Prop. 1985/86:130

Regeringens proposition 1985/86:130

om inkomstskatten för åren 1987 och 1988

Prop. 1985/86: 130

Regeringen
föreslår riksdagen alt anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 6 mars 1986.

På
regeringens vägnar Thage G Peterson

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om den statliga inkomstskatten för åren 1987
och 1988. Förslagen innebär en höjning av det kommunala grundavdraget till
9000 kr. för år 1987 och till 10000 kr. fr.o.m. år 1988. Det skattefria
bottenskiktet i statsskatleskalan omvandlas till ett statligt grundavdrag på
samma belopp.

Antalet
skikt i statsskatleskalan minskas kraftigt så atl marginalskatten blir konstant
i breda inkomstskikt. Gränsen för 50% marginalskatt, den s.k. brytpunkten, höjs
lill 150000 kr. (före grundavdrag) fr.o.m. år 1988. Högsta marginalskattesatsen
sänks lill 75%.

Flera
väsentliga förenklingar i skattesystemet föreslås. Den viktigaste är slopande
av sambeskattningen av makars B-inkomster och den därmed sammanhängande rätten atl
utnyttja vissa av den andra makens avdrag. Två fall av särskilt tillägg, räntetiilägg,
vid beräkning av underiag för tilläggsbelopp slopas också, liksom den särskilda
rätlen lill kvittning mellan underskott av villa och kapitalinkomst.

De
förändringar som föreslås av inkomstskatten innebär en lägre skatt för de
skattskyldiga än vad som skulle följa av en ren indexering av de nuvarande
skatteskalorna. Inkomstbortfallet för stat och kommun sammantaget blir därmed
i motsvarande mån större. I och med att den föreslagna inkomstskattereformen
omfattar perioden fram t.o.m. år 1988 bör planeringsförutsättningarna för olika
beslutsfattare i ekonomin ha förbättrats avsevärt. För arbetsmarknadens parter
blir del möjligt all sluta löneavtal som ger reallöneförbättringar åren 1987
och 1988 vid låga nominella löneökningar.

1 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 130

1 Förslag till Prop. 1985/86:130

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928;
370) dels alt 46 § 2 mom., 48 § 2 och 3 mom., 52 § 1 mom., 53 § 1 mom.,

punkt 6 av
anvisningarna till 41 § och punkt 2 av anvisningarna till 50 §

skall ha följande lydelse, dels att del i anvisningarna
till 46 § skall införas en ny punkt, 6, av

följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 § 2 mom. I hemortskommunen får skattskyldig, som varit
bosatt här i riket under hela beskattningsåret, dessutom göra avdrag:

1)
för periodiskt
understöd eller därmedjämföriig periodisk utbetalning, som inte får dras av
från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av
punkt 5 av anvisningarna;

2)
för påförda egenavgifter
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten
av särskild förvärvskälla;

3)
för
obligatoriska avgifter som den skattskyldige, på grund av arbete i ett annat
nordiskt land, enligt slutligt fastställd debitering skall betala i
överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen (1981: 1284) om
tillämpning av en konvention den 5 mars 1981 mellan Sverige, Danmark, Finland,
Island och Norge om social trygghet, om den avgiftsgrundande intäkten tas till
beskattning för beskattningsåret i Sverige;

4)
för belopp som
den skattskyldige under beskattningsåret har betalat för eller tillgodoräknats
som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller
intill dess del fyllt 21 år om det genomgår grundskola, gymnasieskola eller
därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med 3000 kronor för varje barn;

6) för avgift som den skattskyldi- 6) för avgift som den skaltskyldi-

ge har betalat under beskattnings- ge har betalat under
beskattnings

året för annan pensionsförsäkring året för annan pensionsförsäkring

än tjänstepensionsförsäkring, som än tjänslepensionsförsäkring, som

ägs a\ arbetsgwaTe, om försäkring- ägs av arbetsgivare, / den omfatt-

en ägs av den skattskyldige. ning som framgår av punkt 6 av

anvisningarna.

Har skattskyldig under beskattningsåret varil skyldig att
betala sjömansskatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för
pensionsförsäkring och underhållsbidrag, som anges i första stycket 4) och 6),
endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller
underhållsbidraget vid beräkningen av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en
del av beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper
på nämnda tid.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får inte
överstiga den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året

' Senaste lydelse 1985:923.

Nuvarande lydelse Föreslageh lydelse Prop. 1985/86: 130

närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till
storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A-inkomst som hänför sig till
jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning, om den
skaltskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i
aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande
som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §, får avdraget
uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte
överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent
av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda
basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent
av inkomsten till den del den tillsammans med A-inkomst enligt föregående
mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. I stället för vad som
angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas
till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst
som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd
A-inkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin
helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under
beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst
avses inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt är att anse som A-inkomst. Till A-inkomst räknas även inkomst
ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt 1 §2 mom. nämnda lag
skattepliktig dagpenning.

Om särskilda skäl föreligger får

riksskattéverket efter ansökan be- 3

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 130

sluta att avdrag jor avgift för pen

sionsförsäkring får medges med

högre belopp än som följer av be

stämmelserna iföregående stycke.

Därvid skall dock följande gälla.

För skattskyldig, som redovisar in

komst som är att anse som A-in

komst endast av tjänst men som i

huvudsak saknar pensionsrätt i an

ställning, får avdrag medges högst

med belopp, beräknat som för in

komst av jordbruksfastighet eller

rörelse på det sätt som föreskrivits i

föregående stycke. Har sådan

skattskyldig erhållit särskild ersätt

ning i samband med att anställning

upphört och har han ej skaffat sig

ett betryggande pensionsskydd, får

dock avdrag medges med högre be

lopp. Avdrag som avses i de två

närmast föregående meningarna

får dock inte beräknas för inkomst

som härrör från aktiebolag eller

ekonomisk förening vari den skatt

skyldige har sådant bestämmande

inflytande som avses i punkt 2 e

femte stycket av anvisningarna till

29 §. Har skattskyldig, som - själv

eller genom förmedling av juridisk

person — drivit jordbruk, skogsbruk

eller rörelse, upphört med driften i

förvärvskällan och har han under

verksamhetstiden ej skaffat sig ett

betryggande pensionsskydd, får av

drag beräknas även på sådan in

komst som enligt 9 § 3 mom. andra

stycket lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt är att anse som B-in-

komst. Avdraget får i detta fall be

räknas med beaktande av det antal

år den skattskyldige drivit jordbru

ket, skogsbruket eller rörelsen,

dock högst för tio år. Hänsyn skall

vid bedömningen av avdragets

storlek tas till den skattskyldiges

övriga pensionsskydd och andra

möjligheter till avdrag för avgift

som avses i första stycket 6). Av

draget får dock inte överstiga ett

belopp som för varje år som driften

pågått motsvarar tio gånger det

basbelopp som enligt lagen om all

män försäkring bestämts för det år

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 130

driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av
de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av
förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att
hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har
riks-skatteverket enligt punkt I tredje stycket av anvisningarna till 31 §
medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger riksskattéverket det högsta
belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i
tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som
upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskattéverket i fråga
som avses i detta stycke får talan inte föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket
6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt
bestämmelserna i fjärde stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid
taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte
med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som
anges i fjärde stycket.

Oavsett föreskrifterna i de före

gående styckena medges avdrag

för avgift som avses i första stycket

6) i hemortskommunen inte med

högre belopp än skillnaden mellan

sammanlagda beloppet av inkoms

ter från förvärvskällor, som är skat

tepliktiga i kommunen, och övriga

avdrag enligt denna paragraf. Kan

avdrag för avgift som avses i första

stycket 6) inte utnyttjas i hemorts

kommunen, medges avdrag för

återstoden i annan kommun med

belopp intill den där redovisade in

komsten , i förekommande fall efter

andra avdrag enligt denna para

graf som medges vid taxeringen i

kommunen. Avdrag, som på grund

av vad nu sagts inte kunnat utnytt

jas vid taxeringen för det beskatt- 5

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1985/86: 130

ningsår då avgiften betalades, får utnyttjas senast vid
taxering för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i
sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag
enligt denna paragraf gjorts.

48

2 mom." Skattskyldig fysisk

person, som varit här i riket bosatt

under hela beskattningsåret, äger

att å den i hemortskommunen taxe

rade inkomsten åtnjuta kommunalt

grundavdrag med 7500 kronor.

Har skattskyldig under beskattningsåret uppburit lön
eller annan gottgörelse som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1958:295)
om sjömansskatt skall grundavdraget minskas med 625 kronor för varje period om
trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskattningsbar inkomst
enligt nämnda lag samt enligt I § 2 mom. lagen skattepliktig dagpenning. Det
sålunda beräknade grundavdraget avrundas uppåt till helt hundratal kronor.

3 mom.'
Skattskyldig fysisk

person, som varit här i riket bosatt

endast under en del av beskatt

ningsåret, äger i hemortskom

munen åtnjuta kommunalt grundav

drag med 625 kronor för varje ka

lendermånad eller del därav, var

under han varit här i riket bosatt.

Härvid gäller bestämmelserna i 2

mom. andra stycket. Del sålunda

beräknade grundavdraget avrundas

uppåt till helt hundratal kronor.

2 mom. Skattskyldig fysisk per

son, som varit här i riket bosatt un

der hela beskattningsåret, äger att å

den i hemortskommunen taxerade

inkomsten åtnjuta kommunalt

grundavdrag med lOOOO kronor.

Har skattskyldig under beskattningsåret uppburit lön
eller annan gottgörelse som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1958;
295) om sjömansskatt skall grundavdraget minskas med en tolftedel för vaije
period om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskattningsbar
inkomst enligt nämnda lag samt enligt 1 § 2 mom. lagen skattepliktig
dagpenning. Det sålunda beräknade grundavdraget avrundas uppåt till helt
hundratal kronor.

3 mom.
Skattskyldig fysisk per

son, som varit här i riket bosatt en

dast under en del av beskattnings

året, äger i hemortskommunen åt

njuta kommunalt grundavdrag med

en tolftedel av 10000 kronor för

varje kalendermånad eller del där

av, varunder han varit här i riket

bosatt. Härvid gäller bestämmel

serna i 2 mom. andra stycket. Det

sålunda beräknade grundavdraget

avrundas uppåt till helt hundratal

kronor.

52 §

taxeras en var för sin inkomst.

Har vid dylik taxering avdrag, som i 46 § 1 och 2 mom. medgives,
helt eller delvis ej kunnat utnyttjas å den ena makens skattepliktiga inkomst,
må bristen avräknas å den

- Senaste lydelse 1981:999. ' Senaste lydelse 1981:999. ■*
Senaste lydelse 1981:999.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 130

andra makens inkomst i samma kommun. Kvarstående brist,
dock högst belopp motsvarande avdrag enligt 46 § 2 mom., må, med tillämpning i
förekommande fall av bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna 111146 §.
avräknas å förstnämnda makens inkomst och. där denna icke förslår, å andra
makens inkomst i andra kommuner.

Underskott å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös
egendom, som uppkommit för endera maken, må avräknas från den andra makens
inkomst i samma kommun av förvärvskälla av samma slag.

Avdrag, som i 50 § 2 mom. andra eller tredje stycket sägs,
beräknas för vardera maken för sig. Härvid iakttages att vardera makens
skatteförmåga bedömes med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet
samt att avdrag enligt 50 § 2 mom. andra stycket för makarna tillsammans icke
må överstiga det högsta belopp som därangives.

Avdrag enligt 50 § 2 mom. Qärde stycket beräknas för
vardera maken för sig utan hänsyn tagen lill andra makens inkomst. I fråga om
jämkning av avdraget enligt bestämmelserna i punkt 2 femte stycket av
anvisningarna till 50 § skall för vardera maken beaktas värdet av hälften av
makarnas sammanlagda skattepliktiga förmögenhet. Vid jämkning som nu sagts
skall vidare bortses från sådan förmögenhet, som enligt 8 § lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt skall räknas in i den skattskyldiges skattepliktiga
förmögenhet.

53 §

/ mom. Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så
framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser,
meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person;

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; saml

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmedjämföriig förmån, som
utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun:

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits
härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen för pension enligl lagen

(1962:381) om allmän försäkring till (1962:381)
om allmän försäkring till

den del beloppet överstiger 7500 den del
beloppet överstiger 70000

kronor och för annan ersättning en- kronor
och för annan ersättning en

ligl nämnda lag; ligt nämnda lag;

' Senaste lydelse 1985:922. 7

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 130

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos
svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring
än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen
(1956:293) om ersättning ål smittbärare samt enligt annan lag eller
författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller
på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till
sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt
lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt sludieslödslagen
(1973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket
förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligl lagen
(1981:691) om socialavgifter, för resfituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter
i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 §
2 mom. första stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering i den mån
avdrag har medgetts för avgifterna;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet
eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse
och av egendom som avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till
ett hus eller del av ett hus här i riket; samt

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring dels av aktier
och andelar i sådana svenska företag som avses i punkt 4 a av anvisningarna lill
41 §, dels av konvertibla skuldebrev som utgivits av svenska aktiebolag och
dels av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avses i 35 § 3
mom. första stycket, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår
som närmast föregått del år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och
hemvist här i riket eller stadigvarande vistals här;

b) dödsbo;

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

Anvisningar

till 41 §

6. Fysisk person, som skall 6.
Fysisk person, som skall efter-

efterbeskattas enligt 9§ lagen beskattas
enligt 9 § lagen (1978:970)

(1978:970) om uppskov med be- om uppskov
med beskattning av

skattning av realisationsvinst, får realisationsvinst,
får vid efterbe-

vid efterbeskattningen göra avdrag skattningen
göra avdrag för avgift

för avgift för pensionsförsäkring för
pensionsförsäkring enligl be-

enligt bestämmelserna i 46 § 2 stämmelserna
i 46 § 2 mom. utan

mom. utan hinder av att avgiften hinder av
att avgiften betalas efter

betalas efter utgången av del be- utgången
av det beskattningsår som

skattningsår som efterbeskatlning- efterbeskattningen
avser. Detta gäl

en avser. Detta gäller dock endast ler
dock endast vid efterbeskatlning

vid efterbeskatlning av sådan reali- av
sådan realisationsvinst som har

sationsvinst som har uppkommit uppkommit
vid avyttring av jord-

* Senaste lydelse 1982:421. 8

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 130

vid avyttring av jordbruksfastighet bruksfastighel eller fastighet som

eller fastighet som använts i den använts i den skaltskyldiges rörel-

skattskyldiges rörelse. Avdraget får se. Avdraget får inte överstiga det

inte överstiga del belopp som skall belopp som skall efterbeskattas. En

efterbeskatlas. En förutsättning för förutsättning för avdrag är alt avgif-

avdrag är att avgiften inte betalas ten inte betalas senare än inom tre

senare än inom tre månader från månader från den dag då framsläll-

den dag då framställningen om ef- ningen om efterbeskatlning delgavs

terbeskattning delgavs den skatt- den skattskyldige. Har han före ut-

skyldige. Har han före utgången av gången av nämnda tid skriftligen

nämnda tid skriftligen ansökt om ansökt om medgivande enligt punkt

medgivande enligt 46 § 2 mom. 6 tredje stycket av anvisningarna

femte
stycket får dock betalning av /(// 46
§ får dock betalning av avgif-

avgiften göras inom tre månader ten göras inom tre månader från da-

från dagen för riksskatteverkets be- gen för riksskatteverkets beslut

slut med anledning av ansökningen, med anledning av ansökningen.

