Prop. 1985/86:161

Regeringens proposition 1985/86:161

om Sveriges tillträde till Haagkonventionen den 25 oktober
1980 om internationell rättshjälp

Prop. 1985/86: 161

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprolokollet den 20 mars 1986.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Sten
Wickbom

Propositionens huvudsakliga innehåll

Inom
Haagkonferensen för internationell privaträtt har utarbetats en konvention om
internationell rättshjälp. Konventionen är slulsteget i en modernisering av
1905 och 1954 års Haagkonvenlioner angående vissa till civilprocessen hörande
ämnen. I propositionen förordas att Sverige tillträder konventionen om
internationell rättshjälp med visst förbehåll.

För
att göra del möjligt för Sverige atl ansluta sig till konventionen föreslås
ändringar i rällshjälpslagen (1972:429). Vidare föreslås en ny lag om
verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskostnader, som skall
ersätta nuvarande lag från år 1899 i samma ämne.

Lagändringarna
och den nya lagen avses träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Lagförslagen
i denna proposition har granskats av lagrådet. Propositionen innehåller därför
tre huvuddelar: lagrådsremissen (s, 4), lagrådets yttrande (s, 24) och
föredragande statsrådets ställningstagande till lagrådets synpunkter (s, 26),

Den
som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måsle därför läsa alla tre
delarna.

1 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 161

Förslag till

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Härigenom föreskrivs att 8§ rättshjälpslagen' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

8§ Allmän rättshjälp fär ej beviljas

1,
i angelägenhet
som skall prövas eller på annal sätt behandlas utom riket, om ej den
rättssökande är bosatt här och särskilda skäl föreligger för rättshjälp,

2,
den som
är basan utom riket, 2.
utlänningar sotii varken är d-oin han ej är svensk medborgare ler lidigare
varii bosatta här, om eller om särskilda skäl ej föreUgger del inte finns
särskilda skäl för för rältshjälp. räiishjålp,

3,
näringsidkare i
angelägenhet som uppkommit i hans näringsverksamhet, om ej skäl föreligger för
rättshjälp med hänsyn till verksamhetens art och begränsade omfattning, hans
ekonomiska och personliga förhållanden eller omständigheterna i övrigi,

4,
i fråga om
anspråk som överlåtits lill den rätlssökande. om överlåtelsen kan antagas ha
ägt rum i syfte all åsladkomma fördel vid prövning av begäran om rältshjälp,

5,
för upprättande
av självdeklaration, äktenskapsförord eller testamente,

6,
i mål om
boskillnad enligt 9 kap, 2 § giftermälsbalken,

7,
om frågan om
rättshjälp kan anstå till dess en annan rättslig angelägenhet, vari anspråket
stöder sig på väsentligen likartad grund, har avgjorts slutligt,

8,
ägaren av en
fastighet eller en byggnad i angelägenhet som avser fastighelen eller
byggnaden, om han har eller borde ha haft rältsskyddsför-säkring eller något
annat liknande rättsskydd som omfattar angelägenheten,

9,
den som ej har
befogat intresse av alt få sin sak behandlad,

I fråga om visst slag av ärenden som är talrikt
förekommande och normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen förordna alt
allmän rättshjälp ej skall beviljas.

Under förutsättning av ömsesi- Under förutsättning av ömsesi-

dighet
kan regeringen förordna alt dighet kan regeringen förordna att

medborgare i viss främmande stat i medborgare / en viss främmande

fråga om allmän rättshjälp skall stat och den som, utan att vara

vara likställd med svensk medbor- medborgare i den staten, är hosail

gare. där skall vara likställd med svensk

medborgare i fråga om allmän rättshjälp.

Prop.
1985/86: 161

Denna lag träder i kraft den dag regeringen besiämmer.

Lagen omtryckt 1983:487,

Förslag till

Lag om verkställighet av vissa utländska beslut om
rättegångskostnader.

Härigenom
föreskrivs följande.

1
§ I den mån del har avtalats i en överenskommelse mellan Sverige och främmande
stat skall ett beslut av en utländsk domstol om skyldighet för en kärande eller
inlervenient att betala rättegångskostnader på ansökan verkställas här. Med kärande
jämställs en målsägande som fört lalan i brottmål om enskilt anspråk i
anledning av brott.

2§
Ansökan om verkställighet görs hos kronofogdemyndigheten.

3§
Till ansökningen skall fogas följande handlingar;

1,
Beslutet i original eller av
behörig myndighet bestyrkt kopia,

2,
Bevis att beslulel har vunnil
laga kraft,

3,
Intyg alt lagakraftbeviset har
utfärdats av en behörig myndighet. Intyget skall vara utfärdat av en svensk
beskickning eller konsul eller av chefen för justitieförvaltningen i den stat
där beslutet har meddelats.

Bevis
och intyg som avses i första stycket 2 och 3 behöver inte ges in, om del på
annal sätt styrks alt beslulel har vunnit laga krafl.

I
den mån det har avtalats i en överenskommelse med främmande stal behöver andra
handlingar inte fogas lill ansökningen än en bestyrkt kopia av de delar av
beslutet som innehåller parternas namn, deras ställning i rättegängen och
själva åläggandet, bevis att beslutet har vunnit laga krafl saml, om del har
särskill avtalats, bevis att beslutet är verkslällbarl i den siat där det har
meddelats.

4§
Om en handling som åberopas i ärendet är skriven pä elt annat språk än danska,
norska eller svenska, skall en bestyrkt översättning till svenska bifogas. Av
beslutet behöver endast själva åläggandet översättas,

5§
Beslul om verkställighet skall meddelas ulan att parterna hörs.

Om
del i en överenskommelse med främmande stat har avtalats atl koslnader för
översättning och bestyrkande av denna skall anses som rättegångskostnader,
beslutar kronofodemyndigheten på sökandens begäran om ersättning för
kostnaderna,

6§
Det utländska beslutet och beslul som avses i 5§ andra siycket verkställs på
samma sätt som en svensk domstols lagakraftägande dom, om ej högre rätl
förordnar annat.

Prop, 1985/86: 161

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen besiämmer. Genom lagen upphävs lagen
(1899; 12 s. 9) om verkställighet i vissl fall av utländsk domstols beslut.

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13
februari 1986

Närvarande; statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Wickbom, Johansson,
Hulterström, Lindqvist

Föredragande; statsrådet Wickbom

Prop.
1985/86: 161

Lagrådsremiss med anledning av Sveriges tillträde till
Haagkonventionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp

1 Inledning

Det förekommer sedan länge ett omfattande internationelll
samarbete i privaträttsliga angelägenheter. En viktig roll inom detta samarbete
spelar den s. k, Haag-konferensen om inlernalionell privaträtt. Samarbetet
regleras i ell flertal överenskommelser. En central plats intar de s. k.
civilprocesskonventionerna — Haagkonvenlionen den 17 juli 1905 angående vissa
lill civilprocessen hörande ämnen av inlernalionell nalur (SFS 1909:30) och
Haagkonventionen den I mars 1954 angående vissa till civilprocessen hörande
ämnen (prop. 1957: 163, UU 29, rskr, 311), 1954 års konvention ersätter 1905
års konvention i förhållande till de stater som tillträtt den. Genom
civilprocesskonventionerna har de fördragsslutande länderna utfäst sig atl
lämna varandra bistånd i form av delgivning och utredning när det gäller
rättsförhållanden av civil eller kommersiell natur. De har också utfäst sig atl
i princip likställa medborgare i de andra länderna med sina egna medborgare
beträffande skyldighel alt ställa säkerhel i rättegäng. kostnadsfri rättshjälp
m. m.

Till 1954 års civilprocesskonvenlion är förutom Sverige
anslutna Belgien. Danmark. Egypten, Finland, Frankrike jämte besittningar,
Israel, Italien, Japan, Jugoslavien, Libanon, Luxemburg, Marocko, Nederländerna
med Nederländska Antillerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz,
Sovjetunionen, Spanien, Surinam, Tjeckoslovakien, Turkiet, Förbundsrepubliken
Tyskland, Ungern, Vatikanslalen och Österrike. I den mån dessa stater har
tilllrätl även 1905 års konvention gäller den alltså inte mellan staterna.
Sverige är emellertid fortfarande bundet av 1905 års konvention i förhållande
till Island och Tyska Demokratiska Republiken, vilka inte är anslutna till 1954
års konvention.

De båda civilprocesskonkventionerna har reviderats och
moderniserats. De ursprungliga bestämmelserna om delgivning har byggts på genom
konventionen den 15 december 1965 om delgivning i utiandel av handlingar i

mål och ärenden av civil eller kommersiell natur
(delgivningskonven- Prop. 1985/86: 161 tionen, prop. 1969:32, UU 10, rskr,
278), Bestämmelserna om bevisupptagning har moderniserats genom konventionen
den 18 mars 1970 om bevisupptagning i utlandet i mål och ärenden av civil
eller kommersiell natur (bevisupptagningskonventionen, prop, 1974:95, JuU 28,
rskr, 297),

Under den fjortonde Haagkonferensen för internationell
privaträtt har antagits ett förslag till en konvention om internationeU
rättshjälp. Konventionen, som är dagtecknad den 25 oktober 1980, är avsedd att
vara slutsteget i moderniseringen av civilprocesskonventionerna. De ämnen som
har återstått alt revidera och som omfattas av konventionen är bl.a. rältshjälp
åt enskilda personer, befrielse från skyldighet att ställa säkerhel för rättegångskostnader
och verkställande av beslut som har meddelats i något av de andra länderna om
skyldighet atl belala sådana koslnader (exeqvatur-prövning), I förhällande till
civilprocesskonventionerna medför konventionen huvudsakligen följande nyheier.

När det gäller rättshjälp omfattar regleringen inte bara
medborgare i konvenlionsstaterna, utan även personer som är eller har varit
bosatta i de fördragsslutande länderna utan att vara medborgare i något av dem.
Regleringen utsträcks till alt avse även utomprocessuell allmän rättshjälp och
rådgivning. För rättshjälp förutsätts inte längre att sökanden är medellös,
utan även avgiftsfinansierad rättshjälp omfattas av konventionen, Etl system
med centralorgan och förmedlande organ införs och vissa rutiner för
rättshjälpsansökningsförfarandel införs,

I fräga om rättegångskostnader utsträcks kretsen av dem
som är befriade från skyldighel atl ställa säkerhel för sådana koslnader till
att omfatta inte bara medborgare, utan alla som är bosatta i länderna.
Utvidgningen avser såväl fysiska som juridiska personer. För att hjälpa den som
ansöker om alt ett beslut om rättegångskostnader skall göras verkställbart i
ett annat land än processlandet införs också centralorgan och förmedlande organ
samt förenklade rutiner.

Vidare skall rätt till kopia av handlingar, utdrag av
offentliga register m.m. gälla inte bara för medborgare, utan för alla som är
bosatta i länderna. Något krav på medellöshet uppställs inte längre och inte
heller påbjuds generell avgiflsfrihel. Även i fräga om förbud mot gäldsfängelse
vidgas personkretsen. Slutligen införs straffrältslig och straffprocessuell
immunitet för vittnen och sakkunniga.

Konventionen om internationell rättshjälp i engelsk och
fransk originaltext jämte en preliminär översättning till svenska bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga /'.

Konventionen, som ännu inte har trätt i kraft, har
ratificerats av Frankrike och har undertecknats av Förbundsrepubliken
Tyskland, Grekland, Luxemburg och Marocko.

' Bilagan har uteslutits här. Konventionen i originaltext
jämte officiell svensk översättning har fogats som bilaga till
regeringsprotokollet den 20 mars 1986,

2 Konventionen p-op- '985/86: i6i

2.1 Allmänt

Som
nämndes inledningsvis utgör konventionen slulsteget i moderniseringen av 1905
och 1954 års civilprocesskonventioner. Den ordning som införs med centralorgan
för att ta emot rättshjälpsansökningar och ansökningar om exeqvaturprövning är
densamma som gäller i fråga om delgivningsframställningar och framställningar
om bevisupptagning enligt 1965 och 1970 års konventioner. I Sverige är
ulrikesdepartemeniet centralorgan enligt dessa båda konventioner. Den nya
konventionen ålägger länderna all dessutom utse förmedlande organ för alt
biträda de rättssökande och sända rätlshjälpsansökningar och ansökningar om
exeqvaturprövning till de andra ländernas centralorgan.

Sverige
tillämpar samma system med förmedlande och mottagande organ i förhållande till
länder som är anslutna lill den i Strasbourg den 27 januari 1977 dagtecknade
europeiska överenskommelsen om översändande av ansökningar om rättshjälp.
Enligt förordningen (1977; 105) om översändande av ansökningar om rättshjälp är
utrikesdepartementet förmedlande och mottagande organ. Anslutna lill den
europeiska konventionen är, förutom Sverige, Belgien, Danmark, Finland,
Frankrike, Grekland, Italien, Luxemburg, Norge, Storbritannien och Nordirland,
Turkiel samt Österrike.

Den
bestämmelse om immunitet för vittnen m.fl. som införs är väsentligen utformad
efter mönster av den immuniletsbestämmelse som finns i den i Strasbourg den 20
april 1959 dagtecknade konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål, vilken
också den har tilllrätls av Sverige.

Konventionen
om internationell rättshjälp ersätter i förhållandet mellan länder som
ratificerar den art. 17-24 i 1905 års och'art. 17-26 i 1954 års
civilprocesskonventioner. Den har som nämndes förut hittills ratificerats av
Frankrike och undertecknats av Förbundsrepubliken Tyskland, Grekland,
Luxemburg och Marocko. Ytterligare elt antal länder, däribland Danmark, Finland
och Norge, överväger att tillträda konventionen.

2.2. Översikt över konventionsbestämmelserna

Konventionen
har sex kapilel:

-
Kap. 1. Rättshjälp (arl.
1-13),

-
Kap. II. Säkerhet
för rättegångskostnader och exeqvaturprövning

(arl.
14-17).

-
Kap. III. Kopia av handlingar
och beslut (art. 18).

-
Kap. iV. Gäldsfängelse och
immunitet (art. 19-20).

-
Kap. V. Allmänna bestämmelser
(art. 21-30).

-
Kap. VI. Slutbestämmelser
(art. 31-36).

2.2.1
Rättshälp

Enligt
de grundläggande reglerna (art. 1 och 2) är medborgare och personer som är
bosalla i en konlraklsslutande stat berättigade lill rättshjälp i

rättsförhållanden
av civil eller kommersiell natur i varje annan kontrakts- Prop. 1985/86: 161
slutande stat på samma villkor som där bosatta medborgare. Tanken bakom
regleringen är alt tillförsäkra bl. a. dem som har anslällning utanför sitl
hemland samma ställning som medborgarna i det land där de är bosatta. Även
sedan de har återvänt till sina resp, hemländer omfattas de av regleringen i
den mån det är fräga om mål och ärenden i del land där de varit bosatta och den
rättsliga angelägenheten är en följd av vistelsen där. Utvidgningen av personkretsen
till att avse även andra än medborgare är en nyhet i förhållande till
civilprocesskonventionerna. Det bör i sammanhanget nämnas att konventionen ger
rätt till reservaiion mot utvidgningen (arl, 28 försia styckel).

Frågan
om rättshjälp skall avgöras enligt de regler som gäller för de egna, i landet
bosatta medborgarna. Atl bosättning anges förutom medborgarskap är en nyhet i
förhällande lill civilprocesskonventionerna. Kompletteringen är gjord mol
bakgrund av att rättshjälp i vissa länder ges under förutsättning all den
sökande är bosalt där och oavsett dennes medborgarskap.

I
likhet med de äldre civilprocesskonventionerna saknar den nya konventionen en
närmare beslämning av begreppen civil och kommersiell. Det har förutsatts all
några svårigheter inte skall behöva uppstå vid den praktiska tillämpningen.
Till skillnad mol civilprocesskonventionerna omfattar konventionen även mål och
ärenden hos domstolar och andra myndigheter som handlägger frågor av
adminislraliv, socialrällslig och skatterättslig nalur, om i den aktuella
staten rättshjälp får lämnas i sådana mål eller ärenden.

En
nyhet är vidare att regleringen avser även utomprocessuell rältshjälp
("legal advice"). Som förutsättning gäller alt sökanden befinner sig
i landet. Någon skyldighel all ombesörja rådgivning genom utländsk korrespondens
föreligger alltså inte. och de bestämmelser i konventionen som avser förmedling
av rättshjälpsansökningar över gränserna är inte tillämpliga på denna form av
rättshjälp.

I
fråga om villkoren för all få rältshjälp ställs inte längre kravel atl den
rättssökande skall visa medellöshet. Även rättshjälp för vilken en avgift tas
ut omfattas av konventionen.

Beträffande
handläggningen av rältshjälpsärenden gäller all varje land

skall utse ett centralt organ med uppgift att ta emot och vidta erforderliga

åtgärder i anledning av rättshjälpsansökningar från de andra länderna.

Federala länder och länder med mer än ett rättssystem får utse flera

centralorgan (art, 3). Varje land skall vidare utse minst ell förmedlande

organ med uppgift att sända ansökningar om rättshjälp till andra länders

centralorgan (art, 4 första siycket). Del centrala organet kan utses till

förmedlande organ, men en eller flera andra myndigheter kan utses att vara

förmedlande organ vid sidan av eller i stället för det centrala organet.

