Prop. 1984/85:99

Prop.
1984/85:99

Regeringens proposition 1984/85:99

om ändring i lagen
(1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag;

beslutad
den 22 november 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringen vägnar OLOF PALME

STEN
WICKBOM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Övergångstiden
enligt punkten 4 övergångsbestämmelserna till 1980 års lag om handelsbolag och
enkla bolag förlängs med två år. Ändringen innebär att frågan om ett bolag som
bildats enligt äldre lag är att betrakta som ett handelsbolag eller ett enkelt
bolag, inrill utgången av år 1987 skall bedömas enligt 1895 års lag om
handelsbolag och enkla bolag.

I Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 99

Prop.
1984/85:99

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag

Härigenom föreskrivs
att punkt 4 övergångsbestämmelserna till lagen (1980:1102) om handelsbolag och
enkla bolag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

4.
Fråga huruvida handelsbolag eller enkelt bolag föreligger skall intill utgången
av år 1985 bedömas enligt äldre lag. Enkelt bolag, som från och med den 1
januari 1986 blir handelsbolag, skall ansöka om registrering före nämnda dag.

Föreslagen lydelse

4.
Fråga huruvida handelsbolag eller enkelt bolag föreligger skall intill utgången
av år 1987 bedömas enligt äldre lag. Enkelt bolag, som från och med den 1
januari 1988 blir handelsbolag, skall ansöka om registrering före nämnda dag.

Denna
lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop.
1984/85:99 3

JUSTITIEDEPARTEMENTET Utdrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-11-22

Närvarande:
Statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Wickbom

Proposition
om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag

1
Inledning

Lagen
(1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (HBL) trädde i kraft den 1 juli
1981. Genom den upphävdes lagen (1895:64 s. 1) om handelsbolag och enkla bolag.
I princip gäller den nya lagen även för bolag som har bildals enligt äldre
rätt.

Den
nya lagen innehåller en ändrad gränsdragning mellan handelsbolagen och de
enkla bolagen. Ändringen innebär att användningsområdet för enkla bolag har
minskat jämfört med vad som gällde tidigare. Beträffande bolag som har bildats
enligt äldre rätt gäller emellertid att frågan om ett handelsbolag eller ett
enkelt bolag föreligger skall intill utgången av år 1985 bedömas enligt den
äldre lagen (se punkten 4 övergångsbestämmelserna till den nya lagen).

1980
års företagsskattekommitié (B 1979: 13) har bl. a. i uppdrag att se över
skattereglerna för handelsbolag. På grund av mellankommande arbetsuppgifter
har kommittén först under hösten 1984 kunnat påbörja översynen. Detta har
aktualiserat frågan om en förlängning av den nämnda övergångstiden.

Sveriges fiskares
riksförbund har i en skrivelse till mig den 10 oktober 1984 begärt att
yrkesfiskarna ges möjlighet att driva fiskeverksamhet som- enkelt bolag.
Skrivelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

11 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 99

Prop.
1984/85:99

2
Föredragandens överväganden

Mitt
förslag: Övergångstiden enligt punkten 4 övergångsbestämmelserna fill lagen
(1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (HBL) förlängs med två år.
Ändringen innebär att frågan om ett bolag som bildats enligt lagen (1895:64 s.
1) om handelsbolag och enkla bolag är att betrakta som ett handelsbolag eller
ett enkelt bolag, intill utgången av år 1987 skall bedömas enligt 1895 års lag.

Bakgrund
till mitt förslag: Handelsbolaget utmärks av att det är en juridisk person,
vilket bl. a. innebär att borgenärerna har företräde till bolagsförmögenheten
framför bolagsmännens privata borgenärer. Bolagsmännen ansvarar solidariskt för
de förbindelser som ingås på bolagels vägnar.

iDet enkla bolaget däremot
är inte någon juridisk person. I del enkla bolaget svarar en bolagsman i
princip endast för förpliktelser på grund av avtal som han själv har deltagit
i.

Enligt 1895 års lag
förelåg ett handelsbolag, om bolaget hade gemensam firma och
bokföringsskyldighet skulle ha förelegal beträffande verksamheten enligt 1929
års bokföringslag.

Enligt huvudregeln i I
kap. 1 § första stycket HBL föreligger ett handelsbolag, om tvä eller flera
har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag.

Något krav på gemensam
firma uppställs alltså inte längre för att ett handelsbolag skall anses
föreligga. Slopandet av detta krav torde emellertid inte ha någon nämnvärd
betydelse för gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag.

i

Den nämnda
handelsbolagsdefinitionen i HBL innebär vidare att ett handelsbolag föreligger
så snart den verksamhet som bolagsmännen har avtalat att utöva gemensamt är att
hänföra till. näringsverksamhet. Det behöver således inte längre vara fråga om
något av de slag av näringsverksamhet som räknas upp i 1929 års bokföringslag.
Delta betyder en i förhållande till 1895 års lag avsevärd utvidgning av användningsområdet
för handelsbolagen och en motsvarande inskränkning för de enkla bolagen.

