Prop. 1984/85:85

Regeringens proposition

1984/85:85

om
ändringar i bestämmelserna om räntebidrag till följd av fastighetsskatten m.m.;

beslutad
den 8 november 1984.

Regeringen föreslår riksdagen atl anla de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

ROINE
CARLSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I prop. 1984/85: 18 har regeringen föreslagit atl
en faslighetsskatt skall tas ut fr. o. ra. år 1985. I propositionen aviserades
ändringar i ränlebidrags-systeraet i syfte alt korapensera de fastighetsägare
som har vissa typer av lån som omfattas av räntebidragssystemet för de kostnadsökningar
som skatten beräknas medföra.

1
föreliggande proposition lämnas förslag lill sådana åtgärder.

1 propositionen föreslås också vissa ändringar av
reglerna för upptrapp-ning av den garanterade räntan under år 1986 för lån till
vissa årgångar av hyres- och bosiadsrällshus.

Vidare föreslås alt regeringen skall ges möjlighet
att i särskilda fall bevilja allmännyttiga företag uppskov under elt år, helt
eller delvis, med avsättning till konsolideringsfond.

Slutligen föreslås vissa ändringar i reglerna för
inkomstprövning av de kommunala bostadstilläggen till folkpension.

1 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 85

Prop.
1984/85:85

Prop. 1984/85:85

Utdrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde

1984-11-08

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Hellström, Wickbom.

Föredragande:
statsråden R. Carlsson och Sigurdsen

Proposition
om ändringar i bestämmelserna om räntebidrag till följd av fastighetsskatten m.
ra.

Statsråden Carlsson och Sigurdsen anmäler sina
förslag. Anförandena och förslagen redovisas i underprotokollen för bostads-
resp. socialdepartementet.

Statsrådet Carlsson heraställer att regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag sora han och statsrådet Sigurdsen har
lagl frara.

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de
förslag som föredragandena har lagt frara.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag
som redovisas i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1
och 2.

Prop. 1984/85:85

Bilaga I

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssararaanträde 1984-11-08

Föredragande:
statsrådet R. Carisson

Anmälan
till proposition om ändringar i bestämmelserna om räntebidrag till följd av
fastighetsskatten m. m.

1
INLEDNING

Regeringen överläranade nyligen till riksdagen ett
förslag om en statiig faslighetsskatt (prop. 1984/85: 18). 1 sin anmälan till
propositionen (bil. 1) redovisade chefen för bostadsdepartementet bl.a. vilka
anspråk som bostadssektorn f. n. ställer på statsbudgeten. Han framhöU därvid
bl. a. att de åtgärder som har vidtagits för att begränsa budgetbelastningen
inte är tUlräckliga för att det skall vara möjligt att både uppehålla den
nödvändiga investeringsvolymen i framliden och motverka en fortsalt ökning av
subventionerna till bostadssektorn.

Åtgärderna har inte heller fördelat bördorna på ett
rättvist sätt. Ett solidariskt omfördelningssyslem förutsätter att alla
fastighetsägare bidrar till den nödvändiga subventioneringen av ny- och
ombyggnadsinvesteringarna.

Det förslag till fastighetsskatt som regeringen mot
denna bakgrund reraitterade till lagrådet var avsett att tillsaramans med
systemet med stegvis höjning, s. k. upptrappning, av den garanterade räntan för
lån inom räntebidragssystemet bli ett instruraent för att rättvist fördela de
uppoffringar sora krävs om vi också i framtiden skall kunna garantera alla
människor goda bostäder till rimliga kostnader. Förslaget innebar följdriktigt
att en fastighetsskatt skulle tas ul endast av sådana fastighetsägare vars
räntekostnader inte årligen ökade lill följd av upptrappningar av den
garanterade räntan.

Lagrådet ansåg emellertid att den ordning sora
regeringen hade föreslagit skulle göra reglema för fastighetsskatten alltför
svårtillgängliga. Lagrådet förordade att skatten i stället borde göras genereU
- utan undantag -och att fastighetsägare som har lån som omfattas av
räntebidragssystemet borde kompenseras för skallen inom detta system. Mot denna
bakgrund har det förslag som nu har presenterats för riksdagen getts en något
ti Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 85

Prop. 1984/85:85 4

annoriunda
utformning. Propositionsförslaget innebär bl.a. att skallen skall tas ut av
alla fastighetsägare.

Chefen för bostadsdepartementet framhöll atl denna
ändring av fastighetsskattens utformning - föratt skatten skall vara
bostadspolitiskt acceptabel - krävde alt fastighetsägare som omfattas av
räntebidragssysiemel kompenseras för de kostnadsökningar som skallen beräknas
komma alt medföra.

1 det följande presenterar jag ett förslag lill
ändringar av reglerna lör räntebidrag med hänsyn till den föreslagna
fastighetsskatten. Vid bedömningen av vilka ändringar som är nödvändiga har
jag också tagit hänsyn lill det förslag att avskaffa den kommunala beskattningen
för juridiska personer som regeringen nyligen har beslutat alt förelägga
riksdagen (prop. 1984/85:70).

Jag kommer också att föreslå bl.a. alt
allmännyttiga bostadsförelag, som enligt riksdagens beslut (prop. 1983/84:40
bil. 9, BoU II. rskr 63) är skyldiga att under åren 1984 - 1986
avsätta medel lill en särskild konsolideringsfond, under vissa förutsättningar
skall kunna medges dispens frän detta krav under år 1985. Äv detta följer att
dessa förelag också fär en med ett år förlängd tidsfrist för att bygga upp
fonden.

