Prop. 1985/86:16

Regeringens proposition 1985/86:16

om ändring i bestämmelserna om

konsolideringsfond för allmännyttiga 1985/86-16

bostadsföretag

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 3 oktober 1985.

På
regeringens vägnar

Olof
Palme

Hans
Gustafsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

De
allmännyttiga bostadsföretagens rätt till stadigt räntestöd för gemensamt
underhåll m. m. av bostadshus är bl. a, beroende av all de utöver det grundkapkal
som skall finnas enligt 22 § bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) har en
konsolideringsfond som motsvarar minst 2% av det fastighetskapital som de
förvaltar. I propositionen föreslås att bostadsföretag vilkas gmndkapital
avsevärt överstiger I % av fastighetskapitalet, efter prövning av
omständigheterna i det enskilda fallet, skall kunna få det överskjutande
beloppet beaktat som en del av den konsolideringsfond som krävs för att
företagel skall ha rätt till det statliga räntestödel.

1 Riksdagen 1985/86. I .saml. Nr 16

Prop.
1985/86:16 Bostadsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 1985,

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1 Carlsson. Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, Andersson, Bodström, Gradin, Dahl,
R Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Gustafsson

Proposition om ändring i bestämmelserna om
konsolideringsfond för allmännyttiga bostadsföretag

1 Inledning

Enligt
riksdagens beslut år 1983 (prop, 1983/84:40 bil, 9, BoU 11, rskr 63) om
statligt räntestöd för gemensamt underhåll m, m, av bostadshus är de
allmännyttiga bostadsföretagens rätt till sådant stöd beroende av bl, a, alt de
- utöver det grundkapital som skall finnas enligt 22 § bostadsfinansieringsförordningen
(1974:946) — haren konsolideringsfond som motsvarar minst 2% av det
fastighetskapital som företagen förvaltar. För ränleslöd under åren 1984-1986
räcker det dock med att företagen årligen avsätter minst 5 kr,/kvm bruksarea
för bostäder i de hus som företagen förvaltar. Bestämmelser om
konsolideringsfond och om avsättning till sådan fond finns i förordningen
(1983:974) om statligt ränleslöd vid förbättring av bostadshus. Enligt
bostadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter är fastighetskapitalet i detta
sammanhang detsamma som pantvärdet enligl 32 S bostadsfinansieringsförordningen
till den del pantvärdet avser bostäder.

Frågor
om statligt räntestöd enligt nyssnämnda förordning prövas i första hand av
länsbostadsnämnden eller av kommunen, om förordningen (1983: 1114) om
försöksverksamhet med kommunal beslutanderätt i fråga om statligt räntestöd för
vissa förbättringsåtgärder i bostadshus är tillämplig-

Enligt
22 § bostadsfinansieringsförordningen skall ett allmännyttigt bostadsföretag
för att företaget skall ha rätt till bostadslån ha ett grundkapital motsvarande
minst I % av sitt fastighetskapital. I samband med att riksdagen tidigare i år
godkände förslag till vissa ändringar i reglerna för avsättning till
konsolideringsfonder, väcktes frågan om grundkapital, lill den del del
överstiger minimibeloppet I %. skall kunna jämställas med konsolideringsfond.
Bostadsutskottets majoritet (BoU 1984/85:8 s, 8) anförde därvid bl, a,
följande:

Ett sådant förfarande får
närmast anses vara jämförbart med en nedsättning av aktiekapitalet. Enligt
aktiebolagslagen (6 kap.l §) får nedsättning av aktiekapitalet ske bl. a, för
avsättning till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman. En ansökan om
nedsättning för fondavsättning kräver rättens tillstånd om inte samtidigt
bolaget genom en nyemission tillförs ett belopp som minst motsvarar nedsättningsbeloppet.
Bolagets borgenärer skall kallas och ges möjlighet att bestrida ansökningen.

Även om det sålunda är
möjligt att genom nedsättning av aktiekapitalet få till stånd en fondavsättning
och att därmed syftet med den nu aktualiserade frågan kan anses tillgodosett
anser utskottet att skäl finns att frågan även övervägs i regeringens kansli
och att regeringen i lämpUgt sammanhang för riksdagen redovisar sin syn på
frågan. Även detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Riksdagen
beslöt i enlighet med majoritetens förslag (BoU 1984/85:9, rskr 91),

Prop. 1985/86:16

2 F ö redragandens ö verv ä ganden

Mitt
förslag: Efter prövning av omständigheterna i det enskilda fallet skall
länsbostadsnämnden kunna befria ett allmännyttigt bostadsföretag helt eller
delvis från kravet på en konsolideringsfond, om företagets grundkapital
(aktiekapital eller grundfond) avsevärt överstiger del grundkapital om 1 % som
skall finnas enligl 22 § bosiads-finansieringsförordningen.

Skälen
för mitt förslag: Ett villkor för att ett allmännyttigt bostadsföretag skall
kunna få det år 1983 beslutade statliga räntestödel till gemensamt underhåll m,
m, är, som har framgått av del föregående, all företaget vid sidan av sitt
grundkapital inrättar en särskild konsolideringsfond, Enligl huvudregeln skall
fonden senast vid utgången av år 1986 uppgå till 2% av det fastighetskapital
som företaget förvaltar. Villkoret har införts för alt det finansiella stödet
till gemensamt underhåll m, m, - i vilket det statliga räntestödet är en del -
inte skall leda till att de allmännyttiga bostadsföretagens soliditet
försvagas.