Lagutskottet anförde i
sitt av riksdagen godkända betänkande LU 1980/ 81:4 (s. 6) att det, med hänsyn till
att insynen och kontrollen liksom även borgenärsskyddet är väsentligt bättre i
ett handelsbolag än i ett enkelt bolag, är angeläget att näringsverksamhet i
annat bolag än aktiebolag bedrivs som handelsbolag.

Den nyssnämnda huvudregeln
om vad som är handelsbolag gäller emellertid inte i fråga om verksamhet som
medför skyldighet alt föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141),
(se 1 kap. I § andra stycket HBL). Detta innebär alt om två eller flera fysiska
personer eller

Prop.
1984/85:99 5

dödsbon
har avtalat att i bolag utöva näringsverksamhet inom jord- eller skogsbruk så
föreligger inte ett handelsbolag utan ett enkelt bolag (se 1 kap, 3 § HBL).
Särbehandlingen av jord- och skogsbruk i förhållande till annan näring beror
bl. a. på att den verksamhet som bedrivs pä jordbruksfastighet i allmänhet är
av mindre omfattning (se prop. 1979/80:143 s. 40).

Eftersom
HBL även gäller för bolag som har bildats enligt äldre rätt, innebär HBL:s
bestämning av begreppet handelsbolag att vissa verksamheter som tidigare har
drivits som enkelt bolag omvandlas till handelsbolag.

Enligt
förarbetena till HBL (prop. 1979/80:143 s. 38) kan vissa olägenheter
övergångsvis uppkomma i enskilda fall, om en verksamhet som har anpassats efter
de skatteregler som gäller för ett enkelt bolag i fortsättningen skall anses
utövad i handelsbolag. Lagstiftaren har därför funnit det skäligt att delägarna
i ett näringsdrivande enkelt bolag ges en viss övergångstid för att inrätta
sig efter den nya ordningen. Enligt punkten 4 övergångsbestämmelserna till HBL
skall således den nya gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag först
efter utgången av år 1985 gälla för bolag som har bildats före den nya lagtstiftningens
ikraftträdande den 1 juli 1981.

Skälen
för mitt förslag: Grunden för punkten 4 övergångsbestämmelserna till HBL är
alltså att vissa skattemässiga olägenheter kan uppkomma i enskilda fall, om en
verksamhet som har anpassats efter de skatteregler som gäller för ett enkelt
bolag i fortsättningen skall anses utövad i handelsbolag.

En
skattemässig skillnad mellan handelsbolaget och det enkla bolaget är att endast
handelsbolaget träffas av de särskilda regler som enligt 35 § 1 a mom. kommunalskatlelagen
(1928:370) gäller för fåmansbolag.

En
annan skattemässig skillnad gäller avskrivningar och nedskrivningar. Handelsbolaget
taxeras visserligen inte särskilt ulan inkomsten delas upp på delägarna. Trots
detta behandlas dock handelsbolaget i viss mån som en skallerättslig enhet,
vilket visar sig bl. a. däri att dess bruttointäkter och kostnader redovisas
för sig och alt endast nettointäkterna överförs på bolagsmännen. En följd av
detta är att avskrivningar och nedskrivningar skall ske hos handelsbolaget och
inte hos dess delägare. Bolagskonstruktionen har däremot i princip inte någon
skatterättslig betydelse då det gäller enkla bolag. Man har därför för dessas
del i praxis accepterat att delägarna använder skilda avskrivnings- och
nedskrivningsmetoder. (Beträffande de skattemässiga skillnaderna mellan
handelsbolag och enkla bolag se närmare prop. 1979/80: 143 s. 37.)

Vid
tillkomsten av HBL förutsattes att 1980 års företagsskallekommitté (B 1979:13)
skulle se över skattereglerna för handelsbolag (se nämnda prop. s. 38). I
propositionen underströks att målsättningen för företagsskattekommittén är alt
beskattningsreglerna för handelsbolag skall få en

Prop.
1984/85:99 6

sådan
utformning att denna företagsform kan användas på ett ändamålsenligt sätt av
framför allt mindre och medelstora företag. Mot den bakgrunden ansågs inte de
i propositionen berörda skillnaderna i skattehänseende mellan handelsbolagen
och de enkla bolagen utgöra ett tillräckligt skäl för att avstå från en sådan
gränsdragning mellan handelsbolag och enkla bolag som av andra skäl var
önskvärd.

