Prop. 1985/86:116

Regeringens proposition 1985/86:116

om meritvärdering i statlig tjänst m. m.

mm

Prop. 1985/86:116

Regeringen
föreslår riksdagen alt anta del förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 20 februari 1986.

På
regeringens vägnar OlofPalme

Bo
Holmberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
denna proposition föreslås atl prioriteringen av skickligheten framför andra
sakliga grunder vid tillsättning av statliga tjänster m. fl. skall ges stöd i
lagen (1976:600) om offentlig anställning.

Lagändringen
föreslås träda i kraft den I juli 1986.

I
ärendet har lagrådels yttrande inhämtats.

1
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 116

Propositionens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs atl 4 kap. 3 § lagen (1976:600) om offenfiig
anställning' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 3§ Om saklig grund för tillsättning av statlig
tjänst gäller vad som är föreskrivet i regeringsformen eller annan
författning.

Åven vid tillsättning av icke stat- Även vid tillsättning av icke stat-

lig tjänst skall avseende fästas en- lig tjänsl skall
avseende fästas en-

dast vid
sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.

dast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och
skicklighet. Närmare föreskrifter om detla meddelas i författning.

Bland de grunder som sålunda skall beaktas vid
tillsättning av statliga och andra tjänster skall skickligheten sättas främst,
om del inte finns särskilda skäl för någol annat.

Närmare föreskrifter om vad som sägs i andra och tredje
styckena meddelas av regeringen.

Prop.
1985/86: 116

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

I fråga om lärartjänster inom skolväsendet tillämpas de
nya föreskrifterna dock först från och med den dag som regeringen bestämmer.

Lagen omtryckt 1982: 100.

Civildepartementet Prop. 1985/86: ii6

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari 1986

Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg,
Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Holmberg

Lagrådsremiss om meritvärdering i statlig tjänst m.m.

1 Inledning

Regeringen
har våren 1985 beslutat om nya principer för meritvärderingen vid tillsättning
av slatiigt reglerade tjänster. Enligt dessa principer läggs bl. a. ökad vikt
vid skickligheten. De nya reglerna, som trätt i krafl den 1 juli 1985, framgår
av 7 a och 7 b §§ anställningsförordningen (1965:601, omtryckt 1984:127;
paragraferna införda 1985: 334). De belyses i Regeringens förordningsmotiv
1985: 3.

I
enlighet med ell uttalande i förordningsmoliven (s. 6) har regeringen i sin
proposition 1984/85:219 om den statliga personalpolitiken berett riksdagen
tillfälle atl la del av reglerna och motiven för dem. Riksdagen (AU 1985/86:6, rskr.
48) förklarade därvid att den delade den uppfattning om en prioritering av
skickligheten som lagts fasl genom de nya föreskrifterna, all denna
prioritering borde komma till uttryck i lagen (1976:600) om offentlig anställning
(LOA, omtryckt 1982: 100, ändrad senast 1985:417') och att regeringen borde
återkomma med förslag till ändringar i LOA enligt de rikllinjer som riksdagen angett.

Jag
tar därför i detta ärende upp meritvärderingsfrågorna på nytt.

2 Bakgrund

2.1 Rättsläget intill den 1 juli 1985

Prövningen
i de rent statliga tillsättningsärendena sker med direkt tillämpning av
regeringsformen (RF). Det gäller vid alla statsmyndigheter, inte bara
myndigheter under regeringen ulan också riksdagen och dess myndigheter. Och
del gäller alla slags tjänstetillsättningar, både externrekryteringar och internrekryteringar.

Enligt
11 kap. 9 § RF skall vid tillsättningar av statliga tjänster "avseende
fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet".

I
fråga om andra statligt reglerade anställningar än statliga lillämpas en likalydande
föreskrift i 4 kap. 3 § LOA. ' Efter lagrådsremissen ändrad även 1986:50.

ti
Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 116

Med statligt reglerade
anställningar menas enligt 2 kap. 1 § LOA anställ- Prop. 1985/86: 116 ningar,
där enligt lag eller särskilt beslut av riksdagen avlöningsförmånerna fastställs
under medverkan av regeringen eller den myndighei som regeringen bestämmer, i
regel statens arbetsgivarverk. Sädana anställningar innehas - förutom av
arbetstagarna vid de statsmyndigheter som lyder under regeringen — av t. ex. de
kommunanslällda lärarna och skolledarna i grundskolan och gymnasieskolan samt
försäkringskassetjänstemännen. Antalet arbetstagare med statligt reglerade
anställningar uppgår för närvarande till cirka 575000. Kollektivavtalen på det
icke statliga området träffas med stöd av lagen (1965:576) om ställföreträdare
för kommun vid vissa avtalsförhandlingar m. m. (ändrad senast 1982: 101). Atl
staten sålunda medverkar i löneförhandlingarna också utanför det rent statliga
områdel får ses i ljuset av de omfattande statsbidragen till lönekostnaderna på
ifrågavarande områden (det s. k. dubbla huvudmannaskapet).

Bakom
lagreglerna i RF och i LOA om sakliga grunder ligger statsnyttan, närmare
bestämt det allmänna intresset av att offenlliga funktioner utövas av de
personer som är bäst skickade för uppgifterna (jfr exempelvis prop. 1974:174 s.
64). Åndamålet med reglerna är sälunda inte enbart eller ens primärt alt skydda
arbelstagarintressena utan främsl att tillgodose samhällets och de enskilda
medborgarnas inlresse av all statliga tjänster tillsätts efter objektiva
grunder (prop. 1975/76:105 bil. 2 s. 206).

