Prop. 1985/86:125

Regeringens proposition 1985/86:125

med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1985/86

Prop. 1985/86: 125

Regeringen
föreslår riksdagen atl anta de förslag som har lagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 13 mars 1986.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten
för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till ca 1 065 milj. kr.
De största anslagen går till särskilda insatser i Malmöregionen och i
Bergslagen inom utbildnings-, arbetsmarknads- och industridepartementets
verksamhetsområden samt till byggnadsarbeten inom justitiedepartementets
verksamhetsområde, energibesparande ålgärder i statliga byggnader och till
Vattenfall för förvärv av vallenkrafttillgångar.

I
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 125

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 13 mars 1986 Prop. 1985/86: 125

Närvarande:
statsministern Carisson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist

Föredragande:
slalsminislern Carisson och statsråden Feldt, Wickbom, Andersson, Sigurdsen, Hulterström,
Bodström, Lundkvist, Leijon, Gradin. Gustafsson, Peterson, Dahl

Proposition med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1985/86

Statsrådet
Feldt anför:

De
anslag som riksdagen har anvisat sedan statsbudgeten för budgetåret 1985/86
fastställdes har uppförts på tilläggsbudget I (FiU 1985/86:9. rskr 105),
Regeringen har i prop, 1985/86: 101 föreslagit riksdagen att bifalla vissa
anslag på tilläggsbudget II, Regeringen har vidare i prop, 1985/86:82 föreslagit
riksdagen att 30 milj, kr, anvisas för bidrag till idrottsföreningar för vissa
arbetsgivaravgifter. I prop. 1985:86:91 har regeringen föreslagit riksdagen alt
240 milj. kr. anvisas lill statens vatlenfallsverk och i prop. 1985/86: 102
föreslås alt riksdagen anvisar 150 milj. kr. till vissa åtgärder för
omställning av energisystemet. I prop, 1985/86: 120 föreslår regeringen att
riksdagen anvisar I 810 milj, kr. till Svenska Varv AB samt inlösen av skuldebrev
till Svenska Varv. De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas bör
sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggsbudget III
lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Statsråden
föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m. på
tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86. Anförandena redovisas
i underprotokollen för respektive departement.

Statsrådet
Feldt avslutar: ■ Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att
besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86 och vidta övriga åtgärder i enlighet med de förslag som föredragandena
har lagt fram.

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anla de förslag som föredragandena lagl
fram.

Regeringen
beslutaratt de anföranden som redovisas i underprotokollen och en
sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen
som bilagor 1-11.

Bilaga I Prop.
1985/86: 125

Justitiedepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1986 Föredragande: statsrådet
Wickbom

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86

Andra huvudtiteln

B. PoHsväsendet

[1] B 9. Byggnadsarbeten för polisväsendet

1
statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett
reservationsanslag om I 000 kr. (prop. 1984/85:100 bil. 4, JuU 29, rskr, 271),
Anslagets storlek är beräknat pä erfarenhelsmässiga grunder med utgångspunkt
från ingående reservation och medelsbehovet för de aktuella byggnadsprojekt som
är uppförda i investeringsplanen under anslaget. Det faktiska medelsbehovet
blir sedan elt resultat av lidpunkten för byggstart, fakturering från
entreprenören och andra förändringar i betalningsströmmarna, I
anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 samt i en komplettering till
denna anmälde byggnadsstyrelsen att ytterligare medel behövdes för innevarande
budgetår. Byggnadsstyrelsen har senare i en kompletterande skrivelse beräknat
del ytterligare medelsbehovet till 20 milj, kr.

Föredragandens
överväganden

I
årets budgetproposition 1985/86:100 bil. 4 (s, 76) anmälde jag att jag avsäg
att återkomma lill frågan om ytterligare anslag för budgetåret 1985/86 i
samband med förslag till tilläggsbudget 111, Med hänsyn till det faktiska medelsbehovet
under innevarande budgetår föreslår jag att begärda 20 milj, kr, anvisas pä
tilläggsbudget.

Hemställan

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att
till Byggnadsarbeten för poUsväsendet på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 20000000 kr.

E.
Kriminalvården

[2] E 7. Byggnadsarbeten för kriminalvården

I
statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört elt
reservationsanslag om 10 milj. kr. (prop. 1984/85:100 bil. 4, JuU 36, rskr.
342). Anslagel är beräknat på erfarenhelsmässiga grunder med utgångspunkt från
ingående reservation och medelsbehovet för de aktuella byggnadsprojekten som är
uppförda i investeringsplanen under anslaget. Det faktiska medelsbehovet blir
sedan ett resultat av tidpunkten för byggstart, fakturering från entreprenören
och andra förändringar i betalningsströmmarna. I anslagsframställningen för
budgetåret 1986/87 anmälde kriminalvårdsstyrelsen all ytteriigare medel
behövdes för innevarande budgetår.

Föredragandens
överväganden

Med
hänsyn lill det faktiska medelsbehovel under innevarande budgetår föreslårjag
att 26 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Byggnadsarbeten för kriminalvården på tilläggsbudget III lill
statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 26000000
kr.

Bilaga 2 Prop.
1985/86:125

Utrikedepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammaniräde den 13 mars 1986 Föredragande: statsrådet
Andersson

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86

Tredje huvudtiteln

A. Utrikesdepartementet

[1] A 10. Kommittéer m.m.

På
delta anslag har i statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisats ett reservationsanslag
av 4635000 kr. Den utredningsverksamhet som bekostas från anslaget har under
budgetåret blivit mer omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förulses
vid anslagsberäkningen hösten 1984. De oförutsedda anslagsbehoven hänför sig bl.a.
till det fortsatta arbetet inom utredningen om samband mellan nedrustning och
utveckling samt utredningen om Sveriges Radios utlandsprogram, som tillsattes i
januari 1985 och som inte kostnadsberäknades hösten 1984.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all
lill Kommittéer m.m. pä tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 1 750000 kr.

F. Diverse

[2] F 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI)

På
detta anslag har i statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisats ell reservationsanslag
av 14500000. En ny chef för institutet har utnämnts av regeringen. Denne kommer
att inleda tjänstgöring på institutet den 1 maj 1986 och under en period av fem
månader samtjänstgöra med den avgående chefen för inslilutet, varav två
månader infaller under detta budgetår. Extrakostnaderna beräknas för detla
budgetår till 150000 kr.

Hemställan - Prop. 1985/86: 125

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag lill Slockholms internationella fredsforskningsinsii-tul (SIPRI) på
tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 150000 kr.

Bilaga 3 Prop,
1985/86:125

Socialdepartementet '

Utdrag
ur protokoll vid regeringsammanlräde den 13 mars 1986 Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1985/86

Femte huvudtiteln

E. Hälso- och sjukvård m. m.

E 18. Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings-och
rationaliseringsinstitut

På
detta anslag har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats etl anslag
av 18,6 milj. kr.

Föredragandens
överväganden

Staten
och Landslingsförbundet har träffat en överenskommelse om finansiering av
Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri)
åren 1984-1986. Enligt denna skall bl.a. staten svara för bidrag med 18,9 milj.
kr. för år 1985 och 21 milj kr. for är 1986. Som jag anförde vid min anmälan av
detta anslag för budgetåret 1986/87 (prop. 1985/86: 100 bil. 7, s. 100) innebär
detta alt belastningen på anslaget kan förväntas bli 19950000 kr. under
budgetåret 1985/86. Jag återkommer nu till denna fråga.

Eftersom
lill Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut
för budgetåret 1985/86 anvisats ett anslag av 18,6 milj. kr. behöver ytteriigare
1350000 kr. anvisas till detta ändamål för innevarande budgetår.

Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all
till anslagel Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för
budgetåret 1985/86 anvisa ell anslag av I 350000 kr.

Bilaga 4 Prop.
1985/86:125

Kommunikationsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1986 Föredragande: statsrådet
Hulterström

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86

Sjätte huvudtiteln

A. Kommunikationsdepartementet m. m.

[1]A2. Kommittéer m. m.

Under
anslagel A 2. har i statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisats ett reservationsanslag
på 4,2 milj. kr. Vid ingången av budgetåret fapns på anslagel en reservation på
544743 kr. Under budgetåret 1985/86 har utredningsverksamheten blivit mer
omfattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslagsberäkningen
hösten 1984. Jag räknar nu med etl ytteriigare medelsbehov på 430000 kr. Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all
lill Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 430000 kr.

B. Vägväsende

[2] Vägverket

ADB-frågor

Vägverket
har i en skrivelse den 4 februari 1986 redovisat vissa ADB-frågor och i
anslutning härtill hemställt om regeringens medgivande alt få förvärva aktier i
etl bolag för utbildning inom ADB-området.

Vägverket
har all vid fullgörandet av sina arbetsuppgifter söka tillvarata de
rationaliseringsmöjligheter som kan finnas i syfte att öka säkerheten, snabbheten
och servicen. Användande av ADB-leknik tjänar dessa syften. Redan i dag är
därför ADB-användningen utbredd inom vägverket. Med statskontorets hjälp pågår
även anskaffning av ny ADB-utrustning i form av en så kallad konceptupphandling
för framlida avrop. Upphandlingen omfattar flerarbetsplatsdatorer,
datorarbetsplatser, datakommunikations-nät, basprogramvara saml standardsystem
för datahantering och dokumenthantering (s. k. kontorsautomation).

För
ett effektivt utnyttjande av såväl den ADB-utrustning som i dag Prop. 1985/86:
125 finns i vägverket som den utrustning som avses anskaffas fordras omfattande
utbildningsinsatser. Elt stort anlal anställda i verket på såväl central,
regional som lokal nivå förväntas använda ADB. Dessa personer behöver genomgå
dels en grundläggande utbildning, dels en återkommande vidareutbildning med
hänsyn till de förändringar som kan anlas uppstå inom tekniken i fråga.

Stor
del av denna utbildning kan äga rum pä regional nivå. Av praktiska skäl,
däribland atl viss utrustning endast kommer atl finnas tillgänglig på central
nivå, måste dock också en omfattande utbildning föriäggas till Boriänge där
vägverkets huvudkontor finns. Kontoret saknar dock egna lokaler för denna
utbildning. Vägverket måsle därför lösa lokalfrågan för atl utbildningen över
huvud tagel skall kunna komma lill stånd.

Utbildningscenter

Samtidigt
som delta lokalbehov uppstått för vägverket har Borlänge kommun tagit
initiativ till etablerande av ett utbildningscenter för ADB i Dalarna. Av den
utredning som kommunen låtit utföra framgår att utbudet av kvalificerad ADB-ulbildning
inom regionen är mycket begränsat, Elt flertal förelag och organisationer står
därför i begrepp att skaffa sig egna basresurser för utbildning. Genom
tillskapande av ett utbildningscenter skulle de slippa att göra dessa dyrbara
investeringar. Centret skall nämligen ha lill uppgift atl tillhandahålla
utbildningsresurser i form av lokaler, ADB-utrustning, programvara och lärare.
Således talar såväl ekonomiska som rationella motiv för elt sådant
resurscenter.

Även
de företag och organisationer som inte koslnadsmässigt kan bära en investering
i ADB-hjälpmedel men som har nytta av ADB-stöd för sin verksamhet skall kunna nyilja
utbildningscenlret.

Det
skall ocksä, enligt utredningens förslag, bli möjligt för företag som överväger
atl skaffa ADB-hjälpmedel - men som saknar tidigare erfarenhet och kunskaper -
att utnyttja centret för att praktiskt pröva olika alternativ. Härigenom skulle
det aktuella företaget få underlag för beslut om vilken funktion det tilltänkta
ADB-slödel skall ha.

Det
skall understrykas alt utbildningscentret enbart skall tillhandahålla vissa
resurser för utbildning inom ADB-området. Avsikten är således inte att centret
skall tillhandahålla och ansvara för viss utbildning. I stället får var och en
som utnyttjar centrets resurser ta ansvaret för utbildningens innehåll.

Formen
för utbildningscentrets verksamhet

Flertalet
av dem som visat intresse för centret har ansett alt verksamheten bör bedrivas
på affärsmässig grund. Del har dä ansetts fördelaktigt att verksamhelen drivs
inom en väl avgränsad ekonomisk enhet. Vidare bör beslut kunna fallas snabbt,
vilket underiättar en anpassning till de varierande behov som centrets nyttjare
kan ha. Dessutom är det angeläget att det finns elt regelsystem att handla
efter i olika tänkbara situationer. Med

ti Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 125

hänsyn till atl del rör sig om affärsverksamhet som kommer
att bedrivas Prop. 1985/86: 125

under marknadsmässiga villkor har föreslagits att
aktiebolagsformen bör

väljas.

