Prop. 1985/86:137

Regeringens proposition 1985/86:137

om ökat ekonomiskt stöd till barnfamiljer

Prop.

1985/86:137

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 6 mars 1986.

På
regeringens vägnar

Thage
G Peterson

Bengt Lindqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås ett antal åtgärder för att förbättra barnfamiljernas ekonomi.

Trots
den kraftiga höjningen av det familjeekonomiska stödet som genomfördes den 1
januari 1985 finns det som angavs i 1986 års budgetproposition motiv att
ytterligare öka stödet till barnfamiljerna.

I
propositionen föreslås att barnbidraget och det förlängda barnbidraget höjs med
1 020 kr. per år och barn, dvs. med 85 kr. per månad, fr.o.m. den 1 januari
1987. Det nya barnbidragsbeloppet blir därmed 5 820 kr. per barn och år.
Höjningen av barnbidraget innebär att även flerbarnstillägget ökas.

Vidare
föreslås att garantinivån inom föräldraförsäkringen höjs från 48 kr. till 60
kr. per dag från den 1 januari 1987.

Propositionen
innehåller också förslag om en teknisk förändring av reglerna för barnbidrag.
Förslaget innebär att för barn födda år 1987 eller senare skall barnbidraget
betalas ut fr.o.m. månaden efter barnets födelse. Motsvarande skall gälla när
rätten fill barnbidrag inträder av annat skäl än födelse. Bidraget skall liksom
hitfills utges t.o.m. det kvartal då barnet fyller 16 år. Om rätten till
barnbidrag upphör av annat skäl än att barnet fyller 16 år skall barnbidraget
betalas ut t.o.m. den månad rätten upphör. Också byte av bidragsmottagare sker
från månaden efter det anledning fill bytet uppkom.

Inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde föreslås en ändring av reglerna för
studiehjälp så att studiebidrag och extra tillägg utgår under tolv månader per
år.

Studiebidraget
föreslås i likhet med barnbidraget bli höjt med 1 020 kr. per barn och år.

De
sammanlagda kostnaderna för förslagen beräknas till 2 465 milj.kr. per helt år.

1
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 137

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1986 Prop.
1985/86:137

Närvarande:
statsrådet Thage G Peterson, ordförande, och statsråden Bodström, R. Carlsson,
Hellström, Wickbom, Johansson, Lindqvist

Föredragande:
statsråden Lindqvist och Bodström

Proposition om ökat ekonomiskt stöd till barnfamiljer

Statsrådet
Lindqvist anmäler förslaget till förbättringar av allmänt barnbidrag, förlängt
barnbidrag och föräldraförsäkring. Härefter anmäler chefen för
utbildningsdepartementet förslaget till förbättring av studiebidragen.
Anförandena redovisas i underprolokollen för social- resp. utbildningsdepartementet.

Statsrådet
Lindqvist hemställer att regeringen förelägger riksdagen vad han och chefen för
utbildningsdepartementet har föreslagit för de åtgärder och de ändamål som de
har hemställt om.

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag föredragandena har lagt fram.

Regeringen
beslutar att de anföranden och förslag som har upptagits i underprotokollen
skall bifogas propositionen som bilagorna 1 och 2.

Bilaga 1 Prop. 1985/86:137

Socialdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1986 Föredragande: statsrådet
Lindqvist

Anmälan till proposition om ökat ekonomiskt stöd till
barnfamiljer

1 Inledning

Regeringens
ekonomiska polifik har lett fill att de kraftiga underskotten i betalningsbalansen
och statsbudgeten kunnat avsevärt reduceras. Inflationstakten har gått ned och
den tidigare utvecklingen med reallönesänkningar har brutits. Detta är av stor
betydelse för barnfamiljemas ekonomi. Att ge föräldrar möjlighet att
förvärvsarbeta är ett annat viktigt sätt att förbättra barnfamiljernas ekonomi.

Stödet
till barnfamiljerna förbättrades kraftigt genom en omfattande familjepolitisk
reform den 1 januari 1985.

Trots
detta finns det - som jag anförde i årets budgetproposition - motiv att
ytterligare öka stödet till barnfamiljerna.

Barnbidraget
är den viktigaste delen av samhällets stöd till barnfamiljerna. Enligt min
mening bör även denna gång förbättringarna av familjestödet ske främst i form
av ökade barnbidrag.

Genom
flerbarnstillägget får familjer med tre eller flera barn på detta sätt automatiskt
en extra barnbidragshöjning.

Förutom
en barnbidragshöjning bör även vissa ytterligare åtgärder genomföras för att
förbättra barnfamiljernas situation.

Jag
behandlar därför frågan om en ändring av reglerna för förlängt barnbidrag så
att detta stöd utgår under tolv månader per år. Motsvarande fråga tas upp av
chefen för utbildningsdepartementet vad gäller studiebidrag och extra tillägg
inom studiehjälpen. Syftet är att förbättra situafionen för familjer med
tonårsbarn.

