Prop. 1984/85:80

Prop.
1984/85:80

Regeringens proposition

1984/85:80

om
beskattningen vid anställdas förvärv av aktier i vissa fall, m. m.;

beslutad
den 8 november 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag
sora har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannäranda dag.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås bestäramelser sora i vissa
fall undantar anställdas förvärv av aktier i det bolag där de är anställda
från beskattning sora löneförraån. Enligt förslaget blir undantagsregeln
tillämplig under fömtsättning att en anställds förvärv skett på samraa villkor
som gällt för allmänheten och de anställdas aktieförvärv tiUsararaans raed
förvärv som görs av aktieägare i bolaget inte avser mer än 20% av det totala
antalet utbjudna aktier. Dessutom föreslås att undantagsregeln inte skall gälla
för anställda som köpt aktier för mer än 30000 kr. En annan förutsättning för
att de nya bestämmelsema skall bli tUlämpliga är enligt förslaget att aktierna
i bolaget vid tiden för aktieförsäljningen inte är noterade på Stockholms
fondbörs eller är föremål för handel på den s. k. OTC-marknaden.

De
nya reglerna föreslås bli tillämpliga redan vid 1984 års taxering.

1 propositionen föreslås också ändrade regler som
skall göra det möjligt för s.k. äkta bostadsföretag att fuUgöra sin
kontroUuppgiftsskyldighet genom att lämna uppgiftema på ADB-mediura. Dessa nya
regler skall enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 1985.

Ett
av lagförslagen i denna proposition har granskats av lagrådet. ProposUionen
innehåller därför tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 8), lagrådets yttrande
(s. 45) och föredragandens ställningstagande till lagrådets synpunkter särat
skälen för de lagförslag sora inte har granskats av lagrådet (s. 47).

Den sora vill ta del av saratUga skäl för
lagförslagen raåste därför läsa alla tre delama.

1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 80

Prop.
1984/85:80 2

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:
370) dels atl 32 § 3 mom. skall ha nedan angivna lydelse, dels att i anvisningarna
till 32 S skall införas en ny punkt, 3 a, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 §

3 mom.' Såsom intäkt upplages icke vad som av stulen
anvisats till bestridande av särskilda, med vissa tjänster eller uppdrag förenade
kostnader, såsom:

utlandslillägg och därmed
likställda lörmåner för utom rikel stationerad personal vid
utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet;

förvallningskostnadsbidrag och anslag till andra expenser;

å stat uppförd häst- och båtlega;

till beställningshavare vid armén
utgående hästgottgörelse för egna tjänslehästar;

resekostnads- och traktamentsersättning;

kostnadsersättning för vård av person i enskilt
familjehem;

ägande i följd härav skattskyldig icke göra avdrag för
underskott, som kan uppkomma därigenom, att sålunda anvisat anslag icke förslår
till täckande av därmed avsedda utgifter.

Bestämraelserna i första stycket tillämpas även på
motsvarande kostnadsersättning som anvisats av kommun eller som bekostas av
Nordiska ministerrådet i samband med arbele inom ramen för del nordiska
tjänsie-mannautbyiet. Bestäramelserna tillämpas vidare - i den omfattning som
anges i punkt 7 fjärde stycket av anvisningarna - på kostnadsersättningar som
anvisats av styrelsen för Stockholms internationella fredsforsknings-institut
(SIPRI) lill sådan på beslämd tid kontraktsanställd forskare vid SlPRl som är
utländsk medborgare och som vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är
bosatt i Sverige. Riksskatteverket får också, när skäl föreligger, förklara alt
reglerna i första siycket skall tillämpas på motsvarande ersällning, som
anvisats av annan offentlig institution. Sådant beslut får, när
omständigheterna föranleder det, återkallas av riksskatteverket. Mot beslut,
som riksskatteverket meddelat enligt delta stycke, får talan inte föras.

Förmånen av fri sjukvård eller fri tandvård, så ock av fri
grupplivförsäkring upptages icke såsora intäkt, oavsett om förmånen åtnjutits
på grund av statlig eller på grund av kommunal eller enskild tjänst. Har sådan
förmån åtnjutits på grund av enskild tjänst och ulgålt efter väsentligt
förmånligare grunder än som gälla för befattningshavare i statens tjänst, skall
dock förmånen upptagas såsom intäkt till den del den utgått efter förmånligare
grunder än de för näranda befattningshavare gällande. Förraån av fri
gruppsjukförsäkring enligl grunder som fastställts i kollektivavtal raellan
arbetsraarknadens huvudorganisationer upptages ej såsora inläkt.

Såsora intäkt upplages ej heller
förmån av mindre värde, som utgått i annat än penningar, därest förmånen kan
antagas icke vara avsedd att utgöra direkt vederlag för utfört arbete.

' Senaste lydelse 1983:446.

Prop.
1984/85:80 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För vissa av de fall då en anställd
i etl aktiebolag förvärvat aktier i bolaget eller i elt bolag, som ingår i
samma koncern som bolaget, finns särskilda bestämmelser i punkt 3 a av
anvisningarna.

Anvisningar

tiU32§

3 a. Har en anställd i etl aktiebolag
förvärvat aktier i bolaget eller i elt bolag, som ingår i samma koncern som
bolaget, liU ell pris som understiger marknadsvärdet skall skillnadsbeloppet
inte las upp som intäkt om

1. aktier på grund av samtidigt

erbjudande har förvärvats även av

andra än bolagets anställda och

aktieägare samt anställda och ak

tieägare i annal bolag, som ingår i

samma koncern som bolaget, på

samma villkor som gällt för de an

stäUda,

2.
under I
nämnda anstålidas och aktieägares sammanlagda aktieförvärv inle har överstigit
tjugo procent av del lolala antalet utbjudna aktier,

3.
den
anställde därvid inte har förvärvat aktier för etl belopp som överstiger 30000
kronor.

Vid beräkning enligt första stycket
2 medräknas även aktier beträffande vilka en aktieägare avyttrat sin företrädesrätt
att förvärva aktier tiU andra än de anställda och aktieägarna.

Bestämmelserna i denna anvisningspunkt
gäller inte om aktierna vid tiden för de anställdas förvärv är inregistrerade
vid Stockholms fondbörs eller är föremål för handel enligl elt avtal som
bolaget har träffat med en svensk fondkommissionär med skyldighet för denne
att på begäran av envar ange kurser på aktierna och lill dessa kurser köpa och
sälja sådana aktier.

Prop. 1984/85:80

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Vid tillämpning av denna anvisningspunkt jämställs
styrelseledamot och styrelsesuppleunt med anställd.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag dä
lagen enligt uppgift på den har kommU ut från trycket i Svensk föriattningssumling
och lillämpas första gången vid 1984 års taxering.

Prop.
1984/85:80 5

2
Förslag till

Lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 42 § 4 mom. taxeringslagen
(1956:623)' skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

42§

4 mom." Uppgift enligt I mom. 4 mom. Uppgift enligt I mom.

och 3 mom. första stycket
skall och 3 mom. första stycket skall

utan anmaning avlämnas senast den utan anmaning avlämnas senast den

15 februari under taxeringsåret till 15 februari under taxeringsåret,

den lokala skattemyndighet inom Uppgiften skall lämnas till den lo-

vilkens verksamhetsområde för- kala skatterayndighet inom vilkens

eningens eller bolagets fastighet är verksamhetsområde föreningens el-

belägen. Uppgiften skall avfattas på ler bolagets fastighet är belägen och

blankett enligt fastställt formulär el- avfattas på blankett enligt fastställt

ler på sätt som skattechefen be- formulär eller på sätt som skatte-

stämmer. chefen bestämmer.

Riksskatteverket får på an.sökan av uppgiftsskyldig
medge undantag från bestämmelserna i första stycket andra meningen. Riksskatteverkets
heslut får inte överklagas.

Den som enligt första stycket har att lämna uppgift
utan anmaning skall senast den 8 februari under taxeringsåret underrätta varje
medlem eller delägare om innehållet i uppgiften i vad den angår honom.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985.

'
Lagen omtryckt 1971;.199.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1974:773.

=
Senaste lydelse 198.1: 104.S.

Prop. 1984/85:80 6

3
Förslag till

Lag
om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7§ skatteregisteriagen
(1980:343)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

För fysisk och juridisk person får, utöver de
uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistrel innehålla
följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag
som avses i 25 § 8) taxeringslagen (1956:623).

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt
taxerings- eller mer-värdeskatlebesök eller annat sararnanträffande enligt 31 §
2 mom. tredje stycket taxeringslagen eller 26 a § lagen (1968:430) om raervärdeskatt.
För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets
beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underiag för skatt raed
anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.

3. Uppgift ora registrering av skyldighet att betala
skatt, uppgifter sora behövs för att bestäraraa skatt enligt uppbördslagen
(1953:272) och lagen om mervärdeskatt eller avgift enligt lagen (1982:423) ora
allraän löneavgift och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare samt uppgifter ora redovisning, inbetalning och återbetalning av
sådana skatter eller avgifter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till
sådant beslut som enligt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd.

5. Uppgift om beslut ora anstånd raed avgivande av
deklaration och raed betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt
uppgift om atl laga förfall föreligger för underlåtenhet alt fullgöra
deklarationsskyldighet.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs
för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i självdeklaration i
sammanställningarna för statlig och komraunal inkorastskatt samt i
förraögenhetsredovisningen ora skattepliktig förmögenhet.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen
för beslutet, samt uppgift ora utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran raot personen registrerats
hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift ora beslut om
ackord, likvidation eller konkurs särat uppgift om betalningsinställelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer särat särskild adress för skatteförsändelse.

12. Uppgift från kontrolluppgift 12. Uppgift från kontrolluppgift enligt 37 § 1 mom.
1 -3, 3 b-3 f, 4 enligt 37 § 1 mom. 1-3, 3 b-3 f, 4 och 8
taxeringslagen samt från så- och 8 samt 42 § I mom. och 3 mom. dan särskild
uppgift som avses i 3 § första styckel taxeringslagen saml lagen (1959:551)
om beräkning av från sådan särskild uppgift som pensionsgmndande
inkomst enligt avses i 3 § lagen (1959:551) om be-

'
Lagen omtryckt 1983: 143.

Lydelse
enligt prop. 1984/85: 18 och prop. 1984/85:22.

Prop. 1984/85:80 7

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

lagen
(1962:381) ora allmän försäk- räkning av pensionsgrundande in

ring, komst enligt lagen (1962:381) om

allmän
försäkring.

13. Uppgift om beteckning, taxeringsvärde, del värde och beskattningsnatur
för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om
fastigheten har flera ägare samt sådan uppgift om fastigheten .som behövs för
bedömning huruvida inkomst av fastigheten skall beräknas med lillämpning av 24
§ 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och uppgift om intäkt som har beräknats
med tillämpning av nämnda lagrum samt övriga uppgifter som behövs för beräkning
av slatlig fastighetsskatt.

14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för
planerat taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande
enligt 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen eller 26 aS lagen om
mervärdeskatt.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare.

16. Uppgift om bruttointäkt av tjänst och dennas fördelning på olika
kale,;orier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten och dennas fördelning
på kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats å ena sidan och övriga
kostnader å andra sidan.

17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.

18. Uppgift angående varulager, resultat av bruttovinstberäkning, annan
beräkning av relationstal eller liknande, nettointäkt eller underskott av
förvärvskälla med angivande av den del därav som belöper på delägare,
skönsmässig beräkning, belopp som under beskattningsåret har stått till
förfogande för levnadskostnader, varuuttag, totala bilkostnader samt privat
andel därav, bilförmån, bostadsförmån eller annan sådan förmån, avsättning till
fond, investeringsreserv eller liknande, insättning på skogskonto eller
liknande, nedskrivning av fordringar samt av- och nedskrivning med högsta
möjliga belopp, dock endast uppgift om att här angivet förhållande föreligger
och om belopp, procenttal eller årtal.

19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon saml om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1985.

Prop. 1984/85:80 8

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-10-23

Närvarande:
statsrainistern Palrae, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist,
Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Andersson, Boströra, Bodström,
Gradin, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbora

Föredragande:
statsrådet Feldt

Lagrådsremiss
om beskattningen vid anställdas förvärv av aktier i vissa fall

1
Inledning

Under de senaste åren har ett betydande antal
aktiebolag introducerats på Stockholras fondbörs och den nya särskilda
marknaden för aktier i små och raedelstora företag, den s. k. OTC-marknaden.
Ett vanligt förekommande inslag i de aktieutförsäljningar som föregått sådana
introduktioner har varit att de anställda i bolagen fått tillfälle att förvärva
en viss andel av aktierna. Många av dessa marknadsintroduktioner har
kännetecknats av att de första noterade kurserna på aktierna högst betydligt
överstigit de priser som betalats vid utförsäljningen.

Denna aktivitet på aktiemarknaden gav i våras
upphov till en debatt i fråga om beskattningskonsekvenserna för anställda som -
raed viss företrädesrätt fraraför andra intressenter - förvärvat aktier i det
egna företaget. Den från fiskalt håll hävdade uppfattningen alt förvärven i
princip skall medföra en beskattning som löneförmån för skillnaden mellan marknadsvärdet
och förvärvspriset utsattes för kritik, bl.a. i riksdagen. En genomgång av
beskattningsfrågan inom finansdepartementet har redovisats i proraemorian (Ds
Fi 1984:21) Beskattningen vid anställdas förvärv av aktier i det egna
företaget. 1 promemorian föreslås bestämraelser som undantar vissa förvärv från
förmånsbeskattning. Proraeraorian har remissbehandlats.

Jag kommer nu att ta upp frågan om lagstiftning på
gmndval av promemorieförslaget.

TiU protokollet i detta ärende bör fogas dels
promeraorian som bilaga I, dels en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning
av remissyttrandena som bilaga 2.

Prop. 1984/85:80 9

2
Föredragandens överväganden 2.1 Inledande synpunkter

De i ärendet aktueUa beskaltningsfrågorna har sin
gmnd i den stora aktivitet sora under senare år kännetecknat den svenska
aktieraarknaden. Under år 1983 och första halvåret 1984 introducerades 26 bolag
på Stockholras fondbörs och 48 bolag på OTC-marknaden. 1 de flesta faU har
introduktionema föregåtts av någon förra av utförsäljning av aktier i bolaget.
När det gäller OTC-bolagen har det närraast varit regel att de anställda
tecknat en viss andel av de utbjudna aktierna. Denna andel har i allmänhet
legat mellan 5 och 15%.

Vid introduktionerna under 1983 var de aktiekurser
som noterades på börsen eller OTC-listan regelmässigt högre än
utförsäljningspriserna. 1 några fall rörde det sig om en kursstegring på flera
hundra procent.

