Prop. 1985/86:136

Regeringens proposition 1985/86:136

om fortsatt giltighet av lagen (1980:12) om förtroendenämnder
inom hälso- och sjukvården

Prop. 1985/86:136

Regeringen
föreslår riksdagen atl anta det förslag som har tagils upp i bifogade utdrag
ur regeringsprotokollel den 6 mars 1986.

På
regeringens vägnar

Thage
G Peterson

Sten Wickbom

Propositionens huvudsakhga innehåll

I
propositionen föreslås en förlängning av lagen (1980:12) om förtroendenämnder
inom hälso- och sjukvården. Lagen som gäller till utgången av juni 1986
föreslås fortsätta att gälla fills vidare i avvaktan på ett slutligt ställningstagande
i frågan om en framtida förlroendenämndsverksamhet.

1
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 136

Förslag
till Prop. 1985/86:136

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1980:12) om förtroendenämnder
inom hälso- och sjukvården

Härigenom
föreskrivs atl lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården,
som gäller fill utgången av juni 1986 skall fortsätta att gälla tills vidare.

Lagen
senast förlängd 1985:561.

Socialdepartementet Prop. 1985/86:136

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1986

Närvarande;
statsrådet Peterson, ordförande, och statsråden Bodström, R. Carlsson,
Hellström, Wickbom, Johansson

Föredragande;
statsrådet Wickbom

Proposition om fortsatt giltighet av lagen (1980:12) om
förtroendenämnder inom hälso-och sjukvården

1 Bakgrund

Den
1 juli 1980 inleddes en femårig försöksverksamhet med förtroendenämnder inom hälso-
och sjukvården. Enligl lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom hälso- och
sjukvården skall det inom varje landstingskommun och kommun som inte fillhör landsfingskommun
finnas en eller flera förtroendenämnder. Nämnderna skall främja kontakterna
mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal och förmedla den hjälp fill
patienterna som förhållandena påkallar. Sjukvårdshuvudmannen får filisätta en
särskild förtroendenämnd eller uppdra åt någon annan nämnd att vara förtroendenämnd.
När det finns flera förtroendenämnder skall varje nämnd fullgöra förtroendenämndsuppgifter
för en viss del av landstingskommunen eller kommunen eller för en viss
vårdinrättning. I fråga om de särskilda förtroendenämnderna gäller
bestämmelserna i 3 kap. 2-12 §§ kommunallagen (1977:179) om val, valbarhet och beslutsförhel
m. m. i fillämpliga delar.

Lagen
om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården tillkom mot bakgrund av de
önskemål som under flera år framförts i olika sammanhang - bl. a. genom
motioner i riksdagen - på insatser från samhällets sida för att framför allt
förbättra möjHgheterna fill kontakt och informafion mellan patienterna å den
ena sidan samt sjukvårdshuvudmännen och de anställda inom hälso- och sjukvården
å den andra sidan.

Socialutskottet
uttalade vid sin behandling av frågan om lagreglerade förtroendenämnder (prop.
1978/79:220, SoU 1979/80:16) att verksamheten borde få karaktär av
försöksverksamhet, att den borde pågå i fem år och att den borde utvärderas
innan man tog slutlig ställning till hur den borde utformas på längre sikt.
Riksdagen ställde sig bakom utskottets uttalande (rskr. 1979/80:130).

Lagen
trädde i kraft den 1 juli 1980 med en giltighetstid fill utgången av juni 1985.
Giltighetstiden har därefter förlängts med ett år till utgången av juni 1986 (prop.
1984/85:181, SoU 28, rskr. 400, SFS 1985:561).

Jag
tar nu upp frågan om en ytterligare förlängning av försöksverksamheten med
förtroendenämnder.

2
Förlängning tills vidare av försöksverksamhe- Prop. 1985/86:136

ten med
förtroendenämnder

Mitt
förslag: Lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården skall
fortsätta att gälla tills vidare i avvaktan på etl slutligt ställningstagande i
frågan om en framtida förtroendenämndsverksamhet.

