Prop. 1985/86:164

Regeringens skrivelse

1985/86: 164 ~W

med överlämnande av allmänna ,,

pensionsfondens Qärde fondstyrelses 1985/86:164

årsredovisning

Regeringen
överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regeringsprolokollet den
10 april 1986 allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning för
år 1985,

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

G.
Sigurdsen

1
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 164

Socialdepartementet Skr. 1985/86:164

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 1986

Närvarande:
statsministern Carisson, ordförande och statsråden Lundkvist, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström

Föredragande;
statsrådet Sigurdsen

Skrivelse till riksdagen med överlämnande av allmänna
pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning

I
enlighet med riksdagens beslut skall en årlig redovisning av allmänna
pensionsfondens fjärde fondstyrelses placeringar och övriga verksamhei lämnas lill
riksdagen (NU 1974; 37, rskr. 253),

Fjärde
fondstyrelsen har den 25 mars 1986 till regeringen överiämnat årsredovisning
för år 1985 som innehåller verksamhetsöversikt, förvaltningsberättelse med
resultaträkning och balansräkning samt revisionsberättelse, I årsredovisningen
har lagils in tabeller som visar fondens värdepappersinnehav per den 31
december 1985, Av redovisningen framgår atl nettoresultatet år 1985 uppgick
lill 393,7 milj, kr, mot 502,4 milj, kr, för år 1984, I den aktuella
redovisningen har också etl realt resultat beräknats genom alt ej realiserade
kursvinster/kursförluster beaktats. Del då erhållna nominella resultatet har
sedan belastats med del belopp som åtgär för atl bibehålla köpkraften hos det
lolala fondkapitalet vid årets början. Det reala resultatet av 1985 års
verksamhei blir då 1983,5 milj. kr. atl jämföra med -563 milj. kr. år 1984.

Av
fondens rörelseöverskoll har fondstyrelsen enligt de regler som gäller frän år
1984 (prop. 1983/84; 50, FiU 20, rskr. 122, SFS 1983:1092) att överföra elt
belopp molsvarande tre procent av nuvärdet av förvaltade medel till de övriga
fondstyrelserna som bidrag till pensionsutbetalningarna. För år 1985 utgör
bidraget 112,2 milj. kr. mot 103,3 milj. kr, år 1984,

I
verkställande direktörens översikt över fondens verksamhet år 1985 konstateras
att fondens resultat av verksamhelen under år 1985 blev mycket gott.
Fondkapitalet - som inte ökats genom någol tillskott utifrån -har ökat frän 6
100 milj. kr. till närmare 8200 milj. kr. Medan aktiekurserna i genomsnitt
stigit med 25 procent frän årsskifte till årsskifte har fondens
värdepappersporlfölj ökat med drygt 35 procent. Pensionssystemets avkastningskrav
- som innebär ell bibehållande av realvärdet pä tilldelade medel och tre
procent "utdelning" på detta realvärde, dvs. förär 1985 310 milj, kr,
- överträffades med I 871 milj, kr, att jämföra med ett underskott om 666 milj,
kr, år 1984,

Orsakerna
till den myckel starka resultatförbättringen är i försia hand Skr. 1985/86:
164 uppgången i aktiekurserna och den gynnsamma utvecklingen av fondens
portfölj i förhållande till totalindex men också i någon mån att inflationen
varit lägre år 1985 än år 1984.

Fondens
grundkapital beslår av de belopp som under årens lopp successivt överförts
frän första — tredje fondstyrelsernas förvaltning. Riksdagen har vid olika
tillfällen fallat beslut om det högsla sammanlagda belopp som får lUlföras
fjärde fondstyrelsen. Del senaste beslulel fattades i december 1984 (prop.
1984/85:65, Nu 10, rskr. 84, SFS 1984:1034) och innebar att rambeloppel höjdes
med 500 milj. kr. till 2350 milj. kr. Sammanlagt har fonden lyft 1 850 milj.
kr. Fonden har således möjlighel alt lyfta ytterligare 500 milj. kr.

Fonden
köpte under år 1985 värdepapper för 1510 milj. kr. och sålde värdepapper för 1
415 milj. kr. Branschmässigt har inga större förändringar skett i fondens
aktieportfölj. Dominansen för de två branscher fonden valt atl koncentrera sig
på - verkstadsindustri och kemisk industri - har ökat ytterligare, främst på
grund av kursutvecklingen.

Sedan
år 1984 har fonden rätt alt i begränsad omfattning göra placeringar i utiändska
värdepapper. Sädana placeringar får uppgå lill högsl en procent av de medel som
styrelsen förvallar. Innehavet av utländska aktier har under är 1985 uppgått till
i genomsnitt ca 25 milj. kr.

Regeringen
har lidigare denna dag fastställt balansräkningen.

Jag
hemställer att regeringen överlämnar årsredovisningen till riksdagen.

Regeringen
beslutar i enlighel med föredragandens hemställan.

Skr.
1985/86: 164

ALLM Ä NNA PENSIONSFONDEN

F,artieloniz:yre>ssn Bilaga

ARSJBEDOVISNiNG 1dS5

Skr. 1985/86: 164

1985 I SAMMANDRAG

Fondens grundkapital (dvs summan av de belopp som
tilldelats fonden sedan dess tillkomst 197i) har varit of ö r ä ndrat 1.850
mkr under å ret. Fonden har m ö jlighet att lyfta ytterligare 500 mkr.

Fondens tillg å ngar
upptagna till marknadsv ä rden, passerade
8-miljarders-strecket. V ä rdepappersportf ö ljen hade ett marknadsv ä rde p å drygt 7.5
mdr.

Fonden k ö pte under
1985 v ä rdepapper f ö r 1.510 mkr (1.376 mkr) och s å lde v ä rdepapper f ö r 1.415 mkr (1.316-mkr). Totalt nettoplacerades
allts å 95 mkr (60 mkr).

I nyemissioner i icke b ö rsnoterade
f ö retag satsades 60 mkr (103 mkr).
Fonden har under 1985 varit "neutral" i andrahandsmarknaden med
nettok ö p p å 15 mkr (-96 mkr).

Branschm ä ssigt har
inga st ö rre f ö r ä ndringar skett i portf ö ljen. Dominansen f ö r de tv å branscher fonden valt att
koncentrera sig p å - verkstadsindustri och kemisk
industri - har ö kat ytterligare, fr ä mst p å grund av
kursutvecklingen.

Fondens fem st ö rsta
engagemang var vid å rsskiftet i ordningsf ö ljd Astra, Volvo, Electrolux, ASEA och AGA, som med
ett sammanlagt marknadsv ä rde p å 3.079 mkr svarade f ö r drygt 40 % av portf ö ljv ä rdet.

Reglementets resultatkrav - att bibeh å lla grundkapitalets realv ä rde och betala 3?i direktavkastning p å detta - ö vertr ä ffades 1985 med 1.871 mkr (-666 mkr). Sedan fondens
tillkomst 1974 har fonden med bred marginal - ö ver 4.400 mkr - ö verskridit m å let att bevara realv ä rdet p å grundkapitalet och betala
"utdelning".

