Prop. 1985/86:112

Regeringens proposition 1985/86:112

om den slutliga regleringen av ombildningen av

datamaskincentralen för administrativ 1985/86:112

databehandling
(DAFA) till aktiebolag m. m.

Regeringen
föreslär riksdage i att anla de förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 20 februari 1986.

På
regeringens vägnar OlofPalme

Bo
Holmberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen
har beslutat (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:4 rskr 89) atl datamaskincentralen
för administrativ databehandling (DAFA) skall ombildas lill aktiebolag och all
en myndighei skall inrättas med uppgift atl svara för huvudmannaskapet för det
statliga person- och adressregistret (SPAR). I denna proposition föreslås hur ombildningen
tekniskt och ekonomiskt skall genomföras.

I
propositionen behandlas i huvudsak frågor som rör dels en ekonomisk reglering
av DAFA:s ombildning till aktiebolag och en överföring av driftstället i Gävle
till centralnämnden för fastighetsdata (CFD), dels en ekonomisk reglering av SPAR-nämnden.

Förslagen
innebär all bolaget DAFA (DAFA Dala AB) tar över myndigheten DAFA:s verksamhei
med undantag av uppdragen för CFD:s räkning. Bolaget lar över myndigheien DAFA:s
tillgångar och skulder. Vidare överförs till bolaget den ADB-utrustning som
statskontoret förvallar för myndigheien DAFA i Stockholm. Utrustningen vid DAFA:s
driftställe i Gävle överförs till CFD.

Vidare
föreslås all lill SPAR-nämnden, som enligt beslut av riksdagen skall inrättas
den 1 juli 1986, skall anvisas ett förslagsanslag på 580000 kr.

1 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 112

Prop. 1985/86:112

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammaniräde den 20 februari 1986.

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, R Carlsson,
Holmberg, Hellström, Wickbom, Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsråden Holmberg och Göransson

Proposition om den slutliga regleringen av ombildningen av
datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till aktiebolag m. m.

Statsråden
Holmberg och Göransson anmäler sina förslag. Anförandena redovisas i underprolokollen
för civil- respektive bostadsdepartementet.

Statsrådet
Holmberg hemställer att regeringen i en proposition föreslår riksdagen all anla
de förslag han och statsrådet Göransson lagt fram.

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslular att genom
proposition föreslå riksdagen atl anta de förslag föredragandena har lagt fram.

Bilaga
I Prop. 1985/86:112 Civildepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammaniräde den 20 februari 1986 Föredragande:
statsrådet Holmberg

Anmälan till proposition om den slutliga regleringen av ombildningen
av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till aktiebolag m.m.

1 Inledning

Riksdagen
har beslutat att datamaskincentralen för administrativ dalabehandling (DAFA)
skall ombildas till aktiebolag fr.o.m, den 1 juli 1986 (prop. 1984/85:225, FiU
1985/86:4, rskr 89).

Regeringen
gav i september 1985 en organisationskommitté' i uppdrag att förbereda och —
under förutsättning av riksdagens godkännande -genomföra en ombildning av myndigheien
DAFA till aktiebolag (Dir 1985:44). Kommittén har i en promemoria den 20
december 1985 lämnat underlag för bl. a. den ekonomiska regleringen av DAFA:s ombildning
till aktiebolag. Promemorian bör bifogas protokollet i detta ärende som bilaga 1:1.

Riksskatteverket, riksrevisionsverket och myndigheien DAFA har yttrat
sig över kommitténs rapport. Till protokollet bör fogas en sammanställning av
dessa yttranden som bilaga 1:2.

Organisationskommittén
för DAFA skall i sitt fortsatta arbete särskilt granska behovet av samordning
med Statskonsult AB.

I
det följande redovisar jag mina förslag lill hur ombildningen av myndigheten DAFA
lill bolag tekniskt och ekonomiskt bör gå till för all övergången lill den nya
verksamhetsformen skall ske smidigt för säväl DAFA som dess kundmyndigheler.

Ordförande
generaldirektören Claes Örtendahl,

2
Föredraganden Prop, 1985/86:112

2.1 DAFA:s framtida verksamhetsinriktning

Riksdagens
beslut att ombilda DAFA lill etl aktiebolag är ett led i arbetet alt skapa en
slagkraftig ADB-verksamhet inom statsförvaltningen.

Jag
anser att del är angeläget att DAFA som bolag ges förutsättningar atl arbeta på
etl effektivt sätt och i samverkan med andra statliga bolag och myndigheter,

DAFA
som myndighet har hafl tyngdpunkten i sin verksamhet på det statliga området
och främst varit driftställe för slora ADB-system.

Organisationskommittén
konstaterar i sin rapport atl bolaget DAFA (DAFA Dala AB) under de närmaste
åren kommer att ha en relativt stabil kundkrets. De fiesla större statliga
systemen hos DAFA är färdigutvecklade och i full drifl. Dessa är av den storieksordningen
all kommittén inte bedömer det som troligt all någon annan servicebyrå inom överblickbar
framlid utgör ett ekonomiskt alternativ. På längre sikt kan enligt kommitténs
mening vissa kundförhållanden ändras genom att en del kunder kan komma atl
förlägga dalordriften till egna anläggningar. Detta fömtsätter nyinvesteringar
i myndighelemas ADB-utrustning som finansieras över statsbudgeten.

Jag
delar kommitténs uppfattning alt DAFA som bolag i försia hand kommer atl arbeta
med den nuvarande verksamhetsinriktningen som bas. Jag gör bedömningen att det
i statsförvaltningen under överskådlig lid finns etl behov av driftställen för
större centrala syslem men också av mer användarnära driftformer. Del är
viktigt atl DAFA även i framliden utnyttjar sitt nuvarande kunnande och
tillhandahåller en driftmiljö för de stora ADB-systemen och en rationell
utvecklingsmiljö för statsförvaltningen, DAFA bör också kunna svara för
utveckling och drift av informationsdatabaser.

Det
är enligt min mening angeläget att staten har en egen servicebyrå för all pä så
sätl få tillgäng lill en miljö för programutveckling etc. Det är viktigt atl de
olika bolagen och myndigheterna samverkar för all åstadkomma en rationell organisalion
och undvika dubbelarbete.

I
direktiven (Dir 1985; 44) till organisationskommittén framhålls att kommittén
under våren 1986 skall utreda formerna för samverkan mellan ESKA AB (Statskonsultförelagen)
och DAFA inom bl. a. följande områden; allmän konsultverksamhet, anskaffning
och utveckling av programprodukter för person- och basdatorer samt försäljning
och uihyrning av sådan utrustning.

Genom
ett aktivt samarbete mellan de statliga bolagen och myndigheterna inom ADB-området
skapas enligt min mening bättre förutsättningar än i dagslägel för all
tillgodose den statliga marknadens behov samtidigt som en långtgående utbyggnad
av likartade tjänster inom respektive organisalion undviks.

2.2
Ekonomisk reglering av DAFA:s omBildning

Prop.
1985/86:112

Mitt
förslag: DAFA Dala AB övertar DAFA:s tillgångar och skulder samt den ADB-utmstning
som bokförs hos statskontoret för DA-FA:s räkning utom vad gäller utrustningen
i Gävle, Värdet av det som övertas beräknas uppgår till 57,7 milj, kr, per den
30 juni 1986, Totalt överförs 53 milj. kr. till bolaget i form av etl
kapitaltillskott. Av detta ulgör 40 milj. kr. bolagets eget kapital, medan 13
milj. kr, avser att täcka den merkostnad som uppkommer genom atl verksamheten
i sin helhet blir mervärdeskattepliktig, DAFA erhåller detta kapitaltillskott
för all kunna hålla oförändrade priser gentemot de statliga kunderna under
budgetåret 1986/87, Resterande belopp, 4,7 milj. kr., upptas som en skuld lill slalen.

Organisationskommitténs
förslag: Överensstämmer inte med mitt när del gäller verksamheten i Gävle och
mervärdeskatten. Organisationskommittén föreslår att myndigheien DAFA:s
nuvarande verksamhei i sin helhet överförs till bolaget. Vad gäller
mervärdeskallen förordar kommiftén ett ytteriigare tillskoft utöver mitt
förslag till del egna kapitalet på 8 milj. kr. till följd av förslagen i prop
1985/86:47 om ändrad mervärdeskatt som innebär alt det mervärdeskatteplikliga områdel
för ADB utökas atl omfatta persontjänsler.

Remissinstanserna:
Riksrevisionsverket och myndigheien DAFA har kommenterat mervärdeskattefrågan
och har inget att erinra mol en kompensation genom ett kapilallillskolt.

Skälen
för mitt förslag: Utgångspunkten för DAFA:s framlida verksamhet är alt DAFA
Dala AB lar över myndigheten DAFA:s verksamhei. När det gäller verksamhelen i
Gävle anserjag alt den del som avser uppdrag för centralnämnden för
fastighetsdata (CFD) inte bör ingå i bolaget DAFA. CFD och DAFA har för
tillfället inget formellt avlal. Det har diskuterats om CFD bör driva sin ADB-verksamhet
i egen regi. Jag gör den bedömningen all del nu är lämpligl alt CFD själv
driver sin ADB-verksamhet. Delta medför en ökad effektivitet i CFD:s verksamhei
bl.a. genom att samordningsvinster uppnås.

Ett
övertagande av driften innebär att CFD tar över ulmstning och lokaler i Gävle
och atl CFD erbjuder all DAFA:s personal i Gävle anställning. Jag fömtsätter
alt huvuddelen av de anslällda accepterar detla erbjudande. Detla är ocksä en fömlsäUning
för atl DAFA Data AB även vid ett avskiljande av verksamhelen i Gävle skall
kunna uppnå de avkastningskrav som jag i del följande förordar. DAFA:s övriga
kunder i Gävle fär i fortsäUningen sina uppdrag utförda i Slockholm. DAFA Data
AB bör dock ha möjlighet alt under en övergångsperiod ha kvar vissa kunder i
Gävle mol ersäuning till CFD.

Jag
har i denna fråga samrått med chefen för bostadsdepartmenlet.

Personalfrågor Prop. 1985/86: 112

Organisationskommittén
har för bolagets räkning fört förhandlingar med berörda centrala
arbetstagarorganisationer om anställningsvillkoren i DAFA Data AB. Kommittén
har tillsammans med bolagets styrelse undertecknat etl avtal med
personalorganisationerna. All personal vid myndigheten har fått erbjudande om
anställning i bolaget.

När
det gäller personalen i Gävle förutsätter jag atl samtliga erbjuds anställning
vid CFD. Formerna och villkoren för detta får regleras under våren 1986.

Kapitalbehov
(ägarkapilal)

Det
är angeläget att DAFA vid övergången lill aktiebolag tillförs elt startkapital
som skapar affärsmässiga fömtsättningar för en ekonomiskt sund utveckling på
lång sikt. DAFA Data AB bör därför ges en soliditet som gör del möjligt för
förelagsledningen alt med acceptabla marginaler verka under tillfälliga svackor
i efterfrågan.

Jag
har i beräkningarna av DAFA Dala AB:s kapitalbehov utgått från alt myndigheten DAFA:s
nuvarande verksamhei med det undantag jag tidigare redovisat överförs till DAFA-bolagei
per den 1 juli 1986. Det har också fömtsatts att såväl myndighetens tillgångar
och skulder som den av statskontoret för DAFA:s räkning förvaltade dalomlmslningen
utom vad gäller Gävle-utmstningen övertas av bolaget till del värde som fmns
upplaget i DAFA-myndighetens respektive statskontorets balansräkning per den
30 juni 1986. Efiersom det är fråga om begagnad utrustning är behovet av finansiering
lägre än om ny ulmstning anskaffats.

Kommittén
har beräknat bolagets kapitalbehov till 61 milj. kr. Kommittén föreslår att
bolaget vid övergången ges ell eget kapital på 40 milj. kr. En lämplig
fördelning bedöms vara elt aktiekapital på 20 milj. kr., en reservfond pä 4
milj. kr. samt ell ägartillskott för fritt eget kapital på 16 milj. kr. Dessulom
föreslår kommittén etl ägartillskott på 21 milj. kr. som kompensation för
utökad mervärdeskatteskyldighel. Jag återkommer till detla senare. Vid
uppdelningen i fritt och bundet kapital har hänsyn tagits till all DAFA skall
kunna ha en uthållighet mol förluster ulan att aktiekapitalet berörs. Eftersom
del skulle la åtskilliga år för bolaget atl själv generera ett fritt eget
kapital i denna storleksordning förordar kommittén denna lösning för att
jämställa DAFA med andra servicebyråer. Med den föreslagna nivån på det egna
kapitalet kommer DAFA:s soliditet inledningsvis atl ligga på ca 35 % vilket jag
anser rimligl med hänsyn lill förhållandena i branschen.

Jag
delar kommitténs uppfattning att det är rimligt att avkastningskravet på del
egna kapitalet bör ligga mellan 15 och 20% med dagens ränteläge samt att
avkastningskravet på det arbetande kapitalet bör uppgå till ca 20%.
Avkastningen bör dessutom vara så hög alt del är möjligt att lämna utdelning på
aktiekapitalet. Utdelningen på det nominella aktiekapitalet bör successivt ökas
från 5 lill 15% under de första tre åren. På sikt bör utdelningen ligga på en
nivå som svarar mot näringslivet i slorl och situationen i branschen.

Mervärdeskall '''■'-■■'' Prop. 1985/86: 112

DAFA
som myndighei är inte skattskyldig för försäljning lill andra myndigheter, men
däremot för övrig försäljning. Skattskyldighet för mervärdeskatt uppkommer då
skattepliktiga varor eller tjänster omsätts inom landet i en yrkesmässig
verksamhet. Statlig verksamhet i myndighetsform räknas som yrkesmässig lill den
del den avser utåtriktad verksamhet. Den del av verksamheten som avser slalens
egna behov anses däremot inte vara yrkesmässigt bedriven och medför inte
skattskyldighet. Detla gäller omsättning mellan olika myndigheter. Av staten
bedriven verksamhet anses dock alltid som yrkesmässig när den drivs i
bolagsform, t. ex..som aktiebolag.

Endast
en del av DAFA:s nuvarande verksamhet är skattepliktig. Andelen har
uppskattats lill 20%. I och med övergängen lill aktiebolag den 1 juli 1986
anses DAFA:s hela verksamhet vara yrkesmässig och därmed även mervärdeskattepliktig.
För sina mervärdeskatteplikliga varor och tjänster - främst dalordriften -
skall således DAFA debilera både myndigheter och privata företag mervärdeskatt.
Övergången till aktiebolagsform påverkar inte mervärdeskatten avseende de
varor och tjänster som enligt nuvarande lagstiftning inte är skattepliktiga,
främst persontjänster l.ex. systemering, programmering och utbildning.

När
DAFA som bolag debilerar samtliga kunder mervärdeskall innebär detta en
kostnadsökning för icke mervärdeskalteskyldiga kunder — främst myndigheter —
eftersom dessa inte kan lyfta av ingående mervärdeskatt.

Enligt
en ändring (1985:1116) i lagen (1968:430) om mervärdeskall skall del mervärdeskatteplikliga
området för ADB utökas från och med den 1 juli 1986 lill alt även omfatta
systemering och programmering (prop. 1985/86:47, SkU 17, rskr 92).

Mervärdeskatt
utgår för närvarande med 19% på priset inkl. skatt. Genom all DAFA som mervärdeskatleskyldigl
bolag kan dra av praktiskt tagel all ingående mervärdeskatt minskar dock DAFA:s
nuvarande koslnader med ca 8%. Om man antar att detta slår igenom på DAFA:s
prissättning skulle kundmyndigheternas totala kostnadsökningar (pris inkl. utgående
moms) bli ca 7% jämfört med nuvarande förhållanden. Om man därtill lägger
effekten hos DAFA av det utvidgade beskattningsomrädet skulle kostnadsökningen
uppgå lill ca 12% för myndighelema. Det skall observeras all den prisökning som
motiveras av mervärdeskatteskyldighe-len och som får erläggas av statliga
myndigheter betalas tillbaka till statskassan av DAFA Data AB.

Myndigheterna
kommer dock att uppleva mervärdeskatten som en kostnadsökning om de inte
kompenseras för delta i sina anslag. I budgetförslaget för budgetåret 1986/87
har inte denna kostnadsökning beaktats.

DAFA
Data AB kommer för sin del alt första verksamhetsåret erhålla en belydande
resultatförsämring om inte en prishöjning kan ske som svarar mol den ökade
kostnaden med hänsyn till mervärdeskalteskyldighelen eller om inte
intäktsbortfallet kan kompenseras på annat sätl.

Kommittén
har övervägt olika alternativ och stannat för alt DAFA Data AB under budgetåret
1986/87 bör behålla sin nuvarande prisnivå vid för-

säljning till de statliga
myndigheterna. Föratt kompensera den resullatför- Prop. 1985/86: 112

sämring som blir följden
av mervärdeskalteskyldighelen bör DAFA Data

AB få en kompensation i
form av ett kapitaltillskott. Kompensationen har

beräknats till ca 13 milj.
kr. och skall i efterhand avräknas mot faktiskt

utfall. Den erhållna
kompensationen återbetalas till statskassan i takt med

att DAFA levererar in
erhållen mervärdeskatt för försäljning till statliga

myndigheter.
Slutregleringen föreslås ske hösten 1987, Jag kan i huvudsak

biträda kommitténs förslag
som har uppenbara praktiska fördelar.

Jag
kan däremot inte godta kommitténs förslag atl DAFA även bör få kompensation lill
följd av alt även persontjänsler beläggs med mervärdeskatt fr.o.m. den 1 juli
1986. DAFA Dala AB bör inte särbehandlas i förhällande till andra förelag. Det
kan dock eventuellt finnas skäl att överväga en kompensation direkt lill myndigheterna
under budgetåret 1986/87 lill följd av det utökade mervärdeskatteplikliga
området. Detla bör ske på sedvanligt säll efler bedömning i varje enskilt fall.

Jag
har vad avser frågan om mervärdeskatt samrått med chefen för finansdepartementet.

Finansiering
av kapUalbehov m. m.

Som
jag tidigare har nämnt har kommittén beräknat bolagets kapitalbehov till 61
milj. kr. inklusive behovet av kompensation för utökad mervärdeskatteskyldighel.

Förutom
vad jag lidigare har anfört om kompensationen för utökad mervärdeskatteskyldighel
ansluter jag mig till kommitléns bedömning av det totala behovet av eget
kapital. Jag beräknar således detla behov lill 53 milj. kr.

När
del gäller finansieringen av delta kapitalbehov vill jag anföra följande.

Som
kommittén föreslagit bör behovet av eget kapital tillgodoses genom atl
tillgångar och skulder från myndigheien DAFA och tillgångar som förvallas av
statskontoret för DAFA:s räkning överförs till det nya bolaget. Nettovärdet av
de tillgångar som överförs till bolaget har beräknats med hänsyn till befintlig
utrustning och planerade investeringar samt avskrivningar under innevarande
budgetår, utrangeringsföriusler saml avskrivningar. Värdet beräknas utgöra
57,7 milj. kr. per den 30 juni 1986. Nettotillgångar lill etl värde av 53 milj.
kr. av dessa bör lämnas som etl kapilallillskolt från staten lill bolaget.
Formerna för detta bör beslutas av regeringen liksom hur fördelningen av del
egna kapitalet mellan bundet och fritt kapital bör ske. Resterande del av
nettotillgångarna, 4,7 milj. kr. bör överföras till bolaget mot en revers på marknadsmässiga
villkor. Regeringen bör besluta om dessa villkor.

2.3 SPAR-nämnden

Prop. 1985/86:112

Mitt
förslag: Ett förslagsanslag pä 580000 kr, skall föras upp i statsbudgeten för
budgetåret 1986/87 för SPAR-nämnden,

Skälen
för mitt förslag: Riksdagen har beslutat godkänna riktlinjerna för att en
myndighet inrättas med uppgift att svara för huvudmannaskapet för det statliga
person- och adressregistret SPAR (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:4, rskr 89).
Myndigheten skall administrativt knytas till statskontoret. Motiven är alt när
DAFA ombildas till aktiebolag är del önskvärt all det finns en huvudman för SPAR-regislrel
utanför bolaget. Genom att ansvaret för SPAR läggs pä en statlig myndighei, SPAR-nämnden,
kan medborgarnas insyn i verksamhelen garanteras. SPAR-nämndens arbetsuppgifter
blir att som regisieransvarig ha överinseende över uppdaterings-och
spridningsrutiner saml över innehållet i registret.

