Prop. 1985/86:163

Regeringens proposition 1985/86:163

om ändring av upplåningsrätten m. m. för

Sveriges allmänna hypoteksbank 1985/86:163

Regeringen
föreslår riksdagen all anla det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprolokollet den 20 mars 1986,

Pä
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

o

Bengt K. A. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås all Sveriges allmänna hypoleksbanks grundfond höjs med
500 milj. kr, lill 2300 milj, kr, samt att uppläningsrätten för banken skall
grundas - förutom pä bankens grundfond - även på bankens reservfond. Vidare
föresläs att hypoteksbanken och dess föreningar skall få viss möjlighet att
förvärva aktier eller andelar i ekonomisk förening, m.m. Ändringarna föreslås
träda i kraft den 1 juli 1986,

I Riksdagen 1985/86. I .saml. Nr 163

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank
och om landshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs i fräga om lagen (1970:65) om
Sveriges allmänna hypoleksbank och om landshypoteksföreningar'

dds atl 18 och 27 §§ skall ha följande lydelse,

dels all
det i lagen skall införas en ny paragraf, 30 a S, samt närmast före 30 a § en
ny rubrik av följande lydelse.

Prop. 1985/86: 163

Nuvarande
lydelse

Banken anskaffar medel för sin verksamhet genom lån mot
obligationer och andra skuldförbindelser. Sammanlagda beloppet av bankens
utelöpande obligationer och andra skuldförbindelser får icke uppgå till mera än
tio gånger beloppet av den i 27 § angivna grundfonden.

Föreslagen lydelse

18 §

Banken anskaffar medel för sin verksamhei genom lån mol
obligationer och andra skuldförbindelser. Sammanlagda beloppet av bankens
utelöpande obligationer och andra skuldförbindelser får icke uppgå lill mera än
lio gånger summan av den i 27 § angivna grundfonden och den i 29 § angivna
reservfonden.

Nedgår
grundfonden genom förluster med tio procent eller mera. får banken ej upptaga
nytt lån förrän grundfonden återställts till sill ursprungliga belopp. Om
ordinarie delägarsammankomsl ej skall hållas inom en månad från del sådan
nedgång skedde, skall föreningarna kallas lill extra sammankomst för all
besluta om de åtgärder som påkallas av omständigheterna.

27 Som
grundfond för banken ställer staten lill förfogande en av riksgäldsfullmäklige
utfärdad garantiförbindelse pä ellusenåtlahuiidra miljoner kronor.

Som grundfond för banken ställer slalen till förfogande en
av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse pä Ivåtiisenlrehundra
miljoner kronor.

Lägen omlrycki 1983:588 Senaste lydelse 1983:956

F ö rv ä rv av aktier m. m.

30 a §

Banken och föreningarna får förvärva

1. aktie i bolag, vilket uteslutande
har tiU syfte atl förvalta fast egendom eller tomträtt, som har förvärvats för
all bereda banken eller en förening lokaler för dess in-lyininande eller lillgodose
därmed sammanhängande behov,

2.
efler lillslånd
av regeringen, uklie i sådant bolag eller andel i sådan ekonomisk förening som
till-

Nuvarande'hdelse

Föreslagen
lydelse

Prop. 1985/86: 163

godoser intressen som är gemen-sainina för banken ocli
föreningarna eller för dessa och andra kredit-instilNl. samt garantifondbevis
eller förlagsbevis utfärdat av bolag eller ekonomisk förening som nu nämnis.

För en förening gäller i fråga om förvärv enligt försia
stycket t att banken skall ha medgett förvärvet saml i fråga om förvärv enligt Jörs-ta
stycket 2 atl hanken skall ha medgett all föreningen ansöker om regeringens lillslånd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986,

■ ti Riksdagen 1985/86. 1 .saml. Nr 163

Finansdepartementet Prop. 1985/86:163

Utdrag ur protokoll vid regeringssammaniräde den 20 mars
1986

Närvarande; statsministern Carlsson, "ordförande, och
statsråden Feldt, Leijon, HjelmWallén, Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin,
Dahl, R, Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist

Föredragande; statsrådet Johansson

Proposition om ändring av upplåningsrätten m. m. för
Sveriges allmänna hypoteksbank

