Prop. 1985/86:101

Regeringens
proposition

1985/86:101

med förslag om tilläggsbudget II till

statsbudgeten för budgetåret 1985/86 1985/86:101

Regeringen
föreslår riksdagen all anla de förslag som har upptagits i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 19 december 1985.

På
regeringens vägnar

OlofPalme

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
proposifionen föreslås utgifier m.m. på tilläggsbudgetII lill statsbudgeten
för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår lill ca 133 milj. kr. De
slörsta anslagen föreslås gå till rörelsekapital för de allmänna
advokatbyråerna, kostnader för nya löneavtal för Svenska riksteatern. Dramatiska
teatern och Rikskonserler, kostnader för sändningar av finländska
televisionsprogram samt till sysselsättningsskapande åtgärder och
lokaliseringsbidrag. Dessutom föreslås att SJ får upplåta mark med tomträtt i
Göteborg saml ändring av regeringens bemyndigande vid försäljning av staten
tillhörig fasl egendom.

1
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 101

Utdrag
ur prolokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Prop.
1985/86: 101

Närvarande:
statsrådet Palme, ordförande, statsråden I.Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson,
Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsråden Feldt, Wickbom, Hulterström, Göransson, Leijon, Gustafsson, Dahl,
Holmberg

Proposition med förslag om tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Statsrådet
Feldt anför:

De anslag som riksdagen har anvisai sedan
statsbudgeten för budgelårel 1985/86 fastställdes har uppföris på
tilläggsbudget I (FiU 1985/86:9). De ytterligare medelsbehov som nu kan
överblickas och andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang bör
sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggsbudget II
lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86. Denna proposition bör föreläggas
riksdagen nu. Skulle anslagsframställningar därutöver på tilläggsbudget för
innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör dessa föreläggas riksdagen vid
en senare fidpunkl.

Statsråden föredrar förslag lill riksdagen i frågor
angående anslag m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1985/86. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet
Feldt avslutar:

Jag
hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att besluta om anslag på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1985/86 och vidta övriga åtgärder i enlighet med
de förslag som föredragandena har lagl fram.

Regeringen ansluter sig lill föredragandenas
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen alt anta de
förslag som föredragandena lagt fram.

Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas
i underprotokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär
skall bifogas propositionen som bilagor 1 -9.

Bilaga I Prop. 1985/86:101 Justitiedepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Föredragande:
statsrådet Wickbom

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1985/86

Andra huvudtiteln

F. Rättshjälp m.m.

F 7. Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital

Något
anslag för delta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande
budgetår.

Föredragandens
överväganden

Vid
min anmälan tidigare denna dag av anslaget F 3. Allmänna advokatbyråer:
Uppdragsverksamhet harjag redovisal bl.a. den dåliga lönsamheten vid vissa
allmänna advokatbyråer och den höjning av den röriiga krediten i
riksgäldskonlorei som detta har föranlett.

Domstolsverket har i en skrivelse till regeringen
den 9 augusti 1985 överlämnat en promemoria med förslag rörande balanserade
vinster och föriuster samt statskapital vid de allmänna advokatbyråerna.

Vid den finansiella rekonstruktionen av de allmänna
advokatbyråerna år 1980 Ofr prop. 1979/80:100 bil. 5 s. 97-128, JuU 35, rskr
296 och prop. 1979/80:101 bil. I, JuU 36, rskr 297) tillsköts anslagsmedel
(statskapital) för att finansiera byråernas rörelsekapital. Det förutsattes då
all väsentliga volymförändringar skulle medföra ytterligare tillskott resp.
återbetalning av statskapital. Som en följd av att sådana åtgärder inte har
vidtagits sedan dess har vissa byråer fått finansiera en volymökning med den
rörliga kredit, som byråerna disponerar hos riksgäldskontoret.

Andra byråer som har skurit ner sin verksamhel har
frigjort likvida medel i form av fordringar på riksgäldskontoret. Krediterna
och fordringarna ger upphov till räntekostnader resp. ränteintäkter som
påverkar byråernas resultat.

I domstolsverkets promemoria föreslås alt de byråer
som har ökat eller minskat sin verksamhetsvolym till en viss nivå skall få etl
tillskott av resp. återbetala statskapital. Följande byråer berörs:

Tillskott
av statskapital

Östra allmänna advokatbyrån i Slockholm 108900 kr.

Allmänna
advokatbyrån i Jönköping 515 700 kr.

Allmänna
advokatbyrån i Helsingborg 141 700 kr.

Allmänna
advokatbyrån i Örebro 402000 kr.

Allmänna
advokatbyrån i Umeå 309800 kr.

Prop.
1985/86: 101

Återbetalning av statskapital

Södra allmänna advokatbyrån i Stockholm 758000 kr.

