Prop. 1985/86:114

Regeringens
proposition

1985/86:114

om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter

Prop. 1985/86:114

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet
den 13 mars 1986 för de åtgärder och del ändamål som framgår av föredragandens
hemställan.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Bengt
Göransson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Omorganisationen
av regionmusiken och Rikskonserter, som behandlades av riksdagen under 1984/85
års riksmöte (prop. 1984/85: 1, KrU 1984/85:7, rskr, 53), tas i propositionen
upp pä nytt,

1
avsnittet om den regionala musikorganisationen anmäls att en överenskommelse
har träffats mellan staten och Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för
den regionala musikverksamheten. Överenskommelsen bygger på riksdagens
tidigare beslut. Berörda landstingskommuner och kommuner som inte ingår i
landstingskommun skall enligt överenskommelsen fr. o. m. den 1 januari 1988
överta huvudmannaskapet för den regionala delen av regionmusiken och av
verksamheten vid Stiftelsen Institutet för rikskonserter. Riksdagen bör
godkänna överenskommelsen i vad den avser ekonomiska förpliktelser för staten
och beredas tillfälle att ta del av det övriga innehållet i överenskommelsen.

I
avsnittet om den centrala musikinstitutionen föreslås att en ny institution
skall bildas på central nivå när regionmusiken och Rikskonserter den I januari
1988 upphör i sin nuvarande form. Den nya institutionen skall överta namnet
Rikskonserter. Regionmusikavdelningen i Slockholm upphör i samband med
omorganisationen. I den nya institutionen skall för den fortsatta verksamheten
finnas en särskild enhet kallad Stockholms Biåsar-musik, Avsnittet innehåller
också förslag till huvuduppgifter för den centrala verksamheten samt vissa
utgångspunkter för det fortsatta organisationsarbetet.

Finansieringen
av nya Rikskonserter inkl, Stockholms Blåsarmusik föreslås ske inom en
anslagsram av 37500000 kr, beräknad i 1984/85 års löne- och prisnivå.

I
Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 114

Utbildningsdepartementet Prop. 1985/86: ii4

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammaniräde den 13 mars 1986,

Närvarande:
statsministern I, Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Göransson

Proposition om omorganisation av regionmusiken och
Rikskonserter

1 Inledning

Frågan
om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter har redan tidigare varit
uppe till behandling i riksdagen (prop. 1984/85:1, KrU 1984/85:7, rskr, 53), I
det principbeslut om omorganisationen som riksdagen då fattade ingick bl, a,
att regionmusiken och Rikskonserter skulle samordnas och att landstingen i
berörda län skulle erbjudas att överta huvudmannaskapet för den regionala
verksamheten.

Riksdagen
beslöt också alt det på central nivå skulle finnas en statlig musikinstitulion
med uppgift att stödja den regionala musikverksamheien och den musikpolitiska
utvecklingen i landet,

I
prop, 1984/85: I förutsattes att riksdagen skulle behandla frågan på nylt under
våren 1986 och alt omorganisationen skulle genomföras den 1 januari 1988.

Regeringen
uppdrog den 11 juli 1984 åt statens förhandlingsnämnd att förhandla med berörda
landstingskommuner och kommuner samt - under förutsättning dels av riksdagens
godkännande av prop. 1984/85: I, dels av godtagbara ekonomiska villkor - träffa
ertbrderliga överenskommelser med anledning av nämnda proposition.

Genom
beslut samma dag, den II juli 1984, tillsattes en organisationskommitté med
uppgift att medverka i förberedelsearbetet för omorganisationen av
regionmusiken och Rikskonserter. Kommittén har tagit namnet centrala
musikkommittén (Cemus).

Genom
beslut den 31 januari 1985 uppdrog regeringen åt Cemus att beakta vad som
anfördes i kulturutskottets betänkande 1984/85:7.

Statens
förhandlingsnämnd har nu träffat överenskommelse med företrädare för
Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den regionala
musikverksamheten. Överenskommelsen gäller under förbehåll alt den godkänns av
regeringen och Landstingsförbundets styrelse. Överenskommelsen har den 30
januari 1986 godkänts av Landstingsförbundets styrelse.

Förhandlingsnämndens
skrivelse till regeringen samt förhandlingsprotokollet m. m. bör fogas till detla
protokoll som bilaga 1:1-7.

Cemus har den 4 december 1985 överiämnat sitl betänkande (SOU
1985:56) Sveriges Musikråd. Den sammanfattning som ingår i betänkandet jämte
förslag lill organisationsplan och anslagsdisposition bör fogas lill detta
protokoll som bilaga 2:1-3.

Efiersom förslagen från Cemus grundar sig på lidigare
fattade beslut har förslagen inte remissbehandlats. Ett anlal skrivelser med
synpunkter pä delar av förslagen har kommit in.

Jag anhåller nu att få ta upp dessa frågor till förnyad
prövning. För sammanhangets skull kommer jag även att beröra vissa frågor som
inte kräver ställningstaganden vare sig av regeringen eller av riksdagen.

Prop.
1985/86:114

2 Föredragandens överväganden 2.1 Den regionala
musikorganisationen

Mitt förslag: En överenskommelse har träffats mellan
staten och Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den regionala
musikverksamheten. Överenskommelsen, som gäller under förutsättning att den godkänns
av regeringen och Landstingsförbundets styrelse, bygger på riksdagens beslut
med anledning av prop. 1984/85:1 om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserler
(KrU 1984/85:7, rskr. 53). Berörda landstingskommuner och kommuner som inte
ingår i landstingskommun skall enligt överenskommelsen fr.o.m. den I januari
1988 överta huvudmannaskapet för den regionala delen av regionmusiken och av verksamhelen
vid Stiftelsen Institutet för rikskonserter.

Riksdagen bör godkänna överenskommelsen i vad den avser
ekonomiska förpliktelser för staten. Samtidigt bör riksdagen beredas tillfälle
att ta del av det övriga innehållet i överenskommelsen.

Skrivelse från statens förhandlingsnämnd: Förhandlingarna
mellan statens förhandlingsnämnd och företrädare för Landstingsförbundet har
den lOjanuari 1986 avslutats med en överenskommelse om ändrat huvudmannaskap
för den regionala musikverksamheien. Förhandlingsnämnden har med en skrivelse
den 21 januari 1986 överiämnat överenskommelsen till regeringen (bil. I),

Huvudinnehållel i överenskommelsen sammanfattas i
protokollet från förhandlingarna (bil, 1,2). De olika delarna av
överenskommelsen framgår av bilagor fogade till förhandlingsprotokollet.

Till protokollet är fogat en bilaga (här bil, 1,3) som
innehåller musikpolitiska utgångspunkter för överenskommelsen, grundade pä
uttalanden av regering och riksdag. Vidare ingär en sammanställning som visar
vilken verksamhet hörande till regionmusiken och Rikskonserter som landstingskommunerna
den I januari 1988 övertar huvudmannaskapet för (här bil.

1,4), Avtal mellan staten
och berörda landstingskommuner skall träffas Prop. 1985/86: 114 före den 15 maj
1986 och följa del normalavtal som ingår i överenskommelsen (här bil. 1,5).
Statligt bidrag lill regional musikverksamhet skall ulgå med 123 milj. kr, i
1984/85 års löne- och prisnivå enligt de regler och med den fördelning som
överenskommelsen innehåller (här bil, 1,6), Slutligen ingår en särskild
överenskommelse om tjänstemusik m, m, för försvarsmakten och om fördelning av
den statliga ersättningen om sammanlagt 9 milj, kr. Det sammanlagda statliga
bidraget, 132 milj. kr., fördelas på landstingskommuner på det sätt som
framgår av sammanställningen i bil. l.l.

Som
framgår av förhandlingsprotokollet (bil. 1.2) har parterna inte i denna
överenskommelse behandlat frågan rörande samarbete mellan staten och Slockholms
läns landstingskommun om de statliga musikresurserna inom landstingsområdet.

Överenskommelsen
skall för att bli gällande godkännas av regeringen och av Landstingsförbundets
styrelse.

Statens
förhandlingsnämnd har anmält att Landstingsförbundets styrelse den 30 januari
1986 godkänt överenskommelsen.

Skälen
för mitt förslag: Det är ett viktigt kullurpolitiskl steg som tagits genom
överenskommelsen om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten.
Genom överenskommelsen får de nya huvudmiinnen möjligheter att la ett
självständigt och sammanhållet ansvar för utvecklingen av musiklivet inom sitt
område och får också möjligheter till samverkan och utbyte på egna villkor. Det
är tillfredsställande att en överenskommelse kunnal träffas och att den så
nära ansluter till tankegångarna i propositionen om omorganisation av
regionmusiken och Rikskonserter och i riksdagens principbeslut från år 1984,
Genom överenskommelsen finns alltså förutsättningar för att fullfölja den
omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter som riksdagen då behandlade.

Överenskommelsen
innebär ekonomiska förpliktelser för staten. För kalenderåret 1988 skall staten
ge 123 milj. kr. som bidrag till den regionala musikverksamheten och 9 milj.
kr. som ersättning för tjänstemusik och högvaktsmusik för försvarsmakten.
Beloppen är - till skillnad från prop, 1984/85: I - beräknade i 1984/85 års löne-
och prisnivå. Parterna är ense om att senast den I oktober 1987 fastställa
bidragsbeloppen för kalenderåret 1988,

Jag
anser atl regeringen bör föreslå riksdagen att godkänna överenskommelsen i vad
den avser de ekonomiska förpliktelser för staten som jag har redogjort för. Jag
föreslår ocksä att riksdagen bereds tillfälle att ta del av det övriga
innehållet i överenskommelsen. Därefter avser jag att återkomma till regeringen
med förslag om att överenskommelsen i sin helhet skall godkännas.
Landstingsförbundets styrelse har, som redan nämnts, godkänt överenskommelsen
för sin del.

Den
särskilda överenskommelsen om tjänstemiisik och högvaktsmusik

för försvarsmakten innehåller några mindre avvikelser från vad som pre

senterades i prop. 1984/85:1 och som jag därför anser att regeringen bör

informera riksdagen om. Överenskommelsen omfattar - förutom berörda

landstingskommuner, dvs. Östergötland. Blekinge. Göteborgs och Bohus.

Jämtland och Norrbotten - även Gotlands kommun. Omfattningen av

deras uppgift alt svara
för tjänslemusik är i överenskommelsen räknad i musikerspeltillfällen, Dessulom
skall de svara för högvaktsmusik i Slockholm vid vardera fem dagar per
kalenderår. Av den statliga ersättningen skall 750000 kr, gå till Gotlands
kommun.

Prop. 1985/86: 114

2.2 Den centrala musikinstitutionen 2.2.1 Rikskonserter

Mitt
förslag: När regionmusiken och Rikskonserler den I januari 1988 upphör i sin
nuvarande form bildas en ny central musikinstitution som övertar namnet Rikskonserler.
Rikskonserter skall i fortsättningen ha följande huvuduppgifter

-
musikpolitiskt, konslnäriigt
och musikpedagogiskt utvecklingsarbete,

-
service till landsting,
kommuner, folkrörelser och andra arrangörer,

-
service till musikinslitutioner,
artister och andra intressegrupper i produktionsledet,

-
internationell
kontaktverksamhet,

-
internationella och nationella
produktioner,

- musikproduktion
i Stockholms län med bl. a. egna ensembler.