När
det gäller lagens kriterium skicklighet förstås därmed enligt praxis
lämpligheten för en befattning visad främst genom teoretisk och praktisk utbildning
samt erfarenhet från tidigare verksamhei. Det framgår av grundlagens
förarbeten (prop. 1973:90 s. 405). Yrkesskicklighet och personliga egenskaper
som prestationsförmåga m. m. blir här mätare på de individuella
förutsättningarna att fylla de krav som den aktuella befattningen ställer på
sin utövare.

Sedan
länge har i allmänhet lagts större vikt vid skicklighetskriterierna ju högre
tjänst del gäller och ju mer självständigt arbete som ingår i tjänsten.
Synsättet har sålunda varit att skickligheten bör ha den avgörande betydelsen
i tillsättningsärenden främsl när det gäller chefstjänster, arbetsledartjänsler.
högre handläggartjänsier och vissa andra tjänster med självständigt arbetsinnehåll.
Men praxis har redan före den 1 juli 1985 utvecklats åt det hållet atl
skickligheten tillmäts allt högre värde också när det gäller tillsättningen av
lägre tjänster.

Som
framgått, är det frågan om nyssnämnda praxis som är föremål för denna lagrädsremiss.

Med
kriteriet förtjänst avser lagstiftaren närmast den vana som har förvärvats
genom föregående tjänstgöring (jfr nyssnämnda prop. 1973:90 s. 405). I
praktiken har förtjänsten oftast ansetts vara liklydig med antalet statliga
tjänsteår. Men också arbete i l.ex. annan offentlig - främst kommunal - Ijänst
har ibland beaktats.

Men
RF och LOA ger som framgår av lagtexten utrymme för atl beakta också andra
sakliga grunder än skicklighet och förtjänst. I grundlagsmotiven (anförda prop.
1973:90 s. 406) sägs därom att bl. a. arbetsmarknadspo-liuska hänsyn kan göra
det nödvändigt att vid vissa tjänstetillsättningar väga in även andra faktorer
än sådana som brukar hänföras till skicklighet och förtjänst.

Några
närmare exempel på sådana "andra sakliga grunder" ges inte i lag Prop.
1985/86: 116 eller lagmotiv. Men som ett sådant exempel, godtaget i senare
lagstiftning och praxis, kan nämnas företrädesräll lill åleransläUning enligt
lagen (1982:80) om anställningsskydd (ändrad senast 1984: 1008; jfr 9 kap. 1 §
LOA. prop. 1974: 174 s. 63). Etl annat exempel kan vara omplacering enligt
anställningsskyddslagen (7 § andra stycket) eller enligt det statliga
trygghetsavtalet (TrA-S). Ett tredje exempel ur praxis är intresset att bereda
arbetshandikappade sysselsättning - jfr förordningen (1979:518) om
arbetshandikappade i statligt reglerad anställning m. m. (ändrad senast
1982:1268). Som etl fjärde fall kan anges atl strävan att främja ökad
jämställdhet mellan kvinnor och män har kommit att godtas som en saklig grund
enligt RF - jfr numera även lagen (1979: 1118) om jämställdhet mellan kvinnor
och män i arbetslivet (omlrycki 1980:412, ändrad senast 1985:216). Detla
behandlas utförligt i rapporten (Arbetsgivarverket informerar 1984 nr 1)
Tjänstetillsättningar och jämställdhet. Sedan hösten 1978 har jämställdhetsinlresset
sålunda i regeringens praxis i både förslainslans-och besvärsärenden
accepterats som en saklig grund vid tillsättning av statligt reglerade
tjänster. Delta har också kommit till ullryck i andra myndigheters lillsättningspraxis.
Jämställdhetsinlresset anses därvid kunna väga över den gradskillnad i fråga
om förtjänst och skicklighet eller bådadera som föreligger mellan sökande av
olika kön, när deras kvalifikationer är i stort sett om också inte hell lika.
Den tillämpade principen har också uttryckts sä, att jämställdheten skall
betraktas som en av flera sakliga grunder som kan fälla avgörandet, när
sökandena bedöms vara jämbördiga eller i det närmaste jämbördiga (jfr senast KU
1984/85:35 s. 21).

Ulan all gå närmare in på förfarandet vid
tjänstetillsättning vill jag peka pä att det numera slälls stora krav på
urvalsprocessen vid rekrytering (jfr senasi prop. 1984/85:219 s. 23). Å andra
sidan har regeringen för olika fall begränsat den principiella skyldigheten
enligt 4 kap. 4 § LOA all ledigkun-göra tjänster (jfr 9 §
anställningsförordningen, 8 och 18 §§ omplaceringsförordningen 1984: 110). Det
kan också nämnas alt informations- och förhandlingsskyldighet fullgörs enligt
kollektivavtal (jfr SAV-cirkulär 1985 A 3).

2.2 Meritutredningen

I februari 1983 tillkallades en särskild ulredare för all
se över vissa frågor om meritvärderingen vid tillsättningen av statliga tjänster
m. m. (Dir 1983:9). Utredaren (f.d. statssekreteraren i budgetdepartementet
Stig Larsson), som arbetade under namnet meritulredningen (C 1983:01), avlämnade
i augusti samma år silt betänkande (Ds C 1983:16) Meritvärderingen vid
statliga tjänstetillsättningar m. m. Betänkandets sammanfattning bör i valda
delar fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Som framgår, innefattar utredningens förslag en regel i
LOA om prioritering av skickligheten framför de andra sakliga grunderna.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstan

serna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. 5

En sammanställning av
remissyttrandena m. m. har gjorts inom civilde- Prop. 1985/86: 116 partemenlet
och lagts fram i en särskild promemoria (Ds C 1985: 7). Postverkets yttrande
finns inte med i sammanställningen, efiersom det har kommit in lill
civildepartementet efter remisstidens utgång.