Allmänna
advokatbyrån i Linköping 132400 kr.

Allmänna
advokatbyrån i Växjö 234900 kr.

Allmänna
advokatbyrån i Karlskrona 29800 kr.

Allmänna
advokatbyrån i Malmö 213600 kr.

Allmänna advokatbyrån i Göleborg 534 200 kr.

Allmänna advokatbyrån i Östersund 20700 kr.

Domstolsverket föreslår vidare all
byråerna i Växjö och Östersund åläggs betala ytterligare 54 746 kr. resp. 5 800
kr. som motsvarar värdesäkring av det återbetalade kapitalet.

Balanserade vinster och förluster
snedvrider intäkts- och kostnadsbilden vid byråerna eftersom vinster i huvudsak
motsvaras av fordringar på riksgäldskonlorei och förlusler finansieras med den
röriiga krediten. Detla förhållande ger upphov till intäkts- resp.
kostnadsräntor som påverkar såväl byråernas resullal som deras behov av rörlig
kredit.

Domstolsverket föreslår att sådana
byråer där rekonstmktionsåtgärder har vidtagits lilldelas anslagsmedel för att
täcka äldre förlusler. En sådan ålgärd minskar även behovet av rörlig kredil.
Verkel föreslår vidare all balanserade vinstmedel inbetalas till staten från
två byråer.

Tilldelning av anslagsmedel

Södra allmänna advokatbyrån i Stockholm 3516360 kr.

Allmänna advokatbyrån i Norrköping 842766 kr.

Allmänna advokatbyrån i Kalmar 713825 kr.

Allmänna advokatbyrån i Vänersborg 1077 346 kr.

Allmänna advokatbyrån i Luleå 309745 kr.

Inbetalning av vinstmedel

Allmänna advokatbyrån i Växjö 317451 kr.

Allmänna advokatbyrån i Östersund 942718 kr.

En hopsummering av de transaktioner
som har föreslagits ger elt nettobehov av anslagsmedel på 4694000 kr.

Domstolsverkets promemoria har
remissbehandlats. Förslagen har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av de
flesta remissinstanser. Endast två remissinstanser, allmänna advokatbyrån i
Växjö och Sveriges advokatsamfund, avstyrker helt.

För egen del är jag, som framgår av min anmälan till 1986
års budgetpro- Prop, 1985/86:101

position,
mycket oroad av den dåliga lönsamheten vid de allmänna advokatbyråerna. Det är
angeläget atl ålgärder vidtas både för atl minska koslnaderna och för atl öka
intäkterna. Mot bakgrund av minskningen av samhållets rättshjälp — en minskning
som inle minsl har drabbat de allmänna advokatbyråerna - ser jag del som
naturligt all en viss finansiell rekonstruktion åler aktualiseras.
Domstolsverkets förslag, som är ägnat att minska kapitalkostnaderna, har fält
etl gynnsamt mottagande. Det är angelägel att det kan genomföras så snart som
möjligl. Jag förordar därför att elt särskill anslag. Allmänna advokatbyråer:
Rörelsekapital, förs upp i statsbudgeten för innevarande budgetår och alt medel
anvisas molsvarande det netlobehov somjag nyss har redovisat, dvs. 4694000 kr.

Hemställan

Jag
hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Allmänna advokatbyråer: RörelsekapUal på
lilläggsbudgel II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ell anslag
av 4694000 kr.

ti Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 101

Bilaga 2 Prop.
1985/86:101

Kommunikationsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Föredragande:
statsrådet Hulterström

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1985/86

Sjätte huvudtiteln

D. Järnvägar

[1] Hotell vid Centralstationen i Göteborg

I
en skrivelse till regeringen den 7 november 1985 har statens järnvägar (SJ)
meddelat all verket, under förulsätlning av regeringens godkännande, träffat en
överenskommelse med sitt dotterbolag GDG Biltrafik AB (GDG) om upplåtelse till
GDG av viss fasl egendom med tomträtt. Syftet med avtalet är alt GDG skall
bygga ett hotell vid Centralstationen i Göteborg.

Enligt överenskommelsen beräknas GDG kunna
tillträda fastigheten under år 1987 och hotellet slå färdigt den I mars 1989.
För atl SJ skall kunna ställa marken till förfogande fordras alt SJ först river
vissa anläggningar och bygger ersättningsanläggningar för bl.a. administration
och resgodshantering. Som motprestation för detta arbete skall GDG erlägga till
SJ 14,2 milj. kr. Vidare skall GDG för bl.a. tidigareläggning av standard- och
miljöförbättrande åtgärder i ersätlningsanläggningarna ge SJ ett lån på 8,8 milj.
kr. mol revers. Sammanlagl skall därmed GDG erlägga 23 milj. kr. till SJ. Lånet
skall med ränta avräknas mot den årliga tomträttsav-gäld på 2,1 milj. kr. som
GDG enligt överenskommelsen skall erlägga från den 1 mars 1989 fram till den I
mars 2002.

