Prop. 1985/86:132

Regeringens proposition 1985/86: 132

om ändringar i finansieringssystemet för p

använt
kärnbränsle, m.m. 1985/86:132

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har lagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 13 mars 1986 för den åtgärd och det ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Birgitta
Dahl

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposifionen
föresläs ändringar i finansieringssystemet för använt kärnbränsle m. m. De
avgifter som innehavarna av kärnkraftsreaktorer betalar in fill staten för atl
finansiera framlida kostnader för hantering av använt kärnbränsle, avveckling
av anläggningar m. m. skall i sin helhet vara placerade på räntebärande konto
i riksbanken. Reaktorinnehavarnas rätt till återlån av de inbetalade medlen
föreslås avskaffad.

Det
anmäls vidare atl statens kostnader för den fortsatta avvecklingen av del
europeiska bolaget för upparbetning av bestrålat kärnbränsle, Euro-chemic, inom
organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) kommer att
finansieras från de medel som betalas in till staten inom ramen för
finansieringssystemet.

1
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 132

Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1981:669) om finansiering av framtida
utgifter för använt kärnbränsle m. m.

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1981; 669) om finansiering av framtida utgifter
för använt kärnbränsle m.m. dels atl 8 § skall upphöra att gälla, dels att 10 §
skall ha följande lydelse.

Prop. 1985/86:132

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 § Frågor om
kompletterande forsknings- och utvecklingsverksamhet, övervakning och kontroll
av slutförvar, utlåning till reaktorinnehavare av inbetalade avgifter samt
användande av inbetalade avgifter prövas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

10 § Frågor om
kompletterande forsknings- och utvecklingsverksamhet, övervakning och kontroll
av slutförvar samt användande av inbetalade avgifter prövas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.

1.
Denna lag träder i kraft den I
juli 1986.

2.
I fråga om amorteringar och
räntor avseende lån som beviljats före ikraftträdandet gäller äldre
föreskrifter.

Industridepartementet Pop. 1985/86:132

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1986

Närvarande;
statsministern Carisson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodslröm, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist

Föredragande;
statsrådet Dahl

Proposition med förslag om ändringar i
finansieringssystemet för använt kärnbränsle, m. m.

1 Inledning

Enligt
lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.
m. (finansieringslagen) föreligger skyldighet för innehavare av
kärnkraftsreaktor att till staten erlägga vissa avgifter i förhållande till den
levererade energin. Avgiftssatsen beslutas av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer. Medlen är avsedda atl användas till att ersätta
reaktorinnehavarna för deras kostnader för slutlig hantering av använt
kärnbränsle, rivning av reaktoranläggningar och forskning på kärnavfallsområdet.
Vidare används medlen för alt täcka vissa kostnader som staten har i
sammanhanget för bl. a. tillsyn och kompletterande forskning. Avgifterna sätts
in på räntebärande konto i riksbanken. Medlen får även lånas ut till de
reaktorinnehavare som har svarat för inbetalningen inom ramar som har meddelats
i en lillämpningsförordning.

Är
1981 inrättades nämnden för hantering av använt kärnbränsle (numera statens
kärnbränslenämnd) som förvaltningsmyndighet för statens övergripande ansvar
för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från detta samt för
avveckling och rivning av reaktoranläggningar. Nämnden har bl. a. fill uppgift
att handlägga de nämnda finansieringsfrågorna.

Jag
tillkallade i juli 1983 med stöd av regeringens bemyndigande en kommitté med
uppgift att se över vissa frågor om resurser och organisation för den statliga
verksamheten på kärnavfallsområdel. Kommittén skulle också, vilket utvecklades
ytterligare i tilläggsdirektiv i mars 1984, utreda alternafiv fill det
nuvarande systemet för förvaltning av de fonderade medlen.

Kommittén
överlämnade i september 1984 sill belänkande (SOU 1984; 76) Samordnad kärnavfallshanlering
- planering, tillsyn och finansiering. Betänkandet har remissbehandlats.