1 Inledning

Bestämmelser för landshypoleksinslitutionens verksamhei
finns i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoleksbank och om landshypoteksföreningar.
Institutionen består av Sveriges allmänna hypoteksbank och tio regionala landshypoteksföreningar.
Delägare i hypoteksbanken är föreningarna. Genom föreningarna lämnar landshypoleksorganisalionen
krediter till långfristig finansiering för jordbruksändamål o,d, mot säkerhet
i jordbruksfastigheter, Hypoteksbanken har lill uppgifl att skaffa medel för
föreningarnas kreditgivning genom upplåning mot obligationer eller genom annan
upplåning, Hypoleksbankens upplåningsräll bestäms av storleken av den grundfond
som staten ställer till hypoleksbankens förfogande. Upplåningen får inte
översliga lio gånger grundfondens belopp. Grundfonden uppgår f, n, lill I 800
milj, kr. Den består av en garantiförbindelse som fullmäktige i
riksgäldskontoret har utfärdat. Den senaste höjningen skedde år 1984 då
grundfonden höjdes med 400 milj, kr, (prop, 1983/84:44, NU 4, rskr, 54, SFS
1983:956),

Hypoleksbankens behållna årsvinst skall avsällas till en
reservfond. Denna skall uppgå lill etl belopp som motsvarar en procent av
bankens skulder. Uppgår reservfonden lill del föreskrivna beloppet fär banken av
dess årsvinst bevilja en förening bidrag ulan återbetalningsskyldighel.
Reservfonden får komma föreningarna lill godo genom lättnad i länevillkoren.
Fonden får dock användas för detla ändamål endast i den mån den överstiger två
procent av bankens skulder. En förening som lidit förlust som inte kan täckas
av den egna reservfonden får beviljas bidrag ur bankens reservfond utan återbetalningsskyldighel
med belopp som motsvarar högst hälften av reservfonden, 1 övrigt fär
reservfonden användas endast till att läcka förlusl som uppkommit på bankens
rörelse i dess helhet,

Landshypolekslagen innehåller inte några bestämmelser som
medger alt banken eller föreningarna förvärvar aktier eller andelar,

Hypoteksbanken har i en skrivelse till regeringen den 22 oktober
1985

hemställt
att grundfonden höjs från I 800 milj. kr. till 2300 milj, kr, samt atl bankens
upplåningsrätt ökas genom att bankens reservfond inräknas jämte grundfonden i
den bas som bestämmer uppläningsrätten, I skrivelsen har vidare hypoteksbanken
hemställt all landshypolekslagen ändras så all banken och föreningarna får möjlighel
all förvärva dels aktier i bolag som har till ändamål att förvalta fast egendom
eller tomträtt i syfte all bereda banken eller förening lokaler för
verksamheten, dels efler tillstånd av regeringen aktier eller andelar i sådana
bolag och ekonomiska föreningar som tillgodoser intressen som är gemensamma för
institutionen, Hypoleksbankens skrivelse bör fogas lill protokollet lill delta
ärende som bilaga t.

Yttranden
över hypoleksbankens framslällning har avgelts av bankinspektionen,
bostadsstyrelsen, fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige i riksgäldskonloret,
Allmänna pensionsfonden, första-lredje fondstyrelserna. Svenska
bankföreningen. Post- och Krediibanken, PK-banken. Sveriges föreningsbankers förbuhd
och Svenska försäkringsbolags riksförbund. Remissinstanserna har tillstyrkt
bankens förslag eller förklarat sig inte ha någol att erinra däremot.

Prop,
1985/86: 163

2 Föredragandens överväganden 2.1 Upplåningsrätten

Mitt förslag: Grundfonden höjs med 500 milj, kr, till 2300
milj, kr. Vid bestämmande av hypoleksbankens upplåningsräll fär jämte
grundfonden även räknas in bankens reservfond.

Hypoleksbankens framställning: Överensstämmer med mitt
förslag. Skälen för mitt förslag: Hypoleksbankens grundfond utgörs av en av slalen
genom riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse. Grundfonden är avsedd atl
i sista hand användas för all fullgöra bankens förbindelser gentemot
obligationsinnehavarna, Hypoleksbankens upplånings-möjligheter begränsas av atl
bankens läneskuld inte får uppgå till mer än tio gånger dess grundfond.
Eftersom grundfonden f n, är 1 800 milj, kr, kan banken låna upp högst 18000
milj, kr. Enligt vad banken nu uppger kommer de angivna uppläningsmöjligheterna
all bli fullt utnyttjade under år 1986, Skall banken därefter kunna öka sin
upplåning måsle således upplåningsbasen höjas.

