Prop. 1985/86:117

Regeringens proposition 1985/86:117

om följdlagstiftning till den nya skollagen, m. m.

Prop.

1985/86:117

Regeringen
föreslår riksdagen att anla de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 27 februari 1986.

På
regeringens vägnar OlofPalme

Bengl
Göransson

Propositionens huvudsakliga innehåll

En
ny skollag (1985: 1100) träder i kraft den 1 juli 1986. Såsom aviserades i budgetpropositionen
1986 föreslås nu en ändring i lagen. Åndringen rör kommunernas ersättning till
staten för elever i specialskolan.

Med
anledning av den nya skollagen föreslås också ändringar av huvudsakligen
teknisk art i socialtjänstlagen (1980:620) och sekretesslagen (1980:100).
Vidare föreslås en ny lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om
kommuners och landstingskommuners medverkan i utbildning.

De
nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1986.

1 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 117

Propositionens
lagförslag

1 Förslag till

Lag om
ändring i skollagen (1985: 1100)

Härigenom föreskrivs atl 7 kap. 5 § skollagen (1985:
följande lydelse.

100) skall ha

Prop. 1985/86: 117

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

7 kap

58 Hemkommunen skall betala ersättning till staten för
kostnader för den som är elev i någon av specialskolans årskurser 1-10.
Detta gäller dock inte om eleven går i en sådan särskild klass av specialskolan
som är förlagd till hemkommunens grundskola.

Hemkommunen skall betala ersättning till staten för
kostnader för den som är elev i någon av specialskolans årskurser 1-10. Detla
gäller dock inte om eleven går i en sådan särskild klass av specialskolan som
är föriagd till hemkommunens grundskola. Regeringen eller den myndighei som
regeringen besiämmer får meddela föreskrijier om ytterligare undanlag.

Ersättning till slalen skall lämnas med del belopp per
elev och termin som med stöd av 4 kap. 19 § föreskrivs i fråga om grundskolans
elever i årskurs med samma nummer. För elever i ärskurs 10 i specialskolan
skall samma belopp gälla som för elever i årskurs 9 i grundskolan.

2 Förslag
till Prop. 1985/86:117

Lag om ändring i lagen (1985:1101) om införande av skollagen
(1985:1100)

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1985:1101) om
införande av skollagen (1985:1100) skall införas en ny paragraf, 18 §, och
närmast före 18 § en ny rubrik av följande lydelse.

Niivarande lydelse Föreslagen lydelse

Avslutande bestämmelse

18 §

Om del behövs under en övergångslid, får i
organisatoriska föreskrifter, som meddelas av regeringen eller den myndighei
som regeringen bestämmer, göras avvikelser från organisatoriska bestämmelser
i den nya skollagen utöver de avvikelser som följer av denna lag.

1 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 117

3 Förslag
till Prop. 1985/86:117

Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Härigenom
föreskrivs att 13 och 14 §§ socialtjänstlagen (1980:620) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

13 §

För
barn som stadigvarande vistas i kommunen skall bedrivas förskole-och
fritidshemsverksamhet.

Förskoleverksamheten
avser Förskoleverksamheten avser

barn som inte har uppnått skolplik- barn som
inte har uppnått skolplik-

tig ålder och barn
vilkas skolgång tig ålder och barn vilkas skolstart

har uppskjutils enligt 32
§ andra har skjutits upp enligt 3 kap. 7 §

stycket skollagen
(1962:319). skollagen (1985:1100).

Fritidshemsverksamheten
avser skolpliktiga barn till och med lolv års ålder.

14 §

Barn
skall anvisas plals i förskola från och med höstterminen det år då de fyller
sex år. Förskolan skall omfatta minst 525 limmar om året.

De
barn vilkas skolgång har upp- De barn vilkas skolstart har skjii-

skjutUs enligt 32 § andra stycket tUs upp enligt 3 kap. 7 § skollagen

skollagen (1962:319) skall anvisas f/9Ä5.-7/00) skall anvisas plats i för

plats i förskola. skola.