Vidare
tar jag efter samråd med chefen för socialdepartementet upp frågan om höjning
av garantinivån inom föräldraförsäkringen.

Slutligen
behandlas en teknisk förändring av reglerna för allmänt barnbidrag. Bl.a.
gäller det att sådant barnbidrag skall utgå fr.o.m. månaden efter det rätten
uppkommit i stället för som f.n. fr.o.m. följande kvartalsskifte. Förslag i bl.a.
detta hänseende har lagts fram av riksförsäkringsverket i en skrivelse till
regeringen den 19 december 1985.

Följande
uppställning visar de förslag som läggs fram och helårskostnaderna för dem i milj.kr.

1*
Riksdagen 1985/86. 1 saml. nr 137.

Höjning av barnbidraget
(inkl. det förlängda barnbidraget) med 1 020 kr. per barn och år Utökning av
förlängt barnbidrag och studiebidrag till tolv månader per år Höjning av
studiebidraget med 1 020 kr. per barn och år Avskaffande av kvarlalsregeln vid
inträde i barnbidragssystemet Höjning av garantinivån i föräldraförsäkringen fill
60 kr. per dag

1
745

315

255

45
105

Prop.
1985/86:137

Summa
2 465

Kostnaderna
för de förslag till förbättringar av familjestödel som jag här presenterat
skall i sin helhet finansieras. Chefen för finansdepartementet kommer senare i
dag att föreslå regeringen att i en särskild proposition fill riksdagen lägga
fram förslag fill finansiering. Chefen för finansdepartementet kommer
samtidigt atl föreslå regeringen alt i en särskild proposition lägga fram
förslag lill förändringar i inkomstskatten för åren 1987 och 1988. Förslagen
innebär betydande skattesänkningar i breda inkomslskikl och ökar
förutsättningarna för reallöneökningar. Barnfamiljernas situation kommer
sålunda att förbättras även genom dessa förslag.

2 Höjning av barnbidraget

Mitt
förslag: Det allmänna barnbidraget höjs med 1 020 kr. per år och barn, dvs. med
85 kr. per månad, fr. o. m. den 1 januari 1987. Det nya barnbidragsbeloppet
blir därmed 5 820 kr. per barn och år. Höjningen av barnbidraget innebär att
även flerbarnstillägget ökas. Det förlängda barnbidraget höjs på motsvarande
sätt och skall kunna utgå ulan begränsning till läsårels månader.

Skälen
för mitt förslag: Den förslagna barnbidragshöjningen är avsedd att ge
barnfamiljerna etl rejält tillskott lill sin ekonomi. Den höjning jag föreslår
innebär en reell förbättring av barnfamiljernas ekonomi.

Barnbidrag
och flerbarnstillägg utgår enligl förslaget med följande belopp till familjer
med olika antal barn:

Antal barn

Höjning

av

)arn-

Nytt
barnbidrags-

bidraget

kr

. per år

belopp,
kr. per år

1 barn

1020

5
820

2 barn

2
040

11640

3 barn

3
570

20
370

4 barn

5
610

32
010

5 barn

7
650

43
650

Kostnaderna
för höjningen kan, inräknat effekterna på flerbarnsfillägg och föriängt
barnbidrag men oräknat studiehjälpen, beräknas till 1 745 milj.kr. för helt år.

Förlängt
barnbidrag är ett stöd i de fall då allmänt barnbidrag på grund av barnets
ålder inte längre kan utbetalas till den som är elev i grundskolan. Det utgår
enligt gällande regler endast under läsåret (nio månader) och betalas ut
terminsvis med belopp som svarar mot 400 kr. i månaden. Administ-rafionen
handhas av centrala studiestödsnämnden och skolorna.

1
prop. 1985/86:96 om ny administration av förlängt barnbidrag, m.m. har regeringen
föreslagit att riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna fr.o.m.
den 1 juli 1986 övertar administrafionen av det förlängda barnbidraget. Vidare
har där föreslagits att bidraget från samma tidpunkt betalas ut månadsvis och
samordnas med utbetalningen av bl.a. allmänt barnbidrag och flerbarnsfillägg.
Någon förändring av den period av kalenderåret för vilken förlängt barnbidrag
kan utgå föreslås inte i det sammanhanget.

Som
angetts i det föregående bör del förlängda barnbidraget höjas på samma sätt som
det allmänna barnbidraget. Förlängt barnbidrag kommer därmed att utgå med 485
kr. per månad. I samband med den familjepolitiska reform som nu föreslås anser
jag att förutsättningar finns att dessutom utöka det förlängda barnbidraget så
att del kan utgå utan den begränsning lill läsåret som nu gäller. Åtgärden bör
vara etl naturligt samordnande komplement fill den förlängning av tiden för
studiebidraget inom studiehjälpen som chefen för utbildningsdepartementet
kommer att föreslå. Tillsammans blir dessa åtgärder ett inte oväsentligt led i
strävandena att förbättra den ekonomiska situationen för familjer med
tonårsbarn.

