Prop. 1985/86:124

Regeringens proposition 1985/86:124

om den statliga redovisningsrevisionen r~ "

m.m. 1985/86:124

Regeringen
föreslår riksdagen alt anta de förslag som har tagits upp bifogade utdrag ur regeringsprolokollet
den 6 mars 1986.

På
regeringens vägnar Thage G Peterson

Bengl K. A. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen behandlas vissa frågor om den statliga redovisningsrevisionen. 1
syfte att effektivera verksamheten föresläs att riksrevisionsverket (RRV) lar
över hela ansvarel för redovisningsrevisionen och att de statliga revisionskonioren
inordnas i RRV:s organisation.

Vidare
tas i propositionen upp en del frågor om RRV:s anslag för budgetåret 1986/87.

I Riksdagen 1985186. I saml. Nr 124

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars
1986

Närvarande: slatsrådet Peterson, ordförande, och
statsråden Bodström, R, Carlsson. Hellström. Wickbom. Johansson

Föredragande: statsrådet Johansson

1985/86: 124

Proposition om den statliga redovisningsrevisionen m. m.

1 Inledning

Verksledningskommittén' föreslår i sitt huvudbetänkande (SOU
1985:40) Regeringen, myndigheterna och myndigheternas ledning bl, a, att
riksrevisionsverket (RRV) fr, o,m, den I juli 1986 får hela ansvaret för
redovisningsrevisionen vid de statliga förvaltningsmyndigheterna och att de
nuvarande revisionskontoren går upp i RRV:s organisation. Kommittén föreslår
vidare att en utredning tillkallas för att behandla de organisatoriska
konsekvenserna av denna förändring och hur omorganisationen skall genomföras.
Till protokollet i detta ärende bör fogas ett utdrag ur betänkandet som bilaga
I.

Verksledningskommitténs betänkande har remissbehandlats.
Till protokollet i detta ärende bör fogas en förteckning över
remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena, vad avser
redovisningsrevisionen, som bilaga 2.

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallades den 5
december 1985 en särskild utredare- med uppdrag att föreslå dels de åtgärder
som behövs för att RRV fr, o, m, den 1 juli 1986 skall kunna ta över hela
ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen, dels hur omorganisationen
skall genomföras. Den särskilde utredaren, som antog namnet RK-utredningen,
avlämnade den 31 januari 1986 betänkandet (Ds C 1986: 1) Den statliga
redovisningsrevisionen. Det bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 3.

Betänkandet har remissbehandlats. Till protokollet i delta
ärende bör fogas en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning
av remissyttrandena som bilaga 4.

Jag tar nu upp dessa frågor.

Dessutom tar jag upp vissa frågor som rör RRV:s anslag för
budgetåret 1986/87,

' Ledamöter: f, d, generaldirektören Sven Moberg,
ordförande, riksdagsledamoten Knut Billing, riksdagsledamoten Anders Dahlgren,
riksdagsledamoten Arne Gadd, direktören Per Lindberg, riksdagsledamoten Grethe
Lundblad, professorn Olof Ruin, riksdagsledamoten Olle Svensson och professorn
Daniel Tarschys, - Överdirektören Svante Englund,

2 Föredraganden

2.1 Allmänna utgångspunkter

1 den nuvarande organisationen av den statliga
redovisningsrevisionen Ofr prop, 1982/83: 100 bil. 2, FiU 33. rskr, 247) finns
fr, o, m, den 1 juli 1983 tio revisionskontor. Till det kommer
revisionskontoret i regeringskansliet, som inte omfattas av övervägandena i
denna proposition. Varje revisionskontor är knutet till en s.k, värdmyndighet,
nämligen kriminalvårdsstyrelsen, riksförsäkringsverket, vägverket,
byggnadsstyrelsen, tullverket, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ),
skolöverstyrelsen, skogsstyrelsen, bostadsstyrelsen och kammarkollegiet.
Värdmyndigheterna utövar arbetsgivarfunktionen gentemot kontorens personal saml
svarar för administration och service. Cheferna för kontoren utses dock av
RRV. som svarar för tillsynen av verksamhelen och som meddelar föreskrifter om
redovisningsrevisionen.

Enligt förordningen (1980: 718) om revision vid
revisionskontor (ändrad senast 1985:607) skall revisionskontoren granska
redovisningen vid statliga myndigheter i syfte att bedöma om den är
rättvisande. Regeringen beslutar i särskild ordning vilka myndigheter som skall
granskas av varje revisionskontor.

För redovisningsrevisionen inom försvaret svarar
revisionsbyrån vid försvarets civilförvaltning (FCF), vars verksamhei regleras
av förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten (ändrad senast
1985:514),

Enligt min mening är det inte rationellt att ha ansvaret
för redovisningsrevisionen så splittrat som för närvarande. Betydande fördelar
skulle stå att vinna om det samlade ansvaret för denna verksamhet i stället
lades på RRV, som är central förvaltningsmyndighet för revision och redovisning
i statsförvaltningen. Vidare är kravet på en bättre uppföljning och granskning
av den statliga verksamheten, som ett led i förnyelsen av den offentliga
sektorn, ett viktigt skäl för att nu skapa en sammanhållen organisation för den
statliga redovisningsrevisionen. Därigenom ges bättre möjligheter att effektivt
och flexibelt utnyttja resurserna. Kopplingen till värdmyndigheterna upphör
också, vilket stärker oberoendet i granskningen.

1985/86: 124

2.2 Ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen

Mitt förslag: RRV tar över hela ansvaret för den statliga
redovisningsrevisionen inkl. redovisningsrevisionen inom försvaret.

Verksledningskommitténs och RK-utredningens förslag:
Överensstämmer med mitt förslag.

Frågan om ansvaret för redovisningsrevisionen inom
försvaret behandlas dock inte närmare av kommittén.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar i
princip verksledningskommitténs förslag utan erinran, RRV pekar i sitt
yttrande pä den

successiva förändring av
redovisningsrevisionen som skett och som inne- 1985/86: 124 burit att denna
ändrats från en intern till en rent extern revision. Vägverket stryker under
att förändringen inte fär inskränka verkets möjligheter att bibehålla en
internrevision.

Vad
gäller redovisningsrevisionen inom försvaret framhåller överbefälhavaren (ÖB)
och FCF att en omorganisation av denna verksamhet bör övervägas först när en
planerad översyn av redovisningsrevisionens innehåll och inriktning
genomförts, FCF framhåller vidare att särskilda resurser bör finnas avdelade
för försvarets redovisningsrevision oavsett hur revisionsorganisalionen kommerati
utformas. Försvarets rationaliserings-inslUui anser dock alt nackdelarna med
den nuvarande ordningen har större tyngd än fördelarna och förordar att FCF:s
revisionsbyrå inordnas i RRV. Även RRV anser atl ansvaret för den externa
redovisningsrevisionen inom försvaret bör läggas på verket och atl det aren
fördel om detta kan ske i samband med den övriga omorganisationen den 1 juli
1986.

ÖB
skriver i sitt yttrande över RK-utredningens betänkande att skillnaderna
mellan försvarsmaktens ekonomisystem och den övriga statsförvaltningens är
omfattande. För den externa räkenskapsrevisionen mäste således även
fortsättningsvis ställas krav på försvarsspecifika kunskaper. Mot denna
bakgrund är det inte rationellt alt särskilja resurserna för extern räkenskapsrevision
och internrevision. ÖB delar därför inte RK-utredningens slutsats beträffande
det rationella i den totala revisionsverksamheten i händelse av den föreslagna
organisationsändringen. Strävan till renodling och oberoende när det gäller den
externa revisionen kan emellertid enligt ÖB bedömas uppväga detta.

Skälen
för mitt förslag: Organisationen av den statliga redovisningsrevisionen har
sedan sin tillkomst år 1970 setts över vid flera tillfällen. I 1980 års
kompletteringsproposition (prop. 1979/80; 150) föreslogs en ändrad organisation
och nya arbetsformer för redovisningsrevisionen, som främst syftade till att
stärka verksamhetens ställning och oberoende. Riksdagen godkände förslaget (FiU
1979/80:41, rskr. 394), men framhöll att frågan om revisionens organisalion och
huvudmannaskap borde aktualiseras på nytt om ytterligare erfarenheter pekade
mot alt redovisningsrevisionen inte kunde genomföras enligt statsmakternas
intentioner, vad avser reella möjligheter till oberoende granskning m. m.

Genom
del tidigare anförda beslutet är 1983 (prop, 1982/83:100 bil, 2, FiU 33, rskr.
247) reducerades antalet revisionsenheter från 23 till 12, Syftet med
sammanläggningen till större revisionsenheter var att skapa möjlighel all
bedriva revisionen effektivare, bl.a, genom atl resurserna kunde utnyttjas
bättre.

De
statliga revisionskontoren inrättades frän början som internrevisio-nella
enheter. Som framgår av förordningen om revision vid revisionskontor är dock
revisionskontoren numera externa revisionsorgan i förhållande till de granskade
myndigheterna. Ett visst beroendeförhållande står dock kvar på det sätt att
värdmyndigheterna har etl visst arbetsgivaransvar för kontorens personal.

Enligt
min mening bör utvecklingen mol en renodlad extern redovisningsrevision nu
fullföljas genom att kopplingen till värdmyndigheterna

upphör och ansvaret för
hela redovisningsrevisionen överförs till RRV den 1 juli 1986, Milt förslag
innebär också att möjligheterna till ett effektivare resursutnyttjande ökar
genom att styrningen och prioriteringen av resurserna efler uppkommande behov
förenklas. För personalen bör del samlade arbetsgivaransvaret innebära
fördelar, bl, a, vad gäller personalrörlighet och personalutveckling. En ytteriigare
fördel är att kopplingen mellan redovisningsrevisionen och RRV:s
förvaltningsrevision på ett naturligt sätl underlättas. Erfarenhetsutbyte och
samordning av resurserna bör därför kunna åstadkommas pä ett smidigare sätt än
för närvarande.

Som jag redovisat tidigare
avstyrker ÖB och FCF i sina remissyttranden över verksledningskommitténs
belänkande atl ansvaret för redovisningsrevisionen inom försvaret nu överförs till
RRV och att revisionsbyrån vid FCF inordnas i RRV, ÖB och FCF uttalar atl bl,
a. de särskilda förhållandena inom försvaret motiverar denna uppfattning, t.ex,
försvarets eget lednings-, planerings- och ekonomisystem, försvarets särskilda
budgethandbok samt försvarets egna ADB-system, Särskilda sekretesskrav framhålls
som ytterligare etl motiv, I sitt yttrande över RK-utredningens förslag
framhåller ÖB att strävan till renodling och oberoende avseende extern revision
emellertid kan bedömas uppväga sådana motiv.

Med anledning av vad ÖB
och FCF uttalat, när det gäller redovisningsrevisionen inom försvaret, får j.dg
efter särskilt samråd med chefen för försvarsdepartementet framhålla följande.
Nödvändigheten av att väl känna revisionsområdet, säväl när det gäller
myndigheter som speciella eko-nomiadministrativa system, är en fråga av
generellt intresse och bör enligt min mening vara en viktig utgångspunkt för
den framtida redovisningsrevisionens utformning. Vad avser de särskilda
sekretesskrav som gäller inom försvaret vill jag hänvisa lill alt RRV redan i
dag svarar för förvaltningsrevisionen inom försvaret. Av bl, a, planerings-
och budgellekniska skäl förordarjag dock att förändringen genomförs först den 1
juli 1987,

1985/86: 124

2.3 Organisationen av den statliga redovisningsrevisionen

Mitt förslag: De

statliga

revisionskonioren
inordnas i RRV:s oi

gani-

salion den 1 juli

1986;

revisionsbyrån

vid FCF
inordnas den

1 juli

1987,

Elt nylt program inrättas vid RRV,

rubricerat
Redovisning

srevi-

sion.

RK-utredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
De flesta remissinstanser som yttrat sig i dessa delar tillstyrker förslaget.
Revisionskontoret vid skogsstyrelsen menar att regionala enheter/myndigheter
om ca 50 tjänster bör inrättas, för att bl, a, lösa nuvarande
rekryteringsproblem. Revisionskoniorei vid UHÄ anser, vad gäller RRV:s
programstruktur, atl det bör finnas ett gemensamt program för RRV:s hela
revisionsverksamhet.