Kan
förskola på grund av barnens restider eller av andra skäl inte bedrivas i den
omfattning som anges i första stycket, får kommunen dela upp förskolan på två
år. Barn som berörs av sädan uppdelning skall anvisas plats i förskolan från
och med höstterminen det år då barnet fyller fem år. Sådan förskola skall
omfatta sammanlagt minst 700 timmar.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986.

4 Förslag
till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. I, 2 och 9 §§
sekretesslagen (1980: 100)' skall ha följande lydelse.

Prop.
1985/86:117

Nuvarande Ivdelse

Sekretess gäller, om inte annat följer av 2 §, inom hälso-
och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan alt den
enskilde eller någon honom närslående lider men. Detsamma gäller i annan
medicinsk verksamhei, såsom rättsmedicinsk och rätlspsykialrisk undersökning,
inseminalion, fastställande av könstillhörig-hel, abort, sterilisering, kasirering
och åtgärder mot smittsamma sjukdomar, samt i verksamhet som avser omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda.

Föreslagen lydelse kap.

1§

Sekretess gäller, om inte annat följer av 2 §, inom hälso-
och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga
förhållanden, om det inte står klart all uppgiften kan röjas utan all den
enskilde eller nägon honom närslående lider men. Delsamma gäller i annan
medicinsk verksamhet, såsom rättsmedicinsk och rätlspsykialrisk undersökning,
inseminalion, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kasirering
och åtgärder mot smittsamma sjukdomar, samt i verksamhet som avser särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda och därmed likställda.

Sekretess enligt första siycket gäller också i sådan
verksamhet hos myndighei som innefallar omprövning av beslul i eller särskild tillsyn
över allmän eller enskild hälso- och sjukvård.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekreiessen i
högst sjuttio år.

Utan hinder av första styckel får uppgifter om inseminalion
i vissa fall lämnas lill enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1984: 1140)
om inseminalion.

2 §

Sekreiessen enligt 1 § gäller inte

1. beslul
av utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden.

2. annat
beslut i ärende enligt lagstiftningen om viss psykiatrisk vård, om beslutet
angår frihetsberövande åtgärd.

1.
beslul av
utskrivningsnämnd. beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda eller
psykiatriska nämnden,

2.
annat beslut i
ärende enligt lagstiftningen om viss psykiatrisk vård eller omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda, om beslutet angår frihetsberövande ålgärd,

3.
beslut enligt
lagstiftningen om smittskydd, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd och
avser annan sjukdom än venerisk,

4.
anmälan och
beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och
sjukvården.

Lagen omtryckt 1985: 1059.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1985/86:117

Sekretess
gäller inom det obligatoriska skolväsendel och i gymnasieskolan för uppgift
som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift
om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon
honom närstående lider men.

Sekretess gäller / grundskolan, gymnasieskolan, särskolan,
specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinternalskola för uppgift
som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift
om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon
honom närstående lider men.

Sekretess gäller på samma område dels i skolans
elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga
förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om lillrätlaförande
av elev eller om skiljande av elev från vidare siudier. Sekretessen gäller dock
endasl, om del kan anlas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående
lider men om uppgiften röjs. Sekreiessen gäller inte beslul i elevvårdsärende
eller i annat ärende som nu har nämnts.

Sekretess gäller inom utbildningsväsendet i övrigt för
uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för
uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller
studievägledare, om det inte slår klart atl uppgiften kan röjas ulan att den
som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.

Sekretess gäller i sådan verksam- Sekretess gäller i sådan verksam-

het för studie- och yrkesorientering het för studie-
och yrkesorientering

som
skolstyrelse bedriver för att stödja ungdomar under arton år, som efter alt
ha slutat grundskolan inte genomgår utbildning eller har arbete. Sekretessen
gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan anlas
att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften
röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende.

som kommun bedriver för all stödja ungdomar under arton
år, som efter att ha slutat grundskolan eller molsvarande utbildning inte har
stadigvarande sysselsättning genom studier, fast anställning eller på annat
sätt. Sekretessen gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om
det kan antas alt den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men
om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende.

I fräga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst sjuttio är.