2
GRUNDERNA FÖR FASTIGHETSSKATTEN

Innan jag går över till att redogöra för mina
förslag till ändringar i räntebidragssystemet m. ra. vill jag kort redogöra för
fastighelsskalten enligt den utformning som den har getts i förslagei lill riksdagen.

Skatten skall tas ut fr.o.m. den 1 januari 1985.
Den berör fastigheter som i fastighetstaxeringssamraanhang benämns
hyreshusenheter, småhusenheter samt hyreshus och småhus med tillhörande
tomimark pä lantbruksenhet.

Underiaget för skatten skall för småhusen vara en
tredjedel av taxeringsvärdet och för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet.

Skattesatsen skall vara 1,4 % för schablontaxerade
fastigheter och 2% för övriga fastigheter. För den senare kategorin av
fastigheter skall skatten utgöra en avdragsgill driftskostnad.

För i första hand småhus skall skattesatsen trappas
upp under tre år. För schablonbeskattade småhus tas skatten ut med 0,5% år 1985
och med l,0%år 1986. Fr.o.m. år 1987 blir skatteuttaget 1,4%.

Fastighetsskatten skall debiteras och uppbäras
enligt bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272). Detta innebär bl.a. att
lokala skattemyndigheten för skattskyldiga som eriägger B-skatt redan för år
1985 kan debitera preliminär skatt med hänsyn tagen till fastighetsskatten.

Prop. 1984/85:85 5

3
PRINCIPER FÖR ÅTGÄRDER INOM RÄNTEBIDRAGSSYSTEMET

3.1 Val
av modell för åtgärderna

Vid bedömningen av vilken modeU som lämpligen bör
användas för atl kompensera dera sora vid sidan ora en fastighetsskatt också
skall betala successivt ökade räntekostnader till följd av upptrappningarna av
den garanterade räntan inora raraen för räntebidragssystemet, har jag övervägt
möjligheten av en direkt kompensation krona för krona för fastighetsskatten.
En sådan ordning skulle vara möjlig att tillämpa om lånemyndigheterna hade
tillgång till uppgifter om taxeringsvärdet för varje fastighet som omfattas av
räntebidragssystemet. Så är emellertid inte fallet. Det kan inte heller
åstadkomraas annat än till priset av en raycket betungande adrainislration.
Jag har därför stannat för en ordning sora innebär en raer scha-bloniserad
kompensation för fastighetsskatten. Den gmndar sig på statistik över dels
taxeringsvärdena, som utgör underlag för beräkning av fastighetsskatten, dels
låneunderlagen, på vilka beräkningen av den garanterade räntan gmndas.

3.2 Gällande
regler och vissa avgränsningar av åtgärdernas omfattning

Räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen
(1974:946) lämnas med belopp sora raotsvarar skillnaden raellan den verkliga
räntekostnaden för bostadslån och underliggande kredit inom låneunderlaget för
bostäder och en garanterad ränta beräknad på det ursprungliga beloppet för
sararaa lånedelar. För vissa låntagarkalegorier, s.k. privata fastighetsägare,
läranas räntebidrag även för en viss del av den beräknade kostnaden för eget
kapital. Vid ombyggnad av andra hus än egnahem kan räntebidrag lämnas för
markkostnader, även ora de inte ingår i låneunderiaget.

Den garanterade räntesatsen för det första året av
lånetiden utgör f. n. 5,5 % för egnaherasägare och 3,0% för övriga
låntagarkalegorier. Den höjs årligen på visst sätt genora s. k. norraala
upptrappningar. Dessa utgör 0,5 procentenheter för egnahemsägare och 0,25
procentenheter för övriga låntagarkalegorier. Under senare år har också
genomförts vissa extra upptrappningar av den garanterade räntan.

Räntebidragssystemet omfattar f.n. hyres- och
bostadsrättshus byggda eller ombyggda senare än år 1957. 1 fråga om egnahem
orafattar systemet endast sådana hus för vilka bostadslånet har utbetalats
efter år 1974, dvs. i huvudsak hus byggda efter år 1974. Systemet orafattar
f.n. hyres- och bostadsrättshus raed ca 1 300000 lägenheter och 300000 egnahem.
I dessa antal ingår inte lägenheter i hus som enbart har energisparlån.

Räntebidragssystemet orafattar vid sidan av lån
till reguljär ny- och orabyggnadsverksarahet även lån sora har läranats för
åtgärder för en bättre hushållning raed energi, s.k. energisparlån, och lån för
åtgärder

Prop. 1984/85:85 6

vilka
behövs för att rainska radondotterhallen i bostäder, s.k. radonlän. Räntebidrag
läranas också för vissa typer av underhällslän och i vissa fall vid förbättring
av bostadshus genom underhålls-, reparations- och energi-sparåtgärder. Motiv
saknas enligl min mening för all kompensera faslig-helsägare som endast har
dessa typer av lån för fastighetsskatten.