Riksförsäkringsverket
förutsätter atl själva revisionsarbetet inte centraliseras i samband med
omläggningen.

Skälen
för mitt förslag: 1 konsekvens med mitt förslag om ansvaret för redovisningsrevisionen
förordarjag atl de statliga revisionskontoren inordnas i RRV:s organisation i
enlighet med RK-utredningens förslag, 1 direkt samband med omorganisationen bör
den regionala placeringen och den regionala omfattningen inte ändras.

Enligt
min mening bör dock den närmare organisatoriska lösningen övervägas
ytterligare, RRV bör svara för denna uppgift.

Jag
vill i detta sammanhang framhålla att redovisningsrevisionen enligt min mening
bör bedrivas med en långt gående delegering av revisionsansvaret. Avsikten är
att dessa och andra frågor skall övervägas i ett fortsatt utredningsarbete, I
avvaktan härpå kan övergångsvisa lösningar eventuellt behövas. Jag avser att
återkomma till regeringen med förslag i dessa frågor, liksom i frågan om
följdändringar i nu gällande förordningar,

1
fråga om RRV:s programstruktur anserjag att ett nytt program bör inrättas vid
RRV. rubricerat Redovisningsrevision. I programmet bör ingå redovisningsrevisionen
vid revisionskontoren. RRV:s nuvarande uppgifter inom redovisningsrevisionen
inkl. affärsverksrevisionen. Jag återkommer till denna fråga vid redovisningen
av RRV:s anslag för budgetåret 1986/87.

1985/86: 124

2.4 Omorganisationens resursmässiga konsekvenser

Min
bedömning: RRV bör på grund av omorganisationen tillföras ytterligare resurser
dels av engångskaraktär, dels av permanent karaktär.

RK-utredningens
förslag: Överensstämmer i huvuddrag med min bedömning.

Enligt
RK-utredningen bör RRV tillföras ytterligare medel om 1 milj. kr. för sådana löpande
uppgifter som åläggs verket i samband med omorganisationen. Vidare bör elt
resurstillskott om 1 milj. kr, av engångskaraktär tillföras RRV i samband med
att omorganisationen genomförs. Utredningen har därutöver utgått ifrån att
hela budgeten för den statliga redovisningsrevisionen, vilken för budgetåret
1985/86 uppgår till 25 546000 kr,, förs över till RRV. Utredningen pekar
samtidigt på att tvä tjänster vid vägverkets resp. byggnadsstyrelsens
revisionskontor har finansierats av resp, myndighet. Till det kommer utgifterna
för revisionsbyrån vid FCF. Utredningen erinrar också om att nya
revisionsuppgifter tillkommit genom den nya organisationen för
arbetsmarknadsutbildningen. Vidare föreslår utredningen att varje värdmyndighet
åläggs atl svara för kostnaderna för lokaler, kontorsservice och vissa expenser
för budgetåret 1986/87,

Remissinstanderna:
Vägverket motsätter sig utredningens förslag vad gäller överföringen av medel
frän verket till RRV, Enligt vägverket måste verksledningen för prövning av
effektivitet och intern kontroll samt för speciella utredningar förfoga över
ett av verksamheten oberoende organ. För dessa uppgifter svarar idag åtta av
revisionskontorets revisorer, RK-utredningens förslag i dessa delar innebär
därför enligt vägverket en för-

stärkning
av resurserna för den nya externa revisionsorganisationen på 1985/86: 124 vägseklorns
bekostnad. Bostadsstyrelsen anser att RRV bör tilldelas medel för lokaler m, m,
fr, o. m, den I juli 1986, Statskontoret framhåller att möjligheterna till
samordningsvinster kan leda lill att verksamheten kan bedrivas lill totalt sett
lägre kostnad, /?/? V godtar utredningens bedömning av medelsbehovel för
1986/87, Verkel erinrar samtidigt om att uiredningen inte tar ställning till
behovet av resurser för att höja ambitionsnivån när det gäller
redovisningsrevisionen. En sådan höjning bör enligt RRV nu komma till stånd med
anledning av de förväntningar som i olika sammanhang har ställts på
redovisningsrevisionen, RRV bedömer att 2 milj, kr. behövs för detta.

Skälen för min bedömning: Jag anser liksom RK-utredningen
att RRV bör tillföras ytterligare medel på grund av dels de löpande uppgifter
för den interna personal- och ekonomiadministrationen som tillkommer verket,
dels uppgifter av engångskaraktär i samband med omorganisationen. Förändringen
medför i motsvarande män minskade uppgifter för värdmyndigheterna, vilket bör
beaktas inom ramen för höstens budgetarbete,

1 övrigt anserjag i likhet med utredningen att
värdmyndigheterna under budgetåret 1986/87 bör åläggas att hålla
revisionskontoren med lokaler och ge dem service i den omfattning som gäller
för innevarande budgetår. Jag avser att återkomma lill regeringen med ett
sådant förslag.

Med anledning av vad vägverket har uttalat får jag
framhålla följande. I samband med 1983 års omorganisation av den statliga
redovisningsrevisionen fastställdes antalet tjänster vid vägverkets
revisionskontor till nio. Av förordningen om revision vid revisionskontor, som
gäller för vägverkets revisionskontor liksom för övriga revisionskontor,
följer atl den primära uppgiften för ett revisionskontor är att bedriva extern
redovisningsrevision. Jag delar därför utredningens uppfattning att medel molsvarande
särkostnaderna för vägverkets revisionskontor, förutom medel för två tjänster
som har finansierats av vägverket, bör föras över till RRV:s anslag.

Jag återkommer till övriga budgetfrågor i nästa avsniti.

2.5
Anslagsfrågor för budgetåret 1986/87

I årets budgetproposition (prop, 1985/86:100 bil, 2, s. 24
och 25) föreslär regeringen att - i avvaktan pä en särskild proposition i ämnet
för budgetåret 1986/87 - ett förslagsanslag av 90688000 kr. beräknas under
anslags-rubriken B.3 Riksrevisionsverkel.

1 denna fråga fär jag anföra följande.

Mitt förslag:

1985/86: 124

Trettonde huvudtiteln

B. Statlig rationalisering och revision, statistik m.m.

B 3. Riksrevisionsverket

1984/85 Utgift 66261000

1985/86 Anslag 65
142000

1986/87 Förslag 101260000

RRV är ceniral förvaltningsmyndighet för revision och
redovisning saml därmed sammanhängande frågor.

RRV tillämpar programbudgetering och tilldelas anslag i
programtermer. Som redovisats lidigare föreslås att RRV övertar hela ansvaret
för den statliga redovisningsrevisionen och att elt särskilt program inrällas
för denna verksamhet.

Följande programindelning bör gälla för verket,

1.
Förvaltningsrevision

2.
Redovisningsrevision

3.
Prognoser och
redovisning

(lOOO-ta! kr,)

1984/85

1985/86

1986/87

Program

Utgift

Anslag

Beräknar

RRV

Föredra-

draganden

1,
Förvaltningsrevision

43 432

45 166

46628

37000'

2,
Redovisningsrevision

-

-

-

39600

3,
Prognoser och redovisning

29366

28 388

29823

29416

Telefonväxel

4000

Summa
kostnader

72798

73 554

76158

110016

Avgår:

Inkomster
under program 1

6377 .

7862

742

742

Inkomster
under program 2

—

-

7460

7460

Inkomster
under program 3

23

550

554

554

Nettoutgift

66261

65142

67402

101260

' Exkl, särkostnaderna för affärsverksrevisionen, RRV:s lillsyn
m, m, av revisions-kontoren och revisionen av säkerhelskonferensen, sammanlagt
8,9 milj, kr,, vilka medel har överförts till programmet Redovisningsrevision,

Riksrevisionverket:
RRV föreslår i sin anslagsframställning bl, a, föl- 1985/86:124 jande,

1,
Huvudförslag
budgetåret 1986/8767402000 kr. Huvudförslaget fördelas över en treårsperiod med
fördelningen 2. 1 och 2% för budgetåren 1985/86. 1986/87 resp, 1987/88,

2,
Pris- och löneomräkning
2 260000 kr,

3,
RRV:s
verksamhet har under senare år haft huvudinriktningen att förse statsmakterna méd
underlag för omprövning och om-prioritering av den statliga och statligt
finansierade verksamheten. Denna inriktning avses ligga fast för förvaliningsrevisionen
under de närmaste åren. Tonvikt skall läggas på revisionsinsatser som kan
bedömas bidra till statsfinansiella besparingar efter de allmänna riktlinjer
som statsmakterna har angett. Förvaltningsrevisionen inriktas främst mot
områdena statlig lillsyn. statsbidrag och andra transfereringar, konsekvenser
av besparingsbeslut, myndigheternas ekonomiadministration och ADB-system,

4,
Verksamheten
inom programmet Prognoser och redovisning inriktas mot att ge statsmakterna
information inför beslut om den ekonomiska politiken, budgetpolitiken, ge såväl
statsmakterna som myndigheterna underlag för beslut om omprövning och
om-prioritering, tillse att statens redovisningssystem är ändamålsenliga samt
medverka i effektiveringen av budgetprocessen.

Revisionskontorens anslag: Anslaget för de statliga revisionskontoren,
utom revisionskontoret i.regeringskansliet och revisionsbyrån vid FCF, uppgår
till 25546000 kr, för budgetåret 1985/86,

Ny telefonväxel: RRV, statskontoret och dalamaskincentralen
för administrativ databehandling (DAFA) föreslär i en särskild skrivelse till
regeringen elt lelefonväxelbyle budgetåret 1986/87, Myndigheterna bedömer att
växelbytet väsentligt förbättrar teleservicen till lägre kostnad än för
närvarande. Rationalisering i och kring lelefonfunktionen åstadkoms genom de möjligheter
till större flexibilitet och funktionalitet som en ny växel ' med
hänvisningsdator ger.

Skälen för mitt förslag: Som jag redovisat lidigare föreslårjag
att RRV tar över hela ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen samt att
de statliga revisionskontoren inordnas i verkets organisalion den 1 juli 1986
-revisionsbyrån vid FCF dock först den 1 juli 1987,

Ett särskilt program, rubricerat Redovisningsrevision, bör
enligt vad jag har föreslagit inrättas för denna verksamhet.

1 programmet bör också ingå RRV:s nuvarande uppgifter inom
den statliga redovisningsrevisionen inkl, affärsverksrevisionen. Under programmet
bör föras upp medel för dessa uppgifter samt medel motsvarande de pris- och löneomräknade
särkostnaderna för revisionskontoren. Frän särkostnaderna bör dock avräknas ca
0,7 milj, kr, med anledning av att vägverket och byggnadsstyrelsen har
finansierat två tjänster vid resp, myndighels revisionskontor. Vidare bör
programmet tillföras ytterligare ca 2 milj. kr. med anledning av de nya
uppgifter som ankommer pä RRV, varav 1 milj. kr. som engångsanvisning för de
särskilda insatser som behövs i samband med omorganisationen. För
redovisningsrevisionen av

den nya organisationen för arbetsmarknadsutbildning (prop,
1984/85:59, 1985/86: 124 AU 9, rskr, 101) bör vidare 0,6 milj. kr, anvisas,

I 1985 års budgetproposition (prop, 1984/85: 100 bil, 15, FiU
16. rskr, 218) uttalas alt det är väsentligt att underlag tas fram som ger
regeringen och riksdagen bättre möjligheter att bedöma effektiviteten och
produktiviteten hos enskilda myndigheter, bl. a. för att kunna avgöra hur förändrings-och
rationaliseringskraven bör ställas upp. Mot denna bakgrund bör RRV fä resurser
för atl, inom ramen för sin revision, i någol ökad utsträckning kunna ge
enskilda myndigheter råd och stöd, främst vad avser styr- och
uppföljningssystem. För dessa uppgifter föreslär jag att 1 milj. kr, anvisas
under programmet Redovisningsrevision.

Beträffande telefonväxelbytet delar jag myndigheternas
bedömning och föreslår att RRV anvisas medel för verkets och statskontorets
andel i växeln. Preliminärt beräknar jag 4 milj, kr, för detta ändamål.
Telefonväxeln skall finansieras genom en minskning av resp, myndighets anslag
fr, o, m, 1987/88 med l/IO av investeringskostnaden per budgetår under en
tioårsperiod, DAFA. som aktiebolag, svarar själv för sin andel i telefonväxeln.