Det är raot den bakgmnden man skall se debatten om
beskattningskonsekvenserna för de anställda som deltagit i aktieutförsäljningarna.
Företrädare för skatteadrainistrationen gjorde gällande att anställda sora med
viss företrädesrätt förvärvat aktier i det egna företaget till en kurs sora är
lägre än marknadsvärdet skall påföras en förmån vid beräkningen av tjänsteinkomsten
som motsvarar skUlnaden raellan vederlaget och marknadsvärdet. Den
uppfattningen kritiserades från olika håll. Kritikerna pekade bl. a. på att
någon motsvarande beskattning inte träffar utomstående personer som förvärvat
aktier på samraa villkor sora de anställda. Enligt kritikerna skulle en
förraånsbeskattning också strida raot principen att orealiserade
värdestegringar inte skall beskattas. Dessutora gick kritiken ut på att en
förmånsbeskattning kunde få orimliga konsekvenser i de fall aktiekursen når en
toppnotering i anslutning till introduktionen för att sedan falla.

1 departementsproraeraorian redovisas slutsatsen
att gällande skattelagstiftning i flera av de diskuterade fallen torde
raedföra en förmånsbeskattning. Det konstateras vidare att det ofta uppställer
sig betydande svårigheter att bestämma förmånens värde. Dessutom noteras att
de allra flesta anställda i den aktuella situationen inle varit medvetna om att
en beskattning kunde ifrågasättas. Många av dem har också på olika sätt
uppmuntrats att delta i aktieemissionerna. Mol den bakgrunden förslås att
uttryckliga bestäramelser införs som undantar vissa förvärv från
förmånsbeskattning. Genom de föreslagna bestämmelserna klargörs under vilka
fömtsättningar anställda kan förvärva aktier i det egna företaget utan att
riskera att träffas av förraånsbeskattning.

Vid reraissbehandlingen har förslaget i
proraemorian överlag fått elt positivt beraölande. Några remissinstanser har
dock från skilda utgångspunkter kritiserat förslaget. Kammarrätten i Göieborg
ifrågasätter uppfattningen att gällande regler medför förmånsbeskattning i de
diskuterade fallen och anser därför att etl lagstiftningsingripande är
obehövligt. Bankinspektionen och länsstyrelsen i Gävleborgs län förordar en
generell regle-

Prop. 1984/85:80 10

ring
av den innebörden att anställdas aktieförvärv aldrig skall medföra
förmånsbeskattning. Även styrelsen för Stockholms fondbörs kritiserar
begränsningarna i den föreslagna undantagsbestämmelsen. De skäl som motiverat
förslaget i promeraorian kritiseras i olika hänseenden av länsstyrelsen i
Malmöhus län sora inte kan tillstyrka förslaget i nuvarande utforraning.
Enligt länsstyrelsen är det otillfredsställande att den föreslagna lagregleringen
endast klarar ut en del av ett oklart rättsoraråde. Man hävdar atl en sådan
lagstiftning inte bidrar till att förenkla beskattningsreglerna.

Sora fraragår av proraemorian är det i avsaknad av
något vägledande regeringsrättsavgörande svårt att göra en helt säker bedömning
av beskattningskonsekvenserna i de diskuterade fallen. Enligt rain mening
måste dock utgångspunkten för ett ställningstagande i den föreliggande lagstiftningsfrågan
vara att en förmånsbeskattning kan komma att ske med oförändrade regler. Vill
man med säkerhet undvika beskattning i vissa fall krävs ett
lagstiftningsingripande. Någon annan möjlighet att åstadkomraa ett sådant
resultat föreligger inte.

Jag delar den i promemorian redovisade uppfattningen
att övervägande skäl talar för att vissa förvärv uttryckligen undantas från
förmånsbeskattning. Även när det gäller räckvidden av en sådan
undantagsbestämmelse kan jag ansluta mig till bedömningarna i promemorian. Det
kan således i detta sararaanhang inte koraraa ifråga att, sora några
reraissinstanser efterlyst, göra ett generellt undantag från
förmånsbeskattningen beträffande anställdas förvärv av aktier i det egna
företaget. 1 vilken utsträckning mera genomgripande förändringar på detta
beskattningsområde kan komma att aktualiseras i framtiden är givetvis svårt att
fömtse. Jag vill i den delen påminna om att förraånsbeskattningskoraraittén (B
1978:02) arbetar med en översyn av förmånsbeskattningen.

Sammanfattningsvis föreslår jag en
lagstiftningsåtgärd efter de riktlinjer som har förordats i promeraorian.

2.2
Förslagets närmare utformning

2.2.1
Undantagsbestämmelsens tUlämpningsområde

Enligt förslaget i promemorian skall anställdas
aktieförvärv under vissa föratsättningar undantas från förmånsbeskattning.
Följande krav måste vara uppfyllda för att undantaget skall bU tillämpligt.

Förvärvet skall ske på samraa villkor sora
tillämpas för utomstående personer och den del av de utbjudra aktiema som
tilldelas de anställda får inte överstiga 20%. Vid en nyemission skall även de
aktier som med företrädesrätt får tecknas av aktieägarna i bolaget eller
aktieägarna i annat bolag inom sararaa koncem rymmas inora 20% av de
nyemitterade aktierna. Är det fråga om en utförsäljning av aktier i ett
dotterbolag skall de aktier sora får förvärvas av moderbolagets aktieägare med
företrädesrätt medräknas på raotsvarande sätt. Som ytteriigare villkor skall
gälla att

Prop.
1984/85:80 11

bolaget
vid förvärvstidpunkten inte är börs- eller OTC-noterat. Vidare skall
undantagsregeln inte gälla för en anställd som har förvärvat aktier för raer än
30000 kr.

Från
allmänna utgångspunkter har flera remissinstanser på myndighetssidan uttalat
atl förslaget innebär en förenkling till följd av att elt betydande antal
svårbedömda fall heU undantas från beskattning. Man har då också räknat med att
företagen i framtiden koraraer att anpassa sig tiU de ramar som bestämmelsen
ger.

Några
remissinstanser har däremot kritiserat den föreslagna regeln för atl den, på
grund av de olika begränsningarna, blivit tekniskt komplicerad och därmed svår
att tillämpa. Av dessa kritiker är det dock endast någon enstaka sora
ifrågasätter behovet av de föreslagna begränsningarna.

Om
man bortser från det fåtal reraissinstanser som avstyrkt förslaget råder del
således enighet om att de begränsningar som undantagsregeln försetts med är
motiverade. Det är också min uppfattning att inskränkningarna är lämpligt
avvägda. Jag vill här understryka betydelsen av att åtgärden inte får leda
till att det öppnas möjligheter till kringgående av en annars avsedd
beskattning av anställningsinkomst.

Vad
jag nu sagt innebär attjag i allt väsentligl kan godta den utformning av
undantagsbestämmelsen som föreslagils i promemorian. På några punkter som jag
lar upp i det följande ger dock påpekanden från remissinstanserna anledning
till vissa koramentarer och förtydliganden.

2.2.2
Begreppet anställd, m.m.

I promeraorians text liksora i
författningsförslaget används genomgående begreppet anställd för att ange den
personkrets som avses med det föreslagna undantaget från förraånsbeskattningen.
Några reraissinstanser, det gäller främst länsstyrelsen i Gävleborgs län,
fömtser tillämpningsproblem i fråga om detta begrepp.

Enligt
min mening torde det inte annat än undantagsvis uppstå svårigheter att avgöra
om en person vid tiden för aktieutförsäljningen är att betrakta som anställd i
företagel. I den mån tveksamhet skulle föreligga synes det lämpligt att vid
bedömningen av vilka som skall räknas som anställda i ett bolag söka ledning i
hur begreppet arbetstagare bestämts när det gäller skyldigheten alt belala
arbetsgivaravgifter. Vid lillämpningen av undantagsregeln bör dessutom
ledamöter i bolagets styrelse hänföras till kategorien anställda.

När det i övrigt gäller de olika
tillämpningsproblem i detla hänseende som tagUs upp av länsstyrelsen i
Gävleborgs län villjag framhålla följande. Författningsförslagel tar i första
hand sikte på sådana mera omfattande utförsäljningar av aktier som föregår en
börs- eller OTC-introduklion och i vilka en övervägande del av aktierna sprids
lill utomstående förvärvare. Det är i den situationen som de diskuierade
beskatlningskonsekvenserna aktualiseras. Motsvarande frågeställningar väcks i
allmänhet inte om det

Prop. 1984/85:80 12

handlar
om raindre orafattande aktieutförsäljningar utan direkt samband raed någon
tilltänkt marknadsintroduktion. Beskaltningssituationen för anställda som
förvärvar aktier vid utförsäljningar av det sistnämnda slaget kommer inte att
förändras genom den nya bestäraraelsen. Mot den nu antydda bakgrunden bör man
enligt min mening utgå från att andra intressen i samband med en aktieemission
begränsar utryraraet för sådana åtgärder av kringgåendekaraktär som
länsstyrelsen i Gävleborgs län pekar på. Jag har i del föregående godtagit
promemorieförslagets begränsningar. Enligt min mening leder redan dessa till
att den nya bestämmelsen blir relativt svårtillgänglig. Elt tillgodoseende av
länsstyrelsens alla krav på lagtextens utformning synes mig uteslutet.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp en annan
fråga. Som nyss nämnts tar del föreslagna undantaget från förraånsbeskattningen
sikte på aktieutförsäljningar som sker i anslutning till en börs- eller
OTC-introduklion av bolaget i fråga. Författningsregleringen innehåller
emellertid ingen uttrycklig begränsning i det avseendet. Några remissinstanser
har efterlyst en sådan begränsning. För egen del har jag funnit att behovet av
ett sådant ingrepp inte kan vara särskUt stort. Till följd av de övriga
begränsningar sora byggts in i undantagsbestäranielsen torde det nämligen vara
svårt att utnyttja undantaget för att åstadkomma icke avsedda skattelättnader
för anstäUda i bolag där någon marknadsintroduktion inte är nära förestående.
En åtgärd av del efterlysta slaget skuUe dessutom ge författningstekniska
komplikationer. Jag kan därför inte förorda en sådan begränsning.

Jag anser del inte heller påkallat atl utsträcka
undantagsbestämmelsens tillämpningsområde till att omfatta även andra än
anställda i aktiebolag och andra slag av värdepapper än aktier, vilket har
ifrågasatts från några remissinstanser.

2.2.3
20 %-regeln

Förslaget i proraemorian om att undantaget från
förraånsbeskattning bl.a. skall kräva atl de anställda och aktieägarna
tillsararaans inte förvärvat mer än 20% av de försålda aktierna har i
allmänhel godtagits av remissinstanserna. Den kritik som framföris går ut på
att aktieägarnas förvärv inte bör inräknas i det 20-procenliga utrymmet. Mot
den föreslagna nivån har inte rests några invändningar om man bortser från det
fåtal instanser sora avstyrkt förslaget eller förordat en lösning som innebär
att anställdas aktieförvärv generellt undantas från förmånsbeskattning.

En begränsning i det nu diskuterade hänseendet är
enligl min mening helt nödvändig. Jag finner också - i likhet med
remissinstanserna - att den föreslagna andelsbeslämningen är lämplig. För alt
nå syfiet alt förhindra att villkoren för aktieförvärven bestäms så atl de
anställda ges en pålaglig förmån krävs det all även aktieägarnas förvärv skall
rymmas inom 20% av det totala antalet sålda aktier.

Prop.
1984/85:80 13

2.2.4 30000 kr-begränsningen

I promeraorian föreslås alt
undanlaget från förmånsbeskattning inle skall gälla för anställda som köpt
aktier för mer än 30000 kr. Behovet av en spärregel av del slaget har endasl
salts i fråga av Svenska OTC-föreningen. Flera remissinstanser hävdar dock att
spärrbeloppet bör anknytas till basbeloppet. Några instanser förordar att
beloppet konstrueras som ett skattefritt gmndbelopp. LO ifrågasätter om inte
den föreslagna beloppsgränsen ligger på en för hög nivå.

Jag delar uppfattningen om behovet av en spärregel som
skall förhindra att aklietilldelningen inom ramen för del 20-procentiga
utrymmet tas i anspråk av endast ett fåtal anställda. Tillämpningsskäl talar
också för all begränsningen knyts till vederlaget för de förvärvade aktierna.
När det sedan gäller frågan om man skall välja etl fast belopp eller en
basbelopps-anknuten gräns förordar jag det altemativ som valts i promemorian,
dvs. ett fast belopp. Allmänt sett bör man nämligen iaktta en betydande restriktivitet
när det gäller nya anknytningar till basbeloppet. Jag kan inle finna att
tillräckliga skäl talar för att frångå den principiella inställningen i det nu
aktuella fallet.

Beloppet bör, sora förelagits i
promemorian, ha karaktären av gränsbelopp. Även när det gäller nivån kan jag
ansluta mig tUl promemorieförslaget.

Jag vill här skjuta in att
bedömningen av om 30000 kr-begränsningen, liksom övriga begränsningar, är
uppfylld skall göras särskill för varje aklieulförsäljning.

2.2.5 Övriga synpunkter på författningsförslaget

Några remissinstanser har
kritiserat den föreslagna förfatlningslösning-en. Man har hävdat att lagtexten
blivit svårtillgänglig bl.a. till följd av att beslämmelsen inle delats upp i
punkter. Kammarrätten i Göteborg anser dessutom atl bestämmelsen bör tas in som
en ny punkt i anvisningarna till 32§KL.

Jag delar uppfattningen att
bestämmelsen bör kunna ges en mera lättillgänglig utformning genom en
punktindelning. För att åsladkomma detta synes det lämpligast att la in
bestämmelsen som en ny anvisningspunkt till 32 § KL. Jag förordar därför en
sädan ändring jämfört med promemorieförslaget.

2.2.6 Ikraftträdandet

Enligl promemorieförslagel skall de
nya bestämmelserna tillämpas redan vid 1984 års taxering. Förslaget har
berörts av endast två remissinslanser. Länsstyrelsen i Malmöhus län har
invändningar av främst prakliskt slag. RSV däremot antyder principiell krilik.
Verket ifrågasätler om inte lagstiftningen - mot bakgrund av det oklara
rättsläget - skulle kunna uppfattas såsom en skärpning av beskattningen med
retroaktiv karaklär.

Prop. 1984/85:80 14

Skälet tiU den föreslagna ikraftträdandetidpunkten
är givetvis önskemålet ora att även aktieförvärv under år 1983 skall orafattas
av de nya reglema. Även jag bedöraer det sora angeläget att en sådan
tillämpning kan uppnås. Jag kan inte heller inse att lagstUtningsåtgärden
skulle kunna medföra några retroaktiva verkningar av det slag sora RSV antyder
eftersora förslaget endast medför att aktieförvärv där förmånsbeskattning kunnat
komraa i fråga uttryckligen undantas från en sådan beskattning. Jag föreslår
därför att de nya bestäraraelsema skaU tillärapas fr. o. m. 1984 års taxering.

2.3
Övriga frågor

Mitt förslag innebär attjag förordar ett begränsat
lagstiftningsingripande som ger en rara för anställdas aktieförvärv inom vUken
förmånsbeskattning är utesluten. Av de nya bestämraelserna följer däreraot inte
att förmånsbeskattning alllid skall inträda vid aktieförvärv sora inte
orafattas av dessa bestämraelser. Hur sådana förvärv skall behandlas skattemässigt
får liksora hittills lösas i praxis.