Ändringar av den garanterade räntan innebär
normalt, under förutsättning atl övriga faktorer är oförändrade, att
räntebidraget förändras. För vissa lånetyper - lån tiU nybyggnad av hyres- och
bosiadsrällshus - är emellertid amorleringslaklen för bostadslånet en funktion
av nivån pä den garanterade räntan. Amorteringen av del statliga länet påbörjas
i dessa fall nämligen först när den garanterade ränlan överstiger den faktiska
ränlan. Araortering sker då raed det överskjulande beloppet. Amorleringslaklen
ökar därefier allteftersom den garanterade räntan trappas upp. Nivån pä den
garanterade räntan har därför belydelse ända fram till den lidpunki dä det
statliga lånet slutaraorteras. En sänkning av nivån för den garanterade räntan
leder sålunda antingen till att räntebidragen ökar eller lill atl amorteringsbeloppen
under året blir lägre än vad som annars vore fallet. Dessa effekter kvarstår
under lånets resterande löplid. Denna amorteringsprincip lillämpas för
räntelån, paritetslån och lån enligl bosladsfinansieringsför-ordningen. För lån
enligl bosladsfinansieringsförordningen har dock beslut fattats (prop.
1983/84:90, BoU 28, rskr 303) om alt de lån som utbetalas fr.o.m. den 1 juli
1985 skall löpa med en fast amorteringsplan. Län lill egnahera och tUl
orabyggnad av hyres- och bosiadsrällshus löper redan raed en fast araorteringsplan.
Ändringar i nivån för den garanterade räntan blir i dessa fall verkningslösa
ora den garanterade räntekostnad som ändringarna medför överstiger den
faktiska räntekostnaden.

Om kompensationen för fastighetsskatten genomförs
genom all den garanterade räntan sänks, blir således ägare till egnahem och
ombyggda hyres- och bosiadsrällshus kompenserade genom ökade räntebidrag fram
till den tidpunkt då den garanterade räntan överstiger de faktiska
riinte-koslnaderna. Ägare till nybyggda hyres- och bostadsrätishus, för vilka
bostadslånet betalas ut före den I juli 1985, kompenseras genom ökade
räntebidrag eller rainskade amorteringar fram till den tidpunkt då det statliga
lånet slulbetalats. Detta medför att fastighetsägarna kompenseras för
fastighetsskatten under en tidsperiod som i princip molsvarar den period under
vilken deras fastigheter skulle ha varit undantagna från skatten enligt det
lill lagrådet remitterade förslaget.

Prop. 1984/85:85 7

4
ÅTGÄRDER AVSEENDE HYRES- OCH BOSTADSRÄTTSHUS

4.1 Allm ä nt

Jag inleder med att behandla
kompensationsåtgärderna i fråga om hyres-och bosiadsrällshus. Till denna grupp
av fasligheter hänför jag andra hus än småhus som beskattas enligt 24 § 2 mom.
kommunalskattelagen (1928; 370). dvs. flerbostadshus samt småhus som upplåts
med hyres- eller bostadsrätt.

I följande diagram redovisar jag taxeringsvärdet
per ra" (total bostads-och lokalyta) för samtliga hyreshus med
nybyggnadsår 1958-1983. Vidare redovisas taxeringsvärdet per m* för
bosladshyreshus, dvs. hus där hyres-intäkterna till minst 85 % belöper på
bostäder. Slutligen redovisas räntebidragsunderlaget, kr./m". för
motsvarande årgångars nyproduktion. Ränte-bidragsunderiaget utgörs av den
totala belåning av fastigheten som beaktas vid beräkning av den garanterade
räntan.

Hyreshus dvs. flerbostadshu. .som upplåts med hyres- eller
bostadsrätt. Taxeringsvärde per m samtliga hyreshus (.SH) och hus med
huvudsakligen bostäder (HB) samt hidragsunderlag per m (Biu). samtliga
flerbostadshus, etter nybyggnadsär. I 000 kr

Kr./m-

5 000 -

:;oo -

, Biu; 1980:3 600 Kr./m-

/
1981:4 300 "

1982:4 800 "

1983:5 000 "

' ' I ' ' ' ' I ' ' ' ' I ' ' I' I I I I I I "I I I I------------------------------ Ar

1960 1965 1970 1975 1980

Prop. 1984/85:85 8

Av diagrammet framgår att de genomsnittliga
taxeringsvärdena normalt är högre ju senare husen är byggda. För de tidigare
årgångarna uppgår taxeringsvärdet för gmppen samtliga hyreshus till ca 800
kr./m, medan det för de senaste årgångarna uppgår till ca 2000 kr./m
Taxeringsvärdet per m för bostadshyreshus är genomgående lägre än för gmppen
samtliga hyreshus. En större andel lokaler medför således i allraänhet etl
högre taxeringsvärde.

Också bidragsunderiaget per ra varierar raellan
olika årgångar. Det uppgår sålunda i genorasnitt till ca 500 kr./ra för de
lidigare årgångarna och till ca 5 000 kr./m för de senare årgångarna.

Bidragsunderiaget är i de tidigare årgångarna lägre
än taxeringsvärdet, raedan det i senare årgångar är raer än dubbelt så högt som
taxeringsvärdet. Dessa relationer återspeglas i de åtgärder som jag föreslår i
det följande.

Fastighetsskatten föreslås, sora jag tidigare har
närant, utgå med 2% av taxeringsvärdet för konventionellt beskattade hus och
med 1,4% för schablonbeskattade hus, dvs. främst hyreshus som innehas av
allmännyttiga bostadsföretag eller bostadsrättsföreningar. Dessa skillnader i
fråga ora skattesatsen medför att kompensationen inom räntebidragssystemet
måsle differentieras med hänsyn till ägarekategori.