Tyngdpunkten i Rikskonserters utvecklingsarbete skall vara mu

sikverksamhet riktad till nya miljöer och publikgrupper, däribland

barn och ungdom.

Rikskonserter
skall vara en statlig stiftelse som leds av en styrelse och en direktör, I
styrelsen, som skall ulses av regeringen, skall ingå ledamöter som utses på
förslag av Landslingsförbundel och Svenska kommunförbundet. Regeringen skall
också utse direktören.

Utredningsförslaget:
Cemus betonar atl den beslutade reformen har en omfattning som är betydande.
Även om utgångspunkten är en omorganisation av de båda nuvarande
institutionerna regionmusiken och Rikskonserter kommer reformen atl beröra och
påverka hela musiklivet.

Sitt
förslag till ny central musikinstitution bygger Cemus på riktlinjerna i riksdagens
principbeslut, på några principiella tankegångar om institutionens roll i
musiklivet och på en kartläggning av musiklivels behov som i sammanfattning
ingår i betänkandet.

Enligt
Cemus grundsyn finns del tre huvudkanaler för påverkan, samverkan och utbyte
som bör styra den nya organisationens utformning. Staten som har ett
övergripande men ej överordnat ansvar för landets musikliv behöver ett centralt
organ som kan lämna underlag för ställningstaganden och genomföra beslut som
rör musiklivet. Inom ramen för den statliga musikpolitiken skall regionala och
lokala instanser ha del direkta ansvaret för musiklivet inom sitl område. Dessa
instanser, som också indirekt företräder arrangörer och publik, måste
garanteras ett inflytande över den centrala verksamheten. Slutligen måste musikinslitutioner,
ton-

tl Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 114

saltare
och övriga musikuiövare kunn;i piivcrka dL'n centiala iiiviin och ilå Piop.
1985/86: 114 IVäinst det konslnäriiga inneliällci i verksamhelen,

Inslilulionens huvuduppgitier och organisatoriska struktur
Iriimgår av samnianraiiningen av Cemus bciaiikande och löislagei lill oiganisaiioiis-plan(bil,
2 och 2,1).

Den nya insliiiiiioiicii skall enligt riksdagens piincipbcslui
t)rgaiiisei"as som en statlig slirielse uiidcr ledning av en styrelse och cn
direktör. Med hänsyn lill behovet av legionall iDllyiaiidc i styrelsen föreslår
Cemus atl tre av ledamöterna utses på förslag av Landstingsrörbundet och två på
förslag av Svenska kommunförbundel.

Förslaget från Cemus när del galler arbeisgivarorganisaiion
lör den centrala institutionen sammanhänger med önskemålet om en gemensam
arbetsgivarpolitik på nuisikområdei. Cemu.s anser atl den nya insiiluiionen bör
tillhöra samma arbetsgivarorganisaiion som den doniineraiule delen av landets musikinslitutioner
och därför ingå som delägare i Teatrarnas riksförbund (TR), Förslagel Ibrulsätier
vissa förändringar vad gäller möjligheterna till inflytande från stal,
landsting och kommuner inom TR,

Förslaget om TR som arbeisgivarorganisalion innebär alt
anställningsvillkor och därmed sammanhängande regelsysiem för personalen inom
den nya insiiluiionen kommer att regleras på del säll som gäller lör nuvarande
Rikskonserter, dvs, tjänsterna blir inte statligt reglerade ,

Skulle landslingen välja alt låta Landstingsförbundet vara
ceniral arbetsgivarorganisation för de regionala musikinslitutionerna finns
enligt Cemus två alternativ för staten, TR kan fortfarande vara tänkbart. Del
andra alternativet är statens arbetsgivarverk.

Avgörande för möjligheterna alt genomföra omorganisationen
inom föreskriven lid är enligt Cemus alt de viktigaste anställningsvillkoren
är klara under våren 1986, Därför är del nödvändigt all de berörda -
regeringen. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundel och TR - snarast möjligt
lar ställning till frågan om arbetsgivarorganisation.

Skalen för milt förslag: Riksdagen ger i sill principbeslui
starkt siöd för min uppfattning redovisad i prop, 1984/85: I om det fortsatta
statliga ansvaret för musikverksamheten och den musikpoliiiska utvecklingen i
landet. Som ett av uttrycken för del statliga ansvaret skall del finnas en ceniral
musikinstitulion som efterträder Rikskonserler för uppgifter på riksnivå. Den
nya institutionens roll, omfattning och uppgifter bör, betonar riksdagen i sitl
beslut, prövas noga och anpassas efler regionala och lokala behov. Enligt
riksdagsbeslutet är det självklart att den nya institutionen skall värna om
musiklivets kvalitet i alla delar av sin verksamhet.

Uppdraget att avge förslag till en central musikinsiiiution
av delta slag har Cemus fullgjort i silt betänkande Sveriges Musikråd. Jag
delar kommitténs uppfattning om det pågående reformarbetets betydelse. Den
musikreform som inletts berör inte bara regionmusiken och Rikskonserter, Den
kan bli av betydelse för hela musiklivet. Genom reformen ändras ansvarsförhållandena
på ett sätt som ger musiklivet på regional och lokal nivå betydligt större
självständighet och nya möjligheter lill samverkan och utveckling,

Cemus har lagl fram ell ganska detaljerat förslag om den
nya centrala 6

musikinslilulionens
verksamhet och organisation. Mot delar av förslaget Prop, 1985/86: 114

har från olika håll rests
frågor och invändningar som i mänga fall bör kunna

beaktas och besvaras i det
fortsatta arbetet med organisationsfrågorna.

Vad som nu behövs för att
organisationsarbetet skall kunna drivas vidare

är ett beslut av riksdagen
om omfattningen och den allmänna inriktningen

av institutionens
verksamhet,

Cemus
förestår all den nya centrala insiiluiionen skall kallas Sveriges Musikråd,
Många har uppfattat all rådet skulle ges ett vidgat ansvar i förhållande till
vad som gäller för nuvarande regionmusiken och Rikskonserter, Cemus
intentioner har visseriigen varit att markera att den nya institutionen får elt
annat slags ansvar men inte, enligt vad jag erfarit, varit att skapa ett nytt
myndighetsorgan på musikområdei med övergripande ansvar. För egen del vill jag
understryka att den nya institutionen inte skall vara något myndighetsorgan.
Den skall självfallel ha samma förhållande till regeringen som Riksteatern och
Riksutställningar - en central kulturinstitution med fri ställning. Den skall
arbeta i en ny situation och med ett nytt slags ansvar men ändå på samma område
som nuvarande Rikskonserter. Jag föreslår därför att den nya institutionen
övertar namnet Rikskonserter.

Jag
återkommer i avsnitt 2.3 lill del fortsatta arbetet med omorganisationen.
Trots att den nya centrala institutionen inte får någon radikalt förändrad
ställning finns det anledning att i det fortsatta organisationsarbetet
diskutera relationerna till andra organ med centralt ansvar, l.ex. statens
kulturråd. Musikaliska akademien och STIM/Svensk Musik. En precisering av
arbetsuppgifter underlättar det framlida samarbetet. För kulturrådels del
pågår, som bl, a, framgår av årets budgetproposition (prop, 1985/86:1 bil, 10 s,
382-384), en översyn av rådets roll och framtida arbetsuppgifter.

När
det gäller den nya institutionens huvuduppgifter ger riksdagen i sitl principbeslut
en relativt fyllig vägledning. Jag anser atl Cemus i sina förslag har tolkat
och vidareutvecklat tankarna i riksdagsbeslutet på ett bra sätt. Främst bland
uppgifterna i nya Rikskonserters verksamhet kommer alltså olika former av
utvecklingsarbete. I utvecklingsarbetet skall Rikskonserter arbeta praktiskt
med projekt, produktioner och experiment i det angelägna syftet alt nå nya
publikgrupper och nya miljöer. Särskild tonvikt skall läggas på musikverksamhet
riktad till barn och ungdom. I arbetet ingår också alt utveckla det musikaliska
innehållet i musikverksamheten och pröva nya metoder för uppsökande och konlaktskapande
insatser.

Jag
biträder förslagel från Cemus i fråga om övriga huvuduppgifter för nya
Rikskonserter, Musikproduktionen delas i förslaget in i följande fem områden

-
den för riksnivån avsedda
kompletterande musikproduklionen med inhemska och utländska artister. Hit hör
även distribution i Rikskonserters regi av regionala produktioner.

-
egna eller distribuerade
produktioner i utlandet.

-
produktioner som utförs av Rikskonserlers
fasl anställda musiker på nationell nivå och i Slockholms län samt vid slalsceremonier
och inom försvarsmakten, '

- miisikprodukiioiier
lör Stockholms län med IVilansariisici, Prop, 1985/86: 114

— foiiogramprodiikiion.

Nya
Rikskonserlers fasl anslällda musiker finns framför alll i den del av organisationen
som enligt förslagel skall kallas Stockholms Blåsarmusik, Jag återkommer till
Stockholms Blåsarmusik i avsnitt 2,2,2,

När
del gäller musik i Slockholms län konslaierar Cemus alt någon överenskommelse
ännu inte träffats mellan staten och Stockholms läns landsting, Cemus uigår
ifrån all landsiingei efler förhandlingar avsätter resurser för samarbete och
samverkan. För egen del har jag, som framgår av mina uttalanden i prop.
1984/85: I (s. 17 och 37), också räknat med atl en överenskommelse skall kunna träffas
mellan slalen och Slockholms läns landsting. Jag återkommer i avsnitt 2,2.2 till
organisationen av musikverksamheten i Slockholms län.

När
det gäller fonogranipioduktionen i den nya institutionen gör Cemus en beräkning
av resursbehovet för verksamheten, I övrigt föruisätier Cemus att det skall
finnas underlag för att la siällning lill fonogramverksam-heten i det förslag
som regeringen gett Rikskonserter i uppdrag au göra. Uppdraget gavs med
anledning av vad som slår i prop, 1984/85: I om Rikskonserlers fonogramulgivning,
Rikskonserler har för någon lid sedan lämnat sitt förslag.

Jag
anser att nya Rikskonserter som Cemus föreslår och som också förutsattes i prop.
1984/85: I skall ha en egen fonogramproduktion. Fono-gramproduktionen vid
nuvarande Rikskonserler får en del av de statliga stödinsatserna för fonogramverksamhet.
Den nya institutionen bör även efter omorganisationen ta en andel av detta
stöd. Därför är del naturligt för mig alt inbegripa både den nuvarande och den
framlida fonogramulgiv-ningen i frågan om hur de statliga stödinsatserna på
hela fonogramområdei bör användas. Jag vill hänvisa till mina uttalanden om
delta i årets budgetproposition (prop, 1985/86: 100 bil, 10 s, 487), Där finns
uppgift om vad som är på gång inom området. Förutom del förslag som
Rikskonserter redan lämnat pågår arbete inom statens kulturråd med en
utvärdering av stödet till fonogramverksamheten. Samtidigt pågår diskussioner
om informations- och distributionsåtgärder på fonogramområdei i vilka bl, a,
STIM tar aktiv del. Kulturrådet har gjort en särskild studie på notområdet. Arkivet
för ljud och bild håller på att klariägga förutsättningarna för utgivning av
en svensk nationaldiskografi. Min uppfattning är att del nu är dags atl göra en
samlad bedömning av de statliga stödinsatserna inom hela detla område. Jag
avser att återkomma till regeringen med förslag i frågan när kulturrådets
utvärdering föreligger och sedan jag inhämtat synpunkter och förslag från
övriga inblandade.