Vad gäller RRV:s övriga verksamheter under programmen
Förvaltningsrevision samt Prognoser och redovisning föreslårjag att medel för
RRV för nästa budgetår beräknas enligt huvudförslaget med en real minskning av
utgifterna med I %,

Jag delar RRV:s bedömning av verksamhetens inriktning för
budgetåret 1986/87, Min beräkning av medelsbehovet för RRV framgår av programsammanställningen.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna de rikllinjer för den statliga
redovisningsrevisionen

som jag har förordat (avsnitten 2.2 och 2.3),

2, alt till Riksrevisionsverkel för budgetåret
1986/87 anvisa ett för

slagsanslag av 101 260000 kr.

4 Beslut

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden
och beslular atl genom proposition föreslå riksdagen att anla de förslag som
föredraganden har lagl fram.

Bilagal 1985/86:124

Utdrag ur verksledningskommitténs betänkande (SOU 1985:40)
Regeringen, myndigheterna och myndigheternas ledning vad gäller den statliga
redovisningsrevisionen (s. 82-86 och 213)

Redovisningsrevisionen

Nuvarande
ordning

RRVs
redovisningsrevisionella verksamhet omfattar granskning av affärsverkens
bokslut och redovisningshandlingar, viss övrig redovisningsrevision samt
tillsyn av revisionen vid revisionskontoren.

From
budgetåret 1981/82 svarar RRV för extern revision av affärsverkens redovisning
och bokslutshandlingar. Revisionen genomförs dels med egen personal, dels med
biträde av enskilda revisionsbyråer, som RRV i samråd med affärsverken utser
att medverka i revisionen, RRV avger revisionsberättelser för varje affärsverk till
regeringen. Revisionsberättelserna avser endast årsboksluten och de underiiggande
räkenskapshandlingarna. Några förvaltningsrevisionella uttalanden om
styrelsens och generaldirektörens förvaltning görs inte i detta sammanhang.

Den
övriga redovisningsrevisionen vid verket omfattar den begränsade redovisningsrevision
av förvaltningsmyndigheter som RRV själv svarar för eller väljer alt genomföra.

Redovisningsrevisionen
av de statliga förvaltningsmyndigheterna bedrivs i allt väsentligt av statliga
revisionskontor. De är fristående från RRV men verket har tillsyn över deras
revision. Revisionsverksamheten omfattar i huvudsak redovisningsrevision, men
i mån av resurser skall revisionskontoren även granska förvaltningen i
effektivitetsfrämjande syfte. dvs. genomföra förvaltningsrevision.

RRVs
tillsyn omfattar enligt verkets egen tolkning (riktlinjer 1975-09-17), förutom
den direkta tillsynen för att följa planering och genomförande av revisionen,
metodutveckling och metodanpassning samt information och rådgivning.

Efter
en översyn av verksamheten vid revisionskonioren lämnade RRV är 1979 ett
förslag till regeringen angående organisation och arbetsformer för revisionen
vid revisionskontoren, I en till rapporten fogad skiljaktig mening framhöll två
avdelningschefer vid RRV all det vore önskvärt att gå längre i fråga om
förändring än vad verket föreslagit och inordna revisionskontoren som lokala
enheter under RRV,

Mot
bakgrund av RRVs översyn föreslog regeringen därefter (prop. 1979 80: 150) ett
antal åtgärder som bl, a. syftade till att stärka redovisningsrevisionens
ställning och oberoende inom ramen för rådande organisation. Vid sin behandling
av förslaget underströk finansutskottet att all revision i princip bör vara
oberoende av den granskade myndigheten. Utskottet tillstyrkte förslagen rörande
redovisningsrevisionen med hänvisning till att förändringarna föreslogs ske
inom ramen för 1967 års reform och att

verksamhelen fått full omfattning först på senare år.
Frågan om revisio- 1985/86: 124 nens organisation och huvudmannaskap borde
enligt utskottet dock aktualiseras på nytt om ytterligare erfarenheter pekade
mot att revisionen inte kunde ske enligt statsmakternas intentioner i vad avser
reella möjligheter till oberoende granskning m,m. Riksdagen beslöt (FiU
1979/80:41, rskr 394) i enlighel med propositionen.

Regeringen fattade mot bakgrund härav beslut om en ny
förordning för revision vid revisionskontor (1980:718), Den nya förordningen
ökade ytterligare redovisningsrevisionens externa karaktär.

De väsentligaste förändringarna i förhållande till
tidigare blev

-
all
verksamheten vid revisionskonioren inte längre skulle ha benämningen intern
revision,

-
att
revisionskontoren skall bedriva en redovisningsrevision som syftar till att
opartiskt, varje är, avge en revisionsberättelse med en bedömning av den
granskade myndighetens redovisning för räkenskapsåret,

-
att chefen för
revisionskontoret skall fastställa revisionsplanen och

-
atl tjänsten
som chef för revisionskonlor skall tillsättas av RRV efter samråd med i första
hand värdmyndigheten.

Regeringen beslöt i detta sammanhang att frän budgetåret
1980/81 särskilja större delen av revisionskontorens särkostnader från värdmyndighe-lens
övriga medelsanvisning,

RRV fick redan i december 1980 etl nytt utredningsuppdrag
från regeringen avseende revisionskontoren. Uppdraget bestod i alt ulreda
möjligheterna att föra samman revisionskontoren till större enheter och
föreslå lämplig fördelning av dess verksamhetsområden. Kontoren hade nämligen i
den då rådande organisationen visat sig vara alltför små för att klara
arbetsuppgifter vid variationer i personalantalet p.g.a. ledigheter, vakanser
etc, 1 utgångspunkterna för den nya översynen låg att förändringarna i princip
skulle ske inom den befintliga organisationen och inom i huvudsak oförändrade
resursramar för redovisningsrevisionen.

Statsmakterna beslutade om förändringar i revisionskontorsorganisa-tionen
fr.o.m, I juli 1983, Efler denna omorganisation är det f, n, elva
revisionskontor som svarar för den extra redovisningsrevisionen av statsförvaltningen
exklusive affärsverken. En revisionsbyrå vid försvarets civilförvaltning
svarar för motsvarande revision av försvaret.

Antalet tjänster vid revisionskontoret budgetåret 1984/85
var 149, Medelsomslutningen uppgick samma år till 30,3 miljoner kr,

1 ett revisionskontors granskningsområde ingår ett visst
antal myndigheter. Chefen för ett revisionskontor är ansvarig för revisionens
bedrivande. Värdmyndigheten utövar arbetsgivarfunktionen gentemot revisionskontoret
och svarar för administrativ service.

RRV skall
se till att redovisningsrevisionen bedrivs ändamålsenligt och i

betryggande former. Den statliga redovisningsrevisionens organisation,

allmänna inriktning och vissa andra frågor regleras i den tidigare nämnda

förordningen (1980:718) om revision vid revisionskonlor samt RRV:s cir

kulär (1980-11-24) med föreskrifter för tillämpningen av förordningen. Re

dovisningen inom försvaret regleras i förordningen (1938:276) om verk

samheten inom försvarsverksamhet. Revisionen inom försvaret skall be- '2

drivas enligt RRVs anvisningar.

Redovisningsrevisionen
av en statlig myndighet syftar i första hand till 1985/86: 124 en sakkunnig och
opartisk årlig bedömning av huruvida myndighetens redovisning i allt väsentligt
är rättvisande eller inte. Revisorns bedömning av redovisningen knyts formellt till
årsbokslutet. Bokslutets främsta uppgift är att informera myndighetens intressenter
om det ekonomiska utfallet av årets verksamhei och om storleken vid årets slut
av myndighetens tillgångar, skulder och förvaltat kapital. Genom atl
årsbokslutet är en samlad presentation av alla ekonomiska händelser som
inträffat under året och årets utgående balanser, omfattas således också den underiiggande
löpande redovisningen av bedömningen.

Under
del löpande budgetåret, innan boksluten föreligger, granskar revisionskontoren
myndigheternas rutiner för bl.a. anskaffning, löner,' bidragsutbetalningar,
hantering av likvida medel, finansiella tillgångar och skulder, försäljning och
kundfordringar, lager och inventarier samt myndigheternas rapportering. 1
samband därmed granskas även olika datorstödda system.

Revisionskontorens
huvudrapporlering görs i den årliga revisionsberättelsen för varje myndighet
och i en eventuell promemoria i samband med denna. Kontoren rapporterar också
löpande under budgetåret sina iakttagelser och rekommendationer till berörda
myndigheter.

Revisorernas
under året avrapporlerade iakttagelser gäller oftast brister i den interna
kontrollen i myndigheternas rutiner. Revisorerna påtalar också avvikelser från
upphandlingsförordningen, felaktiga utbetalda statsbidrag, felaktiga uppgifter
i register för utbetalningar etc. Vidare kontrollerar revisorerna om
myndigheterna följer bokföringsförordningens föreskrifter.

Del
finns variationer mellan revisionskontoren i fråga om omfattningen av och
komplexiteten hos den verksamhet'som skall granskas. Så har t, ex, vissa revisionskontor
till uppgift alt granska myndigheter med särskilt stor omslutning och tekniskt
komplicerade redovisningssystem. Ett revisionskontors verksamhetsområde kan
också vara komplext i den bemärkelsen att myndigheter av helt olika karaktär
skall revideras. Det kan här vara fråga om såväl små, enbart förvaltande
myndigheter som stora myndigheter med uppdragsverksamhet över hela landet och
med krav på kund- och leverantörsreskontra, kalkylunderlag för taxesältning.
utvecklad tillgångsredovisning, avskrivningar och räntor m, m.

Brister
i nuvarande organisation

Den
nuvarande organisationen med elva självständiga revisionskontor för

svårar ett effektivt och flexibelt utnyttjande av resurserna. Tjänstestruk

turen inom kontoren, med de begränsade befordringsmöjligheter som den

na innebär, skapar problem atl rekrytera kompetenta revisorer. Löneskill

naderna på arbetsmarknaden gör del vidare svårt att konkurrera om revi

sorer, i synnerhet om ADB-kompetenia sädana. Sålunda har den ADB-

revisionella kompetens som under olika perioder byggts upp vid vissa

revisionskontor, t.ex. vid riksförsäkringsverket och bostadsstyrelsen, i

flera fall visat sig ha stort atlraktionsvärde för den privata sektorn. 13

Det förhållandet att revisionskonioren är kopplade till
värdmyndigheter 1985/86: 124 gör det också svårt att genomföra en helt
oberoende revision. Beroendet hänger samman med att värdmyndigheten utövar
arbetsgivarfunktionen i olika avseenden gentemot revisionskontorets personal.

Systemet med elva frislående revisionskontor förhindrar ocksä
en effektiv fördelning av revisionsresurserna över landet och på olika
områden, RRVs övergripande tillsyn medger inte en sädan styrning och prioritering
efter uppkommande behov.

Överväganden och förslag

Mol bakgrund av de problem som ovan redovisats, anser
kommittén att dagens resurser för den inom revisionskontoren bedrivna
redovisningsrevisionen bör samordnas bättre och därmed utnyttjas mer effektivt
än vad som nu är fallet. Kommittén föreslår därför att RRV fr, o, m, den 1 juli
1986 får ansvaret för redovisningsrevisionen vid de statliga förvaltningsmyndigheterna
och att de nuvarande revisionskonioren går upp i RRVs organisation frän detla
datum. Enligt kommittén bör en utredning tillsättas för atl behandla de
organisatoriska konsekvenserna av denna förändring och hur omorganisationen
skall genomföras.

Även i regeringens skrivelse om den offentliga sektorns
förnyelse framhålls - med hänvisning till kommitténs arbete - det angelägna i
att ge RRV en större roll i fråga om redovisningsrevisionen. Det betonas i skrivelsen
att betydande fördelar skulle stå att vinna om det samlade ansvaret för
redovisningsrevisionen lades på RRV,

En organisationsförändring enligt kommitténs förslag
skulle medföra påtagliga fördelar. Redovisningsrevisionen skulle få större
tyngd och bättre status och redan detta skulle verka kvalitetsbefrämjande.
Vidare skulle kontoren uppnå en från de nuvarande värdmyndigheterna oberoende
ställning. 1 den nya organisationen kan arbetsgivarfunktionen få en för alla
revisionskontor enhetlig, gemensam och posiliv lösning vilket ocksä skulle
förbättra möjligheten alt skapa attraktivare karriärer än vad som f.n. är
möjligt. Detta bör fä betydelse i flera olika sammanhang, t.ex, i fråga om avlal,
rekrytering, personalutbildning och personaladministration samt när det gäller
de anställdas möjligheter sill cirkulation och arbetsväxling.

