Prop. 1985/86:104

Regeringens proposition 1985/86:104

om statlig garanti för anordnande av

olympiska vinterspel i Sverige år 1992 1985/86:104

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 3 april 1986.

På
regeringens vägnar

Svante
Lundkvist

Birgitta
Dalit

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa en
ekonomisk garanti för anordnande av olympiska vinterspel år 1992 i Falun och
Åre under förutsättningen att Internationella olympiska kommittén i oktober
1986 beslutar förlägga spelen till dessa orter.

I Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104

Jordbruksdepartementet Prop. 1985/86:104

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 april 1986

Närvarande:
statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl,
R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Proposition om statlig garanti för anordnande av olympiska
vinterspel i Sverige år 1992

1 Statliga garantier för olympiska vinterspel år 1992 i
Sverige m. m.

1.1 Inledning

Från
svensk sida har tidigare, både inför 1984 års och 1988 års tävlingar, gjorts
ansökan hos Internationella olympiska kommittén (lOK) om att få arrangera
olympiska vinterspel. Enligt lOK: s regler fordras normalt att en arrangör av
olympiska spel (OS) av staten tillförsäkras ekonomiska garantier för spelens
genomförande. Riksdagen har med anledning av bl. a. denna regel vid de tidigare
ansökningstillfällena (prop. 1977/78: 146, KrU 23, rskr 275 och prop. 1980/81:
200, KrU 35, rskr 428) lämnat sådana statsgarantier. lOK beslutade i de båda nu
nämnda fallen att erbjuda OS till andra sökande arrangörsorter, nämligen
Sarajevo i Jugoslavien resp. Calgary i Canada.

I
en skrivelse till regeringen den 3 februari 1983 anhöll Falu kommun om
fullständiga ekonomiska garantier för att tillsammans med Are kommun ansöka om
att få arrangera de olympiska vinterspelen i Sverige år 1992. Skrivelsen har
remissbehandlats under våren 1983.

1.2 Yttranden över ansökan om olympiska vinterspel år
1992

Följande
instanser har anmodats eller beretts tillfälle att yttra sig över Falu kommuns skrivelse
den 3 februari 1983, nämligen överbefälhavaren, televerket, länsstyrelserna i
Kopparbergs och Jämtlands län, Kopparbergs och Jämtlands läns landsting,
Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges riksidrottsförbund och
Svenska olympiska kommittén. Till remissyttrandet från överbefälhavaren har
fogats yttranden från de frivilliga försvarsorganisationerna. Kopparbergs läns
landsting har meddelat att man inte avser yttra sig i frågan och Jämtlands läns
landsting har inte inkommit med svar. Samtliga remissinstanser som yttrat sig i
ärendet ställer sig i sak positiva

till ett svenskt OS-arrangemang, dock inte
reservationslöst., Flertalet re- Prop. 1985/86: 104 missinstanser har
synpunkter på bl. a. de ekonomiska villkoren för medverkan, utformningen av en
statsgaranti eller förutsättningarna för praktisk medverkan. De understryker
värdet för svensk idrott och turism liksom för näringsliv och "svensk
good-will" av olympiska spel i Sverige. Flertalet av remissinstanserna gör
också den bedömningen att arrangerandet av olympiska spel är ett nationellt
intresse med hänsyn till arrangemangets omfattning. Detta ställer i sin tur
krav på en statlig ekonomisk garanti.

Sveriges Olympiska Kommillé (SOK) och Sveriges
riksidrotlsförbund (RF) hänvisar till tidigare ställningstaganden i frågan om
olympiska vinterspel i Sverige år 1984 resp. år 1988. SOK vidhåller således
sin tidigare bedömning att det från bl. a. organisatorisk, administrativ och
ekonomisk synpunkt finns gynnsamma förutsättningar för anordnandet av sådana
tävlingar i Falun och Åre. RF anför liknande synpunkter samt framhåller spelens
betydelse för att ge svensk idrott stimulans, utbredning och internationell
uppmärksamhet. RF anser vidare att avgörande för om arrangemanget skall komma till
stånd torde vara att staten tar det slutliga ekonomiska ansvaret. Detta enligt
RF med hänsyn till det allmänna nationella intresse som olympiska spel har. RF
tillstyrker bifall till berörda kom-niuners ansökningar "under
förutsättning att en eventuell statsgaranti inte avräknas mot de årligen
tillkommande statsmedlen till idrotten och dess organisationer".

Länsstyrelserna i Kopparbergs och Jämtlands län framhåller
bägge betydelsen av olympiska spel för turistnäringen liksom för övrigt
näringsliv och kultur. Länsstyrelserna pekar också på värdet av att nyttja
redan uppförda anläggningar för idrott och turism. Länsstyrelsen i Jämtlands
län framhåller den regionalpolitiska och sysselsättningsmässiga stimulans som
redan gjorda och tillkommande investeringar har särskilt för Åreområdet.
Länsstyrelsen anför vidare att olympiska spel har en allmänt positiv betydelse
för landet som ger följder under hela 90-talet och att en koncentration av
olika intäktsskapande åtgärder till ett fåtal redan utbyggda turistområden som
Åre är ett effektivt utnyttjande av redan investerat kapital. Länsstyrelsen i
Kopparbergs län anser att staten bör lämna fullständiga ekonomiska garantier.

Sveriges Radio AB anför att radio- och
televisionsbevakning av olympiska spel är ett helt unikt åliggande för ett
rundradioföretag. Publikens krav på programmässig och teknisk kvalitet är redan
nu höga och förväntningarna i detta avseende stegras från ett spel till nästa.
Med utgångspunkten att tillräckliga ekonomiska resurser - varav bruttokostnader
för tekniska anskaffningar täcks av en statsgaranti - ställs till förfogande
är bolaget övertygat om sina goda förutsättningar för en högklassig bevakning.
Bolaget ser positivt på ett olympiskt arrangemang.

Televerket anser att det skulle vara värdefullt och
stimulerande atl få

medverka i ett så omfattande arrangemang som olympiska vinterspel.

Verket deltar därför gärna i en fortsatt utredning. Verket anger de garan

tianspråk som kan bli aktuella och jämför därvid sina kostnadsberäkningar

med de som verket gjorde i samband med ansökan om 1988 års vinterspel.

En utgångspunkt är att verkets fasta kunder inte åsamkas kostnader på 3

grund av
ett OS-arrangemang.

överbefälhavaren (ÖB) anför att frågan om militär
medverkan faller Prop. 1985/86: 104 utanför ramen för myndighetens befogenhet
och måste avgöras av regeringen i särskild ordning. ÖB kan inte tillstyrka en
militär medverkan i arrangemangen i sådan omfattning som sannolikt förutsätts
eller förutsatts i t. ex. utredningen inför ansökan om 1984 års vinterspel. Ett
beslut om sådan medverkan torde ge som konsekvens ett betydande utbildningsbortfall
och allvarligt begränsa berörda enheters krigsanvändbarhet. ÖB anser vidare att
möjligheterna till militär medverkan snarast försämrats mot bakgrund av ett
allt kärvare ekonomiskt läge för försvarsmakten. ÖB hänvisar därför till de
frivilliga försvarsorganisationerna som under hand redovisat ett principiellt
intresse att medverka i ett olympiskt arrangemang, förutsatt att eventuella
kostnader täcks.

Några remissinstanser berör direkt eller indirekt frågan
om de intäkter som försäljningen av televisionssändningsrättigheterna kan ge.
RF anser att trots att framlagda kalkyler pekar på att det kan bli ett
ekonomiskt överskott så måste det avgörande för att arrangemanget skall komma
till stånd vara att staten tar det slutliga ekonomiska ansvaret gentemot arrangörskommunerna
Falun och Åre enligt lOK: s bestämmelser. Länsslyrelsen i Kopparbergs län
räknar med att kostnaderna för spelen i Falun och Åre skall kunna täckas trots
höga kostnader för organisation och massmedia och för tillgodoseende av kravet
på utbyggnad av befintliga anläggningar och komplettering med nya.
Länsstyrelsens bedömning vilar främst på att de s. k. TV-intäkterna kan
beräknas bli avsevärda.

I frågan om utgifter för arrangerandet av vinterspelen
redovisar såväl televerket som Sveriges Radio AB att förändrad teknik kan komma
att något minska kostnaderna för massmediabevakningen. Detta gäller under
förutsättning att man kan räkna med i stort sett samma förutsättningar för
kalkylerna som i utredningen inför 1988 års OS-ansökan.

Stockholms kommun förberedde under år 1983 en ansökan till
lOK om arrangerandet av sommarolympiaden år 1992. Mot den bakgrunden har RF och
SOK i skrivelse till regeringen den 12 december 1983 förordat en prioritering
av Falun/Åres ansökan för den händelse regeringen lämnar ekonomiska garantier
för endast en ansökan hos lOK.

1.3 Utredning om förutsättningar för olympiska vinlerspei
år 1992 i Falun och Are

Falu kommun har efter sin skrivelse den 3 februari 1983,
liksom Åre kommun, lämnat kompletterande material angående investeringsbehov
och andra förutsättningar för att arrangera de olympiska vinterspelen år 1992.
Kommunerna har vidare den 17 oktober 1984 bildat ett gemensamt bolag, Falun Åre
Organisation Co, FOC, Aktiebolag, för att förbereda och arrangera spelen. Inom
FOC har det gjorts en utredning "Förutsättningar för olympiska vinterspel
i Falun/Åre 1992". Utredningen överlämnades den 7 november 1985 till
regeringen (jordbruksdepartementet). Utredningen bör fogas till
regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga I.

Den som ansöker om att få arrangera de vinterolympiska
spelen år 1992

har att före utgången av mars 1986 redovisa hos lOK villkoren för en sådan 4

ansökan. Ansökan skall därefter béharidlas slutligt
vidlOK: s session i Prop. 1985/86: 104 Lausanne den 17 oktober 1986. lOK skall
därvid utse värdort bland sannolikt sju kandidater. Falu och Åre kommuner och
andra som har ett uttalat intresse av att de olympiska vinterspelen år 1992
förläggs till Sverige har i olika sammanhang hävdat att beslut om en statlig
ekonomisk garanti måste föreligga i god tid före lOK; s session i oktober 1986.

Den av FOC genomförda utredningen av förutsättningarna för
att arrangera de vinterolympiska spelen år 1992 har gjorts efter samråd med
SOK och RF. De i utredningen föreslagna investeringarna och utgiftsprogrammen
har beräknats i samråd med berörda intressenter, myndigheter och företag samt
därefter godkänts av SOK och de olympiska specialförbunden.
Investeringskalkylerna har sedermera granskats av byggnadsstyrelsen.

FOC redovisar så långt möjligt bruttoförhållanden avseende
såväl kostnader som intäkter. Kostnaderna beräknas i prisläget januari 1985
till 1 539 milj. kr. inkl. oförutsedda kostnader med 272 milj. kr. Intäkterna
beräknas i fast pris och under vissa antaganden till 1 724 milj. kr. Bland
större investeringar märks om- och nybyggnader av ishockeyhallar, ny bob- och
rodelbana samt ombyggnader av skidstadion vid Lugnet i Falun. Dalregementet I
13 föreslås bli OS-förläggning efter om- och tillbyggnadsarbeten beräknade till
ca 100 milj. kr. I Åre krävs investeringar huvudsakligen i befintliga alpina
anläggningar och ett nytt presscenter. En dominerande kostnadspost är kostnader
inkl. investeringar för TV-sändningarna. De uppgår till nära 400 milj. kr.

Utgångspunkten för omfattningen av statsgarantin är att de
beräknade kostnaderna uppräknade med index skall täckas av de beräknade intäkterna.
FOC har i en komplettering till utredningen den 11 mars 1986 presenterat en
kalkyl som omsluter 1 290 milj. kr. Kalkylen omfattar efter korrigering av
kostnader för bl. a. rivning och/eller drift av arenor efter spelen, men exkl.
oförutsedda kostnader, ett belopp av I 290 milj. kr.

De huvudsakliga intäkterna i kaikylen uppkommer genom
försäljningen av sändningsrätten för TV. Dessa intäkter anges till 1 052 milj.
kr. Intäkterna har beräknats med utgångspunkt i de avtal som värdorten för
vinterspelen år 1988, Calgary, har slutit. Det angivna beloppet motsvarar 65 %
av summan av Calgarys avtal räknat efter en dollarkurs av 7 kr. Den totala
intäkten av spelen beräknas som nämnts till 1 724 milj. kr. I detta belopp
ingår förutom TV-intäkter bl. a sponsor- och försäljningsintäkter, biljettintäkter
samt vissa s. k. restvärden efter spelen.

Kalkylen är en investerings- och driftkalkyl. Den beaktar
därför inte bestående investeringsvärden eller andra samhällsekonomiska
effekter, såsom ytterligare ianspråktagande av samhällelig service, skatteinkomster,
valutaintäkter, sysselsättnings- eller regionalekonomiska effekter.

Utredningen har utgjort primärt underlag för de
överläggningar som förts mellan företrädare för regeringen och Falu och Åre
kommuner om statliga ekonomiska garantier för genomförandet av de olympiska
vinterspelen år 1992. Överläggningarna har resulterat i ett avtal mellan
staten och det av kommunerna bildade bolaget FOC. Avtalet, som gäller under

förutsättning av bl. a. regeringens godkännande, bifogas
detta protokoll 5

som bilaga 2.

2
Föredragandens överväganden Prop.
1985/86:104

Den
svenska idrottsrörelsen har i flera sammanhang uttryckt önskemål om att
olympiska vinterspel föriäggs till Sverige. Idrottsrörelsen har därvid bedömt
att ett sådant arrangemang är av stort idrottsligt intresse samtidigt som det
skulle ha ett betydande propagandavärde för svensk idrott.

Falu
och Åre kommuner har målmedvetet verkat för att olympiska vinterspel förläggs
dit. Man har ansett att detta skulle vara av stor betydelse för orternas
utveckling samt ge regional stimulans.

Frågan
om OS i Sverige har också fått ett ökat stöd hos näringslivet inte minst mot
bakgrund av den betydelse de olympiska spelen skulle få för en positiv
utveckling av turismen i vårt land. Det är därför enligt min mening naturligt
att även näringslivet deltar i arbetet med att genomföra olympiska spel i
Sverige. Staten garanterar enligt det avtal som föreligger varken
upplåningsbehov eller ytterligare kalkylerade räntekostnader. Jag ser detta som
en naturlig uppgift för näringslivet.

Från
regeringens sida har tidigare vid olika tillfällen uttalats en positiv
inställning till en ansökan från svenska orter om att få arrangera vinter-OS år
1992. Regeringen gör samma bedömning nu. Den svenska idrottsrörelsen liksom
FOC, och därigenom Falu och Åre kommuner, bör därför ges de ekonomiska
garantier som krävs för en ansökan.

Utredningen
om de praktiska och ekonomiska förutsättningarna för olympiska vinterspel i
Falun och Åre år 1992 visar enligt min mening att spelen kan arrangeras på ett
tillfredsställande sätt. Till detta bidrar de satsningar som i tidigare
sammanhang gjorts i Falun och Åre, bl. a. riks-skidstadion vid Lugnet och det
s. k. Åreprojektet med den nyligen invigda störtloppsbacken för alpin
skidåkning.

Även
om jag sålunda bedömer förutsättningarna som goda vill jag dock erinra om
arrangemangets mycket stora ekonomiska omfattning. Den kalkylerade
omslutningen uppgår till ca 1,3 - 1,5 miljarder kr. Det risktagande som är
förenat med detta måste därför med nödvändighet begränsas så långt möjligt. Så
har också skett i den överenskommelse som har träffats mellan staten och
kommunerna.

Överläggningarna
har utgått från att kommunerna genom FOC tar ansvar för de olympiska
vinterspelens genomförande och ekonomi. Det råder också enighet om att den
ekonomiska verksamheten inom OS-budgeten skall bedrivas så att inte onödiga
likviditetskostnader eller behov av alltför tidig lånefinansiering uppstår.
Investeringsåtaganden på en rimlig nivå bör också bidra till att kommunernas ekonomiska
ansvar efter spelen för anläggningar och därtill knutna driftkostnader kan
upprätthållas. SOK och berörda specialförbund har godkänt anläggningarnas
utformning med avseende på tekniska krav och standard. En viktig del i strävan
att begränsa driftkostnaderna är den ideella arbetsinsats som idrottsrörelsen
bidrar med. Ett ekonomiskt positivt resultat av vinterspelen bör därför
tillfalla svensk idrott.

Kalkylerna
har granskats i samband med överläggningarna i statsgaran

tifrågan. I förutsättningarna ingår bl. a. att utnyttja Dalregementet 113 som

en s. k. OS-by. Investeringarna i Falun och Åre, organisation och drift av 6

OS,
liksom kostnaderna för massmediabevakning av spelen bedöms kunna Prop.
1985/86: 104

i sin helhet rymmas inom avtalade utgiftsprogram. Det har förutsatts att

tävlingar i alpin skidåkning i grenen Freestyle inte blir obligatoriska olym

piska tävlingar. ' ' ■ ' '

Statens garantiåtagande gäller endast mot FOC, som skall
vara ekonomiskt ansvarigt för genomförande av OS. FOC skall sålunda om det
visar sig nödvändigt genom garantin få intäktsunderskott täckt inom ramen för i
avtalet redovisade utgiftsprogram. Som ett villkor för en sådan statlig
ekonomisk garanti skall bl. a. gälla att staten ges insyn genom revisorer i
verksamheten. Staten kommer som jag tidigare nämnt inte att ställa några
garantier för de lån som kommer att behöva tas upp av OS-huvudmannen före
spelens genomförande. Lånen behövs i avvaktan på att OS-budgeten får sina
slutliga intäkter efter genomförda tävlingar år 1992. Sådana lån förutsätts den
ordinarie kreditmarknaden kunna förmedla mot bakgrund bl. a. av det positiva
gensvar en svensk ansökan rönt hos bl. a. näringslivet.

Avstämning av OS-budgetens utveckling kommer att ske
fortlöpande. I ett senare skede skall bestämmas hur hänsyn skall tas till
kostnadsutvecklingen. Tidigast vid årsskiftet 1988/89 avser avtalsparterna ta
upp överläggningar om fastställande av index för en justering av
garantiåtagandet med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Vid denna tidpunkt har
sannolikt, om spelen förlagts till Sverige, avtal om intäkter från
försäljningen av rätten till TV-sändningar slutits. Statsgarantins syfte är att
täcka eventuella förluster i ett utgiftsprogram om I 290 milj. kr. i prisläget
januari 1985, i den mån det saknas finansiering genom intäkter. Statsgarantin
är begränsad till det angivna beloppet. Om kostnader härutöver för arrangerande
av de olympiska spelen uppkommer - och dessa inte kunnat påverkas av FOC
-medger avtalet att garantiramen efter förhandling kan jämkas. Härvid har
förutsatts att oförutsedda kostnader också för verksamhet och investeringsobjekt
som omfattas av garantiramen skall kunna finansieras genom omprioriteringar.

Av avgörande betydelse för det ekonomiska resultatet av
arrangemangen är storleken av intäkterna och deras periodisering. Med hänsyn
främst till att försäljningen av TV-rättigheterna förutsätts svara för huvuddelen
av intäkterna bör detta försäljningsavtal underställas regeringen för godkännande.
Det är också av stor betydelse att OS-budgeten tillförsäkras största möjliga
intäkter av försäljningen av rätten att använda OS-symbolen.

En kalkyl som i tiden spänner över nära sju år är
naturiigen svårbedömbar liksom dess resultat. För egen del vill jag därför
framhålla vikten av en sammanhållen och framsynt ekonomisk planering och
verksamhet för att nå ett positivt resultat.

De kalkyler över kostnader och intäkter som jag nu har
redovisat visar i allt väsentligt att staten bör kunna lämna en ekonomiskt
fullgod garanti för en vinterolympiad i Falun och Åre år 1992. Skulle lOK välja
att förlägga 1992 års olympiska vinterspel till Falun och Åre ärjag förvissad om
att de svenska arrangörerna skall motsvara förtroendet och lägga grunden till
tävlingar av högsta kvalitet.

3 Hemställan Prop. 1985/86: 104

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
bemyndiga regeringen att ikläda staten ekonomiska åtaganden i överenstämmelse
med till denna proposition bifogat avtal.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Bilaga 1 Prop. 1985/86: 104 INNEH Å LLSF Ö RTECKNING

BAKGRUND/ALLM Ä NT flik 1

VINTERSPELENS
OMFATTNING 2

ORGANISATION 3

INVESTERINGAR
I FALUN 4

INVESTERINGAR
I ARE 5

INVESTERINGAR
OCH DRIFT TELESERVICE 6

RADIO-
OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 92 I FALUN OCH ARE 7

DRIFTKOSTNADER 8

INT Ä KTER 9

TIDPLAN 10

KAPITALKOSTNADER 11

KOSTNADSSAMMANST Ä LLNINGAR 12

SAMH Ä LLSEKONOMISKA
KONSEKVENSER 13

SAMMANFATTNING 14

/!/? £

INNEH Å LLSF Ö RTECKNING

Prop. 1985/86: 104

BAKGRUND/ALLM Ä NT

Varf ö r OS-fr å gan
aktualiseras igen Internationella relationer Falun - Are FOC, Aktiebolag
Utredningsarbetet Tidigare OS-utredning Fortsatt planl ä ggning

punkt 1 1 1 1 1 1

flik

VINTERSPELENS
OMFATTNING

F ö ruts ä ttningar och
konsekvenser f ö r Falun F ö ruts ä ttningar och
konsekvenser f ö r Are Tekniska anl ä ggningar Falun/Are

2

2.1 2.2 2.3

ORGANISATION 3

Organisation
f ö r marknadsf ö ring av kandidaturen 3.1

Organisation
f ö r spelens genomf ö rande 3.2

INVESTERINGAR I FALUN 4

T ä vlings- och tr ä ningsarenor 4.1

Parkering,
infrastruktur 4.2

ö vergripande kraftf ö rs ö rjning 4.3

Press-center
m m 4.4

Boende 4.5

Sammanst ä llning investeringskostnader
Falun 4.6

INVESTERINGAR I ARE 5

T ä vlings- och tr ä ningsarenor 5.1

Administration 5.2

Presscenter 5.3

Boende 5.4

Service 5.5

Trafik 5.6

Teknisk f ö rs ö rjning,
drift o underh å ll 5.7

Infrastruktur 5.8

Sammanst ä llning
investeringskostnader Are 5.9

INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE 6

Ö stersunds teleomr å de. Are 6.1

Faluns
teleomr å de, Falun 6.2

Televerket
Radio 6.3

Sammanst ä llning
investeringar och drift 6.4

RADIO OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 92 I FALUN O ARE 7

Policy, f ö ruts ä ttningar 7.1

Sammanfattning av kostnader 7.2

Lokalbehov 7.3

DRIFTKOSTNADER

Driftkostnader
Driftkostnader lokalt Falun Driftkostnader lokalt Are

8.1 8.2 8.3

INT Ä KTER

pui

ikt

9

flik 9

Biljetter

9.1

9

Sponsors-
och f ö rs ä ljningsint ä kter

9.2

9

TV-int ä kter

9.3

9

Int ä kter totalt

9.4

9

Int ä kternas f ö rdelning
i tiden

9.5

9

Prop. 1985/86: 104

TIDPLAN 10 10

KAPITALKOSTNADER 11 11

12

12

12.1

12

12.2

12

12.3

12

13

13

14

14

KOSTNADSSAMMANST Ä LLNINGAR

Kostnader

Int ä kter

Netto

SAMH Ä LLSEKONOMISKA
KONSEKVENSER

SAMMANFATTNING

BAKGRUND Prop. 1985/86: 104

1.1 Varf ö r OS-fr ä gan aktualieras igen

Sverige har deltagit i samtliga vinter-OS sedan 1924 d å de f ö rsta spelen
genomf ö rdes i Chamonix, Frankrike. Vi
tillh ö r en av de mest framg å ngsrika nationerna, genom tiderna i vinterspelen.
Vi har ä nnu aldrig st å tt som v ä rd.
Sedan 60-talet d å fr å gan f ö rsta g å ngen aktualiserades har flera utredningar gjorts.
Dessa har resulterat i tv å ans ö kningar. 1978 i Aten s ö kte vi 1984 å rs spel.

1981 s ö kte vi
spelen igen vid lOC-kongressen i Baden-Baden. D å hade vi beh ö vt ytterligare 9 r ö ster av 81 f ö r
att f å v ä rdskapet. Det ä r d ä rf ö r med en stark k ä nsla av att "nu ä r det v å r tur" som en tredje ans ö kan f ö rbereds.

F ö rutom det sj ä lvklara i att en stor vintersportnation som Sverige
n å gon g å ng m å ste "bjuda igen", ä r det ocks å
h ö g tid att vi, p å hemmaplan, f å r
uppleva ett olympiskt vinterspel. Den stimulans f ö r de tusentals m ä nniskor som p å ett eller annat s ä tt engageras i arbetet, samt det ö kade
intresset f ö r vintersport som blir f ö ljden kan med s ä kerhet
inte ö verskattas. Det ekonomiska
risktagandet, mot bakgrund av senare å rs
erfarenheter, kan nu ocks å bed ö mmas vara mycket litet.

1.2 Internationella relationer

Sverige har spelat en betydelsefull roll i det
internationella idrottsutbytet under hela 1900-talet. S å lunda var en svensk: Viktor Balck, medlem i den f ö rsta Internationella Olympiska kommitt é n. En rad svenskar har varit och ä r medlemmar: Gustav Dyrssen, Bo Ekelund, Sven
Thofelt, Matts Carlgren, Gunnar Ericsson och en, Sigfrid Edstr ö m var dess ordf ö rande
1947-1951.

12

Prop.
1985/86: 104

M å nga svenskar har deltagit och deltar
i det internationella arbetet bl a genom att inneha platser i en rad specialf ö rbunds och andra organs styrelser. D ä rav f ö ljer att ett
mycket brett kontaktn ä t finns etablerat med de
organsationer som p å verkar beslut om v ä rdskapet f ö r
olympiska spel. Detta utnyttjas sj ä lvfallet
i st ö rsta m ö jliga utstr ä ckning
i marknadsf ö ringen av Sveriges kandidatur.

1.3 Falun - Are FOC, Aktiebolag

Vid ett sammantr ä de
i Falun, september 1984, med representanter f ö r staten, Falu och Are kommuner, samt OS-kommitt é n, framf ö rdes
fr å n statens sida att man vid f ö rhandlingar i fr å gor
om de olympiska vinterspelen 1992 g ä rna
s å g en juridisk per » son som f ö rhandlingspart.

i"led anledning av detta, statens ö nskem å l, bildade
Falu och Are kommuner, i b ö rjan oktober 1984 n ä mnda aktiebolag.

Bolagets uppgift har varit att taga fram denna utredning
som underlag f ö r f ö rhandlingar med staten om statsgaranti f ö r spelen.

Bolaget ä gs till 50 5
vardera av Falu- och Are kommuner.

Styrelsen best å r
fn av:

Nils Dahlberg ordf ö rande (kommunalr å d Falu kommun)

John Bruno Jacobsson (kommunalr å d Are kommun) Bengt Aseng å rd suppleant och tillika verkst ä llande

direkt ö r

Organisationsnummer:

Adress:

Telefon:

556232-7147

Box 201,
830 05 J ä rpen

0547/108
50, vx Are kommun

Bolagets tidigare firma ä r "Mitt i Are Fastighets Aktiebolag". Ä ndringar anm ä lda
till Patent- och registreringsverket men ä nnu
ej registrerade.

Prop.
1985/86: 104

1.4
Utredningsarbetet

M å ls ä ttningen
med utredningen f ö r de olympiska vinterspelen i Falun och Are 1992
har prim ä rt varit att ta fram ett bra underlag f ö r f ö rhandling
med staten om en statsgaranti f ö r spelen. Vidare har m å ls ä ttningen
varit att resultatet av utredningen skall bilda underlag f ö r den
fortsatta planeringen av spelen.

I
utredningsarbetet har en f ö rdjupad och f ö ruts ä ttningsl ö s inventering av program och f ö ruts ä ttningar
gjorts. Tidigare utredning f ö r 1988- å rs vinterspel har h ä rvid utgjort ett st ö d.

