Prop. 1984/85:94

Prop.
1984/85:94

Regeringens proposition

1984/85:94

om avtal angående
handeln med Grönland;

beslutad den 22 november
1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

MATS
HELLSTRÖM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Mot
bakgrund av att Grönland den I januari 1985 väntas utträda ur de europeiska
gemenskaperna (EG), har enighet nåtts om en överenskommelse som reglerar
Sveriges fortsatta handelsrelafioner med Grönland. Avtalet, som syftar till att
bibehålla det arrangemang för handeln som hittills uppnåtts inom ramen för
Sveriges frihandelsavtal med EG, föreläggs riksdagen för godkännande.

1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 94

Prop.
1984/85:94 2

Förslag till

Lag om ändring i tullförordningen (1973:979)

Härigenom
föreskrivs att 4 § tullförordningen (1973:979) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

4 § '

Regeringen kan förordna om avvikelser från denna
förordning och från tulltaxan (1977:975)

1. med anledning av konven

tionen angående upprättande av

Europeiska frihandelssammanslut-

ningen och associationsavtal slutet

i enlighet med konventionens be

stämmelser,

2.
med anledning
av avtalet mellan EFTA-länderna och Spanien,

3.
med anledning
av Sveriges avtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen och med Europeiska
kol- och stålgemenskapen jämte dess medlemsstater,

4.
för varor från
utvecklingsländerna,

5.
för varor från
Färöarna.

Föreslagen
lydelse

Regeringen kan förordna om avvikelser från denna
förordning och från tulltaxan (1977:975)

1. med
anledning av konven

tionen angående upprättande av

Europeiska frihandelssammanslut-

ningen och associationsavtal slutet

i enlighet med konventionens be

stämmelser,

2.
med anledning
av avtalet mellan EFTA-länderna och Spanien,

3.
med anledning
av Sveriges avtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen och med Europeiska
kol- och stålgemenskapen jämte dess medlemsstater,

4.
med
anledning av Sveriges avtal med Danmark om handeln mellan Sverige och Grönland.

5.
för varor från
utvecklingsländerna,

6.
för varor från
Färöarna.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Senaste lydelse 1979:1187.

Prop.
1984/85:94 3

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-11-22

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden
Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson,
Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Hellström

Proposition om avtal angående handeln med Grönland

1 Inledning

Grönland väntas utträda ur de europeiska gemenskaperna
(EG) den 1 januari 1985. Detta innebär att Sveriges frihandelsavtal med
Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) och avtalet mellan Sverige saml Europeiska
kol- och stålgemenskapens medlemsstater och Europeiska kol- och stålgemenskapen
(CECA) inte längre kommer att omfatta Grönland. Mot denna bakgrund har
förhandlingar med Danmark - som företräder Grönland såvitt avser de utrikes
förbindelserna - under hösten 1984 lett fram till enighet om ett avtal angående
de fortsatta handelsrelationerna mellan Sverige och Grönland. Avtalet bör i
svensk och dansk text fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Ett godkännande av avtalet föranleder en ändring i
tullförordningen (1973:979) av innehåll att regeringen bemyndigas förordna om
avvikelser från förordningen och från tulltaxan (1977:975) med anledning av
avtalet.

2 Bakgrund m. m.

Sverige slöt ijuli 1972 två frihandelsavtal med EG, det
ena avseende EEC och det andra avseende CECA jämte dess medlemsstater. Avtalen
innefattar - till följd av Danmarks medlemsskap i EG - även Sveriges handel med
Grönland.

