Prop. 1985/86:134

Regeringens proposition 1985/86: 134

om förmåner inom frivilligförsvaret

mm

Prop. 1985/86: 134

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel
den 6 mars 1986.

På
regeringens vägnar Thage G Peterson

Roine
Carlsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås förbättringar av förmånssystemet inom frivilligför-svarel.

Dagpenning
föreslås sålunda tillämpas i större omfattning än för närvarande.

Personal
inom allmänna hemvärnet, liksom frivillig avlalspersonal, föreslås få en årlig
ulbildningspremie i stället för nuvarande ersättningsformer.

Till
frivilliga instruktörer föreslås ett förhöjt limarvode och veckokursarvode
utgå som generella ersättningar. Systemet för ersättningar och arvode till
hemvärnels befäl och organisationernas funktionärer bör bestå av tre klart
åtskilda delar. Bl. a. föreslås befäl inom frivilligförsvarel erhålla ersättning
med befattningspenning.

I
propositionen föreslås vidare atl rätlen till familjebidrag för de som deltar i
frivilligförsvaret vidgas.

De
nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1987.

1 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 134

Förslag till

Lag om ändring i familjebidragslagen (1978: 520)

Härigenom föreskrivs atl 3 § familjebidragslagen
(1978:520) skall ha följande lydelse.

Prop.
1985/86: 134

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Med tjänslepliktig avses den som har inkallats för att

1.
enligt värnpliklslagen
(1941:967) eller lagen (1966:413) om vapenfri tjänst fullgöra grundutbildning
eller repelilionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbildningen,

2.
fullgöra
sådan föreskriven utbildning till befattning för kompanibefäl eller
motsvarande utbildning som icke fullgörs enligt värnpliktslagen,

3.
tjänstgöra
vid hemvärnet eller 3. tjänstgöra vid hemvärnet eller
frivilligt utbilda sig för eller tjänst- frivilligt utbilda sig för eller
tjänst-

göra i
befallning inom totalförsvaret, om utbildningen eller tjänstgöringen skall
pågå mtnsl fem dagar i följd och icke ger rätt till dagpenning som motsvarar
vad värnpliktig erhåller under repelilionsutbildning eller rätt till lön enligl
de grunder som gäller för anställd personal.

Vid
tillämpning av bestämmelserna om näringsbidrag avses med tjänslepliktig även
den som har inkallals för atl fullgöra tjänstgöring enligt civilförsvarslagen
(1960:74) eller lagen (1984:272) om skyldig-hel för civilförsvarspliktiga all
tjänstgöra utanför civilförsvaret och den som har inkallals lill annan
utbildning eller tjänstgöring enligl värnpliklslagen eller lagen om vapenfri
tjänst än som anges i första stycket.

göra i befallning inom totalförsvaret, om utbildningen
eller tjänstgöringen skall pågå minst ra dagar i följd och icke ger rätt till
dagpenning som motsvarar vad värnpliktig erhåller under repelilionsutbildning
eller rätt till lön enligt de grunder som gäller för anställd personal.

Vid
tillämpning av bestämmelserna om näringsbidrag avses med tjänslepliktig även
den som har inkallals för atl fullgöra tjänstgöring enligl civilförsvarslagen
(1960:74) eller lagen (1984:272) om skyldig-hel för civilförsvarsplikliga atl
tjänstgöra utanför civilförsvaret och den som har inkallals lill annan
utbildning eller tjänstgöring enligl värnpliklslagen eller lagen om vapenfri
tjänst än som anges i första stycket samt den som har inkallats för att
tjänstgöra vid hemvärnet eller frivilligt utbilda sig för eller tjänstgöra i
befattning inom totalförsvaret i andra fall än som anges i första stycket 3.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Senaste lydelse 1984:276.

Försvarsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1986

Närvarande:
statsråden Peterson, ordförande, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom,
Johansson

Föredragande;
statsrådet Roine Carlsson

Prop. 1985/86: 134

Proposition om förmåner inom frivilligförsvaret 1
Inledning

Med
stöd av regeringens bemyndigande den 8 juli 1982 tillkallade dåvarande chefen
för försvarsdepartementet en kommitté' (Fö 1982:08) för alt utreda förmåner m. m.
vid frivillig försvarsverksamhel.

Kommittén,
som antog namnet Frivilligförmånskommitlén, överlämnade i augusti 1985
betänkandet (SOU 1985; 35) Ersättningar och förmåner inom frivilligförsvaret.
Betänkandet har remissbehandlats.

Kommitténs redovisning av nuvarande förhållanden rörande ersättningar
och förmåner vid frivillig försvarsverksamhet samt dess sammanfattning av
betänkandets innehåll bör fogas till protokollet i detta ärende som bilagorna 1
och 2.

En förteckning över remissinstanserna och en sammanfattning av deras yttranden
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Allmänna utgångspunkter

Det
svenska totalförsvaret bygger på atl vissa uppgifter skall utföras av frivilligt
tjänstgörande personal. I dag finns 22 frivilliga försvarsorganisationer som
bl.a. har till uppgift alt rekrytera och utbilda denna personal. Av
organisationerna har en del rent militär eller civil karaktär medan andra har
uppgifter inom såväl de militära som de civila delarna av totalförsvaret. Frivillig
försvarsverksamhet bedrivs även inom hemvärnet, som organisatoriskt utgör en
del av armén.

Den
frivilliga försvarsverksamhelens omfattning är ett mått på vårl folks försvarsvilja.
Frivilligorganisalionerna och hemvärnet har i dag ca 750000 medlemmar som i hög
grad bidrar lill alt stärka totalförsvaret och lill atl skapa respekt för vår
vilja och förmåga att hävda vår neutralitet.

'
1 kommittén har ingått riksdagsledamoten Axel Andersson, ordförande, samt riksdagsledamöterna
Stig Alftin, Göran Allmér. Ulla Ekelund och Erik Hägelmark.

ti
Riksdagen 1985/86. 1 .saml. Nr 134

Med
hänsyn till det värde som frivilligarbetet har betraktar jag de frivilliga
insatserna som ett ytterst värdefullt komplement till övriga försvarsåtgärder.
Det är angeläget att statsmakterna stöder och uppmuntrar det frivilliga försvarsinlressel.
Ett uttryck för detta är ändamålsenliga former för ekonomisk ersättning och
andra förmåner. Jag anser det därför värdefullt att en samlad översyn av
frivilligförmånerna nu har genomförts.

Del förslag som kommittén
lämnat innebär enligt min mening ett rättvisare och administrativt enklare
syslem för ersättning lill personal i frivilligförsvaret. Förslagel beräknas
kosta lotalt ca 12,5 milj. kr. Under fjärde huvudtitelns anslag F 16.
Frivilliga försvarsorganisationer m.m. har i prop. 1985/86; 100, bil. 6,
beräknats medel för ett genomförande av kommitténs förslag. De förslag jag nu
redovisar kommer också atl innebära vissa kostnadsökningar under femte
huvudtitelns anslag III. Utbildning av personal för hälso- och sjukvård i krig saml
tionde huvudtitelns anslag B 7. Statsbidrag till frivilliga
försvarsorganisationer. Efter samråd med cheferna för social- och
arbetsmarknadsdepartementen föreslår jag att dessa kostnadsökningar för
budgetåret 1986/87 får finansieras genom överskridande av berörda anslag.

Jag kommer i det följande atl
under särskilda rubriker ange mina ställningstaganden lill de olika frågor som
kommittén har behandlat. Min allmänna utgångspunkt är därvid alt de ekonomiska
villkoren för den som deltar i frivilligutbildning och frivillig
försvarsverksamhet i viss utsträckning bör förbättras. Skillnaderna i villkor
skall inte vara större än vad uppgifterna kräver. Därmed uppnås såväl rättvisa
som administrativ förenkling.

För atl ge berörda
myndigheter och organisationer nödvändig lid för att förbereda övergången lill
ett nytt ersättningssystem förordar jag atl de nya reglerna skall gälla fr. o. m.
den I januari 1987.

Prop. 1985/86:134

2.2 Rätt till ledighet för deltagande i frivillig
försvarsverksamhet

Min
bedömning: Jag är i avvaktan på alt etl fylligare underlag redovisas inte
beredd atl för närvarande ta ställning till kommitténs förslag om rätt till ledighet
för frivillig försvarsverksamhel.

Kommitténs
förslag: Kommittén föreslår alt lagfäst rätt till ledighet för frivillig
försvarsverksamhet skall omfatta all avtalsenlig tjänstgöring inom
totalförsvaret, grundutbildning saml befordringsutbildning och sådan kompletteringsutbildning
som erfordras för att den enskilde skall uppnå eller behålla kompelens för sin
krigsbefallning. Rättigheten bör inte tidsbegränsas.

Remissinstanserna:
Det övervägande antalet remissinstanser ansluter sig i princip till kommitténs
förslag. Elt par instanser är dock klart negativa.

Skälen
för min bedömning: Jag hyser stor förståelse för de argument kommittén framför
och delar uppfattningen atl en lagfäst rätt lill ledighet skulle kunna bidra till
alt förbättra rekryteringen av personal lill frivillig-

verksamheten. Enligl min
mening är del dock nödvändigt att ytterligare beslutsunderlag tas fram bl. a.
beträffande de arbelsmaiknadsmässiga konsekvenserna. Kommittéförslaget kräver
enligt min bedömning därför ytterligare överväganden och klarlägganden innan
del kan läggas till grund för lagstiftning.

Prop.
1985/86:134

2.3 Förmåner i krig

Mitt
förslag: Med utgångspunkt i tjänstgöringens art skall frivillig personal inom
totalförsvarels civila delar ersättas antingen med tillämpning av dagpenningsyslemet
eller enligl samma grunder som gäller för anställd personal på
tjänstgöringsplatsen. För hemvärnet skall dagpenningsyslemet träda i kraft då
hemvärnsberedskap beordras.

Kommitténs
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Flertalet är genomgående positiva till kommitténs förslag. Etl antal har dock
synpunkter pä förslaget att viss frivillig personal skall följa de regler som
kan komma atl gälla för anställda inom näringslivet resp. den civila
krigssjukvården.

Skälen
för mitt förslag: Ersättningen lill all personal inom försvarsmaktens och
civilförsvarels krigsorganisation under beredskap och krig, bestäms enligt del
dagpenningsysiem som gäller enligt värnpliktsförmånsför-ordningen (1976; 1008)
för värnpliktiga, vapenfria ijänslepliktiga, civilförsvarspliktiga och
frivilliga vid repelilionsutbildning i fred. Den enskilde erhåller dessutom ett
s. k. fälttraktamente och i vissa fall också befatl-ningspenning.

1
likhet med kommittén anser jag att reglerna för detta ersättningssystem, som
fastställdes efter förslag i prop. 1982/83; ll5(FöU II, rskr. 291) kräver
komplettering avseende lidpunkten då dagpenningsystemet för hemvärnets personal
skall börja gälla. Då hemvärnet kan antas bli den del av försvaret som först
beordras inta beredskap, finner jag del följdriktigt atl dess personal i
princip omfattas av dagpenningsystemet fr.o.m. den lidpunkt då
hemvärnsberedskap gäller.

Jag
vill i sammanhanget framhålla att jag utgår från att driftvärnets personal,
liksom personal inom företagshemvärnet, avlönas av sin arbetsgivare under beredskapslillslånd
och krig.

Den
frivilliga personalen inom totalförsvarets civila delar utbildas och avtalsbinds
för atl läcka avgångar eller tillgodose speciella behov inom skilda sektorer av
totalförsvaret. Denna kategori placeras dels inom de delar av del civila
totalförsvaret som är atl hänföra till sjukvårdssektorn eller näringslivet,
dels inom enheter som organiseras enligt liknande mönster som t. ex. staber
inom försvarsmaktens krigsorganisation.

Del
är nu oklart vilket slag av ersättning sådan personal skall erhålla vid beredskap
och krig.