En
sammanfattning av kommittébetänkandet, en förteckning över remissinstanserna
och en sammanställning av remissvaren finns fogade som bilaga lill
propositionen 1984/85:120.

ti
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 132

Efter
beslut av riksdagen våren 1985 (prop. 1984/85; 120, NU 30, rskr. Prop. 1985/86:
132 362) har kärnbränslenämndens resurser förstärkts och dess arbetsuppgifter
anpassats till den grundsyn i kärnavfallsfrågor som kommer till uttryck i den
nya lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen). Förslag om en
reform av finansieringssystemet har aviserats till 1985/86 års riksmöte.

2 Finansieringssystemet

Kärnlekniklagen och finansieringslagen bygger på synsättet
att staten har det övergripande ansvaret för den kärntekniska verksamheten,
däribland hantering av kärnavfall och avveckling av kärntekniska anläggningar.

Utgångspunkten för finansieringssystemets utformning är
alt alla kostnader, även de framtida, för hanteringen av kärnkraflproduklionens
restprodukter skall bäras av dem som utnyttjar kärnkraften. Elproduktionen i
kärnkraftverk kommer alt avslutas helt senast år 2010, medan ca två tredjedelar
av slulhanteringskoslnaderna beräknas infalla efter denna tidpunkt. Det
nuvarande finansieringssystemet innebär all avgifter läggs på produktionen av
kärnkraft och atl avgiftsmedlen fonderas och förvaltas av staten för alt vara
tillgängliga när utgifterna uppslår. Med hänsyn lill den långa tid som
förvaltningen måste pågå ter sig denna roll för staten som naturlig.

Finansieringssystemets nuvarande utformning och omfattning

Avgiften enligt finansieringslagen har enligt regeringens
beslut varil 1,7 öre per kWh levererad elenergi från kärnkraftverk t. o. m. år
1983 och därefter 1,9 öre per kWh. Det ankommer på kärnbränslenämnden all varje
år föreslå regeringen vilken avgift som skall utgå.

Innan finansieringssystemet trädde i kraft avsatte
kärnkraftföretagen medel för sluthanleringen internt i sina bokslut. De medel
som per den 31 december 1981 var fonderade inom kraftföretagen uppgick lill
sammanlagt 2230 milj. kr. Övergången till del nuvarande finansieringssystemet
skedde successivt under år 1982. Nämnden beslöt sålunda i december 1982 om en
särskild engångsavgift, varigenom de inom förelagen avsatta fonderna kunde
upplösas. Beslutet kom all innebära atl reaklorägarna skulle betala in
sammanlagt 2285 milj. kr. som en engångsavgift. Samtidigt beslöts om
ersättningar till reaktorägarna för uppkomna kostnader t.o.m. utgången av år
1982. Sedan dessa ersättningar dragits av skulle återstående medel kvarstå hos
förelagen men balanseras av räntebärande fordringar för nämnden. Dessa medel
har med förtur använts till ersättningar genom ett kvittningsförfarande och har
under januari 1986 lill fullo tagits i anspråk.

Följande sammanställning visar storleken av räntebärande
fordringar, inbetalda avgiftsmedel, utbetalda ersättningar saml medel som vid
respektive års utgång funnits avsatta hos kärnbränslenämnden för alt läcka framUda
hanteringskostnader (milj. kr.);

Ersättningar

Avsatt för fram-

tida hanterings-

kostnader

1231

1707

922

1636

894

1835

777

2 325

Fordringar Avgifter Ersättningar Avsatt för
fram- Prop. 1985/86: 132

1982 1 189 634

1983
611 664

1984
200 924

1985 13 1061

Ersättningarna har i första hand föranletts av
färdigställande och drift av centrallagret för använt kärnbränsle (CLAB) och
transportsystemet för bl. a. använt kärnbränsle. Vidare har ersättningar
lämnats för betalningar inom ramen för tidigare ingångna upparbetningskonlrakl
med del franska företaget Cogéma.

