovisat betr ä ffande de
under A - C angivna metoderna f ö r att å stadkomraa skattelindring finner utredningen ej
anledning att ytterligare ber ö ra dem i f ö rm å ns- eller
avgiftsh ä nseende f ö r socialf ö rs ä kringen.

Den under D angivna metoden f ö r att å stadkomraa
skattelindring, n ä mligen avdrag fr å n den utr ä knade
skatten, raedf ö r inga s ä rskilda konsekvenser f ö r socialf ö rs ä kringen vare sig p å f ö rm å nssidan eller avgiftssidan. S å v ä l pensionsgrundande inkomst som avgiftsunderlag
fastst ä lls enligt de allm ä na reglerna p å
grundval av den å tnjutna l ö nen. En begr ä nsning
av

Prop. 1984/85:76 108

avgiftsskyldigheten med motsvarande effekter p å f ö rm å nssidan ä r
givetvis m ö jlig, om man s å skulle ö nska.
Detta kr ä ver dock inf ö rande av s ä rskilda
lagbest ä mmelser h ä rom b å de
p å f ö rm å nssidan och p å avgiftssidan.

Betr ä ffande den under E angivna
skattelindringsmetoden, n ä mligen att endast viss del - t ex
70 procent - av l ö nen skall beskattas och att d ä rf ö r endast
denna del skall tas upp i forskarens sj ä lvdeklaration,
kan i huvudsak h ä nvisas till vad som ovan anf ö rts i fr å ga
om bortseende fr å n vissa s ä rskilda ers ä ttningar.
S å v ä l f ö rm å ns- som avgiftssidan anknyts till den del av l ö nen som beskattas. Skulle det intr ä ffa att forskaren - p å grund av att endast 70 procent av l ö nen beaktas -inte f å r h ö gsta sjukpenninggrundande inkomst
kan f ö ruts ä ttas att arbetsgivaren ger en kompletterande sjukl ö n.

Av tabell intagen som bilaga 4 framg å r arbetsgivarens totala kostnad (l ö n j ä mte avgift
p å den del av l ö nen som tas upp till beskattning), n ä r denne skall f ö r
1985 tillf ö rs ä kra en anst ä lld viss l ö n efter skatt.

Ett fritagande av viss procentuell del av l ö nen fr å n
beskattning och ett bortseende fr å n
denna l ö nedel vid fastst ä llande av sjukpenninggrundande resp
pensionsgrundande inkomst torde inte p å kalla
n å gon lag ä ndring s å vitt
g ä ller reglerna f ö r ber ä kning
av dessa inkomster. En komplettering av best ä mmelserna
i 2 kap 4 § socialavgiftslagen om bortseende
fr å n viss ers ä ttning vid best ä mmande
av underlaget f ö r socialavgifterna b ö r emellertid enligt utredningens mening g ö ras vid en skattelindring enligt den under E
angivna metoden. Best ä mmelsen h ä rom kan utformas s å att den t ä cker s å v ä l det
procentuella l ö neavdraget som de ovan omn ä randa s ä rskilda
ers ä ttningarna i vad dessa ä r att anse som en l ö nef ö rm å n.

Prop.
1984/85:76 109

Sammanfattningsvis
har utredningen till en b ö rjan funnit, att - oavsett vilken metod f ö r genomf ö randet av
den egentliga skattel ä ttnaden som v ä ljs - de s ä rskilda ers ä ttningar, som kan utg å till forskaren vid sidan av
l ö nen, av angel ä gna praktiska sk ä l b ö r fritas
fr å n beskattning i den m å n de enligt g ä llande r ä tt ö verhuvud ä r att bed ö ma som en skattepliktig f ö rm å n.
Samtidigt b ö r f ö reskrivas att eljest avdragsgilla kostnader f ö r dubbel
bos ä ttning eller liknande ej medges till avdrag i den m å n de f å r anses
ha t ä ckts eller bestritts genom f ö rm å nerna i fr å ga.

Vad
g ä ller val av metod f ö r utformning av de s ä rskilda skatteregler som
leder fram till den egentliga skattel ä ttnaden, har utredningen funnit att de ovan vid A,
B och C redo visade metoderna m ö ter s å dana inv ä ndningar att de inte kan f ö rordas.
Metoden vid D ä r inte heller en inv ä ndningsfri l ö sning.
Mot metoden vid E finns inga egentliga inv ä ndningar att rikta, varf ö r denna f ö rordas.

Ora
man fritar viss del av l ö nen fr å n
beskattning, kan g ö ras g ä llande att en motsvarande reduktion borde g ö ras av
eventuellt f ö rekommande avdragsgilla omkostnader f ö ranledda
av anst ä llningen. Utredningen vill emellertid inte f ö rorda en
f ö reskrift av s å dan inneb ö rd och detta av f ö ljande sk ä l.

Betr ä ffande
till industrif ö retag knutna forskare ä r upplyst
att de i merendels ganska vid omfattning uppb ä r s ä rskilda
ers ä ttningar eller å tnjuter f ö rm å ner av annan art som kompensation f ö r ber ä knade
merkostnader i anledning av anst ä llningen i Sverige. Utredningen har, som framg å r av det
f ö reg å ende, f ö reslagit att huvuddelen av dessa ers ä ttningsbelopp
resp v ä rdet av dessa f ö rm å ner inte skall tas upp som skattepliktig int ä kt,
varvid tillika skall g ä lla att merkostnader som bestritts genom vad s å lunda
tillhandah å llits ej skall vara avdragsgilla. Godtas detta
torde merendels inb kvarst å n å gra

Prop.
1984/85:76 110

avdragsgilla omkostnader av nu f ö revarande slag vad g ä ller g ä stforskare vid industrif ö retag. Om s å
emellertid undantagsvis skulle vara fallet, talar starka praktiska skal raot
en reduktion samtidigt som det kan konstateras att beskattningseffekten ä r fr å n
det allm ä nnas synpunkt negligerbar.

Annorlunda torde det merendels f ö rh å lla sig f ö r forskare fr å n
utlandet som tillf ä lligt knyts till universitet och
andra institutioner. De kommer inte i samma m å n i å tnjutande av nu avsedda f ö rm å ner. Att
med tanke p å dem reducera ifr å gavarande avdragsr ä tt ligger inte i linje med ö nskem å let att stimulera deras intresse f ö r g ä stforskning
i Sverige. Ä ven pratiska sk ä l talar emot en s å dan reduktion.

H ä r skall en situation ber ö ras, aktuell n ä rmast
vid skattelindring enligt metoden under E. Denna inneb ä r ju att endast viss del - t ex 70 procent - av den
egentliga l ö nen skall beskattas. Om forskaren
blir sjuk, kommer detta att g ä lla ä ven l ö n,
som kan komma att utg å till honom under sjukskrivningstid.
Fr å ga uppkommer emellertid hur man b ö r behandla den sjukpenning, som kan komma att utg å fr å n allm ä n f ö rs ä kringskassa eller annan f ö rs ä kringsinr ä ttning.

Den g ä stforskare,
vars vistelse i Sverige ä r avsedd att vara minst ett å r, skall vara sjukpenningf ö rs ä krad h ä r enligt AFL, i den m å n han inte enligt socialf ö rs ä kringskonvention alltj ä mt omfattas av sitt hemlands motsvarande
lagstiftning (jfr avsnitt 4). Vid sjukdom, som drabbar s å dan g ä stforskare,
utger f ö rs ä kringskassan sjukpenning till honom, bortsett fr å n det undantagsfall att han omfattas av s k
arbetgivarintr ä de och f å r sjukl ö n
av sin arbetsgivare. Den sjukpenning, som forskaren f å r fr å n
kassan, ä r skattepliktig int ä kt av tj ä nst
enligt punkt 12 av anvisningarna till 32 §
KL. Sjukpenningen ers ä tter i princip f ö rlorad forskarl ö n
och b ö r d ä rf ö r enligt utredningens mening i
skatteh ä nseende behandlas pa samma s ä tt

Prop. 1984/85:76 111

som l ö nen och
allts å vid skattelindring enligt metoden
under E vara skattepliktig endast till samma procentuella del som l ö nen.

Vad som nu har sagts om sjukpening enligt AFL b ö r g ä lla ä ven vissa andra i punkt 12 av anvisningarna till 32
§ KL angivna ers ä ttningar, n ä mligen
sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadef ö rs ä kring eller
lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, ers ä ttning enligt lagen (1956:293) om ers ä ttning å t
smittb ä rare och f ö r ä ldrapenning
enligt AFL. Detsamraa b ö r g ä lla ä ven s å dan i 32 §
1 mom KL s å som skattepliktig omn ä mnd ers ä ttning,
som i annan form ä n livr ä nta utg å tt
p å grund av sjuk- eller olycksfallsf ö rs ä kring,
tagen i samband med forskartj ä nsten.

F ö ljande skall h ä r till ä ggas.
I avsnitt 6.4 har å tergivits ett uttalande d ä ri en forskare vid Uppsala universitet kritiserat
att den f ö rste innehavaren av
Erlanderprofessuren, en forskare fr å n
USA, som av och till arbetat i Sverige under ungef ä r tv å
å r, inte kom i å tnjutande av sjukf ö rs ä kringsf ö rm å ner oaktat
universitet eriade arbetsgivaravgifter. H ä rtill
ä r att s ä ga att - s å som
n ä rmare belysts under avsnitt 4.1
-en f ö ruts ä ttning f ö r f ö rm å nerna i fr å ga ä r att
vederb ö rande blivit inskriven hos f ö rs ä kringskassa.
H ä rf ö r erfordras att vistelsen i Sverige ä r avsedd att vara minst ett å r.
Det ä r inte f ö r utredningen k ä nt
om framst ä llning om inskriving hos kassa
gjorts. Det kan naturligtvis ocks å
vara tveksamt hur en framst ä llning i
ett fall sora detta skall bed ö mas.
Utredningen f å r under alla f ö rh å llanden
konstatera att hith ö rande best ä mmelser p å
socialf ö rs ä kringsomr å det, vilka ä r av generell natur, inte kan av
innovationsskatteutredningen ompr ö vas.
-Slutligen skall till ä ggas att arbetsgivaravgifterna
till socialf ö rs ä kringen ä r av kollektiv natur och att det f ö rh å llandet
att en viss arbetsgivare betalat s å dana
avgifter sak

Prop. 1984/85:76 112

nar samband med fr å gan
huruvida en hos honom anst ä lld ä r f ö rm å nsber ä ttigad
eller ej.

Slutligen m å
f ö ljande ber ö ras. Sedan n å gra
å r g ä ller s ä rskilda regler f ö r "kontraktsanst ä lld forskare" vid SIPRI i syfte att bereda s å dan forskare vissa skattel ä ttnader. Dessa best ä mmelser, som kan avse ä ven annan
forskare ä n den som fyller kraven enligt de
ifr å gasatta nya best ä mmelserna f ö r
utl ä ndska g ä stforskare, b ö r
bibeh å llas samtidigt som forskare hos
SIPRI - om han fyller villkoren enligt de sist:; ä mnda reglerna - kan ä ga att i st ä llet beg ä ra
till ä mpning av dem.

Prop.
1984/85:76 113

9
S Ä RSKILDA FRAGOR

9.1
Forskare som ifr å gakommer f ö r skattel ä ttnader

I direktiven g ö rs
h ä rom f ö ljande uttalande.

"De s ä rskilda
skattereglerna skall endast omfatta utl ä ndska
medborgare som ä r bosatta och verksamma utomlands
f ö re anst ä llningen h ä r
i landet . Anst ä llningen b ö r avse kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete
med s å dan inriktning eller p å s å dan
kompetensniv å att betydande sv å righeter skulle f ö religga f ö r rekrytering inom landet.
Kompetenskraven b ö r st ä llas s å h ö gt att antalet personer som uppfyller kraven blir begr ä nsat."

Utredningen vill n å got
kommentera detta uttalande. Grundtanken ä r
uppenbarligen att den forskare som p å
grund av medborgarskap eller bos ä ttning
och hemvist har en p å taglig anknytning till v å rt land skall vara underkastad vanliga svenska
skatteregler. Det betyder bl a att en svensk medborgare bosatt och verksara
utoralands inte ifr å gakommer f ö r skattel ä ttnader
vid tillf ä lligt forskningsarbete i Sverige.
En utl ä ndsk forskare anst ä lld vid ett bolag utomlands, som ä r dotterbolag till ett svenskt moderbolag, har d ä remot inte s å dan
anknytning till Sverige att han ej kan ifr å gakomma
f ö r skattel ä ttnader vid g ä stforskningsuppdrag
i Sverige.