SJ hemställer mot denna bakgrund att regeringen
godkänner överenskommelsen som SJ träffat med GDG och medger SJ dels utfärda
en revers på 8,8 milj. kr. lill bolaget, dels utnytfia 23 milj. kr. i
erforderlig utsträckning för ersättningsanläggningar och rivningsarbeten.

Föredragandens
överväganden

Enligt
riktlinjerna i riksdagens järnvägspolitiska beslut våren 1985 bör SJ:s större
stationer kunna utvecklas lill centra för andra transportmedel och erbjuda
annan service än den rent trafikmedelsanknulna (prop. 1984/85:114, TU 22, rskr
348). SJ:s förslag atl möjliggöra ett hotell med butiker vid Centralstationen i
Göteborg kan enligt min mening också ses

som ett
led i strävan att göra stationerna trivsainmare både för resenärerna Prop.
1985/86:101

och för personalen och
därmed stärka järnvägens konkurrenskraft.

Jag vill i sammanhanget erinra om atl i 1985 års
järnvägspolitiska beslut har en långsiktig strategi lagts fast för del
fortsatta samarbetet inom SJ-koncernen mellan SJ och dotterbolagen samt mellan
de olika dotterbolagen. Ett särskilt förvaltningsbolag - AB Swedcarrier -
skall fr.o.m. den I januari 1986 få samordningsansvaret i koncernen.

I SJ-koncernen ingår i dag AB Trafikreslauranger
(TR) som bedriver restaurangrörelse på tåg, färjor och järnvägsstationer saml
dessulom hotellverksamhet vid Stockholms Central. Enligt del järnvägspolitiska
beslutet bör inte SJ:s dotterbolag utan alt särskilda skäl föreligger bedriva
likartad verksamhet. En utgångspunkl bör i stället vara att kompetens och
resultatansvar för ell speciellt verksamhetsområde samlas lill ett enda bolag
där så är lämpligt.

Frågan om en samordning av holellverksamhelen i
koncernen kommer därför alt bli föremål för särskilda överväganden i SJ:s
arbeie med atl genomföra den nya koncernstralegin. SJ har emellertid bedömt all
arbetet med att uppföra hotellet i Göleborg bör möjliggöras redan nu, och jag
anser därför att SJ bör ges erforderliga bemyndiganden för alt den preliminärt
tecknade överenskommelsen skall kunna fullföljas.

För atl regeringen skall kunna lämna de begärda
bemyndigandena erfordras riksdagens samtycke dels lill den avsedda
tomlrätlsupplålelsen dels till alt SJ får - i enlighel med vad som avtalats -
ta upp ett lån hos GDG på 8,8 milj. kr.

Hemställan

Mol
denna bakgmnd hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen all

1.
medge att för hotellbyggnad vid
Centralstationen i Göleborg får upplåtas fast egendom lill GDG Biltrafik AB med
tomträtt,

2.
bemyndiga regeringen all medge
alt statens järnvägar hos GDG Biltrafik AB för det angivna ändamålet får ta upp
ett lån på 8,8 milj. kr.

K. Övriga ändamål

[2] K 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och
jiydrologiska institut

Det
meleorologiska observationsnätet tar i anspråk den största delen, ca 25 milj.
kr., av anslaget K 2., som för innevarande budgetår uppgår till 97573000 kr.
Vid genomgång av budgeten för 1985/86 har SMHI funnit att koslnaderna för de
synoptiska meteorologiska observationerna beräknas överskrida budgeterade medel
med 900000 kr. Genom en omprioritering av den interna budgeten har SMHI fört
över ytterligare 400000 kr. till observafionsnälel. SMHI beräknar således alt
ytteriigare 500000 kr. behövs till del meteorologiska observalionsnälet och
har mol denna bakgmnd i en skrivelse till regeringen hemställt om dessa medel.

Av SMHLs skrivelse fill regeringen framgår atl
medel saknas till bl.a. Prop. 1985/86: 101 Västerås station. Denna ingår i det
s. k. synoptiska grundnäiet och har tidigare kostnadsfritt skötts av chefen för
flygvapnet (CFV). I samband med att CFV krafligl reducerade sitt
observationsprogram har SMHI, med hänsyn till vikten av atl observationerna vid
stationerna inle upphör, varil tvunget atl upprätthålla driften. Detta medför
en koslnadsfördyring för SMHI med 120000 kr.