Med en
gemensam organisation blir det ocksä lättare att bedriva en

gemensam metodutveckling för att effektivisera redovisningsrevisionen

och att samordna verksamhelen i olika avseenden. Inte minst börden nya

organisationen kunna medföra att den i takt med datoriseringen inom

förvaltningen allt viktigare ADB-revisionen kan förbättras och fördjupas.

Den omfattande användningen av ADB inom det ekonomiadministrativa

området kräver att merparten av redovisningsrevisorerna har en grundläg

gande ADB-kompetens, Granskningen av intern kontroll i system och

rutiner är nämligen till stor del en integrerad del av den löpande redovis

ningsrevisionen. Redovisningsrevisionen måste också till silt förfogande

ha personal med fördjupad ADB-kompetens för mera kvalificerade insat

ser inom detta området, t, ex, för att kunna ge revisionell rådgivning i

samband med systemutveckling, för att kunna utföra granskning av drift- 14

miljöer
och för att kunna bedöma säkerheten kring dalorinstallalioner etc, 1985/86:
124 Kvalificerad ADB-revisionell kompetens behövs också för alt använda datorn
som ett effektivt hjälpmedel i revisionsarbetet. Revisionen mäste med hjälp av
dator t, ex, kunna granska riktigheten och datakvaliteten i större
dataregister.

Tillgången på revisorer med kvalificerad ADB-kompetens är
begränsad och därtill mycket konkurrensutsatt. Det är därför viktigt att de
inom den statliga revisionsorganisationen som har denna kompelens kan utnyttjas
för revisionsinsatser där den vid olika lillfällen bäst behövs ulan särskild
läsning till ett visst revisionskontors arbetsområde.

Revisorer med fördjupad ADB-kompetens måste också kunna
användas som ett konsultativt stöd till andra revisorer. En sådan användning
kan samtidigt erbjuda denna grupp intressanta arbetsuppgifter som svarar mot
dess kompetens, med hela det statliga revisionsområdet som arbetsfält.

Förutsättningar för atl bedriva en effektiv revision inom
dataområdet och att utveckla och behålla kompetens för det ADB-revisionella
området bör i jämförelse med nuläget i hög grad kunna förbättras i en samlad organisalion.
En samordning skulle också innebära möjligheter till påtagliga
effektivitetsvinster i den meningen alt de samlade revisionsinsatserna från tid
lill annan kan sättas in mer koncentrerat beroende på revisionsbehovet i olika
delar av landet och för olika myndighetsgrupper.

Förslaget atl på detta sätl låta RRV fä ansvaret för
redovisningsrevisionen vid de statliga förvaltningsmyndigheterna skall ocksä
sättas i relation till kommitténs förslag i betänkandet Affärsverken och deras
företag att ge RRV ansvaret för koncernrevisionen av de statliga affärsverken
och deras företag,

Elt förverkligande av dessa förslag sammantagna innebär
alt RRV högst avsevärt kommer atl bygga ut sin redovisningsrevisionella
kapacitet.

Kommitténs förslag innebär dels att RRV skall ges ett
större ansvar för redovisningsrevisionen, dels att RRV skall få ansvaret för
koncernrevisionen av affärsverken. Förslagens genomförande kräver en resursförstärkning
hos RRV. Kommittén uppskattar att denna kommer atl behöva uppgå till 5 milj.
kr. per är.

15

Bdaga 2 1985/86:124

Sammanfattning av remissyttrandena över
verksledningskommitténs betänkande (SOU 1985:40) Regeringen, myndigheterna och myndigheternas
ledning vad avser den statliga redovisningsrevisionen

Efter remiss har yttranden över verksledningskommitléns
förslag i denna del avgetts av domstolsverket, riksåklagaren. SIDA.
kommerskollegium, överbefälhavaren (ÖB), försvarets civilförvaltning (FCF).
värnpliktsverket, försvarets rationaliseringsinstitut (FRI),
riksförsäkringsverket, socialstyrelsen, vägverket, iransportrådet. SMHI,
byggnadsstyrelsen, försäkringsinspektionen, konjunkturinstitutet, statens
jordbruksnämnd, slalens livsmedelsnämnd, skogsstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, statens planverk, statens
lantmäteriverk, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), kammarkollegiet,
länsstyrelsernas organisationsnämnd, länsstyrelserna i Jönköpings resp.
Norrbottens län, domkapitlet i Strängnäs, riksdagens revisorer, institutionen
för förvaltningsutbildning - förvaltningshögskolan, Centralorganisationen
SACO/SR, Statsanställdas förbund. Svenska arbetsgivareföreningen, Institutet
för intern revision samt Sveriges lantbruksuniversitet.

Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar
förslagen utan erinran. Endast byggnadsslyrelsen och doinkapiilel i Strängnäs
har ställt sig avvisande till förslaget i dess helhet. Vissa myndigheter inom
försvarets område har anfört att försvaret bör behandlas särskilt,

KommerskoUegium, vars verksamhet bl,a, omfattar auktorisation
och godkännande av revisorer, understryker att för revisionen gäller ett oavvisligt
krav pä oberoende. Kollegiet ser del därför som värdefullt om, som kommittén
föreslär, den statliga redovisningsrevisionens oberoende ställning stärks.
Liknande synpunkter förs fram av flera andra remissinstanser, bland dem
vägverket, som är värdmyndighet för ett revisionskontor. Beträffande
förändringen av organisationen vill vägverket dock understryka att förslaget
inte får inskränka verkets möjligheter att bibehålla en intern-revision.

Inte heller kammarkollegiet har något att invända mot
förslaget som man anser ger förutsättningar för ett bättre utnyttjande av
revisionsresultatet. Kammarkollegiet pekar på att en uppgift som ankommer på
kollegiet, granskning av utbetalning av statsbidrag, har nära samband med
redovisningsrevisionen. Det är enligt kollegiet angeläget alt frågan om hur sädan
granskning kan samordnas med redovisningsrevisionen blir löst i anslutning
till omorganisationen.

SACO/SR pekar på att det endast är två år sedan revisionskonioren
senasi omorganiserades, varför integrationen bör ske med minsta möjliga ingrepp
i revisionskontorens organisation i övrigt,

FCF
ställer sig i och för sig bakom motiven för förslaget men menar —

oavsett hur revisionen organiseras - att del är nödvändigl all ha särskilda j

resurser avdelade för försvarets revisionsverksamhet, FCF
menar att man 1985/86: 124 har anledning befara att en omorganisation leder till
en kraftigt försämrad revisionseffekt för försvaret. Liknande synpunkler förs
fram av ÖB, ÖB pekar pä atl behovet av en stödjande och fortlöpande revision är
stort och förutsätter '"miljökunnig" personal, ÖB framhåller att en
eventuell förändring av revisionsverksamheten inom försvarsmakten under alla
förhållanden bör anstå tills resultatet av den av regeringen föranstaltade
andra etappen av RK-utredningen föreligger. Värnpliktsverket delar denna uppfattning.
FRI anser däremot att nackdelarna med nuvarande ordning har större tyngd än
fördelarna. FRI förordar därför alt redovisningsrevisionen lösgörs ur FCF:s
organisation och inordnas i RRV. FRI menar att en sädan ordning dock
förutsätter att den redovisningsrevision som avser försvaret även
fortsättningsvis hålls samman inom en enhet.

Några remissinstanser tar i likhet med ÖB upp frågan om
revisorernas kunskap om den reviderade verksamheten och menar att det finns en
risk atl sådan sakkunskap blir svår atl bygga upp och vidmakthålla utan nära
koppling lill de reviderade myndigheterna. Synpunkter med denna innebörd har
lämnats av SIDA, byggnadsstyrelsen och domkapitlet i Strängnäs.

Socialstyrelsen har som tidigare värdmyndighel inte kunnat
iaktta de inlegrilelsproblem som uiredningen delvis anför som motiv för sitt
förslag. Socialstyrelsen pekar också liksom några andra myndigheter på det
värdefulla i atl revisionens resultat i försia hand delges den reviderade
myndighetens chef. Revisionen kan därigenom användas som ett förändringsin-strumenl
för ledningen.

RRV ställer sig positivt lill att ta över hela ansvaret
för den externa redovisningsrevisionen för den statliga förvaltningen, utom såviti
avser RRV och regeringskansliet. Förslagel främjar enligt RRV ett mer flexibelt
utnyttjande av resurserna. Det blir också lättare att utnyttja centralt placerad
personal med expertkunnande på skilda områden. Omorganisationen medför alt
personalen hos de nuvarande revisionskonioren förs över till RRV och inordnas i
verkets organisation. RRV anför att redovisningsrevisionen bör bedrivas inom
ramen för etl särskilt program.

Det är vidare enligt RRV viktigt atl verksamhelen kan
bedrivas med en längt gående delegation av revisionsansvaret, inte minst mot
bakgrund av alt över 300 revisionsberättelser skall avlämnas årligen och vid
samma tidpunkt, RRV framhåller att om kommitténs förslag genomförs bör också ansvarel
för den externa redovisningsrevisionen av försvaret läggas på RRV, Det är
naturligt, bl, a, mot bakgrund av atl försvaret redan omfattas av verkets ansvar
för förvaltningsrevision.

2 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 124

17

Bilaga
3 1985/86:124

Den statliga redovisningsrevisionen

Betänkande
av RK-utredningen

Till
statsrådet och chefen för civildepartementet , 1985/86:124

Genom
beslul den 5 december 1985 bemyndigade regeringen chefen för civildepartementet,
statsrådet Holmberg, alt tillkalla en särskild utredare för att se över vissa
frågor om den statliga redovisningsrevisionen. Som utredare tillkallades
överdirektören och chefen vid statens förhandlingsnämnd, Svante Englund.

Som
sakkunniga tillkallades departementssekreteraren Bengt Nordström,
finansdepartementet, och departementssekreteraren Gunnar Österberg,
civildepartementet. Som expert tillkallades revisionsdirektören Bo Sandberg,
riksrevisionsverket.

Sekreterare
har varit avdelningsdirektören Ingemar Boklund, riksrevisionsverket. . Uiredningen
har antagit namnet RK-utredningen:

1
detta betänkande redovisas underlag för beslut vad gäller revisionskon-lorens
inordnande i riksrevisionsverkel den 1 juli 1986. Utredningens etapp 1 är
därmed avslutad.

Svante
Englund

Ingemar
Boklund

20

INNEHALL 1985/86: 124

Sid

1 UPPDRAGET - ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER 22

1.1
Revisionskonlorens
nuvarande organisation 22

1.2
Uppdraget 24

1.3
Arbetets
uppläggning 24

2 RK-ORGANISATIONENS INORDNANDE 1 RRV 25

2.1
Bakgrund -
motiv 25

2.2
Revisionsbyrån
vid försvarels civilförvaltning 26

2.3
RK-organisationens
inplacering i RRV m, m. 28

3
Omorganisationens
resursmässiga konsekvenser 29

4
Ändringar i
författningar m, m, 30 Bilaga 3:1 Kommittédirektiv 32 Bilaga 3: 2 Tjänsteförteckning för
revisionskontoren 36

3 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 124

21

1 Uppdraget — allmänna utgångspunkter

1.1 Revisionskonlorens nuvarande organisation

Organisationen för den statliga redovisningsrevisionen
beslår för närvarande av lio revisionskontor (RK), Riksrevisionsverkel (RRV)
svarar för tillsynen av kontorens revision. Verksamheten regleras genom
förordningen (1980:718) om revision vid revisionskontor (ändrad senast
1985:607). Härtill kommer revisionsbyrån vid försvarets civilförvaltning (FCF)
som i väsentliga avseenden kan likställas med revisionskontoren. Revisionsverksamheten
regleras genom förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten
(ändrad senast 1985:514), Antalet tjänster vid revisionskontoren inkl,
revisionsbyrån vid FCF uppgår till 144 och särkostnaderna har för budgetåret
1985/86 beräknats till ca. 31 milj, kr.