Aktiekurserna steg under 1985 med 25 %. Ett index f ö r fondens portf ö lj visar en ö kning med drygt 35 %.

Skr. 1985/86: 164

VD-tJVERSIKT

Fj ä rde AP-fonden kan se tillbaka p å ett mycket gott resultat av verksamheten under
1985. Fondkapitalet - som inte ö kats genom n å got tillskott utifr å n - har ö kat fr å n 6.1 mdr till n ä rmare
8.2 mdr. Medan aktiekurserna i genomsnitt stigit med 25 % fr å n å rsskifte till å rsskifte
har fondens v ä rdepappersportf ö lj ö kat med
drygt 35 %. Pensionssystemets avkastningskrav
(som inneb ä r ett bibeh å llande av realv ä rdet
p å tilldelade medel och 3 % "utdelning" p å detta realv ä rde),
f ö r 1985 310 mkr, ö vertr ä ffades h ä rigenom med 1.871 mkr (f ö rra å ret ett
underskott p å 666 mkr).

Sj ä lvfallet b ö r man gl ä dja
sig å t ett gott å r. Men det kan inte nog understrykas att ett å r ä r en alltf ö r kort period f ö r
att f ä lla ett omd ö me om f ö rvaltningen
av en aktieportf ö lj. Bokslutet f ö r 1984 redovisades i massmedia under starkt
negativa rubriker. Jag hoppas att rapporteringen betr ä ffande resultatet f ö r 1985 inte blir lika missvisande - å t andra h å llet. Ser man p å verksamheten i ett l ä ngre perspektiv (och det l ä ngsta
perspektiv som kan redovisas ä r tiden fr å n fondens tillkomst 1974) kan man emellertid
konstatera, att avskiljandet av en mindre del av ATP-avgifterna f ö r placering i aktier genom fj ä rde AP-fonden varit en god aff ä r, ä ven om man
tar h ä nsyn till att direktavkastningen p å aktier ä r
l ä gre ä n p å obligationer. De 1.850 mkr som
under å rens lopp tilldelats fj ä rde AP-fonden representerar ett realv ä rde p å ungef ä r dubbelt s å
mycket, 3.743 mkr. Men fondens tillg å ngar
-v ä rdepappersportf ö ljen och likvida medel - hade vid utg å ngen av 1985 ett v ä rde p å ö ver 8 mdr.

Mot bakgrunden av en analys a/ den ekonomiska situationen
och en bed ö mning av utvecklingen av de
fundamentala faktorer som styr aktiekurserna r ä knade vi i b ö rjan av 1985 med att kursniv å n skulle komma att vara relativt of ö r ä ndrad under å ret eller tom komma att falla n å got. Kursuppg å ngen
i b ö rjan av å ret (som kom att vara fram till mitten av februari)
bed ö mde vi som tillf ä llig. Med dessa grundf ö ruts ä ttningar nettos å lde fonden aktier i b ö rjan av å ret och ö kade sina likvida medel, som gav h ö g direktavkastning. Sedan kursniv å n fallit under v å ren
och sommaren gjordes nettok ö p i begr ä nsad omfattning, och likviditeten å tergick till ungef ä r samma niv å som vid å rsskiftet. Bed ö mningen
av kursutvecklingen visade sig riktig fram till mitten av oktober. N ä r den ov ä ntat
kraftiga kursuppg å ngen satte in, nettok ö pte fonden aktier i begr ä nsad omfattning.

Skr. 1985/86: 164

Mot bakgrunden av fondens marknadsbed ö mning ä r
det naturligt att fonden inte planerade f ö r
n å got ytterligare medelstillskott
inom den ram p å 500 mkr som riksdagen beviljade i
slutet av 1984.

Med den tilltagande institutionaliseringen av
aktiemarknaden och tillskapandet av nya (och ibland snabbt skiftande) makt-
och inflytandeblock i n ä ringslivet har fr å gan om de aktief ö rvaltande
institutionernas ä garroll aktualiserats. Fj ä rde AP-fonden har i egenskap av betydande aktie ä gare i ett stort antal b ö rsbolag b å de
r ä ttighet och skyldighet att p å de v ä gar som st å r en aktie ä gare
till buds ut ö va ett ä garinflytande i f ö retagen.
A ena sidan ä r det helt klart att fonden inte
skall å ta sig ett f ö retagaransvar. Fonden saknar b å de kompetens och resurser f ö r en s å dan
roll, och den st ä mmer inte ö verens med fondens uppgift som aktief ö rvaltande institution. A andra sidan kan fonden inte
spela en helt passiv roll och reagera enbart genom att s ä lja ut sitt aktieinnehav. Redan storleken av fondens
engagemang i m å nga f ö retag (absolut och/eller relativt sett) inneb ä r en betydande inskr ä nkning i fondens handlingsfrihet. Fondens karakt ä r av samh ä llelig
institution (och dess renomm é ) skulle
vidare i m å nga fall kunna medf ö ra att ,en f ö rs ä ljning av aktierna genom effekterna p å andra aktie ä gares
agerande skulle vara ä gnad att skada f ö retaget.

Styrelsen har diskuterat fondens ä garroll mot bakgrunden av sitt f ö rvaltningsuppdrag och fondens position p å kapitalmarknaden. Sammanfattningsvis anser
styrelsen att fonden skall ut ö va sitt ä garinflytande i f ö retagen
s ä att den inom ramen f ö r fondens l å ngsiktiga
avkastningsintresse - som ä r det prim ä ra m å let f ö r fondens verksamhet - gagnar dels det ber ö rda f ö retaget,
dels en v ä l fungerande aktiemarknad och d ä rmed ocks å
samh ä llsintresset.

I VD- ö versikten f ö r 1984 uttalade jag farh å gor f ö r f ö ljderna av ett ö kat
kors ä gande. I syfte att bidra till en
uppl ö sning av de ö msesidiga ä garf ö rh å llanden med
vissa andra bolag som ber ö rt ABV har fonden under 1985 tillsammans
med '..re f ö rs ä kringsbolag fr å n ABV f ö rv ä rvat en st ö rre
aktiepost i F ö retagsfinans, som ä r den r ö stm ä ssigt st ö rsta
aktie ä garen i ABV.

Skr. 1985/86:164

I f ö rra å rets VD- ö versikt kommenterade jag ocks å n å gra former
av diskutabelt utnyttjande av marknadens v ä xande
resurser. Jag uttryckte en f ö rhoppning om
en tillnyktring av marknaden med ö kat
spelrum f ö r fundamentala f ö retagsekonomiska principer. Denna f ö rhoppning har kommit p å skam, å tminstone i fr å ga om b ö rs å ret 1985. Tv ä rtom
har marknaden karakteriserats av en starkt ö kad
volym uppm ä rksammade "aff ä rer".

De traditionella nyemissionerna och nyintroduktionerna p å marknaden minskade markant under 1985, trots en
gynnsam aktiekursutveckling. I bj ä rt
kontrast till denna utveckling st å r
den sammanlagda volymen - i storleksordningen 15 miljarder kronor - av apportemissioner
f ö r f ö rv ä rv av f ö retag och uppk ö pserbjudanden,
som till betydande del finansierats med nyemissioner.