1 propositionen ora en statlig fastighetsskatt
framhöll chefen för bostadsdepartementet att man, då kompensationen inora
räntebidragssystemet fastställs, även måste beakia kostnadseffekterna av
förslaget om avskaffandet av den komraunala beskattningen av juridiska
personer. Detta förslag har lagts fram i första hand av förenklingsskäl.
Syftet är således inte att skattebetalarna skall få lägre skatt. Därför
föreslås i propositionen att det statliga skatteuttaget skall öka. Det bör
emellertid i detta sammanhang framhållas att de juridiska personer som äger
fastigheter som ger ett skattemässigt underskott inte kommer att beröras av att
det statliga skatteuttaget ökar. För dem uppstår därför en skattelättnad när
den kommunala garantiskatten tas bort. Motsvarande situalion kan uppkomma för
fastig-beter där det skattemässiga överskottet understiger den kommunala garanliskatten.
Enligt rain bedömning ger en stor del av det fastighetsbestånd sora orafattas
av räntebidragssystemet i dag ett skattemässigt underskott. Detta förhållande
bör beaktas när omfattningen av de inom räntebidragssystemet erforderliga
kompensationsåtgärderna fastställs.

Vad jag nu har sagt leder till att
kompensationsåtgärderna måste utformas olika för olika kategorier av
fastighetsägare. Allmännyttiga företag och bostadsrättsföreningar kan behandlas
enhetligt. Till denna gmpp bör också föras studentbostadsföretag och Slockholms
kooperativa bostadsförening. Skilda regler krävs däremot för övriga juridiska
personer och för fysiska personer.

Vid beräkning av kompensationsåtgärderna har jag
tagit hänsyn till att det föreligger regionala differenser i fråga om såväl
taxeringsvärde sora

Prop. 1984/85:85 9

bidragsunderiag. När jag har bedömt nivån för erforderiig
kompensation har jag däiför sökt garantera att inga regioner blir missgynnade.

Hänsyn har också tagils till att
vissa bostadskoraplement. t.ex. garageplatser, ingår i taxeringsvärdet men
inte i det redovisade bidragsunderlaget. Kompensation krävs dock även för
dessa för att inte boendet indirekt skall Iräffas av kostnadsökningar.

4.2 Förslag tUl särskilt räntebidrag för år 1985

Mina överväganden har lett fram
till att de olika fastighetsägarekategorierna under år 1985 bör ges
kompensation på följande sätt för de ökade koslnader som fastighetsskatten medför.

Kompensationsbehov år 1985 i procent av bidragsunderlaget
för olika fastighetsägarekategorier'

F ä rdig-

Allmiinnyltiga

Ö vrig;

iijuri-

Fysiska

stiilliinde å r

f ö retag och

bosladsriilts-

f ö reningar

diska

personer

personer

-1960

1.8

2.6

.1.2

1961-6.'<

1.4

2.0

2.."!

1966-70

1.3

I.8.S

2.3

1971-7."!

1.2

1.7

2.2

1976-78

1.0

1.4.S

1.7.S

1979-80

0.8."!

1.2

1.45

1981-8.1

O..S.S

0.8

0.9."!

1984

0.4

0.6

0.7

' Uppgifterna i tabellen avser bostadslån som har betalats
ut före år I98.'>.

Som framgår av tabellen bör
storieken av räntebidragsökningen göras beroende av när byggnaden
färdigställdes. För att systemet också skall bli praktiskt hanlerbart har jag
angett procentsatserna som genomsnitt för ett antal årgångar av hus. vilket i
sig kan leda till såväl under- som överkompensation för vissa fastighetsägare.

Kompensationen för de allra senaste
årgångarna är något hög. Jag anser emellertid all detla är motiverat med hänsyn
lill atl byggandet - såväl ny-som ombyggnad - i slor utsträckning sker på relativt
centralt belägna fasligheter, där ta.xeringsvärdena kan variera kraftigt till
följd av bl.a. andelen lokaler. Eftersom kostnaderna redan i utgångsläget är
höga i dessa årgångar är det viktigt att inte ytterligare kostnadsökningar
uppstår till följd av skatten.

Det kan finnas anledning att i
sammanhanget något kommentera det kompensationsbehov som redovisas för hus
färdigställda år 1984. Att det är så lågt, uttryckt som procentandel av
låneunderlaget, beror på att låneunderiaget kora att höjas avsevärt till följd
av ändringarna i reglerna för kompensation för räntekostnader under byggtiden
(prop 1983/84:40 bil. 9, BoU 12, rskr 95).

Prop. 1984/85:85 10

Enligt min mening bör kompensationen för
fastighetsskatten komma fastighetsägaren tillgodo i så nära anslutning som
möjligt till att denne erlägger skallen. Eftersom riksdagsbeslut rörande
fastighetsskatten beräknas föreligga i december borde det var möjligt för de
lokala skattemyndigheterna att senast under andra halvåret 1985 anpassa det
preliminära skatteuttaget, i varje fall för fastighetsägare raed ett raer
omfattande fas-tighelsinnehav, lill alt fastighetsägarna har alt belala den nya
fastighetsskatten.

Sänkningar av den garanterade räntan komraer
fastighetsägaren tillgodo per den I juli och den I januari. En räntesänkning
per den 1 januari 1985 kommer således fastighetsägaren tillgodo med halva
beloppet den 1 juli 1985 och med återstoden den 1 januari 1986. Ett sådant
förfarande skulle medföra att fastighetsägarna fick vidkännas omfattande
likviditetspåfrestningar som de inte har kunnat förutse. Jag har därför
komrait till den slutsatsen alt kompensationen för år 1985 i sin helhel bör
betalas ut i form av etl särskilt räntebidrag under år 1985. Detta bidrag bör
utgöra produkten av de procenttal som jag tidigare har redovisat och
respektive fastighets bidragsunderiag. Särskilt räntebidrag bör lämnas i
samtliga låneärenden där bostadslånet har utbetalats före utgången av år
1984.1 de låneärenden där lånet betalas ut vid en senare tidpunkt bör
kompensationen lämnas genora att räntan för det första året av lånetiden sänks.
Fr.o.m. år 1986 bör dock kompensationen i samtliga låneärenden inordnas i del
ordinarie räntebidragssystemet. Inför år 1986 är det dock enligt rain raening
aktuellt raed ytteriigare åtgärder inom räntebidragssystemet. Jag återkoraraer
till ändringar i detta i det följande.