Mot den nu angivna bakgmnden är jag i detta
sararaanhang inte beredd att föreslå några regler eller på annat sätt lärana
anvisningar i fråga ora hur förmånsvärderingen skall ske i beskattningsfallen,
något som vissa remissinstanser har efterlyst. Utvecklingen i dessa hänseenden
kommer emellertid att följas uppmärksamt från finansdepartementets sida.

3
Upprättat lagförslag

1
enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag
till lag ora ändring i kommunalskattdagen (1928: 370). Förslaget bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 3.

4 Hemställan

Jag
hemställer alt lagrådets yttrande inhämtas över lagförslaget.

5 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemstäUan.

Prop.
1984/85:80 15

Bilaga I

FINANSDEPARTEMENTET

BESKATTNINGEN VID ANSTÄLLDAS FÖRVÄRV AV AKTIER I DET EGNA
FÖRETAGET

DsFi 1984:21

Prop.
1984/85:80 16

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING
............................................ .. 17

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG
.................................... .. 18

1 Inledning ....................................................... .. 20

2 Emissioner ..................................................... 20

3 Nuvarande beskattningsregler .......................... 21

4 Överväganden .............................................. .. 25

5 Förslag ........................................................ .. 28

6 Ikraftträdandet ............................................... .. 31

7 Författningsförslag ......................................... 31

Prop. 1984/85:80 17

SAMMANFATTNING

1 proraeraorian behandlas vissa skattefrågor i
samband med anställdas förvärv av aktier i det bolag där de är anställda.
Frågorna har nyligen aktualiserats i skilda sammanhang. Företrädare för skalleadministrationen
har därvid uttalat att anställda som får förvärva aktier i det egna bolaget
till en kurs som är lägre än raarknadsvärdet skall påföras en förmån vid
beräkningen av tjänsteinkomsten som raotsvarar skillnaden mellan vederlaget
och marknadsvärdet. Med utgångspunkt i några konkreta fall där anställda fått
förvärva aktier i anslutning till att aktierna introducerats på OTC-marknaden
har uttalandet kritiserats från olika håll. Bl. a. ställdes tre frågor i
riksdagen till finansministern. 1 sitt svar utlovade finansrainistern en
skyndsara genoragång av beskattningsområdet i fråga inom finansdepartementet.

1
promeraorian redovisas den slutsatsen att gällande skattelagstiftning i flera
av de diskuterade fallen torde medföra en förmånsbeskattning. Det konstateras
vidare att det ofta uppställer sig betydande svårigheter att bestäraraa
förraånens värde. Dessutom noteras att de allra flesta anställda i den aktuella
situationen inte varit medvetna om att en beskattning kunde ifrågasättas. Många
av dem har också på olika sätt uppmuntrats att deUa i aktieemissionerna. Mot
den bakgrunden föreslås att uttryckliga bestämmelser införs som undantar vissa
förvärv från förmånsbeskattning.

Enligt de nya reglerna skall anställdas
aktieförvärv inte beskattas sora löneförmån ora förvärvet skett på sarama
villkor sora tillämpats för allmänheten även om de anställda fått viss
företrädesrätt till aktieteckning. Ora undantagsregeln skall bli tiUäraplig får
de anställdas förvärv tillsararaans raed förvärv sora görs av tidigare
aktieägare i bolaget inte avse mer än 20 % av de totalt utbjudna aktierna.
Dessutom föreslås ett spärrbelopp i syfte att förhindra att aktietilldelningen
inom raraen för det 20-procentiga utrymmet tas i anspråk av endast ett fåtal
anställda. Om vederlaget för aktierna överstiger 30000 kr. skaU, enligt
förslaget, undantagsregeln inte gälla. De föreslagna bestämmelserna skall
tillämpas endast i fråga om aktieutförsäljningar som föregår en
marknadsintroduktion.

1 promemorian uttalas vidare att beskattningsfrågorna
vid anställdas förvärv av aktier i andra fall än de som omfattas av
undantagsregeln liksom hittills bör få sin lösning i praxis.

De nya reglerna skaU enligt förslaget börja
lillämpas redan vid 1984 års taxering.

2
Riksdagen 1984/85. 1 saml Nr 80

Prop.
1984/85:80 18

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs alt 32 § 3
mom. kommunalskattelagen (1928; 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 S

3 mom.' Såsom intäkt upptages icke
vad som av staten anvisats till bestridande av särskilda, med vissa tjänster
eller uppdrag förenade kostnader, såsom:

utlandstillägg och därmed
likslällda förmåner för utom rikel stationerad personal vid
utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet;

förvaltningskostnadsbidrag och anslag till andra expenser;

å stat uppförd häst- och båtlega;

lill beställningshavare vid armén
utgående häslgoltgörelse för egna Ijänsthäslar;

resekostnads- och traktamentsersättning;

kostnadsersättning för vård av person i enskilt
familjehem;

ägande i följd härav skattskyldig
icke göra avdrag för underskott, som kan uppkomraa därigenom, att sålunda
anvisat anslag icke förslår till läckande av därmed avsedda utgifter.

Bestämraelserna i första siycket
tillämpas även på moisvarande kostnadsersättning som anvisats av kommun eller
som bekostas av Nordiska ministerrådet i samband med arbete inom ramen för det
nordiska tjänstemannautbytet. Bestämmelserna tillämpas vidare - i den
omfattning som anges i punkt 7 fjärde stycket av anvisningarna - på
kostnadsersättningar som anvisats av styrelsen för Stockholms internationella
fredsforsknings-institut (SIPRI) till sådan på bestämd lid konlraktsansulld
forskare vid SIPRI som är utländsk medborgare och som vid tidpunklen för
anställningen hos SIPRI inte är bosatt i Sverige. Riksskatteverket får också,
när skäl föreligger, förklara att reglerna i första styckel skall lillämpas på
motsvarande ersättning, som anvisats av annan offentlig Institution. Sådant
beslut får, när omständigheterna föranleder del, återkallas av
riksskatteverket. Mot beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke
tar talan inte föras.

Förmånen av fri sjukvård eller fri
tandvård, sä ock av fri grupplivförsäkring upptages icke såsom intäkt, oavsett
om förmånen åtnjutits på grund av statlig eller på grund av kommunal eller
enskild tjänst. Har sådan förmån åtnjutits på grund av enskild tjänst och
utgått efter väsentligt förmånligare grunder än som gälla för befattningshavare
i statens tjänst, skall dock förmånen upptagas såsora intäkt till den dei den
utgått efter förraånligare grunder än de för näranda befattningshavare
gällande. Förmån av fri gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställts i
kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer upptages ej såsom
intäkt.

Såsom intäkt upptages ej heller
förmån av mindre värde, som utgått i annat än penningar, därest förmånen kan
antagas icke vara avsedd att utgöra direkt vederiag för utfört arbete.

' Senaste lydelse 1983:446.

Prop. 1984/85:80

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19

Förmån som utgått tiU en anställd
i etl aktiebolag genom att den anställde fått förvärva aktier i bolaget, eller
i elt bolag som ingår i samma koncern som bolaget,till etl pris som understiger
aktiernas marknadsvärde, skall inle tas upp som inläkt om aktier samlidigt förvärvals
av andra än bolagets anställda, dess aktieägare samt aktieägare och anställda
i annat bolag som ingår i samma koncern som bolaget, på samma vUlkor som gällt
för de anställda samt de anställda och nyss nämnda ägares sammanlagda
aktieförvärv inle överstigit tjugo procent av det totala antalet utbjudna
aktier. Vid beräkningen av den del av aktierna som tilldelats de anställda och
aktieägarna medräknas även aktier beträffande vilka en aktieägare överlåtit
sin företrädesrätt att förvärva aktier lill andra än de anställda och
aktieägarna. Beslämmelserna i detta stycke gäller inte om aktierna vid tiden
för de anställdas förvärv är inregistrerade vid Stockholms fondbörs eller är
föremål för handel enligt ell avtal som bolaget har träffat med en svensk
fondkommissionär med skyldighet för denne atl på begäran av envar ange kursen
på aktierna och atl tUl dessa kurser köpa och försälja sådana aktier.
Bestämmelserna är inle heller tillämpliga i fråga om en anställd som förvärvat
aktier i bolaget för etl belopp som överstiger 30000 kronor.

Denna lag träder i kraft dagen
efter den dag då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i
Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

Prop. 1984/85:80 20

1
Inledning

I maj i år påbörjades inom finansdepartementet en
genomgång av de beskattningsfrågor som aktualiseras vid anställdas förvärv av
aktier i det egna bolaget. Arbetet föranleddes av tre frågor i riksdagen lill
finansministern (Frågor nr 1983/84:561, 587 resp. 588 av Jens Eriksson (m),
Olle Östrand (s) resp. Kjell Johansson (fp)). Frägeställarna hade tagit vissa
uttalanden från tjänstemän inom riksskatteverket (RSV) till utgångspunkt när de
frågade om finansministern hade för avsikt atl vidta åtgärder som undanröjer en
oskälig beskattning av anställda som förvärvar aktier i del egna företaget och
skapar rättvisa mellan de anställda och övriga akliekö-pare. Tjänstemännen på
RSV hade på förtiägan uttalat sig i några tidskriftsartiklar och därvid hävdat
att en förmånsbeskailning torde bli aktuell om de anställda fått köpa aktier
till en kurs som understiger marknadsvärdet.

Finansministern påpekade i sitt svar att RSV inle
har meddelat några anvisningar för de akluella fallen. Han förklarade vidare
alt han inle var beredd att ta ställning lill vilka ålgärder som kunde vara
påkallade förrän resultatet förelåg av den genomgång av beskattningsfrågorna
som hade påbörjats inora departementet. Han lade också till att delta arbete
skulle bedrivas skyndsamt (RD prol. 1983/84: nr 150 anf. nr 19-26).

Debatten i frågan har utgått från omständigheterna
vid de mänga aktieul-försäljningarna som har föregått bolagsintroduktioner på
främst den s. k. OTC-listan men även på Slockholms fondbörs under år 1983 och
början av år 1984. Särskilt när del gäller sådana introduktioner under är 1983
var det vanligt alt de första noterade kurserna på aktierna högst betydligt
översteg de priser som betalats vid utförsäljningen. Det blir därmed nödvändigt
att ta ställning till den diskuterade frågan i elt betydande untal fall redan
vid del taxeringsarbele som f. n. pågår.

2
Emissioner och introduktioner

De nu väckta beskaltningsfrågorna har i mycket sin
grund i den stora aktivitet sora under senare år kännetecknat den svenska
aktiemarknaden. En annan väsentlig faktor har varit strävandena att i ökad
utsträckning intressera de anställda för delaktighet och insyn i de egna
förelagen genom aktieköp. Tillkomsten av en särskild raarknad, OTC-marknaden,
för aktier i de små och raedelstora förelagen har i särskilt hög grad bidragit
lill en utveckling raot ökal dellagande från de anställdas sida vid
aktieemissioner.

Under år 1983 och första halvåret 1984 har
sammanlagt 26 nya bolag introducerats på Stockholras fondbörs. Under samma lid
har 48 förelag introducerats på OTC-marknaden. 1 de flesta av dessa fall har
introduktionen föregåtts av någon förra av utförsäljning av aktier i bolaget.
Det har

Prop.
1984/85:80 21

handlat om nyemission av aktier, försäljning av delar av
tidigare ägares aktieinnehav eller bådadera.

När det gäller OTC-bolagen har det
närmast varit regel all de anställda i varierande grad tecknat aktier vid den
utförsäljning som föregått introduktionen. I några fall har denna
aktieteckning grundats på en i prospekt särskilt angiven företrädesrätt för de
anställda. Det kan i sammanhanget påpekas att samtliga utförsäljningar hittills
blivit kraftigt övertecknade.

De introduktioner som ägde rum under år 1983
kännetecknades regelmässigt av att de kurser som noterades på börsen eller
OTC-listan var högre än introduktionskursen. För några bolag handlade det om en
kursstegring på flera hundra procent. Under senare tid har denna trend brutits
och vid de senaste introduktionerna har förstanoteringarna endasl obetydligt
överstigit utförsäljningspriset.

Det har inte varit möjligt alt i
detalj kartlägga de aktuella emissionerna och introduktionerna. Arbetet har
inriktats på en undersökning av OTC-bolagen där inslaget av anställdas
aktieförvärv synes ha varit större jämfört med de nya börsbolagen. Närmare
uppgifter om hur stor andel av de totalt utförsålda aktierna som har tilldelats
anställda har varit svåra att få fram. I många fall har uppgifter om att de
anställda skall ha företrädesrätt att förvärva aktier saknats i
introduktionsprospekten trots att del vid en direkt förfrågan hos bolaget
ifråga visar sig att en sådan rätt förelegal. 1 vissa prospekt anges atl de
anställda vid sidan av andra kategorier -kunder, leverantörer och liknande -
skall särskill gynnas vid tilldelningen av aktier. Det är däremol sällsynt att
det anges hur många aktier de anställda har rätl alt förvärva. Med ledning
bl.a. av uppgifter inhämtade direkt från berörda bolag kan dock konstateras att
den andel aktier som tilldelals de anställda med något undantag understiger
15%. Variationerna mellan bolagen är emellertid betydande. I elt antal fall har
de anställda inle tilldelats några aktier alls medan de anställda i elt bolag
förvärvat så myckel som ca 40% av de utbjudna aktierna. 1 regel har den andel
av de utbjudna aktierna som förvärvats av anställda dock legal mellan 5 och
15%.

3 Nuvarande beskattningsregler

1 kommunalskaltelagen (1928:370).
KL, ges ingen definition av inkomstbegreppet. Det har medfört att reglerna om
förmånsbeskattning återfinns på flera håll i KL. Med varierande utformning
anges för de olika förvärvskällorna atl som skattepliktig intäkt skall tas upp
- förutom kontanta ersättningar och moisvarande - även förmåner av olika slag.
I 42 § KL ges vissa gemensamma bestämmelser om hur förmånerna skall värderas.

När del gäller de här aktuella
grupperna av anställda är reglerna om inkomst av tjänst tillämpliga. Enligt 32
§ I mom. KL skall som intäkt tas

Prop. 1984/85:80 22

upp
kontanta ersättningar och andra förmåner sora utgått för tjänsten. 1 princip
skall alltså alla förmåner beskattas. Det finns dock undantag från denna
huvudregel. Enligt 32 § 3 mom. tredje stycket undantas förmån av fri sjuk-
eller tandvård från beskattning med vissa begränsningar när det gäller enskild
tjänst. Vidare är fri gruppsjukförsäkring, som grundas på centralt
kollektivavtal, skattefri.

Av 32 § 3 mora. fjärde stycket fraragår att inte
heller förmåner av mindre värde beskattas. En förutsättning för skattefriheten
äratl förmånen utgått i annat än pengar och inte kan antas vara avsedd att
ulgöra direkt vederlag för utfört arbete.

