Prop. 1985/86:156

Regeringens skrivelse 1985/86: 156

med redovisning av åtgärder för att „

säkerställa behovet av civila och militära 1985/86:156

piloter

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att la del av vad
som tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 mars 1986.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Reine Carlsson

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redovisas de civila flygbolagens rekrytering
av piloter från flygvapnet mot bakgrund av regeringens åtgärder i syfte all
begränsa omfattningen av rekryteringen.

Vidare behandlas flygbolagens medverkan i den civila
pilotutbildningen. Flygbolagen kan komma att behöva bidra mer aktivt till
utbildningen av piloter. Del kan dessutom bli nödvändigt all bedriva civil pilotulbildning
i andra former än som görs f. n.

Landshövdingen Eric Krönmark har i en utredning visat atl
del är möjligt all samordna den civila pilolulbildningen för alt fillgodose
behoven i Danmark, Norge och Sverige. Frågan övervägs f.n. i Danmark och Norge.

Slutligen redogörs för förhandlingar mellan
arbetsmarknadens parter om löne- och anställningsvillkoren för de militära
flygförarna m, fl.

1 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 156

Försvarsdepartementet Skr. 1985/86:156

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 mars 1986

Närvarande:
statsministern Carisson, ordförande, och statsråden Feldt, Leijon, Hjelm-Wallén,
Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström,
Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet R. Carisson

Skrivelse med redovisning av åtgärder för att säkerställa
behovet av civila och militära piloter

1 Inledning

Problemen
med militära flygförares avgångar lill civil luftfart har behandlats i 1985
års budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 6), regeringens skrivelse
1984/85:148 om vissa åtgärder för atl säkerställa försvarsmaktens behov av
flygförare och 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 6). Där har
bl. a. angetts all del av säkerhetspolitiska skäl inte kan godtas att mer än
ett begränsat antal flygvapenpiloter rekryteras av de civila flygbolagen under
perioden 1985-1987.

2 Hittillsvarande avgångar av flygvapenpiloter

I
skrivelsen om vissa åtgärder för att säkerställa försvarsmaktens behov av flygförare
har det angetts all flygbolagen endast får rekrytera ett tjugotal flygvapenpiloter
sammanlagt under åren 1985 och 1986. Vidare har del i skrivelsen framhållits
att den begränsade övergången från flygvapnet till flygbolagen måste genomföras
på ett sådant sätt atl regeringen har full kontroll över såväl formerna för den
som omfattningen av den.

Enligt
vad jag har inhämtat har de civila flygbolagen hittills anpassat sin
rekrytering av flygvapenpiloter lill de ramar som regeringen har angell som önskvärda
i skrivelsen. Jag kommer alt fortsätta uppföljningen av avgångarna av
flygvapenpiloter lill bolagen.

Även
helikopterförare har under 1985 och 1986 rekryterats från främst armén lill
civila helikopterbolag. Några begränsningar för denna rekrytering har dock
inte funnits.

3
Aktuella åtgärder Skr. 1985/86:156

3.1 Nödvändiga åtgärder för att behålla piloterna inom

flygvapnet

För atl flygvapnets behov av piloter skall kunna
tillgodoses är del enligt min mening viktigt att vissa åtgärder vidtas.
Tillgången på såväl civila som militära piloter måste öka snabbt. För alt de
militära piloterna skall förmås att stanna kvar i försvaret bedömer jag atl
deras anställningsförmåner behöver förbättras. När flygvapnets piloter uppnår
åldern 38-43 år och inte längre kan vara krigsplacerade som stridspiloter måste
de kunna placeras i andra flygande befattningar. Även andra åtgärder av
personalpolitisk karaktär har stor betydelse i sammanhanget.

Jag anser att dessa åtgärder i tillämpliga delar även
skall omfatta de militära helikopterpiloterna.