Vad g ä ller t ä vlingsprogrammet
har 12 dagar f ö rutsatts. Vinter-OS i Calgary kommer att p å prov f ö rl ä ngas till
16 dagar. lOC kommer p å bacis av d å gjorda erfarenheter att fatta beslut om vinter-OS
l ä ngd och antalet grenar p å programmet.

T ä vlande
inkl. ledare mfl

Massmediapersonal

Officals

Å sk å dare

Falun

Are

1.700 pers

600 pers

3.000 "

1.000 "

500

pers

650.000
pers

150.000 "

Utredningen
har f ö rutsatt att befintliga arenor i f ö rsta hand utnyttjas, d å dessa
visat sig v ä l motsvara kraven f ö r internationella elitt ä vlingar.
Det kr ä vs dock å tskilliga moderniseringar av arenorna liksom
komplettering med nya f ö r tillkommande grenar och t ä vlingsmoment.

F ö r Faluns
vidkommande ä r det i f ö rsta hand en kombinerad bob-och rodelbana, som m å ste
byggas, liksom skidskyttestadion och utbyggnad av ishallar.

Programmet
f ö r Are kan bli ut ö kat med Super G och eventuellt Freestyle. Dessutom
genomf ö rs alpin kombination som separata t ä vlingar. Detta skulle ge
totalt 18 st t ä vlingsdiscipliner mot 6 st i utredning for OS -84.
F ö r Freestyle erfordras helt nya pister. F ö r ö vriga
grenar har en omdisponering och komplettering av befintliga bansystem visat
sig bli n ö dv ä ndig -dels f ö r att tidsm ä ssigt klara det ö kade programmet, dels
som 14

Prop. 1985/86: 104

en
anpassning till h ö jda krav p å banornas kvalitet och data. Framf ö r allt g ä ller
detta dameinas st ö rtlopp och ett generellt krav p å konstsn ö .
Nybyggnad erfordas i Are, liksom i tidigare OS-utredningar, f ö r
administration och press/radio/TV-center.

Synpunkter
p å anl ä ggningarnas nuvarande och framtida standard har inh ä mtats fr å n IOC:s
tekniska delegater, internationella och nationella special f ö rbundens
t ä vlingsansvariga samt fr å n de i OS-organisationen, som arbetar f ö r att OS
1992 skall arrangeras i Falun/Are. ö nskem å l om f ö rb ä ttringar av befintliga och krav p å nya
arenors utformning har inh ä mtats p å alla niv å er, vartefter de sammanst ä llts, bed ö mts,
programmerats och kostnadsber ä knats.

I
samband med att v å r kandidatur marknadsf ö rts vid
internationella sammankomster och t ä vlingar, har ocks å intervjuer gjorts med
ansvariga om erfarenheter fr å n arrangemangen runt en stor t ä vling p å respektive
t ä vlingsort. S å ledes har utredningen f ö rs ö kt att
dra erfarenhet fr å n s å v ä l Sarajevo som Los Angeles arrangemang av OS 1984. Ä ven
Calgarys organisationsansvariga har intervjuats f ö r att dra
nytta av vunna kunskaper i deras planering f ö r OS 1988.

Genomf ö randet av
olympiska spel kr ä ver dock insatser l å ngt ut ö ver vad
sj ä lva t ä vlingarna betr ä ffar. D ä rf ö r har ocks å olika myndigheter medverkat i utredningen med
information och synpunkter p å kringarrangemangen. S å lunda har
de b å da kommunernas olika organ l ä mnat uppgift om f ö ruts ä ttningar
p å respektive ort. Andra samh ä llsorgan som medverkat med faktauppgifter ä r
Televerket, Polisen, Landstinget, L ä nsstyrelserna, F ö rsvaret, Sveriges Radio och
Sveriges Television liksom representanter f ö r ö vriga
massmediaorgan. Det har exempelvis gjorts en s ä rskild utredning tillsammans
med arm é ledningen och Dalregementet om f ö ruts ä ttningarna att utnyttja I 13 som s k olympisk by f ö r ledare
och aktiva under OS i Falun.

15

Prop.
1985/86: 104

Kostnaderna har i allm ä nhet
framtagits genom f ö renklad referenskalkyl, samr å d med entrepren ö rer
och prisuppgifter fr å n leverant ö rer/ti 1Iverkare.

Redovisade kostnader avser kostnadsl ä ge januari 1985.

I redovisade anl ä ggningskostnader,
punkt 4 och 5 nedan ing å r de kostnader som framg å r av bifogade kontoplan, bilaga 1 A (ing å ende kostnader inringade).

Investeringskalkyler redovisas som bruttokalkyl med ev.
restv ä rde som int ä kt efter genomf ö rda
spel.

Dokumentationen av de olika objekt och den utrustning som
erfordras f ö r att genomf ö ra vinterspelen har gjorts detaljerad s å l å ngt att l ä saren f å r
en god uppfattning om inneh å ll och
standard.

Den nu f ö religgande
utredningen om f ö ruts ä ttningarna f ö r Falun/ Are att arrangera
olympiska spel 1992, skiljer sig i vissa avseenden fr å n den f ö rra.
De å r som f ö rflutit har givetvis medf ö rt kostnads ö kningar
p g a att den allm ä nna prisniv å idag ä r
h ö gre. Kraven och f ö rv ä ntningarna p å anl ä ggningarnas
standard och utformning ä r idag st ö rre ä n tidigare.
Inte minst g ä ller det servicen till s å v ä l aktiva som
ledare, massmedia och publik. Standardf ö rb ä ttringen av befintliga anl ä ggningar ber ä knas
vara mera omfattande och d ä rmed dyrare ä n f ö r fyra å r sedan.

Nya regler har tillkommit inom flera vintersporter, vilket
beaktas i utredningen, och som ocks å
medf ö rt h ö gre kostnader.

Alla f ö religgande
utredningar som den h ä r rapporten grundar sig p å , har gjorts seri ö st
och grundligt. S å lunda ä r inte utredningarna bara en uppdatering av de som
gjordes f ö r 1988 å rs ans ö kan,
utan nytt material har tagits fram, med avsikt att f å ett underlag som v ä l motsvarar vad vi idag vet kommer att kr ä vas av
arrangemangen f ö r lyckade olympiska spel i Falun/Are 1992.

Prop. 1985/86:104

Kontaktpersoner:

•

Falun Are FOC, Aktiebolag

Bengt
Aseng å rd

0647/110 34

Falu
kommun

Per Olof
Blad

023/830 00

Are
kommun

Bertil
Lindberg

0647/108 50

Sveriges
Radio

H å kan Fahlberg

08/784 00 00

Riksradion

Bengt
Sundstr ö m

08/784 00 00

Sveriges
Television

Kjell
Ove Andersson

08/784 00 00

K-konsult, Ö stersund
(inv. Are)

Hans J ä derberg

063/12 45 20

Jack
Hanssons Arkitektkontor, Falun (inv. Falun)

Kurt
Evan Sonehag

023/195 80

AB Jacobson & Widmark (inv. Falun)

Roland
Pettersson

023/184 85

Dala Elkraftkonsult, Falun

Gunnar
Ericsson

023/180 55

Skandiaconsult (flygf ä lt
Are)

Ernst Persson

063/11 75 40

Televerket,
Ö stersund

Bert J ä rnbom

063/90 100

Televerket,
Falun

Bengt S ö derqvist

023/90 200

Televerkets
Radio

Sture Strand

08/713 45 00

Marknasf ö rings-kommitt é n

Lars Eggertz

023/920 00

SOK

C G Anderberg

08/63 58 60

RF

Bengt Sevelius

08/713 61 68

OSF
Skidor

Ivan Egerst å hl

08/713 60 00

Skridskor

Bertil Olsson

08/11 54 05

Ishockey

Jan Ake Edvinsson

08/59 01 35

Konst å kning

Birger Ros é n

0302/117 88 0302/156 70

Bob-/rodel

Bj ö rn Walden

08/34 98 90 08/717 30 58

Skidskytte

G ö sta Gardin

08/788 99 42

•

Stiftelsen

Stig Synnergren

08/789 85 00

Utredningen
har utf ö rts av Falun Are FOC, Aktiebolag p å uppdrag av Falu och Are
kommuner.

17

2 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104

Prop. 1985/86: 104
1.5 Tidigare OS-utredningar

1.51
Olympiska vinterspelen_1984

1977
å rs
OS-utredning lade oktober 1977 fram sitt bet ä nkande (Ds Jo 1977:8)
"F ö ruts ä ttningar f ö r vinter-OS i Sverige 1984". Utredare var
riksdagsman Rolf R ä mg å rd.

Efter
f ö rhandlingar med ber ö rda parter - bl a de d å aktuella
arrang ö rskommunerna - f ö rslog regeringen i en proposition (1977/78:146)
riksdagen att l ä mna n ö dv ä ndiga statsgarantier f ö r spelens
anordnande. Riksdagen bif ö ll propositionen (KrU 1977/78:23, rskr
1977/78:275). Den svenska ans ö kan om att å r 1984 f å arrangera de olympiska vinterspelen i G ö teborg,
Falun, Are och Hammarstrand vann emellertid inte bifall vid Internationella
Olympiska kommitt é ns (lOK) sammantr ä de i maj 1978.

1.52
91y!DPl!!_vi[lterspelen_1988

I
slutet av november 1980 ö verl ä mnades av Falu kommun till regeringen utredningen
"F ö ruts ä ttningar f ö r olympiska vinterspel i Falun/Are 1988".
Falu kommun hemst ä llde bl a i till utredningen fogad skrivelse att
utredningen skulle analyseras av regeringen och ber ö rda
kommuner tillsammans samt att regeringen skulle st ä lla f ö r ä ndam å let l ä mplig
expertis till f ö rfogande.

Den
av Falu kommun ö verl ä mnade utredningen hade gjorts av kommitt é n f ö r
vinter-OS i Falun å r 1988. Denna kommitt é var sammansatt av
representanter f ö r stiftelsen Svenska Skidspel-en, Sveriges
Olympiska kommitt é (SOK), Are slalomklubb samt stiftelsen J ä mtfj ä ll.
Kommitt é ns syfte var att med utg å ngspunkt i det av 1977 å rs
OS-utredning framlagda bet ä nkandet beskriva de praktiska f ö ruts ä ttningarna
f ö r ett arrangemang av vinter-OS å r 1988. Kommitt é n hade d ä rvid s ö kt
analysera de å tg ä rder som beh ö ver vidtas samt utarbetat kostnadskalkyler f ö r dessa.
Kommitt é n koncentrerade sig p å att utreda konsekvenserna av de ä ndrade f ö ruts ä ttningar
(2 orter istf. 4 orter) som f ö rel å g j ä mf ö rt med 1977- å rs OS-utredning. De ekonomiska 18

Prop.
1985/86: 104

kalkylerna grundades till del p å indexuppr ä kning
av de 1977 gjorda kalkylerna. Nya kalkyler gjordes i de fall de ä ndrade f ö ruts ä ttningarna antogs p å verka kostnaden. I ö vrigt antog
kommitt é n f ö r vinter-OS i Falun 1988 att slutsatser i Rolf R ä mg å rds
utredning 1977 fortfarande ä gde
aktualitet.

Genom beslut april 1981 bemyndigade regeringen chefen f ö r jordbruksdepartementet att tillkalla en s ä rskild utredare f ö r
att behandla fr å gan om olympiska vinterspel i Falun
och Are 1988. Som utredare tillkallades f ö rre
landsh ö vdingen Carl Persson samt ett
flertal sakkunniga.

Utredningen antog namnet "1981 å rs OS-utredning". Dess bet ä nkande ö verl ä mnades till chefen f ö r jordbruksdepartementet i april 1981.

"1981 å rs
OS-utredning" grundades p å de
tidigare, av Rolf R ä mg å rd 1977 och av kommitt é n f ö r vinter-OS i Falun 1988, gjorda utredningarna. Pga
kort utredningstid, 3 veckor, fanns d å
ej, annat ä n i undantagsfall, tid f ö r n å gra mera
detaljerade ber ä kningar av kostnader och int ä kter.

Utredaren redovisade i sitt bet ä nkande "ett m ö jligt underskott i storleksordningen 70 milj kronor", samtidigt
som detta var den bed ö mda risken f ö r f ö rlust.
Vidare p å pekade utredaren att det ekonomiska
utfallet av ett vinter-OS i m å ngt och
mycket var avh ä ngigt TV-int ä kterna.

Med utg å ngspunkt fr å n "1981 å rs
OS-utredning" uppr ä ttades regeringen proposition
1980/81:200 vilken beslutades i maj 1981. Fr å gan
om statens ekonomiska garanti f ö r spelens
genomf ö rande behandlades d ä refter av riksdagen (prop. 1980/81:200, kr v
1980/81:35, rskr 1980/81:428).

Riksdagsbeslutet innebar bl a bemyndigande f ö r regeringen att ikl ä da staten de ekonomiska f ö rpliktelser
som kan f ö lja av att olympiska vinterspel
anordnas i Sverige. Vidare innebar riksdagsbeslutet godk ä nnande av i propositionen angivna riktlinjer f ö r OS-fr å gans
fortsatta handl ä ggning.

Prop. 1985/86: 104

P å grundval av riksdagsbeslutet
undertecknades i september 1981 ett avtal mellan staten (med f ö rbeh å ll f ö r regeringens godk ä nnande), Falu kommun, Are kommun samt Sveriges Olympiska kommitt é .

Enligt detta avtal l ä mnade
staten ekonomiska garantier f ö r ett
vinter-OS i Falun/Are 1988 undantaget mindre del, relaterad till biljettint ä kterna, f ö r
vilken de b å da kommunerna svarade.

1.6 Fortsatt planl ä ggning

Ä ven
om denna utredning haft en h ö g m å ls ä ttning att
klara ut de fr å gor som sammanh ä nger med genomf ö rande
av ett OS å terst å r fr å gor att besvara.

Det ä r d ä rf ö r av vikt att planeringen f ö r vinter OS 1992 forts ä tter och att tiden fram till IOC:s beslut, den 17
oktober 1986 nyttjas f ö r denna planering.

Omedelbart efter IOC:s beslut m å ste en m ä ngd
viktiga beslut tas som p å verkar och formar spelens utf ö rande.

Detta f ö ruts ä tter en god planering i ett tidigt skede. H ä r redovisad utredning b ö r d ä rf ö r f ö rdjupas och
kompletteras till en programhandling. S å
m å ste t ex organisationsformen klaras
ut.

En detaljerad tidplan fram till juni 1987 b ö r uppr ä ttas
p å basis av framtaget program och
utifr å n en uppr ä ttad grov tid-plan tom 1992. Plan b ö r uppr ä ttas
f ö r internationella och nationella
kontakter.

20

Prop. 1985/86:104

BILAGA 1A

CS

ö '

ii

Ii?

mvi

i3£sl££l€

a

Q.

K 8

IS s ► I

I ti

.S a

if

s

53

s É i

ä 8

ä 3

illlllllll
I E

lllll

O

3

a.

©

0_

s s

a

E il

7 7 sr

9i irv

§ i é iiiijfi}!

n S £
h.< * 3 ö X o o S

u p

JJ

c rt

XI

C

3

i

c

01

g,

v

c

01

0)

er

e

;

(O

V

Tf

M

u

« '

bl

1

j=

• a

o

ca

.f3

fl

T)

v

1

.3

■3

a

• a

e

n

X

0)

P

h

C

S

rt

h

• 3

5

B

t*

M

s

CD

■ti

ift

: §

1

n

O itf

Prop.
1985/86: 104 VINTERSPELENS
OMFATTNING

2.1 F ö ruts ä ttningar och konsekvenser f ö r Falun

Falun har l å ng
erfarenhet som arrang ö rsort f ö r stora, internationella vintert ä vlingar, fr ä mst
l ä ngd å kning p å skidor. Aren 1954 och 1974 har VM
i nordiska skidgrenar avgjorts p å Lugnet. Vid
den senare tidpunkten i ett d å nyanlagt
Riksskidstadion. Varje å r arrangeras ocks å p å Lugnet
Svenska Skidspelen under n å gra intensiva t ä vlingsdagar i m å nadsskiftet
februari-mars.

Ar 1955 h ö lls i Falun
EM p å skridskor, d å p å naturis p å Koppar-vallen.

Ä ven
om Falun mest f ö rknippas med vinteridrott, f ö rekommer ocks å
under sommarhalv å ret m å nga stora, b å de nationella och internationella t ä vlingar. N ä mnas
kan NM p å cykel. O-ringen med 25.000
deltagare etc. Det finns s å ledes en v ä l grundad tradition for stora t ä vlingar, liksom ocks å kunniga och erfarna arrang ö rer
i Falun. Till yttermera visso har Falun genom å ren skolat m å nga idrottstalanger som l å tit tala om sig, ä ven
i internationella sammanhang.

Falun ä r s å ledes v ä l
rustat ur arrang ö rssynpunkt och ocks å vad g ä ller
arenor f ö r att arrangera vinterolympiska
spel. Idrottsomr å det Lugnet, med l å nga traditioner som t ä vlingsplats, har under den senaste 15- å rsperioden byggts ut till att bli en anl ä ggning f ö r
sommar- och vinteridrotter. Lugnet kommer ocks å att utg ö ra stommen f ö r t ä vlingsarenorna
under ett vinter-OS i Falun/Are, med merparten av anl ä ggningar redan i bruk.

Falun som residensstad ä r
ocks å ett centrum f ö r handel, service och kultur i ett av landets mest
frekventerade turistlandskap. Det ger ytterligare en intressant dimension, v ä l v ä rd att framh å lla, som arrang ö rsort
f ö r OS 1992.

22

Prop. 1985/86: 104 2.11
T ä vlingsarenor

Hoppbackar

T ä vlingarna
i backhoppning och i nordiska kombinationens backmoment, kommer att avg ö ras i
befintliga hoppbackar p å Lugnet. Backarna, 70 och 90 m, byggdes till VM
1974 och ä r fortfarande bland de modernare i v ä rlden.
Kompletteringar av lokaler och utrustning blir dock n ö dv ä ndiga
till OS. Ä ven publikl ä ktare och massmedias lokaler beh ö ver
byggas ut.

L ä ngdskidstadion

L ä ngdskidstation
f ä rdigst ä lldes liksom hoppbackarna till VM 1974. H ä r saknas
en del lokaler f ö r t ä vlingsorganisationen liksom uppeh å lls- och
servicerum f ö r aktiva och inbjudna hedersg ä ster.

Sedan
stadions tillkomst har ocks å FIS, internationella skid-f ö rbundet
inf ö rt regler, dock ä nnu ej obligatoriska, som g ö r det n ö dv ä ndigt att
bygga om start- och m å lomr å det. Omr å dets topografiska f ö ruts ä ttningar ä r s å dana att
m å lg å ngen sker i med-lut, vilket FIS numera underk ä nner. H ä r kr ä vs s å ledes en
ombyggnad.

Sp å romr å det i
Lugnetterr ä ngen beh ö ver endast i sm ä rre omfattning f ö r ä ndras och
kompletteras.

Skidskyttestadion

Skidskyttet
kommer att f ö rl ä ggas till skidstadion med samma sp å romr å de som f ö r l ä ngdt ä vlingarna.
Skjutstation saknas emellertid och skall nyanl ä ggas i omedelbar n ä rhet av
start- och m å lomr å det. En utredning om skjutstationens utformning har
tidigare gjorts i samr å d med Sveriges Milit ä ra Idrottsf ö rbund.
Resultatet av den utredningen har varit v ä gledande f ö r bed ö mningen av kostnaderna f ö r en ny
skjutstation.

23

Prop. 1985/86: 104

Ishockey, konst å kning och curling

P å Lugnet finns idag en ishall med
konstfryst ishockeyrink och 4 curlingbanor. Hallen ä r dock f ö r
liten for OS, varf ö r en utbyggnad blir aktuell, fr ä mst f ö r att kunna
rymma ca 9 000 å sk å dare, att j ä mf ö ras med dagens kapacitet, ca 4 000. Hallen utformas s å att en tempor ä r
restaurant f ö r ca 1 000 personer ryms. Det ä r dock erforderligt att ytterligare 2 hallar kan
disponeras f ö r s å v ä l t ä vling som tr ä ning f ö r ishockey, konst å kning och curling, som kan bli olympisk gren till 1992. B-hallen, som
efter OS kommer att nyttjas som m ä sshall
och fotbollshall, byggs f ö r att ocks å inrymma en provisorisk restaurant. Den tredje
hallen, C-hallen, uppf ö res ocks å p å Lugnet som
en p å byggnad till befintlig utomhus
konst-fryst inhockeyrink.

Skrinnarbana

Grunden till en skrinnarbana finns redan p å Lugnet i form av en konstfryst bandybana. Denna
byggs ut ca 40 % och kompletteras med permanenta å sk å darplatser
och lokaler f ö r arrang ö rer och massmedia.

Bob och rodel

Bob- och rodelbana i kombination och med konstfryst is
saknas i Sverige. En ny s å dan bana skall s å ledes anl ä ggas.
Utredningar om l ä mplig f ö rl ä ggning har
gjorts vid tv å tillf ä llen. N ö dv ä ndiga terrangfbruts ä ttningar finns inom Lugnet. Banan f ö rl ä ggs l ä mpligen p å plats som medger gemensam transport med
backhoppningen av t ä vlande och utrustning.

2.12 Administration

Organisationen och genomf ö randet av OS kommer att ske med erfarenheter fr å n bl a VM p å
skidor. Upptagningsomr å det f ö r s å v ä l anst ä lld personal som frivilliga
funktion ä rer blir prim ä rt Falun-Borl ä nge-regionen
med visst tillskott av personal fr å n
Stockholmsregionen.

24

Prop. 1985/86: 104

2.13
Press-center

Falun
har goda f ö ruts ä ttningar att kunna bjuda v ä l
fungerande presscenter s å v ä l f ö r skrivande press som etermedia. Den nybyggda
Lugnetskolan, endast n å gra hundra meter fr å n t ä vlingsomr å dena,
kommer att fungera som central f ö r skrivande press.

2
Totalt st å r 14 000 m till f ö rfogande, med bl a
restaurant

och
aula f ö r st ö rre presskonferenser.

Som
regicentral, intervjustudios etc f ö r TV, kommer en d å be-

2
fintlig tennishall om ca 3 000 m golvyta att utnyttjas. Ytan

kan
f ö rdubblas genom montering av tillf ä lligt mellanbj ä lklag.

Kommentatorsplatser
f ö r radio och TV, liksom uppeh å lls- och arbetsplatser f ö r
skrivande press kommer att finnas p å resp t ä vlingsarena.

2.14
Boende

T ä vlande
och ledare, ca 1 700 personer, kommer att bo p å Dalregementet p å g å ngavst å nd fr å n Lugnet.
Regementet st å r inf ö r en renovering som ä r planerad att genomf ö ras under
1986-87. • En anpassning av f ö rl ä ggningen
till OS-by med 2-3-personsrum, tempor ä ra tillbyggnader f ö r service m m kommer att ske
under 1991 och finansieras ö ver OS-budgeten.

lOC-ledam ö terna
kommer att bo p å Grand hotell, medan representanter f ö r specialf ö rbunden f ö rl ä ggs till ö vriga
hotell i Falun-Borl ä nge-regionen, ö vriga tillresande funktion ä rer p å olika
niv å er anvisas bostad inom en region med 10 mils radie fr å n Falun.
H ä r finns ca 40 000 b ä ddar att tillg å .

Journalister
och ö vriga massmediarepresentanter kommer att erbjudas bost ä der i
dels nyproducerade l ä genheter och dels inhyrda l ä genheter
i befintligt bostadsbest å nd, alla centralt bel ä gna i Falun.

25

Prop. 1985/86: 104

2.15
Trafik

Dala
Airport i Borl ä nge svarar f ö r s å v ä l regulj ä r- som charterflygtrafiken. D ä rifr å n kommer
pendelbussar att ombes ö rja vidare-transporter.

Helikopterterminal
f ö r resor till och fr å n Are kommer att anl ä ggas vid Dalregementet.

T å gtrafiken
kommer med extrat å g att kunna motsvara efterfr å gan utan
att extra investeringar blir n ö dv ä ndiga.

V ä gn ä tet runt
Falun ä r v ä l utbyggt med matarleder s å v ä l in till
centrum som f ö rbi t ä torten. Vid varje infart planeras stora tempor ä ra
biluppst ä llningsplatser. D ä rifr å n erbjuds
bil-burna tillresande busstransport in till t ä vlingsplatserna resp
centrum, f ö r att minimera biltrafiken under t ä vlingarna.

Vid
Lugnet finns stora omr å den f ö r vinterparkering, varf ö r g å ngavst å nden fram
till t ä vlingsomr å det blir korta.

Alla
kommunens skolmatsalar kommer att anv ä ndas som restaurant f ö r publik, som komplement
till ö vriga n ä ringsst ä llen. Inom Lugnet kommer ocks å att
finnas publika restauranter f ö r ca 3 000 g ä ster samtidigt.

2.16
§ f!P!) ä ]]5service

Samh ä llsservicen
ä r
v ä l utbyggd i Falun, och kommer med tillf ä llig f ö rst ä rkning
att v ä l tillgodose efterfr å gan.

Polisen
ä r
i stort personellt och materiellt v ä l rustad. Tillresande personal kommer att f ö rl ä ggas i
bost ä der inom 10-miIs-radien.

Sjukv å rden ä r med
central!aserattet i Falun v ä l utbyggd, och kommer att klara s å v ä l
provtagning f ö r dopinganalyser som n ö dv ä ndig
sjukv å rdsservice. P å t ä vlingsarenorna kompletteras sjukv å rden med
insats av frivilligorganisationer. Dopinganalyser f ö ruts ä tts
organiseras i samarbete med Huddinge sjukhus 26 som har ett av lOC
ackrediterat laboratorium.

Prop. 1985/86:104

2.2
F ö ruts ä ttningar och konsekvenser f ö r
Are

Are
har sedan sekelskiftet f ö rknippats med turism och idrott. I samband med j ä rnv ä gens
byggande kom de f ö rsta "luftg ä sterna" p å bes ö k och Are
som turistort var f ö dd. Ä r 1909 byggdes sedan bergbanan inom ramen f ö r det f ö rsta
Areprojektet initierat av ingenj ö ren Rahm. Are utvecklades efter detta b å de som
kurort och skidort. Sveriges f ö rsta sl ä plift byggdes vid nuvarande st ö rtloppets
m å lskjuts å r 1939. Are utvecklades allt mer mot en alpin
metropol och 1954 fick man ä ran att arrangera v ä rldsm ä sterskapen
i alpin skidsport.

World
Cup-t ä vlingarna i utf ö rs å kning startade p å 70-talet och Sverige fick
snart framg å ngar genom Ingemar Stenmark. Det blev d ä rf ö r
naturligt att Sverige tilldelades en delt ä vling och lika naturligt var det att Are 1977
valdes som't ä vlingsort. Are hade ju med hj ä lp av
staten byggt upp nya anl ä ggningar med en kabinbana som kronan p å verket.

Dessa
v ä l arrangerade t ä vlingar medf ö rde att Are tilldelades ytterligare t ä vlingar å r 1979,
1981 och 1984. Disciplinerna var i dessa sammanhang slalom och storslalom f ö r herrar.
Erfarenheterna fr å n dessa t ä vlingar har inneburit att arrang ö rerna
besitter stora kunskaper i hur man organiserar och genomf ö r ett
stort arrangemang. N å got som naturligtvis ä r ett stort plus vid ett
eventuellt OS 1992.

Inf ö r s ä songen
1984/85, har Are ytterligare f ö rst ä rkt sin position som Sveriges alpina centrum. Genom
ett unikt samarbetsprojekt, har en st ö rtloppsbana inklusive liftar byggts, med hj ä lp av
statliga medel. I geng ä ld kommer turistn ä ringen i Areomr å det att
investera i storleksordningen 300 miljoner kronor fram till 1988. Vid den f ö rsta
internationella st ö rtloppst ä vlingen i mars 1985, fick banan betyget att vara
tekniskt sv å r och fullt j ä mf ö rbar med de b ä sta p å kontinenten.

