Prop. 1984/85:8

Prop.
1984/85:8 Regeringens proposition

1984/85:8

om
lättnader i beskattningen av ideella föreningar;

beslutad
den 28 juni 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen all anla de förslag som har tagils upp i bifogade uidrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att det grundavdrag som medges de allmännyttiga ideella
föreningarna vid inkomstbeskattningen på f. n. 2000 kr. höjs till 15000 kr. Det
högre avdraget skall medges fr. o. m. 1984 års taxering.

I Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 8

Prop. 1984/85:8 2

1
Förslag till

Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom
föreskrivs atl 48 § 1 mom. kommunalskaUelagen (1928:370) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

48 §

/ mom. Ideell förening, som är 1 mom. Ideell förening, som är

hänförlig under 53 § I mom. e), äger hänföriig under 53 § 1 mom. första

atl från den i hemortskommunen stycket e), äger att från den i hem-

taxerade inkomsten åtnjuta kom- ortskommunen taxerade inkomsten

munalt grundavdrag med 2Ö00 kro- åtnjuta kommunalt grundavdrag

nor. med 15 000 kronor.

Denna
lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den har
kommit ut från tryckel i Svensk författningssamling och tillämpas försia gången
vid 1984 års taxering.

Har
en ideell förening vid 1984 års taxering inte medgetts grundavdrag enligt denna
lag får rätlelse beslutas av laxeringen enligt 72 a 8 laxeringslagen
(1956:623) eller besvär anföras över taxeringen enligt 100 § samma lag.

Senasle
lydelse 1977:572.

Prop.
1984/85:8 3

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom
föreskrivs atl 8§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskaft'

skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Förening,
som är hänförlig under Förening, som är hänföriig under

53 § 1 mom. första stycket e) kom- 53 § 1 mom. försia stycket e) kom

munalskattelagen, äger alt från den munalskattelagen, äger all från den

taxerade inkomsien åtnjuta slalligl taxerade inkomsien åtnjuta statligt

grundavdrag med 2 000 kronor. grundavdrag med 15000 kronor.

Denna
lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift pä den har
kommit ul från trycket i Svensk författningssamling och lillämpas första gången
vid 1984 års taxering.

Har
en ideell förening vid 1984 års taxering inle medgetts gmndavdrag enligt denna
lag får rättelse beslutas av taxeringen enligt 72 a § laxeringslagen
(1956:623) eller besvär anföras över laxeringen enligt 100 § samma lag.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1974: 770. ' Senaste lydelse 1979: 1LS6.

Prop. 1984/85:8 4

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1984-06-28

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carisson, Feldt, Sigurdsen,
Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl,
R. Carisson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
slalsrådel Feldt

Proposition
om lättnader i beskattningen av ideella föreningar

1
Inledning

Riksdagen
har nyligen (SkU 1983/84:38, rskr 276) begärt en översyn av beskattningsreglerna
för de ideella föreningarna. Till gmnd för riksdagens begäran ligger ett
flertal motioner till riksmötet 1983/84. Den övervägande delen av motionerna
går ul på lättnader i inkomstbeskattningen av olika verksamheier som de
allmännyttiga ideella föreningarna bedriver. Vissa frågor beträffande
mervärdeskatten samt arvs- och gåvoskatten tas emellerlid också upp.
Skatteutskottet uttalar alt översynen enligt utskottets mening bör omfalla
samtliga skallefrågor för de ideella föreningarna och således - förulom
inkomstskatten - även mervärdeskatten och arvsskatten.

Av
skäl som jag strax skall redovisa anser jag det inle lämpligt alt nu tillsätta
en kommitté för alt se över de av riksdagen aklualiserade frågorna. Beiräffande
inkomstbeskattningen anser jag det däremoi påkallat alt omedelbarl föreslå
vissa lättnader. De övriga frågorna kan enligt min mening bäst utredas i annan
ordning. Jag ålerkommer strax till detta.

2
Gällande bestämmelser

De
nuvarande bestämmelserna för inkomst- och förmögenhetsbeskattningen av de
allmännyttiga ideella föreningarna har tillämpats fr. o. m. 1979 års taxering.
De grundläggande bestämmelserna finns i 53 § I mom. försia stycket e), 54 § försia
stycket i), punkt 9 av anvisningarna till 53 § och punkt 4 av anvisningarna till
54 § kommunalskaUelagen (1928:370), KL, i 7§ första stycket f) och 8 § lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.