Har en skaltskyldig med stöd av första stycket erhållit
avdrag för avgift för pensionsförsäkring för det beskattningsår som efterbeskattningen
avser får avdrag för avgiften inte göras vid taxeringen för annat
beskattningsår.

till 46 §

6. Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast
om försäkringen ägs av den skattskyldige.

A vdraget får inte överstiga den

skattskyldiges A-inkomst för an

tingen beskattningsåret eller året

närmast dessförinnan och beräk

nas med hänsyn till storleken av så

dan inkomst. I fråga om sådan A-

inkomst som hänför sig till jord

bruksfastighet eller rörelse eller

som hänför sig till anställning, om

den skattskyldige helt saknar pen

sionsrätt i anställning och inte är

anställd i aktiebolag eller ekono

misk förening vari han har sådant

bestämmande inflytande som avses

i punkt 2 e femte stycket av anvis

ningarna till29 §, får avdraget upp

gå till sammanlagt högst 35 pro

cent av inkomsten till den del den

inte överstiger tjugo gånger det

basbelopp som enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring

bestämts för året närmast före tax

eringsåret samt högst 25 procent av

den del av inkomsten som över

stiger tjugo men inte trettio gånger

nämnda basbelopp. I fråga om öv

rig A-inkomst får avdraget uppgå 9

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 130

//'// högst 10 procent av inkomsten till den del den
tillsammans med A-inkomst enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger
nämnda basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna
av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande
angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till
jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst motsvarande
tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomst
som skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomståret
närmast dessförinnan.

Om särskilda skäl föreligger får

riksskattéverket efter ansökan be

sluta att avdrag för avgift för pen

sionsförsäkring får medges med

högre belopp än som följer av be

stämmelserna i föregående stycke.

Därvid skall dock följande gälla.

För skattskyldig, som redovisar in

komst som är att anse som A-in

komst endast av tjänst men som i

huvudsak saknar pensionsrätt i an

ställning, får avdrag medges högst

med belopp, beräknat som för in

komst av jordbruksfastighet eller

rörelse på det sätt som föreskrivits i

föregående stycke. Har sådan

skattskyldig erhållit särskild ersätt

ning i samband med att anställning

upphört och har han ej skaffat sig

ett betryggande pensionsskydd, får

dock avdrag medges med högre be

lopp. Avdrag som avses i de två

närmast föregående meningarna

får dock inte beräknas för inkomst

som härrör från aktiebolag eller

ekonomisk förening vari den skatt

skyldige har sådant bestämmande

inflytande som avses i punkt 2e

femte stycket av anvisningarna till

29 §. Har skattskyldig, som - själv

eller genom förmedling av juridisk

person - drivit jordbruk, skogsbruk

eller rörelse, upphört med driften i

förvärvskällan och har han under 1"

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 130

verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande
pensionsskydd, får avdrag beräknas även på B-inkomst. Avdraget får i detta
fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit
jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid
bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga
pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i 46 § 2
mom. första stycket 6. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för
varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen
om allmänförsäkring bestämts för det år driften i förvärvskällan upphört och
ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som
nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan.
Har riks-skatteverket enligt punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 31 §
medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger riksskattéverket det högsta
belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i
tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skatt skyldig
som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskattéverket i
fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i 46 § 2 mom.
första stycket 6 men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas
enligt bestämmelserna i andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp
vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inle
med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som
anges i andra stycket.

Oavsett föreskrifterna i de före- 11

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 130

gående styckena medges avdrag för avgift som avses i 46 §
2 mom. första stycket 6 i hemortskommunen inte med högre belopp än skillnaden
mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som är
skattepliktiga i kommunen, och övriga avdrag enligt 46 §. Kan avdrag för
avgift som avses 146 §2 mom. första stycket 6 inte utnyttjas i hemortskommunen,
medges avdrag för återstoden i annan kommun med belopp intill den där
redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt 46 § som
medges vid taxeringen i kommunen. Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte
kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsår då avgiften betalades,
får utnyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter
betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som
återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.

Med A-inkomst avses inkomst av tjänst samt inkomst av
jordbruksfastighet och rörelse om den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan
i ej blott ringa omfattning. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt
lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag
skattepliktig dagpenning. Med B-inkomst avses övriga inkomster.

till 50 §

2. Vid bedömningen av om skaltskyldigs inkomst lill icke
obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension
räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Folkpension skall anses utgöra en
icke obetydlig del av den skattskyldiges inkomst, om den uppgått lill minst
6000 kronor eller minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som
folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen
(1969:205) om pensionstillskoft föranlett avräkning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
fastställer närmare föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna
grunder.

Avdraget skall i första hand be- Avdraget skall i första hand be-

stämmas med hänsyn lill storieken stämmas med hänsyn till
storieken

Senaste lydelse 1985:405. 12

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1985/86: 130

av den
skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt. Överstiger denna inkomst inte visst högsta belopp, skall
avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige inte skall
påföras högre statligt beskattningsbar inkomst än 7500 kronor. Detta högsta
inkomstbelopp motsvarar laxerad inkomst för skaltskyldig som under beskattningsåret
inte haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring och pensionstillskott enligt 2 § lagen om
pensionstillskott. För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta inkomstbeloppel
med utgångspunkt från en pension utgörande 78,5 procent av basbeloppet. För
övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 96
procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift
skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året
uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar
folkpension.

Om
skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta inkomstbeloppet
enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp motsvarande 66 2/3
procent av laxerad inkomst mellan det belopp vid vilket högsta extra avdrag
utgår och ett belopp som är 3 basenheter större, med 40 procent av taxerad
inkomst inom ett därpå följande inkomstskikt av 1,5 basenheters bredd och med
33 1/3 procent av taxerad inkomst därutöver.

av den skaltskyldiges
laxerade inkomst enligl lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger
denna inkomst inte visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som
behövs för att den skaltskyldige inte skall påföras någon statligt
beskattningsbar inkomst. Detta högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst
för skattskyldig som under beskattningsåret inte haft annan inkomst än ålderspension
enligl 6 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och
pensionstillskott enligt 2 § lagen om pensionstillskott. För gift
skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars
make uppbär folkpension, beräknas del högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt
från en pension utgörande 78,5 procent av basbeloppet. För övriga
skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 96
procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift
skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med
belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av
året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar
folkpension.

Om
skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger del högsta inkomstbeloppet
enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp motsvarande 66 2/3
procent av taxerad inkomst utöver det belopp vid vilket högsta extra avdrag utgår.

Det avdrag
som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade inkomst jämkas, om
värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 90000 kronor. Om
förmögenhetsvärdet överstiger 150000 kronor, skall avdrag inle medges.
Fastighet, som avses i 24 § 2 mom., saml sådan bostadsbygg-

13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 130

nad
med tillhörande tomt på jordbruksfastighet, som används som bostad av den
skattskyldige, skall inräknas i förmögenhetsvärdet med belopp som motsvarar
1/10 av skillnaden mellan fastighetens respektive bostadsbyggnadens och
tomtens taxeringsvärde året före taxeringsåret och lånat kapital, som nedlagts
i fastigheten respektive i bostadsbyggnaden och tomlen i den mån skillnaden
inte överstiger 250000 kronor. Är skillnaden större beräknas värdet till 25000
kronor jämte den del av skillnaden som överstiger 250000 kronor. Vid beräkning
av hur stort lånat kapital som lagts ner i bostadsbyggnaden och tomten, skall
på dessa anses belöpa så stor del av låneskulderna i förvärvskällan som
byggnadens och tomtmarkens taxeringsvärde utgör av det sammanlagda värdet av
tillgångarna i förvärvskällan inklusive byggnaden och tomtmarken. Har den
skattskyldige eller hans make flera sådana fastigheter, som avses här, gäller
bestämmelserna endast för en fastighet och då i första hand för fastighet som
utgör stadigvarande bostad för den skattskyldige.

Här
ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås, när särskilda
omständigheter föranleda det.

Vid
beräkning av avdrag för gift skaltskyldig iakttages bestämmelserna i 52 § 1 mom.
sista stycket.

1. Denna
lag träder i kraft den I juli 1986 och tillämpas första gången vid

1988 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 2 och 3 nedan.

2. Vid 1988 års taxering skall i stället för beloppet lOOOO
kronor i 48 § 2 och 3 mom. samt 53 § 1 mom. a gälla beloppet 9000 kronor.

3. Äldre bestämmelser i 52 § I mom. tillämpas vid 1988
års taxering i fråga om underskott i förvärvskälla, om beskattningsåret för
förvärvskällan har påbörjats före den I april 1986.

14

2 Förslag
till Prop. 1985/86:130

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt' dels alt 9§ 3 och 5 mom., 11 § 3 mom. och 12§ skall
upphöra atl gälla, dds an6 I mom.,8§,9§2mom.,9a§, 10§ I, 2, 3, 4 och 6 mom., II § I mom. och 20§2 mom. skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

/ mom. Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger,
såframt ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser,
meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysisk person: a) fysisk person:

för inkomst som avses i denna lag för inkomst som avses i denna lag

enligt de grunder som anges i 53 § 1 enligt de
grunder som anges i 53 § I mom./ö/-5/a i/ycÉ" a) kommunal- mom.
a kommunalskattelagen skaltelagen (1928:370) samt, såvitt (1928:370)
samt, såvitt avser tid un-avser tid under vilken han ej varit der vilken
han ej varit bosatt här i bosatt här i riket, för inkomst ge- riket, för
inkomst genom utdelning nom utdelning på andelar i svenska på andelar i
svenska ekonomiska ekonomiska föreningar oc/j/ör pen- föreningar; sion
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring även till den del skattskyldighet
inte föreligger enligt nyssnämnda lagrum;

b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt
särskild författning

äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, sam

fund, stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer,

dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på

därmed jämförligt sätt bildals för att förvalta samfällighel endast om sam-

fälligheten taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfäl-

lighet eller regleringssamfällighet;

för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk
ort förvärvats;

c) utländska bolag;

för inkomst av här belägen faslighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet
eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan faslighet eller rörelse
och av egendom som avses i 35§3a mom. kommunalskattelagen och som innefattar
nyttjanderätt till ett hus eller del av etl hus här i riket;

för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som reslituerats,
avkortats

' Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:770

9§3mom.
1985:226

9§5mom. 1982:416

II §3 mom. 1982: 1206

I2§ 1982:416.

- Senaste lydelse 1985: 1019. 15

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1985/86: 130

eller avskrivits, i den mån avdrag därför av bolaget
åtnjutits vid tidigare års taxeringar; samt

för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska
föreningar.

Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående
avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar skall,
såvida ersättningen skall hänföras till intäkt av rörelse och ersättningen
härrör från här i riket bedriven rörelse, anses som intäkt av rörelse, som här
bedrivits.

8 § '

Ideell förening, som avses i 7§5mom. första stycket, äger
alt från den taxerade inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag med 15000 kronor.

Skattskyldig fysisk person, som har varit bosatt här i
riket under beskattningsåret, har rätt till statligt grundavdrag från den
taxerade inkomsten, varvid bestämmelserna i 48§ 2 och 3 mom. samt 49§ kommunalskattelagen
(1928:370) skall tillämpas.

9§

2 mom."*
Har skattskyldig varit bosatt här i riket under hela eller någon del av
beskattningsåret och har skatteförmågan varit väsentligen nedsatt av sådan
anledning, som anges i 50§2 mom. andra, tredje eller fjärde stycket kommunalskattelagen
(1928:370), får - efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller om
särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter
taxeringsåret, länsrättens prövning - den skallskyldiges laxerade inkomst
minskas med avdrag enligt bestämmelserna i nämnda lagrum. Vad härefter
återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör beskattningsbar
inkomst.

2 mom. För fysisk person, som har varit bosatt här i riket
under hela eller någon del av beskattningsåret, utgörs den beskattningsbara
inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med statligt grundavdrag.

Har den skattskyldiges skatteförmåga varit väsentligen
nedsatt under beskattningsåret av sådan anledning, som anges i 50 §2 mom.
andra, tredje eller fjärde stycket kommunalskaltelagen (1928:370), får — efter
taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller om särskild framställning
därom gjorts senast den 30 juni året näst efter laxeringsåret, länsrättens
prövning -den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med statligt
grundavdrag, med ytterligare avdrag enligt bestämmelserna i nämnda lagrum.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal
kronor och utgör beskattningsbar inkomst.

För förening, som äger rätt till grundavdrag enligl 8§, utgöres
den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med statligt
grundavdrag.

' Senaste lydelse 1984: 1061. " Senaste lydelse 1979:
1156.

16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 130

9a§'

Statlig inkomstskatt utgår i form Statlig inkomstskatt utgår i form

av grundbelopp och filläggsbelopp. av grundbelopp och tilläggsbelopp.

Tilläggsbelopp beräknas bara för Grundbelopp beräknas bara om

skattskyldiga som avses i 10 §1 den beskattningsbara inkomsten

mom. uppgår till minst 100 kronor. Till-

läggsbelopp beräknas bara för skattskyldiga som avses i 10
§ I mom.

Den beskattningsbara inkomsten är underlag för
grundbeloppet. Underlaget för tilläggsbelopp fastställs enligt bestämmelserna
i 10 § 3 mom.

I0§ Nuvarande lydelse 1 mom.'' För fysiska personer och
dödsbon beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor.
Grundbeloppet utgör;

när
beskattningsbar inkomst inte överstiger 9 basenheter: 4 procent av den del av
den beskattningsbara inkomsten som överstiger 1 basenhet; när beskattningsbar
inkomst överstiger

9 men inte 10 basenheter: grundbeloppet för 9 basenheter
och 15 % av återstoden

10 ■■ '■ 18 " .- '• " 10 " •' 20% ■'

18 '■
'■ 21 21 basenheter

■■ 18 ■• " 24%

" 21 ■• " 20%

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte
överstiger 19 basenheter: 5 procent av den del av underlaget som överstiger 16
basenheter; när underlaget överstiger

I9meninle21 basenheter: tillägg.sbeloppel för 19
basenheter och 10% av återstoden;

21 ■■
■■ 23 '• " " 21 ■■ ■■ 15%> •■

23 "
" 26 " " •• 23 " "
20%: "

26 ■■
■■ 45 ■' " ■' 26 ■• •• 25%> "

45
basenheter : " "
45 " " 30% "

Föreslagen lydelse 1 mom. För fysiska personer och
dödsbon beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande. Grundbeloppet
utgör 100 kronor samt: när beskattningsbar inkomst inte överstiger 7
basenheter: 5 procent av den beskattningsbara inkomsten; när beskattningsbar
inkomst överstiger 7 basenheter: grundbeloppet för 7 basenheter och 20 procent
av återstoden.

' Senaste lydelse 1982:416.

''Senaste lydelse 1985:412. 17

2 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 130

Föreslagen
lydelse

Prop.
1985/86: 130

Tilläggsbeloppet utgör;

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte
överstiger 19 basenheter:

14 procent av den del av underlaget som överstiger 14
basenheter;

när underlaget överstiger 19 basenheter:

tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 25 procent av
återstoden.