Då Danmark är 1972 anslöt sig till EG hade Grönland ännu
inte kommit i åtnjutande av lokal självstyrelse. Detta skedde först år 1979,
varigenom Grönland erhöll vissa legislativa och exekutiva befogenheter.
Alltjämt åvilar dock t. ex. de utrikes förbindelserna den danska
centralregeringen, ti Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 94

Prop. 1984/85:94 4

Vid
tiden för Danmarks förhandlingar med EG var enligt en folkomröstning 71 % av
de grönländska väljarna emot en EG-anslulning. Grönland kom ändå att
tillsammans med moderlandet Danmark ingå i EG fr.o.m. den 1 januari 1973. En ny
folkomröstning på Grönland i februari 1982 gav till utslag att 52 % föredrog
ett utträde ur EG. Den danska regeringen hade dessförinnan förklarat att
resultatet av folkomröstningen skulle respekteras. Även EG-kommissionen hade gjort
ett liknande uttalande.

Till
följd av resultatet av sistnämnda folkomröstning - och efter framställning av
det grönländska s. k. hjemmestyrel - ansökte den danska regeringen i maj 1982
om Grönlands utträde ur EG. Samtidigt begärdes att Grönland i likhet med
franska, brittiska och nederländska transoceana besittningar skulle erhålla s.
k. OCT-status (OCT - Overseas Countries and Tertitories) i förhållande till EG,
dvs. få ställning som ett med EG associerat utomeuropeiskt land eller område. OCT-länder
och OCT-områ-den åtnjuter särskilda villkor i fråga om handel samt tekniskt och
finansiellt bistånd.

I
februari 1984 fattade EG:s råd beslut om Grönlands utträde ur EG och om
formerna för Grönlands fortsatta relationer med EG. Därvid tillerkändes
Grönland bl.a. OCT-status fr.o.m. den I januari 1985. Om den ratifikationsprocedur
som erfordras inte hinner avslutas i lid före detta datum, har överenskommelse
träffats om att den nya ordningen för EG:s relationer med Grönland skall
tillämpas provisoriskt fram till dess att ratifikationsproceduren har
avslutats.

Överenskommelsen
mellan Grönland och EG — vilken innehåller vissa

element som avviker från vad som gäller för övriga OCT-länder och

OCT-omräden - innebär i korthet ett bibehållande av frihandeln mellan

Grönland och EG på industrivaruområdet. Samma gäller, under vissa

förutsättningar, på jordbruks- och fiskeomrädet. Fri rörlighet över nations

gränserna mellan Grönland och EG skall även gälla för personer, tjänster

och kapital. Vidare kommer, genom ett tilläggsprotokoll, en särskild över

enskommelse för fiskerisektorn all tillämpas. Överenskommelsen innebär

rätt för fiskefartyg från EG till fortsatt fiske i grönländska farvatten, dock

endast inom ramen för vissa fastställda fängstkvoler. OCT-protokollet ger

Grönland tillträde för fiskprodukter till EG-marknaden, tullfritt och utan

kvantitativa begränsningar. ,

3
Sveriges handelsrelationer med Grönland

I
och med Grönlands förväntade utträde ur EG den 1 januari 1985 kommer Sveriges hittillsvarande
handelsrelationer med Grönland inte längre alt regleras av Sveriges
frihandelsavtal med EG. Mot denna bakgrund har det ansetts angeläget att
åstadkomma en överenskommelse om den fortsatta regleringen av
handelsförbindelserna mellan Sverige och Grönland.

Prop. 1984/85:94 5

Handelsutbytet
mellan Sverige och Grönland är av myckel liten omfattning och har hirintills
uppgått till endast några promille av den totala svenska utrikeshandeln.

Den
svenska exporten till Grönland har under senare år som mest (1982) uppgått till
65 milj. kr./år. Under år 1983 var den svenska exporten rill Grönland endast ca
10 milj. kr. Exporten har främst bestått av mineraloljor (dieseloljor och tunna
eldningsoljor) och molorbensin samt vissa verkstadsprodukter. Exporten av
bränsle har dock varierat kraftigt från år till år. I varugruppen
verkstadsprodukter har främst ingått djupbortningsma-skiner och delar därtill
samt lastbilar.

Vad
beträffar den svenska importen från Grönland har denna under de senaste åren
uppgått till 45-65 milj. kr. årligen. Den dominerande varugruppen har här
varit räkor. Importen har i övrigt bestått av fryst fisk (främst lax och torsk)
samt fiskrom och oberedda sälskinn.