Denna lag träder i krafl den 1 juli 1986. Åldre
bestämmelser gäller alltjämt i fråga om uppgifter som hänför sig till ärenden
enligt tidigare lagstiftning angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda eller till ärenden enligt lagen (1985:569) om införande av
lagen (1985:568) om särskilda omsorgerom psykiskt utvecklingsstörda m.fl.

5 Förslag
till Prop. 198.5/86:117

Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuners
och landstingskommuners medverkan i utbildning

Härigenom
föreskrivs följande.

Regeringen
eller den myndighei som regeringen besiämmer får meddela föreskrifter om
kommuners och landstingskommuners medverkan i olika former av utbildning utöver
vad som följer av skollagen (1985: 1100) och andra lagar.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986. Genom lagen upphävs lagen (1975: 160) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuns och landstingskommuns
medverkan i utbildning.

Utbildningsdepartementet '""p-
'-' '

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27
februari 1986

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Hjelm-Wallén.
Peterson. Göransson, Dahl, R. Carlsson. Holmberg, Hellström, Wickbom,
Johansson, Hulterström. Lindqvist

Föredragande: statsrådet Göransson

Proposition om följdlagstiftning till den nya skollagen, m.
m.

1 Inledning

I december 1985 antog riksdagen en ny skollag (1985:1100).
som träder i kraft den 1 juli 1986 (prop. 1985/86: 10. UbU 6, rskr. 39).

Den nya skollagen ersätter både den nuvarande skollagen
(1962:319, 1962 års skollag) och bestämmelser om undervisning i lagen
(1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (1967 års omsorgslag).
I övrigt ersätts 1967 års omsorgslag av lagen (1985:568) om särskilda omsorger
om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. (den nya omsorgslagen). Ikraftträdande-
och övergångsbestämmelser lill de båda nya lagarna har meddelats i två
särskilda promulgationslagar. nämligen lagen (1985:569) om införande av lagen
(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. och lagen
(1985: 1101) om införande av skollagen (1985: 1100).

Den nya skollagen behöver ändras på en punkt med anledning
av förslag i budgetpropositionen 1986. Det finns också skäl att i promulgalionslagen
öppna möjlighet att under en övergångstid göra avvikelser från organisatoriska
bestämmelser i den nya skollagen. Jag avser att nu ta upp dessa frågor.

De nya skol- och omsorgslagarna föranleder ändringar av
huvudsakligen teknisk art i en rad andra lagar.

I budgetpropositionen 1986 finns förslag lill lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349) och till lag om ändring i lagen (1983:
1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare. Dessa lagförslag
innehåller bl. a. följdändringar med anledning av de nya skol- och
omsorgslagarna (prop. 1985/86: 100 bil. 10 s. 362. 364 och 564 ff samt bil. 12 s.
101 f och 191).

Jag ämnar nu föreslå vissa följdändringar som
huvudsakligen beror på den nya skollagen. Följdändringar som väsentligen beror
på den nya omsorgslagen föreslås i propositionen (1985/86: 107) om följdlagstiftning
till den nya omsorgsiagen.

Jag har i detta ärende samrått
med cheferna för justitie-, social- och utbildningsdepartementen samt
statsrådet Lindqvist i frågor som rör deras ansvarsområden.

Prop.
1985/86:117

2 Ändringar i den nya skollagen och dess promulgationslag

2.1 Ändring i den nya skollagen

Mitt
förslag: Genom ändring i den nya skollagen införs möjlighet till ytteriigare
undantag från hemkommunens skyldighet att belala ersättning lill staten för
elever i specialskolan.

Skälen
för mitt förslag: En del syn- eller hörselskadade barn fullgör sin skolplikt i
specialskolan i stället för i grundskolan eller särskolan. Staten är huvudman
för specialskolan. Enligt den nya skollagens 7 kap. 5 § skall hemkommunen
betala ersättning lill staten för kostnader för den som är elev i någon av
specialskolans årskurser 1-10. Visst undantag föreskrivs. Molsvarande
bestämmelser finns i den nuvarande skollagen (jft prop. 1985/86: 10 s. 117 med
hänvisningar).