Härutöver finns revisionskontoret vid regeringskansliet
som dock inte omfattas av utredningsuppdraget.

Varje revisionskontor är knutet lill en s, k,
värdmyndighet, nämligen kriminalvårdsstyrelsen, riksförsäkringsverket,
vägverket, tullverket, byggnadsstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet,
skolöverstyrelsen, skogsstyrelsen, bostadsstyrelsen och kammarkollegiet. Tre av
revisionskontoren är lokaliserade utanför Stockholm.

RK vid kriminalvårdsslyrdsen granskar sju myndigheter
varav sex är lokaliserade till Norrköping, Antalet tjänster är åtta och
kontoret har lokaler i närheten av värdmyndigheten,

RK vid riksförsäkringsverkel
granskar 64 myndigheter inom försäkrings-och skatteområdet. Revisionsområdet
kännetecknas av stora utgifter, stor uppbörd och slora datoriserade system.
Revisionen av försäkringskassorna regleras i särskild ordning. Antalet
tjänster vid kontoret ar 16 och kontoret har lokaler i nära anslutning till
värdmyndigheten,

RK vid vägverket granskar vägverket och fyra andra
myndigheter inom kommunikationsområdet. Antalet tjänster fastställdes vid
omorganisationen 1983-07-01 lill nio men har sedan dess utökats med två för i
första hand internrevisionelll stöd åt vägverket. Ca hälften av kontorets
resurser disponeras för internrevisionellt stöd åt vägverket. Kontoret är
placerat i vägverkels lokaler i Boriänge.

Regeringen har i budgetpropositionen (prop, 1985/86:100
bil, 8) framhållit atl det är angeläget att vägverkels ledning utöver den
externa redovisningsrevisionen ocksä har en internrevision till silt
förfogande. Vidare uttalas att "arbetet vid denna bör vara inriktat pä en
allmän kontroll av att verksamheten inom verkel bedrivs på ett ändamålsenligt,
effektivt och ekonomiskt sätt samt i enlighet med fastställda riktlinjer som
gällande regler för befogenheter och ansvar. I dagens situation med de krav som
regeringen har ställt pä verket bör internrevisionen även biträda verkets
ledning i det omfattande rationaliserings- och organisationsarbete som föreslår
verket i enlighel med tidigare förslag. Jag kommer senare att återkomma till
regeringen med förslag till hur kostnaderna vid revisionssektionen skall
täckas".

1985/86:
124

22

RK vid n///vp;A'ef ansvarar för granskningen av två
myndigheter: lull ver- 1985/86: 124 ket - med en uppbördssida om ca, 50
miljarder kr, — och polisorganisationen. Antalet tjänster vid kontoret är nio
och kontoret har lokaler i närheten av värdmyndigheten,

RK vid byggnadsslyrelsen granskar byggnadsstyrelsen, SIDA
och statistiska centralbyrån. Antalet tjänster fastställdes vid omorganisationen
1983-07-01 till åtta men har sedan dess utökats med två för i första hand internrevisionellt
stöd åt byggnadsstyrelsen. Kontoret är samlokaliserat med värdmyndigheten.

RK vid universiiels- och högskoleämbetet ansvarar för
granskningen av 66 myndigheter inom främst utbildnings- och forskningsområdet.
Antalet tjänster är 14 och Stockholmskontoret är samlokaliserat med värdmyndigheten.
Plaisrevision finns i Uppsala. Lund, Göteborg och Gävle.

RK vid skolöverstyrelsen granskar efter bildandet av den
nya AMU-organisationen 58 myndigheter inom framför allt skolväsendet och den
sociala sektorn. Antalet tjänster är 16 och kontoret är samlokaliserat med
värdmyndigheten.

RK vid skogsstyrelsen granskar 19 myndigheter inom framför
allt skogsbruks- resp. lantbruksområdet saml domstolsväsendet. Antalet
tjänster är tolv och kontoret har lokaler i närheten av värdmyndigheten i
Jönköping,

RK vid bostadsstyrelsen granskar bostadsstyrelsen, slalens
planverk och arbetsmarknadsverket. Antalet tjänster är elva och kontoret har lokaler
i en fastighet, där även delar av RRV är placerade,

RK vid kammarkollegiet har ett myckel heterogent
revisionsområde som består av 113 myndigheter. Värdmyndigheten är en mycket
liten del av revisionsområdet. Antalet tjänster vid kontoret är 15 och kontoret
har lokaler i värdmyndigheten närhet.

Revisionsbyrån vid FCF svarar för revision av samtliga
myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde med undantag av FCF
som f.n, revideras av RRV samt försvarels radioanstalt som revideras i särskild
ordning, I verksamhetsområdet ingår även nämnden för u-landsui-bildning,
nämnden för vapenfriutbildning, försvarets verksläder och förråd samt
statsbidragens användning inom frivilliga försvarsorganisationer. Enligt ett
särskilt regeringsbeslut granskas årligen handhavandet av beställ-ningsbemyndiganden
vid försvarets materielverk, försvarets sjukvårdsstyrelse samt
civilförsvarsstyrelsen. Granskningsområdet kännetecknas bl, a, av en omfattande
men relativt integrerad ADB-verksamhet, Antalet tjänster uppgår till 26 men
omfattar inte tjänster för administrativ service. Byrån utgör en del av FCFs
organisation och är placerad i FCFs lokaler i Karistad,

Sedan RK-organisationens
tillkomst 1970 har verksamheten setts över

vid ett flertal tillfällen. Regeringen föreslog i prop, 1979/80:150 organisa

tion och arbetsformer för revisionen vid RK, Förslaget syftade främsl till

att stärka redovisningsrevisionens ställning och oberoende, Bl.a. skulle

chefen för revisionskontoret fastställa revisionsplanen och RRV skulle

tillsätta tjänsten som chef för revisionskonlor. Riksdagen biföll regering

ens förslag men framhöll att frågan om revisionens organisation och hu

vudmannaskap borde aktualiseras pä nytt om ytterligare erfarenheter pe- 23

kade
mot atl revisionen inte kunde ske enligt statsmakternas intentioner
1985/86: 124 vad avser reella möjligheter till oberoende granskning m.m, (FiU
1979/ 80:41 rskr. 1979/80:394),

År
1983 (prop, 1982/83:10 bil, 2 p, 12, FiU 1982/83:33, rskr, 1982/83:247) reducerades
antalet RK från 23 till 12 inkl, revisionsbyrån vid FCF, Vid denna tidpunkt
fastställdes ocksä antalet tjänster till 143, Revisionskontoren fick resursmässigl
också en bättre avvägning i förhållande till resp, granskningsomräde.

Beträffande
revisionskontorens utveckling kan sammanfattningsvis sägas atl de från början
inrättades som interna revisionsenheler men att de numera är externa redovisningsrevisionsorgah
i förhållande till de granskade myndigheterna. Värdmyndigheterna, lill vilka
revisionskontoren administrativt är knutna, har i detta sammanhang visst
personalansvar samt ger kontoren service ekonomi- och lokalfrågor,

1.2 Uppdraget

Verksledningskommittén
gör i sitt betänkande (SOU 1985:40) Regeringen, myndigheterna och
myndigheternas ledning bedömningen att vissa brister föreligger i den nuvarande
organisationen, framför allt vad gäller dess effektivitet och oberoende. Kommittén
föreslår vidare att de nuvarande revisionskontoren går upp i RRVs organisation.

Mot
denna bakgrund tillkallade regeringen 1985-12-05 en särskild utredare med
uppdrag att föreslå hur organisationen för redovisningsrevisionen bör inordnas
i RRV, Utredningsdirektiven framgår av bil, 1, Direktiven innehåller vissa
utgångspunkter. Bl.a, skall organisationsförändringen ske inom tillgängliga
resursramar samt med oförändrad regional placering och •regional omfattning.
Vidare lämnas frågan om FCFs inordnande öppen medan däremot revisionskontoret
vid regeringskansliet inte omfattas av uppdraget," Del är enligt
direktiven främsl de formella, budget- och redovisningstekniska,
administrativa saml organisatoriska förutsättningarna för omorganisationen som
bör utredas. Häri ligger också etl klarläggande av behovet av framtida
administrativ service från de nuvarande värdmyndigheterna. Till en senare
utredningsetapp aviseras vissa ytterligare frågor.

L3 Arbetets uppläggning

Vi
har tolkat direktiven så att vår primära uppgift är att redovisa sådana uppgifter
som är nödvändiga för att regeringen nu skall erhålla underlag för atl
underställa riksdagen förslag om revisionskontorens inordnande i RRV. Detta
innebär bl.a, att

-
ta ställning till etl
eventuellt inordnande av revisionsbyrån vid FCF i RRV

-
föreslå hur de nuvarande
revisionskontorens verksamhet bör inplaceras i RRVs programstruktur

-
redovisa resursmässiga
konsekvenser för RRV och nuvarande värdmyndigheter

-
föreslå de övergångsätgärder som
kan behövas 24

-
uppmärksamma frågor och problem
som ytterligare behöver belysas.

Ett
viktigt inslag i utredningsarbetet har varit alt besöka samtliga revi- 1985/86:
124 sionskonlor. Vid besöken har diskuterats de formella och praktiska förutsättningarna
för atl genomföra den nya organisationen. Revisionskontoren har också beretts lillfälle
atl mera allmänt framföra sina synpunkter. 1 samband med besöken pä
revisionskontoren har vi också träffat företrädare för varje värdmyndighel. Vi
har vidare tagit del av berörda myndigheters remissvar på
verksledningskommitténs betänkande. Berörda fackliga organisationer har givits
lillfälle lill information.

2 RK-organisationens inordnande i RRV

Vi
förslår att samtliga tio revisionskontor som berörs av utredningsuppdraget
inordnas i RRV fr,o, m, 1986-07-01 och revisionsbyrån vid FCF fr. o. m.
1987-07-01. Redovisningsrevisionen bör inom RRV utgöra ett eget program.
Revisionskontoren bör tillsvidare föras in som arbetsenheter under den
avdelning som nu har ansvaret för redovisningsrevisionen. Revisionskontoren
överförs till RRV med nuvarande antal tjänster och innehavare enligt bil. 2.

2.1 Bakgrund - motiv

Som
framgått ovan har successivt olika åtgärder vidtagits för alt stärka
redovisningsrevisionens oberoende och göra den mer effektiv. Vissa tecken
lyder dock på all de vidtagna åtgärderna inte varit tillräckliga. Revi-sionskonlorsorganisalionen
lider således fortfarande av vissa problem, av vilka flera kan förknippas med
den organisatoriska utformningen. De viktigaste bristerna sammanfattas av
verksledningskommittén enligt följande:

-
Det är svårt att utnyttja
resurserna flexibelt, såväl geografiskt över landet som mellan olika revisionsområden

-
Rekryteringsproblem finns till
följd av dels rådande tjänstestruktur, dels löneskillnader på arbetsmarknaden

- Värdemyndigheterna
utövar arbetsgivaransvar i olika avseenden och

kan
därmed inkräkta på revisionens oberoende.

Verksledningskommitléns
belänkande bereds f. n. inom regeringskansliet. Kommitténs förslag atl inordna
revisionskontoren i RRV har sä gott som genomgående bemötts positivt av de
remissinstanser som tagit upp denna fråga. Några myndigheter har varit tveksamma
lill omorganisationen främsl beroende pä atl man befarar atl elt med
revisionskontoret etablerat samarbete - rådgivning - kan komma all slöras.

