Prop. 1985/86:102

Regeringens proposition 1985/86:102

om vissa åtgärder för omställning av

Prop.

energisystemet 1985/86:102

Regeringen
föreslår riksdagen att anla de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollel den 6 februari 1986.

På
regeringens vägnar

OlofPalme

Birgitta
Dahl

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
proposifionen föreslås att ett nytt stödsystem inrättas den 1 maj 1986. Syftet
med stödet är all främja utveckling och introduktion av ny teknik, som kan
underlätta övergången till ett effektivt energisystem som i huvudsak är gmndat
på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga
miljöpåverkan. Stödet bör inriktas på projekt där ny teknik för tillförsel,
distribution och effekliv användning av energi utvecklas, provas och
demonstreras.

Siödet föreslås utgå i form av bidrag, villkoriiga
bidrag och lånegarantier. Slöd bör i första hand lämnas till användare av den
nya tekniken. För del nya slödel föreslås ell anslag om 150 milj. kr. saml atl
en ram om 300 milj.kr.faslslälls, inom vilken ram lånegarantier får beviljas.
Oljeersättningsprogrammet i sin nuvarande utformning föreslås avslutas i
samband med att del nya stödsystemet införs.

I
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 102

Industridepartementet Prop. 1985/86:102

Utdrag
ur prolokoll fört vid regeringssammanträde den 6 februari 1986

Närvarande:
slalsministem Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindquist

Föredragande:
statsrådet Dahl

Proposition om vissa åtgärder för omställning av
energisystemet

1 Inledning

Riksdagen
beslutade i december 1983 om ett andra program för stöd för åtgärder för att
ersätta olja m.m. (prop. 1983/84: 62, NU 9, rskr 124). Beslutet innebar bl. a.
att ett statligt stöd infördes till oljeersättande åtgärder för tiden t. o. m.
den 30 juni 1987. Stödet utgör en direkt fortsättning på det första
oljeersättningsprogrammet, som omfattade perioden 1981-1983 (prop. 1980/81: 49,
NU 19, rskr 100).

Jag kommer i det följande att föreslå att ett nytt
stöd för ulveckling och introduktion av ny teknik inom energiområdet införs
från den I maj 1986. Jag kommer vidare att föreslå att
oljeersättningsprogrammet i sin nuvarande utformning avslutas från samma
lidpunkt.

I 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86: 100
bil. 14 s. 154) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1986/87 beräkna dels lill Stöd för
oljeersättande åtgärder m. m. ett reservationsanslag av 169,6 milj. kr., dels
till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersättande
åtgärder, m.m. ett förslagsanslag av 20 milj.kr. Jag anhåller att nu få ta upp
även dessa frågor.

2 Föredragandens överväganden 2.1 Bakgrund 2.1.1 Allmänt

Gällande
riktlinjer för energipolitiken beslutades av riksdagen i juni 1985 (prop.
1984/85: 120, NU 30, rskr 362). Riktlinjema innebär att samhällets och
industrins behov av en billig och säker energiförsörjning skall tryggas genom
ett energisystem som i slörsta möjliga utsträckning är grundat på

varaktiga,
helst förnybara och inhemska, energikällor. En effekfiv ener- Prop. 1985/86:
102 gianvändning och en intensifierad energihushållning skall främjas. Stränga
krav skall ställas på säkerhet och omsorg om miljön vid användning och
ulveckling av all energiteknik. Kärnkraften skall utnyttjas under en övergångsperiod.
Senast år 2010 skall den sista reaktorn las ur drift.

Statsmakterna har under de senaste åren vidtagit en
mängd åtgärder som syftar lill alt underlätta omställningen av energisystemet.

När det gäller energihushållning har omfattande
insatser gjorts inom ramen för energihushållningsprogrammet för befintlig
bebyggelse. Lån och bidrag har lämnats till energibesparande åtgärder och lill
ny uppvärmnings-teknik. Stalligl slöd har vidare lämnats lill utbildning,
rådgivning och besiktning i syfte att nå en effektivare energianvändning i
bebyggelsen. För all åsiadkomma en bällre samordning mellan energihushållningsålgärder
och andra åtgärder för förbättring av bostadsbeståndet är sådana ålgärder sedan
den 1 januari 1984 inordnade i det slatliga bostadsförbällringspro-grammet.
Vidare har statens råd för byggnadsforskning sedan år 1978 haft möjlighet all,
som ell led i forskningsverksamheten, lill energiinriklal experimenlbyggande
lämna lån som år ränte- och amorteringsfria under viss tid. Sådana lån har
lämnats lill elt belopp av ca 300 milj. kr.

Också inom andra samhällssektorer har statliga
insalser vidtagits främst i form av energisparbidrag till industrin saml
utbildning och rådgivning, för att få en effektivare energianvändning.

Belydande insatser har också gjorts för att
stimulera den tekniska ulvecklingen på energiområdet och för att introducera
ny energiteknik. Stöd till forskning och utveckling inom energiområdet lämnas
inom ramen för det statliga energiforskningsprogrammet (prop. 1983/84: 107 bil.
9, NU 45, rskr 407 och prop. 1984/85: 120, NU 30, rskr 362). En särskild
utredningsman (I 1985: 01) har regeringens uppdrag att uireda
energiforskningens framtida inriktning, omfatlning och inplacering i det totala
statliga forskningsprogrammet samt därmed sammanhängande organisationsfrågor.
Utredningen, som har antagit namnet energiforskningsutredningen (EFU), skall
redovisa sitt uppdrag senasi den I maj 1986. Utanför energiforskningsprogrammet
bedrivs vidare statligt finansierade forsknings- och utvecklingsinsatser inom
energiområdet bl. a. av statens vatténfallsverk och när det gäller forskning om
kärnsäkerhet, kärnkraftanknulet strålskydd och hantering av radioaktivt avfall
av statens kärnkraftinspektion, statens strålskyddsinstitut och statens
kärnbränslenämnd. Vidare deltar Sverige aktivt i ett omfattande internationellt
forskningssamarbete på energiområdet.