Del
är vanligt att föräldrar till barn, som går i specialskolan, flyttar med barnen
till skolorten, som därmed blir barnens hemkommun. Vissa kommuner, l.ex.
Örebro, måste därför betala ersättning för elt förhållandevis stort antal
elever i specialskolan. De har hittills kompenserats för detta genom ett system
med statsbidrag till särskilda åtgärder på skolområdet. Enligt förslag i
budgetpropositionen 1986 (prop. 1985/86:100 bil. 10 s. 63 ff) skall emellertid
kompensationsmöjligheten tas bort fr. o.m. den Ijuli 1986. Det förutsätts dock
att de berörda kommunerna inte heller i fortsättningen skall behöva betala
ersättning till staten för oproportionerligt många elever i specialskolan. 1 7
kap. 5 § skollagen måste alltså ges utrymme för ytterligare undantag från
skyldigheten för hemkommunen att betala ersättning. Paragrafen bör därför
tillföras en bestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om ytterligare undantag.

2.2 Ändring i promulgalionslagen

Mitt
förslag: Genom en ny paragraf i promulgalionslagen till den nya skollagen
öppnas möjlighet att vid behov under en övergångstid göra avvikelser från den
nya skollagens organisatoriska bestämmelser.

Skälen
för mitt förslag: Den nya skollagen innebär sakliga förändringar främst för
särskolan. För övriga skolformer är ändringarna huvudsakligen av förfaltningsteknisk
natur. Vissa bestämmelser som i dag finns i förordning ges lagens form, medan
andra går den motsatta vägen. Del är i försia

hand
gymnasieskolan som är föremål för sådana författningstekniska ändringar.

Följdändringar i
förordningar skall liksom den nya skollagen träda i kraft den Ijuli 1986. Det
kan inte uteslutas atl del under arbetet med förordningarna visar sig
nödvändigt att under en övergångstid göra avvikelser från organisatoriska
bestämmelser i den nya skollagen utöver vad som följer av den antagna promulgalionslagen.
Denna bör därför tillföras en ny paragraf, som öppnar möjlighet att vid behov
göra sådana avvikelser i organisatoriska föreskrifter som meddelas av
regeringen eller den myndighei som regeringen bestämmer.

Prop.
1985/86:117

3 Följdlagstiftning till den nya skollagen 3.1 Ändringar i socialtjänstlagen

Mitt
förslag: Socialtjänstlagens hänvisningar till 1962 års skollag ersätts av
hänvisningar till den nya skollagen.

Skälen
för mitt förslag: I 13 och 14 §§ socialtjänstlagen (1980:620) finns bestämmelser
om kommunernas skyldigheler i fråga om förskoleverksamhet. Såvitt här är av
intresse innebär bestämmelserna alt barn, som har uppnått skolpliklig ålder men
som har fåll uppskov med skolstarten, skall anvisas plats i förskola.
Paragraferna innehåller hänvisningar till 1962 års skollag. Dessa hänvisningar
bör bytas ut mot hänvisningar lill den nya skollagen.

3.2 Ändringar i sekretesslagen

Mitt förslag:
Bestämmelserna i sekretesslagens 7 kap. 1, 2 och 9 §§ anpassas till beslutade
ändringar i skol- och omsorgslagstiftningen. Det innebär bl.a. att 7 kap. 9 §,
som för närvarande reglerar sekretessen inom bl. a. grundskolan och
gymnasieskolan, i fortsättningen skall reglera även sekretessen inom
utbildning för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar.

Skälen för mitt förslag:
De nya skol- och omsorgslagarna föranleder vissa ändringar i 7 kap. sekrelesslagen
(1980:100, omtryckt 1985:1059).

7 kap. I §

I
7 kap. 1 § sekretesslagen finns bestämmelser om sekretessen på hälsooch
sjukvårdsområdet, dit bl. a. skolhälsovården hör. Paragrafen reglerar även sekreiessen
i "verksamhet som avser omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda". Till sådana omsorger räknas enligt 1967 års omsorgslag
även den undervisning som psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar får i
särskolan eller, i vissa fall, i specialskolan. Därmed är 7 kap. 1 § tillämplig
inom särskolan i stället för samma kapitels 9 §, som i allmänhet gäller inom
skolväsendet (jfr prop. 1979/80: 2 s. 167 och 195).