Enligt
min mening bör skilda ersättningssystem införas för dessa grupper. Eftersom
frivillig personal inom civilbefälhavarkanslierna och krigs-

länsstyrelserna
tjänstgör under i stort setl samma betingelser som frivillig personal inom
försvarsmaktens staber, bör dessa två grupper vara inordnade i samma
ersättningssystem. Ifrågavarande personal bör således — liksom frivillig
personal inom försvarsmakten och civilförsvaret - få ersättning enligl dagpenningsyslemet
med tillägg av fälttraktamente och i vissa fall befatlningspenning.

Däremot anser jag, liksom
kommittén och flertalet remissinstanser, all all övrig personal inom
totalförsvarets civila delar bör erhålla ersättning enligl de regler som kan
komma atl gälla för anställda inom näringslivet resp. den civila
krigssjukvården. Genom all lönemässigt jämställa denna frivilliga personal med
övriga personalkategorier pä tjänslgöringsplatsen uppnås, enligl min bedömning,
såväl rättvisa som administrativ enkelhet.

Jag
ansluter mig vidare till kommitténs förslag atl frivilligorganisationernas
egen avlalsbundna personal bör få ersättning enligt dagpenningsystemet.

I
fråga om näringsbidrag återkommer jag i avsnitt 2.4.

Prop. 1985/86:134

2.4 Ersättningar till frivillig personal i fredstid

Mitt
förslag: En generell ersättning enligl dagpenningsystemet införs. Dagpenning
skall således utbetalas vid all central och viss regional utbildning som ger,
vidmakthåller eller höjer kompetens i krigsbefatlning. Vid hemortsulbildning
utbetalas dock dagersättning, såvida inkomstbortfall inle kan styrkas.
Personal inom allmänna hemvärnet som fullgör konlraklsenlig årlig repelilionsutbildning,
liksom frivillig avtalspersonal, bör få en utbildningspremie. Rätten till
familjebidrag, främst näringsbidrag, skall vidgas.

Kommitténs
förslag: Dagersättning föreslås betalas ut för utbildning som pågår två dagar i
följd under veckoslut i hemortsutbildning. Utbildning eller tjänstgöring om fyra
dagar i följd bör ge rätt till familjebidrag. Förslagel överensstämmer för
övrigt i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Instanserna delar genomgående kommitténs uppfattning om behovet av förbättrad
ersättning till frivillig personal i fredslid. Däremot framförs från flera håll
önskemål om förbättrade ersällningsmöj-ligheler vid lokal utbildning.

Skälen
för mitt förslag:

Generella
dagliga ersättningar

För
närvarande finns tre olika huvudformer av generell, daglig ersättning lill frivillig
personal, nämligen dagersättning, dagpremie och dagpenning. Dagpenning utgår
endast fill personal som fullgör repelifionsutbildning under krigsförbandsövning
eller särskild övning inom värnpliktsulbildning-

Del
nuvarande systemet med tre olika ersättningsformer anses vara komplicerat och
svåröverskådligt samt medföra administrativt krångel.

Det uppfattas även som
orättvist. Jag delar kommitténs mening all rättvisa Prop. 1985/86:134 i
förening med stor administrativ enkelhet bäst uppnås genom en väsentligt vidgad
tillämpning av dagpenningsyslemet.

1
likhet med kommittén förordar jag därför alt dagpenning utbetalas lill frivillig
personal vid all centralt anordnad utbildning eller annan tjänstgöring.
Dagpenning bör även tillämpas vid sådan kvalificerad regional utbildning/tjänstgöring
som förutsätter atl vardagar las i anspråk. Härvid skall den frivillige erhålla
dagpenning under hel vardag saml under lördag och söndag som omsluts av
utbildning eller tjänstgöring.

Liksom
kommittén anser jag del vidare vara rimligt atl den frivillige erhåller
dagpenning även vid styrkt inkomstbortfall på lördag och/eller söndag som
inleder eller avslutar utbildning/tjänstgöring under vardag(ar). En förutsättning
för alt dagpenning skall utgå bör dock alltid vara alt tjänstgöringen har som
syfte all ge eller bibehålla kompelens för krigsplacering. Regeringen eller
den myndighet regeringen utser bör tillsammans med berörd frivilligorganisation
fastställa vilken tjänstgöring som uppfyller dessa krav.

Till
skillnad från kommittén anser jag vidare alt samma syslem bör kunna tillämpas
vid hemortsutbildning. Även vid sådan utbildning bör dagpenning kunna utgå för
tjänstgöring som pågår under en veckohelg under förutsättning atl
inkomstbortfall kan styrkas. Detta bör enligt min mening stimulera den lokala
verksamheten och förbättra rekryteringen till krigsorganisationen.

Vid
all övrig utbildning som omfattar i genomsnitt minst sex limmar per dag bör
dagersättning motsvarande dagersättning till värnpliktiga enligt värnpliktsförmånsförordningen
(1976: 1008) utbetalas.

Jag
förordar vidare att befattningshavare inom hemvärnet och frivilligorganisafioner
som deltar i ledningsövning för totalförsvaret skall erhålla ersättning med
dagpenning. Detsamma skall gälla personal i förband inom allmänna hemvärnet som
enligl särskilda bestämmelser medverkar vid bevakning och efterspaning m.m.
eller deltar i samövning med förband under krigsförbandsövning.

Förslaget
innebär att dagpenning inte blir aktuell för hemvärnets del vid konlraklsenlig
årlig utbildning.

Den
föreslagna vidgade tillämpningen av dagpenningsyslemet medför att ersättningsformerna
dagpremie och ulbildningspremier efter grundkurser kan slopas.

Utbildningspremier

Då
hemvärnspersonal i regel genomför den årliga kontrakterade utbild

ningen ulan inkomstbortfall anser jag inte all det är aktuellt alt överväga

ett införande av dagpenningmodellen vid denna utbildning. Jag delar dock

kommitténs uppfattning att ersättningssystemet bör utformas så alt del

uppmuntrar personalen till alt fullgöra föreskriven åriig utbildning. Jag

förordar därför att hittillsvarande dagersättningar och dagpremier ersätts

med åriiga utbildningspremier till all hemvärnspersonal som under utbild

ningsåret fullgjort föreskrivet minimiantal utbildningslimmar inom den 7

egna hemvärnskrelsen. En
motsvarande ulbildningspremie bör också till- Prop. 1985/86: 134

komma all avtalsbunden
personal för fullgjord repetitionsutbildning. Del

bör ankomma på regeringen
eller myndighet som regeringen utser atl i

samråd med frivilligorganisalionerna
besluta om utbildningspremiernas

storlek.

Beträffande
hemvärnspersonal som deltar i sammanträde med hemvärnets särskilda organ för
förslags- och beslutanderätt föreslår jag i likhet med kommittén att den
nuvarande dagersättningen byts ut med ett arvode per sammanträde. Del ankommer
på regeringen atl bestämma arvodets storlek.

Familjebidrag

För
närvarande kan familjebidrag betalas lill frivilligpersonal - inkl. personal i
hemvärnet - under utbildning eller tjänstgöring som pågår minst fem dagar i
följd och inle ger rätt till dagpenning. Näringsbidrag kan dock utbetalas för
tjänstgöring inom värnpliktsutbildningssystemel som ger rätt till dagpenning.

Den
övergång lill vidgad tillämpning av dagpenningmodellen som jag har förordat
medför alt behovet av familjebidrag utom näringsbidrag minskar. För viss
utbildning, som ersätts med dagersättning, finns behoven dock kvar.

För
närvarande stadgas att utbildning eller tjänstgöring skall omfatta minst fem
dagar för att ge rätt till familjebidrag. Enligt vad jag har erfarit lägger
denna begränsning hinder i vägen för önskvärda förändringar och rationaliseringar
av frivilligulbildningen. Mol denna bakgrund förordar jag att även utbildning
eller tjänstgöring under fyra dagar i följd skall ge rätt till familjebidrag.

Del
är enligt min uppfattning angelägel att frivillig personal får ökad möjlighet
att få näringsbidrag såväl i fred som under beredskap och krig. Jag kan i detta
avseende inte finna något skäl för all särbehandla frivillig personal i
förhållande lill värnpliktig. Jag förordar således alt även frivilligpersonal
som erhåller dagpenning eller lön enligt de grunder som gäller för anställd
personal skall ha rätt till näringsbidrag.

Vad
jag nu har anfört kräver ändringar i familjebidragslagen (1978:520).

Övrigt

Genom
beslut av riksdagen (prop. 1982/83:115, FöU 11, rskr. 291) har bestämmelserna
om flygrisktillägg till värnpliktiga upphävts. Jag anser för egen del atl inte
heller den särskilda ersättningen till medlemmar i frivilliga flygkåren längre
fyller sin funktion som risktillägg. Jag anser inte heller alt ersättningen har
någon väsentlig betydelse ur rekryleringssynpunkt. Ett avskaffande skulle
däremot underiätta administrationen. Jag förordar därför i likhet med
kommittén att den särskilda ersättningen slopas.

Kommittén
föreslår i övrigt vissa förändringar rörande bl. a. reseförmånerna för
frivillig personal och instruktörer. Det ankommer på regeringen alt fatta
beslut i dessa frågor.

2.5
Ersättningar till instruktörer

Prop. 1985/86: 134

Mitt
förslag: Timarvodet skall vara 100 kr. Maximall ersätts åtta timmar per dygn.
Nuvarande dagarvode ersätts med ett veckokursarvode om 150 kr. för dag.

Kommitténs
förslag: Enstaka ulbildningstimmar, sammanlagt högst tre under en dag, ersätts
med föreläsararvode enligt de bestämmelser som har utfärdats av försvarels
civilförvaltning beträffande föreläsararvoden inom försvarsmakten. Utbildning
om halv dag(kväll) ersätts med halvdags-arvode. Med halv dag(kväll) avser
kommittén utbildning som pågår fyra till sex timmar. Utbildning om hel dag (sju
timmar eller däröver) ersätts med heldagsarvode som motsvarar maximalt sex föreläsararvoden
i lägsta arvodesgrupp. Nuvarande dagarvode ersätts med veckokursarvode om 1,5 gånger
föreläsararvode (i lägsta arvodesgrupp).

Remissinstanserna:
Kommitléförslagel får ett blandat mottagande av instanserna.

Skälen
för mitt förslag: Jag instämmer till fullo i kommitténs uppfattning atl del är
nödvändigt med höjningar av timarvodet. Jag anser det därför angelägel all
införa en ersätlningsmodell som stimulerar lill ökat anlitande av
frivilligpersonal som instruktörer. I likhet med bl. a. överbefälhavaren och
arbetsmarknadsstyrelsen är jag dock tveksam lill den av kommittén uppställda
modellen för arvoden. Enligt överbefälhavaren förbättras inte förmånerna vid l.ex.
längre övningar vid hemvärnet med kommitléförslagel. För närvarande pågår
dessutom en översyn av konstruktionen av de föreläsararvoden som kommittén vill
utnyttja för all ersätta instruktörerna.

Under
ulbildningskurs som pågår minst tre kalenderdygn i följd med minst sex timmars
verksamhet per dygn erhåller tillfällig instruktör dagarvode. 1 likhet med
kommittén finner jag det lämpligt all den nuvarande beteckningen dagarvode byts
ut mot veckokursarvode. Jag föreslår atl veckokursarvodel fastställs lill 150
kr. för dag. Även framledes erhåller frivillig instruktör härutöver, i
förekommande fall, ersättning för mistad avlöning med belopp som motsvarar hel
sjukpenning enligl lagen (1962; 381) om allmän försäkring.

Vid
annan utbildning får tillfällig instruktör timarvode som omfattar ersättning
för normalt förberedelse- och efterarbele saml restid. Jag anser atl timarvodet
fortsättningsvis bör ulfalla med 100 kr. Maximalt bör älta timmar per dygn
kunna ersättas.