Närmare beslämmelser finns i punkt 3 av
anvisningarna till 32 §. Enligt första och andra styckena beskattas
bostadsförmån. Vidare beskattas enligt första stycket i princip förmåner som
den skattskyldige inte skulle kunna få avdrag för att själv skaffa sig. Det
gäller t.ex. fri kost och fria resor.

Förmåner av mindre värde behandlas i tredje
stycket. Där sägs att sådana förmåner kan bestå i t.ex. rabatter vid inköp av
varor i arbetsgivarens rörelse, förfriskningar i samband med arbetet,
prisreducerade måltider eller hyra till obetydligt lägre belopp än i orten
gällande hyrespris. Vid bedömning av om beskattning skall ske skall hänsyn tas
till "det sararaanlagda värdet av de förmåner av ifrågavarande slag som
den skattskyldige åtnjutil från samme arbetsgivare och till arbetsgivaren
hörande personalstiftelse". Vid bedömningen skall hänsyn också tas till
den besparing i normala levnadskostnader sora förraånen kan ha inneburit. För
skattefrihet förutsätts att förmånen inte framstår sora ett med lön eller
pension jämförbart vederlag utan som en åtgärd för att bereda trivsel i arbetet
eller liknande eller utgår på grund av sedvänja i branschen.

42
§ med anvisningar innehåller regler om hur värdet av förmåner skall beräknas.
Reglerna handlar bl.a. om bostads- och bilförmåner. - I fråga om bl.a.
naturaförmåner beräknas värdet "efter ortens pris" (42§ andra
stycket). Därmed avses enligt anvisningarna (andra stycket) "det pris som,
i orten gällt, därest det varit fråga om att för penningar anskaffa sig
dem". RSV utfärdar åriigen anvisningar ora beskattning av vissa naturaförmåner
m. m. För 1984 års taxering gäller RSV Dt 1983: 33. Verket utfärdar också
anvisningar för värdering av förraån av fri resp. subventionerad lunch (RSV Dl
1982:27 i fråga om 1984 års taxering). Vidare kan nämnas att RSV även utfärdar
föreskrifter för värdering av bilförmån (se RSV Dt 1982:19).

Under senare tid har frågan om förmånsbeskattning
ofta återkommit i skaltedebalten. Det är ett välkänt förhållande att
arbetsgivare och anställda söker omvandla kontant och fullt ut beskattad
ersättning till obeskattade förmåner av annat slag. Den nuvarande ordningen
har också kritiserats från skilda utgångspunkter. Från de skattskyldigas sida
har man ofta ifrågasatt det berättigade i vad som upplevs som en
"jakt" efter mer eller

Prop.
1984/85:80 23

mindre
betydelslösa förmåner. Skattemyndigheterna har pekat på de betydande
tillämpnings- och kontrollproblem som är förknippade med den nuvarande
ordningen.

Ett återkommande problem är givetvis att göra en rimlig
värdering av de olika förmånerna.

Bl.a. mot bakgrund av den nu antydda kritiken pågår
en översyn av förmänsbeskattningen i förmånsbeskattningskommittén (B 1978:02).
Kommittén arbetar f.n. med beskattningsfrågorna i samband med anställdas
utnyttjande av fritidshus som arbetsgivaren ställer till förtögande.

Den
översiktliga genomgången av de nuvarande reglerna visar att det i och för sig
inle finns några uttryckliga bestämmelser som direkt tar sikte på den aktuella
situationen. Det råder dock inga tvivel om att en anställd som får köpa egendom
från arbetsgivaren till ett pris som klart understiger marknadsvärdet har
åtnjutit en skattepliktig förmån motsvarande skillnaden mellan marknadspriset
och vad som betalats. Om en anställd får teckna aktier i företaget för etl pris
som understiger marknadsvärdet uppkommer också en skattepliktig förmån som bör
värderas på nämnda sätt. Med hänsyn till atl ett sådant aktieförvärv i de
enskilda fallen kan ske på mycket varierande villkor och i olika sammanhang är
det svårt att omedelbart överblicka beskaltningseffeklerna. 1 del följande
diskuteras beskattningseffekterna i etl antal typfall.

1. Ett börsnoterat bolag emitterar aktier enbart
till anställda till ett pris

som understiger marknadsvärdet

Beskattningseffekl: De anställda förmånsbeskattas
för skillnaden mellan marknadsvärdet och det betalade priset för aktierna (RÅ
1978 Aal43). Som anskaffningskostnad vid en försäljning får tas upp
inköpspriset plus det förmänsbeskattade beloppet.

2. Nyemission till ett pris som understiger
marknadsvärdet med företrä

desrätt till aktieteckning för aktieägarna i bolaget och de anställda.

Beskattningseffekt: De anställda som tecknar aktier
beskattas som inkomst av tjänst för skillnaden mellan aktiernas marknadsvärde
och emissionskursen. För aktieägarna uppkommer ingen beskattningseffekt. Det
ligger ingen förmån i att teckna aktier i det egna bolaget till underkurs
eftersom värdet av de ursprungliga aktierna samtidigt minskar.

3. Moderbolag i en koncern säljer ut aktier i
ett dotterbolag till anställda i

dotterbolaget och även till moderbolagets aktieägare. Härefter introduce

ras dotterbolaget på börsen.

Beskattningseffekl: Värdet av inköpsrätten blir
inkomst av tjänst för den anställde och inkomst av kapital (utdelning) för
aktieägarna i moderbolaget. Förekommer handel med inköpsrätterna bestäms den
beskattningsbara förmånen till inköpsrätternas noterade värde. Om inle sådan
handel äger rum värderas förmånen till skillnaden mellan aktiens senare
noterade värde och utförsäljningspriset.

4. Nyemission
med företrädesrätt atl teckna ett visst antal aktier för de

Prop. 1984/85:80 24

anställda
i det emiiterande bolaget och samtidig emission på marknaden till samraa pris
inför en börs-eller OTC-introduklion. Det värde som noteras vid introduktionen
överstiger utförsäljningspriset.

Beskattningseffekt: Detta typfall återkommer ofta
bland de bolag som under åren 1983 och 1984 har gått in på Stockholms fondbörs
resp. OTC-marknaden. Fallet har inte prövats av regeringsrätten. De tjänstemän
inom RSV som har uttalat sig i frågan under den pågående debatten har hävdat
att den anställde skall beskattas för skillnaden raellan det senare noterade
värdet och emissionspriset. För andra än de anställda som förvärvar aktier vid
emissionen uppkommer ingen omedelbar beskattningseffekt. Någon förvärvskälla
där beskattning kan ske finns inle. I avsaknad av prejudikat när det gäller
dessa fall är det svårt all göra en helt säker bedömning av beskattningskonsekvenserna.
Det förefaller dock rimligt att utgå från att de anställda kommer att träffas
av en förmånsbeskattning. Frågan diskuteras ytterligare i det följande
avsnittet.

5. Nyemission där de anställda saknar formell
företrädesrätt att teckna

men där aktier faktiskt tilldelas anställda, som önskar teckna, i större

utsträckning än andra intressenter. Börs- eller OTC-introduktion följer på

emissionen.

Beskattningseffekl: Sannolikheten för en
förmånsbeskattning är här raindre än ora en forraell företrädesrätt finns. Om
en beskattning skall ske eller inte kan eraellertid ses som en bevisfråga. Har
de anställda klart favoriserats vid tilldelningen av aktier jämfört med andra
intresserade aktieförvärvare blir skillnaden i förhållande till fall 4 obetydlig.
Även denna fråga behandlas närmare i det följande avsnittet.

6. Anställda tecknar aktier vid en emission till
marknaden utan vare sig

formell eller faktisk företrädesrätt.

Beskattningseffekl: Några omedelbara
beskattningseffekter inträder inte för de anställda.

Sammanfattningsvis kan följande sägas beträffande
beskattningskonsekvenserna för anställda som förvärvar aktier i det egna
bolaget. Med hänsyn till de skilda föratsättningar under vilka förvärven skett
uppkommer svårigheter att bedöraa skatteeffekterna i de enskilda fallen raed
utgångspunkt i de allraänna principerna för förmånsbeskattningen. 1 några
typfall är förmånskaraktären i transaktionerna så uppenbar att det inte
uppkommer någon tvekan om att en skattepliktig förmån föreligger. På den andra
sidan finner raan fall, där förvärv visseriigen gjorts raen utan någon form av
företrädesrätt för de anställda. Mellan dessa klara ytleriighetsfall finns en
rad mellanformer där beskattningsfrågan med hänsyn till bristen på vägledande
avgöranden är mera svårbedömd. Även i de fall man finner att en beskattning i
princip skall ske uppställer sig ofta intrikata bevisfrågor när del gäller att
bedöma förmånens värde.

Avslutningsvis skall de närmare konsekvenserna av
en förraånsbeskattning beröras. Intresset knyts främst till en järaförelse med
situationen för

Prop. 1984/85:80 25

en
person som förvärvat aktier på samraa villkor utan alt träffas av någon
förraånsbeskattning. Om exempelvis aktiernas emissionspris var 100 kr. och
marknadsvärdet 300 kr. påförs den anställde en beskattningsbar förmån på 200
kr. Samtidigt stiger hans anskaffningskostnad för aktien tiU 300 kr. eftersom
förmänsvärdet får läggas till det eriagda priset. Anskaffningskostnaden för
den andra förvärvaren är 100 kr. Säljer båda aktierna inom två år från
förvärvet för 300 kr. uppkoraraer ingen reaUsationsvinst för den anställde
raedan den andre personen får en i sin helhet skattepliktig vinst på 200 kr. 1
ett sådant fall blir således beskattningseffekterna likartade. Om i stället
kursen vid försäljningslillfället har gått ner till 200 kr. får den anställde
en realisationsförlust som endast kan kvittas mot en realisationsvinst. Skulle
båda förvärvarna vänta med försäljningen lill dess två år har gått och då sälja
för 300 kr. blir den icke förmånsbeskattade aktieägaren beskattad endast för
40% av värdestegringen. Den sistnämndes beskattning påverkas inte heller av
atl kursen på aktien under innehavstiden legal på en högre nivå men gått ner
vid försäljningstillfället.

4
Överväganden

Ett mycket slort anlal emissioner med efterföljande
börs- eller OTC-in-troduktioner har ägt rum under de senast åren. Enbart på
OTC-marknaden har under ca ett och ett halvt år närmare femtio bolag
introducerats. 1 majoriteten av dessa har anställda haft någon form av
företrädesrätt att teckna aktier. Emissionerna har regelmässigt blivit mycket
kraftigt övertecknade. Det noterade värdet har genomgående legat på en nivå
långt över emissionspriset.

Eraissionema handhas regdraässigt av banker eller
fria fondkommissionärer. Granskningen av skattefrågorna utgör en viktig del i
förberedelserna för en emission. Att man då inte skulle ha upptäckt alt det i
vart fall finns en risk för att anställda skulle träffas av speciella
beskattningseffekter förefaller osannolikt. Del tycks emellertid som om man
från företagets sida i allmänhel inte har informerat de anställda om de
skattekonsekvenser som eventuellt kunde uppkomma.

Som framgått av föregående avsnitt är rättsläget
inom beskattningsområdet inle helt klart. Många av dem som ställt sig kritiska
till den ifrågasatta förmånsbeskattningen av anställda har också hävdat att en
beskattningsbar förmån inte uppkommer enligt nuvarande bestämmelser i de fall
då även utomstående personer fått betala samma pris för aktierna. När emissionspriset
fastställs försöker man finna ett pris som ligger nära vad marknaden kan
väntas betala. Ett annal lägre pris skulle innebära att de ursprungliga ägarna
skänker bort en del av företaget. Samtidigt hävdar man atl emissionspriset
självfallet måste läggas något under ett förväntat marknadsvärde för all
utförsäljningen skall lyckas. Det pekas också på den

Prop. 1984/85:80 26

osäkerhet
och risk som är förknippad med aktieplacering, särskilt i små och medelstora
företag som introduceras på OTC-marknaden. Några kritiker har hävdat atl med
det synsätt som tjänstemännen inom RSV givit uttryck för skulle de anställda
vara berättigade till avdrag vid inkomstberäkningen om det noterade värdet
skulle bli lägre än utförsäljningspriset.

Ett annat återkomraande inslag i kritiken är att en
beskattning av de anställda skulle innebära en orättvisa till följd av att
motsvarande beskattning inte träffar övriga aktieförvärvare. Kritiken går
också ut på atl en förmånsbeskattning strider mot principen om alt orealiserade
värdestegringar inte skall beskattas. 1 det sammanhanget hävdas att de
anställdas intresse för aktieköp i det egna företagel i de allra flesta fall
motiveras av en strävan alt stödja företagel och därmed normall leder till en
mera stadigvarande aktieplacering.

Genom hänvisning till några inträffade fall gör
kritikerna gällande alt en förraånsbeskattning ter sig helt oriralig i de fall
aktiekursen når en toppnotering i anslutning till introduktionen för att sedan
falla till introduktionskursens nivå. Förhållandena betr iffande OTC-bolaget
Ljusne Kätting AB tas sora ett exerapel på detta.

När det gäller att bedöma de föreliggande
beskattningsfrågorna är det väsentligt att slå fast att det är av största vikt
att förmåner från arbetsgivare till anställda behandlas skattemässigt
enhetligt oberoende av i vilken form förmånerna ges. Erfarenheterna visar att
ersättning som kan lämnas med en förmånlig skattebehandling har stor
dragningskraft och snabbt får stor spridning. Med den utgångspunkten kan man
också anlägga ett annat rättviseperspektiv på den aktuella beskattningsfrågan
än vad kritikerna har gjort. Det får inte bli så att det lämnas ell generellt utrymme
för skattefria förmåner genora aktieköp i det egna bolaget. En sådan ordning
skulle med rätta kunna kritiseras som orättvis gentemot alla anställda som inte
har aktiebolag sora arbetsgivare.

Beträffande argumentet att även andra än de
anställda på samma villkor deltagit i de diskuterade emissionerna bör det
hållas i minnet att det i många fall inte varit marknaden i ordets egentliga
mening som fått tillfälle att teckna aktier utan personkategorier som på ett
eller annat sätt står i speciellt förhållande till företaget eller
emissionsbanken.

Mot bakgrund av de förhållanden som rådde under i
vart fall år 1983 är det svårt att helt ansluta sig till uppfattningen att
emissionskurserna bestämdes med utgångspunkt i en förmodan om vad marknaden
var beredd att betala. Som fraragått låg de noterade värdena ofta väsentligl
högre än eraissionspriset.

Oaktat alt arguraent kan anföras mot en
förraånsbeskattning torde nuvarande beskattningsregler medföra att en sådan
beskattning blir aktuell även i de fall då andra än anställda deltar i en
emission i vilken de anställda haft viss företrädesrätt till aktieteckning. Med
oförändrade regler skulle således en förmånsbeskattning komma alt ske av etl
inte obetydligt antal anställda som förvärvat aktier i det egna bolaget.

