Prop. 1985/86:143

Regeringens proposition 1985/86:143

om fortsatt valutareglering

Prop. 1985/86: 143

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel
den 13 mars 1986 för den åtgärd och del ändamål som framgår av föredragandens
hemställan.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Bengt
K. A. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås atl valularegleringen förlängs att gälla ytterligare ett
år, dvs. för fiden den 1 juli 1986-den 30 juni 1987. För riksdagens kännedom
läggs samtidigt fram förslag till förordning om fortsatt giltighet av valulaförordningen
under samma tid.

1 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 143

1 Förslag till Prop. 1985/86: 143

Lag om tillämpning av valutalagen (1939: 350)

Härigenom
föreskrivs alt 2 S första stycket 1, 2 och 4-9 saml 5 § I och 3 valiiialagen
(1939:350) skall tillämpas under tiden den I juli 1986-den 30 juni 1987.

2 Förslag till

Förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen
(1959:264)

Härigenom
föreskrivs atl valulaförordningen (1959:264), som enligl förordning (1986;
320) gäller lill utgången av juni 1986, skall fortsätta att gälla till utgången
av juni 1987.

Finansdepartementet p™p- '985/86:143

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1986

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Johansson

Proposition om fortsatt valutareglering

Enligt
valulalagen (1939:350, ändrad senast 1984:413) gäller i fredstid att
fullmäktige i riksbanken skall göra framställning lill regeringen om valuta-reglering,
om del prövas nödvändigt för atl nå de centrala mål som har fastställts för den
ekonomiska politiken. Fullmäktige skall därvid begära atl regeringen föreslår
riksdagen en lag om tillämpning av valulalagen för högst ett år. Regeringen
skall samtidigt som ett sådant lagförslag läggs fram förelägga riksdagen de valulareglerande
föreskrifter som regeringen avser att utfärda. Sådana föreskrifter finns i valulaförordningen
(1959; 264, ändrad senast 1984:500). En redogörelse för innehållet i
valutalagen och valutaförordningen finns i prop. 1975:82 (s. 14-21) och prop.
1977/78; 169 (s. 6 och 7). I valutakommitléns (1977:03) i november 1985 avgivna
slutbetänkande (SOU 1985:52) Översyn av valularegleringen finns vidare en
ingående redogörelse för valutaregleringens principer och den nuvarande tillämpningen
av regleringen.

Genom
lagen (1985:319) om tillämpning av valutalagen (1939:350) och förordningen
(1985:320) om fortsall giltighet av valulaförordningen (1959: 264) har
valutareglering föreskrivits för tiden den 1 juli 1985—den 30 juni 1986 (prop.
1984/85:153, FiU 28, rskr. 302).

I
skrivelse den 6 februari 1986 har fullmäktige i riksbanken anfört atl anledning
alltjämt föreligger alt ta i anspråk gällande fullmakter i valutalagen och
samtidigt ge valutaförordningen fortsalt giltighet. Fullmäktige har därför
hemställt all regeringen föreslår riksdagen all anta lag om tillämpning av 2 §
första stycket 1, 2 och 4-9 samt 5 § 1 och 3 valulalagen atl gälla under liden
den I juli 1986-den 30 juni 1987 saml att regeringen förordnar om fortsatt
giltighet av valutaförordningen. En minoritet i fullmäktige har anfört att
förlängningen bör begränsas lill all gälla tiden fram lill den 31 december
1986. Till protokollet i detta ärendet bör som bilaga fogas fullmäktiges
skrivelse.

Efter
remiss har yttranden avgivils av fullmäktige i riksgäldskonlorei, bankinspektionen.
Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen och Sveriges
föreningsbankers förbund. Post- och Kreditbanken, PK-banken, har förklarat sig
dela av Svenska bankföreningen framförda synpunkter.

