Prop. 1985/86:140

Regeringens proposition 1985/86:140

om vissa inkomstförstärkningar på statsbudgeten, m. m.

Prop. 1985/86: 140

Regeringen
föreslär riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 6 mars 1986.

På
regeringens vägnar Thage G Peterson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att skatten höjs på eldningsolja och motorbränn-olja
från 411 till 610 kr. per m, på kolbränslen från 140 till 305 kr. per ton, på
naturgas från 308 till 460 kr. per 1000 m' och på den gasol som används för
annat än motordrift och stadsgasframställning från 125 till 550 kr. per lon. De
särskilda avgifterna för oljeprodukter och kol samt elektrisk kraft från
kärnkraftverk föreslås få karaktären av skatter i stället för avgifter. Den
ändrade karaktären på avgifterna bör träda i kraft den 1 juli 1986. Ändringarna
i övrigt föreslås träda i kraft den I januari 1987.

I
propositionen föreslås vidare att omsättningsskatten på värdepapper fördubblas
och utvidgas till att omfatta också vissa andra värdepapper, däribland s. k. köpopfioner.
Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1986.

En
begränsning av rätten till avdrag för utgifter för representationsmåltider
föreslås också. Avdrag skall normalt inte medges med större belopp än som
motsvarar skäliga utgifter för lunch. Begränsningen i avdragsrätten är avsedd
att gälla i fråga om representation som utövas efter utgången av år 1986.

1 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 140

1 Förslag till Prop. 1985/86:140

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att bilaga 1 fill lagen (1957:262) om
allmän energiskatt' skall ha följande lydelse.

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän
energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01,

27.02 eller

27.04 Kolbränslen ............................... 740
kr. per ton

ur 27.10 Fotogen
med tillsats som möjliggör drift av

snabbgående dieselmotorer ...... 411 kr. per m'

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och
bunkerol

jor ............................................... 4// kr. per m'

ur 27.11 Naturgas
................................... iOS kr. per 1000 m'

ur 27.11 eller

38.19 Gasol som används för

a)
motordrift ............................ 92
öre per liter

b)
framställning
av stadsgas..... 24 kr. per ton

c)
annat ändamål
än motordrift eller stadsgasframställning 725 kr. per ton.

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatten icke beräknas pä sådant sätt eller sker fakturering annorledes
än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för
beräkning av volymen.

' Lagen omtryckt 1984:994.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272.

Senaste lydelse 1985:1030.

Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 140

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän
energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01,

27.02 eller

27.04 Kolbränslen .............................. iö5
kr. per ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av

snabbgående dieselmotorer....... 610 kr. per m-*

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och
bunkerol

jor ............................................... 610 kr. per m'

ur27.11 Naturgas .................................... -/öO
kr. per I 000 m

ur 27.11 eller

38.19 Gasol som används för

a)
motordrift..............................
92 öre per liter

b)
framställning
av stadsgas..... 24 kr. per ton

c)
annat ändamål
än motordrift eller stadsgasframställning 550 kr. per ton.

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes
än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för
beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

ti Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 140

2 Förslag
till Prop. 1985/86:140

Lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter
och kol

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1973; 1216) om särskild avgift för oljeprodukter
och kol' dels att i 1 § ordet "avgift" skall bytas ut mot
"skatt", dels att i 2 § ordet "avgift" skall bytas ut mot
"skatt enligt denna lag", dels att lagens rubrik skall ha följande
lydelse.

Lag om särskild skatt för oljeprodukter och kol

Denna
lag träder i kraft den I juli 1986.

'
Lagen omtryckt 1984:995.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1983: 1103.

3 Förslag
till Prop. 1985/86:140

Lag om ändring i lagen (1983: 1104) om särskild avgift för
elektrisk kraft från kärnkraftverk

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft
från kärnkraftverk'

dels
all ordet "avgift" i olika böjningsformer skall bytas ut mol
"skatt" i motsvarande form,

dels
att lagens rubrik skall ha följande lydelse.

Lag om särskild skatt för elektrisk kraft från
kärnkraftverk

Denna
lag träder i kraft den I juli 1986.

Lagen
omtryckt 1984: 165.

4 Förslag
till Prop. 1985/86:140

Lag om ändring i lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper

Härigenom föreskrivs atl 1, 3 och 4 §§ lagen (1983; 1053)
om skatt på omsättning av vissa värdepapper' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I §

Till staten skall enligt denna lag Till staten skall enligt denna lag

erläggas, skatt på omsättning av ak- erläggas skatt på omsättning av

tier, konvertibla skuldebrev, skul- 1.
aktier,

debrev förenade med optionsrätt 2. konvertibla
skuldebrev,

till nyteckning, interimsbevis, teck- 3.
skuldebrev förenade med op-

ningsrättsbevis, optionsbevis och tionsrätl till
nyteckning,

delbevis. Med omsättning avses 4. skuldebrev förenade med op-

köp och byte. tionsrätt till köp av aktier.

5.
teckningsbevis.

6.
interimsbevis,

7.
emissionsbevis.

8.
inköpsrättsbevis,

9. oplionsbevis,

10. köp- och säljoptioner, som

avser aktier eller konvertibla skul

debrev.

Med omsättning avses köp och byte.