Även ur grönländsk
synvinkel är handeln med Sverige av mycket begränsad omfattning och svarar
endast för några få procent av Grönlands totala utrikeshandel. Huvuddelen av
den grönländska utrikeshandeln sker med EG. där Danmark är den största enskilda
handelspartnern. Av Grönlands import har under de senaste åren ca tre
fjärdedelar kommit från Danmark. Av Grönlands export har ca hälften gått till
Danmark.

Kommerskollegium
har avgetl yttrande angående konsekvenserna för Sverige av Grönlands utträde ur
EG. Kollegiet har i sin tur inhämtat yttranden från statens jordbruksnämnd,
Sveriges Industriförbund, Sveriges Exportråd och Sveriges Grossistförbund. En
sammanställning av dessa yttranden bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 2.

4
Föredragandens överväganden

4.1 Avtal ang å ende handelsrelationerna med Gr ö nland

Mitt
förslag: Avtalet mellan Sverige och Danmark angående handeln mellan Sverige och
Grönland bör godkännas. Avtalet innebär att frihandeln med Grönland bibehålls.

Remissinstanserna:
Remissinstanserna har i princip uttalat sig för en bibehållen frihandel med
Grönland. De har vidare pekat på angelägenheten av att det nya arrangemanget
med Grönland inte ställer svenska företag i en sämre ställning än EG-företag på
den grönländska marknaden.

Skälen
för mitt förslag: Det är enligt min uppfattning angeläget att den frihandel som
hittills uppnåtts med Grönland bibehålls. Detta synes så mycket mer naturligt
dels mot bakgrund av alt Grönland utgör en del av Norden, dels med beaktande av
att Grönland under mer än tio år före

Prop.
1984/85:94 6

inträdet
i EG omfattades av den Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA).

Som angetts inledningsvis
har förhandlingar mellan Sverige och Danmark - Danmark för Grönlands räkning -
under hösten 1984 lett fram till ett avtal rörande Sveriges fortsatta
handelsförbindelser med Grönland. Tanken har därvid från svensk sida varit att
bibehålla den ordning på handelns område som uppnåtts inom ramen för Sveriges
överenskommelser med EG.

Avtalet syftar sålunda till
att befästa den nuvarande ordningen och att befordra en harmonisk utveckling av
de ekonomiska förbindelserna med Grönland. Denna ordning uppnås enligt min
mening enklast genom att överföra bestämmelserna i nu gällande frihandelsavtal
till ett särskilt avtal avsett att styra relationerna med Grönland. I avtalets
centrala bestämmelse (artikel 2) fastslås, i enlighet med det sagda, att såväl
avtalet mellan Sverige och EEC som det mellan Sverige och CECA jämte dess medlemsstater
ges motsvarande tillämpning. Detta innebär således att frihandelsavtalens
regler i sina operativa delar om bl. a. tullar, kvantitativa begränsningar,
ursprungs- och konkurtensregler samt skyddsklausuler skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om handeln mellan Sverige och Grönland.

Utgångspunkten bör vara
att även framtida ändringar i avtalen med EG skall äga tillämpning på
förbindelserna med Grönland. Självfallet står det dock partema fritt att för
framtiden träffa överenskommelser som avviker från vad som kan komma att gälla
mellan Sverige och EG. I fråga om avtalets varuområde är, enligt vad som skall
redovisas i det följande, parallelliteten med frihandelsavtalet satt till
tidpunkten för det nu aktuella avtalets ikraftträdande.

Ett bibehållande av
nuvarande ordning innebär också att samtliga till frihandelsavtalen fogade
protokoll, tolkningsförklaringar, skriftväxlingar och till dessa gjorda
ensidiga uttalanden skall äga motsvarande tillämpning. Mot bakgrund av att
huvuddelen av importen från Grönland utgörs av fiskprodukter är den
skriftväxling som gjorts på detta område — och till vilken jag strax skall
återkomma - av särskild betydelse.