Jag
förordar all SPAR-nämnden inrättas den I juli 1986. Jag räknar med att
kansliresurser hämtas från statskontoret. Jag har beräknat medelsbehovet för
nämnden till 580000 kr.

Av
dessa medel bör statskontoret erhålla viss ersättning för det merarbete
nämnden förorsakar.

I
direktiven till organisationskommittén för DAFA berör jag frågan hur driftsavlalen
mellan bolaget och myndigheter som är huvudmän för informalionssyslem hos DAFA
bör utformas. Jag framhåller därvid atl i de fall statliga myndigheter har
medverkat lill alt tillskapa registren, svarar för att uppdatera DAFA:s
register eller i övrigi bidrar i hanteringen av registren skall statskassan
tillföras en skälig årlig ersättning för dessa register. Jag utgår vidare ifrån
all ersättningen från DAFA Data AB även skall täcka nämndens kostnader.

Jag
gör bedömningen alt DAFA Data ABs ersällning till staten för SPAR-registret bör
under budgetåret 1986/87 uppgå till åtminstone 1,5 milj. kr. Denna ersättning
bör successivt höjas för all inom en treårsperiod ha uppnått en mer permanent
nivå. Del bör ankomma pä regeringen atl efter förslag från
organisationskommittén för DAFA och den särskilde utredaren för SPAR-nämnden
sluta avtal med DAFA Dala AB om SPAR-verksamhelen för budgetåret 1986/87.

Ersättningen
frän DAFA Dala AB bör tillföras inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhei.
Framtida avtalsförhandlingar bör ske mellan SPAR-nämnden och DAFA Dala AB.

I
förordningen (1980:628) om rätlsdatasyslemel (ändrad senast 1985:714) finns
bestämmelser om bl. a. principerna för avgifter för lermi-nalanvändare, regisleransvariga
myndigheter och DAFA. Någon ändring av förordningen är inte aktuell nu. SARI
som svarar för samordningen av dalaregislren i rätlsdatasyslemel, arbetar som
jag anfört i propositionen 1984/85:225 (s. 27), med frågor som gäller rättsliga
informalionssyslem. Enligt vad jag erfarit kommer SARI med elt förslag i slutet
av år 1986.

Under
våren 1986 kommer driflavtal all slutas med de stadiga myndigheter som är
huvudmän för vissa av DAFA:s register.

Mol denna bakgmnd förordarjag
all ett förslagsanslag benämnt SPAR- Prop. 1985/86: 112 nämnden förs upp på
statsbudgeten för 1986/87 med 580000 kr.

3 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1,
medge att tillgångar och
skulder förs över från myndigheten DAFA till bolaget DAFA i enlighet med vad
jag förordat,

2,
medge att huvuddelen av den ADB-utrustning
som bokförs hos statskontoret för myndigheien DAFA:s räkning överförs lill
bolaget DAFA i enlighel med vad jag förordat,

3.
bemyndiga regeringen att i övrigi
vidta de åtgärder som behövs för atl genomföra ombildningen av myndigheten DAFA
lill aktiebolag,

4.
till SPAR-nämnden för
budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 580000 kr.

10

Bilaga 1:1 Prop.
1985/86:112

PM

Redovisning av organisationskommitténs (C 1985:03) arbete
i etapp 1 med DAFAs ombildning till aktiebolag

INNEHÅLL

0 Sammanfattning ............................................... .. 12

1
Uppdraget ....................................................... .. 15

2
Marknadsmässiga förutsättningar
och krav på dalaserviceföretagen 16

2.1
Allmänna tendenser ...................................... .. 16

2.2
Speciella fömtsättningar för DAFA
på den statliga marknaden 18

3
DAFAs verksamhetsinriktning ............................... .. 21

4
DAFAs kunder ................................................ .. 22

5
Personalfrågor ................................................ .. 24

6
Mervärdesskall ............................................... .. 27

6.1
Skafteplikt .................................................. .. 27

6.2
Persontjänsler .............................................. .. 28

6.3
Effekler av utökad momsplikt
för DAFA ............ 29

6.4
Tillfällig dispens från momsskyldighel
................. 31

6.5
Momskompensalion i form av
ägartillskott .......... 31

6.6
Förslag ........... *,......................................... .. 32

7 Kapitalbehov och
finansiering ............................ .. 33

7.1 DAFAs
ekonomiska utveckling 33

7.1.1
Historik ................................................ 33

7.1.2
Framlidsbedömning ............................... 33

7.2
Jämförelser med andra
dalaservicebyråer ........... 34

7.3
Kapitalbehovanalys ...................................... .. 35

7.3.1
Fömtsättningar och anlaganden ............... 35

7.3.2
Avkastningskrav ................................... 37

7.3.3
Kapitalbehov ....................................... 37

7.3.4
Känslighetsanalys ................................. 39

7.4
Tillgängligt statskapital ................................ .. 40

7.5
Förslag ....................................................... .. 42

8
Bolagsbildningen ............................................. .. 43

9
Genomförandeplan etapp 2 ............................... .. 43

Bilaga
till PM om alternativa antaganden om DAFAs ekonomiska

utveckling
samt resultat-, balansräkningar och finansieringsanalyser 46

11

0 Sammanfattning Prop. 1985/86:112

Uppdraget

Organisationskommittén
för DAFA (C 1985:03) har till uppgift att förbereda och - under förutsättning
av riksdagens godkännande - genomföra en ombildning av datamaskincentralen för
administrativ databehandling (DAFA) lill ell aktiebolag. I uppgiften ingår ocksä
atl utreda hur en framtida samverkan eller etl samgående mellan DAFA och
Statskonsult AB skall utformas.

Arbetet
skall bedrivas i tvä etapper. Den första etappen skall syfta till atl klargöra
de ekonomiska förutsättningarna för bolagsbildningen samt förbereda den medan
den andra etappen skall syfta till att genomföra bolagsbildningen per den 1
juli 1986.

Marknadsmässiga
förutsättningar och krav på dataserviceföretagen

1 promemorian
ges som bakgrund en sammanfattande beskrivning av vissa

utvecklingstendenser på ADB-området och förutsättningarna för dalaser

viceföretagen.

Vidare
tas i promemorian upp speciella förulsältningar som gäller för DAFA på den
statliga marknaden. I regeringens proposition 1984/85:225 anges vissa
utvecklingstendenser på det statliga området som kommer att få betydelse för DAFAs
verksamhei. En sådan utvecklingstendens är alt myndigheterna skall ges etl ökat
ansvar för att själva dimensionera och upphandla ulmstning. En annan
utvecklingstendens gäller satsningen på "småskalighet" och då främst
de s. k. basdatorerna. En iredje utvecklingstendens som tas upp i
propositionen och som kommer atl påverka DAFAs inriktning och agerande är
regeringens ambition till ökad samverkan mellan statliga organ med uppgifter
på ADB-området.

Kommittén
konstaterar att DAFAs möjligheter alt expandera på den statliga marknaden är
goda om statsmakterna väljer all stimulera och salsa på del statliga
utnyttjandet av ADB och information.

DAFAs
verksamhetsinriktning

Enligt
propositionen 1984/85:225 skall DAFA arbeta pä affärsmässiga grunder och i konkurtens
med andra dalaservicebyräer och driflformer. Detta kan i huvudsak ses som ett
fullföljande och förtydligande av den affärsmässiga inriktning DAFA haft under
senare år.

Sammanfattningsvis
är DAFAs affärsidé all med egen kommunikations-och driftsmiljö som bas, erbjuda
ett vältäckande kompetens- och ADB-stöd för administrativa och handläggande
funktioner inom offentlig och prival tjänst.

Tyngdpunkten
i DAFAs verksamhet kommer även i fortsättningen atl ligga på den civila
statsförvaltningen där DAFA avser att vara fullservice-leveranlör av ADB-baserade
tjänster. Dessutom arbetar DAFA på övriga marknader framförallt med
informationsbanker.

12

Organisationskommittén
anser det nödvändigl att bolagiseringen av Prop. 1985/86:112 DAFA inte innebär etl
brott med den nuvarande verksamhetsinriktningen. Bolagets kunder måste känna
trygghet att nuvarande kund/leveranlörsför-hällanden inte plötsligt avbryts.
Samtidigt finns det på den starkt expansiva marknad på vilket bolaget kommer
att arbeta ett behov av att noggrannt följa utvecklingen och överväga framtida
strategier. Kommittén kommer att behandla dessa frågor i det fortsatta arbetet
- bl, a, i samband med överväganden om samarbete och samverkan med andra
företag.

DAFAs
kunder

Organisationskommittén
har i sina bedömningar och beräkningar utgått från stabila kundförhållanden.
Kommittén räknar med att bolaget kan överta myndighetens nu gällande kundavtal
som löper längre än 1986-06-30 utan några andra omförhandlingar än de rent
formella ändringar som krävs pga. ändrad associationsform och mervärdesskalleplikt.
Kommittén räknar även med att huvuddelen av de kundavtal som löper ut 1986-06-30
kommer atl omförhandlas och förlängas av bolaget.

DAFAs
filialer i Gävle, Nortköping och Hallstavik bör överföras i sin helhet till
bolaget.

Sammanfattningsvis
bedömer kommittén att del inte är troligt med något större kundbortfall de försia
verksam hetsåren. En expansion i efterfrågan från befintliga kunder är också
sannolik.

Personalfrågor

Kommittén
har kommit till den uppfattningen atl all nuvarande personal hos DAFA bör
erbjudas anställning i bolaget. Det gäller även databered-ningspersonalen och
lokalvärdarna eftersom kommittén inte kunnat finna nägon annan huvudman som
förklarat sig beredd att överta personal frän DAFA tillhörande dessa
personalkategorier. Vad gäller databerednings-personalen finns idag en viss
överkapacitet hos DAFA, Kommittén föreslår därför att DAFA redan i
myndighetsformen under våren 1986 prövar möjligheterna lill s. k. årlig
ersättning lill personaler bland databerednings-personalen.

Kommittén
har fört förhandlingar med berörda personalorganisationer och tillsammans med
bolagets styrelse undertecknat avlal med TCO-S och JUSEK m.fl. om
övergångsbestämmelser och anställningsvillkor för personal i bolaget.
Erbjudande om anställning i bolaget fr. o. m. den 1 juli 1986 har därefter
lämnats till DAFAs personal.

Organisationskommittén
anser atl bolaget DAFA så snart som möjligt -helst fr. o. m. den I januari 1987
- bör anslutas till en lämplig arbetsgivarorganisation - f. n, SFO - och
tillämpa de avlal och regler som normall gäller för statliga bolag och
näringslivet i övrigi.

13

Mervärdesskatt Prop. 1985/86: 112

I
nuvarande läge är endast ca 20 procent av DAFAs verksamhet momsplik-tig, dvs,
den del av verksamheten som inte avser andra statliga myndigheter,
förvaltningar eller institutioner. I och med övergången till aktiebolag den I
juli 1986 blir DAFAs hela verksamhet momsskaltepliktig. Det innebär atl DAFA
måste debilera moms för skattepliktiga tjänster och varor till samtliga kunder.
För icke momsskatteskyldiga kunder - främst myndigheter kommer delta all
medföra en kostnadsökning eftersom dessa ej kan lyfta av ingående moms.

Enligt
propositionen 1985/86:47 föreslås dessulom att det momspliktiga områdel för ADB
utökas fr,o.m. I juli 1986 lill alt även omfatta persontjänster.

Genom
all DAFA som momsskalteskyldigt bolag kan dra av praktiskt tagel all ingående
moms minskar DAFAs nuvarande kostnader med ca 8 procent. Om DAFA sänker sina
priser i motsvarande grad men lägger på utgående moms kommer nettoeffekten för
de statliga kundmyndigheterna atl bli en kostnadsökning på ca 12 procent. Det
skall observeras all delta från statsfinansiell synpunkt inte innebär några
ökade utgifter eftersom momsen betalas tillbaka lill statskassan.

Kommittén
har antagit atl myndigheterna kommer att kompenseras för den kostnadsökning som
uppstår pga momsen eftersom denna är stat.sfi-nansielh neutral. Ett problem är
dock atl myndigheterna inte tagit upp denna kostnadsökning i sina
anslagsframställningar för budgetåret 1986/87. För atl underlätta
anslagshanteringen 1986/87 föreslår därför kommittén att DAFA bibehåller sin
nuvarande faktureringsnivå men inkluderar moms gentemot de statliga kunderna. I
stället får DAFA en kompensation i form av t, ex. ägartillskott för del inläktsbortfall
som härigenom uppkommer för bolaget. Kompensationen har beräknats till ca 21 mkr
första året och skall i efterhand avräknas krona för krona. Den erhållna
kompensationen återbetalas lill statskassan i takt med att DAFA levererar in
moms. Fr,o.m. budgetåret 1987/88 förulsälls myndigheterna fä full kompensation
för momseffeklen i sina anslag och atl DAFA då debilerar moms på sedvanligt sätt.

Kapitalbehov
och finansiering

För
alt kunna bedöma bolagets kapitalbehov har kommittén tagit fram ett antal
resultat- och balansräkningar baserade på olika anlaganden om DAFAs ekonomiska
utveckling.

DAFAs
verksamhet skall bedrivas med lönsamhet som mål och med krav på marknadsmässig
avkastning på insatt kapital. Avkastningen bör vara sä hög alt del är möjligt atl
lämna utdelning på aktiekapitalet.

Kommitténs
ambition är alt DAFA redan vid övergången till bolag skall tillföras etl
tillräckligt startkapital sä atl affärsmässiga förutsättningar skapas för en
ekonomisk sund utveckling på lång sikt, dvs. ger företagsledningen finansiellt
handlingsutrymme. Del är nödvändigl för den långsiktiga

uthålligheten
atl DAFA ges en soliditet som gör del möjligt att hinna vidta

14
ålgärder vid nedgångar ulan alt aktiekapitalet urholkas.

Kommittén har i sina
beräkningar förutsatt atl såväl DAFA-myndighe- Prop. 1985/86: 112 lens
samtliga tillgångar och skulder som den av statskontoret för DAFAs räkning
förvallade datorutrustningen överlages av bolaget till det värde som finns
upplaget i DAFA-myndigheténs respektive statskontorets balansräkning per den
30 juni 1986.

Bolaget
beräknas i inledningsskedet ha en balansomslutning på ca 105 mkr. Kommittén
föreslår alt bolaget tillförs ett eget kapital på 40 mkr. Härav bör ca 20 mkr uigöra
aktiekapital, 4 mkr reservfond och 16 mkr ell ägartillskott för fritt eget
kapital.

Finansieringen
av bolagets egna kapital på 40 mkr bör ske med det statskapital som den 30 juni
1986 finns dels hos statskontoret för DAFAs datorutrustning, dels som eget
kapital hos DAFA. Förutom det egna kapitalet föreslås alt 21 mkr tillföres DAFA
i form av ett ägartillskott för all finansiera den lidigare nämnda
momskompensationen. Det totalt tillgängliga statskapitalet uppgår till ca 63 mkr.
Återstående ca 2 mkr föresläs t.v. ligga kvar som en skuld lill staten.

Bolagsbildningen

Civildepartementet
har under hösten 1985 anskaffat etl aktiebolag som registrerats under namnet DAFA
Data AB. Samtliga aktier i bolaget ägs direkt av staten genom
civildepartementet. I samband med alt kommittén under våren 1986 skall utreda
samverkansformer mellan Statskonsult AB och DAFA Data AB kommer även att övervägas
elt eventuellt överförande av aktierna i DAFA Dala AB lill det för
Statskonsult AB och Bohlin & Strömberg gemensamma moderföretaget ESKA.

Genomförandeplan
etapp 2

I
planen för arbetet i etapp 2 las upp elt antal aktiviteter som måste ulföras under
våren 1986 för all bolagsbildningen skall kunna genomföras och DAFA Dala AB
överta myndigheten DAFAs hela verksamhei fr. o. m. den I juli 1986. I
arbetsuppgifterna under våren ingår bl. a. att klara ut frågor rörande SPAR saml
samverkanmellan Statskonsult AB och DAFA Dala AB. Kommitténs arbete beräknas
kunna slutföras omkring den 1 juli 1986.

1 Uppdraget

I
direktiven för organisationskommittén, vilka beslutades vid regeringssammanträdet
1985-09-12, anges alt kommittén skall förbereda och -under fömtsättning av
riksdagens godkännande - genomföra en ombildning av datamaskincentralen för adminislraliv
databehandling (DAFA) lill etl aktiebolag. Kommittén skall också ulreda hur en
framtida samverkan eller ett samgående mellan DAFA och Statskonsult AB skall
utformas.

Arbetet
skall bedrivas i två etapper. Den försia etappen skall syfta lill alt

klargöra de ekonomiska förutsättningarna för bolagsbildningen samt förbe

reda den medan den andra etappen skall syfta lill att genomföra bolagsbild- 15

ningen.

Redovisningen av arbetet i
etapp I, som skall utgöra grund för regering- Prop. 1985/86: 112 ens och
riksdagens ställningstagande till en slutlig reglering av DAFAs ombildning till
aktiebolag, skall redovisas senast den 15 december 1985.

Uppdraget
i etapp 1 anges i direktiven enligt följande:

"I
etapp I bör organisationskommittén genomföra en granskning av de ekonomiska
förutsättningarna för det tänkta bolaget. I denna granskning bör ingå en
genomgång av DAFAs större driftåtaganden vad avser deras nuvarande lönsamhet
samt prognos för kundförbindelserna baserat bl a på inhämtade uppgifter från
resp. kundmyndighet. Bedömningar bör också göras beträffande DAFAs framtida
verksamhetsinriktning. Granskningen bör också innefatta en bedömning av
förhållandena för DAFAs filialer.

Kommittén
bör även granska övriga aspekter på DAFAs kort- och långsiktiga ekonomi.

Kommittén
skall också särskill ulreda de ekonomiska konsekvenserna för DAFAs nuvarande
kunder med anledning av DAFAs skyldighet att som bolag ta ut mervärdesskatt för
vissa tjänster.

Kommittén
skall lämna en redovisning av personalkonsekvenserna vid en bolagsbildning,
samt utifrån de riktlinjer som ges nedan ge förslag lill hur anställning av
personal i den nya organisationen bör gå till. Kommittén skall samarbeta med SAMN
i denna fråga.

Redovisningen
av arbetet i etapp 1 bör omfatta

-
de ekonomiska fömtsätlningarnainkl,
förslag lill vissa ekonomiska villkor för bolaget, bl a rörelse kapitalets
storlek och finansiering, värdering av tillgångar, övertagande av skulder,
reglering av den rörliga krediten, kreditvillkor, osäkerheter, avkastningskrav m
m,

-
förslag atl bilda eller
anskaffa befintligt (vilande) aktiebolag,

-
konsekvenser för personalen,

-
plan för genomförande".

Arbetet
i etapp 2 avser uppgifter i samband med genomförandet av bolagsbildningen den 1
juli 1986, I denna etapp skall kommittén även utreda frågan om samverkan mellan
statskonsultföretagen och DAFA. Etapp 2 bör enligt direktiven redovisas i god
lid före den 1 juli 1986.

2 Marknadsmässiga förutsättningar och krav på
dataserviceföretagen

2.1 Allmänna tendenser

Den
allmänna uppfattningen, som den beskrivs i press, massmedia och officiella
rapporter, sammanfattas väl i en rapport som Svenska Industri-tjänstemannaförbundet,
SIF, utgivit'. Rapporten beskriver utvecklingen inom ADB-omrädet och pekar på
nödvändiga anpassningar hos dataserviceförelagen, I sammanfattning konstateras
följande:

Den
allmänna ADB-marknaden kommer inom den närmaste femårsperioden att visa
fortsatt stor tillväxt. Det finns en given plals på denna

'
Strategi för att anpassa verksamheten hos dataserviceföretag med hänsyn till

utvecklingen
inom data- och elektronikområdel, SIF rapport 1985-03-18 16

marknad för
dataserviceföretagen - men bara för dem som klarar av Prop. 1985/86: 112
förändringar och nytänkande.

Den
rena daladriften kommer alt stagnera - speciellt de satsvisa bearbetningarna.