Staten satsar även stora resurser på alt åstadkomma
marknadsintroduktion av ny teknik som kan bidra till ett minskat oljeberoende
och en effektivare energianvändning. År 1981 inrättades etl första
oljeersättnings-program med syfte att medverka till alt ny teknik som minskar
oljeberoendet introduceras på marknaden. Till oljeersättningsprogrammet
återkommer jag i det följande.

Vid sidan av oljeersättningsprogrammet har också
konjunkturanpassade

investeringsprogram genomförts. Det försia invesieringsprogrammel av

såg år 1983 (prop. 1982/83: 50 bil. 6, NU 18, rskr 111). Del omfattade 3

11 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 102

bl. a. ell särskill stöd
till torveldade förbränningsanläggningar och ett stöd Prop. 1985/86: 102 till
investeringar i dislribulionsanläggningar för fjärrvärme. Dessutom anvisades
medel för ålgärder i samband med upphandling inom energiområdet. År 1983
beslutade riksdagen vidare om åtgärder för att bl.a. öka användningen av
inhemska bränslen i Norrbottens län (prop. 1982/83: 120 bil. 6, NU 38, rskr
306). 1 dessa åtgärder ingick också insatser för alt öka upphandling av
energiulruslning från Norrbottens län. Vidare har regionalpolitiskt stöd sedan
år 1982 kunnat utgå för produktion av faslbränsle inom stödområdena A och B.

Investeringsprogrammet förlängdes genom riksdagens
beslut år 1983 (prop. 1983/84: 62, NU 9, rskr 124) och år 1984 (prop. 1984/85:
25 bil. 8, NU 12, rskr 87). 1 och med 1985 års energipolitiska beslut
föriängdes invesieringsprogrammel för vissa ändamål t. o. m. utgången av år
1986, för att därefter upphöra. Det nuvarande investeringsstödet lämnas till
investeringar i slörre eldningsanläggningar för inhemska bränslen, till
investeringar i solvärmeanläggningar och fill förprojektering och
investeringar i små vattenkraftverk.

År 1983 inrättades kolmiljöfonden (prop. 1982/83:
100 bil. 14, NU 22, rskr 166). Ur fonden lämnades stöd till anordningar för att
minska utsläppen av svavel vid förbränning av kol. I och med 1985 års energipolitiska
beslut ändrades stödet till att gälla åtgärder för att minska utsläppen av
svavel- och kväveoxider vid förbränning av fasta bränslen saml åtgärder som
minskar miljöpåverkan vid avfallsförbränning. Fondens namn ändrades till
bränslemiljöfonden.

I samband med beslutet förra våren om riktlinjer
för energipolitiken har också särskilda medel anvisats för vissa ålgärder för
omställning av energisystemet (anslaget E 22 för budgetåret 1985/86).

Utöver de direkta stödinsatser, somjag nu har
nämnt, har staten också på andra sätt sökt underlätta övergången till ett mer
diversifieral och mindre sårbart energisystem. Bl.a.beslöt riksdagen hösten
1983 om nya riktlinjer för den framtida energiskattepolitiken (prop. 1983/84:
28, SkU 9, rskr 96 och 97). En grundläggande princip för energiskattepolitiken
är att främja de energiinvesteringar för oljeersällning och energihushållning
som bör genomföras under 1980-talel. Bl.a. är de inhemska bränslena undantagna
från beskattning.

De insatser som jag nu beskrivit har, i kombinafion
med ulvecklingen i övrigl, givit belydande resultat på såväl ersätlningen av
olja som energihushållningen och introduktionen av ny energiteknik. I dag står
vi således betydligt bättre rustade på energiområdet än vad som var fallet för
bara några år sedan. Oljans andel av vår energiförsörjning har minskat
kraftigt. Till detla återkommer jag strax. Betydande effektiviseringar har
också skell av energianvändningen inom alla samhällssektorer. Somjag angav i
1985 års energipolitiska proposition anserjag del rimligt att vi inriktar oss
på etl i slorl sett konstant energibehov under de kommande åren, trots att en
fortsalt ekonomisk tillväxt är både sannolik och önskvärd.

,,, 2 . , .. Prop- 1985/86:102

2.1.2
Åtgärder för att ersätta olja

Riksdagen
beslutade i december 1980 om slöd för ålgärder för alt ersätla olja, m.m.
(prop. 1980/81: 49, NU 19, rskr 100). Beslutet innebar bl.a.alt en särskild
fond, oljeersätlningsfonden, bildades. Fonden finansieras med en särskild
avgift på oljeprodukter.

För slödhanteringen tillkallades delegalionen (I
1980: 08) för upprättande av en oljeersältningsfond. Dess verksamhel
överfördes den I juli 1983 till statens energiverk i samband med att verket
påbörjade sin verksamhel.

Kostnadsramen för del första
oljeersättningsprogrammet uppgick till 1700 milj.kr. När programmet avslutades
den 31 december 1983 hade beslut fattals om ulnytfiande av totalt I 347 milj.
kr. Härav utgjordes 611 milj. kr. av bidrag, 554 milj. kr. av villkoriiga lån
och 182 milj. kr. av lån.

I december 1983 beslutade riksdagen bl. a. om
fortsatt slöd för åtgärder för att ersätla olja (prop. 1983/84: 62, NU 9, rskr
124). Tolalt beräknades för delta nya stöd 1650 milj.kr.för perioden den 1
januari 1984-den 30 juni 1987.

Motiven för oljeersättningsprogrammen har varit atl
underlätta introduktion och kommersialisering av ålgärder som snabbt kan
minska oljeberoendet. Stödet har inriktats på åtgärder som har bedömts kunna
få betydelse för att minska oljeberoendet fram till år 1990 och åren närmast
därefter. På så sätt har avgränsningen mot det slalliga energiforskningsprogrammel
markerats.