Enligt min mening bör, med hänsyn till den
utlåningsverksamhet som kan förutses för hypoleksbankens del de närmaste åren, uppläningsmöjligheterna
för hypoteksbanken ökas. Jag föreslär all hypoleksbankens grundfond höjs med
500 milj, kr, lill 2 300 milj. kr. Med nuvarande upplä-ningslakt motsvarar
detta hypoleksbankens upplåningsbehov under de närmaste två åren. Förslaget
förutsätter att 27 S landshypolekslagen ändras och att fullmäktige i riksgäldskonlorel
utfärdar en ny garantiförbindelse.

Medan hypoteksbanken genom sina föreningar lämnar lån mol säkerhel
i jordbruksfastigheter lämnar Konungariket Sveriges stadshypotekskassa genom
sina föreningar på motsvarande sätt krediter mot säkerhet i huvudsakligen
bostads- och affärsfasligheler, Åven sladshypotekskassans upplåningsmöjligheter
begränsas på samma sätt som gäller för hypoteksbanken, nämligen till tio gånger
den för kassan gällande upplåningsbasen, Sladshypotekskassans upplåningsbas
utgörs emellertid, förutom av en av staten garanterad grundfond, även av
kassans reservfond och kapitaltäcknings-fond.

Det finns enligt min mening inte några avgörande argument
för atl behandla hypoteksbanken annorlunda än stadshypolekskassan när det
gäller den nu aktuella frågan om uppläningsrätten. Jag anser därför alt hypoleksbankens
reservfond bör kunna grunda upplåningsräll tillsammans med bankens grundfond.
Vid utgången av år 1984 uppgick reservfonden lill 315 milj. kr. För bankens del
skulle således mitt förslag leda lill all upplå-ningsmöjlighelerna för hypoleksbanken
ökade med ytterligare 3150 milj, kr.

Jag förordar således att 18 § landshypolekslagen ändras så
atl därav framgår att även bankens reservfond skall ingå i upplåningsbasen för hypoleksbanken.
Den nu föreslagna lagändringen kan inte anses påverka de nuvarande
borgenärernas rätt på sådant säll att några särskilda övergångsbestämmelser
erfordras.

Prop. 1985/86: 163

2.2 Förvärv av aktier m. m.

Mitt förslag: Hypoteksbanken och landshypoteksföreningarna
ges rätt atl efter prövning av regeringen förvärva aktier eller andelar i
sådana bolag och ekonomiska föreningar som tillgodoser intressen som är
gemensamma för banken och föreningarna eller för dessa och andra
kreditinstitut, saml garantifondbevis eller förlagshevis i sädana företag.
Vidare ges banken och föreningarna rätt att förvärva aktie i bolag som har till
uteslutande ändamål alt förvalla fast egendom eller tomträtt som förvärvats
för all bereda banken eller en förening lokaler för dess inrymmande eller för
all lillgodose därmed sammanhängande behov. För en förenings förvärv skall
banken lämna silt medgivande.

Hypoleksbankens framställning: Överensstämmer med milt
förslag. Skälen för mitt förslag: Genom en ändring, som trädde i kraft den 18
juni 1985 (SFS 1985:348), i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar erhöll stadshypolekskassan och sladshypoteksföreningarna
viss möjlighet alt förvärva aktier eller andelar i ekonomisk förening. Denna
möjlighet hade inte lidigare förelegat. Lagändringen var närmast föranledd av
att stadshypolekskassan avsåg att förvärva aktier i etl bolag, PenningmarknadsCenlralen
PmC AB, PmC;s uppgift skulle vara att underlätta handeln med
penningmarknadsinstrument, dvs, statsskuldväxlar, bank- och företagscerlifikat
m, m. Efter hand

avser man att utvidga verksamheten till alt ocksä omfatta obligaiioner
med Prop, 1985/86: 163 kort återstående löptid, Stadshypolekskassan har
tecknat fem procent av aktierna i bolaget,

Hypoleksbanken hemsläUer nu alt möjlighel öppnas även för
banken atl förvärva aktier eller andelar, Landshypolekslagen innehåller inte
några bestämmelser som medger detta. Jag förordar därför atl det efler mönsier
från sladshypolekslagen införs en bestämmelse i landshypolekslagen som gör del
möjligt för banken och föreningarna atl gå in som delägare i aktiebolag eller
ekonomiska föreningar som tillgodoser iniressen som är gemensamma för banken
och föreningarna eller för dessa och andra kreditinstitut vars verksamhet har
anknytning till banken eller föreningarna. Regeringens tillstånd bör krävas för
förvärv av aktier eller föreningsandelar av nu avsett slag,