Kunderna
kommer i alll högre utsträckning all skaffa sig mindre, lokala egna lösningar
speciellt inom basadministrationen där produktutbudet blir alltmer "standardbetonat"
och "lätthanterligt" i ett attraktivt prisläge.

Under
perioden kommer behovet av underhäll för befintliga programvaror vara en
fortsatt stor marknad för dataserviceföretagen. Åven nyul-veckling av
traditionell programvara kommer att vara stor men fjärde generationens språk
kommer alt få ordentligt fotfäste och kan ge dataserviceförelagen en ny
marknad efiersom dessa till viss del kommer att kräva stora datorer eller
samspel mellan datorer.

Ett
ännu relativt nytt område är kontorsautomationen som innehåller starkt inslag
av kommunikation. Här borde dataserviceföretagen kunna ta en viktig
marknadsandel, speciellt vid utformning, underhåll och kommunikation.

De
dataserviceföretag som hittills specialiserat sig inom en viss bransch och
samtidigt kompletterat silt produktutbud har hittills visat god lönsamhet.
Framgångskriterierna i fortsättningen ser i slorl sett ut på samma sätt och kan
i punktform sägas vara:

-
all inrikta datadriflen mol alhmer
inleraklivitet

-
att låta datadriften omfatta
olika datorstorlekar

-
all tillhandahålla lokala
lösningar i kundens egen miljö

-
all bygga ul kommunikalionskunnandet

-
alt definiera sin nisch och
specialisera sig på den

-
atl skaffa sig etl gediget
problemkunnande inom nischen och därefter* bredda sitt kompetensområde till
totallösningar med inslag av konsultation, utbildning, programmering, "driftsassistans"
saml stöd och drift av 4e-generalionssyslem

-
ett öka marknadsorienteringen

-
atl agera utifrån alternativa
lösningsförslag med en helhetssyn på kundens dalabehandling

-
att vara återförsäljare inom
den starkt expanderande smådalormarkna-den.

Efterfrågan
på personal kommer inom överskådlig lid all överstiga tillgängen. Speciellt
gäller detla utvecklings personal med specialkunnande inom

-
kundtillämpningar

-
programvaror, hjälpmedel och högnivåspräk

-
kommunikation

-
lösningar med olika datortyper

-
utbildning

Renodlad
regislering kommer ytteriigare att minska för att i slutet på 80-talet ha
nästan hell försvunnit.

17
2 Riksdagen
1985/86. I saml. Nr 112

2.2
Speciella förutsättningar för DAFA på den statliga Prop. 1985/86:112

marknaden

Den
statliga grundsynen på ADB som den förs fram bl. a. i prop. 1984/85:220 och prop.
1984/85:225 visar en övertygelse om att dalabehandling är elt viktigt
hjälpmedel såväl för effektivisering som för höjda servicenivåer inom civila slalsförvallningen.

Hela
samhället fömtsälts kunna dra mycket stor nytta av tekniken som förväntas
genomsyra snart sagt alla verksamheter.

Potentialen
för ADB-stöd syns därför närmast obegränsad.

Detta
innebär inte all del är enkelt för en aktör på den statliga marknaden att fömtse
vilka behov som kommer att realiseras.

Ur
prop. 1984/85:225 kan utläsas ell antal utvecklingstendenser som påverkar den
statliga marknaden.

Den
första tendensen innebär ett ökat ansvar för myndigheterna att själva
dimensionera och upphandla utrustning. Delta sker dels genom ökad decentralisering
av upphandlingsbeslul, från regeringen lill statskontoret och från slaiskontorel
lill myndigheterna, dels genom praktiska försök med en ny handläggningsordning.

Den
statliga styrningen av formerna för ADB-stöd till en myndighet kommer därmed
successivt att förändras. Detta förhållande torde icke förändra behovet av all
beslut i upphandlingar baseras på en kalkylmodell som tar hänsyn till den
totala kostnadsbilden. En av de väsentligaste svårigheterna i en sädan kalkyl
är att bedöma det sätt pä vilket en ulmstning kommer att användas. De behov
som ligger till grund för en viss lösning är inte statiska ulan förändras i
takt såväl med utvecklingen pä ADB-området som inom verksamhetsområdet.
Användarnas engagemang i processen kommer atl öka starkt vilket, om del skall
tillgodoses, snabbt kräver tillgång till nya, ofta resurskrävande, programvaror
och kontinuerligt ökande resurs- och kommunikationsbehov. I en sådan bedömning
av ett behov har en servicebyrå med ett brett underlag för olika tjänster ett helt
annat värde än i en bedömning som lar sikte på lägsta möjliga kostnad för ell
statiskt minimialternativ. Upphandlingsperspeklivet får därmed mycket stor vikt
för servicebyråns möjligheter. Det borde vara naturligt att detta perspektiv
omfattar minsl 3-5 år av en i allmänhet betydligt längre avskrivningsperiod och
hänsyn tas till utveckling av såväl volym som behov. En närmare granskning av
flera upphandlade installationers utveckling skulle troligen visa en
oförutsedd kostnadstillväxt och ambitionsökning.

DAFA
är, inom statsförvaltningen, helt dominerande som servicebyrå men omsättningen
uppgår endast till ca 10% av statens samlade utgifter för ADB. Del är en
ulmaning alt 90% av den statliga marknaden, definierad på detta sätt, ligger
utanför DAFA. Samtidigt ligger denna till största delen inom myndigheterna
själva.

En
dominerande del av dessa tillämpningar har konstruerats under 60-och 70-talet.
Detta arv måste succesivt överföras till en modern teknologi-och systemsyn. DAFA
kan här bidra med olika typer av tjänster.

18

DAFAs
kunder, existerande och potentiella; äi- samtidigt DAFAs svå- Prop. 1985/86:
112 raste konkurrenter. Delta förhållande liknar situationen för en dalaorganisation
i en privat koncern. Fler och fler exempel finns där dataorganisa-lionen som
självständigt bolag styrs så atl den inte skall prioritera ned sin primära
interna marknad av kortsiktiga lönsamhetsskäl. Dataorganisa-tionen inom ett
förelag elleren koncern ses ofta som en strategisk resurs och beläggs därför
med uppdrag som styr i önskad riktning.

Den
andra tendensen i propositionen kan karaktäriseras som "småskalighet".
Basdatorerna framställs som den teknik som skall tillgodose elt brett behov av
datorstöd bl. a. för vissa generella administrativa tillämpningar.

Staten
påverkar själv, med de insatser man kan komma att göra, bl. a. på programvaruområdet,
utvecklingen av marknaden för denna leknik. DAFA har lidigare förklarat sig
intresserad av aft delta inom området men har avvaktat pågående diskussioner om
insatsområden och finansiering. DAFA har förberett en insats genom viss
kompetensuppbyggnad och har till statskontoret avgetl en offert om utveckling
bl. a. inom EA-områdel.

Småskalighet
omfattar inte bara en teknik. DAFA har arbetat aktivt med persondatorer i drygt
tvä är och skaffat sig en bred och kvalificerad kompelens tillsammans med elt
antal produkter.

Med
utgångspunkt i de övergripande ekonomi- och personalsystemen utnyttjar DAFA
småskalig leknik, hittills endast persondatorer, som samverkar med de centrala
systemen. Elt exempel är DAFAs bidrag i det s. k. PIR-projeklel som drivs
tillsammans med SPV och UDAC. Här realiseras för första gången i
statsförvaltningen en ny systemsyn där olika teknikresurser samverkar intimt.
För en stor del av den statliga marknaden innebär ell sådant angreppssätt en naturiig
anpassning till modern teknologi och användarkrav. Den småskaliga tekniken
måste uppfylla mycket kvalificerade kommunikationskrav för all en användarvänlig
informationsmiljö skall kunna realiseras.

DAFA
har även anskaffat elt modernt ekonomisystem med stor spridning inom
näringslivet bl. a, för atl tillgodose behoven hos de myndigheter som behöver
ett avancerat ekonomisystem men av olika skäl ej kan utnyttja system S, Det
innebär även goda möjligheter på en privat marknad.

En
väsentlig framlida potential finns troligen för DAFA inom del doku-mentadminislraliva
området. Dokument kommer alt produceras, lagras och distribueras elektroniskt och
på pappers- och andra media, DAFA har mycket god kunskap och konkurtenskraftiga
produkter inom diarieföring och frilextsökning. Tillsammans med ett befintligt
syslem för elektronisk post. elt omfattande nätverk och centrala resurser för
framställning av dokument på olika media och i olika kvaliteter har DAFA dessulom
elt antal nödvändiga byggstenar för att skapa en total Ijänst för statsförvaltningens
dokumenthantering. Denna måste innefatta såväl stor- som småskalig teknik och
kommunikationsfrågorna blir mycket väsentliga. Detla område har dessutom en
nära samhörighet med DAFAs satsningar på informalionsbanker.

Den
tredje tendensen beskriver just informalionsbankerna. En långt

decentraliserad ADB-verksamhet kan komma att försvåra en samordnad 19

informationssyn.
Propositionen markerar behovet av en översyn av områ- Prop. 1985/86: 112 det
ur flera aspekter genom all uttrycka avsikten alt ge statskontoret etl
utredningsuppdrag.

På
detta område har DAFA byggt upp en unik kompetens såväl belräffande tekniska
möjligheter och hjälpmedel som sakområdeskunskap och informalionsbanker. Delta
har hittills skell via medel som genererats i verksamhelen. Investeringarna är
dyrbara och ålerbetalningstiden lång. Det är förenat med ell myckel stort
risktagande alt i längden fortsätta med denna satsning utan alt slalsmaklerna
ullalat en långsiktig syn på villkor och former för detta. En lyckad satsning
på informationsbanker kräver en samordnad drift och gemensam teknik. Annars blir
användarens situation för splittrad.

Den
fjärde tendensen av betydelse för den statliga marknaden är de samverkanstankar
mellan statliga organ som propositionen uttrycker. Statskonsult AB och ett bolagiserat
DAFA skall söka samverkansformer, SIPU, DAFA, Statskonsult och Statskontoret
skall söka samverkansformer inom ADB-utbildningens område.
Organisationskommittén ser i detta en möjlighet lill gemensam utveckling av
produkter och tjänster för den statliga marknaden. Bättre fömtsättningar kan
skapas för alt samlat tillgodose den statliga marknadens totala behov samtidigt
som en alltför långtgående konkurrerande utbyggnad av likartade tjänster inom
respektive organisalion undvikes.

Förutom
denna form av samverkan ser DAFA i framliden möjligheten att, genom lämpliga
organisatoriska former, erbjuda slora kunder andra samarbetsformer än del
traditionella kundförhållandet i servicebyrån. Detla möjliggör andra insyns-
och påverkansformer för kunden i hans del av verksamhelen.

Till
sist kan tilläggas många intressanta framtida möjligheter i gränslandet mellan
prival och statlig verksamhet. Informationsbankerna ligger redan idag här.
Nätverk (t.o.m. starka dator-datorkopplingar) är en nödvändig resurs för att
bredda användandet. Det kommunikationskunnande som skapas är nödvändigt också
för andra system som kan komma all byggas upp för samverkan mellan prival och
offentlig verksamhet.

Inom
disiributionssektorn borde det l.ex, finnas möjligheter till en sys-lemmässig
samverkan mellan tullväsendet, speditörer, åkerier, godsmottagare, avsändare m
fl. Ett väl fungerande platsförmedlingssystem borde kunna innehålla en
ömsesidig datorstödd kommunikation mellan näringsliv och statliga myndigheter.
Del finns säkeriigen mänga tillämpningar som karaktäriseras av relativt enkla
grundläggande rutiner men en tekniskt krävande och högfrekvent informalionsulväxling
mellan olika parter. Leverantörs-, grossist- och detaljist-strukturen i
Sverige kan troligen dra nytta av denna typ av stöd,

DAFA
har visat att man kan klara den komplexa miljön genom det s, k. DAKOM-systemet
som man driver pä uppdrag av Dagligvaruleverantörers Förening och Grossistförbundel.

Statliga
initiativ för en integration av information i näringslivet och

statlig förvaltning kommer att kräva en resurs av DAFAs typ. Hittills har

DAFA dock ej hafl direkta uppdrag i denna riktning bortsett från SPAR, 20

Sammanfattningsvis kan man
konstatera att DAFAs möjligheter att ex- Prop. 1985/86: 112 pandera på en
statlig marknad är goda om statsmakterna väljer att stimulera del statliga
utnyttjandet av ADB och information. Kompetens och beredskap finns i
väsentliga delar och kan förstärkas i samarbete med andra organisationer.

På
flera, för DAFA centrala områden, är emellertid produkt- och tjänsteutveckling
förenad med stora investeringar och, utan en klart uttalad statlig inriktning,
med mycket stort risktagande.

3 DAFAs verksamhetsinriktning

Enligt
regeringens proposition 1984/85:225 skall DAFA arbeta på affärsmässiga grunder
och i konkurrens med andra dataservicebyråer och driftformer. Verksamheten
skall bedrivas med lönsamhet som mål och med krav på marknadsmässig avkastning
på insatt kapital,

I
propositionen framhålls samtidigt att det är angelägel atl staten i likhet med
stora företagskoncerner har tillgång lill egen servicebyrå inom ADB-området.
Detta motiveras av att ett slatiigt ägande ger en säkerhel sä att det inom den
statliga sekiorn finns elt organ som tillgodoser de statliga verkens
grundläggande behov av dataservice.

Den
inriktning och roll som anges för DAFA i propositionen är i huvudsak ett
fullföljande och förtydligande av den affärsmässiga inriktning DAFA haft under
senare år,

DAFAs
hittillsvarande agerande och affärsverksamhet har lagil hänsyn till den
uppfattning om marknaden som beskrivits tidgare i avsnitt 2, En organisations
verksamhet färgas dock inte huvudsakligen av de förändringar som kan skönjas i
en nära eller avlägsen framtid. DAFA har av tradition stor kompelens och styrka
inom stordalorområdet. Intäkter genereras av existerande kunder, deras och DAFAs
syslem och informalionsbanker. Bolaget kommer därför alt ärva slora delar av
den affärsidé och den policy som under senare är varit DAFAs.

Organisalionskommitlén
har tagit del av utkast till affärsidé, mål och policy som DAFA nu arbetar med.
Kommittén anser det angeläget alt detla arbete fortsätter och fullföljes inom
bolaget DAFA.

DAFAs
nuvarande affärsidé är kortfattat uttryckt att, med egen kommunikations- och
driftsmiljö som bas, erbjuda ell vältäckande kompetens-och ADB-stöd för
administrativa och handläggande funktioner inom offentlig och privat verksamhei.

DAFA
avser all utveckla denna affärsidé med i huvudsak följande strategiska
inriktning vad gäller marknad, syslem/programprodukter och kundtillämpningar.

Marknad

o
För den civila statsförvaltningen skall DAFA vara fullserviceleveranlör av ADB-baserade
tjänster

21

o
För övriga marknader skall DAFA i försia hand erbjuda och anpassa Prop.
1985/86: 112 befintliga produkter och tjänster inom det generella ADB-området

o
För alla marknader skall DAFA tillhandahålla information från adressdatabanker
och statliga fakladalabanker

System
och programprodukter

DAFA
skall anskaffa, utveckla, förvalla och driva syslem och programprodukter som
uppfyller ett av kriterierna

-
drivs i ren stordatormiljö inom
IBM-konceptets ram

-
bygger på en samverkan mellan
lokal, regional och central kapacitet

-
i lokal miljö utgör etl
komplement till ett samverkande system eller uppvisar mycket god lönsamhet som
enskild produkt.

Kundtillämpningar

DAFA
skall pä uppdrag utveckla och förvalla syslem som är kundspecifika. DAFA skall
dessulom engagera sig i framtagning av standardsystem i försia hand inom EA-, PA-
och KA-områdena. Tillsammans med olika huvudmän skall DAFA bygga upp informationsbanker
av generellt intresse.

Enligt
organisationskommitténs mening är det nödvändigl att bolagiseringen av DAFA
inte innebär ell brott med den nuvarande verksamhetsinriktningen. Bolagets
kunder måste känna trygghet atl nuvarande kundförhållanden inte plötsligen
avbryts. Samtidigt finns det på den starkt expansiva marknad pä vilken bolaget
kommer atl arbeta elt behov av alt noggrannt följa utvecklingen och överväga
framtida strategier.

Organisationskommittén
kommer alt behandla dessa frågor i det fortsatta arbetet — bl. a. i samband
med överväganden om samarbete och samverkan med andra företag.

Förmågan
atl skapa goda ekonomiska fömtsättningar är avgörande för bolagels möjligheter
att utvecklas som professionell organisation och bereda personalen långsiktig
trygghet.

Bolagets
verksamhei skall bedrivas i full konkurtens med affärsmässighet som bärande
princip. Produkter och tjänster skall bedömas utifrån sin egen lönsamhet i
första hand. Samtidigt ökar det samlade utbudet värdet av varje ny tjänst.

Tillväxt
är en väsentlig förutsättning för bolagels möjligheter atl skapa ekonomiskt
utrymme för investeringar i produkter ooh jänster. Genom tillväxt skapas dels
en större bas för finansiering av produkter med stor andel fasta kostnader,
dels möjigheter att tillräckligt snabbt tillgodogöra sig ny effektivare teknik.

4 DAFAs kunder

Av DAFAs
totala intäkter 1984/85 svarade de kunder vilkas fakturering

översteg
1 milj kr för ca 70%. Dessa kunder är till antalet 22 st. 22

DAFA har under hösten 1985
gjort en genomgång av DAFAs nuvarande Prop. 1985/86: 112 kundrelationer.
Denna har redovisats för kommittén. Materialet har dock ansetts innehålla
affärshemligheter av vital betydelse för DAFA, Kommittén har bedömt att en
närmare redovisning av kundrelationerna inte är nödvändig i detta sammanhang,

DAFAs
nuvarande avlal med flera av de större kunderna löper längre än 1986-06-30,
Undantag från detta är bl. a. RSV (med vilka avtalel löper ut 1986-06-30) och CFD
i Gävle (som saknar etl formellt avtal).

De
största riskerna för att förlora en slor kund ulgör för DAFA s. k. hemtagning
av system för drift i egen regi. Sådan hemtagning kräver normalt etl omfattande
arbete med etl ställningstagande från regeringen för alt anskaffa erforderlig ulmstning.
Sannolikheten för atl någon av de störte kunderna skall övergå till drift i
egen regi inom den närmaste treårsperioden kan därför anses vara relativt
liten, möjligen med undantag för RSV och CFD.

Organisationskommittén
har i sina bedömningar och beräkningar utgått från stabila kundförhållanden.
Detta innebär bl. a. all organisationskommittén förutsätter alt de statliga
kundavtal som löper längre än 1986-06-30 kan övertas av bolaget utan några
andra omförhandlingar än de renl formella ändringar som krävs pga ändrad
associationsform och mervärdesskalleplikt.

Organisationskommittén
har i sina beräkningar även utgått från atl RSV och CFD kommer alt vara kvar
som kunder i oförändrad omfattning. Detla måsle vara en förutsättning för atl DAFA
vid övergången lill bolag skall överlaga den utrustning som anskaffats för
dessa kunders behov.

När
del gäller Gävle-filialen bör bolaget överta denna med förbehåll atl staten
återtar utrustningen om CFD väljer att överta driften i egen regi. Delsamma bör
gälla personal och lokaler i Gävle.

Marknaden
i Gävle är vikande. SLÖR-driflen kan på sikt komma att läggas i Slockholm eller
på annan ort. Del finns dock f.n. ingenting som lyder på alt DAFA icke skulle
fortsätta med driften av SLÖR.

Organisationskommittén
kommer under våren 1986 atl föra diskussioner med RSV om ell nytt avlal fr. o. m.
1986-07-01. Kommittén fömtsätter att ell sådant avtal skall kunna träffas på
affärsmässiga grunder och inte påverkas av del förhällandet alt DAFA byter
associationsform.

I
Nortköping finns ingen omedelbar risk för hemlagning. På sikt kan dock en eller
elt par kunder komma att vilja förändra sin driftsituation.

Norrköpingsregionen
borde vara ett naturligt försia nära samarbetsom-räde med Statskonsult.

DAFA
bör ocksä möta hotet om bortfall av en större kund med alternativa former för
samarbete. Driftenlreprenad kan vara en sådan möjlighet där DAFA genom samulnyltjande
av personal, programvara och övriga resurser bör kunna erbjuda elt attraktivt
alternativ, i synnerhet för en kund med ell brett och ökande krav på
funktioner.