3§

Skattskyldig är fondkommissionär som sluter avtal om
omsättning av värdepapper som avses i 1 § eller medverkar till ett sådant
avtal. Om den för vars räkning kommissionären medverkar inte är bosatt i
Sverige skall skatt inte eriäggas för hans led när omsättningen avser utländska
värdepapper.

Vid omsättning där fondkommissionär inle medverkar är den
skattskyldig som är bosatt i Sverige och som under elt halvt kalenderår
omsätter värdepapper som avses i 1 § till etl värde av minst 500000 kronor.

/ fråga om var en person skall anses vara bosatt tillämpas
för en fysisk person punkt 1 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen
(1928:370) och för en juridisk person I § valutaförordningen (1959:262).

Vid överiålelse som avses i 2 § 4 mom. nionde stycket
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall skall inte utgå.

' Lagen omtryckt 1984: 164. Senaste lydelse 1985:1024.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1985/86:140

Skatten utgår med fem
promille av överiåtelsesumman (vederlaget). I vederlaget inräknas inte courtage,
därmed jämförlig ersättning eller skatt. Har vederlaget bestämts i utländskt
myntslag räknas det om lill svenska kronor enligt bankernas noterade säljkurs
på avslutsdagen.

Skallen utgår med en
procent av överlåtelsesumman (vederlaget). När en aktie omsätts på grund av att
en köpoption som avses i 1 § första stycket 10 utnyttjas (löses) utgörs dock
vederlaget i stället av aktiens lägsta noterade säljkurs på avslutsdagen. om.
detta värde är högre än överlåtelsesumman.

I
vederlaget inräknas inte courtage, därmed jämföriig ersättning eller skatt.
Har vederlaget beslämts i utländskt myntslag räknas det om till svenska kronor enligl
bankernas noterade säljkurs på avslutsdagen.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986.

5 Förslag
till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt I av anvisningarna fill 20
§ kommunalskatlelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Prop.
1985/86: 140

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Anvisningar

fill 20 §

1.'
Till skaltskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna paragraf ej
medges, räknas bland annat premier för egna personliga försäkringar och
avgifter fill kassor, föreningar och andra sammanslutningar, i vilka den skaltskyldige
är medlem. Avdrag får dock göras för sådana premier och avgifter i den
omfattning som anges i 25 § 1 mom., 33 § och 46 § 2 mom. samt punkt 2 av
anvisningarna till 22 §, punkt 9 av anvisningarna till 29 § och punkt 6 av
anvisningarna till 33 §.

Utgifter
för representation och liknande ändamål är all hänföra till omkostnader i
förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med verksamheten, såsom då
fråga uteslutande är om alt inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande
eller då utgifterna avser jubileum för företagel, invigning av mera betydande
anläggning för verksamheten, stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller
då utgifterna är atl hänföra till personalvård. Avdrag medges i det enskilda
fallet inte med större belopp än som kan anses skäligt och inte i någol fall
för utgifter för spritdrycker och

Utgifter
för representation och liknande ändamål är att hänföra lill omkostnader i
förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med verksamheten, såsom då
fråga uteslutande är om atl inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande
eller då utgifterna avser jubileum för företaget, invigning av mera betydande
anläggning för verksamheten, stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller
då utgifterna är atl hänföra lill personalvård. Avdrag medges i det enskilda
fallet inte med större belopp än som kan anses skäligt och inte i något fall
för utgifter för spritdrycker och vin. Avdrag för måltidsutgifter medges
normalt inte med större belopp än som motsvarar skäliga utgifter för lunch.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen
enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och
tillämpas i fråga om representation och liknande som utövas efter utgången av
år 1986.

Senaste lydelse 1980: 1077.

Finansdepartementet Prop. 1985/86:140

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1986

Närvarande;
statsrådet Peterson, ordförande, och statsråden Feldt, Bodström, R. Carisson,
Hellström, Wickbom, Johansson

Föredragande;
statsrådet Feldt

Proposition om vissa inkomstförstärkningar på
statsbudgeten, m.m.

1 Inledning

Under
hösten 1983 fattade riksdagen beslut om energiskattepolitikens inriktning (prop.
1983/84:28, SkU 9, rskr 97). I beslutet lades fast att energibeskattningen bör
utformas så atl de energiinvesteringar för oljeersätlning och energihushållning
som bör genomföras under 1980-talet främjas. Enligt beslutet skulle också
beaktas de olika energikällornas effekter på miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten,
sysselsättningen och den industriella utvecklingen. Skatteändringar på olja
skulle vid behov vidtas för att åstadkomma en inte oväsentlig realprisstegring.

Fram
till böljan av 1980-talet skedde en relativt kraftig ökning av oljepriset både
på världsmarknaden och på den svenska marknaden. Under de senaste åren har
emellertid priset, till följd av såväl en ökad produktion som en kraftigt
minskad konsumtion av olja, fallit. Speciellt markant har detta varit under det
senaste året.

Oljepriserna
har de senaste månaderna fallit dramatiskt. Så sent som i november 1985
noterades råolja från nordsjöfälten fill 30 dollar per fat medan priset nu är
lägre än 15 dollar per fat. För Sveriges vidkommande har prissänkningen
ytterligare förstärkts av den samtidiga nedgången i dollarkursen från 7 kr. 80
öre i november 1985 till 7 kr. 15 öre i böljan av mars.