Ansökningar om rättshjälp sänds direkl till centralorganet i mottagariandet

utan förmedling av någon annan myndighei. För översändandet finns elt

fastställt formulär, fogat till konventionen som bilaga. Ansökningar får

även förmedlas på diplomatisk väg (art, 4 andra och Iredje styckena). Om

den rätlssökande inte är bosatt i något av länderna kan ansökningen 7

dessutom
förmedlas genom de konsulära förbindelserna (art, 9 första Prop. 1985/86:
161 stycket).

Ansökningen
får lämnas in till del förmedlande organet i det land där sökanden är bosatt
och skall vara upprättad enligt elt fastställt formulär, som även del är fogat
till konventionen som bilaga (arl. 5). Myndigheien i fråga skall hjälpa
sökanden på olika sätt bl. a. med granskning av handlingarna i formellt
hänseende. Vid behov skall den också sörja för gratis översättning av dem (arl,
6) Ansökningen och övriga handlingar skall vara avfattade pä eller översatta
till moltagariandels språk. Om delta inte är möjligt får engelska eller franska
användas (art. 7). Konventionen ger rätt lill reservation mot atl något av
dessa båda språk används eller mol att eltdera av dem används. Om ett land har
reserverat sig mol båda språken får andra länder tillämpa samma ordning
gentemot del landet (arl. 28 andra stycket a och e).

Bland
de övriga bestämmelserna om rättshjälp bör framhållas den beslämmelse (arl, 13
andra styckel) som säger atl den som har fått rättshjälp för en rättegång i ett
av länderna därmed automatiskt har rättshjälp i ett annat land, om han där
begär erkännande eller verkställighet av rätlens avgörande i målet eller
ärendet. Bestämmelsen innebär en nyhet i förhållande lill
civilprocesskonventionerna. Konventionen ger dock reservationsrätt mot
bestämmelsen eller, om denna rätt inte utnyttjas, rätt atl låta bli att
tillämpa bestämmelsen i förhållande till elt land som har gjort en sådan
reservaiion (art. 28 andra styckel b och O-

2.2.2
Säkerhet för rättegångskostnader och exeqvaturprövning

Den
som är bosatt i ett av länderna och uppträder som kärande eller inlervenient i
en rättegång i ett annat av dem får inte på grund av att han är utlänning eller
på grund av att han inte har hemvist eller vistas i processlandet åläggas alt
ställa säkerhel av någol slag för motpartens rättegångskostnader eller andra
kostnader i samband med rättegången (arl. 14). Regleringen avser inte bara
fysiska utan även juridiska personer. I förhållande lill
civilprocesskonventionerna innebär den alt personkretsen vidgas från enbart medborgare
med hemvist i de fördragsslutande länderna till all avse alla som är bosatta
där. För juridiska personers del innebär utvidgningen atl kravel pä atl den
juridiska personen skall vara bildad i etl sådanl land enligt dess lag slopas.
Frågan om en juridisk person skall anses ha hemvist fär avgöras enligt lagen i
processlandet.

Som
en direkt följd av atl säkerhet för kostnaderna inte får avkrävas ålägger
konventionen i likhet med civilprocesskonventionerna länderna att ombesörja atl
beslut varigenom den som har befriats frän skyldighet att ställa säkerhet har
ålagts att utge ersättning för rättegångskostnader blir verkslällbarl (arl.
15). I fråga om handläggningen av ansökningar om exeqvaturprövning gäller
föreskrifter om myndigheter - centralorgan och förmedlande organ - som skall
utses för att sända över och la emot ansökningshandlingar. Föreskrifterna (art.
16) är direkta motsvarigheter till beslämmelserna om handläggningen av
rättshjälpsansökningar och innebär även de en nyhet i förhållande till civilprocesskonventionerna.
Vi-

dåre
finns bestämmelser om vilka handlingar som skall vara fogade lill Prop.
1985/86: 161 ansökningen och om förfarandel vid exeqvaturprövning (art. 17).
Bestämmelserna innebär vissa förenklingar i förhållande till civilprocesskonven-lionerna.

Reservationsrätt
föreligger mot detla kapitel II
i konventionen, och om denna rätt inte
utnyttjas föreligger rätt att låta bli all tillämpa kapitlet i förhållande till
etl land som har reserverat sig (arl. 28 andra styckel c och g). Det bör i
sammanhanget nämnas att konventionen träder i stället för de molsvarande
artiklarna i civilprocesskonvenlionerna även om reservation görs mot kapitlet
(arl. 22). Länder som är bunda av civilprocesskonventionerna och ansluter sig
lill konventionen kan alltså genom att utnyllja reservationsrätten befria sig
från alla förpliktelser i fråga om säkerhet för rättegångskostnader och
exeqvaturprövning. Man har dock ulgåtl från all det inte är någon risk för alt
länder som är bundna av civilprocesskonvenlionerna använder sig av
reservationsrätten.

2.2.3 Kopia
av handlingar och beslut

Medborgare
och personer som är bosatta i elt av länderna kan i elt annat av dem och på
samma villkor som del landels egna medborgare få kopia av eller utdrag ur
offentliga register och myndighetsavgöranden i civila eller kommersiella
ärenden. Delsamma gäller beträffande legalisering av dokumenten (arl, 18),

Bestämmelserna
innebär i förhåUande till civilprocesskonventionerna en utvidgning av såväl
personkretsen som del slag av handlingar och beslut som omfattas av
regleringen. Utvidgningen av personkretsen är densamma som berördes lidigare,
dvs, beslämmelsen omfattar inte bara medborgare, utan även dem som är bosalla i
länderna utan all vara medborgare i något av dem. En nyhet är vidare alt det
inte längre ställs något krav på medel-' löshet och inte heller föreskrivs
avgiftsfrihet. Meningen är alt avgifter inte får tas ut efter några andra
grunder än dem som gäller för landets egna medborgare,

2.2.4 Gäldsfängelse
och immunitet

Bland
länder som är anslutna lill civilprocesskonvenlionernaär det bara några få som
har institutet gäldsfängelse. 1 tvä av dessa länder, nämligen Nederländerna och
Surinam, gäller i del avseendet alt skillnad görs mellan egna medborgare och
utlänningar till de senares nackdel. En motsvarighet lill
civilprocesskonvenlionernas bestämmelser om gäldsfängelse har därför lagits upp
i konventionen (art. 19). Personkretsen har vidgats på sätt som nämndes under
2:2.3.

En nyhet i förhällande
till civilprocesskonventionerna är alt immunitet

införs för vittnen och sakkunniga (arl, 20), Den som efter kallelse inställer

sig för atl höras som vittne eller sakkunnig inför domstol i ett annal land får

inte åtalas, häktas eller på annat sätt underkastas inskränkning i sin per

sonliga frihet på grund av en dom som har meddelals eller en gärning som

han har begått före sin ankomst till landet i fråga. Immuniteten inträder sju 9

dagar
före den i kallelsen angivna inställelsedagen och upphör i princip sju
Prop. 1985/86: 161 dagar efter del att han har fått besked från domstolen om
att hans närvaro inte längre påfordras.

Reservationsrätt
föreligger mol immunilelsbeslämmelsen (arl. 28 andra styckel d).

2.2.4
Övriga bestämmelser

Det
kapitel i konventionen som innehåller allmänna bestämmelser inleds med en
förklaring alt ingenting i konventionen skall tolkas som en begränsning av de
rättigheter som tillkommer någon på grund av ell lands interna rätt eller nägon
annan konvention till vilken landet har anslutit sig eller kommer att ansluta
sig (art. 21). Vidare regleras del lidigare berörda förhällandet mellan
konventionen och de båda civilprocesskonventionerna samt
lilläggsöverenskommelser till dessa (art. 22 och 23). Belräffande
lilläggsöverenskommelser gäller att de skall lillämpas även på denna konvention,
om länderna inte överenskommer om annat.

Vissa
bestämmelser (art. 24 och 25) gäller språkfrågan och innebär bl. a, att etl
land kan förklara sig berett atl ta emot handlingar på ytterligare elt eller
flera språk utöver del egna språket samt franska och engelska.

För
länder med flera rättssystem finns en beslämmelse som underiättar en anslutning
lill konventionen (art. 26). Ett uttryckligt stadgande om att konventionen
saknar konstitutionella verkningar las också upp (art. 27),

Beträffande
den reservationsrätt som redan har berörts gäller att förbehåll skall göras
vid tidpunkten för undertecknande, ratifikation, godtagande eller godkännande
av konventionen eller vid anslutning till den (arl, 28), Andra förbehåll än de
som nämnts förut får inte göras; Förbehåll kan när som helst alertas.

Föreskrifter
finns vidare om vilka underrättelser som aktualiseras i samband med
ratifikation eller anslutning eller vid en senare tidpunkt (art, 29),
Underrättelserna ställs lill nederländska utrikesministeriet. Bestämmelser
finns också om all de formulär som är fogade lill konventionen kan ändras och
om hur detla går lill (art, 30),

Konventionen
har sedvanliga slutbestämmelser (arl, 31- 36), För ett land som ratificerar
konventionen träder den i krafl försia dagen i den Iredje kalendermånaden efter
deponeringen av ratifikationsinstrumentet. Konventionen gäller i fem år. Om
uppsägning inte sker, förlängs den automatiskt med fem år i sänder. Uppsägning
skall anmälas till nederländska utrikesministeriet minst sex månader före den
löpande femårsperiodens utgång.

3 Föredraganden

3.1 Anslutning till konventionen

Inom
Haagkonferensen för internationell privaträtt har sedan länge pågått

elt arbete med alt revidera bestämmelserna i 1905 och 1954 års civilpro-

cesskonvenlioner. Arbetet har tidigare resulterat i 1965 års delgivnings- 10

konvention
och 1970 års bevisupptagningskonvention vilka ersätter be- Prop. 1985/86: 161
stämmelserna i civilprocesskonvenlionerna om delgivning och bevisupptagning.
För att åsladkomma ett enklare och snabbare förfarande än enligt
civilprocesskonventionerna infördes genom 1965 och 1970 års konventioner en
ordning för kommunikation över gränserna som bl, a, innebär all varje land
utser ett centralorgan dit myndigheterna i de andra länderna kan sända
framställningar om delgivning och om bevisupptagning.

Vid
Haagkonferensens fjortonde session har som slutresultat av arbetet med atl
revidera civilprocesskonvenlionerna antagits ell förslag lill konvention om
inlernalionell rättshjälp. Konventionen öppnades för undertecknande den 25
oktober 1980, Den innehåller i sak bestämmelser om rättshjälp, säkerhel för
rättegångskostnader saml exeqvaturprövning, rätt all få kopia av beslul m.m.,
gäldsfängelse och immunitet för vittnen och sakkunniga. För länder som är
anslutna till civilprocesskonventionerna medför en anslutning all
beslämmelserna träder i stället för motsvarande bestämmelser i
civilprocesskonventionerna.

Det
är särskilt i tvä hänseenden som konventionen innebär en nyordning i
förhällande till civilprocesskonvenlionerna. Det ena är alt förmånerna enligt
konventionen skall gälla inte bara för medborgare i de länder som ansluter sig,
ulan också för dem som är bosalla i dessa länder utan atl vara medborgare i
något av dem. Avsikten är alt tillförsäkra bl.a. dem som arbetar utanför sina
hemländer samma förmåner som medborgarna i del land där de är bosatta. Det
andra är atl länderna efter förebild av delgivnings- och
bevisupplagningskonventionerna åläggs alt utse centralorgan för att ta emot
rättshjälpsansökningar och ansökningar om exeqvaturprövning. Dessutom ålägger
konventionen länderna all pä samma sätt som enligt 1977 års europeiska
konvention om översändande av ansökningar om rältshjälp utse förmedlande organ
för alt biträda de rätlssökande med att bl.a. granska deras ansökningar i
formellt hänseende och sända över dem till rätt centralorgan.

Åven
i övrigt innnefattar konventionen flera nyheter i sakligt hänseende. Bl.a.
regleras handläggningen av ansökningsärendena utförligare än som hittills varit
fallel. Syflel är att åstadkomma ett enklare och snabbare förfarande, I samma
syfte läggs vissa administrativa rutiner fast och standardiseras genom
fastställda formulär. Av betydelse för att trygga en såvitt möjligt fullständig
utredning i civilmål är alt slraffrällslig och straffprocessuell immunitet
införs för vittnen och sakkunniga. Detta sker efter mönster av vad som gäller
enligt avtal på broltsmålsområdet. Av värde för de rätlssökande är också de
vidgade möjligheterna atl få kopia av beslut och utdrag ur offentliga register.

De
nyheier som konventionen erbjuder i förhållande till de äldre kon

ventionerna är allmänt sett ägnade all underlätta inlernalionell samverkan

på det civilprocessuella området och alt stärka de rällssökandes ställning.

För Sverige innebär en anslutning få nya åtaganden. Den immunitet som

konventionen föreskriver för vittnen och sakkunniga synes ulan svårighet

kunna accepteras för vår del. Någon lagstiftning föranleds i så fall inte av

detta, eftersom frågan regleras i lagen (1985:988) om immunitet för vissa

vittnen m.fl. Svensk rätt uppfyller också i övrigt i stor utsträckning kon- 11

venlionens krav. Blott i
ell par avseenden - del gäller de nuvarande Prop. 1985/86: 161
föreskrifterna om allmän rättshjälp och de nuvarande beslämmelserna om
exeqvaturprövning - fordrar en anslutning lagändringar, till vilka jag skall
återkomma senare.

När
det gäller atl bedöma de fördelar som Sverige erhåller genom en anslutning
visar erfarenheterna av de reformer som genomfördes i anledning av
delgivnings- och bevisupptagningskonventionerna atl motsvarande administrativa
arrangemang som enligt konventionen skall gälla för förmedling av
rättshjälpsansökningar och ansökningar om exqvaturprövning har belydande
praktiska fördelar. Erfarenheterna av 1977 års europeiska konvention är
visserligen begränsade, eftersom få ansökningar har förekommit, men de talar
för atl ordningen med förmedlande och mottagande organ innebär förenklingar som
kommer de rätlssökande lill godo. De fördelar som Sverige uppnår genom en
anslutning ligger framför allt i att Sverige därigenom kan stödja intresset att
vissa utlänningar får en förbättrad ställning i civilprocessuelll avseende.

Med
hänsyn till del anförda och då Sverige traditionellt har brukat inta en posiliv
ställning till internationella överenskommelser med den inriktning som präglar
den aktuella konventionen förordarjag all Sverige tillträder denna.

3.2 Förbehåll m. m. vid tillträdet

Enligt
art 13 andra slyckel i konventionen är den som fått rättshjälp för en rättegång
i ett av länderna automatiskt berättigad lill rältshjälp i ett annat av dem, om
han begär alt avgörandet i målet eller ärendet skall erkännas eller verkställas
där. Beslämmelsen innebär en nyhet i förhållande till de äldre konventionerna.
Möjlighet föreligger att reservera sig mol bestämmelsen eller att, om så inte
sker, underlåta atl tillämpa den i förhållande till det land som har gjort en
sådan reservation (art. 28 andra styckel b och O-

Allmän
rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1972; 429, omtryckt 1983; 487) i en
angelägenhet som har lett lill ett verkslällbarl avgörande omfattar inte
verkställighet av avgörandet (jfr 9a§ andra stycket och 10§ andra styckel
rällshjälpslagen). För rättshjälp i verkställighelsärendet måste en ny ansökan
göras. Allmän rältshjälp som lämnas i en angelägenhet som har lett till elt
verkslällbarl avgörande innefattar dock vissa lättnader när det gäller atl få
lill stånd kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd i målel (10 § försiasiycket
rättshjälpslagen). Även befrielse frän avgifter enligt expeditionskungörelsen
(1964:618) och förordningen (1981; 1185) om ulsökningsavgifter ingår (9a§
första och andra styckena rällshjälpslagen och 11 § nämnda förordning).

Konventionens regel om att
rättshjälp som lämnas för rättegång i ell land

medför rättshjälp i etl annal för verkställighet av domen eller beslutet står

inte i överensslämmelse med rättshjälpslagen och den principiella skillnad

mellan rätlslig prövning och verkställighet som lagen vilar pä. Det bör inte

komma i fråga atl beträffande rältshjälp i verkslällighetsärenden införa en

annan ordning för utländska domstolars avgöranden än för svenska dom

stolars. Vid en anslutning lill konventionen bör Sverige därför använda sig '2

av
rätlen enligt art. 28 andra slyckel b) att reservera sig mot bestämmelsen
Prop. 1985/86: 161 i art. 13 andra siycket.

Del
bör i sammanhanget framhållas att reservationen inte hindrar alt Sverige
träffar särskilda överenskommelser om vad rättshjälp som meddelas i andra
länder skall omfatta här i landet (jfr art. 21 i konventionen). Under
förutsättning av ömsesidighet torde Sverige kunna införa den ordningen att
även den rältshjälp som meddelas utomlands omfattar de nyss berörda lättnaderna
for atl få till stånd kvarstad eller andra säkerhetsåtgärder i målel och
befrielse från ulsökningsavgifter. Frågan lorde dock ha synnerligen begränsad
praktisk betydelse, och det är i varje fall f.n. inte aktuellt atl genomföra en
sådan ordning.

