Prop. 1985/86:149

Regeringens proposition 1985/86: 149

om reglering av priserna på fisk m.m.

mm

Prop. 1985/86: 149

Regeringen föreslår
riksdagen alt anta del förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel
den 13 mars 1986.

På regeringens vägnar Ingvar
Carlsson

Svante
Lundkvist

Propositionens hiivudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk under budgetåret
1986/87.

I
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 149

Jordbruksdepartementet Prop. 1985/86:149

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1986

Närvarande:
statsministern Carisson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R.Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Proposition om reglering av priserna på fisk m. m. 1
Inledning

Regeringen
uppdrog den 5 december 1985 åt statens jordbruksnämnd all, efter överläggningar
med fiskels förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, avge
förslag beträffande prisregleringen på fisk för budgetåret 1986/87. Förslaget
skulle utformas med utgångspunkt i de av riksdagen beslutade rikfiinjerna för
prisregleringen på fisk. I uppdraget erinrades om atl jordbruksnämnden vid
utformningen av förslaget bör beakta att riktpunkten för prisregleringens
finansiering är all den skall bekostas inom ramen för regleringsekonomin.
Vidare erinrade regeringen om att förslagel bör främja en fortsalt inriktning
av fisket mot fiskslag som kan få en lönsam avsättning främst på den svenska
marknaden för färskkonsumtion och beredning.

I
uppdraget ingick att föreslå en minskad normkvanlilel för sill. Förslag skulle
lämnas lill åtgärder som stimulerar till ökade leveranser av torsk till den
svenska fiskberedningsinduslrin saml till prisregleringsålgärder som syftar lill
att tillförsäkra den svenska fiskberedningsinduslrin en jämn tillförsel av
råvara. Nämnden skulle vid utformningen av förslagel la hänsyn lill all del bör
kunna tillämpas inom ramen för en samordnad förslahandsmollagning av fisk där
prisstöd lämnas endast för den fisk som levereras till en mottagare som deltar
i en organiserad samordning av distributionen av fisk. Nämnden skulle vidare
föreslå åtgärder påkallade från konsumentsynpunkt i de fall avräkningspriset
överstiger normprisel. Förslag skulle lämnas lill disposition av medel ur
prisregleringskassan för fisk för all läcka kostnader för premier för den
kollektiva irygghetsförsäk-ringen inom yrkesfisket. Kostnaderna för trygghelsförsäkringen
skall räknas av från normpriserna. Jordbruksnämnden skulle vidare lämna
förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för att
bestrida kostnader för utsättning av lax, annan laxfisk och ål. Därvid skulle
även beräknas en särskild medelsram för fortsalt försöksverksamhet med fördröjd
utsättning av lax. Dessa två rambelopp skulle bestämmas efter samråd med fiskeristyrelsen
och ha som utgångspunkt bl.a. förslagen i betänkandet (Ds Jo 1984:5) Lax.

Jordbruksnämnden har i
skrivelse den 6 februari 1986 avgelt sina förslag Prop. 1985/86:149 med
anledning av uppdraget. Nämndens skrivelse bör fogas till protokollet i delta
ärende som bilaga.

I
prop. 1985/86:100 (bil. 11 s. 64) har regeringen föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1986/87 till Prisreglerande åtgärder på fiskels område anvisa ett
förslagsanslag av 1000 kr.

2 Prisregleringens utfall 1984/85 m.m.

Formerna
för prisreglering på fisk beslutades av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:112, JoU
23, rskr 272). Syftet med regleringen är att den skall styra fisket mot
lönsamhet samtidigt som den skall medverka lill att utjämna variationer i
fiskarenas inkomster. En närmare redogörelse för prisregleringens utformning
finns i prop. 1984/85; 143 (s. 19-21).

Inkomstutvecklingen
inom heltidsfisket mellan åren 1983 och 1984 har enligt jordbmksnämnden varit
god utom för vissa gmpper av fiskare på ostkusten. Jordbruksnämnden mäter
utvecklingen genom bedömning av ett s.k. kalkylnetlo. På västkusten ökade detta
med mellan 16 och 31% utom för kombinationsfiskare vars kalkylnetto minskade
med 21%. För sydkusten låg ökningen på mellan 11 och 22%. För ostkusten där
kalkyl-nettona är lägst var utvecklingen ogynnsam. Pristilläggens andel av
kalkylnettona var klart högre år 1984 än år 1983. För sillfisket utgjorde
pristillägget mellan en tredjedel och drygt hälften av kalkylneltol och för
kombinationsfiskarena närmare en tredjedel.

På
västkusten var fisket efter sill och lorskfisk mest betydelsefullt och gav
också den bästa lönsamheten. På sydkusten gällde detta för kombinationsfisket.
På ostkusten betyder strömmingsfisket mest.

Del
totala pristilläggsbeloppet regleringsåret 1984/85 var för normpris-satla fiskslag
60,4milj. kr. jämfört med 52,7 milj. kr. år 1983/84. Av beloppet för 1984/85
gick 87% till sill/strömming. Behållningen i Svensk fisks konjunkturuljämningsfond
var 59,6milj.kr. den IjuH 1985, en minskning med 6,8milj. kr. sedan året före.
Motsvarande belopp i jordbmksnämndens prisregleringskassa var 68,9milj. kr.,
en ökning med II, 2milj.kr. Prisregleringsavgiften samt import- och
exportavgifterna beräknas filiföra kassan ca 65 milj. kr. Ränteintäkterna på
medlen i konjunkluruljämnings-fonden och prisregleringskassan uppgår till
sammanlagt drygt 15milj. kr. De sammanlagda tillgångarna innevarande
regleringsår uppgår till ca 210 milj. kr.

De
sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande regleringsår
beräknades urspmngligen av nämnden till ca 103 milj. kr. Nya beräkningar visar
att kostnaderna blir ca90milj. kr. Det skulle innebära att den sammanlagda
behållningen i prisregleringskassan och konjunktumt-jämningsfonden skulle uppgå
till ca 120milj. kr. vid regleringsårets utgång. Härtill kommer ca 80 milj. kr.
i intäkter inkl. ränteintäkter under reglerings-året 1986/87. Sammanlagt skulle
då ca 200milj. kr. stå till prisregleringens förfogande under regleringsåret
1986/87.

+ 1 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 149

3 Fiskets
förutsättningar under 1986/87 Prop.
1985/86:149

Jordbruksnämnden
gör följande bedömningar i fråga om fångster, avsättning m. m. för år 1986/87.

Av
det totala svenska fisket om genomsnitfiigt ca 260 000 ton är hälften sill/strömming.
Knappt 40 000 ton av sillen avsätts på den svenska marknaden. Resten
exporteras i huvudsak oberedd främst till Danmark. Den europeiska marknaden för
konsumtionssill kommer troligen inte alt öka. Däremot ökar utbudet av sill från
Nordsjön och övriga Atlanten. Priset kommer därför troligen att vara ytterst
pressat år 1987.

Det
svenska torskfisket sker främst i Östersjön. Av fångsten år 1985 om drygt 50000ton
avsattes ca 30000lon i Sverige. Importen av torsk motsvarade drygt 20000 ton.
Avsättningsmöjligheterna bedöms som goda även de närmaste åren. Någon minskning
av fångstmöjligheterna räknar jordbruksnämnden inte med.

För
övriga fiskslag bedöms utrymmet för ökade fångster som gott.

4 Jordbruksnämndens förslag till prisreglering för 1986/87

Jordbruksnämndens
förslag om reglering av priserna på fisk m.m. under budgetåret 1986/87 har i
stort biträtts av fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen.

Som
utgångspunkt för förslaget till normpriser har nämnden haft normpriserna för
innevarande regleringsår. Dessa har räknats upp med hänsyn till bl.a.
kostnadsökningen inom fisket under perioden december 1984-december 1985 och
inkomstökningen för jämförbara grupper. Avdrag har gjorts för produktivitetsförbättring.
Den kompensationsaberätti-gade uppräkningen av normpriserna har därvid
beräknats fill ca 5,8%.

Kostnaderna
för den kollektiva trygghelsförsäkringen inom yrkesfisket beräknas för 1986/87
öka med 0,5 milj. kr. Av praktiska skäl föreslås atl de ökade kostnaderna
finansieras genom avdrag från normpriserna först när avvikelsen från 1985/86
års kostnad, 5,4 milj. kr., uppgår till 1 milj. kr.

Bl.a.
för att sfimulera fisket efter s.k. bristfisk har tyngdpunkten i förslaget till
uppräkning av normpriserna lagts vid torsk och de s. k. övriggrupperna. För
torsk föreslås sålunda en uppräkning med 8%, för övriggrupperna med 5,5 % och
för sill med 3,5 %. Genomsnittet härav blir 5,8 %. För att säsongmässigl
stimulera torskfisket föreslås i likhet med tidigare år ett högre normpris
under regleringsårets första hälft. Förslagen framgår i detalj av nämndens
skrivelse.

För
regleringsåret 1985/86 har normkvantitet fastställts endast för sill/ strömming.
Den uppgår till 76000ton. Jordbmksnämnden bedömer att efterfrågan på svenskfångad
sill inte kommer att förbättras under det kommande regleringsåret. Nämnden
föreslår därför atl normkvanlitelen för sill/strömming sänks lill 73000 ton för
regleringsåret 1986/87.

Under
innevarande regleringsår utgår pristillägg med 65% av skillnaden mellan
normpris och jämförelsepris för sill/strömming, med 75% för torsk

och med 80% för övriga normprissalla
fiskslag. Dessa procenttal föreslås Prop. 1985/86: 149 oförändrade. Nämnden
föreslår att de sammanlagda kostnaderna för pristillägg på sill/strömming
maximeras fill 55 milj. kr.

Under
innevarande regleringsår får överskottspriset för torsk utgöra högst 70% av lägstapriset
och för övriggrupperna högst 80%. Överskotts-priset för sill/strömming
fastställs bl.a. så att etl extra stöd utgår för de mindre storiekarna. Vidare
får överskott av liten sill avsättas endast som djurföda eller för
framställning av fiskmjöl. Nämnden föreslår atl över-skotlsprisel för
sill/strömming för regleringsårei 1986/87 får utgöra högst 60% av lägstapriset
men alt överskottspriserna för storiekarna 2 och 3 inte får underskrida 1 kr.
per kg. Nämnden föreslår i övrigt oförändrade regler. Del sammanlagda beloppet
för överskotlshanleringen föreslås begränsat till 7 milj. kr. för nästa
regleringsår. Vidare föreslås all jordbruksnämnden bemyndigas medge att Svensk
fisk får ta i anspråk ytteriigare medel till överskollshantering om nämnda
belopp inle räcker lill.

Under
innevarande regleringsår lämnas ett särskilt stöd i form av regionalt fraklslöd
till fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och norrut). Stödet
betalas ut direkt lill fiskaren för all landad torsk och strömming som är
avsedd som människoföda och levereras lill köpare på norra ostkusten. Stödet
utgår för närvarande med högst 30 öre per kg och är begränsat lill sammanlagt
850000 kr. Nämnden föreslår alt stödbeloppet för nästa regleringsår ökas till
högst 50 öre per kg eller sammanlagt högst I milj. kr.

Jordbruksnämnden
föreslår att det under regleringsåret 1986/87 lämnas elt regionalt fraklslöd
till fiskare på norra ostkusten även för foderfisk som levereras till
fiskmjölsfabrik på västkusten. Del sammanlagda stödbeloppet bör enligt nämnden
uppgå till högst 100000 kr. och motsvara högst 20 öre per kg. Nämnden har under
hand uppgell all stödet skall utgöra ett påslag på befintligt fraktstöd som
finansieras över statsbudgeten.

Särskilda
fasta pristillägg lämnas för de viktigaste slagen av sötvattensfisk, nämligen
1,80kr. perkg för gädda, gös, sik och rensad och flådd lake och 1,35 kr. perkg
för abborre, annan lake och siklöja. Nämnden föreslår oförändrade pristillägg
för nästa regleringsår. Vidare föreslås elt fraktstöd av 20öre perkg eller
sammanlagt högst 50000kr. för transport av ogräsfisk och foderfisk från
insjöarna till fiskmjölsfabrik på västkusten.

Även
för vissa andra fiskslag ges stöd i form av elt fast pristillägg. För kokräka
och råräka lämnas under innevarande regleringsår ett fast pristillägg med
2,00kr. perkg resp. 1,85 kr. per kg. För makrill utgår pristillägg med 75öre perkg.
För storbackelånga är pristillägget 2,10kr. perkg för långa utan huvud och
1,80kr. perkg för långa med huvud. Nämnden föreslår oförändrade pristillägg för
regleringsåret 1986/87.