Vägverkets medverkan

Genom atl vägverket förvärvar aktier i bolaget får verket
tillgång till de resurser, främst i form av lokaler, som bolaget avser erbjuda
sina ägare. Härigenom skapas möjligheter för verket att på etl ekonomiskt och
administrativt fördelaktigt sätt lösa de lokalproblem som inledningsvis
beskrivits.

Vägverket avser även all låta bolagels övriga ägare och
andra som tar bolagets resurser i anspråk, nyttja mot skälig ersättning den ADB-utrustning
och de resurser i övrigt inom förevarande område som vägverket disponerar.
Härigenom främjas etl effektivt kapacitetsutnyttjande. Vägverkets delägarskap
bör således även gynna bolagets affärsidé, vilket torde gagna utvecklingen i
Borlängeregionen.

Vägverket föreslår därför i sin skrivelse att verket ges
rätt atl förvärva aktier i bolaget.

Uppgifter om bolaget

Bolagets uppgift skall vara att tillhandahålla lokaler,
maskiner, programvaror och utbildningsresurser för utbildning inom ADB-området.
Som tidigare påpekats skall bolaget inte erbjuda någon utbildning. Ansvaret för
denna får åvila var och en som nyttjar bolagets resurser. Härigenom kommer
bolaget inte alt konkurrera med de företag som i dag ebjuder utbildning inom
det aktuella området.

Förutom vägverket har fem förelag/organisationer anmält sitl
intresse alt förvärva aktier i bolaget. Aktiekapitalet föreslås utgöra lägst
240000 kr, och högst 600000 kr. Vid bolagets bildande skall aktiekapitalet
uppgår till 240000 kr,, fördelat på 240 aktier om vardera 1000 kr. Var och en
av aklietecknarna avser atl förvärva en lika stor aktiepost.

Aktieägarna skall reglera samarbetet inför
bolagsbildningen och vid handhavandet av verksamheten i bolaget. Enligt det
förslag lill avtal som föreligger är parterna eniga om att uppkommande vinster
inte skall fördelas utan atl dessa vinster i stället skall användas för konsolidering
och utveckling av bolaget. Aktieförvärven i bolaget sker således inte i vinst-eller
spekulationssyfte utan ägandet skall i stället vara alt betrakta som en
intresseandel i en gemensamt uppbyggd utbildningsresurs.

Bolagets firma skall vara Dala-Källan Aktiebolag.
Styrelsen skall ha sitt säte i Borlänge och varje delägare skall ha en plats i
styrelsen.

Vidgade möjUgheter för vägverket att bedriva försäljnings-
och uppdragsverksamhet

1 en skrivelse den 24 september 1985 har vägverket
hemställt om ändring

av förordningen (1967:258) med instruktion för vägverket. Motiven för

vägverkets förslag är följande. Verket investerar betydande belopp i lek- 'O

niska
produkter som utvecklas för interna behov. Del är därför en stark Prop.
1985/86: 125 önskan från vägverket att kunna täcka i vart fall en del av dessa
utvecklingskostnader genom försäljning, uihyrning eller rätt för utomstående
alt tillverka eller försälja sådana produkter.

Vidare
förekommer inom verket vissa tillfälliga resursöverskott, vilka skulle kunna
utnyttjas bättre. Detta gäller framför allt för verkels byggnadsorganisation.
Vägverket får i dag biträda kommuner och enskilda med utlåtanden,
undersökningar eller andra arbeten om det är av allmänt inlresse för vägväsendet.
Vägverket föreslår nu atl verkets uppdragsverksamhet får utvidgas till atl även
avse byggnadsverksamhet som är likartad vägbyggnadsverksamheten. Som elt
exempel på ett sådant utvidgat verksamhetsområde nämner vägverket byggandet av
landningsbana på en flygplats.

Föredragandens
överväganden

Jag
finner att övertygande skäl talar för att vägverket genom den lösning som verkel
presenterar i sin skrivelse skall kunna genomföra den omfattande
utbildningsinsats som nu förestår inför den fortsatta utvecklingen på ADB-området.
Den lösning på utbildningsproblemet som vägverket föreslår skall även syfta lill
att vid behov ge elt ulbildningsslöd lill andra statliga myndigheter i Falu-/Borlängeregionen.
Det är dessulom regionalpolitiskt viktigt att verkel på elt aktivt sätt deltar
i samhällsutvecklingen i regionen.

Statens
institut för personalutveckling (SIPU) och statskontoret bör ges möjlighel atl
på nära håll ta del av vägverkels och regionens erfarenheter av den föreslagna
verksamheten.

Jag
föreslär att vägverket ges möjlighet att förvärva aktier i Data-Källan AB
intill ell belopp av högst 100000 kr. Medel för förvärvet bör enligt min mening
las från anslagel B2. Drift av statliga vägar.

Det
bör ankomma på regeringen alt lämna vägverket närmare föreskrifter för
förvärvet. I denna fråga har jag samrått med statsråden och cheferna för
finans-, civil- och industridepartementen.

Ett
godkännande av det förslag som vägverket för fram i fräga om dels försäljning m.m,
av tekniska produkter, dels en utvidgning av uppdragsverksamheten till alt
även avse byggande som inte ingår i vägverkets väghållningsansvar torde inte
omfattas av regeringens befogenheter. Jag delar vägverkels uppfattning alt
verket bör ha rätt att utvidga sin verksamhet enligt förslaget. Enligt min
mening bör dock med tekniska produkter i vägverkets framställan inte avses ADB-produkter,
En viktig förutsättning är dock att verket beträffande sådana uppdrag som
frågan gäller uppträder hell affärsmässigt och alt samtliga kostnader för
verksamheten täcks.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

I,
atl medge alt vägverket får förvärva aktier i Data-Källan AB

för ett belopp av högst 100000 kr,, 11

2, att
medge att kostnaderna för förvärvet får belasta anslaget Prop. 1985/86: 125

Drift av statliga vägar,

3. atl
medge att vägverkets verksamhetsområde får utvidgas i

enlighel med vad jag nu har förordat.

H. Telekommunikationer

[3] Televerket

Regeringens
förslag till insatser i Malmöregionen till följd av avvecklingen av handelsfartygsproduklionen
vid Kockums AB har redovisats i prop. 1985/86:120 om vissa varvsfrågor m. m.
Insatserna omfattar bl. a. att televerket föreslås få särskild kompensation
för att tidigarelägga olika anläggnings-, service- och underhållsarbeten för
att förbättra framkomligheten i telenätet och för all förbättra verkets service
även i andra avseenden. Sammantaget beräknas åtgärderna ge sysselsättning ål etl
50-lal personer från mitten av år 1986.

Utbildning
av personalen, som successivt kommer att ingå i televerkets vanliga organisalion,
beräknas kosta 3 milj. kr. Drifl-, ränte- och avskrivningskostnaderna i
samband med tidigareläggningen beräknas till 5 milj. kr. Jag föreslär alt
televerket kompenseras för dessakostnader genom att statens avkastningskrav pä
verkets statskapital tillfälligt sänks med 8 milj, kr. De medel som televerket
skall inleverera till statsbudgeten hösten 1986 bör reduceras med delta belopp.
Riksdagens medgivande härtill bör inhämtas.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl
bemyndiga regeringen atl medge alt kravet på avkastning pä televerkels
statskapital sänks med 8 milj. kr, på det sätt som jag har förordat.

K. Övriga ändamål

[4] K 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut.

Riksdagen
beslöt (prop. 1984/85: 143, JoU 32, rskr 298) våren 1985 att verksamhelen vid fiskeristyrelsens
hydrografiska laboratorium fr, o,m. den 1 juli 1985 skulle föras över till SMHl:s
ansvarsområde. Denna organisationsförändring skulle enligt den ulredning som
låg lill grund för regeringens proposition medföra besparingar för statsverket
på ca 500000 kr. För atl finansiera SMHLs utgifter för laboratoriets verksamhet
tillfördes anslaget K 2. I 445000 kr. varvid hänsyn togs lill den beräknade
besparingen.

SMHI
har sedermera analyserat laboratoriets verksamhet, personal och

ekonomi närmare. Institutet har därvid beräknat behovet av bidragsmedel

för verksamheten under budgetåret 1985/86 till 1 845000 kr. Detta anslags- 12

behov inkluderar koslnader
för löner som varit för lågt beräknade samt Prop. 1985/86: 125 kostnader för
överlidsuttag som inte medtagits i den ursprungliga budgeten. Dessutom har SMHI
haft engångskostnader i samband med omorganisationen på 50000 kr. SMHI har
därför i en skrivelse den 23 januari 1986 till regeringen hemställt om en
utökning av anslaget med 450000 kr.

Efler
utredning enligt förordningen (1982: 136) om handläggning av vissa personalfrågor
i statlig verksamhet utmed rikels kuster beslöt regeringen den 7 februari 1985 atl
åretruntbemanning skall upprätthållas på Gotska Sandön och Stora Karlsö.
Beslutet innebär att bl. a, SMHI skall svara för kostnaderna för bemanningen.
Kostnadsfördelningen bland berörda myndigheter gäller även investeringar för
gemensamma ändamål.

SMHI
har beräknat atl kostnadsfördelningen innebär att institutets driftkostnader
för fortsatt åretruntbemanning ökar med 50000 kr, till 250000 kr. Dessutom
beräknas SMHLs del för investeringar i bl, a, branddamm och fordon på Golska
Sandön under innevarande budgetår uppgå till 110000 kr, SMHI har därför i en
skrivelse till regeringen den 20 januari 1986 hemstäUl alt anslaget K2,
tillförs 160000 kr. Beräkningarna baseras pä en preliminär bedömning av 1985/86
års kostnader. Enligt institutet kommer de berörda myndigheterna att göra en
slutlig bedömning av kostnaderna senare under året.

Föredragandens
överväganden

Eftersom
riksdagens beslut om överföring av fiskeristyrelsens hydrografiska
laboratorium trädde i kraft redan den Ijuli 1985 har jag förståelse för SMHI:s
svårigheter atl klara besparingsmålet på etl år. Det får anses rimligl atl
medge en viss övergångstid. Behovel därav förutsågs för övrigi redan i samband
med överföringsbeslutel. Anslagel beräknades dock, i avsaknad av tillräckligt
beräkningsunderlag, med utgångspunkt från atl hela besparingen på 500000 kr.
kunde realiseras redan från överföringstidpunkten. Nu föreligger elt bättre
underlag för att bedöma kostnadsbilden. Med hänsyn lagen till delta och till
att vissa omprioriteringar eller besparingar bör kunna göras anserjag alt SMHI
bör anvisas ytterligare 400000 kr.

Jag
anser vidare att SMHI bör anvisas 160000 kr. för att täcka merkostnaderna för
den fortsatta årelrunlbemanningen vid Gotska Sandön och Stora Karlsö. Del bör
ankomma på regeringen alt närmare bestämma om disponeringen av beloppet när de
definitiva kostnaderna är kända.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt
till Bidrag lill Sveriges meteorologiska och hydrologiska instilui på
tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa elt
reservationsanslag på 560000 kr.

13

Bilaga
5 Prop. 1985/86:125

Finansdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammaniräde den 13 mars 1986 Föredragande: statsrådet
Feldt

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86

Sjunde huvudtiteln

D. Vissa centrala myndigheter m. m.

D 15. Energibesparande åtgärder i statliga byggnader

I
statsbudgeten för innevarande budgetär har under denna anslagsrubrik anvisats elt
nytt reservationsanslag av 50000000 kr. Under budgetåret får byggnadsstyrelsen
fatta beslut om energibesparande älgärder i statliga byggnader inom en ram av
75000000 kr. Byggnadsslyrelsen handhar medlen till energibesparande åtgärder i
statliga byggnader exkl. affärsverksbyggnader och byggnader tillhöriga
statliga bolag och fördelar dessa till de olika lokalförvallande myndigheterna.

Medel för dessa ändamål har t.o.m. budgetåret 1984/85 anvisats under elfte
huvudtitelns reservationsanslag Bidrag lill energibesparande ålgärder inom
bostadsbeståndet m.m.

Byggnadsstyrelsen
hade fr.o.m. budgetåret 1973/74 l.o.m, budgetåret 1984/85 beslutat om energibesparåtgärder
lill en sammanlagd kostnad om 555 milj. kr. vilket överensstämmer med lämnat
beslutsutrymme. Härav utgör 235 milj. kr, koslnader för åtgärder som utförts
eller utförs av andra fastighetsförvaltande myndigheter.