Vid
en anslutning lill konventionen saknar Sverige anledning all göra andra
förbehåll än del nu nämnda enligt arl. 28 andra slyckel b). Lika lilel som för
andra länder som är anslutna lill någon av civilprocesskonvenlionerna bör del
för Sveriges del komma i fråga alt utnyttja möjligheten all reservera sig mol
bestämmelserna i kap. II om säkerhet för rättegångskostnader och
exeqvaturprövning.

Av
art, 7 andra siycket följer att en konventionsstat skall under vissa
förutsättningar godta även handlingar på engelska och franska såviti gäller
ansökningar om rättshjälp. Sverige har vid tillträdet till 1970 års
bevisupp-lagningskonvenlion accepterat båda dessa språk (prop. 1974:95 s, 115),
Del finns inte någon anledning alt nu inta en annan ståndpunkt. Enligt arl. 24
kan staterna förklara sig beredda alt godta andra språk än det egna. Sverige
bör genomgående kunna godta handlingar såväl pä danska och norska som på
engelska. En förklaring om detta bör avges,

Sverige
bör slutligen enligt art, 29 avge en förklaring om atl del svenska ulrikesdepartemeniet
är centralt organ och förmedlande organ som avses i art, 3, 4 och 16,

3.3 Lagstiftningsfrågor

Som
nämndes nyss (3,1) krävs vissa lagändringar för att Sverige skall kunna ansluta
sig till konventionen,

3.3.1
Rättshjälp

Alla
som är bosatta i Sverige är ulan avseende på medborgarskap berätti

gade till rättshjälp enligt rällshjälpslagen - allmän rältshjälp. rättshjälp i

brottmål, offentligt biträde och rådgivning. För att den som är bosatt

utomlands skall beviljas allmän rättshjälp här i landet fordras däremol i

princip svenskt medborgarskap (8§ första slyckel 2 rättshjälpslagen), Ul;

ländska medborgare bosatta utanför Sverige kan dock i slor utsträckning få

allmän rättshjälp här. För det första ställer rällshjälpslagen inte upp någol

absolut hinder, utan allmän rättshjälp kan beviljas dem om särskilda skäl

föreligger. För det andra får regeringen under förutsättning av ömsesi

dighel förordna att medborgare i viss främmande stat skall vara likställd

med svensk medborgare i fråga om allmän rättshjälp (8§ tredje styckel

rättshjälpslagen), Sådanl förordnande har meddelals genom kungörelsen 13

(1973;
138) om lillämpning av rättshjälpslagen (1972; 429) beträffande med- Prop,
1985/86: 161 borgare i vissa främmande stater. Till dessa främmande stater hör
bl, a, de länder som har anslutit sig till någon av de båda
civilprocesskonventionerna, Slalslösa och politiska flyktingar följer enligt
kungörelsen (1969:645) om vissa rättigheter för slalslösa personer och
politiska flyktingar reglerna för medborgare i det land där de är bosatta.

Enligt
vår nuvarande ordning har alltså medborgare, slalslösa och politiska
flyktingar i de länder som är anslutna till någon av civilprocesskonvenlionerna
tillgång till samhällets rältshjälp i samma utsträckning och på samma villkor
som svenska medborgare. De flesta avseenden i vilka den nya konventionen
innebär en nyordning i förhållande lill civilprocesskonventionerna innebär
heller inte någol nylt för svensk rätts vidkommande. Varken förpliktelsen att
tillförsäkra medborgarna i dessa länder rättshjälp som om de var bosalla här i
landet eller införandel av rättshjälp i socialrältsliga och skatterätlsliga
frågor och av utomprocessuell rättshjälp ("legal advice") under
konventionsregleringen innebär några nya åtaganden för Sveriges del. All kravel
på medellöshet slopas och avgiftsfinansierad rättshjälp omfattas av regleringen
ligger också hell i linje med vår egen ordning.

Den
nya förpliktelsen i fråga om rättshjälp åt bl.a. dem som arbetar utanför sina
hemländer uppfyller emellertid Sverige endasl delvis f. n. Söm nämndes nyss är
alla som är bosatta här i landet berättigade till rättshjälp oavsett
medborgarskap. I den delen svarar rättshjälpslagen mot konventionens krav. Att
pä samma villkor som gäller för svenska medborgare lämna allmän rättshjälp i
angelägenheter med anknytning till den tidigare bosättningen i Sverige åt
utlänningar som har lämnat landet innebär däremol elt nytt åtagande. Så är
också fallet när det gäller atl lämna allmän rältshjälp åt utlänningar som inte
är medborgare ulan endasl bosatta i de andra länderna.

För
att Sverige skäll kunna fullgöra åtagandena bör ändringar vidtas i
rättshjälpslagen. För det första bör de bestämmelser i 8§ försia slyckel 2, som
reglerar allmän rältshjälp ål den som är bosatt utom riket ändras sä alt med
svensk medborgare jämställs den som har varit bosatt i Sverige, Del synes
därvid knappast behövligt atl begränsa möjligheten all få rättshjälp till
angelägenheter som har sin grund i den lidigare bosättningen här, I praktiken
lorde någon rättslig prövning sällan bli aktuell om inte angelägenheten är av
det slaget. För det andra bör det i 8§ tredje styckel upptagna bemyndigandet
för regeringen vidgas till atl avse, förutom medborgare, den som är bosalt i
det främmande landet i fråga. Dessa ändringar lar sikte på så speciella och
sällsynt förekommande fall atl de inte kan leda till några kostnadsökningar av
betydenhet.

En
anslutning till konventionen aktualiserar också vissa andra frågor.

Kungörelsen (1973; 138) om tillämpning av rättshjälpslagen bör komplet

teras och föreskrifter bör ges inte bara om vilket språk som skall användas

i framställningar om rättshjälp, utan även om förfårandet i övrigt vid

tillämpning av konventionen. Om riksdagen godtar förslagel om en anslut

ning lill konventionen, kommer frågan om bestämmelser i dessa avseenden

all senare anmälas för regeringen, liksom även frågan om ändringar som 14

behöver
vidtas i vissa kungörelser och förordningar med anknytning till Prop.
1985/86: 161 internationell rättshjälp.

3.3.2
Säkerhet för rättegångskostnader och exeqvaturprövning

Om
en utländsk medborgare som inte är bosatt i Sverige eller en utländsk juridisk
person väcker lalan vid en domstol här i landet mol en svensk medborgare eller
en svensk juridisk person, är han i princip skyldig all ställa säkerhet för de
rättegångskostnader han kan bli skyldig att belala. Skyldigheten att ställa
säkerhel kan dock upphävas genom internationella överenskommelser som Sverige
ansluter sig lill. Bestämmelser i de nu angivna hänseendena finns i I och 5§§
lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för
rättegångskostnader.

Sverige
har slutit många avtal som medför atl utländska medborgare och utländska
juridiska personer inte behöver ställa säkerhel i civila mål och ärenden. Vilka
som är befriade enligt överenskommelser som Sverige har tillträtt anges i
regeringens tillkännagivande (1985:493) om befrielse i vissa fall för utländska
kärande all ställa säkerhet för rättegångskostnader m, m. Till dem som är
befriade hör enligt tillkännagivandet bl,a medborgare i stater som är anslutna
lill någon av de båda civilprocesskonventionerna under förutsättning att de har
hemvist i en sådan stal. Även juridiska personer som hör hemma i en sådan stat
och som har bildats enligt den statens lag är befriade från skyldigheten i
fråga.

Vid
en svensk anslutning till konventionen kommer tillkännagivandel (1985:493) alt
i sak behöva kompletteras med uppgifter om konventionen och om vilka som enligt
denna är befriade frän skyldighel alt ställa säkerhet för rättegångskostnader.
Som nämndes förut är det inte bara medborgare i de fördragsslulande länderna
utan alla som är bosatta där. Till krelsen hör även juridiska personer med
hemvist i något av länderna oavsett enligt vilket lands lag de har bildats. Med
hemvist lorde i delta avseende böra förstås detsamma som i 10 kap, 1 §
rättegångsbalken, dvs. styrelsens säte eller orten där förvaltningen förs blir
avgörande. Frågan om kompletteringarna kommer att senare anmälas för
regeringen.

De
stater vilkas medborgare och juridiska personer inte behöver ställa säkerhet i
rättegång har som regel åtagit sig att i gengäld verkställa beslul om
skyldighel att betala rättegångskostnader som har meddelats i andra länder,
Sverige har åtagit sig detta enligt olika överenskommelser. Bestämmelser om
att utländska beslut om rättegångskostnader får verkställas här och om
förfarandet finns i lagen (1899; 12 s, 9) om verkställighet i vissl fall av
utländsk domstols beslut och i förordningen (1983; 884) om tillämpning av
lagen.

De
utländska beslut om rättegångskostnader som får verkställas här är

enligt tillämpningsförordningen bl.a. beslut av domstolar i de länder som är

anslutna till någon av civilprocesskonventionerna eller till 1955 års europe

iska bosättningskonvention. Beträffande verkställighet av beslut om rätte

gångskostnader som har meddelals i de andra nordiska länderna finns även

bestämmelser i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av

nordiska domar pä privaträttens område (2§ första siycket 4). 1 fråga om 15

sådana
beslut av schweiziska och av österrikiska domstolar gäller även Prop.
1985/86: 161

lagen
(1936; 79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i

Schweiz
(2§) och lagen (1983:368) om erkännande och verkställighet av

österrikiska domar på
privaträttens område (3§). För speciella områden

finns dessutom
bestämmelser i olika lagar som medger verkställighet här i

landet
av utländska beslul om bl.a. rättegångskostnader, l.ex. lagen

(1974:744)
om verkställighet av utländsk dom som meddelats enligt vissa

internationella
järnvägsfördrag.

En
svensk anslutning till konventionen aktualiserar ändring i 1899 års lag. De
nuvarande bestämmelserna om vilka handlingar som skall företes i samband med en
ansökan om verkställighet bör nämligen kompletteras så atl verkställighet kan
erhållas även på grundval av den förenklade dokumentation av det utländska
beslutet och av all beslutet är verkslällbarl som konventionen medger. 1899 års
lag är ålderdomlig och svårläst. Efiersom laglexten i sin helhet behöver
omarbetas språkligt och ges en mera generell ulforming, är det lämpligl all
1899 års lag ersätts av en ny lag i ämnet. Jag återkommer till denna i
specialmotiveringen.

När
det gäller förfarandet vid tillämpning av konventionens bestämmelser
beträffande exeqvaturprövning behövs föreskrifter molsvarande dem som nyss
angavs belräffande framställningar om rättshjälp. Frågan om sådana föreskrifter
och om bestämmelser som behövs för lillämpning av den nya lagen kommer atl
senare anmälas för regeringen.

4 Upprättade lagförslag

1
enlighet med del anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag
lill

1.
lagom ändring i
rättshjälpslagen (1972:429),

2.
lag om verkställighet av vissa
utländska beslul om rättegångskostnader.

Förslagen
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

5 Specialmotivering

5.1 Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen
(1972:429)

Beträffande
motiveringen till de föreslagna ändringarna hänvisas till vad som har anförts
under 3.3.1.

Avsikten
är all regeringen skall förordna om ikraftträdande vid samma tidpunkt som
konventionens ikraftträdande,

5.2 Förslaget till lag om verkställighet av vissa
utländska

beslut om rättegångskostnader

l§

1
den mån det har avtalats i en överenskommelse mellan Sverige och

främmande stat skall ett
beslut av en utiändsk domstol om skyldighet för 16

en
kärande eller inlervenient alt belala rättegångskostnader på ansökan Prop.
1985/86: 161 verkställas här. Med kärande jämställs en målsägande som fört lalan
i brottmål om enskilt anspråk i anledning av broll.

Sedan
länge utgår man i svensk rätl från alt domar och beslut av en utländsk domslol
inte kan erkännas eller verkställas här i landet utan att dét finns stöd i lag
för det (jfr 3 kap, 2§ utsökningsbalken). Lagstiftning som ger stöd för
erkännande och verkställighet av utländska domar och beslut finns på elt
flertal olika rättsområden. Lagstiftningen utgår oftast från en
konvenlionsreglering på områdel i fräga,

1899
års lag om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut bygger på
1896 års Haagkonvention angående vissa lill civilprocessen hörande ämnen av
inlernalionell nalur. Lagen ändrades pä sin tid i anledning av all Sverige
anslöt sig lill 1905 års civilprocesskonvention (SFS 1909:21), vilken ersatte
den lidigare från år 1896. Anslutningen till 1954 års konvention föranledde
inte några ändringar.

Den
nya lagen inleds i likhet med 1899 års lag med en bestämmelse om verkställighet
i Sverige av utländska domstolsbeslut som ålägger kärande eller inlervenient
att belala rättegångskostnader. Till skillnad mot 1899 års lag, enligt vilken
sådana beslul "må" verkställas, anges i denna paragraf att beslutet
skall på ansökan verkställas här. Den obligatoriska formen stämmer bättre
överens än den fakultativa med föreskrifterna i såväl 1905 och 1954 års
civilprocesskonventioner (art. 18) som i 1980 års konvention om internationell
rättshjälp (art. 15). Formen används ocksä i annan lagstiftning om
verkställighet av utländska avgöranden (se l.ex, 5§ lagen 1965:723 om
erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående
underhåll till barn).

I
likhet med vad som nu gäller avser den nya lagen verkställighet av beslut i
civila mål och ärenden men inte beslut i brottmål. Delta framgår indirekt av
alt det skall röra sig om en "kärande eller inlervenient". Enligt 1 §
andra styckel lagen (1980: 307) om skyldighel för utländska kärande atl ställa
säkerhel för rättegångskostnader kan utländska medborgare och utländska
juridiska personer bli skyldiga att ställa säkerhet, om de för lalan som
målsägande i brottmål, vare sig det är fråga om talan om ansvar eller om
enskilt anspråk på grund av broll. De internationella överenskommelser som
Sverige har lillträtl om befrielse frän skyldighet atl ställa säkerhet för
rättegångskostnader gäller enbart mål eller ärenden som inte rör ansvar för
brott. Skäl saknas alltså att här i landet verkställa utländska beslut om
skyldighet för en målsägande som fört ansvarstalan i brottmål att betala
rättegångskostnader, Däremol bör etl beslut om skyldighel för den som fört
talan om enskilt anspråk i brottmål all belala rättegångskostnader kunna
verkställas här, Säväl den nya konventionen som 1954 års civilprocesskonvention
anses nämligen tillämpliga på sådan målsägandetalan. Genom en uttrycklig
bestämmelse har en sädan målsägande jämställts med en kärande.

De
båda civilprocesskonvenlionerna omfattar i likhet med konventionen om
internationell rättshjälp inte bara kärande, ulan också den som deltar i en
rättegång såsom inlervenient (14 kap, 9§ rättegångsbalken). En ut-

17

Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 161

ländsk medborgare eller juridisk person som vill inträda
som inlervenient Prop. 1985/86: 161 omfattas inte av 1980 års lag och kan
alltså inte åläggas atl ställa säkerhel. Molsvarande gäller för svenska
medborgare som intervenerar i rättegång i länder som har tilltrält
konventionerna. Utländska beslut som ålägger dem atl betala rättegångskostnader
bör därför kunna verkställas här i landet.

Till skiUnad från vad som gäller enligt 1899 års lag avses
bestämmelserna i den nya lagen bli tillämpliga sä snart en överenskommelse har
trätt i kraft (jfr prop. 1978/79:72 s. 11). Atl såsom 1899 års lag ställa krav
på ömsesidighet är därför överflödigt. Det får ankomma på regeringen atl på
ell lämpligt sätt ge till känna när lagen blir tillämplig i förhållande till en
viss stal och om det enligt överenskommelsen gäller särskilda villkor, t.ex. i
fråga om hemvist eller dokumentationen av del utländska beslulel (jfr
förordningen 1983; 884 om lillämpning av 1899 års lag).

2§ .

Ansökan om verkställighet görs hos kronofogdemyndigheten.

Samma ordning gäller enligt 1899 års lag. Det kan anmärkas
all den i konventionen använda termen "exekvalur" lorde ulgå från en
ordning där domstol svarar för verkställighet. Konventionen torde emellertid på
den punkten få förslås så att den inte hindrar all de svenska kronofogdemyndigheterna
är behöriga att ulan föregående beslut av domslol svara för verkställigheten.

3 §

Till ansökningen skall fogas följande handlingar:

1. Beslutet i original eller av behörig myndighet bestyrkt
kopia.

2.
Bevis att
beslutet har vunnil laga kraft.

3.
Intyg all
lagakraftbeviset har utfärdals av en behörig myndighet. Intyget skall vara
utfärdat av en svensk beskickning eller konsul eller av chefen för
justitieförvaUningen i den stat där beslulel har meddelals.

Bevis och intyg som avses i första styckel 2 och 3 behöver
inte ges in, om del på annal säll styrks atl beslutet har meddelals i behörig
ordning och alt del har vunnil laga kraft.

I den mån del har avtalats i en överenskommelse med
främmande stat behöver andra handlingar inte fogas till ansökningen än en
bestyrkt kopia av de delar av beslutet, som innehåller parternas namn, deras
ställning i rättegången och själva åläggandet, bevis att beslutet har vunnil
laga krafl samt, om del har särskilt avtalats, bevis alt beslutet är
verkslällbarl i den stat där det har meddelats,

I paragrafen anges vilka handlingar som sökanden skall
foga vid sin ansökan till kronofogdemyndigheten.