Statens vattenfallsverk övertog år 1981 Gränges
kraftverksrörelse av Gränges AB. Köpeskillingen uppgick lill drygt I miljard
kronor. Vatlen-fallsverkets förvärv av anläggningar och aktier finansieras
normalt över anslaget Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. Vid
förvärvet av Gränges kraftsverksrörelse tillämpades emellertid en annan
finansiering, nämligen atl sådana medel utnyttjades som var disponibla för
verket lill följd av dess avsättningar av medel inom ramen för
finansieringssystemet (prop. 1981/82:25 bil. 10 punkt 2, NU 13, rskr. 82). Valtenfallsverkel
har hittills av dessa medel lånat ca 385 milj. kr. För all finansiera
resterande del av köpeskillingen har verket behov av ytteriigare lån.

Möjligheten att låna tillbaka inbetalda medel (åleriån)
har utnyttjats av ytteriigare två reaktorinnehavare. OKG AB har lånat 330 milj.
kr., som ingår i finansieringen av Oskarshamn III. Sydsvenska Värmekraft AB har
lånat 370 milj. kr. för investeringar i bl. a. filleranläggningen för Barsebäcksverket
och i Sydkrafts överförings- och distributionssystem. För Forsmarks Kraftgrupp
AB har ännu inle funnits något utrymme för återlån.

Sammanlagt har hiUills 1085 milj. kr. lånats ut. OKG AB
och statens vatlenfallsverk har i februari 1986 begärt atl få låna ytteriigare
190 milj. kr. resp. 120 milj. kr.

Återbetalningen av de lån som har lämnats sträcker sig
fram till åren omkring år 2000 och har enligl amorteringsplanerna sin största omfaUning
mot slutet av lånens löptid. I lånevillkoren finns klausuler som reglerar
frågor om förtida in- eller slutbetalning och om justeringar av räntesatsen.
Dessa klausuler liknar lill sin utformning dem i banklån av motsvarande slag.

Kommittén för översyn av kärnbränslenämndens verksamhet

Den inledningsvis nämnda kommittén för översyn av
kärnbränslenämndens verksamhet har undersökt den framlida utvecklingen av in-
och utbetalningar av medel, fondernas storlek och låneutrymmet enligt nuvarande
bestämmelser. Kommittén har därvid redovisat de antaganden som den hade gjort
om den framtida produktionen av kärnkrafisel, kostnader

som skall täckas av de
fonderade medlen saml avkastningen på det förval- Prop. 1985/86: 132 tade
kapitalet. Inbetalningarna ligger i etl referensfall på en jämn nivå fram till
ca år 2000 och upphör helt år 2010 i samband med kärnkraftens avveckling.
Utbetalningarna beräknas bli störst dels under 1980-lalel, dels under åren
2010-2020, då investeringarna för sluthanleringen har stor omfattning. Som
följd av dessa betalningsströmmar väntas utrymmet för att bevilja nya återlån
växa under 1990-talet och under de första åren av 2000-talet hålla sig på nivån
500-800 milj. kr. per år i nuvarande penningvärde. Därefter minskar del
snabbt. Från omkring år 2020 överväger återbetalningarna av lån.

De
olika antaganden som kommittén har redovisat i fråga om avkastning av
kapitalet, likviditetskrav m. m. leder till varierande ulfall av låneutrymmets
utveckling, men förloppet i stort över tiden följer samma mönster som i referensfallel.

I
kommittébetänkandet föreslogs alt ålerlånesysiemet från omkring år 1990 skulle
avlösas av ett annat system som tillgodoser säkerhetskrav för de fonderande
medlen, krav på real avkastning och energisektorns kreditbehov mer allmänt.
Kommittén har redovisat alternativen direktlån, förvaltning omfattande även
aktier och obligationer samt fondering i riksgäldskontoret.