I
undantagsfall kan härutöver tillkomma ett förbandsövningslillägg.

2.6
Ersättningar i fredstid till hemvärnets befäl och frivilligorganisationernas
funktionärer

Prop. 1985/86: 134

Mitt
förslag: Ersättningar för kostnader skall ske dels som schablon-ersättning,
dels som ersättning mol räkning. Befäl inom allmänna hemvärnet, liksom vissa
funktionärer inom frivilligorganisationerna, skall erhålla befattningspenning.
Frivilligorganisationernas funktionärer i övrigt får arvode av nuvarande typ.

Kommitténs
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Instanserna är genomgående positiva.

Skälen
för mitt förslag: För närvarande förekommer två principiellt skilda former för
ersättning till hemvärnets befäl och frivilligorganisationernas funktionärer.
Liksom kommittén anser jag att del nuvarande systemet är otillfredsställande
och att det därför finns starka skäl atl renodla systemet för ersättningar och
arvoden. Med beaktande av detta finner jag att systemet i framliden bör bestå
av tre klart åtskilda delar.

Jag
föreslår inledningsvis atl del inom hemvärnet tillämpade systemet med dels schablonersältning,
dels ersättning mol räkning skall tillämpas inom all frivillig förs vars
verksamhet.

Befäl
inom allmänna hemvärnet bör i stället för arvode erhålla befattningspenning.
Även vissa funktionärer inom frivilligorganisalionerna, som är avlalsbundna för
samverkan, bör få befattningspenning.

Frivilligorganisationernas
funktionärer i övrigt bör erhålla arvode av nuvarande typ. Det ankommer pä
regeringen eller myndighet som regeringen utser alt reglera ersättningar och
arvoden.

3 Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom försvarsdepartementet upprättats
förslag fill lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520). Med hänsyn lill
alt lagstiftningsfrågan är av enkel beskaffenhet torde lagrådets yttrande i
ärendet sakna betydelse.

4 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen alt

1. anta förslagel lill lag om ändring i
familjebidragslagen (1978:520).

2. godkänna vad jag i övrigt har förordat om ersättningar
och förmåner inom frivilligförsvaret.

10

5
Beslut Prop- 1985/86: 134

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredraganden har lagl
fram.

II

t2 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 134

Bilaga 1 Prop. 1985/86:
134

4.2 Grunder för ersättningar och förmåner vid frivillig
försvarsverksamhet

Ersättningar
och förmåner fill frivilligpersonal under utbildning och tjänstgöring för
verksamhet inom totalförsvaret är fastställda i en regeringsförordning (FFS
1977:10, ändrad genom FFS 1979:23). Föreskrifter och anvisningar för
tillämpning av nämnda förordning har utfärdats av överbefälhavaren i kungörelse
(FFS 1977:48, ändrad genom FFS 1980:11) och av arbetsmarknadsstyrelsen den 18
november 1977 och 18 december 1979.

Även
ersättningarna och förmånerna till hemvärnsmän i allmänna hemvärnet och
driftvärnet är fastställda i en regeringsförordning (FFS 1977:1 1). Föreskrifter och anvisningar för tillämpning av denna förordning har
utfärdats av chefen för armén i kungörelse (FFS 1977:53, ändrad genom FFS
1978:59 och 1979:49). Härutöver finns en regeringsförordning (FFS 1978:76) om
ersättning till viss hemvärnspersonal vid deltagande i ledningsövningar för
totalförsvaret.

Föreskrifter
rörande arvoden till funktionärer inom de frivilliga försvarsorganisationerna
har utfärdals av överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen i gemensam
skrivelse (senast I98I-11-21). Arvoden till viss hemvärnspersonal fastställs
årligen av regeringen i det s.k. bisysslobrevet.

Bestämmelser
om familjebidrag ul\ frivillig personal finns i familjebidragslagen
(1978:520).

Ersättningar
och förmåner till instruktörer inom frivillig försvarsutbildning regleras
genom en regeringsförordning (FFS 1977:24, ändrad genom FFS 1981:33, 1982:27
och 1983:7). Föreskrifter och anvisningar för tillämpning av denna förordning
har utfärdats av försvarels civilförvaltning i en kungörelse (FFS 1983:16).

Ersättning
till frivillig personal inom totalförsvaret vid beredskapstillstånd eller krig
fastställs av regeringen. Bestämmelserna i förordningarna om förmåner till
frivilligpersonal m.fl. (FFS 1977:10) resp. hemvärnspersonal (FFS 1977:11)
skall även tillämpas vid vid beredskap och krig, om det inte har utfärdats
särskilda bestämmelser. Frivillig personal som tjänstgör inom försvarsmakten i
krig omfattades tidigare av ett krigsav-löningsreglemente från år 1945. Detta
hade inte trätt i kraft och har numera upphört att gälla (SFS 1983:332).

Efter
förslag i prop. 1982/83:115 beslöt riksdagen (FöU 1982/83:11, rskr 291) att
dagpenningsystemet, som i fred fillämpas för värnpliktiga m.fl. under
repetitionsutbildning, under beredskap och krig bör omfatta — utöver
värnpliktiga m.fl. — även den frivilliga personal som skall tjänstgöra inom
försvarsmakten, inkl. hemvärnet, och civilförsvaret. Frivilligförmänskommittén
skulle dock inom ramen för sina direktiv även ha att pröva frågan om ersättning
vid beredskap och krig (jfr p. l.l).

Några
regeringsföreskrifter i övrigt om särskilda ersättningar i krig till frivillig
personal inom totalförsvarets civila del finns f.n. inle.

Den
följande redovisningen avser ersättningar och förmåner m.m. i

fredstid vid frivillig försvarsverksamhet (jfr tabell 4.2 och 4.3). 12

Nu
gällande system för ersättningar och förmåner m.m. i fredstid vid frivillig
försvarsverksamhet består i huvudsak av

a) dagersättning, dagpremier, dagpenning m.m.

b) utbildningspremier m.m.

c) familjebidrag

d) naturaförmåner,
bl.a. fria resor

e) ersättning
vid skada och sjukdom

O
ersättningar fill funkfionärer och hemvärnsbefäl

g)
ersättningar till instruktörer.

Ersättningarna
och förmånerna a) — e) omfattar i princip all frivillig

personal oavsett kategori
och oberoende av vilken organisation den

enskilde är medlem i.
Undantag gäller dock för hemvärnsmän i driftvär-

nel. Dessa behåller de
förmåner som är förenade med anställningen.

Systemet gäller heller
inte för all personal som fullgör frivillig tjänstgöring vid försvarsmakten
jämlikt regeringsförordningen den 29 november 1984 (FFS 1984:60). De undantagna
är: personal som är anställd vid försvarsmakten pä reservstat eller i en reserv
eller i väg- och vattenbyggnadskåren saml yrkesofficerare över
värnpliktsåldern som samtidigt innehar en civil statlig tjänst. Tabell 4.2 Nuvarande principer för
kontant ersättning vid frivilligutbildning

Prop. 1985/86: 134

Utbildning/Tjänstgöring

Dag- Dag- Vpl-

er- pre- för

sätt- mie maner

ning

Utb.- Lön Famil-

premie enligt jebi-avtal drag"'

Repetitionsutbildning
(RU) Krigsförbandsövning/sär-skild övning (KFÖ/SÖ) Annan RU (Betr. årlig utbildning
vid Hv se nedan)

X"

X

Befordringsutbildning
(BU)vid Vpl grundutb. BU i allmänhet

X"

X

X

Kompletteringsutbildning
(K.U)

Frivillig
tjänstgöring i krigsbefattning Tjgvid vpl RU (KFÖ/SÖ) Annan RU

X

Utbildning vid hemvärnet

Äriig utb.
Allm. hv X

—"— Driftvärn —

Spec- och befutb.
Allm. hv X

—"— Driftvärn —

X X

X -

X
X

Ungdomsutbildning

Endast
naturaförmåner

"
Utgår vid utbildning som pågår minst fem dagar i följd. "' Ersättning
(benämnd dagpenning) som motsvarar hel sjukpenning enligt den allmänna
sjukförsäkringen och (för frivillig som tjänstgör i befattning på lägst gruppchefsnivä)
befattningspenning.

"
Samma dagersättning som värnpliktig får enligt värnpliktsförmånsförordningen
(1976:1008).

13

4.3
Dagersättning, (Jagpremier, dagpenning m.m.

Prop.
1985/86: 134

4.3.1
Dagersättning

Dagersättning
utgår under vissa villkor för all frivillig utbildning som är nödvändig för att
vederbörande skall kunna tjänstgöra i krigsbefattning eller annan befattning
inom totalförsvaret eller som funktionär inom frivillig försvarsorganisation.
Dagersättning utgår således till den som deltar i grundutbildning,
kompletteringsutbildning, befordringsutbildning i allmänhet (jfr tabell 4.2), repetitionsutbildning
(dock inte vid krigsförbandsövning och särskild övning inom
värnpliktsutbildningen) och av myndighet godkänd funktionärsutbildning.
Dagersättningen benämndes före den 1 april 1977 dagtraktamente.

För
personal som omfattas av frivilligkungörelsen (1970:301) ställs villkoret att
dagersättning utgår endast om utbildningen äger rum minst två dagar i följd och
omfattar i medeltal minst sex rimmars utbildning per dag. Vid
repetitionsutbildning för personal med A- eller B-avtal och vid frivillig
tjänstgöring i krigsbefattning utgår dock ersättning för varje dag då
verksamheten omfattar minst tre timmar.

Motsvarande
villkor (utbildning tvä dagar i följd) gäller inte för hemvärnsman i allmänna
hemvärnet eller för hemvärnets avtalspersonal då den deltar i hemvärnets årliga
utbildning. Personal inom hemvärnet får dagersättning för dag med viss närmare
specificerad' sammanhängande utbildning om minst tre limmar. Jfr även p. 4.3.3
i det följande.

Hel
dagersättning utgår med tjugo kronor per dag. Vid verksamhet som pågår minst
tre men inte sex timnmar utgår dagersättning med tio kronor. Denna halverade
dagersättning utbetalas dock aldrig till värnpliktiga som utbildas i CFB:s
regi.

Dagersättning
utbetalas och läcks av respektive frivilligorganisation. Undanlag är dock de
fall då dagersättning utgår vid frivillig tjänstgöring enligt
"frivilligbrevet" (jfr tabell 4.2 och 4.3) då den utbetalas och läcks
av militär myndighet.

4.3.2 Dagpremie

Dagpremie
utgår till frivillig personal vid repelifionsutbildning som avses i 14 § av
frivilligkungörelsen (1970:301) och vid frivillig tjänstgöring i
krigsbefattning. Frivillig som går genom utbildning under krigsförbandsövning
eller särskild övning inom värnpliklsutbildningen får däremot inte dagpremie
(liksom inte heller dagersättning, jfr p. 4.3.1).

Dagpremie
utgår även till hemvärnsman i allmänna hemvärnet och till hemvärnets
avtalspersonal vid utbildning eller tjänstgöring (om minst tre limmar) som
avses i 16 och 19 §§ hemvärnskungörelsen (1970:304)1

Hel
dagpremie utgår med tjugo kronor per dag. Den halveras enligl samma grunder som
dagersättningen (jfr p. 4.3.1).

Dagpremie
utbetalas och täcks på samma sätt som dagersättningen (jfr p. 4.3.1).

' Jfr FFS 1977:11. - För utbildning som har karaktär av
grundutbildning utgår däremot endast dagersättning.

14

Prop. 1985/86: 134

Tabell 4.3 Nuvarande ordning för att täcka och betala ut
frivilligersättningar och förmåner

Typ
av ersättning eller förmån Täcks och

utbetalas
vid/av

Grund-

Kompl.