Uttrycket "verksam utomlands f ö re anst ä llningen
h ä r i landet" ger givetvis
uttryck f ö r en riktig princip. Det kan
emellertid finnas situationer d ä r
uttrycket inte b ö r h å rdras. En utl ä ndsk forskare kan, s å som p å pekats
f ö r utredningen, ha sin verksamhet
tillf ä lligt f ö rlagd till Sverige - kanske f ö r f ö rel ä sningsverksamhet ed- f ö r att d ä refter
knytas till ett g ä stforskaruppdrag h ä r i landet. Man b ö r undfika s å dant som

8 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 76

Prop. 1984/85:76 114

att han skall n ö dgas
å terv ä nda till hemlandet, d ä r f ö r en kortare tid ta upp n å gon verksamhet och sedan fara tillbaka till Sverige
f ö r att bli ber ä ttigad att utnyttja de f ö rm å nligare
skattereglerna.

En inskr ä nkning ut ö ver vad som inryms i det nyss å tergivna direktivuttalandet kan å andra sidan m ö jligen
ö verv ä gas. Under utredningsarbetets g å ng
har viss tvekan yppats om det l ä mpliga i
att de f ö rm å nligare skattereglerna skulle kunna g ä lla ä ven f ö r g ä stforskare
i Sverige som ä r medborgare i annat nordiskt
land. Denna tvekan skulle h ä nf ö ra sig till en m ö jlig
irritation n ä r det uppm ä rksammades att den nordiske g ä stforskaren fick beh å lla v ä sentligt mer av sin l ö n ä n den
inhemske kollegan. Vidare har sagts att med likartade best ä mmelser i andra nordiska l ä nder - en f ö ljsamhet
i skattelagstiftningssammanhang finns m å nga
tidigare exempel p å - skulle nordiska forskare av
renodlade skattesk ä l efterstr ä va arbete i annat nordiskt land ä n hemlandet.

Mot ett uteslutande av nordiska g ä stforskare fr å n
skattereglerna i fr å ga talar å andra sidan att forskarl ö nerna, i varje fall professorsl ö nerna, ä r
s å avsev ä rt mycket h ö gre
i Danmark och Norge att utan en lindring i beskattningen g ä stforskare fr å n
dessa l ä nder inte kan p å r ä knas. F ö r utredningen har p å visats flera exerapel h ä rp å . Ä ven fr å n industrih å ll
har best ä mda ö nskem å l framst ä llts om att inte g ö ra undantag f ö r nordiska forskare.

Utredningen erinrar om ett tidigare å tergivet uttalande att svenska forskare kan k ä nna irritation ö ver
att utl ä ndska kolleger f å r en h ö gre
bruttol ö n ä n den egna, en ä r detta anses ge uttryck f ö r en v ä rdering
av forskaruppgiften som s å dan, men å andra sidan kan godta en f ö rm å nligare
skattem ä ssig behandling av g ä stforskaren ä n
som ifr å gakommer f ö r den inhemske forskaren som sj ä lv kan bli f ö rm å nsbeh é mdlad
vid g ä st-

Prop.
1984/85:76 115

forskning
utomlands. Med h ä nsyn h ä rtill och till att de nu aktuella skattereglerna i
varje fall tills vidare inte har n å gon motsvarighet i ö vriga nordiska l ä nder f ö rordar
utredningen att man avst å r fr å n den nu diskuterade inskr ä nkningen
.

Ett
s ä rskilt problem ä r vidare hur det skall f ö rfaras
betr ä ffande utl ä ndska g ä stforskare som befinner sig i Sverige n ä r de ifr å gasatta
nya skattereglerna tr ä der i kraft . Mot att till ä i-pa dem
i s å dana fall kan s ä gas tala att forskaren knutits till verksamheten i
Sverige under de.villkor som g ä llde n ä r denna p å b ö rjades. Dessa villkor b ö r ha
varit bekanta f ö r honom och f ö r hans arbetsgivare och hans anst ä llningsf ö rm å ner kan
vara avv ä gda med h ä nsyn h ä rtill. F ö r en till ä mpning av best ä mmelserna i dessa fall talar å andra
sidan att det kan vara angel ä get att ekonomiskt m ö jligg ö ra eller
underl ä tta att forskaren i fr å ga ges tillf ä lle att fullf ö lja ett p å g å ende uppdrag. Utredningen har f ö r egen
del den uppfattningen att skattereglerna i fr å ga skall kunna till ä mpas ä ven i de
nu å syftade fallen d ä rest detta bed ö ms vara i enlighet med lagstiftningens syfte. Det
inneb ä r att man beaktar omst ä ndigheterna i det s ä rskilda fallet. Ä r
forskaren p å ett f ö r arbetsgivaren f ö rbindande s ä tt tillf ö rs ä krad full
ekonomisk kompensation f ö r hela anst ä llningstiden, kan anledning saknas att medge
skattel ä ttnader. Om å ter l ä get, ä r det att uppdragets fullf ö ljande
och avslutande reellt ä r beroende av skatteeftergifter, b ö r s å dana
kunna meddelas. Det kan till ä ggas att n å gon retroaktiv skattel ä ttnad
givetvis inte ifr å gakommer ,

Som
ovan antytts b ö r n å gon begr ä nsning finnas av den tid varunder de f ö rm å nliga
skattereglerna skall g ä lla. Anledningen h ä rtill ä r i och f ö r sig
uppenbar. Den forskare som stannar h ä r f ö r l ä ngre tid m å ste antas ha anpassat sig till de i Sverige g ä llande
villkoren i olika h ä nseende och han b ö r

Prop. 1984/85:76 116

skattem ä ssigt
behandlas p å samma s ä tt som andra inkomsttagare. Problemet ä r vilken
tidsbegr ä nsning som b ö r g ä lla.

Som
redovisats under avsnitt 6.3 har utredningen noterat ganska skilda
uppfattningar hos dem man r å dgjort med: tv å upp till fyra å r, i b å da fallen
med m ö jlighet till f ö rl ä ngning, n ä r det ä r av s ä rskilda sk ä l p å kallat, har angetts som l ä mpliga l ä ngsta
tider.

Utredningens
mening ä r att en betydande flexibilit-c b ö r g ä lla. Ett medgivande av nu ifr å gavarande
slag b ö r givetvis inte ifr å gakomma f ö r l ä ngre tid an som beg ä rts eller som kan f ö rutses
vara erforderlig f ö r den avsedda forskarinsatsen. En god ordning kan
vara n ä r anst ä llningstiden inte kan med st ö rre s ä kerhet ö verblickas
och ö nskem å l framst ä llts om att de s ä rskilda reglerna skall g ä lla f ö r l ä ngre tid
att ge ett medgivande f ö r tv å å r med en m ö jlighet till f ö rl ä ngning f ö r att arbetet eller projektet i fr å ga skall
kunna f ö ras till ett slut. Den l ä ngsta tiden f ö r skattel ä ttnader f ö r en och samme forskare b ö r normalt
vara fyra å r, och detta ä ven om forskaren anlitas av skilda institutioner
eller f ö retag eller under inte sammanh ä ngande tidsperioder. N ä r
utredningen h ä r och i den utarbetade lagtexten anv ä nder
ordet "b ö r" sker detta i syfte att ge beslutsorganet i
fr å ga viss m ö jlighet att g å ut ö ver fyra å rsgr ä nsen, n ä r detta ter sig betingat av alldeles s ä rskilda
omst ä ndigheter.

I
direktiven talas om "forsknings- eller utvecklingsarbete" och man kan
utg å fr å n att den n ä rmare inneb ö rden d ä rav avsetts vara vad som g å r in
under de i sammanhanget g ä ngse definitionerna s å dana de å terges t
ex i regeringens proposition 1983/84:107 om forskning (sid 7-8).

Utredningen
har vid sina kontakter st ä llt fr å gan om vad som s å lunda avses med forsknings-
och utvecklingsarbete ä r n å got

Prop. 1984/85:76 117

entydigt
eller om man h ä r m ö ter tolkningsproblem. Svaren har inneburit ungef ä r f ö ljande.

De
omr å den inom vilka forskning och utbildning sker vid universitet och h ö gskolor ä r
notoriskt s å dana omr å den som h ä r ä r i fr å ga. Det kan emellertid ocks å finnas
forskningsomr å den utomlands som tills vidare inte å terfinns
vid v å ra l ä roanstalter. I ö vrigt har svaren inneburit,
att vad som h ä nf ö rs till FoU ä r vad som det h ä r b ö r vara fr å ga om
samtidigt som det p å pekats att det kan vara sv å rt i det
enskilda fallet att avg ö ra om det verkligen handlar om ett FoU-arbete. Till
s å dant arbete vill man genomg å ende ocks å h ä nf ö ra en forskarinsats som visserligen inneb ä r att g ä stforskaren
endast utnyttjar sitt befintliga kunnande i syfte att utveckla eller f ö r ä ndra ett
f ö retags produktion men i och f ö r sig inte har till resultat att forskningen som s å dan
vidareutvecklas. Vid s å dana uttalanden har fogats kravet p å att
arbetet skall ligga p å en kvalitativt h ö g niv å - det
har talats om att man kanske borde uppr ä tth å lla krav p å professorskompetens eller doktorsgrad f ö r att f å en
presumtion f ö r att det handlar om en verksamhet p å den
avsedda h ö ga niv å n.

Det
kan i detta sammanhang omn ä mnas att statistiska centralbyr å n i
anslutning till en enk ä t om forsknings- och utvecklingsarbete 1981-1983
(blankett 811) karakt ä riserat det senare som en uppgift "att
systematiskt och metodiskt utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap
och nya id é er f ö r att å stadkomma nya produkter, nya processer, nya system
eller v ä sentliga f ö rb ä ttringar av redan existerande s å dana",
med andra ord - f ö r att å terge ett av ett industrif ö retag
nyttjat uttryck - en "avancerad produktutveckling".

Det
ä r
anledning att h ä r erinra om tidigare å tergivna till utredningen
gjorda uttalanden att best ä mmelserna borde kunna till ä mpas ä ven n ä r fr å ga ä r om
utvecklingrbete avseende

Prop.
1984/85:76 118

s å dant som
t ex rationalisering, administration, logistik, marknadsf ö ring.
Utredningen vill som sin mening uttala, att n ä r i den utarbetade
lagtexten, i enlighet med direktiven, talas om "utvecklingsarbete"
detta v ä l kan t ä nkas omfatta ä ven s å dant som rationalisering etc. Den avg ö rande
synpunkten b ö r vara om den som anlitas f ö r
utvecklingsarbetet utf ö r detta med utnyttjande av forskningsresultat som
han uppn å tt eller vetenskapligt kunnande som han genom
forskarinsatser f ö rv ä rvat. I praktiken kan detta betyda att
beslutsorganet i fr å ga f ä ster s ä rskild vikt vid om vederb ö rande ä r p å
ofes-sors- eller doktorsniv å .

Utredningen
har den uppfattningen att man inte kan och m ö jligen inte heller b ö r
precisera sig i nu f ö revarande sammanhang mer ä n som
skett. Det galler i st ä llet att tillse att de som har att g ö ra bed ö mningen
har kompetens h ä rf ö r och f ö ljer de allm ä nna riktlinjer som angetts i det f ö reg å ende.

I
direktiven s ä gs ocks å att en f ö ruts ä ttning f ö r de t ä nkta skattereglerna ä r att betydande sv å righeter
skulle f ö religga f ö r forskarrekrytering inom landet. P å denna
punkt har utredningen f å tt ett mycket entydigt svar, n ä mligen
att man anlitar inte en utl ä ndsk forskare om en lika kvalificerad svensk s å dan finns
att tillg å . M å nga sk ä l s ä gs tala h ä rf ö r s å som under alla f ö rh å llanden h ö gre
kostnader, n ö dv ä ndigheten att hj ä lpa till med bostadsfr å gan,
understundom kanske spr å ksv å righeter.

9.2
Beslutsorgan

Med
det f ö reg å ende har ber ö rts vad som i princip synes b ö ra g ä lla f ö r att de
s ä rskilda skattereglerna skall bli till ä mpliga p å en g ä stforskare.
Den d ä rp å f ö ljande fr å gan g ä ller p å vem det skall ankomma att pr ö va om
forskaren i fr å ga uppfyller de st ä llda villkoren.

Prop.
1984/85:76 119

Vissa av dessa villkor, s å som att vederb ö rande ä r utl ä ndsk
medborgare samt bosatt och verksam utomlands f ö re anst ä llningen i Sverige, kan i och f ö r sig t ä nkas
pr ö vade av taxeringsn ä mnd. Men å tskilliga
ol ä genheter skulle vara f ö renade med en s å dan
ordning. Taxeringsn ä mnderna ä r inte verksamma hela å ret. Sina beslut fattar n ä mnden i anslutning till att taxeringen best ä ms. N å gra
f ö rhandsuttalanden kan n ä mnden inte g ö ra.
Vid tvistigheter kan besv ä r anf ö ras och ä rendet
f ö rdr ö jas p å ett oacceptabelt s ä tt.

Bed ö mningen huruvida fr å ga ä r om ett
kvalificerat forsknings-och utvecklingsarbete enligt best ä mmelserna h ä rom
ä r n å got sora av uppenbara sk ä l
inte kan ankomma p å taxeringsn ä mnderna. N å gon
annan l ö sning m å ste efterstr ä vas.