Prop. 1984/85:80 27

Även ora en sådan ordning, sora nyss närants, har
förklarliga skäl för sig finns det ändock anledning att, mot bakgmnd av den
kritik som framförts, sätta i fråga om beskattningseffektema är lämpliga också
från andra utgångspunkter. Det kan då till alt börja med noteras alt de flesta
av de uppmärksararaade fallen har uppkorarait under en period med en anmärkningsvärt
hög aktivitet på aktiemarknaden. Särskilt när det gäller den nya OTC-marknaden
har det stora intresset för aktieköp lett till höga kurser på de flesta
nyintroducerade aktier. Den bUden har märkbart förändrats under år 1984. Vid de
introduktioner som gjorts under den senaste tiden på OTC-listan har skillnaden
mellan emissionspris och noterade kurser varit betydligt mindre än tidigare.
Enligt många bedömare speglar de nuvarande förhållandena ett mera normalt
tillstånd på OTC-raarknaden än det sora rådde under 1983. Med den
utgångspunkten ligger det nära till hands att se den uppblossande
förraånsskattedebatten som en följd av etl i viss mån extraordinärt
raarknadstillstånd.

Det frarastår sora anraärkningsvärt att de berörda
företagen inte har informerat de anställda om raöjligheten alt aktieförvärven
skulle kunna aktualisera en förraånsbeskattning. Denna underlåtenhet gör det
förklarligt att de anställda nu ställer sig oförstående till de ifrågasatta
beskattningsåtgärderna. Förhållandet innebär naturligtvis också atl en
beskattning nästan undantagslöst skulle föranleda mer eller mindre betydande
belopp i kvarstående skatt. Ett sådant utfall är allmänt sett olyckligt. Man
kan också ha förståelse för de anställdas starka reaktion mot bakgmnd av att de
i flera fall i det närmaste uppmanats av företagsledning och fackklubbar atl
köpa aktier i bolaget.

Den nyss beskrivna marknadsutvecklingen har också
fört raed sig att aktiekurserna för flera av de bolag som introducerades under
år 1983 har sjunkit raer eller raindre kraftigt. Det säger sig självt att
anställda i sådana bolag, särskill om de har behållit de förvärvade aktierna,
har svårt att inse det rimliga i att de skall träffas av en förmånsbeskattning
grundad på de tidigare höga kursnoteringarna.

En tillkommande svårighet följer av att aktierna
inte är marknadsnote-rade vid tiden för utförsäljningen och de anställdas
förvärv. Även om en förmån i princip anses ha uppkommit kan bevisfrågorna,
bl.a. värderingen, föranleda betydande tillämpningssvårigheter, särskilt om
det förflutit något längre tid mellan utförsäljningen och introduktionen.

En förmånsbeskattning i de nu akluella fallen för
således med sig betydande taxerings- och kontrollproblem. Om många anställda i
ett inle obetydligt antal bolag skall bli förmänsbeskattade kommer förfarandet
att bli resurskrävande för taxeringsorganisationen. Det kan antas att oenighet
ofta kommer atl föreligga mellan den fiskala sidan och de skattskyldiga i fråga
om förmånens värde vilket kan leda till omfattande processer i
förvaltningsdomstolarna. Del bör i sammanhanget nämnas alt ca 170 mål avseende förmånsbeskattning
av anställdas aktieförvärv i ett enda bolag

Prop. 1984/85:80 28

redan
förekommit på länsrättsnivå, Det säger sig självt att en ordning för
beskattningen som ger upphov till sådana effekter inte ligger i linje med
arbetet på att uppnå långtgående förenklingar av främsi löntagarbeskalt-ningen.
(Jämför skatteförenkUngskommitléns betänkande (SOU 1984:21) Förenklad
självdeklaration).

De nu angivna synpunkterna talar för att åtgärder
bör vidtas för atl undanta ifrågavarande aktieförvärv från förraånsbeskattning
hos de anställda. Slutsatsen blir den att uttryckliga bestämraelser bör
införas i vilka det klargörs under vilka förutsättningar anställda kan förvärva
aktier i det egna företaget utan atl riskera att träffas av
förraånsbeskattning. Genom en sådan åtgärd kan de komplicerade tillämpnings-
och kontrollproblem som är förknippade med en förmånsbeskattning undvikas
samtidigt som beskattningskonsekvenser som uppenbarligen kan uppfattas som
orättvisa inte behöver uppkomma. Förslagets närmare utformning tas upp i del
följande avsnillet.

5
Förslag

Uttryckliga bestämraelser sora undantar anställdas
aktieförvärv från förraånsbeskattning syftar i första hand till att klargöra
för företag och anställda inora vilken ram aktieförvärv kan ske ulan särskilda
beskattningskonsekvenser. Ett sådant undantag från gängse principer för
beskattningen av förmåner till anställda måste förses med betydande
begränsningar för att förhindra att en annars avsedd beskattning av
anställningsinkomst kringgås. Lagstiftningsingripandet bör vidare ha som
utgångspunkt de aktieförvärv som föranlett den nu aktuella debatten, dvs.
förvärv i saraband raed en marknadsintroduktion. Om anställda vid en nyemission
i ett redan börs- eller OTC-noterat bolag ges företrädesrätt alt teckna aktier
bör således vanliga regler tillämpas. Något undantag från förmånsbeskattning
bör inte heller gälla för det fall att en majoritetsaktieägare i ett noterat
bolag erbjuder de anställda alt förvärva aktier i bolaget. I dessa fall föreligger
- om det pris som betalas av de anställda understiger det noterade värdet - en
odiskutabel och lätt fastställbar förmån.

De förvärv som skall omfattas av undantagsregeln
bör således begränsas till förvärv sora sker vid en utförsäljning som syfiar
till att åstadkomma en marknadsintroduktion av aktierna i bolaget. Som redan
framgått kan det vara fråga om en nyemission eller en utförsäljning av
huvudaktieägarens innehav. För att förmånsbeskattning skall vara utesluten skall
givetvis krävas att priset för de anställda inte är lägre än för övriga
köpare.Det bör emellertid inte vara tillräckligt att utanförstående personer
ges en endast formell eller mycket begränsad möjlighet att förvärva aktier
medan de anställda i praktiken tilldelas den helt övervägande delen av
aktierna. För atl undantagsregeln skall gälla bör därför föreskrivas att de
anställdas

Prop. 1984/85:80 29

förvärv
begränsas till en viss andel av de utbjudna aktierna. Ju lägre den andel som
tillförsäkras de anställda är desto mindre anledning finns del att anta att
villkoren för aktieförvärven bestämts i syfte att ge de anställda en påtaglig
förmån. Om gränsen för den andel av de utbjudna aktierna som tillförs anställda
sätts vid 20% syns risken för all undantagsregeln skall kunna missbrukas
obetydlig. Med en bestämmelse som innehåller den nyss angivna begränsningen kan
det bedömas att de aktieförvärv av anställda vid marknadsintroduktioner som ägl
rum under år 1983 med något enstaka undantag skulle omfattas av
undantagsregeln.

Om en utförsäljning av aktier sker på marknaden och
de anställda i bolaget förvärvar en mindre andel än 20% av aktierna skall
således någon förmånsbeskattning inle komma i fråga. Alt de anställda
garanterats en större andel av aktierna än 20% men inte till fullo utnyttjat
företrädesrätten bör inle påverka bedömningen om de aktier som faktiskt
förvärvats raotsvarar raindre än 20% av de sålda. Huruvida någon uttrycklig
utfästelse lämnats de anställda om rält alt förvärva ett vissl anlal aktier
bör också sakna betydelse för bedömningen av om undanlagsregeln skall lillämpas.
Det avgörande blir även i en sådan situalion om de anställda faktiskt förvärvat
en mindre andel än 20% av de utbjudna aktierna.

Det finns emellerlid några situationer som gör det
påkallat alt uppställa ytteriigare villkor för all undantagsregeln skall bli
tillämplig. För del första är det inte motiverat att generellt underlåta förraånsbeskattning
vid en nyemission där en mindre aktiepost fördelas bland de anställda och återstoden
av de nyemitterade aktierna tecknas av bolagets aktieägare eller om bolaget
ingår i en koncern av moderbolagets aktieägare. Likaså bör inte en försäljning
av aktier i ett dotterbolag där moderbolagets aktieägare och dotterbolagets
anställda har företrädesrätt atl förvärva aktier alltid undanlas från
förraånsbeskattning även om den andel av aktierna som tilldelas de anställda är
mindre än 20% av de utbjudna aktierna. 1 båda dessa situationer finns det
nämligen anledning att anta att priset för aktierna inte bestäms utifrån ett
förväntat marknadsvärde. För att förmånsbeskattning av de anställda ska vara
utesluten bör del därtor krävas alt de anställdas och aktieägamas förvärv
sammantaget ryms inom 20% av de nyemitterade resp. försålda aktierna. Utöver
berörda aktieägares faktiska förvärv bör därvid även medräknas aktier som
aktieägarna haft företrädesrätt att teckna men den rätlen avyttrats till
utomstående personer.

Erfarenheterna från de aktieutförsäljningar som
förekommit pekar också på behovet av en ytteriigare begränsning. Det händer
nämligen ibland att enstaka personer i förelagets ledning tilldelas en mycket
stort anlal aktier. Från bl.a. fördelningspolitiska utgångspunkter finns det
ingen anledning att främja en sådan ordning. De nya bestämmelserna bör därför
förses med en spärregel som förhindrar atl bestämmelserna blir tillämpliga om
ett stort anlal aktier tilldelats en mycket begränsad krets av de anställda. En
möjlighet är att föreskriva atl undantagsregeln inte skall gälla om
förmånsvärdet

Prop. 1984/85:80 30

överstiger
ett visst belopp, låt säga 10000 kr. En sådan bestämraelse är emellertid
förenad med den nackdelen att det för den anställde och bolaget inte är möjligt
att i förväg klart fastställa ora ett förvärv medför förmåns-beskattning. Om
istället gränsvärdet bestäms med utgångspunkt i del belopp som den anställde
betalar för aktieposten kan det redan vid förvärvstidpunkten med säkerhet
fastslås om förvärvet omfattas av undantaget från förraånsbeskattning. Det
föreslås därför att undantagsregeln inte skall vara tillämplig i fråga om en
anställd som förvärvar aktier till ett pris som överstiger ett visst belopp.
När det gäller att koraraa frara till en riralig sådan beloppsgräns finns det
anledning att la viss hänsyn till de krav på spridning av ett bolags aktier som
f.n. uppställs för inregistrering vid Stockholms fondbörs resp. notering på
OTC-listan. Dessa krav innebär att ett visst minsta antal aktieägare skall
inneha rainst en börs- resp. noteringspost. Posternas storlek har knutits till
basbeloppet. Vid en samlad bedömning synes en lämplig nivå för beloppsgränsen
vara 30000 kr.

Det kan också diskuteras om inte aktieförvärv av
ifrågavarande slag genereUt borde undantas från förmånsbeskattning i fall då
förmånsvärdet är relativt obetydligt. Förraåner understigande ett visst
fastställt belopp skulle enligl en sådan bestämraelse aUtid undantas från beskattning.
En sådan åtgärd skulle eraellertid raed stor säkerhet leda till krav på motsvarande
beloppsgränser i fråga om andra typer av förmåner som beskattas i dag. Dessutom
är del sannolikl att en anpassning till den nyss förordade undanlagsregeln kommer
att äga rum. Därmed skulle förenklingsvinsterna med en beloppsgräns inte bli
särskill stora. Slutligen bör diskussioner om beloppsgränser som medel alt nå
önskvärda förenklingar på förmånsorarå-det lämpligen föras i anslutning lill
förmånsbeskaltningskommitténs arbele. Någon beloppsgräns bör därför inte
införas nu.

Sammanfattningsvis innebär förslaget till undantag
från förmånsbeskattning följande. Anställda i ett bolag skall inte
förmånsbeskattas om de vid en utförsäljning av aktier förvärvar aktier till
samma pris som utanförstående personer och den del av de utbjudna aktierna som
tilldelas de anställda understiger 20%. Vid en nyemission skall även de aktier
som med företrädesrätt får tecknas av aktieägarna i bolaget eller aktieägare i
annal bolag inom samma koncem rymmas inom 20% av de nyemitterade aktiema. Är
det fråga om en utförsäljning av aktier i ett dotterbolag skall de aktier som
får förvärvas av moderbolagets aktieägare med företrädesrätt medräknas på
motsvarande sätt. Som ytteriigare villkor skall gälla att bolaget vid
förvärvstidpunkten inte är börs- eller OTC-noterat. Vidare får aktier inte
förvärvas för etl belopp sora överstiger 30000 kr. Gränsbeloppet tillämpas för
varje anställd för sig.

Genom de föreslagna bestämraelserna ges en rara för
anställdas aktieförvärv inom vilken förraånsbeskattning är utesluten. Av de
nya bestämmelserna följer däremot inle alt förmånsbeskattning nödvändigtvis
alltid skall inträda vid aktieförvärv som inte omfattas av dessa bestämmelser.
Hur

Prop. 1984/85:80 31

sådana
förvärv skall behandlas skattemässigt får liksom hittills lösas i praxis.

6
Ikraftträdandet

Som antytts bör de nya reglerna tillämpas redan vid
1984 års taxering. Det föreslagna undantaget kan bedömas omfatta de flesta
förvärven under år 1983. Av allt att döma har förmånerna inle deklarerats annat
än i rena undantagsfall. Del bör därför kunna lämnas ål de skattskyldiga att i
dessa fall besvärsvägen få beskattningen undanröjd.

7
Författningsförslag

De nya bestämmelserna har tagits in i ett nytt
sista stycke i 32§ 3 mom. KL. Utöver vad som redan angivits beträffande
förslaget i avsnitt 5 bör följande nämnas.

För bedömningen av om bestämmelserna är tillämplig
blir det ibland nödvändigt att fastställa om vissa kategorier av aktieägare
haft företrädesrätt atl teckna aktier. Som framgått innebär nämligen förslaget
att även avyttrade företrädesrätter skall beaktas när man avgör om de
anställdas och aktieägarnas förvärv ryms inom 20% av de totall utbjudna
aktierna. Med företrädesrätt avses vid nyemission den företrädesrätt lill
aktieteckning som enligt 4 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall anges i
emissionsbeslutet. Ytterligare ett slag av företrädesrätt - vanligen benämnd
inköpsrätt - skall också beaktas, nämligen den räll som ofta tillkommer
aktieägare i etl bolag atl köpa aktier i ett dotterbolag till bolaget som säljs
ut på marknaden. Företrädesrätten torde i dessa fall regelmässigt följa av
styrelsens beslut om aktieförsäljningen.

För OTC-noterade bolag har samma lokution använts
som i 2§ andra styckel lagen (1979; 749) om Stockholms fondbörs. (Se prop.
1983/84; 164).

1 lagrummets sista mening finns beslämmelsen som
utesluter förvärv där priset för aktierna överstiger 30000 kr. från
tillämpningsområdet för undantagsregeln. Om en förmånsbeskailning skall ske
får i ett sådant fall bedömas utifrån allmänna regler för beskattningen av
anställda. Elt sådant aktieförvärv kan emellertid få betydelse för bedömningen
av andra anställdas förvärv genom att samtliga anställdas tilldelning av
aktier skall rymmas inom 20% av de totalt utbjudna aktierna.