Föreslagen
lydelse

2
mom. En
basenhet är 10000 kronor.

3
mom.
Underlaget för tilläggsbelopp utgörs av den skaltskyldiges taxerade inkomst

I. ökad med belopp varmed avdrag har medgetts enligt 4
§ I mom. för underskott i förvärvskälla, om inte annat följer av 4 mom.,

Nuvarande lydelse

2
mom. En
basenhet är 7800 kronor.

3
mom. Underlaget
för tilläggsbelopp utgörs av den skattskyldiges beskattningsbara inkomst

1.
ökad med
belopp varmed avdrag har medgetts enligt 4 § 1 mom. för eget underskott i
förvärvskälla, om inte annat följer av 4 mom., eller enligt 11 § 1 mom. för
makes underskott i förvärvskälla

2.
ökad med
förlust för vilken avdrag har medgetts enligt 4a§

3.
minskad med
underskott som skall avräknas enligt 5 mom.

4.
ökad med
räntetillägg enligt 6 mom.

5. minskad med statligt grundavdrag och avdrag som avses i9§2
mom. andra stycket.

Har summan av skattskyldigs underskottsavdrag och
övriga allmänna avdrag överstigit det sammanlagda beloppet av inkomsterna
från olika förvärvskällor, skall den skattskyldige anses ha fått avdrag för
underskott först sedan övriga allmänna avdrag har utnyttjats. Motsvarande
gäller för det fall att, sedan den skattskyldiges egna allmänna avdrag har
utnyttjats, avräkning har skett av andra makens icke utnyttjade avdrag.

Underlaget för tilläggsbelopp avrundas nedåt till helt
hundratal kronor.

Har
summan av skattskyldigs underskottsavdrag och övriga allmänna avdrag
överstigit det sammanlagda beloppet av inkomsterna från olika förvärvskällor,
skall den skattskyldige anses ha fått avdrag för underskott först sedan övriga
allmänna avdrag har utnyttjats.

4 mom.'
Vid tillämpning av 3 mom. första stycket 1 skall den skattskyldiges underskott
av fastighet som avses i 24§ 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) minskas
med den vid taxeringen fastställda inkomsten av kapital, dock

4 mom. Vid
tillämpning av 3 mom. första stycket 1 skall - om den skattskyldige yrkar det -
den skattskyldiges underskott av kapital minskas med den vid taxeringen
fastställda inkomsten

■' Senaste lydelse 1985:412. « Senaste lydelse
1982:416. ' Senaste lydelse 1982:416.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1985/86: 130

högst 30000 kronor. Vidare skall -om den skattskyldige
yrkar det -den skattskyldiges underskott av kapital minskas med den vid laxeringen
fastställda inkomsten

av tjänst: i den mån underskottet hänför sig till ränta på
skuld avseende förvärv av den skattskyldige vid beskattningsårets utgång
tillhöriga aktier eller andelar i fåmansförelag som är aktiebolag eller
ekonomisk förening, dock att underskottet inte får minskas med större belopp än
vad den skattskyldige under beskattningsåret har uppburit i kontant lön från
företaget,

av jordbruksfastighet, annan fastighet som avses i 24 § 1
mom. kommunalskattelagen eller rörelse: i den mån underskottet hänför sig till

a) ränta på skuld för arvsskatt eller gåvoskatt avseende
fastigheten eller

rörelsen eller

b) ränta
på den skattskyldiges skuld avseende förvärv av andelar i

handelsbolag som innehar eller bedriver fastigheten eller rörelsen.

6 mom.'" Skall den skat t skyldige ta upp värde av
bostadsförmån som intäkt av jordbruksfastighet skall vid beräkning av underlag
för tilläggsbelopp tillägg göras med etl belopp motsvarande den del av
räntekostnaderna på låneskulderna i förvärvskällan som belöper på bostaden, om
den tillhör honom. På bostadsbyggnaden och därtill hörande tomtmark skall
anses belöpa så stor del av dessa räntekostnader som byggnadens och tomtmarkens
taxeringsvärde utgör av värdet av samtliga tillgångar i förvärvskällan.

Vid tillämpning av första stycket skall räntetillägget
minskas med

dels underskott som har uppkommit i den ifrågavarande förvärvskällan,

dels den vid taxeringen fastställda inkomsten av kapital,
dock högst 30000 kronor, till den del denna inkomst inte har avräknats enligt 4
mom.

Har den
skaltskyldige vid beräkning av inkomst av fastighet eller rörelse yrkat avdrag
för kostnader för en i räkenskaperna upptagen hil, båt eller liknande tillgång
skall tillägg göras med ett belopp motsvarande en beräknad ränta på till-

6 mom. Har
den skattskyldige

erhållit lån från arbetsgivare eller

uppdragsgivare och understiger den

faktiskt erlagda räntan i fråga om

lån från en och samma arbetsgivare

eller uppdragsgivare sedvanlig rän

ta med mer än 2000 kronor, skall

vid beräkning av underlag för till-

läggsbelopp tillägg göras med ett

belopp motsvarande skillnaden. Så

dant tillägg skall göras även om

lånet har lämnats till sådan den

skattskyldige närstående person

som avses i 35§ 1 a mom. nionde

stycket kommunalskattelagen

(1928:370).
Med lån från arbetsgivare eller uppdragsgivare likställs annat lån om det
finns anledning anta att denne har förmedlat lånet. Bestämmelserna i detta
moment tillämpas inte i fall som avses i fjärde stycket av nyssnämnda moment.

' Senaste
lydelse 1984:916.

19

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 130

gångens värde i den mån denna har använts för privat bruk.

Har den skattskyldige erhållit lån från arbetsgivare eller
uppdragsgivare och understiger den faktiskt erlagda räntan i fråga om lån från
en och samma arbetsgivare eller uppdragsgivare sedvanlig ränta med mer än 2000
kronor, skall tillägg göras med ett belopp motsvarande skillnaden. Sådant
tillägg skall göras även om lånet har lämnats till sådan den skaltskyldige
närstående person som avses i 35§ I a mom. nionde stycket kommunalskaltelagen
(1928:370). Med lån från arbetsgivare eller uppdragsgivare likställs annat
lån om det finns anledning anta alt denne har förmedlat lånet. Bestämmelserna
i detta stycke tillämpas inte i fall som avses i Qärde stycket av nyssnämnda
moment.

II § / mom. Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans,
taxeras envar för sin inkomst, varvid anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen
(1928; 370) fillämpas.

Har ena maken helt eller delvis inte kunnat utnyttja
sådant avdrag som avses i 4§ 1 mom., avräknas bristen från andra makens
inkomst.

Avdrag, som i 9§ 2 mom./ö«/fl Avdrag, som i 9§ 2 mom. andra

stycket sägs, beräknas för vardera stycket sägs, beräknas
för vardera

maken för sig, varvid bestämmel- maken för sig, varvid bestämmel

serna i 52 § 1 mom. fjärde och femte serna i 52 § I mom. andra och tred-

styckena kommunalskattelagen je styckena kommunalskattelagen

(1928:370) tillämpas. tillämpas.

20 § 2 mom.' Regeringen äger, till förekommande av eller
lindring i sådan dubbelbeskattning som i 1 mom. sägs, med annan stals regering
träffa överenskommelse, såvitt avser fördelning i beskattningshänseende mellan
berörda stat och Sverige av inkomst, som är underkastad dubbelbeskattning,
eller ock, under förutsättning av ömsesidighet i tillämpliga hänseenden,
förordna att viss inkomst eller inkomst av visst slag skall helt eller delvis
vara fri från beskattning här i riket.

" Senaste lydelse 1982:416.

'= Senaste lydelse 1982:416. 20

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1985/86:130

I fall,
varom i detta mom. för-mätes, må regeringen förklara, atl statlig inkomstskatt
skall av skattskyldig utgöras till högre belopp än gällande bestämmelser
eljest skulle föranleda, dock atl skatten ej må komma alt uppgå till större
andel, procentuellt beräknad, av den på grundval av överenskommelsen eller
förordnandet fastställda beskattningsbara inkomsten än skatten skulle utgjort
av den beskattningsbara inkomst, som skulle hava fastställts, om inkomsten
beskattats endast i Sverige. Vad i 10b§ och II § 3 mom. stadgas om beräkning av statlig
inkomstskatt i helt antal kronor skall äga motsvarande tillämpning vid
beräkning av skatt, som i detta mom. avses.

I fall,
varom i detta mom. för-mäles, må regeringen förklara, atl statlig inkomstskatt
skall av skattskyldig utgöras till högre belopp än gällande bestämmelser
eljest skulle föranleda, dock atl skatten ej må komma att uppgå till större
andel, procentuellt beräknad, av den på grundval av överenskommelsen eller
förordnandet fastställda beskattningsbara inkomsten än skatten skulle utgjort
av den beskattningsbara inkomst, som skulle hava fastställts, om inkomsten
beskattats endast i Sverige. Vad i 10b§ stadgas om beräkning av statlig inkomstskatt
i helt antal kronor skall äga motsvarande tillämpning vid beräkning av skatt,
som i detta mom. avses.

Överenskommelse med främmande stats regering i fråga,
varom i detta mom. förmäles, skall upphöra att gälla senast vid det årsskifte,
som infaller närmast efter det en uppsägningstid av högst sex månader tilländalupil.

1. Denna lag träder i kraft den Ijuli
1986 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering i den mån inte annat
följer av punkterna 2—7 nedan.

2. Vid 1988 års taxering beräknas
statligt grundavdrag enligt 8§ första stycket med beaktande av punkt 2 av
övergångsbestämmelserna till lagen (1986:000) om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370).

3. Vid 1988 års taxering skall, i
stället för vad som sägs i I0§ I mom., grundbelopp och tilläggsbelopp beräknas
enligt följande skalor.

Grundbeloppet utgör 100 kronor saml:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 7 basenheter;

4,5 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

7 men inte 8 basenheter:
grundbeloppet för 7 basenheter och 13% av återstoden;

8 basenheter " "8 " " 20% "

Tilläggsbeloppet utgör;

när underlaget för tilläggsbelopp inte överstiger 15
basenheter; 5 procent av den del av undertaget som överstiger 14 basenheter;
när underlaget överstiger

15 men inte 16 basenheter: tilläggsbeloppet för 15
basenheter och 10% av återstoden:

16 " '■ 20 ■• : " •• 16 •■ •• 14% "

20
" ■•
21 ■■ " •• 20 ■• ■■ 20% •■

21
•' " 38 '■ •• ■■ 21 '■ ••
259? " 38 basenheter " "38
" "' 27% '"

4. Vid 1988 års taxering är
basenheten, i stället för vad som sägs i 10§ 2 mom., 9000 kronor.

5. Äldre bestämmelser i 10§ 3 mom.
första stycket 1 och andra stycket samt 11 § I mom. tillämpas vid 1988 års
taxering i fråga om underskott i förvärvskälla, om beskattningsåret för
förvärvskällan har påbörjats före den I april 1986.

21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 130

6. Skall skattskyldig taxeras för beskattningsår som
har påbörjats före den I april 1986 tillämpas vid 1988 års taxering äldre
bestämmelser i 8§, 10§ 1 och 2 mom., 12§ och 53 § I mom., om detta sammantaget
leder lill lägre statlig inkomstskatt.

7. Äldre bestämmelser i I0§ 4 mom. tillämpas vid 1988
års taxering, varvid dock det högsta belopp som undantas skall vara 15000
kronor i stället för 30000 kronor.

22

3 Förslag till Prop. 1985/86: 130

Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt
i vissa fall

Härigenom föreskrivs atl 3 och 6 §§ lagen (1970:172) om
begränsning av skatt i vissa fall' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Vid prövning av skattebegränsningen fastställs ett
spärrbelopp med hänsyn till den beskattningsbara inkomst och det underiag för
tilläggsbelopp som beräknats för den skattskyldige enligt lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, i förekommande fall efter sådan justering som skall ske
enligt andra och tredje styckena.

Den beskattningsbara inkomsten och underlaget för
tilläggsbelopp skall ökas med vid taxeringen medgivet särskilt
investeringsavdrag.

Om den skattskyldige eriagt sjömansskatt under
beskattningsåret, skall den beskattningsbara inkomsten och underlaget för
tilläggsbelopp ökas med den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten och
dagpenning som är skattepliktig enligt I § 2 mom. lagen (1958:295) om
sjömansskatt.

Spärrbeloppet utgörs av summan Spärrbeloppet utgörs av summan

av av

1.
50
procent av den justerade 1. 50
procent av den justerade beskattningsbara inkomsten, beskattningsbara inkomsten och

2.
25 procent av
det justerade 2. 25 procent av del justerade
underlaget för tilläggsbelopp //// underlaget för tilläggsbelopp.

den del detta underlag inte överstiger 45 basenheter
enligt 10 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. 30 procent av det justerade

underlaget för tilläggsbelopp till

den del detta underlag överstiger

45 basenheter enligt nämnda mo

ment.

6 §' För makar som levt tillsammans under beskattningsåret
skall, såvitt angår senare beskattningsår än det under vilket äktenskapet ingåtts,
skattebegränsningen ske med hänsyn till makarnas sammanlagda justerade
beskattningsbara inkomst, sammanlagda justerade underlag för tilläggsbelopp
och sammanlagda skattebelopp enligt

4 §. Det belopp, varmed nedsätt

ning av tilläggsbelopp högst får

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:772.

Senaste lydelse 1985:413.

' Senaste lydelse 1982:419 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 130

medges enligt 5 § första stycket, beräknas dock med
utgångspunkt i den beskattningsbara inkomsten för var och en av makarna. Har
vid beräkning av tilläggsbelopp B-un-derlag hos ena maken sammanlagts med
andra makens underlag för tilläggsbelopp skall vid denna beräkning motsvarande
belopp av förstnämnda makes beskattningsbara inkomst, dock högst hela denna
inkomst, sammanläggas med den andra makens beskattningsbara inkomst. Är
makarnas A-underlag lika stora skall sammanläggningen ske hos den make, vars
beskattningsbara inkomst med lägst belopp understiger underlaget för
tilläggsbelopp. Spärrbelopp och det belopp, varmed nedsättning av
tilläggsbelopp högst får medgivas, fördelas på makarna efter förhållandet
mellan deras justerade beskattningsbara inkomster.

Om beskattningsbar förmögenhet fastställes gemensamt för
makar eller för föräldrar och barn enligt 12 § 1 mom. lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskaU, skall beräkning enligt 5 § första stycket av den
statliga förmögenhetsskatten ske på 50 procent av den gemensamt bestämda beskattningsbara
förmögenheten.

I fall som avses i andra stycket I fall som avses i första stycket

fördelas det belopp, varmed ned- fördelas det belopp,
varmed ned

sättning av skatt högst får medgi- sättning av skatt högst får medgi

vas, på makar och barn efter förhål- vas, på makar och barn efter förhål

landet mellan deras skattepliktiga landet mellan deras skattepliktiga

förmögenheter. förmögenheter.

Bestämmelserna i första, andra Bestämmelserna i första och and-

och tredje styckena om makar äger ra styckena om makar äger motsva-

motsvarande tillämpning på skatt- rande tillämpning på skattskyldiga

skyldiga som avses i 65 § sista som avses i 65 § sista stycket

stycket kommunalskaltelagen kommunalskattelagen (1928:370).