Detta
innebär att jag inte är beredd att nu ta ställning till Rikskonserters förslag
om fonogramutgivningen. Jag återkommer till frågan om resursbehovet för fonogramverksamheten
i den nya institutionen i avsnitt 2.2.3,

Att
nya Rikskonserter skall vara en statlig sliflelse framgår redan av 1984 års
principbeslut. Jag biträder förslagen från Cemus beträffande stiftelsens
ledning. Det bör ankomma på regeringen att bestämma antalet styrelseledamöter.
I enlighel med förslagel bör i styrelsen ingå ledamöter

som utses pä förslag av Landstingsföibiindct
och Svenska kommiinföibiin- Prop. 1985/86: 114 del.

Huvuddelen av förslagen från Cemus beträffande ticn nya
institutionens centrala fimklioner. dvs, utveckling, produktion, information
och konsultation saml administration bör enligt min mening kunna vara cn bra grund
fördel fortsatta arbclet med nya Rikskonserlers organisalion,

Cemus vill dela in en väsentlig del av arbetet i program cflcr
verksamhetens musikaliska innehåll. Del är ett nyll och oprövat prcpp som Cemus
därmed tagit. Jag förstår syftena med lorslacet. nämligen all skapa goda kontakter
mellan den nya insiiluiionen och förclriidarc för olika delar av musiklivet, alt
skapa flexibilitet i organisationen - propraminciciningcn skall kunna förändras
- och atl tillförsäkra organisationen hög musikalisk kompetens. En indelning efler
gruppering i musikgenrer fär dock inte leda till en för stark specialisering
och bcfåsla klyftor eller gränser mellan olika slags musik. Del måste finnas en
balans mellan ett gcnrcinriklal arbete och ell arbete inriktat pä målgrupper, I
prop, 1984/85: I betonade jag just det mälpruppsinriktadc arbetet genom att fiamhälla
all den nya insliliitionen borde som en av sina vikligaste upppifler ha all ■siimulcra
och stödja arbclet med musik bland barn och impdom och att hitta former för att
bredda musikverksamheien till nya miliiicroch piiblikpruppcr".

Det bör ankomma pä regeringen atl falla de ytlcrliparc
beslut som behövs i fråga om nya Rikskonserlers verksamhei och organisation, Jap
ser del som anpeläget atl den tid som slår lill buds lörc omorpanisalioncn
används för en öppen diskussion om den förcslapna organisationen och dess sätt
att fungera,

Cemus föreslår all antalet anställda i den nya insiiluiionen
bcpriinsas lill 60, Däri ingär även den personal som enligt Cemus behövs för fonopram-verksamheten,
Jap finner förslaget väl avvägt med hänsyn till verksamhetens omfattning i
övrigt. Fördelningen av personal på olika upppifler bör kunna diskuteras i del
fortsatta orpanisationsarbclel.

Jap återkommer i del följande till löne- och anslällninpsvillkoren
för personalen. Här vill jap bara beröra cn speciell fräpa. Cemus föreslår elt anlal
tjänster som musikkonsuicnter i den nya inslilulionens propramvcrk-samhel. Min
principiella inställning är all personal på denna typ av Ijänslcr skall vara proieklanställda
eller ha annan form av lidsbcpriinsad anställning. Möjligheterna att följa
denna princip bör prövas i det fortsatta arbetet,

Cemus föreslår också alt det skall finnas möjliphctcr all anslälla
personal som finansieras med avpiflcr, Jap anser att den nya insiiluiionen bör
ha samma möjliphctcr alt anslälla personal pä inkomsimcdel som nuvarande Rikskonserler
har, I vilken omfattninp delta kan ske får prövas i det forlsatta orpanisationsarbclel,

Jap är medveten om atl förslapet alt bcpriinsa antalet nnstiillda
i den nya institutionen fär stora konsekvenser för den personal som nu är
anställd inom de centrala delarna av repionmusikcn och Rikskonsertcr - för
närvarande ca 130 personer. Därför är det viktipl att omstiillninpsarbclel
planeras och sköts väl, Jap ätcrkommer till delta i avsnitt 2,3,

MitI förslap till riksdagen i prop, 1984/85: I var att
personalen hos 9

stiftelsen borde ha statligt replerade tjänster. Jag
förordade alltså att löne-och anställningsvillkoren för personalen skulle fastställas
med statlig medverkan, dvs, att statens arbetsgivarverk borde fä befogenhet
att förhandla och medverka vid fastställandet av sådana löne- och
anställningsvillkor som skall bestämmas genom avtal. Riksdagen frångick
förslaget och ansåg att det skulle vara till fördel för en lösning av frågan om
arbetsgivarorganisationen pä hela områdel om Cemus inte blev bunden av
villkoret att personalen vid den centrala musikinstitutionen skall ha slalligt replerade
tjänster (KrU 1984/85: 7. rskr, 53),

Cemus föreslär nu att Teatrarnas riksförbund (TR) skall
vara central arbetspivarorpanisation. Förslaget innebäratt löne-och anställninpsvillkor
för personalen skall bestämmas på det sätt som gäller för nuvarande
Rikskonserter. Personalen skall alltså enligt förslaget inte ha slatiigt reglerade
tjänster.

Jag har i denna fråga hafl kontakter med både Landslingsförbundet
och Svenska kommunförbundet och funnit att det för alla berörda parter framstår
som mest ändamålsenligt atl biträda förslagel om TR som ceniral
arbetsgivarorganisation.

TR har den 1 januari 1985 lämnat Svenska arbetsgivareföreningen,
TR anses ha den kompetens som fordras för atl kunna handha arbetsgivaransvaret.
En förutsättning för att lägga ansvaret på TR är både från statens,
landstingens och kommunernas sida atl de förändringar som Cemus föreslår först
kan genomföras.

Som en följd av vad jag förordat kommer personalen vid nya
Rikskonserter inte alt få statligt reglerade tjänster.

Prop. 1985/86: 114

2.2.2 Stockholms Blåsarmusik

Mitt förslag: Stockholms musikavdelning upphör i samband
med omorganisationen av regionmiisiken, I nya Rikskonserter skall för den
fortsatta verksamheten finnas en särskild enhet kallad Slockholms Blåsarmusik,
Stockholms Blåsarmusik skall ha följande huvudiipppifler

-
musik inom
försvarsmakten och vid slalsceremonier.

-
utvecklingsarbete
och egen produktion i samverkan med övriga delar av Rikskonserler.

-
musik i
Stockholms län enligt särskilda överenskommelser med bl. a. Stockholms läns landsting.

Utredningsförslaget: Cemus bygger silt förslag på
riktlinjerna i riksdagens principbeslut. Beslutet innebär atl staten även i
fortsättningen har ett särskilt ansvar för musiken inom försvarsmakten och för atl
upprälthålla och utveckla de militärmusikaliska traditionerna. Detta leder till
att slalen behåller ansvarel för regionmusikens avdelning i Stockholm,
Stockholmsavdelningen skall knytas till den nya cenlrala musikinstitulionen.
Avdelningen får både nationella uppgifter, främsl huvudansvaret för ceremoni-och
högvaktsmusik, och uppgifter på det regionala och lokala planet inom

det allmänna musiklivet, i
skolor, i töicningssammanhiinp och vid orient- Prop. 1985/86:114

lipn konserlcr.

Cemus utpär ifrån att cn Iredjcilcl av de resurser som
står lill förlöpande för Slockholms Blåsarmusik skall anviindas för den första
av de föreslagna hiiviidiipppifterna. försvars- och cercmonimusik. cn Ircdjcdcl
för den andra uppgiften, nämlipen iitvccklinpsarbclc och nationell produktion
och en Ircdjcdcl för verksamhet i Slockholms län.

När det gäller omfatlninpcn av iippdrapet för försvarsmakten
och vid statsceremonier framhåller Cemus atl den ram som faslslälldes i riksdaps-bcslutet
inte räcker lill del anlal spcltillfällcn som nämns i prop, 1984/85: I, Cemus
föreslår därför vissa föriindrinpar i bcriikninparna. En föriindrinp har redan nämnis.
nämlipen alt de rcpionala ensemblerna med försvars-uppgifter, inkl. Gotlimds
ensemble, iivcn i viss iilsträckninp skall iilföra höpvaktsmiisik. Denna föriindrinp
har. som ocksä redan frampåll. pod-känts av Landstinpsförbundcl, Del Cemus i
övrigt föreslår är att arméns musikpluton skall utföra höpvaktsmiisik i minsl
samma omfattninp som hittills, Gotlands ensemble bör kunna svara för upppiftcr
för försvarsmakten pä Gotland, Dessutom räknar Cemus med atl antalet spcllilllällen
per förband och år måste minska i Slockholmsräjongcn,

När det gäller armens miisikpluton konstaterar Cemus all verksamhelen.
som hillills bedrivits som fiirsöksvcrksamhct. nu kommer all kunna bli permancnl.
Med hänsyn lill all musikplulonen lar pä sip cn hel del upppiftcr för
försvarsmakten föreslår Cemus all den cenlrala miisikinslilu-tionen skall svara
för den konslnärlipa ledninpen utan koslnader lör armén, Cemus beriiknar den ärlipa
kostnaden för delta till omkrinp 400000 kr.

Enligt Cemus är ensemblerna inom Stockholms Blåsarmusik cn
resurs alt räkna med i den nya musikinslilulionens ulvccklinpsarbcle och produktion
både pä det nationella planet och repionall i Slockholms län,

Cemus föreslår all Stockholms Blåsarmusik skall inpå i den
centrala musikinstitutionen som cn självständip produktionsenhet direkl underställd
direktören. Även den sektion inom den nya institutionen som skall svara för miisikvcrksamhcl
i Slockholms län förcsläs vara en cpcn produktionsenhet, Förslapet frampårav orpanisalionsplancn
(bil, 2,1),

I iilpänpsläpcl riiknar Cemus mccl 55 musiker i Slockholms
niäsarmusik. Härtill kommer två musiker, tillika instruktörer för armens musikpliilon,
Enlipt Cemus finns del därutöver behov av lio tjänster, varav cn chef,

Repionmusikens cenlrala nolbibliolek bör enlipt förslapet
samordnas med statens musiksamlinpar men finnas kvar i nuvarande lokaler.
Statens musiksamlingar bör ha tillsyn över biblioteket och meddela föreskrifter
om förvarings-. repistrerinps- och ulläninpsriilincr, Ulläninp skall kunna ske
från båda biblioteken. Personal för nolbiblioteket bör utses i samråd med miisiksamlinparna.