Jordbruksnämnden
har hafl i uppdrag all efter samråd med fiskeristyrel

sen lämna förslag till disposition av medel för alt bestrida kostnaderna för

utsättning av lax, annan laxfisk och ål och för fortsall försöksverksamhet

med fördröjd utsättning av lax. Nämnden föreslår att 3915000 kr. av medel

ur prisregleringskassan används för all bestrida kostnaderna för utsättning

av fisk under regleringsåret 1986/87. Däremot har nämnden inle lämnat

förslag om medel för fördröjd utsättning av lax, men redovisar atl fiskeri- 5

styrelsen har förordat alt
1,2 milj. kr. avsätts för detta ändamål för nästa år. Prop. 1985/86: 149 Fiskets
förhandlingsdelegation har motsatt sig fiskeristyrelsens förslag med hänvisning
lill alt försöken skulle leda lill en avveckling av havsfisket efter lax.

Jordbruksnämnden
beräknar prisregleringens kostnader för regleringsåret 1986/87 lill sammanlagt
95,9milj.kr. (alternativt 97,1 milj.kr.). Härav hänför sig ca 68,6milj.kr. lill
kostnaderna för pristillägg och fraklslöd. Kostnaderna för trygghelsförsäkringen
beräknas lill 5,9 milj. kr. och kostnaderna för Svensk fisks överskollshantering
till 7 milj. kr. Härtill kommer 3915000kr. (alternafivl 5 115000kr.) för
utsättning av fisk. Jordbruksnämndens kostnader för uppbörd och kontroll av
prisregleringsavgiften beräknas till 0,7milj. kr. och kostnaderna för Svensk
fisks administration och upplysningsverksamhet till 8,8 milj. kr. För all läcka
vissa kostnader för atl organisera en samordnad förslahandsmollagning föreslår
nämnden alt I milj. kr. anslås ur prisregleringskassan.

I
fråga om prisregleringens finansiering föreslår nämnden följande. Från prisregleringskassan
för fisk bör täckas ca 75 milj. kr. av kostnaderna för de röriiga
pristilläggen, för trygghelsförsäkringen, för ulplanlering av fisk, för viss
utredningsverksamhet och för jordbruksnämndens uppbördskostnader. Kostnaderna
för överskotlshanleringen, fasta pristillägg och fraktstöd bör läckas med
medel från Svensk fisks konjunkturutjämningsfond. De kostnader för de rörliga
pristilläggen som överstiger 62 milj. kr. samt de kostnader för föreningens
administration m. m. som överstiger ränteintäkterna i fonden bör också läckas
med medel från konjunkturuijämningsfon-den.

Inkomsterna
i prisregleringskassan beräknas av jordbruksnämnden för nästa regleringsår till
ca 73 milj. kr. inkl. ränteintäkter. Ränteintäkterna i konjunkturutjämningsfonden
beräknas till ca7milj.kr. Med nyssnämnda förslag till finansiering behövs ca75milj.kr.
ur jordbruksnämndens prisregleringskassa, vilket är 2 milj. kr. mer än kassans
intäkter. Behållningen i kassan skulle därmed komma atl uppgå till ca 58milj.kr.
per den Ijuli 1987. Ur Svensk fisks konjunkturuljämningsfond skulle behöva las
i anspråk ca 15 milj. kr. utöver räntan på medlen i fonden. Behållningen i fonden
per den I juli 1987 skulle därmed komma att uppgå fill ca45 milj. kr. och den
sammanlagda behållningen lill ca 103 milj. kr. Härfill kommer intäkter för
regleringsåret 1987/88 om sammanlagt 78milj. kr. i form av prisregleringsavgifter
och räntor.

Jordbruksnämnden
har slutligen behandlat vissa frågor om prisregleringens utformning. Bl a. föreslås
i likhet med förra året en översyn av norm-prissystemel.

5 F ö redragandens ö verv ä ganden

För
egen del kan jag i huvudsak biträda jordbruksnämndens förslag lill prisreglering
på fisk under budgetåret 1986/87. Jag föreslår således atl prisregleringen
utformas på del sätt jag har redogjort för i del föregående och alt de av
nämnden föreslagna normpriserna och den föreslagna norm-

kvanfiieien fastställs.
Jag vill i sammanhanget särskilt peka på all förslaget Prop. 1985/86:149
även detta år har utformats i linje med gällande fiskepolitik och i enlighet med
regeringens uppdrag så all regleringen i större utsträckning skall stimulera
till fiske av sådan fisk som kan få en lönsam avsättning.

Vad
särskilt gäller den av jordbruksnämnden föreslagna förstärkningen av fraklstödel
för foderfisk vill jag anföra följande. Fiske inriktat enbarl på småfisk eller
fisk som inte är användbar som människoföda eller går all avsälla som sådan är
normall inte tillåtet enligl svenska bestämmelser för fiske. Då förbud infördes
mot dumpning av foderfisk som erhålls som bifångst vid komsumlionsfiske
infördes också etl statligt stöd till frakt av foderfisk från ostkusten till
västkusten. Det stödet finansieras över statsbudgeten. Jordbruksnämndens
förslag innebär all detta stöd, för fiskare som bor på norra ostkusten, höjs
från 12öre perkg fill högst 32öre perkg och alt höjningen finansieras inom
ramen för prisregleringen.

Jag
har ingen erinran mot den föreslagna höjningen. Den bör kunna medverka lill alt
stärka fiskets ekonomi på norra ostkusten och minska importen av fiskmjöl.
Fiskare bosatta vid norra ostkusten bör sålunda under nästa regleringsår kunna
erhålla ett högre bidrag än för närvarande lill kostnaderna för frakt av
foderfisk. Bidraget bör bestämmas med hänsyn till avståndet mellan
landningsplats och köpare. I anslutning till förändringen är det angeläget atl
bestämmelserna som reglerar stödet ses över och samordnas med fiskeristyrelsens
bestämmelser om dumpning m.m. Det ankommer på jordbruksnämnden och fiskeristyrelsen
att göra detta.

Jordbruksnämnden
bör av regeringen bemyndigas alt betala ut 62 milj. kr. till Svensk fisk för
kostnaderna för pristillägg under tiden den Ijuli 1986-den 30juni 1987 samt alt
begränsa kostnaderna för pristillägg på sill lill sammanlagt högst 55 milj. kr.
Vidare bör nämnden bemyndigas medge alt de fasta pristillägg får lämnas som jag
har redovisat i del föregående. Fraklslöd till fiskare bosatta vid norra ostkusten
bör få lämnas med högst 1,1 milj. kr. och fraktstöd för s. k. ogräsfisk från
insjöarna med högst 50000 kr. Överskottspriserna bör fastställas på det sätt
som nämnden har föreslagit. Svensk fisk bör få besluta om avsättningen av
överskollen för olika ändamål.

Vid
särskilda behov bör Svensk fisk få disponera högst en Qärdedel av behållningen
i konjunkturuljämningsfonden för den löpande verksamheten. Jordbruksnämnden
bör därutöver få medge all mer än en fjärdedel av fonden får förbrukas. Nämnden
bör vidare bl.a. få medge alt Svensk fisk får ta i anspråk medel ur konjunktumljämningsfonden
utöver del föreslagna beloppet för överskoltshanleringen. Fondens behållning
bör dock inle utan regeringens särskilda medgivande få underskrida lOmilj.kr. Medel
som har anslagils ur prisregleringskassan för fisk lill prisregleringen och som
inte tas i anspråk under perioden bör tillföras Svensk fisks konjunkturuljämningsfond.

Till
prisregleringskassan för fisk bör liksom under innevarande år föras

högst 1 milj. kr. av de fetlvaruavgifter som las ut vid härdning av sillolja av

inhemsk råvara, med avdrag för vad som beräknas återbetalas vid export.

Av medlen i prisregleringskassan bör 1 milj. kr. avsällas för alt täcka vissa

kostnader för all organisera en samordnad distribution och marknadsfö- 7

ring av fisk. Vidare bör 5,9milj.kr.
avsättas för atl läcka kostnaderna för Prop. 1985/86: 149 trygghetsförsäkringen
för fisket. För utsättning av lax, annan laxfisk och ål inkl. försök med
fördröjd utsättning av lax bör avsättas 5 115000kr. Den närmare användningen av
dessa medel bör beslutas av fiskeristyrelsen. Jordbruksnämnden har beräknat
sina kostnader för uppbörd och kontroll till 700000 kr. Dessa kostnader bör
täckas med medel ur prisregleringskassan.

Medel
ur prisregleringskassan för fisk bör även under nästa budgetår få

användas för andra ändamål om regeringen anser det påkallat vid akuta

svårigheter inom fisket. |

Jag
vill i sammanhanget erinra om del bemyndigande som riksdagen

förra året gav regeringen atl besluta att prisstöd tidigast fr.o.m. den 1

januari 1986 inte skall lämnas lill fiskeföretag som levererar lill första-

handsmottagare som slår utanför en organiserad samordning

(prop. 1984/85:143, JoU 32, rskr298). För riksdagens information kan jag

nämna att Sveriges fiskares riksförbundihar beslutat om en sådan samord

ning och att arbetet med alt organisera den pågår med sikte på atl sälta den

i kraft snarast i anslutning till den Ijuli 1986. Jag har för avsikt att i
annat

sammanhang återkomma till regeringen med förslag lill bestämmelser som

knyter prisregleringen till samordningen! Prisregleringen som jag har föror

dat för nästa budgetår är anpassad härtill. Jag har vidare för avsikt atl

återkomma lill regeringen i fråga om den översyn av prisregleringen som

jag förordade förra året. |

6 Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår
riksdagen

att
medge att för tiden den Ijuli 1986-den 30juni 1987 reglering av priserna på
fisk m.m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel får ske
enligt de grunder som jag har förordat.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen alt anta del förslag som föredraganden har lagt
fram.

STATENS JORDBRUKSN Ä MND

1986-02-06

Dnr 320-293/86

Regeringen TT

Jordbruksdepartementet

JORDBRUKSDEP.
Registratom

Ui-.

Ink
1986-02-2;

Dnr.
;< /n..

Statens
jordbruksnämnd med förslag till reglering av priserna på

fisk m m under budgetaret 1986/87________________

(2 bilagor)

1

F ö rhandi
Ingsuppdraget

Regeringen
har 1 beslut den 5 december 1985 uppdragit ä t
statens jordbruksn ä mnd att efter ö verl ä ggningar
med fiskets f ö rhandlingsdelegation och jordbruksn ä mndens
konsumentdelegation avge f ö rslag betr ä ffande
prisregleringen pl fisk under budget å ret 1986/87.

F ö rslaget
skall utformas med beaktande av att riktpunkten f ö r
prisregleringen ä r att den skall bekostas inom ramen f ö r
regleringsekonomin. Vidare b ö r f ö rslaget fr ä mja en fortsatt inriktning
av fisket mot fiskslag som kan f å en l ö nsam avs ä ttning fr ä mst
p å den svenska marknaden f ö r
f ä rskkonsumtion och beredning. N ä mnden
b ö r f ö resl å en minskad normkvantitet f ö r
sill. F ö rslag b ö r l ä mnas om å tg ä rder
som stimulerar till ö kade leveranser av torsk till den svenska fiskberednlngslndustrin.
F ö rslag b ö r ocks å l ä mnas om prisreglerings å tg ä rder
som syftar till att tillf ö rs ä kra den svenska fiskberednlngslndustrin en under
arbetsveckan j ä mn tillf ö rsel av r å vara.
N ä mnden b ö r vid utformningen av f ö rslaget
ta h ä nsyn till att det b ö r
kunna till ä mpas inom ramen f ö r
en samordnad f ö rstahandsmottagning av fisk d ä r
prisst ö d l ä mnas endast f ö r den fisk som
levereras till en mottagare som deltar 1 en organiserad samordning av
distributionen av fisk.

N ä mnden
b ö r ä ven f ö resl å fr å n konsumentsynpunkt p å kallade
å tg ä rder f ö r de fall avr ä kningspriset ö verstiger
nontipriset.