I de förhandlingar som
förevarit mellan Sverige och Danmark har från danskt håll framförts önskemål om
att i avtalet med Sverige inta en klausul som under vissa förhållanden ger
möjlighet till införande i Grönland av tullar och importrestriktioner till
skydd för utveckling av grönländsk industri. Med en sådan skyddsklausul skulle
erhållas parallellitet med vad som uppnåtts från grönländsk sida i OCT-överenskommelsen
med EG. Jag ställer mig, mot bakgrund av de speciella ekonomiska förhållandena
på Grönland, positiv till att en sådan klausul inläs i avtalet.

Från
dansk sida har vidare berörts möjligheten av att ge det nu aktuella avtalet ett
mer långtgående innehåll än vad som följer av en ren överföring av det
hittillsvarande artangemanget rörande Sveriges handel med Grönland. Önskemål
har sålunda framförts om att i avtalet innefatta ytteriigare

Prop.
1984/85:94 7

ett antal fiskprodukter utöver dem som omfattas av
nuvarande frihandels-arrangemang mellan Sverige och EG. Jag anser dock att man
från svensk sida inte bör tillmötesgå det danska önskemålet på denna punkt. I
likhet med vad kommerskollegium anfört i sitt yttrande anser jag sålunda att
avtalet med Grönland bör ha samma materiella innehåll som Sveriges nuvarande
frihandelsavtal med EG.

Vad gäller varuområdet föreskrivs i artikel 2 att detta
skall vara detsamma som hittills gällt enligt frihandelsavtalen med EG. Detta
innebär dock inte att varuområdet i framtiden automatiskt kommer att vara detsamma
som skall gälla i förhållande till EG. Detta kommer till uttryck i artikel 4
enligt vilken parterna kan komma överens om att ändra varuområdet.

I fråga om fiskprodukter har Sverige i en till
frihandelsavtalet med EEC fogad särskild skriftväxling ensidigt förklarat sig
berett att suspendera tullar och avgifter med motsvarande verkan för frysta
fiskfiléer samt för fisk- och skaldjurskonserver (jfr prop. 1972:135 s.
196-197). Nämnda skriftväxling får ses mot bakgrund av att EEC under
förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan Sverige och EEC bestämt motsatte
sig en överenskommelse som innebar ömsesidig frihandel på fiskområdet.
Samtidigt framförde Danmark och Norge i egenskap av blivande medlemsländer i EG
mycket starka önskemål om att få behålla den tull- och avgiftsfrihet som
uppnåtts i EFTA. I detta läge stod Sverige inför tvä möjligheter. Å ena sidan
kunde Sverige återinföra tullar för ifrågavarande varor gentemot Danmark, Norge
och Storbritannien, varvid direktlandningsrätten i Danmark och den då gällande
tullfriheten (tullsuspensionen) i EG för sill kunde ha kommit i fara. Å andra
sidan fanns möjligheten att acceptera den lösning som sedermera blev
förhandlingarnas resultat.

Jag vill framhålla att de förmåner i form av ensidiga
svenska koncessioner på fiskomrädet som EEC härigenom erhöll inte gavs
förbehållslöst. I anslutning till skriftväxlingen meddelade Sveriges regering i
en särskild note till Danmarks regering att Sveriges regering förbehöll sig
rätten att ompröva koncessionerna i händelse av en genomgripande förändring i
konkurrensförhållandena inom fiskerinäringen (jfr prop. 1972: 135 s. 46-47).
Ett antal exempel på sådana förändringar finns angivna i noten.