Prop. 1985/86:137

3 Höjd garantinivå inom föräldraförsäkringen

Mitt
förslag: Garanfinivån i föräldraförsäkringen höjs från 48 kr. till 60 kr. per
dag fr.o.m. den 1 januari 1987.

Skälen
för mitt förslag: Föräldraförsäkringen ger alla föräldrar ett ekonomiskt stöd
när de är hemma för alt vårda barn. Föräldraförsäkringen täcker dels
föräldrarnas behov av ledighet och ersättning för att vårda barnet när det är
litet och dels rätt till ledighet och ersättning bl.a. vid barns sjukdom. För
att ge föräldrar möjlighet fill besök i barnets skola eller i barnomsorgen finns
dessutom rätt fill särskilda konlaktdagar. Jag har uppfattat alt det råder
bred politisk enighet om att barn och föräldrar behöver få mer tid för varandra
och att föräldrarnas möjligheter att förena förvärvsarbete och vård av barn
behöver förbättras. Detta kom bl.a. till klart uttryck vid de överläggningar
om familjepolifiken jag haft med representanter för riksdagspartierna.

På
grundval av prop. 1984/85:209 om förskola för alla barn har riksdagen fattat
principbeslut om att alla barn senast år 1991 skall ha rätt till plats i den kommunala
barnomsorgen från det barnet är ett och ett halvt år. Därvid

har
utgångspunkten varit att kommunerna inte skall minska den barnomsorg som nu
finns för barn som är yngre än ett och etl halvt år (SoU 5, rskr. 27).

Föräldraförsäkringen
ger föräldrarna stor frihet att själva utforma tillsynen av barnen. Det är
därför angeläget att föräldraförsäkringen byggs ut. Målsättningen är all bygga
ut föräldraförsäkringen i den takt samhällsekonomin medger så att den täcker etl
och ett halvt år. Utbyggnaden bör omfatta såväl tid med ersättning enligt inkomslborlfallsprincipen
som lid med ersättning enligl garantinivån.

En
utbyggnad av föräldraförsäkringen är emellertid mycket resurskrävande. Jag
föreslår i detta sammanhang en höjning av garanfinivån från 48 kr. fill 60 kr.
per dag.

Föräldraförsäkringen
är utformad på ett flexibelt sätt. Den kan användas för att ge föräldrarna
möjlighet att ta ledigt på heltid, halvtid eller kvarlstid. Också garanlimånaderna
kan användas på olika sätt. De kan användas för alt göra del möjligt för
föräldrarna all ta ut hel, halv eller kvarts ledighet. Reglerna om
föräldrapenning ger också möjlighet alt ta ut hel ersättning med
föräldrapenning motsvarande garantinivån vid kvarts ledighet.

Denna
flexibilitet i försäkringen innebär atl garantimånaderna kan vara av stort
värde även för heltidsarbetande föräldrar. Genom att ta ut hel föräldrapenning
med ersättning motsvarande garantinivån kan de få hela eller delar av
inkomstbortfallet vid en arbetstidsförkortning med två timmar ersatt med hjälp
av garantibeloppet.

En
höjning av garantinivån från 48 kr. till 60 kr. per dag ökar förvärvsarbetande
föräldrars möjlighet alt utnyttja garantimånaderna samtidigt som stödet
förbättras för de föräldrar som inle har någon förvärvsinkomst eller vars
inkomst är låg.

Kostnaderna
för förslaget kan beräknas till ca 105 milj.kr. över statsbudgeten och för den
allmänna försäkringen när det nått full effekt. Kostnaderna på ulgiftsanslaget
uppgår lill 15 % härav, dvs. ca 16 milj.kr.

Prop. 1985/86:137

4 Ändrade regler för utbetalning av allmänt barnbidrag

Mitt
förslag: För barn födda år 1987 eller senare skall barnbidrag betalas ut fr.o.m.
månaden efter barnets födelse. Motsvarande skall gälla när rätlen till
barnbidrag annars inträder. Barnbidrag skall som hitfills utgå t.o.m. det
kvartal då barnet fyller 16 år. Om rätlen till barnbidrag upphör av annat skäl
än atl barnet fyller 16 år skall barnbidraget betalas ut t.o.m. den månad
rätten upphör. Också byte av bidrags-mottagare sker fr.o.m. månaden efter det
anledning lill bytet uppkom.

Riksförsäkringsverkets
förslag: Överensstämmer med mitt förslag utom vad avser atl verket föreslår att
barnbidrag skall betalas ut t.o.m. den månad då barnet fyller 16 år.