Fullmäktige i riksgäldskonlorei
(majoriteten), bankinspektionen och Prop. 1985/86: 143 Svenska
sparbanksföreningen har uttalat atl de inte har någol all erinra mot eller inte
motsätter sig atl valutaregleringen förlängs. Bankinspektionen framhåller alt
även om valulakommitlén nu har avslutat sill arbete, framstår det som naturligt
atl valularegleringen får gälla tills statsmakterna tagit ställning till
utredningens förslag. Sparbanksföreningen anför liknande synpunkter. Sveriges
föreningsbankers förbund saml en minoritet i riksgäldsfullmäktige anser, i
likhet med minoriteten i riksbanksfullmäktige, att långtgående lättnader i valularegleringen
bör kunna genomföras omedelbart. Förslag bör sedan läggas fram i syfte att
kunna nå en avveckling. I avvaktan på detta bör förlängningen av
valutaregleringen begränsas till alt gälla lill den 31 december 1986.

Svenska
bankföreningen - som i princip anser att valularegleringen nu bör upphävas -
anför all valutakommitléns slutbetänkande kan antas leda lill ett omfattande
lagstiftningsarbete och all avsevärd tid kommer att förflyta innan ny
lagstiftning kan träda i kraft. Till delta kommer alt nya valulaföreskrifler
skall beslutas. Enligt bankföreningen bör man inle vänta med
liberaliseringsåtgärder ända tills ny lagstiftning kan träda i kraft. Om proposition
om föriängning av valulalagens giltighet läggs fram, bör regeringen i samband
därmed föreslå atl riksbanken snarast undersöker möjligheterna att inom nuvarande
valulalagstiftnings ram genomföra liberaliseringar som en anpassning till
situationen i övriga nordiska länder.

För
egen del vill jag anföra följande.

Valularegleringen
är elt medel i penningpolitiken. Utgångspunkten är därvidlag all man med regleringen
som medel kan hindra eller begränsa störande kapilalflöden. Regleringen
omfattar huvudsakligen sådana transaktioner som inte har direkt samband med
utrikeshandeln. Undantag har nämligen gjorts för löpande betalningar.
Regleringen omfattar numera främst rena finansiella placeringar i utlandet.

Inom
ramen för valulalagen och valutaförordningen ankommer del på riksbanken att
utforma de närmare bestämmelserna rörande kapitaltransaktionerna.

Den
svenska ekonomin kännetecknades under en lång period av tilltagande
strukturella obalanser. Under senare år har den ekonomiska situationen
förbättrats men betydande problem kvarstår alltjämt. Försvaret av växelkursen
slår i centrum för penningpolitiken och valularegleringen bedöms alltjämt
underlätta denna politik. Det kan dock framhållas all utvecklingen under den
senaste tiden medgivit en allt liberalare tillämpning av valularegleringen. Valulaslyrelsen
har l.ex. i november 1985 beslutat höja den beloppsgräns vid direkt investering
i utlandet från vilken krävs upplåning i utländsk valuta från 1 milj. kr. till
10 milj. kr. Allmänheten behöver fr.o.m. den I januari 1986 inte anmäla
utbetalning om högst 25000 kr. fill eller från ufiandet. Därmed höjdes för
olika slag av betalning tidigare gällande beloppsgränser till en och samma
nivå. Riksbanksfullmäktige har vidare i februari 1986 förordat atl valulaslyrelsen
genomför vissa ytteriigare lättnader i tillämpningen av valularegleringen.
Lättnaderna avser förtidsinlösen av mindre lån i utländsk valuta, indirekt
ägande

vid direkta investeringar i ullandel, lån från svenska
banker till utlandet Prop. 1985/86: 143 saml handel med ullandel i
utländska aktieoptioner.

Frågan,, om valutaregleringens roll för utformningen av
penning- och valutapolitiken har utretts av valutakommittén (E 1977:03).
Kommitténs slutbetänkande har remitterats till ett stort antal instanser.
Remisstiden går ut den 30 april 1986. Några ändringar i nuvarande lagstiftning
bör inte göras innan resultatet av en samlad bedömning av valutakommitléns förslag
föreligger.