RRV
pekar i silt remissvar på att fördelarna vad gäller ökad flexibilitet delvis
kommer atl begränsas genom att organisationen är decentraliserad saml all rekryleringsproblemen
knappast kommer atl lösas. Av främst principiella skäl - att revisionen bör och
nu kan betraktras som helt extern

- ställer sig dock RRV
positivt till alt la över ansvarel för revisionskon

toren. 25

Frän
revisionskontorens sida har allmänt framhållits de problem som 1985/86: 124 rekryteringssvårigheterna
för med sig. Vakansläget i januari 1986 var 24 vakanser av 144 tjänster (17%),
Förhållandel för kontoren utanför Stockholm präglas av en större stabilitet
vad gäller personlaomsältning. Här är vakansläget 9%. För kontoren i Stockholm
är antalet vakanta tjänster 19 (22%), Endast när det gäller nyutbildade
revisorer kan kontoren lönemäs-sigt konkurrera med näringslivet. Störst är
svårigheterna att rekrytera och behålla kvalificerade ADB-revisorer,
Revisionskontoren efterlyser konkreta åtgärder för alt komma tillrätta med
delta problem,

1
övrigt har revisionskontoren främst pekat på vissa problem med den nya
organisationen. Framför allt betonas det olyckliga i om någon form av allmänrevisorer
utvecklas som kan sättas in var som helst där revisionsbehov uppstår. Kontoren
trycker istället på behovet av kunskap om gransk-ningsomrädet och kontinuitet i
revisionen för atl en effektiv revision skall kunna uppnäs.

Vi
vill för vår del betona att omorganisationen i sig inte automatiskt behöver
innebära någon väsentlig förändring av formerna för samarbetet mellan den
löpande revisionen och de granskande myndigheterna. Vi utgår ifrån atl det
alltid kommer atl finnas en strävan alt optimera insatserna för den totala
redovisningsrevisionsorganisationen.

Enligt
vår mening finns både principiella och praktiska skäl för att samla revisionskontoren
i RRVs organisation. Av avgörande betydelse är alt utvecklingen mot en renodlad
extern revision nu fullföljs i och med att revisionen.blir formellt oberoende
även i förhällande till värdmyndigheterna. Förslaget innebär också att möjligheterna
till ett effektivare resursutnyttjande ökas genom att resurserna enklare än
idag kan styras och prioriteras efter uppkommande behov, I ell längre
perspektiv underlättas också en anpassning av organisationen lill eventuella
framtida förändringar i revisionens inriktning och omfattning. För personalen
innebär den samlade arbetsgivarfunktionen fördelar bl.a, genom att den interna
personalrörligheten underiättas. En ytteriigare fördel är atl kopplingen
mellan redovisningsrevisionen och RRVs förvaltningsrevision nu på ett mer naturiigt
sätt möjliggörs och att därför kunskapsutbyte och samordning av resursinsatser
på etl smidigare sätl än för närvarande kan förverkligas. Del totala
revisionsarbetet bör därmed kunna bli effektivare. Slutligen blir
organisationen för den statliga redovisningsrevisionen genom förslaget mer konsistent
efiersom ansvaret för revisionen av affärsverken redan tidigare överförts på
RRV,

Beträffande
rekryteringsproblemen torde inte omorganisationen i sig leda till några
väsentliga förbättringar. Det har heller inte varit vår uppgift att komma med
förslag i detta avseende. Vi instämmer dock i synen på problemet och vill
framhålla vikten av att åtgärder vidtas som stärker möjligheterna att rekrytera
och behålla kompetent personal,

2.2 Revisionsbyrån vid FCF

Inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde utförs redovisnings

revision av FCF genom dess revisionsbyrå. Revisionen regleras av förord- 26

ningen (1983: 276) om verksamheten inom försvarsmakten.

Enligt
revisions- och rationaliseringsutredningens betänkande (Ds B 1985/86: 124 1978:9)
Förvaltningsrevision inom försvaret borde redovisningsrevisionen inom försvaret
så långt som möjligt följa samma principer som inom övrig statsförvaltning.
Regeringen gav i prop. 1979/80:150 uttryck för detta genom att framhålla det
önskvärda i att ytterligare något stärka redovisningsrevisionens oberoende
inom försvaret. Så skedde också - men inom ramen förden nuvarande
organisationen.

De
huvudsakliga skillnaderna som fortfarande finns mellan FCFs revisionsbyrå och
revisionskontoren är framför allt alt

- byrån
är en integrerad del i FCFs organisation och regleras i administra

tivt avseende av FCFs arbetsordning och byråföreskrifter medan revi

sionskontoren står friare i förhållande till sina resp. värdmyndigheter,

även med beaktande av att dessa har ett visst arbetsgivaransvar för

kontoren

— FCFs
chef fastställer revisionsplanen medan för revisionskontorens del planen
fastställs av chefen för revisionskontoret

— revisionsbyråns
chef tillsätts av regeringen efter anmälan av chefen för FCF medan chef vid
revisionskontor tillsätts av RRV efter samråd med värdemyndigheten.

- FCF
prövar anmärkningsmål medan detta för revisionskontorens del

görs av RRV.

Revisionen
vid byrån bedrivs enligt RRVs anvisningar för redovisningsrevision. Eftersom
försvaret har ett eget redovisnings- och lönesystem måste viss metodutveckling
och försvarsanpassning ske. Revisionsbyrån bedriver gentemot sina myndigheter
så gott som uteslutande extern revision. Även FCF ligger inom revisionsområdet
men granskas av RRV enligt elt särskilt regeringsbeslut,

1
sitl remissvar på verksledningskommitléns betänkande anför FCF alt särskilda
förhållanden inom försvaret gör alt en eventuell omorganisation för FCFs del
bör genomföras först när resultatet av utredningens andra etapp föreligger.
Överbefälhavaren anför liknande synpunkter. FCF betonar alt — oavsett hur
revisionsorganisationen utformas — särskilda resurser bör finnas avdelade för
försvarets revisionsverksamhet. Bland de speciella förhållanden inom försvaret
som motiverar detta nämns försvarets eget lednings-, planerings- och
ekonomisystem, en för försvaret särskild budgethandbok samt egna särskilt
utformade ADB-system. Särskilda sekretesskrav framförs som ytterligare ett
motiv.

FCF
menar dock all en omorganisationen skulle leda till en försämrad revisionseffekt
i försvaret. Skälen är främst alt det skulle bli svårt att vidmakthålla
nuvarande kunskaper om försvaret samt alt en samverkan skulle försvåras mellan
revisionen och redovisningsorganisationen vid utformning av system och
rutiner.

Försvarels
rationaliseringsinstitut anser att nackdelarna med nuvarande ordning har större
tyngd än fördelarna. Institutet förordar därför att redovisningsrevisionen
lösgörs ur FCFs organisalion och inordnas i RRV,

RRV
förordar alt verket skall ha ansvaret även för redovisningsrevisionen inom
försvaret.

Beträffande
anförda skäl för att undanta revisionsbyrån vid FCF från elt 27

inordnande i RRV vill vi framhålla följande.
Nödvändigheten av att väl 1985/86: 124 känna revisionsområdet - myndigheter
såväl som speciella ekonomiadministrativa system - har under utredningsarbetet
framhållits av flertalet revisionskontor och bör enligt vär uppfattning vara en
viktig utgångspunkt för den framlida revisionens utformning. Inte heller
sekretesskraven motiverar någon särlösning för redovisningsrevisionen inom
försvaret eftersom RRV redan idag svarar för förvaltningsrevisionen inom
försvaret. Vi anser sålunda att revisionsbyrån vid FCF i alla avseenden bör
likställas med övriga revisonskontor och inordnas i RRV. FCF kommer därmed inte
längre att pröva anmärkningsmål.

Vi har ocksä övervägt frågan om lämplig tidpunkt för
revisionsbyråns inordnande i RRV. För att ge FCF tid alt anpassa sig lill de
nya förutsättningarna och mol bakgrund av alt en ny försvarsram kommer att träda
ikraft fr, o,m, 1987-07-01 föreslår vi att genomförandet av omorganisationen
för FCFs del får anstå till denna lidpunkt,

2.3 RK-organisationens inordnande i RRV m. m.

Enligt vår uppfattning bör ett nytt program inrättas vid
RRV rubricerat Redovisningsrevision. Detla är motiveral med tanke på RK-organisationens
omfattande verksamhei. I programmet bör primärt ingå nuvarande
redovisningsrevision vid revisionskonioren, RRVs egen redovisningsrevision
inkl, tillsynen av revisionskontoren saml affärsverksrevisionen. Programmet
kommer att vara det anslagsmässigl största i RRVs verksamhei.

Revisionskontoren kommer fr.o.m. 1986-07-01 att föras in
som arbetsenheter i RRV. Den närmare organisatoriska inplaceringen i RRV bör
dock enligt vär mening övervägas ytterligare. Vi anser att denna uppgift bör
åvila RRV och att den nuvarande RK-organisationen bör medverka i arbetet. I det
fall den organisatoriska utformningen kräver förändringar i RRVs instruktion
får verket återkomma lill regeringen i denna fråga. I avvaktan på en slutlig
organisatorisk lösning bör revisionskontoren tills vidare föras in under den
revisionsavdelning som nu har ansvaret för redovisningsrevisionen.

Den nuvarande förordning (1980:718) om revision vid
revisionskontor (ändrad senast 1985:607) bör upphävas. Kontorens uppgifter
enligt förordningen bör i tillämpliga delar föras över på RRV genom en ändring
i RRVs instruktion. Den närmare regleringen av hur redovisningsrevisionen skall
bedrivas kommer dä att anges i RRVs arbetsordning.

Vad gäller ansvaret för revisionsberättelsens
undertecknande bör delta enligt vär uppfattning ges en långt gående delegering.
Vi avser att i en senare etapp återkomma med förslag till ändring i RRVs
instruktion m. m.

De skyldigheler som enligt förordningen om revision vid revisionskonlor
ankommer pä myndigheterna bör föras in i allmänna verksstadgan (1965:600).

Revisionskontorens inordnande i RRV innebär om principen
om en helt

extern revision skall upprätthållas att den externa redovisningsrevisionen

av RRV, som idag utförs av revisionskontoret vid kammarkollegiet, måste

utföras av annan huvudman. Vi föreslår därför att ansvarel för denna 28

uppgift förs över pä revisionskonloret i
regeringskansliet.

3 Omorganisationens resursmässiga konsekvenser

Som
underlag för en översikt av RRVs anslagsmässiga behov redovisas inledningsvis
vår uppfattning om hur kostnadsansvaret i olika frågor budgetåret 1986/87 bör
fördelas mellan resp. värdmyndighel och RRV,

Enligt
vår uppfattning är det praktiskt att dela värdmyndighelernas nuvarande
uppgifter visavi revisionskontoren i dels uppgifter med anledning av
verksamhet inom ramen för kontorens särkostnader. dels uppgifter av
servicekaraktär som idag belastar värdmyndigheternas anslag.

Revisionskontorens
särkostnader omfattar främst lönekostnader, konsultkostnader, resekostnader
samt vissa kostnader för utbildning och ADB, Medlen för kontorens särkostnader
har i budgetpropositionen lyfts ut ur värdmyndigheternas anslag och bör fr,o.m.
1986-07-01 föras upp under RRVs anslag. Vi vill därvid fästa uppmärksamheten på
att två tjänster vid vardera byggnadsstyrelsen och vägverket har finansierats
av värdmyndigheten. Vidare bör uppmärksammas att revisionskontoret vid skolöverstyrelsen
genom den nybildade AMU-organisationen fr, o,m, 1986-01-01 fått utökade
uppgifter. Kontoret beräknar atl behovel av resurstillskott motsvarar ca 2,5
tjänster samt ca 175 tkr för resor.

Genom
alt RRV övertar arbetsgivaransvaret för revisionskontoren tillkommer uppgifter
som är förenade med detta, t. ex. personalrapportering, lönehantering,
rekrytering, utbildning m. m. Andra tillkommande uppgifter är faktura- och
reseräkningshantering. Genom atl RRVs personalanlal kommer att öka med ca 50 %
krävs utökade administrativa resurser för RRVs del. Motsvarande arbetsuppgifter
på värdmyndigheterna försvinner samtidigt. Vi har dock betraktat myndigheternas
minskade uppgifter som svåra att realisera omedelbart och har därför inte
beräknat några reduceringar i värdmyndigheternas myndighetsanslag för
budgetåret 1986/87, Frågan bör dock beaktas inom ramen för budgetarbetet
avseende budgetåret 1987/88.

