Prop. 1985/86:128

Regeringens proposition 1985/86:128

om vissa sjukförsäkringsfrågor för studerande

Prop. 1985/86: 128

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 6 mars 1986.

På
regeringens vägnar Thage G Peterson

Sten
Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen
innehåller förslag om ett förbättrat försäkringsskydd för de studerande som är
sjuka eller föräldralediga under sommarferierna. Förslaget innebär att
sjukpenning och föräldrapenningförmåner under sådan ferietid skall beräknas på
grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan studierna
påbörjades, om denna är högre än den sjukpenninggrundande inkomst som har
fastställts under utbildningstiden.

Vidare
föreslås att den sjukpenninggrundande inkomst som gällde före studiernas början
skall hållas vilande under den tid som den studerande bedriver studier och
uppbär studiestöd, även om studierna beräknas pågå under kortare tid än sex
månader. S. k. studietidssjukpenning skall således också vid sådan kortare
utbildning kunna beräknas på grundval av den förvärvsinkomst som den
studerande har under studietiden.

För
de studiehjälpstagare som inte uppbär återbetalningspliktiga studiemedel
föreslås att kravet på sjukanmälan till försäkringskassan slopas och att kassan
inte längre skall pröva om en sjukperiod skall godkännas. Det föreslås
samtidigt att studiemedelsnämnden och skolan skall kunna kräva atl
studieoförmåga på grund av sjukdom styrks genom läkarintyg.

Vidare
föreslås att uppgiften att beräkna storleken av särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa och betala ut sådant stöd förs över till de studiesociala
myndigheterna.

Slutligen
föreslås att reglerna i studiestödslagen (1973:349) om försäkringskassans
möjligheter att i vissa fall vägra godkänna studerandes sjukperiod anpassas till
vad som numera gäller beträffande kassans möjligheter

1 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 128

att i motsvarande fall dra
in eller sätta ned sjukpenning enligt lagen Prop. 1985/86: 128 (1962; 381)
om allmän försäkring.

De
ändrade reglerna om sjukpenningberäkning under sommarferier och utbildning
föreslås gälla från och med den 1 juni 1986. Övriga ändringar avses träda ikraft
den I juli 1986.

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (1962; 381) om
allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5 § Den
allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad
besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. I fråga
om en försäkrad som avses i 1 § skall kassan samtidigt fastställa den
försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet skall framgå i vad mån
den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till
annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen skall
omprövas

a)
när kassan fått
kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden undergått ändring av
betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storiek,

b)
när
förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående
sådan pension ändras med hänsyn Ull ändring i den försäkrades förmåga eller
möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete, samt

c)
när delpension
enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension
ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- och
inkomstförhållanden.

Ändring
skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän 30 dagar efter det
försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen. Ändring skall i annat fall
ske så snart anledning till ändringen uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i
annat fall än som avses i första stycket b) eller c) sänkas under tid då den
försäkrade

1.
bedriver
studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973; 349), studiestöd enligt lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt
förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander,

2.
bedriver
studier, för vilka han uppbär timersättning enligt förordningen (1976:327) om
timersättning vid grundutbildning för vuxna,

3.
är inskriven
vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet
genomgår yrkesutbildning,

4.
är gravid och
avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets
födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5.
är helt eller
delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är
förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen (1978:410)
om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. och barnet inte har fyllt ett år.
Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid
mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har
förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

Om den försäkrade i fall som För en försäkrad som avses i

avses i tredje stycket 1) bedriver tredje stycket 1
skall försäkrings-studier som beräknas pågå minst kassan, vid sjukdom under
utbild-

' Lagen omtryckt 1982:120. Senaste lydelse 1985:87.

Prop.
1985/86: 128

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1985/86: 128

sex
månader, skall försäkringskassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna
sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på
grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få
under denna tid.

ningstiden,
beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts
på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas
få under denna tid. Under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den
försäkrade inte uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket I. skall dock sjukpenningen beräknas
på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första-tredje styckena, om
den blir högre än sjukpenning beräknad enligt detta stycke.

Denna lag träder i kraft den I juni 1986. Hittills
gällande villkor beträffande studietidens längd skall tillämpas för studerande
som vårterminen 1986 avslutar sin utbildning efter ikraftträdandet.

2 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrivs atl 3 kap. 16-19 §§, 4 kap. 34 §, 7
kap. 17 och 17 a §§ samt 8 kap. 79 § studiestödslagen (1973:349)' skall ha
följande lydelse.

Prop.
1985/86: 128

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Studiehjälp
utgår för sjukperiod som infaller under tid för vilken den studerande har
beviljats studiehjälp.

Studiehjälp utgår för sjukperiod som infaller under tid
för vilken den studerande har beviljats studiehjälp. Studiemedelsnämnd och läroanstalt
får i fråga om andra studiehjälpstagare än sådana som uppbär
återbetalningspliktiga studiemedel kräva att studieofönnåga på grund av
sjukdom skall styrkas genom läkarintyg enligt de föreskrifter som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

För
sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår studiehjälp dock
endast om den studerande ingett ansökan om denna studiehjälp dessförinnan.
Om synnerliga skäl föreligger, kan en studerande beviljas studiehjälp även
för sådan sjukperiod.

För sjukperiod som infaller efter studietidens början
utgår studiehjälp i form av extra tillägg, inackorderingstillägg och
återbetalningspliktiga studiemedel endast om den studerande ingett ansökan om
denna studiehjälp dessförinnan. Om synneriiga skäl föreligger, kan en
studerande beviljas studiehjälp även för sådan sjukperiod.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande
bedriver studier som berättigar till studiehjälp utgår studiehjälp endast för
sådan sjukperiod som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna.

16a§-'

En
studerande har rätt till studiehjälp endast för sådan sjukperiod eller del
därav som har godkänts av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den
studerande är inskriven.

En
studerande som uppbär studiehjälp i form av återbetalningspliktiga
studiemedel har rätt lill studiehjälp endast för sådan sjukperiod eller del
därav som har godkänts av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den
studerande är inskriven.