Prop. 1984/85:8

SIL,
samt i 6 § 1 mom. b) lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskall. De innebär
i korlhel följande. En förening som är allmännyttig och öppen och som använder
sina inkomster i det ideella arbetet, är fri från skalt på sina
kapitalinkomster och realisationsvinster. Rörelse- och fastighetsin-komsler är
också undanlagna från beskattning om inkomsien lill huvudsaklig del härrör
från verksamhet som har etl naluriigt samband med del allmännyttiga ändamålet
eller av hävd brukar utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. För
alt undvika beskattning av småbelopp är de allmännyttiga föreningarna även
berättigade till etl grundavdrag på 2 000 kr. Förmögenhetsskatt eriäggs endast
om och i den mån en förening är skatlskyldig för någon inkomsi.

Beträffande
mervärdeskalten gäller inte några särskilda undanlag för de ideella
föreningarna. Verksamhet som enligt bestämmelserna i KL är att hänföra till
rörelse eller jordbruk anses yrkesmässigt bedriven och redovisningsskyldighet
föreligger så snart omsättningen överstiger 10 000 kr.

Från
gåvoskatt är de allmännyttiga ideella föreningarna befriade. Beträffande
arvsskatten gäller emellertid en snävare gräns för skattefrihet. Endast arv
som avser all tillgodose särskilt kvalificerade allmännyttiga ändamål blir
skattefria (3 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt). Till dessa
ändamål hör bl.a. all främja rikets försvar, barns och ungdoms vård och
fostran, vetenskaplig undervisning och forskning. Till den skattefria kategorin
hör även de religiösa samfunden. Arvsskatten för övriga allmännyttiga
föreningar beräknas emellerlid enligt gynnsammare regler än för andra juridiska
personer och är maximerad till 30%.

3
Föredragandens överväganden

Såvitt
gäller inkomst- och förmögenhetsbeskattningen gäller som jag nämnt fr.o.m. år
1979 nya bestämmelser för beskattning av ideella föreningar. De innebär i sak
både förenklingar och lättnader för sådana föreningar som betraktas som
allmännyttiga. För de allra flesta medför de full skattefrihet. Lagsiiftningen
har på det hela taget fungerat lillfredsställande. För föreningar som driver
rörelse har det dock i några fall visal sig svårt all avgöra om inkomslerna är
skattefria eller inte.

Flertalel
av de moiioner som väckls lill 1983/84 års riksmöie har gått ut på all
föreningarna i störte utsträckning borde få skattefrihet för sådana rörelseinkomster
som härrör från medlemmarnas ideella arbete. Ett exempel på sådanl arbele är
insamling av returpapper. I svar på två frågor om detta i riksdagen den 12
januari 1984 anförde jag bl. a. följande:

Dagens
lagsliftning innebär all de ideella föreningarna har en långt gående
skattefrihet för sådana inkomster som av hävd används för alt finansiera deras
ideella verksamhel. Pappersinsamlingar - oftast i form av kampanjer - har i
decennier varit en vanlig inkomstkälla för främst idrotts-

Prop.
1984/85:8 6

föreningarna.
Somjag har sagl i lidigare interpellationssvar har insamlingsverksamheten
emellertid fått en delvis ändrad karaklär lill följd av 1975 års beslul om
kommunalt renhållningsmonopol. Verksamhelen har ofta fåll större omfattning och
blivil permanent. Detla har lett lill osäkerhet om hur den skall bedömas i
skattehänseende.

Enligt
min mening bör de idella organisationerna åtnjuta skatiefrihet för dessa
traditionella aktiviteter även om verksamhelen bedrivs i någol andra former än fidigare.
I likhei med frågeställarna anser jag således all det är rimligt all
föreningarna befrias från beskattning av normal insamling av returpapper och
liknande, i synnerhet när del sker inom ramen för del kommunala renhällningsmonopolet.
En gränsdragning måsle emellerlid finnas. Jag är nämligen inle beredd atl
medverka till en lagstifining som innebär aU all verksamhet som bedrivs av
ideella föreningar - exempelvis renl kommersiell verksamhet med anställd
personal - blir skattefri endast på den grunden att vinsten används i den
ideella verksamhelen.

Den
lagstiftning vi här talar om är relativt ny och prejudikat från de högre
instanserna saknas ännu i många fall. Domar kommer emellertid fortlöpande. Jag
avser därför inte att nu lägga fram något förslag i saken men ålerkommer - om
det visar sig nödvändigt - i frågan.