Flera
skäl talar för att konsumentpriset på olja inte bör sänkas i den utsträckning
som den internationella utvecklingen skulle medge. De långsikliga strävandena
att spara energi och ersätta olja med andra energislag får inte försvagas av
fallande oljepriser. Inte minst viktigt är därvid att bibehålla lönsamheten hos
redan beslutade investeringar som syftar till att minska Sveriges oljeberoende.
Även miljöskäl talar för att begränsa oljeanvändningen. Elt annat skäl är atl
oljeprissänkningarnas positiva effekt på bytesbalansen urholkas om den privata
konsumtionen ökar alltför kraftigt. Det är därför nödvändigt att något reducera
den köpkraftsförstärkning som fallande oljepriser ger upphov fill. En höjning
av energiskatten är mot denna bakgrund motiverad.

De
särskilda avgifterna på oljeprodukter, kol och bensin samt på elektrisk kraft
från kärnkraftverk bör omvandlas till skatter.

Jag
har i fråga om energiskallen och de särskilda avgifterna samrått med statsrådet
Dahl,

Kursutvecklingen
på Stockholms fondbörs har på senare tid varil mycket stark. Det totala börsvårdet
har ökat med 80 miljarder kr. sedan i november. Samtidigt aviseras nu avsevärda
höjningar av aktieutdelningarna. Starka fördelningspoliliska skäl talar för
att även aktiemarknaden bör omfattas av den strama ekonomiska polifik som måste
föras, och den senaste fidens utveckling har dessutom klart visat atl utrymme
finns för en höjning av skallen på omsättningen av värdepapper. En sådan
höjning bör nu göras.

De
skalteändringar jag nu har föreslagit kommer också att kunna bidra till
finansieringen av de förslag som regeringen idag beslutat lämna till riksdagen
på det familjepolitiska området.

I
detta sammanhang vill jag också ta upp etl par andra frågor.

Enligt gällande
bestämmelser får avdrag göras för representationskostnader. När det gäller
måltidsutgifter tillämpas vissa beloppsgränser, som är olika för lunch och
middag/supé. Det finns enligt min mening skäl atl någol begränsa rätten lill
avdrag för måltidsrepresenlation som sker kvällstid.

Den andra frågan gäller s.
k. vinstandelsstiftelser, dvs. stiftelser till vilka företag lämnar medel för
att tillgodose de anställdas ekonomiska intressen. För närvarande tas i praxis
inte ut några arbetsgivaravgifter när medlen lämnas fill stiftelsen och inte
heller när de anställda eller tidigare anställda erhåller ersättning från
stiftelsen. En ersättning som på detta sätt kommer en anställd till godo bör
jämställas med lön och därför utgöra underiag för beräkning av
arbetsgivaravgifter. Chefen för socialdepartementet avser all senare återkomma
till regeringen i denna fråga.

Prop.
1985/86:140

2 Energiskatt

Mitt förslag:
Skatten höjs på eldningsolja och andra oljor från 411 fill 610 kr. per m', på
kolbränslen från 140 till 305 kr. per lon, på naturgas från 308 lill 460 kr.
per 1000 m och på gasol från 125 till 550 kr. per lon.

Skälen för mitt förslag:
Energiskatt utgår enligl lagen (1957:262) om allmän energiskatt (omtryckt
1984:994, ändrad senast 1985; 1030) på kolbränslen med 140 kr. per ton, på
viss fotogen och på motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor med 411 kr.
per m\ på naturgas med 308 kr. per 1000 m' och på gasol som används för annat
ändamål än motordrift eller stadsgasframställning med 125 kr per lon.

Skatten på eldningsolja
har varit oförändrad sedan den I november 1983. Enligt de av riksdagen under
hösten 1983 godkända riktlinjerna för den framtida energipolitiken skall
skatten per energienhet på kolbränslen vara ca hälften av skatten på olja och
på naturgas ca tre fjärdedelar av skatten på olja. Denna anpassning har
fullföljts per den 1 januari 1985. På gasol har

10

däremot inte de fastslagna
rikfiinjerna följts. Även i detta fall skall skaUen Prop. 1985/86: 140

per energienhet vara ca
tre fjärdedelar av skaUen på olja. Regeringens

förslag under hösten 1985
om en höjning av skatten på gasol till denna nivå

godtogs inte av riksdagen.
I stället godtogs ett förslag som innebar att

skatten på gasol motsvarar
en fjärdedel av skatten på olja räknat per

energienhet. I krontal
bestämdes skatten till 125 kr. per ton (SkU

1985/86:12,
rskr 77).

Mol
bakgrund av det som anförts inledningsvis är det lämpligt att skatten på olja
höjs från 411 till 610 kr. per m', dvs. med knappt 200 kr. per m I enlighet med
de tidigare fastlagda riktlinjerna för den framtida energipoli-fiken bör
skatten på kolbränslen, naturgas och gasol också höjas i motsvarande mån.