Skälen för mitt förslap: Det jag föreslår om Stockholms Blåsarmusik

stämmer i stort sett överens med utrcdninpsförslapcn. Jag anser dock att

del finns skäl atl övcrviipa om inte en närmare samordninp än den Cemus

föreslår mellan musikverksamheien i Slockholms län och Stockholms Blå

sarmusik kan vara berältipad. I övript anserjag att titrcdninpsförslapen kan

lippa lill prund för den foilsalla plancrinpcn av Blåsarmusikens verksam- ''

het,
organisation och dimensionering. Del bör ankomma pä regeringen att fatta de
ytterligare beslul som behövs i dessa avseenden.

Som Cemus
föreslår kan olika ensembler organiseras inom Stockholms Blåsarmusik med egna
namn, däribland bl, a, Slockholms Bläsarsymfoni-ker,

Slockholms
Blåsarmusik skall alltså vara en enhet i nya Rikskonserter. Som en konsekvens
av vad jap föreslär i förepäende avsnitt om arbetsgivaransvaret för
Rikskonserter fär även de anställda vid denna enhet tjänster som inte är slatiigt
replerade.

Förslaget atl
samordna repionmusikens centrala notbibliotek med statens musiksamlingar är
välmotiverat men kan behöva preciseras ytteriigare. Några beslut behövs inte
nu. Frågan kan alliså tas upp i det fortsatta arbetet. Jag hänvisar till
avsnitt 2,3,

Prop. 1985/86: 114

2.2.3 Finansiering

Mitt
förslap: Finansieringen av nya Rikskonserter (inkl, Stockholms Blåsarmusik)
skall ske inom en anslagsram av 37,'iOOOOO kr, beräknad i 1984/85 års löne-
och prisnivå. Dessutom skall institutionen kunna disponera inkomsimcdel från verksamhelen.

Utredningsförslaget: Når riksdapen fattade sitt
principbeslut om omorganisationen var de statliga resurserna uppdelade på den
regionala och centrala nivån och angivna i belopp som var hämtade från eller
relaterade till nivån i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84. Anslagsramen
för verksamheten på central nivå var då beräknad till 32 milj. kr., varav
20250000 kr, för den centrala institutionen. 11 milj. kr. för regionmusikens
avdelning i Stockholm och 750000 kr. för Rikskonserlers verksamhei i Stockholms
län,

I avtalet mellan staten och Landstingsförbundet är. som
redan framgått, de statliga resurserna för den regionala organisationen
beräknade i 1984/85 års löne- och prisnivå. Cemus har gjort en uppriikninp av
anslagsramen för den cenlrala organisationen till samma nivå, Detla innebär
enligt Cemus sätt atl räkna en höjning till 37.9 milj. kr, Hiirtill lägger Cemus
1.8 milj. kr. som är del produktionsbidrag för fonogramutgivningen som slalens
kulturråd tilldelat Rikskonserter för budgetaret 1984/85, Cemus anser alt
medel både för baskostnader och rörliga medel för produktionen (inspelning och
framställning av fonogram. marknadsföring etc.) bör tillföras den nya
organisationen samlat i ell belopp.

Cemus räknar alltså med att sammanlagt 39.7 milj. kr, står
till förfogande av anslagsmedel för verksamheten pä central nivå, Cemus har
också i sitt förslag förutsatt en viss avgiftsfinansiering av tjiinsler. Detta
framgår av redovisningen i avsnitt 2,2,1,

Cemus föreslår alt de samlade resurserna disponeras för
olika slags kostnader på det sätt som framgår av bil, 2,2, Bakom förslaget om
avsättning till det Cemus kallar Musikens hus ligger tanken alt den nya
centrala musikinstitutionen i sina lokaler skall erbjuda musiklivets centrala intres-

12

seorganisalioner
kontorsutrymme och viss administrativ service, Cemus Prop. 1985/86: 114 föreslår
att kostnaderna delvis subventioneras inom anslagel, Cemus räknar också med en
avsättning med 500000 kr, för en specialensemble. Medlen skall användas för atl
dellidsanslälla kärnan i en ensemble för äldre musik på tidstrogna instrument
för Drottningholmsteaterns verksamhet.

Skälen
för mitt förslag: Den anslagsram för verksamhelen på ceniral nivå som jag
föreslår ansluler i huvudsak lill vad Cemus föreslår. Den avvikelse som finns
beror främst på alt jag inte räknat in produkiionsbidra-get lill fonogramverksamheten
på del sätt Cemus föreslår. Jag har tidigare behandlat fonogramverksamheten och
skälen till att jag inte nu vill ta ställning till hela det förslag som
föreligger. Jag anser i likhet med Cemus att produktionsmedlen skall tillföras
den nya institutionen tillsammans med anslaget för baskostnader. Nivån på
produktionsmedlen kan dock bestämmas först sedan stödet till fonogramverksamheten
prövats i sin helhet.

Cemus
har i sitt förslag till anslagsdisposition strävat efler alt upprätthålla en
rimlig nivå på de produktionsmedel som skall kunna tillföras den nya institutionen.
Jag ansluter mig till den avvägning mellan olika koslnader som Cemus gjort. Som
framgår av avsnitt 2.2,1 bör förslaget från Cemus om personaldimensionering för
den nya institutionen kunna ligga till grund för del fortsatta
organisationsarbetet. Därmed finns även en grund för beräkning av
personalkostnaderna som i huvudsak ansluler till det förslag som Cemus
presenterar.

Jag
har i avsnitt 2.2.1 också behandlat frågan om möjligheterna för nya Rikskonserter
att utnyttja inkomsimcdel för att anställa personal. Omfattningen av sådana
anställningar måste givetvis styras av hur de faktiska inkomsterna kommer atl
utvecklas.

Jag
vill erinra om alt jag redan i prop. 1984/85: I (s, 37) föreslog att anslaget till
den centrala musikinstitutionen liksom del nuvarande anslaget Rikskonsertverksamhet
bör delas in i anslagsposter eller program för olika verksamhetsgrenar.

Jag
är inte beredd att utan ytterligare ulredning ta ställning till förslaget om atl
avsätta medel till Musikens hus. När del gäller särskilda medel till en Droltningholmsensemble
har jag inga princiella invändningar. Beloppets storlek bör dock fixeras i
samband med en samlad bedömning av anslagsdispositionen.

2.3 Det fortsatta arbetet

Med
överenskommelsen om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikorganisationen
och behandlingen av de nu framlagda förslagen om nya Rikskonserters verksamhet
och organisation har arbetet med omorganisationen tagit etl slorl steg framåt.
Men ännu återstår mycket atl göra. Jag vill här för riksdagens information
lämna några uppgifter om del fortsatta arbetet.

I
det fortsatta arbetet med den regionala organisationen återstår bl, a, att

träffa avtal om del ändrade huvudmannaskapet med varje berörd lands- '3

t2 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 114

tingskommun, Cemus har,
som iVanigär av sammanfaiiningeii av kommit- Prop. 1985/86: 114 tens
förslag (bil, 2), räknat upp en rad uppgifter som åiersiår all kluia i arbetet
med nya Rikskonserler och med den regionala verksamheten.

Regeringen
har den 27 februari 1986 gen slalens förhandlingsnämnd i uppdrag att före den
15 maj 1986 träffa de återstående avtalen med berörda landstingskommuner, I Ibihaiidlingsnäniiidens
uppdrag ingår all föra förhandlingar med Stockholms läns landstingskon'mun i syfle
atl iiäffa överenskommelse om samarbete och samverkan kring musikverksamheten
i Stockholms län,

Cemus
bör få ell forisaii uppdrag all fullfölja arbeiei med nya Rikskonserters
verksamhet och organisalion samt därmed sammanhängande frågor. Det ankommer på
regeringen att fastställa riktlinjer för uppdraget. Jag utgår ifrån alt tidsplanen
för del fortsatta arbetet medger all de förslag som kommer från Cemus i den
viktiga frågan om stöd lill arrangörer, om frilansmusikernas förhållanden saml
om beröringspunkterna mellan nya Rikskonserler och slalens kulturråd.
Musikaliska akademien, STIM ni.n. kan remissbehandlas.

Ansvaret
för alt genomföra omställningsåigärder för den nu anslällda personalen ligger
på nuvarande regionmusiken och Rikskonserler inom ramen för den planering som Cemus
finner anledning alt göra. Som framgår av årets budgetproposition har båda insiiiuiionerna
redan begärt särskilda medel föromstätlningsarbetei. Jag har i budgetpiopositionen
anmäll att kostnadsökningar kan komma all uppslå till följd av detla arbete men
räknat med att kompensation får ges i efterhand efter särskild prövning. Det
är, som jag redan framhållit, angeläget atl omsiällningsarbetel planeras och
genomförs på ett omsorgsfullt säii.

3 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen att

1,
godkänna överenskommelsen
mellan slalen och Landslingsförbundet om ändrat huvudmannaskap för den
regionala musikverksamheien i vad överenskommelsen avser ekonomiska
förpliktelser för staten (avsnitt 2,1),

2,
godkänna vad jag har förordat
om den cenlrala musikinsiilu-tionen Rikskonserter i fråga om uppgifter,
organisation och finansiering (avsniu 2,2),

dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigi har anföri (avsniu
2.1, 2.2 och 2.3).

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att

genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de

ålgärder och det ändamål som föredraganden hemställt om. 14

22>

Bilagal
Prop. 1985/86:114 Doss
69t92-8/114

Statens förhandlinssnämnd

Regeringen Utbildningsdepartementet

Ö verenskommelse om ä ndrat huvudmannaskap f ö r den regio-

nala
musikverksamheten_________________________

(1 protokoll)

Statens f ö rhandlingsn ä mnd
underst ä ller regeringen f ö r pr ö vning ö verenskommelse om ä ndrat huvudmannaskap f ö r den regionala musikverksamheten.

SFN har tr ä ffat ö verenskommelsen med f ö retr ä dare f ö r Landstingsf ö rbundet. Ö verenskommelsen g ä ller under f ö rbeh å ll att den godk ä nnes av regeringen och av Landstingsf ö rbundets styrelse.

F Ö RHANDLINGSUPPDRAGET

Regeringen uppdrog den 11 juli 1984 ä t SFN att f ö ra f ö rhandlingar med ber ö rda landstingskommuner och kommuner
i syfte att tr ä ffa erforderliga ö verenskommelser med anledning av prop
1984/85:1 och med beaktande av att uppg ö relse kan tr ä ffas p å godtagbara ekonomiska villkor.

Ö VERENSKOMMELSEN

Den nu tr ä ffade ö verenskommelsen bygger p å riksdagens beslut och inneb ä r bl a att ber ö rda landstingskommuner och kommuner
som inte ing å r i landstingskommun fr o m den 1
januari 1988 skall ö verta huvudmannaskapet f ö r den statliga regionmusiken samt
verksamheten vid Stiftelsen Institutet f ö r Rikskonserter. Avtal med ber ö rda landstingskommuner skall tr ä ffas f ö re den 15 maj 1986 i enlighet med
det normalavtal som fogats till protokollet (bilaga 3). Parterna ä r ense om att n ä mnda normalavtal ocks å skall till ä mpas, med de justeringar som kan erfordras,
i de fall landstingskommun har bildat stiftelse f ö r verksamheten. I dessa fall och i
de fall landstingskommuner senare bildar stiftelser f ö r verksamheten skall ber ö rda landstingskommuner svara f ö r att avtalen fullf ö ljs.