(1928:370).

Denna lag
träder i kraft den I juli 1986 och tillämpas första gången vid 1988 års
taxering. Vid nämnda taxering skall dock spärrbeloppet, i stället för vad som
sägs i 3 §, utgöra summan av

1. 50 procent av den justerade beskattningsbara inkomsten,

2.
25 procent av
det justerade underiaget för tilläggsbelopp lill den del detta underlag inte
överstiger 38 basenheter enligt 10 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,

3.
27 procent av
del justerade underiaget för tilläggsbelopp lill den del detta underiag
överstiger 38 basenheter enligt nämnda moment.

Härvid
skall bestämmelsen i punkt 4 av övergångsbestämmelserna fill lagen (1986:000)
om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt beaktas.

24

4 Förslag till Prop. 1985/86:130

Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag

Härigenom
föreskrivs alt 6 § och anvisningarna till 6 § lagen (1960:63) om förlustavdrag'
skall upphöra alt gälla.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid 1989 års
taxering. Äldre bestämmelser gäller i fråga om förlust som hänför sig till 1987
och tidigare års taxering. Detsamma gäller förlust som hänför sig lill 1988 års
taxering om den skattskyldige då haft underskott i förvärvskälla för vilken
beskattningsåret påböijats före den 1 april 1986.

'
Senaste lydelse av

lagens rubrik 1983:987

6§ 1970:164

anvisningarna till 6 §
1970:164. 25

5 Förslag till Prop. 1985/86:130

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst' dels att punkt 3 av anvisningarna till 1 § skall upphöra
att gälla, dels atl punkt 2 av anvisningarna till I § skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

fill
I § 2. Till ledning för skatteberäkningen ges följande exempel: En
ensamstående skattskyldig uppbär under år 1985 en ackumulerad inkomst på 84000
kronor. Utredning förebringas om att inkomsten hänför sig till sju år, vilket
innebär att årsbeloppen blir 12000 kronor.

Vid
1984, 1985 och 1986 års taxeringar antas den beskattningsbara inkomsten ha
bestämts till 90000 kronor, 120000 kronor respektive 150000 kronor. Underlaget
för tilläggsbelopp har för motsvarande år bestämts till 145000 kronor, 165000
kronor respektive 200000 kronor. I den beskattningsbara inkomsten och underiaget
för tilläggsbelopp vid 1986 års taxering ingår ovan angivna 84000 kronor;
beloppet skall undantas vid genomsnittsberäkningen.

Den
genomsnittliga beskattnings- Den genomsnittliga beskattnings

bara inkomsten respektive det ge- bara inkomsten respektive det ge

nomsnittliga underlaget för till- nomsnittliga underlaget för lill-

läggsbelopp blir då 92000 kronor läggsbelopp blir då 92000 kronor

respektive 142000 kronor. Grund- respektive 142000 kronor. Grund

belopp skall således beräknas i belopp skall således beräknas i

skiktet 92000-104000 kronor och skiktet 92000-104000 kronor och

tilläggsbelopp i skiktet 142000- tilläggsbelopp i skiktet 142000-

154000 kronor. Med tillämpning av 154000 kronor. Med tillämpning av

skatteskalorna för taxeringsåret skatteskalorna för taxeringsåret

1986 blir grundbeloppet 2400 kro- 1986 blir grundbeloppet 2400 kro

nor och tilläggsbeloppet 605 kro- nor och tilläggsbeloppet 890 kro

nor. Dessa belopp skall sedan mul- nor. Dessa belopp skall sedan mul

tipliceras med sju. Grundbeloppet tipliceras med sju. Grundbeloppet

på den ackumulerade inkomsten på den ackumulerade inkomsten

blir då 16800 kronor och tilläggsbe- blir då 16800 kronor och tilläggsbe

loppet blir 42i5 kronor. loppet blir 6 2i0 kronor.

Vid
1986 års taxering utgör i övrigt den beskattningsbara inkomsten 66000 kronor
och underiaget för tilläggsbelopp 116000 kronor.

Den
genomsnittliga beskattningsbara inkomsten och del genomsnittliga underlaget för
tilläggsbelopp, liksom den del av den ackumulerade inkomsten som hänförs till
varje år, skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Beskattningsbar
inkomst och underiag för tilläggsbelopp skall tas upp till

'
Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:860

punkt 3 av anvisningarna till
1 § 1983:445.

- Senaste lydelse
1983:445. 26

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1985/86: 130

O
kronor för sådant taxeringsår, då taxering ej åsatts på grund av att den skattskyldige
ändrat räkenskapsår eller inte varit bosatt här i riket.

Har
skaltskyldig under etl taxeringsår på grund av omläggning av räkenskapsår åsatts
taxeringar för två beskattningsår, skall vid fördelning av den ackumulerade
inkomsten så anses som om de båda taxeringarna hänföra sig till skilda
taxeringsår.

Om
skatteberäkning enligt 1 § påkallas för ackumulerad inkomst i viss förvärvskälla,
skall skatteberäkningen omfatta all ackumulerad inkomst, som uppkommit i
förvärvskällan. Däremot äger skattskyldig från skatteberäkningen undantaga
ackumulerad inkomst i annan förvärvskälla.

Om
en skattskyldig under etl och samma beskattningsår kommer i åtnjutande av flera
intäkter, vilka var för sig är att anse såsom ackumulerade inkomster och vilka
hänför sig till olika antal år, skall intäkterna fördelas oberoende av
varandra på de år, till vilka de hänför sig, dock minst tre år.
Skatteberäkningen skall ske på grundval av ett gemensamt årsbe-lopp.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid 1988 års
taxering.

27

6 Förslag
till Prop. 1985/86:130

Lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 12 § I mom. och anvisningarna till
12 § lagen (1958:295) om sjömansskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

/ mom. Gör sjöman, som har atl erlägga sjömansskatt enligt
7 §, sannolikt atl han året efter beskattningsåret vid taxering enligt lagen
om statlig inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för

a)
underskott å
egen eller makes a) underskott / förvärvskälla,
förvärvskälla,

b)
utbetalning av
periodiskt understöd,

c)
avgift för
sådan pensionsförsäkring, som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6)
kommunalskattelagen (1928:370),

d) sådant underhåll av icke hemmavarande barn, som
avses i 46 § 2

mom. första stycket 4) kommunalskattelagen, eller

e) nedsatt skatieförmåga

må genom beslut om jämkning föreskrivas, att den eljest
beskattningsbara inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant
avdrag kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.

Jämkning i fall som avses vid a)-d) må dock endast
medgivas, om den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten därigenom nedsältes
med minst 600 kronor. I fall som avses vid a) skall minskning av inkomsten inte
ske vid bestämmande av skatt enligl tabell FT eller NT.

Anvisningar

till 12 §'

Jämkning i fall som avses i 12 § I Jämkning i fall som avses i 12 § I

mom. vid e) får för år räknat med- mom.
vid e) får för år räknat med

givas med högst etl belopp, som givas med
högst ett belopp, som

motsvarar summan av 7500 kronor motsvarar
summan av icke iitnytt-

och del belopp, med vilket avdrag jat
grundavdrag och del belopp,

för väsentligen nedsatt skatteför- med
vilket avdrag för väsentligen

måga högst skulle ha kunnat medgi- nedsatt
skalleförmåga högst skulle

vas vid taxering till statlig inkomst- ha
kunnat medgivas vid taxering till

skatt. statlig inkomstskatt.

I fråga om sjöman, som ulan atl vara bosatt i Sverige har
alt betala sjömansskatt enligt 7 §, må vid jämkning enligt 12 § 1 mom. hänsyn
tagas fill sådana i sistnämnda förfatlningsrum omförmälda avdrag, vilka sjömannen
med tillämpning av grunderna för lagen om statlig inkomstskatt skulle hava
kunnat påräkna vid taxering i det land, där sjömannen är bosatt. Har vid nämnda
taxering avdrag kunnat utnyttjas av sjömannen själv eller hans make skall
jämkning dock ej medgivas.

' Lagen omtryckt 1970:933.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.

- Senaste lydelse 1982:420.

' Senaste lydelse 1981:1004. '

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1985/86: 130

Vid
jämkning enligt 12 § 3 och 5 mom. för i Sverige icke bosatt sjöman skall
slutlig skall beräknas med tillämpning av svenska beskattningsregler.

Med
deltidstjänstgöring enligt 12 § 5 mom. förstås tjänstgöring som enligt
anställningsavtal skall fullgöras på kortare tid än heltid.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1987. Äldre bestämmelser skall gälla
beträffande sjömansskatt som har erlagts eller hade skolat eriäggas före
ikraftträdandet.

29

7 Förslag
till Prop. 1985/86:130

Lag om ändring i taxeringslagen (1956-. 623)

Härigenom
föreskrivs atl 25 §, 37 § 2 mom., 68 och 72a §§ taxeringslagen (1956; 623)'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

25
§' Allmän självdeklaration skall uppta

1) den skattskyldiges namn och postadress,
hemortskommun, där sådan finnes, och hemvist därstädes, personnummer samt
nummer å för honom utfärdad skattsedel å preliminär skatt för året näst före
taxeringsåret ävensom beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk
juridisk person det land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skaltskyldig,
som allenast under någon del av beskattningsåret varit i riket bosatt, uppgift
om den tid, han sålunda haft bostad härstädes,

2) alla förvärvskällor, beträffande vilka
skattskyldighet för beskattningsåret åligger den skattskyldige; och skall
därvid i fråga om förvärvskälla, i vilken skattepliktig fasfighet ingått,
särskilt angivas dels beskaffenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten,
dels faslighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret eller, om sådant
värde det året icke varit fastigheten åsätt, dess eljest antagliga värde vid
taxeringsårets ingång, dels ock, därest fastigheten icke ingått i
förvärvskällan under hela beskattningsåret eller fastigheten ingått däri endast
till viss del, huru lång tid eller till vilken del fastigheten sålunda ingått i
förvärvskällan,

3) de intäkter och de avdrag, som äro att hänföra till
varje förvärvskälla, dock atl ersättning, som enligl bestämmelserna i 37 § I
mom. 1. g) icke behöver upptagas i kontrolluppgift, ej heller behöver upptagas
i deklarationen såsom intäkt,

4) de allmänna avdrag, som den skattskyldige yrkar få fillgodonjuta
vid taxeringen,

5) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid
slutet av beskattningsåret, ändå all förmögenheten icke uppgår fill
skattepliktigt belopp, dock endast om och i den mån skattskyldighet för
förmögenhet åligger honom,

6) beloppet av den preliminära skall, som genom
skatteavdrag erlagts för året näst före taxeringsåret, ävensom

7) garantibelopp,

8) om deklarationen avser fåmansförelag, delägares
eller honom närstående persons namn, personnummer och adress och i
förekommande fall aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande av
röstvärde, om olika röstvärden förekomma, dock att uppgifter icke behöva lämnas
för närslående person, som ej uppburit ersättning från, träffat avtal eller hafl
annat därmed jämföriigt förhållande med företaget,

9) räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av
underiag för till-läggsbelopp samt grunderna för beräkning av räntetilläggel.

Allmän
självdeklaration skall därjämte innehålla de uppgifter, som för särskilda fall
föreskrivs i denna lag eller som erfordras för beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligl lagen (1962; 381) om allmän försäkring eller för beräkning av
skogsvårdsavgift enligt lagen (1946; 324) om skogs-

'
Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1974:773.

Senaste lydelse 1985:406. 30

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Prop.
1985/86: 130

vårdsavgift eller fastighetsskatt enligt lagen (1984:
1052) om statlig fastig-helsskatt.

Ha makar, som ingått äktenskap före ingången av
beskattningsåret och under detta år levt tillsammans, varför sig inkomst att
taxera enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall vardera maken
uppgiva huruvida inkomst av förvärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst enligt
9 § 3 mom. nämnda lag. Vad nu sagts om makar skall i tillämpliga delar jämväl
gälla ifråga om skattskyldiga som avses i 65 § sista stycket kommunalskattelagen
(1928:370).

Om
skattskyldig skall taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall uppgift
lämnas även om sådan förmögenhet.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift, skall
han jämväl uppgiva sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet,
över vilken förvaltningen rättsligen tillkommit honom. Åligger skattskyldigheten
andra maken, skall uppgiften lämnas å särskild blankett. Då skattskyldig skall
taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall uppgift lämnas yäwvä/ om sådan
förmögenhet.

Belopp, som upplagas i självdeklaration, skola utföras i
hela krontal, så att överskjutande öretal bortfalla.

37 §

2 mom. Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i I
mom., skall iakttagas följande.

Avser sådan förmån, varom i I mom. första och andra
punkterna förmäles, endast en del av året, skall upplysning meddelas om den
tidrymd, för vilken förmånen utgått.

I kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och
traktaments-ersättning, skall angivas beloppet av dels resekostnadsersällning
och dels traktamentsersättning jämte tid för vilken traklamentsersältning
utgått. Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrättningar
inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar utom riket.
I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas särskilt för
förrättningar som icke varil förenade med övernattning (en-dagsförrättningar),
förrättningar som varil förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer
än femton dygn i följd på en och samma ort (korttidsförrättningar) samt övriga
resor (långtidsförrätlningar). För en-dagsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning
och antal dagar. Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar
medräknas icke sådan endagsförrättning, som varat högst fyra limmar;
förrättning som

' Senaste lydelse 1985:406.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1985/86: 130

varat
mer än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag; längre förrättning
räknas som hel dag. För kortlids- och långtidsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning
och antal nätter övernattning skett. De första femton dygnen av varje
långtidsförrättning uppgivas såsom korttidsförrättning. - I kontrolluppgift
skall i förekommande fall särskilt anmärkas, att arbetsgivaren utöver iraktamentsersättningen,
haft utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.

Om
skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belägen medger det,
behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt tredje stycket om
traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast anmärka i
kontrolluppgiften alt sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande är
att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan antagas icke komma att
överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgivande kan
lämnas även beträffande resekostnadsersättning för färd med allmänt
kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgivaren har ett större
antal anställda, som mera regelbundet företager tjänsteresor, och medgivandet bedömes
vara utan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande får ej lämnas fåmansförelag
i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt
delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan begränsas
fill viss grupp av anställda. - Ansökan om medgivande göres hos länsstyrelsen
senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot beslut, varigenom ansökan
om medgivande avslagits eller medgivande återkallats, föres hos riksskattéverket
genom besvär som skola ha inkommit till verket inom en månad från den dag då
klaganden erhöll del av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke
föras.

Därest
vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans efterlevandes
pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön och vad som avdragits.

Av
kontrolluppgift enligt 1 mom. första, andra eller sjunde punkten skall framgå
om arbetsgivaren har att för utgivet belopp betala arbetsgivaravgifter enligt
lagen (1981; 691) om socialavgifter. I kontrolluppgift som nu har sagts skall
särskilt för sig tas upp representationsersättning och särskilt för sig annan
kostnadsersättning än resekostnads- och traktamentsersättning.

I
kontrolluppgift skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har gjorts för
preliminär A-skatt eller enligt lagen (1982; 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar.