Skälen
för mitt förslag: Allmänt barnbidrag betalas f.n. ut månadsvis fr.o.m.
kvartalet efter barnets födelse eller efter det att rätlen annars inträ-

der t.o.m.
kvartalet då barnet fyller 16 år eller rätten upphör av annat skäl. Prop.
1985/86:137

Den nuvarande ordningen, med månadsvis utbetalning av
barnbidraget men i övrigt bibehållet kvartalstänkande, är inkonsekvenl, medför
problem och framstår från föräldrarnas synpunkt som svårförståelig.

En myckel liten skillnad i födelsetid mellan två barn kan
innebära att barnbidraget för det ena barnet börjar utgå tre månader tidigare
än för del andra barnet. Att denna skillnad utjämnas när barnen fyller 16 år är
inle tillräckligt eftersom man i allmänhet har stora utgifter i samband med all
elt barn föds. Föräldrarna har då också i regel lägre inkomster än vid den lidpunkt
då bidraget upphör. Enligt min mening får man ett mer logiskt och
ändamålsenligt bidragssystem genom att låta barnbidraget betalas ut redan
månaden efter det att förutsältningarna för barnbidrag är uppfyllda.

Att barnbidrag räknas per kvartal skapar också problem i
de fall då rätten till barnbidrag eller rätten att uppbära sådant bidrag upphör
av annat skäl än alt barnet fyller 16 år.

Om elt barn har avlidit kan det vara uppslitande för
föräldrarna att få barnbidrag i upp till två månader efter dödsfallet.

Vid flyttning utomlands är del förknippat med praktiska
problem alt betala ut bidraget för eventuella återstående månader under ett
kvartal, bl.a. genom att postanvisningar inte får göras till ufiandet. Man kan
också ifrågasätta om barnbidrag skall utgå för tid som barnet inte längre
vistas i Sverige.

Vid byte av bidragsmoliagare kan försäkringskassa, i de
fall föräldrarna är överens, flytta barnbidraget enligt föräldrarnas önskemål
vid första möjliga tidpunkt. I andra fall kan däremot ändring inte ske förrän fr.o.m.
följande kvartal. Detta gäller l.ex. vid vårdnadsöverflyttningar där
föräldrarna inte är överens eller där rätten fill flerbarnstillägg påverkas.

Jag anser att en övergång från kvartals- till
månadstänkande i sådana sammanhang jag beskrivit innebär att
barnbidragssystemet blir rättvisare och bättre stämmer överens med de faktiska
behoven av barnbidrag.

Jag har också övervägt atl föreslå ändrade regler i
samband med att barnen fyller 16 år. Också här kan det synas lämpligt att utgå
från månad och inte från kvartal. Särskilda skäl finns emellertid att behålla
nuvarande regler på denna punkt.

Enligt nuvarande regler avlöses det allmänna barnbidraget,
i de fall barnet studerar, av förlängt barnbidrag eller studiebidrag vilka
utgår med samma belopp som barnbidraget för månad räknat. Reglerna för allmänt
barnbidrag kunde i och för sig ändras så att bidraget betalas ut t.o.m. den
månad barnet fyller 16 år, samtidigt som reglerna för förlängt barnbidrag och
studiebidrag ändras i konsekvens härmed, dvs. så att dessa stöd avlöser barnbidraget
från samma tidpunkt.

En sådan regeländring skulle emellerfid innebära en
försämring för barn som inte fortsätter alt studera i gymnasieskolan. Dessa
skulle i samband med att de fyller 16 år kunna föriora upp fill två månaders
barnbidrag. Det är att märka att de barn som passerar 16-årsgränsen under de
närmaste 16 åren vid födelsen fått barnbidrag enligt nuvarande regler, dvs. med
kvartalet som utgångspunkt för utbetalningen. Jag anser mot denna bakgrund att
de nuvarande reglerna för barnbidragets upphörande vid 16 års ålder bör
bibehållas.

Detta innebär dock i sin tur att vissa av de barn som föds
år 1987 eller 7

senare kommer att få en
eller två månaders barnbidrag mer fram till dess Prop. 1985/86:137 bidraget
upphör jämfört med barn som är födda före år 1987. Nackdelarna härav från
rättvisesynpunkt kan dock sägas i regel inte slå igenom förrän år 2003.

Kostnaderna
för omläggningen kan beräknas till ca 45 milj.kr. vid en barnbidragsnivå på 5
820 kr. per barn och år.

5 Lagreglering

Höjningen
av det allmänna barnbidraget föranleder ändring av beloppsangivelsen i 1 §
lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.

Det
allmänna barnbidraget jämte flerbarnstillägget betalas sedan år 1985 ut
månadsvis i stället för som fidigare kvartalsvis (jfr prop. 1984/85:39, SoU 6, rskr.
66). Emellertid finns alltjämt en del av det s.k. kvarlalstänkandel kvar enligt
bambidragslagen. Barnbidraget utgår nämligen enligt nuvarande regler fr.o.m.
kvartalet efter det, under vilket barnet fölls eller annars rätten till
bidraget uppkommit. Det utgår t.o.m. det kvartal, under vilket barnet fyller 16
år (2 §). Avlider ett barn för vilket barnbidrag utgår eller inträffar annars
något som gör att bidrag inte längre skall utgå, dras bidraget in fr.o.m.
kvartalet efter det då dödsfallet inträffade eller förändringen ägde rum (3 §).
Också vissa andra bestämmelser med anknytning till kvartal finns f.n. (2 b, 6
och 7 §§).