2.3 1985 års reform m. m.

På
grundval av belänkandet och remissyttrandena har regeringen utfärdat de
inledningsvis nämnda bestämmelserna i 7 a och 7 b §§ anställningsförordningen.
De innebär att praxis i vissa delar har ändrats sedan den 1 juli 1985.

De
nya föreskrifterna gäller för statligt reglerade tjänster. Dit räknas som framgått
inte tjänster vid riksdagen eller dess myndigheter. Slalligt reglerade
lärartjänster har i bl.a. 17 kap. 1 § tredje siycket skolförordningen (1971:235)
i dess lydelse (1985: 1103) fr.o.m. den Ijuli 1986 - liksomför närvarande - undantagits
från tillämpningen av bl. a. 7 a § anställningsförordningen.

Enligt
7 a § skall Ijänstelillsättning ske på grundval främst av skickligheten för
arbetsuppgifterna i tjänsten, om det inte finns särskilda skäl för någol annat (försia
stycket). Enligt andra styckel skall hänsyn också las till den förtjänst som
har förvärvals genom lidigare tjänstgöring i offentlig eller privat anställning
eller genom egen verksamhet. Även sådana andra sakligagrunder som stämmer överens
med allmänna arbetsmarknads-, sysselsättnings- och socialpolitiska mål skall
beaktas, sägs del i paragrafens tredje stycke.

17
b § finns föreskrifterna bl. a. om hur ledighet från en anställning och deltidstjänstgöring
samt fullgjord forskarutbildning får räknas till godo som förtjänst.

Av
Regeringens förordningsmotiv (s. 8) framgår att reglerna i 7 a och 7 b §§ har
följande tre syften:

-
att effeklivera den offenlliga verksamhelen
genom alt tydligare låta meritvärderingen bestämmas av de krav som tjänsten
ställer på innehavaren,

-
alt underlätta
personalrörligheten - såväl inom statsförvaltningen som mellan olika arbelsmarknadsseklorer
- genom alt jämställa kommunal och privat anställning samt egen verksamhet med
statlig, när det gäller att beräkna en sökandes förtjänst,

-
alt rationalisera
handläggningen av tillsättningsärendena genom atl förenkla och förtydliga
reglerna om förtjänstberäkningen.

I
motiven redovisas också de närmare övervägandena bakom_ reglerna enligt
följande.

2.3.1
Avvägningen mellan förtjänst och skicklighet: I anslutning till 7 a § första slyckel
anställningsförordningen anförde jag i förordningsmotiven (s. 9).

Som
några av remissinstanserna också har framhållit, är staten med Prop. 1985/86:
116 hänsyn främst till statsnyttan naturligtvis mest betjänt av att den skickligaste
och mest lämpade rekryteras till en ledig ijänst. Statsmakterna har också
under senare är i olika sammanhang gett uttryck för åsikten atl
effektivitetskrav skall beaktas så långt som möjligt. Den pågående förnyelsen
av den offenlliga sekiorn (jfr skr. 1984/ 85:202, FiU 35, rskr. 407) ställer
krav på engagemang och olika slags kunskaper och erfarenheter hos anslällda på
olika nivåer. Inom mänga områden ökar specialiseringen och behovet av fördjupat
yrkeskunnande. Inte minst bidrar datoriseringen och den ökade användningen av
ny leknik lill detta. Myndigheternas ökade serviceansvar och kontakter med
allmänheten och andra intressenter medför samtidigt krav på att de anställda
skall kunna utöva många olika funktioner på bästa möjliga sätt. Meritulredningen
och flera av remissinstanserna har också framhållit detta som skäl för att
skickligheten skall få ökad betydelse. Åven kraven på rättssäkerhet har ökat.
Myndigheternas behov av framförhållning och flexibilitet måste också ges ökad
prioritet. Den pågående förnyelsen av samhällssektorn medför vidare ökat behov
av engagemang, olika slags kunskaper och erfarenheter hos de anslällda på alla
nivåer.

Alll
talar för atl skickligheten i framtiden bör betonas starkare än förtjänsten.
Enligt min mening ligger del i såväl det allmännas som den enskilde
arbetstagarens intresse atl skickligheten tillmäts särskild betydelse vid all
meritvärdering. Bara vid lika eller vid i slort sett lika skicklighet bör
förtjänsten bli utslagsgivande. Denna princip bör gälla oavsett tjänstens
nivå.

2.3.2
Skickligheten: I fråga om skickligheten anförde jag i förordningsmoliven (s.
9) vidare.

Till
skickligheten bör som jag ser det hänföras de faktorer som är av betydelse för
att bedöma den sökandes lämplighet för den aktuella tjänsten. Som meritulredningen
och flera remissinstanser framhåller, bör all relevant erfarenhet värderas
inom ramen för skickligheten. Det skall vara en kvalitativ helhetsbedömning.

Hit
bör således räknas bl. a. teoretisk och praktisk utbildning, personliga
egenskaper (som prestafionsförmåga, yrkesskicklighet, ledaregenskaper, samarbelsförmåga
m. m.) saml kunskaper och erfarenheter som har förvärvats i andra offenlliga
eller privata anställningar eller i egen verksamhet. Men erfarenheter från
områden som vård av barn, studier, utlandsvistelser, språkkunskaper, ideellt arbete
m. m. bör också vägas in vid bedömningen av skickligheten, i den mån de är
relevanta för den sökta tjänsten.