Den
ovan beskrivna utvecklingen har inneburit att Are idag har

mycket av vad som kr ä vs f ö r att kunna arrangera den alpina de

len av ett OS. Med tanke p å den framtidstro som f ö r n ä rvarande

finns i Are, kommer f ö ruts ä ttningarna att f ö rb ä ttras
ytterliga

re fram till 1992. 27

Prop.
1985/86:104

2.21
T ä vlingsarenor

Spelen
kan 1992 omfatta totalt 18 discipliner, f ö rdelade p å
f ö ljande s ä tt.

Slalom

Are
har idag en mycket fin pist f ö r slalom. Tanken ä r att inf ö r de
olympiska spelen f ö rb ä ttra den ytterligare genom att f ö rl ä nga n å got i
backens ö vre del. H ä r avg ö rs herrarnas t ä vling. Damernas t ä vling avg ö rs i den
nedre delen av den nuvarande storslalombanan.

Storslalom

Den
nuvarande storslalombanan ä r n å got smal. Det inneb ä r d ä rf ö r sv å righeter
att l ä gga tv å banor. Ist ä llet f ö r att bredda den nuvarande nedfarten, f ö resl å s att en
ny nedfart byggs ö ster om denna. F ö rdelen med detta ä r att det
f ö rsta å ket g å r i nuvarande nedfart och det andra i den nya.
Detta g ä ller b å de herr- och damt ä vlingen.

Super-G

T ä vlingsformen
har nu pr ö vats under ett par å rs tid i
World-Cup-sammanhang. Disciplinen konrner att finnas med i Calgary f ö r f ö rsta g å ngen och
kan komma att permanentas. Herrarna kommer att starta en bit ned i den nya
nedfarten ö ster om nuvarande turistnedfarten. Damerna startar
vid Hummelstugan och anv ä nder l ä ngre ned den nya nedfart som ä ven anv ä nds i
storslalom.

St ö rtlopp

Herrarna
anv ä nder sig av den nya st ö rtloppsbanan. En ny nedfart (ca 1 500 m), ö ster om
den nuvarande st ö rtloppsbanan byggs d å damernas st ö rtlopp kr ä ver en
viss l ä ngd och fallh ö jd.

Kombinationst ä vlingen
slalom - st ö rtlopp

Oetta
ä r
en ny disciplin i OS-sammanhang. Tidigare kombinerades

den ordinarie slalom- och st ö rtloppst ä vlingen. I st ä llet kan

det bli aktuellt att ordna separata slalom- och st ö rtlopps

t ä vlingar som ing å r i kombinationen. Dessa t ä vlingar
st ä ller

i s å fall speciella krav p å l ä ngd och fallh ö jd. 28

Prop.
1985/86:104

Slalom herrar utnyttjar nedre delen av slalombacken

damer utnyttjar nedre delen av storslalombacken

Störtlopp
herrar startar längre ned i störtloppsbanan

damer utnyttjar samma start som herrarnas Super-G i
den nya st ö rtloppsbanan f ö r damer

Freestyle

Denna
t ä vlingsform har hittills inte f ö rekommit i OS-sammanhang. Den inf ö rs dock
som uppvisningsgren i Calgary 1988 och kan komma att permanentas. Exakt var
dessa t ä vlingar ska f ö rl ä ggas kommer att utredas senare.

Ambitionen
ä r
att de tre t ä vlingsmomenten, hopp, balett och puckelpist ska
finnas inom ett och samma omr å de.

Sammanfattning
t ä vlingsgrenar

I
huvudsak kan redan befintliga nedfarter och liftar utnyttjas. De nya nedfarter
som m å ste byggas, ä r f ö ljden av att nya discipliner inf ö rs i
OS-programmet. Varje disciplin st ä ller sina krav p å t ä vlingspistens
l ä ngd, tekniska sv å righet och fallh ö jd.

En
ny stol linbana vid st ö rtloppets ö vre del kommer att byggas oberoende av OS 1992. I ö vrigt
kommer investeringar i start-och m å lomr å den, skyddsn ä t, sn ö kanonanl ä ggningar m m att kr ä vas. Se vidare punkt 5.

2.22
Administration

De
kunskaper om organisation och genomf ö rande som vunnits genom World-Cup-t ä vlingarna,
kommer att utnyttjas. Personellt finns resurser som kan anst ä llas i
Areomr å det, liksom en stor del av de frivilliga. I ö vrigt
ligger Ö stersund inom pendlingsavst å nd.

2.23 ?Ef5 § S?D5 § !;

Idag
finns inte n å gon lokal som kan h ä rb ä rgera
skrivande press,

radio
och TV m m, som kommer att verka under ett OS. Vissa

planer
p å ett kongresscenter finns i Are, men det ä r idag
oklart 29

om
detta blir av. Denna byggnad skulle annars passa bra som

presscenter.

Prop. 1985/86: 104

I
t ä vlingsomr å den kommer permanenta och provisoriska kommentatorshytter
att byggas upp (se vidare punkt 5).

2.24
Boende

OS-byn
kommer i Are att inhysa ca 600 personer, aktiva och ledare. Are Fj ä llby
ligger i direkt anslutning till st ö rtloppets m å lomr å de och ä r t ä nkt att utg ö ra OS-by. De rums-och b ä ddresurser
som kommer att kr ä vas 1992, kommer med god marginal att finnas inoi:i
Are Fj ä llby. Detta g ä ller ocks å ett stort ö vriga lokaler som restaurang, servicebyggnader m m.

lOC/NOC-ledam ö ter, representanter
f ö r skidf ö rbunden m m kommer att bo p å
Diplomatkoncernens anl ä ggningar (Hotell Diplomat, Hotell Areg å rden och
Areg å rdarna). Enligt de utbyggnadsplaner som finns, kommer dessa anl ä ggningar
gott och v ä l att tillgodose de krav som st ä lls vid
ett OS. Detta g ä ller s å v ä l antal rum
som standard.

Massmedia
kommer att bo p å Hotell Sunwing liksom under WC-t ä vlingarna.
Enligt de utbyggnadsplaner som man har, oberoende av OS, kommer anl ä ggningen
att ha ca 500 rumsenheter 1992. ö vrigt behov av samlingslokaler, restauranger m m
kommer att vara t ä ckt.

Totalt
finns idag ca 10.000 b ä ddar i hotell och stugbyar inom Are kommun. En
siffra som troligen kommer att ligga p å 15.000 b ä ddar 1992. Till detta kommer ytterligare b ä ddar i Ö stersund,
Krokom och Bergs kommuner.

P å
restaurangsidan finns idag ca 2.500 platser i Are/Duveds-omr å det, med
en uppskattad ö kning till 4.000 fram till OS.

2.25
Irafik

Are
har bra kommunikationer. Europav ä g 75 mellan Sundsvall

och
Trondheim i Norge passerar Are. J ä rnv ä gen mellan

Trondheim
- Ö stersund - Stockholm medf ö r goda f ö rbindelser,

vilka
kan utvecklas ytterligare med sovt å g till och fr å n

Falun.
SJ planerar att inom de n ä rmaste å ren rusta upp ban- 30

Prop.
1985/86:104

delen
Ö stersund
- Storlien. Transfertiden till Ö stersunds

flygplats
ber ä knas bli ca 1 timme d å f ä rja ö ver R ö d ö sundet

f ö rutsattes
ers ä ttas med bro. Flygplatsen f å r under 1985 en

ny
huvudbyggnad och f ö rb ä ttrad teknisk utrustning.

F ö r
lOC/NOC-representanter mfl planeras dels helikoptertrafik

mellan
Falun och Are, dels flygtrafik mellan Falun och J ä rpen

(15
km ö ster Are).

Landningsplats
f ö r helikoptrarna finns vid Ar é s fotbollsplan

intill
befintlig helikopterterminal.

Befintligt
privatflygf ä lt (Molanda) kommer att byggas ut och utrustas
tempor ä rt under OS med erforderliga landningshj ä lpmedel. Detta f ö r att m ö jligg ö ra en
snabb f ö rbindelse mellan Falun och Are med flygplan med en kapacitet p å ca 35
passagerare.

F ö r
publiken kommer det att anordnas 5.000 parkeringsplatser p å Aresj ö ns is. I ö vrigt
kommer ytterligare ca 1.000 station ä ra parkeringsplatser att byggas fram till 1992.

2.26
Samh ä llsservice

I
samband med Areprojektet satsade staten och kommunen i ett nytt reningsverk i
Areomr å det. Verket har kapacitet f ö r en ytterligare utbyggnad, vilket troligen kommer
att ske oberoende av ett OS. N å gra st ö rre investeringar p g a OS beh ö vs d ä rf ö r inte.
De extra resurser som beh ö ver s ä ttas in, ä r av tempor ä r karakt ä r.

P å sjukv å rdssidan
finns goda resurser genom Are sjukhus, vilket endast beh ö ver f ö rst ä rkas
personellt under spelen. Ö stersunds sjukhus har de resurser som kr ä vs vid
allvarligare sjukdomsfall.

Prop.
1985/86: 104

2.3
Tekniska anl ä ggningar Falun/Are

F ö r genomf ö rande av
OS-t ä vlingar och med dess sammanh ö rande verksamheter erfordras betydande tekniska anl ä ggningar
f ö r

elf ö rs ö rjning
telekommunikation, externt telekommunikation, internt tidtagning och
resultatber ä kning resultatgivning, press och massmedia
resultatgivning, publik-t ä vlingsarenor information, t ä vlande
och publik s ä kerhet, nationstrupper

I
grundplaneringen har motsvarande anl ä ggningsomfattning inf ö r OS 1988 i Calgary
studerats. De anl ä ggningar vars omfattning i korta drag beskrivs
nedan, uppfyller de krav som kan st ä llas p å tekniska utrustningarnas del i en full ä ndad t ä vlingsapparat
med god service till massmedia och publik.

2.31
Elf ö rs ö rjning

Falun:
Inom Lugnetomr å det finns ett internt elf ö rs ö rjningsn ä t - 10 kV
ledningar och transformering 10/0,4 kV -som byggs ut och f ö rst ä rks f ö r
leverans till tillkommande och utbyggda anl ä ggningar.

Are:
R å kraftleverant ö ren svarar f ö r elf ö rs ö rjningen till de skilda t ä vlingsarenorna
medan arrang ö ren detaljf ö rdelar kraft inom respektive t ä vlingsomr å de.

2.32
Telekonmunikation, externt

Falun
och Are: Televerket svarar f ö r telef ö rbindelser mellan t ä vlingsarenor - presscentra -
f ö rl ä ngningar -mm.

32

Prop. 1985/86:104

2.33
Telekonmunikation, internt

Falun
och Are: Internt telen ä t byggs upp som m ö jligg ö r fasta
uppkopplingar till funktion ä rsstationer med f ö r ä ndringsm ö jligheter
knutna till respektive t ä vling. Interntelefon byggs - tillbyggnad i Falun,
nybyggnad i Are - som m ö jligg ö r externt op å verkade f ö rbindelser mellan t ä vlingsansvariga och ö vriga
huvudfunktion ä rer.

2.34
i5?9Dl"9 ° * resultatber ä kning

Falun
och Are: Fasta ledningsf ö rbindelser anordnas mellan start - t ä vlingsbanan
- m å lplats - resultatber ä kning samt till speaker och skrivcentral.

2.35
Resultatgivning, massmedia och press

Falun
och Are: Fr å n resultatber ä kningsdatorerna ö verf ö rs
videosignaler till TV- och radiocentralerna samt installeras bildsk ä rmar och
resultatskrivare f ö r den skrivande pressen.

2.36
Resultatgivning, publik - t ä vlingsarenor

Falun
och Are: Installeras elektroniska resultattavlor f ö r
direktinformation av t ä vlingsl ä get samt p å vissa arenor Storbilds TV f ö r
situationsinformation.

2.37
I"f9n!)?5o"i_Pybli'' och t ä vlande

Falun:
H ö gtalaranl ä ggningarna vid l ä ngdstation, hoppbackar och
ishall kompletteras, i ö vrigt nybyggnad, allt med omfattning att ge publik
information samt m ö jlighet till intern information till t ä vlande f ö re- och
efter t ä vlingspass.

Are:
Motsvarande anl ä ggningar nybyggs.

33

3 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 104

Prop.
1985/86: 104

2.38
S ä kerhet, nationstrupper

F ö r
kontroll av inpassering till t ä vlingsomr å den och OS-by anordnas passerkortsl ä sare samt
TV- ö vervakning av vissa t ä vlings- och f ö rl ä ggningsomr å den.

34

Prop. 1985/86:104 ORGANISATION

3.1
Organisation f ö r marknadsf ö ring av kandidaturen

Sedan
1981 finns en stiftelse: Stiftelsen f ö r vinter OS i Falun/Are vars uppgift ä r att
samla in medel till kampanjen f ö r marknadsf ö ringen av Sverige som Olympisk v ä rdnation.
Dess ordf ö rande ä r f ö rre Ö B Stig Synnergren.

F ö r
marknadsf ö ringen av kandidaturen finns en marknadsf ö ringskommitt é . Denna
best å r av f ö retr ä dare f ö r de b å da kommunerna, Sveriges Olympiska kommitt é .
Riksidrottsf ö rbundet, de svenska vintersportf ö rbunden m
fl. Dess ordf ö rande ä r talman Ingemund Bengtsson.

Marknadf ö ringskommitt é n har ett
arbetsutskott vars ordf ö rande ä r ordf ö randen i Sveriges Turistr å d Gert
Karlsson, vice ordf ö rande ä r C G Anderberg SOK och H Strandberg, Are.

Kommitt é n har ett
kansli i Falun och en anst ä lld "director" f ö rre
kommunalr å det Lars Eggertz.

Ca
40 personer ä r knutna till kommitt é n.

Marknadsf ö ringskommitt é ns arbete
inriktar sig prim ä rt p å att

informera Internationella Olympiska Kommitt é ns ledam ö ter om

Falun - Å res kandidatur. Avsikten ä r att
visa att vi i Sverige

ä r
v ä l skickade att arrangera olympiska vinterspel under de

mest gynnsamma och sportsligt r ä ttvisa f ö rh å llanden som kan er

bjudas. Det framh å lls ocks å , att det ä r en r ä ttvisesak, att ge

uppdraget att arrangera OS till ett framst å ende vintersportland

som Sverige med m å nga v ä lk ä nda olympier. Vi har visat vid m å nga

tillf ä llen, att vi kan anordna stora internationella t ä vlingar.

Sverige har aldrig varit v ä rdland f ö r ett vinter-OS.

Marknadsf ö ringen riktar sig ocks å till de
internationella

specialf ö rbundens f ö retr ä dare och massmediafolk, kort sagt in

formation till alla de som ut ö var inflytande p å eller l ä mnar

r å d till IOK:s ledam ö ter, n ä r det skall ta st ä llning till valet

av arrang ö rsort. 35

Prop. 1985/86: 104

3.2
Organisation f ö r spelens genomf ö rande

De
olympiska vinterspelen i Falun/Are kommer att genomf ö ras inom
ramen f ö r vad som stadgas i Olympic Charter.

P å en
organisation f ö r olympiska spel m å ste kraven st ä llas,
liksom f ö r ö vriga organisationer, att organisationen v ä l anpassas
f ö r sitt ä ndam å l, att organisationen f å r klara
och entydiga linjer osv. D ä rut ö ver, och inte minst viktigt, b ö r organisationen
ges s å dan form att beslut och budgetansvar kan decentraliseras inom ramen f ö r klara
ansvarsomr å den och ekonomiska ramar.

Vidare
m å ste organisationen kunna anpassas till verksamheten i de olika skedena
fr å n f ö rberedelse till genomf ö rande och
avveckling av spelen.

Med
h ä nsyn till f ö rv ä ntad statlig garanti f ö r spelen ä r det
rimligt att antaga att staten st ä ller krav p å att f å tills ä tta statlig revisor.

En
lokal organisationskommitt é b ö r finnas i Are och ha vissa parallella och med
centrala organisationskommitt é n underst ä llda funktioner.

I
ber ä kningen av organisationens driftkostnader, punkt 8, redovisas en med
den centrala organisationskommitt é n intigrerad lokal organisationskommitt é i Falun.
Utredningen tar dock ej st ä llning till huruvida en lokal organisation i Falun
skall byggas upp eller om ansvaret f ö r de lokala fr å gorna i Falun helt skall å vila den
centrala organisationskommitt é n.

Det
totala ansvaret f ö r genomf ö randet av olympiska vinterspelen å vilar den
centrala organisationskommitt é n i Falun.

36

Prop. 1985/86:104

4 INVESTERINGAR
I FALUN

4.1 T ä vlings-
och tr ä ningsarenor

4.11 Generellt

4.111
Markf ö rv ä rv

All
mark som ianspr å ktas f ö r bebyggelse ä gs av Falu kommun.

Tomtkostnad
har p å f ö rts f ö r ny bebyggelse.

F ö r
parkering utanf ö r Lugnet kommer mark att arrenderas.

4.112 Homologisering

Underlag
f ö r homologisering tas fram efter f ä rdig projektering. H ä r ing å r handl ä ggningskostnader,
resor, avgifter m m.

4.113 Ceremoniplats

Permanent
plats f ö r prisutdelning och ö vriga ceremonier saknas p å Lugnet
idag. Omr å det s ö der om skidstadions start- och m å lomr å de
utrustas som ceremoniplats i form av ett torg. H ä r ing å r podium
f ö r orkester 100 m2, prispallar, 3 flaggst ä nger och ljus- och vindsk ä rm bakom
orkesterplats.

I
anslutning till ceremoniplatsen monteras 50 flaggst ä nger

med
nationsskyltar.

Vid
hoppbackarna monteras flaggspel f ö r 50 nationer.

Olympisk
eld placeras p å fundament vid 90 m-backens torn.

4.114
Utrustning, f ö rvaring

Avsp ä rrningar
ca 5 000 m inh ä gnad med n ä tst ä ngsel p å stolpar.

Kanalisation
av publikstr ö mmar (enklare st ä ngsel) vid skid-

station
och bob- och rodelbana, ca 2 000 m.

Befintligt
st ä ngsel bed ö ms ej vara anv ä ndbart vid tiden f ö r

OS
1992. 37

4.12 Hogpbackar.m.m. Prop. 1985/86: 104

Befintliga
hoppbackar f ö r 70 och 90 m byggdes 1973 och 90 m-backens profil
justerades 1983. Vid tiden f ö r OS 1992 kan det antas att backarna m å ste
moderniseras och vissa underh å llsarbeten genomf ö ras.

Vatten
och avlopp saknas i anslutning till backarna. Det ä r angel ä get f ö r t ä vlande
att erh å lla st ö rre uppeh å llsrum liksom hygieniska installationer.

Å sk å darplatserna beh ö ver renoveras och ut ö kas, fr ä mst i det
parti d ä r publiken kommer hopparna n ä rmast. Domartorn m å ste ut ö kas f ö r att
rymma tillkommande elektronisk utrustning m m.

Samlingsrum
f ö r press och hedersg ä ster b ö r ocks å finnas i anslutning till backarna.

Omkl ä dningsrum
f ö r t ä vlande kommer att finnas i dalstation f ö r ny
bergbana.

4.121
Transportanl ä ggningar

Transportm ö jlighet
av t ä vlande och utrustning saknas idag. Ny bergbana anl ä ggs och
blir gemensam med bob- och rodel-banan. Se 4.19.

4.122
ö verbackar
70 m:

F ö rb ä ttring av
systemet f ö r sn ö preparering. Justeringsarbeten i å kbanan.
Toalett f ö r t ä vlande. Komplettering av elinstallation, telen ä t.

90
m:

F ö rb ä ttring av
systemet f ö r sn ö preparering

Justeringsarbeten
i å kbanan och tornet.

Toaletter
f ö r t ä vlande.

Uppeh å llsrum f ö r t ä vlande
och tr ä nare ca 150 m2.

Inredning
- utrustning i uppeh å llsrum.

Vatten
och avlopp samt WC i uppeh å llsrum. 38

Komplettering
av elinstallation - telen ä t.

Nya
avsatser f ö r att s ä nka farten.

Prop. 1985/86:104

4.123
Underbacken

F ö rb ä ttring av
systemet f ö r sn ö preparering.

Komplettering
av telen ä tet f ö r tr ä nare - lagledare.

Arbetsbelysning.

Restaurering
av befintlig resultattavla.

Vallningsrum
m m ing å r i dalstation vid ny bergbana.

4.124
Ask ä darl ä ktare

F ö rb ä ttring av
befintlig l ä ktare. Nya l ä ktare: f ö r ca 5 000 personer

f ö r ca 2
000 personer p å s ö dra sidan

4.125
Domartorn

F ö rb ä ttring av
bef rum och utrustning.

Utbyggnad
med juryrum, WC, rum f ö r t ä vlingsledare,

funktion ä rsrum m
m, ca 150 m2.

Kanalisation
f ö r elektronikutrustning.

Avst ö rningsanV ä ggning f ö r
elektronikutrustning.

Komplettering
av ljudanl ä ggning.

Inredning
- utrustning.

4.126
Press, radio, TV

F ö rb ä ttring av
bef kommentatorshytter.

Nybyggnad
av kommentatorshytter, 5 st ca 100 m2.

Nybyggnad
av uppeh å llsrum f ö r press och hedersg ä ster ca 200 m2

Nybyggnad
av personalrum ca 50 m2.

Kanalisation
f ö r media.

Inredning
- utrustning.

4.127
VA, el, mark m m

Utv ä ndiga
belysningar. Markplaneringar.

39

Prop.
1985/86: 104

4.13
L ä ncidskJ dstadj on_

L ä ngdskidstadion
f ä rdigst ä lldes 1973 och skall anpassas till ny utrustning
samt restaureras.

Endast
8 nationslagsrum finns, varf ö r tillbyggnad m å ste ske.

Press
och hedersg ä ster har med å ren ö kat i antal, varf ö r st ö rre uppeh å lls- och
arbetsrum m å ste utf ö ras.

Start-
och m å lomr å det m å ste byggas om och anpassas till nya regler. Medlut
mot m å l accepteras inte l ä ngre i internationella m ä sterskapst ä vlingar.

4.131
Administrationsbyggnad

Ombyggnad
av befintlig del ca 800 m2 och anpassning till nya funktionskrav.

Tillbyggnad
f ö r press, radio och TV, resultatservice, hedersg ä ster m m,
ca 800 m2. Inredning - utrustning kompletteras.

4.132
Servicebyggnad

Ombyggnad
och restaurering av befintlig byggnad, ca 400 m2. Inredning - utrustning
kompletteras.

4.133
Natlonsby

Nya
nationslagsrum, 30 st, anl ä ggs i anslutning till start-

och
m å lomr å det, ca 700 m2.

Inredning
- utrustning nyanskaffas.

4.134
Start- och m å lomr å de

Omdaning
av m å lomr å det f ö r att uppfylla nya regler, ca

200
Im.

F ö rb ä ttring av befintliga å sk å darplatser och ut ö kning
med

ca 5 000 platser. 40

Prop. 1985/86:104

4.135 VA, el, mark m m

Komplettering
av VA-n ä t. Markplanering runt byggnader.

Markarbeten
f ö r oml ä ggning och komplettering av nya t ä vlingssp å r.

Kanalisation
f ö r elektronikutrustningar, media, resultatservice m m.

ö versyn och komplettering av interna telen ä t och
svagstr ö ms-anl ä ggningar.

Installation
av Ijud ö verf ö ringsanl ä ggning till nationslagrum. Komplettering av utv ä ndiga
belysningar. Videobank (storbilds-TV).

F ö rvaringstavla,
elektronisk, vid m å lomr å dets b ö rjan. Komplettering av elektronisk utrustning s å som
radio, headset, persons ö kare m m.

4.136
Resultatgivning

Resultatgivningssystem
i Falun, liksom i Are, f å r ny modern utformning baserad p å senaste
teletekniska utvecklingen p å omr å det.

41

Prop. 1985/86: 104

4
14 Skidskyttestadion

Skidskyttet
f ö rsigg å r till stor del i samma sp å r och
terr ä ng som l ä ngd å kningen. H ä rut ö ver skall dock en skjutstation finnas i n ä rhet av
start- och m å lomr å det. En s å dan permanent station saknas idag p å Lugnet.
En tidigare utredning har lagt fast l ä mplig utformning och plats. Denna utredning ligger
till grund f ö r kostnadsber ä kningen.

4.141
Skjutstation

Nybyggnad
av skjutstation med 30 skjutplatser, kulf å ng, m å ltavlor etc.

4.142
Resultatservice, speakertj ä nst o d

ä r gemensamma med l ä ngdskidstadion, dock utf ö res
installation f ö r ö verf ö ring till videobank.

42

Prop.
1985/86:104

4.15
Ishockey, konst å kning, curling

P å Lugnet
finns idag en ishall som byggdes 1976, tillsammans med konstfryst bandybana.
Hallen ä r dimensionerad f ö r ca 4 000 å sk å dare och inneh å ller f ö rutom ishockeyrink ocks å 4
curlingbanor. Kylmaskineri, ishockeyrink, curlingbanor m m beh å lles
liksom bef l ä ktargradiner. Ny ö verbyggnad utf ö res med
plats f ö r ytterligare ca 5 000 å sk å dare, uppeh å llsrum f ö r press, funktion ä rer och å sk å dare, ö ver
curlingbanor utf ö res tillf ä llig restaurant f ö r ca 1 000 g ä ster, som
efter OS ä ndras till bowlinghall.

4.151
Ishall, A-hall

Om-
och tillbyggnad av befintlig ishall, Ny resultattavla f ö r
ishockey utf ö res. Ny videobank (storbilds-TV) utf ö res.

4.152
Ishall, B-hall

Ny
hall utf ö res f ö r s å v ä l ishockey som curling. Hallen ö verg å r efter
OS till att vara m ä sshall och fotbollshall, Tillf ä llig
restaurant f ö r ca 1 000 personer f ö rl ä ggs till
B-hallen. Isbanor utf ö res demonteringsbara. Publikkapacitet ca 2 500
personer.

Ny
resultattavla f ö r ishockey utf ö res. Ny videobank (storbilds-TV) utf ö res.

4.153
Ishall, C-hall

Befintlig,
utomhus, konstfryst ishockeybana utnyttjas. Enklare hall med omkl ä dningsrum
m m monteras ö ver banan, ca 2 600 m2. Hallen utnyttjas i f ö rsta hand
f ö r tr ä ning i ishockey och konst å kning.

Befintlig
resultattavla fr å n nuvarande ishallen flyttas och rustas upp.

4.154
VA, el, mark' m m

Markplaneringar
runt byggnader utf ö res. 43

Tomtkostnader
f ö r nybyggnad av B-hall. Nytt VA-n ä t till B- och C-hall utf ö res.

Prop.
1985/86:104

4.16
Skrinnarbana

Befintliga
isbanor f ä rdigst ä lldes 1976 och m å ste kompletteras

s å v ä l av
tekniska som utrymmesm ä ssiga sk ä l.

Kurvor
f ö r skrinnarbana saknas.

N ö dv ä ndiga
permanenta byggnader f ö r entr é funktioner, press,

sekretariat
m m saknas idag.

Å sk å darplatsernas antal idag, ca 4 000, ä r f ö r litet.

4.161
Skrinnarbana

Utbyggnad
av befintlig, konstfryst, bandybana med kurvor f ö r

400
m rundbana, ca 5 000 m2.

F ö rb ä ttring av
befintlig frysanl ä ggning.

Kanalisation
f ö r el, tele.

Komplettering
av telen ä t f ö r samband.

Ljudanl ä ggning
utf ö res.

Ny
resultattavla utf ö res (saknas idag).

4.162
Å sk å darplatser

Ombyggnad
av befintliga gradiner.

Nybyggnad
av gradiner f ö r ca 7 000 personer.

Tak
ö ver
del av å sk å darplatser ing å r som del i A-hall,

4.163
Sekretariat etc

Nybyggnad
av sekretariat, tidtagning, kommentatorsplatser m m,

ca
400 m2.

Kanalisation
f ö r media utf ö res.

4.154
Biljettkiosker

Nybyggnad
av entr é er med v ä ndkors och biljettexpedition, ca 150 m2.

4.165
St ä ngsel

Nybyggnad
av st ä ngsel och r ä cken runt bandy- ock skrinnarbana.