Enligt 2§
första och andra styckena i 1899 års lag skall först och främsl

"den handling vara framställningen grundas" bifogas. Därmed avses den

handling som innehåller själva beslutet, vare sig handlingen betecknas som

"dom" eller "beslut" eller på någol annat säll. Vidare
skall elt bevis om

att beslutet har vunnil laga krafl ges in och dessutom etl intyg om atl den jg

domstol
som har utfärdat lagakraftbeviset är behörig. Om beslulel har Prop. 1985/86:
161 meddelals av en norsk domslol, behövs det dock inte något sådanl intyg. I
fråga om intyget gäller all del skall vara utställt av en svensk beskickning
eller konsul eller av chefen för justitieförvaltningen i den främmande staten.
Varken lagakraftbevis eller intyg behöver ges in, om del på annat sätl styrks
att den handling.som framställningen grundar sig på är utfärdad i behörig form
och atl beslutet har vunnit laga kraft. Om beslutet har meddelals av en
österrikisk domslol och domstolen har utfärdat ett lagakraftbevis, skall det
enligt 1983 års förordning om tillämpningen av 1899 års lag anss vara styrkt
att den handling som framställningen grundar sig på är utfärdad i behörig form
och atl beslutet har vunnil laga kraft. Denna undantagsbestämmelse är, liksom
särbestämmelsen rörande norska exekutionstitlar, grundad på särskilda
överenskommelser med Österrike resp. Norge.

Som
nämnis lidigare innebär 1980 års konvention om internationell rättshjälp vissa
förenklingar i förhållande till de båda civilprocesskonvenlionerna. Enligt
1980 års konvention (art. 17) behöver nämligen inte beslutet ges in i
original, utan del räcker med en bestyrkt kopia, och inte heller behöver hela
beslulel företes, utan bara de delar som innehåller parternas namn och
ställning i rättegången samt själva belalningsäläggandel. Vidare fordras del
inte något intyg om att den domstol som har utfärdat lagakraftbeviset har
varit behörig, ulan det räcker med lagakraftbeviset och bevis om all beslutet
är verkställbart i det land där det har meddelals.

När
del gäller atl i en ny lag utforma bestämmelser om vilka handlingar som skall
bifogas bör utgångspunkten vara alt bara de handlingar skall ges in som behövs
för elt verkslällighelsförfarande i överensslämmelse med vad Sverige har åtagit
sig gentemot andra länder. Vidare bör bestämmelserna så långt det är möjligt
ges en generell utformning. Som nämndes nyss får del ankomma på regeringen atl
ge till känna om del gäller särskilda lättnader i förhållande till en viss
stat.

Under
alla förhållanden måsle kronofogdemyndigheten ha besked -förutom om beslutet -
om att det har vunnit laga kraft. När det gäller dokumentationen av beslutet
finns del inte anledning alt som f. n. ovillkorligen kräva atl beslutet i
original skall ges in, ulan i likhet med vad som gäller enligt viss annan
lagstiftning om verkställighet av utländska avgöranden (se t.ex. 9§ lagen
1976:108 om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående
underhållsskyldighet och 14 § lagen 1983: 368 om erkännande och verkställighet
av österrikiska domar pä privaträttens område) bör också en av vederbörande
myndighei bestyrkt kopia av beslutet godias.

Vid
en anslutning lill den nya konventionen ålar sig Sverige atl i förhällande
till de länder som också ansluler sig godta den ytterligare förenklingen atl
bara en bestyrkt kopia av vissa delar av beslutet behöver ges in. Å andra sidan
kräver konventionen att även elt bevis om att beslutet är verkställbart i
ursprungslandet ges in.

Det
kan ifrågasättas, om inte denna enklare dokumentation av beslutet

borde vara tillräcklig och kunna godtas generellt, dvs, även när det gäller

ansökningar från länder som inte är anslutna till den nya konventionen 19

men
med vilka vi samarbetar enligt någon av de båda lidigare civilprocess- Prop.
1985/86: 161 konventionerna eller enligt 1955 års bosällningskonvention. Det
lorde dock ta åtskillig tid innan deri nya konventionen får en bred anslutning.
Att generelll medge verkställighet på grundval av en kopia av vissa delar av
beslutet är därför inte lämpligt. I lagen bör i stället försl las upp bestämmelser
om den dokumentation av beslutet som behövs enligt de nämnda tidigare
konventionerna, med den lättnaden alt även en bestyrkt kopia av beslutet
godtas. Bestämmmelsen har tagils upp i paragrafens första stycke under punkt 1.

Föreskrift
all bevis skall ges in om alt beslutet har vunnit laga krafl finns under punkt
2 i paragrafens försia stycke.

I
överensstämmelse med de båda civilprocesskonvenlionerna fordrar 1899 års lag
att sökanden även skall styrka att lagakraftbeviset är utfärdat av behörig myndighet.
Delta skall ske antingen genom etl i viss ordning utfärdat intyg eller på etl
annat sätt. Därmed åsyftas del krav på legalisering av handlingar och liknande
formaliteter som iakttas i vissa länder, och alt vederbörligen legaliserade
handlingar av vilka framgår all beslutet har vunnil laga krafl godtas i stället
för lagakraftbevis och intyg (prop. 1957; 163 s. 6, arl, 19 Iredje stycket 1954
års civilprocesskonvention). Av skäl som anfördes nyss belräffande
dokumentationen av del utländska beslutet är det lämpligl all i den nya lagen
ta upp även kravet att sökanden skall styrka den utländska myndighetens -
vanligen en domstols - behörighet alt utfärda lagakraftbevis. De ifrågavarande
beslämmelserna i 1899 års lag har omarbetats språkligt och tagils upp under
punkt 3 i första stycket och andra stycket. I tredje styckel anges de lättnader
som 1980 års konvention innebär. I stycket beaktas också de lättnader som
Sverige har avtalat om med Norge och Österrike. I den mån liknande avlal
träffas i framtiden, läcks ocksä de.

4 §

Om
en handling som åberopas i ärendet är skriven på ell annat språk än danska,
norska eller svenska, skall en bestyrkt översättning till svenska bifogas. Av
beslutet behöver endast själva åläggandel översällas.

I
paragrafen behandlas språk- och översältningsfrågorna. Bestämmelserna ansluter
nära till föreskrifterna i 2§ tredje siycket 1899 års lag, I likhet med vad som
gäller i andra sammanhang godias handlingar även på danska eller norska. Annars
krävs alt de aktuella handlingarna skall åtföljas av en bestyrkt översättning,
Efiersom översätlningskravel primärt är undantagslöst även i den nya
konventionen (arl, 17 första styckel c), saknas anledning att medge undantag
molsvarande dem som hargodtagits i viss annan lagsliftning (jfr 9 § första
stycket 5 lagen 1976: 108 om erkännande och verkställighet av utiändskl
avgörande angående underhållsskyldig-hel och 9 § tredje stycket lagen 1977; 595
om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område),

20

5och6§§ Prop. 1985/86:161

5§

Beslut om verkställighet skall meddelas utan all parterna
hörs.

Om del i en överenskommelse med främmande stal har
avtalats alt koslnader för översättning och bestyrkande av denna skall anses
som rättegångskostnader, beslutar kronofogdemyndigheten på sökandens begäran
om ersällning för kostnaderna.

6§

Det utländska beslulel och beslul som avses i 5 § andra
siycket verkställs på samma sätt som en svensk domstols lagakraftägande dom, om
ej hov-rätlen förordnar annat.

Bestämmelsen i 5 § första stycket grundar sig på vad som
gäller såväl enligt de båda civilprocesskonventionerna (art. 19 första styckel)
som enligt den nya konventionen (art. 17 andra styckel) och motsvarar 3§ första
slyckel 1899 års lag. Att kronofogdemyndighetens prövning i anledning av en
ansökan om verkställighet består av alt undersöka, huruvida de ingivna
handlingarna är fullständiga, följer av den allmänna grundsatsen all en
verkställighetsmyndighet inte prövar avgörandets materiella innehåll. Någon
uttrycklig föreskrift i det avseendet behöver inte las upp i lagen. Vidare är
det utan särskild föreskrift klart att kronofogdemyndigheten fär , bereda
sökanden tillfälle all rätta till ofullsländigheter i ansökningshandlingarna.

Föreskriften i 5 § andra styckel motsvarar 3 § andra
stycket 1899 års lag. Rätt för sökanden alt av den belalningsskyldige få ut
sina koslnader för att få handlingarna översatta och översättningen bestyrkt
gäller enligt 1954 års civilprocesskonvenlion (art. 19 fjärde slyckel) liksom
enligt den nya konventionen (art. 17 andra slyckel).

I 6 § slås det fast atl verkställighet sker på samma sätt
som är föreskrivet för en svensk lagakraftägande dom. Att
kronofogdemyndighetens beslut om verkställighet får överklagas genom besvär
till hovrätten framgår av 18 kap. 1 § utsökningsbalken. Hovrätten kan därvid
förordna om inhibition (I8kap, 12§).

Ikraftträdande

Den nya lagen föreslås träda i krafl den dag regeringen
bestämmer. Samtidigt upphävs 1899 års lag,

6 Hemställan

Jag hemställer att lagrådels yttrande inhämtas över de
upprättade lagförslagen.

7 Beslut

Regeringen beslutar i enlighel med föredragandens
hemställan, 21

Förslag till Prop. 1985/86:161

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429) Härigenom föreskrivs att 8§
rällshjälpslagen' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§ Allmän rältshjälp får ej beviljas

1,
i angelägenhet
som skall prövas eller på annal säll behandlas utom riket, om ej den
rättssökande är bosatt här och särskilda skäl föreligger för rättshjälp,

2,
den som
är bosatt utom riket, 2.
utlänningar som är bosatta om han ej är svensk medborgare utomlands och inte lidigare varit
eller om särskilda skäl ej föreligger bosatta här, om del inte finns sär-för rättshjälp, skilda skäl tdl del,

3,
näringsidkare i
angelägenhet som uppkommit i hans näringsverksamhet, om ej skäl föreligger för
rättshjälp med hänsyn lill verksamhetens arl och begränsade omfattning, hans
ekonomiska och personliga förhållanden eller omständigheterna i övrigt,

4,
i fråga om
anspråk som överlåtits lill den rätlssökande, om överlåtelsen kan antagas ha
ägt rum i syfte att åstadkomma fördel vid prövning av begäran om rättshjälp,

5,
för upprättande
av självdeklaration, äktenskapsförord eller testamente,

6,
i mål om
boskillnad enligt 9 kap, 2§ giftermälsbalken,

7,
om frågan om rältshjälp
kan anslå till dess en annan rättslig angelägenhet, vari anspråket stöder sig
på väsentligen likartad grund, har avgjorts slutligt,

8,
ägaren av en
fastighet eller en byggnad i angelägenhet som avser faslighelen eller
byggnaden, om han har eller borde ha haft rättsskyddsförsäkring eller något
annal liknande rättsskydd som omfattar angelägenheten,

9,
den som ej har
befogal intresse av all få sin sak behandlad.

I fråga om vissl slag av ärenden som är talrikt
förekommande och normalt av enkel beskaffenhel kan regeringen förordna atl
allmän rältshjälp ej skall beviljas.

Under förutsättning av ömsesi- Under förutsättning av ömsesi-

dighel kan regeringen förordna att dighet kan regeringen
förordna att

medborgare i viss främmande stat i medborgare / en viss främmande

fråga om allmän räiishjålp skall stat och den som, ulan alt vara

vara likställd med svensk medbor- medborgare i den staten, är bosalt

gare. där skall vara likställd med svensk

medborgare i fråga om allmän

rättshjälp.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Lagen omtryckt 1983:487, 22

Förslag till Prop, 1985/86: 161

Lag om verkställighet av vissa utländska beslut om
rättegångskostnader.

Härigenom
föreskrivs följande.

1§
I den mån del har avtalats i en överenskommelse mellan Sverige och främmande
stat skall elt beslul av en utländsk domslol om skyldighet för en kärande eller
inlervenient atl betala rättegångskostnader på ansökan verkställas här. Med
kärande jämställs en målsägande som fört talan i brottmål om enskilt anspråk i
anledning av brott.

2§
Ansökan om verkställighet görs hos kronofogdemyndigheten.

3§
Till ansökningen skall fogas följande handlingar;

1. Beslulel
i original eller av behörig myndighei bestyrkt kopia.

2.
Bevis alt beslutet har vunnit
laga kraft.

3.
Intyg all lagakraftbeviset har
utfärdats av en behörig myndighet. Intyget skall vara utfärdat av en svensk
beskickning eller konsul eller av chefen för justitieförvaltningen i den stat
där beslutet har meddelats.

Bevis
och intyg som avses i försia styckel 2 och 3 behöver inte ges in, om del på
annal sätt styrks all beslulel har meddelats i behörig ordning och att del har
vunnU laga krafl.

I
den mån det har avlalals i en överenskommelse med främmande stat behöver andra
handlingar inte fogas till ansökningen än en bestyrkt kopia av de delar av
beslulel, som innehåller parternas namn, deras ställning i rättegången och
själva åläggandel, bevis atl beslulel har vunnil laga kraft saml, om det har
särskUt avtalals, bevis atl beslutet är verkställbart i den stat där det har
meddelals.

4§
Om en handling som åberopas i ärendet är skriven på ell annal språk än danska,
norska eller svenska, skall en bestyrkt översättning till svenska bifogas. Av
beslutet behöver endast själva åläggandel översällas.

5§
Beslul om verkställighet skall meddelas ulan att parterna hörs.

Om
del i en överenskommelse med främmande stat har avtalals atl koslnader för
översättning och bestyrkande av denna skall anses som rättegångskostnader,
beslutar kronofodemyndigheten på sökandens begäran om ersättning för
kostnaderna.

6§
Det utländska beslulel och beslut som avses i 5§ andra slyckel verkställs på
samma sätl som en svensk domstols lagakraftägande dom, om ej hovrätten
förordnar annal.

Denna
lag träder i krafl den dag regeringen bestämmer. Genom lagen upphävs lagen
(1899; 12 s. 9) om verkställighet i vissl fall av utländsk domstols beslul.

23

Utdrag Prop. 1985/86: 161

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid
sammanträde 1986-03-06

Närvarande:
justitierådet Knulsson, f.d. justitierådel Sterzel, regeringsrådet Tottie.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1986 har regeringen på
hemställan av statsrådet Wickbom beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag till

1.
lag om ändring i
rättshjälpslagen (1972:429),

2.
lag om verkställighet av vissa
utländska beslut om rättegångskostnader.

Förslagen har inför lagrådet föredragils av departementsrådet Peter
Löfmarck. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget
till lag om ändring i rättshjälpslagen

I
den Haagkonvenlion som gett anledning till de föreslagna lagändringarna talas i
vissa artiklar om residence habUuelle respektive habitual residence som
anknytningsfaklum för den som enligt konventionen skall jämställas med
medborgare i konventionsstat, Hillills har, vid översättning lill svenska av
detla begrepp eller när innehållet i en sådan artikel införlivats med svensk
rätt, det svenska begreppet hemvist kommit lill användning (prop, 1973; 158,
1975/76:3 och 98 samt 1978/79:3), I den översättning av Haagkonvenlionen till
svenska som bilagls remissen har emellertid ordel bosatt begagnats.

Ingenting
sägs i remissen om den ändrade lerminologin, I motiven till förslagen talas
genomgående och ulan närmare förklaring om var en person är eller har varit
"bosatt", vare sig fråga är om konventionens bestämmelser eller om
rällshjälpslagen. Detta ger intryck av att "residence habi-luelle" i
konventionens mening och "bosall" i 8§ rällshjälpslagen skulle vara
identiska begrepp.

När
rällshjälpslagen antogs uttalade departementschefen all man vid tolkningen av
bosätlningsbegreppel i 8 § rällshjälpslagen fick hämta ledning från
beslämmelserna i folkbokföringsförordningen (prop, 1972:4 s, 314), Begreppei
bosatt i rällshjälpslagen torde därför vara vidare och mer omfattande än såväl
det svenska "hemvist"som del utländska "residence
habituelle". Såvitt avser bestämningen av del senare begreppei kan hänvisas
lill de rekommendationer som Europarådets ministerkommitté antog i en
resolution år 1972 (se Essén-Pålsson, Konvenlionssamling i internationell
privaträtt s, 22 ffoch ett försök till svensk översättning i SOU 1976; 39 s,
115).

Så som
bosätlningsbegreppel i rällshjälpslagen varit avsett all tolkas

synes det alltså som om vi genom lagändringen väl kommer all uppfylla de

förpliktelser vi åtagit oss genom en anslutning till konventionen. Såvida 24

inte
det remitterade förslagel syftar till en ändrad begreppsbestämning i Prop.
1985/86: 161 rättshjälpslagen, torde vi i själva verkel gå något längre än vad
vi åtagit oss att göra. Ell klarläggande av förslagets innebörd i delta
hänseende är önskvärt.