Jordbruksn ä mnden
b ö r enligt uppdraget vidare avge f ö rslag
till disposition av medel ur prisregleringskassan f ö r
fisk f ö r att bestrida kostnader f ö r
uts ä ttning av lax, annan laxfisk och å l.
D ä rvid skall ä ven ber ä knas
en s ä rskild medelsram f ö r
fortsatt

försöksverksamhet med s k fördröjdutsättning av lax. Dessa
tvi rambelogp bör bestänmas efter samråd med fiskeristyrelsen och ha som
utgångspunkt bl a förslagen i betänkandet Lax (Ds Jo 1984:5). Förslaget skall även
omfatta disposition av medel ur prisregleringskassan för att bestrida kostnaden
för premier för den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket.
Kostnaden för försäkringen skall räknas av från normpriserna.

Jordbruksnämnden har nu överlagt med fiskets förhandlingsdelegation
och konsumentdelegationen angående prisregleringen på fisk under budgetåret
1986/87. Överläggningarna har lett till en uppgörelse och 1 samförstånd med
delegationerna lägger nämnden fram följande förslag.

2 Utgångspunkter

De av riksdagen beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken
(prop 1977/78:112, JoU 23, rskr 272) omfattar ett inkomstmål, ett konsumentpol
1 tiskt mål, ett produktionsmål, ett effektivitetskrav och ett regionalpolitiskt
mål. Nämnden har berört dessa olika mål bl a i sin regleringsskrivelse till
regeringen den 8 april 1981.

De år 1981 beslutade riktlinjerna för prisregleringen på
fisk innebar bl a att det s k normprissystemet togs 1 bruk.

3 Normpri ssystemet

Normprissystemet
inneb ä r 1 huvudsak att normpriser och normkvantiteter f ö r
de viktigare slagen av fisk fastst ä lls av statsmakterna efter f ö rslag
av jordbruksn ä mnden. Normpriserna skall i princip s ä ttas
s å att fisket n å r avsedd l ö nsamhet
samt att konsumenterna erbjuds fisk till rimliga priser. Nonrkvantitet anger
den kvantitet f ö r vilken pristill ä gg
h ö gst kan utg å .

I
bilaga 1 å terfinns vissa uppgifter om utfallet av normprissystemet
m m under reglerings å ret 1984/85.

I
bilaga 2 redovisas uppgifter r ö rande normprissystemet samt regienngsekonomin fr o m
reglerings å ret 1981/82.

4 Prognos
f ö r f å ngster och avs ä ttning 1986/87

Av
den totala svenska fiskf å ngsten, som de senaste å ren
legat kring 240 000 - 260 000 ton, utg ö rs drygt h ä lften
eller ca 130 000 ton av sill/str ö mming f ö r konsumtion och ca en femtedel eller drygt 50 000
ton av torsk. Sill och torsk ä r s å ledes de helt dominerande fiskslagen i det svenska
fisket.

Avs ä ttning
av sill/str ö mming p å den'svenska marknaden uppg å r å rligen
till ca 53 000 ton, varav knappt 40 000 ton avser svenskf å ngad
sill/str ö mming och ca 13 000 ton avser Importerad saltad
eller kryddad sill. Exporten av oberedd och fil é ad
si11/str ö mming uppg å r å rligen
till ca 80 000 ton, varav huvuddelen avs ä tts i Danmark.

Prop.
1985/86: 149

10

Prop.
1985/86: 149

Den europeiska sillroarknaden domineras f n av det starkt ö kade utbudet av nordsj ö sill. Sillfisket 1 Nordsj ö n, som varit f ö rbjudet sedan 1977, ö ppnades å ter 1983. Sillfangsterna 1 Nordsj ö n 1986 v ä ntas uppg å till ca 500 000 ton. I sammanhanget
b ö r dock erinras om att det trots f å ngstf ö rbudet fiskats sill i Nordsj ö n 1977-1982. Under de n ä rmaste å ren v ä ntas dessutom mycket stora f å ngster av den atlantoskandiska
sillen, som f å ngas utanf ö r Island och Norge.

Storleken av denv ä steuropeiska sillmarknaden ber ä knas till ca 425 000 ton per å r. H ä rav svarar den v ä sttyska marknaden f ö r ca 200 000 ton. Det ä r knappast troligt att konsumtionen
koitmer att upvisa n å gon
st ö rre ö kning soin svar p å ett ö kat utbud. Snarare kommer en st ö rre del av sill f å ngsterna i framtiden att anv ä ndas f ö r framst ä llning av fiskmj ö l.

Sanrnanfattningsviskan allts å konstateras att utbudet av nordsj ö sill ö kat p å den europeiska marknaden det |enaste
aret och bed ö ms komma att ö ka ytterligare den ä rmaste å ren. Det ö kade utbudet har f ö rt med sig att priserna p å sill fallit. Eftersom konsumtionen
troligen inte kommer att ö ka i
n ä mnv ä rd grad ä r det sannolikt att priserna p å sill komner att f ö rbli h å rt pressade och bli ytterst
pressade omkring 1987, n ä r den
atlantoskandiska sillen kommer att b ö rja f å ngas 1 stora kvantiteter.

Torskf å ngsterna i Sverige uppgick å r 1985tm ca 50 000 ton, en minskning med 8 000 ton j ä mf ö rt med f ö reg å ende å r. Den_ ö verv ä gande delen av de svenska torskf å ngsterna f å s 1 Ö stersj ö n. Ä r 1985 avsattes ca 30 000 ton torsk
1 Sverige medan ca 20 000 ton exporterades i oberedd form. Importen av torsk,
som domineras av frysta fil é er, ber ä knas 1985 ha uppg å tt till ca 21 000 ton, omr ä knad till landad vikt.

Torskmarknaden har de senaste å ren varit fast med brist p å r å vara. Ä ven under de n ä rmaste å ren bed ö ms avs ä ttningssituationen som relativt gynnsanm.
Det kan dock inte uteslutas att andra flskarter ö vertar en del av torskmarknaden vilket
1 sin tur å tmlnstone p å litet l ä ngre sikt kan f å en negativ effekt p å priserna. Vad g ä ller fangstutrymnet utnyttjas inte ting å ngarna..i Nordsj ö n, Skagerrak och Kattegatt fullt
ut. Torskbestandet i Ö stersj ö n l ä r enligt de biologiska experterna kotima
att f ö rs ä mras de kommande å ren. Best å ndet f ö rv ä ntas ä nd å medge ett uttag f ö r Sveriges del p å 50 000 - 60 000 ton (levande vikt)
de n ä rmaste å ren, dvs en i stort sett of ö r ä ndrad kvantitet.

Vad g ä ller ö vriga torskfiskar och flatfisk ä r Importandelen ö ver 90 %. Marknadsbilden f ö r dessa fiskslag v ä ntas inte f ö r ä ndras n ä mnv ä rt. Det finns ett utrymme f ö r ö kade f å ngster av svenska fiskare eftersom
f å ngstkvoterna ej utnyttjas fullt ut.

5 Inkomstutveckl 1ngen

Enligt 1978 å rs riksdagsbeslut sammanfattas m å ls ä ttningen
f ö r fiskeripolitiken p å f ö ljande s ä tt.

II

t2 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 149

Prop. 1985/86:
149

"M å let f ö r fiskeripolitiken b ö r vara att skapa f ö ruts ä ttningar f ö r att de som ä r sysselsatta 1 fiskerin ä ringen kan f å b å de en ekonomisk och social standard
som ä r j ä mf ö rbar med den som erbjuds inom andra
n ä ringar och trygghet i arbetet
samtidigt som konsumenterna erbjuds fisk av god kvalitet till rimliga priser.
Inom de gr ä nser som ges av en ansvarsfull hush å llning av fisktill g å ngarna b ö r fisket bedrivas s å effektivt som m ö jligt och f å ngsterna best ä nmas av m ö jligheterna till l ö nsam och stabil avs ä ttning. Samtidigt b ö r h ä nsyn tas till behovet av syssels ä ttning fr ä mst i kust- och sk ä rg å rdsomr å dena d ä r fisket har stor regionalpolitisk
betydelse".

Till nu avslutade ö verl ä ggningar
har Inkomstmaterial f ö r
1984 funnits tillg ä ngligt i form av dels jordbruksn ä mndens och Svenges fiskares riksf ö rbunds l ö nsamhetsunders ö kning dels SCB:s deklarationsunders ö kning f ö r fiskare. Dessa material redovisas
i avsnitt 5.1 och 5.2.

Unders ö kningarnas resultat visar en, med undantag f ö r vissa grupper pa ostkusten, i
stort sett god Inkomstutveckling f ö r fisket.

5.1 L ö nsamhetsunders ö kningen

Inkomstm å let har i propositionen n ä rmare definierats att avse de fiskare som ä r sysselsatta 1 ett rationellt
bedrivet yrkesfiske. De fiskelag som bedrivit fiske och landat sin f å ngst i Sverige minst 30 veckor av å ret motsvarar ca 45 S av alla fiskelag
och ca 40 % av hela fiskek å ren i saltsj ö fiske
samt svarar f ö r drygt 75 % av f å ngsterna. L ö nsamhetsutvecklingen f ö r dessa fiskelag kan d ä rf ö r l ä ggas till grund f ö r bed ö mning av inkomsterna inom det heltidsdrivna
fisket. Uppgifter h ä rom inh ä mtas genom en enk ä tunders ö kning, som bearbetas inom
jordbruksn ä mnden. Svarsfrekvensen ä r endast 50 - 60 % varf ö r resultaten b ö r tolkas med viss f ö rsiktighet.

Inkomstniv å n f ö r olika fiskeinriktningar framg å r av tabell 5.1 i form av kal kyl
netto per man. Kal kyl netto per man ä r en driftsekonomisk term och har ber ä knats som fiskelagets totala int ä kter ./. totala kostnader utslaget
per man f ö re avdrag f ö r egenavgifter.

Av tabell 5.1 framg å r att kal kyl nettot per man under 1984 var st ö rst f ö r v ä stkustens sill fiskare och
fiskfiskare.

I delunders ö kningen, som j ä mf ö r utvecklingen av kal kyl netton f ö r identiska fartyg mellan tv å å r, framg å r att f ö r ä ndringen i kal kyl nettona mellan
1983 och 1984 varierar kraftigt beroende p å fiskeinriktningen. Gruppen ö vriga p å v ä stkusten ö kade sina kal kyl netton med drygt
30 % medan f ö r kombinationsfiskare p å v ä stkusten kal kyl nettona minskade
med ca 20 %.

V ä stkustens fiskare visar, med undantag f ö r kombi nationsfiskare, ö kningar med mellan ca 15 I och ca
30 %.

Pa sydkusten har kal kyl nettot ö kat med mellan ca 10 % och ca 20 1.

12

Prop. 1985/86: 149

Ostkustens
fiskelag uppvisar en lite annorlunda l ö nsamhetsf ö r ä ndring
ä n syd- och v ä stkusten. Gruppen ö vriga
samt sillfiskarna har ö kat kal kyl nettot med ca 20 % resp
ca 10 %. Fiskfiskarna och kombinationsfiskarna uppvisar l ä gre
kalkylnetton 1984 ä n 1983. F ö r samtliga fiskeinriktningar
g ä ller att fiskelagen p å
ostkusten uppvisar de klart l ä gsta kal kyl nettona.

Pristill ä ggens andel av kal kyl nettona 1984 j ä mf ö rt med 1983 ä r klart h ö gre f ö r samtliga
fiskeinriktningar utom f ö r gruppen ö vriga pa v ä stkusten, d ä r andelen ä r n å got l ä gre. Av kalkylnettot per man f ö r sillfisket utg ö r mellan en tredjedel och drygt h ä lften pristill ä gg. Ä ven
kombinationsfiskarna har relativt stora pri still ä ggsandel ar, p å 25 till 30 %.

Tabell 5.1

Inkomstniv å n
1984 f ö r heltidsfiskande 1 lagfiske enligt l ö nsamhetsunders ö kningen
samt procentuella f ö r ä ndringar 1 inkomsterna gentemot 1983

Fiskeinriktning

och

kuststr ä cka

KalkylnettoD per man 1984, kr

Varav pristill ä gg

F ö r ä ndring i kalkyl-netto 1983-1984,%2)

Kr

X

Sill v ä stkusten Sill ostkusten

167 000 129 000

60 000 73 000

36 57

+ 16 + 93

Fisk v ä stkusten Fisk sydkusten Fisk ostkusten

147 000

126 000

86 000

14 000 8 000 4 000

10 6 5

+ 18 + 22 - 8

R ä ka v ä stkusten

128 000

7 000

5

+ 29

Komb v ä stkusten Komb sydkusten Komb ostkusten

114 000

128 000

92 000

29 000 40 000 28 000

25 31 30

- 21

+ 11

- 23

Qvr v ä stkusten Ö vr sydkusten Ö vr ostkusten '

121 000 95 000 76 000

7 000

8 000

11 000

6

8

14

+ 31 + 2l3 + 233

Kal kyl netto ä r
en driftsekonomisk term och avser int ä kter ./. kostnader
under å ret, f ö rdelat per man. Ev vinst eller f ö rlust
1 verksamheten har p å verkat kal kyl nettot. F ö r
de fiskare som ej ä r del ä gare i b å t utg ö rs
Inkomsten endast av den s k manslotten, som skiljer sig fr å n
kalkyl nettot, medan ö ver- eller underskott av den s k b å tlotten
endast p å verkar inkomsten f ö r
de fiskare som ä r del ä gare i b å t. Det f ö rekommer
ä ven att fartyget ä gs
av utanf ö r fisket st å ende personer. Ä ven
den taxeringsm ä ssiga inkomsten skiljer sig fr å n kal
kyl nettot.