Som
jag nyss nämnde har fråga väckts om allmännyttiga bostadsföretag med ett
grundkapital i form av aktiekapital eller gmndfond (stiftelser) som överstiger
minimibeloppet 1% av företagets fastighetskapital skall få jämställa
överskjutande grundkapital med konsolideringsfond.

För
egen del vill jag anföra följande. Jag anser del angeläget att de allmännyttiga
företagens långsiktiga kapitalbkdning i konsolideringsfonder så långt möjligt
sker oberoende av storleken på företagets grundkapital. Som jag framhöll vid
min anmälan till prop, 1983/84:40 (bil, 9 s, 44) är konsolideringsfonden ett
viktigt instrument för att stärka eller bevara de allmännyttiga
bostadsföretagens ekonomiska handlingsutrymme. En genereU möjlighet för
företagen att jämställa eventuellt befintligt överskjutande grundkapital med
konsolideringsfond skulle enligt min mening motverka

Prop.
1985/86: 16 detta syfte. Jag vill särskilt erinra om att kravet på grundkapital
och konsolideringsfond är utformat som ett minimiviUkor. Ett företag kan i verkligheten
behöva ett större reservkapital än de sammanlagt 3% av fastighetskapitalet som
kravet på grundkapital och konsolideringsfond innebär.

Att
inte över huvud taget tUlåta att allmännyttiga bostadsföretag får jämställa överskjutande
grundkapital med konsolideringsfond vore emellertid alltför långtgående. När
företagets gmndkapital avsevärt överstiger det gmndkapital som minsl skall
finnas enligt 22 § bostadsfinansieringsförordningen är de nyss anförda skälen
inte Hka bärande. Enligt vad jag har inhämtat finns det f.n, uppskattningsvis
ett 40-tal företag som har ett grundkapital på 2% eller mera. För en del av
dessa - uppskattningsvis 10-15 företag - kan möjligheten att jämställa
överskjutande grundkapital med konsolideringsfond ha avgörande betydelse för
att företaget skak kunna klara fondkravet inom den fastställda tiden. Jag vill
också erinra om att ett bostadsföretag i aktiebolagsform - som bostadsutskottet
har påpekat (BoU 1984/85:8 s. 8) - på grund av aktiebolagslagens bestämmelser om
nedsättning av aktiekapital redan i dag har en viss möjlighet att få till stånd
en fondavsättning av detta slag.

Mot
bakgmnd av det anförda föreslår jag alt följande grunder skall tillämpas.
Allmännyttiga bostadsföretag, som har ett grundkapital som avsevärt överstiger
minimibeloppet för grundkapital enligt 22 § bostadsfinansieringsförordningen,
ges möjlighet alt fä det överskjutande beloppet helt eller delvis beaktat som
del av konsolideringsfonden vid prövningen av rätt till det statliga
räntestödet för gemensamt underkäk m. m. Kravet på konsolideringsfond skall i
ett sådant fall reduceras med motsvarande belopp. För att åstadkomma
erforderlig stadga i tillämpningen förordas att reduceringen skall vara godkänd
av länsbostadsnämnden genom särskilt beslut. Kravet pä nämndens godkännande bör
gälla även i det fall att kommunen beslutar om räntestöd inom den inledningsvis
nämnda försöksverksamheten med kommunal beslutanderätt.

Om
bostadsföretaget är ett aktiebolag bör som företagets grundkapital även räknas
en eventuell reservfond.

Länsbostadsnämnden
bör lämnas möjlighet att ta hänsyn tik omständigheterna i det enskilda fallet
vid prövningen av frågan om företagets grundkapital kan anses avsevärt
överstiga 1 % av fastighetskapitalet. Någon närmare precisering av erforderlig
storlek på grundkapitalet bör därför inte göras. Som en allmän riktpunkt för
prövningen bör dock gälla att det överskjutande grundkapitalet uppgår till ett
belopp motsvarande minst 1 % av företagets grundkapital för att en reducering
av konsolideringsfonden skall få ske.

Jag
vill tillägga att Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) i en

skrivelse till regeringen den 20 december 1984 som sin uppfattning har

framfört att företag med ett grundkapital som avsevärt överstiger I % bör

kunna tillgodoräkna sig överskjutande del på det sätt som jag nu har

föreslagit, SABO har samtidigt framhålHt att detta enligt organisationens

uppfattning inte innebär någon principiell förändring av de redovisnings-

4 mässiga aspekterna på konsolideringsfond och
överskjutande grundkapi-

tal.
Jag delar denna uppfattning. Det framlagda förslaget kräver inte några Prop.
1985/86: 16 ändringar i företagens redovisning och inte heller i
aktiebolagslagen eller i bokföringsregler m.m. Jag har i denna fråga samrått
med chefen för justitiedepartementet.

3 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att godkänna de grunder som jag har förordat i fråga om möjligheten
för allmännyttiga bostadsföretag att jämställa viss del av gmndkapi-talet med
konsolideringsfond.

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985