Som
inledningsvis nämnts har företagsskattekommittén först under hösten 1984 påböijat
översynen av skattereglerna för handelsbolag. Översynen beräknas kräva ungefär
ett års arbete från kommitténs sida.

Med
hänsyn till vad jag nu har anfört anser jag det skäligt att övergångs-fiden
förlängs med två år när det gäller gränsdragningen mellan sådana handelsbolag
och enkla bolag som har bildats enligt äldre rätt.

Genom
den föreslagna förlängningen av övergångstiden tillgodoses i viss män
önskemålen från Sveriges fiskares riksförbund (se bilaga). Däremot är jag inte
beredd att nu föreslå någon ändring av reglerna i sak i HBL om gränsdragningen
mellan handelsbolag och enkla bolag. Den frågan kan det emellertid finnas
anledning att återkomma till i ett senare sammanhang.

3
Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats
ett förslag till lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla
bolag.

Förslaget
har upprättats i samråd med chefen för finansdepartementet.

Med
hänsyn till att den föreslagna lagändringen inskränker sig till en förlängning
av övergångstiden finns det enligt min mening inte något behov av att inhämta
lagrådets yttrande över förslaget.

4
Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta del förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1984/85:99 7

Bilaga

Statsrådet
och chefen för Justitiedepartementet

Nya
regler för enkla bolag

Regeringen
föreslog i proposition 1979/80: 143 en ny lagstiftning om handelsbolag m.m.
Lagen trädde i kraft den 1/7 1981 och övergångstiden gäller till utgången av
1985.

I
propositionen sägs att

"Bland
nyheterna märks en ändrad gränsdragning mellan handelsbolagen och de enkla
bolagen, som i princip innebär att ett handelsbolag skall anses föreligga så
snart en näringsverksamhet utövas i bolagsform. Utrymmet för de enkla bolagen
minskas alltså."

Ur
lagtexten (SFS 1980: 1102) kan läsas i 1 kap. 1 § att

"En
handelsbolag föreligger, om två eller flera har avtalat att gemensamt utöva
näringsverksamhet i bolag. Första stycket gäller inte i fråga om verksamhet som
medför skyldighet att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:
141)."

Alltså
kan fysiska personer som avtalat all i bolag driva jordbruk eller skogsbruk,
fortfarande ha enkelt bolag.

Fiskeriverksamhel
kan f. n. bedrivas i följande företagsformer:

1. Enskild firma En
person driver viss verksamhet. Registrerings-

skyldighet
föreligger om det hade förelegat bokföringsskyldighet enl. 1929 års
bokföringslag.

2. Enkelt
bolag Två eller flera har avtalat att utöva verksamhet i

bolag
utan att handelsbolag föreligger. Näringsverksamhet får inte drivas av enkelt
bolag enl. ny lag om handelsbolag.

3. Partrederi Liknar
enkelt bolag men regleras av bestämmelser-

na
i sjölagen.

4. Handelsbolag Två
eller flera har avtalat att gemensamt utöva nä-

ringsverksamhet
i bolag. Bolagsmännen är gemensamt ansvariga för handelsbolagets skulder.

5. Kommanditbolag
Handelsbolag med begränsat ansvar för någon av

delägarna.

6. Aktiebolag Regleras
av aktiebolagslagen.

Fiskeverksamhet drivs i normalfallet av två bolag, dels ett enkelt bolag

{fiskelaget)
som driver fisket och dels ett partrederi (båtlaget) som äger och tillhandahåller
fiskebåten.

Två
fiskelag kan gå samman i ett flyltrålslag eller vadlag. Ett vadlag kan t. ex.
av den gemensamma inkomsten hänföra 50% till manslotten, 20% till en fiskebål,
15% till den andra fiskebåten. 10% till lysbåt och 5% till vaden.

Partrederi
föreligger enligt Sjölagen § 40 om flera överenskommit att under delad
ansvarighet gemensamt driva sjöfart med eget fartyg. Med sjöfart avses även
fiske. Det måste även finnas ett avtal om partrederi som registreras på
fartyget. Endast delägarna i båten kan ingå i partrederiet. Partrederi är
undantagna från de nya reglerna och får alltså finnas kvar även efter 1985.

Prop. 1984/85:99 8

Det kan finnas fall där fiskare har registrerats som ägare
till fartyget, men där partrederiavlal saknas. Där föreligger alltså inte företagsformen
"partrederi". De torde utgöra enkelt bolag. Om ett sådant enkelt
bolag registrerar ett partrederiavtal uppstår ett partrederi. Men det innebär
också ändring av företagsform. Huruvida båtlaget verkligen har utgjort ett
parirederi har tidigare inte funnits anledning att undersöka, då skattereglerna
har varit desamma för partrederi och enkelt bolag.