Prop. 1984/85:80 32

Bilaga
2

Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds Fi
1984:21) Beskattningen vid anställdas förvärv av aktier i det egna företaget

1 Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden avgetls av kammarrätten
i Göteborg, bankinspektionen, riksskatteverket (RSV), länsstyrelserna i
Stockholms, Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus särat Gävleborgs län,
Äktiefrära-jandet. Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Landsorganisationen
i Sverige (LO), Styrelsen lör Stockholras fondbörs. Svenska bankföreningen.
Svenska fondhandlareföreningen. Svenska OTC-föreningen, Svenska
sparbanksföreningen, Sveriges aktiesparares riksförbund, Sveriges
industriförbund och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

2 Allmänna
synpunkter

En stor majoritet av remissinstanserna har
tillstyrkt förslagen i promemorian eller lämnat dem utan erinran. Flera av
dessa instanser godtar utan reservationer promemorieförslaget i sin helhet. Det
gäller länsstyrelsen i Stockholms län, SACOISR, Svenska fondhandlareföreningen.
Svenska sparbanksföreningen, Sveriges industriförbund och TCO. De synpunkter
som övriga tillstyrkande instanser har på den närmare utformningen av förslaget
tas upp i de följande avsnitten.

Bankinspektionen och länsstyrelsen i Gävleborgs län
(majoriteten) förordar en lösning som innebär alt anställdas aktieförvärv
aldrig skall föranleda förraånsbeskattning.

Bankinspektionen:

Den föreliggande skattefrågan är svårbedörad. 1 och
för sig skulle kunna hävdas atl en beskattning av utförsäljning lill anställda
av aktier till lågt pris i del egna företaget skulle stå i strid med principen
alt kapitalvinster beskattas först då de realiseras. Atl märka är alt aktier
alltid reavinstbe-skallas och atl skallen som regel blir högre ju lägre
inköpspriset är. Emellerlid synes praxis, bl. a. det i promeraorian åberopade
rättsfallet RÅ 1978 Aa 143, innebära atl beskattning sker. Proraemorians syfte
är att införa skattefrihet i begränsad omfallning, så alt endast förmåner av
mindre värde genom aktieförsäljning till lågt pris blir obeskattade.

Bankinspekiionen vill mot bakgrund av det nyss
åberopade förhållandet att förmånen träffas av skatt, när aktierna säljs,
ifrågasätta om inte det bäsla sättet att lösa frågan vore alt genom uttrycklig
bestämmelse göra förmånerna skattefria.

Prop. 1984/85:80 33

Länsstyrelsen
i Gävleborgs län:

Länsstyrelsen förordar därför en regel av den
innebörden att eventuell förmån från arbetsgivare vid anställds aktieförvärv i
det bolag han/hon är anställd inte skall föranleda beskattning i inkomstslaget
tjänst utan aktualiseras först vid försäljning av aktien och då enligt
nuvarande regler i inkomstslaget tillfäUig förvärvsverksamhet. Detta står i
överensstäraraelse med gmndprincipen att vinster inte skall beskattas förrän de
verkligen föreligger och realiserats. Den förmån som anställd kan tänkas få vid
aktieförvärv uppstår i realiteten inte förrän aktien avyttrats till skillnad
från förmåner som kan erhållas vid förvärv av konsumtionsvaror där
förbrukningen (tillgodogörandet av förmånen) kan inträffa omedelbart.

Ett
likartat synsätt redovisas av Sveriges aktiesparares riksförbund.

Även styrelsen för Stockholms fondbörs
(majoriteten) anser att den föreslagna undantagsregeln har fått en alltför snäv
utformning. Styrelsen anför;

För andra än anställda i det emiiterande bolaget gäller
den i svensk skatterätt vedertagna principen att kapitalvinster beskattas först
då de realiseras. För anställda - å andra sidan — kan enligt det i promemorian
åberopade rättsfallet (RÅ 1978: Aa 143) fömtom realisationsvinstskatt själva
deltagandet i emissionen förmånsbeskattas i förvärvskällan inkorast av tjänst.
Detta är enhgt börsstyrelsens mening föga tillfredsställande. Goda skäl kan
nämligen anföras — såväl från företagets som från de anställdas synpunkt - för
att bereda de anställda tillfälle till deltagande i emissioner av aktier i det
egna bolaget. Mot bakgrund härav bör de anställda ej ställas i en skattemässigt
sämre situation än andra som deltar i emissionen. En uttrycklig bestämmelse om
undantag från förmånsbeskattning av anställdas förvärv av aktier i det egna
bolaget bör därför införas.

I promemorian har understrukits betydelsen av att
en sådan undantagsbestämmelse förses med de begränsningar som behövs för att
en annars avsedd beskattning av tjänsteinkorast ej kringgås. Enligt börsstyrelsens
mening gmndas beslut om aktieemissioner och om att bereda anstäUda rätt till
deltagande häri på helt andra överväganden än sådana som syftar till att skapa
skattefria förmåner för de anställda. Mot den bakgrunden vill börsstyrelsen
ifrågasätta om det över huvud föreligger något behov av alt kringgärda
undantagsbestämmelsen med med särskilda villkor.

Skulle mellertid så vara fallet, anser
börsslyrelsen det angeläget atl de begränsande villkoren ges etl klart och
entydigt innehåll. Etl villkor som begränsar undantaget från
förraånsbeskattningen till anställdas aktieförvärv under ett värde om ett och
ett halvt basbelopp skulle enligt börsstyrelsen vara tillräckligt.
Promemorieförslagets begränsande villkor i övrigt är enligl börsstyrelsens
mening alltför invecklade och torde leda tUl belydande prakiiska
tillämpningssvårigheter.

Kammarrätten i Göteborg kritiserar den uppfattning
om skattekonsekvenserna av gällande rätt som är utgångspunkten för
promemorians förslag. Kammarrätten anför;

Under senare år har det inte varit ovanligt att
nyemissioner i syfte bl. a. att nå börsintroduktion riktats helt eller delvis
lill anställda i bolaget och atl den kurs, som noterats efter
börsintroduktionen, har betydligt överstigit .T Riksdagen 1984185. I saml Nr
80

Prop. 1984/85:80 34

teckningskursen.
Mot den bakgmnden synes det från fiskalt håll ha gjorts gällande att
kursskillnaden borde hos den anställde las upp till beskattning som inkorast av
tjänst. Karamarrätten vill bestämt avråda från ett sådant synsätt.

Det förhållandet att en aktie vid ett senare
tillfälle noteras till en högre kurs än den till vilken den anställde
förvärvade den bör under inga omständigheter i sig raedföra att den anställde
anses ha åtnjutit en löneförmån. Till grund för en sådan bedömning bör endast
få läggas en järaförelse mellan värdet vid teckningstillfället och
teckningskursen. Annars uppstår orimliga konsekvenser. Haussetendenser och
andra kurspåverkande faktorer, sora uppenbarar sig efter teckningstillfället
och sora ofta är svåra att analysera och bestämma till sin verkningsgrad, bör
inte få betydelse när det gäller alt fastställa den anställdes löneförmåner.

Kammarrätten är medveten om atl en rätt att teckna
aktier i det egna bolaget kan innebära en betydande löneförmån utan att detta
låter sig fastställa med full säkerhet. Ett argument för att beskatta
skillnaden mellan en högre, i efierhand noterad kurs och teckningskursen skulle
därför vara att åstadkomma en bättre "rättvisa" mellan dem som
tecknar aktier och dem som av ena eller andra anledningen inte gör det. Delta
är att sträcka såväl det fiskala tänkandet som rällvisetänkandel väl långt. Att
beskatta någon för något, som vid det tillfälle då han fick det med viss
sannolikhet verkade vara en löneförmån men ej raed säkerhet var det, strider
mot elementära rällssäkerhetsbegrepp. Härtill komraer att konsekvenserna blir
groteska, ora raan jämför med den skattemässiga behandlingen av den som ulan
atl vara anställd i bolaget tecknar och förvärvar aktier till sarama kurs.
Medan den anställde skulle drabbas av omedelbara och i regel tunga
skattekonsekvenser, går den föratnämnde fri från sådana konsekvenser så länge
han inte avyttrar aktien.

Kammarrätten anser alltså att hittills gällande
ordning, såsom kamraarrätten uppfattar den, är läraplig och bör behållas. Den
innebär att någon inkomstbeskattning för inkomst av tjänst inte kan komma i
fråga enbart av den anledningen att aktierna i efterhand har noterats till
högre kurs än teckningskursen och att det är den fiskala sidans sak att visa
att det även vid teckningstillfällel förelåg en sådan skillnad i fråga om
aktiernas värde. Det sistnämnda torde i allmänhet svårligen låta sig göra. Med
denna ordning blir också skattekonsekvenserna rimliga i förhållande till det
gällande systemet. Den anställde blir i förevarande hänseende skattemässigt
behandlad som varje annan som vid samma tillfälle och till samma kurs förvärvar
aktier av det akluella slaget. Säljs aktierna inom två år, tas hela
realisationsvinsten upp till beskattning och i annat fall bara en del av nämnda
vinst.

Förslagen i promemorian synes ha tillkommit för att
molverka att anställda, mol bakgmnd av ett annat synsätt i hithörande frågor
än det kammarrätten hävdar, utsätts för överraskande fiskala aktioner. Enligt
kammarrättens mening är det ändamålsenliga sättet att nå delta mål inte att
införa en lagstiftning, som molsättningsvis kan ge anledning till slutsat sen
alt det av kammarrätten kritiserade synsättet är det riktiga. 1 stället bör från
ansvarigt håll - regeringen eller RSV - ges till känna att man inte ansluter
sig till nämnda synsätt. 1 sista hand får det bli skaltedomstolarnas sak att
slä fast vad som gäller. Mål av hithörande slag har redan prövats i domstol och
då med en utgång som överensstämmer med den av kammarrätten här framförda
uppfattningen.

Prop.
1984/85:80 35

Länsstyrelsen i Malmöhus län. som inte kan
tillstyrka förslaget, delar däremot promemorians slutsats i fråga om beskattningskonsekvenserna
av nuvarande regler. Länsstyrelsen anför;

De redovisade motiven för utredningens
ställningstagande är inle övertygande. Utredningen konstaterar på sid 15. att
det är ett välkänt förhållande att arbetsgivare och anställda söker omvandla
kontant och fullt ul beskattad ersättning lill obeskattade förmåner av annat
slag. Av sid 16 framgår atl det inle råder något tvivel om att en anställd, som
får köpa aktier til ett pris, som understiger marknadsvärdet, erhåller en
skattepliktig förmån. Utredningen säger vidare att det skulle kunna anses
stötande att i efterhand aktualisera skattekrav mot "godlroende"
aklieköpare i det egna företaget.

Som utredningen har konstaterat är beskattningen
vid den här typen av transaktioner klar. så att den grundläggande frågan vållar
alltså inte skattemyndigheterna några problem. Värderingen av den förmån, som
köparen erhållit ger naturligtvis upphov till en del bekymmer men knappast av
den omfattning, som utredningen antyder. Den ökning av antalet besvär, som
denna typ av ärenden kan innebära medför endast en marginell påverkan på
skaltedomstolarnas arbetsbelastning, i all synnerhet som det är fråga om
"typmål" dvs när man har löst värderingsfrågan för en skattskyldig så
har man automatiskt löst den för övriga i samma situalion.

Det andra argumentet, att del kan vara stötande att
aktualisera etl skattekrav mol personer, som inte räknar med en beskattning har
utredningen i viss mån själv bemött när man på sid 23 skriver; "Det
framstår som anmärkningsvärt att de berörda företagen inte har informerat de
anställda om möjligheten att aktieförvärven skulle kunna aktualisera en
förmånsbeskattning". Enligt vedertagen praxis utgör bristande insikter i
beskattningsreglerna inte skäl för särbehandling.

Ur teoretisk synvinkel finns del anledning alt
starkt kritisera utredningens förslag då det innebär avsteg från elt etablerat
regelverk. Förslaget innebär också etl avsteg från riittvise- och
likformighetsprincipen dä man ger personer, som inte är anställda i aktiebolag
med en begränsad ägande-krets, skatteförmåner, som kan uppgå till betydande
belopp.

Länsstyrelsen är medveten om att den nuvarande
ordningen inte är bra. Lagförslaget rör ett tämligen väl avgränsat sakområde:
aktiebolagsanställds förvärv av aktier i det egna bolaget. Praxis finns men
för vissa situationer upplevs rättsläget som oklart. Minimikravet är då alt
hela del oklara sakområdet lagregleras. Från tillämpningssynpunkt vore det önskvärt
att även den "klara" delen kodifierades. Istället har utredningen
medvetet (sid 29 2 st) valt att lagreglera en del av det som upplevs som oklart
medan resten lämnas utan åtgärd. En sådan lagstiftning är inget bidrag lill
enklare beskattningsregler.

Prop. 1984/85:80 36

3
Förslagets närmare utformning 3.1 Begreppet anställd, m.m.

Länsstyrelsen
i Gävleborgs län:

1 lagtexlförslaget används begreppet anställd (som
fått förvärva aktier). Betydande tillämpningsproblem kan fömtses beträffande
detta begrepp t ex

* avses
enbart vid introduktionstillfället anställd?

* om
en tidigare anställd fömtsett en förraånlig eraission och en tid före
emissionen slutat sin anställning, förvärvat aktier och därefter åter anställts
eller utför sina tidigare arbetsuppgifter på konsultbasis åt bolaget skall han
då i detta sammanhang betraktas sora anställd?

* skall
samma arbetstagare-Zuppdragstagarebegrepp som vid bestämmande av
arbetsgivaravgifter användas? Hur skall man då betrakta en person som före
emissionen var arbetstagare men efter introduktionen blir uppdragstagare resp
egen företagare?

* en
anställd kan tänkas bilda eget aktiebolag och låta detta förvärva aktier i det
emillerande bolaget, där han fortfarande är eller varit anställd. Hur skall ett
sådant förfarande bedömas raed ledning av den föreslagna lagen om personen
fortfarande är anställd av den förste arbetsgivaren respektive låter sitt eget
aktiebolag utföra arbete åt den tidigare arbetsgivaren.

* hur
skaU man se på del förhållandet atl en anställd förvärvar aktier från annan
anställd som för egen del inte har för avsikt att bli delägare i bolaget?

* förmåner kan utgå till anställda om en stiftelse
förvärvar aktier i

bolaget och avkastningen eller realiserade vinster i någon form förs från

stiftelsen lill anställda. Dessa förmåner kan vara jämförbara med dem som

en enskild anställd får via direkt aktieförvärv. Lagen bör ange hur undan

tag från beskattning i inkomstslaget tjänst bör ske i sådana fall av indirekta

förmåner.

Sammanfattningsvis synes en rad
tillämpningsproblera vara förenade raed förslaget beträffande begreppet
anställd. Lagtexten bör få en sådan utformning att kringgåendeförfaranden och
tolkningssvårigheter så långt som möjligt undviks.