Det ä r b å de rimligt och riktigt att ett noterat f ö retag anv ä nder egna aktier, konvertibler
eller optionsl å n som likvid vid f ö retagsf ö rv ä rv (det ä r
ju bl a d ä rf ö r man s ö kt notering), men utnyttjandet av
den egna sedelpressen har under 1985 f å tt
s å dan omfattning att man har
anledning k ä nna viss oro f ö r konsekvenserna i olika avseenden.

Ä garf ö r ä ndringarna i
de noterade f ö retagen har varit s å m å nga och
skett i s å dan takt (ibland tom med f ö rhandlingar om vidaref ö rs ä ljning av delar av f ö retag innan den ursprungliga aff ä ren genomf ö rts)
att ocks å professionella betraktare haft sv å righeter att f ö lja
med. Det finns en uppenbar risk f ö r
att en s å dan utveckling leder till en
desorganisation av marknaden.

L ä ttheten att genomf ö ra aff ä rer
har ocks å lett till ett visst l ä ttsinne vid v ä rderingen
av uppk ö pskandidater - man betalar ju inte
med reda pengar utan med - ofta h ö gt
v ä rderade - egna papper. K ö parna tycks inte alltid vara p å det klara med att avkastningskraven vid
apportemissioner ä r precis desamma som vid kontantaff ä rer. Ytterligare en konsekvens av marknadens l ä ttillg ä nglighet
och villighet att acceptera nya instrument har varit en rad ä garf ö r ä ndringar utan industriell eller kommersiell bakgrund
och med akt ö rer som inte tillf ö rt f ö retagen n å gon kompetens.

Slutligen - och kanske mest orov ä ckande - l ä mnar
hanteringen av minoriteter i m å nga av aff ä rerna mycket ö vrigt
att ö nska. Det handlar h ä r i sista hand om ett agerande som p å sikt kan allvarligt undergr ä va f ö rtroendet f ö r aktiemarknaden.

Skr.
1985/86: 164

Det ä r inte l ä tt att ordinera botemedel mot marknadens
sjukdomstendenser. Ingripanden med lagstiftning i en marknadsekonomi m å ste alltid ske med stor varsamhet, och n å gra av de f ö reteelser
jag ber ö rt ä r ö ver huvud taget inte å tkomliga f ö r
lagstiftning. Ö verdrifter å t ena eller andra h å llet ä r inte ovanliga i en
marknadsekonomi och korrigeras av marknadskrafterna - men det tar tid. F ö rhoppningsvis kommer den etikdiskussion som nu tagit
ny fart att leda fram till ett system av - skrivna eller oskrivna - spelregler,
som accepteras av marknaden. Bl a ter det sig ö nskv ä rt att vi f å r sk ä rpta krav
vid f ö rv ä rv av kontrollposter - med likabehandling av aktie ä garna -och att f ö retagen
efter ett noteringsstopp p å ett mer konkret s ä tt informerar b å de
om avsikterna med och konsekvenserna av aff ä rer,
s å att aktie ä garna f å r
ett rimligt beslutsunderlag.

Stockholm i januari 1986

Sten Wikander

Skr. 1985/86: 164

RISKKAPITALMARKNADEN 1985______

Tidigare har rubriken p å
detta avsnitt av fondens å rsber ä ttelse varit "Aktie marknaden". Den har nu ersatts med den
vidare och mer adekvata rubriken "Riskkapitalmarknaden". Nya
instrument och delmarknader har tillkommit och f å tt en allt st ö rre betydelse, b å de f ö r f ö retagens finansiering och f ö r akt ö rerna p å marknaden. De nya riskkapitalinstrumenten ä r emellertid relaterade till aktiemarknaden i
egentlig mening, och denna spelar allts å en
central roll, b å de tekniskt och volymm ä ssigt.

DIAGRAM 1

Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans Aff ä rers totalindex (h ö gsta resp l ä gsta noteringar m å nadsvis) under 1983 och 1984 samt av totalindex och
index f ö r n å gra av de viktigaste branscherna veckovis 1985.

Totalindex steg under å ret
med drygt 25 % (f ö reg å ende å r - 12 ° i). Efter en fast utveckling under
januari planade kurserna successivt ut f ö r
att under sommarm å naderna och b ö rjan av h ö sten
falla tillbaka till å rsskiftes-niv å n. I slutet av oktober steg kurserna å ter och l å g
vid å rsskiftet n ä ra den tidigare h ö gstanoteringen,
som uppn å ddes i februari 1984.

I ett n å got l ä ngre perspektiv - tre å r bak å t - har totalindex med f å undantag varierat mellan niv å erna 450 och 600. Linder st ö rre delen av denna period har intervallet varit
betydligt sn ä vare ä n s å . Det har s å ledes tagit n ä rmare
tre å r f ö r b ö rsen att etablera en ny kursniv å efter den uppg å ngsfas
som inleddes under h ö sten 1980.

Den branschm ä ssiga kursutvecklingen i fjol var mycket heterogen. Index f ö r kemisk industri steg med hela 63 %. Klart b ä ttre ä n totalindex utvecklades ocks å verkst ä der (+34fi) och banker (+32f;).
Fastighets- och byggf ö retagen
(+22!;) steg i stort sett i samma takt som totalindex. Ö vriga branschindex utvecklades s ä mre ä n totalindex inom intervallet +6
till +18 %. Anm ä rkningsv ä rt ä r att OTC-index (som inte
representerar b ö rsbolag och som allts å inte ing å r i totalindex) under å ret sj ö nk med 1 %.

Kursutvecklingen f ö r
enskilda aktier har givetvis varit ä n
mer oenhetlig.

Skr.
1985/86: 164

Ett genomg å ende drag ä r emellertid att exportinriktade storf ö retag h ä vdat
sig v ä l. Dessa f ö retag v ä ger
ocks å tungt i index f ö r s å v ä l kemisk industri (i vilket l ä kemedelsbolagen ing å r) som verkst ä der. Undantaget inom kategorin
exportinriktade storf ö retag utg ö r skogsindustrin, vars vinstniv å visat en klart sjunkande tendens.

Den registrerade aktieoms ä ttningen vid Stockholms Fondb ö rs
(A I- och A Il-listorna) steg fr å n 70.7 mdr
1984 till 83.3 mdr 1985. Eftersom kurserna i genomsnitt f ö r de b å da
å ren legat p å ungef ä r
samma niv å tyder detta p å att oms ä ttningshastigheten
i fjol ö kat efter en viss tillbakag å ng under 1984. Linder den senaste tre å rsperioden har b ö rsoms ä ttningen stabiliserats p å mellan en fj ä rdedel
och en tredjedel av det totala b ö rsv ä rdet, vilket ä r
en avsev ä rt h ö gre niv å ä n tidigare. Marknadens likviditetsskapande funktion har allts å permanentats p å
en efter svenska f ö rh å llanden h ö g niv å . En starkt bidragande orsak h ä rtill
ä r sannolikt tillkommande
placerargrupper med en mer gynnsam skattesituation ä n andra placerare. S å t ex ö kade utl ä ndska placerares andel av oms ä ttningen p å
den svenska marknaden med mer ä n 50 procent
och n ä rmade sig en tiondel av den
registrerade b ö rsoms ä ttningen.