Hovslagargalan 2, 4 Ir 111 48 STOCKHOLM Tel08-145450

15

I de lokala
avtalen skall regleras erbjudande om an- Plop. 1985/86:114 Et ä llning hos landstingskommun f ö r den personal som den 31 dfccembec
1987 ä c anst ä lld i den ö vertagna verksamhe ten. Dessutom skall
eventuella fr å gor om lokaler l ö sas i dessa avtal.

Till ö verenskommelsen har fogats en bilaga 1 med musikpolitiska utg å ngspunktet grundade p å uttalanden av regering och riksdag.

Statligt bidrag skall utg å till ber ö rda landstingskommuner f ö r verksamheten. F ö r kalender å ret 1988 har bidragsbeloppet fastst ä llts till 123,0 milj kr enligt bilaga
4:1 i ö verenskommelsen. Bidragsbeloppen ä r fastst ä llda p å grundval av bokslut f ö r verksamheten budget å ret 1984/85 (i 1984/85 å rs l ö ne- och prisniv å ) och dessutom har beaktats att instrument,
som h ö r till den ö vertagna verksamheten, ö verl å ts till respektive landstingskommun.

Parterna skall senast den 1 oktober 1987 komma ö verens om bidragsbeloppen f ö r kalender å ret 1988. Beloppen skall d å r ä knas upp med utg å ngspunkt i boksluten f ö r budget å ret 1986/87 och anpassas till 1988 å rs l ö ne- och prisniv å .

I samband med dessa ö verl ä ggningar
skall bidragsbeloppen ocks å justeras med h ä nsyn till
det antal arbetstagare som ä r anst ä llda med l ö nebidrag inom den ö vertagna verksamheten eller med s ä rskilt l ö neanslag och som den 1 januari 1988
anst ä lls av landstingskommun. De
ekonomiska konsekvenserna av att personal, som har pensionsf ö rm å ner hos Svenska
Personal-Pensionskassan (SPP), g å r ö ver till landstingskommunalt
huvudmannaskap'skall regleras vid detta tillf ä lle.

Bidragsbeloppen f ö r tiden efter kaler\der å ret 1988 skall fastst ä llas genom å rliga ö verl ä ggningar mellan staten och f ö retr ä dare f ö r Landstingsf ö rbundet.

En s ä rskild
ö verenskommelse om tj ä nstemusik och h ö g-vaktsmusik f ö r f ö rsvarsmakten ing å r som bilaga 6 till protokollet.
Denna ö verenskommelse reglerar antal musikerspeltillf ä llen f ö r tj ä nstemusik och antal dagar f ö r h ö gvaktsmusik i Stockholm per
kalender å r som ber ö rda landstingskommuner skall svara
f ö r. F ö r detta å tagande skall ber ö rda landstingskommuner erh å lla 9,0 milj kr i statlig ers ä ttning i 1984/85 å rs l ö ne- och prisniv å .

Sammantaget skall i statligt bidrag till landstingskommunerna
f ö r regional musikverksamhet inklusive
tj ä nstemusik och h ö gvaktsmusik f ö r f ö rsvarsmakten f ö r å r 1988 utg å 132,0 milj kr i 1984/85 å rs l ö ne- och prisniv å med en f ö rdelning enligt bilaga till denna skrivelse.

16

HEMST Ä LLAN

Prop. 198.5/86: 114

SFN hemst ä ller att rcgfringen

dels godk ä nner ö verenskommelse om ä ndrat huvudmannaskap f ö r den regionala
musikverksamhcten

dels i avvaktan p å
detta godk ä nnande uppdrar å t SFN att tr ä ffa
avtal med ber ö rda landstingskommuner i ö verensst ä mmelse
med ö verenskommelse om ä ndrat huvudmannaskap f ö r den regionala musikverksamheten i enlighet med punkt 6 i
protokollet.

Sedan Landstingsf ö rbundets
styrelse godk ä nt ö verenskommelsen kommer SFN att anm ä la
detta till utbildningsdepartementet .

Beslut i detta ä rende
har fattats av ledam ö terna Englund, ordf ö rande, Jonsson, vice ordf ö rande och Dahl. Vid den slutliga handl ä ggningen har dessutom n ä rvarit byr å direkt ö ren Pettersson, f ö redragande.

Birgitta Pettersson

Kopia till

f ö rsvarsdepartementet

finansdepartementet

civildepartementet

statens kulturr å d
(4)

regionmusi ken

Institutet f ö r
Rikskonserter

Landstingsf ö rbundet

Svenska
kommunf ö rbundet

Landsorganisationen

TC0:s statstj ä nstemannasektion

Privattj ä nstemannakartellen

Centralorganisationen
SACO/SR

Centrala
musikkommitt é n

17

Bilaga
l.l Prop. 1985/86: 114

statligt bidrag till rcnional rusikvcrksanhet å r 19fcB

(bc-loppon iir uttryckta i 1964/E5 å rs l ö neniv å )__________

Landstingskommun Statligt Crsettn avs Summa

bidrag tj ä nste- och (tkr)

(tkr) h ö gvaktsmusik

å t
f ö rsvarsmakten

______________________________ (tkr)___________________

Uppsala
6 150 6 150

S öä ernanland 5 700 5 700

Ö sterg ö tland 4 650 1 500 6 150

J ö nk ö ping
5 800 5 800

Kronoberg 5 600 5 600

Kalnar 2 200 2 200

Gotlands koiTi.T.un 5 600 750 6 350

Blekinge 4 050 1 750 5 800

Kristianstad 5 300 5 300

.Malm ö hus 4 550 4 550

Halland
5 300 5 300

G ö teborgs och Bohus 4 350 1 900 6 250

Jvlvsborg 5 450 5 450

Skaraborg 5 300 5 300

V ä rmland 6 800 6 800

Ö rebro
6 400 6 400

V ä stmanland 4 500 4 500

Kopparberg 650 5 650

G ä vleborg 1 950 1 950

V ä sternorrland 6 000 6 000

J ä mtland 5 900 1 600 7 500

V ä sterbotten 9 250 9 250

Norrbotten 6 550 1 500 8 050

SU.'-U1A 123 000 9 000 132 000

18

Bilaga 1.2 Prop. 1985/86:
114

Protokoll,
fört vid förhandlingar den 10 januari 1986 mellan statens
förhandlingsnämnd och företrädare för Landstingsförbundet om ändrat
huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten

statens
förhandlingsnämnd Överdirektören Svante Englund Byrådirektören Birgitta
Pettersson

Landstingsförbundet
Landstingsrådet Olov Lekberg Avdelningschefen Ulf Wetterberg
Sektionschefen Anders Hedberg

Mot
bakgrund av riksdagens beslut med anledning av proposition 1984/85:1 om
omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (KrU 1984/85:7, rskr
1984/85:53), jfr bilaga 1, enas parterna om följande.

1
Berörda landstingskommuner,
varmed i denna överenskommelse även avses kommun som inte ingår i
landstingskommun, skall den 1 januari 1988 överta huvudmannaskapet
för den statliga regionmusiken samt verksamheten vid Stiftelsen
Institutet för Rikskonserter på sätt som framgår av bilaga 2.

2
Parterna enas om utformning
av avtal mellan staten och berörda landstingskommuner om överf:agande av
huvudmannaskapet för den regionala musikverksainheten m m på sätt som
framgår av bilaga 3.

Parterna
är vidare ense om att - med de justeringar som kan erfordras -
tillämpa samma utformning av avtalen som framgår av bilaga 3 i de fall avtal träffas
mellan staten och flera landstingskommuner eller mellan staten och stiftelse,
bildad av'landst ingskommun. I det fall verksamheten övertas av stiftelse
skall berörda landstingskommuner svara för att avtalen med
staten fullföljs.

Parterna
är ense om att, om verksamheten övertas av stiftelse bildad av
landstingskommun, ta upp förhandlingar om reglering av kostnader
i pensionshänseende i syfte att finna en lösning som ansluter
till de principer som gäller om verksamheten övertas av
landstingskommun.

Anmärkning

Parterna
har i detta sammanhang ej behandlat frågan rörande samarbete
mellan staten och Stockholms läns landstingskommun om de statliga musikresurserna
inom landstingsområdet.

3 Parterna
enas om att eventuella lokalfrågor

skall regleras i samband med förhandlingarna om avtal

mellan staten och berörda landstingskommuner.

19

Anm ä rkning Prop. 1985/86: 114

Av prop 1984/85:1 (sid 28) framg å r att "lokalsituationen f ö r de nuvarande regionmuslkavdel- ningarna
ute 1 landet ä r oj ä mn. P å flera h å ll har musikavdelningarna fullgoda,
nya lokaler, p å andra h å ll, exempelvis Sollefte å , V ä ster å s, Ö rebro och Kristianstad, har de kvar
provisoriska lokaler eller lokaler i behov av upprustning. P å fyra orter ä r lokalerna stats ä gda och p å de ö vriga kommunala eller privat ä gda f ö rhyrningar. Lokalsituationen å terspeglas i de hyreskostnader som
betalas ö ver anslaget till regionrausiken.
Under ö verg å ngsperioden f ö re omorganisationen och s å l ä nge staten har kvar ansvaret f ö r musikverksamheten ute i landet b ö r lokalfr å gorna pr ö vas p å samma s ä tt som hittills. Str ä van b ö r vara att f ö re f ö r ä ndringen av huvudmannaskapet l ö sa s å m å nga som m ö jligt av lokalproblemen. Detta
betyder att staten bl a i samband med det å rliga statliga budgetarbetet pr ö var fr å gan om byggnads å tg ä rder och andra lokalf ö r ä ndringar. De hyresh ö jningar som f ö ranleds av olika lokalf ö rb ä ttringar f ö ljs sedan upp genom en h ö jning av anslagen f ö r lokalkostnader 1 den statliga
budgeten. Eventuella lokalproblem som finns kvar i samband med att nya huvudm ä n tar ö ver verksamheten f å r l ö sas i de avtal som f ö rst skall tr ä ffas mellan staten och de nya
huvudm ä nnen."

4' • Statligt
bidrag f ö r verksamheten skfill utg å till ber ö rda landstingskommuner p å s ä tt som ffamg å r av bilaga 4.

Parterna f ö ruts ä tter att staten och iDcr ö rda landstingskommuner fr å n denna dag samr å der innan mer v ä sentlig f ö r ä ndring g ö rs av den nuvarande organisationen
s å som tills ä ttande av tj ä nst, ö verf ö ring av personal mellan
musikavdelningar (motsv) eller st ö rre investering.

5 Ber ö rda landstingskommuner skall svara f ö r tj ä ns

temusik m m f ö r f ö rsvarsmakten p å s ä tt som framg å r av

bilaga 5.

6 Avtal i ö verensst ä mmelse med detta protokoll

skall f ö re den 15 maj 1986 tr ä ffas mellan staten och

ber ö rd landstingskommun. Avtalen skall
godk ä nnas av rege

ringen samt av ber ö rd landstingskommun.