Enligt
delunders ö kningen avseende identiska fartyg f ö r
b å da å ren.

D å
enbart ett f å tal fiskelag ligger till grund f ö r
ber ä kningarna b ö r reslutatet tolkas
med stor f ö rsiktighet.

13

Prop. 1985/86: 149

Pa västkusten är sill- och fiskflsketde betydelsfulläste fiskeinriktningarna.
Dessa uppvisar på västkusten också den bästa lönsamheten.

Kombinationsfisket är såväl det mest betydelsefulla som
mest lönsamma fisket på sydkusten. Lönsamhetsutvecklingen är visserligen sämre
än för många andra fiskeinriktningar men lönsamhetsnivån har alltid legat
relativt högt.

På
ostkusten är strömmingsfisket alltjämt det mest betydelsful la fisket jämte
kombinationsfisket. Strömmingsfisket är också det enda fisket på ostkusten som
har en lönsamhet i nivå med fisket pa andra kuststräckor.

5.2

Deklarati
onsunders ö kni ngen

Deklarationsunders ö kningen
f ö r fiskare utf ö rs av SCB och baseras
p å ett slumpm ä ssigt urval av
yrkesfiskare.

Prim ä rmaterialet
best å r av sj ä lvdeklarationer fr å n
yrkesfiskare enligt 1979 å rs fiskeri inventering. I bearbetningen ing å r
endast de vars inkomst av fiske uppg å tt till minst h ä lften
av den totala Inkomsten (exkl kapitalinkomster).

Tabell
5.2 Inkomster f ö r tr å l fiskare 1984 enligt SCB:s deklarationsunders ö kning
f ö r fiskare

Kuststr ä cka

Sanmanr ä knad inkomst!)

Inkomster fiske m m'

av 2)

Kr

F ö r ä ndr

1983-1984,

%

Kr

F ö r ä ndr 1983-1984,

1

V ä stkusten Sill R ä ka Ö vrigt

99 500

96 300

97 600

+ + +

8 9 4

122 100 121 200 124 800

+ 2 + 17 + 6

Sydkusten

93 000

+

7

139 400

-H 14

Ostkusten

58 400

-

13

69 900

- 13

Det
taxeringsm ä ssiga begreppet "sammanr ä knad
inkomst" innefattar samtliga f ö rv ä rvsk ä llor. Underskott i f ö rv ä rvsk ä lla
upptas till noll. Avdrag har gjorts f ö r egenavgifter.

Driftsekonomiskt
begrepp. Kontant netto av fiske minskat med v ä rdeminskningsavdrag
och avdrag f ö r ö kade levnadsomkostnader samt ö kat
med ers ä ttning fr å n arbetsl ö shetskassa
och f ö rs ä kringskassan. Avser att belysa resultatutvecklingen
f ö r sj ä lva fiskeverksamheten. Resultatregieringsposter har
ej medtagits och avdrag har ej gjorts f ö r egenavgifter.

14

Som framg å r av tabell
5.2 ä r inkomstniv å n vad g ä ller
sammanr ä knad inkomst t ä mligen lika f ö r
samtliga redovisade grupper utom f ö r
ostkustfiskarna som har markant l ä gre
Inkomster. Ostkusten redovisar ä ven en
ogynnsam Inkomstutveckling. Sammanr ä knad
inkomst innefattar samtliga f ö rv ä rvsk ä llor.
Underskott 1 f ö rv ä rvsk ä lla upptas till noll. Avdrag har
gjorts f ö r egenavgifter.

Inkomst av fiske, som avser att belysa
resultatutvecklingen f ö r sj ä lva fiske verk samheten visar n å got
mer varierande resultat. Bilden ä r dock
densamma.

6 Regleringskostnader och finansiering under 1985/86

Beh å llningen i Svensk Fisks
konjunkturutj ä mningsfond uppgick per den 1 juli
1985 till 59,6 milj kr, en minskning med 6,8 milj kr j ä mf ö rt med den 1
juli 1984. Motsvarande belopp f ö r jordbruksn ä mndens prisregleringskassa var 68,9 milj kr, en ö kning med 11,2 milj kr.

Prisregleringsavgift tas ut p å s å v ä l svenskf å ngad
som importerad fisk med 6 % av f ö rstahands-
resp Importv ä rdet eller motsvarande belopp i ö reper kg. Avgiften ber ä knas tillf ö ra kassan ca 65 milj kr per å r. Av inkomsterna h ä rr ö r ca 40 % fr å n svenska fiskares f å ngster. R ä nteint ä kterna p å
de medel som ä r innest å ende i konjunkturutj ä mningsfonden resp prisregleringskassan uppg å r till sammanlagt drygt ISmilj kr. Den exportavgift
som inf ö rdes fr å n den 1 juli 1983 p å viss s ö tvattensfisk och å l tillf ö rde
prisregleringskassan 1984/85_ca 1,5 milj kr. De sammanlagda tillg å ngarna under 1985/86, uppg å r till ca 210 milj kr.

De saniman1|gda kostnaderna f ö r prisregleringen under innevarande reglerings å r ber ä knades
ursprungligen av n ä mnden till ca 103 milj kr, varav ca
75 milj kr f ö r r ö rliga pristill ä gg. Prelimin ä ra uppgifter f ö religger
nu betr ä ffande kostnaderna f ö r r ö rliga pristill ä gg f ö r m å naderna juli 1985 - januari 1986. Dessa uppg å r till ca 36 milj kr j ä mf ö rt med ca 40,5 milj kr under
motsvarande perlod 1984/85. Anledningen till att kostnaderna hittills ä r l ä gre ä n under f ö reg å ende å r ä r bl a att torskprisernaf ö rblivit p å
en h ö g niv å j ä mf ö rt med normpriset och att sillfangsterna minskat.

Kostnaden f ö r
prisregleringen f ö r reglerings å ret 1985/86 kan nu ber ä knas till ca 90 milj kr. Det skulle i sin tur inneb ä ra att tillg å ngarna
i jordbruksn ä mndens prisregleringskassa och
Svensk Fisks konjunkturutj ä mningsfond sammanlagt skulle konma
att uppg å till ca 120 milj kr vid reglerings å rets utg å ng.
H ä rtill koraner ca 80 milj kr i int ä kter inkl r ä nteint ä kter under reglerings å ret 1986/87. Sammanlagt skulle s å ledes
ca 200 milj kr sta till prisregleringens f ö rfogande
under reglerings å ret 1986/87.

1 f ö ljande tabl å j ä mf ö rs de kostnader f ö r
fiskprisregleringen som parterna bed ö mt
bli f ö ljden av tr ä ffade ö verenskoirinelser,
och som redovisats i regleringsskrivelserna f ö r resp å r, och de 1 efterhand konstaterade
utfallen (milj kr)

Prop.
1985/86: 149

15

Prop. 1985/86: 149

R ö rliga or i still

ä gg

Totala kostnader

Ber ä knat vid resp ö verl ä ggningstillf ä lle

Utfall

Ber ä knat vid Utfall resp ö verl ä ggningstillf ä lle

1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

41,5 - 59,5

76

68 - 82

56 - 61

75

57,8 45,9 52.5 60,4 ..1)

61 - 79 75,7 98 63,7

100 76,3 84 80,8

103 ..2)

1 Senaste ber ä kningar
(februari 1986)

2 Senaste ber ä kningar
(februari 1986)

7 F ö rslag
till normpri ser m m f ö

anger ca 60 milj kr. anger ca 90 milj kr.

r reglerings å ret
1986/87

7.1 Underlag

Som underlag f ö r
sina bed ö mningar och f ö rslag har parterna haft f ö ljande material

uppgifter om det biologiska f|ngstutrymmet marknads- och
avs ä ttningsf ö rh å llanden inkomstf ö rh å llanden inom
den svenska fisket kostnadsutvecklingen f ö r
produktionsmedel inom de viktigaste fi skeinriktni ngarna l ö neavtalen p å
arbetsmarknaden f ö r de stora l ö ntagarkollektiven

Uppgifter om det biologiska f å ngstutrymmet samt marknads- och avs ä ttningsf ö rh å llanden redovisas i avsnitt 4.

I avsnitt 5 redog ö rs
f ö r inkomstf ö rh å llandena
inom lagfisket.

Prisutvecklingen f ö r
produktionsmedel inom de viktigaste fiskeinriktningarna visar enligt
jordbruksn ä mndens ber ä kningar en ö kning
med 6,5 X under perloden december 1984 -
december 1985.

En sammanfattning av l ö neavtalen
f ö r 1985 inom olika avtalsomr å den redovisas 1 f ö ljande
tabl å . Man b ö r observera att l ö neh ö jningarna g ä ller
fr å n olika tidpunkter f ö r de skilda avtalsomr å dena.

16

Prop. 1985/86: 149

SAF;LO-omr å det

SAF;PTK-omr å det

Statliga sektorn

Kommuner

och

1andsti ng

Sammanv ä gt

V ä gningstal, %

36

27

15

22

100

Avtalsm ä ssiga h ö jningar, %

4,0

3.0

4,6

4.3

3.9

L ö neutvecklings-garanti m m, S

-

-

3,3

3,4

1.2

Utöver de i
tablån redovisade lönehöjningarna tillkommer lönehöjningar genom löneglidning.
På det offentliga området tillkommer dessutom lönehöjningar genom s k lokala
potter.

Förslaget till uppräkning
av normpriserna har som grund dels den faktiska kostnadsökningen inom fisket
december 1984 - december 1985 med 6,5 % dels inkomstökningen för jämförbara
grupper. Efter avdrag för produktivitetsförbättring har den kompensationsberättigade
uppräkningen av normpriserna beräknats till ca 5,8 %. Vid sammanvägningen har
inkomstdelen och kostnadsdelen för fiskeföretagen satts till vardera 50 S.

Vid
överläggningarna inför regleringsåret 1983/84 enades nämnden och delegationerna
om att finansiering av en kollektiv trygghetsförsäkring inom yrkesfisket fick
ske inom ramen för medel som beräknades bli tillförda regleringen för 1983/84.
Kostnaden för trygghetsförsäkringen beräknades till 4,5 milj kr och
normpriserna sänktes på så sätt att kostnaderna för pristilläggen beräknades
bli ca 4,5 milj kr lägre.

Genom
att trygghetsförsäkringen avräknades med en sänkning av normpriserna för
1983/84 fick den därmed anses vara betald, om inte kostnaden för försäkringen
ändrades eller denfaktiska minskningen 1 kostnaden för pristilläggen avvek från
den beräknade.

För
budgetåret 1985/85 steg kostnaden för försäkringen med 1 milj kr till 5,4 milj
kr. Den ökade kostnaden finansierades med ett avdrag från samtliga normpriser
med 1 öre per kg.

Kostnaden
för försäkringen under kommande budgetar beräknas stiga till 5,9 milj kr. Av
praktiska skäl föreslås att den ökade kostnaden inte omedelbart finansleras
genom avdrag från nonnpriserna. Sådan justering bör i stället kunna ske det
budgetår när avvikelsen från 5,4 milj kr'uppgår till minst 1 milj kr.

17

Prop. 1985/86: 149

F ö r att stimulera fisket efterbristfisk, samt med h ä nsyn till marknadsl ä get i ö vrigt, f ö resl å s en kraftigare uppr ä kning av nonnpriserna f ö r torsk och de s le ö vriggrupperna ä n f ö r sill. Nonnpriserna f ö r torsk f ö resl å s uppr ä knade med 8,0 I gch f ö r ö vriggrupperna med 5,5 %.
Normpriserna p å
sill f ö resl å s uppr ä knade med 3,5 %. Samnanv ä gt ger detta en ö kning med 5,8 %.