Åven kapitaltillskott genom förvärv av förlags- eller garanlibevis
eller i annan form är att anse som riskkapital och bör kräva regeringens
tillstånd,

Hypoteksbanken och föreningarna kan f. n, förvärva fasl
egendom för att bereda sig egna lokaler. Banken har nu hemställt all del öppnas
möjlighel för banken och föreningarna alt - pä sätt gäller för stadshypolekskassan
och dess föreningar - förvärva aktier i bolag som förvaltar faslighel vari de
egna lokalerna är belägna. Jag biträder förslagel. Bestämmelserna bör utformas
efter motsvarande bestämmelser i sladshypolekslagen och ges samma innebörd.

Nu aktuella lagförslag är av sä enkel beskaffenhet att
lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag all
regeringen föreslår

riksdagen

att anta ett inom finansdepartementet upprättat förslag
till lag om ändring i lagen (1970; 65) om Sveriges allmänna hypoleksbank och
om landshypoteksföreningar.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som
föredraganden har lagt fram.

BUaga
I Prop, 1985/86: 163

Till Finansdepartementet

Enligt 18 § lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank
och om landshypoteksföreningar i lagrumets lydelse enligt lagen (1982: 1257) om
ändring i förstnämnda lag får sammanlagda beloppet av bankens utelöpande
obligationer och andra skuldförbindelser inte uppgå till mera än lio gånger
beloppet av den i 27 § angivna grundfonden, 1 enlighel med senasi gällande
lydelse av sislnämnda lagrum (SFS 1983:956) ställer staten som grundfond för
banken till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse
på ettusenåltahundramiljoner kronor. Bankens obliga-lionsskuld får med lillämpning
av dessa bestämmelser uppgå till högsl arlontusenmiljoner kronor.

Utvecklingen av bankens obligations- och reversskuld sedan
frågan om grundfondens storlek senasi behandlades av riksdagen framgår av
följande sammanställning.

Nettobelopp lUelöpande Nettoökning

Datum obligationer och reverser, Mkr under årel. Mk

11/12 1983 12842 1683

31/12 1984 14912 2070

För 1985 har Riksbanken medgivit Hypoteksbanken att
emillera prioriterade obligationer till ett belopp av I 500 miljoner kronor.
Därjämte har Riksbanken medgivit Hypoteksbanken alt låna upp medel mol
oprioriterade obligationer eller andra skuldförbindelser. Någon gräns för
upplåningen i sistnämnda hänseende har inte fastställts,

Hypoteksbanken räknar med all sislnämnda medgivande komer
att utnyttjas under 1985 intill ett belopp om ca 700 miljoner kronor. Det
finns därför anledning all anla atl sammanlagda beloppet av bankens ulelöpande
obligationer och reverser vid årsskiftet 1985/86 kommer att uppgå lill drygt .
17000 miljoner kronor. Under förutsättning att Riksbanken medger minst
oförändrade belopp för upplåningen kommer gränsen för uppläningsrätten atl
uppnås under början av 1986. såvida grundfonden inte höjs.

Den aktualiserade höjningen av grundfonden bör motsvara i
vart fall bankens uppläningsbehov under ca två är, varvid banken utgår frän
nuvarande limit för upplåningen.

Med hänsyn till det anförda hemställer Hypoteksbanken alt
grundfonden höjs med 500 miljoner kronor till 2300 miljoner kronor. Banken
vill i detta sammanhang också erinra om sin i det följande gjorda hemställan atl
basen för bankens upplåningsrätt får utgöras av såväl grundfonden som
reservfonden. Under förutsättning att framställningen i denna del bifalles,
medför detta en höjning av grundfonden med 815 miljoner kronor - varav 315
miljoner kronor avser reservfonden till 2615 miljoner kronor.

Banken önskar i delta sammanhang även ta upp ytteriigare
några frågor om lagändring. Den för Hypoleksbanken gällande lagstiftningen
innehåller

bestämmelser om bl,a. ändamål med verksamheten, regler för
bankens Prop. 1985/86: 163 upplåning och utlåning samt bestämmelser som
reglerar landshypoleks-föreningarnas verksamhei. Regler i motsvarande
hänseenden finns också i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar.