I
kontrolluppgift skall anges namn och postadress saml personnummer eller
organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser.
Kan personnummer inte anges för den som uppgiften avser skall redovisas dennes
födelsetid. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt redovisningsnummer
enligt 53 § I mom. uppbördslagen (1953:272) skall detta anges i stället för den
uppgiftsskyldiges personnummer eller organisationsnummer. I kontrolluppgift
som lämnas av fåmansförelag skall anges om personen är företagsledare eller
honom närstående person eller delägare i företaget.

Kontrolluppgift,
som i 1 mom. tredje punkten sägs och som avser

pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst, skall inne

hålla uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och, om

möjligt, fång varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall,

den som erhållit förfoganderätten lill försäkringen. Kontrolluppgift, som

avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst, skall innehålla upp

gift om den som enligl tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen. 32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop.
1985/86: 130

I
kontrolluppgift skall lämnas uppgift om lån som har lämnats rän-tefritt,
eller mot ränta understigande sedvanlig ränta, till arbets-eller
uppdragstagare, om det sammanlagda värdet av förmåner av detta slag uppgår
till mer än 2 000 kronor. Uppgiften skall avse förmånens värde.

I kontrolluppgift skall lämnas uppgift om lån som har
lämnats rän-lefrill, eller mot ränta understigande sedvanlig ränta, till arbets-eller
uppdragstagare, om det sammanlagda värdet av förmåner av detta slag uppgår
till mer än 2 000 kronor. Uppgiften skall avse lånebeloppet och erlagd ränta.

Kontrolluppgift enligt I mom. punkterna 1-3, 3b-3h, 4a
eller 7-9 skall avfattas på blankett enligl fastställt formulär. Särskild
uppgiftshandling skall lämnas för varje person.

Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge
undanlag från bestämmelserna i elfte stycket. Mot riksskatteverkets beslut får
talan ej föras.

68 §" Av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall
för varje skattskyldig införas i skattelängd.

1
skattelängden antecknas särskilt

dels i
avseende på statlig inkomstskatt inkomst av olika förvärvskällor, medgivet
avdrag för underskott i förvärvskälla, sammanräknad nettoinkomst (summan av
inkomsterna av olika förvärvskällor, minskad med avdrag för underskott),
medgivna allmänna avdrag som inte avser underskott i förvärvskälla, taxerad
och beskattningsbar inkomst samt räntetillägg och underiag för
tilläggsbelopp.

I skattelängden antecknas särskilt

dels i avseende på statlig inkomstskatt inkomst av olika
förvärvskällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i II § 3 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt huruvida inkomsten utgör A-inkomst eller B-inkomst,
medgivet avdrag för underskott i förvärvskälla, sammanräknad nettoinkomst
(summan av inkomsterna av olika förvärvskällor, minskad med avdrag för underskott),
medgivna allmänna avdrag som inle avser underskott i förvärvskälla, taxerad
och beskattningsbar inkomst samt räntetillägg och underlag för tilläggsbelopp,

dels beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295)
om sjömansskatt och enligt I S 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt
det antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit
sådan inkomst under beskattningsåret, samt sjömansskaltenämndens beslut om
jämkning enligl 12 § 4 mom. lagen om sjömansskatt,

dels i avseende på kommunal inkomstskatt laxerad och
beskattningsbar inkomst,

dels
beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag enligt 48 § 2 och 3 mom.
kommunalskattelagen (1928:370) eller för skattereduktion enligt 2 § 4 mom.
uppbördslagen (1953; 272).

"
Senaste lydelse 1984: 1055.

3 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 130

33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86:130

dels beslut som avser förutsättning för skattereduktion
enligt 2 § lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer.

dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller
tillämpning av progressionsbestämmelser enligt avtal för undvikande av
dubbelbeskattning,

dels uppgift om underiag, varpå skogsvårdsavgift skall
beräknas,

dels uppgift om underlag, varpå statlig faslighelsskall
skall beräknas,

dels vinstdelningsunderlag,

dels skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet, om
skatt skall utgå enligl 11 § lagen (1947; 577) om statlig förmögenhetsskatt.

Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade
laxerade inkomsten till minst 6000 kronor för ensamstående och till sammanlagt
minst 6000 kronor för makar, som varit gifta vid ingången av beskattningsåret
och under detta år levt tillsammans, skall den beräknade taxerade inkomsten
införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet.
Den skall därefter såvitt gäller den årliga taxeringen anses innefatta
taxeringsnämndens beslut.

72 a §5

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har
beslutals av taxeringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid
eller har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller
eljest uppenbarligen införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller
den lokala skallemyndigheten besluta om rättelse av längden i denna del. Har
beskattningsbar inkomst enligl 2 § lagen (1958:295) om sjömansskall eller enligl
I S 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om
trettio dagar för vilka skallskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall
myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får
vidare, om inle särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan,
besluta om rättelse av taxeringen i den mån denna blivit oriktig till följd av

1)
uppenbar
felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i deklaration,

2)
uppenbar
felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av skogsvårdsavgift
eller statlig fastighetsskatt eller om faslighets taxeringsvärde,

3)
uppenbar
felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan fastighet enligt 24 § 2
mom. kommunalskattelagen (1928: 370), beräkning av avdrag enligt 45 § kommunalskaltelagen
eller beräkning av garantibelopp enligt 47 § kommunalskattelagen,

4)
uppenbar
felaktighet i fråga om schablonavdrag för egenavgift och avstämning av sådant
avdrag eller avdrag som annars medges skattskyldig utan särskild utredning,

5)
uppenbar
felaktighet i fråga om avdrag, vars rätta belopp framgår av debitering eller
avräkning enligt 46 § 4 mom. kommunalskattelagen av allmänt avdrag,

6)
uppenbar
felaktighet i fråga om grundavdrag eller avräkning enligl 50 § 3 mom. andra
stycket kommunalskattelagen av sådant avdrag,

-' Senaste lydelse 1985:924. 34

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86:130

7)
uppenbar
felaktighet i fråga om sådana förutsättningar för skattereduktion, som enligl
68 S skall antecknas i skattelängd,

8)
uppenbar
felaktighet i Jråga om förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna i II § 3 mom. lagen om statlig
inkomstskatt om uppdelning av A-inkomst och B-inkomst,

9)
uppenbar
felaktighet i fråga om beräkning av makars och hemmavarande barns förmögenhet
enligt 12 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

10)
uppenbar
felaktighet varigenom A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen om statlig
inkomstskatt har betecknats som B-inkomst.

11)
uppenbarligen
för lågt avdrag enligl 50 § 2 mom. Qärde stycket kommunalskaltelagen eller
motsvarande avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får
också, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan,
besluta om rättelse av taxeringen i de fall då denna uppenbarligen blivit för
hög till följd av

1)
att den skaltskyldige
på grund av ett felaktigt eller ofullständigt underiag, som lämnats av annan än
honom själv, har taxerats för en intäkt som han inte har haft,

2)
alt den
skattskyldige först efter taxeringsperiodens utgång har styrkt sin rätt till
ett i självdeklarationen eller hos taxeringsnämnden yrkat avdrag,

3)
alt
taxeringsnämnden inte har prövat uppgifter som varit tillgängliga för
skaltemyndigheterna,

4)
att den
skattskyldige först efter taxeringsperiodens utgång yrkat avdrag enligl 46 § 2
mom. första stycket 3 kommunalskaltelagen.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten
även besluta om därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens
taxering i ovan angivna hänseenden.

Efter utgången av maj månad året efter taxeringsåret får
rättelse enligl denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om
felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den
som har att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande
inhämtas från taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligl
andra eller Qärde stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas tillfälle
yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den
skattskyldige har yrkat, skall, om delta ej är uppenbart överflödigt, beslutet
inom två veckor tillställas den skaltskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom.
föreskrivs i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan
mot beslut i fråga om rättelse enligl denna paragraf förs genom besvär över den
taxering som avses med rättelsebeslulel.

Denna lag
träder i kraft den I juli 1986 och tillämpas första gången vid 1988 års
taxering.

35

8 Förslag
till Prop. 1985/86: 130

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs alt 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953;
272)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

4 mom. Skattereduktion åtnjutes

av ogift skattskyldig, som har hemmavarande barn under 18
år, och av gift skattskyldig, vars make saknar laxerad inkomst enligl lagen
(1947; 576) om statlig inkomstskatt, med I 800 kronor,

av gift skaltskyldig, vars make har taxerad inkomst enligt
nämnda lag som understiger 6000 kronor, med 30 procent av det belopp som motsvarar
skillnaden .nellan 6000 kronor och den taxerade inkomsten.

Har gifta skattskyldiga var för sig Har gifta skattskyldiga var för sig

till statlig inkomstskatt taxerad in- till statlig
inkomstskatt taxerad in

komst, som understiger 6000 kro- komst, som understiger 6000 kro

nor, åtnjutes skattereduktion en- nor, åtnjutes skattereduktion en

dast av den som har den högsta tax- dast av den som har den högsta tax

erade inkomsten. Är de taxerade erade inkomsten. Är de laxerade

inkomsterna lika stora, tillkommer inkomsterna lika stora, tillkommer

skattereduktion den äldre av de skattereduktion den äldre av de

skattskyldiga. skattskyldiga. Barn. som bor hos

sina föräldrar, anses som hemmavarande endast hos den ena
av dem.

Skattereduktion enligt första stycket åtnjutes endast av
skattskyldig, som varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret.
För gift skaltskyldig gäller dessutom följande. För alt skaltereduktion skall
få åtnjutas, skall maken ha varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret.
Avser makens bosättning här i riket större delen av beskattningsåret, sker
skattereduktionen enligt första stycket. Avser makens bosättning här i riket
endast en mindre del av beskattningsåret, åtnjuter den skattskyldige skaltereduktion,
om maken saknar taxerad inkomst enligl lagen om statlig inkomstskatt, med 900
kronor, och om maken har taxerad inkomst enligt nämnda lag som understiger 3000
kronor, med 30 procent av det belopp som motsvarar skillnaden mellan 3000
kronor och den taxerade inkomsten.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i första, andra och
tredje styckena skall som taxerad inkomst anses även under beskattningsåret
uppburen beskattningsbar inkomst enligl lagen (1958:295) om sjömansskatt samt
enligt I § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Skattereduktion som
tillkommer skattskyldig enligt nämnda bestämmelser skall minskas med en
tolftedel för varje period om trettio dagar, för vilken den skallskyldige
uppburit inkomst som förut nämnts.

Skaltereduktion sker endast i fråga om statlig
inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift och skattetillägg enligt
taxeringslagen (1956:623).

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771.

- Senaste lydelse 1979: 1159. 36

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1985/86:130

Bestämmelserna
om skattereduktion iakttagas vid debitering av slutlig skatt, tillkommande
skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av preliminär A-skatt.
Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduktion bortfaller.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången i fråga om
preliminär skatt för 1987 och slutlig skatt på grund av 1988 års taxering.

37

Finansdepartementet Prop- 1985/86:130

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars
1986

Närvarande; statsrådet Peterson, ordförande, samt
statsråden Feldt, Bodström, R. Carlsson, Hellström, Wickbom, Johansson

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om inkomstskatten för åren 1987 och 1988

1 Inledning

Den inkomstskatlereform som belöls våren 1982 (prop.
1981/82; 197, SkU 60, rskr 391, SFS 1982:416-423) och genomfördes under åren
1983-1985 innebar en väsentlig sänkning av marginalskatterna och en begränsning
av underskottsavdragens skattemässiga värde. Inriktningen var att marginalskatten
skulle uppgå till högst 50% för 90% av inkomsttagarna. Jag avser nu all - med
utgångspunkt i denna inriktning - lägga fram förslag angående skatteskalor,
grundavdrag m.m. för åren 1987 och 1988.

Jag avser vidare att ta upp frågan om ytterligare
förenklingar i skattesystemet. Det gäller i första hand makebeskattningen men
därutöver också två frågor rörande beräkningen av underlag för tilläggsbelopp,
nämligen räntetiilägg och kvittning mellan villaunderskolt och kapitalinkomst.
Riksskatteverket (RSV) fick den 28 juni 1984 ett uppdrag att göra en översyn
av reglerna om räntetillägg med utgångspunkt i uttalanden från skatteutskottet.
Sedan RSV i en delrapport den 15 oktober 1984 lagt fram förslag till vissa
omedelbara åtgärder ändrades reglerna genom lagstiftning hösten 1984 (prop.
1984/85:71, SkU 20, rskr 52, SFS 1984:916). RSV har i en slutrapport den 28 december
1984 redovisat uppdraget. Rapporten har remissbehandlats. En sammanställning av
remissyttrandena har upprättats och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet
(dnr 55/85).

38

2
Skatteskala, grundavdrag m.m. 2.1 Huvuddragen i förslaget

Prop. 1985/86: 130

Mitt förslag: Del kommunala grundavdraget bestäms till
9000 kr. för år 1987 (1988 års taxering) och 10000 kr. fi.o.m. år 1988 (1989
års taxering). Ett statligt grundavdrag på samma belopp återinförs i stället
för nuvarande skattefria bottenskikt i skalleskalan för grundbeloppet.

Även
basenheten, som ligger till grund för slatskalleskalorna, bestäms lill 9000 kr.
för år 1987 och 10000 kr fi.o.m. år 1988. Gränsen för 50% marginalskatt, den s.k.
brytpunkten, höjs till 135000 kr. år 1987 och 150000 kr. fr.o.m. år 1988.
Antalet skikt i skatteskalorna minskas kraftigt så att marginalskatten är
konstant i breda inkomslskikl. I grundbeloppet ingår ett fast belopp, 100 kr.,
för alla som har beskattningsbar inkomst. Högsta marginalskattesatsen blir 75%
(vid en kommunal skattesats på 30%).

Skälen för mitt förslag: Som nyss nämnts förutskickades i prop.
1984/85; 180 om förenklad självdeklaration alt basenheten för åren efter 1986
åter skulle kunna anpassas till pris- och löneutvecklingen så att
marginalskatterna kan hållas på en rimlig nivå.

De förslag som jag nu lägger fram går emellertid utöver en
ren uppräkning av basenheten och har också fill viss del en annan inriktning.
En sådan uppräkning påverkar nämligen endast i myckel begränsad omfattning
skatten på lägre inkomster, eftersom den statliga inkomstskatten på dessa
uppgår till ett obetydligt belopp.

Jag
föreslår därför en höjning av det kommunala grundavdraget från nuvarande 7500
kr. fill 9000 kr. år 1987 (1988 års taxering) och till IO 000 kr. fr.o. m. år
1988 (1989 års taxering). Som jag strax skall återkomma till föreslår jag atl skattepliklsgränsen
blir densamma vid den statliga beskattningen. Dessa åtgärder ger en
skattesänkning ål skattskyldiga med de allra minsta inkomsterna. Därutöver har
de administrativa fördelar, eftersom det är angeläget atl skattskyldiga med
obetydliga inkomster inte behöver komma in i beskatlningsförfarandet.