En
princip i energibeskattningen är att skatten för olika bränslen skall vara lika
per energienhet. Mot bakgrund av den övergång från olja lill kol som
förutsattes i den av riksdagen år 1981 beslutade fortsättningen av oljeersättningsprogrammet
gjordes tidigare (prop. 1983/84:28 s. 180 bedömningen att man i syfte att
åstadkomma en återintrodukfion av kol i Sverige tills vidare kunde höja
kolskatten endast till hälften av skatten på olja. Energipolitiken har medfört
att energianvändningen har kunnat nedbringas avsevärt jämfört med tidigare
bedömningar. Behovet av kol, både nu och framöver, bedöms därför bli väsentligt
lägre än tidigare prognoser har gett vid handen. Kol har kunnat introduceras i
flera anläggningar som i regel utnyttjar ny teknik och som därigenom kunnat
medföra stora miljöförbättringar jämfört med oljeeldning.

Det
finns nu i Sverige goda kunskaper om både teknik och ekonomi för koleldning som
fyller högt ställda krav. Mot bakgrund härav och då skäl saknas att ytterligare
stimulera kolanvändning bör skatten på kol höjas mer än som svarar endast mot
höjningen av skatten på olja.

Skatten
på kolbränslen bör nu höjas så att den motsvarar ca tre fjärdedelar av skatten
på olja, beräknat per energienhet. Detta innebär alt skatten på kolbränslen bör
höjas från 140 till 305 kr. per ton, dvs. med 165 kr. per ton.

Skatten
på naturgas bör höjas från 308 till 460 kr. per 1000 m', dvs. med drygt 150 kr.
per 1000 m'. Då det gäller gasolen bör de tidigare rikfiinjerna följas, vilket
innebär att skatten bör höjas så atl den per energienhet blir tre Qärdedelar av
skatten på olja. Skatten bör därför höjas från 125 till 550 kr. per ton, dvs.
med 425 kr. per ton.

Regeringen
har genom särskilda beslut medgett industriföretag nedsättning av den allmänna
energiskatten på så sätt att energiskatten för år 1986 begränsas till maximalt
1,5 % av försäljningsvärdet för de tillverkade produkterna. För år 1987 har
skatten maximerats fill 1,7% av försäljningsvärdet. För bägge åren gäller att
endast 291 kr. per m av skatten på eldningsolja får medräknas då det gäller
att fastställa nedsättningens storlek. Mot bakgrund av de skäl som jag anfört
för höjningen är del rimligt att också de industriföretag som har nedsättning
av energiskatt skall drabbas av höjningen. Nedsättningsbesluten är så
utformade att skattehöjningen på eldningsolja utan särskild åtgärd slår igenom
också för industrin. Enligt min

11

mening bör besluten för de
företag som förbrukar andra bränslen än olja ändras så atl höjningen får effekt
även för dessa företag. De föreslagna skattehöjningarna bör träda i kraft den 1
januari 1987.

Prop. 1985/86:140

3 De särskilda avgifterna för oljeprodukter, kol, bensin
och elektrisk kraft från kärnkraftverk

Mitt förslag: De
särskilda energiavgifterna omvandlas till särskilda skaller.

Skälen
för mitt förslag: De omfattande åtgärder inom det energipoliliska området som
genomförts sedan oljekrisen 1973 har delvis finansierats genom särskilda
avgifter, främst på olja. Detta finansieringssystem fick den struktur och de
avgiftsnivåer som nu gäller genom riksdagens beslut 1983 (prop. 1983/84:62, NU
9, rskr 127 och 128).

Beslutet
innebar höjningar av den särskilda avgiften på olja och införande av avgifter
även på kol, bensin och elektrisk kraft från kärnkraftverk. De ökade intäkterna
skulle främst finansiera det samtidigt beslutade investeringsprogrammet inom
det energipolitiska området för år 1984 liksom åtgärder mot försurning. Genom
avgiftshöjningarna kompenserades även för de intäktsminskningar som orsakats av
den minskande oljeförbrukningen.

För
närvarande uppgår den särskilda avgiften för olja till 118 kr. per m'. Härav
tillförs oljeersättningsfonden 54 kr. per m\ oljeprospekleringsfon-den 12 kr.
per m\ energiforskningsfonden 33 kr. per m och bränslemiljöfonden 10 kr. per m
Återstående 9 kr. per m avser åtgärder mot försurningen. Den särskilda
avgiften för bensin uppgår till 6 öre per liter, varav oljeersältnings-, oljeprospeklerings-
resp. energiforskningsfonden tillförs 1, 2 resp. 3 öre per liter. Avgifterna
för kol, 10 kr. per ton, och elektrisk kraft, 0,2 öre per kWh, tillförs
energiforskningsfonden.

De
inkomster som inflyter lill oljeersättningsfonden, oljeprospekterings-fonden
och energiforskningsfonden liksom inkomsterna från avgiften mol försurning
omförs sedermera i sin helhet till statsbudgetens inkomstsida. Däremot omförs
inkomsterna avseende bränslemiljöfonden till en fond utanför statsbudgeten och
de påverkar alltså inte statsbudgetens saldo.