Som
framgått av vad jag anfört i det föregående (avsnitt 4) bedömer jag det möjligt
och lämpligt att i anslutning fill den nu föreslagna familjepolitiska reformen
göra sådana ändringar i barnbidragslagen att anknytningarna till kvartal slopas
i väsentliga avseenden och ersätts med motsvarande anknytning till månad.
Alltså bör barnbidraget utgå fr.o.m. månaden efter den då barnet fötts eller
annars bidragsrätt uppkommit. I fall som anges i lagens 3 § bör barnbidraget
dras in fr.o.m. månaden efter det dödsfallet inträffade eller förändringen i
fråga inträffade. Det nu sagda ger upphov till ändringar i 2 och 3 §§ barnbidragslagen.
Också fall då barnbidraget fortsätter att utgå men förändring sker i fråga om
bidragsmottagare skall omfattas av den nya månadsanknytningen. Detta bör
klargöras genom tillägg av ett nytt stycke i 3 §. Därvid får dock undantag
göras för de fall av institutionsvård, då enligt 7 § vård- och
kostnadsansvaret vid ingången av visst kvartal bestämmer rätten att uppbära på
kvartalet belöpande barnbidrag. I det sistnämnda avseendet är jag inte f.n.
beredd att ta ställning för att upphäva kvartalsregleringen. Jag vill erinra om
att förslag har lagts fram i prop. 1985/86:96 om att upphäva barnbidragslagens
6 §, som inrymmer en regel med motsvarande kvartalsanknytning som 7 §.

Beträffande
flerbarnstillägg skall enligt gällande 2 a § sista stycket barnbidragslagen fillämpas
vad som i lagen sägs om allmänt barnbidrag. Detta innebär att den nya
månadsanknytningen enligt 2 och 3 §§ slår igenom också för flerbarnstillägg.
Kvartalsregeln i 2 b § om vem som skall räknas som barn enligt den paragrafens
första stycke kvarstår dock. Likaså får den förut nämnda kvartalsregeln i 7 §
återverkan också på flerbarnsfillägg. I 2 a § första stycket finns nämligen
föreskrift om att barn som avses i bl.a. 7 § inte

skall beaktas för
flerbarnstillägg. Prop. 1985/86:137

I
prop. 1985/86:96 om ny administration av föriängt barnbidrag, m.m. föreslås en
ny lag om förlängt barnbidrag som på olika sätt anpassats lill de bestämmelser
som gäller för allmänt barnbidrag. Höjningen av beloppet för förlängt
barnbidrag enligt vad som förordats i del föregående (avsnitt 2) motiverar en
ändring av beloppsangivelsen i 1 § i det lagförslaget. Förlängt barnbidrag
avses kunna utgå under kalenderårets alla månader fill elev som inte slutfört
eller avbrutit sina grundskolestudier eller motsvarande utbildning. Med hänsyn
härtill fordras en ändring i lagförslagets 3 §, som enligl nuvarande lydelse
begränsar utgivandet av förlängt barnbidrag fill läsåret (nio månader).
Slutförs eller avbryts den ifrågavarande utbildningen skall bidrag lämnas t.o.m.
den månad studierna slutar. De närmare föreskrifter som kan behövas i
sistnämnda avseende bör kunna meddelas med stöd av det bemyndigande som framgår
av 8 § i förslagel till ny lag om förlängt barnbidrag.

Frågan
om att sammanföra bestämmelserna om allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag
i en gemensam lag får övervägas på nytt i etl senare sammanhang.

Vad
som föreslagits beträffande föräldraförsäkringen innebär ändringar i 4 kap.
lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Höjningen av garanfinivån för
föräldrapenning från 48 till 60 kr. återspeglas i kapitlets 6 och 7 §§.

Ändringarna
beträffande såväl barnbidragslagstiftningen som föräldraförsäkringsreglerna
avses träda i kraft den 1 januari 1987.

Inom
socialdepartementet upprättade förslag till lagändringar bör fogas till prolokollet
i detta ärende som bilaga 1.1-1.3. Utformningen av förslag till ändring i AFL
har skett i samråd med chefen för socialdepartementet.

6 Anslagskonsekvenser

Jag
har inledningsvis redogjort för de totala årskostnaderna för de redovisade
förslagen. För nästa budgetår medför höjningen av barnbidraget elt ökat anslagsbehov
med 875 milj.kr.

Förbättringarna
av del förlängda barnbidraget ökar kostnaderna med 10 milj.kr. under nästa
budgetår. De ökade kostnaderna på grund av de ändrade reglerna för inträde i
barnbidragssystemet kan för budgetåret beräknas till 20 milj.kr.