' Lagen omtryckt 1981:579. Senaste lydelse 1984:313. ■'
Senaste lydelse 1984:313.

ti Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 128

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1985/86: 128

Blir en
studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier, skall
han anmäla delta lill den allmänna försäkringskassan, om han har beviljats
studiehjälp för kalenderhalvåret eller om han ansökt eller avser att ansöka
därom. Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som meddelats av
riksförsäkringsverket.

Blir en
studerande på grund av sjukdom helt oförmögen atl bedriva sina studier, skall
han anmäla detta till den allmänna försäkringskassan, om han har beviljats
studiehjälp i form av återbetalningspliktiga studiemedel för kalenderhalvåret
eller om han ansökt eller avser att ansöka därom. Anmälan skall ske enligt de
närmare bestämmelser som meddelats av riksförsäkringsverket.

Finner
den allmänna försäkringskassan att studerande på grund av sjukdom är helt
oförmögen att bedriva sina studier, skall kassan godkänna sjukperioden, om ej
annat följer av andra eller tredje stycket.

Finner
den allmänna försäkringskassan att studerande på grund av sjukdom är helt
oförmögen alt bedriva sina studier, skall kassan godkänna sjukperioden, om ej
annat följer av anåva-fjärde styckena.

Godkännande enligt första stycket får avse endast lid som
infaller efter det anmälan skett enligt 17 §. Om hinder mött mot anmälan eller
annat särskilt skäl föreligger, får godkännande avse även tid före sådan
anmälan.

Den allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna
sjukperiod eller del därav, om den studerande

1.
uppsåtligen
åsamkat sig sjukdomen eller gjort sig skyldig till grov oaklsamhet ur hälsosynpunkt
eller om annat liknande särskilt skäl föreligger,

2.
underlåter atl,
på begäran av kassan, genom intyg av läkare styrka sjukdomen och det därav
föranledda hindret för studierna.

3.
vägrar
att taga emot besök av person som fått i uppdrag av kassan att verkställa
sjukkontroll,

4.
under
sjukperiod ändrar vistelseort utan att underrätta kassan eller reser till
utlandet utan medgivande av kassan,

5.
ådragit sig
sjukdomen vid förövande av handling för vilken ansvar genom lagakraftägande
dom ådömts honom,

6.
vägrar att
underkasta sig undersökning av läkare eller underlåter att följa läkares
föreskrift,

7.
uppsåtligen
eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående
förhållande som är av betydelse för till-

3. under
sjukperiod reser till utlandet utan medgivande av kassan.

4.
ådragit sig
sjukdomen vid förövande av handling för vilken ansvar genom lagakraftägande
dom ådömts honom,

5.
vägrar att
underkasta sig undersökning av läkare eller underlåter att följa läkares
föreskrift,

6.
uppsåtligen
eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående
förhållande som är av betydelse för till-

" Senaste lydelse 1984:313.

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1985/86:128

lämpningen
av bestämmelserna om ålerbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod.

lämpningen av bestämmelserna om återbetalningspliktiga
studiemedel för sjukperiod.

Den
allmänna försäkringskassan får även, om omständigheterna motiverar det, vägra
att godkänna sjukperiod eller del därav, om den studerande

1.
vägrar
att ta emot besök av en person, som fått i uppdrag av försäkringskassan att utreda
studie-förmågan eller behovet av rehabiliteringsåtgärd,

2.
underlåter
att meddela försäkringskassan sin vistelseadress när han under sjukperiod
vistas annat än tillfälligt på annan adress än den som angetts till kassan.

Om en
studerande som har beviljats studiehjälp på grund av sjukdom har varit helt
oförmögen att bedriva studier under 90 dagar i följd eller om det föreligger annat
särskilt skäl, skall den allmänna försäkringskassan, enligt de närmare
bestämmelser som riksförsäkringsverket meddelar, undersöka om skäl
föreligger att vidta åtgärd som är ägnad att förkorta sjukdomstiden eller på
annat sätt helt eller delvis återställa studieförmågan.

Om en studerande som har beviljats studiehjälp i form av
återbetalningspliktiga studiemedel på grund av sjukdom har varit helt oförmögen
att bedriva studier under 90 dagar i följd eller om det föreligger annat
särskilt skäl, skall den allmänna försäkringskassan, enligt de närmare
bestämmelser som riksförsäkringsverket meddelar, undersöka om skäl föreligger
atl vidta åtgärd som är ägnad alt förkorta sjukdomstiden eller på annat sätt
helt eller delvis återställa studieförmågan.

Finner den allmänna försäkringskassan att åtgärd som avses
i första stycket behövs, skall den underrätta den studerande härom och tillse
att åtgärden vidtages. Vägrar den studerande att underkasta sig åtgärden, kan
kassan besluta att ej godkänna den del av sjukperioden som infaller sedan den
studerande fått underrättelse om kassans beslut. I underrättelsen skall intagas
erinran om att sådant beslut kan meddelas.

4 kap.

34 §

Finner
den allmänna försäkringskassan att studerande på grund av sjukdom är helt
oförmögen att bedriva sina studier, skall kassan godkänna sjukperioden, om ej
annat följer av andra eller tredje stycket.

Finner
den allmänna försäkringskassan att studerande på grund av sjukdom är helt
oförmögen atl bedriva sina studier, skall kassan godkänna sjukperioden, om ej
annat följer av af\dra-fjärde styckena.

Senaste lydelse 1984:313.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1985/86: 128

Godkännande enligt första stycket får avse endast tid som
infaller efter det anmälan skett enligt 33 §. Om hinder mött mot anmälan eller
annat särskilt skäl föreligger, får godkännande avse även tid före sådan
anmälan.

Den allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna
sjukperiod eller del därav, om den studerande

1.
uppsåtligen
åsamkat sig sjukdomen eller ort sig skyldig lill grov oaklsamhet ur
hälsosynpunkt eller om annat liknande särskilt skäl föreligger,

2.
underlåter atl,
på begäran av kassan, genom intyg av läkare styrka sjukdomen och det därav
föranledda hindret för studierna.

3.
vägrar
att taga emot besök av person som fått i uppdrag av kassan att verkställa
sjukkontroll,

4.
under
sjukperiod ändrar vistelseort utan att underrätta kassan eller reser till
utlandet utan medgivande av kassan,

5.
ådragit sig
sjukdomen vid förövande av handling för vilken ansvar genom lagakraftägande
dom ådömts honom,

6.
vägrar att
underkasta sig undersökning av läkare eller underlåter att följa läkares
föreskrift,

7.
uppsåtligen
eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående
förhållande som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna om studiemedel
för sjukperiod.