De åtgärder och de objekt som har varit
stödberättigade har huvudsakligen varit desamma i de båda
oljeersättningsprogrammen. Stöd har kunnat lämnas lill prototyp- och
demonsirationsanläggningar, lill fullskaleanlägg-ningar med stora kommersiella
risker och till speciella investeringar i fullskaleanlåggningar med måtfiiga
kommersiella risker. Inom del första programmet kunde stöd även lämnas till
energibesparande åtgärder i näringslivets byggnader och industriella
processer. I det nuvarande stödprogrammet har tyngdpunkten förskjutits mot de
senare leden i den lekniska utvecklingskedjan. Slöd kan för närvarande lämnas
till högst två fullskaleanlåggningar som tillämpar nyligen demonstrerad
teknik. Vidare betonas etl systemtänkande, dvs. att alla led i exempelvis en
bränslekedja (utvin-ning-förådling-användning) beaklas.

Under åren 1984 och 1985 har beslut fattats om slöd
enligt det nya oljeersättningsprogrammet om sammanlagt 169 milj.kr. i bidrag
och villkoriiga bidrag samt 142 milj. kr. i lånegarantier.

Sedan statens energiverk övertog ansvaret för
verksamheten den 1 juli 1983 har verkel behandlat ca 1000 ansökningar om
oljeersällnings- och investeringsstöd. Ansökningarna har avsett stödberättigade
ätgärder alltifrån sådana som föranlett mindre stödbelopp inom
investeringsprogrammen på 2000-3000 kr. lill stora oljeersättande syslem med
en kostnad av åtskilliga miljoner kronor.

Användningen av torv för energiändamål är exempel
på en verksamhet,

där de slalliga stöden har haft stor betydelse. I början av 1980-talet fanns

ingen torvbränsleutvinning i Sverige. Den enda torv som bröts var växt-

torv. 5

Torvbrytning har i dag kommit i gång inom ett
femtiotal företag i landel. Prop. 1985/86: 102 Över hälften av dessa har
utnyttjat det stöd som funnits för oljeersättande åtgärder. För närvarande har
de uppförda anläggningarna kapacitet för att under ett normalår utvinna en
bränslemängd om 2 TWh/år. Den teknik som utnyttjas är främst frästorvieknik och
styckelorvteknik. Dessa tekniker kännetecknas av relativt stora initiala
invesleringar och av alt brytningen kommer i gång först efter tre till fyra år.
Brytningssäsongen är kort och väderberoendet starkt. Detta innebär alt
återbetalningstiden för dessa bränsleutvinningssystem blir lång.

Stöd har bl.a. lämnats till två större projekt där
ny, mindre väderberoende torvbrytningsteknik kommer att prövas. Inom dessa
projekt kommer ny teknik för avvatlning, torkning och pelletering av torven
atl utvecklas. På grund av sill lägre vatteninnehåll kan den på så sätt
förädlade torven transporteras längre sträckor med bibehållen lönsamhet.

Andra inhemska energikällor, som har stimulerats
via oljeersättnings-och investeringsprogrammen, är trädbränslen. Sedan år 1981
har totalt sju olika prototyp- och demonstrationsprojekt fått slöd för
produklion av trädbränslen i framför alll förädlad form (pulver, briketter,
pelleller). Projekt som har bedömts ha kommersiella risker har givils stöd
(huvudsakligen som lån/lånegarantier) i 14 fall. Dessa projekt har i allmänhet
haft relativt dålig lönsamhet. Nya tekniker har dock kunnat demonstreras via
stödet. Inom energiforskningsprogrammet pågår för närvarande etl omfattande
utvecklingsarbete, som kan förväntas leda till att projeki på en högre
tekniknivå kommer all kunna genomföras.

Antalet förbränningsanläggningar avsedda för fasla
bränslen har ökat kraftigt under de senasle åren, som en följd av bl. a. de
statliga oljeersällnings- och investeringsprogrammen. Statens energiverk har
exempelvis lämnat stöd till 53 torveldade förbränningsanläggningar med en
sammanlagd värmeeffekt på 869 MW. I slutet av år 1985 fanns fler än 200 kommunala,
fastbränsleeldade pannor med en sammanlagd effekt av över 5000 MW i drifl.

Även introduktion av värmepumpar har stimulerats. I
kollektiva uppvärmningssystem har ca 460 värmepumpar med en total
värmeproduktion på ca 3650 GWh/år erhållit stöd via statens energiverk.
Dämtöver har bosladsstyrelsen lämnal stöd lill värmepumpar i bosläder med
belydande belopp. Härigenom har en energibesparing på över 4 TWh/år erhållits.

En utökad kraftvärmeproduktion är önskvärd. Intressanta
är därvid bl. a. mindre kraftvärmeverk, som utnyttjar miljövänlig
förbränningsteknik. Stöd har nyligen lämnats lill elt planerat
fastbränsleeldat kraflvärmeverk som är projekterat för 12 MW värme och 4 MW
el.

Stöd genom oljeersättningsprogrammet har vidare
lämnats till en prototyp- och demonslralionsanläggning i Lidköping som
producerar etanol ur spannmål för användning som drivmedel. Etanolen används
som inblandning i bensin som distribueras av OK inom Stockholmsområdet.

2.1.3
Oljeförbrukningens utveckling sedan år 1973

Alltsedan
oljekrisen år 1973 har en av huvuduppgifterna för energipolitiken varit atl
minska oljeberoendet. En rad åtgärder har vidtagits från slalsmaklernas sida
för atl minska användningen av energi och ersätta olja med andra energislag.
Därvid har olika styrmedel av ekonomisk, administrativ och informativ karaktär
utnyttjats.