Jag har tidigare framhållit betydelsen av att utforma en
överenskommelse med Grönland som innebär ett bibehållande av den frihandel som
uppnåtts. Med hänsyn härtill samt till att exporten från Grönland till Sverige
av de produkter som omfattas av de ovan berörda ensidiga svenska
koncessionerna på fiskomrädet f. n. är av ringa omfattning anser jag det
rimligt att Grönland även efter sitt utträde ur EG får komma i åtnjutande av
den hittills gällande tull- och avgiftsfriheten för nyss berörda produkter,
nämligen frysta fiskfiléer samt fisk- och skaldjurskonserver - dock med det
förbehåll som angivits i den ovan omnämnda särskilda noten till Danmarks
regering. I förhållande till Grönland saknar de i noten angivna

Prop.
1984/85:94 8

exemplen
numera relevans, men frågor av denna karaktär, liksom avtalets rillämpning över
huvud, kan dryftas mellan parterna när en av dem så begär. De tullförmåner som
Sverige i en till frihandelsavtalet med EEC fogad särskild skriftväxling
medgivit importen av vissa trädgårdsprodukter m.m. från EEC (jfr prop. 1972:
135 s. 198-201) bör även tillämpas för Grönland.

Mot
bakgrund av vad jag här har sagt förordar jag således ett fortsatt handelsarrangemang
mellan Sverige och Grönland som i princip innebär en ren överföring av det
nuvarande handelsarrangemanget mellan Sverige och EG. Avsikten är att avtalet
skall träda i kraft den 1 januari 1985 under förutsättning att de
avtalsslutande parterna före denna dag har underrättat varandra om att de
förfaranden som erfordras för avtalets ikraftträdande har slutförts. Om så ej
sker, avses avtalet träda i kraft senast den första dagen i andra månaden efter
gjorda underrättelser. För att undvika att handeln med Grönland under en
mellantid efter den 1 januari 1985 kan bli oreglerad, har avtalsparterna inom
ramen för en notfikationsprocedur förbundit sig alt fram till den tidpunkt då
detta avtal träder i kraft tillämpa vad som gäller enligt Sveriges avtal med
EG.

4.2
Författningsförslag

Mitt
förslag: Genom en ändring av 4 § tullförordningen (1973:979) bör regeringen
bemyndigas att förordna om avvikelser frän förordningen och från tulltaxan
(1977:975) med anledning av Sveriges avtal med Danmark om handeln mellan
Sverige och Grönland.

Skälen
för mitt förslag: Enligt 4 § tullförordningen får regeringen medge avvikelser
från förordningen och från tulltaxan bl. a. med anledning av Sveriges avtal med
EEC och med CECA jämte dess medlemsstater. För att samma ordning skall gälla
efter Grönlands utträde ur EG fordras att en särskild regel förs in om avtalet
om handeln med Grönland. Jag förordar således att i 4 § tullförordningen tas in
ett bemyndigande för regeringen att medge avvikelser från ovannämnda
författningar med anledning av det nya avtalet.

Bemyndigande
för regeringen att medge avgiftsbefrielse på fiskets område finns redan i dag
i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område.

Förslaget
till ändring i tullförordningen är uteslutande av teknisk natur och bör inte
kräva att lagrådets yttrande inhämtas.

Prop. 1984/85:94 9

5 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen alt

1.
godkänna avtalet mellan Sverige
och Danmark angående handeln mellan Sverige och Grönland,

2. anta ett inom utrikesdepartementet upprättat
förslag fill lag om ändring i tullförordningen (1973:979).

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1984/85:94

Avtal mellan Sverige och Danmark om handeln mellan
Sverige och Grönland

Sveriges och Danmarks regeringar, vilka i samband med
Grönlands utträde ur de europeiska gemenskaperna önskar befästa den ordning
som uppnåtts på handelns område mellan Sverige och Grönland, först inom ramen
för EFTA-samarbetet och därefter på grundval av frihandelsavtalen mellan
Sverige och de europeiska gemenskaperna, har, till främjande av detta syfte,
enats om följande:

Artikel 1

Detta avtal syftar till att genom utvidgning av den
ömsesidiga handeln befordra en harmonisk utveckling av de ekonomiska
förbindelserna mellan Sverige och Grönland.