3. under sjukperiod reser till utlandet utan medgivande
av kassan.

4.
ådragit sig
sjukdomen vid förövande av handling för vilken ansvar genom lagakraftägande
dom ådömts honom,

5.
vägrar att
underkasta sig undersökning av läkare eller underlåter att följa läkares
föreskrift,

6.
uppsåtligen
eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående
förhållande som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna om studiemedel
för sjukperiod.

Den allmänna försäkringskassan får även. om
omständigheterna motiverar det. vägra att godkänna sjukperiod eller del därav,
om den studerande

1. vägrar att ta emot besök av en

person, som fått i uppdrag av för

säkringskassan att utreda studie

förmågan eller behovet av rehabili

teringsåtgärd,

2. underlåter att meddela för

säkringskassan sin vistelseadress

när han under sjukperiod vistas an

nat än tillfälligt på annan adress än

den som angetts till kassan.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 128

7 kap.

I7 §« '

För tid under vilken den studerande på grund av sjukdom är
helt oförmögen att bedriva sina studier utgår vuxenstudiebidrag och återbetalnings-pliktiga
studiemedel för sjukperiod som infaller under den del av det eller de
kalenderhalvår för vilka den studerande har beviljats vuxenstudiestöd.
Bestämmelserna i 4 kap. 28 och 31-35 §§ skall tillämpas.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande
bedriver studier som berättigar lill särskilt vuxenstudiestöd enligt detta
kapitel utgår vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel endast
för sjukperiod som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna.

Utgår sjukpenning enligt 3 kap. Utgår sjukpenning enligt lagen

lagen (1962:381) om allmän försäk- (1976:380)
om arbetsskadeförsäk

ring eller motsvarande ersättning ring
eller motsvarande ersättning

enligt annan författning för tid un- enligt
annan författning för tid un

der vilken den studerande uppbär der vilken
den studerande uppbär

vuxenstudiebidrag, skall vuxenstu- vuxenstudiebidrag,
skall vuxenstu

diebidraget minskas med det be- diebidraget
minskas med det be

lopp som har utgått i sjukpenning lopp
som har utgått i sjukpenning

eller sådan ersättning för samma eller sådan
ersättning för samma

tid. Vuxenstudiebidraget skall dock tid.
Sådan minskning skall dock

ej minskas med sådant belopp som inte göras
för sjukpenning som har

har utgått / sjukpenning enligt 3 utgått
enligt lagen (1962:381) om

kap. 5 § fjärde stycket lagen om all- allmän försäkring,

män försäkring.

llaf

Studerande har rätt att behålla vuxenstudiebidrag och ålerbetalningspliktiga
studiemedel vid

1.
ledighet för
tillfällig vård av barn i samma omfattning som enligt 4 kap. 10-12§§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring gäller för rätt till föräldrapenning,

2.
ledighet för
fullgörande av uppdrag i elevorganisation under sammanlagt högst tio dagar
under ett kalenderår och

3.
kortvarig
ledighet för enskild angelägenhet av vikt.

Utgår föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring för tid under vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag,
skall vuxenstudiebidraget minskas med det belopp som har utgått i föräldrapenning
för samma tid. Vuxenstudiebidraget skall dock ej minskas med sådant belopp som
har utgått i föräldrapenning enligt 3 kap. 5 § fjärde stycket lagen om allmän
försäkring.

' Senaste lydelse 1985:89.

' Lydelse enligt prop, 1985/86: 100, bil 10.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1985/86: 128

Har studerande för sådan dag under en sjukperiod som
infaller efter karenstiden enligt 78 § första stycket uppburit sjukpenning
enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring eller enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och överstiger denna sjukpenning 25
kronor, skall vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel om
återbetalningsbelopp eller frivillig återbetalning medräknas endast den del av
de återbetalningspliktiga studiemedlen för samma dag som motsvarar del belopp
varmed sjukpenningen överstiger 25 kronor. Vad som sagts nu gäller också om
den studerande med anledning av sin sjukdom får ersättning enligt annan
författning eller på grund av regeringens förordnande eller enligt utländsk
lagstiftning om arbetsskadeförsäkring.

Sådan sjukpenning som har beräknats enligt 3 kap. 5§
fjärde stycket lagen om allmän försäkring skall dock aldrig beaktas vid
tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller
frivillig återbetalning.

Har
studerande för sådan dag under en sjukperiod som infaller efter karenstiden
enligt 78 § första stycket uppburit sjukpenning enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring och överstiger denna sjukpenning 25 kronor, skall vid
tillämpning av bestämmelse i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller
frivillig återbetalning medräknas endast den del av de återbetalningspliktiga
studiemedlen för samma dag som motsvarar det belopp varmed sjukpenningen
överstiger 25 kronor. Vad som sagts nu gäller också om den studerande med anledning
av sin sjukdom får ersättning enligt annan författning eller på grund av regeringens
förordnande eller enligt utländsk lagstiftning om arbetsskadeförsäkring.
Sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring skall inte beaktas
vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbelopp
eller frivillig återbetalning.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986.

' Senaste lydelse 1985:89.

10

3 Förslag till Prop. 1985/86: 128

Lag om ändring i lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa

Härigenom föreskrivs att 3, 4 och 6§§ lagen (1983; 1030)
om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Särskilt vuxenstudiestöd för ar- Särskilt
vuxenstudiestöd för ar

betslösa beviljas av vuxenutbild- betslösa
beviljas efter ansökan. An-

ningsnämnden efter ansökan. An- sökan ges in
inom den tid och i den

sökan ges in inom den tid och i den ordning
som regeringen bestäm

ordning som regeringen bestäm- mer.

mer.

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa får beviljas för
högst två kalenderhalvår i sänder.

4§

Allmän försäkringskassa skall Särskilt
vuxenstudiestöd för ar-

beräkna storleken av särskilt betslösa handhas av centrala
stu-

vuxenstudiestöd för arbetslösa diestödsnämnden och vuxenutbild-

samt betala ut sådant stöd. ningsnämnderna.