44

Prop. 1985/86:104

4.166
VA, el, mark m m

Markplanering
runt anl ä ggningen.

Ut ö kning av
banbelysningen och komplettering av befintlig

belysning.

45

417 Bob-_oc_h_
rodelbana Prop. 1985/86:104

Kombinerad,
konstfryst, bob- och rodelbana saknas i Sverige idag. Efter utredning har det
visat sig l ä mpligt att f ö rl ä gga en bana till Lugnet, omedelbart vid sidan av
hoppbackarna. F ö r transport utnyttjas gemensam bergbana med
backhopparna. Banan utf ö res av betong ca 1 200 m l å ng, med n ö dv ä ndiga
start-och m å lhus f ö r s å v ä l bob som rodel.

4.171
Transportanl ä ggning

Bergbanan,
gemensam med backhoppningens ut ö vare. Se 4.19.

4.172
Bana, inkl fundament och startramper

Utf ö res av
betong i ö verenst ä mmelse med FIL:s 1) och FIBT:s 2) best ä mmelser.

Ledningar
via kontrollstationer f ö r indikering, tidtagning

och
telef ö rbindelse.

Resultatanl ä ggning.

4.173
Byggnader

Nybyggnad
av starthus med verkstad och f ö rr å d f ö r bobar och rodlar, personalrum m m, ca 350 m2.

Nybyggnad
av starthus 2 (damstart), med omkl ä dningsrum, WC, f ö rr å d,
tidtagning, kontrollrum m m, ca 200 m2. Nybyggnad av m å lhus med
rum f ö r t ä vlingsledare, jury, tidtagning, press m m, ca 150
m2. Maskinrum f ö r frysanl ä ggning, personalrum m m, ca 250 m2.

4.174 VA, el, mark m m

Tomtkostnader.

Markarbeten utmed hela banan.

V ä gar, vatten- och avloppsanl ä ggning.

Markplanering runt byggnader, st ö dmurar, å sk å darplatser.

Kylanl ä ggning, sol
skyddsanordningar.

Utv ä ndig belysning. 46

1) FIL = FE'de'rATION
INTERNATIONALE DE LUGE DE COURSE

2)FIBT= -"- -"- DE
BOBSLELEH ET DE TOBOGGANIN

Prop.
1985/86:104

4.18
Entr é er-Permanenta entr é er till omr å det, med biljettexpedition, personalrum m m saknas
idag.

4.181 Entr é byggnad
1

Nybyggnad
av biljettkiosker med v ä ndkors, biljettexpedition, personalrum vid ny
huvudentr é , ca 200 m2.

Entr é byggnad
2

Nybyggnad
av biljettkiosker vid entr é till skidstadion fr å n Lugnetv ä gen, ca
100 m2.

4.182 VA,
el, mark m m

Tomtkostnader.

Markplanering
runt byggnader. Vatten- och avloppsanl ä ggning. Utv ä ndig belysning.

47

Prop. 1985/86:104

4.19 Bergbana

Transport
av t ä vlande och utrustning mellan under- och ö verbackar ä r ej
tillfredsst ä llande l ö st idag. Det finns en gammal sl ä plift
utmed slalombacken, mot hoppbackarna. Den kan dock ej utnyttjas av hopparna. V ä g mellan ö ver- och
underbackarna inneb ä r l å ng biltransport, varf ö r hopparna idag g å r till
fots. N ä r bob- och rodelbanan byggs, m å ste b ä ttre transportv ä g utf ö ras, d å
utrustningen inte kan b ä ras. D ä rf ö r ä r en bergbana mycket l ä mplig f ö r s å v ä l person-
som lasttransporter.

4.191
Bergbana

Nybyggnad
av bergbana med byggnader f ö r dal-, avstignings-och bergstationer.

4.192
VA, el, mark m m

Tomtkostnader.

Markplanering.

Kraftf ö rs ö rjning fr å n bef
transformatorstation.

Utv ä ndig
belysning vid stationer.

48

Prop. 1985/86:104

4.2
Parkering, Infrastruktur

Vid
Lugnet finns idag ca 700 parkeringsplatser i anslutning till skidstadion. Vid
st ö rre t ä vlingar utnyttjas tillf ä lliga
uppst ä llningsplatser, bel ä gna l ä ngre bort fr å n Lugnet. Det ä r emellertid angel ä get att utvidga den
permanenta n ä rparkeringen.

Utbyggnad
med ca 500 platser vid skidstadion.

Nybyggnad
av parkering vid hoppbackarna. Nybyggnad av parkering vid A-hallen. Nybyggnad
av parkering vid B-hallen. Belysningar vid parkeringar.

4.21
Itor_v ä gar_mellan_t ä vlingsEl ä tsecaa

K ö rytor,
entr é v ä gar m m.

G å ng- och
cykelv ä gar.

Planteringar,
markarbeten, sl ä nter och f ä rdigst ä llande av

ytor
mellan byggnader-anl ä ggningar, ca 150 000 m2.

4.22
Reservkraftanl ä ggningar m m

Reservkraftanl ä ggning
saknas p å Lugnet idag. Det ä r d ä rf ö r angel ä get att s å dana
installationer g ö rs att ett kraftbortfall inte ä ventyrar
all verksamhet. F ö ljande anl ä ggningar skall reserkraftmatas:

Hoppbackarna
med bergbanan 400 KVA. L ä ngdskidstadion med skidskytte 400 KVA. Ishall med
skrinnarbana 400 KVA.

Anordnande
av inkopplingsanordning f ö r reservkraftaggregatet samt sektioneringar f ö r
bortkoppling av oprioriterade belastningar utf ö res till samtliga ovan uppr ä knade
arenor.

49

4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104

Prop. 1985/86: 104

4.3
ö vergripande kraftf ö rs ö rjning

Inom
Lugnetomr å det finns ett kraftf ö rdelningsn ä t f ö r 10 kV
med huvudf ö rdelningen f ö r 10 kV i Sporthallen och transformatorer 10/0,4
kV f ö r

Sporthallen

Gymnasiet

Ishallen

Hoppbackar/L ä ngdskidstadion

F ö r att
klara de skisserade utbyggnaderna erfordras

a) f ö rst ä rkning av

10
kV h ö gsp ä nningsst ä lIverk 10 kV kabeln ä t

Transformatorstation,
Ishallen Transformatorstation, Hoppbackar

b) nya
anl ä ggningar:

Transformatorstation
vid L ä ngdstation Transformatorstation vid B-hallen (M ä sshall)

4.4 Press-center m
m

F ö r
skrivande press kommer Lugnetskolan att disponeras under OS. Matsal-samlingssal
blir restaurant och lokal f ö r presskonferenser.
Skrivcentral-fotolab-telexcentral f ö rl ä ggs till skolans l ä rosalar f ö r
yrkesteknisk undervisning. Det ä r stora sammanh ä ngande lokaler som
kompletteras med tillf ä lliga sk ä rmv ä ggar och installationer. Lokalerna ar l ä tta att
ang ö ra med fordon f ö r snabba transporter.

TV-
och radiocenter f ö rl ä ggs till ny tennishall, ocks å p å g å ngavst å nd fr å n
Lugnetarenorna. H ä r kommer en komplettering med mellanv ä ggar,
mellanbj ä lklag och installationer att ske. F ö r TV-team
fr å n USA och Asien kommer lokalerna i f d V å rdskolan p å Lugnet
att uppl å tas. Byggnaden ligger som granne till Tennishallen
(radio- och TV-center). H ä r kommer ocks å en anpassning av byggnadens nuvarande lokaler att
ske, dvs

50

Prop.
1985/86:104

klassrummen ä ndras
till intervjustudios, laboratorier, etc.

4.5
Boende

OS-byn
kommer som huvudalternativ att f ö rl ä ggas till Dalregementet, som vid tiden f ö r OS ä r
nyrenoverat. Det kr ä vs dock ytterligare f ö rb ä ttringar
f ö r att passa till OS-by. S å lunda kommer rummen att ä ndras
till 2-3-personsrum, f ö rr å d, l ä karmottagningar, skrivrum etc. Tillf ä lliga
nybyggnader f ö r post, tele, aff ä rer m m utf ö res inom
omr å det, liksom en provisorisk f ö rl ä ggningsbyggnad f ö r att uppn å tillr ä ckligt
antal b ä ddar.

F ö r
mediafolk kommer l ä genheter i Faluns ordinarie bostadsbest å nd att
hyras, vissa anpassningar av l ä genheterna, liksom f ö rhyrning av m ö bler och
utrustning kommer att medf ö ra kostnader. Å terst ä llningen av l ä genheterna efter OS har ocksc bed ö mts
orsaka kostnader, som kan bli sv å ra att finansiera med hyresint ä kterna.

51

Prop.
1985/86:104 4.6 Sammanst ä llning investeringskostnader Falun

POS INVESTERINGSDEL KOSTNAD I 1 OOO-TAL KRONOR
ANM

4.1 T Ä VLINGS- OCH 271 900

TR Ä NINGSARENOR

4.11 Generellt 4 500

4.111
Markf ö rv ä rv, har p å f ö rts resp
nybyggnad

4.112
Homologisering
200

4.113
Ceremoniplats
2 800

4.114
Utrustning,f ö rv 1 500

4.12 Hoppbackar mm 17 000

4.121
Transportanl ä ggningar

4.122
ö verbackar

70 m 1 000

90 m 2 600

4.123
Underbacken 2 800

4.124
Ask ä darl ä ktare 3 500

4.125
Domartorn 2 500

4.126
Press, radio,
TV 3 200

4.127
VA, el, mark mm 1 400

4.13 L ä ngdskidstadion 37 200

4.131
Adm byggnad 8 900

4.132
Servicebyggnad 2 700

4.133
Nationsby 5 100

52

POS

INVESTERINGSDEL

4.134 Start- o m å lomr å de

4.135
VA, el, mark m m

4.136 Resultatgivning

Prop. 1985/86:104

KOSTNAD
I 1 OOO-TAL KRONOR ANM

5
500

1
500 13 500

4.14 Skidskyttestadion

4.141 Skjutstation 2 400

4.142
Resultatservice, speakertj ä nst o
d 600

3 000

4.15
Ishockey, konst å kning curling

4.151 Ishall,
A-hall 36 000

Nv
resultattavla f ö r

ishockey 800

Ny
videobank

(storbilds-TV)
13 000

4.152 Ishall,
B-hall 49 000

Ny
resultattavla f ö r ishockey utf ö res 800

Ny
vidobank

(storbilds-TV)
utf 13 000

4.153 Isahll, C-hall
6 000

Bef
resultattavla

fr å n
nuvarande ishallen

flyttas
o rustas upp 100

3 100

4.154
VA, el, mark m m

121
800

POS 4.16

INVESTERINGSDEL

Skrinnarbana

4.161 Skrinnarbana

F ö rb ä ttring av
bef frysanl ä ggning

El,
tele

Ljudanl ä ggn utf ö res

Ny
resultattavla utf (saknas idag)

4.162 Å sk å darplatser

4.163
Sekretariat etc

4.164
Biljettkiosker

4.165
St ä ngsel

4.166
VA, el, mark m m

Prop.
1985/86: 104

KOSTNAD I 1 OOO-TAL KRONOR ANM

18 600

5 500

1

100

500

200

2

000

3

900

2

700

500

300

1

900

4.17 Bob- och rodelbana

4.171
Transportanl ä ggning

4.172
Bana, inkl fundament

och
startramper 14 500

Ledningar,
tidtag

ningar o telef ö r

bindelser 400

Resultatanl ä ggning
2 200

4.173 Byggnader 4 900

4.174 VA, el, mark mm
33 300

55
300

Prop. 1985/86: 104

POS
INVESTERINGSDEL KOSTNAD I 1 OOO-TAL KRONOR ANM

4.18 Entr é er 3 600

4.181 Entr é byggnad
1 1 300

Nybyggnad
av biljettkiosker med v ä ndkors, biljettexpedition, personalrum vid ny
huvudentr é , ca 200 m2

Entr é byggnad
2 600

Nybyggnad
av biljettkiosker vid entr é till skidstadion fr å n Lugnet-v ä gen, ca
100 m2

4.182 VA,
el, mark mm 1 700

4.19
Bergbana 10 900

4.191
Bergbana 9 000

4.192
VA, el, mark mm 1 900

4.2
PARKERING; INFRA

STRUKTUR 14 800

Parkering 4 400

Utbyggnad
med ca 500

platser
vid skid-

station 2 200

Nybyggnad
av parkering

vid
hoppbackarna 400

Nybyggnad
av parkering

vid
A-hallen 700

Nybyggnad
av parkering

vid
B-hallen 800

Belysningar
vid parkering

ar 300

4.21
Ytor, v ä gar mellan 55

t ä vlingsplatserna 8 900

Prop. 1985/86: 104

POS

INVESTERINGSDEL

KOSTNAD
I 1 OOO-TAL KRONOR ANM 1 500

4.22
Reservkraftanl ä ggning m m

Hoppbackarna
med berg

banan 400 KVA 900

L ä ngdskidstadion
med skidskytte 400 KVA 300

Ishall
med skrinnarbana

400 KVA 300

4.3
Ö VERGRIPANDE KRAFTF Ö RS Ö RJNING

2
000

a) f ö rst ä rkningar
av

10
kV h ö gsp ä nnings-

st ä llverk 300

10
kV kabeln ä t 600

Transformatorstation,
hoppbacka 300

b) nya
anl ä ggningar:

Transformator

station vid L ä ngd

stadion 400

Transformatorstation
vid B-hallen (m ä sshall) 400

4.4 PRESS-CENTER M M

Inredning
o utrustning

i
Lugnetskolan 1 000

Kompl
samt inredning

- utrustning i Tennis

hallen 4 500

Inredning
o utrustning

i
'f d V å rdskolan 500

6
000

56

Prop.
1985/86:104

POS
INVESTERINGSDEL KOSTNAD I 1 OOO-TAL KRONOR ANM

4.5
BOENDE 85 000

OS-by,
Dalrege

mentet 75 000

Pressby 10 000

4.1-4.5
Summa investeringskostnad Falun 379 700

Bilagor

Dispositionsplan
Lugnet Falun bilaga 4A

Karta centrala Falun " 48

57

Prop. 1985/86:104
5 INVESTERINGAR I ARE

5.1
T ä vlings- och tr ä ningsarenor

5.11
Generellt

5.111
Markf ö rv ä rv och arrenden

Markf ö rv ä rv f ö r
utvidgning av st ö rtloppets m å lomr å de.

Mark
f ö r nya banst ä ckningar och transportanl ä ggningar,
som inte ä gs av Are kommun eller AKAB arrenderas. Kostnad f ö r f ö rsta
avtalsperioden redovisas som OS-investering.

5.112
Homologisering

Framtagande
av homologiseringsunderlag (efter f ä rdig projektering) samt handl ä ggningskostnader,
resor, avgifter m m.

5.113
Ceremoniplats

Slalom-storslalomsbanornas
m å lomr å de utrustas som ceremoniplats och
prisutdelningsplats - olympisk eld, demonterbart

2 ?

ceremonipodium,
40 m + f ö r orkester 40 m , prispall, 3 flaggst ä nger, 120
flaggor, nationsskyltar 40 st, utsmyckningsattiraljer m m.

2 o

F ö rberedelserum
40 m och preparerings- och f ö rr å dsrum 30 m

i
nybyggnad s ö der om m å lomr å det redovisas p å pkt 5.124.

B å da m å lomr å dena
utrustas med flaggst ä nger och flaggor 2 x 40 st. .

5.114
Utrustning, f ö rvaring

Avsp ä rrningar
ca 17 km med n ä tst ä ngsel p å stolpar c/c 3 m. Kanalisation av publikstr ö mmar
(enkla st ä ngsel) ca 5 km, in- 60 sl ä ppsportaler
ca 15 st.

Prop. 1985/86:104

T ä vlings-
och tr ä ningsutrustning (nyanskaffningsbehov), exempelvis portmarkeringar,
borrar, sn ö skotrar, pulkor, sjukv å rdsutrustning,
kommunikationsradio m m.

H ö gtalarsystem
till samtliga arenor inkl erforderlig komplettering med ledningar och stolpar.

H ö gtalaranl ä ggningar
till v ä rmestugor/samlingsplatser f ö r nationsgrupper vi startplatser.

F ö rr å d f ö r ovanst å ende 100
m till respektive m å lomr å de redovisas p å pkt 5.124 och 5.144 (h ä lften av
utrustningen kan s ä ljas ut efter spelen).

5.115
Tidtagnings- och sekretariatsutrustning

Tidtagningsinstallationer
i starthus 10 st och m å l 3 st. Ledningar till tidgivningstavlor och
mellan start- och m å lomr å den (komplettering).

Tidtagnings-
och sekretariatutrustning - gemensamt f ö r b å da arenorna. (Byggnad redovisas p å pkt
5.22. F ö rbindelse med Radio-TV och presscenter ing å r i
televerkets redovisning).

Tidgivningstavla
f ö r mellan- och sluttid med placering vid start st ö rtlopp H,
mellantidsl ä gen samtliga banor = 6 st, vid st ö rtloppsbanans
m å lskjuts samt vid rn å len. Totalt 10 st.

2
st storbilds-TV, prelimin ä rt 7 x 10 m - 1 st p å vardera m å lomr å det.
Nyttjander ä tt till TV-bolagets material f ö ruts ä tts!

61

Prop. 1985/86: 104
5.12 St ö rtlopp H och H-komb

5.121
Transportanl ä ggningar

F ö r
mtrl-transporter utnyttjas bef kabinbana till startomr å det.

F ö r tr ä ning och
t ä vling f ö ruts ä tts att planerad linbana Olympia II fr å n +820 till
startomr å det ä r utbyggd f ö re 1992 (ej OS-investering) alternativt att stol
linbana enligt 5.131 anv ä nds i kombination med 1000 :n-linbanan.

5.122
Startomr ä de

Ny
starttramp byggs f ö r att ge tillr ä cklig starthastighet.

Nytt
startomr å de ansluts till banan vid +1155 f ö r
H-kombination/ tillika reservstart f ö r H vid h å rt v ä der.

2
Nya starthus 25 m byggs till b å da startplatserna.

Servering
till kabinbanans bergstation f ö ruts ä tts vara utbyggd f ö re 1992 och kan d å fungera
som v ä rmestuga (ej OS-kostnad).

5.123
T ä vlingsbana

Markarbeten
i banstr ä ckningen ä r klara.

Konstsn ö anl ä ggning ä r
utbyggd.

Skyddsn ä t ä r
utbyggda i erforderlig omfattning.

F ö r 3 st r ä ddningsstationer
i ö ppen terr ä ng byggs vindskydd.

Markberedning
f ö r helikopterlandningsplatser g ö rs p å tv å platser. I ö vrigt sker preparering med pistmaskin.

2 2

10
st TV-plattformar 5m och 4 st fotoplattformar 10 m byggs.

De
senare skall vara grundlagda 6 m fr å n skyddsn ä t och ha

utkragad
plattform f ö r sikt ö ver skyddsn ä t. 62

Prop. 1985/86:104

5.124
M å lomr å de

Terrassering
av mark f ö r provisorisk l ä ktare ovanf ö r E75. Ny
g å ngv ä g och trappor f ö r publik mellan E75 och l ä ktare.

Terrasserings-
och markberedningsarbeten f ö r utvidgning av m å lomr å det, f ö r
anpassning av uppbromsningsplanet till ny fast byggnad och l ä ktare och
f ö r provisoriska l ä ktare, 2 st.

Uppst ä llningsyta
f ö r OB-bussar och TPC-bilar.

G å ngv ä gar/trappor
f ö r publik.

Belysningsmaster
f ö r belysning av hela m å lomr å det och m å lskjutsen.

2
1 St m å lport och nytt mobilt m å lhus f ö r handtidtagning 10 m .

Permanent
l ä ktare utf ö rs med 200 sittplatser (VIP) och 1000 st å platser.

Provisoriska
l ä ktare byggs med 1500 + 2800 + 2000 st å platser.

"Korridorer"
f ö r press, fotografer, ledare och t ä vlande.

18
st permanenta kommentatorshytter 2 x (2+3) m p å permanent l ä ktare och
36 st provisoriska p å provisoriska l ä ktare. Inkl elf ö rs ö rjning,
belysning och v ä rme. - Te1e/radio/TV-installa-tioner ing å r i
respektive nyttjares kalkyl.

Byggprogram
ö vriga
funktioner (NTA):

2

- V ä rmestuga f ö r press och t ä vlande 100
m

2

- Central
f ö r olycksfallsberedskan samt 65 m

dopingkontroll
(5.26)

- F ö rr å dsyta
enligt 5.114 100 m

2

- Serviceutrymme f ö r
skidfabrikanter 160 m

8
X 20 m

2

- Tekniskt
utrymme f ö r televerket 125 m

2

(enligt utr 05-84:90 m uppr ä knat 63

med
1,4)

Prop.
1985/86:104

2

Tekniskt utrymme radio-TV (enligt 100 m

2
utr OS-84: 70 m uppr ä knat med 1,4)

VIP-servering:
Bef i Lundsg å rden

Sammantr ä desrum f ö r t ä vlingsjury

f ö ruts ä tts
finnas i Lundsg å rden alt

i
bef m å lhus

2 2

Nybyggnadsbehov ca 650 m
NTA motsvarande ca 1100 m BTA.

Lokalerna
f ö ruts ä ts byggas som permanent byggnad kombinerad med fast
l ä ktare.

64

Prop.
1985/86:104

5.13 St ö rtlopp D, D-komb och Super G - H

5.131 Transportanl ä ggningar

Ny stollinbana (2-stols) byggs fr å n Olympia I:s bergstation till plat å n s ö der om
"Konjaksstenen" p å ca + 1100.
D ä rifr å n sker transport p å skidor till
respektive startplats.

5.132 Startomr å den

Startomr å de f ö r st ö rtlopp D
etableras p å + 1035 p å ryggen ovanf ö r
Svartberget.

2 2

Permanent starthus 25 m och v ä rmestuga 50 m . (Skall senare

kunna kompletteras till enklare servering).

Startomr å de f ö r D-komb - tillika reservstart f ö r st ö rtlopp D
samt f ö r Super G - H etableras p å +930 i anslutning till banstr ä ckningen.

2 Permanent starthus pa 25 m .

5.133 T ä vlingsbana

Ny banstr ä ckning byggs
fr å n start p å +1035 genom gamla "st ö rtloppsravinen" till turistnedfart parallell
med st ö rtlopp H samt mellan turistnedfart
och m å lskjuts.

I turistnedfartsdelen g ö rs
kompletteringsarbeten.

Vid korsningen med Ä rev ä gen, Br ä ckev ä gen och "R ö da
Rappet" utf ö rs skidtunnlar (lika bef vid st ö rtlopp H).

Konstsn ö anl ä ggning byggs ut i nya bandelar och i bef turistnedfart.
L ä ngd ca 1850 m.

Transformatorstation byggs och elkablar l ä ggs f ö r str ö mf ö rs ö rjning i banan.

Skyddsn ä t byggs till
en sammanlagd l ä ngd p å ca 400 m. 65

5 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104

Prop. 1985/86: 104

F ö r 2 st r ä ddningsstationer
i ö ppen terr ä ng byggs vindskydd.

Markberedning
f ö r helikopterlandningsplatser utf ö rs p å tv å platser.

5
st TV-plattformar och 2 st fotoplattformar byggs (jfr 5:123).

5.134
M å lomr å de Se 5.124.

66

Prop. 1985/86:104 5.14
Storslalom H och D samt Super G - D

5.141
Transportanl ä ggningar

Befintliga
bansystem kan utnyttjas.

5.142
Startomr å den

Markberedning
f ö r 3 st nya startomr å den och starthus.

2
3 st nya permanenta starthus 25 m .

Befintlig
servering p å Hummeln f ö ruts ä tts fungera som v ä rmestuga.

5.143
T ä vlingsbanor

I
nedre delen av befintlig bana f ö r storslalom (bana 1) g ö rs
justeringsarbeten.

Ny
bana (bana 2) etableras. L ä ngd ca 1350 m. Bredd 45-50 m (inklusive
publikutrymmen). Banan planeras ut till j ä mn yta f ö r att snabbt kunna prepareras med konstsn ö .

V ä g till Fj ä llg å rden
byggs om f ö r att ge plats f ö r bana 2. L ä ngd ca
500 m, niv å skillnad 45 m med tre kurvor. V ä gbredd 6
m med m ö tesplatser.

Konstsn ö anl ä ggning
byggs ut i banans ö vre del, l ä ngd ca 350 m och i bana 2, l ä ngd ca
1450 m.

Transfornatorstation
byggs och elkablar l ä ggs i Super G-banan f ö r str ö mf ö rbrukning.

Skyddsn ä t byggs i
Super G-banan, l ä ngd 200 m.

Helikopterlandningsplatser
f ö ruts ä tts kunna beredas med pistmaskiner.

67

Prop. 1985/86: 104

Utrymningsv ä g f ö r r ä ddningspulkor
till Vakth ö gen f ö rb ä ttras, l ä ngd ca 50 m.

2 st nya TV-plattformar byggs i banornas ö vre del och 4 st nya i bana 2.

5.144 M å lomr å de

Utskjutande rygg vid befintligt m å lhus schaktas ned helt s å att ett brett samlat m å lomr å de skapas.

Vall mellan uppbromsningsplan och k ö yta till WC-linbanan schaktas om och anpassas till
nya l ä ktare.

Sl ä nt ö ster om Stj ä rnlinbanan terrasseras till
publikgrad ä nger.

Tillfartsv ä g f ö r tranporter till m å lomr å det sk ä rs in i sl ä nten
norr om kabinbanans dalstation. V ä gen
skall ha min 4 m fri h ö jd under kabin och stolar.

Gf.ngv ä gar och
trappor till m å lomr å det iordningsst ä lls (utf ö rs i samband med nybyggnad ö ster om dalstationen).

Belysning rustas upp och kompletteras i hela m å lomr å det.

2 2

Nytt malhus 50 m byggs mitt i m å lomr å det. Mobilt
malhus 10 m

utf ö rs f ö r handtidtagning storslalom och Super G. 2 st nya m å lportaler byggs.

Permanent l ä ktare byggs
med 200 sittplatser (VIP, slalom) och 800 st å platser.

Provisoriska l ä ktare
byggs med 200 sittplatser (VIP, storslalom och Super G) och 800 + 500 st å platser.

"Korridorer" f ö r press, fotografer, ledare och t ä vlande
till b å da sidorna av m å lomr å det.

68

Prop. 1985/86:104

18
St permanenta kommentatorshytter utf ö rs p å permanent l ä ktare och 35 st provisoriska p å
provisoriska l ä ktare (jfr 5.124).

Byggprogram ö vriga
funktioner (NTA):

V ä rmestuga
f ö r press och t ä vlande VIP-servering med k ö k
Sammantr ä desrum f ö r t ä vlingsjury Ceremoni utrymmen (en1 5.113) Central f ö r
olycksfallsberedskap samt dopingkontroll F ö rr å d (enl 5.114) Tekniskt utrymme f ö r
televerket (enligt utr OS-84: 90 m uppr ä knat med 1.4)

(enligt
utr OS-84: 70 m upp-

Tekniska
utrymmen radio/TV (enligt utr OS r ä knat med 1,4

100

m2

150

m2

25

m2

70

/

50

/

100

m2

125

m2

100

m2

? ?

Nybyggnadsbehov
820 m NTA motsvarande ca 1400 m BTA.

Lokalerna f ö ruts ä tts kunna inrymmas i en nybyggnad ö ster om kabinbanans dalstation.

69

Prop. 1985/86: 104
5.15 Slalom H och H-komb

5.151
Transportanl ä ggningar

Befintlig
stollinbana kan utnyttjas.

5.152
Startomr å den

Markarbeten
g ö rs f ö r nytt startomr å de p å +635 NV
om nuvarande start samt f ö r skidv ä g fr å n WC-banans bergstation till starten.

2
Nytt starthus 25 m byggs f ö r slalom H.

F ö r slalom
H-komb utnyttjas befintligt startomr å de och starthus.

5.153
T ä vlingsbanor

Befintlig
med f ö rl ä ngning mot NV till ny startplats. L ä ngd ca
100 m, bredd ca 50 m.