-Repetitionsutbildi

ning

Frivilli

g
tjänstgör.

utbild-

utbild-

ning

ning

KFÖ/SÖ
Kurs

Annan

KFÖ/SÖ Annan

tjg

tjg

Hv-öv-

ning

Dagersättning
Org.

Org.

—

Org.

Org.

_

Mynd.

Dagpremie
—

—

—

Org.

Org.

Mynd.

Dagpenning,
personal med A —B-

avtal —

—

Org.

—

—

—

—

friv. tjg pers. m.

A —B-avtal —

—

—

_

_

Org.

_

vpl frivpers. och krigs-

friv. personal —

—

—

—

—

Mynd.

—

Befattningspenning
—

—

Mynd.

—

—

Mynd.

—

Utbildningspremie"
Org.

—

—

—

—

—

_

Familjebidrag
Hem-

Hem-

Hem-

Hem-

kom.

kom.

—

kom.

_

—

kom.'

Resor,
in- och utryckning för eleverOrg.

Org.

Mynd.

Org.

Org.

Mynd.

Mynd.

Portionsersättning
Org.

Org.

Mynd.

Org.

Org.

Mynd.

Mynd.

Måltidsersättning
Org.

Org.

Mynd.

Org.

Org.

Mynd.

Mynd.

Org. = Organisation, Mynd. = Myndighet, Hemkom. =
Hemortskommun

"
Utbildningspremie efter genomgäng av befordringsutbildning för värnpliktig
personal utbetalas av respektive frivilligorganisation. *" Endast vid
tjänstgöring högst åtta dagar i följd och inte vid vpl RU (KFÖ/SÖ).

4.3.3 Ersättning till
viss hemvärnspersonal vid deltagande i

ledningsövningar för totalförsvaret

Hemvärnschef
och kretshemvärnschef som efter kallelse frän myndighet deltar i ledningsövning
för totalförsvaret får ersättning enligl följande.

Anställd, som företer
intyg från arbetsgivaren om mistad avlöningsförmån får full ersättning härför.

Egen
företagare, som med intyg eller på annat sätt kan påvisa eller göra sannolikt aU
han åsamkats inkomstbortfall får efter försvarets civilförvaltnings bestämmande
ersättning med högst 235 kr för dag.

4.3.4 Värnpliktsförmåner (dagersättning resp. dagpenning)

Dä
medlem i frivillig försvarsorganisation går genom frivillig befälsutbildning
vid plutonsbefäls- och kadettskola för värnplikfiga får vederbörande
dagersättning med belopp som motsvarar vad värnplikfig erhåller enligt värnpliktsförmånsförordningen
(1976:1008) under sådan skolutbildning. Denna dagersättning utbetalas och
täcks av militär myndighet.

Frivillig
avtalspersonal som går genom repetifionsutbildning under krigsförbandsövning
eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen

15

får
dagpenning och, i förekommande fall, befatlningspenning med motsvarande belopp
som värnpliktig. Dagpenningen utbetalas och läcks av frivilligorganisation,
befattningspenningen av militär myndighet (Jfr tabell 4.3).

Dagpenningen bestäms per
dag till belopp som svarar mot sådan hel sjukpenning som den enskilde är
berättigad till enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, f.n. dock lägst femfiofem
kronor.

Frivillig som tjänstgör i
befattning pä gruppchefsnivå eller högre får för varje dag som han uppbär
dagpenning ocksä befattningspenning. Denna är per dag

Prop. 1985/86: 134

pä gruppchefsnivå

4
kr.

" troppchefsnivå

6
"

" plutonchefsnivå

8
"

" kompanichefsnivå

10
"

" bataljonschefsnivä

12
"

Befattningspenning
utbetalas och läcks alltid av militär myndighet.

4.3.5 Skattefria resp. beskattade ersättningar

Dagersättning,
dagpremie och befatlningspenning är skattefria ersättningar. Dagpenning är
däremot skattepliktig.

4.4 Utbildningspremier m.m.

Frivillig
resp. hemvärnsman i allmänna hemvärnet resp. hemvärnsman i driftvärnet som med
godkända vitsord har gått genom utbildning enligt tabell 4.4 får
utbildningspremie med belopp som framgår av tabellen.

Jämlikt
överbefälhavarens fillämpningsföreskrifler (FFS 1977:48) utgår
utbildningspremier även enligt följande.

Till B-personal efter
genomgång vid HvSS av:

Kurs
för förplägnadsgruppchef sjukvärdsgruppchef

200 kr.3 200 kr.3

(Sistnämnda
premie utgår även vid regional utbildning som anordnas av SRK).

Till personal
avsedd för frivilligorganisationernas barnorganisation efter genomgång av:

Vid personalvärdsutbildning
efter genomgäng av:

1 000 kr." I 500
kr." I 000 kr."

Bk
Fk PV Bk Lt PV HlkPV

■"
Utbetalas och täcks av respektive frivilligorganisation.

"
Utbetalas och täcks av CFB.

16

Prop. 1985/86:134

Tabell
4.4 Utbildningspremier (fastställda av regeringen) för frivillig personal

400 Sergeantkurs vid flygvapnet

600
Fanjunkarkurs

800
Löjtnantskurs

Grundutbildning
för A- och B-personal

Premie Frivillig be-kr."' fälsutbildning

Grundkurs B-personal 100 Furirkurs

Grundkurs A-personal 200 Överfurirkurs

Gruppbefälskurs (ledarkurs, numera benämnd befälskurs 1)

Plutonsbefälskurs (ledarkurs 2, numera benämnd befälskurs
2)

Plutonsbefälskurs (instruktörskurs, numera benämnd
instruktörskurs, teoriskede)

200
Kaptenskurs

Plutonsbefälskurs (praktiskt skede, numera benämnd
instruktörskurs, praktiskt skede)

1 200

Kompanibefälskurs (högre ledarkurs)

Premie

Hemvärns-

Premie

kr."

utbildning

kr."

250

Allmänna hemvärnet: befäls-

400

eller specialkurs resp. driftvärnet:
introduktionskurs (. befäl

600

eller hemvärns-instruktörskurs

om 40
timmar

400

om 80
timmar

800

1 200

1 500

3 100

' Utbetalas och täcks av respektive frivilligorganisation.
*" Utbetalas och täcks vad gäller elever ur

• armén och kustartilleriet av CFB

• flottan av SVK RF och

• flygvapnet av FVRF.

"
Utbetalas och täcks av hemvärnet.

Jämlikt
regeringsförordningen fillkommer att frivillig som har gått genom reservofficersutbildning
för värnplikfig fanjunkare får utbildningspremie med I 700 kronor eller, om
utbildningen har omfattat även befauningsskede, med 2 500 kronor. Dessa premier
utbetalas och läcks av CFB. Reservofficersutbildning för värnpliktig fanjunkare
förekommer f.n. endast inom armén.

Jämlikt
arbetsmarknadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter den 18 november 1977 och 18
december 1979 får frivillig personal med A-avtal inom totalförsvarets civila
del utbildningspremier för fortsättningskurser enligt tabell 4.5.

Jämlikt tillämpningsföreskrifter utfärdade den 30 november
1978 av civilförsvarsstyrelsen får personal som tillhör frivilliga flygkären ulbildningspremier
för följande kurser:

17

Grundkurs (3 dagar) 200 kr. Prop. 1985/86: 134

Lågflygning
(5 dagar) 120 kr.

Vidareutbildning
i flygtjänst (3 dagar) 120 kr.

Kurs
för fiygplanmekaniker (2 dagar) 80 kr.

Kurs
för signalmekaniker (2 dagar) 80 kr.

Sambandskurs
för signalister (2 dagar) 80 kr.

Personal
inom frivilliga flygkåren får härutöver för varje dag som den deltar i fiygning
en särskild ersättning om 20 kr. per dygn.

Alla
i denna punkt redovisade utbildningspremier är skattefria förmåner.

Tabell 4.5 Utbildningspremier för frivillig personal med
A-avtal inom totalförsvarets civila del

Organi-

Kurs

Premie

sation

kr.

SKBR

Fortsäuningskurs

1 (Fk 1) 2(Fk2) sjukvård

400 600 400

FAK

..

l(Fkl) 2 (Fk 2)

200 400"

SBS

"

1 traktorförare (Fk 1)

250

"

veterinär-

och
tekniska

bi-

träden

350

1 Om endast fortsättningskurs 2 genomförs utgår premien
med 200 kr.

4.5 Familjebidrag

Familjebidragslagen
(1978:520) är tillämplig på bl.a. följande tjänstepliktiga personal som har
inkallats för att

n
fullgöra sådan föreskriven utbildning till kompanibefäl eller motsvarande
utbildning som inte fullgörs enligt värnpliktslagen. D tjänstgöra vid hemvärnet
eller frivilligt utbilda sig för eller tjänstgöra i befattning inom
totalförsvaret, om utbildningen eller tjänstgöringen skall pågå minst fem dagar
i följd och inte ger rätt till dagpenning som svarar mot vad värnpliktig får
under repetitionsutbildning eller rätt till lön enligt de grunder som gäller
för anställd personal.

Familjebidrag
utgår efter ansökan av den tjänstepliktige. De är behovsprövade och utgår i
form av familjepenning, bostadsbidrag, flyttnings-bidrag, näringsbidrag och
begravningsbidrag. Frivillig som får dagpenning under repetitionsutbildning
får dock inle näringsbidrag. Familjebidrag prövas och utbetalas av den
frivilliges hemortskommun.

Av
familjebidragen är näringsbidraget beskattad förmån och övriga bidrag
skattefria förmåner.

18

4.6
Naturaförmåner och ersättningar för dessa

Prop.
1985/86:134

4.6.1 Reseförmåner

All
personal som deltar i frivillig utbildning eller som tjänstgör frivilligt får
fri resa mellan bostaden eller arbetsplatsen och utbildnings- eller tjänslgöringsplatsen.
Hemvärnsman i driftvärnet får dock fri resa endast vid utbildning på ort där
han inle skall utföra arbete i sin anställning.

För
frivilligpersonalen' gäller att fri resa erhålls genom militär tjäns-tebiljeit
i den mån transport inte kan ordnas genom utbildningsmyndig-heiens försorg. Om
sådan biljett inte har tillhandahållits eller om det skulle medföra oskäligt
lång restid att använda allmänt kommunikationsmedel, utgår resekostnadsersällning
enligt allmänt reseavtal (ARA, SAV;s cirkulär 1984 A 17). Vid resa med tåg
eller fartyg skall biljetten avse plats i andra klass och
resekostnadsersättning utgå med högst det belopp som motsvarar kostnaden för
resa i denna klass. Vid resa med egen bi! utgår ersättning per kilometer enligt
det bilersättningsavtal (BEA) som gäller för statsanställda under förutsättning
att särskilt medgivande har lämnats. Härvid antas körlängden per budgetår vara
enligt avtalstabellens mellangrupp.

Reseförmånerna
utbetalas och läcks enligt tabell 4.3.

4.6.2 Fri mat och inkvartering

All
frivillig personal får under utbildning och tid för färd till och från utbildningsplatsen
fri mat och inkvartering. Kan dessa förmåner inte tillhandahållas, utgår
ersättning enligt samma grunder som gäller för värnpliktig.

I
tillämpningsföreskrifter till förordningarna om förmåner till frivilligpersonal
m.fi.'' resp. till hemvärnspersonal ' anges att portionsersättning utgår
endast om restid och övrig tid för vistelse utom bostadsorten uppgår lill
sammanlagt mer än sex timmar.

Portions- och
måltidsersättning utbetalas och täcks enligl samma grunder som reseersättning
(jfr p. 4.6.1).

4.6.3
Förmåner vid sjukdom och skada

Frivilligorganisationernas
personal har under utbildning rätt till samma sjukvårdsförmåner och
begravningshjälp som enligt värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008)
tillkommer värnpliktig under värnpliktstjänstgöring. Sjukvårdsförmånerna utgår
dock endast om utbildningen varar minst två dagar i följd.