Inom riksskatteverket finns en n ä mnd f ö r
r ä tts ä renden med uppgift att ge f ö rhandsbesked
i inkomsttaxeringsfr å gor. Inte heller denna n ä mnd ä r
en l ä mplig l ö sning av detta problem. Ledam ö terna ä r
å tta och det kan inte f ö ruts ä ttas
att dessa kan sammantr ä ffa f ö r beslut s å
ofta och med den snabbhet som h ä r
erfordras. De ä r inte heller utsedda med tanke p å en bed ö mning
av fr å gor som den nu aktuella. F ö rfarandet ä r
vidare formaliserat med motpart och p å
annat s ä tt. Och besluten kan av part ö verklagas. - Vid sidan av f ö rhandsbesked ges ocks å besked i å tskilliga dispens ä renden d ä r
inte ö verklag-bara beslut l ä mnas av ordf ö randen
j ä mte ytterligare tv å ledam ö ter.
Dessa ä r h ä mtade fr å n n ä mnden d ä r s ä rskild sakkunskap betr ä ffande
forsknings- och utvecklingsarbete inte kan f ö ruts ä ttas vara representerad.

I st ä llet b ö r en okonventionell l ö sning ö verv ä gas som m ö jligg ö r snabba och slutliga beslut. Beslutsuppgiften b ö r l ä ggas p å en starkt begr ä nsad
personkrets med inslag av s ä rskild
sakkunskap. Anknytning b ö r vidare ske till en befintlig
myn-

Prop. 1984/85:76 120

dighet som kan tillhandah å lla erforderlig administrativ service.

En anknytning b ö r
ske till riksskatteverket med h ä nsyn till
den centrala st ä llning inom skattef ö rvaltningen som verket har och med de f ö ruts ä ttningar
som d ä rigenom finns f ö r att fattade beslut snabbt skall kunna bringas
till k ä nnedom f ö r arbetsgivare och arbetstagare samt vederb ö rande lokala skattemyndighet. D ä rvid ges tillika information om vad som skall
beaktas f ö r att ett beslut om till ä mpning av de s ä rskilda
skattereglerna blir vederb ö rligen
effektuerat och iakttaget.

I s ä rskild m å n ansvarig b ö r
enligt utredningen generaldirekt ö ren
i riksskatteverket vara och han b ö r
som ordf ö rande ing å i ett beslutskollegium. Vid f ö rhinder f ö r
generaldirekt ö ren b ö r ö verdirekt ö ren i verket intr ä da och ta ö ver den f ö rres uppgifter och ansvar.

I beslutskollegiet b ö r
vid sidan av generaldirekt ö ren endast
n å gra f å personer ing å
och de b ö r f ö retr ä da s ä rskild sakkunskap. Anledningen till att personkretsen b ö r vara s å
liten ä r ö nskem å let att kunna ge snabba besked.
Med en st ö rre personkrets ö kar sv å righeten
att samla vederb ö rande till sammantr ä de resp genom telefonkontakt n å fram till ett beslut.

Givetvis ankommer det p å
regeringen att utse de personer -enligt utredningens mening ej fler ä n tv å
j ä mte ers ä ttare f ö r
dem - som f ö rutom ordf ö randen skall ing å
i kollegiet. Utredningen vill emellertid redovisa n å gra synpunkter i sammanhanget .

En av de tv å
b ö r helst ha s ä rskilda insikter p å de tekniskt naturvetenskapliga och medicinska forskningrar å dena och j ä mv ä l p å de
forskningsomr å den som ä r aktuella inom l ä keme-

Prop.
1984/85:76 121

delsindustrin. Det kan antas att framst ä llningar om till ä mpning
av de s ä rskilda skattereglerna blir
relativt sett mest frekventa inom dessa omr å den.

Sannolikt kan det vara sv å rt att finna en person med en s å h ö g och bred kompetens som den nyss antydda. N ä r en ers ä ttare
f ö r den ordinarie ledamoten utses, b ö r detta ske med tanke p å att f å
den komplettering av sakkunskapen som kan b ö ra
efterstr ä vas .

Avser en framst ä llning
ett ä mnesomr å de utanf ö r
den ordinarie ledamotens s ä rskilda
kompetens men inom ers ä ttarens, b ö r ordf ö randen
vara of ö rhindrad att l å ta den sistn ä mnde
i st ä llet f ö r den ordinarie ledamoten intr ä da i beslutsfunktionen.

F ö rslag till ledamot och ers ä ttare f ö r
denne i nu å syftat fall kan t ä nkas bli avgivet fr å n olika h å ll. Utredningen har haft s å v ä l IVA som
STU i tankarna men stannat f ö r att f ö rorda att f ö rslag
i ä mnet b ö r gemensamt avges av NFR och MFR. F ö rslaget b ö r
vara ett ordf ö rande ä rende bl a d ä rf ö r att befattningshavare vid de b å da forskningsr å den
- som inte g ä rna kan vara med om att f ö rorda sig sj ä lva
- inte skall vara p å f ö rhand uteslutna fr å n att kunna
ifr å gakomma f ö r f ö rslag.

De s ä rskilda skattereglerna kan vinna
till ä mpning ä ven p å m å nga andra forskningsomr å den. S ä rskilt
b ö r i sammanhanget det humanistiskt
samh ä llsvetenskapliga omr å det uppm ä rksammas,
och utredningen f ö rordar att den andre av de b å da nu aktuella ledam ö terna j ä mte dennes ers ä ttare utses p å
f ö rslag av HSFR eller r ä ttare sagt dess ordf ö rande. Vid val av ledamot och suppleant b ö r efterstr ä vas
att de b å da tillsammans t ä cker s å vida
i sammanhanget aktuella omr å den som m ö jligt. Vad ovan sagts om anlitande i vissa fall av
ers ä ttaren i st ä llet f ö r
den ordinarie ledamoten b ö r g ä lla ä ven i detta fall.

Prop.
1984/85:76 122

Hur valet av ledam ö ter
och suppleanter ä n utfaller, ligger det i sakens
natur att framst ä llningar kan inkomma som ligger
utanf ö r den inom beslutskollegiet
representerade omedelbara sakkunskapen. Det kan antas att framst ä llningarna, som m å ste f ö ruts ä ttas vara s å raotiverade att forsknings- eller
utvecklingsarbetets inneb ö rd klart
framg å r och att tillr ä ckliga uppgifter l ä mnats r ö rande den tillt ä nkte, eller redan befint-lige, g ä stforskarens data i vad dessa ä r av betydelse vid ä rendets behandling, merendels kan bed ö mas av kollegiet ä ven om
framst ä llningen avser n å got utanf ö r
ledam ö ternas egentliga kompetensomr å de. N ä r
s å emellertid inte ä r fallet, kan ifr å gakomma att genom en formlig remiss till sakkunnig instans inh ä mta dess synpunkter f ö re ett beslut. Ä r ä rendet br å dskande eller finner man detta
enklare och bekv ä mare b ö r hinder inte m ö ta
f ö r f ö retr ä dare f ö r kollegiet att ta en direkt kontakt med den eller
dem som h ä r kan l ä mna avg ö rande
synpunkter. En tj ä nsteanteckning att l ä ggas till handlingarna b ö r g ö ras med
uppgift varifr å n synpunkter inh ä mtats och, kortfattat, vilka dessa varit.

N ä r det g ä ller framst ä llningar
fr å n universitet, h ö gskolor etc, har universitetskanslern under hand
framf ö rt synpunkten, att det b ö r ankomma p å
institutionen i fr å ga att g ö ra en till ifr å gavarande
beslutskollegium st ä lld framst ä llning som inges till vederb ö rande rektors ä mbete.
Det skulle d ä refter ankomma p å rektor att med till- eller avstyrkan
vidarebefordra framst ä llningen. Till ä mpas denna ordning kompletteras f ö ljaktligen beslutsunderlaget. En s å dan ordning, som synes ä ndam å lsenlig,
b ö r kunna iakttas utan att detta
blir i lag eller f ö rordning direkt f ö reskrivet.

H ä r skall tillfogas att å tskilliga framst ä llningar
om de s ä rskilda skattereglernas till ä mpning kan komma att avse utl ä ndska personer med uppgift att bedriva till ä mpad forsk-ning eller utvecklingsarbete vid svenska
industrif ö retag.

Prop. 1984/85:76 123

Utredningen
har ö verv ä gt om p å grund h ä rav i beslutsorganet borde ing å ocks å n å gon
ledamot med s ä rskilda insikter p å detta omr å de.
Tanken har emellertid avvisats dels d ä rf ö r att f ä ltet h ä r ä r s å vitt att en enskild person knappast kan t ä nkas ha
en samlad ö verblick, dels - och kanske fr ä mst - f ö r att
inte ä ventyra en snabb handl ä ggning genom att ut ö ka kretsen av dem som har
att delta i ett beslut. Enligt utredningens mening b ö r det i
st ä llet ankomma p å ordf ö randena i NFR och MFR n ä r de ger
in f ö rslag till regeringen betr ä ffande en ledarrot med suppleant f ö r denna
att v ä ga in ä ven s å dant som nu ber ö rts. M ö jligheterna
f ö r beslutsorganet att inh ä mta synpunkter fr å n t ex IVA och STU skall
inte heller f ö rbises.

Utredningen
har ö verv ä gt om det b ö r f ö reskrivas att de tre i beslutet deltagande skall
vara ense om bifall f ö r att s å dant skall meddelas. En f ö reskrift
av denna inneb ö rd kunde t ä nkas i sin m å n medverka till s ä rskild å terh å llsamhet
n ä r det g ä ller att medge skattel ä ttnaderna
i fr å ga, en å terh å llsamhet som ges uttryck f ö r i
direktiven. A andra sidan finns grundad anledning anta att de tre
beslutsfattarna vinnl ä gger sig om att n å en gemensam uppfattning i
enlighet med lagstiftningens syfte och att man endast rent undantagsvis kommer
till olika slut. Utredningen finner sammanfattningsvis inte anledning f ö rorda
annat ä n vad som normalt g ä ller n ä r ett kollegium om tre personer har att fatta ett
beslut.

Om
det skulle intr ä ffa att ett br å dskande beslut beh ö ver fattas n ä r en av
ledeun ö terna, annan ä n ordf ö randen, av sjukdom eller annat sk ä l inte
kan delta och detsamma g ä ller dennes personlige suppleant, b ö r beslut
likv ä l kunna meddelas men endast under f ö ruts ä ttning
att de tv å ä r om beslutet ense.

Beslutskollegiet
b ö r ges en ben ä mning som ansluter till dess uppgift. Utredningen f ö resl å r ben ä mningen
"fo;karskatten ä mn-

Prop. 1984/85:76 124

den" oaktat detta inte ter sig helt adekvat d å beslutsuppgiften avser endast utl ä ndska forskare.

Forskarskatten ä mnden
knyts allts å i serviceh ä nseende till riksskatteverket men har i ö vrigt en frist å ende
st ä llning till verket.

9.3 Om procederet i ö vrigt

En framst ä llning om
till ä rapning av de s ä rskilda skattei igler-na inges naturligen av den
institution eller det f ö retag som anlitat eller avser att
anlita den utl ä ndske forskaren. Hinder m ö ter givetvis ej f ö r forskaren att sj ä lv g ö ra en framst ä llning.
Ö verhuvud finns inget behov av n å gon forraalisering i detta h ä nseende utom s å tillvida
att framst ä llningen skall vara skriftlig.
Inte ovanligt ä r att forskaren eller den som utf ö r utvecklingsarbetet kvarst å r i tj ä nst
hos sin arbetsgivare i heralandet och ocks å
avl ö nas d ä rifr å n.
Uppdragsgivaren i Sverige, i dessa fall normalt ett industrif ö retag, ers ä tter
sedan det utl ä ndska f ö retaget f ö r
tillhandah å llna tj ä nster. Forskaren hos industrif ö retaget blir skattskyldig i Sverige om arbetet str ä cker sig ö ver
ett halv å r. Ä ven h ä r kan skattel ä ttnader ifr å gakomma
- det svenska f ö retagets kostnad gentemot det utl ä ndska f ö retaget
p å verkas av skatten i Sverige.
Framst ä llning om skattel ä ttnader b ö r
kunna g ö ras av vera sora helst av
forskaren och n å got av de b å da ber ö rda
f ö retagen.

Inkommet ä rende
diarief ö rs och f ö rbereds f ö r
avg ö rande genom remiss till sakkunnig
instans om s å erfordras och tiden det medger
eller genom muntligen inh ä mtade upplysningar som dokumenteras
genom en tj ä nsteanteckning. Sedan beslut
fattats och skriftligen utformats - vid bifall kan en standardblankett anv ä ndas - ges s ö kanden
och andra ber ö rda del d ä rav. Av beslutet skall framg å de skatte- och avgiftsregler som g ä ller.