Den
30 juni 1985 hade 80 milj. kr. för tidigare beslutade åtgärder ej utbetalats
beroende på att andra fastighetsförvaltande myndigheter inte rekvirerat medel i
förväntad omfattning och försenat betalningsutfall. På grund härav beräknas
medelsförbrukningen innevarande budgetår öka från tidigare beräknade 50 milj.
kr. till totalt 90 milj. kr. Ytteriigare 40 milj. kr. behöver således anvisas
för ändamålet.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all
lill Energibesparande åtgärder i statliga byggnader på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 40000000
kr.

14

Bilaga 6 Prop.
1985/86:125

Utbildningsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde 13 mars 1986 Föredragande: statsrådet Bodslröm

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86

Åttonde huvudtiteln

C. Vuxenutbildning

[1] C 5. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m.

Genom
beslut den 25 maj 1973 meddelade Kungl. Maj:l vissa bestämmelser om
undervisning för invandrare i svenska språket m. m. Enligt bestämmelserna
utgår statsbidrag för bl. a. verifierade kostnader för ledararvode.

Enligt
avtal mellan FolkbUdningsförbundel och Svenska facklärarförbundel om löne- och
anställningsvillkor för cirkelledare för perioden den 1 juU 1984-den 31
december 1985 skall fr.o.m. den I januari 1986 de fr. o. m. den I januari 1985
utgående lönebeloppen höjas med det procenttal som blir del totala utfallet av
löneutvecklingsgarantin för 1985 i avtal om löner 1984-1985 för statstjänstemän
m.fl.

FolkbUdningsförbundel
har i en skrivelse anmäll att lönebeloppen för cirkelledarna med anledning
härav räknats upp med 1,3 procent fr.o.m, den 1 januari 1986.
Folkbildningsförbundet anhöll om att statsbidraget till siudieförbunden
räknades upp för att kompensera siudieförbunden för de ökade kostnaderna.

Regeringen
har genom förordning den 20 februari 1986 medgett att statsbidraget per
studietimme får ulgå med ett belopp söm varierar mellan 182 kr. 30 öre och 206
kr. 90 öre för lagbunden undervisning och mellan 165 kr. 95 öre och 190 kr. 55
öre för övrig undervisning. Av beloppen får högst ett belopp som varierar
mellan 88 kr, 85 öre och 113 kr. 45 öre per studietimme avse ledararvode. Detta
innebär en ökning av statsbidraget per studietimme som varierar mellan 1 kr. 15
öre och 1 kr. 45 öre beroende på cirkelledarnas anställningstid. Den gjorda
bidragsförändringen kan beräknas medföra ett ytteriigare medelsbehov under
delta anslag om ca 0,4 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Regeringen
bör inhämta riksdagens godkännande av den beslutade höj

ningen av bidragsbeloppen. Förhandlingar mellan Folkbildningsförbundet

och Svenska facklärarförbundel om nya löne- och anställningsvillkor för

cirkelledare i svenska med samhällsorientering för liden den 1 januari-den

30 juni 1986 pågår f.n. Resultatet av förhandlingarna kan komma alt '5

medföra
behov av förbättrade statsbidrag till studieförbunden för att täcka Prop.
1985/86: 125 kostnaderna för ändrade arvoden till cirkelledarna samt för lönebikostnader.
Jag finner det angeläget att de höjda statsbidragen lill studieförbunden utgår
så fort som möjligt efter det att nya avtal slutits. Studieförbunden får i annal
fall först i efterhand kompensation för de koslnader det nya avtalet kan komma
att medföra. Härigenom får studieförbunden en hård belastning på sin
likviditet.

Regeringen
bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att, som en följd av kommande nyll avlal
mellan Folkbildningsförbundet och Svenska facklärarförbundel, få höja
statsbidragen till siudieförbunden för svensk-jndervisning för invandrare.

För
undervisning i svenska språket med samhällsorientering samt särskild samhällsundervisning
får under innevarande budgetär användas 590000 studietimmar.

Skolöverstyrelsen
(SÖ) har i en särskild skrivelse hemställt att medel anvisas (31 milj. kr.) för
ytterligare 145 000 studietimmar för undervisning i svenska språket med samhällsorientering
för vuxna invandrare under innevarande budgetår. Regeringen, som i likhet med
SÖ bedömt atl ett ytterligare behov av studietimmar föreligger under
innevarande budgetår, har genom beslul den 27 februari 1986 medgett att ytteriigare
60000 studietimmar får användas för undervisning i svenska språket med samhällsorientering
under budgetåret 1985/86. Kostnaderna härför beräknas till ca 12 milj. kr.
Genom beslutet beräknas ca 2500 invandrare få möjlighet lill svenskstudier i
240 limmar under resten av budgetåret.

Regeringen
bör inhämta riksdagens godkännande av den beslutade höjningen av timramen för
svenskundervisning för vuxna invandrare.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna den redovisade höjningen av
statsbidragsbeloppen,

2. godkänna att regeringen höjer statsbidragen till
studieförbunden för deras verksamhet med svenskundervisning för invandrare i enlighel
med vad jag har anfört,

3. godkänna den redovisade höjningen av timramen.

D. Högskola och forskning •

[2] D 8. Utbildning för tekniska yrken

Regeringens
förslag till insatser i Malmöregionen lill följd av avvecklingen av handelsfartygsproduklionen
vid Kockums AB har redovisats i propositionen om vissa varvsfrågor m.m.
Regeringen har därvid konstaterat all UlbUdningen har stor betydelse för den
tekniska och industriella utvecklingen.

Jag har i den senaste
budgetpropositionen (prop. 1985/86:100 bil, 10 s.

222) framhållit angelägenheten av atl kompetensuppbyggnaden fortsätter

inom data- och elektronikområdel och atl jag därför ser mycket positivt på

de initiativ som har tagits från näringsliv och myndigheter för alt i samver

kan skapa centra för detla ändamål. Jag tänker bl. a. på elektronikcentrum

i Lund. '

Jag har i del sammanhanget
också redovisat det förslag till satsning på Prop. 1985/86: 125 mikroelektronisk
forskning, utbildning och industriell förnyelse i Sydsverige som universitetet
i Lund har lagt fram. Syftet med förslaget är bl. a. alt åstadkomma både en
kraftig ökning av antalet nybörjarplatser i civilingenjörsutbildningen och nya
påbyggnadsutbildningar inom ett antal högteknologiska områden för
nyutexaminerade eller redan yrkesverksamma civilingenjörer.

Skånes
handelskammare har aktivt deltagit i utarbetandet av förslaget. Handelskammaren
har därvid framhållit att om riksdag och regering medverkar till ell snabbi
genomförande av programförslaget fmns del anledning anla atl en del av
kostnaderna skall kunna finansieras genom insatser från näringslivets sida, t.ex.
genom alt förnyelsefonderna utnyttjas. Skånes handelskammare har förklarat sig
beredd all bland sina medlemsföretag med kraft verka för att företagen beaktar
den stora betydelse för industriell förnyelse i Sydsverige som en
delfinansiering av förslagel skulle få.

För
atl underlätta och påskynda det försia steget i programmet för industriell
förnyelse i Sydsverige förordar jag att elektrotekniklinjen vid universitetet i
Lund får ytterligare 30 nybörjarplatser redan budgetåret 1986/87. Vidare bör
några av de föreslagna påbyggnadsutbildningarna liksom påbyggnadsutbildning
inom området maskinteknik komma till stånd nästa budgetår. En förutsättning för
atl utöka kapaciteten i civilingenjörsutbildningen och påbyggnadsutbUdningen
måste vara att det skånska näringslivet bidrar till utrustningskostnaderna.

Även
tillgången på välutbildade tekniker/operatörer och ingenjörer på mellannivå bör
ökas. Särskill viktigt är det atl utbilda fler inom del underhållstekniska
området. Jag förordar därför atl produktionsleknikerlinjen förläggs till
universitetet i Lund med 30 nybörjarplatser. Samtidigt bör antalet
nybörjarplatser på driflingenjörslinjen där ökas med 30. Både produktionstekniker-
och driflingenjörslinjen bör inriktas mol fordonsteknik.

Del
är också väsentligt att fler kvalificerade yrkesarbetare får möjlighel att
skaffa sig en högre teoretisk kompetens, varför verkstadsindustrilinjen (yrkesteknisk
högskoleutbildning) bör få ytterligare 30 nybörjarplatser.

Sammantagel
innebär förslagen alt 24 milj. kr. anvisas för en förstärkning av högre
utbildning i Sydsverige. Gemensamt för vissa tidigare regionalt motiverade
åtgärder inom utbUdningsväsendel har varit all de i särskild ordning anvisade
medlen disponeras under en fyraårsperiod. Genom denna tidsbegränsade satsning
kan högskolan få lill stånd en önskvärd utveckling inom angelägna områden
väsentligt snabbare än vad som annars skulle ha varit möjligt. Genom atl
medlen får disponeras under fyra år skapas handlingsutrymme för omställning och
omprioriteringar inom det samlade högskolesystemet, lill förmån för områden av
betydelse för högskolans roll i den regionala utvecklingen. En sådan
omställning är en förutsättning för atl kostnaderna för den verksamhei som fr.
o. m. budgetåret 1990/91 kommer atl bedrivas inom de berörda områdena skall
kunna bestridas inom ramen för ordinarie anslag för högskoleutbildning.

17

n Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 125

Med hänvisning lill vad
jag har anfört hemställer jag atl regeringen Prop. 1985/86: 125 föreslår
riksdagen

att
lill Utbildning får tekniska yrken på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för
budgetåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 24000000 kr.

Bilaga 7 Prop. 1985/86:
125

Jordbruksdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1986

Föredragande:
statsrådet Lundkvist såvitt avser punkterna 1 -2 och statsministern Carlsson
såvitt avser punkten 3

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86

Nionde huvudtiteln

G. Utbildning och forskning

[1] G 3. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet
m. m.

På
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats etl
reservationsanslag av 14,8 milj. kr. Anslaget disponeras i enlighel med en
investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i
planen ingående projekten.

I
sin anmälan till budgetpropositionen 1986 har, efler samråd med mig, chefen för
utbildningsdepartementet mot bakgrund av riksdagens beslut år

1985 och
av elt förslag av statskontoret redovisat avsikten att inrätta en

forskningsgrupp för radiologisk onkologi vid Sveriges lantbruksuniversitet

(prop. 1985/86: 100 bil. 10 s. 318).

Byggnadsstyrelsen

För
alt tillgodose lokalbehovet för enheten för radiologisk onkologi behövs en
nybyggnad av djurstallar och viss ombyggnad av befintliga lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet. Lokalerna bör vara färdigställda till den 1 oktober 1986.
Byggnadsstyrelsen föreslår därför att en ny kostnadsram av 4.4 milj. kr. i
prisläget den 1 januari 1986 förs upp i investeringsplanen.

Föredragandens
överväganden

Med
utgångspunkt i byggnadsstyrelsens förslag förordar jag atl under rubriken
Sveriges lantbruksuniversitet. Ultuna, Radiologisk onkologi, ny-och ombyggnad
en ny kostnadsram av 4.4 milj, kr, i prisläget den ! januari

1986 förs
upp i gällande investeringsplan under detta anslag. För att bestri

da kostnaderna för innevarande budgetär bör 4,4 milj, kr, anvisas på

tilläggsbudget.

Hemställan Prop. 1985/86: 125

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten
inom den kostnadsram som jag har förordat i det föregående,

2. till Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversUet
m.m. på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 4400000 kr,

[2] G 4. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m. m.

På
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats etl
reservationsanslag av 29,9 milj, kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen
8,5 milj, kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för
universitet och högskolor 17,9 milj. kr. enligt en särskild utruslningsplan.

Byggnadsstyrelsen

Det
behövs en ny kostnadsram avseende inredning av lokaler för enheten för
radiologisk onkologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Inredningskosl-naderna
beräknas till 0.3 milj. kr. i prislägel den 1 januari 1986.

Statskontoret

Kompletleringsanskaffning
av viss utrustning måste göras i samband med atl enheten för radiologisk onkologi
flyttar till Sveriges lantbruksuniversitet, Utruslningskostnaderna beräknas lill
2,5 milj, kr, i prisläget den 1 januari 1986, Det finns 600000 kr. fonderade
utrustningsmedel vid enheten.