Av
grundläggande betydelse för meritvärderingen är alhså alt det

är
de krav som är förknippade med tjänsten som besiämmer vilka

skicklighetsfaktorer
som skall beaktas och hur tungt dessa skall

väga.

Det
kan tilläggas att prioriteringen av skickligheten naturiigtvis ytteriigare

skärper
de ökade krav på förberedelsearbete m. m. vid rekrytering som 7

också från andra
utgångspunkter har ställts i syfte att åstadkomma säkra Prop. 1985/86: 116
urval Ofr prop. 1984/85:219 s. 23 f).

2.3.3
Förtjänsten: Åven i fråga om förtjänslberäkningen
utvecklades synpunkter i förordningsmoliven (s. 10). Del saknas emellertid
anledning att återge dem i detta sammanhang, eftersom de i huvudsak hänförde
sig till 7 a § andra stycket och 7 b § anställningsförordningen.

2.3.4
Andra sakliga grunder: Under
denna rubrik anförde jag i förordningsmoliven (s. 13) i anslutning till 7 a §
tredje stycket anställningsförordningen bl. a.

Som
framgått ger RF tillsättningsmyndigheterna utrymme att fästa avseende även vid
andra sakliga grunder än förtjänst och skicklighet. Det gäller bl. a. arbelsmarknadspolitiska
och lokaliseringspolitiska hänsyn.

Det
är sålunda angeläget atl staten som arbetsgivare även i fortsättningen strävar
efter all vara en föregångare, t. ex. när del gäller att bereda de människor
sysselsättning som på grund av arbetshan-dikapp har svårt alt få eller behålla
ett meningsfullt arbete eller när del gäller åtgärder som främjar jämställdheten
mellan kvinnor och män i arbetslivet.

Enligt
min mening bör således liksom hittills myndigheterna beakta sådana tillsältningsgrunder
som stämmer överens med den allmänna samhällsutvecklingen på det
personalpolitiska områdel. Allmänna arbetsmarknads-, sysselsättnings- och
socialpolitiska mål bör därför få betydelse. Som flera remissinstanser
framhåller bör därvid generellt ingen bestämd rangordning mellan dessa andra
sakliga grunder tillämpas. Det är nämligen enligt min uppfattning viktigt att
individuella hänsyn och hänsyn till omständigheterna kan tas i varje enskilt fall.

2.3.5 Särskilda
meritvärderingssystem m.m.: I fråga om särskilda merit

värderingssystem m. m. sas det i förordningsmotiven (s. 13).

Inom
flera myndigheter och sektorer lillämpas som jag har nämnt fasta karriärvägar,
interna system för rekrytering och utbildning, meritvärdering, m.m. Detta
gäller bl.a. på domarbanan, inom försvarels område, inom utrikesförvaltningen,
för flertalet polismans-tjänster och lärartjänster.

Systemen
är i allmänhet så utformade, att de innehåller olika former av
personalutveckling och återkommande skicklighelsbe-dömningar. Inte sällan
förekommer krav på särskilda examina, inslag av obligatorisk utbildning, aspirantljänstgöring
eller tjänstgöring på s. k. utbildningstjänster eller annan obligatorisk tjänstgöring.

Med
hänsyn till den mångfald verksamhetsgrenar som dagens

förvaltning omfattar - alltifrån avancerad teknisk produktion och

kvalificerat utvecklings- och utredningsarbete inom olika samhälls

områden till viktiga normerande och kontrollerande funktioner och

renodlade servicefunktioner - är det naturligt atl sådana system 8

utvecklas
och tillämpas som är särskilt anpassade till utbildnings- Prop. 1985/86:116 och
rekryteringsförutsätlningarna inom resp. myndighet eller sektor. De
återkommande skicklighetsbedömningarna i sådana syslem ökar självfallet
säkerheten i de bedömningar som görs i samband med tjänstetillsättningar. Del
är som jag ser det särskilt viktigt atl sådana skicklighelsbedömningar görs;
mekaniskt tillämpade rutiner får inte ersätta nödvändiga bedömningar och
värderingar.

När
det gäller domartjänslerna, kanjag peka på en inom justitiedepartementet i maj
1984 upprättad promemoria, som behandlar olika frågor om domarkarriären.
Promemorian har varit föremål för en bred remiss, som resulterat i många olika
synpunkter och förslag från remissinstanserna. En del av de ålgärder som
presenteras i promemorian har redan genomförts. Andra frågor - bl. a. sådana som
rör meritvärderingen vid domartillsätlningar - är för närvarande föremål för
ytterligare och mer långsikliga överväganden inom departementet.

Nämnas
skall ocksä atl tillsättningen av prästtjänster regleras av särskilda
föreskrifter i lagen (1957:577) om prästval (ändrad senast 1982:988). Präsltillsätlningsförfarandel
ärf. n. föremål för utredning av 1982 års kyrkokommitté (Kn 1982:05). Delta
förfarande har så nära och naturligt samband med frågan om meritvärderingen vid
tillsättningen av prästtjänster, atl den frågan inte bör behandlas innan
kommittén har slutfört sitt arbete.

1
den lidigare nämnda personalpolitiska propositionen 1984/85:219 behandlades i
ett :särskilt avsnitt (5.4) för övrigt också frågor om meritvärdering vid
tillsättning av lärartjänster inom skolväsendet (UbU 1985/86:5, rskr. 50). I
propositionen uttalade jag atl principen atl skickligheten skall betonas
starkare bör gälla också vid tillsättning av statligt reglerade lärartjänster.
Det bör enligt propositionen ankomma på regeringen att avgöra vilka
bestämmelser som kan behövas och atl besluta om dem. 1 anslutning lill detta
uttalande framhöll jag vidare alt etl system med poängmässig beräkning av
meriter emellertid bör behållas. Skolöverstyrelsen skall enligt propositionen
få i uppdrag alt meddela allmänna råd om den poängmässiga beräkningen av
meriterna.