Organisationskommittén
finner sammanfattningsvis all del knappasl

finns någon risk för etl reellt kundbortfall under det första verksamhets

året. De ekonomiska konsekvenserna av ett bortfall av RSV och/eller CFD

skulle kräva en mer ingående analys efiersom bolaget rimligen inte skall 23

överta kostnader för sådan
verksamhei som myndigheien ej skulle bedrivit Prop. 1985/86: 112 efter den I
juli 1986, Med elt bortfall av båda dessa kunder blir troligen "10%-alternativel"
(alternativ 2) i de ekonomiska kalkylerna i avsnitt 7 mest realistiskt.

Organisationskommittén
finner också att det är angeläget att DAFA nu får arbetsro innebärande

-
att bolaget övertar de av
myndighetens nuvarande avtal med leverantörer och kunder som löper över
1986-07-01

-
att fömtsätlningarna för CFD-driften
klariäggs samt

-
alt alla statliga kundavtal
(med undantag av SPAR) som normalt skulle ha omförhandlats av myndigheien DAFA
per den I juli 1986 skall kunna hanleras på samma affärsmässiga gmnder som om
myndigheten hade det långsiktiga ansvaret.

5 Personalfrågor

Enligt
direktiven skall kommittén redovisa personalkonsekvenserna vid en ombildning av
DAFA till bolag. 1 fömtsättningarna anges att DAFAs nuvarande personal beräknas
kunna erbjudas anställning i de statliga bolag och myndigheter som lar över
uppgiften från DAFA.

Ombildningen
av DAFA från myndighet till bolag förändrar inte i sig DAFAs inriktning utan är
en konsekvens av den inriktning DAFA haft under senare år. Det har därför varit
en utgångspunkt för kommitléns arbete att DAFAs nuvarande verksamhei i största
möjliga utsträckning skall överföras lill bolaget och därmed även DAFAs
nuvarande personal.

SPAR

Ell
undanlag från denna huvudregel är att DAFAs nuvarande myndighels-uppgifter -
huvudmannaskapet för SPAR - enligt regeringens proposition skall överföras till
en nyinrättad myndighet. Det förutsätts dock att DAFA tills vidare skall
behålla drift, produktion, underhåll och marknadsföring av SPAR,

De
av DAFAs hittillsvarande arbetsuppgifter som kan hänföras till huvudmannaskapet
för SPAR har organisatoriskt inte varit skilda från övriga arbetsuppgifter med
SPAR och har endast marginellt berört DAFAs personella resurser. Kommittén har
därför funnit atl ell överflyttande av huvudmannaskapet lill den blivande SPAR-myndighelen
inte får några personalmässiga konsekvenser för DAFA.

Lokalvård
kv Primus

Ell
annat område som berörs av bolagsbildningen är lokalvården. DAFA svarar idag
för lokalvärden inom fasligheten kv Primus vilken innefattar förutom DAFA även riksrevisionsverkel
och statskontoret. Lokal vårdarna som är anställda hos DAFA uppgår till
sammanlagt 21 personer.

24

DAFA
kommer som bolag alt - liksom nu - vara en av flera hyresgäs- Prop. 1985/86:
112 ter i kv Primus, Kommittén anser alt det inte är förenligt med DAFAs verksamhetsinriktning
som bolag atl i fortsättningen svara för lokalvården i hela denna fastighet.
Lokalvården och huvuddelen av DAFAs nuvarande . lokalvårdare bör därför
överföras lill annan myndighet, antingen byggnadsstyrelsen eller någon av de
andra hyresgästerna, statskontoret eller riksrevisionsverket. Ingen av dessa
myndigheter har emellertid förklarat sig beredd atl överta lokalvårdarna från DAFA,
För all i möjligaste mån underiätla bolagsbildningen och personalförhandlingama
i anslutning därtill har kommittén i nuvarande läge kommit till den
uppfattningen atl samtliga lokalvårdare hos DAFA tills vidare överförs till
bolaget. Kommittén anser dock alt bolaget senare bör la upp förhandlingar med
ifrågavarande myndigheter om att övertaga lokalvården inkl. berörd personal.

Databeredningen

Etl
tredje område som kommittén övervägt särskill gäller databeredningen och dess
personal.

DAFAs
nuvarande databeredning (stansning, registrering m. m.) sker dels i Slockholm,
dels i Hallstavik. Totalt uppgår arbetsstyrkan lill 41 personer (31 helårsarbetande)
varav 19 (14 helårsarbetande) i Slockholm och 22 (17 helårsarbetande) i
Hallstavik.

Databeredningsfilialen
i Hallstavik överfördes lill DAFA från SCB/DC i samband med DAFAs bildande år
1970. Beslutet att etablera en filial i Hallstavik togs redan år 1964. Orsaken
var ett ökat behov av resurser för hålkortsstansning samtidigt som Hallstavik
vid denna lidpunkt hade stor tillgång till kvinnlig arbetskraft men saknade
sysselsättningsmöjligheter.

Efterfrågan
på DAFAs dalaberedningsljänsler har minskat successivt sedan 1970-lalet. Detta
gäller generellt för hela branschen, DAFA har alltsedan år 1975 hafl
svårigheter atl få full kostnadstäckning för denna verksamhetsgren. Någon
nyanställning av dalaberedningspersonal har därför inte skett sedan år 1976.

DAFA
har f. n. en överkapacitet bland databeredningspersonalen motsvarande 3-4 helärsarbelskrafter.
Delta innebär i sin lur atl databeredningen uppvisar ett underskoll på ca 1 mkr.
per år.

Kommittén
har övervägt olika alternativ för alt lösa detta överkapaci-lelsproblem.

DAFA
skall som bolag arbeta i konkurtens på affärsmässiga villkor med krav på
lönsamhet och kan på sikt inte bedriva olönsamma verksamhetsgrenar. Kommittén
har därför undersökt möjligheterna all överföra dalaberedningspersonal lill
andra statliga myndigheter med uppgifter inom dalaberedningsområdet. Bl. a. har
kontakter tagits med SIGA som dock f.n. inte ser några möjligheter atl ta över dalaberedningspersonal
från DAFA. Åven andra statliga myndigheter och organ lorde ha slora svårigheter
alt erbjuda arbetsuppgifter ät denna typ av personal.

DAFA
har på olika sätt försökt att öka sysselsättningen för databered

ningspersonalen bl. a. genom att bredda verksamhelen lill alt även omfatta

ord- och textbehandling i samband med inskrivning av material i informa- 25

tionsdalabaser. Personalen
medverkar ibland även i den s. k. eflerbehand- Prop. 1985/86: 112 lingen
samt utför regislreringsarbelen vid terminal hos DAFAs kunder.

DAFA
ser f. n. vissa möjligheter till atl ytterligare kunna öka sysselsättningen
för databeredningspersonalen. Bl.a. pågår diskussioner om vissa kommersiella
projekt som kan leda till en ökad arbelsbeläggning.

Etl
problem som bör nämnas i detla sammanhang är alt DAFAs konkurrenskraft vad
gäller dalaberedningen inom den statliga sekiorn kan komma att avsevärt
försämras om DAFA för dessa tjänster måste debilera ul moms till de statliga
kunderna (se avsnitt 6). Den ingående momsen är för databeredningen mycket
liten varför huvuddelen av den utgående momsen kommer att innebära en ren
prishöjning för de statliga kunderna.

Etl
område av särskilt intresse för dalaberedningen är uppbyggnaden av olika informalionsdatabaser.
En fortsatt satsning från DAFAs sida på denna typ av databehandlingstjänsler
kommer alt medföra en markant ökning av behovet av regislreringsarbele för
vilket den nuvarande databeredningspersonalen är väl lämpad. En satsning på informalionsdatabaser
för kommersiellt bruk kräver dock ett omfattande investerings- och utvecklingsarbete
och fömtsätter en samverkan med flera statliga myndigheter som är informalionslämnare
lill databaserna. DAFA kan inte ensamt svara för risklagande och finansiering
av en sådan satsning. En möjlighet som kommittén vill peka på kan vara atl
staten medverkar vid finansieringen genom all tillskjuta en del av de
överskottsmedel som genereras från DAFAs verksamhei med SPAR. Denna fråga bör
behandlas under våren 1986 då ell driftsavlal skall träffas mellan bolaget DAFA
och den nyinrättade SPAR-myndighelen.

Det
bör mot denna bakgmnd finnas möjligheter för DAFAbolaget att ge ökade
arbetsuppgifter ål databeredningspersonalen. Samtidigt är del självklart en
skyldighet för bolagets ledning och styrelse alt se till att verksamheten
bedrivs så effektivt som möjligt och att kapaciteten anpassas till efterfrågan.
Personalminskningar torde därför bli nödvändiga. Detta bör enligt kommitténs
mening kunna ske utan alt den nuvarande databeredningspersonalen behöver sägas
upp. I stället bör i första hand prövas alt redan under våren 1986 i
myndighetsformen utverka s.k. årlig ersättning till vissa personer bland databeredningspersonalen
som har mindre än fem är kvar till statlig ålderspension. Om denna möjlighet
kan utnyttjas fullt ut skulle nuvarande överkapacitet kunna elimineras. De
ytterligare nerdrag-ningar som senare kan komma att erfordras i bolaget bör
kunna ske genom naturiig avgång.

Mol
bakgmnd av vad som anförts anser kommittén atl DAFA-myndighetens dalaberedningsverksamhel
i sin helhet bör överföras till bolaget och personalen erbjudas anställning i
bolaget.

Uppsägning
respektive anställning av personal

En
utgångspunkt för kommitténs arbete har varit att myndigheten DAFA

skall
avvecklas i sin helhet fr.o.m. den 1 juli 1986 då verksamhelen

överförs
till bolaget DAFA. Detta innebär alt personalen måste sägas upp

från
sin anställning hos myndigheten DAFA pga arbetsbrist. Elt alternativ 26

är
att personalen säger upp sig på eget initiativ.

Tiden
för uppsägning från arbetsgivaren är enligt lag sex månader för Prop. 1985/86:
112 personer över 45 års ålder. Detta innebär alt uppsägningen från myndigheten
bör ske före den I januari 1986. Enligt del trygghetsavtal som gäller på det
statliga området (TrA-S) skall uppsägning föregås av riskförklaring samt
förhandlingar om urvalsområden och övertalighetsgrupper. Myndigheten DAFA har
under hösten 1985 avgivit riskförklaring och fört förhandlingar med de lokala
arbetstagarorganisationerna hos DAFA.

Efiersom
del i DAFAs fall inte är fråga om någon reell arbetsbrist ulan byte av huvudman
där all personal hos myndigheten kommer all erbjudas anställning av det nya
bolaget har kommittén eftersträvat atl i möjligaste mån underiätla
uppsägningsförfarandet för parterna. Kommittén har därför sett del som
angeläget all kombinera en uppsägning från myndigheien med ett erbjudande om
anställning i bolaget fr. o. m. den 1 juli 1986. Av hänsyn till personalen har
kommittén haft som ambition alt i samband med anslällningserbjudandet så långt
möjligt kunna presentera de anställningsvillkor som kommer all gälla.

Kommittén
har därför för bolagels räkning fört förhandlingar med berörda centrala
arbetstagarorganisationer om anställningsvillkoren i bolaget DAFA. Organisationskommittén
har tillsammans med bolagets styrelse undertecknat avtal med TCO-S och JUSEK om
övergångsbestämmelser och anställningsvillkor för personalen i bolaget (bilaga
2). Avtalet gäller i försia hand för liden 1986-07-12-31. Avtalet liknar innehållsmässigt
molsvarande avlal på SFO/PTK-områdel.

Med
avtalet som gmnd har erbjudande om anställning i bolaget lämnais till DAFAs
personal (bilaga 2 här utelämnad). Såvitt kommittén kan bedöma situationen
idag bör del med denna lösning vara möjligt att genomföra och avsluta såväl
uppsägnings- som anslällningsförfarandet inom de tidsramar som gäller för all verksamhelen
i sin helhet skall kunna föras över till bolaget per den 1 juli 1986.

Organisationskommittén
anser att bolaget DAFA, så snart som möjligt - helst fr.o.m. den 1 januari 1987
- bör anslutas till en lämplig arbetsgivarorganisation för statliga bolag - f.
n. SFO - och tillämpa de avtal och regler som normalt gäller för statliga bolag
och näringslivet i övrigt, dvs. PTK-avtal.

6 Mervärdesskatt 6.1 Skatteplikt

Kommittén
har enligt direktiven haft all särskill ulreda de ekonomiska konsekvenserna för
DAFAs nuvarande kunder med anledning av DAFAs skyldighet alt som bolag i ökad
utsträckning debilera och redovisa mervärdeskall för sina tjänster.

Skattskyldighet
för mervärdesskatt uppkommer dä skattepliktig vara

eller ijänsl omsätts inom landet i en yrkesmässig verksamhei. Statlig

verksamhet i myndighetsform räknas som yrkesmässig lill den del den

avser utåtriktad verksamhet. Den del av verksamhelen som avser statens -_

egna
behov anses däremot inte yrkesmässigt bedriven och medför inte

skattskyldighet.
Omsättning mellan olika myndigheter räknas som inålrik- Prop. 1985/86: 112 tad
och anses avse egna behov. Av staten bedriven verksamhei anses alllid som
yrkesmässigt bedriven när den drivs i bolagsform, t ex aktiebolag.

Ovanstående
innebär att DAFA för närvarande ej är skattskyldig för sin omsättning till
andra myndigheter, men däremot för sin omsättning lill kunder i bolagsform
eller liknande (främst den privata sektorn). Således är endast en del av DAFAs verksamhei
skattepliktig. Andelen har uppskattats till 20%, dvs ca 80% av DAFAs
omsättning har beräknats avse andra statliga myndigheter, förvaltningar eller
institutioner som ej är mervärdesskatteskyldiga. I praktiken innebär delta atl
DAFA debiterat moms på 20% av faktureringen till kunderna och redovisat denna
som utgående moms till momsmyndigheten. På molsvarande säll har endast 20% av
den ingående momsen på inköpen behandlats som avlyftbar och redovisats som
sådan.

1
och med övergången till aktiebolag den 1 juli 1986 anses DAFAs hela verksamhet
vara yrkesmässig och därmed även mervärdesskattepliktig. För sina momspliktiga
varor och tjänster - främst datordriften — skall således DAFA debitera moms
både till myndigheter och privata företag. Övergången till aktiebolagsform
påverkar inte momsen avseende de ej skattepliktiga varorna och tjänsterna,
främst persontjänster och teleabon-nemang.

När
DAFA som bolag debiterar moms till samtliga kunder innebär detla en
kostnadsökning för icke momsskatteskyldiga kunder - främst myndigheter - efiersom
dessa ej kan lyfta av ingående moms.

6.2 Persontjänster

Enligt
proposition 1985/86:47 föreslås att det momspliktiga området för ADB utökas
från och med 1 juli 1986. Nu gällande bestämmelser innebär att skalleplikplikt
föreligger för tjänst som avser automatisk databehandling. Vidare föreligger
skatteplikt för datorer och s.k. kringutrustning. Slandardprogram anses i
skattehänseende som varor och beskattas därmed. År det däremot fråga om specialkonstrukturerade
program, s k skräddarsydda program, betraktas dessa som lillhandahållanden av
skattefria tjänster. Någon rätt till avdrag för ingående skatt på denna del av
verksamhelen hos exempelvis etl dalaförelag föreligger således inte. Något
bärande skäl till atl behandla programvaran olika beroende på om del är fråga
om standard- eller specialprogram finns enligt propositionen inte och skatlplikten
föreslås därför bli generell. Det förekommer vidare att programvaran säljs
eller alt rällen atl utnyttja ell visst system eller program upplåts. Några
skäl för att behandla dessa förfaranden olika finns inte heller.

Fömtom
datorer och programvaror lillhandhåller dataföretagen ocksä

tjänster med anknytning lill ADB. Detta gäller förstudier, ändring av

rutiner, utbildning av personal för aktuellt ADB-arbete m m. Dessa tjäns

ter ingär många gånger i vederlaget för datautrustningen och bör då också

ingå i beskattningsvärdet för leveransen eller upplåtelsen oberoende av om

tjänsten faktureras separat eller ej. 28

Härigenom
skapas en i princip generell skattskyldighet för företag som Prop. 1985/86: 112
omsätter dalavaror och sådana tjänster som är direkt hänförliga lill ADB-tekniken
såsom systemering, programmering m. m. Däremot bör även fortsättningsvis
renodlad datautbildning som inte har något samband med försäljning av datavaror
eller tjänster vara skattefri i likhet med annan utbildning,

6.3 Effekter av utökad momsplikt för DAFA

För DAFAs
egen del skulle normalt skattskyldigheten för moms innebära

a)
att den ytteriigare utgående
momsen beräknas som ett tillägg pä priset och därför inte påverkar intäkterna
om inte priserna ändras

b)
att den ingående moms som har
ingått i DAFAs rörelsekostnader och avser skattepliktiga varor och tjänster nu
kan lyftas av och härigenom minska kostnaderna för DAFA

c)
att den ingående moms som har
ingått i avskrivningsunderlaget för DAFAs avskrivningar (via dalamaskinfonden)
nu kan lyftas av och härigenom minska DAFAs avskrivningar

d) att
den ingående moms som nu kan lyftas av och minska DAFAs behov

av rörelsekapital och härigenom minska DAFAs räntekostnader

Avlyft
enligt b) ovan minskar räntekostnaderna endast marginellt, medan avlyft enligt
c) ovan minskar kapitalbehovet under längre tid (avskrivningstiden) och medför
härigenom märkbart minskade räntekostnader. Den utgående momsen enligt a) ovan
påverkar ej märkbart rörelsekapital-behovet.

Av
punkterna ovan framgår atl övergången lill aktiebolag och total skattskyldighet
för moms minskar DAFAs rörelsekostnader och avskrivningar samt räntekostnader.
Därigenom förbättras resultatet (allt annat lika).

De
belopp som berör punkterna b), c) och d) ovan har i organisationskommitténs
huvudalternativ (avsnitt? och bilaga 2) beräknat till (mkr.):

1986/87

b)
Ing. moms koslnader 12

c)
Ing. moms avskrivningar 6

d) Minskade
räntekostnader _2_

Summa resultatförbättring (b -t- c + d) 20

Om
man strävarefler att DAFAs priser skall justeras efter den nya kostnads-,
avskrivnings- och räntekostnadsnivån, så skulle priserna kunna sänkas med ca 20
mkr.

Detta
belopp är dock mindre än den beräknade utgående momsen.

29

1986/87 Prop,
1985/86: 112

a)
Ulg, moms intäkter 33

Om
DAFA istället för att höja priset till kunderna med momspåläggel bibehåller
nuvarande nivå och inkluderar momsen i denna minskar intäkterna, dvs.
resultatet försämras med molsvarande belopp.

1986/87

Resultatförsämring
(a - (b -f c -I- ränta) 13

Detta
belopp är det belopp med vilket DAFA skulle behöva öka sin fakturering inkl,
moms (för ej momsskatteskyldiga kunder innebär detta en prishöjning) för att
inte övergången till aktiebolag skall få resultateffekt för DAFA på grund av
den uppkomna momsskyldighelen.

Om
personljänslerfrån den I juli 1986 räknas som skattepliktig tjänst blir motsvarande
belopp för enbart persontjänslerna

1986/87

Resultatförsämring
(a-b-l-c-l-d )

P P
P P

Den
ingående momsen berörs endast marginellt, medan den utgående

momsen
väsentligt ökar.

Om
man beaktar såväl övergången till aktiebolag som införandet av momsplikt för
persontjänsterna blir den sammanlagda skillnaden (prishöjningsbehovet)

1986/87

Uppskattad
total resultatförsämring 23

Genom
alt DAFA som momsskyldigt bolag kan dra av praktiskt taget all ingående moms
minskar DAFAs nuvarande kostnader med ca 8%. Om man antar atl delta slår igenom
på DAFAs prissättning skulle kundmyndigheternas totala kostnadsökningar (pris
inkl. utgående moms) bli ca 7% jämfört med nuvarande förhållanden. Om man
därtill lägger effekten hos DAFA av den föreslagna momsulökningen för
persontjänster (prop 1985/86:47) skulle kostnadsökningen uppgå till ca 12% för
myndigheterna. Det skall observeras att koslnads-/prisökningen mot
myndigheterna ur statsfinansiell synpunkt inte innebär några ökade utgifter
eftersom momsen betalas tillbaka till statskassan.