Föredragandens
överväganden

Jag
anser att SMHI bör kompenseras för de ökade kostnaderna i samband med
övertagandet av den synoptiska observationsstationen i Västerås. Övriga
merkostnader för drift av observationsnätet anserjag atl SMHI bör klara genom
ytterligare omprioriteringar. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag tiU Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1985/86 anvisa etl reservationsanslag på 120000 kr.

Bilagas
Prop. 1985/86:101

Finansdepartementet

Utdrag
ur prolokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Föredragande:
statsrådet Feldt

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1985/86

Ändring av bemyndigande att sälja staten tillhörig fast
egendom

Mitt
förslag: Gällande högsta beloppsgräns om 5 milj. kr. för regeringens av
riksdagen givna bemyndigande all sälja fasl egendom, som tillhör staten eller
allmänna arvsfonden, slopas. Regeringen skall genom budgetårsvisa redogörelser
redovisa för riksdagen de försäljningar som ägt rum 5.

Bakgrunden till och skälen för mitt förslag: Enligt
1809 års regeringsform (77 §) fordrades riksdagens samtycke för försäljning
eller annan avhändelse av statens fasta egendom. Sedan år 1942 (prop. 1942:241,
JoU 55, rskr 388) lämnades sådant samtycke i form av generella
försäljningsbemyndiganden. Dessa var inledningsvis årliga, men sedan år 1967
har regeringen haft bemyndigande lills vidare att sälja fast egendom.
Regeringen har befogenhet alt överlämna försäljningsrätten till en central
förvaltnings myndighet. År 1967 utverkades också etl speciellt bemyn digande
rörande överiålelse lill kommun av mark för samhälls byggnadsändamål (prop.
1967:99 och 100, JoU 23, SU 100, rskr 265, 279).

De sista bemyndigandena på grundval av
bestämmelserna i 1809 års regeringsform lämnades av 1971 ärs riksdag (prop.
1971:91, FiU 20, rskr 59 samt prop. 1971:175, FiU 50, rskr 330). Då höjdes
värdegränserna för bemyndigandet och godkändes vissa ändringar i riktlinjerna
för förfarandet vid försäljning. I prop. 1971:91 (s. 3-4) beskrev chefen för
finansdepartementet gällande riktlinjer av huvudprincipen för förfarandet på
följande sått:

Allfiämt
gäller i väsentliga delar för det allmänna bemyn digandet de Prop. 1985/86: 101
principer beträffande prissättningen som 1942 års riksdag bestämde (prop.
1942:241, JoU 1942: 55, rskr 1942: 388). Enligt dessa skall tillses att försäljningarna
i prishänseende blir så fördelaktiga för staten som möjligl och under full
affärsmässighet. Undantag från denna huvudregel får göras vid avhändelse för
särskilda expropriationsändamål, där ersättningen även helt får slopas, saml
för egnahemsända mål och för komplettering av ofullständiga jordbruk. Vidare
får under vissa förutsättningar avsteg göras från huvudregeln vid försäljning
av fastighet för bostadsbyggande (prop. 1946 1946:198, JoU 1946:22, rskr
1946:151) och av krononybyggen i 8vsärskilda fall (prop. 1970:108, SU 1970:
112, rskr 1970:277). Enligt sislnämnda riksdagsbeslut har Kungl Maj:t även
bemyndigats att under vissa förutsättningar till kommun vederlagsfritt överlåta
fast egendom, som kommunen vederlagsfritt överiåtit till slaten. I andra fall
får statens fasta egendom inte avyttras under saluvärdet. Vid överlåtelse av
mark till kommun för samhällsbyggnadsändamål skall priset så långt möjligl
bestämmas genom förhandlingar mellan den markförvaltande myndigheten och kommunen.
Enas inte dessa, kan frågan hänskjutas till stats-kommunala mark nämnden. Vid
bestämmandet av pris och övriga villkor skall därvid tillses att kommun inte
åläggs vidare förpliktelser än sådana som skulle ha kunna komma i fråga, om
marken i stället förvärvats genom expropriation.

Efter förslag i proposition 1971: 175 har
försäljning genom infordrande av anbud likställts med försäljning genom
offentlig auktion. Om tillfredsställande pris inte kunnat uppnås genom
försäljning på offentlig auktion eller genom anbudsförfarande eller om
försäljning i någon av dessa former bedöms som mindre ändamålsenlig, med hänsyn
lill det ändamål för vilket egendomen är avsedd att användas, får försäljning
ske i annan ordning, exempelvis genom förhandlingar med olika spekulanter.

Riksdagens finansutskott har med anledning av en
motion i ämnet uttalat (mot. 1977/78:50, FiU 3) att sociala och humanitära
motiv enligt utskottets mening bör tillmätas betydelse, då försäljning av en
staten tillhörig fastighet aktualiseras.