Kostnader för lokaler, kontorsservice
och vissa expenser bekostas idag av värdemyndigheterna. Dessa kostnader faller
i fortsättningen pä RRV. Av praktiska skäl föreslår vi dock alt värdmyndighelerna
åläggs skyldighet atl under budgetåret 1986/87 hälla med lokaler och svara för
en service som i omfattning och även i övrigt är likvärdig med den för
innevarande budgetår. Samtliga värdmyndigheter har ställt sig positiva till etl
sådant förslag, vilket synes rimligt med tanke på att några reduceringar i myndighelsansla-gen
för 1986/87 inte har gjorts med hänsyn till ändringen av huvudmannaskapet.
Genom delta förfarande får byggnadsstyrelsen, värdmyndigheterna och RRV tid föratt
närmare utreda relevanta kostnader.

Ett
alternativ hade varit att låta RRV ta hela kostnadsansvaret och låta värdmyndigheterna
fakturera RRV för lämnad service. Detta skulle i så fall betyda alt
värdmyndigheternas anslag först reducerades med ett belopp motsvarande
kostnaderna för servicen och att detta belopp fördes över till RRVs anslag för
att sedan återföras till värdmyndigheten igen efter fakturering. Av såväl
tidsmässiga som anslagstekniska skäl förordar vi atl delta alternativ inte
tillämpas under budgetåret 1986/87,

1985/86: 124

29

4 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 124

Vi har dock av varje värdmyndighet begärt in uppgifter om
nuvarande 1985/86: 124 lokalkostnad och om beräknad kostnad för servicen under
1986/87. Den service det gäller rör sådana frågor som telefon, lokalvård,
posthantering, kopiering, vaktmästeritjänster, bevakning, maskinservice, vissa
mindre expenser m.m. Sammanlagt uppgår lokalkostnaderna till ca 3,5 milj, kr.
Kostnaderna för service har av värdmyndigheterna uppskattals till totalt ca 2,5
milj. kr, Belräffande inventarier utgår vi ifrån all de nuvarande kontoren
disponerar de möbler och den utrustning de har f n. Större anskaffningar bör
efter 1986-07-01 åvila RRV, medan service på befintlig utrustning under 1986/87
bör lämnas av värdmyndighelen,

RRV har till utredningen närmare redovisat det behov av
resurser som uppstår för verket med anledning av revisionskontorens inordnande
i RRV, Vi har som utgångspunkt för våra bedömningar haft att de till RRV
överförda arbetsuppgifterna skall genomföras med oförändrad ambitionsnivå. Vi
har också delat upp RRVs behov av resurser i två delar. En del avser ett mer
varaktigt behov till följd av de löpande uppgifter av personal-och ekonomiadministrativ
natur som fr. o,m, 1986-07-01 ankommer pä verket. Detta resursbehov
överensstämmer i stort med de lättnader som uppstår vid värdmyndigheterna genom
att motsvarande arbetsuppgifter för dessa upphör. Vi bedömer att behovet av
resurstillskott i detta avseende uppgår till 1 milj. kr.

Den andra delen av RRVs resursbehov avser tillkommande koslnader
av engångskaraktär. Här avses bl.a. ett framtagande av nya och kompletterande ekonomiadminislrativa
rutiner, det personaladministrativa arbete som krävs för att formellt inordna RK-personalen
i RRV, kostnader för introduktionsutbildning, information m, m. Dessa koslnader
torde komma att belasta RRV under senare delen av budgetåret 1985/86 samt under
budgetåret 1986/87. Vi bedömer att behovet av resurstillskott av engångskaraktär
uppgår lill I milj kr.

Eventuella resursbehov lill följd av ambilionsnivåförändringar
m. m. har vi inte haft att la ställning lill. Vidare förutsätter vi att de anslagsmässiga
konsekvenserna för budgetåret 1987/88 behandlas i RRVs anslagsframställning
för detla år.

4 Ändringar i författningar m.m.

Följande författningsändringar m.m. behöver genomföras per
1986-07-01 till följd av förslaget in denna utredningsetapp.

Förordningen (1980:718) om revision vid revisionskontor
bör upphävas fr.o.m, 1986-07-01 och i tillämpliga delar föras in i RRVs
instruktion. Samtidigt upphör värdmyndigheternas ansvar enligt förordningen. De
myndighetsinstruklioner som därmed behöver ändras är intruktionerna för

riksrevisionsverkel (1973:44, ändrad 1977:429, 1981:744)

kriminalvårdsstyrelsen (1977: 1028, ändrad 1984:118)

riksförsäkringsverket (1978:568, ändrad 1984:902)

vägverket (1975: 1066, ändrad 1983:105)

tullverket (1984:988) 30

byggnadsslyrelsen (1982:518, ändrad 1984: |048) 1985/86: 124

universitets- och högskoleämbetet (1976:702, ändrad
1982:827)

skolöverstyrelsen (1981: 1371, ändrad 1984:583)

skogsstyrelsen (1981:531)

bostadsstyrelsen (1975:1277, ändrad 1984:718)

kammarkollegiel(1982: 1037, ändrad 1984:981)

Beträffande FCF bör förordningen (1983:276) om
verksamheten inom försvarsmakten (ändrad senasi 1984:895) ändras dels fr.o.m.
1986-07-01 med anledning av de hänvisningar som görs till förordningen om
revision vid revisonskontor, dels fr.o.m. 1987-07-01 då revisionsbyrån inordnas
i RRV. Samtidigt bör eventuella förändringar för revisonen i krig uppmärksammas.

Vissa skyldigheler för verkschef som nu anges i förordningen
om revision vid revisionskontor kan behöva föras över till allmänna verkssladgan
(1965:600).

Anmärkningsförordningen (1961: 313) föreslås enligt
direktiven ses över i en senare etapp. Vissa justeringar i RRV s instruktion
kan därmed behöva göras.

Vi avser alt återkomma lill regeringen med förslag lill
den närmare utformningen av erforderliga författningsändringar.

31

Bilaga
3:1 1985/86:124

Kommittédirektiv

Den statliga redovisningsrevisionen Dir 1985:53

Beslut vid regeringssammaniräde 1985-12-05

Chefen för civildepartementet, statsrådet Holmberg, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för alt
se över vissa frågor om den statliga redovisningsrevisionen. Utredaren bör i en
första etapp föreslå de åtgärder som erfordras för alt riksrevisionsverkel
(RRV) fr, o, m, den i juli 1986 skall kunna överta hela ansvarel för den
statliga redovisningsrevisionen och föreslå hur omorganisationen skall
genomföras.

Nuvarande organisation m. m.

I den nuvarande organisation för den statliga
redovisningsrevisionen (prop. 1982/83:100 bil. 2 p. 12. FiU 11. rskr 247) finns
fr.o.m. den I juli 1983 tio revisionskonlor. Till del kommer revisonskontorel i
regeringskansliet, som inte omfattas av utredningsuppdraget. Varje
revisionskontor är knutet till en s.k, värdmyndighel, nämligen
kriminalvårdsstyrelsen, riksförsäkringsverket, vägverket, byggnadsslyrelsen,
tullverket, universitets- och högskoleämbetet, skolöverstyrelsen,
skogsstyrelsen, bostadsstyrelsen och kammarkollegiet.

Enligt förordningen (1980:718) om revision vid
revisionskontor (ändrad senast 1985:607) skall revisionskontoren granska
redovisningen vid statliga myndigheter i syfte atl bedöma om den är
rättvisande. Regeringen beslutar vilka myndigheters verksamhet som skall
granskas av varje revisionskontor.

Härutöver finns en revisionsbyrå vid försvarels cicilförvaltning.
Verksamheten regleras av förordningen (1983:276) om verksamheten inom
försvarsmakten (ändrad senast 1985:514).

Enligt den nuvarande ordningen anvisas och redovisas särkostnaderna
för revisionskontoren åtskilda frän varje värdmyndighets övriga medel. RRV har
i rapporten (1985:466) UtveckUngen av den statliga redovisnings-och
revisionsverksamheten redovisat revisonskontorens särkostnader. Den sammanlagda
budgeten för budgetåret 1985/86 uppgår till 25 546000 kr. Härtill kommer
utgifterna för revisionsbyrån vid försvarets civilförvaltning som enligt
aktuell internbudgel har budgeterats till 5461 000 kr.

32

Problem 1985/86: 124

I regeringens skrivelse (skr 1984/85:202. FiU 35. rskr
407) om den offentliga sektorns förnyelse uttalar jag bl, a, följande:

"Riksrevisionsverket (RRV) svarar i dag för tillsynen
av de statliga revisionskontoren och meddelar föreskrifter för
redovisningsrevisionen. RRV skall vidare tillse alt redovisningsrevisionen
bedrivs ändamålsenligt och i betryggande former,

I ett revisionskontors granskningsområde ingår vissa
myndigheter efler beslut av regeringen. Kontoret är administrativt knutet till
en av dessa myndigheter, den s.k. värdmyndigheten, som utövar arbetsgivarfunktionen
gentemot kontorels personal och svarar för administrativ service. Chefen för
kontoret utses dock av RRV i samråd med värdmyndigheten.

Det kan ifrågasättas om det är rationellt att ha ansvaret
för redovisningsrevisionen så splittrat som f. n. Betydande fördelar skulle
stå att vinna om det samlade ansvaret för denna verksamhet i stället lades på
RRV, som är centralt organ för revision och redovisning. Verksledningskommittén
(C 1984:04) behandlar denna fråga."

Verksledningskommittén framhåller i sitt betänkande (SOU
1985:40) Regeringen, myndigheterna och myndigheternas ledning att den nuvarande
organisationen med självständiga revisionskontor försvårar ett effektivt och
flexibelt utnyttjande av resurserna. Tjänstestrukturen inom kontoren, med de
begränsade befordringsmöjligheter som denna innebär, skapar enligt kommittén
problem att rekrytera kompetenta revisorer. Löneskillnaderna på
arbetsmarknaden gör det vidare svårt atl konkurrera om revisorer, i synnerhet ADB-kompetenta
sädana. Den ADB-revisionella kompelens, som under olika perioder byggts upp
vid vissa revisionskontor, har i flera fall visat sig ha slort attraktionsvärde
för den privata sektorn, säger kommittén.

Det förhållandel att revisionskontoren är kopplade till
värdmyndigheter gör det enligt kommittén också svårt att genomföra en helt
oberoende revision. Beroendet hänger samman med att värdmyndigheten utövar ar-betsgivartunktionen
i olika avseenden gentemot revisionskontorets personal,

Syslemet med fristående revisionskontor förhindrar enligt
kommittén ocksä en effektiv fördelning av revisionsresurserna över landet och
på olika områden, RRV:s övergripande tillsyn medger enligt kommittén inte en
sådan styrning och prioritering efter uppkommande behov,

Mol bakgrund av de problem som redovisats anser kommittén
att dagens resurser inom den statliga redovisningsrevisionen bör samordnas
bättre och därmed utnyttjas mer effektivt än vad som nu är fallet. Kommittén
föreslär därför att RRV fr,o,m, den 1 juli 1986 får ansvaret för redovisningsrevisionen
vid de statliga förvaltningsmyndigheterna och att de nuvarande
revisionskontoren går upp i RRV:s organisalion. Enligt kommittén bör en ulredning
tillsättas för alt behandla de organisatoriska konsekvenserna av denna
förändring och hur omorganisationen skall genomföras.

Verksledningskommitténs betänkande remissbehandlas för
närvarande. För alt en organisationsförändring skall kunna genomföras fr. o. m.
den 1

33

juli
1986 är del dock enligt min mening nödvändigt att bl. a. vissa formella
1985/86: 124 och administrativa frågor ses över. Jag föreslår därför att en
särskild utredare tillkallas för atl utreda dessa frågor utan att resultatet av
remiss- . behandlingen avvaktas.

Utredningsarbetet

Utredningens
arbete bör enUgt min mening bedrivas i två etapper.

I
den första etappen skall utredaren lämna förslag till hur organisationen för
redovisningsrevisionen bör inordnas i RRV. En utgångspunkt för arbetet bör
vara all organisationsförändringen skall ske inom tillgängliga resursramar saml
alt den regionala placeringen och den regionala omfattningen av nuvarande
resurser genomförs. Således bör främst de formella, budget- och redovisningsleknsika,
administrativa samt organisatoriska förutsättningarna för omorganisationen
utredas.

Särskilt
bör uppmärksammas hur den framtida relationen till nuvarande värdmyndigheter
bör regleras med hänsyn lill hittillsvarande stöd i form av disposition av
lokaler, administrativ service m. m.