Jag har nyss redogiort för de ekonomiska slöd som
har ulgåll via olika stödprogram. Härutöver har en aktiv energiskatlepolilik
främjat utvecklingen av etl differentierat energisystem och ett minskat
oljeberoende.

Bl.a. som en följd av de statliga insatserna och
god tillgång på el har minskningen av Sveriges oljeberoende gått myckel snabbi.
Enligt den analys av utvecklingen av Sveriges energiförsörjning som statens
energiverk gjort i Energiperspektiv 1970-1995 (statens energiverk 1984: 7) har
ulvecklingen, särskill under 1980-talet, medfört en betydande oljeersällning.
Anpassningen lill de ökade priserna på olja och andra bränslen har gått snabbt.
Landets totala förbrukning av oljeprodukter har i dag minskat till ungefär
hälften av vad den var år 1973. Oljans andel av vår energitillförsel uppgår i
dag lill knappt 50%. Minskningen är än mer anmärkningsvärd om man ser till
förbrukningen av eldningsoljor, som har minskat till ca 40% av nivån år 1973.
Förbrukningen av eldningsoljor förväntas minska ytterligare till år 1995, men i
en långsammare takt än under de senaste åren.

Jag kommer nu att kortfattat redogöra för
utvecklingen inom olika sektorer av energisystemet, särskilt vad gäller
oljeanvändningen.

Som framgår av följande figur har
energianvändningen för uppvärmning effektiviserats starkt för alla typer av
byggnader. Netloenergiförbrukning-en per byggnadsytenhel har minskat med mer än
25 % från år 1973 till i dag. Enligt statens energiverks prognos kommer den alt
minska med ytterligare ca 20% fram till år 1995. De faktorer som har bidragit
till denna utveckling är dels stalligl stöd och andra åtgärder för
energihushållning, dels den snabba ökningen av oljepriset. Genom en övergång
från olja för enskild uppvärmning till fiärrvärme och elvärme har en
effektivare energianvändning åstadkommits.

Oljans
andel av uppvärmningen har härigenom minskal kraftigt. När del gäller
fiärrvärme är omställningen till elt mindre oljeberoende syslem särskill
tydlig. År 1973 utgjordes omkring 92% av energiinsatsen i fjärrvärmesyslemen
av olja. År 1979 var denna andel fortfarande drygl 90% men hade år 1984 sjunkit
fill knappl 40%. Statens energiverk beräknar att oljeandelen kommer all
fortsätta alt sjunka och vara under 20% under 1990-talet. Oljan har främst
ersatts med fasta bränslen, elpannor och värmepumpar. Energitillförseln fill
fjärrvärmesystemen, uppdelad på olika energislag, framgår av följande tabell.

Prop.
1985/86:102

Nettoenergiförbrukningen
per m uppvärmd yta 1970—1983, temperatur- Prop. 1985/86: 102 korrigerad.
Källa: statens energiverk

kWh/m2 260-t

•»•« _ • Sm å hus _> ••» ■ Flerbostadshus Lokaler

Energitillförsel
till fjärrvärmesystemen 1973—1984. Källa: statens energiverk

Ar 1973

Ar 1979

Ar 1984

Olja

Kol

Inhemska
bränslen

Gas

Elpannor

Värmepumpar

Spillvärme

18,5
92,0 30,0 91,5 14,9 39,6

0,4

2,0 0,2 0,6 8,2 21,8

0,6

3,0

1,8

5,5

4.9

13,0

0,5

2,5

0,3

0,9

0,5

1,3

0.1

0,5

0.1

0,3

5,3

14.1

-

-

-

-

1,8

4,8

-

-

0,4

1,2

2,0

5,3

Fjärrvärmeleveranserna
har ökat från ca 15 TWh år 1973 lill ca 30 TWh år 1984. Drivkraften bakom denna
utveckling har varil dels kostnadsfördelarna för fiärrvärmeproduktion jämfört
med värmeproduktion i individuella system, dels de miljöförbättringar som har
erhållits. Under senare år har oljeprisstegringarna medfört alt olja blivit
alll mindre inlressanl för fjärrvärmeproduktion, varför många fjärrvärme verk
har ersatt olja med andra energislag.

Del slatliga stödet har stimulerat lill att
påskynda omställningen inom fjärrvärmeområdel. Stödet har också påverkat
ulvecklingen mol en mer miljövänlig värmeproduktion. Fjärrvärmen har nu fått en
sådan omfattning atl utbyggnadstakten för Ijärrvärme troligen kommer att minska
under de närmaste åren.

När det gäller mindre pannor av lyp blockcentraler
är, enligt statens energiverk, lönsamheten av oljeersällning generelll sell
sämre än för fiärrvärme. I viss utsträckning har en övergång till el skell
inom delta område.

Någon
mer omfattande övergång till inhemska bränslen har däremot inte Prop.
1985/86:102

ägt
mm. För ökad oljeersättning och effektivisering kan statligt slöd fill
ulveckling av ny energiulmstning bli avgörande.

Inom industrin minskade användningen av
oljeprodukter med i genomsnitt 7,5% per år mellan åren 1973 och 1984, vilket
redovisas i följande figur. Minskningen beror lill slor del på all
oljeanvändningen har ersalls med andra energislag eller effektiviserats, men
också på strukturförändringar inom industrin. Inom l.ex. massa- och
pappersindustrin har olja främsl ersatts av interna bränslen medan förändringar
i processerna har medfört ökad elanvändning. Oljeanvändningen inom industrin
beräknas minska ytterligare fram till år 1995. För industrin som helhet har
elanvändningen ökat. Sålunda ökade industrins specifika elanvändning i
genomsnill med knappt I % per år mellan åren 1973 och 1984.

Industrins
speciflka oljeanvändning 1970-1983, prognos 1990 och 1995 (1980 års priser).
Källa: statens energiverk

kWh/kro(w produktionsv ä rde

1.0-0.9-

V.