Å
ena sidan kommer myndigheterna att uppleva momsen som en kostnadsökning om de
inte kompenseras för detta i sina anslag. Elt särskill problem är att
myndigheterna för nästa budgetår inte tagit upp denna kostnadsökning i sina
anslagsframställningar. Å andra sidan kommer DAFA att erhålla en orimlig
resultatförsämring om ej moms kan debiteras

30

myndigheterna eller inläktsbortfallel
kan kompenseras på annat sätt, t. ex. Prop. 1985/86: 112 i form av
ägartillskott. Kommittén har därför övervägt olika alternativ för all lösa
delta.

6.4 Tillfällig dispens från momsskyldighet

En
administrativt enkel lösning kan vara alt DAFA tillfälligtvis beviljas dispens.

Sedan
början av 1970-talet har dalatjänster som särskilda dalabolag tillhandahåller
åt ägarna undantagits från skatteplikt genom särskilda regeringsbeslut i
enskilda fall. 1 den mån samma bolag säljer tjänster åt utomstående beskattas
dessa i vanlig ordning. Sådana medgivanden har lämnais till bla SPADAB,
Kommundala AB, Lantbraksdata AB och Postverket. Enligt uttalande i prop
1985/86:47 bör dessa dispenser på sikt dock upphöra alt gälla efiersom också
befogenheten för regeringen atl medge sådana undantag bör utgå ur mervärdesskallelagssliflningen.
Det får dä avgöras i vilken utsträckning nuvarande förhållanden kan lagfästas.
I den mån förhållandena är likartade bör undanlag kunna medges även om t. ex.
försäkringsbolag eller fastighetsförvaltande förelag bildar ett gemensamt ägl särskill
bolag som utför datatjänster ål ägarna. Denna möjlighet bör också kunna
användas i de fall där en förening eller etl förbund tillhandahållr anslutna föreningar
motsvarande tjänster. Däremot kommer utomstående som köper tjänster från dessa
bolag eller föreningar att få belala mervärdesskatt på tjänsten.

Organisationskommittén
anser att nuvarande dispenser i flera fall har konkurrenshämmande effekler.
Därför bör dispensmöjlighelen på sikt generellt sett borttagas. För DAFAs del
ser kommittén dessulom vissa nackdelar med en tidsbegränsad dispens. Enligt
kommitténs mening kan bolaget komma atl få oönskade skallekonsekvenser i
samband med investeringar. Mot denna bakgrund anser kommittén att
dispensalternativ el inte bör rekommenderas för DAFAs del.

6.5 Momskompensation i form av ägartillskott

Som
framgår av avsnitt 6.3 sista stycken kan den utökade momsplikten innebära elt
val mellan ökade koslnader för ej momsskatteskyldiga kunder och försämrat
resultat för DAFA.

En
lösning är all DAFA istället för alt redan den 1 juli 1986 öka sin faktureringinkl.
moms lill statliga myndigheter kompenseras av staten för resultatförsämringen
1986/87. Den 1 juli 1987 justerar DAFA priserna och utgående moms debileras
därefter de statliga kunderna som vanligt, vilka då får antagas kompenseras via
sina anslag för 1987/88.

Den
uteblivna faklureringsökningen 1986/87 innebär för DAFAs del att

bolagets resultat minskar. Kompensation bör därför tas via resultaträk

ningen för all resultatet skall bli opåverkat av momseffeklen. En sådan

kompensation i början av verksamhetsåret medför en räntevinsl på ca 2

mkr, för bolaget vilket gör atl beloppet kan sällas något lägre än annars.

Det föreslås att kompensation erhålls som ett engångsbelopp på 21 mkr. 31

(23-2) i form av ett
ägartillskott den I juli 1986. Slutreglering i form av en Prop. 1985/86: 112
"krona för kronavräkning" görs hösten 1987.

Avräkning
"krona för krona" innebär all DAFA i faktureringsrutinen för ej momsskatteskyldiga
statliga myndigheter summerar de momsbelopp som ingär i fakturorna (anges på
fakturorna som "varav moms .") och som skall medtagas i
redovisningarna till momsmyndigheten (belopp a). Regeln är nämligen atl om DAFA
är skyldig alt debitera moms på en faktura men inte gör det så betraktas ändock
f, n, 19% av fakturabeloppet som utgående moms och skall redovisas som sådan till
momsmyndighelen, varigenom DAFAs intäkt endast blir 81 % av fakturabeloppet.
Den på detta sätt erhållna summan ställd i relation till DAFAs totala utgående
moms utnyttjas sedan för alt avgöra hur stor andel av den ingående momsen avseende
kostnader (belopp b) och avskrivningar (belopp c) som innebär besparingar
jämfört med tidigare. Den slutgiltiga kompensationen från staten för 1986/87
kan hösten 1987 beräknas exakt som

1,
fakturerad utgående moms lill
statliga myndigheter -i-a

2,
beräknad statlig andel av
ingående moms kostnader

enligt
bokföringen — b

3,
beräknad statlig andel av den
ingående moms som skulle ha ingått i avskrivningsunderlagen om ej momsskyldigheten
utökats - c

4,
beräknad räntevinst på den
ökade andelen

momsavlyfl
avseende utrustningsanskaffningarna -_d

5, kompensation
från staten =a-(b-l-c-I-d)

Statsfinansiellt
är momsfrågornas lösning neutral. Den erhållna kompensationen i form av etl
engångsbelopp återbetalas lill statskassan i takt med att bolaget levererar in
moms. Alternativet till kompensation från staten för DAFAs resultatbortfall
enligt ovan är alt DAFA i stället redan den 1 juli 1986 höjer priserna till ej momsskatteskyldiga
kunder med elt molsvarande belopp. Detta skulle dock endast innebäratt kunderna
skulle få molsvarande högre kostnader (allt annat lika), för vilka staten
svarar via statsbudgeten.

6.6 Förslag

Organisationskommittén
föreslår all momsfrågan första året löses genom att DAFA kompenseras i form av elt
ägartillskott för ej pålagd moms enligt punkt 6,5 ovan och att kompensation
beräknas till atl motsvara den totala momseffekten pä 21 mkr.. dvs. säväl
själva bolagsbildningen som momsplikten på persontjänsterna. Från och med I
juli 1987 justerar DAFA priserna och debiterar moms även till ej momsskatteskyldiga
kunder.

En
metod av generell art som kommittén i detla sammanhang vill nämna för all dels
klara myndigheternas anslagsproblem vid förändrade momsregler eller momsskaltesatser
dels underiätta jämförelser mellan produktion i egen regi och externa
leverantörer kan vara att låta myndigheternas reglerade anslag redovisasexkl.
moms. Den ingående momsen från olika leverantörer skulle särtedovisas pä eget
konto. Kommittén har inte sett det som sin uppgift att närmare penetrera denna
fråga.

7 Kapitalbehov och finansiering Prop. 1985/86:112

7.1 DAFAs ekonomiska utveckling

7.1.1 Historik

DAFAs verksamhet har under de senaste åren präglats av en
stark volymtillväxt. Som framgår av lidigare avsnitt (2.1) gäller detta i
stort för branschen i övrigt.

DAFA har uppdelat sin verksamhet i etl anlal
verksamhetsområden. Intäkterna fördelade på dessa har de senaste tre åren varit
följande (mkr.):

Verksamhets-

1983/84

1984/85

1985/86

Genomsnitt-

område

Budget

lig förändring

Persontjänster

34,4

43,2

51.8

+ 23%

Dataregistrering

4,6

4,6

4,1

- 6%

Sals vis
bearbetn.

56,6

70,8

81,6

+ 20%

Terminaldrift

19,2

21,2

22,2

+ 8%

Datalagring

13,5

15,6

20,9

+25%

Övriga
uppdrag

22,5

25,8

29,1

+ 14%

Uppdragsintäkter

150,5

181,1

209,6

+ 18%

Gemensamma
funkt.

4,5

4,4

5,3

+ 18%

Övrigt
(räntor m, m,)

6,0

2,9

1,5

-75%

Summa

161,0

188,4

216,4

+ 17%

Ovanstående värden är redovisade i löpande priser. Inom
områdena persontjänster och dataregislrering har under perioden skett en
prisökning med 10-12%. I övrigt speglar värdena rena volymförändringar.

DAFAs koslnader har under de senaste året hafl följande
utveckling (mkr.):

Kostnader

1983/84

1984/85

1985/86 Budget

Genomsnittlig förändring

Löner Lokaler Maskiner Övrigt

68.6 13,9

52,3 24,0

74,1 14,3 64,8 26,5

81,5 14,8 73,8 36.3

+ 9% + 3% +20%

+ 22%

SUMMA

158,8

179,7

205,6

+ 15%

Gemensamma

1,8

2,9

2,4

+ 16%

Summa

160,6

182,6

208,1

+ 15%

DAFAs koslnader har således under treårsperioden ökat i genomsniti
med ca 15% per år medan intäkterna ökat med ca 17%.

7.1.2 Framtidsbedömning

Mot bakgmnd av de allmänna utvecklingstendenser som
förutspås för

branschen och den geomgång med DAFAs störte kunder som berörts

tidigare (avsnitt 4) har kommittén inte funnit anledning alt fömtse någon

dramatisk avmattning i DAFAs tillväxt de närmaste åren. 33

3 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 112

Del kan visserligen finnas
risk för alt någon eller några kundmyndigheter Prop. 1985/86: 112 på sikt
går över lill drifl i egen regi men DAFA räknar ändå med en förhållandevis
stabil volymtillväxt de närmaste 5-6 åren. Framförallt är det inom tre, fyra
olika områden som tillväxten är mest påtaglig.

För
det första finns del en allmän volymökning i existerande syslem. Tillväxten
finns framför alll inom driftomrädel och kan bedömas lill ca 6% av total
fakturering.

För
det andra sker en fortlöpande nyförsäljning inom DAFAs hela område. Tillväxten
här sker försl inom persontjänstområdet och i elt senare skede driftområdet.
Normalt svarar nya kunder för 4% av faktureringen.

För
det Iredje sker en mycket kraftig expansion inom området ulveck-lingshjälpmedel
och användarnära databehandling. Tillväxten här är över 50% vilket bidrar lill DAFAs
volymökning med ca 2%, P g a den höga tillväxten kommer denna verksamhei all
bidra alltmer lill DAFAs tillväxt.

För
det Qärde pågår del en utveckling av nya produkter inom såväl nya och äldre
produktområden. För närvarande sker investeringar inom EA-, PA- och KA-områdena
samt som nämnts ovan informalionsbanker. Ökningen är för närvarande ca 2 %.

Sammanlagt
räknar DAFA med att faktureringen de närmaste åren kommer att öka med i genomsniti
ca 14% per år, vilket motsvarar en volymökning med ca 10%. Kommittén har utgåtl
frän dessa värden som sill huvudahernaliv. Det finns dock en risk för en
avmattning av volymtillväxten om DAFAs statliga kunder ej får full
kompensation för momsen fr.o.m. budgetåret 1987/88. En utebliven kompensation
för moms på persontjänster skulle redan 1986/87 kunna innebära en volymnedgång
motsvarande 25-30 helårsarbetande.

7.2
Jämförelser med andra dataservicebyråer

För
all lättare kunna bedöma vilka ekonomiska förutsättningar och krav som bör
gälla för DAFA som bolag har kommittén gjort vissa jämförelser med andra
dalaservicebyråer. Totalt sett uppvisar DAFA en utveckling de senaste fem åren
som i stort sammanfaller med branschen i övrigt.

1
nedanstående tabell visas vissa s.k. ekonomiska nyckeltal för — förutom DAFA —
fyra dataserviceföretag avseende år 1984. DAFAs värden avser budgetåret
1984/85. Bland de upptagna dataserviceförelagen har Lanlbmksdata, Kommundata och
A-data vissa likheter med DAFA i den meningen alt de liksom DAFA arbetar på en
relativt väl avgränsad och definierad marknad med ett stabilt kundunderlag.

34

Tabell Ekonomiska
nyckeltal år 1984

Prop.
1985/86:112

Finans-

Lant-

Kommun-

• A-data

DAFA

rutin

bruks-data

data

Omsättning
mkr.

31,3

173,3

467,3

124,5

185,5

Tot,
kapital TK mkr.

20,8

180,0

144,0

64,9

54.1

Arb,kapital
AK mkr.

9.2

92,4

68,2

30,1

31.7

Eget
kapital EK mkr.

8,7

43,2

29,0

12,7

22,7

Soliditet
1 %

44

24

21

20

42

Soliditet
11 %

58

40

30

24

42

Avkastning
TK%

23

9

5

3

10

AK%

27

24

13

15

18

EK%

27

16

13

8

29

Vinst/omsättn%

17

11

1

3

3

Omsättn./TK
gg

1,5

1,0

3,2

1,9

3,4

Antal
anställda

61

370

981

182

390

Omsältn./anst
kr.

513

469

476

684

476

Omsäun,/pers,kostn.
%

333

432

376

540

347

DAFAs värden är
inte helt jämförbara med de övrigas eftersom DAFA som myndighet inte arbetat efler
samma ekonomiska förutsättningar som de övriga. Bl. a. ingår inte
datorutrustningen i DAFAs balansräkning vilket gör att DAFA får förhållandevis
för höga solidiletsvärden. Till skillnad mol de övriga ingär vidare inte några
latenta skatteskulder i DAFAs balansräkning. Dessutom skall DAFA som myndighei
inte generera några vinster vilket gör avkastningsmålten något irrellevanla.

7.3 Kapitalbehovsanalys 7.3.1 Förutsättningar och antaganden

Kommitléns
analys och bedömning av DAFAs kapitalbehov bygger på vissa anlaganden om DAFAs
ekonomiska utveckling de närmaste åren.

Huvuddelen - ca 80% - av DAFAs
nuvarande kunder utgörs av statliga myndigheter. Delta kommer under överskådlig
tid även att gälla i bolagsformen.

Statsmakternas beslut om atl
ombilda DAFA från myndighet till bolag innebär atl hela DAFAs nuvarande
verksamhet - med undantag för huvudmannaskapet för SPAR skall överföras till
bolaget per den I juli 1986. Kommittén utgår därför ifrån atl de driflavtal o dyl
DAFA nu har med statliga myndigheter och som forlsätler efler den 1 juli 1986
överläs av bolaget utan några andra förändringar än de renl formella som
föranleds av ändrad juridisk person för DAFA samt ändrade momsförhållanden (se avsniu
6). Vissa av nu gällande avtal löper ul per den 30 juni 1986 och skulle
därefter ha omförhandlats. Kommittén har även när det gäller dessa kunder
utgått frän atl avtalen kommer alt förlängas efler den I juli 1986 i ungefär
samma volymmässiga omfattning som hittills.

Några av DAFAs statliga
kunder har visserligen bl. a. i samband med sina remissytiranden över DAFA-ulredningen
och senare i samband med den kundgenomgäng som gjorts (avsnitt 4) antytt alt de
p g a själva bolagsformen över väger atl ta över driften i egen regi. Med
hänsyn till statsmakternas beslut om DAFAs inriktning och verksamhetsform kan

35

dock enligt kommitténs
mening bolagiseringen av DAFA inte vara ett skäl Prop, 1985/86; 112 för
statliga myndigheten att övergå till drift i egen regi. Kommittén förutsätter
i stället att ställningstaganden om ändrad driftform för statliga myndigheter
grundas på ekonomiska skäl,

1
kommitténs antaganden ingår vidare att bolaget övertar nuvarande verksamhet vid
DAFAs filialer i Gävle, Norrköping och Hallstavik.

Den
största förändringen mot nuvarande förhållanden gäller SPAR. Som nämnts
tidigare skall DAFA-bolaget tills vidare behålla drift, produktion, underhåll
och marknads föring av SPAR medan huvudmannaskapet skall föras över på en
nyinrättad statlig myndighei (SPAR-nämnden), Enligt kommitténs direktiv skall
statskassan tillföras en skälig årlig ersättning av DAFAs vinst för SPAR, Detta
innebär relativt sett att DAFAs vinst för SPAR reduceras i förhällande lill
dagslägel. I beräkningarna av DAFAs intäkter från SPAR har kommittén antagit
full kostnadstäckning för SPAR samt ett vinstpålägg som motsvarar
avkastningsnivån på den del av verksamheten som ligger över genomsnittet för
hela företaget. Ersättningen till staten skulle därför med detla synsätt
innebära en begränsad kostnadsökning för bolaget. Kommittén har i sina
beräkningar dessutom antagit att full ersättning lill staten skulle utgå först
på tre års sikt.

I
bilaga I redovisas elt antal resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalyser
för DAFA de närmaste tre åren. Beräkningarna har gjorts utifrån olika
antaganden om DAFAs ekonomiska utveckling. Härvid har tre alternativ beräknats,

I
beräkningarna har kommittén utgått ifrån alt DAFA i enlighet med vad som
föreslagits i avsnitt 6 fullt ul kompenseras för moms lill statliga kundmyndigheler
de första 12 månaderna.

Kommittén
har utgåtl från att DAFA övergår till kalenderår som räkenskapsår. Det första
verksamhetsåret omfattar därför 18 månader.

Vidare
har fömtsatts ett oförändrat kapacitetsutnyttjande. Belräffande investeringarna
har antagits all alla anskaffningar finansieras med eget kapital eller lån.
Bolaget kommer givetvis att ibland välja andra finansieringsformer, t. ex.
hyra eller leasing, när sådana lösningar visar sig affärsmässigt
fördelaktigare. Dessa finansieringsformer utgör snarast alternativ till
lånefinansiering och förändrar inte kommitténs slutsatser beträffande bolagets
behov av eget kapital.

Huvudaliernativel
(aUernaliv 1) bygger på de bedömningar om efterfrågan och volymtillväxt som
redovisats i avsnitt 7.1.2 ovan. Totalt innebär huvudalternativet en omsätt- ningsökning
pä 14% per är varav 10% är volymökning. Antalet anslällda beräknas behöva öka
med 2 %per år. Den antagna investeringsvolymen bygger på DAFAs nuvarande
investeringsplaner.

1
alternativ 2 har antagits en någol lägre tillväxttakt varvid omsättnings-ökningen
har beräknats stanna vid 10 % per år. Vissa rörliga koslnader minskar härigenom
i för- hållande till huvudalternativet. Även i detta fall har dock räknats med
en personalökning pä 2 % per år. Investeringstakten minskas och den sammanlagda
investerings- volymen under perioden blir ca 6 % lägre än i huvudalternativet.

36

Allemaliv 3 (nolltillväxialternaiivel)
förutsätter ingen volymtillväxt utan Prop. 1985/86: 112 enbart en prisökning
på i genomsnitt 4 % som slår igenom i omsättningsökningen, I detta alternativ
sker ingen personalökning. Investeringsvolymen har antagits bli 30 % lägre för
hela perioden än i huvudalternativet,

7.3.2 Avkastningskrav
m. m.

Antaganden
om ägarnas krav pä avkastning, utdelning och soliditet är avgörande för fördelningen
av det totala kapitalbehovet pä eget kapital och extern upplåning.

Enligt
propositionen 1984/85:225 skall DAFAs verksamhet bedrivas med lönsamhet som mål
och med krav på marknadsmässig avkastning på insatt kapital.

Normalt
är ägarnas avkastningskrav på det insatta kapitalet något högre än för
placeringar utan risk, I dagens ränteläge ligger kravet mellan 15 och 20%.
(Definitioner, bilaga 1).

Organisationskommittén
anser atl del kan vara tveksamt att i inledningsskedet kräva full avkastning
på eget kapital av DAFA, Efiersom DAFA i myndighetsform inte hafl några
egentliga avkastningskrav måsle en sädan omställning genomföras pä ell par års
sikt, I annat fall kan kunderna drabbas av stora kostnadsökningar.

Vid
uppbyggnad av etl förelag ger inte alltid avkastningen pä det egna kapitalet
inledningsvis inte ger en rättvisande bild. Därför bör man även ha ett
avkastningskrav på det arbetande kapitalel och/eller del totala kapitalet. En
rimlig nivå på avkastningen på det arbetande kapitalet bör enligt kommitténs
mening ligga på ca 20%,

Avkastningen
skall dessulom vara sä hög alt del är möjligt alt lämna en utdelning på
aktiekapitalet. Utdelningen har antagits att på sikt motsvara marknadsräntan på
del nominella aktiekapitalet. I exemplen nedan har antagils en utdelning med 5,
10 respektive 15 % de tre försia åren.