I ett internationellt perspektiv blev 1985 ett mycket gott
b ö rsar. Enligt tidskriften Morgan
Stanley Capital International Perspectives' index f ö r 20 st ö rre
b ö rser steg kurserna under å ret med i genomsnitt 37 procent (f å +2%) i
lokal valuta. Speciellt god har utvecklingen av aktiekurserna varit p å den v ä steuropeiska
kontinenten. Tabellen nedan visar tendensen for ett urval viktigare uti ä ndska b ö rser.

s. 12 Kontrollera mot PDF

PROCENT

1985

1984

.+ 102

+ 5

+ 98

+20

+ 76

+ 6

+ 28

- 4

+ 20

+22

+ 15

+25

Wien

Milano

Frankfurt

New York

London

Tokyo

Stockholm + 25 -12

Ett
gemensamt drag som troligen i h ö g grad p å verkat kurserna internationellt, ä r det sjunkande r ä ntel ä get.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Skr. 1985/86:164

Det totala marknadsv ä rdet
p ä de svenska b ö rsbolagen - 290 mdr - n ä rmade sig vid det senaste å rsskiftet en v ä rdering
kring 100 % av bolagens justerade egna kapital.
I ett s å dant kursl ä ge f ö rv ä ntar sig aktiemarknaden att f ö retagens avkastning p å eget kapital l å ngsiktigt skall ö vertr ä ffa den
riskfria alternativa marknadsr ä ntan med n å gra procent. F ö rv ä ntningarna p å
b ö rsf ö retagen, s å dana de avspeglas i den allm ä nna kursniv å n,
n å dde h ä rmed en h ö g niv å sett i ett l ä ngre perspektiv.

Ä ven
Stockholmsb ö rsen blev r ä ntestyrd. Under v å ren
och f ö rsommaren sk ä rptes r ä ntel ä get successivt, och kursutvecklingen var svag. Mot
slutet av å ret steg b ö rsen kraftigt n ä r
marknadsr ä ntorna f ö ll. Styrkan i kursuppg å ngen tyder p å att de korta r ä ntorna i h ö gre
grad ä n tidigare p å verkat kursutvecklingen. Den l å nga r ä ntan, som
vanligtvis anses styra aktiemarknadens l å ngsiktiga
effektivavkastningskrav, f ö ll inte tilln ä rmelsevis s å
mycket som de kortare r ä ntorna.'En orsak till att de korta
r ä ntorna f å tt ö kad betydelse
kan vara att allt fler placerare ser den korta marknaden som ett alternativ
till aktier. Detta g ä ller troligen s å v ä l nya
inhemska placerar-kategorier med en relativt gynnsam skattesituation som en stor
del av de utl ä ndska placerarna. Den h ö gre oms ä ttningshastigheten
p å b ö rsen pekar ocks å
p ä att placeringshorisonten f ö rkortats.

Ä ven
andra fundamentala faktorer har haft betydelse f ö r kursutvecklingen. Den f ö rsta
fasen - d å kurserna stagnerade och l å ngsamt sj ö nk
- k ä nnetecknades av en alltmer
tilltagande oro f ö r konjunkturutvecklingen. L ö nsamheten i utpr ä glat
cykliska branscher vek ocks å markant.
Sjunkande dollarkurs och l ä gre oljepriser mot slutet av å ret f ö r ä ndrade d-lvis konjunkturbilden. Det internationella
konjunkturf ö rloppet f ö ref ö ll nu bli
mer utdraget ä n vad man tidigare trott.

Ä ven
de marknadstekniska faktorerna har under å ret
p å verkat aktiekurserna i en gynnsam
riktning. F ö retagens efterfr å gan p å nytt
riskkapital minskade markant. Talrika uppk ö pserbjudanden
har i st ä llet gjort b ö rsf ö retagen till
nettok ö pare av aktier. Samtidigt har l ö ntagarfonder, allemansfonder och n å gra st ö rre
f ö rs ä kringsbolag upptr ä tt som stora nettok ö pare av aktier. Vidare har till utlandet
nettoexporterats aktier f ö r n ä rmare 5 mdr. Ä ven om antalet enskilda aktie ä gare kan ha stigit, torde gruppen privatpersoner
beloppsm ä ssigt ha varit mycket stora nettos ä ljare i andrahandsmarknaden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Skr.
1985/86: 164

Aktiemarknadens tilltagande institutionalisering har ocks å under å ret
uppm ä rksammats i debatter kring b ö rsen.

I flera tidigare å rsber ä ttelser f ö r
fonden har sambandet mellan den allm ä n
na kursniv å n och emissionsvolymen behandlats.
Detta samband illustreras i diagram 2.

DIAGRAM 2

Under 1985 sj ö nk
emissions- och introduktionsvolymen till ca 2 mdr, medan 1984 å rs totala riskkapitaltillskott kunde ber ä knas till drygt 9 mdr. Nyemissioner i marknadsbolag
f ö ll till 0.3 mdr (4.4 mdr). P å marknaden introducerades 22 (63) bolag till ett
sammanlagt belopp av 1.7 mdr (3.4 mdr). Ett bolag svarade f ö r drygt h ä lften
av introduktionsbeloppet. Inga emissioner av rena konverteringsl å n f ö rekom.
Kombinationsemissic-.er (f ö rlagsl å n med teckningsoptioner) uteblev likas å helt p ä
grund av en f ö r ä ndrad skattelagstiftning.

En f ö rklaring till den p å fallande l å ga
emissionsvolymen ä r s ä kert de mycket h ö ga volymerna under 1983 och 1964. M å nga b ö rsbolag
tillgodos å g sitt externa kapitalbehov under
denna period. Detta g ä llde ä ven f ö r marknadsintroduktionerna.
Samtidigt kunde n ä ringslivet arbeta under relativt
gynnsamma f ö rh å llanden. F ö retagens finansiella st ä llning st ä rktes
successivt. Ytterligare en bidragande orsak till den l å ga emissionsaktiviteten var troligen den relativt
svaga aktiemarknad som r å dde under den traditionella
emissionss ä songen, dvs senv å ren och b ö rjar,
av h ö sten.

Stockholms fondb ö rs
tillf ö rdes under 1985 femton nya bolag.
Nio f ö retag upph ö rde att b ö rsnoteras
till f ö ljd av fusioner, uppk ö p etc. Tv ä
b ö rsbolag avregistrerades p å grund av konkurs.

Ett nytt instrument har tillf ö rts den svenska marknaden, n ä mligen standardiserade k ö poptioner (dvs optioner att f ö rv ä rva redan
utel ö pande aktier). Lanseringen av detta
instrument, som ä r ett investeraralternativ och inte
ett finansieringsinstrument, har varit framg å ngsrik
och oms ä ttningen har varit h ö g trots ett ä nnu
begr ä nsat urval av optioner.