Jag förordar således att ett särskilt räntebidrag
raed den nu redovisade utformningen utbetalas till ägare av hyres- och
bostadsrättshus som omfattas av räntebidragssystemet lill följd av reguljär
ny- och ombyggnadsverksamhet. Det bör ankomma på regeringen att bestämma
tidpunkten för utbetalningen. Utbetalningen av bidraget bör belasta anslaget B
4. Räntebidrag m. ra. under statsbudgetens elfte huvudtitel.

4.3
Förslag till permanenta åtgärder fr. o. m. år 1986

Som jag tidigare har nämnt trappas den garanterade
räntan årligen upp på visst sätt. Dessa s. k. norraala upptrappningar är lika
stora för alla årgångar av hus och utgör för hyres- och bostadsrättshus 0,25
procentenheter. Som jag tidigare har redovisat är de genomsnittliga
bidragsunderia-gen emellertid mycket högre i senare årgångar av bostäder än i
tidigare. Della beror främst på de över åren ökade produktionskostnaderna. De
kapitalkostnadsökningar som de näranda upptrappningarna medför blir därför
olika stora i olika delar av beståndet. För de äldre husen motsvarar en norraal
upptrappning en ökning om I -2 kr./m raedan den i nyproduktionen raotsvarar
13-14 kr./ra. Samtidigt är även kapitalkostnaderna för lån inom
bidragsunderiaget lägre för äldre hus än för yngre. Mot bl.a.

Prop.
1984/85:85 H

denna
bakgmnd har under åren 1980-1985, vid sidan av de normala upptrappningarna,
genoraförts eller beslutats om s. k. extra upptrappningar av den garanterade
räntan för vissa årgångar av hus.

Några beslut har inte fattats ora extra
upptrappning av den garanterade räntan för år 1986. Enligt rain raening finns
dock anledning att justera räntan också för detta år med avsikt att fördela
kostnadsökningarna jämnare i beståndet. Med hänsyn till det statsfinansiella
läget bör detta göras så att statens utgifter för räntebidrag totalt sett
minskas. Justeringen bör med hänsyn till vad som har anförts om skiUnaden i
kapitalkostnader i utgångsläget avse äldre hus och utformas som extra
upptrappning av den garanterade räntan år 1986 som avräknas raot den
erforderliga korapensa-lionen för faslighetsskatten.

Storleken
pi upptrappningen framgår av följande tablå

Färdigställandeår Extra
upptrappning Kostnads-

procentenheter ökningar

kr./m

-1960 1,2 4-7

1961-65 0,8 4-5

1966-70 0,5 3-4

1971-75 0,2 2-3

Kostnadsökningarna till följd av dessa
upptrappningar uppgår som framgår av tablån till mellan 2 och 7 kr./ra för
hyres- och bostadsrättshus. De genorasnittliga effekterna för SABO-företagen
beräknas uppgå till ca 2,80 kr./m. Det kan i sararaanhanget nämnas att de extra
upptrappningar sora har beslutats för år 1985 är högre för bostadsrättshus än
för raotsvarande hyreshus. Kostnadsökningarna till följd av dessa är för
hyreshusen i stort sett i nivå med dem sora blir följden av de nu föreslagna
upptrappningama. För SABO-företagen beräknas de extra upptrappningarna som har
beslutats för år 1985 medföra kostnadsökningar om ca 2,15 kr./m.

Om de nu föreslagna extra upptrappningarna avräknas
från den kompensation som jag tidigare har redovisat krävs för
fastighetsskatten blir slutresultatet att den garanterade räntan perraanent
bör sänkas enligt följande. Sänkningen är uttryckt i procentenheter.

Sänkning i procentenheter av den garanterade räntan år
1986 för hyres- och bostadsrättshus

Färdig-

Allmännyttiga

Övrig;

ijuri-

Fysiska

ställandeår

företag och bostadsrättsföreningar

diska 1

personer

personer

-1960

0.6

1,4

2,0

1961-65

0.6

1.2

1.7

1966-70

0,8

1.35

1,8

1971-75

1.0

1,5

2.0

1976-78

1.0

1,45

1,75

1979-80

0.85

1.2

1.45

1981-83

0,55

0,8

0,95

1984

0,4

0.6

0,7

Uppgifterna I tabellen avser bostadslån som har betalats
ut före år 1985.

Prop. 1984/85:85 12

Jag förordar således att den garanterade räntan för
hyres- och bostadsrättshus sänks i enlighet raed vad jag här har redovisat.
Sänkningen bör ske från den räntenivå som gäller per den 31 december 1985 och
gälla fr. o. m. den 1 januari 1986.

Normala upptrappningar, sora i vissa fall sker på
årsdagen för bostadslånets utbetalning, skall genomföras i normal ordning.

5
ÅTGÄRDER AVSEENDE EGNAHEM 5.1 Allmänt

Jag övergår nu till att behandla
kompensationsåtgärderna i fråga om egnahem. Till denna gmpp hänför jag småhus
som beskattas enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), dvs. småhus
med lån för vilka den garanterade räntan fastställs enligt 38 § första stycket
1 bostadsfinansieringsförordningen.