Lagen innehåller inga bestämmelser som medger all Hypoleksbanken
eller landshypoteksföreningarna får förvärva aktier eller andelar. Genom
ändring i den för Stadshypolekskassan gällande lagsliflningen (SFS 1985: 348)
har kassan och föreningarna erhållit rätt att förvärva dels aktie i bolag,
vilket uteslutande har till syfte alt förvalta fast egendom eller tomträtt, som
har förvärvals för alt bereda kassan eller en förening lokaler för dess
inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov,. dels, efter tillstånd
av regeringen, aktie i sådanl bolag eller andel i sådan ekonomisk förening som
tillgodoser intressen som är gemensamma för kassan och föreningarna eller för
dessa och andra kreditinstitut, saml garantifondbevis eller förlagsbevis
utfärdat av bolag eller ekonomisk förening som nu nämnis. I samband härmed har
föreskriviis all en förening som vill förvärva aktier eller andelar skall ha
erhållit kassans tillslånd till förvärvet eller, i förekommande fall, kassans
medgivande att föreningen ansöker om regeringens tillsländ.

Den medgivna lagändringen har tillkommit för atl lillgodose
Sladshypotekskassans resp. stadshypoteksföreningarnas önskemål att förvärva
aktie i Penningmarknadscentralen (PMC), vars uppgifl skall vara all underlätta
handeln med penningmarknadsinstrument, dvs. slalsskuldväxlar, bank-och företagscertifikat
men också obligationer med relativt kort löptid.

Åven för Hypoteksbanken kan delägarskap bli aktuellt i
aktiebolag eller ekonomisk förening som tillgodoser intressen som är gemensamma
för banken och föreningarna eller för dessa och andra kreditinstitut, vars
verksamhet har anknytning till landshypoleksorganisalionen. Det kan sålunda
tänkas all Hypoleksbanken önskar erhålla delägarskap i PMC eller, beroende på
hur den framtida utformningen av Värdepappersmarknads-centralen (VPC) gestaltar
sig i framliden, i detta bolag.

Hypoteksbanken hemställer mol bakgrund av del anförda all sädan
ändring kommer lill stånd i den för Hypoteksbanken och landshypoteksföreningarna
gällande lagstiftningen atl det blir möjligt för banken och föreningarna alt
förvärva aktie och andel i ekonomisk förening pä motsvarande sätt som
medgivits enligt lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar,

Hypoteksbanken önskar slutligen ta upp en fråga som gäller
grunden för bankens upplåningsrätt. Inledningsvis har nämnts all staten som
grundfond för banken ställer till förfogande en garantiförbindelse som
utfärdas av riksgäldsfullmäktige. Denna, som f. n. uppgår lill I 800 miljoner
kronor, ulgör grunden för bankens rätt att låna upp medel för sin verksamhet.

Enligt 18 § i den för Hypoteksbanken och landshypoteksföreningarna
gällande lagen anskaffar banken medel för sin verksamhet genom län mol
obligationer och andra skuldförbindelser. Upplåningen får, som framgårav del
inledningsvis anförda, inte överstiga lio gånger grundfondens storlek.

Enligt 29 § nyssnämnda lag skall bankens behållna årsvinst
avsättas till 9

en
reservfond. Denna skall uppgå till lägst ett belopp som svarar mot 1% Prop.
1985/86: 163 av bankens skulder. Uppgår reservfonden lill belopp som nu sagls,
får förening av bankens årsvinst beviljas bidrag utan återbetalningsskyldighel.

På sätt stadgas i 30 § samma lag får reservfonden komma
föreningarna till godo endast genom lättnad i lånevillkoren enligt beslut som
fatlats på delägarsammankomsl. Reservfonden får dock användas fördetia ändamål
bara om den överstiger 2% av bankens skulder.

Om förening har lidit förlust som den inte kan läcka med sin
reservfond, får banken bevilja föreningen bidrag ur bankens reservfond utan återbetalningsskyldighel
med belopp som svarar mot högst hälften av reservfonden, Sådanl bidrag får dock
inte lämnas utan delägarsammankpmslens hörande, 1 övrigt får bankens reservfond
bara användas lill att täcka förlust som uppkommit på bankens rörelse i dess helhel.
Om reservfonden nedgår under föreskrivet belopp, skall den snarast åter ökas lill
detta.