2.4 Riksdagen hösten 1985

Med
anledning av prop. 1984/85: 219 och två därvid väckta motioner (1985/ 86:16 och
17) har riksdagens arbetsmarknadsutskott såvitt gäller den nu aktuella frågan -
efter att ha hört konstitutionsutskottet (KU 1985/86:2 y) - anfört följande (AU
1985/86:6 s. 11).

Arbetsmarknadsutskottet
konstaterar först atl konstitutionsutskottet drar

slutsatsen all regeringsformen inte hindrar all man i framtiden lägger större

vikt än hittills vid kriteriet skicklighet. Som framhålls i Regeringens förord

ningsmoiiv är det ett redan tillämpat synsätt alt skickligheten bör ha den

avgörande betydelsen i tillsättningsärenden när del gäller chefstjänster,

arbetsledartjänsler och högre handläggartjänsier med självständigt inne

håll. Praxis har emellertid utvecklats i den riktningen att skicklighet nume- 9

ra
tillmäts allt högre värde också när det gäller tillsättningen av lägre tjänster.
En utveckling i den riktning som regeringen avser med sin anmälan i
propositionen är således på gäng. Regeringen föreslär nu att skicklighet
generellt skall vara huvudkriterium vid tillsättning av tjänster på det statliga
området. Därmed tas ytteriigare ett steg på den redan inslagna vägen.

Som tidigare redovisats
ligger bakom lagreglerna om saklig grund i regeringsformen och LOA främst
syftet att främja statsnyttan, närmare bestämt det allmänna intresset av alt
offentliga funktioner utövas av de personer som är bäst skickade för
uppgifterna. Åndamålet med reglerna är således inte primärt atl skydda arbelstagarintressena
utan främsl att tillgodose samhällets och medborgarnas intresse av all
statliga tjänster tillsätts efler objektiva grunder. Åven den inriktning av
lönepolitiken som föreslås i propositionen och som utskottet behandlat ovan
knyter an till detta synsätt. Sålunda framhålls att statens positioner i
löneförhandlingarna skall bestämmas av verksamhetsintresset och av strävan att
åstadkomma en ändamålsenlig personalförsörjning. Utskottet delar regeringens
uppfattningar i dessa delar.

Den prioritering av
skickligheten framför förtjänsten och andra kriterier som regeringen förordar
bör - som framhålls i konslitutionsulskoltets yttrande - komma till uttryck i
LOA. Av sammanhanget bör vidare framgå att prioriteringen av kriteriet
skicklighet inte innebär något avkall på kravet på objektivitet vid
tjänstetillsättningar.

Regeringen
bör återkomma med förslag till ändringar i LOA enligt de riktlinjer utskottet
här angivit.

Prop. 1985/86:116

Riksdagen
(rskr. 1985/86:48) har som sin mening gett regeringen lill känna vad
arbetsmarknadsutskottet sålunda anfört om ändringar i LOA.

3 Föredraganden

Mitt förslag: I
LOA införs en regel som lagfäster ordningen atl statliga och andra myndigheter
skall prioritera skickligheten, när de tillämpar föreskrifterna om sakliga
grunder vid tillsättning av tjänster.

Utredningens
förslag: Överensstämmer (s. 5) med mitt förslag.

Remissinstanserna: De
flesta instanserna går inte in på frågan om föreskriftens form. Detla
konstaterande bör ses i ljuset av atl så gott som samtliga instanser delar meritutredningens
uppfattning att tjänstetillsättning bör ske på grundval främst av sökandenas
skicklighet. Några myndigheter ifrågasätter emellertid utredningens förslag i
formellt hänseende. Justitiekanslern (JK) finner det sålunda tveksamt om det är
tillåtet alt i lag reglera hur 11 kap. 9 § RF skall tolkas. JK anser atl man i
stället bör övedåta åt de olika myndigheterna att genom praxis verka för att de
föreslagna ändringarna i detta hänseende genomförs. Svea hovrätt menar alt
förslaget utgör ett förtydligande av grundlagen, som bör tas in i själva grundlagsbestämmelsen.
Liknande synpunkter framförs av kammarrätten i Göteborg och av arbetsdomstolen.
Andra remissinstanser, däribland

10

tjänsteförslagsnämnden
för domstolsväsendet och förvarets civilförvall- Prop. 1985/86: 116 ning.
anser att föreskriften bör tas in i lag.

Riksdagen: Arbetsmarknadsutskottets inställning i
formfrågan stämmer överens med mitt förslag. 1 sakfrågan delar utskottet som
framgått uppfattningen att skickligheten bör prioriteras.

Skälen för mitt förslag: Som jag framhållit i Regeringens
förordningsmotiv 1985:3 (s. 6), står de riktlinjer för meritvärderingen som lillämpas
sedan den I juli 1985 inte i någon motsättning till RF:s eller LOA:s regler om
grunderna för tjänstetillsättningar. Riktlinjerna skall i stället ses som en
precisering av dessa regler.

Riksdagen anser emellertid att den prioritering av
skickligheten framför förtjänsten och andra kriterier som innefattas i 1985 års
reform bör komma Ull uttryck i LOA. Jag kan ansluta mig till den uppfattningen.