Enligt
den gällande lydelsen av 8 § första stycket 2 rättshjälpslagen får rältshjälp
beviljas den som är "bosatt utom riket" och inte är svensk medborgare
endast om del föreligger särskilda skäl. I lagens ursprungliga lydelse talades
i stället om den som "ej är bosall i landet". När lydelsen ändrades
betecknades detla som en ändring av redaktionell natur (prop. 1978/79:90 s.
202). Bl. a. med hänsyn till bosällningsbegreppets oklarhel är del emellertid
inte uteslutet all en person kan anses bosatt både i Sverige och utomlands (jfr
prop. 1979/80:78 s. 9). I elt sådant fall lorde bosättningen i Sverige böra få
väga över. Detla talar för alt man återgår till lagrummets ursprungliga
lydelse. Lagrådel föreslår därför atl punklen 2 ges formuleringen
"utlänningar som varken är eller lidigare varit bosatta här, om del inte
finns särskilda skäl för rältshjälp".

Förslaget
till lag om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskostnader

3 §

Beslämmelsen
i andra styckel ulgör enligt specialmoliveringen endast en språklig omarbetning
av molsvarande regel i 1899 års lag. Enligt den föreslagna texten skall bl.a.
styrkas att "beslulel har meddelats i behörig ordning", medan vad som
skall styrkas enligt 1899 års lag är att den handling som ligger liU grund för
framställningen "är i behörig form utfärdad". Sislnämnda
uttryckssätt visar att del är fråga om en renl formell granskning av det
åberopade dokumentet, medan den föreslagna texten kan uppfattas som elt krav på
utredning om atl någol fel inte har förekommit i det utländska förfarandel.
Till undvikande av en sådan tolkning bör väljas en lydelse som närmare ansluter
till gällande lag.

Lagrådel
vill emellertid ifrågasätta om inte den berörda regeln kan utgå och andra
slyckel sålunda inskränkas lill elt krav på ulredning om att beslutet har
vunnit laga kraft. Föreskriften i 1899 års lag lorde sammanhänga med artikel
19 andra styckel i 1954 års civilprocesskonvention, där det sägs att
myndigheien skall undersöka om den åberopade handlingen uppfyller de villkor
som uppställts för dess "formella giltighet"
("aulhenti-cilé"). Detta lorde förutsätta alt verkställighet söks på
grundval av en originalhandling. När delta krav slopas synes del inte längre
finnas underlag för en sådan formell granskning.

25

Justitiedepartementet """p-
'- 'i

Utdrag
ur protokoU vid regeringssammanträde den 20 mars 1986

Närvarande;
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Leijon,
Hjelm-Wallén, Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande;
statsrådet Wickbom

Proposition om Sveriges tillträde till Haagkonventionen
den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp

1 Anmälan av lagrådsyttrande m.m.

Föredraganden
anmäler lagrådels yttrande (beslul om lagrådsremiss fattat vid
regeringssammaniräde 1986-02-13) över förslag till

1.
lag om ändring i
rällshjälpslagen (1972:429),

2.
lag om verkställighet av vissa
utiändska beslut om rättegångskostnader.

Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.

Med
anledning av vad lagrådel har anfört i anslutning lill 8 § rällshjälpslagen
villjag framhålla att avsikten inte är att ge någon ändrad betydelse ål
rältshjälpslagens bosällningsbegrepp. Frågan huruvida någon skall anses ha
varit bosatt här i landet bör, liksom frågan huruvida någon skall anses vara
bosall i något av de andra konventionsländerna, avgöras efler de nuvarande
grunderna för tolkningen av detla begrepp. Lagrådets förslag till ändrad
lydelse av 8 § försia stycket 2 rällshjälpslagen bör enligt min mening godias.
Jag vill framhålla att lagrådels synpunkler på en svensk motsvarighet lill
"residence habituelle" har beaktats genom alt hemvistbe-greppet
används i den officiella svenska översättningen vilken, jämte konventionen i
originaltext, bör fogas till detta protokoll som bilaga.

Jag
har inte någon invändning mot alt det krav på utredning som tas upp i 3 § andra
styckel i förslagel till lag om verkställighet av vissa utländska beslut om
rättegångskostnader inskränks lill alt avse ulredning om all beslutet har
vunnit laga krafl, I 6§ i lagförslagel bör göras en redaktionell jämkning.

Övrigt

I
enlighet med vad som har förordals vid remissen lill lagrådet bör Sverige

tillträda Haagkonvenlionen om internationell rältshjälp, varvid förbehåll

bör göras mol artikel 13 andra stycket samt förklaringar avges enligt

artiklarna 24 och 29. 26

Hemställan P'0P- '985/86: I6I

Med
hänvisning lill vad jag nu har anföri hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen att

dels
godkänna Haagkonvenlionen den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp med
det förbehåll och de förklaringar som har angetts,

dels
anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar.

Beslut

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och beslular atl genom
proposition föreslå riksdagen all anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

27

Convention tendant a faciliter Paccés international a la
justice

Bilaga

Convention on international access to Justice

Les Etals signataires de la présenle Convention.

Désirant faciliter Faccés international ä la justice.

Ont résolu de conclure une Convention ä cel effet et sont
convenus des dispositions suivantes;

Chapilre I — Assistance judiciaire

Artide premier

Les ressorlissants d'un Etat contraclanl, ainsi que les
personnes ayant leur residence habituelle dans un Etat contraclanl. sont ad-mis
au bénéfice de Fassistance judiciaire en maliére civile et commerciale dans
chaque Elat contraclanl dans les mémes conditions que s'ils étaient eux-mémes
ressorlissants de cel Etal el y résidaienl habituellemenl.

Les personnes auxquelles les dispositions de falinéa
précédent ne s"appliquenl pas. niais qui ont eu leur residence habituelle
dans un Etal contraclanl dans lequel une procedure judiciaire est ou sera
engagée, seront néanmoins admises au bénéfice de fässis-tance judiciaire aux
conditions prévues ä Falinéa précédent, si la cause de Faction dé-coule de
cette ancienne residence habituelle.

Dans les Elals oii Fassitance judiciaire exisie en maliére
administrative, sociale ou fiscale, les dispositions du present article
s'appliquenl aux affaires portées devanl les tribunaux compétents en ces
matiéres.

The States signatory lo this Convention,

Desiring lo facilitate international access to justice,

Have resolved to conclude a Convention for this purpose
and have agreed upon the following provisions-

Chapter I — Legal Aid

Article I

Nalionals of any Contracting State and persons habilually
resident in any Contracting State shall be entitled to legal aid for court
proceedings in civil and commercial matters in each Contracting State on the
same conditions as if they themselves were nalionals of and habilually
resident in that State.

Persons to whom paragraph 1 does nol apply, bul who
formerly had their habitual residence in a Contracting State in which court
proceedings are to be or have been com-menced. shall nevertheless be entitled
to legal aid as provided by paragraph I if the cause of action arose out of their
former habitual residence in that State,

In States where legal aid is provided in administrative,
social or fiscai matters, the provisions of this Arlicie shall apply to cases
brought before the courts or tribunals competenl in such matters.

Article
2

L'article premier s'applique ä la consullalion juridique,
ä la condition que le requérant soil present dans FEtal oO la consullalion est
demandée.

Article 2

Arlicie 1 shall apply to legal advice provided the person
seeking advice is present in the State where advice is soughl.

Arlicie
3

Chaque Elat contraclanl désigne une Autorité
cenlrale chargée de recevoir les de-

Article
3

Each Contracting State shall designale a Central Authority
lo receive, and lake action

Konvention om internationell rättshjälp

De stater som undertecknat denna konvention.

som önskar underlätta internationell rältshjälp,

har beslutat att avsluta en konvention för detta ändamål
och har kommit överens om följande bestämmelser.

Kapitel I - Rättshjälp

Artikel /

Medborgare i en konvenlionsstal och personer med hemvist
i en konvenlionsstal skall vara berättigade till rättshjälp i mål och ärenden
av civil eller kommersiell natur i varje konvenlionsstal på samma villkor som
om de själva vore medborgare med hemvist i denna stat.

Den som bestämmelserna i första slyckel inte är
tillämpliga pä, men som tidigare haft hemvist i en konvenlionsstal där
rättegång har inletts eller skall inledas, skall vara berättigad till
rättshjälp enligt första stycket, om rättegängen har samband med den lidigare
bosättningen.

I stal där rättshjälp förekommer i mål eller ärenden av
administrativ, social eller fiskal natur skall bestämmelserna i denna artikel
lillämpas vid handläggningen av sådana mål och ärenden inför därtill behörig
domstol.

Artikel 2

Artikel I skall tillämpas på rådgivning under
förutsättning atl sökanden befinner sig i den stat där rådgivningen sker.

Artikel 3

Varje konvenlionsstal skall utse etl centralt organ för
att ta emot och åtgärda ansökningar

Prop.
1985/86: 161

29

mandes
d'assistance judiciaire qui lui sonl présentées conformémenl å la présenle Convention
et d'y donner suite.

Les Etals
fédéraux et les Elats dans les-quels plusieurs systémes de droit sont en vigueur
ont la faculté de designer plusieurs Autorités cenlrales. En cas
d'incompélence de FAutorité cenlrale saisie, celle-ci Iransmet la demande ä
FAutorité cenlrale compétente du méme Etat contraclanl.

on, applications for legal aid submilled under this
Convention.

Federal States and States which have more than one legal
system may designale more than one Ceniral Authority. If the Central Authority
to which an application is submilled is not competenl lo deal with it. it
shall forward the application to whichever other Central Authority in the same
Contracting State is competenl to do so.

Arlicie
4

Chaque Etat contractanl désigne une ou plusieurs autorités
expédilrices chargées de transmettre les demandes d'assistance judiciaire ä
FAutorité cenlrale compétente dans FEtal requis.

Les
demandes d'assislance judiciaire sont transmises, sans intervention d'aucune
autre autorité, å Faide de la formule modéle an-nexée ä la présenle Convention,
Chaque Etat contraclanl a la faculté d'utiliser aux mémes fins la voie
diplomatique.

Article
4

Each Contracting State shall designale one or more
iransmitling authorities for the purpose of forwarding applications for legal
aid lo the appropriate Ceniral Authority in the requesled State,

Applications
for legal aid shall be transmit-ted, without the intervention of any other
authority, in the form of the model annexed to this Convention,

Nothing in
this Article shall prevent an application from being submilled through diplomatic
channels.

Article 5

Lorsqu'il n'est pas present dans FEtal requis, le
demandeur ä Fassistance judiciaire peut, sans prejudice de toule autre voie par
laqueile il pourrait soumellre sa demande å Fautorité compétente de cel Etal,
presenter sa demande ä une autorité expéditrice de FEtal contractanl oii il a
sa residence habituelle.

La demande est établie conformémenl ä la formule modéle
annexée å la présenle Convention, Elle est accompagnée de tous les documenls
nécessaires, sous réserve du droit pour FElat requis de demander des informations
ou des documenls complémenlaires dans les cas appropriés,

Chaque Elat contractanl a la faculté de faire connaitre
que son Autorité cenlrale ré-ceptrice peut étre saisie par toute autre voie ou
moyen.

Article
5

Where the applicant for legal aid is not present in the
requesled State, he may submil his application to a iransmitling authorily in
the Contracting State where he has his habitual residence, without prejudice
lo any olher means open to him of submitting his application to the competenl
authorily in the requesled State,

The application shall be in the form of the model annexed
to this Convention and shall be accompanied by any necessary documenls,
without prejudice to the right of the requesled State lo require furlher
information or documenls in appropriate cases,

Any Contracting State may declare that its receiving
Central Authority will accept applications submilled by other channels or melhods.

om
rättshjälp som ges in till detta i enlighet med denna konvention.

Federala
stater och stater som har mer än elt rättssystem kan utse flera centrala organ.
Saknar det centrala organ till vilket en ansökan lämnas in behörighet att
handlägga ansökningen, skall del vidarebefordra denna lill det centrala organ
som är behörigt i samma konventionsstat.

Artikel
4

Varje
konventionsstat skall utse ett eller flera förmedlande organ för att sända över
rätlshjälpsansökningar till det behöriga centrala organet i den anmodade
staten.

Ansökningarna
skall översändas utan förmedling av nägon annan myndighet. Det formulär för
översändande som är fogat till denna konvention skall användas.

Ingenting
i denna artikel hindrar att en ansökan ges in pä diplomatisk väg.

Artikel
5

Befinner
sig den sökande inte i den anmodade staten, kan han lämna in sin ansökan om
rättshjälp till ett förniedlande organ i den konvenlionsstal där han har
hemvist utan att därigenom mista sina möjligheter atl på ett annal sätt ge in
ansökningen till det behöriga organet i den anmodade slalen.

Ansökan
skall göras enligt det formulär för ansökan som är fogat till denna konvention
och åtföljas av alla nödvändiga handlingar. Den anmodade staten har rätt alt i
förekommande fall begära ytteriigare upplysningar eller handlingar.

Varje
konventionsslal kan förklara att dess centrala mottagande organ godtar alt
ansökningar ges in pä annan väg eller pä annal sätt.

Prop. 1985/86: 161

Artide
6

L'autorilé expéditrice assiste le demandeur afin que
soient joinls tous les documenls et informations qui, ä la connaissance de
cette autorité, sonl nécessaires ä Fapprécia-tion de la demande, Elle vérifie
leur régula-rilé formelie,

Elle peul refuser de transmettre la demande au cas ou
celle-ci lui parait manifeste-ment mal fondée.

Le cas échéanl, elle assiste le demandeur pour une
traduction sans frais des documenls.

Elle répond aux demandes de renseignemenls
complémenlaires qui émanent de FAutorité cenlrale réceptrice de FEtal requis.

Arlicie
6

The Iransmitling authorily shall assist the applicant in
ensuring that the application is accompanied by all the information and documenls
known by it to be necessary for consideration of the application. It shall
ensure that formål requirements are met.

If it appears lo the Iransmitling authority that the
application is manifeslly unfounded, it may refuse to transmit the application.

Il shall assist the applicant in obtaining without charge
a Iranslation of the documenls where such assistance is appropriate.

Il shall reply to requesls for furlher information from
the receiving Central Authority in the requesled State,

Article
7

Les demandes d'assistance judiciaire, les documenls å
Fappui, ainsi que les Communications en réponse aux demandes de renseignemenls
complémenlaires, doivenl étre rediges dans la langue ou dans Fune des langues
officielles de FElat requis ou accom-pagnés d'une traduction faile dans Fune de
ces langues,

Toutefois, lorsque dans FElat requérant Foblention d'une
traduction dans la langue de FEtal requis est difficilement réalisable, ce
dernier doit accepter que ces piéces soient rédigées en langue frangaise ou
anglaise ou accompagnées d'une traduction dans Fune de ces langues,

Les
Communications émanant de FAutorité cenlrale réceptrice peuvent étre rédigées
dans la langue ou dans Fune des langues officielles de cel Elat, en anglais ou
en frangais, Toutefois, lorsque la demande transmise par Fautorité expéditrice
est rédigée en frangais ou en anglais ou accompagnée d'une traduction dans
Fune de ces langues, les Communications émanant de FAutorité cenlrale réceptrice
sonl également rédigées dans Fune de ces langues,

Les frais de Iraductions entrainés par Fapplicalion des
alinéas précédents demeurent å la charge de FEtal requérant, Toutefois, les
Iraductions opérées, le cas échéanl, par FEtal requis demeurent ä sa charge.

Article
7

The application, the supporting documenls and any
Communications in response lo requesls for furlher information shall be in the
official language or in one of the official languages of the requesled State
or be accompanied by a iranslation into one of those languages,

However, where in the requsling State it is not feasible
to obtain a iranslation into the language of the requesled State, the latter
shall accept the documenls in either English or French, or the documenls
accompanied by a Iranslation into one of those languages,

Communications emanating from the receiving Ceniral
Authority may be drawn up in the official language or one of the official
languages of the requesled State or in English or French. However, where the
application forwarded by the Iransmitling authority is in either English or
French, or is accompanied by a Iranslation into one of those languages,
Communications emanating from the receiving Central Authority shall also be in
one of those languages,

The costs of Iranslation arising from the application of
the preceding paragraphs shall be borne by the requesting State, except that
any iranslations made in the requesled State shall not give rise to any claim
for reimburse-menl on the part of the State,

32

Artikel 6

Det förmedlande organet skall bistå sökanden med att
säkerställa alt lill ansökan är fogade alla upplysningar och handlingar som
enligt dess vetskap krävs för prövning av ansökningen. Organet skall
säkerställa alt alla formella krav är uppfyllda.

Anser
organet atl ansökningen är uppenbart ogrundad, kan det vägra all sända över
den.

I förekommande fall skall organet bistå sökanden med
kostnadsfri översättning av handlingarna.

Organet skall besvara begäran om ytterligare upplysningar
från det cenlrala mottagande organet i den anmodade staten.

Artikel 7

Ansökan, handlingar som ulgör underlag för denna samt svar
på begäran om ytterligare upplysningar skall vara avfattade på den anmodade
statens officieUa språk eller ett av dess officiella språk, eller åtföljas av
en översättning lill elt av dessa språk.

Om del inte är möjligt att inom den ansökande staten fä
en översättning gjord till den anmodade statens språk, skall den sislnämnda
staten godta handlingarna om de är avfattade på engelska eller franska eller
ål-följs av en översättning till etl av dessa språk.