0.6-

•

0.7-0.6-0.5-

0.4-0.3-

.

•

0.2-

""ÄS*

"'***'-*----- ~~-=»'—

0.1-

■ ri-J------------------- _ —

0-

---------- 1----------------- 1------------------ 1---------- 1

1995

1990

1985

1980

1970

1975

— ■ — Industri total

••• Massa- och pappersindustri

• a — BiB Jim- och sttlindustri

tmm Kemisk industri

' ■■ ....... Verkstadsindustri

Möjligheterna
att spara olja inom transportsektorn genom effektivisering eller substitution
är begränsade inom överskådlig fid. Riksdagen beslutade år 1983 om en plan för
utveckling av alternativa drivmedel (prop. 1982/83: 100 bil. 14, NU 33, rskr
280). Frågan om de samhälleliga förutsättningarna för att ersätta olja med
alternafiva drivmedel, främst inhemskt producerade motoralkoholer, övervägs för
närvarande av motoralkoholkommitlén (MAK; I 1985: 02). Kommittén skall enligt
sina direktiv (Dir. 1985: 14) redovisa sina överväganden lill regeringen senasi
i december

1986. Kommiltén har
nyligen fått tilläggsdirektiv (Dir. 1986:1), som inne- Prop. 1985/86: 102
bär alt fömtsättningarna för atl uppföra en fullskaleanläggning för produktion
av etanol grundad på spannmål skall utredas med förtur. Inom det pågående
energiforskningsprogrammet satsas resurser på utveckling dels av nya flytande
eller gasformiga bränslen, dels av nya transportsystem.

2.1.4
Sammanfattande bedömning av utvecklingen

Som
framgår av den redogörelse som jag nu har lämnat har de senaste årens
utveckling på energiområdet påtagligt förbättrat fömtsättningarna för såväl vår
energiförsörjning som den ekonomiska utvecklingen i slort. Behovel av direkl
statligt stöd lill energiseklorn har därför successivt kunnat minskas. Detla
ligger hell i linje med den grundprincip för energipolitiken som jag i andra
sammanhang gett uttryck för, nämligen att ny energiteknik som inlroduceras på
marknaden bör vara ekonomiskl bärkraftig eller bedömas kunna bli det inom en
snar framtid.

Oljans andel av vår energiförsörjning har minskat
från det sena 1970-lalels nära 70% till i dag knappt 50%. Della har skett bl.
a.genom en medveten energiskatlepolilik och med ekonomiskt stöd till
energihushållning och oljeersällning. Man kan således konstalera alt
energipolitiken har varil framgångsrik på elt av sina huvudområden: att
kraftigt minska beroendet av olja.

Alkjämt är olja del i särklass slörsta enskilda
energislaget i vår energibalans. Ett stort oljeberoende innebär en slor
exponering för oförutsedda händelser på den internationella oljemarknaden.
Oljeersättningen bör därför fortsätta för all vi skall få elt ännu mer
diversifieral och mindre sårbart energisystem.

Den oljeersällning som hittills uppnåtts är bl.a.
ett resultat av lidigare aorda invesleringar. Till delta kommer ett stort antal
investeringar som planeras, är beslutade eller under genomförande och som
kommer att minska vårt oljeberoende ytterligare. Ulvecklingen av nya
energiteknologier har gått snabbt och deras ekonomiska fömtsättningar är nu
avsevärt båttre än när oljeersättningsstödel först introducerades. Min samlade
bedömning är att oljeersättningen kommer att fortsätta även utan särskill
oljeersättningsstöd.

Som tidigare nämnts beslutade riksdagen i december
1983 att ett statligt stöd skulle utgå till oljeersättande åtgärder t. o. m.
budgetåret 1986/87. Med hänvisning fill vad jag nu har anfört, förordar jag att
oljeersättningsprogrammet bör avslutas redan den 30 april 1986. Stöd bör
emellerfid kunna lämnas även efter utgången av april 1986 om ansökan har kommit
in lill statens energiverk före den I maj 1986. Det i budgetpropositionen 1986
(prop. 1985/86:100 bil. 14 s. 154) preliminärt beräknade anslaget fill stöd för
oljeersättande åtgärder, m. m. bör således utgå.

Även om således oljeersättningspolitiken har varit
framgångsrik, är det

angeläget atl omställningen av vårt energisystem fortsätter. Det är angelä

get bl.a. för att ytteriigare minska energiförsörjningens negafiva inverkan

på miljön och för att underlätta kärnkraftsavvecklingen. För att påskynda

denna omställning finns övergångsvis behov av ett statligt slöd lill utveck- 10

ling av energiteknik som
befinner sig i stadiet efter FoU men före kommersiellt utnyttjande. Detta är
utgångspunkten för det slöd för ulveckling och introduktion av ny energiteknik
somjag kommer atl föreslå i del följande.

Prop.
1985/86:102

2.2 Stöd
för utveckling och introduktion av ny teknik inom energiområdet

2.2.1
Stödets syfte och avgränsning

Mitt
förslag: Ett nytt stödsystem inrättas den I maj 1986. Syftet med stödet bör
vara att främja utveckling och introdukfion av ny teknik, som kan underlätta
övergången till elt effeklivt energisystem i huvudsak gmndat på varaktiga,
helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan.
Stödet bör inriktas på projekt där ny teknik för fillförsel, distribution och
effekliv användning av energi utvecklas, provas och demonstreras. I samband
med atl del nya stödet införs, avslutas oljeersättningsprogrammet.

Skälen för mitt förslag: En av huvuduppgifterna för
energipolitiken under de närmasle decennierna är alt genomföra omställningen av
energisystemet inför kärnkraftsavvecklingen. Ulvecklingen av ny teknik för
tillförsel, distribution och effektiv användning av energi är här av strategisk
betydelse och bör därför ytterligare stimuleras.