Det under senare å r
starkt ö kade antalet noterade bolag
(inklusive OTC-f ö re-tagen), det ö kade antalet institutionella placerare p ä marknaden, en starkt ö kad oms ä ttning och nya, f ö rfinade placeringsinstrument har ö kat m å ngfalden

s. 15 Kontrollera mot PDF

Skr.
1985/86:164

p å den svenska riskkapitalmarknaden
och ö kat dess kapacitet. P ä sikt ä r
detta starkt positivt p å en marknad vars egentliga ä ndam å l ä r att allokera stora ekonomiska resurser. Den
positiva marknadsutvecklingen har emellertid ocks å m ö jliggjort flera omdebatterade aff ä rer. Denna sida av utvecklingen kommenteras n å got n ä rmare i VD- ö versikten. I detta sammanhang har de b ö rsetiska fr å gorna
f å tt ö kad uppm ä rksamhet. Under å ret har inf ö rts
en ny och v ä sentligt sk ä rpt insiderlagstiftning och b ö rsens resurser f ö r
information och kontroll har f ö rst ä rkts.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Skr. 1985/86: 164

FONDEN 1985

Grundkapitalet

Fondens grundkapital best å r av de belopp som under å rens
lopp successivt ö verf ö rts fr å n f ö rsta-tredje AP-fonderna till fj ä rde
fondstyrelsens f ö rvaltning. Fj ä rde AP-fonden har inte n å gon "automatisk" medelstillf ö rsel. Riksdagen har vid olika tillf ä llen fattat beslut om det h ö gsta sammanlagda belopp som f å r tillf ö ras
fj ä rde AP-fonden. Det senaste beslutet
fattades i december 1984 och innebar att rambeloppet h ö jdes till 2.350 mkr.

Fonden har sedan sin tillkomst 1974 lyft sammanlagt 1.850
mkr i grundkapital. Ingen ö kning har skett under 1985. Nuv ä rdet av grundkapitalet (dvs summan av de successiva
tillskotten, uppr ä knade med konsumentprisindex fram
till december 1985) uppg å r till 3.743 mkr. Det uppindexerade
grundkapitalet ä r basen f ö r reglementets krav p å 3 ° i direktavkastning till f ö rsta-tredje AP-fonderna.

V ä rdepappersportf ö ljen

F ö r ä ndringarna i fondens v ä rdepappersportf ö lj under 1985 har sammanfattats i f ö ljande tabell med j ä mf ö relsetal f ö r 1984 (belopp i mkr):

K Ö P

F Ö RS Ä LJNINGAR

NETTOPLACERINGAR

(marknadsv ä rden)

(likviditetseffekt)

1985 1984

1985
1984

1985 1984

SVENSKA V Ä RDEPAPPER

i nyemissioner/ny-

introduktioner, no-

terade f ö retag

5 37

i nyemissioner, icke

noterade f ö retag

60 103

i andrahandsmarkna-

den

1.346
1.166

1.330
1.262

15 -96

UTL Ä NDSKA V Ä RDEPAPPER

99 70

84 54

15 16

TOTALT

1.510
1.376

1.415
1.316

95 60

(I ovanst å ende tabell
liksom i n å gra tabeller i det f ö ljande f ö rekommer
det att en totalsumma p ä grund av avrundningar inte ö verensst ä mmer
med summan av delposterna.)

s. 17 Kontrollera mot PDF

Skr. 1985/86: 164

Fondens totala nettok ö p
av v ä rdepapper 1985, 95 mkr, var n å got st ö rre
ä n 1984 (60 mkr). Nyemissionerna och
nyintroduktionerna p å marknaden har, som framg å tt av avsnittet "Aktiemarknaden 1985",
haft avsev ä rt mindre omfattning ä n 1984 och till mycket stor del g ä llt f ö retag som
fonden antingen inte kan ä ga aktier i (t ex Skandia
International) eller inte har praktiska m ö jligheter
att placera st ö rre belopp i (OTC-aktier).
Insatserna i onoterade f ö retag, 60 mkr, har minskat j ä mf ö rt med 1984
(103 mkr). Detta ä r dock inte n å got uttryck for ett minskat intresse fr å n fondens sida f ö r
dessa f ö retag utan mer ett slumpm ä ssigt resultat av den tidsm ä ssiga f ö rdelningen
av engagemangen.

I andrahandsmarknaden har fonden under 1985 varit i stort
sett "neutral" (de n ä rmast f ö reg å ende å ren nettof ö rs ä ljningar i storleksordningen 100 resp 200 mkr).
Utfallet f ö r å ret som helhet f ö rdelar sig p ä kvartal (enligt fondens kvartalsrapporter) som
framg å r av diagram 3, som ocks å visar kursutvecklingen under resp kvartal.

DIAGRAM 3

Fondens k ö p i andrahandsmarknaden
skedde framf ö r allt under andra och tredje
kvartalen, d å kursniv å n var l å g.
I kursuppg å ngarna i b ö rjan av å ret
och under fj ä rde kvartalet har fonden nettos å lt aktier.

Oms ä ttningen i den utl ä ndska v ä rdepappersportf ö ljen behandlas n ä rmare
p å sid 18.

I fondens balansr ä kning
ä r v ä rdepappersinnehavet upptaget till anskaffningsv ä rde. Om f ö rs ä ljningarna redovisas till historiska anskaffningsv ä rden (i st ä llet
f ö r som i tabellen till marknadsv ä rden) uppgick de totala f ö rs ä ljningarna
till 1.135 mkr (903 mkr). Skillnaden mellan marknadsv ä rden och anskaffningsv ä rden best å r av netto realisationsvinster. M ä tt 1 anskaffningsv ä rden har v ä rdepappersinnehavet under å ret ö kat med 375
mkr (472 mkr) till 3.484 mkr.

Oms ä ttningen i fondens v ä rdepappersportf ö lj
har under 1985 i absoluta tal varit n å got
h ö gre ä n 1984 men i relation till portf ö ljens
genomsnittliga marknadsv ä rde n å got l ä gre. Det kan m å h ä nda te sig ö verraskande att oms ä ttningen i fondens v ä rdepappersportf ö lj ä r s å pass h ö g
som 1.500-2.000 mkr k ö p resp f ö rs ä ljningar per
å r de.senaste å ren. Fonden ä r
ju en l å ngsiktig

Riksdagen 1985186. I saml. Nr 164

s. 18 Kontrollera mot PDF

Skr.
1985/86: 164

placerare, och d å
borde rimligtvis oms ä ttningssiffrorna vara l å ga. Det b ö r
d å p å pekas att fondens aff ä rer i
andrahandsmarknaden (genomsnitt av k ö p
och f ö rs ä ljningar) utgjorde ca 1.6 % (ca
1.7;0 av den officiella b ö rsoms ä ttningen, dvs fondens andel av oms ä ttningen var l ä gre
ä n fondens andel av b ö rsv ä rdet, 2.8 %. Men det finns goda sk ä l f ö r en relativt h ö g oms ä ttning i
portf ö ljen. L å ngsiktiga placeringar inneb ä r inte att fonden enbart k ö per aktier och avyttrar dessa f ö rst efter 5-10 å r,
n ä r en fundamentalanalys av ett f ö retag ger vid handen att en omplacering ä r ö nskv ä rd. Ä ven i fr å ga om fondens "strategiska" placeringar ä r det med h ä nsyn
till fondens avkastningsm å l riktigt att fonden reagerar p å marknadens v ä rdering
av f ö retaget och marginellt - s ä g med * 10-20 % - f ö r ä ndrar sitt
engagemang. Ett s å dant agerande ä r ö nskv ä rt ocks å
f ö r att fonden skall vara en
intressant akt ö r p å marknaden. Om fondkommission ä rerna
visste att fonden i princip aldrig s å lde
aktier (och i fr å ga om st ö rre innehav inte heller k ö pte) skulle fondens levande kontakt med marknaden
snabbt upph ö ra.