Föredragandens
överväganden

Jag
föreslår att under rubriken Sveriges lantbruksuniversitet. Ultuna. Radiologisk
onkologi en ny kostnadsram av 0,3 milj, kr. förs upp i gällande inredningsplan
under detla anslag samt atl under rubriken Sveriges lantbruksuniversitet. Ultuna.
Radiologisk onkologi en ny kostnadsram av 1,9 milj. kr. förs upp i gällande utruslningsplan
under anslagel, allt i prisläget den 1 januari 1986. För atl bestrida
kostnaderna för innevarande budgetår bör 2,2 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I.
bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning

och
utrustning inom de kostnadsramar som jag har förordat i det

föregående,

20

2.
lill Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruks- Prop.
1985/86:125 universitet m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 2200000 kr.

H. Miljövård

[3] Ändring i bilskrotningslagen

Reglerna
om bilskrotning syftar till alt säkerställa att bilvrak las omband och därmed till
alt förhindra all olägenheter uppstår främst från natur- eller miljövårdssynpunkl.
Enligt bilskrotningslagen (1975:343) skall skrotningsavgift erläggas för bl.a.
personbil. Avgifterna tillförs bilskrotningsfonden. I 7§ bilskrotningslagen
anges de ändamål för vilka bilskrotningsfondens medel får användas. Ur fonden
bestrids kostnader för sådana skrotningspremier som utgår för i lagen närmare
angivna typer av personbilar, bussar och lastbilar som avregistrerats enligt
bilregisterkungörelsen (1972:599) pä grund av skrolningsintyg från auktoriserad
bilskrotare eller från kommun som inrättat upplag eller annat mottagningsställe
för skrotbilar. Bilskrotningsfondens medel får även användas för bidrag till
kommuner för vissa ålgärder avseende bl, a, bilvrak.

Enligt
nuvarande regler kan således bilskrotningsfondens medel endast användas för
premier och bidrag för omhändertagande av fordon eller fordonsvrak. Jag anser
emellertid att bidrag efter särskild prövning bör kunna beviljas också för
sådan materialåtervinning av delar av fordon som kan bedömas vara angelägen
från främst miljösynpunkt. Ett exempel är gummiåtervinning ur kasserade
bildäck. En stor del av däckskrotel hamnar i dag på soptippar där det kan
förorsaka betydande problem, framför alll vid brand men också genom sin deslabiliserande
verkan i tippen. En verksamhet där gummipulver återvinns ur bildäck byggs f n.
upp i Surahammar. Av de skäl som jag här nämnt är sådan verksamhei angelägen, Därior
bör möjlighet skapas att i inledningsskedet ge visst stöd i form av ett
återvinningsbidrag knutet till mängden återvunnet material. Ett bidrag bör vara
maximerat vad gäller storlek och endast utgå under en begränsad tid. Det kan
framhållas att verksamhelen även är av belydande intresse från
beredskapssynpunkt med hänsyn till försörjningen inom landet av gummipulver m, m.

Del
nuvarande bilskrolningssyslemet har setts över av statskontoret som i en
rapport. Bilskrotning (1984:14), föreslagit förändringar i regelsystemet.
Detta ärende bereds f. n. Det förslag lill utvidgning av ändamålsbestämmelserna
jag nu förordar bör dock kunna genomföras utan hinder härav. Jag vill
understryka att bidrag bör beviljas restriktivt och främst i syfte att under
viss tid överbrygga påtagliga ekonomiska svårigheter när det gäller en från
miljösynpunkt angelägen verksamhet med anknytning till återvinning av bilar
eller bildelar. Principen är således alt verksamhet av ifrågavarande slag skall
bära sina kostnader fulll ut.

Etl
genomförande av vad jag nu har förordat föranleder ändringar i 7 och

8§§ bilskrotningslagen. Förslag lill ändring av lagen har upprättats inom 21

jordbruksdepartementet
och fogats till protokollet i detta ärende som un- Prop. 1985/86: 125 derbilaga
7.1.

Förslaget
är av så enkel beskaffenhet atl lagrådels hörande skulle sakna betydelse.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
anla det inom jordbruksdepartementet upprättade förslaget lill lag om ändring i
bilskrotningslagen (1975: 343).

22

Underbilaga
7.1

Förslag till

Lag om ändring i bilskrotningslagen (1975: 343)

Härigenom föreskrivs atl 7 och 8§§ bilskrotningslagen
(1975:343) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7% Ur bilskrotningsfonden bestrides

1. kostnad för skrolningspremier,

2. bidrag till kostnad för ålgärd som vidlages
av kommun för alt ställa i ordning på plats där vrak av motordrivet fordon
eller upplag av sådana vrak medför olägenhel från miljö- eller naturvårdssynpunkl.

3.
bidrag under viss tid till verk

samhet för materialåtervinning av

delar från personbil, buss eller last-

bU.

Bidrag enligt försia stycket 2 ut- Bidrag enligt försia styckel 2 och

går endast i den mån bilskrotnings- 3 utgår endast i den
mån bilskrot-

fondens medel ej tages i anspråk för ningsfondens medel ej tages i an-

ändamål som avses i första stycket språk för ändamål som avses i förs-

I. la siycket 1.

8§

Fråga om bidrag som avses i 7 § Fråga om bidrag som avses i 7 §

första
stycket 2 prövas av regering- första stycket 2 och 3 prövas av

en eller
förvaltningsmyndighet som regeringen eller förvaltningsmyn-

regeringen besiämmer. dighet som regeringen besiämmer.

Denna lag träder i krafl den 1 juli 1986.

23

Bilaga 8 Prop.
1985/86:125

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1986

Föredragande:
slatsrådet Leijon såviti avser punkterna 1-4; statsrådet Gradin såvitt avser
punkten 5.

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86

Tionde huvudtiteln

B. Arbetsmarknad m. m.

[1] B 3. Arbetsmarknadsutbildning

I
Bergslagslänen minskade sysselsättningen under de senaste tio åren med i genomsniti
ca 2000 arbetstillfällen per år. Orsaken är framför allt de omfattande
strukturförändringarna inom stål- och gruvindustrin. Mot denna bakgrund
behöver insatser göras för att stödja och utveckla näringslivet i Bergslagen.
Syftet är att skapa fler arbetstillfällen.

De
fortsalla ålgärder som regeringen anser är nödvändiga för att vända den
negativa utvecklingen i Bergslagen kommer chefen för industridepartementet
senare att redovisa. Som en del av dessa åtgärder föreslårjag att medel anvisas
för dels arbetsmarknadsutbildning, dels särskilda projekt.

Förslag
om arbelsmarknadspolitiska insatser i Bergslagen har inkommit bl.a. från TCO-distriklen
i Bergslagen.

I
Bergslagslänen utbildas för närvarande cirka 10000 personer varje år via
arbetsmarknadsutbildningen. Regeringens satsning på Bergslagslänen byggeri hög
grad på att skapa förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv. Välutbildad
personal utgör härvid en viktig grund. För atl förstärka utbildningsresurserna
i Bergslagen för bl. a, datateknik, maskin- och verkstadsteknik bör 35 milj.
kr. tillföras för arbetsmarknadsutbildning i regionen. Medlen bör få utnyttjas
för köp av utbildning såväl hos AMU-gruppen som hos förelag och andra utbildningsanordnare
samt för utbildning av anställda i förelag (AMU i företag). Medlen bör få
utnyttjas under tre år. Jag beräknar all totalt ca 1 200 personer kan få
utbildning genom detta medelstillskott.

Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att
till ArbelsmarknadsutbUdning på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för
budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 35000000 kr.

24

[2] B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder Prop. 1985/86:125

Särskilda
arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Bergslagen

För
att inom ramen för arbetsmarknadspolitiken kunna stödja arbetslösa personer i
Bergslagen och samtidigt medverka till utveckling av nya produkter och
verksamheter föreslårjag att 30 milj. kr. anvisas. Det är min avsikt atl medlen
under tre år skall kunna utnyttjas på etl flexibelt sätt, t.ex. genom att
arbetslösa medverkar i utveckling av nya produkter, utarbetande av
försöksserier m. m. Det bör ankomma på regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, på arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) atl fördela medlen.

Chefen
för industridepartementet kommer senare all bl. a. föreslå utökade resurser
för Bergslagsdelegationen för atl stödja och initiera nyförela-gande och för
all utveckla nya verksamheter.

Jag
hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att
till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget III lill statsbudgeten
för budgetåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 30000000 kr.

[3] B 21. Arbetsmarknadspolitiska insatser i Malmöregionen

Nytt
anslag

Från
anslaget skall betalas kostnaderna för särskilda arbelsmarknadspolitiska
insatser i Malmöregionen.

Regeringen
har efter föredragning av chefen för industridepartementet i proposition
1985/86:120 redovisat riktlinjerna för den framlida varvspolitiken. Regeringen
har därvid också redovisat förslag till åtgärder för att underlätta
omställningen för de anställda vid Kockums liksom insatser för en utveckling av
regionen. Jag redovisar i del kommande min syn på behovel av arbelsmarknadspolitiska
insatser.

Nedläggningen
av produktionen av handelsfartyg vid Kockums berör direkt och indirekt mer än
tvä lusen personer. Syftet med de arbetsmarknadspolitiska insatserna är alt de
skall bli ett effektivt stöd för de personer som berörs av nedläggningen. De
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall dessutom medverka lill att stödja en
positiv utveckling av näringslivet i regionen. De förslag som jag förordar
omfattar insatser om ca 95 milj. kr. Huvuddelen av medlen bör anvisas över elt särskUt
reservationsanslag. Anslaget bör få disponeras för beslul om insatser i
Malmöregionen t. o. m. budgetåret 1987/88.

För
alt arbetsförmedlingen skall kunna klara de särskilda insatser som

nu blir nödvändiga måste exlra resurser tillföras. För detta ändamål före

slårjag att totalt 14 milj. kr. får disponeras för personal, utrustning m. m.

Beloppet motsvarar en förstärkning med mellan 35 och 40 personer per år

inkl. utrustning. Det bör ankomma på AMS att bedöma hur resurserna

skall fördelas. Jag förutsätter dock all en särskild arbetsförmedling kom- 25

mer atl upprättas vid
varvet. Erfarenheterna från Uddevalla talar för att Prop. 1985/86: 125
förmedlingens arbete både bör och kan komma i gäng snabbi.

För
en utökning av arbetsmarknadsutbildningen i Malmöhus län med drygt 1000
personer beräknar jag totaU 28 milj. kr. Medlen bör få användas både för köp av
utbildning hos AMU-gruppen, hos förelag och hos andra utbildningsanordnare och
för AMU i företag. Vad gäller kravel på motprestation av arbetsgivaren i
samband med AMU i företag bör gälla, att anställning av person som har
friställts i samband med nedläggningen av varvet bör kunna anses utgöra fullgod
motprestation.

I
regeringens förslag till insatser i Malmö ingår bl.a. kompletterande produktion
vid Kockums såsom ombyggnad av järnvägsvagnar och resurser för
avvecklingsorder. Härutöver bör enligt min bedömning exlra resurser tillföras
för att möjliggöra insatser i form av beredskapsarbeten. För detta ändamål har
jag beräknat 20 milj. kr.

Bland
de varvsanställda finns personer som med åren har fått belastningsskador och
andra arbelshandikapp som försvårar för dem alt få annat arbete. För att
underlätta en arbelsplacering för dessa och andra arbetshandikappade i
regionen bör arbetsförmedlingen kunna disponera ytterligare platser med
introduktions- och särskill lönebidrag. Ulöver de platser med sådana bidrag som
arbetsförmedlingen redan disponerar böi" tillkomma 200 platser med inlroduklionsbidrag
och 100 platser med särskilt lönebidrag. Jag räknar med all plfitserna kommer atl
tas i anspråk successivt under budgetåren 1986/87 och 1987/88. Dessutom kan
antalet platser hos Pileprodukler i Samhällsförelagsgruppen behöva ökas ul.

Kostnaden
för ett ökat anlal introduktions- och lönebidrag kommer att belasta anslaget
först under budgetåret 1986/87. Jag avser därför att senare föreslå regeringen
all på tilläggsbudget I för budgetåret 1986/87 återkomma lill riksdagen med förslag
om ytterligare medel under anslagel C 4. Särskilda åtgärder för
arbetsanpassning och sysselsättning. Jag vill emellertid redan i detta
sammanhang anmäla atl jag beräknar all medelsbehovel för budgetåret 1986/87
kommer all öka med 20 milj. kr. lill följd av den här förordade ökningen av
bidragen. Härtill kommer koslnader för ökningen av antalet platser i
Pileprodukter, vilket kan beräknas medföra en ökad belastning på
förslagsanslaget C 5. Bidrag till Stiftelsen Samhällsförelag med ca 4 milj. kr.