Om hemvärnsman i allmänna
hemvärnet avlider utgår samma begravningshjälp som enligt värnpliktsförmånsförordningen
utgår dä värnpliktig avlider under värnpliktstjänstgöring. Hemvärnsman i allmänna
hemvärnet har däremot inte fri sjukvård enligt de regler som gäller för annan
frivillig personal.

Hemvärnsman
i driftvärnet har under utbildning rätt till samma sjuk-

'
SRK har dock ett särskilt avtal med SJ. * Kungörelse utfärdad av
överbefälhavaren (FFS 1977:48). Kungörelse utfärdad av chefen för armén (FFS
1977:53 med ändring 1979:49).

vårdsförmåner och
ersättning vid skada och sjukdom som i sin anställ- Prop. 1985/86: 134

ning.

All
frivillig personal omfattas jämlikt förordningen (SFS 1977:284)

om arbetsskadeförsäkring
och statligt personalskadeskydd av lagen

(SFS 1977:265) om
statligt personalskadeskydd och av lagen (SFS

1977:266)
om statlig ersättning vid ideell skada. Försäkringsskydd enligl kungörelsen
(SFS 1963:243, ändrad

1970:302)
om grupplivförsäkring åt värnpliktiga m.fl. föreligger för

D
frivillig personal under tjänstgöring vid försvarsmakten på grund av åtagande i
krigsfrivilligavial eller under annan frivillig utbildning för alt nå eller
behålla kompetens för placering inom totalförsvaret,

D
sjövärnskårens personal under föreskriven tjänstgöring vid försvarsmakten, som
inle sker efter eget åtagande i utbildningssyfte och

D
hemvärnets personal under tjänstgöring vid hemvärnet.

All
frivillig personal som går genom frivillig utbildning vid försvarsmakten
omfattas av förordningen (FFS 1981:18) om skadereglering inom försvaret, m.m.
Frivillig inom försvarsmakten kan med stöd av denna förordning och enligt vissa
regler fä ersättning för bl.a. reparation av glasögon eller klocka som har
skadats under tjänstgöringen.

4.7 Ersättningar till funktionärer och viss
hemvärnspersonal

Arvoden
m.m. för vissa uppdrag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
fastställs ärligen genom regeringsbeslut (det s.k. bisysslobrevet) frän
civildepartementet. F.n. utgår följande arvoden till hemvärnspersonal.

D
Kretshemvärnschef: 200 kr. för månad

D
Hemvärnschef i hemvärnsomräde: högst 2 780 kr. för år enligt
riks-hemvärnschefens närmare bestämmande. n Ställföreträdande kretshemvärnschef
eller hemvärnschef, hemvärnskompanichef, adjutant vid hemvärnskrets eller
hemvärnsområde, musikledare och ungdomsledare vid ungdomsavdelning: 50 kr. för
månad.

Arvoden
till funktionärer inom de frivilliga försvarsorganisafionerna har fastställts
av överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen i gemensam skrivelse (senast
1981-11-23). Enligt denna skrivelse gäller tills vidare följande.

Till
funktionär, som leder förhandlingar eller ansvarar för penningmedel,
rekrytering, utbildning eller direkt samverkan med totalförsvarsmyndighet får
sammanlagt till en och samma person av statliga medel utbetalas högst del
belopp som i bisysslobrevet fastställs per år för hemvärnschef i hemvärnsomräde,
f.n. 2 780 kr. per år.

Till
ungdomsledare för inom totalförsvaret bedriven utbildning får på motsvarande
sätt utbetalas högst det belopp som i bisysslobrevel fastställs per år för
ungdomsavdelning inom hemvärnet, dvs. nu 50 kr. per månad.

20

Samtliga
frivilligorganisafioner har egna direktiv eller föreskrifter om funktionärsarvoden
grundade på överbefälhavarens och arbetsmarknadsstyrelsens gemensamma
skrivelse.

Samtliga arvoden som har
redovisats i det föregående i denna punkt (p. 4.7) är skattepliktiga
ersättningar.

Härutöver kan, jämlikt
kungörelse (FFS 1977:53)som har utfärdats av chefenförarmén,kreishemvärnschef
och hemvärnschef få ersättning för telefonkostnader enligl följande. Ersättning
kan erhållas dels för nytt telefonabonnemang, dels för abonnemangsavgift och
733 samtalsmarkeringar per år. Chef för försvarsområdesförband kan, om
särskilda skäl finns, medge ersättning för fler samtalsmarkeringar samt
kostnader för anknytning.

Enligl
försvarsområdesbefälhavares bestämmande erhåller hemvärnschef även ersättning
för atl anskaffa erforderliga expeditions- och förrådslokaler.

Prop.
1985/86:134

4.8 Ersättningar
till instruktörer

Förordningen
(FFS 1977:24, ändrad genom FFS 1981:33, 1982:27 och 1983:8)* om förmåner till
instruktörer skiljer mellan ordinarie och tillfälliga instruktörer. Ordinarie
instruktörer är yrkesbefäl som i tjänsten och inom fastställd veckoarbetstid
fullgör instruktörsverksamhet. Tillfälliga instruktörer är övriga som fullgör
instruktörsuppgifter. Bl.a. kan personer som är utbildade inom frivilligorganisalionerna
vara tillfälliga instruktörer under förutsättning att de har godkänts som
sådana av berörd utbildningsmyndighet.

Föreskrifter
och anvisningar för tillämpningen av förordningen har meddelats av försvarets
civilförvaltning (FCF) genom en kungörelse år 1983 (FFS 1983:16).
Arbetsmarknadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter utgavs den 16 november 1978.

Tillfällig
instruktör erhåller följande ersättningar.

a) Dagarvode under utbildningskurs som pågår minst tre
kalenderdygn i följd med minst sex limmars verksamhet per dygn. Dagarvodet är 100
kr. för varje dygn under vilket instruktören undervisar minst fyra timmar.

b) Bibehållen lön under tjänstledighet för
tjänstgöring som tillfällig instruktör. Bestämmelsen gäller för militär
tjänsteman på aktiv stal eller militär arvodist. Efter prövning av FCF kan den
också tillämpas på annan tjänsteman inom försvaret. Motsvarande kan också gälla
vid myndighet inom totalförsvarets civila del.

c) En tillfällig instruktör som inte omfattas av
bestämmelserna i föregående punkt får vid ledighet för tjänstgöring som avses
i a) ersättning för mistad avlöning med belopp som motsvarar dagpenning för
värnpliktig enligl 7 § värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008). Den svarar
alltså mot hel sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, dock f.n.
lägst femliofem kronor.

d) Vid annan utbildning än
sådan enligt a) får tillfällig instruktör timar-

"
Förordningen gäller instruktörer inom civilförsvaret och hemvärnei eller annan
verksamhet för frivillig utbildning inom totalförsvaret.

21

vode som omfattar ersättning för normall förberedelse- och
eflerar- Prop. 1985/86: 134 bete samt restid. Timarvode utgår dock inle för
instruktörsverksamhet som en tillfällig instruktör, statstjänsteman, fullgör
inom ordinarie veckoarbetstid.

Timarvodet är 60 kr. för varje fullgjord undervisningslimme
(minst 45 och högst 60 minuter) eller förberedelselimme som överstiger normal
förberedelsetid.

e) Fri resa mellan tjänstestället eller bostaden och
utbildningsplatsen samt rätt till traktamente och ersättning för logikoslnad
för rese- och utbildningstiden.

Kostnaderna för instruktörs resor betalas och täcks av
utbildnings-myndighet. Övriga ersättningar lill instruktör utbetalas och täcks
av respektive frivilligorganisation.

Alla inslruktörsarvoden är skattepliktiga.

4.9 Bestämmelser om ledighet för frivillig utbildning

I allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra
tjänstemän (AST) anges bl.a. atl vid tjänslledighet för frivillig utbildning,
som fordras för alt vinna eller behålla kompelens för befattning i
totalförsvaret utgår lön med B-avdrag 32 dagar av ett och samma kalenderår.
Dock skall C-av-drag tillämpas för dag då dagpenning utgår enligl 7 §
förordningen (FFS 1977:10) om förmåner till frivilligpersonal m.fl. I övriga
fall av tjänstledighet för frivillig utbildning tillämpas C-avdrag (19 § A
punkt 2 b).

Vidare anges atl vid tjänstledighet för tjänstgöring vid
allmänna hemvärnet, däri inbegripet sammanträde med organ för förslags- och
beslutanderätt inom allmänna hemvärnet, utgår lön med B-avdrag 14 dagar av ett
och samma kalenderår och C-avdrag i övrigt (19 § A punkt 2 d).

B-avdrag innebär avdrag med 24-33 %' av daglönen i 30-dagarsmå-nad.
C- avdrag motsvarar daglönen.

Kommunalt anställda har inte möjlighet att få
tjänstledighet med motsvarande förmåner som statsanställda för frivillig
utbildning.

Vad gäller övrig personal — icke statligt eller kommunalt
anställd — kan konstateras att Svenska Arbetsgivareföreningen i ett delägarcirkulär
har utfärdat vissa rekommendationer enligl följande.

Frivillig befälsutbildning och frivillig
militärtjänstgöring

Den frivilliga befälsutbildningen och den frivilliga
utbildningen i krigsbefattning utgör viktiga komplement till den obligatoriska
utbildningen enligt värnpliktslagen. Vi rekommenderar förelagen en välvillig
bedömning i samband med sådan utbildning.

SAF:s rekommendationer

Frivillig befälsutbildning och frivillig utbildning i
krigsbefattning: ledighet bör

beviljas i den mån detta är möjligt, varvid det kan vara
lämpligt att viss del av 9 Procenten varierar utbildningstiden räknas som
semester. Den anställde kan för den utbildningstid med lönegraden, som
förläggs utom semestern få vidkännas viss ekonomisk uppoffring. Vi rekom-

22

menderar
arbetsgivaren att vid frivillig befälsutbildning lämna den anställde ett Prop.
1985/86: 134

bidrag med 25 % av lönen (semesterlönen)

Hemvärnet

Hemvärnet är en del av armén och rekryteras på frivillig
grund. Det indelas med hänsyn till sina uppgifter i allmänt hemvärn och
driftvärn. Inom det allmänna hemvärnet kan organiseras verks- eller
företagshemvärn med främsta uppgift att skydda egna anläggningar.

SAF.s rekommendationer

Samma behandling som i fråga om frivillig
befälsutbildning.

4.10 Studieledighetslagen

Studieledighetslagen (1974:981) ger varje arbetstagare i
allmän eller enskild tjänst rätt till behövlig ledighet från sin anställning
för atl gå genom utbildning. För rätt till ledighet fordras normalt att
arbetstagaren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren de
senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två
åren.

Studieledighetslagen är enbart en ramlag som vid behov
kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal. Avtal som innebär att en
arbetstagares rättigheter enligt lagen inskränks är i den delen dock ogiltigt.

Lagen reglerar inte studieledighetens längd men innehåller
utförliga regler om hur begärd ledighet skall förläggas saml om lurordning.
Dessa regler innebär vissa inskränkningar för den enskilde i möjligheterna att
fä begärd ledighet beviljad.

23

Bilaga
2 Prop. 1985/86: 134

Sammanfattning

Kommittédirektiven och beskrivningar av utgångsläget m.m.
(kap. 1-4)

Kommittén
redovisar utöver direktiven (kap. I), utgångsläget vad gäller
organisation, verksamhet och personal inom frivilligförsvarel (kap. 2), de
skilda formerna av frivillig försvarsutbildning (kap. 3) samt gällande
ersättningar och förmåner vid frivillig försvarsverksamhet (kap. 4). Som
bakgrund till denna senare redovisning redovisas i kapitel 4 inledningsvis
även gällande ersättningar och förmåner till värnpliktiga. •

Grunder för kommitténs överväganden och förslag (kap. 5)

Utöver
bl.a. direktiven samt de av statsmakterna angivna målen och uppgifterna för
frivilligverksamheten inom totalförsvaret måste enligt kommittén stor vikt
fästas vid den principiella syn pä och mål för frivilligverksamheten som de för
denna ansvariga myndigheterna anger. Myndigheternas, frivilligorganisationernas
och Svenska kommunförbundets uppfattning i dessa frågor har inhämtats och
redovisas av kommittén.