F.n. gäller att regeringen i varje särskilt fall
får besluta om försäljning eller byte av staten eller allmänna arvsfonden
tillhörig fast egendom om taxeringsvärdet eller,om taxeringsvärde inle är
åsall, egendomens saluvärde uppgår lill 5 milj. kr. Riksdagen har (FiU
1981/82:26. rskr 281) uttalat att inom regeringskansliet borde en översyn göras
av gällande bemyndigande och riktlinjer med beaktande av bestämmelserna i nu
gällande regeringsform. I samband med denna översyn fick också övervägas
huruvida etl system med särskilda kalenderårsvisa redogörelser för de
försäljningar som har skett med stöd av givna bemyndiganden, skall lämnas om de
gamla bemyndigandena upphävs.

Enligt min mening är gällande riktlinjer
tillräckliga för att ange ramarna för regeringens förfogande över den slaten
tillhöriga fasta egendomen om gäUande beloppsgränser slopas och regeringen får
besluta om försäljning eller byte av slaten tillhörig fasl egendom utan
regeringens medgivande i varje särskilt fall. Liksom hittills bör regeringen
kunna delegera sin beslutanderätt inom de värdegränser som regeringen
fastställer för varje särskild förvaltningsmyndighet. Vid ett slopande av
värdegränserna är det

lämpligt att regeringen
till varje riksmöte lämnar en redogörelse för de Prop. 1985/86:101
försäljningar som har skett. Jag föreslår all en sådan redovisning sker
budgetårsvis i anslutning till atl budgetpropositionen lämnas till riksdagen
och att den avser de försäljningar som har ägl mm under del närmasl avslutade
budgetåret.

Vad jag nu har s3gt bör även avse försäljning av
sådan fast egendom som ägs av allmänna arvsfonden.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl - med ändring i denna del av tidigare lämnade
bemyndiganden - medge att regeringen utan riksdagens samtycke i varje särskill
falt beslutar om försäljning eller byte av slaten eller allmänna arvsfonden
tillhörig fast egendom.

II

Bilaga
4 Prop. 1985/86:101

Utbildningsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringens sammanträde den 19 december 1985. Föredragande:
statsrådet Göransson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1985/86

Åttonde huvudtiteln

F. Kulturverksamhet m. m.

[1] F 11. Bidrag till svenska riksteatern

I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
elt reservationsanslag av 115 158000 kr. Riksteatern har gjort en framställning
om ytterligare medel för budgetåren 1984/85 och 1985/86 lill följd av 1985 års
avtal. Sedan detta anslag anmäldes i prop. 1984/85: 100 (bil. 10 s. 442) har
ytterligare avtal träffats för år 1985. Jag förordar en kompensation som
motsvarar löneutvecklingen inom det siafiigl reglerade avtalsområdet. Med
hänvisning härtill förordar jag atl anslaget Bidrag fill Svenska riksteatern
höjs med 3 151 000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget II lill

statsbudgeten
för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag

av
3 151000 kr.

[2] F 14. Bidrag till Dramatiska teatern

I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats
ett reservationsanslag av 77239000 kr. Dramatiska teatern har anhållit om
ytteriigare medel för budgetåren 1984/85 och 1985/86 med hänsyn lill
kostnadsökningar med anledning av 1985 års löneavtal. Jag förordar en
kompensation som motsvarar löneutvecklingen inom del statligt reglerade
avtalsområdet. Med hänvisning härtill förordar jag att anslaget Bidrag till
Dramatiska teatern höjs med 2658000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Bidrag tUl Dramatiska teatern på tilläggsbudget II till

statsbudgeten
för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservalionsanslag

av
2658000 kr.

12

[3] F 15. Rikskonsertverksamhet Prop. 1985/86:101

För
innevarande budgelår har under denna anslagsmbrik anvisats etl reservafionsanslag
av 51 822000 kr. Insfitulet för rikskonserter har nu begärt ytteriigare medel
för budgetåren 1984/85 och 1985/86 med hänsyn till 1985 års löneavtal. Jag
förordar en kompensation som motsvarar löneutvecklingen inom del statligt
reglerade avtalsområdet. Med hänvisning härtill förordar jag all anslaget
Rikskonsertverksamhet höjs med 2264000 kr. Jag hemställer atl regeringen
föreslår riksdagen

att till Rikskonsertverksamhet på tilläggsbudget II
fill statsbudgeten för budgelårel 1985/86 anvisa elt reservalionsanslag av
2264000 kr.