Vid
remissbehandlingen har kärnkraflsförelagen motsatt sig att ålerlånesysiemet
avskaffas. Riksbanksfullmäktige och fullmäktige i riksgäldskontoret förordar
däremot att systemet avskaffas redan före år 1990. Från flera håll avstyrks
vidare specialdesfinering av kapital lill energisektorn.

Föredragandens
överväganden

För
egen del vill jag anföra följande. De fonderade avgiftsmedlen utgör ett sparande
som ger utrymme för investeringar inte bara inom kraftindustrin ulan också inom
övriga sektorer i ekonomin. För att kredilmarknaden skall fungera som
instrument för effektiv kapitaltilldelning för investeringar bör i princip alla
investeringsprojekt underkastas iradifionell kreditprövning. Inte heller
strävan att realsäkra fonderade medel ger motiv för atl utlåning endast skall
ske till kärnkraflsförelagen. Del finns enligt min mening inte anledning till
att ge investeringar i kraftindustrin särskild prioritet vid långivningen.
Rätten till återlån av inbetalda medel är mot denna bakgrund inle motiverad.
Jag föreslär därför atl ålerlånesysiemet avskaffas.

Enligt
min mening bör de inbetalda avgifterna i enlighet med nuvarande ordning
förvaltas genom att de sätts in på konto i riksbanken. Detta är etl
administrativt enkelt sätt att kanalisera medlen till kreditmarknaden.

Avkastningen
på de fonderade medlen har hittills varil knuten till den s. k. prioriterade
räntan. Denna har genomgående legat lägre än de marknadsbestämda räntorna. Det
är enligt min mening rimligt atl sä långsiktigt fonderade medel som det här är
frågan om ges en avkastning som ligger i paritet med de räntesatser som gäller
på den långa kapitalmarknaden. Jag har som en förutsättning för mina
överväganden utgått från atl avkastningen pä de i riksbanken fonderade medlen
i fortsättningen kan knytas till räntenivån vid statens långfristiga upplåning
och justeras dä förändringar i

räntelägel påkallar det.
Jag har under hand erfarit all riksbanken har funnit Prop. 1985/86: 132 all
en sådan ordning är möjlig. Det ankommer på regeringen att utfärda föreskrifter
om förvaltningen av de fonderade medlen, bl. a. att följa hur avkastningskravet
tillgodoses.

Eftersom
möjligheten till åleriån faller bort till följd av de förslag jag har redogjort
för förändras också valtenfallsverkets möjligheter att slutligt finansiera
förvärvet av Gränges kraflverksrörelse. Jag avser därför all senare återkomma
till denna fråga.

Åleriån
som lämnats före den I juli 1986 bör inle nu påverkas av reformen. Jag har för
avsikt att senare inbjuda lånlagarna till överiäggningar för att pröva
möjligheten till omplaceringar av dessa lån.

Jag
har i denna fråga samrått med chefen för finansdeparlemenlel.

3 Ersättning till det europeiska bolaget Eurochemic i
likvidation

Eurochemic,
ett europeiskt bolag för upparbetning av bestrålat kärnbränsle, initierades år
1956 som elt samarbetsprojekt inom organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) och dess alomenergior-gan (Nuclear Energy Agency, NEA). En
konvention om samarbetet undertecknades år 1957 och trädde i kraft år 1959.
Sverige ratificerade konventionen i januari 1960. Det ursprungliga syftet var
att demonstrera upparbetning av använt kärnbränsle. Bolagets anläggningar föriades
till Mol i Belgien och uppförandet påbörjades år 1960. Upparbelningen pågick under
åren 1966-1975. I slutet av år 1971 beslutade Eurochemics styrelse alt
verksamheten skulle läggas ned. Redan ingångna kontrakt krävde en fortsättning fram
till år 1975, varefter avvecklingen inleddes. Ca 180 lon bränsle, mest från
tung- och lättvattenreaktorer, hade då upparbetats. Häri ingick även svenskt
använt kärnbränsle från kraftvärmeverkel Ågesta.