10

Den nya omsorgslagen innehåller inga bestämmelser om
utbildning för Prop. 1985/86: 117 psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar.
Bestämmelser om särskolan m.m. finns i stället i den nya skollagen. Att
utbildningen inte längre skall räknas till omsorgerna är ett uttryck för
synsättet att förhållandena för de psykiskt utvecklingsstörda sä långt möjligt
bör vara desamma som för andra människor (jfr prop. 1984/85:176 s. 16 och prop.
1985/86:10 s. 28). Elevhem för psykiskt utvecklingsstörda regleras emellertid i
den nya omsorgslagen (se 4 §).

Sekretessen enligt 7 kap. 1 § bör inte omfatta
utbildningsverksamhet som regleras i den nya skollagen. Som jag strax
återkommer till bör sekretessen inom bl. a. särskolan i fortsättningen regleras
i samma kapitels 9§.

I 7 kap. 1 § bör vidare en anpassning ske till den nya
omsorgslagens personkrets och terminologi. I den nya omsorgslagens inledande
paragraf sägs att lagen innehåller föreskrifter om "särskilda
omsorger" om psykiskt utvecklingsstörda. Med psykiskt utvecklingsstörda
likställs i lagen tvä grupper med liknande behov, nämligen dels personer som på
grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, har fått
ett belydande och bestående begåvningshandikapp, dels personer med barndomspsykos
(jfr prop. 1984/85: 176 s. 18 ffoch 56 f.). 1 7 kap. 1 § sekretesslagen bör
mot denna bakgrund i fortsättningen talas om "verksamhet som avser
särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda och därmed likställda".

7 kap. 2 §

I 7 kap. 2 § punkt t nämns beslutsnämnd för psykiskt
utvecklingsstörda. Sådana nämnder avskaffas genom den nya omsorgslagstiftningen.

I punkt 2 talas om beslut som angår frihetsberövande
åtgärd i ärenden enligt omsorgslagstiftningen. Sädana beslut skall i
fortsättningen kunna förekomma endasl med stöd av promulgalionslagen till den
nya omsorgslagen.

Punkterna 1 och 2 bör anpassas till den nya omsorgslagen.

7 kap. 4 §

1 sekretesslagens 7 kap. 4 § regleras sekretessen inom
socialtjänsten. Med socialtjänst förstås enligt paragrafen "verksamhet
enligt lagstiftningen om socialtjänst och den särskilda lagstiftningen om vård
av unga och av missbrukare utan samtycke samt verksamhet som i annat fall
enligt lag handhas av socialnämnd".

I den proposition som låg till grund för sekretesslagen
uttalas atl "nuvarande ungdomsvårdsskolor omfattas av bestämmelserna i 7
kap. 4 §"(prop. 1979/80:2 s. 195).

Ungdomsvårdsskolor motsvaras numera av sådana hem för vård
eller

boende som avses i 12 § lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om

vård av unga (LVU). Sådana hem kan bedrivas med kommunalt, lands

tingskommunalt eller enskilt huvudmannaskap. 11

Vid hemmen förekommer både
utbildning för skolpliktiga och utbildning Prop. 1985/86: 117 på gymnasial
nivå. Bestämmelser härom finns i den nya skollagens 10 kap. 2§.

Såsom
nämnts avser 7 kap. 4 § sekretesslagen "verksamhet enligt ... den
särskilda lagstiftningen om vård av unga ...". En fråga som inställer sig
är om utbildningen vid hemmen skall anses som en särskild verksamhet enligt
skollagen. En ytterligare fråga är om sekretessen inom utbildningen i fortsättningen
bör regleras i 7 kap. 4 § eller i samma kapitels 9 §.