Under de senaste reglerings å ren har normprisetf ö r torsk under perioden juli -
december legat p å en h ö gre niv å ä n under perioden januari - juni f ö r att s ä songsm ä ssigt stimulera torskfisket. Med
sanna motivering f ö resl å s att priserna p å torsk ä ven under n ä stf ö ljande reg1erings|r ligger p å en h ö gre niv å under f ö rsta h ä lften av reglerings å ret ä n under den andra.

F ö rslag till normpriser 1 kr/kg f ö r 1986/87 samt j ä mf ö relser med normpriserna f ö r innevarande och f ö reg å ende å r framg å r av f ö ljande tabl å .

Fiskslag/
Normprisgrupp

1984/85

1985/86

F ö rslag 1986/87

Si
11/str ö mming, stor Si 11/str ö mming, liten Torsk

Kokr ä ka Ö vriggrupp il) Qvriggrupp Il2) Qvriggrupp
II l3) Qvriggrupp IV*)

3,01

3,06

3,17

2,34

2,38

2.46

4,38/ 4,585)

4,62/

4.99/

4,835)

5,225)

35,00

-

-

6,27

6,61

6,97

7,81

8,24

8,69

15,49

16,35

17,25

3,14

3.31

3,49

1
I ö vriggrupp I ing å r gr å sej, vi ti ing, sandsk ä dda och pigghaj.

2
I ö vriggrupp II ing å r kolja, r ö dsp ä tta, havskatt och lyrtorsk.

3
I ö vriggrupp III Ing å r kummel, r ö dtunga och bergtunga.

4
I ö vriggrupp IV ing å r lubb, skrubbaoch horng ä dda.

5
Det h ö gre priset g ä ller resp f ö resl å s g ä lla under perioden 1 juli - 31
december.

Enligt
statsmakternas beslut skall normkvantitet fastst ä llas 1 syfte att hindra att prisst ö det leder till alltf ö r stor ö kning av fisket efter vissa
fiskslag och d ä rmed till icke ö nskv ä rda ö verskott av konsumtionsfisk som
Inte skulle kunna tas tillvara som m ä nniskof ö da. Normkvantitet anger f ö r vilken kvantitet pristill ä gg utg å r. Den medf ö r s å ledes 1 och f ö r sig inte n å gon begr ä nsning 1 fisket.

18

Prop. 1985/86: 149

F ö r
reglerings å ret 1985/86 fastst ä lldes,
liksom f ö r tidigare ar, normkvantitet endast f ö r
si11/str ö mming. Den uppg å r
1985/86 till 76 000 ton. Enligt direktiven till arets ö verl ä ggningar
b ö r normkvantiteten minskas.

s å vitt
n ä mnden kan bed ö ma torde den
internationella efterfr å gan p å sill inte komma att f ö rb ä ttras
under det kommande reglerings å ret. Inom landet konsumeras endast ca 40 000 ton svenskf å ngad
sill. Fisket efter sill 1 Nordsj ö n kommer att ö ka medan svenska
fiskare ä r n ä ra nog helt utest ä ngda
fr å n detta f å ngstomr å de.
D ä rtill kommer att den tullfria kontingenten f ö r
sill under perloden 16 juni - 14 februari successivt skrivits ned. EG har i
GATT bundit entullfri kontingent p å 34 000 ton. Under innevarande reglerings å r
var sillexporten till EG tullbelagd n å gra m å nader
under h ö sten. EG-kommissionen fattade 1 december beslut om
till ä ggskvot vilket medf ö rde
att den tull belagda perloden blev kortare ä n
vad som hade befarats.

Jordbruksn ä mnden
och delegationerna har enats om att f ö resl å
att normkvantiteten f ö r si 11/str ö mming f ö r
reglerings å ret 1986/87 s ä nks till 73 000 ton.

7.4 Pristill ä gg

Pristill ä gg kan utg å om j ä mf ö relsepriset (det genomsnittliga p å visst s ä tt definierade avr ä kningspriset till fiskaren)
understiger normpriset. Hur stor andel avskilln å den mellan normpris och j ä mf ö relsepris som skall utg å 1 pristill ä gg skall enligt statsmakternas beslutst å s upp vid ö verl ä ggningarna. Under innevarande
reglerings å r utg å r pristill ä gg f ö r si 11/str ö mming med 65 % av skillnaden mellan
normpris och j ä mf ö relsepris, f ö r torsk med 75 % och f ö r ö vriga normprissatta fiskslag med 80
%. Dessa procenttal f ö resl å s of ö r ä ndrade.

F ö r
innevarande reglerings å r ä r kostnaden f ö r pristill ä gg f ö r si 11/str ö mming begr ä nsad till h ö gst 57 milj kr. N ä mnden och delegationerna f ö resl å r att motsvarande begr ä nsning bibeh å lls 1986/87 men att det maximala,beloppet
s ä nks till 55 milj kr. N ä mnden b ö r bemyndigas att f å vidtaga s å dana å tg ä rder vad g ä ller utbetalningen av pristill ä gg att beloppet inte ö verskrids.

7.5 Qverskottspris

En l ä gsta
prisniv å skall uppr ä tth å llas f ö r den fisk som s ä ljs p å marknaden. L ä gstapriser fastst ä lls av regleringsf ö reningen Svensk Fisk. F ö r den fisk som inte kan s ä ljas till l ä gstapris fastst ä ller Svensk Fisk ö verskottspriser.

Niv å n f ö r ö verskottspriserna avg ö rs enligt statsmakternas beslut
ytterst av de medel som st ä lls till Svensk Fisks disposition f ö r detta ä ndamal dvs i f ö rsta hand de marknadsint ä kter som flyter in fr å n f ö rs ä ljning av till f ö reningen ö verl ä mnade kvantiteter. Under
innevarande och samtliga f ö reg å ende reglerings å r har, dessutom s ä rskilda medel anslagits f ö r att kunna h ä lla niv å n h ö gre an eljest.

19

Prop.
1985/86:149

F ö r
innevarande reglerings å r har
anslagits 7,0 milj kr f ö r
detta ä ndam å l. De anslagna beloppen f ö r, ö verskottshanteringen har hittills
inte beh ö vts tas i anspr å k fullt ut. Jordbruksn ä mnden och delegationerna har enats
om att f ö resl å att ä ven f ö r det kommande reglerings å ret 7,0 milj kr ansl å s f ö r att ö verskottspriserna skall kunna ligga
vid en rimlig niv å . Jordbruksn ä mnden b ö r dock liksom innevarande
reglerings å r bemyndigas,medge att, i h ä ndelse av att det ovan f ö reslagna beloppet pa 7,0 milj kr
skulle visa sig,vara otillr ä ckligt. Svensk Fisk efter pr ö vning av n ä mnden f å r ta i anspr å k ytterligare medel f ö r ö verskottshanteringen.

Vad g ä ller ö verskottsprisernas niv å b ö r ä ven f ö r reglerings å ret 1986/87 finnas ett samband med l ä gstaprisernasi niv å . Ö verskottpriset f ö r si 11/str ö mming b ö r f å utg ö ra h ö gst 60 % av l ä gstapriset. Dock b ö r ö verskottspriset f ö r storlekarna 2 och 3 Inte
understiga 1 kr/kg. F ö r
torsk och ö vriggrupperna f ö resl å s p å motsvarande s ä tt procentsatserna till 70 % resp
80 %. N ä mnden b ö r dock fa medge dispens fr å n dessa regler. S å dana eventuella dispenser b ö r dock ges restriktivt. Vidare b ö r g ä lla att ö verskott av liten sill f å r avs ä ttas endast till djurfoder eller f ö r framst ä llning av fiskmj ö l.

7.6 Övriga stödformer

7.6.1 Ostkusten

Under
innevarande reglerings å r utg å r ett s ä rskilt st ö d i form av regionalt
fraktst ö d till fiskare bosatta p å
norra ostkusten (Uppsala l ä n och norrut). St ö det
utbetalas av Svensk Fisk direkt till fiskare f ö r
all landad str ö mming och torsk avsedd f ö r
human konsumtion till k ö pare p å norra ostkusten. St ö det
utg å r f n med h ö gst 30 ö re/kg
och ä r maximerat till 0,85 milj kr.

N ä mnden
och delegationerna har enats om att f ö resl å ,att
ovan n ä mnda st ö dform f å r forts ä tta ä ven under reglerings å ret
1986/87. St ö dbeloppet b ö r uppg å
till totalt h ö gst 1 milj kr och motsvara h ö gst
50 ö re/kg landad str ö mming
och torsk.

Vidare
f ö resl å s att under reglerings å ret
1986/87 ett,fraktst ö d f ö r foderfisk inf ö rs
att utg å till fiskare bosatta p å
norra ostkusten. St ö det b ö r utbetalas av Svensk Fisk direkt till fiskare f ö r
foderfisk som ilandf ö rs p å norra ostkusten och som levereras till fiskmj ö lsfabrik
p å v ä stkusten. St ö dbeloppet b ö r
uppg å tm h ö gst 0,1 milj.kr och motsvara h ö gst
20 ö re/kg.

7.6.2 Insj ö fisket

istill ä gg
utg å r f n f ö r de viktigaste
slagen av s ö tvattensfisk form av s ä rskilda
pristill ä gg. Dessa pristill ä gg
ä r f ö r

Pri!

i form

innevarande reglerings å r 1,80 kr/kg f ö r g ä dda, g ö s, sik samt

rensad
och fl å dd lake och 1,35 kr/kg f ö r abborre, annan lake och

sikl ö ja.

Prop. 1985/86: 149

N ä mnden
och delegationerna f ö resl å r att pristill ä ggen f ö rblir
pa samma niv å som 1985/86. Endast fisk s å ld
till human konsumtion b ö r vara ber ä ttigad till pristill ä gg.

N ä mnden
och delegationerna,har vidare enats om att f ö resl å
ett fraktst ö d f ö r ogr ä sfisk fr å n insj ö arna
samt f ö r foderfisk vid training och romfjske 1 insj ö arna
som transporteras till fiskmj ö lsfabrik pa v ä stkusten. Fraktst ö det
skall ses som en sanit ä r resp fiskev å rdande å tg ä rd
och bl a fr ä mja att ogr ä sfisk inte kastas
tillbaka i Insj ö arna utan tas om hand. St ö det
f ö resl å s maximeras till 0,05 milj kr och motsvara h ö gst
20 ö re/kg.

St ö d till
Insj ö fisket f ö resl å s
ske ä ven i form av utplantering av vissa fiskslag. F ö rslag
h ä rom framf ö rs under punkt 7.7.2.

7.6.3 R ä ka

F ö r kok-
och r å r ä ka utg å r under innevarande reglerings å r
ett fast pristill ä gg med 2,00 kr/kg resp 1,85 kr/kg. Dessa pristill ä gg
f ö resl å s bibeh å llas of ö r ä ndrade f ö r det kommande
regleringsaret.

7.6.4 Makrill

F ö r makrill
utg å r ett fast pristill ä gg, vilket under innevarande
reglerings å r fastst ä llts till 75 ö re/kg. Vidare ä ger Svensk Fisk r ä tt att till ä mpa speciella regler betr ä ffande ö verskottshanteringen av ringnotsmakrill.
Pristill ä gget f ö resl å s f ö rbli of ö r ä ndrat. Nu g ä llande ö vriga st ö dsystem f ö r makrillfisket b ö r bibeh å llas ä ven under 1986/87.

7.6.5 Storbackel å nga

St ö rre
delen av konsumtionen av lutfisk baseras p å importerad langa. Endast ett par svenska fiskelag ä gnar sig numera at storbackeflske
efter l å nga 1 Nordsj ö n. Fangskvoten f ö r å r 1986 ä r 200 ton i EG:s nordsj ö zon. F ö r storbackel å nga till ä mpas ett system med fasta pristill ä gg som f,n uppg å r till 2,10 kr/kg f ö r langa utan huvud och 1,80/kg f ö r l å nga med huvud. Pristill ä gget f ö resl å s bli of ö r ä ndrat.