Meddelanden från det centrala mottagande organet kan vara
avfattade på den anmodade statens officiella språk eller etl av dess officiella
språk eller på engelska eller franska. När en av det förmedlande organet
översänd ansökan är avfattad på engelska eller franska eller åtföljs av en
översättning härtill, skall dock även meddelanden från del cenlrala mottagande
organet vara avfattade pä elt av dessa språk.

De kostnader för översättning som uppkommer vid tillämpning
av föregående stycken skall bäras av den ansökande staten. De kostnader för
översättningar som görs i den anmodade staten skall dock bäras av denna.

3 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 161

Prop.
1985/86: 161

33

Arlicie
8

L'Aulorilé centrale réceptrice stalue sur la demande
d'assistance judiciaire ou prend les mesures nécessaires pour qui'il soit
statué sur celle-ci par Fautorité compétente de FEtal requis,

Elle
transmel les demandes de renseignemenls complémenlaires ä Fautorité expéditrice
et Finforme de toute difficuité relative ä Fexamen de la demande, ainsi que de
la déci-sion prise.

Arlicie
8

The receiving Ceniral Authority shall delermine the
application or shall take such steps as are necessary lo obtain its determination
by a competenl authorily in the requesled State.

The
receiving Central Authorily shall transmit requesls for furlher information to
the Iransmitling authority and shall inform it of any difficully relating to
the examination of the application and of the decision taken.

Arlicie
9

Lorsqu'il ne réside pas dans un Elal contractanl, le
demandeur ä Fassistance judiciaire peut, sans prejudice de toute autre voie
par laqueile il pourrait soumellre sa demande ä Fautorité compétente de FEtal
requis. transmettre sa demande par la voie consu-laire,

Chaque
Etat contractanl a la faculté de faire connaUre que son Autorité cenlrale réceptrice
peut étre saisie par tous autres voie ou moyen.

Arlicie
9

Where the applicant for legal aid does nol reside in a
Contracting State, he may submil his application through consular channels,
without prejudice to any olher means open to him of submitting his application
lo the competenl authorily in the requesled State,

Any Contracting State may declare that its receiving Central
Authorily will accept applications submilled by other channels or melhods.

Article
10

Les documenls iransmis en application du present chapilre
sonl dispensés de loule lé-galisalion et de toute formalité analogue.

Article
10

All documenls forwarded under this Chapter shall be
exempt from legalization or any analogous formalily.

Arlicie
11

L'inlervention des autorités compétenles pour transmettre,
recevoir ou statuer sur les demandes d'assistance judiciaire en vertu du
present chapilre est graluile.

Arlicie
II

No charges shall be made for the transmission, reception
or determination of applications for legal aid under this Chapter,

Arlicie 12

L'inslruction des demandes d'assistance judiciaire est
effecluée d'urgence.

Arlicie
12

Applications for legal aid shall be handled expeditiously.

Arlicie
13

Lorsque Fassistance judiciaire a été accor-dée en
application de Fartide premier, les notifications el significalions, quelle
qu'en

Arlicie
13

Where legal aid has been granled in accordance with
Arlicie 1, service of documenls in any olher Contracting State in pursuance of

Arlikd
8

Det
cenlrala mottagande organet skall besluta över ansökningen eller vidta de
ålgärder som är nödvändiga för att beslutet skall meddelas av en därlill behörig
myndighet i den anmodade staten.

Del
cenlrala mottagande organet skall sända över begäran om ytterligare
upplysningar lill det förmedlande organet samt underrätta detla om varje
svårighet i samband med prövningen av ansökningen och om beslul som har
fattats.

Arlikd
9

Bor
den sökande inte i en konvenlionsstal, kan han lämna in sin ansökan om
rättshjälp på konsulär väg ulan att därigenom mista sina möjligheter all på ell
annal sätt ge in ansökningen lill del behöriga organet i den anmodade staten.

Varje
konventionsslal kan avge förklaring alt dess centrala mottagande organ godtar
ansökningar som ges in på annan väg eller på annal sätl.

Arlikd
10

Alla
handlingar som översänds enligt delta kapilel skall vara befriade från
legalisering eller motsvarande formalitet.

Artikd
11

Översändande,
mottagande och handläggning av rättshjälpsansökningar enligt detla kapilel
sker gratis.

Artikel
12

Ansökningar
om rättshjälp skall handläggas

skyndsamt.

ArUkel
13

Har
rättshjälp beviljats enligt artikel I. skall delgivning som
hänför sig till den rällssökandes rättegång och som verkställs i en an-

Prop. 1985/86: 161

35

soit la
forme, relatives au procés du bénéfi-ciaire el qui seraienl å faire dans un
autre Etat contractanl, ne peuvent donner lieu å aucun remboursement. II en va de méme des commissions
rogatoires et enquétes sociales, ä Fexception des indemnilés payées aux experts
et aux inlerprélés.

Lorsqu'une
personne a été admise, en application de Fartide premier, au bénéfice de
Fassistance judiciaire dans un Etat contractanl ä Foccasion d'une procedure
ayant donné lieu å une decision, elle bénéfice, sans nouvel examen, de
Fassistance judiciare dans tout autre Elat contractanl oii elle sollicile la
reconnaissance ou Fexécution de celle decision.

the legally aided person's proceedings shall not give rise
to any charges regardless of the manner in which service is effected. The same
applies to Letters of Request and social enquiry reports, excepl for fees paid
to experts and interpreters.

Where a person has received legal aid in accordance with
Article I for proceedings in a Contracting State and a decision has been given
in those proceedings, he shall, without any furlher examination of his circumstances,
be entitled lo legal aid in any olher Contracting State in which he seeks to
secure the recognition or enforcemenl of that decision.

Chapitre
II — Caution Judicatum solvi et
exe-quatur des condamnations aux frais et dépens

Arlicie 14

Aucune caution ni aucun dépöt, sous quelque dénomination
que ce soit, ne peut étre exigé en raison de leur seule qualité d'é-tranger ou
de leur seul défaut de domicile ou de residence dans FEtal ou Faction est intenlée,
des personnes, physiques ou morales, ayant leur residence habituelle dans Fun
des Elats contractants qui seronl demandeurs ou inlervenanls devanl les
tribunaux d'un autre Etat contractanl.

La méme régle s'applique au versemenl qui serail exigé des
demandeurs ou des inlervenanls pour garanlir les frais judiciaires.

Chapter
II — Security for costs and
enforce-ability of orders for costs

Article 14

No security, bond or deposil of any kind may be required,
by reason only of their foreign nationality or of their nol being domi-ciled
or resident in the State in which proceedings are commenced, from persons (including
legal persons) habilually resident in a Contracting State who are plaintiffs or
parties intervening in proceedings before the courts or tribunals of another
Contracting State.

The same rule shall apply lo any payment required of plaintiffs
or intervening parlies as security for court fees.

Artide
15

Les condamnations aux frais et dépens du procés,
prononcées dans Fun des Etals contractants contre toute personne dispensée de
la caution, du dépöt ou du versemenl en vertu soil de Fartide 14, soit de la
loi de FEtal ou Faction est intenlée, seront, å la demande du créancier,
rendues graluilemenl exéculoires dans tout autre Etat contractanl.

Arlicie
15

An order for payment of costs and expenses of
proceedings, made in one of the Contracting States against any person exempt
from requirements as lo security, bond, deposit or payment by virtue of Article
14 or of the law of the State where the proceedings have been commenced shall,
on the application of the person entitled lo the benefit of the order, be
rendered enforceable without charge in any other Contracting State.

nan
konventionsstat inte medföra några kostnader, oavsett pä vilket sätt
delgivning sker. Detsamma skall gälla för bevisupptagning och socialulredningar
med undantag för ersättning till sakkunniga och tolkar.

Den
som har beviljats rältshjälp enligt artikel 1 för en rättegång i en
konventionsslal skall ulan ytterligare undersökning av omständigheterna vara
berättigad till rättshjälp i en annan konvenlionsstal, i vilken han begär att
beslut som har meddelats i rättegången skall erkännas eller verkställas.

Kapitel
II — Säkerhet för rättegångskostnader och
exeqvaturprövning

ArUkd
14

Den
som har hemvist i en konventionsslal (även en juridisk person avses) och är
kärande eller inlervenient vid domslol i en annan konventionsslal får inte
förpliktas att ställa borgen eller någon annan säkerhet av något slag enbart på
grund av sin egenskap av utlänning eller på grund av all han inte har hemvist
eller bor i den stal där rättegången har inletts.

Detsamma
skall gälla i fråga om skyldighet för kärande eller inlervenient atl deponera
medel för ersättning som utgår lill domstolen.

Artikel
15

Beslut
om ersättning för rättegångskostnader som har meddelats i en av konvenlionsstaterna
mot den som enligt artikel 14 eller enligt lagen i den stat där rättegången har
inletts har befriats från alt ställa borgen eller annan säkerhet eller att
deponera medel skall på ansökan av den som är berättigad till ersättningen
kostnadsfritt göras verkställbart i varje annan konventionsslal.

Prop. 1985/86: 161

37

Article
16

Chaque Etat contractanl désigne une ou plusieurs autorités
expédilrices chargées de transmettre les demandes d'exequatur visées par
Fartide 15 å FAutorité centrale compélenle dans FEtal requis.

Chaque Etat contraclanl désigne une Autorité cenlrale
chargée de recevoir les demandes el de prendre les mesures appro-priées pour
qu'une decision définitive soil prise ä cel égard.

Les Elals fédéraux el les Etals dans les-quels plusieurs
systémes de droit sont en vigueur ont la faculté de designer plusieurs Autorités
cenlrales. En cas d'incompétence de FAutorité centrale saisie, celle-ci
transmel la demande ä FAutorité centrale compétente dans FEtal requis.

Les demandes sont transmises sans intervention d'aucune
autre autorité. Cependanl, chaque Elat contractanl a la faculté d'utiliser aux
mémes fins la voie diplomatique.

A moins que FElat requis n'ait déclaré s'y opposer, les
dispositions qui précédent ne font pas obslacle ä ce que la demande
d'exe-quatur soit présentée directement par le créancier.

Article
16

Each Contracting State shall designale one or more
Iransmitling authorities for the purpose of forwarding to the appropriate
Central Authority in the requesled State applications for rendering enforceable
orders lo which Artide 15 applies.

Each
Contracting State shall designale a Ceniral Authority to receive such applications
and to take the appropriate steps to ensure that a final decesion on them is
reached.

Federal
States and States which have more than one legal syslem may designale more than
one Central Authority. If the Central Authorily lo which an application is
submilled is not competenl lo deal with it, il shall forward the application to
whichever olher Central Authority in the requesled State is competenl to do so.

Applications
under this Article shall be transmitted without the intervention of any other
authority, without prejudice lo an application being transmitted through
diplomatic channels.

Nothing in
this Article shall prevent applications from being made directly by the person
entitled to the benefil of the order unless the requesled State has declared
that it will not accept applications made in this manner.

Arlicie
17

Les demandes d'exequalur doivenl étre accompagnées;

a d'une
expedition conforme de la partie de la decision faisanl apparailre les noms el
qualités des parties, ainsi que le dispositif se rapportant aux frais el dépens
;

b de toul
document de nalure ä prouver que la decision ne peut plus faire Fobjel d'un
recours ordinaire dans FEtal d'origine et qu'elle y est exéculoire ;

c d'une
traduction cerlifée conforme de ces documenls dans la langue de FEtal requis,
lorsqu'ils ne sonl pas rediges dans cette langue.

L'aulorilé compétente de FElat requis statue sur les
demandes d'exequalur sans en-

Arlicle
17

Every application under Article 15 shall be accompanied by
-

a a true
copy of the relevant part of the decision showing the names and capacities of
the parties and of the order for payment of cosls or expenses;

b any document necessary to prove that the decision is no
longer subject to the ordinary forms of review in the State of origin and that
U is enforceable there;

c a Iranslation, certified as true, of the above-mentioned
documenls inlo the language of the requesled State, if they are nol in that
language.

The appUcation shall be determined without a hearing and
the competent authorily in

Artikel
16

Varje
konventionsslal skall utse ell eller flera förmedlande organ för att sända över
ansökningar om verkställighet av beslut som avses i artikel 15 till det
centrala organ som är behörigt i den anmodade staten.

Varje
konventionsslal skall utse elt centralt organ för att ta emot sådana
ansökningar och vidla lämpliga åtgärder för atl säkerställa att ett slutligt
beslut meddelas i anledning av ansökningen.

Federala
stater saml stater som har mer än etl rättssystem kan utse flera centrala
organ. Saknar det cenlrala organ till vilket ansökan lämnas in behörighet att
handlägga ansökningen, skall del vidarebefordra denna lill del cenlrala organ
som är behörigt i den anmodade staten.

Ansökningar
enligt denna artikel skall översändas utan förmedling av någon annan myndighei.
De får dock ges in på diplomatisk väg.

Ingenting
i denna artikel hindrar att den ersättningsberättigade själv ger in ansökningen,
om inte den anmodade staten har avgelt förklaring atl den inte godtar detta.

Arlikd 17

Till
en ansökning enligt artikel 15 skall fogas

a
en bestyrkt kopia av den del av beslulel som innehåller parternas namn, deras
ställning i rättegången och själva belalningsäläggandel;

b de
handlingar som erfordras för att styrka atl beslutet har vunnil laga krafl i ursprungslandet
och atl det kan verkställas där;

c
en bestyrkt översättning av ovan nämnda handlingar till den anmodade statens
språk, om de inte är upprättade på det språket.

Beslut
över ansökan skall fattas utan parternas hörande och behörig myndighet i den

Prop. 1985/86: 161

39

lendre les
parlies. Elle se borne ä vérifier que les piéces ont été produUes. A la requéte
du demandeur, elle évalue le montant des frais d'atlestation, de traduction el
de certifica-lion, qui sont assimilés aux frais el dépens du procés. Aucune
légalisation ou formalité analogue ne peut étre imposée.

Les parties n'onl d'autres recours contre la decision
rendue par Fautorité compétente que ceux qui leur sont ouverls par la legislation
de FEtal requis.

the
requesled State shall be limited lo exam-ining whether the required documenls
have been produced. If so requesled by the applicant, that authority shall
delermine the amount of the costs of attestalion, Iranslation and
cerlificalion, which shall be treated as costs and expenses of the proceedings.
No legalization or analogous formalily may be required.

There
shall be no right of appeal against the decision of the competenl authority
except in accordance with the law of the requesled State.

Chapitre
III — Copies d'actes et de decisions de justice

Artide 18

En maliére civile ou commerciale, les res-sortissanls d'un
Etat contraclanl, ainsi que les personnes ayant leur residence habituelle dans
un Etat contractanl, peuvent, dans les mémes conditions que les nationaux, se
faire délivrer et, le cas échéanl, faire légaliser des copies ou des exlraits
de registres publics ou de decisions de justice dans un autre Etal contractanl.

Chapter
III — Copies of entries and decisions

Arlicie 18

Nalionals of any Contracting State and persons habilually
resident in any Contracting State may obtain in any olher Contracting State,
on the same terms and conditions as its nationals, copies of or extracts from
entries in public registers and decisions relating to civil or commercial
matters and may have such documenls legalized, where necessary.

Chapitre
IV — Contrainte par corps et
sauf-conduit

Arlicie 19

La contrainte par corps, soil comme moyen d'exéculion,
soil comme mesure sim-plement conservaloire, ne pourra pas, en maliére civile
ou commerciale, étre appliquée aux ressorlissants d'un Etat contractanl ou aux
personnes ayant leur residence habituelle dans un Etal contractanl dans le cas
oii elle ne serail pas applicable aux ressorlissants de cel Etat. Tout fait qui
pourrait étre invoqué par un ressortissant ayant sa residence habituelle dans
cel Etat pour obtenir la levée de la conlrainte par corps doit produire le méme
effet au profit d'un ressortissant d'un Elal contraclanl ou d'une personne
ayant sa residence habituelle dans un Etat contractanl, méme si ce fait s'est
produit ä Fétranger.

Chapter IV — Physical detention and safe-conduct

Arlicie 19

Arrest and detention, whether as a means of enforcemenl or
simply as a precautionary measure, shall not, in civil or commercial matters,
be employed against nationals of a Contracting State or persons habilually resident
in a Contracting State in circumstances where they cannot be employed against
nationals of the arresting and detaining State. Any fact which may be invoked
by a national habilually resident in such State to obtain release from arrest
or detention may be invoked with the same effect by a national of a
Contracting State or a person habilually resident in a Contracting State even
if the fact occurred abroad.

anmodade
staten skall endasl undersöka, huruvida de handlingar som erfordras har lämnats
in. På begäran av sökanden skall den fastställa det belopp till vilket
kostnader för atlestering, översättning och bestyrkande uppgår. Dessa koslnader
skall anses som rättegångskostnader. Legalisering eller liknande formalitet
får inte krävas.

Talan
mol den berörda myndighetens beslut får inte föras annal än enligt den anmodade
slalens lag.

Kapitel
UI — Kopior av handlingar och beslut

Artikel
18

Medborgare
i en konventionsslal och personer med hemvist i en konventionsstat kan på
samma villkor som medborgarna i en annan konventionsstat där erhålla kopia av
eller utdrag ur folkbokföringsregister och beslut i mål och ärenden av civil
eller kommersiell nalur samt, i förekommande fall, få dessa handlingar
legaliserade.