6§

Ett beslut av vuxenutbildnings- Ett beslut att avslå en ansökan

nämnd om särskilt vuxenstudiestöd om särskilt
vuxenstudiestöd för ar-för arbetslösa får inte överklagas. beislösa får
inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

II

Socialdepartementet Prop. 1985/86:128

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1986

Närvarande:
statsrådet Thage G Peterson, ordförande, och statsråden Bodström, R. Carlsson,
Hellström, Wickbom, Johansson.

Föredragande;
statsrådet Wickbom

Proposition om vissa sjukförsäkringsfrågor för studerande

1 Inledning

Under
våren 1984 beslutade riksdagen om ett förbättrat sjukförsäkringsskydd för
studerande (prop. 1983/84; 127, SfU 26, rskr. 336). Med de nya reglerna, som
trädde i kraft den I januari 1985, avsågs att göra stödet vid sjukdom under
studietiden enhetligt och mer rättvist. Huvudprincipen är att de studerande
under en sjukdomsperiod får behålla sitt studiestöd i form av studiehjälp,
studiemedel, särskilt vuxensludiestöd eller utbildningsbidrag för doktorander.

Vidare
gäller för en studerande som uppbär studiestöd och som hade en sjukpenninggrundande
inkomst (SGI) när studierna påbörjades att denna inkomst inte får sänkas under
utbildningstiden om studierna beräknas pågå minst sex månader. I dessa fall får
dock sjukpenning under studietiden inte utges på grundval av denna SGI. Den
sjukpenninggrundande inkomsten från tiden före studierna hålls i stället
vilande för att åter bli gällande, aktiveras, när studietiden är avslutad eller
när ett definitivt studieavbrott görs. En särskild studietidssjukpenning kan
dock utges vid sjukdom under studietiden. Denna sjukpenning beräknas på
grundval av den förvärvsinkomst den studerande kan antas få vid sidan av
studierna eller under ferietid, s.k. studietids-SGl. Reglerna om vilande SGI
och studietids-SGI gäller även för föräldrapenningförmånerna.

I
skrivelser från bl. a. fackliga organisationer, företrädare för vuxenstuderande
samt enskilda har krav rests att reglerna ges en sådan utformning att de
studerande som förvärvsarbetar får en sjukpenning som bättre svarar mot
inkomstbortfallet vid sjukdom. Därvid har framhållits bl. a. att det nu
tillämpade sättet att beräkna sjukpenning under studier har inneburit en
försämring för många vuxenstuderande som är tjänstlediga från sina ordinarie
arbeten under studietiden och återgår till dessa under ferietid.

Riksdagen
har påtalat atl den nuvarande överkompensationen till vissa studerande, som
innebär att sjukpenning beräknad på en tidigare SGI utges samtidigt med
studiestödet för dem som studerar kortare tid än sex månader, bör upphöra (SfU
1984/85; 16, s. 26, rskr. 212).

Riksförsäkringsverket
(RFV) har i samråd med centrala studiestöds

nämnden (CSN) hemställt hos regeringen att de nuvarande bestämmelser- 12

na i studiestödslagen
(1973; 349) om alt studerande skall göra sjukanmälan Prop. 1985/86: 128 till
försäkringskassan och att försäkringskassan skall godkänna sjukperioden skall
upphöra för andra studiehjälpstagare än sådana som uppbär återbetalningspliktiga
studiemedel.

Jag
tar i det följande upp frågan om att låta vilande SGI träda i funktion under
sommarferierna. Vidare behandlar jag sjukförsäkringsreglerna för dem som
studerar kortare tid än sex månader. Jag tar också upp frågan om vissa
studerandes sjukanmälan till försäkringskassan. Slutligen föreslår jag vissa
följdändringar i studiestödslagstiftningen. Förslagen i propositionen läggs
fram efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet.

2 Nuvarande ordning

2.1 Studiestödet under sjukdom samt sjukpenning och
föräldrapenningförmåner för studerande

Studerande
som uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt
studiestödslagen (1973:349), SsL, studiestöd enligt lagen (1983; 1030) om
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligl förordningen
(1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander far behålla beviljat studiestöd
under sjukdom när den studerande är oförmögen alt bedriva sina studier. Den
studerande skall göra sjukanmälan till försäkringskassan som har att pröva om
sjukperioden skall godkännas för rätt till studiestöd.

Den
obligatoriska sjuk- och föräldraförsäkringen omfattar även studerande om de är
inskrivna hos försäkringskassan. Under studietiden gäller dock särskilda regler
för rätten till ersäUning. Dessa regler innebär atl den sjukpenninggrundande
inkomsten (SGI) inte får sänkas för de studerande som enligt vad tidigare sagts
får behålla sitt studiestöd vid sjukdom (3 kap. 5§ tredje stycket 1 lagen
(1962:381) om allmän försäkring, AFL). Regeln om att SGI inte får sänkas är
kombinerad med en annan regel enligl vilken sjukpenning under studietiden inte
får beräknas på denna SGI om studierna avses pågå minst sex månader. Vid
sjukdom under sådan längre utbildningstid skall försäkringskassan i stället
beräkna sjukpenningen på en SGI som har fastställts på grundval av enbart den
inkomst av eget arbete som den studerande kan antas få under utbildningstiden, studietids-SGI
(3 kap. 5 § Qärde stycket AFL). En SGI som grundas på förvärvsinkomster från
tiden före utbildningens böljan är således vilande under utbildningstiden. Den
är vilande också under den ferietid som infaller mellan studieterminerna i den
utbildning för vilken studiestöd utges. En vilande SGI blir åter gällande först
när den utbildning för vilken studiestödet utges är avslutad eller när ett
definitivt studieavbrott görs. Reglerna om vilande SGI och studietids-SGI
omfattar även föräldrapenningförmånerna enligt AFL.

13

2.2 Olika
former av studiestöd Prop. 1985/86:128

För
dem som bedriver studier finns olika former av studiestöd, bl.a. studiehjälp,
studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
och utbildningsbidrag för doktorander.

Reglerna
för beräkning av den tid som berättigar till studiestöd skiljer sig mellan de
olika studiestödsformerna.