En sådan regel bör därför tas in i 4 kap. 3 § LOA. Med
"skicklighet" avses härvid - liksom i gällande regler - skickligheten
för arbetsuppgifterna i tjänsten.

Jag vill i linje med riksdagens uttalande därvid särskill
stryka under alt den nya lagregeln inte innebär något avsteg från den objekliviielsprincip
som kommer till uttryck inte bara i 11 kap. 9 § RF och 4 kap. 3 § LOA ulan ocksä
i I kap. 9 § RF. I sistnämnda grundlagsbestämmelse fastslås sålunda
myndigheternas skyldighet atl "i sin verksamhei beakta allas likhet inför
lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet".

Den nya lagregeln bör utformas så, alt den medger undanlag
för sådana fall där det finns särskilda skäl att låta del avgörande vara nägon
annan saklig grund än skickligheten, l.ex. förtjänsten eller omplacerings-
eller jämställdhetsintresset. Självfallet får inte några andra skäl komma i
fråga än sådana som kan betraktas som sakliga grunder enligt RF och LOA (jfr 7
a § andra och Iredje styckena anställningsförordningen).

Regeln blir med mitt förslag tillämplig på i princip alla
statligt reglerade tjänster, dvs. främsl tjänster vid myndigheter under
regeringen, lärartjänster och försäkringstjänsler (jfr I kap. 1 och 5 §§ LOA).
Men den blir i motsats lill reglerna i anställningsförordningen tillämplig
också på tjänster vid riksdagen och dess verk.

Antas förslagel, kommer de nu gällande bestämmelserna i 7
a § första siycket anställningsförordningen inte atl behövas längre. Jag avser
att efter riksdagens prövning återkomma lill regeringen med förslag lill
ändringar i förordningen. 1 och med den nya lagregeln kan också det som jag i
denna lagrådsremiss har anfört ur motiven till 1985 års reform i sak betraktas
som förarbeten lill lagen.

Däremot berörs vad som sägs i 7 a § andra och Iredje
styckena saml 7 b § anställningsförordningen och i motiven till dessa
bestämmelser som framgått inte av lagrådsremissen.

11

4 Ikraftträdande Prop. 1985/86: ii6

Jag
förordar att den föreslagna ändringen i LOA träder i kraft den 1 juli 1986.

Efter
samråd med slatsrådet Göransson får jag emellertid tillägga följande.

I
fråga om lärartjänsterna - som varken för närvarande eller efter den 1 juli
1986 omfattas av vad som sägs i 7 a § anställningsförordningen — bör den nya
föreskriften i LOA träda i verkställighet först när det nya poängsystem som
förutskickas i prop. 1984/85:219 (s. 26) har börjat tillämpas. Detta kan
beräknas ske tidigast läsåret 1987/88; tidpunkten kan inte bestämmas nu. Det
bör därför ankomma på regeringen atl fastställa den tidpunkt då den nya
lagregeln skall börja tillämpas på lärarområdet.

5 Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag nu anfört har inom civildepartementet upprättats ett förslag
till lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning.

Förslaget
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

6 Hemställan

Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslaget.

7 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

12

Bilagal
Prop. 1985/86:116

Ull lagrådsremissen

Ur meritutredningens betänkande (Ds C 1983:16) Meritvärderingen
vid statliga tjänstetillsättningar m.m.

2 Sammanfattning

Bakgrund

Meritulredningen har hafl lill uppgift alt se över en del
av de principer som gäller meritvärderingen vid tillsättningen av statligt
reglerade tjänster.

Huvudsyftet är alt skapa bättre möjligheter alt tillgodose
de växande kraven pä kunskaper, erfarenhet och skicklighet som ställs för alt
statsförvaltningen skall kunna fullgöra sina uppgifter effektivt och därvid ge
god service till allmänheten.

En viktig målsättning är atl skapa bättre förutsättningar
för en bredare rekrytering och en ökad personalrörlighet.

Väsentligt är också atl underiätla en mer ändamålsenlig
bedömning av vissa meritvärderingsfrågor och en rationell handläggning av dem.
I direktiven har särskilt framhållits värderingen av deltidsarbete, vård av
barn m.m., forskarutbildning, sludieledighetstid, språkkunskaper och utlandsanställning.

Vissa frågor som hänger samman med ullandsanställning och åleran-passningsproblem
efler sådan anställning har också ingått i uppdraget.

Utgångspunkter

Beslämmelsen om alt endast förtjänst och skicklighet
skulle beaktas vid en statlig Ijänsletillsättning tillkom genom 1809 års
regeringsform. I samband med regeringsformen 1974 tillfördes all även s.k.
arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiska skäl skall få vägas in vid en
tjänstetillsättning.

Del svenska samhället har under liden efter 1809 genomgått
och genomgår fortfarande slora förändringar. I avsnittet "Sverige i
förändring" och "Sammanfattande synpunkter" beskrivs i breda och
översiktliga penseldrag de viktigaste förändringarna och
utvecklingstendenserna av betydelse för den statliga verksamheten och dess
villkor.

Med denna bakgrund blir kopplingen mellan, å ena sidan,
målen för myndigheternas verksamhei, kraven från statsmakterna om bl. a.
effektivitet, service, rättssäkerhet m. m. och behoven av framförhållning och
flexibilitet samt, ä andra sidan, myndigheternas bemanning och bemanningsplanering
en allt viktigare fråga. Den behandlas i avsnittet "Rekryteringen i en
helhetssyn" där även den förändrade synen på människan i arbetslivet
berörs.

För en statlig tjänstetillsättning finns ell omfattande
regelverk. Bestäm- 13

melser av särskilt inlresse
för meritvärderingen tas upp i avsnittet "Tjäns- Prop. 1985/86: 116 tetillsättningens
rättsliga utgångspunkter".