Prop. 1984/85:76 - 125

Beslutet b ö r inte
kunna ö verklagas (jfr nedan) varf ö r n å got
formellt delgivningsf ö rfarande inte erfordras. Vederb ö rande lokala skattemyndighet underr ä ttas n ä r
framst ä llning bifallits och p å myndigheten ankommer att ge den svenske arbetsgivaren
besked om vad denne har att iaktta betr ä ffande
prelimin ä rskatteavdrag. Avl ö nas forskaren fr å n
utlandet skall f ö r honom utf ä rdas en debetsedel p å prelimin ä r B-skatt, ber ä knad med st ö d
av inh ä mtade eller i ans ö kningshandlingen l ä mnade uppgifter om l ö nens
storlek och med iakttagande av de s ä rskild'!
skattereglerna.

Som nyss antytts b ö r
ett beslut av f ö revarande slag inte kunna ö verklagas. Olika sk ä l talar h ä rf ö r. N å gon naturlig ö verinstans finns inte - skattedomstolarna ä r inte l ä mpliga
i sammanhang som detta och regeringen b ö r
inte ö verpr ö va beslut g ä llande
enskilda personers beskattning. Med besv ä rsr ä tt f ö rdr ö js ocks å
enligt sakens natur ä rendets slutliga avg ö rande och en administrativt besv ä rlig situation kan uppkomma under mellantiden om
besv ä ren skulle bifallas. I st ä llet b ö r
g ä lla att n ä mnden kan p å
f ö rnyad framst ä llning ompr ö va
fr å gan.

Enligt f ö rvaltningslagen
skall ett f ö r s ö kanden negativt besked inneh å lla
sk ä len h ä rf ö r. Om annat
inte direkt f ö reskrivs kommer detta att g ä lla i nu f ö revarande
fall. F ö religger inte besv ä rsr ä tt kan s ä gas att behovet av motivering inte ä r mer framtr ä dande
- motiveringens syfte ä r bl a att ge v ä gledning vid ett ö verklagande. A andra sidan kan s ö kanden
ha behov av motiveringen f ö r avslaget,
n ä mligen om han vill g ö ra en f ö rnyad
och kompletterad framst ä llning. Utredningen anser att
motiveringsskyldigheten vid avslag b ö r
g ä lla. - Vid bifall erfordras ingen
motivering.

Prop. 1984/85:76 126

9.4
Sekretess

Utredningen
har f ö reslagit att pr ö vningen huruvida de s ä rskilda skattereglerna
skall bli till ä mpliga p å en g ä stforskare skall g ö ras av ett s ä rskilt
beslutsorgan - forskarskatten ä mnden - knutet till riksskatteverket. Det ä r
uppenbart att det i ä renden av f ö revarande slag kan f ö rekomma uppgifter, vars utl ä mnande
kan medf ö ra skada f ö r den enskilde. Bl a f ö ruts ä tts att
den skriftliga framst ä llningen om reglernas till ä mpning
inneh å ller en redog ö relse f ö r den verksamhet g ä stforskaren skall bedriva i
Sverige och vad syftet ä r med denna verksamhet. Ä ven
skyddsv ä rda uppgifter r ö rande forskarens person kan t ä nkas f ö rekorama.
Enligt utredningens mening b ö r den sekretessniv å som g ä ller p å
skatteomr å det i ö vrigt i f ö rsta instans ocks å g ä lla nu
aktuella ä renden. Sekretessen b ö r allts å vara
absolut.

Enligt
9 kap 1 § f ö rsta stycket sekretesslagen (1980:100) g ä ller
sekretess i myndighets verksamhet, som avser best ä mmande av skatt eller som
avser taxering eller i ö vrigt fastst ä llande av underlag f ö r best ä mmande av
skatt, f ö r uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska f ö rh å llanden.
Med fastst ä llande av underlag f ö r best ä mmande av
skatt å syftas -som framg å r av prop 1979/80:2 med f ö rslag
till sekretesslag m m, del A sid 258 - i f ö rsta hand taxering sora i lagtexten uttryckligen n ä mns som
exempel h ä rp å . Likas å å syftas v ä rdes ä ttning av aktier i bolag eller andelar i ekonomiska
f ö reningar till ledning f ö r taxering. Som en verksamhet av nu angivet slag ä r vidare
att r ä kna dispens ä renden. Exempel p å dispens ä renden ä r ä renden om
befrielse fr å n till ä mpningen av best ä mmelserna om ber ä kning av
skattepliktig realisationsvinst vid avyttring av aktier eller liknande egendom
i samband med strukturrationaliering. Hit h ö r ocks å ä renden
ang å ende r ä tt att erh å lla avdrag vid taxeringen f ö r avs ä ttning
till s ä rskild nyanskaffningsfond och ä renden om avdrag enligt

Prop. 1984/85:76 127

lagen
(1978:401) om exportkreditst ö d. Dessutom innefattas i den nu n ä mnda
verksamheten ä ven ä renden om f ö rhandsbesked i taxerings- och skattefr å gor.

Otvivelaktigt
f ö reter de ä renden som forskarskatten ä mnden
kommer att handl ä gga stora likheter med flera av de ä rendetyper
som n ä mnts ovan. De beslut som n ä mnden har att meddela betr ä ffande g ä stforskare
ä r
enligt utredningens mening att se som ett led i fastst ä llande av
underlag f ö r best ä mmande av skatt f ö r dem. H ä rav f ö ljer att
n å gon s ä rskild sekretessregel vid sidan av den befintliga
inte erfordras.

I
9 kap 1 § tredje stycket g ö rs undantag fr å n
sekretessen f ö r beslut varigenom bl a underlag f ö r best ä mmande av
skatt fastst ä lls. Vissa beslut ä r emellertid inte undantagna
fr å n sekretessen. Dessa å terfinns i n ä mnda stycke i en s ä rskild uppr ä kning.
Vidkommande fr å gan om vilket sekretesskydd som skall g ä lla betr ä ffande
beslut av den s ä rskilda n ä mnden b ö r beaktas att den beskattningsfr å ga som
behandlas vanligen har samband med ett vid en institution eller ett f ö retag
planerat eller p å g å ende projekt. H ä r kan ett mycket starkt
sekretessintresse f ö religga. Med tanke p å den motiveringsplikt som i
vissa fall f ö religger enligt f ö rvaltningslagen kan ett
beslut av ifr å gavarande slag komma att inneh å lla å tskilligt
av skyddsv ä rd natur. Det vore beklagligt om t ex ett f ö retag av
h ä nsyn till risken f ö r att uppgifter som man anser skyddsv ä rda tas
in i ett offentligt beslut avstod fr å n m ö jligheten att g ö ra framst ä llning om
skattelindring med f ö ljd att man kanske ocks å tvingades
avst å fr å n att anlita den utl ä ndske forskaren. Utredningen
anser att ä ven forskarskatten ä mndens beslut b ö r
omfattas av sekretess. I den uppr ä kning som finns i 9 kap 1 § tredje
stycket sekretesslagen b ö r d ä rf ö r beslut av ifr å gavarande slag tas med. Det
kan tillfogas att med ett s å dant till ä gg n å gon som helst tvekan inte kan r å da om att
ä rendena
hos forskarskatten ä mnden omfattas av f ö reskrMterna i 9 kap 1 § f ö rsta
stycket sagda lag.

Prop.
1984/85:76 128

10
F Ö RFATTNINGSBEST Ä MMELSER M M

En
lagstiftning som den nu ifr å gavarande inneb ä r vissa om ä n begr ä nsade
ingrepp i kommunal skattelagens regelsystem och d ä rigenom ocks å i vad
som i motsvarande h ä nseenden g ä ller enligt lagen om statlig inkomstskatt. Ä ven fr å n best ä mmelser i
uppb ö rdslagen och taxeringslagen g ö rs vissa avsteg.

N ä r de
tidigare omn ä mnda s ä rreglerna betr ä ffande forskare vid SIPRI inf ö rdes
skedde detta lagtekniskt genom n å gra ä ndringar i komrhunalskattelagen. N ä r det g ä ller de
erforderliga g ä st-forskarbest ä mmelserna ter det sig f ö r
utredningen med h ä nsyn till dessas omfattning och karakt ä r som
mest ä ndam å lsenligt att sammanf ö ra dem i en s ä rskild
lag. St ö rre ö versk å dlighet vinns och man ser l ä tt
sambandet mellan de olika best ä mmelserna. F ö rslag till lagtext har utarbetats i enlighet h ä rmed .

Ä ven sekretesslagen b ö r kompletteras i visst h ä nseende.
F ö rslag h ä rtill har likaledes utarbetats. Detsamma g ä ller ä ven lagen
om socialavgifter.

Om
statsmakterna godtar den ordning f ö r g ä stforskarfr å gans hantering, som utredningen f ö rordar, b ö r
instruktionen f ö r riksskatteverket kompletteras p å ett par
st ä llen. Det har saknats anledning f ö r utredningen att i det r å dande l ä get avge
f ö rslag till ä ndring i denna i administrativ ordning tillkomna f ö rfattning.

De
nya best ä mmelserna avses kunna till ä mpas fr o
m ing å ngen av beskattnings å ret 1985. De b ö r emellertid ges s å dant ikrafttr ä dande att
beslut betr ä ffande de nya reglernas tilll ä mplighet
i enskilda fall kan, med verkan fr å n n ä mnda tidpunkt, meddelas dessf ö rinnan.

Utredningen
vill tillfoga n å gra ord som ber ö r kostnadsfr å gan fr å n
kommunal och statlig synpunkt. I avsnitt 6 har redovisats de upplysningar om
antalet anlitade h ö gt kvalificerade utl ä ndska g ä stforskare,
som l ä mnats av dem som tillfr å gats och som ocks å svarat. Vad som erfarits
ger av skilda sk ä l inte n å got b ä rande underlag f ö r en uppskattning av hur m å nga s å dana g ä stforskare
som genomsnittligen ä r verksamma i Sverige under ett å r. Det
kan vara anledning erinra om att IVA p å
fr å ga svarat att antalet
troligen inte understeg 50 och knappast ö versteg 200. Uppgifterna ä r allts å h ö gst os ä kra, och
h ä rtill kommer att om de nu ö verv ä gda s ä rskilda skattereglerna genomf ö rs detta
kan antas medf ö ra att fler utl ä ndska g ä stforskare
ä n
tidigare kommer att bli anlitade. I vilken omfattning detta kommer att ske kan
givetvis inte f ö rutses.

Redan
av vad nu anf ö rts framg å r att det saknas f ö ruts ä ttningar
f ö r utredningen att ge en antydan om storleken av det skatte- och
avgiftsbortfall som reformen kommer att medf ö ra. H ä rtill
kommer andra omst ä ndigheter som ocks å f ö rhindrar
ber ä kningar av detta slag. Bland de 50 - 200, som IVA gissningsvis
angett, finns å tskilliga, troligen ett flertal, som inte ifr å gakommer
f ö r svensk beskattning antingen d ä rf ö r att de ä r h ä r h ö gst ett halvt å r och d ä runder avl ö nas fr å n hemlandet eller d ä rf ö r att
visiting professors-regeln ä r tilll ä mplig. F ö r att ö verhuvud kunna g ö ra en ber ä kning
erfordras ocks å ett j ä mf ö relsematerial av annat slag, n ä mligen k ä nnedom om
de avl ö ningsf ö rm å ner som g ä stforskare i nul ä get å tnjuter.
I varje fall vad g ä ller s å dana forskare i n ä ringslivets tj ä nst
saknas uppgifter h ä rom.

Det
ä r allts å av m å ngahanda sk ä l inte m ö jligt
att sifferm ä ssigt antyda vilket skatte- och avgiftsbortfall som
kan t ä nkas f ö ranledas av reformen liksom det inte heller ä r
m ö jligt att ber ä kna skattem ä ssiga
och andra effeler i avseende å g ä stforskarnas arbetsgivare, vars kostnader f ö r
forskarna minskas. Allm ä nt torde dock kunna s ä gas
att skatte- och avgiftsbortfallet blir av mycket marginell betydelse.

9 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 76

<

(N

vC

\a

VD

.,

1 — 1

..

rH

— t

-

H

-H

.-H

..

..

o

rr

\o

-.4

a

ov

ov

ov

OV

ov

o>

ov

o>

ov

ov

o »

Cl

<N

CU

-1

T

P

G-.

01

OV

OV

ov

OV

ov

OV

o »

OV

OV

OV

ov

fM

CD

fN

m

t

in

vn

in

m

in

in

m

in

in

m

in

m

in

0)

1 —

in

CQ

.-4

t

n

ov

in

i — (

r

n

ov

in

. — (

i~

m

ov

"

-.

<N

<N

m

m

T

in

in

> £

vO

r~

CO

CO

ov

ov

O O i 0 0

m r* in in

lO O iTi .—I vo

CO tN (N o r

r* Tj- r- ON

ov

ov

OD

ov 00

ov

CD

ov CD

ov

CO

ov CO

ov

CD

CD

ov CO

ov

CD

— i

Ov CD

ov

m

in

O

in in

O

OV

in

— 1

n VC in

in

1 ID
VO

OV r-

CD

L1

CD

I lU

!

!