Min
uppfattning har därefter inle ändrals. Innan man ännu vet hur olika
föreningsverksamheter kommer att slutligt bedömas i praxis, anser jag det således
inle meningsfullt aft tillsätta en ulredning för att ånyo se över grunderna för
bestämmelserna.

Däremot
har jag kommit fill den uppfatlningen all gmndavdraget bör höjas. Somjag
tidigare nämnl ärdet nu 2000kr., dvs. avsevärt lägre än del skattefria beloppet
för fysiska personer. Höjningen är motiverad av flera skäl. Genom en sådan ålgärd
skulle många av de fall, där fråga är om verksamhet som enbart bedrivs med
ideella insatser, bl.a. av ungdomar, kunna befrias från beskaltning. Della underiäiiar
det praktiska laxeringsarbelel eflersom utredningar inte behöver inledas beiräffande
verksamheter av begränsad omfallning. Samtidigt får dock beloppet inte vara av
den storleksordningen alt illojala förfaranden uppmunlras eller konkurrensen med
privala näringsidkare snedvrids. Enligt min mening innebär ell grundavdrag på
15000 kr. en lämplig avvägning. Jag föreslår därför att grundavdraget höjs både
statligt och kommunall till 15000 kr. Förslaget föranleder ändringar i 48 § 1
mom. KL och 8 § SIL. Det skattebortfall som följer torde vara försumbart.

På
mervärdeskattens område har i riksdagen framförallt del förhållandet tagils upp
atl försäljning av skänkta varor beskattas när försäljningen sker i butik,
oaktat behållningen går lill behjiirtansvärda ändamål. Saken är -som utskottet
också har påpekal - komplicerad. En skattebefrielse kan leda ull
konkurrenssnedvridningar och andra svåröverblickbara konsekvenser. Enligt min
bedömning kan frågan bäsl belysas inom ramen för mervärdeskatteutredningens (Fi
1971:05) arbete. Jag har erfarit att mervärdeskatteulredningen kommer alt ta
upp denna fråga. Del finns därför inte någon anledning för regeringen att
företa någon åtgärd i denna del.

Prop. 1984/85:8 7

Vad
slutligen gäller arvsskatten har i riksdagen hemställts atl fler organisationer
skulle befrias från arvsskatt. På arvs- och gåvobeskatlningens område har
emellertid nyligen en kommitté (Fi 1984:02) fillsalls för au se över väsenlliga
delar av bestämmelserna. 1 kommilléns uppdrag får anses ingå även att ta upp
den nuvarande gränsdragningen mellan sådana organisationer som är befriade
från såväl arvs- som gåvoskall och sådana som är befriade endasl från
gåvoskall. Inle heller här finns del därför anledning till någon ytteriigare
åtgärd.

4 Ikraftträdande
m. m.

Del
är angelägel alt det nya grundavdraget kan medges utan dröjsmål. Jag har funnit
alt det inle skulle bereda skattemyndighelerna några slörre praktiska svårigheler
alt göra detta redan vid årets taxering. Trots atl de nya bestämmelserna inte
torde kunna träda i kraft under innevarande taxeringsperiod, bör nämligen det
högre avdragel kunna medges vid årets taxering genom all länsstyrelsen eller
den lokala skattemyndigheten beslutar om rättelse av laxeringen enligt 72 a §
taxeringslagen (1956:623), TL. Jag har inhämtat att riksskatteverket är berett atl
medverka lill alt den rättelsemöjlighelen utnyttjas. Jag föreslår därför atl
det högre grundavdraget medges redan vid 1984 års taxering. För atl säkerslälla
att rättelse enligt 72 a § TL kan göras och att - om en förening ändå inte tillerkänns
det högre avdraget - besvär får anföras enligt 100 § TL har beslämmelser om della
tagils in i övergångsbestämmelserna.

Med
hänsyn lill att den föreslagna lagändringen inskränker sig till en beloppsmässig
ändring av grundavdraget finns del enligt min mening inte något behov av att inhämla
lagrådels yltrande över förslagen.

5 Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskallelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om slallig
inkomstskatt.

Med
tanke på alt de nya bestämmelserna skall tillämpas redan vid årets taxering bör
regeringen föreslå riksdagen all besluta all förkorta motionstiden lill sju
dagar.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposifion
föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984