Studiehjälp
utges till elever mellan 16 och 20 år i gymnasieskolan och i annan utbildning
på gymnasial nivå. Studiehjälp består av studiebidrag, extra tillägg,
inackorderingstillägg och återbetalningspHktiga studiemedel. Stödet utges
endast för studier under terminstid och beviljas vanligen för etl läsår som
avser nio månader. Studiehjälp fördelas vanligen på en hösttermin som är fyra
månader och en vårtermin som omfattar fem månader. Höstterminen påbörjas som
regel omkring den 20 augusti och avslutas strax före jul. Vårterminen påbörjas
omkring den 10 januari och pågår till omkring den 10 juni.

För
ett stort antal fall beviljas emellertid studiehjälp för kortare eller längre
del av läsåret. Som exempel kan nämnas specialkurser i gymnasieskolan som ofta
pågår under en termin eller endast en del av terminen.

Chefen
för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå regeringen
att i en proposition till riksdagen förorda att studiebidrag och extra tillägg
inom studiehjälpen skall kunna utges för 12 månader under ett år.

Studiemedel
utges till den som studerar på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Till
studerande på gymnasial nivå kan studiemedel utges fr.o.m. höstterminen det år
eleven fyller 20 år. För studerande på eftergymnasial nivå finns inte någon
motsvarande åldersgräns. Studiemedel består av studiebidrag och ålerbetalningspliktiga
studiemedel. Stödet utges endast för terminstid och beviljas vanligen för ett
läsår som avser nio månader. Höstterminen påbörjas vanligen i månadsskiftet
augusti-september och pågår till omkring den 19 januari. Vårterminen påbötjas
därefter omgående utan något uppehåll i studierna och sträcker sig till början
av juni månad.

Vid
vissa utbildningar l.ex. inom områdena lantbruk och teknik förekommer
utbildning under sommarferierna. Sådana studier berättigar till studiemedel.

Särskilt
vuxenstudiestöd är i första hand avsett för arbetstagare med kort utbildning
som tar ledigt för att studera och då går miste om sin lön.

Särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa är främst avsett för långvarigt arbetslösa som
påbörjar studier.

Båda
formerna av vuxenstudiestöd består av vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel.

Vuxenstudiestöden
utges under terminstid men också under julferier. Stödet utges således för
ytterligare den tid som motsvarar jullovets längd.

Utbildningsbidrag
för doktorander kan utges till den som bedriver forskarutbildning vid
högskola. Bidraget beviljas för högst 12 månader i sänder och är vanligen inte terminsbundet.

14

Som framgår av det nu
redovisade har del övervägande flertalet studerande sommarferier som pågår
från början av juni till slutet av augusti månad.

Prop. 1985/86: 128

2.3 Samordning mellan studiestöd och sjukpenning/ föräldrapenning

Vuxenstudiebidraget
skall minskas med belopp som för samma tid har utgetts i sjukpenning enligt 3
kap. AFL eller motsvarande ersättning enligt annan författning (7 kap. 17 § SsL
och 2 § lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa).
Vuxenstudiebidraget minskas dock inte med sjukpenning som har beräknats på studietids-SGI.
En samordningsregel gäller också i fråga om vuxenstudiebidrag och
föräldrapenning (7 kap. 17 a § SsL).

I
prop. 1985/86; 100, bil. 10 (s. 371 f) har lagts fram förslag om en ändring med
innebörden att en studerande som uppbär föräldrapenning på grundval av en studietids-SGI
inte skall få sill vuxenstudiebidrag reducerat med hänsyn till
föräldrapenningen.

Beträffande
övriga studiestödsformer finns inte motsvarande regler om samordning av bidrag
och sjukpenning/föräldrapenning. Däremot reduceras den del av de ålerbetalningspliktiga
studiemedlen som har undantagits från återbetalning enligt 8 kap. 78 § SsL, om
sjukpenning har utgetts med mer än 25 kr. per dag under aktuell sjukperiod (8
kap. 79 § SsL). Även i dessa fall undantas sjukpenning som har beräknats på
grundval av studietids-SGI.

3 F ö redragandens ö verv ä ganden

3.1 Aktivering av vilande SGI under sommarferierna

Mitt förslag: För
en studerande som är sjuk eller föräldraledig under sommarferier - och inte
uppbär studiestöd under dessa ferier -skall sjukpenning och
föräldrapenningförmåner beräknas på grundval av vilande SGI, om denna SGI är
högre än studietids-SGI. Detta gäller för alla försäkrade som omfattas av
reglerna om vilande SGI och studietids-SGI.

Skälen för mitt förslag:
Som en följd av att det ekonomiska skyddet vid sjukdom inom studiestödssystemet
förstärktes den 1 januari 1985 kombinerades rätten atl behålla en tidigare SGI
med att denna görs vilande under utbildningstiden om studierna beräknas pågå
minst sex månader. Så länge som SGI vilar utbetalas ingen sjukpenning eller
föräldrapenningförmån på grundval av den. Med utbildningstid avses förutom den
tid för vilken studiestödet utges, även den ferietid som infaller mellan
studieterminerna i den utbildning för vilken studiestödet har beviljats.

Många
studerande förvärvsarbetar emellertid parallellt med studierna och under
ferierna. För att bortfall av sådan arbetsinkomst skall kunna

15

kompenseras vid sjukdom
infördes vid samma tid även regler om en Prop. 1985/86: 128 studietids-SGI.
På denna SGI beräknas sjukpenning och föräldrapenningförmåner under
utbildningstiden.

SGI
utgör den försäkrades beräknade inkomst under en tolvmånaders-period framåt i
tiden. För en studerande som förvärvsarbetar enbarl under ferierna innebär
detta vid sjukdom eller föräldraledighet under ferietid att ersättningen från
försäkringskassan kan vara betydligt lägre än det aktuella inkomstbortfallet.

Många
vuxenstuderande är tjänstlediga från sina ordinarie arbeten under studietiden.
Det finns ofta en överenskommelse om tjänstledighet för studier mellan
arbetsgivaren och den anställde, som innebär att den senare återgår till sitt
arbete under främst sommarferier. Åtskilliga vuxenstuderande har riktat kritik
mot den låga kompensation som studietidssjukpenningen ger i förhållande lill
den faktiska inkomstföriust som sjukdom under ferierna leder till.