; fl

OP* • OmOCOCDCDCDCDCOCDCOODCDCDCDCO

10

o

>*

O)

(N

VD

t

ov

n

t-

<N

VC

t

t

m

in

10

iC

iOmvOvOO » CDCN rOfnmcotNri-Hino

ra

10

u

I IW I "

I C

m in
m

CO
CO 00 in m m

in

in

in

m

in

03

CD

CO

CD

CO

in

in

in

m

in

ov

m

•— 1

t~

ro

CD

r>J

vC

ov

m

TT

in

in

m

VC

"
r » - m in \0 Tf rn

rH
in

in
tn CO tn in

m m in in

CO CO CD CO m in m m

• -tOfnnfii-rriONinf-Hpri

r*-ofNTfv ö Ofnr* » ocoin

CO

in

CM

CO

CO

in

..

10

m

CO

in

Ov

CO

(N

f

f*i
rl n GO CO CO r » r r-

nfnfnr<ifVn*)f*iforin COCOCDCOCOCDCOCOQDCO

TT
CM

Ti'
r-

o 00
vo vO CD CM
rvi (T,

CO <o
cs in < ■ 1-

CO — t in

rpnmovOvo(N \ OOVi — tfnrO(*v

..H rt n (M CN

s

c IS CO

a

*

cs

(N

fvj

CM

(VJ

CM

CM

CM

CM

<N

CM

CN

(M

(N

(N

CM

CO

ov

m

m

CO

CO

ffi

CO

CO

CD

00

CO

CD

CO

CO

0)

CO

vo

(N

ov

Tf

ov

OV

OV

c

OV

ov

ov

ov

OV

OV

ov

ov

ov

t

r-

f

vO

ov

i-t

rt

I.H

-H

H

-

--t

— 1

--4

i-H

..H

.-.

vo

CD

O

-

(N

in

r>

OV

1 — (

n

in

[~

ov

,-.,

n

in

r

ov

f-1

— i

— )

I-.

1

--i

CM

<N

CM

CM

CM

rv

m

n

n

m

in m
ov n

u >:

o o

01

C

.H kl

IV

Jj

.H • O

JJ

3

c

:0

CO

o r-

CO -I

m en

in CM

n vo

O O O O

O O O O

o o o o

o o o o

o in o in

-1 -1 CM CM

CO CO CO CO

vo — ( .H .-(

in o o o

o GO CO 00

t Tt CM o

-H CM m TT

o o o o

o o o o

o o o o

o o o o

o o o o

m in VD

CD CO CD OO 00 CO

— ( I") .-< i-4 1 I-)

o o o o o o

00 m CO CO OD CO

00 vO Tf CM o CO

Tf m vO r » CD 00

o o o o o o

o o o o o o

o o o o o o

o o o o o o

o o o o o o

r~ CO ov o (N

00 CO CD 00

.-.* r..* .. -

o o o o

00 CO CO CO

vO fl" CM o

ov o -< CM

o o o o

o o o o

o o o o

o o o o

o o o o

fO TT in vD

vOOOOOCOTtCNCMCMCMCMCMCNfvl
OvvDHOCDOVfncnmCOOOXCO tvrOv » (NOvOvOvOvOVOv

CM CM CM CN fM CO CO 00 00 CO ov ov ov ffv ov

in vO
-H r .5-

CO CM
lo o n o

rt « CM cvj m

ov

CM

m ..n r- in vo vo

ov in — i r* r 00 ö v Ov

en in
(O ro

CO
Tj-

m

IS

ID 10

«

C

« l
c

:0

CN
CM (M OV ''O ro

CM
.T ■ »

vO 00 CO 4*

m
rH 00

ov
vO

ov

r » CN fvi m

IN OV tC r » CD

CO rH
in CO rH

rH rH rH (N

vC CO CO ( fvj CM CN

ov rH in in CO ro ro

ov ov vO in ov ov

CO .H ro rH VO rH

r~ rH r » OV « t OV

rH rH rH rH CN CN

CNCMCNCMCNCMCMCNCNCNCN

TTOOCOOOOOCOCOOOCOOOOO ov ov OVOVOvOVOvOvOvOvOv

in h*
Ov ... ov ov m vD r- r~- CO

t~- ov -H ro 00 ro ov in in vD

CN

rvj

CN

CM

CM

CM

CM

CN

CN

fv)

fM

00

CO

00

00

00

CO

CO

00

00

00

00

OV

OV

ov

ov

ov

ov

ov

ov

ov

ov

ov

in

ov

ro

r »

f-4

m

ov

ro

t

„

in

ro

t~

fM

vO

rH

uo

OV

Tj-

CO

ro

t

ro

PO

TT

"t

in

in

in

VO

vo

r>-

(~

00 00
Tf

rH .H
CO Tf CM

CN CN ov ro

<N
Tf

CN

CN

fM

CM

CO

CO

CO

CO

OV

ov

OV

ov

CNfMCMCNCNCNCNCM

OOCOSCOCOaOGOCO
OvOvOvOvovOvovCv

TfrH*TfrH » foovlnrHr-ro(m.Hr «•

r.Oroinr » rtmcOfviinovovDOror~rHV

rHrHrH.HCNCNCMroroc » i*inininvovo

COCOfMCMCMCNCNfMfvlfMCNCNfvICNCNfMfMCN
rHOOVODcnQDOOOOCOCOCOOOCOCOCOOOCO
TfTfCNOvOVOVOvovOvovOVOVOVOVOvOVOV

Ov
vO 00

VO
<JV r

in
rH

ro
in

rorHOvrmrorHOv' » inroOv COrHmvoOvfviinrOcovoOv.H
rHCNCMcNCNfororoTfin

Tf r-
vO 00

ov rH
ro in r* ov CN ro ro ro fo en

CMvDOOCOOOOOCOOOCOOOCOCOCOOOCOOOOOOO

CQrHOvOvOrHrHrHrHrHrHrHrHl-H

inmr-oinooooooooooooo

infMinpOOOOCOCOCOCOOOCOCDOOCOCOOOCO

COvDOvmrfMOODvOfMOOOvDOJO

.rHCNromvorODCOovOrHCN

u I

X

O m

vO tji CO

C

.r
K

iH le

U 4J C 10

s

CO
* CM fM CN CN rv(

rH OO
ov <n ro CO 00 Tf vC CN OV ov ov

Tf VO

o rH

CN (N CN <N CM CN fvj 00 00 00 CO CO CO 00 ov ov ov ov
ov ov ov

in r~

CM
CM

ov .H PO -H fvl CN

CN CN CM CN

00
00 00 00 O
&i o c

3

oooooooooooooooooo
oooooooooooooooooo oooooooooooooooooo

oooooooooooooooooo oinoinoooooooooooooo rH.fMfM<n*invor » eoovorHCMroinvo

oooooooooooooooooo
oooooooooooooooooo

OvTfroCDOCDOOCOCIDCDOO Ö ifflOv
ODroCOCNvOrHvOCMOOOvOfMOvroCOrOCD

voooovrHf>iTrinr~coc3CMcoinvoofoovco

rH.4rHrHrHrHrMCMrv|rMCNrorOP09

oooooooooooooooooo
oooooooooooooooooo (ovOwr~ooOrHfoovoomrvlOlnvo

rH vo

r~ 00

CM r-

o -f

ro o 03 PO in vO

CN ov CO

o PO

CN fM
(N

vo

r~

» -i

vo

in

ov

ro

CD

Tf

in

fvJ

ro

fO

Tf

in

oooooooooooooooooo
oooooooooooooooooo

— OOCTimOVOVTfVOinrHVOOVrHr-CMCMvO

in

*

o ov -H 00 ov fM

rH
-H (N

rovOOvOOrnOO

VOeOrHOV-H
fv*CMCMfOP0roin

OOOOOOOOOOOOOOOOOO oooooooooooooooooo

V0rHOOOinrV0OOOOOOr~-TfTfi-4

00
VO VO 10 VO r rH

r*
01 rH ri in p.. O

r C-i

"tTfTf.S-vOroPOO
incDrHf-OvOforoO cNCMroPOpomvooa

IS IB

I

—
+

09

C

u la

E V

kl M

O ro

01

C

• H kl 0) *i • H O

V

• o

«

kl

;o

.

4H

.kl

4

C

IS

:0

X

IrH

r »

kl

v

*t

<u

u

+J

*)

c

10

• 2

OOOOOOOOOOOOOOOOOO
OOOOOOOOOOOOOOOOOO

cMr~mcMfovor-voin<opvoin*rHCOTfvo

inoOrHTfOinco

OOCMr-rHOCOrHfM

cnmvOvDCDO

covOovmTrcomcMOv

OOOCNtOPlIrH .HrHrHrHCMCNCNrOrO

OOOOOOOOOOOOOOOOOO OOOOOOOOOOOOOOOOOO

CMCNODCNOrOrO-H.HrHrH.rHrHrHr-(rH

rHinOCNTfCNOOOOOOOOOOOO

OlrH.PrHVOrHvOeNOSOvOCNVOTf

rHrHrHCNCMcoroinvOvOrOSOi"

OOOOOOOOOOOOOOOOOO OOOOOOOOOOOOOOOOOO OOCOOOOOOOOOOOCOOO

OPvDOTOO
ODOVOrHvOOvO

rtrHCNfMCMCMrOPO

OCNvOODOCNTfvOOS vOr-CDOvOCNromvO

o

o

o

o

o

o

o

o

O

O

O

O

O

o

o

O

o

o

o

o

o

o

o

O

o

o

O

O

O

o

O

o

o

O

o

o

Tf

in

CM

vo

1

CO

• -f

o

c

00

r~

vo

lO

-.

ro

o

in

fO

to

vo

r

01

vo

in

Tf

CN

.

O

OV

CO

CO

00

o

Tf

t

CO

01

rH

PO

Tf

vO

CD

o

CM

» f

vO

r~

ov

rH

in

o

vO

P~

rH

-

- ■ i

-

-

fvg

CN

rM

CM

CM

CM

ro

m

Tf

Tf

in

z

o

o

C

O

o

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

O

o

O

o

o

O

O

O

O

O

o

O

o

O

O

O

O

O

o

in

CO

" »

in

r-

vO

■ « ■

ro

-<

vO

vO

00

in

Tf

vo

r~

ro

— 1

i

in

Tf

fM

r

ro

f

in

VD

P-

ov

CN

10

O

O

m

ro

vo

CO

O

CM

Tf

lO

CD

O

CN

f

vC

03

rH

ro

iD

rH

vo

Tf

t-

rH

.-t

CM

fM

CM

CM

CM

ro

ro

n

Tf

Tf

in

VD

o

o

o

O

o

o

O

o

o

O

o

o

O

O

o

O

o

o

o

o

r

Tf

01

vo

CM

in

OV

Tf

ro

p-

in

PO

CM

Tf

vD

ov

(N

OV

O

r~

O

ro

vD

CJv

(N

CD

in

Tf

fM

CM

ro

PO

ro

ro

Tf

Tf

in

vO

00

o o

O
O in r~

OOOOOOOOOOOOO
OOOOOOOOOCOOO

rOOVinrOrHOVOPV|.OP-TfrH

OJ

v

c ti v

• (O

a ■ o

10

c

iO

kl

i3

O O O O o

o o
o o o

-i
00 TT ro Tf

Tf ro Tf c O ro vO ov rH ro
in CD O fM

rH rH -. rH CM CM

O O O O O

O o O O O
r r r vo in

in in

rH ro ov in rH CO o fM vd* r O CM rH rH -. -1 (M
CM

O

fvi

r

vO

Tf

vo

Ol

fM

VD

O

Pvi

fM

CO

ro

Tf

ro CM O -H r- vo rH

Tf CD
fM o CO -H ro

Tf Tf m vo
vo 00 c

o o

O O PVI 00

o o o o o o o o

P ro CM
ro ro

o
CD 1 1 OJ rH

--I
ro \C a r r-

rH
rH rH ... r.1 rU

10

kl

ID

> • H

01

10 4J

II

XI

kl

<

kl

10

c

■ H

01 u

10

E

1

■ Ul

1

0

■ r|

X

Ol

m

10

c

01

ai

XI

u

kl

10

<

>

o

O

o

O

O

O

o

o

O

O

o

o

o

O

O

O

O

o

o

O

O

O

ro

CM

ro

ro

-1

ov

r~

PO

ov

ro

ro

in

Tf

PI

-

CO

Tf

„

in

00

Ov

PO

VD

»— 1

vo

r-4

vD

fM

O]

ov

O

f~

vO

CO

Tf

Tf

in

in

vo

VD

r

ov

O

rv

O O O
O

o o o o

t~
rH m PI

O o O
O

o o o o

rH
CD P~ in

o o o o O r~

o o o o

Tf
rH

o
o o o o o o o o o

Tf CD CM PO CO

fM
o

in
vD in c

Tfvo-<TfrHr » rOfviroinrcoOPor~ pviinOvroOvinrMOvp-inro — lOvCDO

rHrHrHfVJfMfOTfinvOrCOCDOVrHfO

01

c

kl

m

*j

'U

01

4J

4J

c

ra

:0

M

iJ

ID

oooooooooooooooooo
oooooooooooooooooo oooooooooooo o vo o o o o

o

vO

o

CO

Tf vo
00

00 c o

Tf Tf

vO o TT o o

rH Tf
vo o VD

P>| fM
PM ro ro

10 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 76

Prop. 1984/85:76 134

Bilaga 2

Remissammanställning

1
Remissinstan.serna

Efter remiss har yttranden över betänkandet (Ds Fi
1984: 16) Utländska gästforskares beskattning avgetts av riksförsäkringsverket
(RFV), riksskatteverket (RSV), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ),
medicinska forskningsrådet (MFR), naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR),
styrelsen för teknisk utveckling (STU), ingenjörsvelenskapsakademien (IVA),
länsstyrelsen i Malmöhus län. Centralorganisationen SACO/SR,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). Kammarrätten i Sundsvall och
humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har avstått från att
yttra sig. Yttranden har också inkommit från statens industriverk (SIND) och
Sveriges industriförbund.