Avtalen blir g ä llande f ö rst sedan de godk ä nts av regeringen och av varje ber ö rd landstingskommun.

7 Denna ö verenskommelse skall f ö r att bli g ä llan

de godk ä nnas av regeringen samt av
styrelsen f ö r Lands

tingsf ö rbundet.

20

Detta protokoll är upprättat i två exemplar, av vilka

parterna tagit var sitt. Stockholm den 10 januari 1966

Vid protokollet T9irgnta Pettersson '

Prop. 1983/86:114

Justeras

F ö r
svenska staten Statens f ö rhandlingsn ä mnd

F ö r Landstingsf ö rbundet

,//

Olov Lekberg /

Bilaga
1.3 Prop. 1985/86: 114

Husikpolitiska
utgångspunkter för överenskommelsen

Syftet
med förslag i prop 1984/85:1 var att uppnå en regionalisering av
regionmusikens och Rikskonserters verksamhet ute i landet, dvs att
överlåta ansvar och beslutanderätt till landstingen för en
betydelsefull del av den nuvarande statliga musikverksamheten.

Det
är alltså de nya huvudmännen som skall fastställa riktlinjer för och
fatta beslut om den nya regionala musikorganisationen. Verksamheten är
och förblir emellertid en viktig kulturpolitisk angelägenhet av stor
nationell betydelse.

Det
förutsätts att landstingskommunerna som ett led i musikpolitiken svarar
för att en regional musikplanering kommer till stånd som ger en total
bild av musiklivet 1 regionen. Målet är att utforma en sammanhängande
regional musikpolitik som beaktar alla delar av musiklivet.

Landstingskommun

-
förutsätts ha konstnärliga
ledare och musiker på professionell nivå anställda eller engagerade i
verksamheten, samt särskilt beakta behovet av insatser för frilansande
musiker och för arrangörsledet

-
söker tillvarata de resurser
och det intresse på musikområdet som finns i kommunerna och inom de fria
organisationerna

-
strävar efter att utveckla ett
musikliv som fungerar för människor i olika miljöer och med olika
levnadsvillkor. Bl a av detta skäl bör musikutbudet präglas av
kvalitet, bredd och mångfald

-
beaktar den musikverksamhet
som bedrivs i svenska kyr-kan'och de fria trossamfunden

-
söker tillvarata de möjligheter
som medietekniken erbjuder så att musiken kan spridas med hjälp av bl a
etermedia och fonogram

-
samverkar med statsunderstödda
musikinstitutioner inom landstingsområdet

-
samverkar över
länsgränserna för att komplettera andra läns musikresurser och deltar i
ett brett och varierat utbyte av konserter

-
samverkar med den centrala musikinstitutionen,
t ex när det gäller utvecklingsarbete och uppgifter på ett vidare
nationellt eller internationellt plan. Det förutsätts att den centrala
musikinstitutionen har särskilda medel för utvecklingsarbete och för
att stödja turnéer över hela eller delar av landet med regionala
produktioner.

-)T

Bilaga 14 Prop. 1985/86:114

ö vertagande av huvudmannaskapet f ö r den regionala musik

verksamheten inom den statliga regionmusiken och Stiftel-

sen Institutet f ö r Rikskonsertcr_____________________

Parterna ä r ense om att landstingskommunerna den 1 januari 1988 ö vertar huvudmannaskapet f ö r den statliga regionmusiken och
verksamheten vid Stiftelsen Institutet f ö r Rikskonserter enligt f ö ljande sammanst ä llning, om inte annat ö verenskommes.

REGIONMUSIKEN

Regionkansli

■]

S ö dra G ö talands

musikregion

Kristianstad

Norra G ö talands"! musikregion > J ö nk ö ping _J

Landstingskommun

Blekinge

Kristianstad

Malmöhus

J ö nk ö ping Kronoberg Kalmar Halland

Husikavdelning

, Karlskrona 'l Kristianstad LYstad

ing

fj ö nk ö p

Vaxjo

Ijtalm

stad

V ä stra ~[

_(

"1 f

musikregionen

Sk ö vde

Ö stra

musikregionen

Str ä ngn ä s

Stockholms ■ musikregion r Stockholm (del av) I

1

Bergslagens musikregion Karlstad

Nedre NorrlandsI

musikregion f

Ö stersund ___ '

Ö vre Norrlands [

musikregion • '

Boden — .'

G ö teborgs
o Bohus

Ä lvsborg

Skaraborg

S ö dermanland
Ö sterg ö tland V ä stmanland

Uppsala Gotlands kommun

V ä rmland
Ö rebro Kopparberg G ä vleborg

V ä sternorrland
J ä mtland

V ä sterbotten
Norrbotten

j Uddevalla Bor å s Sk ö vde

jStr ä ngn ä s

l;

' Link ö ping

V ä ster å s

f Uppsala Visby

Karlstad

Ö rebro

Falun

riollefte å « Ö stersund

1 Ume å ■ Boden

BIKSKONSERTER

Regionkontor/ filialkontor

Landstingskommun

Prop.
1985/86: 114

egionenj,

s ö dra regioncn~l

Kristianstad __ f

Regionen Sm å land-]

Halland p

J ö nk ö ping _j

V ä stra
regionen f

G ö teborg f

Ö stra regionen L Norrk ö ping |

StockholmsregionerTT Stockholm (del av) [

Bergslagsregionen

Karlstad ;

G ä vle-Dalaregionen
I

Falun r

G ä vle _ I

Nedre Norrlandsr H ä rn ö sand

Blekinge Kr istianstad Malm ö hus Malm ö kommun

J ö nk ö ping Kronoberg Kalmar Halland

G ö teborgs
o Bohus G ö teborgs kommun Ä lvsborg Skaraborg

S ö dermanland
Ö sterg ö tland V ä stmanland

Uppsala Gotlands kommun

V ä rmland
Ö rebro

KoppaiijDerg G ä vleborg

V ä sternorrland
J ä mtland

Ö vre Norrlandsregionen|

Ume å (■

Lule å _

V ä sterbotten
Norrbotten

Bilaga 1.5 Prop. 1985/86; 114

Avtal om ä ndrat
huvudmannaskap f ö r den regionala musikverksamhe-

ten__________________________

00-00-00

AVTAL

mellan
svenska staten samt landstingskommun

om
ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksam

heten. I

Staten
och Landstingsförbundet har den 10 januari 1986 träffat
överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för den regionala
musikverksamheten, bl a omfattande överenskommelse om statligt
bidrag till regional musikverksarohet.

1 S

landstingskommun,
nedan kallad lands

tingskommunen, övertar från staten den 1 januari 1988 hu

vudmannaskapet för den statliga regionmusiken vid region

musikavdelningen i och regionkansliet eller

del därav i samt verksamheten eller del av verk

samheten vid Stiftelsen Institutet för Rikskonserter vid

regionkontoret/filialkontoret i

2 §

Arbetstagare,
förtecknade i bilaga A till detta avtal, som är anställda inom den övertagna
verksamheten denna dag och alltjämt är det den 31 december 1987, skall erbjudas
anställning från och med den 1 januari 1988 hos landstingskommunen. Detsamma
skall gälla den som i samråd med landstingskommunen anställs efter det att
detta avtal träffats.

Vid
fördelning av framtida pensionskostnader för arbetstagare som enligt första
stycket övergår till anställning hos landstingskommunen skall det regelsystem
(punkt 1-8 och 10) tillämpas varom överenskommelse träffats den 6 maj 1981
mellan budgetdepartementet samt Landstingsförbundet och Svenska
kommunförbundet.

3 §

Eventuella
lokalfrågor

4 S

Landstingskommunen
inträder i statens och Stiftelsens Institutet för Rikskonserter rättigheter
och skyldigheter enligt de avtal (motsvarande) som efter utgången av år 1967
gäller för den övertagna verksamheten.

Anmärkning

Staten
och Stiftelsen Institutet för Rikskonserter skall fr o m denna dag tom den 31
december 1987 samråda med landstingskommunen i frågor som berör den övertagna
verksamheten efter den 1 januari 1988.

25

5 5 Prop. 1985/86:114

Befintlig inredning och utrustning som hör till den över

tagna verksamheten överlåtes den 1 januari 1988 utan

vederlag till
landstingskommunen.

Staten
och Stiftelsen Institutet för Rikskonserter förbinder sig att till den 1 januari
1988 icke företa någon åtgärd med egendomen som kan minska dess värde, eller
underlåta något som kan bibehålla densamma vid dess nuvarande värde.

6 §

Noter och övriga arkivalier. från tiden föt-e den 1 juli 1971 som hör
till den övertagna verksamheten förblir i statens ägo men deponeras hos
landstingskommunen.

7 S

Instrument
som hör till den övertagna verksamheten överlåtes den 1 januari 1986 till
landstingskommunen. Ersättningen för instrumenten regleras i samband med
fastställande av statligt bidrag till regional musikverksamhet.

8 S

Alla
till lokalerna hörande, vid övertagandet befintliga konstverk överlåtes utan
vederlag till landstingskommunen med undantag av ...

9 S

Alla inkomster och utgifter, som ber ö r den ö vertagna verksamheten och som h ä nf ö r sig till tiden f ö re den 1 januari 1988, tillkommer
respektive faller p ä staten.

10 §

Avtalet g ä ller under f ö rbeh å ll att det godk ä nns av rege

ringen och av l ä ns landstingskommun genom

beslut som vinner laga kraft.

Detta avtal ä r uppr ä ttat i tv å exemplar, av vilka parterna tagit
var sitt.

Stockholm den

F ö r
svenska staten F ö r l ä ns

Statens f ö rhandlingsn ä mnd landstingskommun

26

Bilaga 1.6 Prop. 1985/86:114

överenskommelse
om statligt bidrag till regional musikverksamhet

1
Staten skall för kalenderåret
1988 till landstingskommunerna utge statligt bidrag för regional
musikverksamhet enligt bilaga 4:1 till denna överenskommelse.

2
Bidragsbeloppen är
fastställda på grundval av bokslut för verksamheten budgetåret
1984/85 (i 1984/85 års löne- och prisnivå) och med beaktande
av att instrument som hör till den övertagna verksamheten överlåts
till respektive landstingskommun.

Parterna
ärense om att senast den 1 oktober 1987 överenskomma om bidragsbeloppen för
kalenderåret 1988. Därvid skall beloppen enligt punkt 1 räknas upp med
utgångspunkt i boksluten för budgetåret 1986/87 och anpassas till 1988 års löne-
och prisnivå.

Parterna
är ense om att bidragsbeloppen skall justeras med hänsyn till det antal
arbetstagare inom den övertagna verksamheten som är anställda med lönebidrag
eller med särskilt löneanslag och som den 1 januari 1988 anställs av
landstingskommun. Justeringen skall ske med utgångspunkt i de regler som gäller
vid tidpunkten för övertagandet och som regleras i förordningen om introduktions-
och lönebidrag och i förordningen om arbetshandikappade i statligt reglerad
anställning m m. Parterna är ense om att statens sammanlagda bidrag skall innebära
full kostnadstäckning för lönekostnader för här avsedd personal.