Artikel 2

För detta avtal skall preambler och bestämmelser i avtalet
mellan Konungariket Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen respektive
i avtalet mellan Konungariket Sverige, ä ena sidan, samt Europeiska kol- och
stålgemenskapens medlemsstater och Europeiska kol- och stålgemenskapen, å
andra sidan, jämte till avtalen fogade protokoll, tolkningsförklaringar,
skriftväxlingar och till dessa gjorda ensidiga uttalanden äga motsvarande
tillämpning. Varuområdet skall vara detsamma som gällt hittills enligt dessa
överenskommelser.

Artikel 3

Grönland kan i samma omfattning som i förhållande till de
europeiska gemenskaperna införa tullar eller kvantitativa restriktioner som
synes nödvändiga med hänsyn till Grönlands omedelbara utvecklings-

10 Bilaga I

Aftale mellem Danmark og Sverige om handelen mellem Gr0n-land
og Sverige

Danmarks og Sveriges rege-ringer, som ved Grpnlands udtrtt-den
af De europa;iske Fiellesskaber pnsker al styrke den ordning, som er oppnäel på
handelsområdet mellem Grönland og Sverige först in-den for rammerne af EFTA-samar-bejdet
og derefter på grundlag af frihandelsaftalerne mellem Sverige og De europaiiske
Fa;llesskaber, er til fremme af delte formål blevet enige om fplgende:

Artikel I

Denne aftale har til hensigt al fremme en harmonisk udvikling
af de ekonomiske förbindelser mellem Grpnland og Sverige gennem udvi-delse af
den gensidige handel.

Artikel 2

For aftalen skal pra;ambler og bestemmelser i aftalen mellem
Kongeriget Sverige og Det europeiske ekonomiske Fa;llesskab respektive i aftalen
mellem Kongeriget Sverige pä den ene side og Det europa-iske Kul- og Stålfiellesskabs
medlemsstater og Det europa;iske Kul- og Slälfa;llesskab på den anden side
samt de til aftalen knytlede protokoller, fortolkende erkla;rin-ger, notevekslinger
og til disse gjorte ensidige udlalelser finde til-svarende anvendelse. Vareömi"ådet
skal va;re del samme, som hidtil har va;ret gajldende if0lge disse over-enskomster.

Artikel 3

Gr0nland kan i samme omfång som över for De europa;iske Fa;l-lesskaber
indf0re told eller kvanti-tative restriktioner, som sk0nnes n0dvendige under hensyntagen
til Gr0nlands 0jeblikkelige udviklings-

behov. Danmark skall meddela Sverige om införande eller
ändring av sådana beslut i Grönland.

Artikel 4

Alla frågor rörande detta avtals tillämpning dryftas
mellan avtalsparterna, som sammanträder när ena parten begär detta. Därvid kan
de också överenskomma om ändring av varuområdet.

Artikels

Vardera avtalsslutande parten kan uppsäga detta avtal
genom underrättelse till den andra avtalsslutande parten. Avtalet upphör att
gälla tolv månader efter dagen för sådan underrättelse.

Artikel 6

Detta avtal skall godkännas av de avtalsslulande parterna
enligt deras härför förutsedda förfaranden.

Avtalet träder i kraft den 1 janiia-ri 1985 under
förutsättning att de avtalsslulande parterna före denna dag har underrättat
varandra om att dessa förfaranden har slutförts.

Om sä ej sker före denna dag, skall avtalet träda i kraft
senast den första dagen i den andra månaden efter sådan underrättelse.

Detta avtal är upprättat i tvä exemplar pä svenska och
danska språken, vilka båda texter har lika giltighet.

Till bekräftelse härav har undertecknade befullmäktigade
ombud undertecknat detta avtal.

Som skedde i Stockholm den 4 december 1984.

behov. Danmark undertetter Sverige om indf0relse eller aendring
af sådanne foranstaltninger i Gr0n-land.

Artikel 4

Alle sp0rgsmål vedr0rende denne aftales anvendelse dr0ftes
mellem aftalens parter, som traeder sammen, når den ene part 0nsker det. De
kan herunder også traeffe aftale om sendring af vareområdet.