2
Remissinstansernas huvudsakliga inställning

Remissinstanserna är allmänt positiva till
utredningens arbete och sluter i stort upp bakom utredningens allmänna
bedömningar. Många understryker också behovet av gästforskarutbyte och
nödvändigheten av att vidta åtgärder för att underlätta rekryteringen. Flera
tillstyrker utredningens förslag trots principiella betänkligheter mot
särlösningar. Flera instanser tar i sammanhanget upp värdet av
"visiting-professors"-regeln i vissa dubbelbeskattningsavtal.

UHÅ
anför:

Det är UHÄ:s uppfattning att ett förverkligande av
utredningens förslag tillräckligt väl skulle tillgodose de önskemål och behov,
vilka uttryckts i direktiven.

MFR
anför:

Under utredningsarbetets gång har MFR beretts
tillfälle att redovisa sina erfarenheter av och synpunkter på utländska
gästforskares verksamhet i Sverige (bl. a. sid. 51, 58 och 59 i utredningen).
Härvid har MFR understrukit den stora betydelse ett brett gästforskarutbyte
har för svensk forskning. Detta gäller i hög grad det medicinska
forskningsområdet inom vilket gästforskarutbytet är avgjort större än inom
andra forskningsområden. Vidare har MFR påpekat att en viktig anledning till
att antalet gästforskare är så stort som det är gällande
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och vissa andra länder. Detta gäller
inte minst forskare från USA vilket framkommit bl. a. i diskussioner mellan
MFR och amerikanska gästforskare

Prop. 1984/85:76 135

som
finansierats av MFR inom ramen för ett nu tjugoårigt forskarutbytesprogram
mellan National Institutes of Health, USA och MFR. De förändringar som skett
och förutses ske när det gäller den s.k. visiting-profes-sors-regeln i
dubbelbeskattningsavtalen kommer att få allvarliga konsekvenser för svensk
forskning och dess internationella ställning, om inte andra åtgärder av den typ
den aktuella utredningen föreslär genomförs.

Ovan anförda innebär självfallet inte att MFR är
negativt till utredningens förslag om skattelättnader. Tvärtom fmner MFR
utredningens förslag vara ett mycket viktigt steg i rätt riktning.
Fortsättningsvis kommer MFR att kortfattat kommentera utredningens förslag.

NFR
anför:

Först vill vi emellertid ta upp frågan om
konsekvenserna för forskningen vid högskolan av eventuella ändringar i de avtal
för undvikande av dubbelbeskattning som slutits mellan Sverige och andra
länder. Idag undantar dessa avtal ibland utländska forskare från beskattning i
Sverige. Skulle den nya forskarskattenämndens bedömningar tendera att bli
restriktiva och skulle samtidigt flera viktiga dubbelbeskattningsavtal
förändras i för gästforskare ogynnsam riktning kan nettoeffekten för svensk
forskning mycket väl bli negativ. Utredningen synes medveten om detta (sid. 68)
men konstaterar därvid endast att dess direktiv låser den i dessa avseenden.

Rådet vill för sin del starkt understryka
betydelsen av den i vissa dubbelbeskattningsavtal införda särbestämmelsen för
forskare m.fl. Det beslut om att slopa denna bestämmelse i avtalet med
Storbritannien, som enligt utredningen har fattats, bör snarast omprövas och
det rykte som utredningen återger beträffande strykningen av motsvarande
paragraf i USA-avtalet är förhoppningsvis ogrundat. Så som skattebilden ser ut
i olika länder är det oftast den svenska forskningen som blir lidande om
dubbelbeskattningsavtalens gästforskarregel tas bort och det ligger därför
såvitt rådet kan se. inte i Sveriges intresse att på denna punkt eftersträva
likhet med det modellavtal som upprättats inom OECD.

Utredningens allmänna utgångspunkt är att en
utländsk gästforskare i Sverige skall kunna bibehålla den levnadsstandard som
han eller hon hade i hemlandet. Rådet finner detta rimligt och utredningens
implicita huvudförslag om att 30% av lönen skall fritas från beskattning synes
därvid vara väl avvägt.

5717
anför:

Enligt STUs uppfattning har utredningen på ett
förtjänstfullt sätt belyst för- och nackdelar hos olika tänkbara metoder för
att genomföra skattelättnader för gästforskare.

IVA
anför:

Betänkandet redovisar på ett förtjänstfullt sätt
problemen inom området och lämnar förslag till lösningar. IVA vill i de
väsentliga delarna tillstyrka utredningens förslag och allmänna bedömningar.

Prop.
1984/85:76 136

Utredningen har inte haft i uppgift att föreslå
ändringar i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med andra stater. Utredningen
refererar dock korrekt tendensen i senare avtal att avskaffa den s.k. visiting
professors-regeln. IVA anser att det är nödvändigt återinföra regler av detta
slag men har förståelse för de komplikationer som hänför sig till att förhandling
med andra stater krävs.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län anför:

Länsstyrelsen vill trots detta understryka att det
ur nationalekonomisk synvinkel måste vara av största betydelse att svensk
forskning hålles på en såväl kvantitativt som kvalitativt hög nivå. Detta
förutsätter, som framhålles i direktiven, internationellt forskarutbyte.
Utredningen får anses ha visat att det inte är möjligt att med en rimlig
höjning av forskarnas inkomstnivå locka forskare till Sverige. Om det inte
heller är möjligt att med en generell ändring av skattereglerna öka forskarnas
ekonomiska utbyte återstår endast en riktad insats mot denna grupp. En sädan
insats mä kunna godtagas i ett fall som detta.

SACOISR
anför:

SACO/SR instämmer i nödvändigheten av att nu
vidtaga åtgärder, men anser att utredningen givits för snäva direktiv i
avgränsningen av den grupp forskare som kan komma ifråga.

De problem som skapas av kombinationen av en i
internationell jämförelse låg bruttolön och hög inkomstskatt drabbar
allvarligt också andra stora grupper forskare och experter än dem som nu
föreslås få lättnader. De höga marginalskatterna (och totala
marginaleffekterna) verkar enligt SACO/SR i många olika avseenden snedvridande
och hämmande på samhällsekonomin. Det är t. ex. lika viktigt att långsiktigt
kunna behålla kvalificerade inhemska forskare i landet som att tillfälligt
kunna rekrytera utländska forskare.

SACO/SR menar att dessa problem måste angripas
generellt med fortsatta marginalskattesänkningar. Marginalskattesänkningarnas
stora betydelse framgår tydligt av tabellen på sid. 73 i utredningen.
Parallellt måste arbetet fortsätta med att åstadkomma en internationellt sett
mer realistisk lönesättning för kvalificerade forskare och experter i Sverige.

SACO/SR har tidigare tillstyrkt särskilda
skatteregler för utländska forskare på SIPRI. Också den gången var motivet
akuta rekryteringsproblem. 1 längden är det enligt SACO/SR ett ohållbart avsteg
frän likabehandlingsprincipen att skapa skattetekniska säriösningar för grupp
efter grupp.

Endast mer generella genomgripande förändringar av
skattesystemet kan på ett tillfredsställande sätt lösa de problem som föranlett
utredningen. Som ett första steg tillstyrker dock SACO/SR den föreslagna
skattelättnaden för att mildra de akuta problemen.

SACO/SR vill vidare i detta sammanhang understryka
betydelsen av att den s.k. "visiting-professorsregeln" bibehålls i
förekommande dubbelbeskattningsavtal och tas med i nya
dubbelbeskattningsavtal.

Prop.
1984/85:76 137

LO anför:

Trots de stora skattesänkningar på
arbetsinkomster som den berörda yrkesgruppen ensidigt erhåller genom förslaget
anser LO det ändå vara forsknings- och skattepolitiskt motiverat att genomföra
förslaget. LO bedömer, under nuvarande förhållanden, det som utomordentligt
svårt att genom enbart lönepolitiska åtgärder komma tillrätta med de aktuella
rekryteringsproblemen.

LO anser det principiellt tveksamt
till de omfattande skattelättnader som nu föreslås men finner i detta speciella
fall det ändå vara motiverat att genomföra förslaget.

SAF anför:

För Sveriges industriella och
tekniska utveckling är det nödvändigt att företagen kan anlita utländska
specialister för tjänstgöring i Sverige. Om detta inte kan ske, kommer allt
fler svenska företag att förlägga sin FoU-verksamhet utomlands.

De höga svenska inkomstskatterna
har, såsom framgår av direktiven och utvecklas i betänkandet, gjort det nästan
omöjligt att rekrytera kvalificerade utländska specialister för tjänstgöring i
Sverige under längre tid än sex månader. Problemet kommer att finnas kvar och
kräva en särlösning så länge som den svenska inkomstskatten är högre än i de
länder varifrån rekrytering är aktuell.

För att en utländsk expert skall
acceptera att arbeta i Sverige måste han i praktiken tillförsäkras en minst
lika god ekonomisk standard här som i sitt hemland. Den svenska arbetsgivaren
mäste sålunda erbjuda dels bibehållen köpkraft, dels vanligen också ersättning
för merkostnader avseende flyttning, bostad, hemresor och barns skolgång. Detta
leder - som utredningen klart visar - med nuvarande ordning till orimligt höga
kostnader för den svenska arbetsgivaren.

Föreningen anser, att utredningens
förslag till särskilda skatteregler för utländska gästforskare är väl avvägda.
För att reglerna skall fä avsedd effekt krävs en skattelättnad i vart fall i
den omfattning som utredningen förordar.

7"C0 anför:

TCO instämmer i att det finns ett
uttalat behov av att förbättra villkoren för utländska gästforskare i Sverige.
Det är av stor vikt att beskattningen inte leder till att rekryteringen av
kvalificerade utländska forskare allvarligt försväras eller omöjliggörs.

Utredningen redovisar ett uttalande
om att det för närvarande finns mellan 50 och 200 kvalificerade utländska
gästforskare i Sverige. Av dessa torde minst hälften vara sådana som på grund
av gällande dubbelbeskattningsavtal inte ifrågakommer för svensk beskattning.
Mot denna bakgrund tillstyrker TCO en särlösning för utländska gästforskare,
även om detta innebär ett avsteg från principen om skatt efter bärkraft.

Prop. 1984/85:76 138

Den svenska inkomstskatten har sänkts under de
senaste åren. Men internationellt sett är den fortfarande hög. TCO har i flera
sammanhang krävt minskade marginalskatter. Självklart leder minskade
marginalskatter till minskade krav på särlösningar inom skattesystemets ram.
Inte minst mot denna bakgrund är det angeläget att regeringen fullföljer 1981
års skatteöverenskommelse.

SIND
anför:

1 kontakter med företrädare för industrin och med
företagare har verket erfarit att den stora skattebelastningen på personer som
tillfälligt engageras för insatser i forskning eller utvecklingsarbete i
Sverige i många fall gör kostnaderna prohibitivt höga eller medför så stor
belastning för företaget att den avsevärt påverkar dess konkurrenssituation
gentemot utländska företag. Denna fråga har således stor betydelse inte bara
för forskning utan även för industriell utveckling i landet.

Med anledning härav vill verket tillstyrka
förslaget att genom att undandra viss del av inkomsten för beskattning sänka
företagens kostnader för ifrågavarande personalkategorier.

Sveriges
industriförbund anför:

Förbundet har vid flera tillfällen under de senaste
åren, och genom egna undersökningar, påvisat det allt allvarligare problemet
för svenska företag att kunna rekrytera ledande utländska experter för arbete i
Sverige. Ända sedan 70-talet har det rått en påtaglig brist på utländsk
kompetens i landet. Sedan dess har flera samverkande förhällanden ytterligare
förvärrat situationen.

Det grundläggande problemet är den internationella
bristen på experter inom väsentliga och snabbt föränderliga teknikområden som
elektronik, datateknik, bioteknologi m.fl. Detta har lett till en, även
internationellt sett, osedvanligt hög lönenivå för de ledande forskarna och
experterna. Denna grupp experter kan idag välja bland en mångfald intressanta
arbetsuppgifter i stimulerande arbetsmiljö och med mycket goda ekonomiska
villkor. Ett grundkrav för att rekrytera dem till Sverige är att vi minst kan
erbjuda likvärdiga ekonomiska villkor med anställningar i utlandet.