5.154
M å lomr å de Se 5.144.

70

Prop. 1985/86:104 5.16 Slalom D och D-komb

5.161
Transportanl ä ggningar

Befintlig
stollinbana kan nyttjas.

5.162
Startomr å de

R ö jning och
markarbeten f ö r nytt startomr å de intill storslalombanan
(bana 1) p å +615.

2
Permanent starthus 25 m byggs.

5.163
T ä vlingsbana

Enligt
5.143, bana 1.

5.164
M å lomr å de Se 5.144.

71

Prop. 1985/86: 104

5-7 l!:lGiQ35!£!s?c_till_LlLz_5il§

Befintliga backsystem f ö ruts ä tts bli utnyttjade.

F ö r slalom och storslalom:
Tottbacken, Snobbr ä nnan, Tv ä ttbr ä dan

och Hamrebacken.

"Schuss-tr ä ning"
och vallatest f ö r st ö rtlopp: R ö dkullen och

H ö g å sensadeln.

5.171 Transportanl ä ggningar

Befintliga system kan utnyttjas.

5.172 Startomr å den

Inga investeringskrav.

5.173 Tr ä ningsbanor ,

Konstsn ö anl ä ggning i Snobbr ä nnan
rustas upp och f ö rb ä ttras. Ny konstsn ö anl ä ggning i Tv ä ttbr ä dan.

5.174 ö vrigt

Tidtagningssystem f ö ruts ä tts h å llas av
nationstrupperna. V ä rmestugor p å viss distans f å r
accepteras. Inga OS-investeringar.

72

Prop.
1985/86:104

5.18 Free-style

Som
programf ö ruts ä ttning g ä ller att t ä vlingsformen har f å tt en etablerad bredd och
att kringutrustning och f ö rs ö rjning skall h å lla i princip samma klass som till ö vriga
arenor.

Arenornas
l ä gen har ej best ä mts. Kalkyl baseras p å ett id é projekt
med 3 st nyetablerade arenor f ö r balett, hopp och puckelpist inom samma omr å de. Samma
arenor f ö r H och D f ö ruts ä tts.

M ä ngderna
bygger p å regelkrav vad g ä ller arenor. I ö vrigt ä r m ä ngder
mycket grovt skattade.

5.181
Transportanl ä ggningar

Viss
spridning av de tre arenorna m å ste f ö ruts ä ttas med h ä nsyn till terr ä nganpassning. Kalkyl baseras p å att det
kr ä vs 2 st sl ä pliftar med l ä ngd 350 m.

5.182
Startomr å den

Markberedning
av 3 st startomr å den.

2
3 st permanenta starthus ä 25 m .

5.183
T ä vlingsbanor

Tre
banor nyetableras helt. Krav p å j ä mn lutning, exakta profi le i hoppbanor, god ö verblick
f ö r domare m m inneb ä r att relativt omfattande omschaktningar blir n ö dv ä ndiga.
Balett: L ä ngd 300 m, lutning ca 5 , bredd ca 40 m + utrymme f ö r

publik.
Hopp: L ä ngd 200 m (totalt), bredd ca 30 m + utrymme f ö r publik
Puckel- L ä ngd 250 m + uppbromsningsplan, lutning 25-35 ° , bredd ' ca
40 m + utrymme f ö r publik

Konstsn ö anl ä ggning i
samtliga tre banor.

Arbetsbelysning
i arenorna. 73

Prop. 1985/86: 104

5.184 ö vriga arenokostnader

Markf ö rv ä rv och arrenden.

Homologisering.

Flaggspel, skyltning, utsmyckning.

Avsp ä rrning m m, utrustning (jfr 5.114).

Sekretariats- och domarutrustning (jfr 5.115).

Tidtagningsinstallation i puckelpistbanan.

1 st resultattavla (mobil).

"Domartorn", v ä rmd yta med l å ng glasad fasad mot arenan. 3 st

2 a ca 40 m .

2 3 X 3
st TV-plattformar a 5 m .

24 st provisoriska kommentatorshytter per arena. Totalt 72
st.

3 st fasta l ä ktare
f ö r 200 sittande (VIP).

Terassering av mark f ö r
publik till hopp.

Byggprogram: ö vriga
funktioner (NTA):

2

- V ä rmestuga f ö r press och t ä vlande
2 st 200 m

till 3 arenor f ö ruts ä tts.

2

- VIP-servering med k ö k 150 m

2

- T ä vlingssekretariet 50 m

2

- Sammantr ä desrum
f ö r jury 25 m

2

- Central f ö r
olycksfallsberedskap och 50 m

dopingkontroll

2

- F ö rr å d f ö r t ä vlingsutrustning mm 50 m

2

- Tekniska utrymmen f ö r televerket (60 %
av 75 m

ö vriga
arenors krav)

2

- Tekniska utrymmen f ö r radio-TV (60 % av 60 m

ö vriga
arenors krav)

2 ?

Nybyggnadsbehov
660 m NTA motsvarande ca 1100 m BTA.

5.185
Infrastruktur

Eftersom anl ä ggningen
nyetableras erfordras en utbyggnad av all service och f ö rs ö rjning. F ö ljande f ö ruts ä ttningar ligger till grund f ö r kalkyl:

74

Prop. 1985/86:104

Helikopterlandningsplats
med inh ä ngnader.

V ä g till
arenorna l ä ngd 2 km.

Parkeringsyta f ö r 500
bilar och 50 bussar (ca 20 000 m)

G å ngv ä gar inom
omr å det 2 km.

Skyltning m m.

VA-anslutning 2 km.

El- och telematning 2 km.

75

Prop.
1985/86: 104

5.2 Administration

5.21 Organisationskommitt é

Kontorslokaler
erfordras f ö r 10 st l å ngtidsanst ä llda + 5 st

2 2

tiden
kring OS-veckorna: 150 m NTA motsvarande ca 260 m BTA.

5.22 T ä vlingskommitt é

T ä vlingssekretariat
med 10 arbetsplatser (20 personer i skiftg å ng): 100 m NTA motsvarande ca 170 m BTA.

5.23 §ilJ6ttkoniiiitté

Kontorslokaler
erfordras f ö r sekretariat p å 5 personer (intill 5.21):
50 m NTA motsvarande 80 m BTA.

F ö r
biljettf ö rs ä ljning uppst ä lls 20 st provisoriska biljett-

2
kiosker (Friggebodar) a 10 m ,

5.24 I'"3DE ° '"i'Dr3l

Trafikledning
f ö r 100 bilar/minibussar.

Utrustning
f ö r kommunikationsradio.

2
Kontor (5 pers) 40-50 m NTA + uppeh å llsrum f ö r de chauff ö rer

2
som har transportcentralen som bas 50-60 m NTA.

? 7

Totalt
ytbehov 100 m NTA.motsvarande 160 m BTA.

40-50
bilplatser skall finnas i direkt anslutning.

5.25
Ackrediterlng och information

Hallyta
pa ca 100 m NTA med tempor ä r inredning f ö r ackredite-ring och med utrustning f ö r fotografering.
Verksamheten kan successivt styras ö ver till information. Totalytan bed ö ms med
entr é , kapprum och toaletter uppg å till ca 140 m BTA.

2
bussuppst ä llningsplatser och 5-10 bilplatser skall finnas i
direkt anslutning.

76

Prop.
1985/86:104

Information i presscenter: 20-25 personer, varav max 12-13

2 samtidigt, kr ä ver
ca 100 m NTA - redovisas under 5.35.

Information i OS-byn. 20 personer, varav max 10 personer
sam-

2 tidigt, kr ä ver
ca 80 m NTA - redovisas under punkt 5.41.

5.25 ''EDS?!!!?? sjukv å rdsorganisation

Byggnadsyta har tagits upp vid respektive arena samt i
OS-byn. F ä ltutrustning ing å r i 5.114.

5.27 Milit ä r och polis

Expeditionsyta f ö r
milit ä ren 5-6 personer + kommunikations-

2 2

central: 60 m NTA motsvarande ca 100 m BTA.

2 2

Expeditionsyta f ö r
polis 80 m NTA motsvarande ca 130 m

BTA + tempor ä ra
arrestlokaler.

5.28 ''JDBi st ä dorganisationm m

Expeditioner och persona lutrymmen f ö r ovanst å ende
och diverse andra servicefunktioner. Ytbehovet bed ö ms schablonm ä ssigt
till 110 m- BTA.

5.29 Totaltytbehov: Administration

Ut ö ver lokalytor som redovisas till
arenor, i presscenter eller

2 i OS-byn erfordras ca 1150 m BTA kontor. Halva ytan beh ö vs

under l ä ngre tid f ö r planering och avveckling.

Byggnadsyta f ö ruts ä tts finnas å r
1992. Kalkyl g ö rs p å anpassningskostnader, inredning och utrustning.

2 Dessutom byggs 20 st tempor ä ra biljettkiosker a' 10 m .

77

Prop.
1985/86: 104

5.3 Presscenter

5.31
Press

Skrivande
press, fotografer och tele 1150 m NTA.

2
Presskonferenser 200 m NTA.

Summa
1350 m NTA motsvarande 1280 trr BTA.

5.32
Fotolab

Fabrikantlaboratorier
som enligt Schladming som referens

2
bed ö ms kr ä va ca 400 m BTA. Etableringen betalas helt av

fotofabrikanter.
Byggnadsyta b ö r reserveras. Ingen OS-kostnad.

5.33
Radio-TV

2 ?

Programyta
1000 m NTA motsvarande ca 1450 m BTA.

5.34
Personalrestaurang

Programyta
340 m NTA motsvarande ca 500 m BTA.

5.35
Service

2 ?

Information
enligt 5.25 100 m NTA motsvarande ca 160 m BTA.

2 2

Bank
och post 100 m NTA motsvarande ca 160 m BTA.

2 ?

Taxfree-shop
och bar 160 m NTA motsvarande ca 250 m BTA.

5.36
Totalt behov Presscenter

Totalt
ytbehov ca 4500 nr BTA exklusive fotolab (fabrikanter)

1)
Arrang ö r f ö r Alpina VM 1982.

78

Prop. 1985/86:104 5.4
Boende

5.41
OS-byn

Byn
skall kunna ta emot 600 pers (t ä vlande, ledare och servicepersonal), huvudsakligen
i dubbelrum men med n å gra enkelrum per nation.

Are
Fj ä llby har i dag utbyggnadsplaner som ger h ö gre
kapacitet ä n kravet. Blandningen av rum och l ä genheter
med andelsl ä genheter kan v å lla vissa praktiska problem
vid inh ä gnad av byn eller genom att andelar m å ste frik ö pas.

Torksk å p finns i
erforderlig omfattning. Restauranger, shopper, s ä llskapsutrymmen,
informations- och underh å llningslokaler kommer f ö re 1992
att vara utbyggda i tillr ä cklig omfattning.

Yta
kommer att finnas f ö r bank, post, tele och information.

2
250 - 300 m beh ö ver tempor ä rt anpassas f ö r dessa funktioner.

Hotellrum/l ä genheter
anpassas tempor ä rt till kontorsrum f ö r nationstrupper 35 st.

En
allm ä n l ä karmottagning och ca 19 utrymmen f ö r enklare
nationsmottagningar anordnas genom tempor ä r anpassning av l ä genheter,

2
12 l ä genheter ä ca 30 m .

Som
anpassningskostnad r ä knas 1/3 av nybyggnadskostnad + inredning och
utrustning.

2
Tempor ä ra f ö rr å d uppf ö res, 35 st ä 20 m (typ byggf ö rr å d/

containers).

Omr å det skall
ha 2 p-platser/nation = 70 bilplatser + uppst ä llningsplatser f ö r
TPC-trafik. Kravet f ö ruts ä tts vara uppfyllt f ö re 1992.

79

Prop. 1985/86: 104

Hela OS-byn inh ä ngas
med 2100 h ö gt staket. Dessutom inh ä gnas en yttre zon p å samma s ä tt.

2 Inpassage sker genom yttre vaktstuga 20 m BTA till den
yttre

zonen. I denna zon uppf ö rs
tr ä ffstuga (typ soldathem) med en-

2 2

kl are servering och k ö k
200 m NTA motsvarande 300 m BTA.

Mellan yttre och inre zon uppf ö rs ytterligare en vaktstuga p å 20 m BTA.

Vaktstugor utf ö rs
flyttbara f ö r att senare kunna nyttjas som ö vernattningsstugor eller dyl. F ö r "Soldathem" r ä knas anpassningskostnad motsvarande 50 % av
nybyggnadskostnad + inred, o utrustning.

Transport g å r genom
separat grind som bevakas fr ä n n å gon av vaktstugorna.

Grind, yttre zon och entr é omr å det TV- ö vervakas. (Ing å r
i televerkets kalkyl).

5.42 VIP-hoten

Diplomat- Ä reg å rden reserveras som VIP-hotell.

Efter planerad utbyggnad kommer anl ä ggningarna att med god marginal tillgodose behovet
av b ä ddar och service.

Arrang ö ren f ö rmedlar tj ä nsterna
som dock f ö ruts ä tts betalas av g ä sterna eller som central
organisationskostnad.

5.43 Journalistbyn

Sun Wing reserveras som journalistby.

Med de utbyggnadsplaner som redovisats kommer ca 500 rums-

enheter/l ä genheter att kunna erbjudas 1992.
Detta inneb ä r att

skrivande press, fotografer, radic-TV-journalister och film

team m fl totalt 640 personer kan erbjudas rum. Detta f ö rut

satt att max 360 personer st ä ller krav p å enkelrum. 80

Prop.
1985/86:104

Hotellet
kommer ä ven i ö vrigt att ha en komplett service utbyggd f ö r denna
bel ä ggning.

Arrang ö ren f ö rmedlar
tj ä nsterna som dock f ö ruts ä tts betalas av g ä sterna.

5.44
ö vrigpersonal

F ö r
massmediatekniker 360 pers, spelcialister, t ä vlingsfunktion ä rer,
servicepersonal, polis, milit ä ra bef ä l m fl, som ej har bostad inom regionen, g ö rs
inbokning p å hotell och stugbyar inom Bj ö rn ä nge-Are-Duvedomr å det.

Enligt
J ä mtfj ä lls statistik fanns å r 1984 ca 4000 turistb ä ddar inom
detta omr å de. D ä rtill kommer en stor volym planerad utbyggnad.

Milit ä ra v ä rnpliktiga
f ö ruts ä tts bo i t ä lt i Unders å ker.

5.45
Pyblik

Inom
Are kommun finns i dag ca 10 000 turistb ä ddar. Inom en 10-mils radie/2 timmars resavst å nd finns
dessutom turistanl ä ggningar i Krokoms och Bergs kommuner samt Ö stersunds
hotell-kapacitet.

N å gra
speciella OS-pengar f ö r investering i hotell eller stugbyar bed ö ms ej
komma att kr ä vas.

81

6 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 104

Prop.
1985/86: 104 5.5 Service

F ö rs ä ljningsr ä tter f ö r korv,
hamburgare, varm och kall dryck m m fr å n tempor ä ra st å nd och vagnar f ö rmedlas av OS-arrang ö ren

Inga
investeringar med OS-pengar.

5.52
Shoppar ochtidningsf ö rs ä ljning

Hanteras
1ika 5.51.

5.53
Bank ochpost

Den
utbyggnad som planeras f ö re 1992 och den komplettering som g ö rs i OS-byn
och presscenter bed ö ms t ä cka behoven.

5.54
Dagligvaruhandel

Inga
extra investeringar pga OS.

5.55
Sjukv å rd

Ut ö ver
redovisat lokalbehov till arenor och i OS-byn erfordas inget tillskott av
lokalyta. H ö jd beredskap och ö kad driftkostnader kalkyleras
av landstinget.

5.56
Religion och kultur

Are
gamla och nya kyrka st å r till f ö rfogande.

F ö rsamlingsg å rd ber ä knas vara
utbyggd f ö re 1992.

Speciella
kulturarrangemang f ö ruts ä tts komma att h å llas. Lokalfr å gan ä r ej
utredd.

82

Prop.
1985/86:104

5.6
Trafik

Investeringar
till Free-style-arenor redovisas p å pkt 5.185.

5.61
Landningsbana p ä Aresj ö n

Landningsbana
800 x 50 m f ö r sportflygplan prepareras p å Aresj ö ns is.

Taxibana
och uppst ä llningsplats f ö r flygplan samt v ä ganslut-ning ti 11 Are Strand.

Kostnaden
redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

5.62
Helikopterterminal

Fotbollsplanen
p å Are Strand sn ö r ö js och prepareras som landningsplats f ö r stor
helikopter (40 passagerare).

Befintlig
hangarbyggnad f ö ruts ä tts kunna nyttjas som terminal byggnad.

Kostnaden
redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

5.53
V ä gar

Ringleden
f ö ruts ä tts vara fullt utbyggd f ö re 1992.
Ingen OS-kostnad.

Ny
v ä g byggs mellan E75 och v ä g 638. V ä gen ers ä tter den v ä g vid Lundsg å rden som blivit avskuren av st ö rtloppsm å let. Niv å skillnad
40 m, ber ä knad l ä ngd ca 550 m. Bredd 7,5 + 2,25 m g å ngbana p å en sida.
- OS-investering.

Befintlig
v ä g norr om E75 mellan m å lomr å dena kompletteras till huvudg å ngstr å k -
OS-investering.

Ombyggnad
av v ä g till Fj ä llg å rden redovisas p å pkt 5,143.

83

Prop. 1985/86:104

5.64 Bussterminal

Uppst ä llning f ö r ca 25 bussar byggs ut vid Ringleden f ö re 1992.

Planerad parkeringsyta ö ster
om kyrkog å rden reserveras f ö r bussparkering. Dessutom anordnas tempor ä r faussparkering p å sn ö r ö jda

tj ä lade ä ngsytor norr och ö ster om planerad bilparkering.

2 Detta kan ge en total yta p å ca 9000 m med plats f ö r ca 80

bussar.

Parkeringsplats v ä ster
om kyrkog å rden har studerats men ej lagts
fast i plan. Prelimin ä rt bed ö ms 20-30 bussar kunna beredas plats d ä r.

Ytterligare 100 bussar bereds uppst ä llningsplats genom sn ö r ö jning och preparering av ä ngsmark i utkanten av samh ä llet.

2 Tempor ä r
bussterminal (-er) 100 m BTA utf ö rs. Hyrda
bodar/

baracker f ö ruts ä tts.

Kostnaderna redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

5.65 Parkering o uppst ä ll ni ngsor

Parkering f ö r publik
anordnas p å Aresj ö n f ö r 3000 +
2000 bilar, 2 st tillfarter prepareras fr å n
Vik respektive v ä ster om st ö rtloppsm å let.
F ö r tillfart fr å n ö ster breddas
E75 med nytt av-fartskbrf ä lt. Anslutningsv ä g mot sj ö n
ses ö ver och kompletteras (v ä stra sidan).

S ö der om st ö rtloppsm å let
bereds en parkerings- och uppst ä ll-

2 ningsyta p å
ca 1000 m mellan j ä rnv ä gen och sj ö n.

De b å da utfarterna utf ö rs med manuellt bevakade plankorsningar med j ä rnv ä gen. G å ngv ä gar bereds
till Are Strand respektive st ö rtloppsm å let.

Kostnader redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

Allm ä nna parkeringsplatser i centrala
Are och intill arenorna 34 reserveras f ö r
t ä vlingsarrang ö ren.

Prop.
1985/86:104

5.66
Tillf ä lliga trafik å tg ä rder
o dyl

Skyltning,
orienteringstavlor, avsp ä rrningar, avk ö rnings- och m ö tesramper, breddad plogning f ö r
parkeringsplatser m m.

Extraordin ä ra v ä gh å llningskostnader:
s ä ndningar, saltningar, bortforsling av sn ö , obekv ä ma
arbetstider, f ö rh ö jd beredskap, v ä gbevakning, extra
maskininlejningar.

Kostnader
redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

5.67
Planering, projektledning m m

Extra
personal p å kommunens tekniska avdelning med successivt ö kad
arbetsvolym 1986-1992.

Kostnaden
redovisas som driftkostnad unaer pkt 8.3.

85

Prop.
1985/86: 104

5.7 Teknisk f ö rs ö rjning,
drift o underh å ll

Investeringar till Free-style-arenor redovisas p å pkt 5.185.

5.71 VA-f ö rs ö rjning

Tempor ä ra f ö rst ä rknings å tg ä rder f ö r VA-verk och ledningar, extra personal, extra
leasad maskinutrustning m m.

Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

5.72 Publiktoaletter ochrenh å llning

Tempor ä ra toaletter
f ö r å sk å dare och t ä vlande, 100 st.

Extra lejd renh å llningskapacitet
som ej t ä cks av taxeint ä kter. Kostnader redovisas som driftkostnad under pkt
8.3.

5.73
?!:2D!!y

F ö rst ä rkning av r ä ddningstj ä nsten till motsvarande en kommun med 40 000 inv å nare.

Heldygnsbemanning med 1 brandf ö rman + 3 brandm ä n.
Nuvarande styrka beh å lles som f ö rst ä rkningsstyrka.

Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

Inga kompletterande investeringar f ö ruts ä tts.

5.74 Planering, projektledning m m

Extra personal p å
kommunens tekniska avdelning med successivt ö kad
arbetsvolym 1986-1992.

Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 8.3.

86

Prop. 1985/86:104

5.75
El-f ö rs ö rjning

Befintligt
n ä t och planerad effektutbyggnad f ö re 1992 bed ö ms enligt JKAB t ä cka OS-behoven.

Anordningar
f ö r inkoppling av kraft till radio/TV och televerket, reservkraft m m f ö ruts ä tts ing å i deras
respektive kalkyler under pkt 6 och 7.

5.76
Tele-f ö rs ö rjning

Erforderliga
investeringar och driftkostnader redovisas av televerket - se pkt 6.

87

Prop.
1985/86: 104 5.8 Infrastruktur

5.81
Bro R ö d ö sundet

Bro
ö ver
R ö d ö sundet enligt utredning av statens v ä gverk.

5.82
[lygPlts Molanda

Flygplats
Molanda, J ä rpen. Utbyggnad av befintligt privatflygf ä lt med
bana 1.700 m i kod 3C. Tempor ä rt under OS utrustas flygplatsen f ö r
precisionsinflygning kategori I (ILS). Flygplatsen kommer under OS att
trafikeras med flygplantypen SAAB-FAIRCHILD SS-340 f ö r 34
passagerare.

88

Prop. 1985/86:104
5.9 Sammanst ä llning investeringskostnader Are

POS.
INVESTERINGSDEL . KOSTNAD I 1.OOO-TAL KRONOR ANM.

5.1
T Ä VLINGSARENOR OCH 100 000 Exkl free-style

TR Ä NINGSBACKAR inkl free-style

tot 136 milj kr

5.11
Generellt (exkl 36 160

free-style)

5.111
Markf ö rv ä rv
och 600 arrenden

5.112
Homologisering 100

5.113
Ceremoniplats 1 760

5.114
Utrustning 6 170 Restv ä rde 1 000

5.115
Tidtagning- och 27 530
sekret ä r.utrustn.

5.12
St ö rtlopp H och 18 210

H-komb

5.121
Transportanl ä ggn

5.122
Startomr å den 800

5.123
T ä vlingsbana 1
210

5.124
M å lomr å de 16
200

5.13
St ö rtlopp D, D-komb 17 860

och
Super G-H

5.131
Transportanl ä ggn 5
680

5.132
Startomr å den 630

5.133
T ä vlingsbana 11 550

5.134
M å lomr å de

(enl
5.124, se nedan) -

89

POS.

INVESTERINGSDEL

5.14
Storslalom H och D samt super G-D

5.141 Transportanl ä ggn.

5.142
Startomr å den

5.143
T ä vlingsbanor

5.144 M å lomr å de

KOSTNAD
I 1.OOO-TAL KRONOR 25 830

520

7
800

17
510

Prop. 1985/86: 104

ANM.

5.15
Slalom H och H-komb

5.151 Transportanl ä ggn.

5.152
Startomr å den

5.153
T ä vlingsbanor

5.154 M å lomr å de

(enl.
5.144 se do)

710
180

890

5.16
Slalom D och D-komb

5.151
Transportanl ä ggn.

5.162 Startomr å de

5.163 T ä vlingsbana

bana 1 enl 5.143

5.164 M å lomr å de,

enl 5.144

220

220

Prop. 1985/86:104

POS.
INVESTERINGSDEl KOSTNAD I 1 .OOO-TAL KRONOR ANM

5.17
Tr ä ningsbackar 830

till
5.12-5.16

5.171
Transportanl ä ggn.

5.172
Startomr å den

5.173 Tr ä ningsbanor
830

5.174 ö vrigt

5.18 Free-style (36 000)

5.181 Transportanl ä ggn. 2 270

5.182 Startomr å den 520

5.183
T ä vlingsbanor 5
590

5.184
ö vriga arenakost- 19 190 n å der

5.185
Infrastruktur 8
430

5.2
ADMINISTRATION 4 500

5.21
Organisationskommitt é n

5.22
T ä vlingskommitt é

5.23
Biljettkommitt é

5.24
Transportcentral

5.25
Ackrediterlng

5.26
Arr. sjukv å rdsorg.

5.27
Milit ä r och
polis

5.28
Vakttj. st ä dorg. m m

5.29
Totalt ytbehov 4
500 administration

91

POS.

INVESTERINGSDEL

5.3

PRESSCENTER

5.31

Press

5.32

Fotolab.

5.33

Radio-TV

5.34

Personalrest.

5.35

Service

5.36

Totalt
ytbehov presscenter

Prop. 1985/86:104

KOSTNAD
I 1.OOO-TAL KRONOR ANM. 37 000

37
000

5.4 BOENDE

5.41
OS-byn

5.42
VIP-hotell

5.43
Journalistbyn

5.44
ö vrig personal

5.45
Publik

5
000

5
000

5.5

SERVICE

Ingen
OS-kostn

5.61
Landningsbana p å Aresj ö n

5.62
Helikopterland. plats

5.63
V ä gar

5.64
Bussterminal

2
600

Ing å r pkt
8.38

Ing ä r pkt
8.38

Prop. 1985/86:104

POS.
INVESTERINGSDEL KOSTNAD I 1.OOO-TAL KRONOR ANM.

5.65
Parkering och - Ing å r pkt 8.38 uppst ä llningsytor

5.66
Tillf ä lliga
trafik- - - " - å tg ä rder

5.67
Planering, projekt- - - " -ledning m m

5.7
TEKNISK F Ö RS Ö RJNING, DRIFT O UNDERHALL

5.71
VA-f ö rs ö rjning

5.72
Publiktoaletter och renh å llning

5.73
Brandskydd

5.74
Planering, projektledning m m

5.8
INFRASTRUKTUR 69.500

5.81
Bro R ö d ö sundet
- 38.500

5.82
Flygplats Molanda -
31.000 Restv ä rde 2.500 5.1-5.7 Sunria investeringskostnad
Are 218.600 Exkl free-style

OBS

Free-style
redovisas vad avser investeringskostnad f ö r att ge en uppfattning om vad denna gren skulle
dra i investeringskostnad i de fall den blir olympisk gren 1992.

I
ö vrigt
har ev merkostnader f ö r free-style ej beaktas.

Fortsattt
ing å r ej free-style i kostnadssammanst ä llningar, r ä nteber ä kningar
etc.

B
i 1 ä gor

bi

laga 5 A

"
5 B

"
5 C

"
5 D

"
5 E

ö versiktskarta trafik

ö versiktskarta centrala Are

T ä vlingsarenor " 5 C 2

M å lomr å de st ö rtlopp,
Super G-H " "" "

M å lomr å de
slalom, storslalom. Super G-D

Prop.
1985/86: 104

Bilaga
5a

-c/P-

OVERSIKTSKARTA TRAFIK

o boo 1000
m

*---------------------------- 1-------------- .------------- 1

K-Konsult Froson 1985

Prop. 1985/86: 104

Bilaga 5c

96

Prop. 1985/86:104

/Bilaga
5d

M Å LOMR Å DE ST Ö RTLOPP o SUPER Q-H

o 50 100 ISO 200
tn

I-- 1-- 1-- *-

K-Konsult Fr ö s ö n 1985

"■'MM/i/ie

7 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 104

97

Prop.
1985/86: 104

Bilaga
5e

M Å LOMR Å DE SLALOM, STORSLALOM o SUPER G-Q

4----------- 1---------- 1-

Kl
100 m

-I------- 1------ 1------ 1------ 1------ 1------ ,------- .