7.7 Kostnader f ö r regleringen 1986/87

7.7.1 Kostnader f ö r den l ö pande regleringen

Direkt avg ö rande f ö r kostnaderna f ö r prisregleringen p å fisk ä r prisutvecklingen p å s å v ä l den nationella som den
internationella marknaden f ö r fisk och fiskprodukter. Det inneb ä r att jordbruksn ä mnden inf ö r det kommande reglerings å ret har att g ö ra prognoser,f ö r marknadsutvecklingen. S å dana prognoser ä r dock mycket svara att g ö ra med h ä nsyn till framf ö r allt den stora Inverkan de
Internationella priserna har fr ä mst p å sill och torsk. N ä mnden har vidare att g ö ra en bed ö mning av storleken av pristill ä ggsber ä ttigade kvantiteter f ö r fiskslag som ej omfattas av
normkvantitet.

21

Prop. 1985/86: 149

Mot
bakgrund av de gjorda marknadsbed ö mningarna, de f ö reslagna
normpriserna samt normkvantiteten f ö r si 11/str ö mning har kostnaderna
f ö r pristill ä ggen f ö r normprissatta
fiskslag uppskattats till 62 milj kr. Till kostnaderna f ö r
r ö rliga pristill ä gg kommer 5,9 milj kr
f ö r att finanslera trygghetspaketet f ö r
yrkesfiskare. F ö r t ä ckande av Svensk Fisks kostnader f ö r ö verskottshanteringen
har ber ä knats h ö gst 7 milj kr. Av de f ö reslagna
formerna f ö r det ö vriga st ö det har ber ä knats
1 milj kr resp 0,05 milj kr f ö r fraktst ö d till konsumtionsfisk
resp foderfisk p å ostkusten samt 2,4 milj kr f ö r pristill ä gg
ga s ö tvattensfisk och fraktst ö d
f ö r ogr ä s- och foderfisk fr ä n
insj ö ar. Kostnaderna f ö r
fasta pristill ä gg p å
makrill, kok- och r å r ä ka
samt storbackel å nga har ber ä knats till 3,1 milj
kr.

Den
sammanlagda kostnaden f ö r prisregleringen ber ä knas
komna att uppg å till ca 81,5 milj kr.

7.7.2
Kostnader f ö r utplantering

Som
framg å r av avsnitt 1 b ö r
jordbruksn ä mnden avge f ö rslag till dispositon
av medel ur regleringskassan f ö r fisk f ö r att bestrida
kostnaderna f ö r uts ä ttning. D ä rvid skall ä ven
ber ä knas en s ä rskild medelsram f ö r
fortsatt f ö rs ö ksverksamhet med s k f ö rdr ö jd
uts ä ttning av lax. De b å da
beloppen b ö r best ä mmas efter samr å d
med fiskeristyrelsen.

Jordbruksn ä mnden
f ö resl å r 1 samf ö rst å nd
med delegationerna att 3,915 milj kr utg å r ur
prisregleringskassan f ö r att bestrida kostnader f ö r
uts ä ttning av fisk under reglerings å ret
1986/87. Enligt f ö rslag fr å n fiskets f ö rhandlingsdelegation
b ö r 2,5 milj kr anv ä ndas
f ö r ut| ä ttning 1 insj ö ar, 0,53 milj kr f ö r
uts ä ttning av al p å ost- och sydkusten
och 0,16 milj kr f ö r uts ä ttning av al p å v ä stkusten.
F ö r uts ä ttning av laxartad fisk f ö r
havsfiske p å sydkusten har 0,6 milj kr f ö rslagits.
Uts ä ttningsf ö rs ö k
av r ö dsp ä tta och torsk f ö resl å s
slutligen p å b ö rjas p å v ä stkusten inom ett belopp av 0,125 milj kr. Fiskeristyrelsen
godk ä nner beloppet och f ö rdelningen.
N ä mnden och konsumentdelegationen har heller inget
att erinra mot belopp och f ö rdelning.

Vad
g ä ller s k f ö rdr ö jd
uts ä ttning av lax anser fiskeristyrelsen att f ö rs ö ksverksamheten
b ö r f å forts ä tta. Kostnaden h ä rf ö r ber ä knas
nu av fiskeristyrelsen uppg å till 1,2 milj kr med h ä nsyn
till ö kade priser p å uts ä ttningsmaterialet.
Fiskei;s f ö rhandlingsdelegation kan ej godta att,mede1 ur
prisregleringskassan avs ä tts f ö r denna å tg ä rd
eftersom,man anser att verksamheten leder ti 11,att havsfisket efter lax m å ste
avvecklas. I st ä llet f ö resl å r delegationen att 0,6 milj kr ansl å s
f ö r att fr ä mja havsfisket efter
lax (j ä mf ö r f ö rslaget ovan vad g ä ller
medel till uts ä ttning). Konsumentdelegationen, som inte har n å gon
sakkunskap p å omr å det, anser sig inte ha anledning att driva fr å gan
mot fiskets uttryckliga ö nskemal. N ä mnden anser sig ej,heller
besitta sakkunskap pa omr å det och utg å r fr å n
att sakfr å gan avg ö rs av regeringen.

22

Prop. 1985/86: 149

23

7.7.3 Jordbruksn ä mndens
uppb ö rdskostnader

Jordbruksn ä mndens
kostnader f ö r uppb ö rd och kontroll av prisregleringsavgiften ber ä knas uppg å
till 0,7 milj kr f ö r det kommande reglerings å ret. Dessa kostnader b ö r som hittills fa t ä ckas med
medel ur prisregleringskassan.

7.7.4 Svensk Fisks kostnader

N ä mnden f ö resl å r att
kostnaderna f ö r Svensk Fisks administration och
upplysningsverksamhet f å r t ä ckas genom de r ä nteint ä kter som ugpkomner hos f ö reningen eller konjunkturutj ä mningsfonden. I den man dessa inte r ä cker till b ö r
erforderligt medelsbehov f å
t ä ckas genom uttag ur fonden. Kostnaderna har av f ö reningen ber ä knats
till ca 8,8 milj kr. H ä ri ing å r kostnader f ö r
informations- och upplysningsverksamheten som prelimin ä rt angetts till 3,2 milj kr.

7.7.5 Kostnader f ö r samordning av f ö rstahandsmottagningen

Enligt riksdagsbeslut å r
1985 skall prisst ö d i forts ä ttningen inte l ä mnas
till fiskef ö retag som levererar till f ö rstahandsmottagare som st å r utanf ö r
en organiserad samordning som kan godk ä nnas
av regeringen eller den myndighet som regeringen best ä mmer. I direktiven till å rets ö verl ä ggningar anges ä ven
att n ä mnden vid utformning av f ö rslaget till prisregleringen f ö r 1986/87 b ö r
ta h ä nsyn till att det b ö r kunna till ä mpas
inom ramen f ö r en samordnad f ö rstahandsmottagning och distribution av fisk N ä mnden f ö resl å r mot denna bakgrund att h ö gst 1 milj kr ansl å s f ö r att utreda en samordnad f ö rstahandsmottagning och att dessa medel f å r utg å ur
regleringskassan. N ä rmare villkor f ö r utbetalning av n ä mnda medel b ö r fa beslutas av n ä mnden.

7.7.6 Regleringens
totalkostnader

De
sammanlagda kostnaderna f ö r regleringen under 1986/87 inkl administrations-
och uppb ö rdskostnader samt medel till uts ä ttning
ber ä knas komma att uppg å till
ca 97 milj kr.

En
sammanfattning av f ö rdelningen p å olika ä ndam å l
och j ä mf ö relse med faktiska kostnader 1984/85 och nu gjorda ber ä kningar
f ö r 1985/86 redovisas i f ö ljande
tabl å (milj kr).

Prop. 1985/86: 149

1984/85 Utfall

1985/86 Ber ä knat

1986/87 Ber ä knat

R ö rliga pristill ä gg
Fasta pristill ä gg Fraktst ö d

60.4 4.4 0.5

60,0 5,5 0,9

62,0 5,5 1.1

Overskottshanteri ng Trygghetsf ö rs ä kring

1.9 4.4

7,0 5,4

7.0 5.9

S:a prisregleringen

71,6

78,8

81,5

Utplantering JN:s uppb ö rdskostn.
Svensk Fisks adm. Samordn. f ö rstahandsmott.

2.2

0.7 6.3

2.3

0.7 8.4

3,9-5,11 0.7 8.8 1.0

S:a ö vrigt

9.2

11.4

14.4-15,61

Total t

80.8

90,2

95,9-97,11

Det h ö gre
beloppet g ä ller under f ö ruts ä ttning
att medel ansl å s till f ö rdr ö jd
uts ä ttning av lax (se avsnitt 7.7.2).

7.8

Regleringens
finansiering under 1986/87

Regleringsf ö reningen
Svensk Fisk f ö resl å s f ö r 1986/87 tillf ö ras
62 milj kr ur prisregleringskassan f ö r fisk f ö r
att bestrida kostnaderna f ö r r ö rliga pristill ä gg. Vidare b ö r
kostnaden f ö r trygghetsf ö rs ä kringen
resp viss del av kostnaden f ö r utredning av samordningen fa t ä ckas
med medel ur kassan. Kostnaderna f ö r utplantering, eventuella f ö rs ö k
med s k f ö rdr ö jd ut| ä ttning av lax samt jordbruksn ä mndens
uppb ö rdskostnader f ö resl å s ä ven
t ä ckas med medel ur prisregleringskassan.

Kostnaderna
f ö r ö verskottshanteringen, fasta pristill ä gg
och fraktst ö d b ö r f å t ä ckas med medel ur Svensk Fisks konjunkturutj ä mningsfond.
De kostnader f ö r pristill ä ggen som ö verstiger
62 milj kr samt de kostnader f ö r f ö reningens administration etc som ö verstiger
r ä nteint ä kterna b ö r ä ven
fa t ä ckas med medel ur konjunkturutj ä mningsfonden.

Inkomsterna
i prisregleringskassan under n ä stkonmande reglerings å r kan
ber ä knas till ca 65 milj kr. H ä rtill
koraner r ä nteint ä kter p å i kassan innest å ende
medel, vilka kan ber ä knas till ca 8 milj kr. R ä nteint ä kterna
i Svensk Fisks konjunkturutj ä mningsfond kan ber ä knas
till,ca 7 milj kr. Oetta belopp kan dock ber ä knas
komma tas i anspr å k f ö r att tacka Svensk Fisks administrationskostnader
etc.

24

Prop. 1985/86: 149

Ovann ä mnda
f ö rslag till finansiering inneb ä r
att ur jordbruksn ä mndens prisregeringskassa skulle utg å
ca 75 milj kr, vilket ber ä knas ö verstiga int ä kterna i kassan med
ca 2 milj kr. Beh å llningen i kassan skulle d ä rmed
komma att uppg å till ca 58 milj kr per den 1 juli 1987. (Siffrorna
g ä ller under f ö ruts ä ttning
att medel ansl å s till f ö rdr ö jd
uts ä ttning av lax.) Ur Svensk Fisks konjunkturutj ä mningsfond
skulle komma att tas i ansgr å k ca 15 milj kr ut ö ver
r ä ntan p å medlen i fonden. Beh å llningen
i fonden per den 1 juli 1987 skulle d ä rmed komna att uppg å
till ca 45 milj kr. Disponibla tillg å ngar per den 1 juli 1987
skulle d ä rmed komma att,uppga till totalt ca 103 milj kr. H ä rtill
kommer f ö r reglerings å ret 1987/88 Int ä kter
i form av prisregleringsavgifter och r ä ntor p å
sammanlagt ca 78 milj kr.

8.
Ö vriga fr å gor

Enligt
regeringens inledningsvis n ä mnda beslut av den 5 december 1985 b ö r
jordbruksn ä mnden efter ö verl ä ggningar
med de b ä gge delegationerna f ö resl å

å tg ä rder som stimulerar till ö kade
leveranser av torsk till den svenska beredningsindustrin, prisreglerings å tg ä rder
som syftar till att tillf ö rs ä kra den svenska fiskberednlngslndustrin en under
arbetsveckan j ä mn tillf ö rsel, av r å varor,
fr å n konsumentsynpunkt p å kallade
å tg ä rder f ö r de fall avr ä kningspriset ö verstiger
normpriset.

Vid
utformningen av n ä mndens f ö rslag b ö r
h ä nsyn slutligen tas till att f ö rslagen
b ö r kunna till ä mpas i ett system med
samordnad f ö rstahandsmottagning av fisk.