1 stor utsträckning gäller det för svenska företag
att rekrytera amerikansk expertis, med hänsyn till de industribranscher som
dominerar det svenska näringslivet. För dessa experter tillkommer de problem
som den stigande dollarkursen innebär. Bara under utredningstiden har dollarn
stigit med nära 10% i förhållande till den svenska kronan.

Som på ett mycket förtjänstfullt sätt visas i den
föreliggande utredningen leder kraven på bibehållen nettoinkomst till orimliga
bruttoutgifter för svenska företag. Detta trots att utredningen enligt
förbundets mening underskattar det verkliga löneläget för teknisk expertis i
främst USA. Detta kan i sig vara naturligt med hänsyn till snabb löneutveckling
och stigande dollarkurs sedan underlagsmaterialet inhämtades.

Slutligen tar utredningen upp ett viktigt problem
som inte kan lösas med de av utredningen föreslagna åtgärderna och som heller
inte ingått i utredningens uppdrag. Svårigheterna gäller de problem som
uppstår när man successivt i våra dubbelbeskattningsavtal avskaffar den s. k.
professorsre-

Prop. 1984/85:76 139

geln
som inneburit upp till tvåårig skattefrihet i Sverige för högskoleforskare. De
föreslagna lättnaderna skulle i viss mån kunna kompensera en avskaffad
professorsregel. Man måste dock konstatera att lönenivåerna även för
högskoleforskare inom de nämnda snabbt föränderiiga bristområdena också är
mycket höga i jämförelse med anställningsvillkoren i Sverige. För att vi
fortsatt skall kunna rekrytera ledande krafter till svenska universitet inom
sådana för forskningen, utbildningen och industrin centrala områden krävs en
väsentligt mer flexibel lönestruktur inom högskoleväsendet som medger avsevärt
högre ersättning för gästforskare.

3
Avgränsningar av personkretsen

Endast fem remissinstanser tar upp frågan. Av dessa
menar flertalet att prövningen mäste vara vidsynt.

/?5
V anför:

För universitet och institutioner synes inga större
problem uppstå när det gäller att urskilja vilken verksamhet som är att hänföra
till forskning eller vilka personer som skall betecknas som forskare. Däremot
hävdas frän särskilt näringslivet att den i utredningsdirektiven angivna
begränsningen till forsknings- och utredningsarbete är för snäv. Det finns
alltid den risken att särbestämmelser av den föreslagna karaktären leder till
starka krav på utvidgningar. En sådan utveckling är självklart oroande mot bakgrund
av strävandena att förenkla skattelagstiftningen och göra den mera enhetlig.

MFR
anför:

En central fråga när det gäller tillämpningen av
förslagen i utredningen är självfallet vilka krav som skall ställas på en
gästforskare för att denna skall komma ifråga för skattelättnader.
Svårigheterna härvidlag framgår med önskvärd tydlighet av vad som anförts av
olika myndigheter/organisationer som svar på utredningens frågor (v.g. se
t.ex. sid. 52). Oavsett dessa skillnader innebär utredningens direktiv att man
inte haft för avsikt att generellt främja internationellt vetenskapligt utbyte
trots uttalandet "Att främja det internationella forskningsutbytet är
därför ett viktigt led i regeringens forskningspolitik". Sålunda anförs
senare i direktiven "Anställningen bör avse kvalificerat forsknings-
eller utvecklingsarbete med sädan inriktning eller på sådan kompetensnivå att
betydande svårigheter skulle föreligga för rekrytering inom landet.
Kompetenskraven bör ställas så högt att antalet personer som uppfyller kraven
blir begränsat". Enligt MFR:s uppfattning hade det varit lämpligt både för
främjandet av internationellt vetenskapligt utbyte och för de mer specifika
situationer utredningens direktiv avser om förslagen om skattelättnader omfattade
alla utländska gästforskare med doktorsgrad eller motsvarande kompetens. De
löne-och skatteskillnader som utredningen redovisar för professorer i Sverige
och i de i sammanhanget mest intressanta länderna, är förhanden även när det
gäller forskare under professorsnivå.

Prop. 1984/85:76 140

IVA
anför:

I betänkandet redovisas uppskattningar rörande
antal personer i nuläget som reglerna skulle kunna omfatta. Den stora
spridningen hos åsikterna om antalet aktuellt berörda personer bör tas som
uttryck för att det föreligger väsentliga behov inom flera områden.

En annan fråga avser vilka kategorier som reglerna
skall omfatta. Förslaget anger personer med "kvalificerat FoU-arbete med
sådan inriktning eller pä sädan kompetensnivå att betydande svårigheter skulle
föreligga för rekrytering inom landet". Man bör vara klar över att denna
avgränsning inte är absolut strikt utan måste tolkas i de olika fallen. Enligt
IVAs mening bör tolkningen av reglerna vara vidsynt i fråga om vilkel slag av
personer som skall avses.

SACO/SR
anför:

Det blir naturiigtvis en grannlaga uppgift för den
föreslagna forskarskattenämnden att rättvist bedöma vad som från fall till
fall och inom vitt skilda discipliner kan betraktas som "kvalificerat
forsknings- eller utvecklingsarbete med sådan inriktning eller på sådan
kompetensnivå att betydande svårigheter skulle föreligga för rekrytering inom
landet". Härvid förutsätter SACO/SR att nämnden tillämpar en vidsynt
tolkning i huvudsak grundad på utlåtanden från de organ som i varje enskilt
fall besitter sakkunskapen på området. Det gäller särskilt som besluten inte
skall kunna överklagas.

SAF
anför:

Vad beträffar innebörden av det i
författningsförslaget angivna begreppet "forsknings- eller
utvecklingsarbete", vill föreningen understryka vikten av att detta inte
ges en alltför snäv tolkning. Särskilt termen "utvecklingsarbete"
måste, som utredningen antyder kunna avse rationalisering, logistik o. dyl.

4
Den föreslagna metoden och omfattningen av skattelindringen

Remissinstanserna är allmänt positiva till
förslaget att en viss del av forskarens lön skall undantas från beskattning.
Endast en instans för fram en alternativ metod. Flera instanser anser att
förslaget att undanta 30% av lönen är väl avvägt, medan andra ifrågasätter att
det är tillräckligt. En instans ifrågasätter om inte lönen bör vara helt
skattefri för att rekryteringen skall stimuleras i den omfattning som behövs.
Från fiskalt håll görs vissa invändningar mot förslaget om skattefria
kostnadsersättningar och naturaförmåner.

Prop.
1984/85:76 141

RSV anför:

Enligt utredningsförslaget (3 § i
lagförslaget) skall hos forskaren till beskattning inte upptas vissa särskilda
ersättningar såsom för hyra av bostad, flyttning av bohag mellan länderna,
resor mellan hemlandet och Sverige m. m. Ej heller skall värdet av
bostadsförmån beskattas.

Enligt RSVs uppfattning bör
ersättningarna respektive förmånen motsvara faktisk ökning i levnadskostnaden
för att beskattning skall kunna underiåtas. Det kan emellertid vara mycket
svårt att utreda dessa merkostnader. För att taxeringsnämnden skall kunna
pröva skäligheten härav bör dock fordras att arbetsgivare på kontrolluppgift -
utan anmaning - anger storleken av utbetalda särskilda ersättningar samt
tillhandahållna förmåner.

MFR anför:

MFR finner förslaget att 30% av
lönen skall undantas från beskattning mycket väl avvägt. Som utredningen anför
är det förbluffande hur vä! detta förslag tilldodoser önskemålet om en nettolön
i Sverige för utländska forskare jämförbar med den i hemlandet.

NFR anser att utredningens
huvudförslag om att 30% av lönen skall fritas från beskattning är väl avvägt.

STU anför:

STU biträder utredningens förslag
till metod som innebär att del av lönen fritas frän beskattning.

IVA anför:

Utredningens förslag är
principiellt enkelt vilket starkt talar till dess fördel. Den valda
principutformningen synes ha goda förutsättningar att motsvara de behov man
avser att tillgodose.

En möjlighet som redan nu kan
förutses är att förslagets nivå på 70 procent kan visa sig ge otillräcklig
effekt för att motsvara exempelvis de av IVA uppskattade behoven.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför:

Av den utredning som företagits
framgår emellertid att lönen som i allmänhet kan erbjudas en utländsk forskare
i Sverige är avsevärt lägre än hans lön i hemlandet. Det kan därför
ifrågasättas om inte fullständig skattefrihet är nödvändig för att rekryteringen
utomlands skall underlättas i erforderiig utsträckning.

Prop. 1984/85:76 142

Enligt förslaget omfattar lättnaden i beskattningen
endast den lön som gästforskaren erhåller pä grund av sitt forskaruppdrag.
Detta innebär att när exempelvis en tysk forskare med ränteinkomster i
hemlandet överväger att anta ett forskningsuppdrag i Sverige under en tid
överstigande sex månader så mäste han beakta att dessa kapitalinkomster beskattas
hårdare i Sverige än i Västtyskland. Enligt länsstyrelsens mening är det
olämpligt om rekryteringen av forskare blir beroende av deras inkomst-och
förmögenhetsförhållanden i hemlandet. Länsstyrelsen ifrågasätter där för om
skattelättnaden inte bör omfatta, förutom forskarlönen, även sådan inkomst och
förmögenhet för vilken - enligt 53 § kommunalskattelagen och 6 § lagen om
statlig förmögenhetsskatt - skattskyldighet ej åvilar fysisk person för tid
under vilken han är bosatt utom riket.

I promemorian föreslås att ersättning som forskaren
uppbär vid sidan av lönen för av vistelsen i Sverige föranledda särskilda
kostnader skall vara skattefri och att avdrag i gengäld inte skall medges för
kostnader vilka bestritts eller täckts av sådan ersättning. Forskare som inte
erhåller kostnadsersättning bibehåller den avdragsrätt som föreligger enligt
33 § kommunalskattelagen. Såsom framhållits av utredningen kan förslaget i
denna del leda till missbruk på så sätt att kostnadsersättningen uppvärderas
och lönen minskas i motsvarande mån. Någon kontroll av ersättningens storlek
torde normalt inte heller kommar-ait ske av skattemyndigheterna eftersom endast
lönen skall anges på kontrolluppgiften. Vidare innebär förslaget en
diskriminering av de gästforskare som inte erhåller ersättning för sina ökade
levnadskostnader från arbetsgivaren (flertalet forskare vid universitet och
andra institutioner) eftersom dessa många gånger inte anses berättigade till
avdrag för ökningen enligt gällande rätt (se RÅ8I 1: 16). Mot bakgrund av det
anförda anser länsstyrelsen att erhållen kostnadsersättning bör utgöra
skattepliktig intäkt för gästforskaren samt att avdrag för ökade
levnadskostnader utan prövning bör medges med ett visst schablonbelopp. Detta
schablonbelopp bör omfatta samtliga merkostnader som kan antas uppkomma för en
utländsk forskare med familj med anledning av vistelsen i Sverige. Vidare bör
avdrag för kostnader överstigande schablonbeloppet medges endast om rätt
därtill föreligger enligt 33 § kommunalskattelagen.

SACOISR
anför:

SACO/SR har inget att erinra mot den teknik
utredningen anvisar för att uppnå den åsyftade skattelindringen.

LO
tillstyrker förslaget till ett särskilt beskattningsförfarande.

SAF
anför:

Föreningen anser, att utredningens förslag till särskilda
skatteregler för utländska gästforskare är väl avvägda. För att reglerna skall
få avsedd effekt krävs en skattelättnad i vart fall i den omfattning som
utredningen förordar.

Prop. 1984/85:76 143

TCO
anför:

Det är därvid angeläget att finna en modell som
avviker så litet som möjligt frän de beskattningsregler som gäller för övrigt.

Inom utredningen har flera möjligheter övervägts
för att genomföra de ifrågavarande skattelättnaderna. Bl.a. har alternativet att
inkomsten helt fritas från statlig inkomstskatt övervägts. Ett sådant
alternativ motiveras med att staten naturligen bör bära den skatteförlust som
blir ofrånkomlig till följd av en skattesänkning. TCO vill i detta sammanhang
peka på att en möjlig lösning inom ramen för detta alternativ är atl inkomsten
endast fritas från statligt grundbelopp. Enligt TCO bör en sådan lösning
övervägas innan beslut fattas.

TCO anser att det är angeläget att en eventuell
särlösning av beskattningen av utländska gästforskare utvärderas, efter
förslagsvis fyra år av RSV. Vidare anser TCO att tillämpning av särskilda
skatteregler för utländska gästforskare får en ovillkorlig tidsbegränsning
till fyra år.

Sveriges
industriförbund anför:

För att nä det av utredningen satta målet, att
kunna betala samma nettolön som i hemlandet, borde enligt vär mening endast 60%
av bruttolönen tas upp till beskattning mot av utredningen föreslagna 70%. Det
kan visserligen hävdas att dollarkursen är tillfälligt mycket hög. Å andra
sidan finns ingenting som tyder på att löneutvecklingen i USA för de nämnda
bristkategorierna skulle mattas.