Kommittén
framhåller atl frivilliga insatser för att försvara vårt land i första hand
kommer vårt totalförsvar till godo. Frivillig personal med lokalkännedom och
kort inställelseväg kan ha avgörande betydelse vid snabb mobilisering av vårt
totalförsvar.

Av
stor betydelse är att varje enskild svensk medborgares positiva vilja lill en
insats inom totalförsvaret och att utbilda sig för en befattning i detta alllid
får ett positivt gensvar i allmänopinionen och hos statsmakterna. Kommittén
förutsätter härvid att anslagen ull den frivilliga för-svarsverksamhelen ses
över och avpassas så att hinder för fortsatt uppbyggnad av frivilligförsvaret
i enlighet med riksdagens beslut röjs undan.

Frivilligverksamheten
fyller ocksä vikfiga sociala funktioner eftersom den även gör medborgarna
beredda och lämpade att göra insatser vid fredslida olyckor och katastrofer
samt verkar stimulerande på förmågan all ta ansvar och initiativ.

Kommittén
delar ÖB:s m.fl. uppfattning att frivilligverksamhelen främst skall vara
inriktad på att säkerställa krigsorganisationens behov.

24

Även
utbildning m.m. av de frivilliga lill ledare och instruktörer inom Prop.
1985/86:134 egen organisation i fredslid bör tillmätas stor vikt eftersom den
gagnar såväl frivilligsystemet som också krigsorganisafionen.

Kvinnornas
roll inom bl.a. frivilligverksamheten berörs av kommittén som konstaterar att
deras insatser är omistliga och framdeles måste tillmätas än större vikt. En direktivpunkl
framhålls i sammanhanget vara särskilt betydelsefull — nämligen den om att
utreda möjligheterna att skapa bättre förutsättningar för kvinnor att delta i
frivilligverksamheten.

Avslutningsvis
framhålls att villkoren för att delta i frivillig försvarsverksamhet bör vara
så lika som möjligt för all frivillig personal.

Rekryteringsfrågor. — Ledighet m.m. för att delta i
frivillig försvarsverksamhet (kap. 6)

Inledningsvis
redovisas gällande bestämmelser i lagar och avtal om rätt Ull ledighet. Härvid
konstaleras att det endast är den s.k. studieledighetslagen (1974:981) som ger
den enskilde rätt till tjänstledighet för frivillig försvarsutbildning. Denna
lag har dock vissa begränsningar som medför att det kan inträffa att
arbetstagaren inle får avsedd användning för studieledigheten.

Kommittén
anser det vara ytterst otillfredsställande att frivillig försvarsutbildning
vad gäller lagstadgad rätt till ledighet för den enskilde inte värderas högre
än annan utbildning, l.ex. sådan av hobbykaraktär. Kommittén föreslår att en lagfäst
rätt lill ledighet för frivillig försvarsverksamhet införs, lämpligen i lagen
(1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med
anledning av värnpliktstjänstgöring m.m. Denna lag föreslås även bli
kompletterad med bestämmelse om skydd mot uppsägning eller avskedande av den
som går genom frivilligutbildning.

Den
lagfästa rätten till ledighet för frivillig försvarsverksamhel föresläs
omfatta

D all avtalsenlig
tjänstgöring (repetitionsutbildning) D grundutbildning saml D befordrings-
och sådan kompletteringsutbildning som erfordras för

att
den enskilde skall uppnå eller behålla kompetens för sin krigsbefatlning.

Någon
tidsbegränsning av ledigheten bör inte förekomma eftersom det i flertalet fall blir
aktuellt med endast en till två veckors och i undanlagsfall tre veckors
ledighet.

Även gällande bestämmelser
om löneavdrag m.m. för den som beviljas ledighet för frivillig
försvarsverksamhet redovisas. Härav framgår att landstings- och kommunanställda
har sämre ekonomiska villkor då de deltar i frivilligulbildning än
statsanställda. Inom den privata sektorn innebär de av SAF i ett delägarcirkulär
utfärdade rekommendationerna att bidrag om 25 % av lönen kan lämnas anställd
som beviljas ledighet för frivillig befälsulbildning och hemvärnsulbildning.

Det
av kommittén i kapitel 8 föreslagna ersättningssystemet innebär att dessa
orättvisor undanröjs.

25

Efter
överväganden om ev. barnpassningsbidrag till frivilliga — Prop. 1985/86:
134 främst kvinnor — som har omvårdnad om minderåriga barn avslår kommittén
från atl lägga fram förslag i denna fråga.

Ersättningar vid beredskapstillstånd och i krig (kap. 7)

Pågående
arbete med att införa dagpenningsystemet' för frivillig personal inom
försvarsmakten (inkl. hemvärnet) och civilförsvaret bör fullföljas.
Ersättningar enligt nämnda syslem för hemvärnels del bör dock träda i kraft
redan då hemvärnsberedskap beordras.

För
frivillig personal inom de civila delarna av totalförsvaret föreslår kommittén
två skilda syslem för ersättning under beredskap och krig.

Frivillig
personal inom civilbefälhavarkanslier och krigslänsstyrelser tjänstgör under i
stort samma betingelser som frivillig personal inom försvarsmaktens staber. De
nämnda civila ledningsorganen är även normalt samgrupperade med militär stab.
Kommittén föreslår därför att frivillig personal inom civilbefälhavarkanslier
och krigslänsslyrelser får ersättning enligt dagpenningsyslemet vid beredskap
och krig.

Frivillig
personal inom övriga civila delar av totalförsvaret är placerad inom
verksamhetsområden — näringslivet och den civila krigssjuk-vården — som
tillförs personal även genom vanlig arbetsförmedling eller med stöd av l.ex.
allmänna ijänslepliktslagen (1959:83). De senare grupperna, liksom de som
tidigare är verksamma inom dessa sektorer, erhåller lön enligt "gällande
författning, reglemente eller avtal". Kommittén föreslår atl detsamma
skall gälla frivillig personal vid beredskap och krig inom dessa sektorer.

Frivilligorganisationernas
egna avtalsbundna personal föreslås få ersättningar enligt dagpenningsystemet.

Slutligen
föreslås atl även frivillig personal bör ha möjlighet att få näringsbidrag
under beredskapslillslånd och krig.

Ersättningar till frivillig personal i fredstid (kap. 8)

Med
utgångspunkt i direklivkraven att ersättningssystemet för frivillig personal
skall uppfattas som rättvist av alla frivilliga och samtidigt vara enkelt och
lätt att administrera föreslår kommittén en väsentligt vidgad tillämpning av dagpenningsyslemet
som generell ersättning lill frivillig personal i fredslid. Dagpenning skall
sålunda, enligl vissa preciserade regler, utbetalas vid all centralt anordnad
och viss regional utbildning/ tjänstgöring.

Kommitténs
förslag innebär vidare att dagersättningen, höjd till samma belopp som till
värnpliktiga, blir aktuell endast inom hemorlsulbild-ningen vid utbildning två
dagar i följd och att ersättningsformen dagpremie blir obehövlig. Det
förefaller vidare inte längre nödvändigt atl för statstjänstemän m.fl. i
allmänt avlöningsavtal (AST) behålla beslämmel-

'
Detta ersättningssystem omfattar dagpenning (i princip lika med sjukpenning,

dock
f n. lägst 55 kr. per dag), befattningspenning och fälttraktamente. 26

sen om rätt till lön med B-avdrag
vid tjänstledighet för viss frivillig Prop. 1985/86: 134 utbildning.

Personal
inom allmänna hemvärnet föreslås erhålla en årlig utbildningspremie för
fullgjord konlraklsenlig utbildning i stället för nuvarande dagersättning och
dagpremie. En motsvarande ulbildningspremie föreslås också för
avtalspersonalen.

Ersättning
med dagpenning föreslås vidare för frivillig som deltar i ledningövning för
totalförsvaret och för personal i förband inom allmänna hemvärnet då sådant
tas i anspråk l.ex. för bevakning och efterspaning.

Kommittén
föreslår även höjningar av vissa utbildningspremier och att de som utbetalas
efter grundkurser skall slopas.

Slutligen
föreslås bl.a. alt de frivilliga bör ges rätt alt själva välja färdsätt, dock inte
flyg, vid resor lill och från utbildningsplats samt att nuvarande
portionsersättning vid resa ändras lill mållidsersättning.

Ersättningar till instruktörer m.m. (kap. 9)

I
kapitlet behandlas såväl åliggandet all undersöka möjligheterna alt i ökad
omfattning anlita personal ur frivilligorganisalionerna och hemvärnet för instruklörsuppgifter
som ersättningsfrågorna.

Kommittén
anser atl övervägande skäl talar för att stimulera till ökat anlitande av
frivilligpersonal som instruktörer men konstaterar atl det inle är möjligt
eller önskvärt all helt överlåta frivilligulbildningen på organisationernas
egna instruktörer.

En
av grunderna för utredningsarbetet är alt förmånssystemet skall vara rättvist.
Det är därför helt uteslutet atl premiera hemvärnels och organisationernas egna
instruktörer och ge dem högre inslruktörsarvoden än vad yrkesofficerarna får.
Detsamma gäller traktamente och reseersättningar.

Ersättning
för inkomstfall lill frivilligpersonal som tjänstgör som instruktörer enligt
nuvarande dagpenningsystem bör behällas. Bestämmelserna bör dock ändras sä att
även egenföretagare, hemarbelande person och studerande får dagpenning vid
tjänstgöring som instruktör vid ulbildningskurs inom frivilligförsvarel.

Vad
gäller instruktörsarvodena finner kommittén atl rejäla höjningar av timarvodena
är nödvändiga för all man skall få väl kvalificerade och erfarna instruktörer
till hemortsutbildningen. Del är också nödvändigt att utforma arvodessystemet
så atl del följer utvecklingen av löner och olika kostnadsersättningar.
Systemet skall vidare uppfattas som rättvist av alla berörda samtidigt som det
skall vara enkelt och lätt att administrera.

Kommittén
föreslär atl timarvodet ersätts med det föreläsararvode som gäller som
ersättning till föreläsare för personal inom försvarsmakten enligl följande
regler.

n
Enstaka utbildningstimme, sammanlagt högst tre under en dag, ersatts med föreläsararvode
enligt reglerna för sådant arvode. D Utbildning om halv dag (kväll) ersätts
med halvdagsarvode som

27

motsvarar tre föreläsararvoden
i lägsta arvodesgrupp. Med halv dag Prop. 1985/86: 134 (kväll) avser
kommittén utbildning som pågår fyra lill sex limmar. D Utbildning om hel dag
(sju limmar eller däröver) ersätts med heldagsarvode som motsvarar maximalt
sex föreläsararvoden i lägsta arvodesgrupp.

Om
verksamheten under ett helt veckoslutsdygn bedrivs under sådana villkor som
förutsätts för ersättning under förbandsövning bör, utöver nyssnämnda arvoden,
även kunna utbetalas ett arvode som motsvarar förbandsövningstillägget. Detta
senare bedöms bli undantagsfall.

Nuvarande
dagarvode föreslår kommittén bör fastställas till 1,5 x beloppet för föreläsararvode
(i lägsta arvodesgrupp) inom försvaret. Det bör samtidigt byta benämning och
kallas veckokursarvode.