Utvecklingen
på energiområdet sedan böijan av 1970-talet har motiverat att finansieringen av
vissa mycket kostnadskrävande energipolitiska åtgärder tillgodoseUs genom specialdestinerade
avgifter, främst på olja. När förutsättningarna förändrats har omfattningen och
inriktningen av de ener-gipolifiska åtgärderna omprövats. För vissa
energipolitiska målsättningar, främst energisparande och minskat oljeberoende,
har framgångarna varit snabbare än väntat. Bl. a. har oljans andel av
energiförsörjningen nu minskat till 48% jämfört med närmare 70% i slutet av
1970-talet. Detta har också medfört att kostnaderna för energipolitiska
åtgärder i vissa avseenden har kunnat reduceras. Tidigare gjorda åtaganden
liksom de nya energi-polifiska åtgärder som efterhand har beslutats innebär
dock all stora kost-

12

nåder även i
fortsättningen kommer att belasta statsbudgeten. Jag vill i Prop. 1985/86:
140 detta sammanhang särskilt peka på den tidigarelagda avvecklingen av oljeersättningsstödel
och den satsning på stöd för introduktion av ny energiteknik som har
föreslagits i prop. 1985/86:102.

Från
samhällsekonomisk synpunkt har fördelningen mellan skatter och avgifter ingen
betydelse. Även för den vanlige energikonsumenlen är denna fördelning oväsenfiig.
Avgifterna framstår i detta avseende som jämställda med skatter.

Jag
finner att förenklingsskäl talar för att det nuvarande systemet, där vissa av
avgiftsinkomsterna redovisas över fonder för att sedermera i sin helhet
tillföras statsbudgeten, bör upphöra. Därigenom skapas ökad klarhet om att
förändringar i avgiftssystemet direkt påverkar statsbudgetens inkomster och
därmed även budgetsaldots utveckling.

Av
de skäl som jag nu har anfört bör de särskilda energiavgifterna omvandlas till
skatter. Detta görs enklast på det sättet att de gällande lagarna om särskilda
avgifter görs om lill lagar om särskild skatt. Innehållet i övrigt i lagarna
bör vara oförändrat. Förslaget innebär alltså inte någon ändrad sammanlagd
skatte- och avgiftsbelastning på de energislag som omfattas av avgifterna. Förslagel
rubbar inte heller de relationer som jag i det föregående har angett som
förutsättningar för de föreslagna energiskattehöjningarna.

Förslagel
leder också lill att de industriföretag som åtnjuter nedsättning av energiskatt
fullt ut kommer att få betala dessa särskilda skatter. Detta innebär ingen
skillnad i förhållande till vad som nu gäller eftersom inte heller de särskilda
avgifterna får inräknas i underlaget för beräkning av nedsättning av
energiskatt.

Budgettekniskl
bör inkomsterna av de särskilda skatterna redovisas under särskilda
inkomsttitlar. Av inkomsterna bör ett belopp som svarar mot 10 kr. per m' olja
avskiljas och tillföras bränslemiljöfonden utanför statsbudgeten och etl belopp
som svarar mot 9 kr. per m olja avskiljas och redovisas under inkomsttiteln för
särskild avgift mot försurning.

Den
föreslagna omläggningen bör träda i kraft den I juli 1986.

4 Omsättningsskatten på värdepapper

4.1 Inledning

Enligt
lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper

(LVP) skall skatt betalas på omsättningen av akfier, konverfibla skulde

brev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, interimsbevis,

teckningsrättsbevis, optionsbevis och delbevis. Med omsättning avses en

ligt lagen köp och byte. Ett köp skall anses innefatta elt säljled och ett

köpled och ett byte dubbla sälj- och köpled. Skatt skall vid en omsättning

betalas med 5 promille av överiåtelsesumman i både sälj- och köpledet.

Skattskyldiga är fondkommissionärer som sluter avtal om omsättning eller

medverkar till sådana avtal. Om en fondkommissionär inte medverkar är

den skattskyldig som är bosatt i Sverige och som under ett halvt kalender

halvår omsätter värdepapper till ett värde av minst 500000 kr. 13

Jag skall i del följande
ta upp frågan om en höjning av skatten och en utvidgning av lagens
tillämpningsområde till att gälla vissa ytterligare värdepapper. Vidare skall
jag behandla en fråga av mera teknisk natur, nämligen efter vilka kriterier det
skall avgöras om en köpare eller säljare är bosatt i Sverige eller inte.

Prop. 1985/86: 140

4.2 Höjd skatt på omsättning av värdepapper

Mitt
förslag: Skatten höjs från 0,5 fill 1 % av vederlaget.

Skälen
för mitt förslag: Jag har tidigare redogjort för skälen till att skatteuttaget
på omsättning av värdepapper bör öka.

Detta
bör ske genom att skatten höjs från 0,5 till 1 % av vederlaget samt atl LVP
görs tillämplig på vissa värdepapper som för närvarande inte omfattas av lagen.
Jag skall strax gå in på frågan om vilka dessa ytterligare värdepapper är. För
exempelvis en aktieöverlåtelse innebär mitt förslag att köparen och säljaren
vardera skall betala 1 % av vederlaget i skatt.

Jag
vill i det här sammanhanget nämna att jag räknar med att inom kort föreslå
regeringen att lägga fram ett förslag om vissa lättnader i aktiebeskattningen.
Avsikten är att hänsyn skall tas till den latenta skatteskulden på aktier vid
värderingen av aktier vid beskattningen av arv, gåva och förmögenhet.