Jag
anser att det är angeläget att de studerande har ett så bra försäkringsskydd
vid sjukdom och föräldraledighet som möjligt. Detta framför allt med tanke på
att många studerande har bildat familj och har ett ansvar för familjens
försörjning. De regler som gäller för olika former av ekonomiskt stöd under
studietiden bör därför vara sådana att de inte skapar osäkerhet inför valet att
ta steget till studier.

Jag
föreslår därför att reglerna om beräkning av sjukpenning och föräldrapenningförmåner
ändras så atl en vilande SGI åter blir gällande, aktiveras, under
studieuppehåll mellan vår- och hösttermin om denna SGI ger högre sjukpenning än
studietids-SGI. Förändringen av de nuvarande reglerna bör omfatta alla
studerande som uppbär studiestöd.

En
aktiverad SGI bör gälla från och med dagen efter den period för vilken
studiestödet har beviljats under vårterminen och bör åter bli vilande från och
med den första dag på vilken studiestödet för höstterminen belöper eller
beräknas komma att belöpa. Vid sjukdom eller föräldraledighet därefter under
studietid beräknas ersättningen på grundval av eventuell studietids-SGI.
Övergångarna mellan de två typerna av SGI-beräk-ning bör således ske omedelbart
vid vårterminens slut och höstterminens början. Någon särskild förhandsanmälan till
försäkringskassan bör inte krävas.

För
klarhetens skull bör det sägas att för studerande som under sommarferier
uppbär studiestöd skall ingen aktivering ske av SGI.

När
det gäller julferierna föreslår jag ingen ändring av nuvarande regler. För den
stora gruppen högskolestuderande sträcker sig höstterminen in i januari utan
något uppehåll för julferier. Särskilt vuxensludiestöd kan också utges under
julferier. Någon ändring i sjukförsäkringsreglerna är således inte påkallad för
dessa grupper.

Jag
är emellertid medveten om att det finns vissa grupper studerande,

l.ex. studerande i komvux eller i den kommunala högskolan, som har ett

studieuppehåll vid jul då studiemedel inte utges. De kan således hamna i en

situation vid sjukdom där studiestöd inte utges och sjukpenningen endast

kompenserar en mindre del av inkomstbortfallet. Det rör sig dock alltid om

en förhållandevis kort period. 16

Det
skulle vara förenat med betydande administrativa olägenheter att låta den
vilande sjukpenningen träda i kraft också vid sådana mycket korta studieavbrott.
Jag är därför inte beredd att låta de nya reglerna omfatta andra perioder än
sommarferierna.

Sommarferierna börjar för
flertalet studerande under juni månad. Ändringen i lagen (1962:381) om allmän
försäkring bör därför träda i kraft den I juni 1986.

Prop. 1985/86: 128

3.2 Studietidssjukpenning vid studier som beräknas pågå
kortare lid än sex månader

Mitt
förslag: Reglerna om vilande SGI och studietids-SGI skall gälla oavsett
utbildningstidens längd.

Vidare upphör de
regler om avräkning som innebär att vuxensludie-bidraget och reduceringen av
skulden för återbetalningspliktiga studiemedel skall minskas med det belopp
som har utgetts i sjukpenning/föräldrapenning för samma tid.

Skälen för mitt förslag:
Utgångspunkten för det förbättrade sjukförsäkringsskyddet för studerande som
gäller sedan år 1985 är att det ekonomiska behovet i stort sett får anses vara
lika under studier och sjukdom. Som en följd av förbättringen av det ekonomiska
skyddet vid sjukdom inom studiestödssystemet gäller sålunda principen atl
studiestödet utges under sjukdomsperioder under studietiden jämsides med
eventuell studietidssjukpenning.

Enligt 3 kap. 2 § AFL
skall till grund för beräkning av SGI läggas den årsinkomst av förvärvsarbete
som den försäkrade kan antas komma att ha fills vidare. Att inkomsten skall
beräknas som årsinkomst innebär enligt gällande praxis att fillfälliga
inkomständringar och inkomstvariationer under olika delar av året inte skall
påverka SGI. Sjukpenningen kan vid ett långvarigt sjukdomsfall utges under lång
tid och det har då inte ansetts riktigt att en fillfälligt hög eller låg
inkomst vid tiden för insjuknandet skall bestämma sjukpenningens storiek för
hela sjukperioden.

Gällande praxis vid
beräkning av SGI har kommit Ull uttryck i en av riksförsäkringsverket utfärdad
kungörelse (RFFS 1981:5). I kungörelsen föreskrivs att endast sådan inkomst
skall beaktas som en försäkrad kan antas komma att ha tills vidare av eget
arbete under minst sex månader i följd.

När
det nuvarande systemet med sjukpenningberäkning för studerande infördes undantogs
mot bakgrund av den nyss redovisade tillämpningen de som studerar kortare tid
än sex månader från de nya reglerna.

Studiefidssjukpenning
skall således f. n. inte beräknas för den som beräknas studera kortare tid än
sex månader. Sjukpenningen beräknas i stället på den förvärvsinkomst som den
studerande hade före utbildningens början. För den som uppbär särskilt
vuxenstudiestöd finns avräkningsregler som innebär att vuxenstudiebidraget
skall minskas med det belopp som har utgetts i sjukpenning. Sådana avräkningsregler
som förhindrar

17

överkompensation
finns inte för de studerandegrupper som har andra Prop. 1985/86: 128 former av
studiestöd. Dessa studerande blir således vid studier som understiger sex
månader överkompenserade vid sjukdom eftersom de uppbär såväl oreducerat
studiestöd som sjukpenning beräknad på tidigare förvärvsinkomst. För dem som
uppbär ålerbetalningspliktiga studiemedel påverkar dock uppburen sjukpenning
skuldreduceringen vid längre sjukdomsperioder.

Jag
anser att de nu berörda olikheterna i behandlingen av de skilda studerandegrupperna
bör undanröjas. Sociala förmåner bör inte utges på ett sådant sätt alt en
studerande får det ekonomiskt bättre ställt vid sjukdom än när han är frisk.