I
vissa fall kan de ordinarie arbelsmarknadspolitiska åtgärderna eller de
särskilda åtgärder som jag nu har föreslagit vara otillräckliga. För att
arbetsförmedlingens arbete skall löpa så smidigt som möjligt föreslår jag därför
att särskUda medel ställs lill förmedlingens förfogande. De bör kunna utnyttjas
för att stödja enskilda individer så atl de kan få arbete. Här kan rymmas stöd
för dellagande i projektarbete, utveckling av nya produkter, stöd för
rekrytering m. m. Jag beräknar medelsbehovel till 9 milj. kr.

Kostnaderna
för de förslag som jag här beräknar medel för uppgår till 71 milj. kr.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen all

26

1. godkänna vad jag har anföri om omfattningen av
introduktions- Prop. 1985/86: 125 och lönebidrag,

2. till Arbelsmarknadspolitiska insatser i
Malmöregionen på lill-läggsbudgel III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86
anvisa ett reservationsanslag av 71000000 kr.

C. Arbetslivsfrågor

[4] Fonden för arbetsmiljöförbättringar

Regeringen
utfärdade den 5 december 1985 förordningen (1985:997) om anmälningsskyldighet
beträffande asbest i ventilationsanläggningar i syfle alt kartlägga förekomsten
av asbest i sådana anläggningar. För informationsinsatser i samband med
genomförandet av kartläggningen har regeringen beviljat 200000 kr. ur fonden
för arbetsmiljöförbättringar.

I
1986 års budgetproposition har regeringen redovisat att medel ur fonden för arbelsmiljöförbättringar
även har beviljats i samband med andra ålgärder inom asbeslområdet. För
hälsoundersökningar av personer som i sin lidigare anställning har exponerats
för asbest har 16,5 milj. kr. beviljats. Ytterligare 2 milj. kr. har beviljats
för information m. m. i samband med dessa undersökningar saml för upprättandet
av etl register över resultaten av hälsokontrollerna. Slutligen har 4,5 milj.
kr. ställts till arbetarskyddsslyrelsens förfogande för inköp av ett
kvalificerat mikroskop. Sammanlagt har regeringen således beviljat 23,2 milj.
kr. ur fonden för arbetsmiljöförbättringar i samband med åtgärder inom
asbestområdet. Fondens tillgångar efler den redovisade användningen är drygt
115 milj. kr.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen

att
godkänna vad jag har anfört om användningen av medel ur fonden för arbelsmiljöförbättringar
för åtgärder inom asbeslområdet.

D. Invandring m. m.

[5] Dl. Statens invandrarverk

Under
denna rubrik har för budgetåret 1985/86 anvisats ett förslagsanslag av 66 919
000 kr.

Föredragandens
överväganden

Riksdagen
beslutade den 12 december 1985 (prop. 1985/86:25 bil. 5, SfU 7,

rskr 73) atl, ulöver lidigare anvisade medel, anvisa 7591000 kr. under

anslagel D 1. Statens invandrarverk för budgetåret 1985/86 till följd av atl 27

antalet
asylsökande ökade mer än beräknat under åren 1984 och 1985, Prop. 1985/86: 125 vilket
har medfört elt behov av bl. a, fler tjänster vid statens invandrarverk (SIV).
I nämnda proposition behandlades inte behovel av en förstärkning av medlen för
verkets övriga förvaltningskostnader eftersom jag ansåg alt ytteriigare
erfarenhet borde vinnas av verkets nya uppgift som huvudman för överföring och
mottagning av flyktingar och mottagning av asylsökande innan ställning kunde
tas till dimensioneringen av dessa resurser. Jag är inte heller nu beredd att
ta ställning lill en mera långsiktig förstärkning av dessa resurser ulan avser
atl under nästa budgetår föreslå regeringen alt förelägga riksdagen förslag i
denna fråga.

För
innevarande budgetår har SIV i en framställning den 28 januari 1986 redovisat
ett ytterligare medelsbehov av 9,1 milj. kr. för lönekostnader och övriga
förvaltningskostnader. Verket redovisar bl.a. att kostnaderna för resor har
ökat på grund av alt fler kommuner engageras i mottagning av flyktingar.
Verkets nuvarande lokaler måste utökas vilket medför ökade kostnader för
lokalhyror och för anskaffning av kontorsutrustning. Till följd av det ökade
antalet asylsökande stiger verkels kostnader för drift av datasystem. Det
utökade antalet tjänster har medfört ytterligare kostnader för
platsannonsering, utbildning m. m. Ett belydande uttag av övertid sker fortlöpande
vid bl.a. verkets registerenhet och tillståndsbyrå för att förhindra en ökning
av handläggningstidernas längd i utlänningsärenden.

Jag
delar SIV:s uppfattning att verket bör tillföras ytteriigare medel för förvaltningskostnader
under innevarande budgetär. Jag anser dock alt frågan om kostnaderna för överlidsuttag
och kostnaderna för driften av ADB-system bör prövas av regeringen först i
slutet av budgetåret när närmare underlag är tillgängligt. Jag avser därför att
återkomma till regeringen med förslag om överskridande vid ett senare
tillfälle under budgetåret. Jag beräknar nu det övriga medelsbehovet till
5385000 kr.

Invandrarverket
har i en framställning den 17 februari 1986 hemställt om ytterligare medel för
utvecklingskostnader för ett nytt dalasystem för utlänningsärenden. Det
fleråriga arbetet med utvecklingen av datasystemet har nu avslulals och syslemet
har tagits i drift i början av år 1986. Merkostnaderna för utvecklingsarbetet
överstiger kalkylerade kostnader med 3638000 kr. Det finns fler orsaker till
denna fördyring. Den länga tid under vilken utvecklingsarbetet har bedrivits
har spelat en stor roll. De krav som logs fram som en förutsättning för systemutvecklingsarbelet
har reviderats till följd av externa och interna förändringar. Delta har
medfört ökade konsult- och maskinkostnader. Eftersom datasystemet skall stöjda
ett komplicerat verksamhetsområde och bl.a. tillställa polismyndigheter och
sökande beslut i tiUståndsärenden har testningen av systemels tillförlitlighet
varit av stor vikt och blivit mycket mer omfattande och tidskrävande än vad
som kunde förutses när kalkylerna utarbetades.

Vidare
hemställer verket om ytterligare medel för utvecklingsarbetet med ett datorbaserat
system för administration av flyktingverksamheten. Arbetet bedrivs i två
etapper, varav etapp I, som innebär ADB-stöd för föriäggningsverksamheten och
arbetet med kommunplacering av flyktingar, har avslutats. Systemet har
utvecklats under en period när nya, tidigare

28

ej planerade förläggningar
kontinueriigt har öppnats och anslutils lill dala- Prop. 1985/86: 125 systemet.
Detta har inneburit en belydande merkostnad.

Utvecklingen
av etapp II, som innebär ADB-stöd för utbetalning av statlig ersällning
till kommuner som tar emot flyktingar, har påbörjats. Ytterligare 640000 kr.
erfordras för detta utvecklingsarbete.

Jag
förordar att sammanlagt 4 278000 kr. anvisas för utvecklingskostnader för
dessa två datasystem.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

•atl
till Slalens invandrarverk på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 9663000 kr.

29

Bilaga 9 Prop. 1985/86:
125

Bostadsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1986 Föredragande: slatsrådet
Gustafsson

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86

Elfte huvudtiteln

B. Bostadsförsörjning m. m.

[1] B 19. Bidrag till fond för fukt-och mögelskador

För
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik på tilläggsbudget lill
statsbudgeten anvisats elt reservationsanslag av 20000000 kr. Medlen tillförs
den fond för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus som inrättades den 4
februari 1986.

Föredragandens
överväganden

1
syfte att komma lill rätta med fukt- och mögelproblemen i byggnader har under
den senasie tioårsperioden betydande resurser satsats på insamling av
erfarenheter samt på forsknings- och utvecklingsarbete. Arbetet har gett ökade
kunskaper om hur och varför fukt och mögel angriper olika byggnadsdelar och
konstruktioner. Metoder för mätning och beräkning av fukt i konstruktioner m. m,
har utvecklats. Även om förutsättningarna för alt på ell effektivt sätt
förebygga och avhjälpa skadorna väsentligt har förbättrats, är det nödvändigt atl
forsknings- och utvecklingsarbetet fortsätter. I olika sammanhang har också
framhållits att ytteriigare insatser behövs för alt fördjupa kunskapen på olika
delområden och ytterligare belysa de mänga gånger komplicerade orsakssambanden
vid uppkomst av fukt- och mögelskador.

I
en skrivelse den 19 november 1985 lill regeringen har Sveriges allmännyttiga
bostadsförelag (SABO) hemställt om särskilda insatser avseende fukt- och
mögelskador i flerbostadshus. Skrivelsen överlämnades samtidigt för kännedom till
bostadsutskottet. SABO framhåller i sin skrivelse att del forsknings- och
utvecklingsarbete som hittills har bedrivits i och för sig har riktats in på
att få fram generellt tillämpbara resultat, men att de metoder som har
utvecklats i första hand har anpassats för att avhjälpa fukt- och mögelskador i
småhus.

För
egen del kan jag ställa mig bakom de synpunkter som förs fram i

skrivelsen. Det är självfallet lika angeläget all fukt- och mögelskador 30

avhjälps
i hyres- och bostadsrältshusen som i småhusen. Från såväl eko- Prop.
1985/86: 125 nomisk som social och hygienisk synpunkl är del väsentligt atl ålgärder
kan vidtas för atl förebygga och eliminera fukt- och mögelskador i hela
bostadsbeståndet.

Enligt
min mening bör insatserna på detta område nu främsl riktas in på atl utvärdera
och komplettera besiktnings- och mätmetoder för all möjliggöra säkrare
diagnoser i fråga om problem och åtgärdsbehov, att verifiera olika tekniska
lösningar och förebyggande insatser på fukt- och mögelområdet och att föra ul kunskapen
i förvallarledel. Jag har också erfarit att SABO och slalens råd för
byggnadsforskning (BFR) förordar atl insatserna ges den inriktning som jag nu
har angett. Del bör ankomma på den statliga fonden för avhjälpande av fukt- och
mögelskador all i samråd med BFR och de större bostadsförvaltarna och deras
organisationer beställa del forsknings- och utvecklingsarbete som behövs.

Mot
denna bakgrund förordarjag att 6 milj. kr. anvisas för forsknings-och
utvecklingsarbete m. m, rörande fukt- och mögelproblem i bosläder med särskild
inriktning på problem i flerbostadshusbebyggelsen. Medlen bör disponeras av den
statliga fonden.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen.

atl
lill Bidrag till fond för fukt- och mögelskador på tilläggsbudget III lill
statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 6000000
kr.

31

Bilaga 10 Prop.
1985/86:125

Industridepartementet

utdrag
ur protokoll vid regeringssammaniräde den 13 mars 1986

Föredragande:
statsrådet Peterson såvitt avser punkterna 1-3; statsrådet Dahl såvitt avser
punkten 4

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86

Tolfte huvudtiteln

B. Industri m. m.

[1] B 15. Utveckling av näringslivet i Malmöregionen, m.m.

Något
anslag för detta ändamål fmns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret
1985/86.

Regeringens
förslag lill insatser i Malmöregionen till följd av avvecklingen av handelsfartygsproduklionen
vid Kockums AB har redovisats i propositionen om vissa varvsfrågor m. m.

Regeringen
har den 20 februari 1986 lillkallal en regional samordningsgrupp för insatser
i Malmöregionen och uppdragit åt gruppen all utreda vissa frågor om industri-
och regionalpoliliska åtgärder i Malmöhus län. Ordförande i samordningsgruppen
är landshövdingen i Malmöhus län. Utredningsarbetet skall leda fram till elt
program med preciseringar av åtgärdernas inriktning och inplacering i liden.

De
rikllinjer som angivits för utredningsuppdraget innebär bl.a. följande:

1. Medel, högst 10 milj. kr., för regionala
utvecklingsinsatser ställs under en treårsperiod till länsstyrelsens förfogande
för utvecklingsarbete och samordningsinsatser mellan olika regionala
intressenter.

2. Medel, högsl 8 milj. kr., tillförs för en
treårsperiod den regionala utvecklingsfonden i Malmöhus län. Medlen bör
användas för intensifierad förelagsservice riktad till de små och medelstora
förelagen i regionen, särskilda insatser för alt stimulera nyföretagande och
för atl stödja nyetablerade företag samt för alt möjliggöra en förstärkning av
fondens möjligheter all i form av utvecklingskapilal medverka i finansiering
av småförelag.