G. Massmedier m. m.

[4] G 25. Sändningar av finländska televisionsprogram

De
svenska och finländska statsministrarna enades våren 1985 all söka få till
stånd sändningar av en finländsk TV-kanal från radiosändare i Slorstockholmsområdet.
Regeringen har därefter framlagt förslag (prop. 1985/86:54) om bl. a. en lag om
rundradiosåndning av finländska televisionsprogram. Lagen har antagits av
riksdagen (KrU 1985/86:12, rskr 86). I propositionen redovisas att
mndradiosändningarna avses ske från Nacka-sändaren och täcka samma område som
TV 2-sändningarria från denna sändare, dvs. Stockholms län söder om Norrtälje
samt vissa delar av Uppsala och Södermanlands län. I propositionen sägs vidare
all Sverige har åtagit sig att svara för de tekniska koslnaderna för rundradiosändningen
i Sverige. Riksdagen har inte haft något alt erinra mot della.

Televerket

För
all sändningarna skall kunna påbörjas i februari 1986 har en beställd
reservsändare för TV 2 omdisponerats till Nacka. För all förbättra
mollag-ningsförhållandena i Södertälje bör två s.k. slavsändare installeras där
redan från starten.

Investeringskostnaden beräknas till 5,5 milj. kr.
Driftskostnaden uppgår till 0,6 milj. kr. under återstoden av budgetåret
1985/86. För budgelårel 1986/87 beräknas driftskostnaden till 1,3 milj. kr.
Därvid fömtsätts all Finland till Sverige betalar den svenska delen av
kostnaden för alt disponera överföringskapacitet i radiolänknälel mellan
Finland och Sverige. Denna kostnad uppgår lill I milj. kr. per år enligt
internationell taxa.

Föredragandens
överväganden

Enligt
de fömtsättningar som har överenskommits för planeringen av sändningarna av
finländska TV-program bör Sverige stå för de tekniska

13

kostnaderna för
rundradiosändningen. Koslnaderna bör läckas med stats- Prop. 1985/86: 101
medel. 1 likhet med televerket beräknar jag kostnaderna för återstoden av
innevarande budgetårfill 6,1 milj. kr., varav 5,5 milj. kr. utgör ett engångsbelopp
för investeringskostnader. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Sändningar av finländska
televisionsprogram på tilläggsbudget Il fill statsbudgeten för budgetåret
1985/86 anvisa elt reservalionsanslag av 6100000 kr.

14

Bilaga
5 Prop. 1985/86:101

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag
ur prolokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Föredragande:
statsrådet Leijon

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1985/86

Tionde huvudtiteln

B. Arbetsmarknad m.m.

B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder

Bidrag till arbetslösa för
att starta egen verksamhet

Av
medlen under detla anslag disponerar arbetsmarknadsstyrelsen 37 milj. kr. för
bidrag till starta-eget-verksamhet för arbetslösa. Delta motsvarar bidrag till
drygt 1000 personer. Under hösten 1985 har ca 800 personer beviljats bidrag.

Ett uppdrag om ulvärdering av verksamheten har
lämnals lill högskolan i Växjö. Denna utvärdering beräknas vara klar vid
årsskiftet 1985-1986. Hämtöver sammanställer AMS för närvarande en enkät,
vilken lillslällts samtliga personer som erhållit starta-eget-bidrag sedan
starten den I juli 1984.

Med hänsyn fill att bidragel upplevs som positivt
såväl av de arbetssökande som av länsarbetsnämndema anser jag, trots alt
redovisning av utvärderingarna inle föreligger, del motiverat atl ylleriigare
10 milj. kr. anslås för en ökning av antalet bidrag till arbetslösa för all
starta egen verksamhet under budgetåret 1985/86.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att till Sysselsättningsskapande åtgärder på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservalionsanslag av lOOOOOOOkr.

15

Bilaga
6 Prop. 1985/86: 101

Bostadsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Föredragande:
statsrådet Gustafsson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1985/86

Elfte huvudtiteln

D. Lantmäteriet

D 3. Landskapsinformation

Riksdagen
har för budgetåret 1985/86 anvisai 126841 000 kr. under reservationsanslaget D
3. Landskapsinformation. Statens lantmäteriverk har i en skrivelse till
regeringen hemställt atl verkel kompenseras för den merbelastning av
engångskaraktär som uppkommer under innevarande budgetår på delta anslag till
följd av förordningen (1985:498) om avräkning av utgifter på statsbudgeten.

Föredragandens
överväganden

Chefen
för finansdepartementet har tidigare denna dag redogjort för de huvudsakliga
förändringarna till följd av den nya förordningen om avräkning av utgifier på
statsbudgeten. En effekt av den nya förordningen är all, i den mån skulder
hänförliga till vissl anslag inte har avräknats mol anslaget för budgetåret
1984/85, dessa måste avräknas mol anslaget för budgetåret 1985/86. Därvid kan
engångsvis uppstå en bokföringsmässig merbelastning på vissa anslag. Jag
beräknar merbelastningen för detla ändamål på anslaget D 3.
Landskapsinformation till 515000 kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslår
riksdagen

att till D 3. Landskapsinformation på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ell
reservalionsanslag av 515000 kr.