4.3 Skatt på omsättning av köp- och säljoptioner m. m.

Mitt förslag:
Skatt skall tas ut på omsättning av köp- och säljoptioner, inköpsrättsbevis,
teckningsbevis och skuldebrev förenade med option till köp av aktier. Vidare
skall skatt tas ut på omsättning av sådana emissionsbevis som avses i 5 kap. 10
§ aktiebolagslagen (1975:1385).

Skälen
för mitt förslag: De värdepapper som för närvarande omfattas av LVP finns alla
beskrivna i akfiebolagslagen. Det är alltså fråga om värdepapper med legala definifioner.
Riksskatteverket (RSV) har i en skrivelse den lOjuni 1985 föreslagit att även
handel med vissa värdepapper, som inte är förfaltningsmässigl definierade men
som är bärare av likartade rättigheter som de i LVP angivna värdepapperen,
borde omfattas av LVP. De värdepapper RSV nämner är köp- och säljoptioner, inköpsrältsbevis,
teckningsbevis och skuldebrev förenade med option till köp av aktie.

Med köp- eller säljopfion
avses en rättighet, enligt vilken optionsutfärdaren åtar sig att sälja eller
köpa ett visst objekt, exempelvis en akfiepost, till ett i optionen angivet
värde under förutsättning att den som åtagandet riktar sig till vill utnyttja
optionen och anmäler detta till utfärdaren inom den tid som anges i optionen.
Optionen är alltså antingen en sälj- eller köpopfion. Den kan dokumenteras t.
ex. genom ett kontrakt, en avräkningsnota eller någon annan form av
registrering. För den valmöjlighet

14

utfärdarens motpart får
betalar han vid optionsförvärvet en ersättning fill Prop. 1985/86: 140 utfärdaren.

Optionen
avser elt bestämt objekt, exempelvis ett bestämt antal aktier i ett visst
bolag, som anges i optionen. Detta bolag är emellertid inte part i oplionsavlalel.
Köp- och säljopfionerna skiljer sig alltså från de optionsrätter, som utfärdas
av bolaget självt enligl 5 kap. aktiebolagslagen och som ger möjlighet all
teckna nya aktier i bolaget. Utnyttjandet av en optionsrätt av den sist angivna
typen innebär atl bolagels aktiekapital ökas genom alt nya aktier ges ut. När
en köp- eller säljoption utnyttjas lämnas däremot aktiekapitalet opåverkat och
bolaget i fråga berörs endast på det sättet att redan utgivna aktier byter
ägare genom en aktieöverlåtelse.

En
optionsinnehavare har alltså möjlighet att utnyttja optionen och köpa eller
sälja den aktiepost optionen avser till det i optionen angivna lösenpriset.
Han kan också sälja tillbaka optionen lill utfärdaren (kvittning) eller överlåta
den lill tredje man. Vidare kan han låta optionen förfalla, dvs. låta optionstiden
löpa ut utan att han utnyttjar sin möjlighet till lösen eller överlåtelse av
optionen.

En
utfärdare av en option kan anfingen låta möjligheten atl optionen utnyttjas
kvarstå till slutdagen, eller återköpa optionen innan den har utnyttjats
(kvittning) för alt fria sig från den skyldighet som optionen ålägger honom.

Särskilda
marknader för handel med standardiserade köp- och säljoptioner finns sedan
några år i flera länder, bl. a. i USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike,
Västtyskland och Australien. Handeln har utvecklats kraftigt. I Sverige
introducerades handel med standardiserade köpoptioner under år 1985.

RSV
anser atl skatt bör tas ut på omsättningen av både optioner som utfärdas enligl
standardiserade kontrakt och sådana optioner som utfärdas av privatpersoner och
vissa juridiska personer och som inte nödvändigtvis är avsedda för omsättning
på kapitalmarknaden.

En
typ av värdepapper som företer stora likheter med icke standardiserade köpoptioner
är de s.k. inköpsrätlsbevisen. Ett inköpsrältsbevis representerar en rättighet
som ett bolag erbjuder sina aktieägare eller i övrigt den som innehar beviset
all fill ett visst pris köpa aktier som bolaget innehar i etl annat bolag.
Innehavaren av inköpsrättsbevisel kan alltså antingen utnyttja detta för
förvärv av aktierna i fråga eller överlåta beviset.

Bestämmelser
om leckningsbevis fanns i 1944 års aktiebolagslag. Enligl dessa bestämmelser
kunde sådana bevis utfärdas, så snart aktier tecknats även om tilldelning inte
skett. Atl så skedde var också regel vid stora nyemissioner. Den nuvarande
aktiebolagslagen innehåller inga regler om leckningsbevis. Del har emellertid
visat sig föreligga ett praktiskt behov av sådana bevis, och man har därför på akfiemarknaden
fortsatt alt utfärda dem.

Som
jag nämnt inledningsvis är omsättning av konvertibla skuldebrev och skuldebrev
förenade med optionsrätt till nyteckning skatteplikfiga enligt LVP. Skatteplikt
föreligger däremot inle vid omsättning av skuldebrev förenade med option till
köp av aktier. Härmed avses emitterade

15

skuldebrev som det utfärdande
bolaget förenat med en option för inneha- Prop. 1985/86: 140 våren att
förvärva aktie i etl annat bolag.