Med
undantag för vissa beslut gäller sekretessen enligt 7 kap. 4 § inom vad som där
kallas socialtjänsten utan närmare begränsning. Sekretessen enligt 7 kap. 9 §
inom det obligatoriska skolväsendet och i gymnasieskolan är avsevärt mer
begränsad. Den gäller i huvudsak skolans elev vårdande verksamhet. Verksamheten
vid hem som avses i 12 § LVU gäller tvångs-omhändertagna ungdomar med svåra
problem. Vistelsen på hemmet och hela behandlingen där är avsedda alt råda bol
på problemen. Det finns knappast någon "elevvårdande verksamhet" som
kan hänföras enbart lill utbildningen vid hemmet. De uppgifter om personliga
förhållanden som behöver sekrelesskyddas bör därför kunna få detta skydd genom
7 kap. 4 § med dennas nuvarande formulering. Utbildningen vid hemmen bör
således inte föras in under tillämpningsområdet för 7 kap. 9 §.

7
kap. 9 § försia och andra styckena

I
den nya skollagen har samlats i princip alla lagbestämmelser om utbildning för
barn och ungdomar i skolpliktsåldern och åldern närmast däröver. En stor del av
lagen handlar om vad som där kallas del offentliga skolväsendet, dvs.
grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan. Lagen
innehåller också bestämmelser om utbildningsverksamhet som i vissa fall, men
inte alltid, bedrivs i offentlig regi. Det gäller t. ex. de nyss nämnda hemmen
som avses i 12 § LVU. Det gäller också riksinlernatskolor, som kan ha en kommun
som huvudman. Vid en riksinternatskola kan förekomma utbildning på såväl
grundskolenivå som gymnasial nivå.

1
sekretesslagens 7 kap. 9 § första och andra styckena regleras för närvarande sekreiessen
"inom del obligatoriska skolväsendet och i gymnasieskolan".
Bestämmelserna omfattar därmed nästan all i den nya skollagen reglerad ulbildningsverksamhet
i offentlig regi för barn och ungdomar. Som jag nyss redovisat faller
emellertid utbildning vid hem som avses i 12 § LVU och utbildning för psykiskt
utvecklingsstörda (i huvudsak i särskolan) utanför. Åven utbildning vid en
kommuns riksinternalskola får anses falla utanför.

De
allra flesta barn och ungdomar går i grundskolan och gymnasieskolan. Som
framgår av skollagen skall emellertid andra där reglerade utbildningsformer -
såsom särskolan och riksinternatskolor - så långt möjligt ge molsvarande
utbildning. Det finns också stora likheter i organisation och arbetsformer
enligt bestämmelser i olika förordningar.

Mot
denna bakgrund är det enligt min mening naturligast att ha en

enhetlig sekretessreglering. Av skäl som jag nyss redovisat gäller detla 12

dock
inte i fråga om hem som avses i 12 § LVU.

Formuleringen
"inom det obligatoriska skolväsendet och i gymnasie- Prop. 1985/86: 117
skolan" bör mot bakgrund av vad jag nu har anfört bytas ut mot "i
grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i en
kommunal riksinternalskola". De fem förstnämnda skolformerna utgör såsom
nämnts det offentliga skolväsendel i den mening termen används i den nya
skollagen. En uppräkning av skolformerna är emellertid mer upplysande. Jag vill
i övrigt påpeka att inte bara riksinternatskolor utan ocksä särskolan och
specialskolan har utbildning för elever som passerat skolpliktsäldern enligt
den nya skollagen. I uttrycket "kommunal" riksinternalskola ligger
alt verksamheten ingår i den offentligrätlsliga kommunala organisationen till
skillnad från en riksinternatskola som drivs av t. ex. ell aktiebolag i vilket
kommunen äger aktier.

Det bör observeras att elevhem för psykiskt
utvecklingsstörda barn och ungdomar räknas som en särskild omsorg enligt
omsorgslagstiftningen och alt sekressen inom sådan elevhemsverksamhet därför
regleras av 7 kap. 1 §.