De
sammantagna konsekvenserna av förslagen innebär således en kostnadsökning
under förslagsanslaget C1. Allmänna barnbidrag för budgetåret 1986/87 med 905 milj.kr.

För
anslaget C 3. Bidrag till föräldraförsäkringen innebär höjningen av garantinivån
ett ökat anslagsbehov för budgetåret 1986/87 med ca 10 milj.kr.

7
Hemställan Prop. 1985/86:137

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

dels
att anta inom socialdepartementet upprättade förslag till

1.
lag om ändring i lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag,

2.
lag om ändring i lagen
(1986:000) om förlängt barnbidrag,

3.
lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

deb
att utöver vad som föreslagits i prop. 1985/86:100, bil. 7, och i prop.
1985/86:96 under femte huvudtiteln

4.
till Allmänna barnbidrag för
budgetåret 1986/87 anvisa ett med 905 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag,

5.
till Bidrag till
föräldraförsäkringen för budgetåret 1986/87 anvisa ett med 10 000 000 kr.
förhöjt förslagsanslag.

10

Bilaga
1.1 Prop. 1985/86:137

1. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs atl 1, 2 och 3 §§ lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§2

För barn, som är svensk medbor- För barn, som är svensk medbor

gare och bosatt i riket, skall av all- gare och bosatt i riket, skall av all

männa medel såsom bidrag fill bar- manna
medel såsom bidrag till bar

nets uppehälle och uppfostran utgå nets
uppehälle och uppfostran utgå

allmänt barnbidrag med 4 800 kro- allmänt
barnbidrag med 5 820 kro

nor om året i enlighet med vad ne- nor
om året i enlighet med vad ne

dan närmare stadgas. dan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket
bosatt barn, som icke är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som
är bosatt och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar
sedan minst sex månader vistas i riket.

Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses vara
bosatt här, om ufiandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Medföljande
barn fill den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för
arbete för arbetsgivarens räkning, skall under utsändningstiden anses bosatta
i Sverige. Medföljande barn till en svensk missionär eller präst, som i annat
fall är anställd i utlandet, skall fortfarande anses bosatta här, om
utlandsvistelsen är avsedd att vara längst tre år.

2§

Allmänt barnbidrag utgår från Allmänt
barnbidrag utgår från

och med kvartalet efter det, varunder och med månaden efter den, då bar

barnet fötts eller rätt till sådant bi- net
fötts eller rätt till sådant bidrag

drag eljest uppkommit, fill och med annars
uppkommit, till och med det

det kvartal, varunder barnet fyller V.\arta\,
under vilket barnet fjller 16

sexton år. år.

3§

Avlider barn, för vilket allmänt Avlider
barn, för vilket allmänt

barnbidrag utgår, eller inträffar el- barnbidrag utgår,
eller inträffar an-

jest omständighet, på grund varav närs före utgången av det kvartal då

sådant bidrag icke längre må utgå barnet fyller 16 år omständighet, på

för barnet, skall bidraget indragas grund varav sådant bidrag inte läng-

från och med kvartalet efter det, var- re skall utgå för barnet, skall bidra-

under dödsfallet inträffade eller för- get dras in från och med månaden ef-

ändringen ägde rum. ter den då dödsfallet inträffade
eller

förändringen ägde rum.

' Lagen omtryckt 1973:449.

2 Senaste lydelse 1984:1100. 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86:137

Utgår allmänt barnbidrag och sker ändring i förhållande som är avgörande
för rätten att uppbära bidraget skall, med undantag för fall som avses i 7 §,
ändringen ha verkan från och med månaden efter den då ändringen ägde rum.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.

12

Bilaga
1.2 Prop. 1985/86:137

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1986:000) om förlängt barnbidrag

Härigenom
föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1986:000) om förlängt barnbidrag skall ha
följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1§'

En elev i grundskolan har rätt fill En elev i grundskolan har rätt fill

förlängt barnbidrag av allmänna förlängt barnbidrag av allmänna

medel med 400 kronor i månaden medel med 485 kronor i månaden

från och med kvartalet efter det un- från och med kvartalet efter det un

der vilket eleven fyllt 16 år. Detsam- der vilket eleven fyllt 16 år. Detsam

ma gäller elever som deltar i motsva- ma gäller elever som deltar i motsva

rande utbildning i sameskolan, en rande utbildning i sameskolan, en

riksinternatskola eller en sådan fri- riksinternatskola eller en sådan fri

stående skola som avses i 9 kap. 1 stående skola som avses i 9 kap. 1

eller 2 § skollagen (1985:1100). eller 2 § skollagen (1985:1100).

3
§2

Förlängt barnbidrag lämnas un- Förlängt barnbidrag lämnas fill

der
läsåret. Läsåret skall anses om- och med den månad eleven slutför fatta
månaderna september - maj. utbildningen eller avbryter studier-Om eleven
slutar skolan under läsa- na. ret lämnas bidraget till och med den månad
eleven avbryter studierna.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.