K-Konsult-
Fr ö son 1985

1

Prop. 1985/86:104 INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE

6.1
Ö stersunds teleomr å de.
Are

Utredningen
har gjorts p å Telekontoret i Ö stersund, huvudsakligen av
Verner Sj ö lander och Bert Jernbom i samr å d med

•
Telekontoret i Falun

•
Televerket Radio, Farsta

•
Tele Larm AB, Ö stersund

Erfarenheter
fr å n tre tidigare utredningar 1968, 1976 och 1980 samt World Cup t ä vlingar
som genomf ö rts i Are har varit till hj ä lp vid
bed ö mning av vilka krav som kommer att st ä llas p å telen ä tet. Vi
har ocks å f ö rs ö kt att v ä ga in effekter som den nya tekniken kan f ö rv ä ntas ge b å de ifr å ga om n ä tstruktur
och nya anv ä ndarkrav.

Utvecklingen
inom telekommunikationsomr å det ä r ju oerh ö rt expansiv just nu och detta f ö rh å llande g ö r att man
kan t ä nka sig flera alternativa l ö sningar i de enskilda fallen. Givetvis har utg å ngspunkten
genomg å ende varit att man skall anv ä nda den teknik som idag ä r tillg ä nglig och
kommersiellt g å ngbar. I vissa avsnitt bygger dock utredningen p å n ä tdelar
som ä nnu bara finns i l å ngsiktiga planer som kan komma att ä ndras. Det
ligger d ä rf ö r en viss os ä kerhet i ber ä kningarna som kan sl å å t b å da h å llen vad
betr ä ffar kostnaderna.

99

Prop.
1985/86: 104

Om
OS-92 skulle komma att f ö rl ä ggas till Are skulle n ä tutvecklingen
i v ä stra J ä mtland p å verkas mot tidigare digitalise-ring dels genom att
kraven p å nya n ä ttj ä nster ö kar, men viktigaste genom att underlaget f ö r
finansieringen st ä rks p å l ä ngre sikt genom ö kade int ä kter fr å n
internationell trafik.

I
utredningen ing å r inte kostnaderna f ö r trafik fr å n terminalerna
och abonnentv ä xeln ut i det publika n ä tet. D ä remot ing å r
kostnader f ö r trafik mellan Are och Falun inom abonnentv ä xel-system.

6.11
F ö rst ä rkning av trafikapparaten

Telestationen
i Are ut ö kas med 400 nr. F ö rbindelseledningarna inom J ä rpen n ä rf ö rmedlingsomr å de samt
fr å n Ö stersunds fj ä rr-f ö rmedlingsstation till ö vriga FS
ut ö kas.

DATEX-
och TELEX-n ä tet f ö rst ä rks. OPTO-kabeln ä tet byggs ut fr å n N ä lden till
Are. Det f ö ruts ä tts att opton ä tet Ö stersund -N ä lden redan ä r utbyggt. Manuella avdelningar i Ö stersund
(och/eller annan betj ä ningsort inom landet) ut ö kas med 8
expeditionsplatser. NMT-basstationer i v ä stra J ä mtland och NMT-v ä xeln i Sundsvall ut ö kas.

6.12
Abonnentv ä xe1

-
Subv ä xel, 400
nr, till huvudv ä xel i Falun. Ansluts ä ven till 0647-omr å det f ö r avg å ende
trafik och f ö r ankommande nationell trafik till Are-spelen.

-
Datakommunikation fr å n 50
anknytningar.

-
H ä nvisningsdator.

6.13
Terminaler

-
Terminaler f ö r
TELEFEX, TELEFAX och TELEX.

-
DATEX-anslutningar innefattar
DCE (inte DTE abonnentut- jqo rustning).

Prop. 1985/86: 104

Samtalsautomater
i hytter 50 st, i kiosker 30 st.

Mobila
terminaler, NMT 20 st. MBS 50 st och MINICALL 160 st.

6.14
Interna n ä t

Subcenter
(Sporthallen) blir centralpunkt f ö r internt n ä t.

SUBC-m å lomr å den, st ö rtlopp
och slalom samt OS-byn. Kanalisation och kabling f ö r
telefon, data och video. Kablarna avslutas med kopplingsf ä lt.

SUBC-Free-style-arenor.
Ledningsl ä ngd 2 km fr å n m å lomr å de st ö rtlopp.

Videof ö rbindelser
i t ä vlingsbanor f ö r st ö rtlopp och slalom f ö r kameraplatser som ej kan n å s med
radiol ä nk.

6.15
F ö rhyrda 1edn i ngar

Are
- Falun, se pkt 6.25.

6.16
Videof ö rbindelse

Are
- Falun se pkt 6.31 (Televerket Radio)

6.17
Dr1ftkostnader

F ö r
driftservice och beredskapsjour å tg å r sammanlagt 10 manm å nader, testt ä vlingar
inr ä knat.

6.18
Restv ä rden,_merv ä rdeskatt

F ö r
installationer i trafikapparaten ä r restv ä rdet v ä rdet vid tiden d å installationen normalt
erfordas minskat med r ä ntekostnaden. F ö r tillf ä lliga
installationer (terminaler o dyl) ä r restv ä rdet v ä rdet p å materielen efter nedmonteringen min- iq] skad med nedtagningskostnaden.

Prop.
1985/86: 104

Moms
tas ut p å vissa produktioner som levereras av televerket.
Televerket betalar moms p å viss material och entrepren ö rsarbeten
i trafikapparaten, ej p å egna arbeten.

Uppskattningsvis
ä r
5 % av totalkostnaden moms.

6.19
Larm- och bevakningsanl ä ggningar i Are

Fasta
larmanl ä ggningar:

inbrottslarm

-
passagekontroll

-
TV-bevakning

102

Prop.
1985/86: 104

6.2
Faluns teleomr å de, Falun

Telekommunikationsomr å det
utvecklas mycket snabbt. Nya och f ö r n å got å r sedan ok ä nda faciliteter introduceras i en j ä mn str ö m. Detta
medf ö r givetvis att kraven fr å n anv ä ndarna av de olika tj ä nsterna ocks å
utvecklas och sk ä rps i motsvarande grad. J ä mf ö r man den
nu aktuella utredningen ang OS 1992 med exempelvis den utredning som gjordes
inf ö r olympiska spel i Falun/ Are 1988 finner man f ö ljaktligen
de mest markanta skillnaderna i de sk ä rpta kraven fr å n anv ä ndarna. Som ett exempel, som inte alls fanns med i
tidigare utredning, kan n ä mnas ett separat Kabel-TV-n ä t med en
kapacitet av 20 kanaler inom omr å det Olympiabyn - t ä vlingsarenorna i Falun.

N å gra
principiella skillnader n ä r det g ä ller uppl ä ggningen i ö vrigt finns egentligen inte, utan skillnaderna f å r h ä nf ö ras till
den tekniska utvecklingen och de ö kade kraven fr å n anv ä ndarna.

6.21
F ö rst ä rkning av trafikapparaten

F ö r att
klara f ö rv ä ntad ö kning av telefon-, text- och datatrafik erfordras
f ö rst ä rkning av f ö ljande n ä tdelar.

•
Telefonstationer i
Falu-regionen ut ö kas vad g ä ller kapacitet f ö r lokal-, n ä r-, riks-
och utlandstrafik samt f ö r anslutning av vanliga telefonapparater, automater
och abonnentv ä xel.

•
Lands- och rikslinjen ä tet tillf ö rs flera
f ö rbindelser, s å att teletrafiken till, fr å n och
inom Falu-omr å det kan flyta med normal framkomlighet.

103

Prop.
1985/86: 104

•
lokal linjen ä tet i
Falun byggs ut f ö r att ge erforderlig kapacitet f ö r
anslutning av Lugnet-omr å det, OS-byn samt de bostadsomr å den som
planeras bli tagna i anspr å k f ö r inkvartering.

•
telefonautomater uppsattes till
ett antal av ca 300 st f ö r att tillgodose i f ö rsta hand publikens behov av
tillg å ng till telefon.

•
text- och datastationer i Falun
ut ö kas f ö r att ge anslutningsm ö jlighet f ö r de
text- och dataterminaler, vilka i f ö rsta hand arrang ö rer och massmedia beh ö ver.

•
mobiltelefonn ä tet (NMT)
ges ut ö kad kapacitet.

•
datavisionsn ä tet ges s å dan
kapacitet att det blir m ö jligt att i databasen lagra t ex start- och
resultatlistor, perso,nuppgifter om de aktiva m m. Uppgifterna kan sedan enkelt
och snabbt s ö kas via terminal av arrang ö rer och
massmedia.

6.22 5 ° ""SDY5*fI

En
abonnentv ä xel med ca 1.000 anknytningar inom Lugnetomr å det samt
ca 400 anknytningar i OS-byn uppsattes. V ä xeln anslutes med ca 200 ledningar till
telefonstation i Falun och f ö rses med utrustning f ö r betj ä ning av
10 telefonister. F ö r att under-V ä tt telefonisternas arbete f ö rses v ä xeln med
s k h ä nvisningsdator. Mellan v ä xlarna i Falun och Are anordnas direktledningar.
Detta inneb ä r att trafik mellan en anknytning i Falun och en
anknytning i Are ej beh ö ver g å via allm ä nna telefonn ä tet.

6.23
Terminaler

F ö r att
utnyttja de olika teletj ä nsterna har r ä knats med f ö ljande olika typer av terminaler. Uppskattat antal
av resp anges inom parantes - telex (105), teletex (30), telefax (55), modem f
datavision (250), modem f datex (55), mobils ö kare (310), vanlig
telefonapparat (1.000), mobil telefonapparat, typ NMT 104 (20) samt diverse
tillsatsutrustningar t ex telefonsvarare.

Prop.
1985/86:104

nummers ä ndare, h ö gtalarunderst ä l1 m fl.

Telefonapparater,
som anslutes till abonnentv ä xeln, ing å r i 6.22.

Terminaler
(TV-apparat + ev tangentbord) f ö r anslutning till datavisions-n ä t och
kiibel-TV-n ä t ä r ej inr ä knade i angiven kostnad.

6.24
lD*?![Dt " ä t

F ö r
radio/TV:s behov av ljud- och videof ö rbindelser byggs ett kabel-n ä t mellan
resp t ä vlingsarena och "broadcasting centre" (IBC). Erforderliga
videof ö rbindelser fr å n l ä ngdskid å kningen ute p å sp å rslingan ing å r dock i 6.31.

F ö r att ge
arrang ö rer, massmedia och aktiva m ö jlighet att f ö lja aktiviteterna vid de olika arenorna, byggs ett
n ä t f ö r kabel-TV med en kapacitet av 20 kanaler. Uttag f ö r
anslutning anordnas bl a i varje rum i OS-byn och vid kommentatorsplatserna p å resp t ä vlingsarena.

Behovet
av f ö rbindelser f ö r radio/TV-s ä ndningar till/fr å n Falun ä r inr ä knade
under 6.25 vad g ä ller ljud och under 6.31 vad g ä ller
video.

6.25
[ ö rhyrda ledningar (ljudf ö rbindelser)

F ö r
radio/TV:s behov av programf ö rbindelser m m till/fr å n Falun
anordnas fasta f ö rbindelser mellan huvudcentralen i Falun (IBC) och
undercentralen i Are (SUB-IBC). F ö r anslutning till nationella/internationella n ä t f ö r radio-
och TV-uts ä ndning anordnas fasta f ö rbindelser
mellan IBC i Falun och central i Stockholm. Kostnad f ö r video-f ö rbindelser
till/fr å n Falun anges dock under 6.31.

105

Prop.
1985/86:104

6.26
Vi deof ö rb1nde1ser

Kostnad
f ö r anordnande av erforderliga video-f ö rbindelser Falun-Are och
Falun-Stockholm anges under 6.31.

6.27
Driftkostnader

Funktionen
hos anl ä ggningarna f ö r telekommunikation m å ste i m ö jligaste
m å n s ä kerst ä llas. Vid behov ska fels ö kning/felav-hj ä lpning
eller annan t ä nkbar å tg ä rd, t ex omkoppling, snabbt kunna p å b ö rjas. F ö r detta
kr ä vs ut ö kade personella insatser motsvarande ca 30 manm å nader
(inkl testt ä vlingar) i form av jourtj ä nstg ö ring
eller liknande, samt ut ö kad reservdelsh å llning.

F ö r
installationer i trafikapparaten ä r restv ä rdet v ä rdet vid tiden d å installationen normalt
erfordras minskat med r ä ntekostnaden. F ö r tillf ä lliga
installationer (terminaler och dylikt) ä r restv ä rdet v ä rdet p å materielen efter nedmonte-ringen minskad med
nedtagningskostnaden.

De
produkter och tj ä nster, som televerket tillhandah å ller, ä r endast
delvis moms-belagda. I princip betalas ingen moms p å det f ö r ä dlade v ä rdet av t
ex telefonstationsutrustning utan enbart p å de ing å ende komponenter, som k ö pes p å ö ppna
marknaden.

Ing å ende moms
uppskattas d ä rf ö r utg ö ra 5 % av totalt angivet belopp.

6.29
l: ä r!?.2ch_beyakningsanl ä ggn1ngar

Anl ä ggningar
anordnas f ö r:

-
inbrottslarm

-
passagekontroll

-
TV- ö vervakning

106

Prop. 1985/86: 104

6.3
Televerket Radio

Televerket
Radio har i samarbete med Faluns och Ö stersunds teleomr å de samt Sveriges Radio
utarbetat en mycket prelimin ä r kalkyl utvisande televerkets kostnader f ö r
ljudradio- och TV-distribution mellan t ä vlingsplatserna och till utlandet vid ett svenskt
vinter-OS 1992.

Kalkylen
ä r
baserad p å tillsammans med Sveriges Radio bed ö mda ö verf ö ringsbehov
mellan t ä vlingsplatserna och till utlandet. Kostnaderna
anges i 1985 (januari) å rs prisniv å och baseras p å
grova uppskattningar. Vi f ö ruts ä tter att
rundradiofonden inte ska belastas med kostnader f ö r radio- och
TV-verksamheten.

Om
spelen skulle f ö rl ä ngas t ex tre dagar p å verkas kostnaderna
marginellt s å vida inte fler TV-f ö rbindelser mellan Are och
Falun eller Falun och utlandet skulle erfordras. S å dana
extrakostnader har ej medtagits.

Ut ö ver nedan
angivna behov kan det bli aktuellt att utl ä ndska programf ö retag kommer med egna transportabla jordstationer.
Omkostnaderna h ä rf ö r brukar betalas av resp land och har ej medtagits
i kalkylen.

6.31
l" É Si?r2"95!595iD3?r

F ö r att m ö ta de f ö rv ä ntade
kraven beh ö vs en avsev ä rd utbyggnad av televerkets anl ä ggningar.
I viss utstr ä ckning kan detta ske genom tidigarel ä ggning av
planerade ut ö kningar/moderniseringar. En stor del av
utrustningen kan emellertid senare nyttjas i televerkets normala verksamhet. D ä rvid m å ste dock
flyttning av utrustning ske till andra orter.

Efterf ö ljande
sammanst ä llning visar hur den uppskattade totala
bruttoinvesteringskostnaden (materiel och d ä rmed f ö renade
arbetskostnader) p å ca 92 milj kr kan h ä rledas ur olika investerings ä ndam å l .

107

Prop.
1985/86:104

Bruttoin-
Restv ä rde vestering Lokala f ö rbindelser f ö r bild och ljud samt kontroll- och kopplingsutrustning
p å t ä vlingsplatser och masterkontroll

-
Are 6,5

-
Falun 8,5

TT" 10

F ö rbindelser
f ö r bild och ljud

mellan Are och Falun 20 13

Aterg å ngsf ö rbindelser
(6 st TV-

tittar)
fr å n Falun till Are 30 18

F ö rbindelser
fr å n Falun till

utlandet 27 17

SUMMA
92 58

Netto
speciellt f ö r OS 34 milj kr

Kostnader
f ö r lokala kabelbundna f ö rbindelser inkl kabel-TV-n ä t i Are
och Falun samt ljudf ö rbindelser huvudsakligen kommentatorf ö rbindelser
fr å n Are till Falun och Falun till utlandet ing å r i den
separat l ä mnade teleomr å deskalkylen. Detta g ä ller ä ven
telefontj ä nster (v ä xlar o dyl).

De
angivna kostnaderna ä r ber ä knade p å i huvudsak nu k ä nd teknik och utrustning. I
vilken omfattning den tekniska utvecklingen p å verkar angivna kostnader
beror inte enbart p å utrustningens pris och kapacitet utan ä ven p å de krav
och f ö rv ä ntningar anv ä ndarna st ä ller p å ny teknik och utrustning.

Den
f ö r OS beh ö vliga investeringen ryms inte inom televerkets
normala investeringsramar, varf ö r televerket ej kan finansiera dessa med egna medel
utan vi f ö ruts ä tter att medel h ä rf ö r erh å lls fr å n
OS-kommitt é n.

F ö r genomf ö randet av
bruttoinvesteringen erfordras under 1990 ca 35 milj kr och 1991 ca 57 milj kr.
Restv ä rdet ca 58 milj kr ber ä knas kunna utnyttjas f ö r
televerkets investeringar med 32 milj kr 1993 och 26 milj kr 1994. N å gra r ä ntekostnader
har inte inr ä knats.

108

Prop. 1985/86:104

5.32
Driftkostnader

F ö ljande
sammanst ä llning f å r betraktas som prelimin ä r avsedd
att belysa storleksordningen av de kostnader som skall belasta OS-kommitt é n och
inkludera ett begr ä nsat f ö r-OS 1991. Merparten av kostnaderna utfaller till
betalning i samband med spelen varf ö r behov av f ö rskottsmedel f ö r detta ej beaktas i denna kalkyl.

F ö rplanering
och projektering 5

Utbildning
och bemaning f ö r distribution, ö vervakning och| service

F ö rbindelsebest ä lIningskontor|
Frekvensplanering

Hyra
av jordstation, satellittran-sponder, helikopter, reportagel ä nk,
terminalvagnar m m

Avg å r int ä kter fr å n utl ä ndska
programf ö retag

Netto
11 milj kr

6.33
Lokaer

Televerket
f ö ruts ä tter att arrang ö ren utan kostnad f ö r televerket
tillhandah å ller ä ndam å lsenliga lokaler f ö r tillf ä llig
uppst ä llning av teknisk utrustning, expeditioner, personalrum och f ö r andra
motsvarande ä ndam å l liksom erforderlig v ä rme,
elektrisk energi inkl reservkraft, VVS och s ä kerhetsbevakning.

Vidare
f ö ruts ä tts att arrang ö ren tillf ö rs ä krar televerket logim ö jligheter
f ö r tj ä nstg ö rande driftpersonal (ca 25 personer i Falun och ca
15 i Are) under t ä vlingsperioden i n ä ra anslutning till
masterkontrollerna.

Lokalbehov i
direkt anslutning till Sveriges Radio:

St ö rtloppsm å l

20
m

5
kVA

Slalomm å l

20
"

5
"

IBC Are

100
"

10
"

IBC Falun

200
"

15
"

L ä nkterminal
vid

hoppbacken Falun

20
"

10
"

109

Prop.
1985/86: 104

Bilparkering
i anslutning till IBC Are 10 platser Bilparkering i anslutning till IBC
Falun 15 platser

Uppst ä llningsplatser
utomhus (inh ä gnad) f ö r transportabla satellitstationer med fri sikt mot
s ö der

-
Are 60 m 15 kVA

-
Falun 120 m 30 kVa

Tillg å ng till
lokalerna ca 4 m å nader f ö re och 1 m å nad efter OS.

6.34
Sanmanf attning

F ö r radio-
och TV-distributionen ä r det uppskattade kostnaderna f ö ljande
(1985 (januari) å rs prisniv å ).

Totalinvestering

92 milj kr

- avg å r restv ä rde

-58 "

Driftkostnad

+13 "

- avg å r int ä kter
fr å n ut-

l ä ndska programf ö retag

-2 " "

Budgetreserv
15 %

7 ri II

Nettokostnad
(exkl r ä nta)

att
belasta OS-budgeten

52 milj kr

Radio-
och TV- ö verf ö ringar klassas f ö r n ä rvarande
som teletj ä nst, varf ö r moms ej tillkommer. D ä remot ing å r i ovann ä mnda
kostnader moms p å den materiel televerket m å ste k ö pa in.

Bilagor

Are
f ö rbindelsebehov bilaga 6A

Falun
f ö rbindelsebehov " 6B

F ö rbindelser
utlandet " 6C

110

Prop. 1985/86:104 Samnanst ä llnlng investeringar och drift

POS.

INVESTERINGSDEL

KOSTNAD I

1.OOO-TAL
KRONOR

ANM.

6

INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE

233 000

Restv.tot 93 000

6.1

Ö STERSUNDS
TELEOMR.

52 500

Restv tot 16 400

6.11

F ö rst ä kning trafik apparaten

28 800

Restv 10 700

6.12

Abonnentv ä xel

6 100

Restv 1 900

6.13

Terminaler

8 600

Restv 2 100

6.14

Interna n ä t

2 300

Restv 300

6.15

F ö rhyrda ledningar

Ing å r 6.25

6.'16

Videof ö rbindelser

Ing å r 6.31

6.17

Driftkostnader

700

6.19

Larm och bevakning

6 000

Restv 1 400

anm

F ö r Free-Style tillkommer kostnad om
ca 1 milj kr f ö r interna n ä t.

6.2 FALUNS TELEOMR Å DE 77 800 Restv tot 18 600

9

200

10

000

4

000

13

000

2

300

6

000

6.21
F ö rst ä rkning av 33 300 Restv 11 400 trafikapparaten

6.22
Abonnentv ä xel 9
200 Restv 2 800

6.23
Terminaler 10 000 Restv 3 000

6.24
Interna n ä t 4
000 Restv 200

5.21
F ö rhyrda ledningar

6.21
Videof ö rbindelser Ing å r 6.31

6.27 Driftkostnader

6.29 Larm och bevakning 6 000 Restv 1 200

Prop.
1985/86: 104

OOO-TAL KRONOR

ANM.

103
000

92 000

Restv
tot 58 000

Restv
10 000

Restv
13 000

Restv
18 000

POS.
INVESTERINGSDEL

6.3
TELEVERKET RADIO

6.31 Investeringskostnader

Lokala
f ö rbindelser 15 000 f ö r bild och ljud

F ö rbindelser
bild 20 000 och ljud Are-Falun

Ä terg å ngsf ö rbind- 30 000 elser fr å n Falun
till Are

F ö rbindelser
27 000 Restv 17 000

Falu-utland

6.32 Driftkostnader 11 000

TELEVERKET RADIO Rundradio, Rrt A

BILAGA 6A

1935-03-28
1985-04-10 Rev.

Å RE,
VINTER-OS 1992

H K

Transportabla
jordstationer f ö r ö verf ö ring via satellit

St ö rtlo

PP

Slalom

Free-style

os-byn

10
TV-kanaler i kabel-TV-n ä t, f ö r "tittar"

SUB - IBC

Teknik

Bokning

Radiol ä nkcent ra 1

Ifn-

-v ä xel

os

50

ankn

+

15

HL

(IBC = International Broadcasting Centre)

5 st
telex, telefax etc,

8 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 104

TELEVERKET RADIO Rund radio, Rrt 4

FALUN

VINTER-OS 1992

BILAGA 6B

1
985-03-28 1985-04-10 Rev.

Kabel-TV

n ä t 20 kanaler

tittar"

Tfn Vx

os

150 ankn 50 HL

Tfn vx RR

250 ankn

(lokalt)

Telex Telefax 10 st

SP Ä R-SLINGA

video

video

stereopar

120 lokalpar

I

Backhoppning

lob

v ideo

video

stereopar

1 34 lokalpar

video

v ideo

stereopar

3t

TERMINERING

Video
UTLANDET

10
st

Stereopar
1 5 st

7 kHz lo st

Skr ids-sko

9b lokalpar

video

video

stereopar

122 lokalpar

Xt

tt

4-t r å da r 240 st

Ishockey A

video

video

s tereopar

158 lokalpar

xn

>

Ishockey

os-byn

PRESS

video

video

stereopar

120 lokalpar

video

video

stereopar

lokalpar

1

v idee o

1
stereopar

lokalpar

20 lokalpar

Xjr

tt

ir

U

J

<

CU

H

z

UJ

u

ai

O

:<

Z

.J

M

1-4

O

7.

2

i-i

:>:i

Q

U O

<

H tQ

C £

~ir

"nr

Transportabla
jord-stationer f ö r ö verf ö ring via satellit.

Ä UE
-FALUN- Are

video

4 ♦ 6

■sr"

st Storaopar 6 st

♦ 6 st

4 - t r å da r

75st 7 kHz

20 st

TELEVERKET RADIO Rundradio, Rrt M

VINTER-OS 1992

BILAGA 6C

1985-04-10

Bildf ö rbindelser

SVT EBU

115

Prop.
1985/86:104 RADIO- OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 92 I FALUN OCH ARE

7.1
Policy. f ö ruts ä ttningar

En
absolut f ö ruts ä ttning f ö r att moderna olympiska spel blivit internationella
storh ä ndelser och d ä rmed av stort PR-v ä rde f ö r v ä rdnationen
ä r
en val fungerande massmediabevakning. Radio och TV ger m ö jligheter
f ö r i stort sett hela jordens befolkning att f ö lja
spelen och ett stort ansvar å vilar arrangerande lands rundradiobolag.

Insatserna
fr å n de ansvariga radio- och TV-bolagen vid de olympiska spelen under
60-, 70- och 80-talen har varit betydande och absolut senaste
"state-of-the-art" hos teknisk utrustning har utnyttjas.

En
utg å ngspunkt f ö r Sveriges Radio-bolagens planering inf ö r OS 92 i
Falun/Are ä r att h å lla samma h ö ga standard och s ä kerhet som under tidigare
spel.

Det
direkta underlaget f ö r denna rapport ä r erfarenheter och uppgifter
fr å n tidigare olympiska spel fr ä mst vinter-OS i Sarajevo.

Radio-
och TV-bevakningen av OS 92 i Falun och Are har ur RR's och SVT's synpunkt tv å syften

att
bevaka samtliga t ä vlingsevenemang inkl invigning och avslutning och
erbjuda alla nationer som s å ö nskar multinationella oredigerade tv-program. Tre
multilaterala kanaler planeras. Radiobevakningen inneb ä r
produktion av internationellt ljud.

att
mot betalning erbjuda resurser f ö r unilateralt riktat material. I f ö rsta hand
avses resurser f ö r produktion av egna radio- och TV-program och
inslag f ö r ö verf ö ring till hemlandet.

116

Prop. 1985/86: 104

Vissa
nationer, t ex USA och Japan fordrar vanligen avsev ä rda
resurser och arrangemang ut ö ver denna service. Man tar med sig stora m ä ngder
egna tekniska resurser som kr ä ver lokaler, kameraplatser, parkeringsytor, kraftf ö rs ö rjning, f ö rbindelser
etc. Detta har ej beaktats i kalkylen.

Riksradions
och Televisionens egen programverksamhet i samband med OS ligger utanf ö r denna
kalkyl.

Televerket
Radio/Rundradio svarar f ö r alla f ö rbindelser enligt det ordinarie avtalet mellan
bolagen. Normalt avses d å all ö verf ö ring av programmaterial med tillh ö rande kommandof ö rbindelser
till och fr å n samt mellan produktionsplatserna. Inom produktionsplatserna
svarar normalt programbolag sj ä lva f ö r erforderliga f ö rbindelser. P å grund av
den stora omfattningen och komplexiteten hos vissa arrangemang (utf ö rs å kning o l ä ngd å kning p å skidor)
kommer Televerket att svara ä ven f ö r vissa ö verf ö ringar mellan enskilda kameror och OB-enheterna.

RR
och SVT har f ö rsett Televerket med uppgifter om de aktuella f ö rb i
ndelsebehoven.