Man kan också ifrågasätta om åtgärder av den
föreslagna arten enbart bör inriktas pä att likställa löneförhållandena i
utlandet och Sverige för utländska experter. Det vore inte orimligt att vi med
hänsyn till vårt stora exportberoende och våra svagare allmänna
konkurrensförutsättningar när det gäller att rekrytera kvalificerad personal, i
form av ett kyligt klimat, mer avlägset geografiskt läge, en speciell kulturell
och språklig miljö m. m.. borde överväga rekryteringsfrämjande fiskala
lättnader. Genom att vi nu under en tvåårsperiod knappast haft några utländska
experter som arbetat i svensk industri under längre period än sex plus sex
månader, befinner vi oss i ett läge där vi snabbt behöver återupprätta
kontinuerliga och naturliga förbindelser med utländsk expertis. För att nå ett
sådant mål skulle ytteriigare skattesänkningar behövas utöver den av förbundet
förordade minskningen av den beskattningsbara inkomsten med 40%.

5
Forskarskattenämndens sammansättning och verksamhetsformer

Alla remissinstanser som berört förfarandet godtar
att ett särskilt beslutsorgan inrättas. Remissinstanserna har inte heller haft
något att invända mot utredningens val av ordförande och suppleant för denne.
Några har föreslagit att antalet övriga ledamöter skall ökas till tre. Mänga
har önskat att förslag på ledamot skall få lämnas av STU eller IVA. Man har
önskat att en allmännare teknisk och industriell sakkunskap skall bli företrädd
i nämnden. Flera andra har förordat att MFR och NFR skall få föreslå en ledamot
var.

Prop. 1984/85:76 144

RSV
anför:

RSV har ingenting att erinra mot - om
utredningsförslaget läggs till grund för lagstiftning - att en
forskarskattenämnd inrättas och atl den administrativt knyts an till verket.
Viss kritik kan kanske riktas mot att en fristående nämnd fattar beslut i
taxeringsärenden som skatteförvaltningen saknar möjlighet att bestämma i. Å
andra sidan medför verkets centrala ställning inom skatteförvaltningen att
berörda arbetsgivare och arbetstagare snabbt kan informeras om fattade beslut.
Fördelen med en sådan nämnd är också att besked kan lämnas i förväg.

Beträffande nämndens sammansättning anser RSV att
de ordinarie ledamöterna bör utses, en av NFR och en av MFR. Humanistisk och
samhällsvetenskaplig sakkunnighet bör i förekommande fall kunna lämnas av en
särskilt kallad suppleant.

RSV förutsätter att nödvändiga resurser ställs till
förfogande för nämndens administration. Härvid måste hänsyn tas till att
antalet sökande kan antas komma att mångdubbelt överstiga antalet av dem som
uppfyller kraven (enligt IVA 50-200 i Sverige i dag). RSV vill också påpeka att
beslutsmaterialet i ärendena kan antas ofta komma att bli tidskrävande att
handskas med.

UHÄ
anför:

UHÄ vill dock beträffande sammansättningen av
"forskarskattenämnden" anföra att det visat sig att ett relativt
stort antal av de i Sverige verksamma utländska forskarna kan hänföras till det
medicinska området. Det är därför önskvärt att sakkunskap från detta område är
företrädd i "nämnden" förslagsvis genom en ledamot utsedd av MFR. En
sädan ökning av antalet ledamöter i "nämnden" skulle inte nämnvärt
försvära dess verksamhet.

UHÄ vill också framhålla det angelägna i att
"nämnden" i förekommande fall inhämtar synpunkter från t.ex. IVA,
STU eller annan företrädare för särskild sakkunskap.

MFR
anför:

MFR tillstyrker förslaget om en forskarskattenämnd
på tre personer. Däremot ställer sig MFR tveksamt till förslaget om att HSFR
skall lämna förslag på en av dessa tre personer. Antalet gästforskare inom
HSFR:s ansvarsområde är mycket blygsamt i jämförelse med NFR:s och inte minst
MFR:s område. Det synes MFR naturligare att MFR föreslår en ledamot och NFR en.

MFR ifrågasätter behovet av att framställning från
universitetsinstitution skall passera rektorsämbete (sid. 110). Om
forskarskattenämnden finner så behövligt kan den inhämta synpunkter från olika
personer och instanser (sid. 110). Ett sådant förfarande synes mer
ändamålsenligt än att varje framställning skall handläggas av rektorsämbete.
Eftersom mänga gästforskare vid universiteten finansieras av
forskningsråd/motsvarande borde ju i så fall även dessa yttra sig i dessa
ärenden.

Prop.
1984/85:76 145

NFR anför:

Rådet har ingen erinran mot
förslaget att dess ordförande (ev. gemensamt med MFR:s ordförande) blir
förslagsställare när det gäller utseende av ledamöter och ersättare i den föreslagna
forskarskattenämnden.

Prövningen i forskarskattenämnden
kommer givetvis att administrativt komplicera värdinstitutionernas diskussioner
med presumtiva gästforskare, vilka redan idag kan vara såväl delikata som
tidsödande. För de gästforskare till vars vistelse i Sverige forskningsråden
bidrar ekonomiskt borde en ytterligare prövning i forskarskattenämnden vara
onödig. Rådens prövning av dessa ärenden är noggrann och restriktiv och
granskning i ytteriigare en instans är rimligen onödig.

En högskoleinstitution som önskar
inbjuda en gästforskare måste, som ovan antytts, idag föra diskussionen med
denne pä ibland något osäkra premisser vad gäller finansieringen. Ofta måste t.
ex. förbehåll göras beträffande bidrag från anslagsgivande myndigheter. För
att inte ytterligare komplicera denna förhandlingssituation är det nödvändigt
att forskarskattenämnden är beredd att pröva även hypotetiska fall dvs. ta
ställning i skattefrågan även i fall där det ingalunda är säkert att
gästforskarbesöket senare kan genomföras.

Rådet ifrågasätter nödvändigheten
av ett yttrande frän rektorsämbetet när det gäller framställningar från
högskoleinstitutioner eller högskoleforskare. Högskoleförvaltningen kan
lämpligen tillhandahålla ev. erforderliga blanketter m. m. men att lägga in en
extra instans i beslutsapparaten synes vara en onödig administrativ omgång.

De föreslagna bestämmelserna i
förslaget till lag bör ändras så att forskarskattenämnden får möjlighet att
vid ett och samma tillfälle fatta beslut med längre giltighet än tvä är om det
finns särskilda skäl för detta. Som ett exempel kan anges de direktörstjänster
vid den internationella forskningsorganisationen EISCAT som nämns i
betänkandet och där förordnandetider pä tre å fyra år kan bli aktuella. Det
vore otillfredsställande om EISCAT:s planering vad avser organisationens
verkställande ledning skulle försvåras av forskarskattenämndens oförmåga att
besluta för mer än två år i taget.

STU anför:

STU biträder förslaget om att inrätta ett särskilt organ.

STU är enligt sin instruktion
central förvaltningsmyndighet för initiativ och stöd till samt planläggning och
rådgivning rörande teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete (SFS
1979:113, ändrad 1979:606 och 1980:476). 1 denna funktion upprätthåller STU ett
brett kontaktnät mot svensk industri samt nationell och internationell
forskning.

Mot den bakgrunden borde
utredningen mer ingående ha övervägt om och på vilket sätt förslag från STU
till ledamot eller suppleant skulle kunna läggas till grund för regeringens
beslut om beslutsorganets sammansättning.

Beträffande ersättare framhåller
utredningen bl.a. att denne bör utses med tanke på att få en komplettering av
sakkunskapen och att ordföranden bör vara oförhindrad alt låta ersättare
inträda om en framställning avser ett ämnesområde utanför ordinarie ledamots
men inom ersättarens kompetensområde (s. 109).

Prop. 1984/85:76 146

STU föreslår mot den bakgrunden i första hand att
STU ges möjlighet att till regeringen lämna förslag pä såväl ledamot som
suppleant i det särskilda organet. Detta skulle kunna åstadkommas genom att
utöka organet med ytterligare en person.

STU föreslår i andra hand att STU ges möjlighet att
till regeringen lämna förslag på ledamot eller suppleant i det särskilda
organet.

IVA
anför:

Sammansättningen synes borga för att
läkemedelsindustrins, den medicinska, den naturvetenskapliga och
samhällsvetenskapliga universitetsforskningens behov väsentligen tillgodoses.
Ett av huvudsyftena med utredningen har dock varit att tillgodose industrins
gästforskarbehov mer allmänt. 1 det stycket är förslaget uppenbart
bristfälligt. IVA anser med bestämdhet att även en allmännare teknisk och
industriell sakkunskap måste vara företrädd i nämnden. IVA är, i
överensstämmelse med vad som också refereras i betänkandet, beredd att utse en
ledamot i nämnden att representera den sakkunskap och de intressen inom teknik
och industri som synes erforderlig i sammanhanget.

SACO/SR
anför:

SAC(3/SR vill dessutom föreslå att nämnden
kompletteras med ledamot utsedd på förslag från STU eller IVA då det är troligt
att många av fallen kommer att gälla forskare med teknisk inriktning.

LO
tillstyrker förslaget till beslutsorganisation. SAF anför:

En väsentlig del av ansökningarna till den
föreslagna forskarskattenämnden kan förväntas avse utvecklingsarbete inom
industrin. För att tillgodose behovet av en snabb och ändamålsenlig
handläggning av sådana ärenden förordar föreningen att en av de tre platserna i
nämnden fär tillsättas på förslag av Styrelsen för Teknisk Utveckling eller
Ingenjörsvetenskapsakademien.

SIND
anför:

På en punkt vill verket emellertid förorda en annan
lösning. Det gäller sammansättningen av den föreslagna forskarskattenämnden.
Verket anser att den bör förstärkas med företrädare för industriaspekterna t.
ex. i enlighet med det yttrande som avgivits av STU i detta ärende.

Sveriges
industriförbund anför:

Vad gäller administrationen av de föreslagna
lättnaderna är det uppenbart att utredningen eftersträvat en enkel och snabb
handläggningsprocedur. Förbundet välkomnar den föreslagna lösningen, men
förordar att en

Prop. 1984/85:76 147

utav
de tre platserna i forskarskattenämnden skall tillsättas efter förslag från IVA
och STU i förening, med hänsyn till att ett betydande antal av de väntade
ansökningarna kommer att gälla industriellt utvecklingsarbete, för vilket andra
bedömningsgrunder gäller än för strikt forskningsverksamhet.

6
Socialförsäkringen

RFV
anför:

I den allmänna försäkringen är den
sjukpenninggrundande inkomsten för anställda inte knuten till den taxerade
inkomsten på samma sätt som den pensionsgrundande inkomsten. Det innebär att
även den del av lönen, som föreslås fritagen från skatt skulle utgöra underlag
för den utländske gästforskarens sjukpenninggrundande inkomst. Någon
begränsning av lönen görs inte i vidare mån än som följer av den generella
maximeringsregeln om begränsning till 7,5 gånger basbeloppet i 3 kap. 2 § lagen
om allmän försäkring. Härigenom kompenseras dessa forskare genom sjukpenningen
för inkomstbortfall vid sjukdom enligt samma regler som gäller för andra
försäkrade. Det skall också framhållas att det inte är önskvärt med någon
specialreglering av förmånerna enligt lagen om allmän försäkring för ett sä
begränsat antal försäkrade som det här är frågan om.

Som utredningen kommit fram till bör sjukpenningen
vara skattepliktig endast till samma procentuella del som lönen, om
skattelindring genomförs enligt utredningens förslag. Den allmänna
försäkringskassan bör därför på samma sätt som arbetsgivaren få besked om vad
kassan skall iaktta beträffande preliminärskatteavdrag. Detta gäller dock inte
de fall gästforskaren omfattas av arbetsgivarinträde och får sjuklön av sin
arbetsgivare.

7
Lagtekniska frågor

;?5Vanför:

1 1 § första meningen ges en legaldefinition av
"forskare". Enligt denna definition är en utländsk medborgare som
begreppet forskare är tillämpligt på tillfälligt anlitad i Sverige. När i andra
meningen sägs "En forskare anses tillfälligt anlitad etc." bryter
detta mot begreppsbildningen i första meningen.

Enligt 7 § "skall lokal skattemyndighet
underrättas" om bifallsbeslut. Man får förmoda att därmed avses den lokala
skattemyndighet inom vars område forskaren är bosatt. Men säkert kommer beslut
mänga gånger att fattas i ett skede innan det står klart var forskaren kommer
att bo. Bestämmelsen löser inte frågan vart underrättelsen skall sändas i
sädana situationer.

Enligt vad som anförts ovan bör arbetsgivare enligt
8 § vara skyldig att pä kontrolluppgift ange sådan ersättning eller förmån som
avses i 3 §.

Utredningen har inte kommenterat varför
övergångsreglerna bara gäller för person som påbörjat arbete här före
ikraftträdande och som avlönas från arbetsgivare i Sverige och inte även från
arbetsgivare i utlandet.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984