7 kap. 9 § fjärde styckel

Enligt den nya skollagens 3 kap. 18 § har hemkommunen s.k.
uppföljningsansvar i fråga om ungdomar som har lämnat grundskolan eller motsvarande
utbildning men som ännu inte har fyllt 18 år. Ansvaret omfattar dock inte
psykiskt utvecklingsstörda ungdomar som har rätt till fortsatt skolgång inom i försia
hand särskolan. Uppföljningsansvaret innebär enligt lagen följande. Genom
skolstyrelsen skall hemkommunen hålla sig underrättad om hur ungdomarna är
sysselsatta. Har de inte siadigvarande sysselsättning genom studier i
gymnasieskolan eller fast anställning eller på annat sätt, skall hemkommunen
själv eller genom andra erbjuda dem personlig studie- och yrkesvägledning saml
kurser, praktik eller annan liknande verksamhet.

Regleringen i den nya skollagen innebär vissa ändringar i
förhållande till nuvarande bestämmelser. Vissa preciseringar görs beträffande
uppföljningsinsatserna. Liksom hittills är det skolstyrelsen som skall hålla
sig underrättad om ungdomarnas situation, men i övrigt innebär den nya
skollagen inte någon skyldighet för kommunen att låta uppföljningsinsatser
handhas av skolstyrelsen (prop. 1985/86: 10 s. 59 och 93).

I sekretesslagens 7 kap. 9 § fjärde stycket finns
bestämmelserom sekretess "i sådan verksamhet för studie- och
yrkesorientering som skolstyrelse bedriver för att stödja ungdomar under arton
år, som efter alt ha slutat grundskolan inte genomgår utbildning eller har
arbete". Beslämmelserna tillkom efter förslag i prop. 1980/81: 18 och är
formulerade mot bakgrund av dåvarande reglering i skolförfattningarna.

Formuleringarna i sekretesslagen bör anpassas till den nya
skollagens bestämmelser. Del innebär främst att sekreiessen bör gälla i sådan
verksamhet för studie- och yrkesorientering som bedrivs av kommun (således
inte nödvändigtvis genom skolstyrelsen).

13

övergångsbestämmelser m.
m.

De
nya beslämmelserna i sekretesslagen kan inte genomgående tillämpas i fråga om
uppgifter som hänför sig till verksamhet enligt äldre bestämmelser rörande
omsorger och utbildning. Enligt 7 kap. 9 § blir sekretessen i särskolan
begränsad i huvudsak lill elevvårdande verksamhei, medan sekretessen enligt 7
kap. 1 § - vilken hittills varit tillämplig - gäller inom omsorgsverksamhet
utan närmare begränsning. Beslämmelserna i 7 kap. 9 § passar inte för vissa
ärenden om l.ex. tvångsåtgärder som handlagts enligt äldre lagsliftning. Mina
förslag i det föregående innebär också strykningar i 7 kap. 2 § i vilken anges
undantag från sekretessen enligt samma kapitels 1 §.

Mot denna bakgrund behövs
övergångsbestämmelser i fråga om uppgifter som hänför sig till ärenden enligt
den nuvarande omsorgslagen eller molsvarande äldre bestämmelser eller enligt promulgalionslagen
till den nya omsorgslagen. De nuvarande bestämmelserna i 7 kap. sekretesslagen bör
därior alltjämt gälla i fråga om uppgifter som hänför sig till sådana ärenden.

Det
finns hänvisningar till sekretesslagens 7 kap. 1, 2 och 9 §§ på andra ställen i
lagen (se 14 och 16 kap.). Den sakliga innebörden av dessa hänvisningar
underkastas samma förskjutningar som sker genom ändringarna i 7 kap. 1. 2 och
9 §§ med övergångsbestämmelser.

Prop. 1985/86: 117

3.3 Ny lag med bemyndigande i fråga om kommuner och landstingskommuner

Mitt förslag: Den
nuvarande lagen med bemyndigande all meddela föreskrifter om kommuns och
landstingskommuns medverkan i utbildning ersätts av en ny lag i ämnet.

Skälen
för mitt förslag: Enligt lagen (1975: 160) med bemyndigande att meddela
föreskrifter om kommuns och landstingskommuns medverkan i utbildning (ändrad
1984: 1119). i det följande kallad bemyndigandelagen, får regeringen eller den
förvaltningsmyndighet som regeringen besiämmer meddela föreskrifter om
kommuners eller landstingskommuners medverkan i annan utbildning än som avses
i skollagen (1962:319), lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda, 3-5 kap. vuxenutbildningslagen (1984: 1118) eller
bestämmelserna om kommunal högskoleutbildning i högskolelagen (1977:218).