8.1 Ö kade
leveranser av torsk

Inom
ramen f ö r prisregleringen kan s ä rskilda
prisstimulanser f ö r torsk bidra till att f å ngsterna
ö kar. Ett,s å dant system har till ä mpats
sedan reglerings å ret 1984/85 d å h ö gre
normpriser g ä llt under h ö sts ä songen
n ä r torskfisket genere1,1t sett ä r
mer kr ä vande. Ä ven f ö r kommande reglerings å r f ö resl å s
att nonnpriserna s ä tts h ö gre p å h ö sten ä n p å v å ren. Ytterligare bidragande till stimulans av
torskfisket har varit att prisuppr ä kningarna f ö r torsk som regel har
varit h ö gre ä n f ö r sill/str ö mming. F ö r
reglerings å ret 1985/87 f ö rsl å s
att normpriset f ö r torsk skrivs upp med 8,0 % vilket ä r
en kraftigare uppskrivning ä n f ö r ö vriga fiskslag.

8.2 J ä mna
leveranser under arbetsveckan

I
samband med ö verl ä ggningarna har kallats representanter fr å n
beredningsindustrin f ö r att n ä rmare beskriva de problem som sammanh ä nger
med att leveranser av r å vara vanligtvis inte kan p å r ä knas
till m å ndagarna. P å v ä stkusten
uppr ä tth å ller den d ä r verkande fackliga
fiskarorganisationen ett helguppeh å ll som enligt industrins representanter inneb ä r
att r å varan n å r fabrikerna f ö rst under loppet av
tisdagen. Genom att maskinerna

25

Prop. 1985/86: 149

1 fabrikerna under fredagarna inte kan utnyttjas fullt ut p
g a rengöring och dyl kan maskinkapaciteten utnyttjas fullt ut under vanligtvis
bara tre dagar per vecka. Industrin önskar att fiskefartygens avgång efter
helguppehåll flyttas till att åtminstone överensstämma med den internationella
konvention, som finns för Skagerrak resp Kattegatt, vilken har,avgångst1d 00.00
söndag/måndag. I sammanhanget kan nämnas att på de andra kuststräckorna är
avgångstiderna satta betydligt tidigare under söndagen 1 den mån de
överhuvudtaget upprätthålls. Någon garanti för mandagsleveranser synes dock
inte kunna påräknas även om man på dessa kuststräckor tillämpar liberalare
avgångsbestämmelser.

Från fiskets sida har framförts att avgångstiderna
upprätthålls av 1 huvudsak två skäl, nämligen biologiska resp sociala skäl. Genom
att sillstimmen skulle skingras om en handfull fartyg fiskade under helgen för
att förse industrin med råvara pa måndagen skulle fiskeförutsättningarna,för
övriga fartyg försämras. Fiskarna anser också att frånvaron hemifrån under
veckorna motiverar att söndagsfiskeförbudet upprätthålls. Vidare har framförts
att råvaran inte heller vid söndagsfiske kan garanteras eftersom fisket kan ha
bedrivits inom sådana fangstområden att transporttiderna inte möjliggör måndagsleveranser.

Jordbruksnämnden har inte vid de nu avslutade
överläggningarna funnit det möjligt att inom ramen för prisregleringen finna en
lösning på problemet med otillräckliga måndagsleveranser. Enligt nämndens
uppfattning bör en lösning i första hand sökas genom förhandlingar mellan
berörda parter. Nämnden har emellertid efter samrad med delegationerna
förklarat att den kommer att kalla till överläggningar mellan berörda parter
för att söka finna en lösning.

8.3 Ur
konsumentsynpunkt påkallade åtgärder

Enligt riksdagens beslut om riktlinjer för prisregleringen
på fisk (prop 1977/78:112) utgör konsumenternas Intresse av att kunna köpa fisk
gch fiskprodukter av bra kvalitet till rimliga priser en av utgångspunkterna
för fiskprisernas avvägning. Därför skall, om priset till producent överstiger
normpriset, från konsumentsynpunkt påkallade åtgärder vidtas.

Den arbetsgrupp som utredde normprissy|temets tekniska utformning
påpekade att fiskpriserna på den svenska marknaden kan stiga antingen på grund
av att den svenska fiskeflottans fångster är små i förhål lande till
efterfrågan eller på grund av att den internationella prisnivån på fisk är hög.
De motåtgärder som kan sättas in mot prisstegringar får ses mot denna bakgrund.
De kan enligt arbetsgruppen delas,in i två huvudgrupper, nämligen åtgärder som
tar sikte på att öka utbudet av fisk pa den inhemska marknaden och åtgärder som
direkt inriktas pa att sänka priset.

Enligt nämndens uppfattning kan problemet med Inhemsk underförsörjning
och höga priser bl a påverkas pa följande sätt

26

Prop.
1985/86:149

å tg ä rder inom fisket som s ä kerst ä ller
leveranser till

svensk
beredningsindustri

exportavgift ,

vi
11 kora fiskelicenserna att f å ngsterna skall

levereras
till den svenska marknaden 1 en

bristsituation.

Under
de senaste å ren har under l å nga
perioder priserna p å torsk legat ö ver normpriserna.
Anledningen till de h ö ga priserna torde i f ö rsta
hand vara h ö ga Internationella priser. Vid arets ö verl ä ggningar
har aktualiserats å tg ä rder f ö r att d ä mpa de Inhemska priserna. Fr å n
fiskets sida har framf ö rts att man inom n ä ringen
tar h ä nsyn till att den svenska marknaden skall f ö rses
i tillr ä cklig m ä ngd med r å varor. Exportavgifter
eller direkta tv å ngs å tg ä rder avvisas d ä rf ö r.
Konsumentdelegationen har under ö verl ä ggningarna framf ö rt
att de 1,riksdagsbesluten f ö rutsatta av konsumentintressena ijotiverade å tg ä rderna
b ö r genomf ö ras. I l ä gen
med laga priser pa marknaden erhajler fiskarna pristill ä gg.
Anstr ä ngningar b ö r g ö ras
sa att ä ven konsumentskyddet uppn å s
inom normprissystemet.

Principiellt
torde, enligt n ä mndens uppfattning, ett,system med exportavgifter kunna
pressa ned,den inhemska prisniv å n. N ä mnden har bemyndigande att ta ut en s å dan
avgift. Systemet kan bli administrativt betungande och b ö r
d ä rf ö r endast till ä mpas 1 ett l ä ge
n ä r priset befinner sig konstant p å
en h ö g niv å och d å det kan f ö rv ä ntas
ä ven p å sikt ligga ö ver normpriset.

8.4 Till ä mpningen
av prisregleringen i ett system med

samordnad f ö rstahandsmottagning

I
sin regleringskrivelse den 20 februari 1985 har n ä mnden
kommenterat fr å gan om hur prisregleringen kan till ä mpas
1 ett systeij med samordnad f ö rstahandsmottagning. Av n ä mnda
skrivelse framg å r att utbetalning av pristill ä gg
endast till fiskare som levererar sina f å ngster till mottagare
som deltar 1 en samordning inte bereder n å gra tekniska problem.

8.5 Ö versyn
av regleringen

N ä mnden
och delegationerna ä r ö verens om att f ö resl å
att en ö versyn av fiskprisregleringen b ö r
ske. Med h ä nsyn till att tiden f ö r ö verl ä ggningar
ä r mycket knapp kan inga st ö rre
pricipiella fr å gor d å tas upp. Systemet har nu verkat 1 n ä ra
fem regleringsar men principerna f ö r systemet utformades f ö r
snart tio ar sedan. F ö rh å llandena inom fisket var d å 1
vissa viktiga avseenden annorlunda, bl a var exporten betydligt mindre och fangstinriktningen
en annan.

9.
Hemst ä llan

Med
h ä nsyn till det ovan anf ö rda
hemst ä ller jordbruksn ä mnden

1.
att prisregleringen f ö r fisk under budget å ret
1986/87 utformas pa s ä tt som ovan f ö reslagits.

27

Prop.
1985/86: 149

2.
att normpriser och
normkvantiteter fastst ä lls p å s ä tt som ovan f ö reslagits,

3.
att n ä mnden
beviljas p å angivna grunder utbetala 62 milj kr till Svensk
Fisk f ö r kostnader f ö r pristill ä gg
under tiden

1
juli 1986 - 30 juni 1987,

4.
att n ä mnden
bemyndigas begr ä nsa kostnaderna f ö r
pristill ä gg pa sill till h ö gst
55 milj kr,

5.
att n ä mmden
bemyndigas l ä mna tillst å nd f ö r
att ovan angivna fasta pristill ä gg far utg å p å s ö tvattensfisk,
kok- och r å r ä ka, makrill och storbackel å nga,

6.
att regionalt fraktst ö d
p å norra ostkusten l ä mnas
f ö r konsumtionsfisk med sammanlagt h ö gst
1,0 milj kr enligt best ä mmelser som f å r beslutas av n ä mnden,

7.
att regionalt fraktst ö d
p å norra ostkusten l ä mnas
f ö r foderfisk med sammanlagt h ö gst
0,1 milj kr enligt best ä mmelser som f å r beslutas av n ä mnden,

8.
att fraktst ö d
f ö r ogr ä sfisk och foderfisk fr å n
insj ö ar f å r l ä mnas med sanonanlagt h ö gst
0,05 milj kr enligt best ä nmelser som f å r beslutas av n ä mnden,

9.
att jordbruksn ä mnden
benyndigas medge att Svensk Fisk f å r ta i anspr å k medel ur
konjunkturutj ä mningsfonden ut ö ver
det f ö reslagna beloppet f ö r ö verskottshantering
efter pr ö vning av jordbruksn ä mnden,

10.
att,n ä mnden
bemyndigas medge Svensk Fisk att disponera hela beh å llningen
i konjunkturutj ä mningsfonden f ö r kostnader f ö r
regleringen,

11.
att n ä mnden
bemyndigas meddela best ä mmelser om pristill ä gg,

12.
att n ä mnden
bemyndigas bestrida kostnaderna f ö r fiskarnas trygghetspaket,

13.
att n ä mnden
bemyndigas bestrida uppb ö rdskostnader m m,

14.
att n ä mnden
bemyndigas till fiskeristyrelsen utbetala 3,915 milj kr f ö r
uts ä ttning av fisk,

15.
att n ä mnden
bemyndigas utbetala h ö gst,l milj kr f ö r
att t ä cka viss del av kostnader som uppst å r
i samband med utredningsarbetet kring en samordnad fiskf ö rs ä ljning,

16.
att regleringen av
import och export av fisk f ö r budget å ret 1986/87 best ä ms
p å samma s ä tt som under
innevarande budget å r.

28

17. att
1 f ö rekommande fall h ö gst
1 milj kr av de

fettvaruavgifter
som tas ut vid h ä rdning av sillolja av Inhemskt ursprung med avdrag
f ö r vad som kan ber ä knas
å terbetalas vid export ö verf ö rs
till prisregleringskassan f ö r fisk,

18. att
fiskprisregleringen g ö rs till f ö rem å l
f ö r en ö versyn.

Detta
ä rende har p å f ö redragning
av avdelningsdirekt ö ren Sten avgjorts av generaldirekt ö ren
och ledam ö terna Alamaa, Arvidsson, Brangmo och Eriksson. D ä rvid
har ä ven avdelningscheferna Sj ö berg
och Ojeheim n ä rvarit.

Roland Sten

Prop. 1985/86: 149

29

STATENS JORDBRUKSN Ä MND

1986-02-06

Dnr 320-293/86 BILAGA 1

NORMPRISSYSTEMETS UTFALL 1984/85

JORDBRUKSDEP. Registratom

Ink
1986-02-2 4 Dnr.

Normprissystemet Inf ö rdes budget å ret 1981/82 och har s å ledes hittills till ä mpats under fyra hela budget å r. Redog ö relse f ö r utfallet av regleringen 1981/82,
1982/83 resp 1983/84 finns som bilaga till n ä mndens regleringsskrivelse inf ö r budget å ret 1983/84, 1984/85 resp 1985/86.

Enligt riksdagens beslut justerades normpriserna upp med 1
genomsnitt 2,5 % 1984/85 j ä mf ö rt med å ret innan. H ä rtill kom 0,5 % f ö r en extra h ö jning av torskpriserna med 20 ö re/kg under perioden juli -
december 1984.

Enligt jordbruksn ä mndens bed ö mning skulle kostnaden f ö r pristill ä ggen inom normprissystemet uppg å till l ä gst 56 milj kr och h ö gst 61 milj kr.

Av nedanst å ende sarananst ä llning
framg å r prognostiserade och faktiska
marknadspriser samt fastst ä llda normpriser f ö r budget å ret 1984/85. Budget å ret 1984/85 erh ö ll fiskarna i pristill ä gg f ö r sill 65 %, f ö r torsk 75 % och f ö r ö vriga normprissatta fiskslag 80 %
av skillnaden mellan normpris och marknadspris.