16

Bilagal
Prop. 1985/86:101

Industridepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Föredragande:
statsrådet Dahl

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1985/86

Tolfte huvudtiteln

C. Regional utveckling

[1] C 2. Lokaliseringsbidrag m. m.

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisats etl
reservalionsanslag av 362 milj. kr. över della anslag anvisas medel till
följande ändamål:

-
lokaliseringsbidrag beviljade
av statens industriverk eller av regeringen efter den Ijuli 1984,

-
offertstöd beviljade efler den
1 juli 1985,

-
lån lill privata regionala
investmentbolag,

-
kapitahillskott m.m. till
Stiftelsen Industricentra,

-
viss administration av
regionalpoliliskl slöd,

-
eventuella medel för ombyggnad
av outnyttjade bostadslägenheter i Kiruna.

Effekterna av det regionalpolifiska siödet har
successivt ökat under de fyra senasle budgetåren. En bidragande orsak härtill
år företagens ökade investeringsvilja. Den beräknade sysselsättningsökningen av
slöd i samband med invesleringar (lokaliseringsstöd, investeringsbidrag och
offertstöd) uppgick således under budgetåret 1984/85 till 3200 nya
arbetstillfällen. Så höga tal har inte uppnåtts sedan mitten av 1970-talet.
Samtidigt har subventionen per nylt arbetstillfälle sjunkit. Detla beror bl.a.
på all subventionen i genomsnitt har minskal i de beslut som har fallats av
statens industriverk och regeringen. Tillsammans med sysselsättningsstödel beräknas
den sammanlagda sysselsättningseffekten av det regionalpolifiska stödet till
drygt 4000 nya arbetstillfällen under budgetåret 1984/85.

Den
största andelen stöd lämnas i form av lokaliseringsstöd. Lokali

seringsstöd består av lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån. Medel för

lokaliseringsbidrag som beviljas av statens industriverk eller regeringen

anvisas över mbricerade anslag tillsammans med bl. a. medel för offert

stöd. Offertstöd lämnas bl.a. som alternativ lill lokaliseringsbidrag når

stödet ges en annorlunda utformning. 17

Efterfrågan
på lokaliseringsbidrag har ökat ytterligare på gmnd av det Prop. 1985/86: 101
goda konjukturlägel. Sålunda har regeringen och statens industriverk fram till
den I december 1985 beslutat om lokaliseringsbidrag och offertstöd för
tillsammans 211 milj. kr. En bedömning av de ansökningar som f. n. fmns hos
myndigheterna och av de ylleriigare ansökningar som erfarenhetsmässigt kan
väntas under de närmasle månaderna ger vid handen alt det finns ett betydande
fortsatt medelsbehov under innevarande budgetår.

I prop. 1984/85: 115 om regional utveckling och
ufiämning anmälde chefen för industridepartementet atl stödverksamheten,
föratt kunna planeras långsiktigt, bör bedrivas med samma inriktning och i
samma omfattning under fyraårsperioden 1985/86-1988/89.

Innevarande budgetår är det första i denna
fyraåriga ramperiod. Det finns därför inte möjlighet att utnyttja konjunkturläget
genom atl ta i anspråk uppbyggda reservationer, vilket är det normala
förfarandet. Mot den bakgrunden bör anslaget engångsvis lillföras 100 milj. kr.
för innevarande budgetår, varav högst 20 milj. kr. bör få användas som
offertstöd.

Hemställan

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget
II lill statsbudgeten för budgelårel 1985/86 anvisa ett reservalionsanslag av
lOOOOOOOOkr.

E. Energi

[2] Höjning av kostnadsramen för vissa
oljelagringsanläggningar

överstyrelsen
för ekonomiskt försvar (ÖEF) redovisade i anslagsframställningen för
budgetåret 1984/85 en investeringsplan för anläggningar för lagring av råolja
och oljeprodukter samt kostnadsramar den I juli 1983 jämfört med den 1 juli
1982 för de olika byggprojekten. Av redogörelsen framgår atl kostnadsramen för
anläggning 101:1 för motorbrännolja och eldningsolja 1 med hänsyn till den
fakliska kostnadsutvecklingen behöver höjas med 260000 kr. lill 5260000 kr. i
prislägel den I juli 1983. ÖEF har vidare i skrivelse den 18 november 1985
hemställt om en höjning av kostnadsramen per den 1 juli 1982 för
råoljeanläggning A3 4- B3 i Brofior-den med 3 880000 kr. till 222 milj. kr. i
prisläget den I juli 1985. Finansieringen av prisökningarna kan ske genom
omfördelning av befintliga medel under anslaget E 20. Beredskapslagring och
industriella åtgärder, vilka tidigare har anvisats för andra anläggningar.