Parterna
är ense om att i samband med förhandlingarna om bidragsbelopp för kalenderåret
1988 även reglera de ekonomiska konsekvenserna av att personal med
pensionsförmåner hos Svenska personal-pensionskassan (SPP) övergår till
landstingskommunalt huvudmannaskap.

I
det statliga bidraget till respektive landstingskommun ingår bl a ersättning
för administration grundad på hur den nuvarande organisationen utnyttjat resurserna
vid regionkanslier och regionkontor/filialkontor. I den mån fördelningen mellan
landstingskommunerna av administrativa resurser m m vid regionkanslier och
regionkontor/filialkontor ej står i huvudsaklig överensstämmelse med den fördelning
som förutsatts ovan kan omfördelning av det statliga bidraget aktualiseras.

Bidragsbeloppen
är fastställda med utgångspunkt i nuvarande lokalsituation. Parterna är ense
om att i de fall förhandlingarna om lokala avtal leder till förändringar i
detta avseende skall bidragsbeloppen justeras.

27

3 Bidragsbeloppen
för tiden efter kalenderåret Prop. 1985/86: IJ4

1986 fastställs genom årliga överläggningar mellan staten

och företrädare för
Landstingsförbundet.

Anm ä rkning

Av
prop 1984/85:1 (sid 29) framgår att "någon kostnadsövervältring till
landstingssektorn skall inte ske, varken vid övertagandet eller därefter. De
nya huvudmännen har rätt att anpassa verksamhetens omfattning efter det statliga
bidragets reella värde. Eventuella värdeminskningar av det statliga bidraget
bör inte ske utan att de nya huvudmännen får skälig tid och reella möjligheter
att vidta de åtgärder som då blir nödvändiga."

4 Bidragsbeloppen
utbetalas med halva årsbeloppet

den 1 april respektive den 1 oktober det år bidraget

avser.

28

statligt
bidrag till regional musikverksanihet å r 1988 Prop. 1985/86".
114 (beloppen ä r uttryckta i 1984/85 å rs
l ö ne- och prisniv å )

Landstingskommun Statligt

bidrag (tkr)

6

150

5

700

4

650

5

800

5

600

2

200

5

600

4

050

5

300

4

550

5

300

4

350

5

450

5

300

6

800

6

400

4

500

5

650

1

950

6

000

5

900

9

250

6

550

123

000

Uppsala

S ö dermanland

Ö sterg ö tland

J ö nk ö ping

Kronoberg

Kalmar

Gotlands kommun

Blekinge

Kristianstad

Malm ö hus

Halland

G ö teborgs
och Bohus

Ä lvsborg

Skaraborg

V ä rmland

Ö rebro

V ä stmanland

Kopparberg

G ä vleborg

V ä sternorrland

J ä mtland

V ä sterbotten

Norrbotten

Summa

Bilaga 1.7 Prop. 1985/86: 114

överenskommelse om tjänstemusik m m för försvarsmakten

1 Parterna är ense om att berörda landstingskom-

muner
skall svara för tjänstemusik för försvarsmakten enligt följande sammanställning
och i övrigt enligt denna överenskommelse.

Landstingskommun

För
försvarsenhet inom landstingskommun

Musikerspeltillfällen per kalenderår

Östergötland

Gotlands kommun Blekinge

Södermanland

Östergötland

Jönköping

Värmland

Örebro

Gotlands kommun

Kronoberg

Kalmar

Blekinge

Kristianstad

Malmöhus

Malm ö kommun

1 400

615 1 650

G ö teborgs och Bohus

J ä mtland

Halland 1 800

G ö teborgs kommun

G ö teborgs och Bohus

Ä lvsborg

Skaraborg

G ä vleborg 1 275

Kopparberg

J ä mtland

Västernorrland

Norrbotten

1
300

Västerbotten Norrbotten

6 040 Anmärkningar

1 Med
tjänstemusik avses musik vid militär

tjänsteutövning,
vid sammankomster och tävlingar, som anordnas av militära myndigheter eller frivilliga
försvarsorganisationer, vid representationstillfällen med försvarsfrämjande
syfte samt viss musik vid statsceremonier och statliga
representationstillfällen och vid andra allmänna eller militära högtidligheter
av offentlig karaktär.

I angivna 8 040 musikerspeltillfällen ingår inte
högvaktsmusik.

2 Med ett speltillfälle avses varje
Prop. 1985/86:114

påbörjad tidsperiod om två timmar, vari innefattas tiden
för musikframträdanden, väntetid mellan framträdanden vid samma tillfälle samt
tid för upp- och nedpackning på platsen för framträdandet. Med ett musikerspeltillfalle
avses ett speltillfälle med en musiker.

2 Berörda landstingskommuner skall vidare
svara

för högvaktsmusik i Stockholm vid vardera 5 dagar per

kalenderår.

Anmärkning

Parterna utgår från att högvaktsmusik i Stockholm, om
inte annat överenskommes, genomförs i en sammanhängande spelperiod om 5
dagar.

3 Tjänstemusik och högvaktsmusik utförs av
en

blåsorkester med en för sådan musik och för det aktuella

framträdandet lämplig stämbesättning.

Anmärkning

Landstingskommunen samverkar med den centrala musikinstitutionen
och de militära förbanden när det gäller militär utbildning för att upprätthålla
och utveckla de mili tärmusikalisica traditionerna. Staten tillhandahåller
denna militära utbildning kostnadsfritt.

4 Beställning av musikframträdanden för
försvars

maktens räkning för nästföljande kalenderår inges till

respektive landstingskommun genast den 1 maj av veder

börande militära myndighet.

Musikplan avseende tjänstemusik och högvaktsmusik för nästföljande
kalenderår fastställes senast den 1 september av landstingskommunen i samråd
med vederbörande militära myndighet.

Musikframträdandet genomförs på sätt som överenskommes mellan
den militäre arrangören och vederbörande landstingskommun.

Landstingskommunen är oförhindrad att för vissa musikframträdanden
anlita annan likvärdig orkester som arrangören kan godta.

Anmärkningar

1
Parterna
förutsätter att musikframträdandena för försvarsmaktens räkning
samordnas till så få perioder som möjligt och planeras på
sådant sätt att behovet av resor mellan olika framträdanden minimeras.

2
De militära
myndigheterna tillhandahåller kostnadsfritt tjänstedräkt och annan utrustning
m m, som krävs för att genomföra de militära musikframträdandena. De militära
myn-

.31

digheterna bistår vid behov kostnadsfritt med Prop.1985/86:

handräckning, omklädningslokaler, interna transporter
m m i samband med musikframträdandena.

5 Parterna är ense om att statlig ersättning

lämnas till berörda landstingskommuner för åtaganden

avseende tjänstemusik och högvaktsmusik för försvarsmak

ten enligt denna överenskommelse. Den statliga ersätt

ningen uppgår till nedan angivna belopp i löne- och pris

nivån 1984/85.

Landstingskommun Ersättning för Summa

tjänste- högvakts- ersättning

musik musik

(tkr) (tkr) (tkr)

Ö sterg ö tland

1

200

300

Gotlands
kommun

450

300

Blekinge

1

450

300

G ö teborgs och Bohus

1

600

300

J ä mtland

1

300

300

Norrbotten

1

200

300

1 500 750 1 750 1 900 1 600

____ ______ 1 500

7 200 1 800 9 000

Parterna ä r ense om att senast den 1 oktober 1987 ö verenskomma om ers ä ttningsbelopp f ö r kalender å ret 1988.

Den statliga ers ä ttningen f ö r landstingskommunernas å taganden att svara f ö r tj ä nstemusik och h ö gvaktsmusik enligt denna ö verenskommelse fastst ä lles efter å rliga ö verl ä ggningar mellan staten och Landstingsf ö rbundet och ber ä knas enligt samma grunder som f ö r bidrag till regional
musikverksamhet, som anges i bilaga 4.

Ers ä ttning
utbetalas med halva beloppet den 1 april respektive den 1 oktober det kalender å r beloppet avser.

6 Om speltillf ä lle, som har fastst ä llts enligt

denna ö verenskommelse, inte kan genomf ö ras p å grundav

f ö rh å llande som beror p å landstingskommunen, skall lands

tingskommunen, om inte annat ö verenskommes, anlita och

betala annan likv ä rdig orkester som arrang ö ren kan godta.

Om speltillf ä lle, som har fastst ä llts enligt denna ö verenskommelse, inte kan genomf ö ras p ä grund av f ö rh å llande som beror p ä staten skall, om inte annat ö verenskommes, speltillf ä llet likv ä l fr å n ers ä ttningssynpunkt betraktas som
genomf ö rt.

7 Avtal i ö verensst ä mmelse med detta protokoll

skall f ö re den 15 maj tr ä ffas mellan staten och ber ö rda

landstingskommuner. Dessa avtal skall g ä lla fr å n och med den

1 januari 1988 tills vidare med en upps ä gningstid av tv ä ä r.

Upps ä gning f å r ske tidigast per den 1 januari
1991.

Bilaga}
Prop. 1985/86:114

Sammanfattning av centrala musikkommitténs betänkande (SOU
1985:56) Sveriges Musikråd

Centrala musikkommitt é n
har gjort f ö ljande sammanfattning av ovann ä mnda bet ä nkande.

V å rt f ö rslag till ny central organisation f ö r musiklivet inneh å ller f ö ljande huvudpunkter.

Den 1 januari 1988 bildas Sveriges Musikr å d med uppgift att fr ä mja utvecklingen av musiklivet i hela landet och inom olika musikaliska
uttrycksformer. Samtidigt upph ö r
regionmusiken och Rikskonserter.

Sammanfattningsvis b ö r
Musikr å det f å f ö ljande huvuduppgifter

o musikpolitiskt, konstn ä rligt och musikpedagogiskt planerings- och
utvecklingsarbete

o service till landsting, kommuner, folkr ö relser och andra arrang ö rer

o service till musikinstitutioner, artister och andra
intressegrupper i produktionsledet

o
internationella och nationella produktioner

o musikproduktion i Stockholms l ä n med bl.a. egna ensembler

Vi ber ä knar att
Musikr å det beh ö ver omkring 65 anst ä llda f ö r dessa uppgifter. I motsvarande
organisation i dag finns omkring 135 anst ä llda.

Till Musikr å det knyts
Stockholms Bl å sarmusik som bygger p å regionmusikens nuvarande Stockholmsavdelning. Bl å sarmusiken best å r
i sin tur av ett antal ensembler t.ex. Stockholms Bl å sarsymfoniker och en ridande musikk å r. Dessutom ombes ö rjs
bl.a. den musikaliska utbildningen av arm é ns
musikpluton h ä rifr å n. Musikr å dets uppgifter i Stockholms l ä n samordnas av s ä rskilda
musikkonsulenter som ing å r i Musikr å dets produktionsenhet. Omfattningen av r å dets uppgifter i l ä net b ö r regleras genom ö verenskommelser mellan Musikr å det och Stockholms l ä ns landsting.

Musikr å det f å r en ö ppen och
flexibel organisation som successivt kan anpassas efter musiklivets behov.