Bed ö mt

Faktiskt

Normpris

marknadspris

marknadspris

1984/85

1984/85

1984/85

Stor sill

2:00

1:90

3:01

Liten sill

1:60

1:32

2:34

Torsk

4:25-4:40

4:46

4:58l 4:382

Kokr ä ka

35:00

48:05

35:00

Ö vriggrupp

I

3:85

3:94

6:27

Qvriggrupp

II

6:15

7:30

7:81

Ö vriggrupp

III

9:25

11:07

15:49

Ö vriggrupp

IV

2:40

3:03

3:14

1
Perioden
jul i-december 1984.

2
Perioden
januari-juni 1985.

Som framg å r av sammanst ä llningen
ö verskattade prognosen f ö r sill det faktiska marknadspriset.
Sillpriserna sj ö nk j ä mf ö rt med aret innan. Marknadspriset
f ö r stor sill blev 10 ö re l ä gre ä n det f ö rv ä ntade medan marknadspriset f ö r liten sill blev 28 ö re l ä gre ä n det f ö rv ä ntade.

30

Prop. 1985/86: 149

Torskpriset
utvecklades n å got gynnsammare ä n
prognosen. Pristill ä gg f ö r torsk kom i huvudsak att utbetalas endast under h ö sten
1984. Den faktiska pristill ä ggsutbetalningen f ö r
torsk stannade vid 2,3 milj kr vilket i stort sett ö verensst ä mde
med prognosens l ä gre alternativ.

Ä ven f ö r kokr ä ka blev priserna gynnsammare ä n
prognosen. F ö r kokr ä ka utbetalades Inga pristill ä gg
1984/85, vilket ö verensst ä mde med prognosen.

Ö vriggrupperna hade prognostiserats att kosta 7,1
milj kr 1 pristill ä gg men kom i verkligheten att kosta 5,6 milj kr.

Samnanfattningsvis
blev prisutvecklingen f ö r samtliga fiskslag utom f ö r
sill/str ö mming gynnsammare ä n
prognosen f ö rutsade. Sill priserna blev l ä gre
ä n prognosen. Totalkostnaden f ö r pristill ä ggen
av normprissatta fiskslag hade prognosticerats till mellan 66 och 61 milj kr.
Utfallet blev 60 milj kr och kom s å ledes att n ä ra ö verensst ä mna
med prognosens h ö gre alternativ.

Av
nedanst å ende sarananst ä llning visas f ö rdelningen
av pristill ä ggsbeloppen p å olika normprisgrupper.
Som framg å r erh ö ll sill 87 % av det totala pristill ä ggsbeloppet
1984/85.

Milj kr Procent

Stor sill

22,7

Liten sill

30.4

Torsk

2,3

Kokr ä ka

0.0

Qvriggrupp I

2.7

Qvriggrupp II

1.0

Qvriggrupp III

1.9

Qvriggrupp IV

0.01

36,5 50,3 3,8 0,0 4,5 1.7 3,1 0.0

Summa 60,4 100,0

STATENS
JORDBRUKSN Ä MND 0218A/1930A

1986-Q2-06

Prop. 1985/86: 149

Dnr 320-293/86 BILAGA 2

UPPGIFTER R Ö RANDE NORMPRISSYSTEMET SAMT REGLERINGSEKONOMIN

JORDBRUKSDEP. Regstnton

Ink
1986-02-2 4 Dnr.

Tabell 1. Fast|t ä l1d och utnyttjad normkvantitet,
total ilandf ö rd och

f ö rs å ld kvantitet samt total ilandf ö ring f ö r si 11/str ö mming, ton

1981/82
1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Fastst ä lld normkvantitet Utnyttjad normkvantitetl Ilandf ö rd och f ö rsald2

Totalt
11 andf ö rt

-
1 Sverige3

-
1 Sverige och utlandet*

88 000

86 000

83 000

80 000

88 140

85 965

77 291

77 395

92 212

109 001

84 358

87 455

104
100 118 100 97 400 91 500 124 400 139 300 112 700

76
000

1.
Pristill ä ggsber ä ttigad
kvantitet.

2.
Kvantitet som hade varit
pristill ä ggsber ä ttigad om ej normkvantitet satt ett tak.

3.
Inkl " ö verskott",
dvs kvantiteter som ej kunnat f ö rs ä ljas till minst l ä gstapriser.
samt ej licensierade fiskares ilandf ö ringar. (SCBs
statistik.)

4. UtTandslandningar saknas f ö r
1984/85.

Tabell
2.

Pristill ä ggsber ä ttigade kvantiteter, ton

1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Sin/str ö mming,
stor

48 986

49 433

36

736

31 020

Si 11/str ö mming,
liten

39 154

36

532

40

555

46 375

Torsk

38 374

43

869

49

411

46 075

Kokr ä ka

847

721

537

515

Qvriggrupp I

631

867

820

1 422

Qvriggrupp II

2 657

2

131

2

364

2 208

Ö vriggrupp III

447

517

523

518

Qvriggrupp IV

80

85

114

67

Makrill

1 820

327

741

827

R å r ä ka

746

432

242

731

Storbackel å nga

175

8

113

75

S ö tvattensfisk
I

881

920

941

965

S ö tvattensfisk
II

540

656

625

603

32

Prop. 1985/86:149

Tabell
3. Normpriser samt ber ä knade genomsnittliga j ä mf ö relsepriser
och pristill ä gg, kr/kg

1981/82
1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Sill/str ö mming,
stor Sill/str ö mming, liten Torsk

Kokr ä ka

Qvriggrupp ll

Qvriggrupp Il2

Qvriggrupp IIl3

Qvriggrupp 1V4

Sill/str ö mming,
stor Si 11/str ö mming, liten Torsk

Kokr ä ka
Qvriggrupp ll Qvriggrupp 112 Ö vriggrupp II l3
Ö vriggrupp IV*

Si
11/str ö mming, stor Si 11/str ö mming,
liten Torsk

Kokr ä ka
Qvriggrupp il Qvriggrupp II 2 Qvriggrupp IIl3 Ö vriggrupp
IV*

NORMPRISER

2,70

2.80

2,98

3,01

3,06

1,95

2.14

2.31

2,34

2,38

3.51

3,85

4,27

4.585 4,386

4,835 4,626

27,00

29,64

32,85

35,00

utg å r

4,60

5,05

5.70

6,27

6,61

5,70

6,26

7.10

7,81

8,24

11,35

12,46

14,08

15,49

16,35

2,30

2,52

2,85

3,14

3,31

J Ä MF Ö RELSEPRISER7,

.8

1.95

2,01

2,04

1,90

1,63

1,59

1.53

1.32

2,95

4,05

4,32

4,46 4,435 4,476

27,76

34.17

46,02

48,05

3,58

3,81

4,13

3,94

4.56

5,80

6,49

7,30

8.39

8,75

10,11

11,07

1.96

2,43

2,26

3,03

PRISTILL Ä GG?

0,56

0.56

0,66

0,73

0,24

0,39

0,55

0,67

0,42

0,03

0,04

0.05

0,1l5

0,026

1,33

0,17

-

-

0,77

0.93

1,18

1,87

0,92

0.44

0,50

0,47

2,26

2.80

2,98

3,60

0,30

0.19

0,47

0,17

1.
Grasej, vi ti ing, sandsk ä dda
och pigghaj.

2.
Kolja, r ö dsp ä tta,
havskatt och lyrtorsk.

3.
Kuninel, r ö dtunga
och bergtunga.

4.
Lubb, skrubba och sandsk ä dda.

5.
Avser perioden 1 juli -
31 december.

6.
Avser perloden 1
januari,- 30 juni.

7.
Baserade p å
uppgifter fr å n de st ö rre f ö rstahandmottagarna. J ä mf ö relsepriser
och pristill ä gg ber ä knas resp fastst ä lls
m å nadsvis. H ä r angivna arsuppgifter
ä r v ä gda medeltal av m å nadsuppgifter.

8.
F ö r
" ö vriggrupperna" p å verkas
uppgifterna av f ö r ä ndringar 1 kvantiteterna f ö r
ing å ende fiskslag och ä r
s å ledes inte enbart uttryck f ö r prisf ö r ä ndringar.

33

Prop.
1985/86: 149

Tabell
4. Procentsats av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris
med

vilken
pristillägg utgår

1981/82
1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Sill

Torsk

Övrigal

75

70

70

65

65

75

75

75

75

75

75

75

75

80

80

1.
övriggrupp I - IV samt tom 1984/85 även kokräka.

Tabell
5. Jämförelsepriser och fasta pristillägg, kr/kg

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

J Ä MF Ö RELSEPRISER4

Makrill

4,19

5,91

6.23

6,94

R å r ä ka

6,70

8,38

12.07

9,73

Storbackel å nga

• •

•
■

• •

• •

S ö tvattensfisk
il

8,58

9,25

10.06

11.93

S ö tvattensfisk
Il2

3,04

3,25

3.19

3.95

FASTA PRISTILL Ä GG

Makrill

0,50

0,55

0.60

Q.70

0,75

R å r ä ka

1,50

1,60

1.75

1.75

1,85

Kokr ä ka3

-

2,00

Storbackel å nga

- med huvud

1.39

1.47

1.62

1.70

1,80

- utan huvud

1,63

1.73

1,90

2,00

2,10

S ö tvattensfisk
il

1,55

1,63

1,63

1.70

1,80

S ö tvattensfisk
Il2

1,10

1.16

1,16

1,25

1.35

1.
Gädda, gös och sik samt
fr o m 1984/85 rensad och flådd lake.

2.
Abborre, siklöja samt tom
1983/84 lake resp fr o m 1984/85 annan lake.

3.
Aren 1981/82 - 1984/85 åsattes
kokräka normpris, se tabell 2.

4.
För sötvattensfisk är
underlaget för beräknade jämförelsepriser begränsat.

34

Prop. 1985/86:149

Tabell 6. Regleringsekonomin 1981/82 - 1984/85 samt
prognos f ö r 1985/86

och 1986/87, milj kr

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86 prognos

1986/87 prognos

Ing
beh å llning

- prisregi.kassan

- konj.utj.fonden

83,1 35,7 47.4

69,5 28,1 41,4

99,8 42,4 57,4

124.1 57,7 66,4

128,5 68,9 59,6

(120,3)

Inkomster

- prisregi
.avg m m

- r ä nta kassan

- r ä nta fonden

62.1

51,1

5.2

5,8

69,0

59,0

4,0

6,0

75,6

61,9

6,6

7,1

85,2

68,0

8,9

8,3

(82,0) (65,0) ( 9,5) ( 7,5)

(80,0)

Budgetmedel

-

25,0

25,0

-

-

Tot.
disponibelt

145,2

163,5

200,4

209.3

(210,5)

(200.3)

Utgifter

- pristill ä gg

- ö verskott

- ö vrigt

75,7

62,0

3.7

10,0

63.7

49,1

4,1

10,5

76,3

55,8

5,1

15,4

80,8

64,8

1.9

14.1

(90,2) (65,5) ( 7,0) (17,7)

Tabell 7. Specifikation av prisregleringens
kostnader 1981/82 - 1984/85

samt prognos f ö r 1985/85, milj kr

1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

prognos

R ö rliga pristill ä gg

57,8

45,9

52,5

60,4

(60,0)

- si
11/str ö mming

36.4

41,3

46,6

52,5

-
torsk

16.3

1.3

2.1

2.3

- ovnga

5.1

3.3

3,8

5,6

Fasta
pristill ä gg

4.2

3.2

3,3

4,4

( 5,5)

- r å r ä ka

1.1

0,7

0.4

1.3

-
kokr ä ka

-

-
makrill

0.9

0,2

0,4

0.6

- l å nga

0.3

0,0

0,2

0.1

- s ö tvattensfisk

1.9

2,3

2,3

2.4

Ö verskottshantering

3.7

4,1

5,1

1.9

( 7,0)

Reg.
fraktst ö d mm

1.1

1.4

0.5

0.5

{ 0.9)

L å ginkomstsatsning

-

-

0,6

-

Utplanteri
ng

2.5

3.0

3,0

2.2

2.3

Socialf ö rs ä kring

-

-

4,4

4,4

5.4

JNs kontrollkostn
mm

0,5

0,7

0,7

0,7

0.7

Svensk
fisk adm

5,9

5.4

6,2

6,3

8,4

Total
t

75,7

63,7

76,3

80,8

(90,2)

Norstedts
Tryckeri, Stockholm 1986

35