När
det gäller soliditeien har kommittén beaktat den osäkerhet som finns om den
framtida utvecklingen för DAFA, Det är nödvändigt för den långsikliga
uthålligheten all ge DAFA en soliditet som gör det möjligt att hinna vidta
åtgärder vid nedgångar utan atl aktiekapitalet urholkas. Samtidigt har DAFA etl
stort investeringsbehov vilket skall finansieras med upplåning eller eget
kapital. Kommittén anser all man inte redan vid bolagsslarten bör finansiera
investeringarna med lånade medel intill gränsen för kredilvärdigheten.

Därför
anser kommittén att soliditeien bör i början vara förhållandevis hög och bör
ligga pä 30-40%.

7.3.3 Kapitalbehov

Kommitténs
ambition är att DAFA redan vid övergången till bolag skall tillföras etl
tillräckligt startkapital så all affärsmässiga fömtsättningar skapas för en
ekonomiskt sund utveckling på lång sikt, dvs. ger företagsledningen
finansiellt handlingsutrymme.

37

I
beräkningarna av DAFAs kapitalbehov har kommittén utgått från att Prop.
1985/86: 112 DAFA-myndighetens nuvarande verksamhei i sin helhet, med undantag för
huvudmannaskapet för SPAR, överföres till DAFA-bolaget per den 1 juli 1986.
Härvid har förutsatts atl såväl myndighetens samtliga tillgångar och skulder
som den av statskontoret för DAFAs räkning förvaltade dalor-ulmslningen
övertages av bolaget till del värde som finns upplaget i DAFA-myndighetens respektive
statskontorets balansräkning per den 30 juni 1986. Eftersom den övertagna utmslningen
är begagnad är behovel av finansiering lägre än om ny utrustning anskaffats.

Som
framgår i avsnitt 7.4 beräknas ingångsvärdena på de avbolaget per den 1 juli
1986 övertagna tillgångarna frånmyndigheten respektive statskontoret uppgå lill
sammanlagt 105 mkr. Efter de tre försia räkenskapsåren beräknas
balansomslutningen ha ökat lill 142 mkr. i huvudaliernativel. I nolllillväxtalternativet
blir motsvarande värde 108.

Balansräkningens
(tillgängssidan) utveckling enligt huvudalternativet:

1/7-86 31/12-87 31/12-88 31/12-89

Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar

63,7 40,9

51,9 59,3

56,5 74,8

60,8 80,9

Summa tillgångar

104,6

111,2

131,3

141,7

Rörelsekapitalet
varierar under året med 10-15 mkr. beroende på svängningar i in- och utbetalningsslrömmarna.
Del totala kapitalbehov som behöver täckas första året uppgår således till
115-120 mkr.

Härav
läcks ca 25 mkr. av kortfristiga skulder. Återstående kapitalbehov i
inledningsskedet på ca 90 mkr. måste finansieras dels med lån, dels med eget
kapital.

Med
traditionell värdering av DAFAs tillgångar kan DAFAs bankmässiga kreditvärdighet
— baserad på DAFAs balansräkning - beräknas uppgå till 60-70 mkr. mol säkerhet
i förelagsinleckningar med bästa rätl. Härav bör ca 15 mkr. utgöras av en
checkräkningskredit (limit) för täckning av betalningssvängningarna. Resterande
50 mkr. bör kunna utnyttjas för långfristig upplåning.

Sammanställning
av kapitalbehov och finansiering inledningsvis:

Tillgångar 105 mkr.

Likviditetssvängningar 15"

Finansieringsbehov 120"

Kortfristiga
skulder -_25 "

Övriga
kapitalbehov 95"

Checkräkningskredit - 15 "

Långfristig
upplåning -_50 "

Eget
kapital 30"

DAFAs
behov av eget kapital med full upplåning skulle således inled

ningsvis vara ca 30 mkr. Med hänsyn till framlida behov av handlingsut

rymme för bolaget anser kommittén dock som nämnis tidigare (7.3.2) inte

del lämpligl att redan i
inledningsskedet finansiera kapitalbehovet med Prop. 1985/86:112 upplåning
upp lill gränsen för kredilvärdigheten. Den långfristiga upplåningen på den
öppna kredilmarknaden bör i stället ligga på högst 40 mkr. i inledningsskedet.

Kommittén
föreslår därför att det egna kapitalet i form av bundet och fritt uppgår till
ca 40 mkr. En lämplig fördelning är ett aktiekapital på 20 mkr., en reservfond
pä 4 mkr. saml elt ägartillskott för fritt eget kapital på 16 mkr. Vid
uppdelningen i fritt och bundet kapital har hänsyn tagits till alt DAFA skall
kunna ha en uthållighet mol förluster ulan all aktiekapitalet berörs. Eftersom
det skulle ta åtskilliga år för bolaget atl själv generera etl fritt eget
kapital i denna storleksordning förordar kommittén denna lösning för atl
jämställa DAFA med andra servicebyråer.

Med
denna konslmktion kommer DAFAs soliditet inledningsvis alt ligga på ca 35%. Den
i huvudalternativet redovisade solidiletsutvecklingen beror på kortsiktigt
gynnsamma effekter av ägartillskottet.

Med
ell arbetande kapital pä 80 mkr. krävs elt resultat på 16 mkr. efler finansiella
intäkter för atl lidigare antagna krav på avkastning skall kunna uppfyllas.
Detta bör vara en rimlig målsättning för ett förelag av DAFAs storlek med en
omsättning på 200-300 mkr. per år. Som framgår av bifogade resultaträkningar uppfylles
målsättningen om 20% avkastning på det arbetande kapitalet i huvudalternativet.
Avkastningen på del egna kapitalel behöver dock förbättras. Del kan dock
konstateras alt det är marginella förändringar som behöver ske. Med en
produktivitetsförbättring på 2% per år uppnås målet.

Utdelningskravet
de tre första åren pä 5-15% av nominella aktiekapitalet kan tillgodoses med den
föreslagna fördelningen mellan nominellt aktiekapital och övrigt kapital. Del
åtgår dock ca 30% av vinslen efler skatt lill utdelningen.

Möjligheterna
lill självfinansierade investeringar utöver reinvesteringar vore inledningsvis
otillräckliga utan den föreslagna kombinationen av aktieägartillskott och ytteriigare
utrymme för långfristig upplåning. Exempel på andra investeringar är expansion,
rationaliseringar och produktutveckling. En ökning av kapitaltillskottet
skulle visserligen ä ena sidan öka självfinansieringsgraden, men å andra sidan
ge avkastningskrav som i nuläget är orealistiska.

7.3.4
Känslighetsanalys

Som
framgår av avsnitt 7.3.1 har balansräkningar, resultaträkningar och finansieringsanalyser
beräknats utifrån olika anlaganden om volymutveckling och investeringsnivå. I
huvudalternativet når bolaget som nämnis lidigare upp till avkastningskravet på
det arbetande kapitalet. En viss förbättring av vinstnivån är behövlig för att
ge erforderlig avkastning på det egna kapitalet.

Alternativ två som innebär
en tillväxt på 10% ger en acceptabel soliditet

men en något för låg avkastning på det arbetande kapitalel. Kraven på

utdelning skulle riskera strida mol bolagets konsolideringsbehov. Här bör

dock finnas utrymme för produklivitetsförbältrande åtgärder. 39

Nolltillväxt
enligt alternativ 3 skulle innebära atl bolagets fria kapital och delar av
aktiekapitalet förbrukas på tre är och soliditeien blir otillfredsställande.
Utdelning kan ej lämnas. Situationen kräver åtgärd. Som framgår av
balansräkningen medger dock det kapitalmässiga och finansiella utgångsläget en
rimlig tidsfrist för åtgärdande.

Prop. 1985/86:112

7.4 Tillgängligt statskapital

Finansieringen av det egna kapitalet på 40 mkr. i bolaget
bör i första hand ske med det statskapital som den 30 juni 1986 finns dels hos
statskontoret för DAFAs datorutmslning, dels som eget kapital hos DAFA.

Statskontoret

Den utrustning som statskontoret förvallar är inte fullt
avskriven och representerar därför ett värde i statskapitalet hos
statskontoret. Statskontorets ulmstning består av dels befintlig ulmstning
dvs. utrustning som är anskaffad före 1985-07-01, dels beslutad ulmstning och
dels budgeterad ej anskaffad utrustning. De tvä sista posterna är således ny ulmstning
anskaffad under budgetåret 1985/86 och kommer alt finnas som bokförda tillgångar
hos statskontoret den 30 juni 1986 om investeringsplanerna följs.

Nedan
redovisas ingående och utgående balanser för budbetäret 1985/86 för befintlig
och planerad ulmstning.

Ingående balans 1/7 1985

Avskrivningar 1985/86

Utgående balans 30/6 1986

Befintlig utr.
Beslutad utr. Budgeterad utr.

Summa

53 283 871

8 832000

13 325000

75440871

19631468

1726520

942 125

22300113

33652403

7 105 480

12 382875

53140758

De i statskontorets redovisning upptagna tillgångarna är bokfördainkl.
mervärdesskall. Eftersom bolagets verksamhet från starten är momsplik-tig får
bolaget vid övertagandet av utmslningen från statskontoret minska värdet i sin lillgångsredovisning
med 19%. Resterande belopp ulgör ingående mervärdesskall för bolaget och kan
dras av mol utgående skall. Exkl mervärdesskall beräknas ulmslningens bokförda
värde 1986-06-30 uppgå till 43044014.

Den befintliga utmslningen är av varierande ålder.
Centralenheterna är mellan 1 och 2,5 år, kringulmstningen är mellan 1 och 5 år,
terminalerna är mellan 1 och 4 år. Detta innebär att för en hel del av utmslningen
det endast återstår en begränsad tid innan ersättning måste ske. DAFA räknar f.
n. med en livslängd på ca 4 år på central ulmstning och på 5 år på viss kringutrustning
och terminaler. Den tekniskt/ekonomiska livslängden kortas allt mer.

Prisbildningen på den begagnade marknaden är beroende av
tillgång och efterfrågan samt nyannonseringar av utrustning. Detla gör att den
befintliga utmslningen kan innehålla latenta utrangeringsföriusler.

40

Slaiskontorel
har låtit göra en första preliminär marknadsvärdering av Prop. 1985/86: 112 befintlig
utrustning och funnit att den i dagsläget beräknas till ca 20-24 mkr, exkl
mervärdes skall. Kommittén rekommendrar en försiktig värdering och har i
beräkningarna kalkylerat med etl värde på 22 mkr. Avsikten är att förnya
värderingen av utrustningen i vår. Molsvarande värde i statskontorets
redovisning uppgår lill 27,3 mkr. För den utrustning som anskaffas under
innevarande budgetär bör marknadsvärdet och bokförda värdet i slort sett
överensstämmer.

Enligt
kommitléns mening bör bolagels anskaffningsvärde på utrustningen vid
överlagandet vara anpassad till marknadsvärdet sä att latenta förluster i
samband med utrangering i möjligaste mån undviks. Detta är dessutom elt
absolut krav om utrustningen skall övertagas som apportegendom.

DAFA
har vid två lillfällen under senare år fått utrangeringsföriusler på två
centralenheter saml ell anlal skivminnen. Vid båda tillfällena har DAFA försökt
förebygga förlusterna genom exlra nedskrivningar när faran uppdagats. Trots
detta har DAFA tvingats ta förluster det år utrangering sketl.

Kommittén
anser därför atl värdet på DAFAs datomlmstning hos statskontoret bör justeras
ner lill gällande marknadsvärde genom en exlra avskrivning i statskontorets
räkenskaper innevarande budgetär. Denna avskrivning bör finansieras med medel
från DAFAs nuvarande eget kapital som därmed minskas i molsvarande omfattning
(se nedan).

DAFA

Med
de redovisningsprinciper som DAFA som myndighet hittills tillämpat beräknas DAFAs
tillgångar och skulder per den 30 juni 1986 vara följande (mkr.):

Omsättningstillgångar

54,4

Korta skulder

24,0

Anläggningstillgångar

3,1

Rörlig kredit

2,5

Summa
tillgångar

57,5

Eget kapital

31,0

S:a skulder och Ek

57,5

Denna
balansräkning behöver rensas från dolda skulder innan övergången till bolag
sker. Framförallt är det semester- och pensionsskulder som inte bokförts i myndigheien.
Dessa beräknas lill 8,2 mkr., vilket skulle öka de korta skulderna lill 32,5 mkr.
och minska det egna kapitalet lill 22,8 mkr. Beloppet har framräknats pä
följande sätl:

Semeslerskuld
= dagar x daglön = 72,68 x 647 = 4,7 mkr.

Kompensationsskuld
= limmar x timlön = 12065 x 98 = 1,2 mkr.

Pensionsskuld
= nuvärde 5 % x 25 x 120' under 13 år = 2,3 mkr.

Pensionsskulden
avser en reservering i myndigheien pga. atl bolaget övertar 25 personer med en
pensionsålder på 63 år. Detta skulle medföra en exlra kostnad för bolaget om ej
reservering görs i myndighetens balansräkning den 30 juni 1986. Kommittén
anser det rimligt att en sådan reservering sker.

Den
ovan föreslagna extra avskrivningen pådatorulmslningen hos stats

kontoret för att anpassa del bokförda värdet till marknadsvärdet beräknas 41

till
ca 6.5 mkr. (värdet hos statskontoret inkluderar moms). Om denna Prop.
1985/86: 112 extra avskrivning finansieras med medel från DAFA - som föreslås
-minskar DAFAs eget kapital innevarande budgetår till 16,5 mkr.

Sammanfattningsvis
beräknas följande statskapital hos både statskontoret och DAFA finnas
tillgängligt per 1986-06-30 för finansiering av bolagets kapitalbehov:

Budgeterade

värden

Efter

rensning

av balansräkning

exkl.

inkl, moms

exkl.

inkl, moms

DAFA/myndighet

31,1

31,1

16.5

16,5

Befintl.utr

27,3

33,7

22,0

27,2

(statsk,)

Budg.utr,

15,8

19,5

15.8

19,5

(statsk,)

Summa

74,2

84,3

54,3

63,2

Del
sammanlagda tillgängliga statskapitalet uppgår således efter rensning av
balansräkningen till 63,2 mkr, inkl moms. Om bolaget övertar de tillgångar som
motsvaras av detla kapitalinkl. mervärdesskatt kommer ca 8,6 mkr. atl uigöra
ingående moms och bokföras som en fordran på staten.

7.5 Förslag

Som
framgår av avsnitt 7.3 föreslås DAFA vid övergången till bolag få etl eget
kapital på sammanlagt 40 mkr.

Härtill
kommer ett belopp på 21 mkr. som kompensation för ej ullagen moms frän statliga
kundmyndigheler de försia 12 månaderna enligt förslag i avsnitt 6.
Kompensationen föreslås ulgå i form av ett ägartillskott och återbetalas till
staten i takt med att bolaget levererar in mervärdesskatt till staten.
Avsiktenär all en slutlig avräkning skall ske "krona för krona" efler
de försia 12 månaderna.

Kapitalbehov
(ägarkapilal)

Aktiekapital 20 mkr.

Reservfond 4 mkr,

Fritt
eget kapital 16 mkr,

(ägartillskott)

Kompensation
moms 21 mkr,

(ägartillskott)

Summa 61 mkr.

TillgängUgt
för finansiering av detta behov finns följande statskapital:

DAFA 16,5 mkr.

Statskontoret 46,7 mkr.

Summa 63,2 mkr.

Kommittén
föreslår att 24 mkr, av skulden till staten på 46,7 mkr. för övertagande av
utrustning från statskontoret kvittas i samband med nyemissionen av akiiekapilalinkl.
reservfonden.

42

Av den skuld på 16,5 mkr.
till staten som uppslår för överlagandet av Prop. 1985/86: 112 DAFA-myndighetens
samlade tillgångar och skulder föreslås 16 mkr, kvittas mol ett aklieägartillskott
för fritt eget kapital.

Av
den återstående skulden på sammanlagt 23,2 mkr. föreslås 21 mkr. kvittas mol elt
aklieägartillskott för kompensation av mervärdesskaiiende första 12 månaderna.
Resterande - skuld på 2,2 mkr. föreslås ligga kvar som skuld till staten.
Storleken på skulden är osäker och beror främst på DAFAs resultat innevarande
år. Därför kan del vara lämpligl alt låta denna post utgöra saldot vid den slulliga
avräkningen mellan myndigheien och bolaget.

Kommittén
anser det lämpligl att man senare tar ställning till hur skulden skall
behandlas. Den kan t. ex. lösas av bolaget eller om den blir slor ombildas till
ett konvertibelt lån.

Belräffande
DAFA-myndighetens eventuella skuld till riksgäldskonloret överläs denna av
bolaget. Bolaget löser därefter skulden till riksgäldskonloret med lån (checkkredit
eller dylikt) i bank. Om myndigheten får fordran på riksgäldskonloret
förutsätts all denna utbetalas lill bolaget.

8 Bolagsbildningen

I
kommitténs uppgifter under etapp 1 ingick atl klara ul bildande eller anskaffning
av ett aktiebolag.

Med
hänsyn till bl. a. vad som sagls lidigare (avsnitt 5) om behovet av atl för DAFA-bolagets
räkning sluta avtal och anställa personal redan före kalenderårsskiftel 1985/86
har del varit nödvändigt all påskynda bolagsbildningen och utse en styrelse
med fullmakt att företräda bolaget.

På
kommitténs förslag har därför civildepartementet - efler regeringens bemyndigande
- under november 1985 förvärvat elt vilande aktiebolag. En exlra bolagsstämma
har hållits varvid bolagels namn fastställdes lill DAFA Dala AB och
bolagsordningen ändrades till all överensstämma med DAFAs verksamhet. På
bolagsstämman utsågs även styrelse och revisorer fram till nästa bolagsstämma i
böljan av juni 1986.

DAFA
Dala AB ägs direkt av staten genom civildepartementet. I samband med att
kommittén i etapp 2 skall utreda samverkansformer mellan Statskonsult AB och DAFA
kommer kommittén även atl la upp ägandefrå-gan. Härvid kommer kommittén bl a atl
överväga om aktierna i DAFA Data AB skall ägas direkt av staten eller av del för
Statskonsult AB och Bohlin & Strömberg gemensamma moderföretaget ESKA
Statskonsult AB. Aktierna i ESKA ägs f n helt av slalen.

9 Genomförandeplan etapp 2

Kommitténs
arbete i etapp 2 avser enligt direktiven uppgifter i samband

med
genomförandet av bolagsbildningen den I juli 1986. Som framgått

lidigare
har en del av dessa uppgifter redan klarals av i etapp 1. Del gäller

främst
anställningsvillkor och anställning av personal saml anskaffning av 43

bolag.

Utgångspunkten för
planering av etapp 2 är atl bolaget DAFA övertar Prop. 1985/86: 112
myndighetens verksamhet fr o m den I juli 1986. DAFA-myndighetens verksamhet
upphör därmed.

Detla
kräver en rad förberedelser och beslut under våren 1986. Kommittén, vars
ledamöter även ingär i bolagels styrelse, har till uppgift att svara för själva
bolagsbildningen medan ansvaret för avvecklingen av myndigheten DAFA ligger
hos myndighetens nuvarande styrelse.

Utöver
ftera praktiska frågor som måste klaras ut under våren har kommittén enligt
direktiven vissa utredningsuppgifter nämligen:

-
all belysa problemet hur
allmänna handlingar och arkivhandlingar skall kunna förvaras hos bolaget,

-
att utforma driftsavlal som
även innehåller regler för huvudmännens styrning av SPAR och de övriga
informationssystem där sådan styrning erfordras pga, DAFAs ändrade
associationsform,

-
att utreda former för samverkan
mellan statskonsultförelagen och DAFA saml

-
alt klariägga om särskilt
samarbete redan inledningsvis också bör etableras med andra företag och
myndigheter och hur detta i så fall bör be drivas.

Som
nämnts tidigare i avsnitt 3 kommer kommittén, bl, a, i samband med överväganden
om samarbete och samverkan med Statskonsult och andra företag, all även
behandla frågor som rör bolagets verksamhetsinriktning och affärsidé m, m.