I oms ä ttningssiffrorna ing å r, f ö rutom
"normala" omplaceringar, kupongaff ä rer
och omfattande arbitrageaff ä rer mellan
konverteringsl å n och aktier, olika aktieserier,
fria resp bundna aktier etc. Genom dessa aff ä rer
utnyttjar fonden ofullkomligheter i marknaden och ö kar avkastningen p å portf ö ljen. Fonden bidrar ocks å till att effektivisera marknaden och att f ö rb ä ttra dess
likviditetsskapande funktion.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Skr.
1985/86: 164

Vid slutet av 1985 ingick totalt 66 f ö retag (58 f ö retag)
i fondens svenska portf ö lj. Antalet noterade f ö retag och antalet onoterade f ö retag har ö kat
med vardera fyra.

Antal

f ö retag

Noterade''''

Icke
noterade

Summa

Enbart aktier

42 (35)

14 (10)

56 (45)

Aktier och konverterings-

eller optionsl å n,
options-

r ä tter

3 (5)

é
(6)

9 (11)

Ö vrigt-'

1 (2)

-
-

1 (2)

Summa

46 (42)

20 (16)

66 (58)

Ut ö ver de svenska f ö retag som redovisas i tabellen ovan hade fonden vid
det senaste å rsskiftet aktier i 29 utl ä ndska f ö retag,
varav ett schweiziskt, sju engelska, ett italienskt, ett belgiskt, sju japanska
och tolv amerikanske (jfr sid 00).

M ä tt efter storleken av engagemangen
i de enskilda f ö retagen (svenska v ä rdepapper, marknadsv ä rden, aktier och andra riskkapitalinstrument sammantagna) f ö rdelade sig v ä rdepappersportf ö ljen vid utg å ngen
av 1985 p å f ö ljande s ä tt:

Engagemang,

mkr

Ant

al f ö retag

otalt

belopp

Procent

> 100

.137

81.7

501 100

791

10.5

401 50

1.1.

30<. 40

169

2.2

20<. 30 ■

126

1.7

101 20

108

1.4

5<. 10

1.0

< 5

0.3

514

100

1)
Officiellt b ö rsnoterade eller p å annat s ä tt noterade.

2)
N å gra engagemang i onoterade f ö retag ä r
av tekniska sk ä l formellt uppdelade p å tv å juridiska
personer. I tabellen liksom i det f ö ljande
redovisas ■ s å dana fall som ett f ö retag.

3)
Enbart f ö rlagsl å n
efter avskiljande och f ö rs ä ljning av optionsr ä tter (1985):
enbart konverteringsl å n resp optionsr ä tter (1984).

s. 20 Kontrollera mot PDF

Skr.
1985/86:164

Av de 18 f ö retag i
vilka fondens engagemang ö verstiger 100 mkr å terfinnes 14 bland de 16 mest omsatta aktierna p å b ö rsens
A:I-lista. De 18 representerar tillsammans ungef ä r en fj ä rdedel av antalet f ö retag i portf ö ljen
och drygt 80 % av portf ö ljv ä rdet.

Fondens fem st ö rsta
engagemang, m ä tt efter marknadsv ä rdet, avs ä g
f ö ljande f ö retag:

1 (2) Astra

751 mkr

2 (1) Volvo

704 mkr

3 (3) Electrolux

618 mkr '

4 (4) ASEA

543 mkr

5 (8; AGA

464 mkr

De fem st ö rsta
engagemangen svarade sammantaget f ö r
drygt 40 % av portf ö ljens marknadsv ä rde. Astra har - med undantag f ö r 1984 - sedan 1978 varit fondens st ö rsta enskilda placering. Pharmacia var 1984 fondens
femte st ö rsta placering. F ö r ä ndringen i
gruppens sammans ä ttning beror dels p ä k ö p av
AGA-aktier, dels p ä f ö rs ä ljning av Pharmaciaaktier. '- ö r ä ndringen i
rangordningen de st ö rsta innehaven emellan beror d ä remot p å
olikheter i kursutvecklingen.

Av de ovan redovisade tabellerna framg å r att fondens portf ö lj ä r f ö rh å llandevis koncentrerad. De 10-15
st ö rsta engagemangen ä r "strategiska" i den meningen att deras
utveckling ä r avg ö rande f ö r utvecklingen av fondens v ä rdepappers- }ortf ö lj.
N å gra placeringar som ä r strategiska i betydelsen att de avser ä tt s ä kerst ä lla ett inflytande i n ä ringslivet eller utg ö r en del i
en fast dgargruppering har fonden inte. Engagemangen har byggts upp enbart fr å n placeringssynpunkt,

I diagram 4 illustreras f ö rh å llandet mellan fondens kapitalandel
och r ö str ä ttsandel i de noterade f ö retagen
i fondens portf ö lj. Den streckade diagonala linjen
i diagrammet anger v ä rden d ä r andelarna ö verensst ä mmer. Det ä r
f ö r en institution som fj ä rde AP-fonden en naturlig f ö ljd av systemet med r ö str ä ttsdifferentiering att antalet f ö retag d ä r
r ö str ä ttsandelen ä r l ä gre ä n kapitalandelen ö verv ä ger. I fr å ga om de st ö rsta
engagemangen kan man dock notera att antalet f ö retag med samma r ö str ä ttsandel som kapitalandelen eller med h ö gre r ö str ä ttsandel ä r lika m å nga som antalet f ö retag
med l ä gre r ö str ä ttsandel. Till den f ö rra gruppen h ö r
bl a Ericsson och Volvo och till den senare bl a Electrolux och Swedish Match,
Uppgifter om kapital-och r ö str ä ttsandelar i de enskilda

s. 21 Kontrollera mot PDF

Skr. 1985/86: 164

f ö retagen å terfinnes i v ä rdepappersf ö rteckningen p ä
sidorna 00-00.