Skälen
för mitt förslag: En arbetsgrupp inom socialdepartementet har utvärderat
försöksverksamheten med förtroendenämnder. Arbetsgruppen avlämnade i september
1984 rapporten (Ds S 1984:16). Förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården. I
rapporten föreslås bl. a. att verksamheten med förtroendenämnder skall beslå
även sedan försöksperioden har upphört och att sjukvårdshuvudmännen i
fortsättningen skall vara skyldiga enligt lag alt inrätta en eller flera
särskilda förtroendenämnder. Förtroendenämndernas verksamhet bör enligt
arbetsgruppen utvidgas fill atl omfatta även folktandvården.

Jag
anser att förtroendenämnderna fyller en viktig funktion inom hälso-och
sjukvården genom att främja kontakterna mellan patienterna och personalen och
genom att svara för information och hjälp i patientärenden när det behövs.
Nämnderna utgör ett viktigt komplement till landstingens hälso-och sjukvård,
socialstyrelsen samt hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Socialberedningen
(S 1980:07) har i betänkandet (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och
rättssäkerheten lagt fram förslag om en ny psykiatrisk tvångslagstiftning. I
betänkandet har beredningen föreslagit all särskilda insynsnämnder skall
inrättas för den psykiatriska tvångsvården vilka skall ha till huvudsaklig
uppgift att följa tvångsvården, utse stödpersoner och sköta viss rapportering
till socialstyrelsen. Beredningen ansåg emellertid att förtroendenämnderna
inte är lämpliga att även vara insynsnämnder med hänsyn till den nära
kopplingen fill hälso- och sjukvården. Frågan om förtroendenämnderna behövs
jämsides med insynsnämnderna borde enligt beredningen övervägas i samband med
att försöksverksamheten med förtroendenämnder upphör. I ett särskilt yttrande
till betänkandet har förordats att förtroendenämnderna får till uppgift att
också vara insynsnämnder. Socialberedningens betänkande har remissbehandlats
och ärendet bereds f. n. inom regeringskansliet.

Rapporten
Förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården har remissbehandlats. I några
remissyttranden har förordats atl frågan huruvida förtroendenämnder och
insynsnämnder skall kopplas samman bör beredas vidare. I propositionen
1984/85:181 om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården, m. m. instämde jag
i detta och förordade att förslaget om den framtida verksamheten med
förtroendenämnder och förslaget om insynsnämnder inom den psykiatriska
tvångsvården skulle beredas i ett sammanhang. Med hänsyn fill att ett
ställningstagande fill socialberedningens förslag inte kunde ske i sådan tid
att ett förslag kunde föreläggas riksdagen under våren 1985, föreslog jag att
försöksverksamheten med förtroendenämnder skulle förlängas med ett år fill
utgången av juni 1986. Riksdagen beslutade i enlighet härmed (SoU 1984/85:28, rskr.
400).

En proposition med
anledning av socialberedningens belänkande beräk- Prop. 1985/86:136 nas kunna
föreläggas riksdagen fidigast under hösten 1986. Mot bakgrund av de
förberedelser som kommer att behövas efter ett riksdagsbeslut om en ny
lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård kan en sådan lagsfiftning troligen inte
träda i kraft före den 1 januari 1988. Med anledning av detta och med hänvisning
fill vad jag har anfört i det föregående anser jag att det är lämpligt med en
ytterligare förlängning av försöksverksamheten med förtroendenämnder. Jag
föreslår att lagen om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården skall
fortsätta att gälla tills vidare i avvaktan på ett samlat ställningstagande
till socialberedningens förslag om insynsnämnder och till verksamheten med
förtroendenämnder.

3 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om
fortsatt giltighet av lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom hälso-och
sjukvården.

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig fill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.