Bemyndigandelagen
tillkom i anslutning till den nuvarande regeringsformen (prop. 1975:8, KU 10. rskr.
62). Lagens bemyndigande utformades med sikte på atl det skulle avse all
utbildning för vilken inte redan fanns ertbrderiig reglering i lag (prop. s.
87), Bemyndigandet hade praktisk betydelse i fråga om bl.a. kommunal
vuxenutbildning (komvux) och praktikmoment i lärarutbildning.

Komvux
och vissa andra former av vuxenutbildning regleras numera i vuxenutbildningslagen.
Vidare finns numera kommunal högskoleutbildning enligt högskolelagen. Därför
ändrades bemyndigandelagen är 1984.

14

Riksdagen
har i november 1985 antagit lagen (198.5:903) om uppdragsut- Prop.
1985/86:117

bildning
i anslutning till det kommunala skolväsendet m.m. Vidare har regeringen nyligen
lagt fram propositionen (1985/86:67) med vissa bestämmelser om
svenskundervisning för vuxna invandrare. I propositionen finns bl. a. ett
förslag till lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare. Enligt
lagförslaget har kommunerna ansvar för atl sådan undervisning anordnas.
Riksdagen väntas ta ställning till propositionens förslag under våren 1986.

Den
nya skollagen ersätter bestämmelser i två lagar som finns med i bemyndigandelagens
uppräkning.

När
den nya skollagen träder i kraft bör bemyndigandelagen ersättas av en ny lag.
Dennas bemyndigande bör avse kommuners och landstingskommuners medverkan i
olika former av utbildning utöver vad som följer av den nya skollagen och andra
lagar. Bemyndigandet får praktisk betydelse i fråga om bl.a. praktiska moment i
lärarutbildning inom ramen för statlig högskoleutbildning. Självfallet bör
bemyndigandet inte utnyttjas för någon ny reglering av betydelse ulan atl
frågan underställs riksdagen.

4 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu anfört har inom utbildningsdepartementet upprättats
förslag till

1.
lagom ändring i skollagen
(1985: 1100).

2.
lag om ändring i lagen (1985:
1101) om införande av skollagen (1985:1100).

3.
lag om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620),

4.
lag om ändring i sekrelesslagen
(1980: 100).

5.
lag med bemyndigande att
meddela föreskrifter om kommuners och landstingskommuners medverkan i
utbildning.

Lagförslag
3 har upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet och lagförslag 4 i
samråd med chefen för justitiedepartementet.

Lagförslag
4 innehåller bestämmelser som faller inom lagrådets granskningsområde.
Ändringarna är emellertid närmast självklara följder av redan anlagen
lagstiftning. Jag anser därför att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

5 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår rikdagen att anta förslagen till

1.
lag om ändring i skollagen
(1985: 1100),

2.
lag om ändring i lagen (1985:
1101) om införande av skollagen (1985:1100),

3.
lag om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620),

4.
lag om ändring i sekretesslagen
(1980: 100),

5.
lag med bemyndigande att
meddela föreskrifter om kommuners och landstingskommuners medverkan i
utbildning. 15

6 Beslut Prop. 1985/86:117

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposifion
föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

16

Innehåll Prop. 1985/86:117

Propositionen
.................................................... I

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... I

Propositionens lagförslag ...................................... 2

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1986 8

1
Inledning ....................................................... ... 8

2
Åndringar i den nya skollagen
och dess promulgationslag 9

2.1
Åndring i den nya skollagen ........................... 9

2.2
Åndring i promulgalionslagen ........................ 9

3 Följdlagstiftning till
den nya skollagen ................. 10

3.1
Åndringar i socialtjänstlagen
........................ 10

3.2
Åndringar i sekretesslagen ............................ .. 10

3.3
Ny lag med bemyndigande i fräga
om kommuner och landstingskommuner ................................................................. 14

4
Upprättade lagförslag ....................................... 15

5
Hemställan .................................................... 15

6
Beslul ........................................................... 16

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 17