Statligt stöd lill forskning och utveckling inom
energiområdet ges i dag inom ramen för energiforskningsprogrammet. Det
nuvarande programmet omfattar insatser inom hela energisystemet och avser såväl
energitillförseln som användningen av energi. Programmet löper lill den 1 juli
1987 och är för närvarande föremål för översyn.

Syftet med del nuvarande oljeersältningsslödet är
alt stimulera introduktion och kommersialisering av åtgärder som snabbi kan
ersätta olja eller spara energi. Pohtiken har varit framgångsrik och elt
renodlat oljeersättningsstöd är inte längre lika motiverat. Tyngdpunkten i
samhällets stödinsatser bör i stället förskjutas till förmån för stöd lill
ulveckling och introduktion av ny teknik, som bidrar fill ell effektivare och
mer miljövänligl energisystem. Syftet med det stöd somjag nu föreslår skall
införas bör vara atl främja introduktion av teknik, som kan underlätta
övergången till etl effektivt energisystem i huvudsak gmndat på varaktiga,
helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan.

Vid stödgivningen bör de industripolitiska
aspektema beaklas avseende såväl den industriella produkfionen i landet som
möjlighetema till export.

Det nya stödet bör inriktas på projekt där
ekonomiskt överblickbar, lovande ny teknik utvecklas, provas och demonstreras.
Stöd bör kunna ges till främst användaranknutna försöksanläggningar och
demonstrations-och fullskaleanlåggningar. Stödet bör inte enbart omfatta
anläggningar utan bör även kunna ges till nya systemlösningar, styr- och
reglerteknik, övervakningssystem m. m.

II

Stöd bör endasl ges till projeki, vilkas primära
syfte är att utveckla ny Prop. 1985/86: 102 teknik för tillförsel,
distribution och effekliv användning av energi. Således bör stöd inte ges lill
projekt, vilka inte har som huvudsyfte atl effektivisera energianvändningen.

En avgränsning mot det statliga
energiforskningsprogrammet bör göras, även om del naturiigtvis inle är möjligt
atl i alla avseenden dra en skarp gräns mellan de båda programmen. Som
huvudregel bör dock gälla, att stöd inom ramen för det nu föreslagna programmet
främsl bör omfatta ny teknik som nått en sådan utvecklingsnivå atl den tekniskt-ekonomiskt
kan överblickas. Annan, mer långsiktig eller osäker teknikutveckling bör även
framgent ligga inom energiforskningsprogrammet. Projekt som stöds inom det nu
föreslagna programmet bör således ligga närmare en kommersiell introduktion än
forskningsprojekten, varför en lägre subventionsgrad än inom
forskningsprogrammet bör användas. Jag återkommer lill della.

Jag kommer strax all föreslå att det nya stödet
skall handhas av statens energiverk. När det gäller avgränsningen mot den
experimentbyggnadsverksamhet, som statens råd för byggnadsforskning bedriver,
bör ansvarsfördelningen mellan verket och rådet överensstämma med vad som
gäller för nu pågående energiforskningsprogram.

Inom ramen för de riktlinjer som jag nu har
redovisal bör finnas en slor frihel atl stödja olika insatser som verksamt
bidrar till alt utveckla energisystemet. I del följande ger jag några exempel
på områden, där siödet föruises kunna spela en viktig roll.

Inom miljöområdet är statligt stöd till
teknikutveckling av största betydelse. De samhälleliga målen för miljöskyddet
är ambitiösa. De negativa effekterna för miljön från energisystemet har
drastiskt minskat under senare år. Det gäller t.ex. svaveldioxidutsläppen, som
mellan åren 1970 och 1983 minskade med närmare 70%. Fortfarande återstår dock
behov av en snabb teknikutveckling för att ytterligare minska energisystemets
miljöpåverkan. Detta gäller exempelvis för förbränning och förgasning. Bränslemiljöfonden
kan utnytfias för åtgärder för att minska utsläppen av svavel-och kväveoxider
vid förbränning av fasta bränslen samt ålgärder som minskar miljöpåverkan vid
avfallsförbränning. Del nu föreslagna stödet ulgör här ett viktigt komplement
för introduktion och utveckling av ny, emissionsbegränsande teknik.

Inhemska bränslen bör enligt gällande riktlinjer
för energipolitiken få en

viktig roll i vår framtida energiförsörjning. Ett syfte med stödet bör därför

vara atl stimulera teknik som gör en ökad användning av inhemska bräns

len möjlig. Bl. a. bör sådana projekt komma fill stånd som avser samordnad

utveckling av de olika leden i bränslekedjan från utvinning till förbränning.

När det gäller trädbränslen är det särskilt viktigt att underiätta projekt som

kan utnyttja träfiberråvaror och restprodukter som inte samtidigt efterfrå

gas av skogsindustrin. När det gäller utvinning av torv bör speciell vikt

läggas vid att utveckla och introducera torvbrytningsteknik som är mindre

transport- och klimatkänslig än dagens metoder. En teknikutveckling inom

området inhemska bränslen kan få stor betydelse för de glesbygdsområ

den, där produktion av inhemska bränslen ger ett viktigt tillskott till

sysselsättningen. 12

Stödet
bör även kunna användas för introduktion av ny teknik för Prop. 1985/86:102
värmeförsörjning. Nya typer av värmepumpar såsom absorptionsvärme-pumpar och
bränsledrivna värmepumpar befinner sig i ell inlressanl utvecklingsskede där
behov av kompletterande stödinsatser kan föreligga. När del gäller kollekliva
värmesystem är ny kulvertteknik med lägre koslnader, sänkning av temperaturen i
system och alternativa kopplingsprinciper exempel på angelägna områden.