Efter
driftens upphörande vid Eurochemic har anläggningarna dekonta-minerals från
radioaktiva föroreningar, och det radioakliva avfallet har beretts för
slutförvaring. Detta arbete avslutades under åren 1983-1984. Dock kommer det
högaktiva upparbetningsavfallet enligt planerna atl vara slutligt behandlat för
slutförvaring först på 1990-lalel.

Eurochemic
trädde i likvidation ijuli 1982. Avvecklingen sker enligl en konvention från år
1978. Deltagarländerna har att gemensamt svara för avvecklingskoslnaderna,
medan arbetet med att omhänderta det radioaktiva avfallet administreras och
utförs av den belgiska staten. Betalnings-planen för återstående kostnader har
på deltagarländernas begäran omför-handlats ull en paketlösning för atl
därigenom undvika osäkerhet beträffande kvarvarande skyldigheter. Ett förslag
härom kommer att läggas fram i NEA:s s. k. Special Group i april 1986.
Förslaget innebär en åriig ersättning till belgiska staten. Ersättningen
uppgår för Sveriges del till ungefär 27 milj. belgiska francs, eller ca 4 milj.
kr. (1986 års penningvärde), under åren 1987 - 1990. Därmed skulle samtliga
återstående förpliktelser avseende Eurochemic vara uppfyllda.

För närvarande bestrids
kostnaderna för Eurochemic för svenskt vid- Prop. 1985/86: 132 kommande frän
anslaget B 4. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
under femte huvudtiteln.

Det
svenska deltagandel i Eurochemicprojektet syftade lill att vinna erfarenheter i
sluthanteringssteget för använt kärnbränsle. Enligt finansieringslagen har en kraftreaktorinnehavare
skyldighet att svara även för Statens kostnader för kompletterande forsknings-
och utvecklingsverksamhet för sluthanleringen. Därtill kommer att bränsle från
den av vallenfalls-verket innehavda Agestareaklorn har bearbetats av Eurochemic.
De återstående kostnaderna för Eurochemicprojeklels avveckling bör därför enligt
min mening anses falla under finansieringslagens bestämmelser och således
finansieras med avgiftsmedel. Kärnbränslenämnden förutsätts beakta detta
utgiftsbehov i sill förslag lill avgift fr. o. m. år 1987.

Jag
föreslår att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu
har anfört om kostnaderna för avvecklingen av det europeiska bolaget för upparbetning
av bestrålat kärnbränsle, Eurochemic.

Jag
avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt statens
kärnbränslenämnd all ombesörja att ersättning utgår till Eurochemic avseende
den svenska delen av de återstående avvecklingskostnaderna.

Jag
har i denna fråga samrått med statsrådet Hellström.

4 Upprättat lagförslag

Inom
industridepartementet har i anslutning fill vad jag nyss har anfört under 2
utarbetats:

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt
kärnbränsle m. m.

5 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen

dels
föreslår riksdagen att anta förslagel till lag om ändring i lagen (1981: 669)
om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m. m.,

dels
bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag har anfört i det föregående
om finansieringen av det svenska deltagandel i avvecklingen av Eurochemic.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig fill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd och
det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Innehållsförteckning Pop. 1985/86:132

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... I

Förslag
till Lag om ändring i lagen (1981:669) om finansiering av

framlida
utgifter för använt kärnbränsle m. m............ ... 2

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde 1986-03-13 3

1
Inledning ........................................................ 3

2
Finansieringssystemet ..................................... 4

Finansieringssystemels
nuvarande utformning och omfattning ... 4

Kommittén
för översyn av kärnbränslenämndens verksamhet .... 5

Föredragandens
överväganden .......................... ... 6

3
Ersättning fill det europeiska
bolaget Eurochemic i likvidafion ... 7

4
Upprättat lagförslag ........................................ ... 8

5
Hemställan ..................................................... ... 8

6
Beslut .......................................................... ... 8

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986