Om
vägande skäl talar härför kan utredaren föreslå alt revisionsbyrån vid
försvarets civilförvaltning bör inordnas i RRV vid en senare tidpunkt eller t,
v. finnas kvar.

Utredaren
bör i avvaktan på den andra utredningsetappen föreslå övergångsvisa lösningar
vad avser instruktion m. m. för verksamheten.

Jag
avser att ätekomma till regeringen med förslag om tilläggsdirektiv för den
andra etappen efter del att remissbehandlingen av verksledningskommitténs
betänkande har avslutats. I den etappen bör bl. a ingå all göra en
genomgripande översyn av vissa bestämmelser inom området såsom förordningen om
revision vid revisionskonlor och förordningen (1961:313) om förfarandet i
anmärkningsmål samt överväga vissa frågor som har uppmärksammats i annat översyns-
och utredningsarbete.

Övrigt

Utredaren
bör både vid arbetets början och under arbetets gång informera berörda huvudorgansiationer
- och i förekommande fall berörd annan central arbetstagarorganisation med
vilken slalen har eller brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor
- och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter såvitt avser förhållandel
mellan staten och dess arbetstagare.

Utredaren
skall beakta kommittédirektiven (Dir 1984:05) till samtliga kommittéer och särskilda
utredare angående ulredningsförslagens inriktning.

Utredarnes
förslag vad avser den första etappen skall redovisas till regeringen senast den
31 januari 1986.

34

Hemställan 1985/86: 124

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar
chefen för civildepartementet

att
tillkalla en särskild utredare - som skall omfattas av kommittéförordningen
(1976:119) — med uppdrag att i en första etapp föreslå de åtgärder som
erfordras för att RRV fr.o.m, den I juli 1986 skall kunna överta hela ansvaret
för redovisningsrevisionen vid de statliga förvaltningsmyndigheterna och
föreslå hur omorganisationen skall genomföras,

att
besluta om sakkunniga, experter, sekreierare och annat biträdande åt utredaren.

Vidare
hemställer jag att regeringen beslular

atl
kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommittéanslag.

Beslut

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan,

(Civildepartementet)

35

Bilaga 3:2 198.5/86:124

Tjänsteförieckrung för revisionskonioren

Kriminalvårdsstyrelsen

revisionschef Ne 24-Ne 27

avdelningsdirektör

eller byrådirektör Ne 20- Ne 23

byrådirektör Nel8-Ne22 2 st

byråassistent eller

assistent Ne8-Ne 13

assistent eller

kontoritst/kontorsbiträde Ne4-Ne8 8

Riksförsäkringsverkel

revisionschef Chefslön

avdelningsdirektör

eller byrådirektör Ne 22-Ne 25 4 st

avdelningsdirektör

eller byrådirektör Ne 20- Ne 24

byrådirektör Nel6-Ne23 5 st

byrådirektör eller

förste byråsekreierare Ne 12-Ne 18 2 st

byråassistenl eller

assistent Ne8-Ne15 2 st

assistent
eller

kontorist/kontorsbiträde Ne4-Nel0 « 16

Vägverket

Tjänsterna - 9 st - är inte fast placerade utan följer
vägverkets principer inom ramen för verkets högstlönesystem 9,

Tullverket

revisionschef Ne 24-Ne 27

avdelningsdirektör

eller
byrådirektör Ne 19-Ne 23

byrådirektör Nel7-Ne22

byrådirektör
eller

förste byråsekreierare Ne 13-Ne 19 4 st

byråassistenl
eller

assistent Ne7-Ne 14

assistent
eller

kontorisl/konlorsbiträde Ne 4-Ne 8 :S 9

Exkl, av vägverket finansierade tjänster 36

Byggnadsstyrelsen'

revisionschef

avdelningsdirektör

eller
byrådirektör

byrådirektör,

förste
byråsekreterare,

byråsekreterare,

assistent

Ne26-Ne30

Ne 22-Ne 25 4 st Ne 4-Ne 21 3 sl

1985/86:
124

Universitets- och högskoleämbetel

revisionschef avdelningsdirektör eller byrådirektör
avdelningsdirektör eller byrådirektör byrådirektör eller förste byråsekreierare
byråassistenl eller assistent assistent eller kontorisl/konlorsbiträde

Ne26-Ne31

Ne 23-Ne
26 3 sl

Nel8-Ne23 6 sl

Ne 13-Ne
19 2 st

Ne8-Ne 14

Ne 4-Ne 8 14

Skolöverstyrelsen

revisionschef avdelningsdirektör eller byrådirektör
byrådirektör byrådirektör eller förste byråsekreterare

byråassistent eller assistent

Ne 26-Ne 30

Ne 21-Ne 24 3 st

Nel7-Ne22 4 st

Ne 13-Ne 19 5 st

Ne7-Nel4 3 st

16

Skogsslyrdsen

revisionschef avdelningsdirektör eller byrådirektör
byrådirektör byrådirektör eller förste byråsekreierare byråassistent eller
assistent assistent eller kontorisl/konlorsbiträde

Chefslön

Ne 25

Nel7-Ne24 4 st

Ne 13-Ne
19 3 st

Ne7-Nel4 2 st

Ne 4-Ne 9 12

Exkl, av
byggnadsstyrelsen finansierade tjänster

37

Bosiadssiyrelsen 1985/86:124

revisionschef Ne 24-Ne 27

avdelningsdirektör Ne 19-Ne 23 2 st

byrådirektör Nel7-Ne22 2 st

byrådirektör eller

förste byråsekreterare Ne 13-Ne 19 3 st

byråassistent eller

assistent Ne7-Nel4 3 st 11

Kammarkollegiel

revisionschef Ne 26-Ne 31

avdelningsdirektör

eller byrådirektör Ne 21-Ne 24 2 st

avdelningsdirektör

eller byrådirektör Ne 19-Ne 23

byrådirektör Nel7-Ne22 4 st

byrådirektör eller

förste byråsekreierare Ne 13-Ne 19 4 sl

byråassistenl eller

assistent Ne7-Nel4 2 st

assistent eller

kontorisl/konlorsbiträde Ne 4-Ne 8 15

Försvarels
civilförvaltning

byråchef

N 26-N 30

avdelningsdirektör

N 22-N 25

4sl

avdelningsdirektör

HN25

byrådirektör

HN22

7 st

förste
revisor

HN22

3sl

revisor

HN22

öst

revisor

HN 15

assistent

HN 12

3 st

26

Bilaga
4 1985/86:124

Sammanfattning av remissyttrandena över RK-utredningens
betänkande (Ds C 1986:1) Den statliga redovisningsrevisionen

1 Remissinstanserna

Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av kriminalvårdsstyrelsen,
överbefälhavaren (ÖB), försvarels civilförvaltning (FCF), försvarets
rationaliseringsinstitut (FRI), riksförsäkringsverkel, vägverket, byggnadsstyrelsen,
tullverket, universitets- och högskoleämbetet, skolöverstyrelsen,
skogsstyrelsen, bostadsslyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV),
kammarkollegiet, revisionskonloret vid kriminalvårdsstyrelsen,
revisionskontoret vid vägverket, revisionskoniorei vid byggnadsslyrelsen, revisionskonloret
vid universitets- och högskoleämbetet, revisions-kontoret vid
skolöverstyrelsen, revisionskontoret vid skogsstyrelsen.

2 Remissyttrandena 2.1 Ansvarsfrågan m. m. Civila statsförvaltningen

Flertalet
remissinstanser tillstyrker utredningens förslag alt RRV övertar hela ansvaret
för den statliga redovisningsrevision och all revisionskontoren inordnas i RRV:s
organisalion fr. o. m. den I juli 1986.

Byggnadsslyrelsen
menar dock att del kan finnas risk atl den föreslagna nya organisationen inte
kan tillgodose styrelsens behov av löpande redovisningsrevision och utifrån
denna också en granskning av ändamålsenligheten i och tillämpningen av rutiner
etc. samt vidare en bedömning av verkets system för planering, budgetering och
uppföljning m. m.

Även
riksförsäkringsverket och vägverket understyrker behovet av in-ternrevisionella
resurser.

Försvaret

ÖB
framhåller all skillnaderna mellan försvarsmaktens ekonomisystem och den övriga
statsförvaltningens är omfattande. För den externa räkenskapsrevisionen måste
således även fortsättningsvis ställas krav pä försvarsspecifika kunskaper. Mol
denna bakgrund är det inte rationellt all särskilja resurserna för extern
räkenskapsrevision från inlernrevision. ÖB delar således inte utredningens
slutsats beträffande rationaliteten i den totala revisionsverksamheten i
händelse av den föreslagna organisationsändringen. Strävan till renodling och
oberoende avseende extern revision kan emellertid bedömas uppväga detla.

FRI tillstyrker förslagel
all revisionsbyrån vid försvarets civilförvaltning

inordnas i RRV. FRI understryker dock att den redovisningsrevision som 39

avser
försvaret bör hållas samlad till en enhet och alt denna enhet bör vara
1985/86: 124 lokaliserad till Karlstad.

FCF
avstyrker förslagel och föreslår all regeringen inte nu beslutar om en
överföring av revisionsbyrån tUl RRV, utan först uppdrar åt FCF atl • närmare
utreda behovet och utformnigen av resurser för intern revision inom försvaret.

RRV
framhåller att det från verkets synpunkt är en fördel om revisionsbyrån vid FCF
kan inordnas i RRV:s organisation i samband med den övriga omorganisationen den
1 juli 1986.

2.2 Omorganisationens resursmässiga konsekvenser m. m.

Flertalet
remissinstanser tillstyrker förslaget ätt värdmyndigheterna åläggs skyldighet
alt under budgetåret 1986/87 hälla med lokaler och svara för service likvärdig
den som lämnas under innevarande budgetår. Bostadsslyrelsen anser dock atl RRV
redan fr, o, m, den 1 juli bör tilldelas medel för sådana kostnader,

I
fråga om överföring av medel från värdmyndigheterna delar inte vägverket och byggnadsslyrelsen
utredningens bedömning. Enligt vägverket måste verksledningen för prövning av effektivilelet
och intern kontroll samt för speciella utredningar förfoga över ell av
verksamheten oberoende organ. För dessa uppgifter svarar i dag älta av revisionskontorels
revisorer. Utredningens förslag all även medel molsvarande dessa tjänster överförs
till RRV innebär därför enligt vägverket en förstärkning av resurserna för den
nya externa revisionsorganisationen på vägseklorns bekoslnad, Byggnadsslyrelsen
framhåller att fyra och inte tvä tjänster vid revisionskontoret avser internrevisionellt
stöd åt byggnadsstyrelsen. Utredningens uppgifter i dessa delar bör därför
ändras,

RRV
godtar utredningens bedömning av medelsbehovet för 1986/87. Verket erinrar
samtidigt om att utredningen inte tar ställning till behovet av resurser för
att höja ambitionsnivån när det gäller redovisningsrevisionen.

40

Innehållsförteckning 1985/86:124

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

1
Inledning ........................................................ 2

2
Föredraganden ................................................. 3

2.1
Allmänna utgångspunkter ............................... 3

2.2
Ansvarel för den statliga
redovisningsrevisionen 3

2.3
Organisationen av den statiiga
redovisningsrevisionen 5

2.4
Omorganisationens resursmässiga
konsekvenser 6

2.5
Anslagsfrågor för budgetåret
1986/87 ............. 8

3
Hemställan .................................................... 10

4
Beslut .......................................................... 10

Bilaga
1 Utdrag ur verksledningskommitléns belänkande (SOU

1985:40) Regeringen, myndigheterna och myndigheternas

ledning vad avser den statliga redovisningsrevisionen (s.

82-86 och 213) ..................................... 11

Bilaga
2 Sammanfattning av remissyttrandena över verkslednings

kommitténs betänkande (SOU 1985:40) Regeringen, myn

digheterna och myndigheternas ledning vad avser den stat

liga redovisningsrevisionen ....................... 16

Bilaga
3 RK-utredningéns belänkande (Ds C 1986:1) Den statliga

redovisningsrevisionen
............................. 19

Bilaga
4 Sammanfatining av remissyttrandena över RK-utredning

ens betänkande (Ds C 1986:1) Den statliga redovisnings

revisionen ............................................. 39

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 41