Inför kärnkraftens avveckling är det angelägel att
insatser görs för alt utveckla, prova och demonstrera ny elproduktionsteknik.
Tekniker som kan bli aktuella i detla sammanhang är exempelvis kraflvärme saml
användning av vindenergi. Kraffindustrin fömtsätts göra betydande insalser
inom detta område men del finns likväl behov av kompletterande statliga insatser
under de närmaste åren. Jag vill i detta sammanhang nämna det förslag avseende
"Kraftindustrins förnyelsefonder'", som energiforskningsutredningen
diskuterat i en PM (Ds 1 1985:8). Förslaget kommer, om det genomförs, atl leda
lill en ökad satsning på ulveckling och demonstration av ny teknik för såväl
elhushållning som elproduktion från kraftindustrins sida.

Den fortsatia ulvecklingen av vindkraften i Sverige
bör enligt de gällande energipolitiska riktlinjerna ske i flera sleg. Landels
kraflinduslri avser atl medverka i denna ulveckling, bl. a. inom ramen för etl
särskill bolag som nu är under bildande. För att stärka möjlighetema all
utveckla vindkraften bör provning och demonstration av vindkraftaggregat kunna
stödjas inom ramen för programmet.

Den varierande efterfrågan på el och värme
begränsar mottryckspoten-lialen i våra fjärrvärmenät. En utökad
kraftvärmeproduktion skulle kunna erhållas genom såväl korttidslagring som
säsongslagring. Lagring av värme år därför av intresse också för elproduktionen.
Betydande tekniska framsteg har gjorts inom detta område, men prov i större
skala krävs om tekniken skall kunna vidareutvecklas. Del kan därför finnas
motiv för slatliga insatser inom della område.

En stor del av industrins elanvändning kan inte
ersättas med andra energislag, vilkel innebär alt en effeklivisering av
elanvändningen inom denna sektor är speciellt angelägen. Samma förhållande
gäller även vissa andra elanvändningsområden, t. ex. inom servicesektorn. Detla
är i försia hand en angelägenhet för berörda företag. Statligt stöd fill
provning och demonstration av ny teknik och nya metoder kan dock i vissa fall
vara motiverat.

När det gäller vattenkraftsutbyggnad lämnas inom
ramen för 1985/86 års

investeringsprogram stöd till små vattenkraftverk t.o.m.utgången av år

1986. Stöd utgår i form av ett I5-procenfigt investeringsbidrag och ett

50-procentigt projekteringsbidrag. Riktlinjerna för den fortsatta vatten

kraftsulbyggnaden finns i den plan för fortsatt vatlenkraftsutbyggnad som

riksdagen fatiade beslul om åren 1984 och 1985 (prop. 1983/84: 160, BoU

30, rskr 388 och prop. 1984/85: 120, BoU 25, rskr 364). Projekt som syftar

till alt vidmakthålla, öka eller få lill stånd elproduktion i små vattenkraft

verk bör även kunna erhålla stöd i form av lånegarantier inom programmel

för ulveckling och introduktion av ny energiteknik. 13

2.2.2
Utformning av stödet

Prop. 1985/86:102

Mitt förslag:
Siödet bör ulgå i form av bidrag, villkorliga bidrag och lånegarantier. Stöd
bör i första hand lämnas till användare av den nya tekniken.

Skälen för mitt förslag: Stöd för åtgärder för att
ersätta olja m.m. kan för närvarande lämnas i form av bidrag, villkorliga
bidrag eller lånegarantier. Dessa stödformer infördes efter förslag från
oljeersättningsdelegationen (I 1979: 01), som på regeringens uppdrag genomförde
en utvärdering av del försia oljeersättningsprogrammet.

Erfarenheterna av de nuvarande stödformema är goda.
Enligt min mening bör de användas även i del nu aktuella programmet för
ulveckling och introduktion av ny teknik inom energiområdet. Avgörande för
vilken form av stöd som lämnas bör vara om projektet har lönsamhetsproblem,
finansieringsproblem eller enbart tekniska risker. Om de tekniska riskerna
bedöms som förhållandevis små bör slöd utgå i form av villkorliga bidrag eller
lånegarantier.

Inom oljeersättningsprogrammen har stöd lämnals
lill projekt som innehåller tekniska eller kommersiella risker. Syftet med
stödet till projekt med kommersiella risker har främsl varil alt uppnå en snabb
oljeersällning.

Antalet inkomna ansökningar om stöd lill projeki
som enbart innehåller kommersiella risker har dock varit relativt liten. De
projeki inom denna kategori som har fått stöd, har i de flesta fall även
inneburit ett visst mått av tekniskt risktagande.

Sambandet mellan tekniska och ekonomiska risker i
ell projekt är ofta komplicerat. Ekonomiska risker kan bero på att projektet
grundas på nyutvecklad teknik och har i så fall ett direkt samband med de
tekniska riskerna. I andra projekt kan den ekonomiska risken bero på all finansieringen
är svår att genomföra eller att det gäller teknik som skall inlroduceras på en
ännu svagt utvecklad marknad. I sådana fall är de ekonomiska riskerna inle
förenade med tekniska risker.

Syftet med det nu föreslagna programmel är att
främja utveckhng och introduktion av ny teknik, som underlättar omställningen
av energisystemet. Projekt som är förenade med ekonomiska risker men som inte
samtidigt innebär ulveckling av ny teknik eller demonstration av nyutvecklad
teknik, bör således inte omfattas av del här föreslagna programmet.

När det gäller stödets procentuella andel av
kostnadema för investeringar i utveckling, anläggningar m.m., anserjag att den
bör begränsas till högst 50%. Summan av bidrag, villkorliga bidrag och
lånegarantier bör således inte överstiga 50% av investeringskostnaden.
Bidragsandelen bör uppgå till högst 25% av investeringskostnaden.