DIAGRAM 4

F ö rdelningen p å branscher (procent, marknadsv ä rden) av fondens svenska v ä rdepappersportf ö lj
framg å r av f ö ljande tabell. F ö r ä ndringarna i portf ö lj-sammans ä ttningen sedan f ö reg å ende å r ä r sm å och beror till st ö rsta delen p å olikheter i kursutvecklingen. Inom
branschen kemisk industri spelar f ö r
fondens del Astra (+78?i) en stor roll. Fonden har ocks ä ö kat sitt
innehav i AGA. I fr ä ga om utvecklingsbolagen (minskning
med 0.4 procentenheter f ö re avrundning till hela procent)
inverkar det f ö rh å llandet att onoterade aktier tagits upp till - of ö r ä ndrade -
anskaffningsv ä rden. Kursutvecklingen f ö r den heterogena gruppen " ö vriga" f ö retag
har varit v ä sentligt svagare ä n ö kningen av
totalindex.

BRANSCH

FONDENS

PORTF Ö LJ

1
MARKNADEN

1984

1985

1
1985

Verkst ä der

1 38

Kemisk industri

1 13

Skogsindustri

Fastighets- och byggf ö retag

Handelsf ö retag

1
■'

Rederier

1 °

Utvecklingsbolag

F ö rvaltningsbolag

1 Ö vriga f ö retag

1 0

100

!
' ° ' 1

Sammans ä ttningen av
.fondens portf ö lj skiljer sig i ett par avsesnden
fr å n aktiemarknadens f ö rdelning p å
branscher. Andelen f ö rvaltningsbolagsaktier ä r bara en tiondel av dessa aktiers marknadsandel.
Ocks ä andelen aktier i fastighets- och
byggf ö retag ä r avsev ä rt
l ä gre (ca h ä lften) ä n
marknadens. A andra sidan har fonden v ä sentligt
h ö gre andelar aktier i branscher som
representerar tillverkningsf ö retag
(verkst ä der, kemisk industri och utvecklingsbolag
med tillsammans i det n ä rmaste tre fj ä rdedelar av portf ö ljv ä rdet j ä mf ö rt med drygt h ä lften
f ö r marknaden).

4)
Veckans Aff ä rers branschindelning, exkl banker och f ö rs ä kringsbolag.

5)
Siffrorna
avviker p å grund av ä ndrad branschindelning i n å gra fall fr ä n
de procentsatser som å tergavs i å rsber ä ttelsen f ö r 1984.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Skr.
1985/86: 164

I fr å ga om fondens portf ö lj av noterade v ä rdepapper
har f ö ljande viktigare f ö r ä ndringar
skett under å ret:

*
Nya f ö retag i portf ö ljen
ä r Frico, F ö retagsfinans, Malmros, PLM, Scapa Inter,
SMZ-Industrier och Sydkraft

*
Fem engagemang
har avyttrats: FABEGE (konvertibler), Grafoprint (optionsr ä tter), IRO (aktier och optionsr ä tter, i samband med uppk ö pserbjudande), Lundbergf ö retagen (aktier) och Papyrus (aktier)

■* Nettok ö p
av aktier har gjorts i AGA (direkt och via Uddeholmsaktier), Alfa-Laval, ASEA,
ESAB, Euroc, Gullsp å ng, Incentive, Saab-Scania, SCA, Sk å nska och Volvo

■* Nettof ö rs ä ljningar av aktier har gjorts i Atlas Copco,
Electrolux,

Ericsson, MoDo, Pharmacia och SKF. Aktier i Electrolux har
s å lts, men ett under å ret ö kat innehav
av konvertibler har bytts ut mot aktier

■* A-aktieinnehaven i ESSELTE och Trelleborg har s å lts i utbyte mot B-aktier

I ö vrigt h ä nvisas till v ä rdepappersf ö rteckningarna p å
sidorna 00-00.

Som framg å tt av redog ö relsen f ö r
utvecklingen p å aktiemarknaden har en marknad i k ö poptioner uppst å tt
under å ret. Fonden har st ä llt ut optioner i n å gra f ö retag. Vid å rsskiftet utestod optioner p å tillsammans ca 110.000 aktier i Atlas Copco, SCA
och Volvo. Dessa aktier ing å r i fondens
aktieportf ö lj per den 31 december men
skyldigheten att under 1986 s ä lja aktierna
(f ö r ett sammanlagt belopp av drygt 20
mkr) redovisas som en ansvarsf ö rbindelse
inom linjen i balansr ä kningen.

Fondens placeringar i icke noterade f ö retag har fortsatt att ö ka. Med nysatsningar under 1985 p å 60 mkr har fonden sedan 1980. d å denna verksamhet startade, placerat ö ver 300 mkr i nyemissioner i icke noterade f ö retag. Tabellen nedan visar placeringarna å r f ö r ä r sedan 1980. Att antalet f ö retag i port-

6) Optioner (t v finns endast k ö poptioner) medf ö r
r ä tt att f ö rv ä rva redan
utel ö pande aktier, medan optionsr ä tter inneb ä r
r ä ttighet att k ö pa aktier i en nyemission.

Skr. 1985/86:164

tJl

s. 24 Kontrollera mot PDF

> =1

— ' D.

CC O

c. o

Skr.
1985/86: 164

f ö ljen - f n 20 - och det totala
engagemanget - 260 mkr - per den 31 december 1985 ä r mindre ä n
de ackumulerade talen f ö r perioden 1980-85 beror v ä sentligen p ä
att ett antal f ö retag sedermera
marknadsintroducerats. I n å gra fall - under 1985 Svenska
Aluminiumkompaniet/The Empire - har engagemanget upph ö rt.

TABELL

En tredjedel av de pengar som satsats i onoterade f ö retag har avsett venture capitalf ö retag (tillv ä xtinvestbolag,
utvecklingsbolag). Insatserna i s ä dana
bolag inneb ä r att fondens resurser st å r till f ö rfogande
ocks å f ö r f ö retag som i flertalet fall ä r alltf ö r
sm å f ö r ett direktengagemang fr å n
fondens sida.

Fondens engagemang i icke noterade f ö retag ä r
till sin natur l å ngsiktiga. Det kan dr ö ja 5-10 å r
innan fonden kan placera om eller frig ö ra
sina pengar, och det ekonomiska utfallet av placeringarna har i allt v ä sentligt formen av realisationsvinsterZ-f ö rluster. Till den del resultaten av denna verksamhet
kan avl ä sas i dag (p ä grund av att innehav s å lts eller att f ö retag
blivit noterade) har utfallet blivit f ö ljande
(belopp i mkr):

Anskaffnings-

Realisa-

Marknads-

Summa realisa-

v ä rde

tionsvinster

v ä rde

tionsvinster+ orealiserad v ä rdestegring |

Kvarvarande innehav

S å lds innehav

SUMMA

Placeringar i onoterade f ö retag - inte minst d å venture
capitalbolag, som i stor utstr ä ckning satsar
pengar i projekt och nystartade f ö retag
- ä r mer riskfyllda ä n placeringar i st ö rre, noterade f ö retag.-De drygt 50 mkr i
realisationsvinster och orealiserad v ä rdestegring
fonden hittills uppn ä tt p å dessa placeringar kan d ä rf ö r komma att å tminstone
delvis tas i anspr å k f ö r framtida f ö rluster.