I syfte alt förbättra belalningsbalansstalisliken har
riksbanken föreslagit riksdagen alt i valutaförordningen införs en bestämmelse
som ger riksbanken ökade möjligheter all begära in uppgifter om betalningar
som verkställs till eller mottas från utlandet. Riksdagen har givit regeringen
till känna atl föreslagen ändring bör ske (förs. 1985/86; 11, FiU II, rskr. 109). Jag avser atl senare
återkomma till regeringen med förslag till den ändring av valulaförordningen
som riksdagen tagit del av.

Med hänsyn till vad jag nu har anfört anser jag all
valutaregleringen i dess nuvarande utformning - med den ändring som jag nämnt —
bör föriängas i avvaktan på all statsmakterna tar ställning till valutakommitléns
förslag. Enligl min uppfattning kan en eventuell ny valutalagsliftning träda i
kraft tidigast den I juli 1987.

Del föreslagna lagförslaget är av så enkel beskaffenhet
all lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
alt regeringen dels föreslår riksdagen att anta ett inom finansdepartementet
upprättat förslag lill

1. lag om tillämpning av valutalagen (1939:350),

dels lämnar riksdagen tillfälle att ta del av ett inom
finansdepartementet upprättat förslag till

2. förordning om fortsatt giltighet av
valutaförordningen (1959:

264).

Regeringen ansluter sig lill föredragandens övervägande
och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden anfört
för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

SVERIGES
RIKSBANK 1986-O2-O6 Prop. 1985/86: 143

Bilaga

Till
regeringen Finansdepartementet

Genom
lagen (1985:319) om tillämpning av valutalagen (1939:350) har föreskrivits all 2§
första stycket 1, 2 och 4-9 saml 5 § 1 och 3 valulalagen (1939:350) skall
tillämpas under liden den 1 juli 1985-den 30 juni 1986. Därjämte har jämlikt
förordningen (1985:320) om fortsalt giltighet av valutaförordningen (1959:264)
föreskrivits atl valutaförordningen, som enligt förordning (1984:364) gäller till
utgången av juni 1985, skall fortsätta all gälla lill utgången av juni 1986.

Då
anledning alltjämt föreligger att ianspråktaga gällande fullmakter i valulalagen
och samtidigt ge valulaförordningen fortsall giltighet får fullmäktige i
riksbanken hemställa att regeringen måtte

dels
föreslå riksdagen antaga lag om tillämpning av 2 § första stycket 1, 2 och 4-9
samt 5 § 1 och 3 valutalagen atl gälla under tiden den 1 juli 1986-den 30 juni
1987;

dels
förordna om fortsatt giltighet av valulaförordningen. Stockholm som ovan På
Fullmäktiges vägnar:

Erik
Åsbrink

Hanna
Ericson

Reservation:
se fullmäktiges protokoll 1986-02-06, §3

SVERIGES RIKSBANK ''p- »985/86:143

Utdrag
ur Fullmäktiges protokoll 1986-02-06

Närvarande:
Ordföranden Erik Åsbrink, vice ordföranden Olle Göransson, Bengt Dennis,
Staffan Burenstam Linder, Anne Wibble, Karl Boo, Ivar Nordberg.

§3.
Skrivelse till regeringen om förlängning av valularegleringen

På
hemställan av avdelningsdirektören Robert Sparve beslöt fullmäktige atl lill
regeringen avlåta skrivelse med hemställan om föriängning av valutaregleringen.

Skrivelsens
lydelse framgår av regislralurel.

Mot
skrivelsens lydelse, såvitt avsåg begärd föriängning i etl är, reserverade sig
Staffan Burenstam Linder, Anne Wibble och Karl Boo som anförde följande.

Vi
anser alt långtgående lättnader i valutaregleringen bör kunna genomföras
omedelbart. Förslag bör sedan läggas fram i syfte att kunna nå en avveckling. I
avvaktan på detta anser vi att förlängningen av valutaregleringen bör
begränsas till all gälla liden fram lill den 31 december 1986.

Denna
paragraf förklarades omedelbart justerad.

Ur
protokollet: Ulla Wetiermark

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986