Prop. 1984/85:9

Regeringens proposition

1984/85:9

om
basenheten vid 1987 års taxering;

beslutad
den 28 juni 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås en sådan ändring av gällande beslämmelser att den
indexuppräkning av basenheten som lillämpades taxeringsåren 1980-1983 inte
automatiskt sker inför taxeringsåret 1987. Åtgärden syflar till att etl senare
beslut angående basenheten vid denna taxering skall kunna tillämpas även i
fråga om skattskyldiga med s. k. brutet räkenskapsår.

1 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 9

Prop.
1984/85:9

Prop.
1984/85:9 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet

Härigenom
föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1977: 1071) om basenhet' skall ha nedan angivna
lydelse.

1§

Nuvarande
lydelse

Basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomslskall
fastställes av regeringen från och med år 1985 varje år före utgången av
september månad.

Föreslagen
lydelse

Basenhet enligt 10 § I mom. la-.gen (1947:576) om statlig
inkomstskall fastslälles av regeringen från och med år 1986 varje år före ulgången
av seplember månad.

Basenhet
utgör för varje laxeringsår ett belopp som moisvarar 7800 kronor multiplicerat
med årels jämförelsetal. Basenheten avrundas nedål fill helt hundratal kronor.

Basenhet ulgör
för varje taxeringsår ett belopp som motsvarar basenheten för taxeringsåret
1987 multiplicerad med årets jämförelsetal. Basenheten avrundas nedåt till helt
hundratal kronor.

Jämförelsetalet
för taxeringsåret är del lal som anger förhållandet mellan det allmänna
prisläget i augusti månad två år före laxeringsåret och augusti månad år
1984. Därvid skall förändringarna i det allmänna prisläget beräknas med
bortseende från indirekta skaller, lullar, avgifter och ändringar i energipriser
samt lillägg göras för subventioner.

Jämförelsetalet
för taxeringsåret är del lal som anger förhållandel mellan del allmänna
prislägel i augusli månad två år före taxerings-;lrel och augusti månad år
1985. Därvid skall förändringarna i del allmänna prisläget beräknas med
bortseende från indirekla skaller, tullar, avgifier och ändringar i energipriser
samt tillägg göras för subventioner.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985 och lillämpas försia gången vid 1987 års
taxering. Basenheten vid denna taxering skall vara 7800 kronor.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1982 - Senasle lydelse
1982:418. ' Senaste lydelse 1983: 1048. " Senaste lydelse 1982:418.

418.

Prop. 1984/85:9 3

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1984-06-28

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl,
R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition
om basenheten vid 1987 års taxering

1
Inledning

Genom
lagstiftning år 1979 (prop. 1978/79: 195, KU 39, rskr 359, KU 1979/80: 1, rskr
2, SFS 1979:933) infördes i regeringsformen elt förbud mol retroaktiv
skattelagstiftning. Denna regel medför atl allmänna ändringar av inkomstbeskattningen
i vissa fall inte kan träda i tillämpning samiidigi i fråga om alla
skattskyldiga.

Inkomsttaxeringen
elt visst år avser inkomslema under en viss period (beskattningsåret), vanligen
del närmasl föregående kalenderåret. I vissa fall kan beskattningsåret emellerlid
omfatta en annan period. Denna period kan ha börjat betydligt tidigare än vid
del föregående kalenderårets början. Förbudet mot retroaktiv skattelag innebär
all en lagändring som medför höjning av beskaltningen inte får tillämpas
beträffande inkomsler som redan uppburils. Hinder föreligger visserligen inte
all tillämpa de nya reglerna på inkomster som uppbärs senare under
beskattningsåret. Vissa allmänna beskaltningsregler, däribland skatteskalorna
för den statliga inkomstskatten, kan emellertid inte tillämpas särskilt på inkomslerna
under viss del av beskattningsåret. Resullatet blir då atl de nya
bestämmelserna inte alls kan tillämpas vid laxeringen.

Som
exempel på verkningarna av reglerna kan framhållas alt det beslul om sänkning
av basenheten jämfört med tidigare beslut och minskning av de tidigare
beslutade marginalskatlesänkningarna som fattades höslen 1983 inte kan börja
tillämpas vid samma laxering i fråga om alla skattskyldiga. Molsvarande gäller
den höjning av den slatliga inkomstskallen som beslutats under våren 1984 i
syfte alt finansiera höjning av barnbidraget och andra familjepolitiska
åtgärder.

Jag
ämnar nu framlägga ell förslag i syfte atl hindra att molsvarande problem
uppkommer vid 1987 års laxering.