Ianspråktagande
av dessa medel förutsätter atl molsvarande bidrag tillskjuts gemensamt från
Malmöhus läns landsting och Malmö kommun. Del åligger den regionala
samordningsgruppen alt föra förhandlingar om detta,

3. Det
ankommer på den regionala samordningsgruppen alt klargöra

behovel
av elt nytt regionalt investmentbolag med inriktning på små och 32

medelstora
företag. Som en ram för statligt medelslillskotl till ett sådant Prop.
1985/86: 125

bolag
bör gälla 50 milj. kr. Om gruppen finner del motiveral att ell sådanl

bolag
bildas, bör den statliga kapitalinsatsen motsvaras av eri insats av

bundet
eget kapital från privata intressenter, som minst skall vara 1,5

gånger
den statliga insatsen. Del åligger samordningsgruppen att utröna

förutsättningarna
för detla. I avvaktan på insatser från privata intressenter

kan
högsl 5 milj. kr. av de statliga medlen las i anspråk.

Det
bör ankomma på regeringen att besluta om formerna och villkoren för det
statliga medelsliUskoltei.

Samordningsgruppen
skall samräda med i länel verksamma investmentbolag i frågor som kan kräva
viss samordning;

Samordningsgruppen
skall, som elt alternativ till ell nyll investmentbolag, undersöka
möjligheterna att med nyss nämnda förutsättningar åstadkomma en samordning med
Malmöhus Invesl AB som ägs av den regionala utvecklingsfonden i Malmöhus län.

Medel
för de nu angivna ändamålen, sammanlagt 68 milj. kr., bör anvisas över ell särskill
anslag på statsbudgeten.

Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att
till Utveckling av näringslivet i Malmöregionen, m.m. pä tillläggsbudget III lill
statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa etl reservationsanslag av 68000000
kr.

C. Regional utveckling

[2] C 11. Särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen

Något
anslag för detta ändamål fmns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret
1985/86.

Innan
jag går in på anslagsfrågorna vill jag, efter samråd med cheferna för
utbildnings-, kommunikations- och arbetsmarknadsdepartementen, redovisa några
allmänna överväganden om bl. a. inriktningen av de fortsatta insatserna för atl
åstadkomma en positiv utveckling i Bergslagen.

Nytt
treårsprogram för Bergslagen

Bergslagen
har drabbats hårt av slruklurkriserna i främsl gruv- och stålindustrin under
den senare delen av 1970-talel och början av 1980-talel. Omfattande
omstruktureringar med nedläggningar av arbetsställen och personalminskningar
har genomförts.

Elt
tjugotal mellansvenska kommuner i sex län i etl bälte från östra

Värmland lill Norduppland har blivit mer utsatta än andra kommuner. I

detta område minskade antalet arbetstillfällen i industrin med 18000 under

perioden 1976-1983; en nedgång av antalet induslrisysselsatta med 25%.

Arbetslösheten är avsevärt högre än riksgenomsnittet. I några kommuner

är den mer än dubbelt så hög. Befolkningen i de berörda kommunerna 33

minskade under perioden
19761985 med nära 25000 personer, vilket Prop. 1985/86: 125 innebär drygt
6%.

Under
de senaste åren har Bergslagen prioriterats vad gäller ålgärder inom industri-
och regionalpolitiken liksom inom arbetsmarknadspolitiken och andra
politikområden. I samband med det senasie större slrukturbe-slulet, som avsåg specialslålinduslrins
rostfria sektor, antog riksdagen ell särskilt Bergslagsprogram (prop.
1983/84:157, AU 23, rskr. 352).

Programmet
innebar bl. a. all statens industriverk (SIND) och styrelsen för teknisk
utveckling (STU) fick i uppdrag alt verka för utvecklingsinsatser i
Bergslagen. De båda verken har en särskild delegation. Bergslagsdelegationen,
som rådgivande organ. Delegationen har en ekonomisk ram om 25 milj. kr. att
använda, främst för att initiera utvecklingsprojekt. Verken har därutöver
avsatt 17 milj. kr. av egna anslag.

Delegationen
och de båda verken har, inom de ramar de har hafl lill sitt förfogande,
åstadkommit en markant höjning av aktiviteten i utvecklingsarbetet. En rad
projekt har startals både inom traditionella områden och inom för regionen nya verksamheter.
Finansieringen har oftast skell tillsammans med berörda länsstyrelser,
regionala utvecklingsfonder m.fl.

Den
verksamhet som hittills har bedrivits visar att den initierande och samordnande
roll som delegationen har är viktig. Enligt verkens bedömningar kommer de
medel, som dessa - och delegationen - förfogar över, att la slut under
innevarande budgetär.

Problemen
i regionen har ackumulerats under en läng följd av år och är, trots de
påbörjade långsiktiga återuppbyggnadsåtgärderna, så slora atl fortsatta
kraftfulla insatser är nödvändiga. Med anledning av svårigheterna i Bergslagen
har skrivelser med förslag till utvecklingsåtgärder inkommit från ett antal
länsstyrelser, kommuner, fackliga organisationer m. fl.

För
utvecklingen av Bergslagen bör nu anvisas 425 milj. kr. Förslaget har formen av
ell treårigt ramprogram där innehållet får preciseras efler hand.

De
allmänna utgångspunkterna för förslaget är följande:

- atl anvisa resurser för alt initiera och genomföra
projekt,

- att komplettera nuvarande insatser med ytterligare
strategiska satsningar för atl få fram sysselsättningsskapande åtgärder och
stärka regionens infrastruktur,

- att förstärka den organisation som skall medverka
till att olika åtgärder genomförs.

Förslagel
lill treårsprogram ser i sin helhet ut på följande säll (milj. kr.):

Bergslagsdelegalion 53

- förstärkta kansliresurser

- förstärkta projekt- och genomförandemedel Företagsutveckling 68

- riskkapital

- industrilokaler

Forskning
och utveckling (FoU)saml utbildning 84

- materialleknikprogram

- högskoleutbildning

- gymnasieutbildning , >

- teknikcentra

Arbetsmarknadsåtgärder 65 Prop. 1985/86: 125

- teknikinriktad arbetsmarknadsutbildning

- projektmedel

Förbättrad
infrastruktur 155

- vägar

- järnvägar

Summa
milj. i(r. 425

Det
bör understrykas all detla nya treårsprogram innehåller verksamheter och
resurser utöver de ordinarie. Grunderna från tidigare insatser ligger fast. Del
innebär bl. a. atl berörda länsstyrelser även i fortsättningen kommer all få belydande
resurser för regionala utvecklingsinsatser och all utvecklingsfonderna ger
insatser i Bergslagsregionen särskild prioritet. Vidare har bl.a. Boforssliftelsen
och Bruksinvest AB resurser kvar för satsningar pä projekt i bruksorterna.

Belräffande
den geografiska inriktningen av insatserna vill jag anföra följande.

I
samband med att SIND och STU anvisades medel och fick regeringens uppdrag atl
genomföra särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen, angavs som en allmän
geografisk riktlinje atl insatserna i försia hand skulle bidra lill en
förnyelse av näringslivet i ell anlal angivna kommuner.

Vad
gäller de medel som en Bergslagsdelegalion föreslås få disponera bör det enligt
min mening ankomma på en delegation alt närmare avgöra den geografiska
inriktningen av insatserna i Bergslagsregionen.

I
del följande vill jag redovisa inriktningen av programmet i de delar som berör
utbildnings- och industridepartementens områden.

Bergslagsdelegation

Inledningsvis
berörde jag behovel av samordning av utvecklingsarbetet i Bergslagen och den
roll den nuvarande Bergslagsdelegationen därvidlag har spelat.

En
delegation bör få en central roll i genomförandet också av det nya treårsprogrammet,
med personalresurser motsvarande tre heltidstjänster, Detla ger möjlighet lill elt
intensivt samarbete med kommuner, länsstyrelser, utvecklingsfonder,
länsarbetsnämnder i Bergslagen samt med SIND, STU och andra cenlrala instanser.
Det bör ankomma på regeringen alt besluta om en sådan delegations uppgifter m. m.

Jag
avser att senare föreslå regeringen all delegationen anvisas en ram på 50 milj.
kr. för alt initiera och genomföra utvecklingsprojekt. Därmed skapas utrymme
att arbeta vidare med nuvarande inriktning och att satsa på nya områden, l.ex.
försöksverksamhet med kooperativa utvecklingsprojekt.

Ulöver
de egna medlen bör delegationen på lämpligt sätt ges inflytande på andra delar
av programmet, l.ex. vad gäller inriktning och medelsfördelning.

En
av tyngdpunkterna i utvecklingsarbetet i Bergslagen under de när

maste åren kommer alt ligga på utbildning, forskning och utveckling (FoU) 35

saml teknikspridning. Betydande
resurser har avsatts för dessa områden i Prop. 1985/86: 125 det föreslagna
programmet. Samtidigt arbetar nu samtliga länsstyrelser och de centrala verken
- SIND, STU, universitets- och högskoleämbetet och skolöverstyrelsen — med att
ta fram regionala teknikspridningsprogram.

En
viktig uppgift för närmast berörda myndigheter och Bergslagsdelegationen blir atl
lämna förslag om hur en sammanhållen satsning på utbildning, FoU och
teknikspridning i regionen skall utformas, vilken roll de olika högskolorna,
gymnasieskolorna och teknikcentren bör få osv.

Företagsutveckling

Etl
stort antal förelagsuppsökande insatser görs inom ramen för Bergslagsarbetet.
Det görs främst genom utvecklingsfonderna som ett komplement till deras
ordinarie insatser. Som exempel kan nämnas kapitalralionalise-ring,
teknikutveckling, exportfrämjande insatser, marknadsinsatser, af-färsutveckUng m.m.

I
takt med att dessa insatser leder till förslag om könkreta åtgärder i företagen
börjar nu anspråk att ställas på finansiella resurser för att genomföra
åtgärderna. Jag avser därför att senare föreslå regeringen att en del av de
medel som nu föreslås avsätts för regionalpolitiskt utvecklingskapital.

I
många bergslagskommuner är en annan viktig faktor för företagens fortsatta
utveckling tillgången på lämpliga industrilokaler. Stöd i samband med ny-, lill-
eller ombyggnad av lokaler kan lämnas lill förelag i form av lokaliseringsstöd
enligt förordningen (1982:677) om regionalpolUiskl stöd (ändrad senast
1985:648). I vissa fall kan stöd även lämnas för atl uppföra industrilokaler
för uihyrning på mindre orler, vilket stöd även kan lämnas till kommuner.
Lokaliseringsstöd i form av lokaliseringsbidrag lill industrilokaler för
uthyrning får lämnas med högsl elt belopp som är 10 procentenheter lägre än
vad som gäller om företaget självt uppför lokalerna. Om del finns synnerliga
skäl kan regeringen medge att lokaliseringsbidrag lämnas med högre belopp.

Enligt
vad jag inhämtat finns särskilda skäl att beakta behovet av industrilokaler i
Bergslagen. Som en följd av den omfattande strukturomvandlingen som berört och
berör många bruksorter i regionen föreligger ett stort behov av all differentiera
näringslivet bl.a. genom utveckling av små och medelstora företag. Behov av
lämpliga lokaler finns därför i många kommuner. På flera orter är den
lämpligaste åtgärden att bygga om äldre lokaler som disponerats av nu nedlagda
industrier. Dessa åtgärder kan i Bergslagen också beröra orter som är större än
vad som riksdagen lidigare angett (AU 1980/81:23 s. 85).

Eftersom
tillgången på lämpliga industrilokaler för uthyrning mot denna bakgrund är en
strategisk faktor, bl. a. för att etablera nya verksamheter, bör regeringen
kunna disponera medel från anslaget för lokaliseringsbidrag lill
industrilokaler för uthyrning.

36

Forskning,
teknisk utveckling, teknikspridning och utbildning Prop.
1985/86: 125

Jag
har i dessa frågor samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Syflel
med de insatser som nu föreslås är atl bredda regionens kunskapsbas och att
öka utbildningsinsatserna på alla nivåer. En målinriktning av vissa satsningar
på materialteknik - ell framtidsområde som är intressant för Bergslagen - är elt
av inslagen i detla delprogram.

Inom
högskoleområdet föreslås resurser för utbildning inom teknik och ekonomi.
Vidare föreslås resurser för atl initiera FoU, teknikspridning och samverkan
högskola-näringsliv. Universitetet i Uppsala och samtliga högskoleenheter i
Bergslagen beräknas bli berörda av insatserna. Ell första underlag för verksamhelen
kommer att föreligga när regionstyrelsen i Uppsala högskoleregion redovisar resultatet
av projektet Bergslagens tekniska högskola.