Jag
föreslår därför atl reglerna i 3 kap. 5 § Qärde stycket AFL om vilande SGI och studietids-SGI
skall gälla oavsett utbildningstidens längd, dvs. även om studierna beräknas
pågå kortare tid än sex månader. En konsekvens härav blir att studietids-SGI,
om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda, skall beräknas även om
förvärvsarbetet avses pågå kortare tid än sex månader.

Det
bör påpekas att del fortfarande kommer att finnas en nedre gräns för hur stor
inkomsten skall vara innan sjukpenning kan utges. Enligt 3 kap. 1 § AFL
föreligger rätt till sjukpenning endast om den försäkrades SGI uppgår till
minst 6000 kronor.

I
7 kap. 17 och 17 a §§ SsL finns som jag tidigare nämnt regler om avräkning
mellan vuxenstudiebidragel och sjukpenning/föräldrapenning enligt AFL. Enligt
dessa regler skall för tid, under vilken den studerande uppbär
vuxenstudiebidrag, bidraget minskas med det belopp som har utgetts i
sjukpenning eller föräldrapenning för samma fid.

Vidare
finns i 8 kap. 79 § SsL regler om avräkning gentemot den skuldreducering som
sker om en studerande, som uppbär återbetalningspliktiga studiemedel, är sjuk
mer än 14 dagar.

Jag
har nyss föreslagit att den SGI som gällde innan studierna påbörjades skall
hållas vilande från första dagen av en studieperiod, för vilken den studerande
uppbär studiestöd, även om utbildningen beräknas pågå under kortare tid än sex
månader. Det innebär att en sjukpenning enligt AFL som grundar sig på en
vilande SGI inte kan utges parallellt med ett studiestöd. Under sådana
omständigheter behövs inte några avräkningsregler gentemot sjukpenning enligt AFL.
De avräkningsregler som gäller föräldrapenning kan också tas bort.

18

3.3
Kravet på sjukanmälan upphör för studiehjälpstagare som inte har
återbetalningspliktiga studiemedel

Prop. 1985/86: 128

Mitt
förslag: För studiehjälpstagare, som uppbär annan studiehjälp än ålerbetalningspliktiga
studiemedel, slopas skyldigheten enligt 3 kap. 17 § SsL att anmäla sjukdom lill
försäkringskassan. Kassans prövning av sjukperioder upphör för dessa
studerande. I stället skall studiemedelsnämnden och läroanstalten i enlighet
med föreskrifter, som utfärdas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer, kunna fordra att eleven genom läkarintyg styrker studieoförmåga på
grund av sjukdom.

Riksförsäkringsverkets
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen
för mitt förslag: För rätten atl få behålla studiestödet under sjukperiod och
få reducering av studieskuld (för återbetalningspliktiga studiemedel) på grund
av sjukdom krävs atl den studerande gör sjukanmälan till försäkringskassan. Har
sådan anmälan gjorts skall försäkringskassan pröva om hel studieoförmåga pä
grund av sjukdom föreligger och, om så bedöms vara fallet, godkänna
sjukperioden.

När
det gäller de studerande som uppbär studiehjälp har bestämmelserna i SsL om
sjukanmälan till försäkringskassan i praktiken kommit att tillämpas endast i
fråga om studiehjälpstagare med ålerbetalningspliktiga studiemedel. En
tillämpning av anmälningsskyldigheten för alla studiehjälpstagare skulle
innebära att 300000 gymnasiestuderande i förekommande fall skulle göra sjukanmälan
till försäkringskassan som sedan har att pröva om studieoförmåga på grund av
sjukdom föreligger. Den begränsade tillämpningen av sjukanmälningsregeln har
enligt vad riksförsäkringsverket uppgivit inte haft några negativa effekter.
Riksförsäkringsverket har därför i samråd med centrala studiestödsnämnden
föreslagit att bestämmelserna om anmälan och prövning av sjukdomsfall slopas
för studiehjälpstagare som uppbär enbart studiebidrag.

Jag vill erinra om att del
huvudsakliga syftet med studiestödet är att de studerande skall ha ekonomisk
möjlighet att bedriva studier. För att en studerande skall ha en ekonomisk
trygghet även om han blir sjuk under studietiden har han tillförsäkrats rätt
alt behålla studiestödet under sjukdom.

Jag
delar riksförsäkringsverkels uppfattning all det mot denna bakgrund och den
hittillsvarande begränsade tillämpningen inte finns anledning att upprätthålla
nuvarande krav på att försäkringskassan skall ta emot sjukanmälan och pröva
varje kortare sjukperiod för de studiehjälpstagare som inte uppbär
återbetalningspliktiga studiemedel.

Mot bakgrund av vad jag nu
har anfört bör skyldigheten att göra sjukanmälan till försäkringskassan slopas
för studerande som har studiehjälp som inte omfattar ålerbetalningspliktiga
studiemedel. För denna grupp bör i stället införas den ordningen att skolan och
studiemedelsnämnden skall kunna fordra atl eleven genom läkarintyg styrker
oförmåga att bedriva sina

19

studier på grund av
sjukdom. Behovet av läkarintyg torde främst föreligga vid längre studieavbrott
eller i fall då upprepade korta studieavbrott förekommer.

För klarhetens skull vill
jag framhålla att mitt förslag inle berör studerande som har beviljats
studiemedel enligl 4 kap. SsL. För dem görs således ingen ändring av nuvarande
anmälningsplikt och försäkringskassan skall även i fortsättningen pröva dessa
studerandes sjukperioder. Riksförsäkringsverket avser dock att tillsammans med
centrala studiestödsnämnden granska erfarenheterna av nuvarande regler på
dessa områden.

Prop.
1985/86: 128

3.4 Administration av särskilt vuxenstudietöd för
arbetslösa

Mitt
förslag: Uppgiften att beräkna storleken av särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa och betala ut sådant stöd förs över till de sludiesociala
myndigheterna.

Skälen
för mitt förslag: I prop. 1984/85:184 om ändrad administration av studiehjälp
och vuxenstudiestöd m. m. (SfU 25, rskr. 327) föreslogs att hela
administrationen av vuxenstudiestöden den I juli 1986 skulle föras över till de
studiesociala myndigheterna. Idag är det försäkringskassorna som svarar för
beloppsberäkning och utbetalning av stöden.