Jag vill inledningsvis framhålla attjag har tagit
samma hänsyn till regionala variationer ra. ra. vid mina överväganden om
erforderlig korapensation vad gäller egnahera sora jag har gjort i fråga om
hyres- och bostadsrättshus.

1 följande diagram redovisas de genomsnittliga
taxeringsvärdena för egnahem byggda efter år 1974. 1 diagrammet redovisas också
det genomsnittliga bidragsunderiaget för egnahem uppförda under motsvarande
år.

Egnahem.
Taxeringsv ä rde (T) och bidragsunderlag (Biu)
per l ä genhet efter nybyggnads å r. 1000 kr.

500-400

300-200-100-

Biu

~]— ■ —I—'—I—'—I—'—I—'—T'

1974
1976 1978 1980 1982 1984

Av diagrammet framgår att taxeringsvärdet inte
skiljer sig mellan hus med olika färdigställandeår. Bidragsunderlaget däremot
stiger över tiden.

1 de allra flesta fall kommer fastighetsskatten för
år 1985 att påföras egnahemsägaren först vid 1986 års taxering. Det beror på
att fastighetsskatten i regel medför en så begränsad ökning av den totala
skattebelastningen att den preliminära debiteringen inte behöver ändras.
Huvuddelen

Prop. 1984/85:85 13

av
fastighetsskatten komraer därför att inbetalas sora fyllnadsbetalning under
våren 1986 eller sora s. k. kvarskatt under år 1987.

Fastighetsskatten för år 1986 bör lokala
skatterayndigheten kunna beakta för de egnaherasägare sora under hösten 1985
begär särskUd beräkningsgrand för 1986 års prelirainära skatt, därför att de i
regel har höga räntekostnader. Det kan antas att flertalet egnaherasägare raed
fastighet sora orafattas av räntebidragssystemet har särskild beräkningsgmnd
för 1986 års preliminära skatt.

Vad jag här har sagt innebär att raånga
fastighetsägare under år 1986 erlägger såväl 1985 års sora 1986 års
fastighetsskatt.

5.2
Förslag till ändringar i räntebidragssystemet

Med hänsyn till att egnahemsägare i regel inte
behöver betala fastighetsskatten förrän under år 1986 krävs inga
kompensationsåtgärder dessförinnan. Under år 1986 måste dock såväl 1985 som
1986 års skatt korapenseras, dvs. totalt ett skatteuttag om 1,5%, vilket
överstiger skatteuttaget för komraande år sora uppgår till 1,4%.

Korapensation för fastighetsskatten för åren 1985
och 1986 bör genoraföras i förra av en sänkning av den garanterade räntan den
1 januari 1986. De räntebidrag som normalt blir följden av denna åtgärd kommer
härigenom fastighetsägaren tillgodo med ett halvt belopp per den 1 juh 1986 och
med återstoden per den I januari 1987.

När det gäller storleken av denna sänkning måste
beaktas att de räntekostnader, som räntebidraget är avsett att täcka, i
skattesammanhang utgör avdragsgilla kostnader. För egnahemsägaren ersätts
således en del av räntebidraget av en skatteminskning. Vid beräkning av
egnahemsägarens kompensationsbehov har jag utgått från atl denne har en
marginalskatt ora 50%.

I följande tabell redovisar jag de sänkningar av
den garanterade räntan som enligt min mening behövs. Sänkningarna bör ske från
den räntenivå som gäller per den 31 december 1985 och gälla fr. o. ra. den 1
januari 1986. Sänkningarna bör göras i de låneärenden där bostadslånet har
betalats ut före utgången av år 1985.

Normala upptrappningar, sora i vissa fall sker på
årsdagen för bostadslånets utbetalning, skall genoraföras i norraal ordning.

Kompensation
i form av sänkt garanterad ränta för egnahemsägare'

Färdigställandeår Räntesänkning

(procenienheler)

-1976 1,6

1977-78 1,1

1979-80 1,0

1981-82 0,8

1983-85 0,7

' Uppgifterna I tabellen avser bostadslån som har betalats
ut före ulgången av år 1985.

Prop. 1984/85:85 14

Räntebidragskorapensationen under år 1986, sora
enligt vad jag tidigare har anfört, avser skatteinbetalningar för både år 1985
och år 1986, är således något högre än vad som erfordras vid det normala
skatteuttaget om 1,4%. Denna nivå uppnås år 1987. Förändringar av den
garanterade räntan med anledning av detta bör eventueUt beaktas i annat
sammanhang.

Jag har tidigare föreslagit åtgärder för att
fördela kostnadsökningarna till följd av upptrappningar av den garanterade
ränlan jämnare i beståndet av hyres- och bostadsrältshus. Åtgärderna medför atl
statens utgifter för räntebidrag rainskas. Differenserna raellan
bidragsunderlaget för äldre egnahera och yngre är i och för sig betydande
varför det skulle kunna vara raotiverat raed vissa justeringar av
upptrappningstakten även för egnahem. Kapitalkostnaderna är dock till följd av
de extra upptrappningarna redan relalivt höga, varför jag anser att
upptrappningstakten f.n. inte bör justeras.

Jag förordar att de garanterade räntorna för
egnahem sänks i enlighet med vad jag har anfört. Till sänkning av den lägsta
garanterade räntan återkommer jag i det följande.

6 S Ä NKNING AV DEN L Ä GSTA GARANTERADE R Ä NTAN

De åtgärder inom räntebidragssysteraet sora jag har
förordat beträffande hyres- och bostadsrättshus bör gälla i ärenden där
bostadslånet betalas ut före utgången av år 1984.1 ärenden där bostadslånet
betalas ut senare bör korapensationen för faslighetsskatten i stället ske genom
en sänkning av räntan för det första året av lånetiden. Denna sänkning bör
gälla i samtliga låneärenden oavsett under vilket år huset har färdigställts.
Sänkningen bör raotsvara det kompensationsbehov som jag tidigare har redovisat
föreligger för hus färdigställda år 1984.