Kapitel
IV — Gäldsfängelse och immunitet

Arlikd 19

1
mål och ärenden av civil eller kommersiell natur fär gäldsfängelse inte komma
lill användning, vare sig som exekulionsmedel eller som säkerhetsåtgärd, mot
medborgare i en konvenlionsstal eller mot personer med hemvist i en
konventionsslal annal än i de fall då åtgärden kan användas gentemot statens
egna medborgare. En omständighet som kan åberopas som befrielsegrund av en
sådan stats egna medborgare med hemvist i landet skall medföra samma verkan för
en medborgare i en konventionsslal eller för den som har hemvist i en
konventionsstat. även om omständigheten har inlräffat i ullandel.

4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 161

Prop. 1985/86: 161

An Ide
20

Lorsqu'un lémoin ou un expert, ressortissant d'un Etat
contractanl ou ayant sa residence habituelle dans un Elal contractanl, est
cité nommément par un tribunal ou par une partie avec Faulorisation d'un
tribunal ä comparailre devanl les tribunaux d'un autre Etat contractanl, il ne peut
étre poursuivi, détenu ou soumis ä une reslriclion quelconque de sa liberlé
individuelle sur le terriloire de cel Elal pour des condamnations ou des faits
antérieurs ä son entrée sur le terriloire de FEtal requérant.

L'immunité
prévue ä Falinéa précédent commence sept jours avant la date fixée pour
Faudilion du témoin ou de Fexperl el prend fin lorsque le lémoin ou Fexperl,
ayant eu la possibilité de quilter le terriloire pendant sept jours consécutifs
apres que les autorités judiciaires Fauront informé que sa présence n'é-tait
plus requise, sera néanmoins demeuré sur ce terriloire ou y sera revenu
volontaire-ment apres Favoir quitlé.

Article
20

A person who is a national of or habilually resident in a
Contracting State and who is summoned by name by a court or tribunal in another
Contracting State, or by a party with the leave of the court or tribunal, in
order to appear as a witness or expert in proceedings in that State shall nol
be liable to proseculion or delention, or subjecled lo any other reslriclion
on his personal liberty, in the lerritory of that State in respect of any act
or conviction occurring before his arrival in that State.

Jhe immunity provided for in the preceding paragraph
shall commence seven days before the date fixed for the hearing of the witness
or expert and shall cease when the witness or expert having had, for a period
of seven consecutive days from the date when he was informed by the judicial
authorities that his présence is no longer required, an opportunity of leaving
has nevertheless remained in the lerritory, or having lefl il, has returned
volunlarily.

Chapitre
V — Dispositions générales

Arlicie 21

Sous réserve des dispositions de Fartide 22. aucune
disposition de la présenle Convention ne sera interprélée comme limitanl les
droits relalifs aux matiéres réglées par celle-ci qui pourraient étre reconnus
ä une personne conformémenl aux lois d'un Elat contractanl ou conformémenl ä
toute autre convention ä laqueile cel Etal est ou sera partie.

Chapter
V — General provisions

Arlicie 21

Without prejudice lo the provisions of Article 22,
nothing in this Convention shall be construed as limiling any righls in respect
of matters governed by this Convention which may be conferred upon a person
under the law of any Contracting State or under any other convention to which
it is, or becomes, a party.

Arlicie
22

La présenle Convention remplacé, dans les rapports entré
les Etals qui Fauront ratifiée. les artides 17 å 24 de la Convention relative å
la procedure civile, signée ä La Haye le 17 juillet 1905, ou les artides 17 å
26 de la Convention relative å la procedure civile, signée ä La Haye le
premier mars 1954, pour les Etals qui sont Parlies ä Fune ou Fautre de ces
Conventions, méme si la réserve du deuxiéme alinéa de Fartide 28, leltre c est
faite.

Arlicie 22

Between Parties to this Convention who are also Parlies to
one or both of the Conventions on civil procedure signed at The Hague on the
17lh of July 1905 and the Isl of March 1954, this Convention shall replace Artides
17 to 24 of the Convention of 1905 or Artides 17 to 26 of the Convention of
1954 even if the reservation provided for under paragraph 2c of Article 28 of
this Convention has been made.

42

ArUkd20

Den som är medborgare eller har hemvist i en konvenlionsstal
och som av en domstol eller av en part med domstolens tillstånd har personligen
kallals atl inställa sig inför domstol i en annan konvenlionsstal såsom vittne
eller sakkunnig i rättegång i den staten, får inte lagforas eller fängslas
eller på annat sätl underkastas inskränkning i sin personliga frihei inom den
statens territorium pä grund av en gärning eller dom som härrör frän liden före
hans ankomst lill staten i fråga.

Den immunitet som föreskrivs i ovanslående stycke skall
inträda sju dagar före den dag som har fastställlts för vittnes- eller
sakkun-nigförhörel och skall upphöra när vittnet eller den sakkunnige, trots
alt han under en sammanhängande lid av sju dagar frän den dag då han av de
judiciella myndigheterna underrättades om atl hans närvaro inte längre påfordrades,
har haft möjlighel atl lämna territoriet, har stannat kvar där eller, efter atl
ha lämnat det, frivilligt har återvänt dit.

Kapitel V — Allmänna bestämmelser

Artikd 21

Med undanlag för vad som föreskrivs i artikel 22 skall
ingenting i denna konvention tolkas som en begränsning av rättigheter vilka, i
sädana frågor som regleras i konventionen, tillkommer någon enligt en
konventionsslats lagar eller enligt en annan konvention som den staten har
tillträtt eller kommer att tillträda.

Arlikd 22

Denna konvention ersätter i förhällandet mellan stater
som har ratificerat den och som är anslutna även lill någon av de i Haag den 17
juli 1905 och den 1 mars 1954 underteckande konventionerna angående vissa till
civilprocessen hörande ämnen, artiklarna 17-24 i 1905 års och artiklarna 17-26
i 1954 års konvention. Detla gäller även om förbehåll som avses i artikel 28
andra stycket c har gjorts.

Prop.
1985/86: 161

43

Artide
23

Les accords addilionnds aux Conventions de 1905 et de
1954, conclus par les Elats contractants, sonl considérés comme également
applicables ä la présenle Convention, dans la mesure ou ils sont compatibles
avec celle-ci, ä moins que les Etals intéressés n'en conviennenl autrement.

Article
23

Supplementary agreements between Parlies lo the
Conventions of 1905 and 1954 shall be considered as equally applicable to the
present Convention, to the extent that they are compatible therewith, unless
the Parlies otherwise agree.

Arlicie
24

Toul Elat contractanl peul, au moyen d'une déclaralion,
faire connaitre la ou les langues aulres que celles prévues aux artides 7 et 17
dans lesquelles les documenls qui seronl adressés ä son Autorité cenlrale peuvent
étre rediges ou iraduits.

Artide
24

A Contracting State may by déclaralion specify a language
or languages other than those referred lo in Artides 7 and 17 in which
documenls sent to ils Ceniral Authority may be drawn up or translaled.

Article
25

Tout Etat contraclanl qui a plusieurs langues officielles
el qui ne peut, pour des rai-sons de droit inlerne, accepter pour 1'ensemble
de son terriloire les documenls vises aux artides 7 et 17 d'assislance
judiciaire dans Fune de ces langues, doit faire connaitre au moyen d'une
déclaralion la langue dans laqueile ceux-ci doivenl étre rediges ou Iraduits
en vue de leur presentation dans les parties de son terriloire qu'il a
déterminées.

Arlicie 25

A Contracting State which has more than one official
language and cannot, for reasons of inlernal law, accept for the whole of its
lerritory documenls referred to in Artides 7 and 17 drawn up in one of those
languages shall by déclaralion specify the language in which such documenls or Iranslations
thereof shall be drawn up for submission in the specified parts ofils lerritory.

Artide
26

Un Etal contractanl qui comprend deux ou plusieurs unilés lerritoriales
dans lesquelles des systémes de droit différents s'appliquent aux matiéres régies
par cette Convention pourra, au moment de la signalure, de la ratification, de
Facceptation, de Fapprobation ou de Fadhésion, dédarer que la présenle Convention
s'appliquera å toutes ses unités lerritoriales ou seulemenl å Fune ou å plusieurs
d'entre elles, el pourra ä toul moment modifier cette déclaralion en faisanl une
nou-velle déclaralion.

Ces déclarations
seronl notifiées au Ministére des Affaires Élrangéres du Royaume des Pays-Bas
el indiqueronl expressément les unilés lerritoriales auxqelles la Convention s'applique.

Arlicie 26

If a Contracting State has two or more territorial units
in which different syslems of law are applicable in relation lo mallers dealt with
in this Convention, il may at the lime of signalure, ratification, acceplance, approval
or accession declare that this Convention shall extend to all its territorial units
or only lo one or more of them and may modify that déclaralion by submitting another
déclaralion al any time.

Any such déclaralion shall be nolified lo the Minislry of Foreign
Affairs of the Kingdom of the Netherlands and shall state ex-pressly the
territorial units to which the Convention applies.

Artikd
23

Tilläggsöverenskommelser
till 1905 och 1954 års konventioner mellan fördragsslulande stater skaU, om
inte staterna kommer överens om annat, äga motsvarande tillämpning på denna
konvention i den mån överenskommelserna är förenliga med denna.

Artikel
24

En
konvenlionsstal kan genom förklaring ange atl handlingar som sänds till dess cenlrala
organ får vara avfattade på eller översatta till ett eller flera andra språk
än som avses i artiklarna 7 och 17.

Artikel
25

En
konventionsstat, som har mer än ett officiellt språk och som med hänsyn till
sin lagstiftning inte kan la emot handlingar som avses i artiklarna 7 och 17
på ell av dessa språk i fråga om hela sill territorium, skall i en förklaring
ange del språk på vilket handlingarna eller översättning skall avfattas beträffande
angivna delar av terriloriel.

Artikel
26

Har
en konventionsslal två eller flera territoriella enheter i vilka olika
rättsordningar gäller belräffande frågor som regleras i denna konvention, kan slalen
vid undertecknande, ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning
förklara atl konventionens tillämpning utvidgas till samtiiga territoriella
enheter eller endasl en eller flera av dem. Förklaringen kan när som helst
ändras genom alt en ny förklaring avges.

Konungariket
Nederländernas utrikesministerium skall underrättas om sådana,förklaringar. I
förklaringen skall de territoriella enheter som konventionen äger tillämpning
på uttryckligen anges.

Prop. 1985/86: 161

45

Artide
27

Lorsqu'un Etal contractanl a un systéme de gouvernemenl en
vertu duquel les pou-voirs exéculif, judiciaire et législalif sonl par-tagés
entré des Autorités cenlrales et d'autres autorités de cel Etat, la signalure,
la ratification, Facceptation ou Fapprobation de la Convention, ou Fadhésion ä celle-ci,
ou une dédaration faite en vertu de Fartide 26, n'emportera aucune conséquence quant
au partage inlerne des pouvoirs dans cel Elat.

Arlicie 27

Where a Contracting State has a system of govemment under which
executive, judicial and legislalive powers are distributed between central and
other authorities wilhin that State, its signalure or ratification, acceplance,
or approval of, or accession to this Convention, or its making of any déclaralion
under Artide 26 shall carry no implicalion as to the inlernal distribution of powers
within that State.

Article
28

Tout Elal contractanl pourra, au moment de la signalure,
de la ratification, de Facceptation, de Fapprobation ou de Fadhésion se
reserver le droit d'exclure Fapplicalion de Fartide premier aux personnes qui
ne sont pas ressortissantes d'un Elat contractanl, mais qui ont leur residence habituelle
dans un Elal contractanl autre que celui qui a fail la réserve ou qui ont eu leur
residence habituelle dans FElat qui a fait la réserve, s'il n'existe aucune réciprocité
entré FElat qui a fail la réserve et FEtal dont le demandeur ä Fassistance judiciaire
est le ressortissant.

Tout Elat contractanl
pourra, au moment de la signalure, de la ratification, de Faccep-lion, de Fapprobation
ou de Fadhésion, se reserver le droit d'exclure:

a Fusage
de Fanglais, du frangais, ou de ces deux langues, tel que prévu å Falinéa 2 de Fartide
7;

b Fapplicalion
des dispositions de FaUnéa 2 de Fartide 13;

c Fapplicalion
des dispositions du cha-pUrell;

d Fapplicalion de Fartide 20. Lorsqu'un Elal:

e aura exclu
Fusage des langues anglaise et frangaise en faisanl la réserve prévue ä la leltre
a de Falinéa précédent, tout autre Elat affecle par celle-ci pourra appliquer
la méme régle å Fégard de FElat qui aura fait la réserve;

/ aura fail
la réserve prévue å la letlre b de Falinéa précédent, tout autre Etat pourra refuser
d'appliquer Falinéa 2 de Fartide 13

Arlicie 28

Any Contracting State may, al the lime of signalure, ralificafion,
acceplance, approval or accession, réserve the right lo exclude the application
of Artide I in the case of persons who are nol nalionals of a Contracting State
but who have their habitual residence in a Contracting State olher than the reserving
State or formerly had their habitual residence in the reserving State, if there
is no reciproc-ity of Ireatment between the reserving State and the State of which
the applicants for legal aid are nationals.

Any Contracting State may, at the time of signalure, ratification,
acceplance, approval or accession, réserve the right lo exclude -

a the use of English or French, or both, under paragraph 2
of Article 7;

13;

b the application of paragraph 2 of Article 3; c the application
of Chapter II ;

d the application of Article 20, Where a State has made
a reservation -

e under paragraph 2a of this Article, ex-cluding the use
of both English and French, any other State affected ihereby may apply the same
rule against the reserving State;

/ under paragraph 2b of this Artide, any other State may refuse
to apply paragraph 2 of Arlicie 13 to persons who are nalionals of

Artikd 27

Har en konventionsslal elt statsskick, enligt vilket den
verkställande, dömande och lagstiftande maklen är fördelad mellan centrala och
andra myndigheter i den staten, skall undertecknande, ratifikation,
godtagande, godkännande eller anslutning till denna konvention eller
förklaring enligt artikel 26 inte påverka maktfördelningen i den staten.

Artikel 28

En konventionsslal kan vid undertecknande, ratifikation,
godtagande, godkännande eller anslutning förbehålla sig rätten all inte tillämpa
artikel 1 i fråga om den som inte är medborgare i en konventionsslal men som
har hemvist i en annan konventionsslal än den stat som gör förbehållet eller
som tidigare haft hemvist i den stat som gör förbehållet, såvida inte ömsesidighel
föreligger mellan den stat som gör förbehållet och den stat i vilken den rällshjälpssökande
är medborga-

En konventionsslal kan vid undertecknande, ratifikation,
godtagande, godkännande eller anslutning förbehålla sig rätten att utesluta

a användningen av engelska eller franska eller båda
språken, enligt artikel 7 andra styckel;

b tillämpningen av artikel 13 andra siycket;

c tillämpningen av kapitel II;

d tillämpningen av artikel 20.

Har en stat gjort förbehåll

e enligt andra siycket a i denna artikel och uteslutit
användningen av både franska och engelska, kan varje annan stat som berörs av
detta tillämpa samma regel i förhållande till den stat som har gjort
förbehållet;

f enligt andra styckel b i denna artikel, kan varje annan
stat vägra atl tillämpa artikel 13 andra siycket på medborgare i den stat

Prop.
1985/86: 161

47

aux ressorlissants de FElat qui aura fail la réserve, ainsi
qu'aux personnes ayant leur residence habituelle dans cet Elat;

g aura fait
la réserve prévue å la leltre c de Falinéa précédent, tout autre Elal pourra refuser
d'appliquer les dispositions du chapitre II aux ressorlissants de FEtal qui aura fait la réserve,
ainsi qu'aux personnes ayant leur residence habituelle dans cet Etal.

Aucune autre réserve ne sera admise.

Tout Etal contractanl
pourra, ä toul moment, retirer une réserve qu'il aura faite, Ce relrait sera notifié
au Ministére des Affaires Élrangéres du Royaume des Pays-Bas, L'ef-fet de la réserve
cessera le premier jour du troisiéme mois du calendrier apres cette notification.

Prop,
1985/86: 161 or habilually resident in the reserving State;

any lo

g under paragraph 2c of this Article, a olher State may refuse
to apply Chapter II lu persons
who are nationals of or habilually resident in the reserving State.

No other reservation shall be permilted.

Any Contracting
State may al any time withdraw a reservaiion it has made. The wilhdrawal shall
be nolified to the Minislry of Foreign Affairs of the Kingdom of the Netherlands.
The reservation shall cease lo have effect on the first day of the third calendar
rnonth after the notification.

Arlicie 29

Tout Etat contractanl indiquera au Ministére des Affaires
Élrangéres du Royaume des Pays-Bas, soit au moment du dépöt de son instrument
de ratification, d'acceptation, d'approbalion ou d'adhésion, soit ultérieure-menl,
les autorités prévues aux artides 3, 4 el 16.

II
notifiera, le cas échéanl,
dans les mémes conditions;

a les déclarations visées aux artides 5, 9, 16, 24, 25, 26
et 33;

b tout relrait
et toule modification des désignations et déclarations mentionnées ci-dessus;

c le relrait de toule réserve.