I
avsnittet "Erfarenheter från intervjuundersökningen" redovisas översiktligt
vad som framkommit angående den nuvarande tillämpningen. Vid intervjuundersökningen
redovisades även värdefulla synpunkler och förslag till förändringar och
förbättringar. Dessa har så långt som möjligt inarbetats i övervägandena och
förslagen.

I
ett särskill avsnitt redovisas vad som inhämtats om statlig tjänstetillsättning
i Danmark, Finland och Norge.

Överväganden

En
viktig förutsättning för alt få rätt person på rätt plals är att myndigheten fastställer
arbelsanalys och sökprofil. Arbetsanalysen innebär att arbetsuppgifternas art
och omfattning anges och att detla görs mot bakgrund av målen för verksamheten,
statsmakternas krav pä myndighetens verksamhet och med hänsyn till förutsebara
förändringar och förutsättningar för verksamheten. I sökprofilen bestäms de
krav som ställs på tjänstens innehavare.

Arbelsanalys
och sökprofil blir vikliga hjälpmedel vid ett ställningstagande om en tjänsl
skall återbesättas eller inrättas. Om ett tillsättningsförfarande skall
inledas, påverkar innehållet i arbetsanalysen och sökprofilen

-
valet av rekryteringsväg,

-
urvalsförfarandet och

-
meritvärderingen.

Främst
sökprofilen bestämmer vilka meriter som är relevanta och hur de skall värderas.
Generellt innebär del en förskjutning mot atl sökandenas skicklighet och
förmåga alt ulföra arbetsuppgifterna blir avgörande vid tjänstetillsättningen.
För all myndigheten skall få en så god uppfattning som möjligt om dem som
närmast kan komma i fråga för tjänsten bör intervju och referenstagning
genomföras. Det gäller inte minst för att utröna sökandenas personliga
egenskaper och lämplighet i övrigt för tjänsten,

Mina
förslag i denna del är att

-
det i budgethandboken ytteriigare
framhålls atl myndigheternas mål och planering för sin verksamhet skall kopplas
fill bemanningsplanering och andra personaladministrativa åtgärder inklusive
tjänstetillsättning,

-
det i 4 kap. 3 § lagen
(1976:600) om offentlig anställning anges alt främst skickligheten skall vara
avgörande vid tillsättning av statligt reglerade tjänster,

-
arbelsanalys och sökprofil
skall fastställas inför tillsättning av statligt reglerade tjänster med
undantag för vissa regeringstillsatta tjänster; ny paragraf i
anställningsförordningen (1965:601),

-
intervju och referenslagning
skall genomföras före beslul om tjänstetillsättning, om inte särskilda skäl
föranleder annat; ny paragraf i anställningsförordningen.

Jag
ger vidare en beskrivning och definition av begreppen skicklighet och förtjänst.

14

Avseende urvalskriteriet
skicklighet anges att endast meriter av betydel- Prop. 1985/86:116 se för
tjänsten i fråga skall beaktas. Sökprofilen bestämmer vilka dessa är och utgör
den måttstock med vilken de skall mätas och värderas.

I
skicklighelsbedömningen beaktas bl. a. relevant yrkeserfarenhet oberoende av
om den utförts i offentlig eller privat anställning. Därvid sammanvägs
anställningstid, arbetsuppgifternas art, omfattning och kvalitet i en helhetsbedömning.
Erfarenhet som vård av barn m.m., forskarutbildning, utlandstjänst,
språkkunskaper, facklig verksamhet m.fl. meriter beaktas i den män och
omfattning som sökprofilen anger.

I
skicklighetskriteriet skall de personliga egenskaperna särskilt uppmärksammas.
Det gäller l.ex. kreativitet, mognad, analysförmåga, ordningssinne eller
självständighet. Hänsyn måste därvid tas till de övriga i arbetsgruppen. Den
skall erhålla ett riktigt komplement i kompetens m. m. och dessutom ges goda
förutsättningar att samarbeta effektivt.

Förtjänslbegreppel
definieras som

-
anställningstid i statligt
reglerad tjänst inrättad för minst 40 procent av hellidsljänslgöring,

-
vård av barn vid hel ledighet
från statlig eller annan anställning eller utan samband med anställning, dvs.
främst de fall vården av barn utförts före inträdel pä arbetsmarknaden. Högsl
två år får tillgodoräknas,

-
fullgjord forskarutbildning med
fyra år.

Förtjänstbegreppet
regleras i nya paragrafer i anställningsförordningen (1965:601).
Skicklighetsbegreppet avses bli behandlat i proposition till ändring av 4 kap.
3 § lagen (1976:600) om offentlig anställning.