3.2 Flygbolagens medverkan i den civila pilotutbiidningen

måste öka

Den viktigaste åtgärden är att snabbt öka den totala
tillgången på piloter. Detta sker redan nu genom att utbildningen av såväl
militära piloter vid krigsflygskolan som civila piloter vid Irafikflygarhögskolan
(TFHS) har utökats. Den klart begränsande faktorn vid utökningen av
utbildningen av civila piloter vid TFHS är bristen på flyglärare. Flygbolagen
har hittills inte kunnat ställa upp med instruktörer som hjälp i utbildningen i
den takt som planerats. Det har därför gjorts klart för flygbolagen alt de får
rekrytera högst tio flygvapenpiloter under år 1987. Eftersom flygbolagen och
deras piloter har framfört alt rekryteringen av civila flyglärare kan komma att
underlättas om TFHS drivs av en annan huvudman än chefen för flygvapnet, har
min företrädare, statsrådet Thunborg, låtit tillsätta en arbetsgrupp inom
regeringskansliet med uppgift alt se över organisationen och huvudmannaskapet
för TFHS. Gruppen arbetar f. n. med denna fråga.

Jag anser att det är en orimlig ordning att det inom
flygvapnet utbildas piloter för en kostnad av ca 10 milj. kr. per pilot och att
dessa sedan övergår lill flygbolagen, när civila piloter kan utbildas direkt
för bolagens behov och lill en kostnad som understiger 1 milj. kr. per pilot.
Försvaret har gjort stora ansträngningar för att få till stånd en civil
pilotutbildning men så länge flygbolagen inle kan ställa upp med flyglärare
under former som accepteras av staten, kan utbildningen inte ske i önskvärd
omfattning. Om det inte visar sig vara möjligt att åstadkomma erforderlig
medverkan från flygbolagen i strävandena att nå en tillfredsställande ulbildningsvo-lym,
får jag överväga alt föreslå regeringen all flygbolagen mer aktivt måste bidra
till utbildningen av piloter.

Jag utesluter inte heller all det kan bli nödvändigt för
staten all medverka i den civila pilotutbildningen också i andra former än f. n.

3.3 Samordning
av den civila pilotutbildningen i Danmark, Skr. 1985/86:156

Norge och Sverige är möjlig

I
Danmark och Norge har motsvarande problem med avgångar av militära piloter
uppkommit. Försvarsministrarna i Danmark, Norge och Sverige kom vid
överläggningar i Oslo i början av år 1985 överens om att snabbi utreda hur
utbildningen m. m. av piloter för den civila luftfartens behov skulle kunna
samordnas. Landshövdingen Eric Krönmark förordnades atl leda arbetet. Till sin
hjälp har han hafl en arbetsgrupp bestående av experter från de tre länderna.

Eric
Krönmark redovisade sitt förslag för mig i februari 1986. Han föreslår bl. a.
att

- om den dansk-norsk-svenska pilolulbildningen skall
samordnas bör del ske genom atl varje land för sig genomför den grundläggande
utbildningen medan den mer avancerade utbildningen om ca 6 månader bedrivs gemensamt
i Sverige,

- del gemensamma utbildningsskedet i ett sådant fall
bör föriäggas lill TFHS i Ljungbyhed,

- del gemensamma skedet bör påbörjas den I januari
1988 och alt utbildningen därefter bör genomföras för 140 elever per år.

Förslagel
övervägs f. n. i Danmark och Norge. I Danmark behandlas samtidigt ett
lagförslag som sannolikt kommer alt innebära alt utbildningen av danska elever
genomförs helt i Danmark. Lagförslaget hindrar emellertid inte atl man från
dansk sida väljer en lösning enligt Krönmarks förslag. Jag räknar med alt under
våren 1986 erhålla ett besked från Danmark och Norge om ställningslagande lill
förslagen.

3.4 Avtalsförhandlingar om lönevillkoren pågår f. n.

Min
företrädare, statsrådet Thunborg, uppdrog i oktober 1985 åt statens
arbetsgivarverk all förhandla om löne- och anställningsvillkoren för de militära
flygförarna m.fl. Parterna på den statliga arbetsmarknaden träffade i december
1985 en överenskommelse om atl behandla frågan skyndsamt. Som jag fidigare
nämnt bedömer jag atl förmånsfrågorna utgör en väsentlig del av en totallösning
på problemet med avgångarna av flygförare från försvaret. Förhandlingarna om löne-
och andra anställningsvillkor pågår f. n. Jag kan inte bedöma när ett avtal kan
komma att vara träffat.

4 Hemställan

Jag
hemställer

att
regeringen bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag har anfört i det
föregående om åtgärder för att säkerställa behovet av civila och militära
piloter.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hans
hemställan.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986