Radions
och TVs behov av teletj ä nster ä r omfattande. Uppgifter om dessa behov har ö verl ä mnats
till Televerket. Kostnader f ö r detta har inte medtagits i kalkylen.

T ä vlingsprogrammet
som redovisas i bilaga 7A utg ö r den prim ä ra planeringsbasen som direkt best ä mmer
omfattningen av insatser i form av tekniska resurser och personal. Programmet ä r
utarbetat inom SVT i avsikt att minimera resursbehoven. Ä ndringar
i f ö rh å llande till bilaga 7A medf ö r
sannolikt kostnads ö kningar.

Policyn
vid kalkylering av kostnader f ö r tekniska resurser har varit att i m ö jligaste
m å n undvika investeringar. RR's och SVT's egna resurser r ä cker bara
till att t ä cka en br å kdel av resursbehoven. Planeringen f ö ruts ä tter att
avsev ä rda resurser i b å de apparatur och personal kan 'hyras fr å n fr ä mmande l ä nders
rundradioorganisationer, fr ä mst inom Norden.

117

Prop.
1985/86:104

Radio-
och TV-centra i Falun och Are kr ä ver emellertid omfattande installationer och
specialutrustningar som inte ä r m ö jliga att hyra eller å tervinna.

Alla
priser ä r ber ä knade i prisl ä ge januari -85 och inkluderar merv ä rdeskatt.

I
allt ö kande grad har det blivit regel vid olympiska spel att v ä rdlandet
tar betalt av g ä stande radiobolag f ö r exklusiva tj ä nster s å som
redaktionsrum med inredning och utrustning, studioutnyttjning, reportageteam,
videobandredigering etc.

Det
ä r
allts å rimligt att r ä kna med int ä kter som inte ä r f ö rsumbara.

Samtliga
lokaler anskaffas, byggs och grundinredes av arrang ö ren utan
kostnad f ö r Sveriges Radio-koncernen. Programbolagen svarar f ö r
installation av teknisk utrustning.

Arrang ö ren
svarar f ö r kraftf ö rs ö rjning enligt specifikationer

fr å n
Sveriges Radio.

Arrang ö ren
svarar ocks å f ö r reservkraft f ö r fasta anl ä ggningar

s å som
Radio- och TV-center i Falun och Are.

SVT
svarar f ö r reservkraft p å OB-platser.

Arrang ö ren
svarar f ö r att elektriska signaler representerande
tidtagning och resultatredovisning ö verf ö res kostnadsfritt till SVT's utrustning.

Den
tid som st å tt till f ö rfogande f ö r SR-bolagen f ö r att framst ä lla kalkylen har varit anm ä rkningsv ä rt kort.
Felbed ö mningar och gl ö mda kostnader kan s å ledes f ö rekomma.

SR
f ö ruts ä tter att koncernens kostnader f ö r
bevakning av olympiaden enligt ovan inte belastar rundradiofonden. Kostnaderna
f ö r produktion enligt h ä r angivna f ö ruts ä ttningar betalas av OS-kommitt é n enligt
s ä rskilt avtal mellan kommitt é n och SR-koncernen.

118

Prop. 1985/86: 104

7.2
Sammanfattning av kostnader

Sammanst ä llning av
ing å ende kostnader redovisas i bilagorna 7A - 7H.

7.21 Driftkostnader

Tekniska
resurser p å arenor (bil 78) Tekniska resurser i radio- och
TV-centra (bil 7C)

-
Falun

-
Are

Personalkostnader
(bil 7D) Planeringskostnader (bil 7G) ö vriga driftkostnader (bil 7E)

SUMMA
DRIFTKOSTNADER

14,3
milj kr

3.2

1,0

27,1

24,0

7,8

77,4

milj kr

7.22
Anskaffningskostnader

P å arenorna
(bil 7B)

I
radio- och TV-centra (bil 7C)

-
Falun

-
Are

3,4
milj kr

11,2
" " 2,7 " "

SUMMA
ANSKAFFNINGSKOSTNADER 17,3 milj kr

7.23 Totala
kostnader

•
Driftkostnader 7.21

•
Anskaffningskostnader 7.22

77,4
milj kr 17,3 "

SUMMA KOSTNADER

94,7 milj kr

7.24 I[!*'?5S![

Enligt
kalkyl (bil 7H)

10,0
milj kr

7.25 Nettokostnader

t
Totala kostnaden • Int ä kter

7.23
7.24

94,7
milj kr 10,0 "

SUMMA NETTOKOSTNADER

84,7 "

7.26
LilSYlltetsbehov

Merparten
av kostnaderna s å som teknikhyror och personalkostnader utfaller till
betalning i samband med spelen. Eventuella behov av f ö rskottsmedel
f ö r detta har ej beaktas.

F ö r
anskaffning av teknisk material och planering kr ä vs en tidigare tillg ä nglighet.

F ö r
anskaffningar:

1:a
kvartalet

1990

5,0 Mkr

3:e

1990

3,4 "

4:e

1990

8,9 "

F ö r planering

1:a
kvartalet

1987

0,9 Mkr

1:a

1988

3,7 "

1:a

1989

2,6 "

1 -. a

1990

3,3 "

1: a

1991

10,7 "

1:a

1992

2,8 "

7.3
Lokalbehov

Behoven
redovisas i detalj i bilaga 7F.

Sammanlagt beh ö vs
uppskattningsvis:

I radio- och TV-centret i
Falun I radio- och TV-centret i Are Kommentatorhytter o dyl p å arenorna

6.025
kvadratmeter

655
1.700

I angivna ytor ej
erforderliga ytor f ö r utl ä ndska TV-bolag.

120

Prop.
1985/86:104

Radio-
och TV-verksamhet st ä ller s ä rskilda krav p å lokaler. Det g ä ller en stabil kraftf ö rs ö rjning
till elektroniken, v ä l tilltagna ventilationsanl ä ggningar
f ö r att leda bort f ö rlustv ä rme samt god ljudisolering for studiolokalerna.

Lokalerna
skall vara v ä l samlade, huvuddelen m å ste vara
i samma byggnad.

Ber ä kningen
har tagit h ä nsyn till Televerkets behov av utrymme f ö r
termineringsutrustning och f ö rst ä rkaranl ä ggningar i radio-och TV-centra.

S ä rskilt
viktigt ä r att erforderliga uppst ä llningsytor
f ö r OB-bussar st ä lls till f ö rfogande vid arenorna.

I
anslutning till TV-centra erfordas parkeringspaltser f ö r 150
bilar i Falun och 50 i Are.

H ä nsyn m å ste tagas
till behoven av kameraplatser p å arenorna.

BILAGOR

Bilaga
7A T ä vlingsschema

7B Behov av
tekniska resurser f ö r arenabevakning

7C Behov av
tekniska resurser i radio-och TV-centra

i Falun och Are

"
7D Driftpersonal - behov och kostnader

"
7E ö vriga driftkostnader

"
7F Lokalbehov f ö r radio och TV

"
7G F ö rplanering

7H Int ä ktskalkyl

121

Prop. 1985/86:104

BILAGA 7A

I9P.5-03-IO

*ke Iwarison/Hu

ö ppningsceremont Backhoppning

70 m 90 m

31 ti

1 on

2

to

3 fr

4 lo

5 S Ö

6

7 ti

8 01

9 to

10

fr

11 lo

S3

14-16

13-16

13-16

Ldngddkning

komb

15
km H

30
km H

9-12

12-14
9-11

Stafett

50 km H ll « 10 , H 15
km koi* 5 km D 10 km 0 ?0
km D

9-11

9-11
12-13

9-n

9-1?

Q-:,

Stafett Skidskytte

4x5 0 10 km ;0 km

9-n

9-11

-
9-11

Stafett Alpint (*rt) -

fl « 7.5
km Slalom H Storslalom B

Super G H St ö rtlopp H

Slalom
D

11-13

11-13

11-13

10-14

9-12
10-15

10-16

Skridsko

Storslalom 0 Super f, 0

St ö rtlopp
D 500 m H 1.000m H

1.500 m H 5.000 m H 10.000
m H

SOO m D 1.000 m D

11-13

11-13

10-11
12-13

10-13

10-12

11-13
10-12

10-14

10-12

9-13

Rodel

1.500
m 0 3.000 m B 1-mans H/O
2-mans H

10-12
8-10

e-10

13-15

10-12
13-15

13-15

Bob

2-mans H 4-mans H

13-15

13-15

13-15

13-15

Konstikning

Obl. H Kort progr H
Fria H

Obl. D Kort progr 0
Fria D

Isd. obl. 1 Isd. obl. 2 Fri dans

12-17

14-17

8-12

15-17
19-22

8-12

19-22
17-20

19-22

Ishockey

Par kort progr Par fria Uppvisning

A S

13-20
13-20

13-20

19-22
13-20

13-20

19-22

13-20

13-20

1 13-20

13-20

13-20

13-20

13-20

17-li
l3-!7

Avslutning

15.3C

OBS

Detta
tävlingsschema framtaget endast som underlag förteräkning SR:5 insatser

vid
OS 92.

122

Prop. 1985/86:104

BILAGA 78

BEHOV AV TEKNISKA RESURSER F Ö R ARENABEVAKNING.

Samtliga arenor tv-bevakas med konventionell OB-teknik,
egna eller inhyrda enheter. Evenemangens art, storlek och vikt kr ä ver att OB-bussarna m å ste kompletteras med ett st ö rre antal l ö sa kameror och annan tv-teknisk
utrustning.

S ä rskilda
l ä nkar eller speciella fiberkabel
system m å ste arrangeras f ö r ö verf ö ring av kamerasignaler fr å n otillg ä ngliga platser till OB-bussarna.

Radions behov av teknik p ä arenorna inskr ä nker sig i stort sett till
kommentatorsystem.

Sammanst ä llningen nedan redovisar behoven av tekniska resurser arenavis.

1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.

PLATS/GREN
OB

KAMEROR

VB

SLO-MO

TEXTG

DVE

KOMM-ENH

FALUN/LUGNET:

Ishockey A Konst å kning 1

10

2

3

2

52

Ishockey
B 1

10

2

3

2

40

Skridsko
1

10

2

2

2

41

Skidor Skidskytte 1

20

2 ,

2

2

40

Backe
1

7

2

2

2

46

Bob/Rodel
1

20

2

3

2

32

Å RE:

Slalom
etc 1

10

2

2

2

49

St ö rtlopp etc 1

15

2

2

2

49

SUMMA:
8

102

16

19

16

8

349

Kalkylen
f ö ruts ä tter att OB-enheterna inhyres
kompletta med ovanst å ende
utrustning.

Programbolagen r ä knar med att sj ä lva
svara f ö r reservkraft med mobila aggregat p ä samtliga arenor. Om kollisioner
mel lan t ä vlingar kan undvikas i rimlig grad
torde visst sambruk kunna å stadkommas.

123

Prop. 1985/86:104

Sammanlagt 5 st aggregat beh ö vs:

-
Are/slalom
och st ö rtloppsbackarna gemensamt

-
Backe och
bob/rodel gemensamt

-
Ishockey A
och konst å kning

-
Ishockey B
och skridsko gemensamt

-
Skidor och
skidskytte

2.
EKONOMISK ANALYS.

Hyrestiden
f ö r OB-enheter ä r i genomsnitt 20 dagar per enhet
inkl riggning, produktionstid samt rivning.

Kostnader:

a) OB-bussar. Kostnad kkr

{H=hyra, A=an-skaffning)

Marknadspriset p ä dagshyra f ö r en
modern

OB-buss kompletterad till erforderlig niv å

(10 kameror, extra
slow-motion, vb, textge

nerator och digitala videoeffekter) ä r

68 kkr

8 st bussar i 20 dagar blir H =10.880

b) Extra kamerakedjor.

10 st i 17 dagar f ö r 3.1 kkr/dag H = 527

c) Kommentatorenheter (inkl monitorer).

Hyreskostnaden ber ä knas till ca 5 kkr/enhet.

F ö r
erforderliga 349 enheter blir kostnaden

ca H = 2.160

Ink ö p av
kommentatormonitorer, 3 st till

varje hytt f ö r 2.8 kkr/st. A = 2.932

d) Gemensamt HF-kommandosystem.

Sambandssystem via HF inklusive person-

s ö karsystem. A = 400

d) Reservkraftaggregat.

Hyrestid 20 dagar, 7.4 kkr/dag och 5 enheter

ger H = 740

e) Sammanst ä llning av kostnader.

SUMMA HYRESKOSTNADER: 14.307 kkr Kostnaderna utfaller
till betalning under l:a kvartalet 1992.

SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER: 3.332 kkr Likvida medel
beh ö vs 3:e kvartalet 1990.

124

Prop. 1985/86: 104 BILAGA 7C

BEHOV AV TEKNISKA RESURSER I RADIO- OCH TV-CENTRA I FALUN
OCH ARE 1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.

a) FALUN/LUGNET.

Radio- och tv-centret i Falun/Lugnet ä r knutpunkten f ö r all verksamhet, s ä v ä l tekniskt som administrativt. Alla
inkommande signaler fr å n
arenorna p å Lugnet och Å re termineras h ä r. Signalerna bearbetas vid behov
och sammanst ä lls till tre parallella utg å ende multilaterala tv-kanaler. En unilateral
kanal produceras i centret.

Samtliga 349 kommentatorledningar termineras och rangeras
till r ä tt mottagarland i RR/SVT-centret.

Faciliteter f ö r kommentering fr ä n tv-monitoer, sk off-tube kommen-tering erbjudes.

Registrering och bearbetning f ö r unilateralt bruk av materialet SDm
ö verf ö rts fr å n t ä vlingsarenorna sker i vb-centralen
med sina 8 vb-block.

Anl ä ggningen
ä r tekniskt komplex och kr ä ver avsev ä rda tekniska installationer.

Vidare inneh å ller centret tv- och radiostudior f ö r g ä stande rundradiobolag,
redaktionslokaler f ö r dessa, central administration, bok-ningskontor,
f ö rr å d och underh ä llsverkst ä der.

Teknisk
apparatur:

25
st
outrustade radiostudior 6 st utrustade

26
st tv-redaktioner
med f ö rbindelser och grundutrustning

2 st tv-studior utrustade med

-
3 kameror

-
bildmixer

-
ljudmixer

-
textgenerator

-
ljusreglering

-
installationsmateriel

(Planeringen utg å r fr ä n att f ö rs ö rjning sker med mindre OB-bussar.)

VB-central

-
16 vb-maskiner
grupperade i 2-maskinsblock

-
underv ä xel

2 st ENG-block 2 st ENG-team

125

Prop.
1985/86:104

15
st kommentatorenheter f ö r off-tube

Masterkontroll
fr å n EBU

-
4 st PK'n

-
dispatch

-
kommentatorv ä xel

Central
v ä xel, gr ä nssnitt mot Televerket

HF-system
f ö r distribution av 20 videokanaler ("kabel-tv"l

b)
Å RE.

Centret
ä r en sambandscentral f ö r
aktiviteterna i backarna i Å re. Viss teknik f ö r vb-bearbetning
erfordras samt terminering och rang-ering av inkommande ledningar. N å gra
f å radio- och tv-studior f ö r
segerintervjuer och uppf ö ljningar f ö r uthyrning till g ä stande
bolag beh ö vs.

1 ö vrigt
inneh å ller centret lokaler f ö r
ledning och administration,

f ö rr å d och underh å llsverkst ä der.

Teknisk
apparatur:

2 st
komplett utrustade radiostudior

15
st mindre tv-redaktioner med f ö rbindelser och grundutrustning

1
st TV-studio med

-
3 kameror

-
bildmixer

-
ljudmixer

-
textgenerator

-
ljusreglering

(Planeringen
utg å r fr ä n att f ö rs ö rjning sker med mindre OB-buss.)

VB-central
med

- 8 vb-maskiner grupperade i

2-maskinsblock

Central
v ä xel, gr ä nssnitt mot Televerket

HF-system
f ö r distribution av 10 videokanaler ("kabel-tv")

2.
EKONOMISK ANALYS.

Grundutrustning
s å som OB-bussar, videobandmaskiner, ljudblock etc f ö rutsattes
kunna hyras. Den stora masterkontrollen l å nas av EBU till
vissa,i sammanhanget l å ga, driftskostnader.

Installationerna
ä r emellertid omfattande och kr ä ver
avsev ä rda m ä ngder kabel och v ä xel
system.

126

a)
FALUN/LUGNET.

Hyreskostnad kkr

5 st ljudbussar f ö r radiostudior 315

2 st OB-bussar f ö r tv-studior 840

16 vb-maskiner 740

2 st ENG-block 185

2 st ENG-team 247

15 st off-tube kommentatorsyst. 241

Masterkontroll EBU 494

Frame stores f ö r Master Control 123

SUMMA: 3185 kkr

Anskaffningskostnad kkr

Grundutrustning till 30 st radiostudior 700

HF-kommando inkl persons ö kare 250

HF-s ä ndare
RR 275

Monitorer, VHS 2759

B ä rbara
bandspelare RR 330

Radiomottagare 45

"Kabel-TV system" 500

Kabelutj ä mning 480

V ä xel 100

VB-v ä ljare,
kringutrustning 400

M ä tutrustning 100

ENG-block. kringutrustning 100

kabel, installationsmateriel RR+TV 1360

ö vrigt _ 420

projektering (inkl Å re) RR-t-TV 1850

installation RR+TV 1535

SUMMA: 11204 kkr

b) ARE.

Hyreskostnad
kkr

-
2 st
ljudbussar f ö r radiostudior 126

-
1 st OB-buss
f ö r tv-studio 420

-
8 st vb-maskiner 370

SUMMA: 916

Anskaffningskostnad kkr

-
"Kabel-TV
system" 300

-
HF-s ä ndare RR 110 ' B ä rbara bandspelare RR 130

-
Monitorer, VHS 480

-
Kabelutj ä mning 180

-
V ä xel 50

- VB-v ä ljare, kringutrustning 200

' M ä tutrustning 100

127

Prop.
1985/86: 104

-
kabel, installationsmateriel 300

-
ö vrigt 210

-
installation RR+TV 500

SUMMA: 2670
kkr

c) Sammanst ä llning av
kostnader.

Summa hyreskostnader 4 100 kkr

Kostnaderna utfaller till betalning l:a kvartalet 1992.

Summa investeringskostnader 13 874 kkr

Behov av likvida medel:

1990 l:a kvartalet 5.0 Mkr 1990 4:e " 8.9 "

128

Prop. 1985/86: 104 BILAGA 7D

DRIFTSPERSONAL - BEHOV OCH KOSTNADER.

Bevakning av en olympiad ä r en personalkr ä vande operation. Ett stort antal
specialister inom tekniska och programm ä ssiga yrken beh ö vs f ö r att uts ä ndningarna skall kunna ske p å ett professionellt och s ä kert s ä tt. Ett stort serviceansvar
gentemot g ä stande radio-och tv-bolag fr å n hela v ä rlden å vilar arrangerande nation. Exempel
p å erforderliga personalkategorier

-
TOM - Ljudtekniker

-
Bildingenj ö rer - Mixertekniker

-
TV-fotografer - Ljudassistenter

-
Elektriker - OB-assistenter

-
Servicetekniker - Kommentatortekniker

-
Videobandtekniker - Slow-motion tekniker

-
Grafiker - Atelj é personal

-
Producenter - Scriptor

-
Bandredakt ö rer - F ö rr å dspersonal

-
Ekonomer - Sekreterare

-
Bokare - Tolkar

-
Ledning - V ä xelpersonal

-
Studiom ä n - Liason officers

Utg å ngspunkten
f ö r personalplaneringen ä r det antagna t ä vlingsprogrammet enligt bilaga 1.
H ä nsyn m å ste ocks å tas till tid f ö r riggning, genrep och
rivning/avveckling.

Maximalt beh ö ver ca 630 personer vara i tj ä nst samtidigt.

Riksradion och Televisionen kan inte f ö rs ö rja OS-bevakningen med egen
personal. Stora andelar m ä ste
inhyras "externt" i Sverige och fr ä n i f ö rsta hand de ö vriga nordiska l ä nderna.

Viss nyckel personal i TV-centret i Falun samt merparten
av kommentatorteknikerna tas fr ä n ö vriga Europa.

RESURSBEHOV OCH KOSTNADER.

1. L ö ner.

Totalt å tg å r ca 60 000 arbetstimmar till

en kostnad p ä ca 275 kr/tim 16 500 kkr

2. OB-till ä gg.

Tids å tg å ngen f ö r sj ä lva produktionen (dvs

exkl riggning och rivning) ä r ca 50 000 tim.

Ca 50% av denna tid ä r
OB-grundande till en

kostnad av ca 35 kr/tim 875
kkr 129

9 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 104

Prop. 1985/86: 104

3. Traktamenten.

Nuvarande dygnstraktamente f ö r svensk personal-

ä r
196 kr. Antag 40% utl ä ndsk personal med

350 kr/dag. 3 100 kkr

4. Hotellkostnader.

Normala hotell kostnader dvs ca 400 kr

natten f ö rutsattes 4 100 kkr

5. Resor.

Normalfallet ä r
resa mellan Stockholm och Falun/ Å re. l:a klass
t å g har f ö rutsatts.

Ca 40% ber ä knas tas fr ä n ö vriga Norden
samt Europa.

Viss h ä nsyn har
tagits till resbehov moll an

Falun och Å re.

Totalt 1 100 kkr

6. Utbildning.

1 viss begr ä nsad utstr ä ckning beh ö ver

extrainsatt personal utbildning. 50

personer i 10 dagar a 2000 kr. Totalt

inklusive l ä rarkostnader 1 400 kkr

SUMMA TOT: 27 075 kkr

130

BILAGA 7E

Ö VRIGA
DRIFTSKOSTNADER.

1. Transporter. kkr

-
Materieltransporter
(hyrd utrustning fr å n Stockholm och utlandet) 250

-
Hyrbilar, tot
15 st i en m å nad 90

-
Hyra sn ö skotrar f ö r
riggning o dyl 45

-
Buss f ö r personal transporter 50

-
Helikopter f ö r riggning och produktion 140

-
Skyliftar som
kamerakranar 108

2. Datasystem f ö r
resursbokning/planering.

- hyra 8 m å nader inkl
systemutveckling 600

3.
Bevakningskostnader. 1000

4.
Administrativ
materiel (kopiering, papper etc) 600

5.
Magnetband.

-
1-tums
videoband, 200 tim a 1000 kr 200

-
ENG-kassetter 10

-
ljudband 10

6. Reservdelar.

-batterier, VB-huvuden, plumbikoner etc etc 500

7. Kl ä der

- Special jackor, k ä ngor
etc f ö r personal 2000

8.
Kontorsm ö bler 1000

9.
Representation. 400 10.F ö rbrukningsmateriel, ö vrigt 800

SUMMA: 7803 kkr

Prop.
1985/86: 104

131

Prop. 1985/86: 104

BILAGA 7F

LOKALBEHOV F Ö R
RADIO OCH TV.

1.
Radio- och tv-center i Fa

un/Lt

jgnet

(kvm).

SVT

Antal

a

RR

Gemens

Studioblock
f ö r g ä stande

bolag(kontor+k-rum+studio)

30

54

1620

St ö rre radiostudio

1

100

100

TV-studior
f ö r g ä stande bo-

lag (k-rum+studio)

2

100

200

Masterkontrol1+vb-rum

400

400

CAR
(apparatrum, stativ)

300

300

ENG-redigering

15

30

Off-tube
kommentering

15

6

90

Kontrollrum
f ö r off-tube

20

20

Uppeh å llsrum f ö r
tekniker

50

50

Sammantr ä desrum

25

100

Briefingrum

200

200

Kontor f ö r adm, RR + SVT

20

20

200

200

Teknikbokning

100

100

"Rental
service"

50

50

Tekniskt
varmf ö rr ä d

100

75

125

Tekniskt
kallf ö rr å d (Barra-

200

200

cudat ä lt?)

Teknikst
underh å ll

100

100

Redaktion
f ö r g ä stande tv-

bolag,
normal storlek

21

65

1365

Dito f ö r st ö rre
tv-bolag

100

500

SUMMA:

1995

2420

1510

TOTALT:

6025

kvm

Samtliga lokaler f ö rutsattes
ligga i samma byggnad. F ö rr å d i n ä ra

anslutning till tv-centret.

D ä rut ö ver beh ö vs parkeringsplats f ö r ca 150 bilar.

2. Radio- och tv-center i Å re (kvm")

RR

SVT

Gemens

25

50

Antal

Radiostudio f ö r
g ä stande bolag

1

100

100

1

20

20

1

30

30

1

30

30

1

30

30

5

20

40

60

1

50

50

5

15

225

TV-studio f ö r g ä stande bolag

Bokningskontor
Uppeh å llsrum f ö r tekniker Tekniskt f ö rr å d Tekniskt underh ä ll Kontor f ö r
adm RR+SVT VB-rum, CAR Redaktioner f ö r
g ä stande bol 15

TRT

'W

SUMMA:

TOTALT: 555 kvm

D ä rut ö ver beh ö vs parkeringsplats f ö r ca 50 bilar.

"355"

132

Prop.
1985/86:104

3. Arenorna.

Vid varje arena kr ä vs
uppst ä llningsplats f ö r OB-bussar med f ö ljefordon
p å ca 300 kvm.

D ä rut ö ver beh ö vs p å varje arena lokaler inomhus f ö r
kommentatorer samt kontrollrum f ö r
kommentatoranl ä ggningen.

a) Hall f ö r ishockey A
och konst å kning.

L ä ktarplatser f ö r 52 kommentatorer - kvm

Kontrollrum 20 kvm 20

b) Hall f ö r ishockey B.

L ä ktarplatser f ö r 40 komroentatorei-

Kontrollrum 20 kvm 20

c) Skridskoarena.

41 st kommentatorhytter a 6 kvm 246

Kontrollrum 20 kvm 20

d) Skidor,
skidskytte

40 st kommentatorhytter a 6 kvm 240

Kontrollrum 20 kvm 20

e) Backhoppning

46 st kommentatorhytter a 6 kvm 276

Kontrollrum 20 kvm 20

f) Bob/Rodel

32 st kommentatorhytter a 6 kvm 192

Kontrollrum 20 kvm 20

g) Slalom etc ( Å re)

49 st kommentatorhytter a 6 kvm 294

Kontrollrum 20 kvm 20

h) St ö rtlopp etc ( Å re)

49 st komraentatorhytter a 6 kvm 294

Totalbehov t ö r
kommentatorer 1702 kvm

4. os-byarna.

En mindre, outrustad tv-studio a ca 20 kvm ä r ö nskv ä rd i vardera OS-byn i Falun och Å re.

Kontrollrum 20 kvm 20

Prop. 1985/86: 104

BILAGA 7G

F Ö RPLANERING.

Efter
ett eventuellt beslut i oktober 1986 startar planeringsarbetet. F ö r RR's och SVT's del inneb ä r den f ö rsta
tiden att en m ä ngd uppgifter m å ste l ä mnas till
arrang ö rerna i framf ö r allt byggfr ä gor.
Man kan allts å r ä kna med att resurser m å ste st ä llas till f ö rfogande
redan fr å n å rsskiftet 1986/87.

N ä sta viktiga aktivitet intr ä ffar i samband med OS och S ö ul.

Calgary

Å tagande
v ä xer sedan succesivt f ö r att fr å n
mitten av 1990 uppskattningsvis 16 personer m å ste arbeta heltid.

Totalt uppskattas en planeringskapacitet p å ca 50 man å r
till en kostnad av 15 Mkr. Omkostnaderna f ö r
planeringsarbetet ber ä knas till 5 Mkr.

Ett
n ö dv ä ndigt moment i OS-f ö rberedelser ä r att genomf ö ra
ett sk "F Ö R-OS" ett ä r f ö re de
egentliga spelen. Dessa b ö r TV-produceras i begr ä nsad omfattning. Uppskattad produktionskostnad 4 Mkr.

Behov av
likvida medel f ö r l ö n och omkostnader f ö rdelas
enligt:

0.9 Mkr l:a kvartalet 1987

3.7

II

1
:a

1988

2.6

II

1
:a

1989

3.3

II

1
:a

1990

10.7

II

l:a

1991

2.8

II

1 :a '

1992
f ö r avveckling

i tiden

SUMMA
KOSTNADER 24 Mkr.