Prop. 1984/85:9 4

2
Föredragandens överväganden

2.1
Gällande ordning

Som
nyss nämnts sammanfaller beskattningsåret vanligen med kalenderårel. Så är alllid
fallet beträffande inkomstslagen tjänsl. kapital, tillfällig förvärvsverksamhet
samt schablontaxerad en- eller tvåfamiljsfastighet. 1 fråga om inkomslslagen
jordbruksfastighet och rörelse samt inkomsi av konventionellt taxerad annan
faslighet eller annan faslighel som ägs av allmännyuigt bostadsföretag eller
bostadsrättsförening kan beskattningsåret avse annan period än kalenderåret.
Använder den skattskyldiga annat räkenskapsår än kalenderår skall nämligen
detta också användas vid beskattningen.

Möjligheterna
att använda andra räkenskapsår än kalenderår regleras för bokföringsskyldiga i
12 § bokföringslagen (1976: 125), för enskilda jordbrukare i 8 §
jordbruksbokföringslagen (1979: 141) och för övriga fall i anvisningarna till
3 § kommunalskattelagen (1928:370). Bestämmelserna innebär i huvudsak
följande.

Räkenskapsår
skall normall omfatta tolv månader. Annal räkenskapsår än kalenderår (brutet
räkenskapsår) skall omfalla liden den I maj-den 30 april, den I juli—den 30
juni eller den I september-den 31 augusli. När verksamhel påbörjas eller
räkenskapsår läggs om får räkenskapsåret förkortas eller utsträckas till högst
arton månader. Förkortning av räkenskapsårel kan också ske när verksamheten
upphör. Om synneriiga skäl föreligger kan annan tolvmånadersperiod än de nyss
angivna få användas som räkenskapsår.

Vid
taxeringen ett visst år sker beskattning för det beskattningsår som har slulal närmasl
före den I mars under taxeringsåret. I uppbördslagen (1953: 272) används även begreppel
inkomstår, varmed avses kalenderåret före taxeringsåret. Detta sammanfaller
alltså i slor ulslräckning - l.ex. beträffande inkomst av ijänst - med
beskattningsåret men kan också avvika därifrån.

Vad
nu sagts innebär atl taxeringen etl visst år kan avse ett beskattningsår som
har börjat långt tidigare än inkomståret. Särskilt är detta fallet när en
verksamhet har startals och möjligheterna till föriängning av räkenskapsårel
har ulnyttjats. Samtidigt kan den skatiskyldige beträffande annan inkomst
taxeras för närmast föregående kalenderår.

Innebörden
av det nu sagda kan belysas med följande exempel.

Vid
taxeringen år 1987 kommer det stora nerialel skattskyldiga ;ilt beskallas för
sina inkomster under kalenderåret 1986. En skattskyldig som bedriver en rörelse
med räkenskapsår den 1 maj-den 30 april kommer emellertid såvitt avser denna förvärvskälki
;itl beskattas för inkomsternii under beskallningsårel den 1 maj 1985-den 30
april 1986. Är det fiåg;i om en nystartad rörelse kan riikenskapsåret och dårmed
beskaiiningsiirel om-

Prop.
1984/85:9 5

falla liden den I november 1984-den 30 april 1986. 1 dispenslall
- t. ex. om riikenskapsåret tillåtits börja den 15 mars - kan bcsk;ittningsårel
t.o. m. ha börjat ännu tidigare.

Skattskyldig som bedriver flera verksamheter skall anvånd;i
samma räkenskiipsår för samtliga om inte dispens meddelas. Delta hindrar emellertid
inte alt beskattning vid samma taxering kan ske för olika beskattningsår. Den skatiskyldige
kan ju nämligen - förutom inkomsten från en näringsverksamhet med brutet riikenskapsår
- även ha inkomst av tjänsl eller annan inkomsi som alllid skall beskattas med
kalenderår som beskattningsår. Denna inkomst kan utgöra allt från en helt obelydlig
del av den samlade inkomsten till den helt dominerande delen därav.

Retro;iktivitctsförbudel innebiir att skall eller avgift
inte får tas ut i vidare mån än som följer av föreskrifl. som gällde när den
omständighet intriiffade som iillösic skattskyldighet. Nya regler som innebär skalte-skärpning
får dock enligt elt undiintag från huvudregeln tillämpas från den dag då
regeringen eller elt riksdagsutskott har lämnat förslag lill sådana regler till
riksdagen. Med förshig från regeringen likställs ett meddelande i en skrivelse atl
ett sådant förslag är att vänta.