Lagförslaget tar sikte enbart på anställda i
aktiebolag. En förmån motsvarande den som anställd i aktiebolag kan få är
också tänkbar för anställda i ekonomiska föreningar exempelvis ora sådana
anställda erbjuds aktier i bolag som ägs av arbetsgivaren/den ekonomiska
föreningen (t ex konsumentkooperationens eller jordbmkets ekonomiska
föreningar). Motsvarande situation är tänkbar också beträffande anställda i
handelsbolag och i företag som drivs av fysisk person. Ur likformighetssynpunkt
borde lagen också innebära samma undantagsmöjligheter för de exemplifierade
kategorierna som för anställda i aktiebolag. På motsvarande sätt bör lagen
göras tillämpbar på anställda i "oäkta koncern" som erbjuds teckna
aktier i annat bolag i den oäkta koncernen. De förmåner en anställd kan få
skiljer sig inte från de sora kan fås av anställd i bolag som ingår i äkta
koncern.

Även länsstyrelsen i Kalmar län efteriyser en
precisering av begreppet anställd. Länsstyrelsen ställer frågan om t.ex. en
styrelseledamot skall anses som anställd. Enligt länsstyrelsens mening bör det
också övervägas om närstående till anställda skall särbehandlas.

Prop. 1984/85:80 37

Sistnämnda fråga tas också upp av länsslyrelsen i
Malmöhus län som anför:

En annan praktisk fråga är hur raan skall ställa
sig till köp av aktier, sora görs av närstående till anstäUda. Inom
fåmanslagstiftningen har man utförligt beskrivit och begränsat den krets, som
skall betraktas som särskilt "misstänkt" i skattesamraanhang. Någon
raolsvarighet har utredningen inte föreslagit trots att den själv på sidan 22
har talat ora att det ofta förekoramer att aktierna vid en sådan eraission inte
fördelas likformigt bland olika personkategorier inora företaget. Personer i
företagets ledning och styrelse kan t. ex. utnyttja raöjligheten att låta
närstående köpa aktier för att därigenora kringgå 20%-regeln eller 30000
kr-begränsningen.

Svenska bankföreningen utgår från att begreppet
anställd ges sarama innebörd sora det fått i lagstiftningen ora
företagsanknutna aktiespar-fonder.

RSV tar upp frågan om beskattningskonsekvenserna i
de fall förvärven inte avser aktier utan andra slag av värdepapper. RSV anför:

Det förtjänar att påpekas att anstäUda i ökande
utsträckning synes erbjudas att förvärva konvertibla skuldebrev vilka kan bytas
till aktier i egna företaget. Varken denna förvärvsforra eller anställds
möjlighet att köpa förlagslån med optionsrätt har berörts i betänkandet. RSV
ser i och för sig inga skäl till att sådana förmåner skall skattebefrias, men
ifrågasätter ora inte deras skatterättsliga status bör bedömas på samraa sätt
som gäller för aktierna.

3.2
20%-regeln

Förslaget i promemorian om att undantaget från
förmånsbeskattning bl. a. skall kräva att de anställda och aktieägama
tUlsammans inte förvärvat mer än 20% av de försålda aktierna har i aUraänhet
godtagits av remissinstanserna.

Några
instanser riktar dock kritik mot förslaget.

Bankinspektionen:

Anses en sådan lösning (dvs. ett genereUt undantag
från förraånsbeskattning) inte läraplig, raåste det konstateras att de
föreslagna bestämraelserna är invecklade och svårtolkade. Det kan fömtses att
många tvister koraraer att uppstå, helt enkelt därför att varken myndigheterna
eller de skattskyldiga kunnat tolka bestäraraelsema på rätt sätt. Enligt
bankinspektionens uppfattning måste bestämraelserna, om de skaU kunna tUlämpas,
förenklas väsentligt bl.a. så att kopplingen med andra aktieägares förmåner
bortfaller. En tänkbar lösning skuUe vara, att alla förraåner av ifrågavarande
slag, när inköpsvärdet per aktiepost understiger 30000 kr, gjordes skattefria.

Länsstyrelsen
i Gävleborgs län:

Enligt lagförslaget skall anställdas och
aktieägares (även icke anstäUda) aktieförvärv räknas sararaan vid bedöraning om
gränsen 20% av antalet 4 Riksdagen 1984/85. I saml Nr 80

Prop. 1984/85:80 38

utbjudna
aktier uppnåtts. Eftersom lagförslaget siktar på att undanta förraånsbeskattning
för anställda i aktiebolag är del tveksarat ora man skall göra anställdas
beskattning beroende uv om andra aktieägare än anställda förvärvat aktier i
bolaget. Det förefaller svårt att finna motiv för lagförslaget i denna del.

Följande situation kan tänkas uppstå. Ett
aktiebolag som driver teknisk konsultverksamhet med ett stort antal anställda
som också är aktieägare önskar öka sitt aktiekapital. Något önskemål att vidga
ägarkretsen till andra än anställda finns inte. Även i detta fall bör finnas
möjlighet lill aktieförvärv från de anställdas sida utan att förraånsbeskattning
i in-korastslaget tjänst blir aktuell.

3.3 30000
kr.-regeln

I proraeraorian föreslås att undantaget från
förmånsbeskattning inte skall gälla för anställda som köpt aktier för mer än
30000 kr. Behovet av en spärregel av det slaget har endast satts i fråga av
Svenska OTC-föreningen. Flera remissinstanser hävdar dock att spärrbeloppet bör
anknytas till basbeloppet. Det gäller AY//H;/)«;7«i7t'/i i Göteborg (ett
basbelopp), länsstyrelsen i Kalmar län, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län (tvä basbelopp), länsstyrelsen i Gävleborgs län och Svenska
bankföreningen. Två remissinstanser - länsstyrelsen i Gävleborgs län och
Svenska OTC-föreningen — förordar dessutom alt beloppet konstrueras sora ett
skatlefritt grundbelopp.

LO ifrågasätter ora inte den föreslagna
beloppsgränsen ligger pä en för hög nivå.

3.4 Begränsningen
till aktier som inte ar börs- eller OTC-noterade

Några remissinstanser efterlyser en precisering av
bestämmelsen som begränsar undantagets tillämplighet till aktier som inte är
noterade pä Slockholms fondbörs eller OTC-raarknaden.

Länsstyrelsen
i Kalmar län:

Bestämraelserna skall som ovan nämnts tillämpas
endast i fråga aktieförsäljningar som föregår en marknadsintroduktion.
Förslaget är dock utformat så att även aktieförvärv vid marknadsintroduktion
av bolag som inte avses bli inregistrerade vid Stockholras fondbörs eller
föreraäl för handel enligt avtal raed fondkommissionär komraer att omfattas av
förslaget. Enligt länsstyrelsens mening bör det övervägas om inte endera villkoret
skall vara uppfyUt för att reglerna skall bli tillärapliga. Även regionala
börsers stäUning bör klargöras i detla saramanhang.

Länsstyrelsen
i Gävleborgs län:

I promemorian (sid 25) anges att de förvärv sora
skall orafattas av undantagsregeln bör begränsas tiU förvärv som sker vid en
utförsäljning sora syftar till att åstadkoraraa en raarknadsintroduktion av
aktiema i bolaget. Lagförslaget tycks dock ha fått den innebörden att den i
detta

Prop. 1984/85:80 39

avseende
enda förutsättningen för undantag från förmånsbeskattning är att bolaget inte
vid tidpunkten för de anställdas förvärv är börsintroducerat eller föreraål för
handel. Med det angivna syftet raed lagen bör en uttrycklig besläraraelse
införas sora förutsättning för undantag från förraånsbeskattning, att bolaget
inora viss tid efter aktietilldelning till de anställda skall ha
börsintroducerats. Lagen bör innehålla en bestämmelse som reglerar flera
upprepade aktieförsäljningar under längre tid till anställda före
börsintroduktion.

3.5
Övriga synpunkter på författningsförslaget

För det fall att lagstiftning anses behövlig har
kammarrätten i Göteborg synpunkter på såväl den nya regelns placering sora dess
utforraning. Kamraarrätten anför:

1 proraeraorian uttalas att beskaltningsfrågorna
vid anställdas förvärv av aktier i andra fall än de som omfattas av den
föreslagna undantagsregeln liksora hittills bör få sin lösning i praxis. Bl.a.
på gmnd av detta är det olärapligt att föreslagen bestämraelse införs under 32
§ 3 mora. komraunalskattelagen. Genora att i stället införa bestämmelsen såsom
en anvisningspunkt tUl 32 § kommunalskattelagen minskas risken för
raotsatsslutet alt förraånsbeskattning skall ske i de fall som inte orafattas
av undantagsregeln. Äv sararaa skäl bör raan inte i lagtexten använda ordet
"förmån".

Sammanfattningsvis tillstyrker sålunda kammarrätten
- om så anses behövligt - att en regel med nuvarande innebörd införes dock
såsom en anvisningspunkt till 32 § koraraunalskattelagen, och raed en
annoriunda och mera lättfattlig utformning förslagsvis på följande sätt.

"Har en anställd i ett aktiebolag fatt
förvärva aktier i bolaget, eller i ett bolag som ingår i samma koncern som
bolaget, till ett pris som understiger marknadsvärdet, skall skUlnadsbeloppet
aldrig tas upp som intäkt om följande förutsättningar är uppfyllda.

1) Förvärv har samtidigt skett av andra än bolagets anställda, dess
aktieägare samt aktieägare och anställda i annat bolag som ingår i samraa
koncern som bolaget, på samma villkor som gäUt för de anställda.

2) De anställda och under 1) nämnda ägares saramanlagda aktieförvärv har
inte överstigit tjugo procent av det totala antalet utbjudna aktier. Vid denna
beräkning medräknas även aktier beträffande vUka en anstäUd eUer aktieägare
överlåtit sin företrädesrätt att förvärva aktier till andra än de anställda och
aktieägama.

3) Den anställde har inte förvärvat aktier i bolaget för ett belopp som
överstiger ett basbelopp.

Bestämmelserna i denna anvisningspunkt gäller inte
om aktierna vid tiden för de anställdas förvärv är inregistrerade vid
Stockholras fondbörs eller är föreraål för handel enligt ett avtal sora bolaget
har träffat med en svensk fondkomraissionär raed skyldighet för denne att pä
begäran av envar ange kursen på aktierna och att tiU dessa kurser köpa och
försälja sådana aktier."

RSV anser att lagtexten bör omformuleras till ett
mer lättillgängligt språk, förslagsvis där de olika villkoren för
skattebefrielse tas upp i punktform. RSV tar också upp ikraftträdandefrågan
och anför:

Prop. 1984/85:80 40

De nya reglerna föreslås gälla fr. o. m. 1984 års
taxering. Med hänsyn till att man på vissa håll ansett rättsläget oklart om
förmånen är skattepliktig eller ej, kan ifrågasättas om inte en lagstiftning i
motsvarande utsträckning skulle kunna uppfattas såsom en skärpning av
beskattningen med retroaktiv karaktär.

4
Övrigt

Några remissinstanser kommer in på frågor som inte
närmare berörts i promemorian.

RSV:

Om ett förmånsvärde skall beskattas kan tveksarahet
uppstå enligt vilka grunder detta värde skall beräknas ora det inte finns ett
marknadsvärde vid den aktuella tidpunkten. Hittills har värderingen skett raed
ledning av den kurs sora noterats inom rimlig lid. Under 1983 uppstod
emellertid hausse i saraband raed nyintroduktioner vilket gjorde förhållandena
i hög grad speciella och det var svårt att överblicka konsekvensema av att
acceptera ett erbjudande att köpa aktier i framförallt OTC-bolag. Det faktiska
probleraet ligger i alt värdera en aktie under de mycket speciella
förhållanden som förelåg under denna tid. Förslaget innebär inte att man löser
det problemet, vilket alltså återstår för alla de anställda som inte kommer i
åtnjutande av skattefriheten. Såväl de anställda som beskaltningsmyndig-heterna
behöver en bevisvärderingsregel som tar bort effekten av ett tillfäUigt
intresse vid en börsintroduktion för en viss aktie. RSV anser att detta bäst
åstadkommes genom en bestäramelse i författningsform som lar sikte på de situationer
sora uppstår i samband därmed.

Länsstyrelsen
i Kalmar län:

Länsstyrelsen konstaterar slutligen, atl i de fall
reglerna ej blir tillämpliga koraraer nuvarande problem med fastställande av
eventuella förraåns-värden att kvarstå. Länsstyrelsen utesluter inte
raöjligheten att de föreslagna reglerna koraraer att få till effekt, att de
anställdas möjligheter att förvärva aktier vid nyeraissioner på grund av dessa
regler i raånga fall komraer att begränsas till 20%. Det vore därför önskvärt
om i stället enhetliga regler tiUskapades sora läckte samtliga fall av
aktieöverlåtetser till anstäUda oberoende av i vilken omfattning försäljning
saratidigt sker till utomstående. Det framstår sora lärapligast, att denna
fråga hänskjuts till förmånsbeskattningskoraraittén för vidare utredning.

En raöjlighet sora bör övervägas är, att i avvaktan
på denna utredning göra reglerna tidsbegränsade.

Länsstyrelsen
i Göieborgs och Bohus län:

Den föreslagna skattefriheten avses omfatta de
aktieförvärv som sker i saraband raed en utförsäljning i syfte att åstadkoraraa
en raarknadsintroduktion av aktiema i bolaget. Länsstyrelsen delar
uppfattningen att det i första hand är dessa fall sora bör föranleda undantag
från förraånsbeskattningen. Länsstyrelsen vill dock erinra ora att det även i
andra fall uppkomrait diskussion ora värdet av förmån när förvärv av aktier
till pris under marknadsvärdet erhåUits i det egna bolaget. Förraånen har i
dessa fall

Prop. 1984/85:80 41

beräknats
med utgångspunkt från medianvärdet av aktiernas marknadsvärde vid den tidpunkt
de blivit tillgängliga för lyftning. För att undvika att tillfälliga
kursförändringar får slå igenom vid inkomstbeskattningen bör enligt
länsstyrelsens raening i de nu angivna fallen i stället för förraånen
bestämraas utifrån ett genomsnittligt värde på aktien under beskattningsåret i
den mån detta värde ligger över introduktionskursen. Om man inför en sådan
regel skulle man undvika eller i varje fall lindra förmånsbeskattningen i det
fall kursen först stiger över introduktionskursen och sedan faller under
densamma. Det finns idag exempel på aktier som drabbats av betydande kursfall.

Svenska
hankföreningen:

Även om frågan om värdering av de aktier som de
anställda förvärvar -om förslaget genomförs - kommer atl aktualiseras i mindre
utsträckning än hittills, konstaterar bankföreningen med beklagande att
förslaget inte ger någon vägledning för värderingen. Den oro och kritik som
från de anställdas sida yppats i hithörande frågor grundar sig i många fall
mera på osäkerhet i värderingsfrågan än på bristande information från
förelagens sida om beskattningen.