134

Prop. 1985/86: 104 BILAGA 7H

INTAKTER.

Den del av radio- och tv-produktionen som avser unilateral
produktion och d ä r RR och SVT ger service till g ä stande bolag som ej medtagit egen teknisk
utrustning, f ö rutsattes bli avgiftsbelagd. Detta
f ö rfaringss ä tt har i st ö rre
eller mindre utstr ä ckning till ä mpats vid de Senare olympiaderna. Vid OS i Los Angeles
erbj ö ds teknisk service till mycket h ö ga kostnader f ö r
anv ä ndarna.

Det ä r alltid sv å rt att bed ö ma
vilka int ä kter som kan komma att uppst å . Den tekniska dimensioneringen i bilagorna 7B och 7C
baseras p å erfarenheter fr å n Sarajevo och vad som d å kunde "s ä ljas".

Den tekniska utvecklingen kan dock leda till att det blir
enklare att ta med egen utrustning varf ö r
hyrbehoven minskar och d ä rmed int ä kterna.

Normalt skickar arrangerande land f ö rfr å gningar tv ä och ett ä r
f ö re spelen d ä r deltagande l ä nder
f ä r uppge sina behov. Den tekniska
kapaciteten kan d ä dimensioneras mer exakt efter
behoven.

En grov uppskattning av m ö jliga int ä kter ä r 10 Mkr inkl moms.

135

Prop. 1985/86: 104
DRIFTKOSTNADER

Nedan
redovisas bed ö mda driftkostnader f ö r den organisation som m å ste s ä ttas upp
f ö r att planera och genomf ö ra spelen.

Kostnaderna
har bed ö mts med utg å ngspunkt fr å n en organisation med en central
organisationskommitt é i Falun och med lokala organisationskommitt é er i
Falun respektive Are.

Den
lokala organisationskommitt é en i Falun f ö rutsattes vara integrerad med den centrala
organisationskommitt é n.

Den
lokala organisationskommitt é n i Are f ö rutsattes f å vissa para! lellfunktioner till den centrala
organisationskommitt é n i Falun.

I
h ä r redovisade driftkostnader ing å r ej driftkostnader f ö r Sveriges Radio TV och
Televerket. Dessa driftkostnader redovisas under punkt 6 och 7.

Totalt
bed ö ms driftkostnaderna f ö r OS-organisationen som helhet uppg å till 361
milj kr inkl. till ä gg f ö r 30 % of ö rutsett.

Avs ä ttning f ö r t ä ckande av
drift- och underh å llskostnader etc f ö r anl ä ggningarna
efter spelen redovisas under punkt 12,

Driftkostnader
centralt

Driftkostnader
f ö r den centrala organisationskommitt é n inkl. kostnader och faciliteter
som denna kommitt é har att ansvara f ö r.

136

J.11

Anst ä lld
personal

1986

1 personer

1 m å n

1 man m å n

1987

15

12 '

=

180 '

1988

25

12 '

=

300 '

1989

35

12

=

420 '

1990

40

6

'

240 '

1990

80

6

'

480 '

1991

100

12

'

1200

1992

100

3

'

300 '

1992

20

3

'

60

1992

5

5

Totalt

30

3211

L ö nekostnad
inkl. sociala avgifter = 200.000 kr/ å r.

L ö nekostnad
totalt = 53,5 milj kronor.

8.12
['"ivilljg.personal

Det
antages att dessa i antal personer uppg å r till 20 %
av antalet anst ä lld
personal vid varje tillf ä lle.

F ö r denna
personalkategori utg å r ej l ö n men ers ä ttning f ö r uppeh ä lle och utl ä gg som ber ä knas uppg å till 20.000 kr/person och å r.

Kostnad
= 1,3 milj kronor.

S.13
Resekostnader

Avser
resekostnader f ö r fast anst ä lld personal som vardera ber ä knas g ö ra 1
resa/m å nad inom landet och 0,5 resa/m å nad internationellt. Det f ö rutsattes
att maximalt 15 personer i organisationen har behov av dessa resor.

Varje inrikesresa ber ä knas
kosta totalt 2.000 kr/resa och internationellt 10.000 kr/resa (f ö r
internationella resor har fri flygbiljett f ö rutsattes).

137

Prop. 1985/86: 104

Kostnad inrikesresor 2,5 milj kr

" internationella resor 6,3 "

Kostnad totalt 8,8 "

M II

8.14 Kontorshyror

Avser kontorslokaler f ö r
personal (fast anst ä lld och frivillig personal) i den
centrala organisationskommitt é n.

2 Erforderlig yta ber ä knas
som 30 m per fast anst ä lld och ber ä knas d å
inkludera erforderlig yta f ö r den
frivilliga personalen.

2 o Bed ö md hyreskostnad = 1.000 kr/m ar. I ber ä kningen f ö rutsattes

att kontorslokalerna successivt ut ö kas i takt med behovet. Kostnad 8 mi1j kronor.

8.15 A21m ä nna omkostnader

Allm ä nna omkostnader f ö r drift av kontoret ber ä knas som 15 % av total l ö nekostnad.

Kostnad 8 milj kronor.

8.16 Expenser

Marknadsf ö ring,
material, v ä rdskap vid lOC och 15 milj kr vintersportf ö rbundens sammantr ä den,
resor Falun-Are f ö r g ä ster, m m.

lOK-session, medaljer, mm 10 milj kr

Invigning, avslutning, prisceremonier, mm 20 milj kr

Film och videodokumentation, resor till lOC- 25 milj
kr sessioner, specialf ö rbundskongresser m m, samt n å gon anst ä lld
under n å got å r efter 1992. Sammanst ä llning och
tryckning av avrapportering.

Kostnad
totalt: 70 milj kr 138

Prop. 1985/86:104

8.17
K ö pta tj ä nster

Data,
resultatgivning, dokumentation m m. Bed ö md kostnad med utg å ngspunkt fr å n k ä nda
motsvarande kostnader f ö r Sarajevo, budget Calgary samt viss erfarenhet fr å n
Falun/Are.

Kostnad
20 milj kronor.

S ä kerhet

Kostnad
f ö r s ä kerhetstj ä nst enligt erfarenheter fr å n
Sarajevo och ö verl ä ggningar med organisationen i Calgary.

Kostnad
10 milj kronor.

8.19 § !:5?*5D2"9- § 9!

Ers ä ttning
till SOK f ö r r ä tten till de olympiska ringarna.

Kostnad 25 milj
kronor.

8.20

Total
driftkostnad centrala organisationskonmltt é n

Anst ä lld personal

8.11

53,5

milj kr

Frivillig
personal

8.12

1,3

i II

Resekostnader

8.13

8,8

1 Ii

Kontorshyror

8.14

8,0

1 II

Allm ä nna omkostnader

8.15

8,0

1 II

Expenser

8.16

70,0

r II

K ö pta tj ä nster

8.17

20,0

,

S ä kerhet

8.18

10,0

1
II

Ers ä ttning SOK

8.19

25,0

1
II

Kostn

ad_

tot;

ä lt:

_2046_

m

ilj_kr

Driftkostnader lokalt
Falun

Lokala
organisationskommitt é n i Falun f ö rutsattes vara integrerad med den centrala
organisationskommitt é n varf ö r del av kostnaderna f ö r denna
lokala organisationskommitt é ing å r i kostnader enligt punkt 8.1 ovan.

139

.21

Anst ä lld
personal

1985

1 personer

1

1987

2

12

1988

2

12

1989

2

12

1990

3

12

1991

5

12

1992

5

6

1 man man 24 24 24 36 60 30

L ö nekostnad inkl. sociala avgifter =
150.000 kr/ å r.

L ö nekostnad totalt 2,5 milj kr.

.22 Frivillig personal

F ö r denna personalkategori utg å r ej l ö n
men ers ä ttning f ö r uppeh ä lle
och utl ä gg som ber ä knas uppg å
till 4.000 kr/person under testt ä vlingar 1991
och 6.000 kr/person under spelen 1992.

1991
1.000 personer

1992
1.500 personer

Kostnad 13 milj kronor.

.23 Resekostnader

Antages en resefrekvens som ä r 1/3 av motsvarande f ö r den
centrala organisationskommitt é n.

Ber ä kningsgrund se punkt 8.13.

Kostnad inrikesresor

" internationella resor

0,152 milj
kr 0,380 " "

Prop. 1985/86:104

.24
Kontorshjfror

Kontor
f ö r den lokala organisationen f ö rutsattes integrerat med kontoret f ö r den
centrala organisationen.

Ber ä kningsgrund
se punkt 8.14.

Kostnad
0,5 milj kronor.

.25
Aljm ä nna omkostnader

Ber ä kningsgrund
se punkt 8.15.

Kostnad
0,4 milj kronor.

.26
K ö ptatj ä nster

Avser
teknisk personal f ö r svagstr ö m data, tele m m.

Denna
personalkategori ber ä knas kosta 20.000 kr/person 1991 under testt ä vlingar
och 30.000 kr/person under spelen 1992.

1991
25 personer

1992
25 personer

Kostnad
1,3 milj kronor.

.27
Polisbevakning av spelen

Kostnader
enligt utredning av l ä nspolischefsexpeditionen hos L ä nsstyrelsen
i Kopparbergs l ä n.

Ber ä kningen
bygger p å en insats av 300 polism ä n. Av
dessa kommenderas 250 polism ä n till Falun fr å n andra polisdistrikt inom
och utom Kopparbergs l ä n. 200 polism ä n tas i anspr å k under ca 2 veckors tid och 100 polism ä n under
en tid av 3 veckor.

141

L ö nekostnader inkl. sociala avgifter

2 milj kr

ö vertidstil
V ä gg, ob-tilT ä gg, beredskapsers ä ttning, tj ä nsteresetill ä gg, inkl. sociala avgifter

1,2
" "

Resekostnader, trak tamentsers ä ttning,
helikoptrar, expenser

2,2 " "

Kostnad Totalt 5,4 " "

.28 Landstingets och Falukommuns kostnader

Falu kommuns merkostnader f ö r den kommunaltekniska verksamheten, brandf ö rsvar m m. I bed ö mnd merkostnad ing å r merkostnad
f ö r Kopparbergs l ä ns landstings sjukv å rd och ambulansverksamhet.

Kostnad
10 milj kronor.

.29

Total driftkostnad lokalt Falun

• Anst ä lld personal

8.21

2,5

milj kr

• FriviH ig personal

8.22

13,0

11
11

0
Resekostnader

8.23

0,5

II II

• Kontorskostnader

8.24

0,5

II II

• Allm ä nna omkostnader

8.25

0,4

II II

0 K ö pta tj ä nster

8.26

1,3

II

• Polisbevakning

8.27

5,4

ri
II

0 Landstinget/Falu
kommun

8.28 Kostn

ad

totalt:

10,0

II II

33,6

milj kr

Driftkostnader
lokalt Are

Lokala
organisationskommitt é n i Are kommer att ha vissa
parallella funktioner till den centrala organisationskommitt é n.

142

1 man m å n 24 36 48 60 120 60

8.31 Anst ä lld personal

1986

1 personer

1 m å n

1987

2

12 "

1988

3

12 "

1989

4

12 "

1990

5

12 "

1991

10

12 "

1992

10

6 "

Totalt: 349_ L ö nekostnad
inkl sociala avgifter = 150 000 kr/ å r.
L ö nekostnad totalt 4,4 milj kronor.

8.32 Frivillig personal

Ber ä kningsgrund se punkt 8.22.

1991 670 personer

1992 1000 personer

Kostnad
8,7 milj kronor.

8.33
Resekostnader

Ber ä kningsgrund se punkt 8.23.

Kostnad inrikesresor

" internationella resor

0,28 milj kr 0,7

II II

Kostnad totalt: 1

8.34 Kontorshyror

F ö rutsattes ett kontor f ö r 5 personer 1987-1990 och f ö r 10 personer 1991, 1992.

Ber ä kningsgrund i ö vrigt se punkt 8.14.

Kostnad 1,2 milj kronor.

143

Prop. 1985/86: 104

8.35 A21m ä nna omkostnader

Ber ä kningsgrund se punkt 8.15.

Kostnad 0,7 milj kronor.

.36 K ö pta tj ä nster

Ber ä kningsgrund se punkt 8.26.

1991
15 personer

1992
15 personer

Kostnad 0,8 milj kronor.

.37 Polisbevakningav spelen

Kostnader enligt utredning av polismyndigheten i Ö stersund.

Ber ä kningen bygger en insats av f ö ljande personal:

5 vakthavande bef ä l

5 radioexpedit ö rer

20 polism ä n f ö rst ä rkt med
ytterligare 20 polism ä n f ö r yttre ö vervakningstj ä nst i 15 dagar

Ordningsh å llning och
trafik ö vervakning i samband med t ä vlingarna i 15 dagar

2 poliskommiss ä rier/polisinspekt ö rer som ledning

4 polisinspekt ö rer

36 polism ä n

kriminalpolispersonal f ö r
utrednings- och spaningstj ä nst

5 kriminalinspekt ö rer
i 30 dagar

Behovet av personal fr å n
andra polisdistrikt ber ä knas till 80 polism ä n.

144

Prop.
1985/86:104

L ö nekostnader inkl. sociala avgifter 0,77 milj kr

Ö vertidstill ä gg, Ob-till ä gg,
beredskaps- 0,53 " ers ä ttning, tj ä nsteresetill ä gg,
inkl. sociala avgifter

Resekostnader, traktamentsers ä ttningar 1,6 " " fordon inkl.
drivmedel, utrustning helikoptrar, expenser

Kostnad totalt: 2,9

.38 Landstingets och Are konmuns kostnad

Are kommuns merkostnader f ö r den kommunaltekniska verksamheten, brandf ö rsvar m m. I bed ö md
merkostnad ing å r merkostnad f ö r J ä mtlands l ä ns landstings sjukv å rd och ambulans verksamhet.

Kostnad 10 milj kronor.

■
39 yyr5-95:

Hyra f ö r OS-by i
Are f ö r 600 aktiva ledare m fl Kostnad
8,5 milj kronor.

.40 Drift arenor

Drift arenor i Are, sn ö kanoner,
pistning m m.

Kostnad 1 milj kronor.

145 10 Riksdagen
1985186. I saml. Nr 104

.41 Total
driftkostnad lokaltAre

0
Anst ä lld personel 8.31

0 Frivillig personal 8.32

0 Resekostnader 8.33

0 Kontorshyror 8.34

0
Allm ä nna omkostnader 8.35

0 K ö pta tj ä nster 8.36

0 Polisbevakning av spelen 8.37

0 Landstinget/kommun 8.38

0 Hyra OS-by 8.39

0
Drift arenor 8.40

Kostnad totalt:

4,4

milj kr

8,7

II
II

1,0

II
II

1,2

11
11

0,7

„

0,8

M ti

2,9

11
>l

10,0

II
"

8,5

II
II

1,0

11
II

39,2

milj kr

Prop.
1985/86:104

INT Ä KTER

Liksom i de tidigare utredningarna f ö r vinterspelen till Falun 1984 resp 1988 f ö religger i denna utredning sv å righet i att bed ö ma
de totala int ä kter som vinterspel f ö rlagda till Falun och Are 1992 genererar.

D å n ä rmare 7 å r ä nnu å terst å r till spelen m å ste int ä ktskalkylen g ö ras
f ö rsiktig.

En allm ä n trend ä r dock att int ä kterna
fr å n fr ä mst TV-bolagen, men ä ven fr å n sponsorer stigit i en allt snabbare takt under
senare å r.

Int ä kterna ber ä knas h ä r
med ledning av k ä nda int ä kter fr å n
Sarajevo och Calgary. Vad g ä ller de nu k ä nda int ä kterna
f ö r vinter-OS 1988 i Calgary har h ä nsyn tagits till att m ö jliga int ä kter p å den Nordamerikanska kontinenten ä r st ö rre ä n i Europa, bl a med h ä nsyn till tidsskillnad m m.

Int ä kter fr å n f ö rs ä ljning av utrustning etc efter spelen redovisas i f ö rekommande fall under punkt 4-7.

Totalt bed ö ms int ä kterna uppg å
till 1.617 milj kr.

9.1 Biljetter

Int ä kter fr å n f ö rs ä ljning av biljetter till de olika t ä vlingarna och evenemangen har ber ä knats med utg å ngspunkt
fr å n en f ö rsiktig uppskattning av publik och m ö jligt biljettpris. Int ä kter fr å n testt ä vlingar 1991 och andra evenemang och t ä vlingar har av f ö r-siktigthetssk ä l ej upptagits.

Totala publikantalet i Falun bed ö ms uppg å
till totalt 650.000 personer under vinterspelen. Motsvarande publiksiffra f ö r Are bed ö ms
till 150.000 personer.

147

Prop. 1985/86: 104

Int ä kter ber ä knas med utg å ngspunkt
fr å n ett genomsnittligt biljettpris av
50 kr/person.

Int ä kter 40 milj kronor.

9.2 Sponsors-
och f ö rs ä ljningsint ä kter

Enligt uppgift uppg å r
sponsors-int ä kterna f ö r Calgary fn (feb 1985) till 115 milj USS. Man kan f ö rv ä nta sig att
denna summa fram till 1988 kommer att ö ka
till minst 150 milj USJ genom ytterligare sponsors och f ö rs ä ljningsint ä kter.

Med ledning av Calgarys int ä kter fram til! dags dato och f ö rv ä ntade int ä kter
kan det vara rimligt att anta att ett OS f ö rlagt
till Sverige 1992 med en mycket f ö rsiktig
bed ö mning b ö r kunna ge en int ä kt
av 75 milj USJ i form av sponsors och f ö rs ä ljning. I beloppet ing å r int ä kter av OS-mynt och OS-frim ä rken

USJ omr ä knas efter
en kurs av 7 skr (fn 8:90).

Int ä kt 525 milj kronor.

Belopp mostsvarande int ä kter
f ö r Sarajevo ä r ej k ä nt.

9.3 TV-int ä kter

Enligt uppgift uppg å r
de f ö rv ä ntade TV-int ä kterna f ö r Calgary till 341 milj USJ, varav 309 milj USJ f ö r ABC (kontrakt).

Med ledning av Calgarys int ä kter fr å n TV-bolagen kan det vara rimligt
att anta att TV-int ä kterna f ö r ett vinter-OS i Sverige 1992, f ö rsiktigt bed ö mt,
ger en int ä kt av 205 milj USJ.

Av detta belopp tillfaller 20 % oavkortat organisationskommitt é n i v ä rdlandet f ö r bekostande av faciliteter f ö r massmedia och resterande 80 % delas mellan lOC 1/3
och organisationskommitt é n i v ä rdlandet 2/3.

USJ omr ä knas efter
en kurs av 7 skr (fn 8:90).

I[!t ä ktJi952_milj_ysS.

148

Prop.
1985/86:104

9.4
Int ä kter totalt

0
Biljetter 9.1 40 milj kr

0
Sponsors/f ö rs ä ljningsint ä kter 9.2 525 " "

0
TV-r ä ttigheter 9.3 1.052 "

Totala
int ä kter: 1.617 "

Int ä kterna
har h ä r ber ä knats bl a med ledning av de belopp som Calgary erh å ller fram
till 1988, och lagts in i kalkylen som en int ä kt i prisniv å januari
1985. En betydande del av int ä kterna b ö r f ö r Falun/Ares del kunna lyftas kring 1988-1989.

Kalkylen
f ö ruts ä tter att ö kningen av int ä kterna, fr ä mst d å fr å n sponsors och TV-r ä ttigheter, motsvarar int ä kternas
uppr ä kning med index fram till utbetalningstillf ä llet.

9.5
Int ä kternas f ö rdelning i tiden

F ö ljande f ö rdelning
av int ä kterna i tiden har f ö rutsatts vid ber ä kning av kapitalkostnader,
punkt 11.

0
Biljetter:

- 1:a
kV 1992

0
Sponsors/f ö rs ä ljningsint ä kter, TV-r ä ttigheter

- 1:a kV 1988 22 %

- " " 1989 5 %

" " 1990 5 %

" " 1991 20 %

" " 1992 48 %

f ö rdelning enligt Calgarys utbetalningsplan
f ö r TV-r ä ttigheterna.

149

Prop. 1985/86:104
10 TIDPLAN

Som
underlag f ö r ber ä kning kapitalkostnader, punkt 11, har en ö versiktliga
tidplaner uppr ä ttats, bilaga 10 A - C.

F ö r
tidplanerna har f ö ljande f ö ruts ä ttningar g ä llt:

0
Utredningar och projektering p å b ö rjas omedelbart efter lOC beslut dvs tidplanen f ö ruts ä tter f ö rplanering
p å s ä tt som anges i punkt 1.5.

0
Anl ä ggnings- och byggnadsarbeten p å b ö rjades efter ca 1 å r - under senare delen av
1987.

0
Projekten har f ö rdelats med h ä nsyn till å rstiden, anl ä ggningarnas m ö jliga tidigare anv ä ndning samt l ä mplig f ö rdelning
av arbetena med h ä nsyn till j ä mn syssels ä ttningseffekt.

0
T ä vlingsarenor klara f ö r testt ä vlingar 1:a kvartalet 1991.

0
Tunga investeringar som har liten p å verkan p å syssels ä ttningseffekten f ä rdigst ä lls s å sent som
m ö jligt.

H ä r
redovisad tidplan ä r ej samordnad och tar ej heller h ä nsyn till
alla de komplexa kopplingar och restriktioner som naturligtvis kommer att
finnas i en tidplan f ö r ett OS.

Bilagor

Investeringar
i Falun bilaga 10 A

Investeringar
i Are " 10 B

Teleservice,
Radio/TV " 10 C

150

BILAGA lOA
Prop. 1985/86: 104

Tidplan

OLYMPISKA VINTERSPEL 1992

Datum

april
1985

INVESTERINGAR I FALUN

C\J CTi
Ol

!

3di

a3.

Nli

\ v

ISI(

JWA-

0

Ol CTi

1

1

O O. Ol

1

1

1

1

Ot CO
Ol

1

1

1

1

1 1

I

CO CO
Ol

1

1

I

1

CO

en

s

1

ns

IS

)0I

<

■o c 1

1

<:

Ll_

a

c

s.

OJ +->

OJ

o

Q

C

c

c ■o

OJ

-O (TJ

'o.

O

i>

4->

fd -

-l-J

1

E O

ro

i <

m 1

C- »

-C

1

CO

rtj

c

-Q (O

c c

LO

OJ

• a o

o

CO

(0

c

(O .Q

CTI

s-

01 CX3

+->
(/)

fO

C

1-

3
O ' •— i

-C

o o

o

1- <u

TD

ra

C D O

>

ro O

1- >

en

CJl

;ro

c

ro ro
VI

o

> o

C

a>
;ro

c

ro (O

c a;

4-)

UJ

en

c

u

OJ

> >

JBABUV

151

BILAGA 10B
Prop. 1985/86: 104

Tidplan

OLYMPISKA VINTERSPEL 1992

Dalum

april
1985

INVESTERINGAR I ARE

CVJ Ol Ol

1 1

13d:

y3.

•

NI

'l

>1SI

mk
10

Ol

o.

1

o

Ol CTI

I

Ol

CO Ol

-

CO

CO Ol

1

1

CO Ol

1

1

■■

CO

1

■
i

US

19

)0I

<

■O

m c

.0

2

>

LU

• <

O

c t.

CU

+-> J

QJ

O

i-CL

CT

C

C

-o <u

<>-

Z3

O

c f ö

JD i/i CL
O. O

■*->

i-

:o j-j

i- o

c

ro JD

e o

ro

1

ro

s- o

-M

01

s.

ro

:fi3 c

O)

■a

6IT5

s- E O

oro

s.

u

ro -Q
i/)

cn

c

c :ro

1 —

i- OJ

C QJ U
1/1 1/1 CU i-

Q_

Z5 ■*-> -

rs s -t-> t/1

ro

S- M-

C

i-QJ
■O (0

c >)

ra CT

S-

>

c

CT

cr

■.ro

1

» yi

s- O

t/1

> o

•

c cn cn

'.(O

'c

ro fO i/l

C

o »

UJ

c: u

OJ

> > "=0:

lOAtUV

■

152

BILAGA 10C Prop. 1985/86:104

Tidplan

Datum

OLYMPISKA
VINTERSPEL april 1985

TELESERVICE, RADIO OCH TV

Ol Ol

i3d'

~a3

.NI

1 M

•

t

JWA

1

10

t

Ol CJl

1

1

1

I

I

1

1

I

1

1

i

O Ol Ol

1

Ol CO Ol

!

1

I

1

CO CO Ol

1

I

!

I

CO Ol

I

1

1

1

s

in

IS 3

3 3

31

• O

1

2

>

UJ

a:

UJ

— 1

UJ

t —

-t-J
ra

s-

ro Q. Q.

<o jk:

<*-

ro

1_ 1 —

QJ X

:ro

>

c

OJ

c c o J3

OJ

ro

C

'i

OJ

-

■4- »

:(0

c

4-)

C

i-

OJ

C

E

O

oro

E

O

ca

o

c ra -Q

l/l

f

> :ra

E i.

___ t

<: u_

LU

_l UJ

t —

dt +-> ro S- ro CL CL ra .

4-

ra

s-

1 —

OJ X

> c

O)

c:

o J3

i-

Ol

C

i

1 —

:ro

c

4_J

c: a>
c

(U

t/1

OJ

■o

c:

S-

■.o

14-

rO ■O

>i

:o

Li_

i-

rO

O

et

LU

_l LU

1-

«

J —
O

c:i < Cd

c

c

a

c

rz CL

i- ro

cr

c n ■.-

c

4-ro

o;

JBACUy

153

Prop. 1985/86: 104 11 KAPITALKOSTNADER

Kapitalkostnaderna
har ber ä knats med utg å ngspunkt dels utifr å n den tidplan som redovisas
under punkt 10 dels mht vad som i ö vrigt i text anges betr ä ffande
likviditetsbehov i tiden. Ber ä kningen ä r gjord f ö r att f å en uppfattning om nettor ä ntans
storlek. Os ä kerheten i denna ber ä kning ligger dels i sv å righeten
i att p å detta stadium uppr ä tta en relevant tidplan dels i sv å righeten
i att r ä tt bed ö ma kostnadernas f ö rdelning i tiden.

Kostnadsr ä ntor har
ber ä knats efter en r ä ntesats om 13,5 % inklusive kreditivkostnader (fn
4 % ö ver diskonto).

Int ä ktsr ä ntor har
ber ä knats efter en r ä ntesats om 11 %
(fn 1,5 % ö ver diskonto).

R ä ntorna l ä ggs till
kapitalet å rsvis, och har ber ä knats kvartalsvis, tom f ö rsta
kvartalet 1992. R ä ntorna ä r ber ä knade fr å n b ö rjan av resp. kvartal.

R ä ntekostnader
map Televerket Radios uppgift (punkt 6.31) om att restv ä rdet 58
milj kronor faller ut f ö rst under å ren 1993 och 1994 har beaktats.

0 R ä nteint ä kt 0 R ä ntekostnad
Nettor ä nta

■/.

32 milj kr 94 " "

■/■

62 milj kr

Bilaga
11 A Grafisk redovisning av int ä kter och kostnader i tiden.

Bilaga
11 B Grafisk redovisning av likviditet.

154

os 1992

Prop.
1985/86:104

BILAGA IIA

H

\

\

\

\

\

\

\

\

\

\

n

u.Z._

v

y

N

\

s

\ _

v

\

*1

i\

I \

! \,

1---- \ .-

\

\

\ \

\

T — I — \ — r

o

o

o

o

o

o

o

o

o

o

o

o

o

t)

o

o

o

o

o

o

o

o

o

o

o

m

C\J

o

Ol

CO

r

VO

LTJ

<3-

ro

C\J

155

os 1992

Prop. 1985/86: 104

BILAGA 116

12

KOSTNADSSAMMANST Ä LLNINGAR

Angivna belopp i
milj kronor. Prisniv å januari 1985. Exkl Free-style i Are.

12.11

Investeringskostnader

0 Anl ä ggningar i Falun

4

379,7 Mkr

0 Anl ä ggningar i Are

5

218,6 "

0
Televerket Ö stersund

6.1

51,8 "

0
Televerket Falun

6.2