Förslaget innebär alt kostnaderna för åtgärderna till stor
del kommer atl falla på kommunsektorn. Kommunerna kommer emellertid generellt
sett att få ett betydande överskott åren 1987 och 1988 även sedan hänsyn har
tagils lill de åtgärder som har föreslagils i budgetpropositionen och det nu
framlagda förslagel. Vid de fortsatta övervägandena rörande de kommunalekonomiska
frågorna inför kompletteringsproposilionen kommer givetvis del nu framlagda
förslaget atl beaktas. Jag vill redan nu nämna atl situationen för särskilt
utsatta landsfingskommuner och kommuner bör underiättas genom generösa extra skatteuQämningsbidrag
och förlida återbetalning av likvidiletsdeposilioner.

Förändringarna i statsskatleskalan bygger på en basenhet
som uppgår till samma belopp som grundavdraget. Vidare har antalet skikt i skatteska-

39

lorna kraftigt minskats så
att marginalskatten är konstant i breda inkomst- Prop. 1985/86: 130 skikt.
Gränsen för en marginalskatt på 50% (här och i det följande utgår jag om inle
annat sägs från en kommunal skattesals på 30%), den s. k. brytpunkten, höjs
från 124800 kr. år 1986 lill 135000 kr. år 1987 och 150000 kr. år 1988 (laxerad
inkomst).

Ett
mål för skattereformen 1982 var att andelen inkomsttagare med en marginalskatt
över 50% skulle begränsas till ca 10%. Förslaget innebär att denna målsättning
bör kunna uppnås. Vidare kan de breda skikten med fast marginalskatt underiätta
för de skattskyldiga alt beräkna nettobehållningen av en inkomstökning,
extrainkomst eller annan förändring i de ekonomiska förhållandena.

Den
föreslagna inkomstskattereformen innebär att parterna på arbetsmarknaden får
ökad klarhet om lönepolitikens förutsättningar de närmaste två åren. Den
innebär framför allt att det blir möjligt att uppnå reallöneför-bätlringar vid
låga nominella löneökningar. Däremot skulle reallöneutvecklingen bli sämre vid
högre nominella löneökningar och motsvarande högre prisökningar. Vidare bör framhållas
att den reformerade skatteskalans profil är sådan att också viktiga
fördelningspolitiska ambitioner tillgodoses.

Del
är angelägel alt skattepliklsgränsen ligger på samma belopp vid statlig och
kommunal beskattning. Detta kommer atl bli fallet med mitt förslag angående
basenhetens storiek, om ett skattefritt bottenskikt omfattande en basenhet
bibehålls. Jag anser emellertid att del är önskvärt att skattepliktsgränsen
inte är kopplad till basenhetens storiek utan i stället har en närmare knytning
till det kommunala grundavdraget. Man får också en bättre överensstämmelse
mellan statligt och kommunalt beskattningsbar inkomst. Enligt min mening
ligger det ett stort värde från förenklingssynpunkt i en nära överensstämmelse
mellan den statliga och kommunala taxeringen.

Förslagen
till skatteskalor innebär att det för år 1988 kommer att finnas endast två
procentsatser för grundbeloppet och två för tilläggsbeloppet. Högsta
marginalskattesats sänks från 80% till 75%. Förändringarna har fördelats i
huvudsak lika mellan åren 1987 och 1988. Fr. o. m. år 1987 ingår i
grundbeloppet ett fast belopp om 100 kr. för alla som har någon beskattningsbar
inkomst. Jag vill erinra om att det statliga grundavdraget innebär atl de i
skatteskalorna angivna beloppen motsvarar en taxerad inkomst som är9000kr.
(1987) resp. 10000kr. (1988) högre.

Skatteskalorna
för 1987 blir:

Grundbelopp:
100 kr. samt

Beskattningsbar
inkomst Skatt vid skiktets Skattesats

basenheter kronor nedre
gräns i skiktet

0-7 -63000 O 4,5%

7-8 63000-72000 2835 13%

8- 72000- 4005 20%

40

Tilläggsbelopp:

Prop.
1985/86: 130

Underlag för tilläggsbelopp basenheter kronor

14-15
15-16 16-20 20-21 21-38 38-

126000-135000 135000-144000 144000-180000 180000-189000
189000-342000 342000-

Skatt
vid skiktets

Skattesats

nedre
gräns

i skiktet

0

5%

450

10%

1350

14%

6390

20%

8 190

25%

46440

27%

Skatteskalorna för 1988 blir; Grundbelopp: 100 kr. samt

Beskattningsbar inkomst basenheter kronor

Skatt vid skiktets nedre gräns

Skattesats i skiktet

0-7 -70000
7- 70000-

0 3 500

5% 20%

Tilläggsbelopp:

Underlag för tilläggsbelopp basenheter kronor

Skatt vid skiktets nedre gräns

Skattesats i skiktet

14-19 140000-190000
19- 190000-

0 7 000

14% 25%

Förändringarna av skatten och inkomst efter skall visas i
tabellerna I

och 2.

Tabell 1. Skatteminskning 1986-1987, 1987-1988 och
1986-1988 för skattskyldiga utan underskottsavdrag vid oförändrad inkomst

Lön,

Skatt år

Skatt och skatteminskning, kr.

kr

1986 kr

1986-87

år 1987

1987-88

år 1988

1986-88

10000

498

- 498

0

_

0

- 498

20000

3 558

- 353

3 205

- 305

2900

- 658

30000

6618

- 308

6310

- 260

6050

- 568

40000

9818

- 258

9560

- 210

9350

- 468

50000

13 168

- 208

12960

- 160

12800

- 368

60000

16518

- 158

16 360

- 110

16 250

- 268

70000

19868

- 108

19760

- 60

19700

- 168

80000

23 966

- 381

23 585

- 435

23 150

- 816

90000

28 866

- 611

28255

- 605

27650

-1216

100000

33 836

- 611

33 225

- 605

32620

-1216

110000

38836

- 611

38 225

- 605

37 620

-1216

120000

43 836

- 611

43 225

- 605

42620

-1216

130000

48946

- 721

48 225

- 605

47 620

-1326

140000

54446

-1 121

53 325

- 705

52 620

-1826

150000

60210

-1235

58975

-1355

57 620

-2590

160000

66550

-1415

65 135

-1535

63 600

-2950

170000

72982

-1447

71535

-1 535

70000

-2982

180000

79482

-1547

7 7935

-1535

76400

-3082

190000

86362

-2027

84 335

-1535

82 800

-3 562

200000

93 362

-2 147

91215

-2015

89200

-4 162

210000

100572

-1907

98665

-2295

96370

-4202

250000

130572

-1907

128665

-2 295

126370

-4 202

300000

168072

-1907

166 165

-2 295

163 870

-4 202

Förutsättningar.
Inga andra inkomster än lön. Inga andra avdrag än schablonavdraget under tjänst
(= 10% max 3 000 kr.) Kommunal skattesats = 30%. Skattereduktion för erlagda
fackföreningsavgifter: O kr. för lön < 40000 kr., 0,5% av lönen för lön =
40000-96 000 kr. och 480 kr. för lön > 96000 kr.

41

4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 130

Tabell 2. Real förändring av inkomst efter skatt från år
1986 till år 1988 dels för skattskyldiga utan underskottsavdrag, dels för
skattskyldiga med genomsnittliga underskottsavdrag. I alt. 1 har räknats med
en årlig löneökning på 4 % samt prisstegring och ökning av underskottsavdrag på
2,5 %, i alt. 2 med 7 % resp. 5,5 %.

Prop.
1985/86:130

Lön

Genomsnittliga

Real
förändring av inkomst eftei

skatt

år 1986,

underskotts-

är 1986-

-1988,%,

för skattskyld

iga

tr

avdrag år 1986, kr.

11.

utan underskotts-

med
genomsnittliga

avdrag

underskottsavdrag

alt.l

alt.2

alt.l

alt.2

10000

250

8.3

6,3

7,4

6,3

20000

500

5,5

4,3

5.4

4,3

30000

450

4,0

2,9

4,0

2,9

40000

650

3,4

2,5

3,4

2,5

50000

1000

3.0

2,3

3,0

2,3

60000

1450

2.8

2,2

2,8

2,2

70000

1950

2.6

2,1

2,6

2,1

80000

2750

2.9

1.3

3.1

1,5

90000

4050

2.8

1,3

2.7

1,2

100000

5 750

2,8

1,3

2.7

1,3

110000

7 700

2,8

1,4

2,7

1,4

120000

9800

2,8

1,5

2,6

1,4

130000

11900

3.0

1,8

2,8

1,6

140000

13 900

3,6

1,3

3,3

1,2

150000

16100

3.0

0,7

2,5

0,4

160000

18 300

3.0

0.7

2,0

-0,0

180000

22 800

3.1

0.7

2,4

0,3

200000

27 300

2.8

-0,3

2,5

-0,2

250000

37 800

2.6

-0,2

2,2

-0,2

300000

47800

2.6

0,1

2.2

0,1

Förutsättningar: Inga andra inkomster än lön. Förutom
eventuella underskottsavdrag inga andra avdrag än schablonavdraget under
tjänst. Kommunal skattesats 30%. Skattereduktion för erlagda
fackföreningsavgifter = O kr. för lön < 40000 kr. år 1986, 0,5% av lönen år
1986 på 40000-96000 kr. och 480 kr. för lön > 96000 kr. år 1986.

2.2 Följdändringar m. m.

Mitt förslag: Marginalskaltespärren slopas.
Begränsningsregeln justeras lill överensstämmelse med marginalskallesatsen i
högsta skiktet.

Pensionärernas
extra avdrag anpassas till de nya grundavdragen. Avtrappningen av avdragen sker
efter en enhetlig procentsats.

Skälen för
mitt förslag: Förslagen till skatteskala innebär att högsta marginalskattesats
blir 75% vid en kommunal skattesats på 30%. Vid den högsta skattesats som
förekommer, 33%, blir den alltså 78%. Den nuvarande särskilda
marginalskattespärren ligger vid 80%. Det finns starka skäl mot att, som en
följd av marginalskaltesänkningarna, också sänka procentsatsen i marginalskaltespärren
lill 75 %. Det måste nämligen i princip anses rikligast alt höga kommunala
skattesatser får slå igenom fullt ut också på höga inkomster. Den nuvarande
högsta skaltesatsen ligger också betydligt

42

under den som gällde vid
spärregelns tillkomst, då marginalskatten kunde Prop. 1985/86: 130 uppgå fill
över 85 %. Ett annat viktigt skäl är atl en sänkning till 75 % skulle göra
regeln tillämplig på ett betydande antal skattskyldiga med inkomster överstigande
200000 kr. och en kommunal skattesals som - i många fall obetydligt - översteg
30%. Regeln bör därför slopas.

Däremot
bör en följdändring till sänkningen av den högsta skaltesatsen göras i
begränsningsregeln som innebär att inkomst- och förmögenhetsskallen i vissa
fall kan nedsättas om den sammanlagda skatten överstiger viss andel av
inkomsten. Denna andel har tidigare varit - i huvudsak -75% av inkomsten upp
till 45 basenheter (351 000 kr. år 1986) och 80% av inkomsten däröver. I
fortsättningen bör andelen vara 75 % av hela inkomsten. Denna åtgärd innebär,
liksom de förslag jag lägger fram i del följande, lättnader i beskaltningssituationen
för innehavare av mindre och medelstora företag.

Beskattningen
av folkpensionärer är uppbyggd så att en pensionär med enbart minimiförmåner
(ålderspension jämte pensionstillskott) inte betalar någon skatt. Detta
åstadkommes genom ett extra avdrag. Avdraget reduceras om den taxerade
inkomsten överstiger vad som motsvarar miniminivån. Även vissa icke
skattepliktiga inkomster och förmögenhet kan påverka det extra avdraget. Avtrappningen
av del extra avdraget sker vid låga inkomster med 662/3% av den överskjutande
inkomsten, i ett därefter följande skikt med 40% och slutligen med 33 1/3%.

Höjningen
av det kommunala grundavdraget och återinförandet av del statliga grundavdraget
innebär att reglerna om det extra avdraget behöver justeras tekniskt.
Skattefriheten för pensionärer med minimiförmåner kan bibehållas med ett lägre
avdrag. I sammanhanget bör emellertid en ändring göras också i fråga om avtrappningen
av det extra avdraget. På grund av pensionernas och därmed de extra avdragens
ökning och förändringar i skalleskalan, sedan de nuvarande reglerna tillkom,
kan numera de sammanlagda marginaleffekterna av skatteskala, avtrappning av
extra avdrag och inkomstprövning av kommunalt bostadstillägg (KBT) bli
oacceptabelt höga. Delta hänger samman med att extra avdrag medges ända upp i
det inkomstläge där marginalskatten är 50 %. Att mer märkbart sänka procentsatsen
för avtrappningen är inle någon lämplig lösning, eftersom redan nu extra avdrag
medges en ensamstående pensionär upp lill över 85 000 kr. i inkomst och en gift
pensionär upp till bortåt 70000 kr. 1 stället bör avtrapp-ningsprocenten 662/3%
gälla inle bara för inkomster strax över miniminivån utan också för de någol
högre inkomstdelarna. Den snabbare avtrappningen inträder - räknat i
innevarande års pensionsnivå - vid inkomster på ca 57000 kr. (ensamstående)
resp. ca 53000 (gift).

43

3
Förenklingar i skattesystemet

3.1 Inledning

Under
de senaste åren har ett målmedvetet arbete inletts för all åstadkomma
väsentliga förenklingar i skattesystemet. Arbetet har stor betydelse för både
de skattskyldiga och skattemyndigheterna. Under våren 1985 fattade riksdagen
beslut om en förenklad deklaration som kan användas av ett stort antal
skattskyldiga fr. o. m. 1987 års taxering (prop. 1984/85:180, SkU 60, rskr 375,
SFS 1985:405-413). Det fortsatta förenklingsarbetet syftar bl. a. lill alt allt
fler inkomsttagare skall kunna använda sig av den förenklade deklarationen.

Förenklingar innebär att
de skattskyldigas arbete med all upprätta deklaration och beräkna sin skatt
underlättas. Vidare förbättras deras möjligheter atl förutse de ekonomiska
effekterna av olika förändringar i inkomstförhållandena. För
skallemyndigheterna innebär förenklingar inle minst att arbete som har måst
läggas ner på alt rätta formella fel och misstag i deklarationerna eller på
komplicerade uträkningar i stället kan ägnas ål egentligt kontrollarbete i mer
komplicerade fall.

Kritik
har riktats mot förenklingsarbetet för att del leder lill en mer schablonmässig
och därför mindre rättvis beskattning. Del är naturligtvis obestridligt att
varje schablonisering innebär ett minskat hänsynstagande till de särskilda
omständigheterna i varje enskilt fall. Men ett system, där kravet på
millimeterrättvisa drivits därhän att endast ett fåtal av de skattskyldiga
behärskar reglerna och skallemyndigheternas resurser åtgår för att rätta de
skattskyldigas misslag så att angelägna kontroller måste eftersättas, kan
knappast anses mer rättvist.

Prop.
1985/86: 130

3.2 Beskattningen av makar

Mitt förslag: Sambeskaltningen
av makars B-inkomster slopas. Samtidigt upphävs rätten att utnyttja andra
makens realisationsförlust, underskollsavdrag, övriga allmänna avdrag och föriustavdrag.