Som
framgår av den lämnade redogörelsen representerar de nu ifrågavarande
värdepapperen - köp- och säljoptioner, inköpsrältsbevis, teckningsbevis och
skuldebrev förenade med option fill köp av aktier - rättigheter som liknar dem
som de i LVP omnämnda papperen är bärare av. Del är därför logiskt och
följdriktigt att skatt tas ut även på omsättning av dessa värdepapper.

Omfattningen
av handeln med standardiserade köp- och säljopfioner har på de utländska
marknaderna ökat markant under åren närmast efter introduktionen. Som exempel
kan nämnas att omsättningen av vissa optioner vid Chicago Board Options
Exchange motsvarar mer än hälften av omsättningen i de underliggande aktierna.
Mot bakgrund av utvecklingen utomlands finns anledning räkna med att även
optionshandeln i Sverige kommer att få betydande omfattning, vilket för övrigt
bestyrks av den kraftiga uppgång handeln redan fått här.

Även
handeln med inköpsrättsbevis, teckningsbevis och skuldebrev förenade med
option till köp av aktier har sådan omfattning att del finns skäl låta sådana
värdepapper omfattas av LVP.

Jag
delar alltså RSV:s uppfattning att uppräkningen i LVP av de värdepapper för
vilka skatt skall tas ut vid omsättning bör kompletteras med de nu nämnda
värdepapperen.

Till
vad jag här har sagt vill jag göra några kommentarer som gäller beskattningen
av standardiserade köp- och säljoptioner.

I
likhet med vad som gäller vid förvärv av aktier vid bolags bildande eller vid
fond- och nyemissioner bör inte utställande av en köp- eller säljoption betraktas
som en omsättning. När en optionshavare avyttrar optionen genom kvittning eller
genom överlåtelse fill tredje man sker däremot en omsättning. Detsamma är fallet
när en optionsutfärdare verkställer kvittning, dvs. löser sig från
optionsförpliktelsen genom att köpa tillbaka optionen innan den utnyttjas. Kvittningssituationen
bör betraktas som köp. När den med vilken opfionsinnehavaren eller optionsutfärdaren
verkställer kvittningen är fondkommissionär som handlar för egen räkning skall
enligt 2 § tredje stycket LVP skatt inte utgå för fondkommissionärens led. När
en option utnyttjas, löses, bör skatt inte tas ut för optionen. Vid lösen
kommer den underliggande aktien att överlåtas, och skatt kommer att träffa
denna omsättning. För att skapa en med kvittningssituafionen likartad
beskattning i dessa fall bör aktiens kursuppgång under den tid optionen har
löpt räknas in i beskattningsvärdet. Om optionen löper ut utan att ha
utnyttjats har någon omsättning inte skett. Värdepappersskatt skall därför inte
utgå.

Jag
vill här också ta upp en fråga som knyter an fill de av LVP redan

omfattade värdepapperen teckningsrättsbevis och delbevis. Tecknings

rättsbevis ger enligt 4 kap. 3 § aktiebolagslagen aktieägare företrädesrätt

att delta i nyemissioner och delbevis ger enligt samma lagrum aktieägare

motsvarande rätt vid fondemissioner. Båda värdepapperen är alltså emis

sionsbevis, vilket också är den samlade benämningen som aktiebolagsla

gen har på dessa värdepapper. Med emissionsbevis avses enligt 5 kap. 10 § 16

aktiebolagslagen även
bevis om företrädesrätt alt delta i emission av konvertibla skuldebrev och
skuldebrev förenade med optionsrätt lill nyteckning. Om begreppen
teckningsrättsbevis och delbevis i LVP ersätts av begreppet emissionsbevis
kommer samtliga nu nämnda, fullt jämförbara värdepapper, alt omfattas av lagen.
Jag förordar en sådan ändring i lagtexten.

Prop.
1985/86: 140

4.4
Bosättningen och skattskyldigheten

Mitt
förslag: Bestämmelserna i 3 § LVP om att köparens eller säljarens bosättning i
vissa fall skall avgöra om skattskyldighet föreligger skall kompletteras med
föreskrifter om hur bosättningen skall bestämmas.

Skälen
för mitt förslag: Enligt LVP skall skatt för en omsättning betalas i både sälj-
och köpledel, dvs. säljaren och köparen betalar hälften vardera av skatten. När
en köpare eller säljare företräds av en fondkommissionär åvilar
skattskyldigheten denne men han får av sin uppdragsgivare eller avtalspart ta
ut ett belopp som svarar mot skatten. Om emellertid den för vars räkning kommissionären
medverkar inle är bosatt i Sverige skall enligt 3 § första stycket LVP skatt
inte betalas för hans led, när omsättningen avser utländska värdepapper. Vid
omsättning där fondkommissionär inte medverkar föreligger i princip
skattskyldighet för en köpare eller säljare som är bosatt i Sverige.

Föreskrifterna om att
skattskyldigheten i dessa fall skall bestämmas på grundval av om säljaren eller
köparen är bosatt i Sverige infördes i lagen på skatteutskottets förslag (SkU
1983/84; 11).