'
Lydelse enligt prop. 1985/86:96.

Lydelse
enligt prop. 1985/86:96. 13

Bilaga
1.3 Prop. 1985/86:137

3. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrivs att 4 kap. 6 och 7 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall
ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4
kap.

Hel
föräldrapenning utgör lägst Hel föräldrapenning utgör lägst

48
kronor om dagen (garanfinivå). 60 kronor om dagen (garanfinivå).

Föräldrapenning
för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning
enligt 3 kap. om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse
eller den beräknade tidpunkten härför har varil försäkrad för en sjukpenning
över garantinivån.

Utöver
vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för varje barn för 90 dagar
med belopp motsvarande förälderns sjukpenning och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.

Föräldrapenning
vid flerbarnsbörd enligt 3 § andra stycket beräknas enligt tredje stycket.

Utan
hinder av vad som föreskrivs i andra - fjärde styckena skall, om förälderns
sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5,
föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av
den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde eller den
högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet därefter föranleder, om
föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn. Är kvinnan gravid på
nytt vid utgången av denna tid och beräknas barnets födelse ske inom sex
månader eller föds barnet inom nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även
fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt.

7 §3

Hel
föräldrapenning för dag utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning när
föräldern inte förvärvsarbetar. Halv eller fjärdedels föräldrapenning med
belopp motsvarande förälderns sjukpenning utges när föräldern förvärvsarbetar
högst hälften respektive tre fjärdedelar av normal arbetstid.

Vid
tillämpning av första stycket Vid tillämpning av första stycket skall som
förvärvsarbete inte be- skall som förvärvsarbete inte betraktas vård av barn,
som har tagits traktas vård av barn, som har tagits emot för stadigvarande vård
och emot för stadigvarande vård och fostran i förälderns hem. Vårdar fostran i
förälderns hem. Vårdar föräldern ett sådant barn och betalas föräldern ett
sådant barn och betalas ersättning för vården, skall vid be- ersättning för
vården, skall vid beräkningen av föräldrapenning bort- räkningen av
föräldrapenning bort-

' Lagen omtryckt
1982:120. " Senaste lydelse 1985:87. ' Senaste lydelse 1985:87.

Senaste
lydelse 1985:87.

3 Qonacto I,7rIolc<.
lQfi';.B7 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86:137

ses
från den del av den sjukpen- ses från den del av den sjukpen

ninggrundande inkomsten som ninggrundande inkomsten som

grundas på ersättningen för vården, grundas på ersättningen för vården.

Hel föräldrapenning skall dock all- Hel föräldrapenning skall dock all

tid utgöra lägst 48 kronor om dagen, fid utgöra lägst 60 kronor om dagen.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1987.

15

Bilaga 2 Prop. 1985/86:137

Utbildningsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1986 Föredragande; statsrådet Bodslröm

Anmälan till proposition om ökat ekonomiskt stöd till
barnfamiljer

Inledning

Statsrådet
Lindqvist har nyss lagl fram förslag om förbättringar av stödet till barnfamiljerna
inom ramen för familjepolifiken.

Bl.a.
föreslår han en höjning av det allmänna barnbidraget. I linje med delta
föreslår jag motsvarande höjning av studiebidraget inom studiehjälpen. Jag
föreslår vidare alt studiebidraget och det extra tillägget inom studiehjälpen
skall utgå för tolv månader under ett år och inte som nu för högst nio
studiemånader.

E. Studiestöd m.m. E 3. Studiehjälp m.m.

Under
denna rubrik har för budgetåret 1986/87 i 1986 års budgetproposifion (prop.
1985/86:100, bil. 10) föreslagits ett förslagsanslag av 1 576 milj.kr. som bl.a.
skall täcka kostnaderna för studiebidrag och extra tillägg. Studiebidraget är
samordnat med det allmänna barnbidraget. Studiebidraget utgår således med 400
kr. per månad till studerande i gymnasial utbildning som har fyllt 16 men inte
20 år. Det extra tillägget utgår efter särskild prövning gentemot elevens och
hans föräldrars ekonomiska förhållanden till samma studerandegrupp med f.n.
200, 400 eller 600 kr. per månad.

Statsrådet
Lindqvist har nyss föreslagit atl barnbidraget skall höjas med 1 020 kr. om
året den 1 januari 1987. Jag föreslår atl studiebidraget inom studiehjälpen
höjs i motsvarande mån, dvs. med 85 kr. per månad. Studiebidraget bör således
utgå med 485 kr. per månad fr.o.m. den 1 januari 1987.

Studiebidraget
samt övriga former av studiehjälp utgår vid heltidsstudier för sådan del av ett
läsår under vilket den studerande bedriver studier. Läsåret anses omfatta det
antal dagar som regeringen, eller den myndighet regeringen utser, bestämmer.
Regeringen eller den myndighet regeringen utser kan också bestämma under vilket
kalenderhalvår dessa dagar skall anses infalla.