Skälen för mitt förslag: Etl
av de moment som i särskilt hög grad ger upphov lill svårigheter för de
skattskyldiga att beräkna sin skatt är sambeskaltningen av makars B-inkomster.
För skattemyndigheterna medför reglerna etl betydande merarbete. I synnerhet
gäller detta i kombination med vissa andra komplicerande moment, t. ex. den
särskilda skatteberäkningen för ackumulerad inkomst. RSV har i sin
anslagsframställning för budgetåret 1986/87 framhållit behovet av förenklingar
för att kunna åstadkomma rationaliseringar inom skattemyndigheternas
verksamhetsområde och då pekat på makebeskattningen som ett komplicerande
moment.

Sambeskaltningen av makars
B-inkomster innebär i princip all skatten för båda makarnas sammanlagda B-inkomster
beräknas på loppen av den högsta av makarnas A-inkomster. A-inkomst är inkomst
av tjänst samt inkomst av jordbruksfastighet och rörelse om den skallskyldige
har varit

44

verksam i förvärvskällan i
mer än ringa omfaftning. Övriga inkomster är Prop. 1985/86: 130 B-inkomst. I
samband med skaUereformen som genomfördes åren 1983-1985 begränsades emellertid
sambeskattningen kraftigt. Detta skedde i förenklingssyfte, eftersom den teknik
som användes för all begränsa un-derskotlsavdragens skattemässiga värde i sig
medför en komplicering av reglerna. Inskränkningarna i sambeskattningen av B-inkomster
innebär dels att 5000 kr. av vardera makens B-inkomst behandlas som A-inkomst, dels
alt gemensam skafteberäkning sker endast vid beräkning av tilläggsbelopp (åren
1983 och 1984 endast vid beräkning av grundbelopp). Detta innebär atl fr. o. m.
1985 så sker sambeskattning endast om summan av den högsta A-inkomsten och
bådas B-inkomster överstiger brytpunkten (124800kr. år 1986).

Det
är starkt omvittnat all många skattskyldiga har betydande svårigheter att
räkna ut sin skatt, när gemensam skatteberäkning skall ske. Detta gäller naturiigtvis
inte minst sådana makar som vanligen har obetydliga B-inkomster men
tillfälligtvis får en något större B-inkomst, l.ex. i samband med försäljning
av en villa eller en bostadsrätt. För skaltemyndigheterna har naturligtvis
inskränkningarna i sambeskattningen inneburit en lättnad i arbetsbelastningen.
En ytterligare inskränkning löser endast i begränsad omfattning problemet,
eftersom de i många stycken komplicerade bestämmelserna, anvisningarna,
dalasystemen och blanketterna måste finnas kvar och anpassas lill olika
förändringar i skallesyslemel så länge det över huvud tagel finns några fall
kvar. Likaså måste personalens kunskaper och färdigheter bibehållas. Den enda
möjligheten till att uppnå en väsentlig förenkling är således att helt avskaffa
sambeskaltningen av B-inkomster.

Jag
föreslår således atl sambeskattningen av makars inkomster slopas. Som en följd
härav bör givetvis också de på samma grund vilande reglerna om utnyttjande av
vissa avdrag som den andra maken inte kunnat utnyttja slopas. Jag syftar på
rätlen att utnyttja andra makens realisalionsföriust, underskollsavdrag, övriga
allmänna avdrag och förlustavdrag. Vidare bör hänsyn inte tas till andra makens
inkomst vid tillämpning av begränsningsregeln, enligt vilken inkomst- och
förmögenhetsskatt i vissa fall kan nedsättas när för stor del av inkomsten tas
i anspråk för skatt.

Genom
dessa åtgärder uppnås en betydande arbelsbesparing för de skattskyldiga och
skattemyndigheterna. Vidare är det en fördel atl ändringar i ena makens
taxering inle i samma omfattning kan - kanske efter lång tid och efter det alt
äktenskapet upphört - leda till höjning också av andra makens skatt.
Skattemyndigheternas arbete underiättas också genom att behovet att
samgranskning av makarnas deklarationer minskar.

I
sammanhanget bör ett förtydligande göras såvitt avser skattereduktion för
ensamstående med hemmavarande barn. Vidare bör en följdändring lill tidigare
lagstiftning göras i reglerna angående skalleberäkning för ackumulerad
inkomst.

45

3.3
Beräkning av underiag för tilläggsbelopp 3.3.1 Räntetillägg

Prop.
1985/86: 130

Mitt förslag:
Räntetilläggen slopas såvitt avser bostad på jordbruksfastighet och bil e.d. i
näringsverksamhet som används privat. I fråga om räntefria och lågförräntade
lån från arbetsgivare åläggs denne all ange förmånens värde i
kontrolluppgiften.

RSV:s
förslag: RSV föreslår i första hand att ränletilläggen helt slopas och i andra
hand att en beloppsgräns på 5 000 kr. införs för varje slag av räntetiilägg.
För det fall att förslahandsförslagel inte genomförs förordas en
uppgiftsskyldighet som överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser har tillstyrkt att räntetilläggen slopas. Några
remissinstanser har begränsat sin tillstyrkan till ränletill-lägg rörande
bostad i jordbruk och bil i näringsverksamhet samt förordar i övrigt andrahandsförslaget.
Sistnämnda förslag tillstyrks i allmänhet i andra hand av de remissinstanser
som tillstyrkt ett slopande. Två remissinstanser förordar i första hand andrahandsförslaget
och två avstyrker helt förslagen. Förslaget angående uppgiftsskyldigheten vid
ett bibehållande av räntetilläggen avstyrks av endast en remissinstans.

Skälen
för mitt förslag: Nuvarande bestämmelser innebär att etl särskilt tillägg,
räntetillägg, i tre fall skall göras vid beräkning av underiag för tilläggsbelopp.
Reglerna tillkom i samband med skattereformen för att motverka vissa icke
åsyftade kviitningseffekler.

Det första
fallet avser bostad på jordbruksfastighet. RänteUllägget skall motsvara en lill
bostadsdelen hänförlig del av räntekostnaderna. Del andra fallet avser privat
användning av bil e. d. som utgör inventarium i näringsverksamhet. Det
motsvarar den del av en schablonmässigt beräknad räntekostnad för del i
fordonet nedlagda kapitalet som belöper på den privata användningen. Det tredje
fallet, slutligen, avser räntefria eller ränteförmånliga lån från
arbetsgivare, Räntetilläggel motsvarar här skillnaden mellan sedvanlig ränta
och erlagd ränta. Arbetsgivaren skall i kontrolluppgiften ange lånebeloppet
och erlagd ränta, medan den anställde i sin deklaration skall ange skillnaden
(förmånen).

Riksdagen
har flera gånger riktal kritik mot bestämmelserna om räntetillägg och därvid
anfört att skatteintäkterna inte står i rimlig proportion lill de
administrativa problem som uppkommer (SkU 1983/84:30 och 1984/85:20). Kritiken
har lett lill det inledningsvis nämnda uppdraget lill RSV. Sedan RSV i en delrapport
den 15 oktober 1984 lagt fram förslag rörande de ränleförmånliga lånen höjdes
frigränsen från 100 kr. till 2000 kr. fr.o.m. 1985 års taxering (prop.
1984/85:71, SkU 20, rskr 52, SFS 1984:916).

Jag
behandlar först räntetilläggen rörande bostad på jordbruksfastighet och bil e. d.
i näringsverksamhet.

Vad
som framkommit visar aft räntetilläggen i allmänhet avser relativt låga belopp
och i betydande utsträckning inte påverkar beskatlningsresul-

46

talet,
eftersom den skaltskyldiges inkomster - även inkl. ränlelillägget -understiger
brytpunkten. Det är givet att de inte helt okomplicerade beräkningarna som
behövs för alt få fram räntetillägget då upplevs som meningslösa av både de
skattskyldiga och taxeringsmyndigheterna. Även om den skaltskyldiges inkomster
skulle något överstiga brytpunkten är del ofta fråga om så små skattebelopp alt
del inte är rimligt att lägga ner arbete på frågan.

Enligt
min mening uppfyller inte dessa räntetillägg det av skatteutskottet uppställda
kravet på en rimlig relation mellan skatteintäkter och arbetsbelastning. Det
föreligger visserligen inte något säkert mått på skatteintäkterna men
undersökningen pekar på aft del rör sig om endast en eller ett par miljoner
kronor. Det framstår som utsiktslöst all kunna mer märkbart förbättra
förhållandet genom förenklingar av reglerna. Jag föreslår därför att dessa
räntetillägg slopas.

När
det gäller räntetillägg som hänför sig till lån från arbetsgivare så har i några
remissvar uttalats alt det i dessa fall inte - som i de nyss behandlade fallen
- finns någon naturiig gräns för förmånens storiek utan denna kan i ett enskilt
fall bli i princip obegränsad. Farhågor har också uttryckts för atl förmånen
skulle breda ut sig om den blev helt obeskattad.

Enligl
min mening är de framförda synpunkterna tungt vägande. Ersättningar m. m. lill
anställda i annan form än kontant lön förekommer numera i en mångfald olika former
och ränteförmåner är endast en av dessa. Flera sådana förmåner kommer upp till
behandling inom tämligen nära framtid. I det sammanhanget kan det finnas
anledning att mer allsidigt överväga reglerna angående ränteförmånliga lån.
Några ändringar bör därför inte nu göras i de materiella reglerna. Härtill
kommer att del föreligger möjligheter atl uppnå förenklingar i förfarandet.

Arbetsgivaren
skall nu i kontrolluppgiften ange lånebeloppet och eriagd ränta. Att i stället
lämna uppgift om förmånens storlek kan i allmänhet inle innebära någon nämnvärt
ökad arbetsbelastning för arbetsgivaren. Med en sådan ordning hindrar inte
längre förekomsten av räntetillägg för ränteförmån den anställde att lämna
förenklad deklaration.

Prop. 1985/86:130

3.3.2
Kvittning mellan villaunderskott och kapitalinkomst

Mitt förslag:
Rätten till kvittning mellan villaunderskott och kapitalinkomst slopas.

Skälen för mitt förslag:
För atl åstadkomma den med skattereformen avsedda begränsningen av
underskottsavdragens skattemässiga värde har den statliga inkomstskatten delats
upp i två delar. Vid beräkning av underlaget för den ena delen,
tilläggsbeloppet, får underskottsavdrag i princip inte göras. I praktiken utgår
man från inkomsten efter underskollsavdrag och återför avdragen. I vissa fall
föreligger vad som kallas en särskild kvittningsrält, vilket innebär att
avdragen inte återförs.

En
sådan kvittningsrält avser underskott av villa (schablontaxerad an-

47

nan fastighet) som upp
till 30000 kr. får kvittas mot inkomst av kapital. Prop. 1985/86: 130

Bakgrunden till denna kvittningsrält
var all förhållandena på kredilmark-

naden ofta gjorde det
nödvändigt för den som sålde en villa att ge köparen

kredit genom alt ta emot
en s. k. säljarrevers. Räntan på denna beskattas

som inkomst av kapital. Om
säljaren därefter köpte en annan villa var hans

tillgängliga medel för
kontantinsats lägre. Räntekostnaderna för den nya

villan blev alltså högre
än om han fåll motsvarande medel kontant. Etl

särskilt samband ansågs
därför kunna föreligga mellan kapitalinkomst och

villaunderskolt.

Enligt
min mening föreligger inte längre skäl all behålla den särskilda kvittningsrätten.
Förhållandena på kreditmarknaden har ändrat förutsättningarna i de fall som
regeln ursprungligen avsåg alt ta sikte på. Del finns numera möjligheter för
den som har tagit emot en säljarrevers alt avyttra denna på en andrahandsmarknad.
Genom alt en finansiering kan ske på kredilmarknaden föreligger inte längre
samma behov all la emot säljarre-verser. I huvudsak har kvittningsrätten därför
kommit att i viss utsträckning mildra avdragsbegränsningens verkningar för
skattskyldiga med större kapitalinkomster. Jag vill också framhålla atl vaije
undanlagsregel innebär ett komplicerande moment. Del gäller inte minst denna
som berör ett stort antal personer, även om det för många rör sig om helt
obetydliga belopp eller över huvud taget inle påverkar beskallningsresultatel
därför all inkomsten understiger brytpunkten. Slopandet bör lämpligen ske i två
steg på så sätt att kvittningsrätten år 1987 begränsas till 15000 kr. för alt helt
upphöra år 1988.

4 Finansiella effekter

Effekterna
på skatteintäkterna av mina förslag kan uppskattas till följande (räknat som slufiig
effekt i milj. kr. för 1988).

Staten Kommunerna

+ 400

-4130

-1 180

0

-1735

0

+ 10

+ 60

- 125

0

- 2

0

+ 400

0

Höjningen
av de kommunala grundavdragen Ändringar av grundbeloppet Ändringar av
tilläggsbeloppet Avtrappningen av extra avdrag Slopande av sambeskattningen
Slopande av räntetillägg Slopad kvittning villa-kapital

Summa______________________ -2232_____ -4070_____

Härav
belöper på år 1987 för staten ca 530 milj. kr och för kommunerna ca 2420 milj.
kr.

Förändringarna i fråga om
grundavdrag, skatteskalor för grundbelopp

och tilläggsbelopp inkl. det fasta beloppet samt avtrappningen av det extra

avdraget påverkar omedelbart skatteuttaget från de skattskyldiga. Detta är

inte fallet med övriga åtgärder utan där kan effekterna i betydande omfatt

ning märkas på skattebetalningarna först i samband med fyllnadsinbetal

ningar, utbetalning av överskjutande skatt och inbetalning av kvarstående 48

skatt.

Förskotten av kommunalskaltemedel
grundar sig på föregående års tax- Prop. 1985/86: 130 ering. Höjningen av del
kommunala grundavdraget skulle således - utan särskild reglering av denna fråga
- påverka utbetalningarna först år 1989. Då skulle emellertid en dubbel effekt
uppkomma, dels på slutavräkningen för år 1987, dels på förskotten för år 1989.
Motsvarande dubbeleffekt skulle uppkomma år 1990. För alt undvika detta bör
förskotten för åren 1987 och 1988 beräknas på ett skatteunderlag som har
omräknats med hänsyn till höjningen av grundavdraget. En sådan omräkning kan
dock aldrig ske så exakt alt resultatet för varje enskild kommun motsvarar det slutliga
utfallet. Detta beror främst på folkpensionärernas extra avdrag. Jag avser atl
återkomma med närmare förslag i delta hänseende i kompletteringspropositionen
senare i vår.

5 Upprättade lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag fill

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947; 576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1970; 172) om begränsning av skall i vissa
fall,

4. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

5. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst,

6. lag om ändring i lagen (1958; 295) om sjömansskatt,

7. lag om ändring i taxeringslagen (1956; 623),

8. lag om ändring i uppbördslagen (1953; 272).

Med
hänsyn till frågans beskaffenhet anser jag att lagrådets hörande skulle sakna
betydelse.

6 Specialmotivering

6.1 Kommunalskattelagen (1928: 370)

46
§ 2 mom.

Genom
slopandet av sambeskattningen av makars B-inkomster behövs begreppen A- och B-inkomst
endast för reglerna om avdrag för pensionsförsäkringspremier. Definitionen,
som tidigare funnits i 9§ 3 mom. lagen (1947:576) om stafiig inkomstskatt, bör
därför tas in i anslutning lill bestämmelserna om detta avdrag. Samtidigt har
de omfattande reglerna i detta hänseende brutits ut ur momentet och lagils in i
en ny anvisningspunkt, 6. Flyttningen föranleder ändring av en hänvisning i
punkt 6 av anvisningarna till 41 §.