För
gymnasieskolan föreslås medel för utrustning för olika tekniska påbyggnadsulbildningar
samt särskilda medel för utveckling av teknikcentra, där gymnasieskolan och molsvarande
utbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen skall kunna medverka. I
kommuner som berörs av dessa satsningar kommer det sannolikt att finnas behov
av ytterligare undervisningsresurser; inte minsl för tekniska ämnen och
yrkesämnen i gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Dessa behov bör kunna
läckas genom omfördelningar som skolöverstyrelsen och berörda länsskolnämnder
kan göra inom de ordinarie ramarna för verksamhelen.

Erfarenheten
visar att det ofta är svårt att rekrytera erforderiigl antal deltagare för atl
starta komvux-kurser i tekniska ämnen. En kurs måste för närvarande enligt vuxenulbildningsförordningen
(1985:288) ha varaktigt lägst tolv eller åtta deltagare för att få startas. För
att öka möjligheterna atl få lill stånd vuxenutbildning i tekniska ämnen förordarjag
all de aktuella kommunerna i delta sammanhang får rätt atl starta sådana kurser
med åtta resp. fem deltagare under den aktuella perioden.

Bergslagens
näringsliv beskrivs ofta i branschlermer. Elt alternativ till denna beskrivning
är att säga atl Bergslagen levt och lever på materialkunnande, främst om
stålels egenskaper och användningsområden. Stål är inget färdigutvecklat malerial.
Grundat på industriella behov och tekniska möjligheter kommer nya material,
många baserade på stål, att kunna utvecklas. Ett slort malerialkunnande är
således en viktig förutsättning för näringslivsutvecklingen i Bergslagen. Men
man kan också se alt området nya material med FoU-insatser kan bli en framlida
bas för tillväxt.

Därför
bör elt särskilt materialteknikprogram för Bergslagen utarbetas och genomföras.

Ett
materialleknikprogram bör bl. a. innehålla:

- Stöd
till kunskapsuppbyggnad inom vissa områden hos företag i Bergs

lagen.

- En ökning av FoU-kompetensen i Bergslagen, så alt
projekt kan genomföras där.

- Utbildningsinsatser på både högskole- och
gymnasienivå och i anslutning lill vissa teknikcentra.

Jag
övergår nu lill alt redovisa föi-slag om medel för dels Bergslagsdele-

gationens
verksamhet, dels vissa förelagsutvecklande insatser, dels insat- Prop.
1985/86: 125 ser för forskning, teknikulveckUng, teknikspridning och
utbildning.

Chefen
för arbetsmarknadsdepartementet har tidigare redovisat sina förslag inom ramen
för treårsprogrammet.

Chefen
för kommunikationsdepartementet kommer senare i dag alt föreslå regeringen atl
besluta om insatser för atl förbättra infrastrukturen beträffande vägar och
järnvägar.

För
Bergslagsdelegationens verksamhet beräknar jag medelsbehovet till 53 milj. kr.

För
förelagsutvecklande insatser beräknar jag medelsbehovel till 68 milj, kr.
Medlen bör användas till regionalpolitiskt utvecklingskapital och lokaliseringsbidrag
till industrilokaler för uthyrning.

För
forskning, leknisk utveckling, teknikspridning och utbildning beräknar jag, efler
samråd med chefen för utbildningsdepartementet, medelsbehovet till 84 milj.
kr.

Det
bör ankomma på regeringen att besluta om den närmare användningen av medlen.

Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna mitt förslag om elevantal i komvux-kurser
i tekniska ämnen i kommuner inom Bergslagen,

2. lill Särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa elt
reservationsanslag av 205000000 kr,

[3] C 12. Lokaliseringsbidrag till Saab-Scania AB

Något
anslag för detla ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret
1985/86.

Regeringens
förslag lill insatser i Malmöregionen lill följd av avvecklingen av
handelsfartygsproduktionen vid Kockums AB har redovisats i propositionen om
vissa varvsfrågor m.m. Därvid har bl.a. anmälts Saab-Scania AB:s beslut att
utöka sin produktion av bl.a. personbilar i Mal-möområdel.

Jag
avser all föreslå regeringen att bolaget beviljas lokaliseringsstöd i form av
lokaliseringsbidrag i samband med dessa investeringar med högst 200000 kr. per
nytt arbetstillfälle som tillkommer hos bolaget i regionen. Eftersom bolaget
uppger att ny sysselsättning kommer atl skapas för 2070 personer beräknar jag
att lokaliseringsbidraget skall uppgå till högst 414 milj, kr. Genom Saab-Scania
AB:s investeringar beräknas en nettoökning av antalet anslällda i regionen med
ca 570 personer under perioden 1986-1988. När Saab-Scania genomfört hela den
planerade utbyggnaden och anläggningarna tagits i drift beräknas antalet anslällda
uppgå till totalt 2 700 personer.

Efiersom
detta projekt inte bör minska möjligheterna alt lämna lokalise

ringsbidrag inom främsl det regionalpolitiska stödområdet, bör medlen 38

anvisas
över ell särskill anslag. I övrigi bör samma regler gälla som för Prop.
1985/86: 125 lokaliseringsbidrag enligt förordningen (1982:677) om regionalpolUiskl
stöd (ändrad senasi 1985:648).

Hemställan

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

lill
Lokaliseringsbidrag UU Saab-Scania AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 414000000 kr.

E. Energi

[4] Ell. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.

I
statsbudgeten för budgetåret 1985/86 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag
av 2453 milj. kr. (prop. 1984/85:120, NU 30, rskr. 362). För innevarande
budgetår är den ingående reservationen I 096 milj. kr.

I
regleringsbrev för budgetåret 1985/86 har tiU statens valtenfallsverk anvisats
2453 milj. kr. Från anslagel har under innevarande budgetår bortförts 7,7 milj.
kr, pä grund av att verket anmält att de medel som lidigare anvisats för vissa
ändamål inte kommer att utnyttjas.

I
regleringsbrev för budgetåret 1985/86 har valtenfallsverkel medgetts en investeringsram
om 3045,1 milj. kr. Härtill kommer 41,1 milj. kr. som vid budgetårets ingång
inte hade förbrukats av medel som hade anvisats över finansfullmakten under
tidigare budgetår.

Riksdagen
har bemyndigat regeringen alt besluta att bilda aktiebolag eller förvärva
aktier i sådant bolag inom statens vattenfaUsverks verksamhetsområde i
enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört i tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 (prop. 1981/82:125 bil. 9, NU 53, rskr,
405), För andra typer av bolag än eldistribulionsbolag begränsades bemyndigandel
intill ett sammanlagt belopp som skulle fastställas för varje år. För
budgetåret 1985/86 har detla faslslällls till 75 milj. kr. (prop. 1984/85:120 s,
294, NU 30. rskr. 362).

Från
statens vattenfallsverk har två skrivelser inkommit om byte och förvärv av kraftlillgångar
m. m. Den ena rör elt byte med Bålforsens Kraft AB av kraftlillgångar i Gulsele
Kraflaktiebolag, Sikfors Kraftslalion samt fallhöjd i Råneälven m.m. Den andra
rör förvärv av Boliden Metall AB:s aktier i AB Grytforsen och Rebnis Kraft AB.
Jag vill nu ta upp dessa frågor.

Statens
vattenfallsverk

1
skrivelse den 13 februari 1986 har statens valtenfallsverk hemställt alt

med Bålforsens krafl AB (BAKAB) få genomföra ell byte av kraftlillgång

ar. Vidare har verkel som en följd av del föreslagna bytet hemställt att få

sätta i gång utbyggnad av Sikfors kraftstation och att få disponera härför

nödvändiga medel. 39

BÅKAB
äger Sikfors kraftstation i Pileälven. Medelårsproduktionen Prop. 1985/86:
125 uppgår för närvarande lill ca 50 GWh. Anläggningen är i behov av ombyggnad.
En belydande ökning av produktionen är möjlig genom om- och tillbyggnad av
stationen. Åtgärden ingår i den av riksdagen antagna utbyggnadsplanen för
vattenkraft.

BÅKAB
har genomfört projektering för Sikforsprojeklet. Ansökan till vattendomstolen
har ingivits. Vattendomstolen har förklarat all projektet är tillåtligt och
regeringen har gett tillslånd lill alt utbyggnaden får genomföras. Deldom för
byggnadsarbetena beräknas föreligga före semesterperioden 1986. Genom om- och
tillbyggnaden kan produktionen utökas till 185 GWh/år. Utbyggnadskostnaden
beräknas uppgå lill 1:50-1:60 kr./kWh, år, dvs. kostnaden per utbyggd årskilowattimme
uppgår till 1:50-1:60 kr. Detta innebär alt lönsamheten är god.

BÅKAB:s
utbyggnadsbeslut kan komma atl dröja 1-2 år. För att medverka till atl
utbyggnaden kan genomföras så snart som möjligt, vilket enligt valtenfallsverket
är synnerligen önskvärt från sysselsättningssynpunkt, har en överenskommelse iräffals
som innebär att BÅKAB överlåter Sikfors kraftslalion inkl. fallhöjden och
regleringsanläggningarna till valtenfallsverket. Överenskommelsen har träffats
med förbehåll för regeringens godkännande. Den minskning av sysselsättningen
för vatlenfallsverkels byggnadsarbetare som beräknas uppstå under de närmaste
åren kan härigenom begränsas.

Överenskommelsen
innebär atl BÅKAB dessutom överiåter sin aktiepost i Piteortens Elektriska
Distributions AB (Pelab) samt de distributions-anläggningar BÅKAB äger i
anslutning till Sikfors kraftstation och Pelab. Vattenfallsverket övertar
vidare BÄKAB:s kraftleverans till Pelab. Vattenfallsverket får därutöver
enligt överenskommelsen rätt all disponera samtliga de fallhöjder som BÅKAB
äger direkl eller indirekt i Råneälven och dess biflöden om en ulbyggnad av
Råneälven blir aktuell. Dessa fallhöjder beräknas motsvara en kraftproduktion
av storleksordningen 75 GWh/år.

Som
ersättning för nyss nämnda anläggningar och tillgångar överlåter valtenfallsverket
till BÅKAB 15% av aktierna i Gulsele AB inkl. rätten till den mot aktieposten
svarande kraftproduktionen som i medeltal uppgår till ca 93 GWh/år.

Överlåtelsen
av Sikfors kraftstation inkl. fallrätter m. m. från BÅKAB till vattenfallsverket
och överiåtelsen av aktierna i Gulsele AB från vattenfallsverket till BÅKAB
skall ske per den Ijuli 1986.

För
valtenfallsverkets del innebär överenskommelsen, förutom nyss redovisade
förbättring av sysselsättningsläget för byggnadarbelare i Norrbotten, atl
strukturrationaliseringar av eldistributionen i Piteåområdet blir möjliga.
Vidare kan snabbast möjliga utbyggnad av Sikfors genomföras, vilket är
värdefullt frän kraflförsörjningssynpunkl.

Den
redovisade överenskommelsen innebär för BÅKAB:s del atl företagets vattenkraftproduklion
samlas i Mellersta Norriand i Umeälven, Ångermanälven, Indalsälven och
Ljungan.

Genom överiåtelsen avstår
vattenfallsverket från kraftproduktion om ca

93 GWh/år, men tillförs anläggningar och fallhöjder motsvarande en kraft- "0

produktion om ca 260 GWh/år.
Nettotillskottet blir ca 90 GWh/år om Prop. 1985/86:125 enbart Sikfors blir
utbyggd och ca 165 GWh/år om även Råneälven inräknas. Härtill kommer aktierna
i Pelab samt vissa överföringsanläggningar.

Överenskommelsen
mellan BÅKAB och valtenfallsverket är etl byte av kraftlillgångar utan alt
någon mellanskillnad behöver erläggas. Valtenfallsverket avser all, med hänsyn
lill sysselsätlningssilualionen i Norrbotien, snarast påbörja ombyggnaden av
Sikfors kraftstation.

Valtenfallsverket
beräknar kostnaden för en utbyggnad i Sikfors lill ca 100 milj. kr. för
budgetåret 1986/87. Den totala kostnaden beräknas lill ca 280 milj. kr. Medel
för denna ulbyggnad finns inte med i den redovisning som lämnades i budgetproposUionen
(prop. 1985/86:100 bil. 14) vad avser investeringar i valtenkraftanläggningar
för budgetåret 1986/87.

I skrivelse den 13 februari 1986 har slalens valtenfaUsverk hemställt atl
få förvärva aktier i AB Giytforsen och Rebnis Kraft AB.