Stödet för utveckling och introduktion av ny teknik
inom energiområdet bör enligt min mening i huvudsak vara inriktat på användare
av anläggningar m.m. Stödet bör vidare kunna utgå oberoende av vem som utför
åtgärden, dvs. bl. a. fill statliga och kommunala myndigheter och till näringslivet.
Även utmstningsfillverkare m.fl.bör kunna ges stöd om detta

14

krävs för att underlätta för användare att ta ny teknik i
anspråk. 1 sådana Prop, 1985/86:102

fall
bör slöd främsl utgå i form av villkorliga bidrag eller lånegarantier.

2.2.3
Medelsbehov och flnansiering m. m.

Mitt förslag: För
stöd lill utveckling och introduktion av ny energiteknik bör anvisas etl
reservalionsanslag om 150 milj. kr. all användas för bidrag och villkorliga
bidrag. Medel bör anvisas under anslaget E 22. Vissa åtgärder för omställning
av energisystemet på tillläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86. För samma ändamål bör vidare fastställas en ram om 300 milj. kr. inom
vilken lånegarantier får beviljas. För täckande av förlusler i anledning av
statliga garantier för oljeersättande åtgärder saml för utveckling och
introduktion av ny energiteknik, m. m. bör etl förslagsanslag för budgetåret
1986/87 om 1 milj. kr. anvisas.

Skälen
för mitt förslag: Under den snabba omställningen av energisystemet från etl
system med ett mycket stort oljeberoende till ell mer diversifieral och
flexibelt energisystem har nya förelag och nya tekniker etablerats och
successivt funnit fotfäste på marknaden. Det finns således en industriell och
kompelensmässig bas för det fortsatta omslällningsarbetel. Jag bedömer därför
atl behovel av medel för det nu föreslagna siödet för introduktion av ny
energiteknik är mindre än vad som tidigare lämnals i oljeersättningsstöd.

Till
utveckling och introduktion av ny teknik inom energiområdet bör enligt min
mening anvisas ett engångsanslag om 150 milj. kr. för bidrag och villkorliga
bidrag samt en ram för lånegarantier om 300 milj.kr. De resurser som sålunda
ställs fill förfogande bör disponeras så atl de kan användas för slöd under de
närmaste åren. Anslaget bör - med hänsyn lill att stödsystemet föreslås träda i
kraft den 1 maj 1986 — föras upp på lilläggsbudgel III fill statsbudgeten för
budgelårel 1985/86.

För
budgetåret 1985/86 är förslagsanslaget E 18. Täckande av förluster i anledning
av statliga garantier för oljeersättande åtgärder, m. m. upptaget med 20 milj.
kr. Även när oljeersättningsstödel har avvecklats kan förluster på lidigare
lämnade garantier uppstå. För all täcka sådana förlusler och för att täcka
förlusler på sådana garantier som kommer alt lämnas för introduktion av ny
energiteknik bör etl särskilt förlusltäckningsanslag anvisas även för
budgetåret 1986/87. Detta anslag bör belaslas med de samlade förlusler som kan
uppslå i samband med alt garantier infrias. Jag förordar därför all etl
förslagsanslag benämnt Täckande av förluster i anledning av statliga garantier
för oljeersättande åtgärder samt för utveckling och introduktion av ny
energiteknik, m. m. förs upp på statsbudgeten för budgetåret 1986/87. Jag
bedömer att föriuslema till följd av att tidigare lämnade garanfier infrias,
kommer att bli relativt små under budgetåret 1986/87. Medelsbehovet beräknar
jag därför till I milj.kr.

Det nya stödet bör liksom oljeersältningsslödet
handhas av statens energiverk. Jag har vid min anmälan till 1986 års
budgetproposition (prop.

15

1985/86: 100 bil. 14 s. 110) beräknat medel härför under
anslaget E 1. Prop. 1985/86: 102 Statens energiverk: Förvaltningskostnader. Jag
avser att inom kort återkomma till regeringen med förslag lill uppdrag lill
energiverket all i anslutning till verkets förslag om treåriga budgetramar
lämna förslag om de administrativa resurserna för verkets olika stödsystem och
om vilka resurser som behövs för kvarstående uppgifter inom ramen för
oljeersätt-ningsprogram mel.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna de
riktlinjer för stöd till utveckling och introduktion av ny teknik inom
energiområdet somjag har förordat,

2.
lill Vissa
åtgärder för omställning av energisystemet på tillläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 150000000
kr.,

3.
medge atl
slatliga garantier får lämnas för slöd för ulveckling och introduktion av ny
teknik inom energiområdet intill etl vid varje tidpunkt sammanlagl belopp av
300000000 kr.,

4.
till Täckande
av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersättande åtgärder samt
för utveckling och introduktion av ny energUeknik, m.m. för budgetåret 1986/87
anvisa etl förslagsanslag av 1000000 kr.,

5.
godkänna atl
det nuvarande oljeersättningsprogrammet avslutas den 30 april 1986.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden
och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen atl anla de förslag som
föredraganden har lagt fram.

16

InnehåUsförteckning ProP-1985/86:102

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

1
Inledning ........................................................ ... 2

2
Föredragandens överväganden ........................... ... 2

2.1 Bakgrund
2

2.1.1
Allmänt .............................................. ... 2

2.1.2
Åtgärder för att ersätta olja ................... ... 5

2.1.3
Oljeförbrukningens utveckling
sedan år 1973 7

2.1.4
Sammanfattande bedömning av
utvecklingen 10

2.2 Stöd
för utveckling och introduktion av ny teknik inom ener

giområdet ................................................ .. 11

2.2.1
Stödets syfte och avgränsning
.............. .. 11

2.2.2
Utformning av siödet ............................ .. 14

2.2.3
Medelsbehov och finansiering m.
m............. .. 15

3
Hemställan .................................................... 16

4
Beslut .......................................................... 16

Norstedts Tr/ckeri, Stockholm 1986 17