48§
2 och 3 mom.

Ändringarna
innebär all det kommunala grundavdraget höjs lill lOOOO kr.

för
helt år. 49

52 §
1 mom. Prop. 1985/86: 130

Ändringarna innebär all makar inle längre får utnyttja andra makens icke

uttnyltjade underskottsavdrag, övriga allmänna avdrag och
realisationsförluster.

53 § 1 mom.

Den som inte är bosatt i Sverige är skattskyldig här bl.
a. för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Från beskattning undantas
emellertid ett belopp motsvarande grundavdraget. Ändringen föranleds därför av
höjningen av grundavdraget.

Punkt 6 av anvisningarna till 41 § och punkt 6 av
anvisningarna till 46 § Ändringarna har kommenterats under 46 § 2 mom.

Punkt 2 av anvisningarna till 50 §

Lagrummet har ändrats i två hänseenden. För det första har
återinförandet av ett statligt grundavdrag i stället för ett skattefritt
bottenskikt i skalleskalan gjort det nödvändigt alt omformulera
bestämmelserna. Innebörden i denna del är liksom tidigare att pensionär med enbarl
minimiförmåner skall få så stort extra avdrag att inkomstskatt inte påförs. Den
andra ändringen innebär att avtrappningsprocenten för det extra avdraget vid
inkomster överstigande minimipensionen skall vara enbart 662/3, medan den för
närvarande är olika beroende på inkomstnivån.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

De nya reglerna skall - med vissa undantag — tillämpas
första gången vid 1988 års taxering och får därför i huvudsak effekt fr.o.m.
den 1 januari 1987. Med hänsyn till förekomsten av brutna räkenskapsår och av
praktiska skäl bör reglerna träda i kraft snarast möjligt.

Vid 1988 års taxering skall grundavdraget och som en följd
därav den del av pension som för utomlands bosatt undantas från beskattning här
i riket vara 9000 kr. Detta framgår av punkt 2.

Slopandet av rätten att utnyttja andra makens
underskottsavdrag kan inte avse underskott i en förvärvskälla om
beskattningsåret för förvärvskällan har påbörjats före framläggandet av
propositionen. Av praktiska skäl har regleringen skeft med utgångspunkt i den 1
april i stället för dagen för propositionens avlämnande. Detta regleras i punkt
3.

6.2 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

6§ 1 mom.

50

Som angavs under 53 § I mom. kommunalskattelagen
(1928:370), KL, är den som bor utomlands skaltskyldig här för allmän pension. Vid
taxeringen till kommunal inkomstskatt har ett belopp motsvarande grundavdraget
undantagits från skattskyldighet. Detta har inte skett vid taxeringen till
statlig inkomstskatt, eftersom skatteskalan i stället innehållit ett
skattefritt boHenskikl. Återinförandet av del statliga grundavdraget föranleder
atl den nuvarande särregleringen blir onödig.

8§och9§2mom. Prop. 1985/86: 130

Ändringarna innebär all ett statligt grundavdrag återinförs
i stället för ett skattefritt bottenskikt i skatteskalan.

9§ 3 mom.

Ändringen har kommenterats under 46 § 2 mom. KL.

9§ 5 mom. och 9a§

I skatteskalan för grundbelopp finns ett fast belopp om
100 kr. För att klargöra att bara skattskyldig som har någon beskattningsbar
inkomst skall betala beloppet införs en uttrycklig regel om detta i 9a§. Denna
utformas så alt 9 § 5 mom., som innehåller en motsvarande regel som befriar
juridiska personer med en beskattningsbar inkomst understigande 100 kr. från
skyldighet att betala inkomstskatt, kan utgå.

10 § 1 mom.

Ändringarna återger den nya skatteskalan, slopandet av det
skattefria bottenskiktet som ersätts av ett statligt grundavdrag och del fasta 100-kronorsbeloppet.

10§ 2 mom.

I lagrummet regleras basenhetens belopp som alltså blir
10000 kr.

10§ 3 mom.

Lagrummet har ändrats i två hänseenden. För det första har
återinförandet av det statliga grundavdraget i stället för ett skattefritt
bottenskikt påkallat nya regler för beräkning av underiag för tilläggsbelopp.
Beräkningen måste utgå från den taxerade inkomsten, eftersom resultatet annars
inte skulle bli det avsedda om grundavdraget inle har kunnat utnyttjas helt.
Grundavdrag skall alltså göras också vid beräkning av underlag för
tilläggsbelopp och detsamma gäller extra avdrag som dock endast undantagsvis
kan bli aktuellt i de fall där tilläggsbelopp skall betalas. Vidare har
reglerna om återföring av makes underskollsavdrag utgått, eftersom detta inle
längre skall få utnyttjas.

10§ 4 mom.

Ändringen innebär att kvittningsrätten mellan underskott
av schablontaxerad annan fastighet och inkomst av kapital slopas.

10§ 6 mom.

Ändringen innebär atl räntetillägg avseende bostad på
jordbruksfastighet och privat använd bil i näringsverksamhet slopas.

11 § 1 mom.

Ändringen innebär alt makars rätt alt utnyttja varandras
icke utnyttjade underskottsavdrag och övriga allmänna avdrag slopas.

51

ll§3mom. Prop. 1985/86: 130

Lagrummet
innehåller bestämmelserna om den gemensamma skatteberäkningen för makars B-inkomster
och upphävs eftersom sambeskaltningen av makars B-inkomster slopas.

12
§

Marginalskattespärren
slopas genom att lagrummet upphävs.

20
§ 2 mom.

Ändringen
är föranledd av att 11 § 3 mom. upphävs.

Ikraftträdande-
och övergångsbestämmelserna

Lagen
bör av samma skäl som i fråga om KL träda i kraft snarast möjligt.

Genom
hänvisningen i punkt 2 kommer reglerna i övergångsbestämmelserna till KL att
gälla även i fråga om det statliga grundavdraget år 1987.

I
punkt 3 finns skalleskalor för grundbelopp och tilläggsbelopp för år 1987 (1988
års taxering).

Basenheten för år 1987 (1988 års taxering) skall vara 9000 kr. vilket framgår
av punkt 4.

Punkt
5 motsvarar punkt 3 av övergångsbestämmelserna till KL. I sådana fall skall
givetvis äldre bestämmelser om återföring av underskollsavdrag vid beräkning
av underlag för tilläggsbelopp också tillämpas.

Reglerna
i punkt 6 tar sikte på det i och för sig föga praktiska fall där äldre
bestämmelser i fråga om bl. a. skatteskala skulle leda till lägre skatt och den
skattskyldige skall taxeras för beskattningsår som har böijat före den I april.
I så fall skall äldre bestämmelser tillämpas.

I
punkt 7 finns bestämmelsen att kvittningsrätten mellan underskott av schablontaxerad
fastighet och inkomst av kapital vid beräkning av tilläggsbelopp skall gälla
upp till ett belopp om 15000 kr. vid 1988 års taxering.

6.3 Lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall

3§

Lagrummet
innehåller reglerna om beräkning av spärrbelopp. För närvarande är detta -
förutom 50% av den justerade beskattningsbara inkomsten - 25% av det justerade
underlaget för tilläggsbelopp upp lill 45 basenheter och 30% av underlaget
däröver. Ändringen innebär att procentsatsen 25 skall gälla för underiaget för
tilläggsbelopp utan någon begränsning uppåt.

6§

Ändringen
innebär att beräkningen skall ske för vardera maken för sig utan hänsyn till
den andres inkomster. Däremot skall även i fortsättningen största tillåtna
nedsättning av förmögenhetsskatten beräknas för makarna (och eventuella barn)
gemensamt.

52

övergångsbestämmelserna Prop. 1985/86: 130

Vid
1988 års taxering är spärrbeloppet - förutom 50% av den justerade beskattningsbara
inkomsten - 25% av det justerade underiaget för tilläggsbelopp upp till 38
basenheter och 27% av överskjutande underlag.

6.4 Lagen (1960: 63) om föriustavdrag

Makar
skall inte längre ha rätt att utnyttja andra makens föriustavdrag, varför 6 §
och anvisningarna till 6§ som innehåller bestämmelser om detta upphävs.
Förlustavdrag som hänför sig lill 1987 och tidigare års taxeringar skall
alltjämt få utnyttjas enligt äldre bestämmelser. Ändringen kommer således att
få effekt först vid 1989 års taxering. För att undvika retroaktiva effekter
skall också förlust vid 1988 års taxering få utnyttjas om den skallskyldige då
haft underskott av förvärvskälla för vilken beskattningsåret påböijats före
den 1 april.

6.5 Lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt

för ackumulerad inkomst

Punkt
2 av anvisningarna till 1 §

Det
i anvisningarna intagna exemplet har inle rättats med anledning av den ändring
i skatteskalan som vidtogs under hösten 1983, något som bör ske i detta
sammanhang.

Punkt
3 av anvisningarna till 1 §

Punkten,
som behandlar sambeskatlningsfrågor, upphävs eftersom sambeskattning av B-inkomster
inte längre skall äga rum.

6.6 Lagen (1958: 295) om sjömansskatt

12
§ I mom.

Lagrummet
innehåller bestämmelser om jämkning av sjömansskatt med hänsyn till andra makens
underskott i förvärvskälla. Bestämmelserna upphävs eftersom makar inte längre
skall få utnyttja varandras underskottsavdrag.

Anvisningarna
till 12 §

Höjningen
av det kommunala grundavdraget och återinförandet av det

statliga
grundavdraget påkallar en omformulering av bestämmelsen.

6.7 Taxeringslagen (1956:623)

25§

I
lagrummet föreskrivs atl gift skallskyldige skall lämna uppgift huruvida

inkomst
är A- eller B-inkomst. Eftersom denna uppgift inle längre behövs

tas
uppgiftsskyldigheten bort. Delta hindrar inle alt skaltskyldig som yrkar

avdrag
för pensionsförsäkringspremier kan behöva lämna motsvarande 53

uppgift
för alt styrka sin rätt till avdrag. Samtidigt utgår ur lagrummet vissa

bestämmelser
rörande s. k. äldre äktenskap.

37§2mom. Prop. 1985/86: 130

I
momentet finns bestämmelser om skyldighet för arbetsgivare att i kontrolluppgift
lämna uppgift om räntefritt eller lågförräntat lån till arbetstagare. Uppgiften
skall i fortsättningen avse förmånens värde i stället för lånebeloppet och eriagd
ränta. Förmånens värde har redan tidigare utgjort gräns för
uppgiftsskyldigheten.

68
§

Ändringarna
innebär all det inle längre skall antecknas i längden huruvida inkomst utgör A-
eller B-inkomst. Vidare utgår bestämmelser angående skattereduktion i del s. k.
skaftesparandet.

72a§

Reglerna
om räftelse enligt paragrafen av felaktigheter i fråga om A- och

B-inkomst
utgår som en följd av atl sambeskattningen av B-inkomster

slopas.

6.8 Uppbördslagen (1953:272)

I
2§ 4mom. finns en bestämmelse som innebär alt ensamslående med hemmavarande
barn får skattereduktion med 1 800 kr. På senare lid har tveksamhet uppkommit
om rätta tolkningen av bestämmelsen när ett barn sammanbor med båda sina
föräldrar men dessa inte skall taxeras som gifta. Detta inträffar bl. a. när
två ogifta sammanboende eller två makar som gift sig under året får barn före
den I november.

RSV
har i anvisningar förklarat att barnet - såvitt avser föräldrarnas rätt till
skattereduktion - skall anses som hemmavarande endast hos den ena av
föräldrarna.

Motsvarande
tveksamhet uppkom i början av 1960-talet såvitt rörde rätten lill förvärvsavdrag
och ortsavdrag med belopp som för makar. Det fanns då inte någon uttrycklig
bestämmelse i frågan men riksskattenämnden hade uttalat alt barnet i nyss
angivna situationer borde anses som hemmavarande endast hos den ena av
föräldrarna såvitt gällde rätten till ifrågavarande avdrag. Genom lagstiftning (prop.
1962; 181) infördes en uttrycklig bestämmelse i 65 § KL. I propositionen
uttalades att riksskattenämndens uttalande stod i överensstämmelse med
lagstiftarens avsikter. Bestämmelsen begränsades vid sin tillkomst uttryckligen
till atl avse rätten till förvärvsavdrag och orlsavdrag. Orlsavdragen har
därefter strukits ur bestämmelsen när de enhetliga grundavdragen infördes.
Bestämmelsen upphävdes när förvärsavdragel slopades.

När
skattereduktionen infördes synes frågan inte ha diskuterats. Denna

avsågs tillkomma den som taxerades som ensamstående med barn, etl icke

lagreglerat begrepp, som i praktiken byggde just på bestämmelsen i 65 §

KL. Detta var också naturiigt eftersom skattereduktionen trädde i stället

för den särskilda rätten till förhöjt ortsavdrag. RSV: s anvisningar slår

alltså i överensstämmelse med lagstiftarens avsikt och upphävandet av

regeln i 65 § KL har i och för sig inle någon materiell betydelse. Bestäm

melsen har dock kunnat vara lill hjälp för att förstå sammanhanget och

skälen
bakom tillkomsten av skattereduktionen. Del kan därför nu finnas Prop.
1985/86:130 anledning att införa en uttrycklig bestämmelse i frågan.

Den
nya regeln överensstämmelser således med hittillsvarande syn vid lagstiftningen
på avgränsningen av begreppet ensamstående med barn. Den bör dock inte göras
uttryckligen tillämplig tidigare än den övriga nu föreslagna lagstiftningen.

I
sammanhanget kan nämnas atl en motsvarande tveksamhet kan uppkomma vid
förmögenhetsbeskattningen eftersom föräldrar och hemmavarande barn sambeskatlas
för förmögenhet. Givetvis skall inte barnet sambeskattas med envar av
föräldrarna om det bor hos båda men de inle samtaxeras för året i fråga. Den nu
föreslagna bestämmelsen torde kunna ge tillräckligt stöd för en sådan tolkning
även i del avseendet.

6.9 Ytterligare följdändringar

Gränsen
för deklarationsskyldighet ligger för närvarande vid 6000 kr. Det är givetvis
angelägel att denna höjs till de nya grundavdragens nivå, 10000 kr. Frågan om
höjningen av deklaralionspliklsgränsen - liksom höjningen av grundavdragen -
bör ske i två steg kräver emellertid ytterligare överväganden, eftersom täta
förändringar av deklaralionspliklsgränsen kan medföra praktiska olägenheter.
Till deklarationspliktsgränsen knyter sig en bestämmelse om i vilka fall underåriga
själv skall laxeras för sin förmögenhet. Vidare bör ändringarna i fråga om uppgiftsskyldighelen
för räntetillägg föranleda justeringar i reglerna om förenklad
självdeklaration.

7 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen alt anta förslagen lill

1. lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928; 370),

2. lag om ändring i lagen (1947; 576) om statlig inkomsiskau,

3. lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning
av skall i vissa fall,

4. lag om ändring i lagen (1960:63) om föriustavdrag,

5. lag om ändring i lagen (1951; 763) om beräkning av
statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

6. lag om ändring i lagen (1958; 295) om sjömansskatt,

7. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623),

8. lagom ändring i uppbördslagen (1953:272).

8 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 55