Prop. 1984/85:80 42

Bilaga
3 Det

remitterade
förslaget

Förslag
till

Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom
föreskrivs i fråga om koraraunalskattelagen (1928:370) dels att 32 § 3 raora.
skall ha nedan angivna lydelse, dels att i anvisningama till 32 § skall införas
en ny punkt, 3 a, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

32 §

3 mom.' Såsom intäkt upptages icke vad som av
staten anvisats till bestridande av särskilda, med vissa tjänster eller uppdrag
förenade koslnader, såsom:

utlandstillägg och därmed likställda förraåner för
utora riket stationerad personal vid utrikesförvaltningen eller i svensk
biståndsverksarahet;

förvaltningskostnadsbidrag
och anslag till andra expenser;

å
stat uppförd häst- och båtlega;

till beställningshavare vid arraén utgående
hästgottgörelse för egna tjänstehästar;

resekostnads-
och traktamentsersättning;

kostnadsersättning
för vård av person i enskilt familjehem;

ägande
i följd härav skattskyldig icke göra avdrag för

underskott, som kan uppkomma därigenom, att sålunda
anvisat anslag icke förslår till täckande av därmed avsedda utgifter.

Bestäramelserna i första stycket tillämpas även på
motsvarande kostnadsersättning sora anvisats av koraraun eller som bekostas av
Nordiska ministerrådet i samband raed arbete inora raraen för det nordiska
Ijänsle-raannautbytet. Bestäramelserna tillämpas vidare - i den omfattning som
anges i punkt 7 fjärde stycket av anvisningarna - på kostnadsersättningar som
anvisats av styrelsen för Stockholras internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI) till sådan på bestärad tid kontraktsanställd forskare vid SIPRI sora är
utiändsk raedborgare och sora vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte
är bosatt i Sverige. Riksskatteverket får också, när skäl föreligger, förklara
att reglerna i första stycket skall tillärapas på motsvarande ersättning, som
anvisats av annan offentlig institution. Sådant beslut får, när
omständigheterna föranleder det, återkallas av riksskatteverket. Mot beslut,
som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, får talan inte föras.

Förmånen av fri sjukvård eller fri tandvård, så ock
av fri gmpplivförsäk-ring upptages icke såsom intäkt, oavsett om förmånen
åtnjutits på grund av statlig eller på gmnd av kommunal eller enskild tjänst.
Har sådan förmån åtnjutits på gmnd av enskild tjänst och utgått efter väsentligt
förmånligare gmnder än som gälla för befattningshavare i statens tjänst, skall
dock

'
Senaste lydelse 1983:446.

Prop.
1984/85:80 43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydehe

förmånen upptagas såsom intäkt till den del den utgått
efter förmånligare grunder än de för nämnda befattningshavare gällande. Förmån
av fri gruppsjukförsäkring enligl grunder som fastställts i kollektivavtal
mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer upptages ej såsom intäkt.

Såsom intäkt upptages ej heller
förmån av mindre värde, som utgått i annat än penningar, däresl förmånen kan
antagas icke vara avsedd att utgöra direkt vederlag för utfört arbete.

Ifråga om fönnån .som utgått till
en anställd i ett aktiebolag i samband ined vissa aktieförvärv finns särskilda
bestämmelser i punkt 3 a av anvisningarna.

Anvisningar

till 32 §

3 u. Har en anställd i ett aktiebolag
förvärvat aktier i bolaget, eller i ett bolag som ingår i samma koncern som
bolaget, till ett pris som understiger nuirkiiadsvårdet. skall
skillnadsbeloppet inte tas upp som intäkt om

1. aktier samtidigt har förvärvats

av andra än bolagets anställda,

dess aktieägare samt aktieägare

och anställda i annat bolag .som in

går i samma koncern som bolaget,

på samma villkor .som gällt för de

anstäUda,

2. under I nämnda anställdas

och ägares sammanlagda aktieför

värv inte har överstigit tjugo pro

cent av det totala antalet utbjudna

aktier.

3. den anställde inte har förvär

vat aktier i bolaget för ett belopp

som överstiger 30000 kronor.

Vid beräkning enligt första styckel
2 medräknas även aktier beträffande vilka en aktieägare avyttrat sin
företrädesrätt ull förvärva aktier till andra än de anställda och aktieägarna.

Beslämmelserna i denna anvisningspunkt
gäller inte om aktierna vid liden för de anställdas förvärv är inregistrerade
vid Stockholms fondhörs eller är föremål för handel enligt etl avtal som
bolaget har träffal med en svensk fondkommis-

Prop. 1984/85:80 44

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

sionär med skyldighet för denne atl på begäran av envar ange kurser på
aktierna och till dessa kurser köpa och sälja sådana aktier.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då
lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk
författningssamling och tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

Prop. 1984/85:80 ' ♦

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid
sammanträde 1984-11-01

Närvarande:
f.d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Mueller, justitierådet Jermsten.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 23
oktober 1984 har regeringen på heraställan av statsrådet Kjell-Olof Feldt
beslutat inhärata lagrådets yttrande över förslag till lag ora ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).

Förslaget har inför lagrådet föredragits av
kammarrättsassessom Per Änders Lindgren.

Förslaget
föranleder följande yttrande av lagrådet:

32
§

Äv raotiveringen i reraissprotokoUet framgår att
syftet bakora nu framlagda förslag är att ge "en rara för anställdas
aktieförvärv inom vilken förmånsbeskattning är utesluten". Det understryks
vidare att av de nya bestämmelserna således inte får dras den slutsatsen att
förmånsbeskattning alltid skall inträda vid förvärv som inte omfattas av dessa
bestämmelser. Hur sådana förvärv skall behandlas skattemässigt avses liksom
hittills fa bli en fråga för praxis.

Enligt lagrådets mening kan vad sålunda anförts om
det begränsade syftet med reformen knappast utläsas av den föreslagna
lagtexten. Intentionerna bakom förslaget skulle däremot komma till tydligare
uttryck om det nya femte stycket i 32 § 3 mom. kommunalskattelagen förslagsvis
ges följande lydelse: "För vissa av de faU då en anstäUd i ett aktiebolag
förvärvat aktier i bolaget eller i ett bolag, som ingår i samraa koncern som
bolaget, finns särskilda bestämmelser i punkt 3 a av anvisningarna".

Punkt
3 a av anvisningarna tiU 32 §.

Enligt vad som uttalas av departementschefen bör
ledamöter i bolagets styrelse hänföras till kategorin anställda. Det framstår
emeUertid som tveksamt humvida sådant uppdrag som styrelseledamotskap
innefattar kan inbegripas under begreppet anställning. För att vad som åsyftas
med säkerhet skall uppnås förordar lagrådet att en särskild bestämmelse meddelas.
Regeln som lämpligen bör omfatta även styrelsesuppleanter kan upptagas som ett
nytt fjärde stycke och ges följande lydelse: "Vid tillämpning av denna
anvisningspunkt jämställs styrelseledamot och styrelsesuppleant med
anställd".

Prop. 1984/85:80 46

Ikraftträdandebestämmelsen

De nya bestämraelserna föresläs komraa att få en
viss retroaktiv verkan. De avses näraligen bli tillärapliga vid 1984 års
taxering.

De nya bestäramelserna, som avser endast vissa
typer av aktieförvärv och som inte påverkar den skatterättsliga bedömningen av
andra typer av aktieförvärv, blir till förmån för de skattskyldiga som berörs.
Det i 2 kap. 10 § regeringsformen stadgade förbudet raot retroaktiv
skattelagstiftning utgör alltså inte något hinder mot att förslaget genomförs.
Fråga uppkommer eraellertid ora det behövs regler om förlängd besvärstid för
de skattskyldiga vilka vid 1984 års taxering påförts taxering för sådan förmån
som enligt lagförslaget inte skall utgöra skattepliktig intäkt vid 1984 års
taxering. Sådana regler har tidigare införts när man retroaktivt antagit föreskrifter
som inneburit skattelättnader. Se exerapelvis sista stycket i övergångsbestämraelserna
till lagen (1978:739) ora ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och prop.
1977/78:188.

Om regler angående förlängd besvärstid inte förs in
kommer tiden för den skattskyldiges besvär enligt 76 § första stycket
taxeringslagen att utgå den 28 febmari 1985. Emellertid skall den
skaltskyldiges besvär enligt fjärde stycket i samraa paragraf prövas ora de
inkomraer senare raen före utgången av juni 1985 under fömtsättning dock att
taxeringsintendenten biträder besvären i sak. Det torde vara självklart att
taxeringsinlendenten kommer att biträda besvär som anförs raed stöd av den nu
föreslagna lagstiftningen. Den skattskyldige koraraer alltså att i praktiken
kunna anföra besvär inom sex månader från ikraftträdandet. Denna tid måste
anses vara tillräcklig. Några särskilda regler om extraordinär besvärsrält
torde alltså inte behövas.

Prop. 1984/85:80 47

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-11-08

Närvarande:
statsrainistem Palrae, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist,
Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodströra, Göransson, Gradin,
R. Carlsson, HeUström, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition
om beskattningen vid anställdas förvärv av aktier i vissa fall, m.m.

1 Anmälan
av lagrådsyttrande

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

lag
ora ändring i koraraunalskattelagen (1928:370).

Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.

Jag delar uppfattningen att avsikten med förslaget
komraer till tydligare uttryck genora den av lagrådet föreslagna lydelsen av
det nya ferate stycket i 32 §3 mom. KL och förordar därför en sådan ändring
jämfört med förslaget i remissen.

Jag
tillstyrker lagrådets förslag till komplettering av den nya punkten 3 a av
anvisningarna till 32 § KL.

Vad lagrådet anfört beträffande
ikraftträdandebestämmelsen föranleder inga komraentarer från min sida.

Utöver de justeringar av lagtexten som föranleds av
de av mig godtagna förslagen från lagrådet har vissa ytterligare redaktionella
jämkningar gjorts i det remitterade förslaget.

2 Kontrolluppgiflskyldighet
för vissa bostadsföretag

Jag vill i detta saramanhang också ta upp en fråga
om vissa bostadsföretags skyldighet att lämna kontrolluppgifter.

Genora lagstiftning förra året (prop. 1983/84:67,
SkU 13, SFS 1983:1045) gäller fr. o. ra. den 1 januari 1984 nya regler om
kontrolluppgiftsskyldighet för sådana bostadsrättsföreningar,
bostadsföreningar och

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 23 oktober 1984.

Prop. 1984/85:80 48

bostadsaktiebolag
som avses i punkt 3 av anvisningama till 24 § kommunalskattelagen (s.k. äkta
bostadsföretag). Reglema skall tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

Ett äkta bostadsföretag skall numera varje år lämna
uppgifter om de överlåtelser av andelar eUer aktier i företaget under det
föregående kalenderåret som har anmälts tUl företaget (42 § 3 mom.
taxeringslagen (1956:623), TL). I likhet med vad som gällt tidigare skall
bostadsföretagen också lämna uppgifter för det fall lägenheten varit uthyrd
samt uppgift om andelsvärde (42 § 1 mora. TL).

De nu näranda uppgiftema skall vara läranade till
den lokala skatterayndighet inom vars verksamhetsområde företagets fastighet
är belägen senast den 15 febmari året efter överiåielsen. Uppgifterna skall
lämnas på av riksskatteverket (RSV) faststäUd blankett eller på sätt
skattechefen bestämmer. Överlåtaren skall undeiTättas ora innehållet i
kontrolluppgiften senast den 8 febmari samraa år (42 § 4 mom. TL).

Under lagstiftningsarbetet förra året diskuterades
inte de närmare formerna för uppgiftslämnandet. RSV har därefter haft kontakt
med organisationer som företräder huvuddelen av de berörda bostadsföretagen. 1
samband därmed har organisationema framfört önskeraål om att få lämna
kontroUuppgifteraa på magnetband eller annat maskinläsbart mediura.

Med anledning av dessa önskemål från berörda
uppgiftslämnare har från RSV: s sida föreslagits att TL ändras så att
uppgifterna kan lämnas på det nyss angivna sättet. Enligt RSV skuUe en sådan
ordning också vara till fördel för skatteförvaltningen. RSV föreslår att 42 § 4
mom. TL förses med ett nytt andra stycke i vilket det öppnas en möjlighet för
verket att på ansökan medge undantag från huvudregeln för uppgiftslämnandet.

För att det tilltänkta uppgiftslämnandet på
magnetband e. d. skall fungera i det praktiska taxeringsarbetel fordras att
uppgiftema kan tas in i det centrala skatteregistret. Detta kräver att
bestämmelsen i 7§ 12 skatteregisteriagen (1980:343) utvidgas till att omfatta
även kontrolluppgifter enligt 42 § 1 och 3 mom. TL. Datainspektionen har i
yttrande förklarat sig inte ha några invändningar mot en sådan ändring i
skatteregisterlagen.

Det är även min uppfattning att den föreslagna
ordningen för uppgifts-läranadet bör vara till fördel för såväl berörda
bostadsföretag som för skatteadministrationen. Jag föreslår därför att de
erforderiiga ändringarna i TL och skatteregisteriagen genomförs.

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom
finansdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623) och lag om ändring i skatteregisteriagen (1980:343).

Den föreslagna ändringen i TL är av så enkel
beskaffenhet att lagrådets hörande enligt min mening inte är påkallat.
Ändringen i skatteregisteriagen omfattas inte av regeringsformens bestämmelser
om lagrådsgranskning.

Prop.
1984/85:80 49

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta dels det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagna
ändringar, dels förslagen till

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

3. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).

4
Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de
förslag som föredraganden lagt frara.

Prop. 1984/85:80 50

Innehåll

Propositionen
..................................................... ..... I

Propositionens
huvudsakliga innehåU ..................... .... 1

Lagförslag
.......................................................... 2

1. Lag ora ändring i kommunalskattelageln (1928:370) ...... 2

2. Lag ora ändring i taxeringslagen (1956:623) ........ .... 5

3. Lag ora ändring i skatteregisteriagen (1980:343) .. .... 6

Utdrag
av protokoU vid regeringssararaanträde den 23 oktober 1984 8

1 Inledning ......................................................... 8

2 Föredragandens överväganden ............................ 9

2.1 Inledande synpunkter .................................... .... 9

2.2 Förslagets närraare utforraning ......................... .. 10

2.2.1 Undantagsbestämmelsens tiUämpningsområde .... 10

2.2.2 Begreppet anställd ra.m.................................. ... II

2.2.3 20%-regeln ............................................... 12

2.2.4 30000kr-begränsningen .................................. 13

2.2.5 Övriga synpunkter på författningsförslaget ...... .. 13

2.2.6 Ikraftträdandet .......................................... .. 13

2.3 Övriga
frågor 14

3 Upprättat lagförslag ......................................... 14

4 HemstäUan ..................................................... 14

5 Beslut ........................................................... 14

Bilaga
1 Promemorian (Ds Fi 1984:21) Beskattningen vid anstäUdas

förvärv
av aktier i det egna företaget .......... 15

Bilaga
2 Sammanställning av remissyttranden över promeraorian .. 32

Bilaga
3 Det remitterade förslaget ....................... 42

Utdrag
av lagrådets protokoll den 1 noveraber 1984... 45

Utdrag
av protokoU vid regeringssammanträde den 8 november 1984 47

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984