Som lidigare nämnts beslöts hösten 1983 (prop. 1983/84:
69. SkU 17, rskr 107, SFS 1983: 1047-IO.M)) ändringar av den statliga
inkomstskatten. Besluten innebar alt de marginalsk;itlesänkningar som
beslutals våren 1982 begränsades, liksom uppriikningen av basenheten som ligger
till gmnd för skalorna för den statliga inkomstskatten. Besluten avsåg dels
laxeringsåret 1985, dels taxeringsåren fr. o. m. 1986. vilket iilltså för de
flesta skattskyldiga motsvarar kalenderåren 1984 resp. 1985. Under våren 1984
har - som lidigare nämnls - beslut fallals (prop. 1983/84:150 bil. 1. SkU 50. rskr
395. SFS 1984: .■<45) om en höjning av inkomstskatten i syfte atl
bidra till finansieringen av ålgiirder inom fiimiljepolitiken. Höjningen skall
tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

Med hånsyn till förbudet mot retioiiktiv lagstiftning har
det inte ansetts möjligt att göra dessa skattehöjningar fullt ul tillämpliga på
skattskyldiga med bcskatlninpsår som redan hade börjat. För dessa måste alltså
de tidigare beslutade skaltereglerna gälla, vilkel innebären liigre skatl.
Eftersom skilda skatteskalor inte kan tilliimpas för olika delar av inkomsten
under elt år blir de förmånligare reglerna tillämpliga på alla deras inkomster
som las lill beskattning vid dessa laxeringar, även om en del av inkomsten hiinför
sig till en förviirvskälla för vilken kalenderåret ulgör beskattningsår.
Reglerna om sambeskiittning av makars B-inkomster har vidare gjort det ntnlvändigt
att tilliimpa de iildre reglerna på båda makarna, om de skall tilliimpas lör en
av dem. Del har varit adminislralivt omöjligt all ha ett system diir det i
varje fiill skulle prövas om en otillåten retroakli-viiel uppkom cenom s;mibeskattningen.

Del iir redan från administrativ synpunkt olyckligl alt
skilda skatteskalor måsle tilliimpas vid en och samma laxering. Merarbeie
uppkommer givel-

Prop. 1984/85:9 6

vis
också genom att det för varje skatlskyldig måsle fastställas vilken skala som
skall tillämpas. Men resultatet är också högst otillfredsställande från materiell
synpunkt. Genom atl de äldre reglerna lillämpas på all inkomsi under
beskattningsåret kan en person som har sin allt övervägande del av sin inkomst
från en förvärvskälla med kalenderår som beskattningsår bli lindrigare
beskattad därför atl han har en obelydlig inkomsi från en förvärvskälla med bmtel
räkenskapsår. I sammanhanget kan det finnas anledning alt erinra om atl beslul
som innebär sänkningar av skallen kan tillämpas fullt ut även på förvärvskällor
med brulel räkenskapsår.

2.2
Inkomsttaxeringen år 1987

Som
framgått av del föregående kan vissa skallskyldiga vid 1987 års taxering ha ett
beskattningsår som har börjal redan under hösten 1984, medan det slora
flertalet skattskyldiga har etl beskattningsår som sammanfaller med kalenderåret
1986. Detta innebär enligt huvudregeln att varje beslul som innebär höjning av
skatten i jämförelse med nu föreliggande lagstiftning inte kan tillämpas i
fråga om alla skattskyldiga vid 1987 års taxering. Undantagsregeln gör dock att
möjligheten ännu kvarstår.

Nuvarande
lagstiftning innebär i fråga om indexregleringen av skalleskalorna att
basenheten som ligger till grund för skalorna lagts fast genom särskilda beslut
för taxeringsåren 1984-1986 saml att för åren därefter automatisk uppräkning
sker på gmndval av förändringar i det allmänna penningvärdet med vissa
justeringar. Basenheten för taxeringsåret 1987 gmndas på prisutvecklingen
mellan augusti 1984 och augusti 1985.

Systemet
innebär alltså att skatterna vid 1987 års taxering, som i slor utsträckning tas
ut som preliminär skatt på 1986 års inkomster, bestäms av prisutvecklingen
under en betydligt fidigare period. Kriiik har också -bl.a. från stabiliseringspoliliska
utgångspunkter - riktals mot etl automatiskt verkande system av det slag som -
med vissa jusleringar — tillämpades taxeringsåren 1980-1983.

Det
är inte möjligt att nu ta slutlig ställning till basenheten vid 1987 års
taxering. Beslut i denna fråga kan fattas först när de ekonomiska förhållandena
under år 1986 kan bedömas med betydligt större säkerhet än som f. n. är
möjligt.

Den
lagtekniska möjlighet som då står till buds är all nu fatta etl beslul som
innebär att basenheten för taxeringsåret 1986 (7 800 kr.) gäller även för taxeringsåret
1987. Retroaklivitetsförbudet hindrar då inte atl elt senare ställningstagande
till basenhetens storiek vid 1987 års taxering då också kan tillämpas på
samtliga inkomsttagare.

Förslaget
innebär ändringar i 1-3 §§ lagen (1977:1071) om basenhet. Lagförslaget är av så
enkel beskaffenhet atl lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Prop. 1984/85:9 7

3 Hemställan

Jag
hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen atl antaga ett inom finansdepartementet
upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet.

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular att genom
proposition föreslå riksdagen atl anlaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984