15

Bilaga 2 Prop. 1985/86: 116 /(// lagrådsremissen

Remissinstanserna

Remissyttranden över betänkandet (Ds C 1983:16)
Meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar m.m. har avgells av jusfitiekanslern
(JK), Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, kammarrätten i Göteborg, länsrätten i
Umeå, domstolsverket (DV), tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet (TFN), nolarienämnden
(NON), riksåklagaren (RÅ), rikspolisstyrelsen (RPS), kriminalvårdsstyrelsen, datainspekiionen,
styrelsen för internationell utveckling (SIDA), kommerskollegium, exportkreditnämnden
(EKN), Sveriges exportråd, överbefälhavaren (ÖB), försvarels civilförvaltning (FCF),
försvarets materielverk (FMV), försvarets rationaliseringsinstitut (FRI),
försäkringsrätten för Norra Sverige, riksförsäkringsverket (RFV), Stockholms
allmänna försäkringskassa, socialstyrelsen, statens bakteriologiska
laboratorium (SBL), po.slverket, televerket, statensjärnvägar (SJ), tullverket,
byggnadsstyrelsen, riksskatteverket (RSV), skolöverstyrelsen (SÖ),
universitets- och högskoleämbetet (UHÅ), cenlrala studiestöds-nämnden (CSN), lanlbruksslyrelsen
(LBS), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), slalens veterinärmedicinska anstalt
(SVA), skogsstyrelsen, arhetarskyddsstyrelsen (ASS), arbetsdomstolen (AD), jämslälldhetsombudsmannen
(JämO), statens invandrarverk (SIV), bostadsslyrelsen, statens lantmäteriverk (LMV),
statens industriverk (SIND), statens vatlenfallsverk, patent- och
registreringsverket (PRV), domänverket, styrelsen för teknisk utveckling (STU),
statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statistiska centralbyrån (SCB),
statens arbetsgivarverk (SAV), statens löne-och pensionsverk (SPV), statens
arbetsmarknadsnämnd (SAMN), statens institut för personalutveckling (SIPU),
statens förhandlingsråd (FHR), länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON), länsslyrelsen
i Malmöhus län, länsstyrelsen i Jönköpings län, riksdagens ombudsmän (JO),
Sveriges riksbank. Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Försäkringskasseförbundet (FKF), Kooperationens
förhandlingsorganisation (KFO), Landsorganisationen i Sverige (LO) genom
Statsanställdas förbund (SF), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) genom TCO:s
stalstjänslemannaseklion (TCO-S), Centralorganisationen SACO/SR, Försäkringsanslälldas
förbund (FF), Sveriges arbetsledareförbund (SALF), Fredrika-Bremerförbundet,
Svenska Personal-Pensionskassan (SPP), Svenska Röda Korset, Sveriges
domarförbund, Sveriges industriförbund (SI), Sveriges personaladministraliva
förening (SPF), Utlandssvenskarnas förening (UF), Sveriges förenade
studentkårer (SFS), Riksförbundet för sexuelh likaberättigande (RFSL), Svenska
Missionsrådet, Svenska Utlandsskolors förening (SUF), Sveriges Civilingenjörsförbund
(CF), Privattjänstemannakartellen (PTK), Föreningen Sveriges kronofogdar.

16

Bilagas Prop.
1985/86:116

//// lagrådsremissen

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs alt 4 kap. 3 § lagen (1976:600 ) om
offentlig anställning' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 3§ Om saklig grund för tillsättning av statlig tjänsl
gäller vad som är föreskrivet i regeringsformen eller annan författning.

Åven vid tillsättning av icke stat- Åven vid tillsättning av icke stat-

lig Ijänsl skall avseende fästas en- lig tjänsl skall
avseende fastas endast vid sakliga grunder, såsom för- dast vid sakliga
grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Närmare fö- tjänst och
skicklighet. reskrifler om detta meddelas i författning.

Bland de grimder som sålunda skaU beaktas vid tiUsättning
av statliga och andra tjänster skaU skickligheten sättas främsl, om del inte
finns särskilda skäl för något annat. Närmare föreskrifter om vad som sägs i
andra och tredje styckena meddelas iförordning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

I fråga om lärartjänster inom skolväsendel tillämpas de
nya föreskrifterna dock försl från och med den dag som regeringen besiämmer.

Lagen omtryckt 1982:100. 17

Utdrag Prop. 1985/86: 116

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid
sammanträde 1986-02-10

Närvarande:
f. d. justitierådet Hull, regeringsrådet Dahlman, justitierådet Gad.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari 1986 har regeringen pä
hemställan av statsrådet Holmberg beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag lill lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning.

Förslaget
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Agneta Fergenius.

Lagrådet
lämnar förslaget utan erinran.

18

Civildepartementet Prop. 1985/86:116

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammaniräde den 20 februari 1986

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carisson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, R.
Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Holmberg

Proposition om meritvärdering i statlig tjänst m. m.

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrädsremiss fattat vid
regeringssammanträde den 23 januari 1986) över förslag till lag om ändring i
lagen (1976:600) om offentlig anställning och anför.

Lagrådet
har lämnat förslaget utan erinran.

En
smärre redaktionell ändring bör emellertid göras i det remitterade förslaget.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen

atl
anta det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagen ändring.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen all anta det förslag som föredraganden har lagl
fram.

19

/

f
'

Innehåll Prop. 1985/86: 116

Propositionen
.................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... I

Propositionens lagförslag ...................................... 2

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari 1986

med beslut om
lagrådsremiss ............................... 3

1
Inledning ........................................................ 3

2
Bakgrund ...................................................... 3

2.1
Rättsläget intill den 1 juli
1985 ........................ .... 3

2.2
Meritulredningen ......................................... .... 5

2.3
1985 års reform m.m...................................... .... 6

2.4
Riksdagen hösten 1985 ................................ 9

3
Föredraganden ................................................. 10

4
Ikraftträdande ............................................... 12

5
Upprättat lagförslag ........................................ 12

6
Hemställan .................................................... 12

7
Beslul ........................................................... .. 12

Bilagal
Sammanfattning av meritutredningens betänkande ... 13

BUaga 2 Förteckning
över remissinstanserna .... .. 16

Bilaga 3
Lagrådsremissens lagförslag .............. .. 17

Utdrag
ur lagrådels protokoll den 10 februari 1986 ..... .. 18

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1986

med
beslul om proposition ................................... 19

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 20