Studiehjälpen
är ett studiestöd som har fill syfte all hjälpa till atl täcka

familjens kostnader för ungdomar som bedriver gymnasiala studier och inte ,

kan bidra till sin försörjning
genom arbete. Stödet skall härigenom sfimulera Prop. 1985/86:137

till studier och främja en
jämnare social rekrytering fill utbildning efter

grundskolan.

Förmånerna
inom studiehjälpen har varil helt knutna till studiesituationen och således
endast utgått under faktisk studietid.

Jag
förordar nu att studiebidraget och det extra tillägget inom studiehjälpen
skall kunna utgå under alla årets tolv månader. Denna förändring innebär att
bidragen höjs med omkring 30 % räknat på ett år. En så betydande förbättring av
studiehjälpen bör verksamt bidra till att den väsentligt effektivare når sina
syften.

För
huvuddelen av studerandegruppen innebär förslaget inga avgräns-ningsproblem.
Barnbidraget eller del förlängda barnbidraget utgår till dess eleven fyller 16
år eller så länge han går kvar i grundskolan. Om eleven därefter fortsätter i
gymnasial utbildning utgår, för dem som har fyllt 16 år, studiebidrag under
sommarmånaderna före studiernas början. Mellanliggande somrar utgör heller
inget problem. Däremot är det nödvändigt att närmare reglera rätten till
studiebidrag och extra fillägg i samband med studieavbrott eller när studierna
i en utbildning avslutas. En elev kan exempelvis avsluta en tvåårig gymnasial
utbildning i juni och inte med säkerhet vela om han skall fortsätta sin
utbildning i l.ex. en yrkesinriktad gymnasiekurs lill hösten eller börja
arbeta. Frågan kan då uppstå om för vilken tid studiebidraget skall utgå.

Jag
förordar att huvudregeln blir att studiebidraget liksom det extra fillägget
skall utgå för hela det kalenderhalvår under vilket den studerande bedriver
studier som berättigar till studiehjälp. Närmare föreskrifter om hur denna
huvudregel skall tillämpas i de enskilda fallen kommer emellertid alt behövas.
Jag föreslår att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande för regeringen
eller den myndighet regeringen utser att i detta avseende utforma de närmare
föreskrifter som kan bli nödvändiga.

Vad
jag här förordat föranleder ändringar i 3 kap. 5 och 6 §§ studiestödslagen
(1973:349). Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1987.

Ett
inom utbildningsdepartementet upprättat förslag lill lagändring bör fogas till
protokollet i delta ärende som bilaga 2.1.

Jag
beräknar helårskoslnaderna för förlängningen av den lid för vilken studiebidrag
och extra tillägg kan utgå till ca 305 milj.kr. Motsvarande kostnader för
höjningen av studiebidraget beräknar jag till 255 milj.kr. De ökade kostnaderna
under anslaget fill studiehjälp m.m. uppgår således lill sammanlagt 560 milj.kr.
för ett helt budgetår. Eftersom jag föreslår atl de nya bestämmelserna skall
träda i kraft den 1 januari 1987 blir kostnaderna för budgetåret 1986/87 ca 230
milj.kr.

17

Hemställan Prop. 1985/86:137

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

dels
att anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349),

dels
att till studiehjälp m.m. för budgetåret 1986/87, utöver vad som har
föreslagits i prop. 1985/86:100, bil. 10. under åttonde huvudtiteln anvisa ett
med 230 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag.

18

Bilaga
2.1 Prop. 1985/86:137

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 och 6 §§
studiestödslagen (1973:349)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

sr-

Studiehjälp utgår för sådan del av Studiehjälp utgår för sådan del av

läsår under vilken den studerande läsår under vilken
den studerande

bedriver studier. bedriver studier. Vidare kan
studie-

hjälp i form av studiebidrag och extra tillägg utgå för
annan tid än läsår enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer. Studiehjälp utgår även för tid
under vilken den studerande är sjuk enligt vad som anges i 15-19 §§, om inte
annat följer av bestämmelser som regeringen meddelar.

Vid tillämpning av första stycket och bestämmelse som
avses i andra stycket beaktas endast hela, sammanhängande lidsperioder under elt
kalenderhalvår om 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar för deltidsstuderande
om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer.

Vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel skall läsår
anses omfatta del antal dagar som bestämmes av regeringen eller myndighet som
regeringen utser. Detta antal dagar skall därvid anses infalla under del eller
de kalenderhalvår som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen
utser.

6§-

Studiebidrag utgår med 400 kro- Studiebidrag
utgår med 485 kro-

nor i månaden. nor i månaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

' Lagen omtryckt 1981:579.

- Senaste lydelse 1984:313.

Senaste lydelse 1984:564. 19

gotab
Stockholm 1986 84629