Vidare
ingår del i kommitléns uppgifter atl erbjuda DAFAs nuvarande kunder avtal för drifl
på DAFA. Eftersom det inte är frågan om någon förändring av DAFAs verksamhet
utan endasl byte av associationsform där staten fortfarande står som ägare
räknar kommittén med att nuvarande avtal utan några störte förändringar kan
övertagas av bolaget.

Kommittén
avser att under etapp 2 arbeta efter följande akiivitelsplan:

AklivUet Färdigdalum

1.
Driftavtal SPAR m. fl. 15 mars

2.
Utredning om allmänna
handlingar m.m. 15 mars

3.
Samverkan med Statskonsult AB 15 april

4.
Ev samarbete med övriga förelag
o. dyl. 15 april

5.
Utveckling av och beslut om nya 15
april administrativa system (bl a ekonomi-

och
lönesystem) saml utbildning av

berörd
personal i nya avlal m. m. 15 april

6.
Kundavtal 15 maj

7.
Hyresavtal byggnadsstyrelsen 15 maj

8.
Avtal med statskontoret och
riks- 15 maj revisionsverket om gemensamma funktioner kv
Primus

9.
Utredning och överenskommelse
med 15 maj riksarkivet ang myndighetens (DAFAs)

arkiv
och handlingar

10. Avvecklingsplan
för myndigheten 15 maj

11. Förhandlingar
med banker och kredit- 1 juni

institut
om lån och ev säkerhet 44

AklivUet Färdigdatum

12.
Avtal med SPP om pensioner samt
ansökan I juni om egen livränta hos SPV (enligt SPA)

13.
Bolagsstämma med ändring av
bolags- Ijuni ordning saml val av styrelse

14.
Ny arbetsordning och nya altestregler 15
juni

15.
Preliminär resultat-och
balansräkning 30 juni myndigheien

16.
Värdering av statskontorets
dator- 30 juni utrustning samt köpavtal

17.
Avlal om övertagande av
tillgångar 30 juni och skulder från myndigheten DAFA

18.
Bolagsstämma med beslut om
nyemission Ijuli och kvittning.

Prop.
1985/86:112

Efter det all myndighetens
definitiva bokslut är klart omkring den 15 oktober 1986 sker en slutlig
reglering av bolagets övertagande av tillgångar och skulder från myndigheten.

45

Bilaga
till PM om alternativa antaganden om P''op-
'985/86:112

DAFAs ekonomiska utveckling samt resultat-,
balansräkningar och finansieringsanalyser

1 Olika alternativ

Organisationskommittén
har gjort tre olika antagande om den ekonomiska utveckling för DAFA. Etl
huvudalternativ som i slort sett följer DAFAs hittillsvarande utveckling. Ett
alternativ med lägre tillväxt samt elt alternativ utan volymtillväxt. Samtliga
kalkyler är beräknade i löpande priser. Som framgår av de olika alternativen är
del en förhållandevis liten del av DAFAs koslnader som är automatiskt rörliga.

1.1 Huvudalternativ (alternativ 1)

Detta
alternativ baseras på en volymtillväxt på ca 10% vilket ger en faklureringsökning
på ca 14%. Följande förutsättningar har antagils för beräkningarna.

Personal

Personalbehovet
antas öka i genomsnitt med två procent per år. Tonvikten för rekryteringar
förväntas ligga på icke administrativ personal. En viss ökning av arbelsledande
och administrativ personal antas inträffa i slutet på perioden.

Lokaler

DAFAs
lokaler bedöms räcka fram till 1989 då tillskott måste ske.

Övriga
kostnader

Övriga
koslnadsslag förväntas i slorl sett följa volymut vecklingen för respektive
område. Endasl programprodukter beräknas få en markant högre kostnadsutveckling
beroende på dels allmänt sett höga prishöjningar pä marknaden dels på en snabb
utbyggnadstakt på detta område.

Investeringar

1
alternativet räknar kommittén med att statskontorets ulmstning köps över bolagelinkl.
mervärdesskatt för 46,6 mkr.

Fördelat
på resp år skulle investeringbehovet och finansieringen bli följande

46

halva

85/86

86/87

1987

1988

1989

Investeringsbehov

43400

25 862

30925

54 700

43650

Egenfinansierat

500

79187

30925

54 700

43650

Fondfinansierat

22157

Hyrt

20743

Därav tidigare hyrt

53 325

Prop. 1985/86:112

Priser

I
huvudalternativet beräknas endast taxeförändringar ske för persontjänslerna
med 12% per år. För övriga tjänster bedöms möjlighlen lill taxehöjningar som
ringa.

Intäkter
och kostnader

I
nedanstående redovisas intäkter och koslnader specificerat. Som framgår av
uppställningen beräknas intäkterna öka med ca 14% liksom kostnaderna före mervärdesskatlejuslering.

47

Prop.
1985/86: 112

Alternativ I

Halva

Summa

85/86

Ökning

86/87

1987

86/87

1988

1989

Intäkter

Persontjänster

51800

14

49013

29619

78632

67531

76986

Dataregistr,

4 100

0

3321

2000

5 321

4000

4000

Satsvis bearb.

81600

16

77618

45 930

123 548

106558

123 607

Terminaldrift

22200

6

19061

10265

29326

21762

23068

Datalagring

20900

18

19976

11479

31455

27 090

31647

Övr
drift

9 500

10

8465

5119

13 584

11262

12388

Uthyrning
term

4 000

15

3 726

1993

5719

4 584

5 271

Vidarefaklurer,

8 500

15

7918

4 236

12 154

9743

11204

Gemens, funkt.

6200

5

5 273

2988

8261

6 275

6589

Ej momspliktigt

6000

10

6600

3 465

10065

7 623

8 385

Summa
intäkter

214800

- 6

200971

117 094

318065

266428

303145

Koslnader

Löner
produkt.

63 100

14

73 734

37 236

110970

84 897

96783

Löner administr.

12 100

10

13310

6655

19965

15 227

16749

Löner arb,ledn.

6300

12

7 056

3 563

10619

8780

9834

Övr perskostn

6700

II

7065

3 745

10810

8479

9412

Lokaler

15 800

8

16211

8430

24640

18 208

22 165

Maskinutrustn

16800

15

15 649

8451

24 100

19436

22 352

Programvaror

10500

30

11057

63.S7

17414

16529

21488

Köpta
tjänster

13 600

15

13 294

8179

21473

18511

23 788

Teleabonnemang

6600

12

7392

3918

11310

8 776

9829

Material

9800

15

9129

4 929

14058

11338

13039

Summa
kostnader

161300

8

173896

91462

265359

210182

245437

Hyra/leasing

45 300

-93

3042

1521

4 564

1742

523

Rörelseresultat

8200

193

24032

24111

48143

54504

57185

1.2 Alternativ 2

Detta
alternativ baseras på en volymtillväxt på ca 7 % och en faktureringsökning på
drygt 10%.

Personal
och lokaler

Alternativ
2 beräknas få ungefär samma utveckling so huvudalternativet vad avser personal
och lokaler. Personalen beräknas öka med 2% per är och tillskott av lokaler
behövs 1989, Lönekostnadsökning förväntas bli något lägre än i
huvudalternativet.

Övriga
kostnader

På
samma sätt som i huvudalternativet beräknas övriga kostnadsposter i slort sett
följa volymutvecklingen.

Fördelat
på resp. år skulle investeringsbehovet och finansieringen bli följande

48

1985/86 86/87

halva 1987

1988

1989

Prop.
1985/86: 112

Investeringsbehov

43 400

25 670

29020

Egenfinansierat

500

76995

29020

Fondfinansierat

22 157

Hyrt

20743

Därav
tidigare hyn

53 325

51 840

38900

Som framgår av uppställningen är investeringstakten endast
marginellt lägre än i huvudalternativet bl. a. beroende på att övertagen äldre
utrustning måste ersättas.

Priser

Taxeutvecklingen beräknas följa huvudalternativet dvs. en
höjning av personlaxorna med 12%.

Intäkter och kostnader

Nedan redovisas en specificierad uppställning av intäkter
och kostnader. Som framgår av denna ökar intäkterna med drygt 10% medan
kostnaderna ökar med 11 %.

Alternativ 2

Halva

Summa

85/86

Ökning

86/87

1987

86/87

1988

1989

Intäkter

Persontjänster

51800

14

49013

30499

79512

69538

79273

Dataregistr,

4 100

0

3321

2000

5321

4000

4000

Satsvis bearb.

81600

II

74406

42 192

116598

93 835

104 345

Terminaldrift

22200

4

18701

9841

28542

20469

21288

Datalagring

20900

12

19195

10399

29594

23 294

26089

Övr
drift

9 500

7

8234

4874

13108

10430

II 160

Uihyrning
term

4000

10

3 564

1871

5 435

4116

4 528

Vidarefaklurer,

8 500

10

7 574

3 976

11550

8747

9622

Gemens, funkt.

6200

5

5 273

2930

8203

6153

6461

Ej momspliktigt

6000

8

6480

3 337

9817

7 208

7 785

Summa
intäkter

214800

-9

195760

111919

307680

247791

274550

Kostnader

Löner
produkt.

63 100

13

73 103

36917

110020

83 432

94279

Löner administr

12 100

8

13068

6534

19602

14678

15 852

Löner arb,ledn.

6 300

10

6930

3465

10395

8385

9224

Övr perskostn

6700

8

6874

3 575

10449

7721

8339

Lokaler

15 800

8

16211

8 268

24478

17 858

21786

Maskinutrustn

16800

10

14914

7830

22744

17 163

18811

Programvaror

10500

20

10172

5 595

15 767

13 382

16005

Köpta
tjänster

13600

10

12 670

7652

20321

18 272

22027

Teleabonnemang

6600

8

7095

3 689

10784

7 932

8527

Material

9800

10

8700

4 568

13 268

10012

10973

Summa
kostnader

161300

5

169737

89612

257828

200579

226346

Hyra/leasing

45 300

3042

1521

4 564

1742

523

Rörelseresultat

8200

180

22981

20786

45288

45470

47681

49

4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 112

1.3 Alternativ 3 Prop. 1985/86: 112

Detta alternativ utgår från en nolltillväxt i volym vilket
ger ca 4% faktureringsökning.

Personal

Personalen beräknas i detta alternativ inte öka. Endast
avgångar täcks av rekryteringar. Lönekostnaden beräknas öka med ca 9%.

Lokaler

Nuvarande lokaler bedöms räcka.

Övriga kostnader

Kostnaderna beräknas i stort sett endasl påverkas av
inflationen.

Investeringar

Den låga lilltäxien gör att investeringstakten dras ner
bl. a. genom att livslängden på äldre utrustning förlängs.

Fördelat pä är skulle investeringsbehovet och
finansieringen bli följande.

halva

1985/86 86/87 1987 1988 1989

Investeringsbehov 43400
15262 21490 " 35970 20580

Egenfinansierat 500 68 587 21490 35970 20580

Fondfinansierat 22157

Hyrt 20743

Därav tidigare hyrt 53 325

Priser

Endast priserna för persontjänsterna kan höjas med 12%.
Några priser för drifttjänster kan sannolikt inte höjas efiersom marknaden i
övrigt växer med sjunkande priser som följd.

Intäkter och kostnader

Nedan redovisas en specificerad uppställning av intäkterna
och kostnaderna. Som framgår av denna ökar intäkterna med 4% och kostnaderna
med knappt 9%.

50

Prop. 1985/86:112

Alternativ 3

Halva

Summa

85/86

Ökning

86/87

1987

86/87

1988

1989

Intäkter

Persontjänsler

51800

12

48 153

28808

76961

64 530

72 274

Dataregistr.

4 100

0

3321

2000

5321

4000

4 000

Satsvis bearb.

81600

0

66912

37 440

104 352

74 880

74880

Terminaldrift

22200

0

17982

9393

27 375

18786

18786

Datalagring

20900

0

16929

9083

26012

18166

18166

Övr
drift

9500

1

7772

4 492

12264

9074

9165

Uthyrning
term

4000

0

3 240

1620

4860

3 240

3 240

Vidarefaklurer,

8500

7

7367

3794

11161

8119

8688

Gemens, funkt.

6200

4

5 223

2902

8125

6036

6278

Ej momspliktigt

6000

7

6420

3 306

9726

7075

7570

Summa
intäkter

214800

-15

183319

102838

286157

213906

223045

Kostnader

Löner
produkt.

63100

10

71462

36089

107 551

79683

87971

Löner administr

12100

7

12947

6474

19421

13853

14823

Löner arb,ledn.

6300

10

6930

3465

10395

7623

8 385

Övr perskostn

6700

6

6747

3 373

10120

7152

7581

Lokaler

15800

8

16211

8105

24 316

17 508

18908

Maskinutrustn

16800

6

14424

7717

22142

16 360

17 342

Programvaror

10500

12

9526

5 239

14 765

11736

13 144

Köpta
tjänster

13600

6

12254

7311

19564

15998

17958

Teleabonnemang

6600

6

6996

3603

10599

7 638

8097

Material

9800

6

8414

4 333

12748

9187

9738

Summa
kostnader

161300

3

165911

85709

251620

186738

203946

Hyra/leasing

45 300

3042

1521

4 563

1742

523

Rörelseresultat

8200

75

14366

15608

29974

25426

18576

1.4
Definitioner av nyckeltal

Totalt kapital Arbetande kapital Justerat eget kapitl

Soliditet 1

Soliditet 2

Avkasln, på totalt kapital

Avkastn. på arbetande kapital

Avkastn, på eget kapital

Skuldsättningsgrad

Ränleläckningsgrad

Tillgångarnas omsättn.hast.

Balansomslutning Balansomslutning - korta skuld Eget
kapital -l- 50%av obeskattade reserver

Justerat
eget kapital_____

Totalt
kapital

Eget kapital-t-obeskatt. reserver

Totalt
kapital

Resultat efler avskrivningar

Genomsnittligt
totalt kapital

Resultat efler ränteintäkter

Genomsn. arbetande kapital

Resultat före bokslutsdisp.

Uenomsniltl. eget Kapital

Räntebärande skulder____

Justerat eget kapital Resultat efter räntekostnader

Räntekostnader Fakturering

Totalt kapital

Prop.
1985/86:112

2 Resultat-, balansräkningar och finansieringsanalyser 2.1 Huvudalternativ

Balansräkning Belopp i tkr

30/6 1986

1/7 1986

31/12 1987

31/12 1988

31/12 1989

Omsättningstillgångar Kassa

Kundfordringar Upplupna intäkter Övriga fordringar
Varulager

5

33 500

20500

600

200

5

33 500

20500

9464

200

5

23 963

27400

300

300

5

27 262

28500

400

400

5

31019

28800

500

500

Summa
omsättningstillgångar

54805

63 669

51968

56567

60824

Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier

3100

40885

59267

74777

80899

Summa
anläggningstillgångar

3 100

40885

59267

74 777

80899

Summa
tillgångar

57905

104554

111 235

131 344

141723

Skulder och eget kapital Leverantörsskulder
Personalskulder m, m. Förskott från kund Övriga skulder Skuld till
statskontoret

3 500

2 357

18500

8186

0

3 500 2357

18500 8186

22649

3900 9964 6000 6898 0

4300

11968

6000

7389

0

4800

15 173

6000

7976

0

Summa
kortfristiga skulder

32543

55 192

26761

29657

33949

Checkräknings kredit

Reverslån

Skuld till staten

8837 0 0

8837

0

16525

2918

30386

2174

4621

37431

2174

4587

33076

2174

Summa
långfristiga skulder

8837

25363

35478

44226

39837

Summa
skulder

41380

80554

62 239

73883

73 785

Lagerreserv Resultaluljämningsfond Avskrivningar över
plan

0 0 0

0 0 0

0

19000

0

0

15400

0

0

17512

0

Summa
obeskattade reserver

0

0

19000

15400

17512

Aktiekapital Bundna reserver Fritt eget kapital Årets
resultat

0

7000

9229

296

20000

4000

0

0

20000

4000

0

5 996

20000 4000 4996

13 065

20000 4000 16061 10365

Summa
eget kapital

16525

24000

29996

42061

50426

Summa
skulder/eget kapital

57905

104554

111 235

131344

141723

52

Prop. 1985/86:112

Resultaträkning Belopp i tkr

1985/86

1987

1988

1989

Rörelsens intäkter Uppdragsintäkter Övriga intäkter

209500 5 300

309804 8261

260 154

6275

296557 6589

Summa rörelseintäkier

214800

318065

266429

303 146

Rörelsens
kostnader

206600

269923

211924

245960

Resultat
före avskrivningar

8200

0

48142

54505

57186

Avskrivningar enligt plan Utrangeringsföriusler

2404 0

50945 2000

34 190 4000

35528 1500

Resultat
före finansnetto

5 796

0

-■4803

16315

20158

Ränteintäkter Räntekostnader Resultat före extraordinära

1500

0

7 296

0

100

7301

-12004

100 6376 10039

100

6725 13 533

Myndighetsskulder Aktieägartillskott

-7000

37000

Resultat
före bokslutsdisp.

296

0

24996

10039

13 533

Förändring i lagerreserv Förändring av res,utj,fond
Avskrivning över plan

0

19000

0

0

-3600

0

0

2112

0

Resultat
före skatt

296

0

5996

13 639

11421

Vinstdelningsskatt Skatt

0

-0574 0

-1056 0

Årets
resultat

296

0

5996

13 065

10365

Nyckeltal

Soliditet
1

Soliditet
2

Avkastn,
på totalt kapital

Avkastn.
arbet. kapital

Avkastn,
på eget kapital

Skuldsättningsgrad

Räntetäckningsgrad

Rörelseresultat/fakturering

Tillgångarnas
omsättn,hast

28.5 28,5 20.0 28,8 20,0 0,5

3,8 3.7

23,0 23,0

1,1

0.0 0,0

35,5 44,0 23,2 -7.6 39,4

0,9

-0,6

15,1

2,9

37,9 43,7

8,3 19,4 10,2

0,9

2,6 20.5

2,0

41,8 47,9

9.9 21.0 11.6

0,7

3,0 18,9

2,1

53

5 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 112

Prop.
1985/86:112

Finansieringsanalys

30/6 1986

1/7 1986

1987

1988

1989

Tillförda medel Resultat före bokslutsdisp, Avskrivningar/reaföriusler
Skatter Utdelningar m,m.

296

2404

0

- 6492

0 0

24996

52945

0

0

10039

38190

- 574

-1 000

13 533 37028

- 1056

- 2000

Internt
tillförda medel (A)

- 3792

0

77941

46655

47 505

Förändring rörelsekapital Kortfristiga fordringar
Förskott från kunder Korta ej räntebär, skulder

- 5670 1738 8395

- 8864 22649

11701 -12500 -15930

- 4599

0

2896

- 4257

0

4291

Förändring
rörelsekapital (B)

4463

13 785

-16729

- 1703

34

Inlem
finansiering (A-(-B)

671

13 785

61212

44952

47 539

Investeringar Maskiner, inventarier Avyttring

- 43 400 0

-37 785 0

-72 327 1000

-54 700 1000

-43 650 500

Investeringsnetto
(C)

-43400

-37785

-71327

-53700

-43 150

Finansieringsbehov
(A-l-B-(-C)

-42 729

-24000

-10115

- 8748

4 389

Extern finansiering Förhyrning av maskiner
Fondfinansiering Korta räntebärande skulder Långa räntebärande skulder Skuld
till staten Ökn. eget kapital/emission

20743

22157

-
171

0

0

0

16525

7475

0 0

- 5920 30386

-14351 0

0

0

1703

7 045

0

0 0

34 - 4 355

Extern
finansiering (D)

42729

24000

10115

8748

- 4389

Förändr,
livkv.medel (A-hB + C-l-D

) 0

0

- 0

0

0

54

Prop. 1985/86:112

2.2 Alternativ 2

Balansräkning Belopp i tkr

30/6 1986

1/7 1986

31/12 1987

31/12 1988

31/12 1989

Omsättningstillgångar Kassa

Kundfordringar Upplupna intäkter Övriga fordringar
Varulager

5

33 500

20500

600

200

5

33 500

20500

9464

200

5

22904

27400

300

300

5

25 356

28 500

400

400

5

28094

28800

500

500

Summa
omsättningstillgångar

54 805

63 669

50909

54661

57899

Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier

3 100

40885

57025

71205

75074

Summa
anläggningstillgångar

3 100

40885

57025

71205

75074

Summa
tillgångar

57905

104554

107934

125 866

132972

Skulder och eget kapital Leverantörsskulder Skatter och
avgifter Förskott från kund Övriga skulder Skuld till statskontoret

3 500

2357

18 500

8186

0

3500 2 357

18 500 8186

22649

3900 9693 6000 6898 0

4300

11022

6000

7 389

0

4800

12836

6000

7976

0

Summa
kortfristiga skulder

32543

55192

26491

28712

31611

Checkräkningskredit

Reverslån

Skuld till staten

8837

8837

0

16525

2130 28890

2 174

3 660

41607

2174

3998 41862

2 174

Summa
långfristiga skulder

8837

25 362

33 194

47441

48034

Summa
skulder

41380

80554

59684

76153

79645

Lagerreserv Resultatutjämningsfond Avskrivningar över
plan

0

19000

0

0

15 400

0

0

17217 0

Summa
obeskattade reserver

0

0

19000

15400

17217

Aktiekapital Bundna reserver Fritt eget kapital Årets
resultat

7000

9229

296

20000

4000

0

20000

4000

0

5 250

20000 4000 4 250 6063

20000 4000 8313 3797

Summa
eget kapital

16525

24 000

29250

34313

36110

Summa
skulder/eget kapital

57 905

104 554

107934

125 866

132972

55

Resultaträkning
Belopp i tkr

1985/86

1987

1988

1989

Rörelsens intäkter Uppdragsintäkter Övriga intäkter

209500 5 300

Summa
rörelseintäkter

214 800

Rörelsens
kostnader

206600

Resultat
före avskrivningar

8200

Avskrivningar enligt plan Utrangeringsföriusler

2404 0

Resultat
före finansnetto

5796

Ränteintäkter Räntekostnader Resultat före extraordinära

1500

0

7296

Myndighetsskulder Aktieägartillskott

7000

Resultat
före bokslutsdisp.