33

statens
inflytande kommer fr ä mst till uttryck genom att
regeringen Prop. 1985/86: 114 anger riktlinjer f ö r verksamheten och utser styrelse och direkt ö r, styrelsen skall bl.a. kunna l ä mna f ö rslag till
regeringen om de å tg ä rder som kan beh ö vas f ö r att fr ä mja musiklivet, lokalt och
regionalt, liksom f ö r hela landet.

Det regionala inflytandet garanteras bl.a. genom att f ö retr ä dare f ö r landsting, koninuner och folkbildning aktivt
deltar i r å dets planerings- och
utvecklingsarbete. De f ö rsta å ren blir det framf ö r allt fr å ga om att fullf ö lja
musikreformen genom att p å olika s ä tt st ö dja den
regionala musikplaneringen. Som ett led i det arbetet b ö r Musikr å det
kalla till å rliga planeringskonferenser med bl.a.
de nya huvudm ä nnen. Arrang ö rsledets inflytande ö ver r å dets musikpolitiska och
musikpedagogiska utvecklingsarbete kommer att kanaliseras genom den s ä rskilda utvecklingsdelegation som knyts till r å dets utvecklingsenhet.

Musikr å det b ö r ha stor betydelse f ö r det konstn ä rliga utvecklingsarbetet och som kontaktskapande
organ mellan musiken och arrang ö rerna och d ä rmed ä ven
publiken. Detta blir m ö jligt genom att l å ta en v ä sentlig
del av r å dets verksamhet bedrivas inom ramen
f ö r s.k. program eller projekt inom
olika musikaliska uttrycksformer. Programmen skall fastst ä llas av Musikr å dets
styrelse som ett led i det å rliga
planeringsarbetet. F ö r att kunna f ö rbereda Musikr å dets
f ö rsta verksamhets å r har vi f ö rutsatt
f ö ljande sju program:

o Bl å smusik

o Symfoni- oh kammarmusik

o Musik- och dansteater

o Vokalmusik

o Folkmusik

o Afroamerikansk musik

o Elektroakustisk musik

Till varje program knyts en referensgrupp, kallad
programgrupp, med f ö retr ä dare f ö r musikomr å det. Programansvaret l ä ggs p å en musikkonsulent med h ö g musikalisk kompetens. Musikr å det b ö r f å m ö jlighet att
anst ä lla musikkonsulenter f ö r begr ä nsad
tid.

34

Inom ramen för prograninen
kommer Musikrådet att bedriva såväl Prop. 1985/86:114

utvecklingsarbete som egen produktion och
information/konsultation. Den egna produktionen b ö r begr ä nsas till s å dan verksamhet som av konstn ä rliga, tekniska eller ekonomiska sk ä l inte kan å stadkommas
av andra. I princip b ö r R å det inte medverka i sammanhang d ä r
det enbart ä r fr å ga om att l ä mna ekonomiskt st ö d. Kapaciteten b ö r
framf ö r allt anv ä ndas f ö r
mer komplicerade produktioner eller s å dana
med v ä sentliga utvecklingsinslag. Vidare
f ö resl å s ett fono-gramf ö rlag som utger Caprice-skivor o.d.

R å det b ö r ä ven ha ett ansvar f ö r det internationella utbytet av produktioner, id é er och information p å musikomr å det. Det inneb ä r bl.a. att den samr å dsgrupp som f ö r n ä rvarande finns b ö r knytas till Musikr å det.

Organisationsf ö rslaget
b ö r medf ö ra vissa f ö r ä ndringar i Musikr å dets
omv ä rld. De f ö rslag till f ö r ä ndringar, som f ö ruts ä tter mer ing å ende
analyser och ö verl ä ggningar, och som ber ö r statens
kulturr å d, Musikaliska akademien, STIM m.fl.
kommer vi att ö verl ä mna i ett andra bet ä nkande om
ett halv å r.

Vissa f ö rslag, som
ber ö r annan verksamhet, l ä mnar vi emellertid redan nu. Vi f ö resl å r bl.a. att
Teatrarnas Riksf ö rbund, TR, b ö r bli arbetsgivarorganisation f ö r Musikr å det
under f ö ruts ä ttning att TR genomf ö r vissa f ö r ä ndringar av
sin organisation. Musikadministrationen inom f ö rsvarsmakten b ö r anpassas till de nya f ö ruts ä ttningar som
kominer att g ä lla fr.o.m. 1988. Statens musiksamlingars
enhet f ö r biblioteksfr å gor b ö r ö verta ansvaret f ö r
vad som nu ä r regionmusikens centrala
notbibliotek.

Vi f ö resl å r ocks å vissa medel f ö r att underl ä tta
att en s ä rskild ensemble f ö r ä ldre musik
bildas i anknytning till Stiftelsen Drottningholms teatermuseum.

Lokalradion b ö r
i samband med musikreformen ges ö kade m ö jligheter att spegla det lokala musiklivet. Vi avser
d ä rf ö r att inleda en f ö rs ö ksverksamhet i samarbete med ett antal landsting och lokalradiostationer
under I986 och 1997.

35

Intresseorganisationerna
p å musikomr å det b ö r f å ett ö kat st ö d Prop. 1985/86:114 bl.a. genom att Musikr å det erbjuder lokal- och kontorsservice till ett
subventionerat pris. Vi menar att Musikr å det
b ö r skapa ett "Musikens
hus" i Gamla Stan.

Vi r ä knar med att v å ra fortsatta uppgifter fr ä mst ä r

att utf ö ra de
ytterligare utredningar som beh ö vs f ö r att

konkretisera v å ra
f ö rslag r ö rande angr ä nsande
institutioner

att f ö rse den nya
arbetsgivarorganisationen raed underlag f ö r
f ö rhandlingar om l ö ner och anst ä llningsvillkor

att anst ä lla
personal vid Musikr å det

att l ä mna in
Musikr å dets f ö rsta anslagsframst ä llning

att samordna arbetet med Musikr å dets organisation och landstingens arbete raed den
regionala musikorganisationen

att bist å
landstingen, regionrausiken och Rikskonserter i omst ä llningsarbetet

att initiera projekt med syfte att f ö lja och utv ä rdera
musikreformen

att avge f ö rslag
r ö rande arrang ö rsavgifter och modeller f ö r regional samverkan.

anst ä llningen till den nya
organisationen b å de centralt enligt detta f ö rslag och regionalt med landstingen som huvudm ä n b ö r planeras
v ä l och genomf ö ras p å ett f ö r alla parter godtagbart s ä tt. Att personalens intressen blir v ä l tillgodosedda betyder mycket f ö r resultatet av omorganisationen.

36

V å r str ä van att leva upp till riksdagens
ambitionsniv å f ö r omst ä ll- Prop. 1985/86:114

ningsarbetet f ö ruts ä tter ett aktivt st ö d fr å n regeringen f ö r bl.a. dem som blir ö vertaliga. De som kan beredas syssels ä ttning inom Sveriges Musikr å d
eller p å annat h å ll m å ste f å tillf ä lle
till utbildning f ö r att klara de nya uppgifterna.
Arbetet med omplaceringar och utbildning komner att bedrivas parallellt med verk.sam-heten
i ö vrigt under 1986 och 1987. F ö r att kunna genomf ö ra omst ä llningen p å ett f ö rsvarbart
s ä tt och samtidigt uppr ä tth å lla
musik-verksamheten p å en godtagbar niv å ä r det n ö dv ä ndict att
kunna utf ä rda s ä rskilda planeringsdirektiv till regionmusiken och Rikskonserter.

37

Bilaga 2.1 Prop.
1985/86: 114

l/l
c

i-o

" Ö V

-C
<i)

J £ l/l

U Ul

O £

*j;ro

on_i

»

4-*

l/l

01

O

3 r.\

CJ

l/l

r

c

OJ

rO

o

o

c o

c

O

m

E ro OC

o

l/l c o w

• O) -:

3 c
"O (U

o

%
t/5

LU
U

UJ

>

Q/)

:0

.

« 1

?!

c ro

c ■a

.y

c

(0

t/)

E

ra

E

Sl

u o

3

E

3

E

<u

3

3 .:

QO

o

.o

S. E E E

o;

1 o

.

£

b

ro O

E

2E

0-

5r

3

E

'ro

(K OJ

1

1

1

■-1

\n

j » ;

F

l/l

3

o

.c

E

ro t/1

o

• ro

4-'

1/1

DO

E

• i I O-

c OJ S O) O)

XJ.o Q- ocq: <
-D-

3

_______ m_____

c

■■

• ro

ro

>-

J3

r

r

m

0)

0)

<!,

>

l/l

OO

o

38

SOU
1985:56

Bilaga
2.2 Prop. 1985/86:114

FÖRSLAG TILL ANSLAGSDISPOSITION

Sveriges
Musikråd

1983/84

1984/85

Löner
och sociala kostnader''

10 500000

11300000

Lokaler'

2 100000

2 200000

Kontorsomkostnader

2850000

3 100000

Produklionsmedel
neiio-

9500000

10000000

Avsällning
för "Musikens Hus"

500000

500000

Avsättning
för specialensemble

500000

500 OtK)

25 950000

27600000

Stockholms
Blåsarmusik

Löner
och sociala kostnader

55 musiker

7 800000

8600000

10 övriga'

1500000

1 500000

Driftsmedel,
nelto

1000000

1 000000

Lokaler

993 000

1000000

11 300000

12 100000 (avrundat)

TOTALT

37 250000

39700000

' Härav två musiker/instruktörer för arméns musikpluton.

- Till detta kommer de konsertintäkter (motsv.) som
intjänas. Koslnader för administration, information, m.m. belastar direkl
Musikrådet.

■• Avser 1983/84 års lokaler. CEMUS förutsätter att
kostnadsökningen för avdelningens nya lokaler fmansieras i särskild ordning.
För budgetåret 1986/87 beräknas lokalkostnaderna till 2 166000 kr.

■* För 60 personer, inbegripet fyra för verksamhelen
i Slockholms län. Medel motsvarande ytterligare fyra personer förutsätts vid
organisationens start bli finansierade genom försäljning av tjänster. ' En
lokalisering till Rikskonserters/Regionmusikens nuvarande lokaler förutsätts.

39

InnehåU Prop. 1985/86: 114

1 Inledning 2

2
Föredriig;mdt:ns överviiyanden
........................... 3

2.1
Den regionala musikorgunisationen
................. .... 3

2.2
Den centrala musikinstitulionen
..................... .... 5

2.2.
t Rikskonserler ...................................... .... 5

2.2.2
Stockholms Blåsarmusik ......................... .. 10

2.2.3
Finansiering ......................................... .. 12

2.3................................................................. Det
lortsatta arbeiei 13

3
Hemställan .................................................... 14

4
Beslut ........................................................... 14

Bilaga
1 Överenskommelse om iindrat huvudmannaskap tor den re

gionala musikverksamheten. Skrivelse frän statens förhand

lingsnämnd jämte bilagor ........................... 15

Bilaga
2 Sammanfatining av cenlrala musikkommiiléns betänkande (SOU 1985:56) Sveriges
Musikråd (med organisationsplan

och
förslag till anslagsdisposition) ............... 33

Norsiedis Tryckeri, Slockholm 1986 40