Jag förordar att räntan för det första året av
lånetiden för hyres- och bostadsrättshus som innehas av allmännyttiga företag,
bostadsrättsföreningar, studentbostadsföretag eller Stockholms kooperativa
bostadsförening sätts till 2,6 procent i de fall bostadslånet utbetalas efter
utgången av år 1984, för övriga juridiska personer till 2,4 procent och för
fysiska personer till 2,3 procent.

Vad gäller egnahera, dvs. småhus med lån för vilka
den garanterade räntan fastställs enligt 38 § första stycket 1
bostadsfinansieringsförordningen, förordar jag att räntan för det första året
av lånetiden fastställs till 4,8 procent i ärenden där bostadslånet betalas ut
efter utgången av år 1985.

Prop. 1984/85:85 15

7 STATENS
KOSTNADER FÖR KOMPENSATIONEN

Kostnaderna för det särskilda räntebidrag för
hyres- och bostadsrätishus sora jag tidigare har förordat skall betalas ul
under år 1985 kan beräknas uppgå till ca 1 000 milj. kr. Under år 1985 utgör
således hela kompensationen ell direkt bidrag. När kompensationen under år
1986 infogas i det ordinarie räntebidragssystemet kommer kompensationen för
hyres- och bostadsrätishus i vissa fall atl bestå i att amorteringarna av det
statliga lånet blir lägre än vad som annars skulle ha varil fallet.

För år 1986 föreslås också extra upptrappningar av
den garanterade räntan för vissa hyres- och bostadsrätishus. Dessa
upptrappningar skall avräknas från kompensationsåtgärderna innan dessa fogas in
i räntebidragssystemet. Under år 1986 kommer därför ökningarna av räntebidragsutbetalningarna
till hyres- och bostadsrältshus atl uppgå till ca 700 milj. kr. medan
amorteringarna på vissa lån beräknas bli ca 50 milj. kr. lägre än vad som
annars vore fallet.

Kompensationsåtgärderna för egnahem under år 1986
beräknas medföra atl utgifterna för räntebidrag ökar med ca 700 milj. kr.,
medan samhällets skatteintäkter lill följd av denna ränlebidragsutbetalning
ökar med ca 350 milj. kr.

Slalens intäkter av fastighetsskatten beräknas
under år 1985 uppgå till ca 3 000 milj. kr. medan den under år 1986 beräknas
uppgå till ca 4 500 milj. kr. och när skatten är fullt utbyggd ca 5000 milj.
kr. Hyreshusavgiften skulle fullt utbyggd ha tillfört statskassan knappt I 500
milj. kr.

8 DISPENS
FRÅN AVSÄTTNING TILL KONSOLIDERINGS

FOND

Allmännyttiga bostadsföretag skall enligt
förordningen (1983:974) om stalligl ränleslöd vid förbätlring av bostadshus ha
en konsolideringsfond som motsvarar minst 2 % av del fastighetskapital som
företaget förvallar. Enligl övergångsbestämmelserna avseende åren 1984- 1986
lämnas räntebidrag även om kravet på konsolideringsfond inte är uppfyllt, om
förelaget börjar avsälla medel under år 1984 och den årliga avsättningen
molsvarar minsl 5 kr. per m- våningsyla.

Som jag tidigare har nämnt kan full kompensation
för fastighetsskatten inte garanteras i varje enskilt fall. I de fall
kompensationen inle blir fullständig kan ett förelag givetvis få svårigheter
all göra avsättning till konsolideringsfonden. Detta kan i sin tur äventyra
förelagets möjligheter all genomföra angelägna bosladsförbätlringsåtgärder.
Därför bör enligt min mening dispens från kravel på avsättning lill fonden
kunna medges under år 1985, i de fall kravet på avsättning lill
konsolideringsfond verkar hyreshöjande. Jag förordar därtor atl regeringen
begär riksdagens bemyn-

Prop. 1984/85:85 16

digande
att få raedge dispens, hell eller delvis, från kravet på avsättning till
konsolideringsfond i sådana fall. Som en följd av detta förordar jag att
företag som får en sådan dispens också får en med ett år förlängd tidsfrist för
att bygga upp fonden.

9
HEMSTÄLLAN

Jag
heraställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat i fråga om
ett särskilt räntebidrag

för hyres- och bostadsrättshus under år 1985,

2.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om sänkning av den garanterade räntan,

3.
bemyndiga regeringen att medge
dispens från kravet på avsättning tiU konsolideringsfond i enlighet med vad
jag har förordat.

Prop.
1984/85:85

17

BUaga2

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-11-08

Föredragande:
statsrådet Sigurdsen

Anmälan
till proposition om ändringar i bestämmelserna om räntebidrag till följd av
fastighetsskatten m. m.

Förbättrat
kommunalt bostadstillägg

Regeringen har i proposition 1984/85; 18 lagt fram
förslag om en lag om statlig fastighetsskalt sora skall omfatta hyreshus,
kontorshus, småhus saml bostadsbyggnader på lantbruk. Lagen föreslås träda i
kraft den 1 januari 1985 och innebär bl.a. att faslighetsskatten införs i tre
steg varvid skattesatsen höjs successivt och når sin fulla omfattning år 1987.
Underlaget för skatten skall för småhus vara en tredjedel av taxeringsvärdet
och övriga fasligheter hela taxeringsvärdet.