1
1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100, bil. 10) har regeringen på
föredragning av chefen för utbildningsdepartementet lagt fram förslag om
ändringar i I kap. 6§ SsL med innebörden att studiestödet skall handhas av cenlrala
studiestödsnämnden, studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna.

Motsvarande
ändring bör nu göras i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa.

3.5 Vissa följdändringar i studiestödslagen (1973:349)

Mitt förslag:
Reglerna om försäkringskassans möjligheter att vägra godkänna studerandes sjukperiod
eller del därav anpassas till vad som numera gäller beträffande kassans
möjligheter att dra in eller sätta ned sjukpenning. Detta avser fall av vägran
att ta emot besök från försäkringskassan och fall av underlåtenhet att
underrätta försäkringskassan om vistelseadressen vid bortovaro under
sjukperiod. För vägran att godkänna sjukperiod eller del därav skall i dessa situationer
också krävas att ett sådant beslut är motiverat vid en helhetsbedömning av
omständigheterna i det enskilda fallet.

Skälen för mitt förslag: I
3 kap. 18 § och 4 kap. 34 § SsL anges att försäkringskassan får vägra att
godkänna sjukperiod eller del därav om den studerande vägrar att ta emot besök
av person som fått i uppdrag av försäkringskassan atl verkställa sjukkontroll.
En motsvarande bestämmel-

20

se finns i 3 kap. 17 § AFL,
som avser försäkringskassans möjlighet att dra Prop. 1985/86: 128 in eller
sätta ned sjukpenning i vissa fall. Denna bestämmelse har ändrats från och med
den 1 januari 1986 (prop. 1985/86:38, SfU 3, rskr. 45). Därvid har begreppet
sjukkontroll ersatts med en beskrivning som bättre täcker avsikten med
åtgärden. Bestämmelsen i AFL gäller numera vid vägran att att ta emot besök av
person från försäkringskassan som fåll i uppdrag atl utreda rätten till
sjukpenning eller behovet av rehabiliteringsåtgärd. Motsvarande ändring bör
göras i de nyssnämnda lagrummen i SsL.

Enligt
samma bestämmelser i SsL får försäkringskassan vägra att godkänna sjukperiod
eller del därav om den studerande under sjukperiod ändrar vistelseort utan alt
underrätta kassan. Den berörda ändringen i 3 kap. 17 § AFL innebar också att
indragning eller nedsättning av sjukpenning bara kan ske om den försäkrade
underlåter att meddela försäkringskassan sin vistelseadress vid annan än
tillfällig bortovaro. Underrättelse om ändrad vistelseadress fordras därför
inte längre vid tillfällig bortovaro under ett sjukdomsfall. Med tillfällig
bortovaro avses enligt vad som uttalas i prop. 1985/86:38 (sid. 10) sådan
bortovaro som varar högst tre dagar. Ändringar bör nu göras i SsL så alt
överensstämmelse uppnås med vad som gäller enligt 3 kap. 17 § AFL.

Slutligen
bör också en anpassning fill AFL ske när det gäller en allmän förutsättning för
atl i de fall som nämnts i det föregående besluta att inte godkänna sjukperiod
eller del därav. Genom den angivna ändringen i 3 kap. 17 § AFL klargjordes att
påföljd i form av indragning eller nedsättning av sjukpenning i där beskrivna situafioner
skall komma i fråga bara om det är motiverat vid en helhetsbedömning av
omständigheterna. Jag förordar alt motsvarande förtydligande görs i 3 kap. 18 §
och 4 kap. 34 § SsL. Vägran att godkänna sjukperiod eller del därav bör alltså
förutsätta att en sådan påföljd framstår som motiverad i del särskilda fallet
av vägran ta emot besök från försäkringskassan eller av underlåtenhet att
meddela försäkringskassan sin vistelseadress vid annan än tillfällig bortovaro.
Vad som har uttalats i prop. 1985/86:38 om användning av den där behandlade påföljdsmöjligheten
bör kunna tjäna till vägledning för kassorna också när det gäller att pröva om
sjukperiod skall godkännas eller ej.

3.6 Kostnader och finansiering

Förslaget
att sjukpenning och föräldrapenningförmåner under sommarferierna skall utges
på grundval av vilande SGI om den är högre än studietids-SGI beräknas öka
sjukförsäkringens utgifter för utbetalda ersättningar. Slopandet av sexmånadersgränsen,
så att sjukpenning och föräldrapenningförmåner för de studerande som uppbär
studiestöd beräknas på grundval av studietids-SGI oavsett utbildningstidens
längd, beräknas däremot minska sjukförsäkringens utgifter för utbetalda
ersättningar. Sammantaget beräknas dessa förändringar innebära oförändrade
kostnader.

21

4
Upprättade lagförslag P'"°p-
'' '8

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats
förslag till

1.
lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

2.
lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349),

3.
lag om ändring i lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Förslagen
under 2 och 3 har upprättats i samråd med chefen för utbildningsdepartementet.

5 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslagen. Vidare
hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att besluta att förkorta motionstiden
till sju dagar.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

22

Innehållsförteckning Prop. 1985/86: 128

Sid.

Regeringens
proposition ................................... ... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

Propositionens
lagförslag .................................. 3

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1986 ... 12

1
Inledning .................................................... 12

2
Nuvarande ordning ........................................ 13

2.1
Studiestödet under sjukdom saml
sjukpenning och föräldrapenningförmåner för studerande ............................................. . 13

2.2
Olika former av studiestöd ......................... . 14

2.3
Samordning mellan studiestöd
och sjukpenning/ föräldrapenning 15

3 Föredragandens
överväganden ........................ . 15

3.1
Aktivering av vilande SGI under
sommarferierna 15

3.2
Studiefidssjukpenning vid
studier som beräknas pågå kortare

tid
än sex månader ................................... . 17

3.3 Kravet
på sjukanmälan upphör för studiehjälpstagare som

inte
har återbetalningspliktiga studiemedel .... 19

3.4
Administration av särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa .. 20

3.5
Vissa följdändringar i
studiestödslagen (1973:349) 20

3.6
Kostnader och finansiering ......................... 21

4
Upprättade lagförslag .................................... 22

5
Hemställan ................................................. 22

6
Beslut ........................................................ . 22

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 23