För atl möjliggöra en ökad upplåningsrätt utan atl för den
skull säkerheten för borgenärerna äventyras anser Hypoteksbanken det befogat
att basen för uppläningsrätten utgörs av inte bara grundfonden ulan också
reservfonden. Enligt senaste årsredovisning uppgår denna till 315 miljoner
kronor, vilket belopp motsvarar i allt väsentligt 2% av bankens skulder. För
banken förefaller det naturiigt atl det sammanlagda beloppet av bankens utelöpande
obligationer och andra skuldförbindelser inte får uppgå lill mera än tio gånger
beloppet av summan av grundfonden och reservfonden. Del bör i sammanhanget
noteras all Hypoteksbanken. i motsats lill Stadshypolekskassan inte har nägon kapitaltäckningsfond.
vilket sammanhänger med Hypoleksbankens struktur för utlåningen. För den
händelse denna skulle förändras, är det bankens avsikt att återkomma till
regeringen med hemställan om att den uppläningsgrundande basen ändras så alt
den även kommer att omfatta kapilaliäckningsfonden. Banken önskar i detta
sammanhang hänvisa till regeringens behandling av Sladshypotekskassans
framställning i hithörande fräga, se prop, 1984/85:74,

Hypoteksbanken hemställer sålunda alt 18 § försia siycket
lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoleksbank och om landshypoteksföreningar
ändras så atl därav framgår alt bankens upplåningsräll skall grundas på summan
av grundfonden och reservfonden.

De nu föreslagna lagändringarna bör träda i krafl den I
april 1986,

Med anledning av det anförda får banken hemställa, all
regeringen mätte föreslå riksdagen atl anla följande förslag till ändring i
lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoleksbank och om landshypoteksföreningar.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

18 §

Banken anskaffar medel för sin Banken anskaffar medel för sin

verksamhei genom lån mot obliga- verksamhei
genom lån mol obliga

tioner och andra skuldförbindelser, tioner
och andra skuldförbindelser.

Sammanlagda beloppet av bankens Sammanlagda
beloppet av bankens

utelöpande obligationer och andra ulelöpande
obligationer och andra

skuldförbindelser får icke uppgå lill skuldförbindelser
får icke uppgå lill

mera än lio gånger bdoppel av den mera
än lio gånger summan av den i

Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse Prop. 1985/86:163

i 27 § angivna grundfonden. 27 § angivna grundfonden och den i

29 § angivna reservfonden.

Nedgår grundfonden genom förluster med tio procent eller
mera. får banken ej upplaga nyll lån förrän grundfonden återställts till silt
ursprungliga belopp. Om ordinarie delägarsammankomsl ej skall hållas inom en
månad från det sådan nedgång skedde, skall föreningarna kallas till extra
sammankomst för atl beslut om de åtgärder som påkallas av omständigheterna,

27 §

Som grundfond för banken ställer Som
grundfond för banken ställer

staten till förfogande en av riks- staten till förfogande
en av riks

gäldsfullmäklige utfärdad garanti- gäldsfullmäklige utfärdad garanti

förbindelse på 1800 miljoner kro- förbindelse pä 2300 miljoner kro

nor, nor.

Förvärv av aktier m. m.

30 a §

Banken och föreningarna får förvärva

1. aklie i bolag, vilkei uteslulan-

de har lill syfle all förvalla fasl

egendom eller lomlräll. som har

förvärvals för all bereda banken el

ler en förening lokaler för dess in

rymmande eller lillgodose därmed

sammanhängande behov.

2. efter tillstånd av regeringen,

aklie i sådanl bolag eller andel i

sådan ekonomisk jöreiiing som liU

godoser iniressen som är gemen

samma för banken och föreningar

na eller för dessa och andra kredil-

insliliil, samt garantifondbevis el

ler förlagsbevis utjärdal av bolag

eller ekonomisk förening som nu

nämnts.

För en förening gäller ifråga om jörvärv enligt första styckel
t alt banken skall ha medgett förvärvet samt ifråga om förvärv enligt jörs-ta styckel
2 atl banken skall ha medgett atl Jörenlngen ansöker om regeringens tillslånd.

Denna lag träder i kraft den I april 1986,

I handläggningen av detla
ärende har deltagit ordföranden samt ledamö- Prop. 1985/86: 163 terna
Gripenstedi, Hamilton och verkställande direktören.

Slockholm
den 22 oktober 1985

H
H Abelin '

Christer
Söderberg

Norstedts Tryckerii Stockholm 1986 12