Den nya fastighetsskatten medför behov av särskilda
ålgärder för att motverka en ökning av boendekostnaderna för de grupper
pensionärer som har fastigheter med högl taxeringsvärde och som är beroende av
särskilt ekonomiskt stöd till bostadskostnaden, dvs. de uppbär kommunalt
bostadstillägg till folkpension (KBT). Vissa justeringar bör därför göras i
beräkningsreglerna för bostadstillägget för atl begränsa fastigheisskattens
kostnadseffekter för dessa pensionärer. Vid inkomstberäkningen till KBT
beräknas enligl 5 S lagen (1962:392) om hustrulillägg och kommunalt bostadstillägg
lill folkpension m. m. en avkastning på förmögenhet med 10% på den del av
förmögenheten som överstiger 60000 kr. för gift pensionär och 75000 kr. för
annan. Vid beräkning av förmögenheten tas värdet av fastighet, som avses i 24 S
2 mom. kommunalskaltelagen (1928:370) och som bebos av den pensionsberättigade.
upp lill hälften av taxeringsvärdet. Detsamma gäller för jordbruksfastighet,
där den pensionsberättigade är bosall.

För att åsladkomma den eftersträvade kompensationen
bör reglema för beräkningen av denna avkastning ändras på så sätt alt värdet av
de fastigheter som avses i nämnda paragraf endast tas upp till en fjärdedel av
taxeringsvärdet. Genom denna ändring kompenseras de pensionärer som uppbär
kommunalt bostadstillägg och som utan annan förmögenhet har en

Prop. 1984/85:85 18

fastighet
vars taxeringsvärde överstiger 240000 kr. för gifta pensionärer och 150000 kr.
för ensamstående pensionärer.

Som jag tidigare nämnt införs fastighetsskatten i
tre steg med början år 1985 och når full omfattning år 1987. Eftersom de här
föreslagna ändringarna avser att ge de berörda pensionärerna korapensation för
faslighetsskatt i dess fulla orafattning år 1987 skulle det innebära en
överkorapensation ora ändringama trädde i kraft redan år 1985. Genoraförs
ändringarna i stället fr. o. m. år 1986 komraer däremot kompensationen att utgå
på avsett vis.

Jag föreslår mot denna bakgrund att 5 § lagen
(1962:392) om huslratill-lägg och koraraunah bostadstillägg till folkpension
ra. ra. ändras enligt vad nu sagts. Den föreslagna lagändringen bör träda i
kraft den 1 januari 1986.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört
heraställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inora
socialdeparteraenet upprättat förslag till

lag ora ändring i lagen (1962:392) om hustratiUägg
och koramunalt bostadstillägg till folkpension.

Prop. 1984/85:85 19

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg
till folkpension

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

5 § Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst,
för år räknat som någon kan antagas komma att åtnjuta under den närmaste tiden.
Såsom inkomst räknas icke aUmänt barnbidrag, folkpension, tiUäggspension enligt
lagen (1962: 381) om allraän försäkring till den del pensionen föranlett
rainskning av pensionstillskoti enligt 3 § lagen (1969:205) om
pensionstillskott eller av barntUlägg enligl 9 kap. 1 § sista styckel lagen om
allmän försäkring, livränta som avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda lag i vad den
enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som någon på grand
av skyldskap eller svågerlag raå vara föranledd att utgiva. Som inkomst räknas
icke heller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller
utbildningsbidrag under arbetsraarknadsutbildning. Vid inkomstberäkningen
skall för den som åtnjuter folkpension i form av halv eller två tredjedelar av
hel förtidspension bortses från ett belopp som raotsvarar skillnaden raellan

a)
etl för den försäkrade beräknat
belopp av hel förtidspension jämte däremot svarande pensionstillskott, beloppet
i förekommande fall beräknat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 §
lagen om allmän försäkring och

b)
den utgående förtidspensionen
jämte pensionstillskott.

Vid uppskattning av förmögen- Vid
uppskattning av förmögen

hels avkastning skall denna höjas hets avkastning skall denna höjas

med tio procent av det belopp, var- med tio procent av det belopp, var

raed förmögenheten överstiger för med förmögenheten överstiger för

den som är gift sextiolusen kronor, den som är gift sextiotusen kronor,

och för annan sjuttiofemtusen kro- och för annan sjuttiofemtusen kro

nor. Vid beräkning av förmögenhet nor. Vid beräkning av förmögenhet

skall värdet av fastighet, som avses skall värdet av fastighet, som avses

i 24 § 2 mom. kommunalskattela- i 24 § 2 mom. kommunalskattela

gen (1928:370) och som bebos av gen (1928:370) och som bebos av

den pensionsberättigade, tas upp den pensionsberättigade, tas upp

till hälften av fastighetens taxe- till en fjärdedel av fastighetens

ringsvärde. Detsamma skall gälla taxeringsvärde. Detsararaa skall

vid beräkning av värdet av jord- gälla vid beräkning av värdet av

bruksfastighel, där den pensions- jordbruksfastighet, där den pen-

berältigade är bosatt. sionsberättigade är bosatt.

Prop. 1984/85:85 20

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter
regler, som fastställas av regeringen.

1 fråga ora makar skalt årsinkomsten för envar av
dem beräknas ulgöra hälften av deras sararaanlagda årsinkomst och värdet av
förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkorast avrundas för envar pensionsberättigad
till närmasl hela tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. Äldre
bestäraraelser gäller fortfarande för tid före ikraftträdandet.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1984