Bestämmelserna
om reseersättning till instruktörerna föresläs bli förenklade och utformade sä
all instruktörerna skall känna sig likformigt och rättvist behandlade.
Kommittén föreslår att tillfällig instruktör vid färd med egen bil till och
från frivilligutbildning erhåller ersättning enligl en schablon med lägsta
belopp enligt det statliga bilersättningsav-talel (BEA) — f.n. 94 öre per
kilometer. Vidare föresläs att alla reseersättningar till instruktörer betalas
ut av berörd frivilligorganisation.

Slutligen
föresläs att benämningarna på de skilda instruktörskategorierna ändras frän
nuvarande ordinarie resp. tillfällig instruktör till "frivillig"
resp. "beordrad" instruktör. Dessa benämningar klargör bättre än de
nuvarande vad det är fråga om.

Ersättningar i fredstid till hemvärnets befäl och
frivilligorganisationernas funktionärer (kap. 10)

I
kapitlet redovisas nuvarande system för ersättningar och arvoden i fredstid lill
hemvärnels befäl och frivilligorganisationernas funktionärer samt de synpunkter
härpå som har framförts.

•
Kommittén redogör för systemet med befattningspenningar lill värnpliktigt
befäl samt föreslär att allmänna hemvärnets befäl och vissa av
frivilligorganisationernas funktionärer — typ förbundsordförande, kärchef (motsv.)
och liknande — skall erhålla befattningspenningar redan i fredstid som lämplig gottgörelse
för det särskilda ansvar och de insatser de gör utöver vad frivillig personal i
allmänhet avkrävs.

Förslaget
innebär vidare alt man framdeles bör klart skilja mellan ersättningar lill
enskilda för havda kostnader, befattningspenning till hemvärnsbefäl och vissa funkfionärer
resp. arvoden av nuvarande typ lill huvuddelen av organisationernas
funktionärer.

Kostnadsersättning
bör kunna ske dels med schablonbelopp som fastställs av myndighet, dels mot
räkning.

Befattningspenningar
till allmänna hemvärnets befäl i vissa nyckelbefattningar redovisas i tabell
10.1. Övriga befäl inom allmänna hemvärnet föreslås fä befattningspenningen
inräknad i den föreslagna åriiga utbildningspremien.

ÖB
och AMS bör utfärda erforderiiga bestämmelser för befattnings-

28

penning till
organisationsfunktionärer, medan organisationerna själva Prop. 1985/86: 134
bör fastställa arvodena för sina funktionärer.

Tjänstgöringsområden för frivillig personal (kap. 11)

Utvecklingen
under senare år i fråga om behov och tillgäng på frivillig avtalspersonal inom
de civila delarna av totalförsvaret redovisas. Härav framgår alt bristen på avlalspersonal
har ökat trots att tillgången på frivilliga med avtal har stigit.

Fastställda
nya områden för avtalspersonal och resultaten av kommitténs egna
undersökningar redovisas även.

Täckandet
av de fn. fastställda behoven och de nya behov som närmast kan bli aktuella
ställer krav på ökade medel för frivillig försvarsverksamhet. Besparingar är i
detta sammanhang inte möjliga alt påvisa.

Kommittén
anser att tillgängliga resurser bör utnyttjas för atl vidmakthålla sådan frivilligverksamhel
som redan finns och avstår från atl lägga fram förslag om utvidgning av tjänslgöringsområdena,
utöver redan nu befintliga, för frivillig personal i krigsorganisationen.

Kursavgift vid vissa ungdomskurser (kap. 12)

Inledningsvis
redogörs för ungdomsverksamheten såväl inom frivilligförsvaret, som inom de
självständiga ungdomsorganisationer — bl.a. Svenska blå stjärnans
riksungdomsförbund, Sveriges unglottor. Ungdomens röda kors och Skyiterörelsens
ungdomsorganisation — som har anknytning till frivilliga
försvarsorganisationer.

Kommittén
konstaterar efter sina överväganden att kursavgifter av den storlek som
kommittén bedömer vara rimlig och lätt atl motivera skulle innebära en ca lioprocentig
ändring av annars möjligt antal elever vid centralt anordnad ungdomsutbildning.
Effekten skulle alltså bli begränsad.

Kommittén
anser atl all frivillig försvarsulbildning i princip bör vara avgiftsfri. Något
förbud för frivilligorganisationerna att själva bestämma och ta ut en mindre
avgift av elev i ungdomsutbildningen bör emellertid inle utfärdas.

Övriga frågor (kap. 13)

I
kapitlet behandlar kommittén bl.a. två frågor enligl dess direktiv — möjligheterna
till dels samordning av statsbidragen lill frivilligorganisationerna, dels delegering
av beslutsbefogenheter och föreskrifter m.m. från myndigheterna till frivilligorganisalionerna.

Statsbidragen
lill frivilligorganisafionerna betalas f.n. ut enligl en inom totalförsvaret
gällande grundprincip att ansvar i fred ocksä omfattar ansvar för motsvarande
verksamhet under beredskap och krig. Kommittén finner detta system vara
rationellt och effektivt. Någon ändring föreslås inle.

29

Även nuvarande syslem vad
gäller delegering av beslutsbefogenheter Prop. 1985/86:134 och föreskrifter
finner kommittén böra som princip behållas.

Avslutningsvis
tar kommittén upp vissa benämningsfrägor och pekar bl.a. pä att benämningarna
på A- och B-personal ofta uppfattas som en kvalitetsvärdering saml all
frivilligkungörelsens förklaring av innebörden av begreppet B-personal är
missvisande då det gäller den B-personal som ingår i hemvärnei.

Kommittén
föreslår atl de nuvarande benämningarna slopas och utgår från atl det bör
ankomma pä ÖB och AMS att utfärda erforderliga nya föreskrifter.

Slutligen
föreslås att även begreppen frivillig tjänstgöring resp. krigsfrivillig
personal byts ut mot nya begrepp som inte ger anledning till missförstånd.
Förslag lill nya begrepp lämnas.

Kostnader (kap. 14)

Kommitténs
förslag beräknas innebära årliga merkostnader om högst ca 12,5 milj. kr.

30

Bilaga 3 Prop.
1985/86:134

Förteckning över remissinstanser och sammanställning av
remissyttranden över frivilligförmånskommitténs betänkande (SOU 1985:35)

1 Remissinstanserna

Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgelts av

Överbefälhavaren (ÖB),

Försvarets
civilförvaltning (FCF),

Värnpliktsverket
(VPV),

Civilförsvarsstyrelsen (Cfs),

Försvarets
rationaliseringsinstitut (FRI),

Försvarets
personalvårdsnämnd,

Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS),

Socialstyrelsen
(SoS),

Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar (ÖEF),

Statens jordbruksnämnd,

Lantbrukssiyrelsen,

Transportrådel,

Riksförsäkringsverket (RFV),

Riksrevisionsverket (RRV),

Riksskatteverkt (RSV),

Länsstyrelsen i Uppsala
län.

Länsstyrelsen i
Norrbottens län.

Länsstyrelsen
i Gotlands län.

Hemvärnets centrala
förtroendenämnd.

Centralförbundet för befälsulbildning
(CFB),

Flygfältsingenjörsföreningarna,

Frivilliga
automobilkårernas riksförbund (FAK),

Frivilliga
radioorganisalionen (FRO),

Svenska blå stjärnan (SBS),

Föreningen
svenska röda korset (SRK),

Riksförbundet Sveriges lottakårer
(SLK),

Svenska sportskylteförbundet,

Sveriges kvinnliga
bilkårers riksförbund (SKBR),

Svenska värnpliklsofficersförbundel.

Svenska kommunförbundet.

Landstingsförbundet,

Svenska
arbetsgivareföreningen.

Försäkringskasseförbundet,

Försäkringsanslälldas
förbund,

Sveriges
akademikers centralorganisation (SACO/SR),

Tjänstemännens
centralorganisation (TCO).

Överbefälhavarens
yttrande har utarbetats i samråd med chefen för

armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, rikshemvärnschefen 31

och
värnpliktsverket.

Yttrande har härutöver
inkommit från Gollandssektionen av Hemvärns- Prop. 1985/86: 134 befälels
riksförbund.

2 Lagfäst rätt till ledighet

Flertalet
remissinstanser ansluter sig i princip lill kommitténs förslag rörande lagfäst
rätt till ledighet för frivillig försvarsverksamhel. Etl par instanser är dock
negativa.

Svenska
kommunförbundet, liksom TCO anser det önskvärt all en lagfäst rätt till
ledighet för frivillig försvarsverksamhel införs på del sätt som kommittén
föreslår. Enligt TCO bör ledigheten vara semesteriönegrun-dande enligt samma
regler som tjänstledighet vid repetitionsutbildning.

ÖB
framhåller att förslagel bör utgöra en god grund för atl kunna förbättra
utbildning och rekrytering, inle minst av kvinnor. Möjligheterna att samöva
förband där avtalspersonal ingår ökar också.

AMS,
liksom ÖB, förutsätter all endast sådan utbildning som tillför personal till krigsorganisafionen
eller vidareutbildar redan krigsplacerad personal i sin krigsbefatlning skall
ge rätt till ledighet.

FCF
påpekar att kvinnor fåll allt svårare alt delta i frivillig försvarsutbildning.
Detta har också inneburit akuta barnpassningsproblem. FCF föreslår att en ny
lag införs som ger en ovillkorlig rätt till ledighet för totalförsvarstjänslgöring
och att barnledighetslagen bör kompletteras med en regel som ger arbetstagare
rätt till ledighet för vård av barn om detta möjliggör att en annan
arbetstagare kan fullgöra totalförsvarstjänslgöring.

Cfs
ställer sig frågande fill varför kommittén avstår från förslag om barnpassningsbidrag.
Styrelsen menar att ett sådant förslag är rekryteringsfrämjande och möjliggör
för flera vårdnadshavare all fullgöra tjänstgöring inom frivilligförsvaret.

ÖEF,
SoS och CFB förordar atl rätten lill ledighet även läcker frivilligor-ganisafionernas
egen instruktörsutbildning.

Försvarets
personalvårdsnämnd instämmer i kommitténs förslag, men anser att ytterligare
klarläggande behövs när del gäller effekterna. Nämnden menar atl elt
eventuellt genomförande bör föregås av en effektiv information lill
arbetsgivarna, så all inle överdriven oro för svårigheter, och därigenom en
negativ inställning till atl anställda engagerar sig i frivilligförsvaret,
sprids bland främst små och medelstora förelag.

SAF
påpekar atl dess grundinställning är all frivilligförsvaret är av stor vikt,
men kan trots detta inle tillstyrka förslagel. Föreningen anser atl del inte
vore förenligt med omsorg om samhällsekonomin atl ytteriigare utöka den totala ledighelsrätten.
Denna fråga måste därför anslå lill balans råder i samhällsekonomin. Skulle
likväl en lagstadgad rätt till ledighet införas måste ovillkoriigen möjlighet
finnas för arbetsgivaren atl skjuta upp begärd ledighet, sä all del ordinarie
arbetet inte blir lidande.

Landstingsförbundet
vill i nuvarande situation inte rekommendera etl

införande av en lagfäst rätt till ledighet. Denna fråga bör enligt förbundets

uppfattning behandlas i samband med den samlade översyn av ledighelsla-

garna som i annat sammanhang efteriysts. 32

3 Ersättningar till frivillig personal vid •■op- '85/86:134

beredskapstillstånd och i krig

Flera
remissinstanser, däribland ÖB, AMS, SKBR, Hemvärnets centrala förtroendenämnd, Cfs,
lantbruksstyrelsen saml Ö£F biträder resp. tillstyrker förslaget rörande
ersättningar lill frivillig personal under beredskapslillslånd och i krig.
Några instanser behandlar inte frågan, och några uttrycker viss tveksamhet till
delar av förslagel.

FCF
är tveksam till förslaget alt frivillig personal inom totalförsvarets civila
delar (utom civilförsvaret) får erhålla lön enligl "gällande författning,
reglemente eller avtal". Principiellt anses det lämpligare att dessa
grupper omfattades av dagpenningsyslemet och därigenom blir likställda med
övriga frivilliga. SBS hävdar att dess medlemmar för rättvisans skull i likhet
med annan frivillig personal skall ersättas med dagpenning.