RSV har i en skrivelse den
8 februari 1985 anfört, atl klara uttalanden saknas i lagens förarbeten om hur bosältningsbegreppet
skall tolkas, att verket i sina anvisningar föreskrivit att vägledning om var
en fysisk person skall anses bosall bör hämtas ur punkt 1 av anvisningarna lill
53 § kommunalskatlelagen (1928: 370) samt att motsvarande bestämning för en
juridisk persons del bör göras med ledning av 1 § valulaförordningen (1959:264).
Enligt RSV: s mening bör - i syfte alt undanröja oklarheter -bestämmelser av
denna innebörd tas in i lagen.

Jag
delar RSV:s uppfattning. Det föreslagna fillägget till lagtexten står i
överensstämmelse med lagsfiftningens intentioner. Lagen bör alltså kompletteras
i enlighet med RSV:s förslag.

17

5
Avdraget för representationskostnader

Prop. 1985/86: 140

Mitt förslag:
Avdraget för middagsrepresentation begränsas till etl belopp motsvarande
skäliga utgifter för lunch.

Skälen
för mitt förslag: Uttryckliga regler om avdrag för representationskostnader
infördes år 1963 i punkt 1 av anvisningarna fill 20 § kommunalskattelagen
(1928; 370). En översyn av reglerna gjordes av företagsskatteberedningen (SOU
1977:86). Beredningen föreslog väsentliga inskränkningar i avdragsrätten.

Företagsskatteberedningens
förslag genomfördes inte. Den ändring som gjordes några år senare tog sikte
enbart på utgifter för vin och sprit. Sedan år 1981 gäller ett generellt
avdragsförbud för utgifter av detta slag.

Avdrag
för representation medges inte med större belopp än som i det enskilda fallet
kan anses som skäligt. För att få en likformig bedömning av representationsavdragen
har RSV angett vissa prisramar för måltider i samband med affärsförhandlingar
och liknande. Prisramarna - som är avsedda atl täcka även utgifter för
teaterbiljetter e. d. - kan få överskridas om representationen riktas mot en i
utlandet bosatt representant för elt utomnordiskt företag. För representation
efter utgången av år 1985 gäller beloppen 165 kr. för lunch och 275 kr. för
middag eller supé (RSV Dt 1985:20 och 1985:22). I beloppen ingår inte
mervärdeskatt.

Enligt
företagsskatleberedningens förslag skulle avdragsrätten begränsas till målfider
under eller i direkt anslutning till affärsförhandlingar och liknande. Det
skulle således i regel vara fråga om måltider under normal arbetstid. Ett
avdragsbelopp om 50 kr. i 1977 års kostnadsläge var enligl beredningen rimligt
i flertalet fall.

Till
grund för företagsskatteberedningens förslag låg bl.a. den uppfattningen att
avdraget för representation i vissa fall uppmuntrade till en frikoslighel som
gick utöver vad som behövdes för affärsverksamheten. Enligt min mening finns
det fog för denna uppfattning. Jag anser därför all en begränsning i
avdragsrätten är motiverad.

Del
är ofta naturligt atl parterna vid affärsförhandlingar intar lunch tillsammans
och atl den ena parten slår för utgifterna. Avdrag för utgifter för
representationsluncher bör medges enligt samma grunder som hittills. Avdrag bör
också medges för utgifter i samband med middag eller supé. I det fallet bör
emellertid avdraget begränsas fill den nivå som skulle ha gällt om
representationen i stället hade utövats i form av lunch. Det är lämpligt att
RSV fortsätter att följa utvecklingen av restaurangpriserna och anger en
prisram för måltidsutgifter.

Prisramen
bör liksom i dag få överskridas när representationen utövas mot utländska
affärsförbindelser. De nya bestämmelserna innebär alltså i det fallet inte
någon inskränkning av avdragsrätten. Däremot bör begränsningen av
avdragsrätten tillämpas på s. k. intern representation. I fråga om
personalfester och liknande bör avdrag medges enligt samma normer oavsett om
representationen utövas under eller efter arbetstid.

De
nya bestämmelserna bör fillämpas i fråga om representation som utövas efter
utgången av år 1986.

18

6 Statsfinansiella effekter p-p- '85/86:140

Höjningarna
av energiskatten kan beräknas öka statsverkets intäkter med omkring 1800 milj.
kr. per år.

Ändringarna
av skatten på omsättning av värdepapper innebär att skatteintäkterna ökar men
ökningen kan antas leda fill en viss minskning av omsättningen. Jag anser att ökningen
av statsverkets intäkter bör uppskattas fill 600 milj. kr. per år.

Begränsningen
av avdraget för representationskostnader kan beräknas öka skatteintäkterna med
knappt 100 milj. kr.per år.

De
föreslagna åtgärderna kan alltså sammantaget beräknas öka skatteintäkterna med
knappt 2500 milj. kr. per år. Mot bakgrund av de föreslagna tidpunkterna för
ikraftträdandet kommer endast en del därav att inflyta under budgetåret
1986/87. En närmare beräkning av denna del bör redovisas i
kompletteringspropositionen senare i år.

7 Lagrådets hörande

Med
hänsyn till lagstiftningsfrågornas enkla beskaffenhet anser jag att något
yttrande från lagrådet inte behöver inhämtas.

8 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättade förslag till

1.
lag om ändring i lagen
(1957:262) om allmän energiskatt,

2.
lag om ändring i lagen (1973;
1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol,

3.
lag om ändring i lagen
(1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk,

4.
lag om ändring i lagen
(1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper,

5.
lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370).

9 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 19