Valtenfallsverket
är tillsammans med Skellefteå kommun, genom Skellefteå Kraftverk, och Boliden
Metall AB ägare av Rebnis Kraft AB som äger Rebnis kraftstation. Vidare är vattenfallsverkel
tillsammans med Boliden Metall AB ägare av AB Grytforsen, som äger Grylfors
kraftstation. Bägge kraftstationerna är belägna i Skellefleälven. Samarbetet i
bolagen regleras i ingångna konsortialavtal.

Boliden
Metall AB önskar avyttra sina aktier i berörda bolag och har i enlighet med
regler i gällande konsortialavtal upptagit förhandlingar härom med
vattenfallsverket och Skellefteå Kraftverk.

Valtenfallsverket
har, med förbehåll för regeringens godkännande, tUlsammans med Skellefteå
Kraftverk träffat överenskommelse med Boliden Metall AB om förvärv av Boliden MetaU
AB:s,aktier i AB Grytforsen och Rebnis Krafl AB. Överenskommelsen innebär elt
övertagande av en kraftproduktion om ca 120 GWh per år. Valtenfallsverket och
Skellefteå kommun blir efler förvärvet de enda ägarna lill bolagen.

Omfattningen
av del föreslagna förvärvet av Boliden Metall AB:s aktier (%) och motsvarande
kraftproduktion (GWh/år) framgår av följande SammanstäUning:

Delägare Grytforsen AB Rebnis
Kraft AB

% GWh/år % GWh/år

Vattenfallsverket 22 40,7 20 28

Skellefteå
kommun 28 51,8

Boliden
Metall AB:s andel före förvärv 50 92.5 20 28

Denna
fördelning av Boliden Metall AB:s aktier mellan kvarvarande

aktieägare i bolaget innebär etl avsteg från den fördelning av lösenrätl som

finns i konsortialavtalen för de bolag som berörs av dessa överlåtelser.

Skulle hembudsklausulerna strikt följas fick vattenfallsverkel 100 % av

aktierna i Grytforsen AB och 65% av aktierna i Rebnis Kraft AB. Möjlig

heten till administrativa förenklingar har dock gjort att det är önskvärt med

samma fördelning av aktierna mellan vattenfallsverkel och Skellefteå

kraftverk i de bägge bolagen. Vattenfallsverkets kostnad för förvärvet

uppgår till 105 milj. kr. 4j

Föredragandens
överväganden Prop. 1985/86:125

Förvärvet
av BÅKAB:s aktier i Sikfors innebär all valtenfallsverket blir dominerande
ägare av fallhöjden i Sikfors, Tillstånd finns redan för en utbyggnad. Det är
av värde från kraflförsörjningssynpunkl att, genom vatlenfallsverkels förvärv,
en utbyggnad nu kan komma lill stånd.

Vidare
finner jag det värdefullt att Piteortens Eldistributions AB kan ingå som ett helägt
dotterbolag i Svensk Energiverksgrupp AB, genom vattenfallsverkets förvärv av
resterande aktier i förelaget. Den möjlighet till strukturrationalisering i Piteåområdel
som därmed uppnås tillgodoser enligt vad jag har erfarit önskemål från Piteå
kommun.

Bytet
av kraftlillgångar med Bålforsens Kraft AB innebär alt valtenfallsverket
förvärvar fallhöjd i Råneälven, Jag vill därför någol beröra frågan om
Råneälven,

Råneälven
ingår i den plan för vattenkraftsulbyggnad som riksdagen fattade beslut om år
1984 (prop. 1983/84:160, BoU 30, rskr. 388). Med något undantag rådde stor
enighet i riksdagen all Råneälven skulle föras till planen för vattenkraftsulbyggnad.
Ett genomförande av projektet kräver självfallet att det prövas och befinns tillåtligt
enligt vattenlagen (1983:291). I samband med denna prövning kommer utbyggnadens
ekonomi saml motstående intressen att ingående prövas och vägas mot varandra.

Bytet
innebär för vattenfallsverkets del all verket förstärker sin ställning som den
dominerande fallhöjdsinnehavaren i Råneälven och därmed har ett avgörande
inflytande på älvens utbyggnad.

Med
hänsyn till vad jag nu har anfört anserjag att statens vattenfallsverk bör
medges det byte av krafttillgångar som avtalats. Jag förordar därför all regeringen
inhämtar riksdagens bemyndigande alt godkänna avtalet mellan statens
vattenfallsverk och BÅKAB om byte av kraftlillgångar.

Jag
tillstyrker vidare atl den av vattenfallsverkel föreslagna utbyggnaden av
Sikfors kraftstation kommer till stånd. Den har totalt kostnadsberäknats lill
280 milj. kr. Vid min beräkning av erforderliga medel för valtenkraftanläggningar
för budgtåret 1986/87 under detta anslag i budgetpropositionen (prop. 1985/86:
100 bil. 14 s: 141) ingick inte en ulbyggnad av Sikfors kraftstation i denna
beräkning. Valtenfallsverkel avser att påbörja utbyggnaden under hösten 1986.
För alt inte fördröja påbörjandet av utbyggnaden förordarjag all medel som jag
i innevarande budgetårs budgetproposition förordade skulle anvisas under detla
anslag får användas lill en utbyggnad av Sikfors kraftstation. Jag avser att
senare återkomma lill frågan om slutlig finansiering av denna utbyggnad.

Beträffande
det föreslagna förvärvet av Boliden AB:s aktier i AB Grytforsen och Rebnis
Kraft AB vill jag inledningsvis ge en bakgrund till ägarsiluationen i AB
Grytforsen och Rebnis Krafl AB. ,

I
samband med atl dåvarande vattenfallsstyrelsen utredde en ulbyggnad av Skellefleälven
i mitten av 1960-talet fördes förhandlingar med Bolidens Gruvakliebolag
(Bolidenbolaget) och Skellefteå Stad om bildande av Grytfors aktiebolag för
gemensamt tillgodogörande av vattenkraften i Grylfor-sen. Av olika anledningar
ledde förhandlingarna den gången inte lill ell

avtal med Skellefteå stad
utan etl konsortialavtal tecknades mellan Boli-

42

denbolaget
och vattenfallsstyrelsen. Ensam fallhöjdsinnehavare av Gryt- Prop. 1985/86:
125 forsen var vid delta tillfälle staten. Vattenfallsstyrelsen förband sig att
som likvid för tecknade aktier tillskjuta staten tillhörig vattenkraft i
Grytforsen. Konslortialavtalel godkändes av riksdagen i december
1965 (prop. 1965:165, SU 191, rskr. 440).

I
slatsverkspropositionen förär 1971 (prop. 1971:1 bil. 15 s, 158, NU 15 och 26, rskr,
226) förordade regeringen en utbyggnad av Rebnisluspens kraftstation i Skellefleälven,
Stationen tillhörde de vattenkraftprojekt som vattenfallsverkel inventerat som
ersättning för tidigare planerade utbyggnader i Vindelälven. Projekteringen av
Rebnisluspens kraftstation bedrevs i samarbete med Skellefteå Stads Kraftverk
och Boliden AB. Överläggningar i anslutning till projekteringsarbetet ledde till
en överenskommelse om bildande av Rebnis Kraft AB för gemensam utbyggnad och
drift av Rebnis kraftstation. I samband med bolagsbildriingen förband sig valtenfallsverkel
all som likvid för tecknade aktier tillskjuta staten tillhörig vattenkraft i Rebnisslrömmen
mellan sjöarna Rebnisjaure och Hornavan. Riksdagen godkände det ingångna
avtalet (prop. 1971:145, NU 55, rskr. 358).

Valtenfallsverkets
nu aktuella förvärv av Boliden Metall AB:s aktier i Grylforsen AB och Rebnis Krafl
AB innebär således all staten återfår fallhöjd, som tidigare lämnais av staten som
likvid för tecknade aktier.

Del
faktum all Skellefteå kraftverk nu även blir delägare i Grytforsen AB kan ses
som en fortsättning på de förhandlingar som inte ledde lill avtal år 1965.

När
Boliden AB ursprungligen trädde in som delägare i AB Grytforsen och Rebnis
Kraft AB var vatlenfallsverkels motiv bl. a. alt verket fann det värdefullt alt
etablera etl samarbete med större elkonsumenter i regionen. Denna uppfattning
är enligt min mening alltjämt giltig. Ett aktivt delägarskap där ägandeintresset
kan kopplas till etl nyttjandeintresse kan påverka effektiviteten i kraftföretagel
på etl positivt sätt. När nu Boliden Metall AB vill träda ifrån sitt delägarskap
anserjag det naturligt att vattenfallsverket söker en annan delägare med
intresse att utnyttja elproduktionen. I detta fall har Skellefteå Kraftverk
redan en stor andel av aktierna i kraftbolagen. Eftersom hembudsskyldighel
funnits i avtalet mellan parterna finner jag det naturiigt alt valtenfallsverket
och Skellefteå Kraftverk förvärvar Boliden MetaU AB:s andel. Jag delar således
verkels bedömning atl del är värdefullt att likartade ägarförhållanden i elproduklionsbolagen
kan uppnås i hela Skellefleälven. Den administrativa förenkling som därmed uppnås
kan innebära möjligheter till en sammanslagning av kraflförelag utmed älven och
därmed en effektivare skötsel och administration.

Jag
tillstyrker det av vattenfallsverkel föreslagna förvärvet och förordar alt 105
milj. kr. anvisas för detla ändamål under innevarande budgetår.

43

Hemställan Prop. 1985/86: 125

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga
regeringen alt godkänna det mellan statens vatlen

fallsverk och Bålforsens Kraflaktiebolag träffade avtalet om byte av

kraftlillgångar,

2. bemyndiga regeringen att godkänna det mellan slalens vattenfallsverk,
Skellefteå Kraftverk och Boliden Metall AB ingångna avtalet varigenom vattenfaUsverkel
av Boliden Metall AB förvärvar aktier i AB Grylforsen och Rebnis Kraft AB,

3. godkänna vad jag nu har anföri om ytterligare investeringsändamål
under reservationsanslaget Statens valtenfallsverk: Kraftstationer m.m.,

4. till Statens vatlenfallsverk: Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget III
till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av
105000000 kr.

44

Bilagall
Prop. 1985/86:125

Förteckning

över anslag som
regeringen begär på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret
1985186.

Statsutgifter

//.
Justitiedepartementet

B
9 Byggnadsarbeten för polisväsendet, reservationsanslag

E
7 Byggnadsarbeten för kriminalvården, reservationsanslag

20000000
26000000

///.
Utrikesdepartementet

A
10 Komrruttéer m.m., reservationsanslag 1750000

F
4 Bidrag till Stockholms internationella fredsforsk-

ningsinslilut (SIPRI),
reservationsanslag 150000

V.
Socialdepartementet

E
18 Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings-och ralionaliseringsinstitui

1350000

VI. Kommunikationsdepartementet

Al
Kommittéer m.m., reservationsanslag 430000

K
2 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut,
reservationsanslag 560000

VII.
Finansdepartementet

D
15 Energibesparande ålgärder i statliga byggnader, reservationsanslag

40000000

VIII.
Utbildningsdepartementet D 8 Utbildning för tekniska yrken,
reservationsanslag

24000000

IX. Jordbruksdepartementet

G
3 Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet

m.
m., reservationsanslag 4400000

G 4 Inredning och
utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet
m. m., reservationsanslag 2 200000

45

X. Arbetsmarknadsdepartementet

B 3 Arbetsmarknadsutbildning, re5é'/-vfl/(o«5ön.s7flg 35000000

B 5 Sysselsättningsskapande
åtgärder, ré-senYj/fo/iiflrti/flg 30000000

B 21 Arbetsmarknadspolitiska insatser i Malmöregionen,

reservationsanslag 71000000

Dl
Statens invandrarverk,/örx/ag,sflfjx/ag 9663000

Prop.
1985/86: 125

XI. Bosladsdeparlemenlel

B 19 Bidrag till fond för fukt- och mögelskador,
reservationsanslag

6000000

XII. Indusiridepartementel

B 15 Utveckling av näringslivet i Malmöregionen m. m.,

reservationsanslag 68000000

C 11
Särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen.

reservationsanslag 205000000

C 12
Lokaliseringsbidrag lill Saab-Scania AB,

reservationsanslag 414000000

E 11
Statens Valtenfallsverk: Kraftstationer m. m.,

reservationsanslag 105 000 000

Summa slalsulgifler 1064503000

Norstedts
Tryckeri, Stockholm 1986

46