Föredragandens
överväganden

Kostnadsramarna
för vissa lagringsanläggningar fastställdes i regleringsbrevet för ÖEF för
budgetåret 1983/84 och avsåg prisläget den 1 juli 1982. För att slutligt kunna
ställa i ordning anläggning lOI: I för motorbrännolja

och
eldningsolja 1 behöver kostnadsramen höjas till 5 260000 kr. i prisläget
Prop. 1985/86:101

den
I juli 1983. Ramen för anläggning A3 -I- B3 för råolja behöver av samma skäl
höjas lill 222 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1985. Några ytteriigare medel
behöver inle anvisas, då ÖEF kan finansiera prisökningarna genom omfördelning
av befintliga medel för anläggningar.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen atl beslula om
byggnadsarbeten för lagringsanläggningar inom de kostnadsramar somjag har
förordal i det föregående.

19

Bilagas
Prop. 1985/86:101

Civildepartemenet

Utdrag
ur prolokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Föredragande:
statsrådet Holmberg

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1985/86

Trettonde huvudtiteln

StatUg rationalisering och revision, statistik m. m.

B 9. Folk- och bostadsräkningar

Under
denna mbrik har på statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisats ett förslagsanslag
av 36317000 kr.

Statistiska
cenlralbyrån har i anslagsframställningen för 1986/87 och i en särskild
skrivelse redovisat att verksamheten med FoB 85 inte kan rymmas inom det
anvisade anslaget för budgetåret 1985/86. Statistiska centralbyrån har därför
hemställt att anslaget B 9. Folk- och bostadsräkningar ökas med 3,0 milj. kr.
Motsvarande besparing beräknas kunna ske under anslaget B 7. Statistiska
centralbyrån: Statistik, register och prognoser.

Föredragandens
överväganden

I
årets budgetproposition (1984/85:100, bil. 15, s. 51) bedömdes det, med
utgångspunkt i vad som framkom under budgetarbetet, som möjligt att skjuta på
vissa kostnader för FoB 85 till senare budgetår.

Därför reducerades anslaget för FoB 85 för
budgetåret 1985/86 med 4,0 milj. kr. i förhållande lill kalkylen i statisfiska
centralbyråns anslagsframställning för detta budgetår. Åtgärden syftade till
alt minska risken för sådana sysselsättningsproblem vid statistiska
centralbyrån, som kan komma att föranledas av den nedgång i intermittenta
undersökningar, som beräknas ske under senare hälften av 1980-lalel.

Statistiska centralbyrån har vid en närmare
genomgång av verksamhe

ten för budgetåret 1985/86 bedömt all en anpassning av verksamheten till

den nuvarande anslagsnivån skulle innebära att registreringen och bearbet

ningen av inkomna svarsblanketter skulle behöva förskjutas knappl ett år.

Statistiska centralbyrån har därför genom tillfälliga neddragningar m.m. i

den löpande statistiken skapat ett utrymme på 3,0 milj. kr. som kan

utnyttjas för verksamheten med FoB 85. 20

Mot
denna bakgrund avser jag senare denna dag föreslå regeringen att Prop.
1985/86:101 sätta 3,0 milj. kr. av anvisade medel under anslaget B 7.
Statisfiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser till regeringens
disposition.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Folk- och bostadsräkningar på
tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgelårel 1985/86 anvisa ell förslagsanslag
av 3000000 kr.

21

Bilaga
9 Prop. 1985/86:101

Förteckning

över av
regeringen hos riksdagen i prop 1985/86:101 begärda anslag på tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

statsutgifter

//. Justitiedepartementet F7
Allmännna advokatbyråer: Rörelsekapital

4694000

VI. Kommunikationsdepartementet

K2 Bidrag lill Sveriges
meleorologiska och hydrologiska institut, reservationsanslag

120000

VIII. Utbildningsdepartementet

Fl I Bidrag till Svenska riksteatern,
reservafionsans/ag 3151000

FI4 Bidrag fill Dramatiska teatern, resfva/ZonsaMi/ag 2658000

FI5 Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag 2264000

G25 Sändningar av finländska televi sionsprogram,

reservationsanslag 6100000

X. Arbetsmarknadsdepartementet

B5 Sysselsättningsskapande
ålgärder, reservationsanslag

lOOOOOOO

XI. Bostadsdepartementet D3 Landskapsinformation,
reservationsanslag

515000

XII. Industridepartementet C2 Lokaliseringsbidrag
m.m., reservationsanslag

lOOOOOOOO

XIII.
Civildepartementet B9 Folk- och bostadsräkningar, förslagsanslag Summa
statsutgifter

3000000 132502000

Norstedts
Tryckeri, Stockholm 1985

22