Artikel 5

Hver af de kontraherende parter kan opsige denne aftale
ved medde-lelse til den anden kontraherende part. Aftalens gyldighed oph0rer
tolv måneder efter datoen for en sådan meddelelse.

Artikel 6

Denne aftale skal godkendes af de kontraherende parter i henhold
til deres herfor gaeldende procedurer.

Aftalen tra;der i kraft den I. janu-ar 1985 under forudsa;tning
af, al de kontraherende parter f0r denne dag har underrettet hinanden om, al disse
procedurer er afsluttet.

Såfremt detle ikke sker f0r denne dag, lra;der aftalen i
kraft senesl den förste dag i den anden måned, efter al begge har givet sådan
underretning.

Denne aftale er oprettet i to ek-semplarer på dansk og pä
svensk, idet begge tekster har samme gyldighed.

Til bekra:ftelse heraf har de un-dertegnede, der er beh0rigl
befuld-maigtigede dertil, underlegnet denne aftale.

Udfa;rdiget i Stockholm den 4 december 1984.,

För
Sveriges regering Cari Johan Åberg

För Danmarks regering Anker Svart

For Danmarks regering Anker Svart

For Sveriges regering Carl Johan Åberg

Prop. 1984/85:94 12

Bilaga
2 Sammanställning av remissyttranden

Kommerskollegium
har framhållit att man bör eftersträva en sådan lösning av de fortsatta
handelsrelationerna med Grönland som innebär att den hittills uppnådda
frihandeln bibehålls och att detta sker reciprokt. Den princip som därvid bör
gälla är att Grönland i sin formellt nya relation med Sverige inte skall
förlora någon av sina hittillsvarande förmåner men inte heller erhålla några
nya förmåner.

Vad
gäller frågan om svenska koncessioner till Grönland för fisk- och
skaldjurskonserver hänförliga till tulltaxenummer 16.04 och 16.05 kan kommerskollegium
inte instämma i jordbruksnämndens uppfattning — se nedan - att dessa varor bör
belastas med samma tull som importen från Färöarna, dvs. med full tredjelandstull.
Åtgärden skulle i så fall innebära all ett hinder återinförs i handeln mellan
Sverige och Grönland, vilket kan te sig betänkligt dels ur rent principiell
handelspolitisk synpunkt, dels med hänsyn till att ett återinförande av
tullskydd mot Grönland knappast kan anses ha någon störte betydelse som skydd
för svensk fiskkonservindustri.

Beträffande
avtalets utformning förordar kollegiet att avtalet görs så enkelt som möjligt
med i den materiella delen endast en hänvisning till motsvarande bestämmelser i
Sveriges frihandelsavtal med EG.

Statens
Jordbruksnämnd finner att sådant gränsskydd som i dag gäller i förhållande till
Färöarna också bör gälla gentemot Grönland. Detta skulle innebära att Sverige
även i fortsättningen i samma utsträckning som gentemot Färöarna skulle medge tull-
och avgiftsfri import från Grönland för frysta fiskfileer enligt tulltaxenummer
03.01, medan tull- och avgiftsbefrielse för fisk- och skaldjurskonserver
hänförliga till tulltaxenummer 16.04 och 16.05 däremot inte skulle medges.

Sveriges
Industriförbund understryker i sitt yttrande vikten av att ett arrangemang åstadkommes
som bevarar frihandeln med Grönland och inte ställer Sverige i en försämrad
ställning gentemot EG efter Grönlands utträde ur EG.

Sveriges
Exportråd framhåller i sitt yttrande, i likhet med Industriförbundet,
angelägenheten av att man från svensk sida söker få till stånd en lösning som
innebär att svenska företag inte diskrimineras i förhållande till EG-företag på
den grönländska marknaden.

Sveriges
Grossistförbund har i princip uttalat sig till förmån för alt den uppnådda
frihandeln med Grönland bibehålls.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984