Article
29

Every Contracting State shall, at the lime of the deposil
of ils instrument of ratification or accession, or al a låter date, inform the Minislry
of Foreign Affairs of the Kingdom of the Netherlands of the designation of authorities
pursuanl lo Artides 3, 4 and 16,

It shall likewise inform the Minislry, where appropriate,
of the following —

a déclarations pursuanl to Artides 5, 9, 16, 24, 25, 26
and 33;

b any wilhdrawal or modification of the above désignations
and déclarations;

c the wilhdrawal of any reservation.

Article
30

Les formules modéles annexées ä la présenle Convention pourronl
étre amendées par decision d'une Commission spéciale ä laqueile seront invités
tous les Elals contractants et tous les Etats Membres de la Conference de La Haye
el qui sera convoquée par le Secrétaire general de la Conference de La Haye, La
proposition d'amender les formules devra étre porlée ä Fordre du jour qui sera joint
ä la convocation.

Les amendements seront adoplés par la Commission spéciale ä
la majorité des Etats contractants presents et prenanl part au vote.

Arlicie
30

The model forms annexed to this Convention may be amended
by a decision of a Special Commission convoked by the Secrelary General of the
Hague Conference lo which all Contracting States and all Member States shall be
invited. Notice of the proposal lo amend the forms shall be induded in the
agenda for the meeling.

Amendments adopted by a majority of the Contracting States
present and voting at the Special Commission shall come inlo force for

som har gjort förbehållet och på dem som har hemvist där;

g enligt andra styckel c i denna artikel, kan varje annan
stal vägra atl tillämpa kapitel II på
medborgare i den stat som har gjort förbehållet och pä dem som har hemvist där.

Andra förbehåll får inte göras.

Varje konventionsstat kan när som helst återta ett
förbehåll. Konungariket Nederländernas utrikesministerium skall underrättas om
återtagandet. Förbehållets verkan upphör försia dagen i tredje kalendermånaden
efter underrättelsen.

ArUkd 29

Varje konventionsslal skall vid deponeringen av sitt
instrument rörande ratifikation eller anslutning, eller senare, underrätta
Konungariket Nederländernas utrikesministerium om utseendet av myndigheter
enligt artiklarna 3, 4 och 16.

Konventionsslal skall likaledes, i förekommande fall,
underrätta ministeriet om

a förklaringar enligt artiklarna 5, 9, 16, 24, 25, 26 och
33;

b återtagande eller ändring i fråga om utseendet av
myndigheter eller beträffande förklaringar som avses i det föregående;

c återtagande av förbehåll.

Arlikd 30

De modellformulär som bifogas denna konvention kan ändras
genom beslut av en särskild kommitté som Haagkonferensens generalsekreterare
sammankallar och till vilken alla konvenlionsslaler och alla medlemsstater
skall inbjudas. Förslag till ändring av formulären skall finnas upptagna på
dagordningen för sammanträdet.

Ändringar som har godtagits av majoriteten av de i den
särskilda kommittén representerade och röstande konvenlionsstaterna

Prop.
1985/86: 161

49

Ils entreronl
en vigueur pour tous les Etats contractants le premier jour du septiéme mois
apres la date ä laqueile le Secrétaire general les aura communiqués å tous Etats
contractants.

Au cours
du délai prévu ä Falinéa précédent, tout Elal contraclanl pourra notifier par écrit
au Ministére des Affaires Élrangéres du Royaume des Pays-Bas qu'il enlend faire
une réserve ä cel amendemenl, L'Etal qui aura fait une lelle réserve sera traité,
en ce qui concerne cet amendemenl, comme s'il n'élait pas Parlie ä la présenle Convention
jusqu'ä ce que la réserve ait été retirée.

all Contracting States on the first day of the sevenlh calendar
month after the date of their communication by the Secrelary General to all Contracting
States,

During the period provided for by paragraph 2 any Contracting
State may by notification in writing lo the Minislry of Foreign Affairs of the
Kingdom of the Netherlands make a reservation with respect to the amendmenl, A
Party making such reservation shall until the reservation is withdrawn be treated
as a State not a Party lo the present Convention with respect to that amendmenl.

Chapitre
VI — Clauses fmales

Arlicie 31

La Convention est ouverte ä la signalure des Etats qui étaient
Membres de la Conference de La Haye de droit international privé lors de sa Quatorziéme
session, ainsi que des Elals non-Membres invités å son élaboralion,

Elle sera ratifiée, acceplée ou approuvée el les
instruments de ratification, d'acceplalion ou d'approbation seront déposés auprés
du Ministére des Affaires Élrangéres du Royaume des Pays-Bas,

Chapter VI — Final clauses

Arlicie 31

The Convention shall be open for signalure by the States which
were Members of the Hague Conference on Private International Law at the lime
of its Fourleenth Session and by non-Member States which were invited to participale
in its preparation.

It shall
be ralified, accepted or approved and the instruments of ratification, acceplance
or approval shall be deposited with the Minislry of Foreign Affairs of the Kingdom
of the Netherlands,

Artide
32

Toul autre Etat pourra adhérer ä la Convention.

L'instrument
d'adhésion sera déposé auprés du Ministére des Affaires Élrangéres du Royaume
des Pays-Bas.

L'adhésion
n'aura d'effel que dans les rapports entré FElat adhérant el les Elats contractants
qui n'auront pas élevé d'objeclion ä son enconlre dans les douze mois apres la
reception de la notification prévue au chiffre 2 de Fartide 36. Une lelle objection
pourra également étre élevée par tout Etat Membre au moment d'une ratification,
acceptalion ou approbation de la Convention, ullérieure ä Fadhésion, Ces objections
seronl notifiées au Ministére des Affaires Élrangéres du Royaume des Pays-Bas,

Article
32

Any other State may accede lo the Convention,

The instrument of accession shall be deposited with the Minislry
of Foreign Affairs of the Kingdom of the Netherlands.

Such accession
shall have effect only as regards the relations between the acceding State and those
Contracting States which have nol raised an objection lo its accession in the twelve
months after the receipt of the notification referred to in sub-paragraph 2 of Article
36. Such an objection may also be raised by Member States al the time when they
ratify, accept or approve the Convention after an accession. Any such objection
shall be nolified to the Minislry of Foreign Affairs of the Kingdom of the Netherlands.

träder
i krafl för samtliga konventionsstater den första dagen i den sjunde kalendermånaden
efler den dag då generalsekreteraren har underrättat alla konvenlionsslaler om
ändringarna.

Under
lid som anges i andra styckel kan varje konventionsslal genom skriftlig nolifi-kation
lill Konungariket Nederiändernas utrikesministerium göra förbehåll rörande
ändringen. Den stat som gör sådant förbehåll skall, till dess atl förbehållet
alertas, i fråga om ändringen behandlas som om staten inte hade tillträtt denna
konvention.

Kapitel
VI — Slutbestämmelser

Artikel
31

Denna
konvention står öppen för undertecknande av de stater som var medlemmar i
Haagkonferensen för internationell privaträtt under dess fjortonde session samt
av ickemedlemsstater, som inbjudits atl delta i förberedelsearbetet för
denna.

Den
skall ratificeras, godtas eller godkännas och ratifikations-, godtagande-
eller god-kännandeinslrumenlen skall deponeras hos Konungariket Nederländernas
utrikesministerium.

Artikel
32

Varje
annan stat kan ansluta sig till konventionen. Anslutningsinstrumentet skall
deponeras hos Konungariket Nederländernas utrikesministerium.

Anslutningen
får verkan endast i förhållandet mellan den stat som anslutit sig och de konventionsstaler
som inte inom tolv månader efter mottagandet av den underrättelse som avses i
artikel 36 försia styckel 2 har förklarat all de motsätter sig anslutningen. En
sådan förklaring kan också varje medlemsstat göra vid ratifikation, godtagande
eller godkännande av konventionen efler en anslutning.

Konungariket
Nederländernas utrikesministerium skall underrättas om varje sådan förklaring.

Prop. 1985/86: 161

51

Artide
33

Toul Etat, au moment de la signalure, de la ratification,
de Facceptation, de Fapprobation ou de Fadhésion, pourra dédarer que la Convention
s'élendra å Fensemble des terri-loires qu'il représenle sur le plan international
ou å Fun ou plusieurs d'enlre eux, Cette déclaralion aura effet au moment oii elle
entré en vigueur pour cet Etal.

Celle déclaralion, ainsi que toute exlension ullérieure, seront
notifiées au Ministére des Affaires Élrangéres du Royaume des Pays-Bas.

Arlicie
33

Any State may, at the time of signalure, ratification, acceplance,
approval or accession, declare that the Convention shall extend to all the lerritories
for the international relations of which it is responsible, or lo one or more
of them. Such a déclaralion shall take effect al the time the Convention enlers
inlo force for that State.

Such déclaralion,
as well as any subse-quenl extension, shaU be nolified to the Minislry of Foreign
Affairs of the Kingdom of the Netheriands.

Arlicie 34

La Convention entrera en vigueur le premier jour du troisiéme
mois du calendrier apres le dépöt du troisiéme instrument de ratification, d'acceptation,
d'approbalion ou d'adhésion prévu par les artides 31 et 32.

Ensuite, la Convention entrera en vigueur;

1
pour chaque Elal
ratifiant acceptant, approuvant ou adhérant postérieurement le premier jour du troisiéme
mois du calendrier apres le dépöt de son instrument de ratification, d'acceplation,
d'approbation ou d'adhé-sion;

2
pour les lerriloires
ou les unités lerritoriales auxquels la Convention a été étendue conformémenl ä
Fartide 26 ou 33, le premier jour du troisiéme mois du calendrier apres la notification
visée dans ces artides.

Artide
34

The Convention shall enter inlo force on the first day of the
third calendar month after the deposit of the third instrument of ratification,
acceplance, approval or accession referred lo in Artides 31 and 32.

Thereafter the Convention shall enter inlo force -

1
for each State ratifying,
accepling, ap-proving or acceding to il subsequently, on the first day of the third
calendar month after the deposil of ils instrument of ratification, acceplance,
approval or accession;

2
for any lerritory
or territorial unil to which the Convention has been extended in conformity with
Artide 26 or 33, on the firsl day of the third calendar month after the notification
referred to in that Article.

Artide
35

La Convention aura une durée de cinq ans ä partir de la date
de son entrée en vigueur conformémenl ä Fartide 34, alinéa premier, méme pour les
Elats qui Fauront postérieurement ratifiée, acceplée ou approuvée ou qui y auront
adhéré.

La Convention
sera renouvelée lacilement de cinq ans en cinq ans, sauf dénoncialion.

La dénoncialion
sera, au moins six mois avant Fexpiration du délai de cinq ans, noli-fiée au Ministére
des Affaires Élrangéres du Royaume des Pays-Bas. Elle pourra se li-

Arlicle
35

The Convention shall remain in force for five years from the
date of its entry inlo force in accordance with the first paragraph of Article
34 even for States which subsequently have ratified, accepted, approved it or acced-ed
lo it.

If there has been no denuncialion, il shall be renewed tacitly
every five years,

Any denuncialion
shall be nolified lo the Minislry of Foreign Affairs of the Kingdom of the Netherlands,
al least six months before the expiry of the five year period. Il may be

Artikd
33

Varje
stat kan vid undertecknande, ratifikation, godtagande, godkännande eller
anslutning, förklara atl konventionens lillämpning utvidgas lill samtliga de
territorier, för vilkas internationella förbindelser staten svarar, eller till
elt eller flera av dessa. En sådan förklaring får verkan samtidigt som konventionen
träder i krafl för den slalen.

Konungariket
Nederländernas utrikesministerium skall underrättas om förklaringen och om
varje utvidgning som sker senare.

Artikel
34

Konventionen
träder i kraft den försia dagen i den iredje kalendermånaden efler det att det
tredje av de i artiklarna 31 och 32 angivna ratifikations-, godtagande-,
godkännande- eller anslutningsinstrumenten har deponerats. Därefter träder
konventionen i kraft;

1
för varje stat som ratificerar,
godtar, godkänner eller ansluler sig lill den vid en senare tidpunkt, den försia
dagen i den Iredje kalendermånaden efler det alt ratifikations-, godtagande-,
godkännande- eller anslutningsinstrumentet har deponerats;

2
för varje territorium eller
territoriell enhet som konventionens tillämpning har utvidgats till enligt
artikel 26 eller 33, den försia dagen i den tredje kalendermånaden efler den i
artiklarna angivna underrättelsen.

ArUkel
35

Konventionen
gäller i fem år, räknat från den dag då den enligt artikel 34 försia stycket
har trätt i kraft. Detsamma gäller även för stater som senare har ratificerat,
godtagit eller godkänt den eller anslutit sig till den.

Om
uppsägning inte sker, skall konventionen anses förlängd för fem år i sänder.

Uppsägning
skall notificeras hos Konungariket Nederländernas utrikesministerium minst sex
månader före den löpande femårsperiodens utgång. Uppsägning kan begränsas

Prop. 1985/86: 161

53

miter ä cerlains
lerriloires ou unilés lerritoriales auxquels s'applique la Convention,

La dénoncialion n'aura d'effet qu'å Fégard de FEtal qui Faura
nolifiée. La Convention restera en vigueur pour les autres Etals contractants.

limited to
certain of the lerritories or territorial units lo which the Convention applies,

The denunciation shall have effect only as regards the
State which has nolified U. The Convention shall remain in force for the other Contracting
States.

Arlicie
36

Le Ministére des Affaires Élrangéres du Royaume des Pays-Bas
notifiera aux Etals Membres de la Conference, ainsi qu'aux Elats qui auront adhéré
conformémenl aux dispositions de Fartide 32;

1
les signatures,
ratifications, accepta-tions et approbations visées ä Fartide 31;

2
les adhésions
et les objections aux ad-hésions visées ä Fartide 32;

3
la date ä laqueile
la Convention entrera en vigueur conformémenl aux dispositions de Fartide 34;

4
les déclarations
mentionnées aux artides 26 et 33;

5
les réserves el
le retrail des réserves prévus aux artides 28 el 30;

6
les
Communications notifiées en application de Fartide 29;

7
les dénonciations
visées ä Fartide 35.

En foi de quoi les soussignés, dumenl autorisés, ont signé
la présenle Convention,

Fait ä La Haye, le 25 octobre 1980, en frangais et en anglais,
les deux lextes faisanl également foi, en un seul exemplaire, qui sera déposé
dans les archives du Gouvernemenl du Royaume des Pays-Bas et dont une copie certifiée
conforme sera remise, par la voie diplomatique, ä chacun des Elals Membres de
la Conference de La Haye de droit international privé lors de sa Quatorziéme
session, ainsi qu'å tout autre Etat ayant parli-cipé ä Félaboration de la présenle
Convention lors de cette Session.

Arlicie
36

The Minislry of Foreign Alfairs of the Kingdom of the Netherlands
shall notify the States Members of the Conference, and the States which have acceded
in accordance with Arlicie 32, of the following -

1
the signatures
and ratifications, accep-lances and approvals referred to in Article 31;

2
the accessions
and objections raised lo accessions referred lo in Arlicie 32;

3
the date on which
the Convention enlers into force in accordance with Artide 34;

4
the déclarations
referred lo in Artides 26 and 33;

5
the
reservations and wilhdrawals referred to in Artides 28 and 30;

6
the information
communicaled under Arlicie 29;

7
the denunciations
referred lo in Article 35.

In wilness whereof the undersigned, being duly aulhorised thereto,
have signed this Convention,

Done at The Hague, on the 25th day of October, 1980, in the
English and French languages, both texts being equally aulhenlic, in a single copy
which shall be deposited in the archives of the Government of the Kingdom of the
Netherlands and of which a certified copy shall be sent, through diplomatic channels,
to each of the States Members of the Hague Conference on Private International Law
al the date of its Fourleenth Session and to each other State having participated
in the preparation of this Convention at this Session,

Prop,
1985/86: 161

till
alt avse vissa av de territorier eller territoriella enheter beträffande vilka
konventionen är tillämplig.

Uppsägningen
får verkan endast för den stal som avgivit notifikalionen. För övriga konventionsstaler
förblir konventionen i kraft.

Artikel
36

Konungariket
Nederländernas utrikesministerium skall underrätta konferensens medlemsstater
och de stater som anslutit sig enligt artikel 32 om

1
undertecknanden och
ratifikationer, godtaganden och godkännanden som avses i artikel 31;

2
anslutningar och förklaringar
som avses i artikel 32;

3
dagen för konventionens
ikraftträdande enligt artikel 34;

4
förklaringar som avses i
artiklarna 26 och 33;

5
förbehåll och återtagande av
förbehåll som avses i artiklarna 28 och 30;

6
underrättelser enligt artikel
29;

7
uppsägningar enligt artikel 35,

Till
bekräftelse härav har undertecknade, därlill behörigen bemyndigade,
undertecknat denna konvention.

Som
skedde i Haag den 25 oktober 1980 på engelska och franska språken, vilka båda
texter är lika giltiga, i elt enda exemplar, som skall deponeras i Konungariket
Nederländernas regerings arkiv och varav en bestyrkt kopia på diplomatisk väg
skall tillställas varje stat som var medlem i Haagkonferensen för
internationell privaträtt under dess ijorlonde session samt till varje annan
stat som deltagit i utarbetandet av denna konvention under sessionen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 55