Den nya lagstiftningen medför dels övergångsproblem och
dels mer långsikliga problem.

Övergångsproblem

Nuvarande enkla bolag skall enligt den nya lagstiftningen
upplösas och omvandlas till handelsbolag. Vid byte av företagsform anses
normalt ny förvärvskälla uppkommen. Enligt lagom allmän investeringsreserv § 11
d. skall investeringsreserver återföras till beskattning om förvärvskällan har
överlåtils eller verksamheten har upphört. Om investeringsreserven återförs
till beskattning enligt S 11 tillkommer ett särskilt tillägg på 30% av det
återförda beloppet (vissa undanlag finns för yrkesfiskare). Riksskatteverket
kan. om synnerliga skäl föreligger, medge befrielse från det särskilda
tillägget.

Det föreligger alltså stor risk att yrkesfiskare tvingas
återföra investeringsreserven, som finns kvar vid utgången av 1985, till
beskattning med ett tillägg på 30%.

Långsiktiga problem

Det enkla bolaget har varit synneriigen väl lämpat för
fiskeverksamheten genom det s. k. lottsystemet, som ger båtägare och manskap en
fördelning av fångslresultatet efter varje fiskeresa och som fördelar riskerna
inom hela bål- och fiskelaget.

Vid en övergång till handelsbolag uppkommer flera
olägenheter.

//)- och utträde ur fiskelaget

Ett fiskelag kan bestå av 2-14 personer. I många fall
utgörs fiskelagen av samma personer under längre tid. Ersättare måste dock
anskaffas vid sjukdom och annan frånvaro. 1 andra fall sker även normalt stor
omsättning av personer i fiskelaget.

För viss typ av fiske t. ex. skarpsillfiske, bildas bolag
för enstaka säsonger. Mellan fiskesäsongerna bedrivs annat fiske.

Nytillträdande medlemmar i fiskelaget måste, om del drivs
som handelsbolag, gå in som delägare i handelsbolaget eller bli anställda i
handelsbolaget. Vid delägarskap krävs en värdering av handelsbolaget, som är
en juridisk person med egna tillgångar och skulder samt registrering av ny
delägare. Vid anställningsförhållande uppslår en för fisket ny kategori som
deltar i fiskeverksamheten på andra villkor än delägarna i fiskelaget.

Det måste mycket eftertryckligt framhållas att det närmast
är en förutsättning för fiskeverksamhel alt alla deltar på samma villkor och
är villiga att gemensamt dela de risker som föreligger vid fiskeverksamhel.

Avsättning till investeringsreserv

I ett enkelt bolag göres avsättning till
investeringsreserv för den enskilde fiskaren. Den enskilde fiskaren kan använda
sin investeringsreserv till t. ex. anskaffning av fartyg eller del i fartyg.

Prop.
1984/85:99 9

I
ett handelsbolag sker avsättningen i bolaget. Fiskare blir delägare i
handelsbolag som då eventuellt kan ha investeringsreserver. Den enskilde fiskaren
kan inte utnyttja handelsbolagets investeringsreserv för inköp av fiskebåt.
Handelsbolaget kan utnyttja sin eventuella investeringsreserv endast efter
samtycke av samtliga delägare.

Konsekvensen
torde bli att ett fiskelag som drivs som handelsbolag inte har någon anledning
att göra avsättning till investeririgsreserv och att den framtida rekryteringen
av nya båtägare avsevärt försvåras.

Den möjlighet som nu
föreligger för enskild fiskare att utnyttja investeringsreserven i inkomstutjämnande
syfte kommer att bortfalla när fisket bedrivs i handelsbolag.

Speciella
regler för handelsbolag

Delägare
i handelsbolag blir gemensamt ansvariga för bolagels skulder.

Försäljning
av andel i handelsbolag beskattas enligt realisationsvinstreglerna. På andel i
handelsbolag får avdragsgilla avskrivningar inte göras.

Sammanfattning

Som
framgår av ovanstående kommer de nya bestämmelserna att innebära stora problem
för yrkesfisket. Vi har en företagsstruktur som mer än jordbrukels är anpassad
att drivas i enkelt bolag. Det finns därför starka skäl till att fiskets
utövare får samma undantagsmöjlighet som jordbrukarna.

Styrelsen
för Sveriges Fiskares Riksförbund har därför beslutat begära att yrkesfiskare
erhåller samma undantag som jordbrukare från den nya lagstiftningen och därmed
ges möjlighet att driva fiskeverksamhet som enkelt bolag.

Göteborg
den 10 oktober 1984

SVERIGES
FISKARES RIKSFÖRBUND

Jens
Eriksson

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984