Länsstyrelsen
i Norrbottens län förordar ett tillägg som medger att frivillig personal som
enligt grundbestämmelserna skall ha ersättning med dagpenning och har
likvärdiga uppgifter som personal med författningsenlig lön kan behålla
ersättning enligl samma regler. Länsstyrelsens uppfattning är att en sådan
undantagsregel kan bli aktuell i ytterst få fall och därför inte kan spräcka de
fasfiagda ramarna.

Lantbruksstyrelsen
menar att del är viktigt att ersättningarna anpassas lill förhållanden som
gäller dels för frivillig personal i kanslitjänsi dels för tjänstgöring inom blockorganisalionen.

AMS,
liksom ÖEF, framhåller alt det inom den civila delen av totalförsvaret kan
finnas behov av särskilda överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter om
hur l.ex. inplacering i lönesystem och utbetalning av löner skall ske. AMS
framhåller också att det är viktigt atl frivillig personal i förekommande fall
får möjlighet lill näringsbidrag under sin tjänstgöring.

SoS
anser atl även de som kommer att tjänstgöra inom socialtjänslsek-tom bör
erhålla lön enligt "gällande författning, reglemente eller avtal".

SRK
tillstyrker förslagel med tillägget all om den fredstida lönen överstiger
"krigslönen" bör mellanskillnaden ersättas av staten.

RFV
tillstyrker kommitténs förslag i fråga om införande av dagpenning-syslem.
Verket vill i detta sammanhang påpeka, att det självfallet kan synas vara en
fördel för den krigslida handläggningen om försäkringskassorna redan i
fredslid administrerar utbetalning av dagpenning. En påtaglig nackdel med det
fredslida systemet är emellertid atl del blir svårhanterligt och tungrott till
skillnad från den förenklade administrationen under beredskap och i krig.

4 Ersättningar till frivillig personal i fredstid

Kommitténs
förslag anses allmänt av remissinstanserna kunna medföra en

bredare rekrytering där ingen av ekonomiska skäl skall behöva avstå från

angelägen utbildning. Förslaget anses kunna leda lill etl enklare admini

strativt syslem och lill atl de ekonomiska orättvisorna mellan statligt, 33

kommunalt och privat
anställda undanröjs. I vissa fall redovisas dock vissa Prop. 1985/86: 134 avvikande
eller kompletterande uppfattningar.

ÖB
konstaterar att föreslagna förmåner till frivilligpersonal och hemvärnsmän
innebär en kraftig förbättring vid central och viss regional utbildning.

För
att få en bättre balans mellan central/regional utbildning och lokal sådan
föreslår ÖB all dagpenning endast utgår vid utbildning som tillför personal lill
krigsorganisationen eller vidareutbildar redan krigsplacerad personal i sin
krigsbefattning. Därigenom ges utrymme att förbättra förmånerna vid lokal
utbildning. AMS framför liknande synpunkter.

ÖEF,
som biträder förslaget i allt väsentligt, förordar atl dagpenning även bör
utbetalas vid lokalt anordnad utbildning/tjänstgöring.

SKBR
föreslår atl dagersättning utgår även för utbildning som omfattar en dag med
minst sex timmars utbildning. Även övriga organisationer som har yttrat sig
över förslagel saml ÖB och AMS önskar en omprövning av förslaget alt ersättning
utgår endast vid Ivådagarsövning.

RSV
förutsätter att skatt och sociala avgifter även fortsättningsvis skall utgå på
dagpenning och de arvoden som omnämns i förslaget, och atl de ersättningar som
för närvarande är skatte- och avgiftsfria och som finns med i förslagel till ny
förordning även framledes förblir så.

Cfs
utgår från att dagpenning och på sikt även befatlningspenning och ev. också
andra förmåner skall kunna utbetalas av försäkringskassorna. För att klara
detta krävs någon form av aviseringsförfarande.

SACO/SR
ifrågasätter det lämpliga i att ej i detta sammanhang föreslå ersättning för barnomsorgskoslnader
till frivilliga som har omvårdnaden om minderåriga barn. Det system som
tillämpas beträffande statlig personalutbildning torde kunna tillämpas analogt
inom detta område.

Ett
flertal remissinstanser tillstyrker förslaget om utbildningspremier.

ÖB
och AMS konstaterar all ett system med utbildningspremier bör införas vid
regional/lokal utbildning, saml atl premiens storiek bör kopplas till hur lång
lid som krävs för olika befattningar. ÖB anser all även driftvärnel bör få utbildningspremie.

Länsstyrelsen
i Gotlands län delar inte förslagel alt totalt avveckla grundkursernas
utbildningspremier. Enligt länsstyrelsens uppfattning tillmäter man hos
frivilligorganisationerna ulbildningspremien elt betydande värde av främst psykologisk
natur. Detta värde anses inle vara direkt kopplat till premiens storlek i
kronor räknat. Länsstyrelsen föreslår därför att utbildningspremierna efter
grundkursen behålls men vid nuvarande nivåer.

Hemvärnets
centrala förtroendenämnd tillstyrker visserligen principen med årlig
utbildningspremie. Nämnden menar dock atl huvuddelen av hemvärnels utbildning,
som genomförs som lokal/regional utbildning, inle får tillräcklig stimulans
genom detta system och föreslår därför vissa förbättringar.

Riksrevisionsverket
(RRV) understryker all svårigheterna alt jämföra

utbildning kommer atl kvarstå då ÖB och AMS skall fastställa premiebe

loppen. RRV förutsätter all utbildningens innehåll och längd kommer att

jämföras för att fastställa all utbildningen är "likartad". 34

5
Ersättningar till instruktörer m. m. P'"op- ''' '"

Den
av kommittén föreslagna modellen avseende ersättningar till instruktörer m. m.
får etl blandat mottagande av remissinstanserna.

ÖB delar kommitténs uppfattning all det är nödvändigt med rejäla höjningar
av limarvodet och att arvodessystemet bör vara följsamt lill utvecklingen av
löner och kostnadsersättningar. Däremot anser inle ÖB atl förslaget om hel-
resp. halvdagsarvode är lämpligt. Vid l.ex. längre övningar med hemvärnet
förbättras inte förmånerna med kommitténs förslag. För närvarande pågår en
översyn av föreläsararvoden m. m. som kan innebära atl dagens syslem helt ändas.
ÖB vill därför föreslå atl tillfälliga instruktörer erhåller timarvode eller
veckokursarvode. Elt sådant timarvode kan l.ex. kopplas till lämplig
övertidsersättning - förslagsvis kvalificerad övertid i lönegrad N 14:0.
Maximalt skall 12 limmar/dygn kunna ersättas med limarvode. Del bör ankomma på
ÖB/AMS alt utforma detaljerna. I undanlagsfall kan dessutom förbandsövningslillägg
enligl kommitténs förslag utgå. Liknande uppfattningar redovisas av bl.a. AMS,
FCF. SKBR. SRK, FAK, SoS och SLK.

ÖEF
anser att övervägande skäl talar för all stimulera till ökat anlitande av
frivilligpersonal som instruktörer. ÖEF föreslår därför att ersättning i form
av dagpenning vid förlorad arbetsinkomst under utbildningstiden utbetalas till
frivilliga som vill utbilda sig till instruktör.

RRV
påpekar atl med betalningsansvar följer även kostnadsansvar, vilket kan
medföra administrativt merarbete då instruktör och betalande organisation i de
flesta fall inle finns på samma plats.

6 Ersättningar i fredstid till hemvärnets befäl och
frivilligorganisationernas funktionärer

De
remissinstanser som yttrat sig över förslaget om ersättningar i fredstid till hemvärnets
befäl och frivilligorganisationernas funktionärer är i huvudsak positiva lill
del.

ÖB,
som biträder förslaget, anser dock all det bör ankomma på ÖB all reglera
befattningspenning till befäl inom det allmänna hemvärnei. AMS som också
biträder förslagel, menar att det bör ankomma på ÖB/AMS all reglera befatlningspenning
till funktionärer som är avtalsbundna för samverkan i beredskap och krig. Cfs
ställer sig tveksam till kommitléförslagel om att arvodesbeloppen till
funktionärerna skulle bestämmas av organisationerna själva. Styrelsen menar
all delta skulle kunna medföra stora differenser mellan olika organisationer
trots likvärdiga funklionärsin-salser.

7 Övriga frågor

Några
remissinstanser anmäler viss tveksamhet lill kommitténs kostnads

beräkningar. ÖB anser sig inte ha lyckats öka säkerheten i bedömningen,

men accepterar dock kommitténs beräkningar av den totala kostnadsök- 35

ningen.
ÖB har föreslagit vissa ändringar i förhållande till kommitténs Prop. 1985/86:
134 förslag. Dessa innebär att central och regional utbildning torde bli något
billigare än kommitténs förslag. Kostnaden för hemortsutbildningen torde bli
högre på grund av en viss ökning av kostnaderna för instruktörer, dagersättning
och resor. Bedömningen är dock att ÖB:s förslag till ändringar ryms totalt
inom den ram kommittén föreslagit. ÖB anser det rimligt med en ökad ekonomisk
satsning för all förbättra rekrytering fill utbildning och krigsplacering. Att
rymma erforderlig förbättring inom nuvarande ramar skulle innebära en
oacceptabel minskning av utbildningsomfånget.

AMS
accepterar kommitténs kostnadsberäkningar trots de osäkerheter som föreligger.
Den förändring som kommitténs förslag innebär, är rimlig sett mot behovet av
kvalificerad personal i krigsorganisationen. AMS vill dock framhålla att omprioritering
inom givna ramar för frivilligverksamheten ej kan ske inom den civila sektorn
om förslaget skall genomföras. En faktisk uppräkning av anslaget är nödvändig.

RRV
framhåller att kommittén enligt direktiven var oförhindrad att föreslå åtgärder
som förutsätter ökade kostnader under förutsättning att de innebär besparingar
inom totalförsvaret i övrigt. RRV har inte funnit att några sådana besparingar
t. ex. genom administrafiva förenklingar redovisas. RRV har också pekat på
osäkerheten i de beräknade årliga merkostnaderna på 12,5 milj. kr. Genom att
flertalet ersättningar föreslås följa kostnadsutvecklingen blir även
totalkostnaderna på några års sikt svåra att förutsäga.

Enligt
FCF:s förmenande ankommer det inte på FCF att bedöma om det är till förmån för
försvaret att de aktuella förmånerna omregleras på föreslaget sätt på bekostnad
av annan försvarsverksamhet. Däremot menar FCF att det är viktigt att
administrationen av de föreslagna förmånerna ordnas på etl sådant sätt att
statens bekostnad härför i varje fall inte ökar. FCF vill erinra om att
förmånssystemet, såsom det framhålls i kommitténs direktiv, bör vara enkelt och
lätt att administrera.

Landstingsförbundet
menar att kommittén ej tagit erforderlig hänsyn till ökade kostnader för landsfingsseklorn
- vilket i sin tur strider mot utfärdade direktiv.

Transportrådet
framhåller att förslagen bör genomföras i sin helhet endast under förutsättning
atl de anslagsgivande myndigheterna beviljar medel. Anslås inte tillräckliga
medel kan förslagen i praktiken komma att medföra nedskärningar i frivilligorganisalionernas
verksamhet.

Svenska
kommunförbundet, som inte har något i sak att erinra mot ett genomförande av de
förslag i ersättningsfrågorna som läggs fram, fastslår att de aktuella
kostnadsökningarna måste inrymmas genom omprioriteringar. Mot bakgrund av den
frivilliga försvarsverksamhetens betydelse för totalförsvaret bör enligt
styrelsens mening sådana omprioriteringar eftersträvas.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

36