296

Förändring i lagerreserv Förändring av res,utj,fond
Avskrivning över plan

Resultat före skatt

296

296

Vinstdelningsskatt

Skatt

Årets
resultat

2

Nyckeltal

Soliditet
1

28,5

Soliditet
2

28,5

Avkastn,
på totalt kapital

20.0

Avkastn,
arbet, kapital

28.8

Avkastn,
på eget kapital

20.0

Skuldsättningsgrad

0.5

Räntetäckningsgrad

Rörelseresultat/fakturering

3.8

Tillgångamas
omsättn.hast

3.7

23,0 23,0

0,0 0,0

299477 8203

241642 6152

268093 6460

307680

247794

274553

262392

202 321

226 869

45 288

45473

47684

49111 2000

32 659 4000

33 032 1500

- 5823

8814

13152

100

7027 -12750

100 6451 2463

100 7638 5614

37000

24250

2463

5614

0

19000

0

0

-3600

0

0

1817

0

5 250

6063

3 797

0

0 0

0 0

5 250

6063

3 797

35,9 44,7 22,8 -9,4 38.6

0,9

-0,8

14,7

2,9

33,4

39,5 2,1

11.0 2,7 1,1 1,4

18.4 2,0

33.6

40.1 4.3

14,5 5,9 1.1 1.7

17.4 2,1

Finansieringsanalys

30/6 1986

1/7 1986

1987

1988

1989

Tillförda
medel

Resultat före bokslutsdisp.

296

0

24250

2463

5614

Avskrivningar/reaförluster

2404

0

51 111

36659

34532

Skatter

0

0

0

0

Utdelningar m. m.

- 6492

0

-1 000

- 2000

Internt
tillförda medel (A)

Förändring rörelsekapital Kortfristiga fordringar Förskott
från kunder Korta ej räntebär, skulder

Förändring rörelsekapital (B)

Inlem finansiering (A-I-B)

Investeringar Maskiner, inventarier Avyttring

Investeringsnetto (C)

Finansieringsbehov (A+B-i-C)

Extern finansiering Förhyrning av maskiner Fondfinansiering
Korta räntebärande skulder Långa räntebärande skulder Skuld till staten Ökn,
eget kapital/emission

Extern finansiering (D)

Förändr, livkv.medel (A
+ B-hC-fD)

3 792

75 361

38122

0000

38 146

5670 1738 8 395

- 8864 22649

12760 -12500 -16201

- 3751

0

2 221

- 3 238

0

2900

4463

13785

-15941

- 1530

- 338

671

13 785

59420

36592

37808

43400 0

-37785 0

-68251 1000

-51840 1000

-38900 500

43 400

-37785

-67 251

-50840

-38400

42729

-24000

- 7831

-14 248

- 592

20743

22 157

171

0

0

0

16525

7475

0 0

- 6708 28890

-14351 0

0

0

1530

12718

0

0

0

338

254

42 729

24000

7831

14 248

593

0

0

0

- 0

0

Prop. 1985/86:112

2.3 Alternativ 3

Balansräkning Belopp i tkr

30/6 1985

1/7 1986

31/12 1987

31/12 1988

31/12 1989

Omsättningstillgångar Kassa

Kundfordringar Upplupna intäkter Övriga fordringar Vamlager

5

33 500

20500

600

200

5

33 500

20.500

9464

200

5

21046

27400

300

300

5

21888

28500

400

400

5

22823

28800

500

500

Summa
omsättningstillgångar

54805

63 669

49051

51193

52628

Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier

3 100

40885

50247

59352

55 952

Summa
anläggningstillgångar

3 100

40885

50247

59352

55952

Summa
tillgångar

57905

104554

99298

110545

108580

Skulder och eget kapital Leverantörsskulder
Skatteskulder Förskott från kund Övriga skulder Skuld till statskontoret

3 500

2357

18500

8186

0

3 500 2357

18500 8 186

22649

3900 8995 6000

4 786 0

4 300 9442 6000 5468 0

4800

10135

6000

6248

0

Summa
kortfristiga skulder

32543

55192

23682

25210

27183

Checkräkningskredit

Reverslån

Skuld till staten

8837

8837

0

16525

3080

28855

2174

3 694 45649

2 174

3 156

56633

2174

Summa
långfristiga skulder

8837

25363

34108

51517

61962

Summa
skulder

41380

80554

57790

76727

89145

Lagerreserv Resuhatutjämningsfond Avskrivningar över
plan

0

17 508

0

0

9818

0

0 0 0

Summa
obeskattade reserver

0

0

17 508

9818

0

Aktiekapital Bundna reserver Fritt eget kapital Årets
resultat

7000 9229 0296

20000

4000

0

20000

4000

0

0

20000

4000

0

0

20000

4000

0

-4565

Summa
eget kapital

16 525

24000

24000

24000

19435

Summa
skulder/eget kapital

57905

104554

99298

110545

108 580

58

Prop. 1985/86:112

Resultaträkning Belopp i tkr

1985/86

1987

1988

1989

Rörelsens intäkter Uppdragsintäkter Övriga intäkter

209500 5 300

278032 8125

207870 6035

216767 6277

Summa
rörelseintäkter

214800

286 157

213905

223044

Rörelsens
kostnader

206600

256 183

188480

204469

Resultat
före avskrivningar

8200

0

29974

25425

18575

Avskrivningar enligt plan Utrangeringsföriusler

2404 0

41930 500

25 865 500

23 980 0

Resultat
före finansnetto

5 796

0

-12456

- 940

- 5405

Ränteintäkter Räntekostnader Resultat före extraordinära

1500

0

7296

0

100

7137

-19492

100

6850

- 7690

100 9078 -14383

Myndighetsskulder Aktieägartillskott

7000

37000

Resultat
före bokslutsdisp.

296

0

17508

- 7690

-14383

Förändring i lagerreserv Förändring av res.utj,fond
Avskrivning över plan

0

17508

0

0

- 7690

0

0

- 9818

0

Resultat
före skatt

296

0

0

- 0

- 4565

Skatt

0

0

0

Årets
resultat

296

0

- 0

- 0

- 4 565

Nyckeltal

Soliditet
1

Soliditet
2

Avkastn,
på totalt kapital

Avkastn,
arbet. kapital

Avkastn.
på eget kapital

Skuldsättningsgrad

Räntetäckningsgrad

Rörelseresultat/fakturering

Tillgångamas
omsättn.hast

28.5 28.5 20.0 28.8 20.0 0.5

3.8

3.7

23,0 23,0

1.1

0,0 0,0

33.0

41,8

17,2

-21,3

30,8

1,0

- 1,7

10,5

2.9

26.2 30,6

- 7,3

- 1,1

-10.9

1,8

- 0,1

11.9

1.9

17,9

17,9

-13,1

- 6.6

-27,0

3,2

- 0,6

8,3

2,1

59

Prop.
1985/86:112

Finansieringsanalys

30/6 1986

1/7 1986

1987

1988

1989

Tillförda medel Resultat före bokslutsdisp.
Avskrivningar/reaförluster Skatter Utdelningar m, m.

296

2404

0

- 6492

0 0

17508

42430

0

0

- 7690

26365

0

0

-14 383

23980

0

. 0

Internt
tillförda medel (A)

- 3 792

0

59937

18675

9597

Förändring rörelsekapital Kortfristiga fordringar
Förskott från kunder Korta ej räntebär. skulder

- 5 670 1738 8 395

- 8864 22649

14619 -12500 -19010

- 2 142

0

1528

- 1435

0

1973

Förändring
rörelsekapital (B)

4 463

13 785

-16891

- 614

538

Intern
finansiering (AH-B)

671

13785

43046

18061

10135

Investeringar Maskiner, inventarier Avyttring

-43400 0

-37 785 0

-52 292 500

-35970 500

-20580 0

Investeringsnetto
(C)

-43400

-37 785

-51792

-35470

-20580

Finansieringsbehov
(A-hB-I-C)

-42729

-24000

- 8 746

-17409

-10445

Extern finansiering Förhyming av maskiner
Fondfinansiering Korta räntebärande skulder Långa räntebärande skulder Skuld
till staten Ökn. eget kapital/emission

20743

22157

- 171

0

0

0

16525

7475

0 0

- 5 758 28854

-14351 0

0

0

614

16795

0

0

0

- 538

10983

Extern
finansiering (D)

42729

24000

8 745

17409

10445

Förändr,
livkv.medel (AH-B + C-l-D) 0

0

- 0

0

0

60

Bilaga 1:2 Prop.
1985/86:112

Remissammanställning

Efter
remiss har yttranden över PM 1985-12-20 från organisationskommittén för DAFA
(C 1985:03) med redovisning av arbetet i etapp 1 av DAFA:s ombildning lill
aktiebolag avgetts av riksskatteverket, riksrevisionsverkel saml myndigheien DAFA.

Remissinstanserna
har främst berört frågorna om kundavtalen, kompensationen för mervärdeskallen,
satsningen på informalionsdatabaser och bokföring av vissa skulder.

1 Driftavtal

Kommittén
förordar att bolaget övertar myndighetens nuvarande avlal med leverantörer och
kunder som löper över 1986-07-01. Vidare bör alla statliga kundavtal (med
undanlag av SPAR) som normall skulle ha omförhandlats av myndigheien DAFA per
den I juli 1986 kunna hanleras på samma affärsmässiga grunder som om
myndigheten hade del långsiktiga ansvaret.

Riksskatteverket

Såsom
kommittén antecknat löper RSVs avlal angående REX ut 1986-06-30. Ett
förhållande som emellertid i praktiken saknar betydelse eftersom DAFA vid samma
tidpunkt upplöses och därigenom samtliga avtalsförhållanden.

Naturligtvis
kan - vad gäller REX - under den korta lid som återstår inte driften flyttas till
annal ställe redan från den 1 juli. Däremol är del -som kommittén också tycks
utgå från - hell logiskt och nödvändigl atl RSVs uppdrag lill "DAFA"
på någol längre sikt omprövas och jämförs med andra alternativ.

En
lösning för liden efter den I juli bör därför endast gälla för en kortare lid.
Om delta påverkar förutsättningarna för bolaget måste det ankomma på kommittén
att beakta del. RSV avvaktar f n eventuell offert från del nybildade bolaget
angående villkoren för fortsall drifl. Verkel förutsätter all bolaget i del
sammanhanget kommer atl lägga slor vikt vid säkerhel, tillgänglighet och
svarslider.

Belräffande
SPAR finns enligt RSVs mening starka skäl för atl ifrågasätta nuvarande
behörighets- och fördelningsregler mellan uppgiftsutlämnande från länsstyrelse
resp SPAR i 28 § datalagen och SPAR förordningen. RSV har hittills inte - ulöver
vad som framgår av PM:n - erhållit några upplysningar om vilka rättsliga och
ekonomiska riktlinjer som planeras för den fortsatta verksamhelen med SPAR.
RSV förutsätter alt kommittén också kommer all diskutera de för RSVs verksamhetsområden
betydelsefulla frågorna rörande SPAR med verket.

Riksrevisionsverket

RRV
är huvudman för det stadiga redovisningssystemet syslem S. RRV

anlitar DAFA för drifl m m av syslem S genom tecknade avlal mellan

DAFA och RRV. Enligt organisationskommitténs förslag kommer bolaget, 61

för att få arbetsro, alt
överta gällande avtal för DAFA. RRV har inget all Prop. 1985/86: 112 invända
mot detta inför övergången. På inte alltför lång sikt bör naturligtvis
sedvanlig upphandling ske.

RRV
väntar därför ett erbjudande om avtal med DAFA för driften m. m, av system S
senast del angivna datumet 15 maj 1986,

2 Kompensation för mervärdeskatt

Organisationskommittén
förordar atl DAFA kompenseras försia året ge

nom ell kapitaltillskott så att inte priserna behöver höjas för de statliga

myndigheterna till följd av alt bolaget DAFA blir mervärdeskalteplikligl. '■

Riksrevisionsverket

RRV
har inget atl erinra mot den skisserade lösningen med momskompensalion i form
av ägartillskott till DAFA.

DAFA

Mervärdeskatten
innebär ökade kostnader för de statliga kunderna. Oberoende av
mervärdesskattens omfattning och tillämpningsområden är detla en statsfinansiellt
neutral konsekvens av DAFAs bolagsbildning. DAFAs beroende av den statliga
marknaden är dessulom, som ovan påpekats, både önskvärt och dominerande.

Organisationskommittén
har förutsatt att myndigheterna långsiktigt kompenseras för mervärdesskallen.
Blir detla inte fallel kommer DAFA Data AB atl tvingas söka sig ul på andra
marknader för att kunna expandera på det sätl som är nödvändigl för all finna
ett underlag för sina investeringskostnader. En abrupt förändring av det
ekonomiska utrymmet för de statliga kunderna vid bolagsbildningstillfället kan
också skapa slora svårigheter för DAFA Data AB att nå sina mål.

Genom
en förändrad redovisningsskyldighet för myndigheterna när det gäller mervärdesskatten
skulle tekniska förutsättningar kunna skapas för en komperiSåtion för
kostnadsökningar pga sådana förändringar i mervärdesskatten som är statsfinansiellt
neutrala. Denna uppföljning kan då göras generell så all den inte innebär
konkurrensfördelar för DAFA.

Till
de förslag som organisationskommittén framfört kan DAFA lägga ytterligare ett,
nämligen att kompensationen utgår direkl till myndigheterna. Detta vore för DAFA
administrativt enklast, men uppföljnings- och anslagsmässigl troligen svårare
för myndigheterna och berörda departement.

Del
som sagts ovan om kompensation är väsentligt för alt det resursuttag i drift-
och persontjänster som avtalats mellan myndigheten DAFA och kunderna inte skall
behöva reduceras innebärande atl existerande långtidsavtal måste oinförhandlas
av detta skäl.

Mervärdesskatteeffekter
får inte heller skapa ell försteg för myndighetsinterna lösningar. Såväl i en upphandlingssiluation
som i elt val mellan drift i egen regi eller på servicebyrå måste
mervärdesskatten neutraliseras. Delta kan i realiteten endast ske om myndigheien
får full kompensation för denna kostnadspost.

62

3
Informationsdatabaser Prop. 1985/86:112

Riksskatteverket

RSV
har också på detla område etl samarbete med DAFA. Detta samarbete är
väsentligen baserat utifrån atl både RSV och DAFA är myndigheter och atl
myndigheternas verksamhetsinriktningar till viss del vad gäller informationsgivning
varit varandra närstående. Genom ombildningen ändras dessa grundläggande
förutsättningar. Förhållandet måste i stället baseras enbart på avtal. Om
enighet därvid inte uppnås måste man la ställning lill frågor av typ vem äger
informationen i basen, vem skall disponera programvaran etc. Eftersom dessa rälligheter
i dag tillkommer staten — oavsett myndighet - synes i sista hand avgörandet
böra ske genom politiska beslul, RSV förutsätter all kommittén också beaktar detla,
men verket måste också här betona alt liden fram lill halvårsskiftet synes väl kort.

DAFA

Ulöver
detta vill DAFA även markera sill inlresse av den koncerngemenskap som
rubricerade PM skisserar. Vår kompetens och våra resurser inom l.ex. informalionsbanksområdet
och nälverkssidan ser vi som väsentliga tillgångar i övergripande statliga
satsningar. För en lyckad utveckling inom informationsområdet krävs dock
avsevärda investeringar med långa återbelalningstider. Finansieringsfrågor är
därför av vital betydelse.

4 Bokföring av vissa skulder

Riksrevisionsverket

RRV
anser all semeslerskulden skall las upp i årsbokslutet för myndigheten som
kortfristig skuld och pensionsskulden som långfristig skuld.

63

Bilaga
2 Prop. 1985/86:112

Bostadsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1986 Föredragande:
statsrådet Göransson

Anmälan till proposition om den slutliga regleringen av ombildningen
av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till aktiebolag m.
m.

E
1. Centralnämnden för fastighetsdata

Chefen
för civildepartementet har i det föregående redogjort för DAFA:s framtida
verksamhetsinriktning och lämnat förslag till den ekonomiska regleringen av DAFA:s
ombildning till aktiebolag. Av redogörelsen framgår bl. a. att DAFA:s
organisation i Gävle för ADB-driften av fastighetsdatasystemet bör övertas av
centralnämnden för fastighetsdata (CFD).

I
prop. 1985/86: 100 bil. 13 har regeringen föreslagit riksdagen alt lill Centralnämnden
för fastighetsdata anvisa elt förslagsanslag av 43 322000 kr. 1 propositionen
förutskickade jag dock atl medelsbehovel för CFD skulle kunna komma att
påverkas vid en ändrad organisalion av ADB-driflen. Jag föreslår nu all nämnda
anslag räknas upp så atl del till fullo täcker även de beräknade kostnaderna
för ADB-driflen av fastighetsdata-systemet vid CFD. Jag beräknar att anslagel
behöver tillföras ytteriigare 1760000 kr., vilket kan jämföras med det
beräknade överskridandet innevarande budgetår med 3 700000 kr. I fortsättningen
räknar jag med att anslaget inte skall behöva överskridas till följd av
merkostnader för ADB-driften.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

alt
lill Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1986/87 under elfte
huvudtiteln anvisa ell i förhållande till prop, 1985/86:100 bil. 13, punkt E 1
med 1760000 kr. förhöjt förslagsanslag av 45082000 kr.

64

Innehåll Prop. 1985/86: 112

Propositionen
.................................................... ... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... ... 1

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammaniräde den 20 februari 1986 2

Bilaga I Anmälan till proposition om den slulliga regleringen av

ombildningen av datamaskincentralen för administrativ

dalabehandling (DAFA) lill aktiebolag m. m. såvitt avser

civildepartementets
verksamhetsområde....... 3

1
Inledning ............................................. 3

2
Föredraganden ..................................... 4

2.1
DAFA:s framtida
verksamhetsinriktning .. 4

2.2
Ekonomisk reglering av DAFA:s ombildning
5

2.3
SPAR-nämnden .............................. 9

3 Hemställan
.......................................... .. 10

Bilaga
1:1 Redovisning av organisationskommitténs (C

1985:03)
arbete i etapp I med DAFA:s om

bildning till aktiebolag ................. 11

Bilaga
1:2 Remissammanställning ................ 61

BUaga 2 Anmälan till
propositionen om den slulliga regleringen av

ombildningen
av datamaskincentralen för administrativ

dalabehandling
(DAFA) till aktiebolag m.m. såvitt avser

bostadsdepartementets
verksamhetsområde 64

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 65