Nytillkomna icke noterade f ö retag under 1985 ä r utvecklingsbolagen Alma Invest,
Convectus och T-l ä n Invest samt Centrum Invest,
Gruvkraft och

s. 25 Kontrollera mot PDF

Skr. 1985/86: 164

Mercurius Communication Mercom. Fonden har vidare deltagit
i en nyemission i Four Seasons Venture Capital AB (inkl nyemission av ett
konvertibelt f ö rlagsl å n i dess managementbolag).

Kortfattade beskrivningar av de onoterade foretag som
ingick i portf ö ljen vid det senaste å rsskiftet å terfinnes
p å sidorna 00-00.

I december 1985 bildade fonden tillsammans med AB Fortos
(ett dotterbolag till Volvo), f ö rs ä kringsbolaget VEGETE och AB Vestator (ett bolag inom
Hexa-gongruppen) N ä ringslivskredit NLK AB, ett
kreditaktiebolag f ö r medel- och l å ngfristiga l å n
till n ä ringslivet. Bolagsordningen kr ä ver regeringens godk ä nnande.
Fondens planerade insats i bolaget ä r
ca 25 mkr.

Sedan 1984 har fonden r ä tt
att i begr ä nsad omfattning placera i utl ä ndska v ä rdepapper.
Ramen f ö r dessa placeringar ä r 1 % av det
bokf ö rda fondkapitalet, dvs f ö r 1985 drygt 37 mkr. Syftet med utlandsplaceringarna
ä r inte att s ö ka nya marknader utan att skaffa ett hj ä lpmedel i den del av fondens verksamhet som ä r av avg ö rande
betydelse f ö r fondkapitalets utveckling, n ä mligen engagemangen i stora, internationellt
inriktade svenska f ö retag. Genom ett livligt aff ä rsutbyte med n å gra
inernationella m ä klarfirmor f å r fonden tillg å ng
till dessa m ä klarfirmors f ö retagsbed ö mningar
och branschanalyser och - vilket med h ä nsyn
till Stockholmsb ö rsens ö kande internationalisering kanske ä r lika viktigt - del av m ä klarf ö retagens
marknadskunnande. Fonden kan i sitt agerande i den svenska andrahandsmarknaden
nyttigg ö ra denna information.

Oms ä ttningen i den utl ä ndska v ä rdepappersportf ö ljen har varit livlig (k ö p 99 mkr, f ö rs ä ljningar 84 mkr). Under fj ä rde kvartalet har aff ä rerna av tekniska sk ä l (jfr not 2 till port f ö ljf ö rteckningen p å
sid 00) varit obetydliga. Innehavet av utl ä ndska
aktier har uppg å tt till i genomsnitt ca 25 mkr
under å ret. Man kan d ä rf ö r s ä ga att portf ö ljen
omsatts ungef ä r en g ä ng per kvartal. Den h ö ga oms ä ttningen ä r en f ö ruts ä ttning f ö r
att utlandsplaceringarna skall fylla sitt ä ndam å l.

Med h ä nsyn till syftet med den utl ä ndska v ä rdepappersportf ö ljen och det begr ä nsade
engagemanget ä r det direkt m ä tbara ekonomiska utfallet av denna verksamhet (dvs
utan h ä nsyn till effekterna p å den svenska portf ö ljen) m å h ä nda av sekund ä r betydelse. Fondens
"utlandsandel" (utl ä ndska v ä rdepapper + valutakonton) p å i genomsnitt drygt 30 mkr har givit en effektiv
avkastning p ä ca 8 % (ca 12%) r ä knat
i SEK och har p å verkats negativt av en fallande
dollarkurs.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Skr.
1985/86: 164

Likvida medel

Fondens likvida medel, som vid utg å ngen av å ret
uppgick till 758 mkr, har ö kat relativt obetydligt fr å n å rsskifte
till å rsskifte (med 38 mkr).Medelbeloppet
likvida medel under å ret har emellertid varit avsev ä rt h ö gre 1985
(790 mkr) ä n under 1984 (547 mkr). I f ö rh å llande till
det totala fondkapitalet med v ä rdepappersportf ö ljen upptagen till marknadsv ä rden var likviditeten vid det senaste å rsskiftet drygt 9 % (12 ?o). Minskningen av likviditets-procenten beror i allt v ä sentligt p å
ö kningen av portf ö ljens marknadsv ä rde.

I f ö ljande tabell å terges en finansieringsanalys f ö r fonden f ö r
1985 med j ä mf ö relsetal f ö r 1984 (belopp i mkr).

1985

1984

Aktieutdelningar

120

121

R ä ntor p å l å n

R ä ntor p å likvida medel

106 233

66 201

Ö kning
av korta skulder

Ö kning
av grundkapitalet

150

SUMMA TILLF Ö RDA MEDEL

247

351

Nettok ö p av v ä rdepapper

-95

-60

Ö verf ö ring till 1-3 AP-fonderna

(f ö r

f ö reg. å r

) -103

-116

F ö rvaltningskostnader

-7

-9

Ö kning
av korta fordringar

resp

minsk

ning

av korta skulder

- 4

-30

SUMMA ANV Ä NDA MEDEL

-209

-214

LIKVIDITETSF Ö R Ä NDRING

138

Likviditetspolitiken och f ö rvaltningen av de likvida medlen ä r
ett komplement till portf ö ljf ö rvaltningen, och fonden agerar p å
penningmarknaden. Reglementet medger placeringar i bankinl å ning, statsskuldv ä xlar,
skattkam-marv ä xlar, bankcertifikat och f ö retagscertifikat. Vid utg å ngen av 1985 f ö rdelade
sig placeringarna (nominella belopp) p å
f ö ljande s ä tt:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Skr.
1985/86: 164

Specialkonto i bank, bankcertifikat 14 %

F ö retagscertifikat 17 %

Statsskuldv ä xlar 69 °,i

100 %

Oe under å ret starkt
varierande penningmarknadsr ä ntorna (mellan
ca 11 och ca 16 %) har givit utrymme f ö r en aktiv likviditetsf ö rvaltning. Medell ö ptiden
p å fondens likvida medel har f ö rl ä ngts fr ä n.en l ä gsta
niv å i maj p å ca 80 dagar till ca 160 dagar vid å rsskiftet.

Den genomsnittliga avkastningen p å likvida medel var under å ret 13.4 % (12.4 %).

s. 28 Kontrollera mot PDF

Skr.
1985/86: 164

Bokf ö ringsm ä ssigt resultat

Enligt de redovisningsprinciper som g ä ller f ö r
Allm ä nna Pensiosnfonden skall fondens
tillg å ngar tas upp till anskaffningsv ä rden vid ber ä kningen
av fondkapitalet och i redovisningen i ö vrigt.
Det betyder att det bokf ö ringsm ä ssiga utfallet av verksamheten s å dant det redovisas i resultatr ä kningen inte har p å verkats av orealiserade kursvinster och kursf ö rluster.

Det b ö r i detta sammanhang kanske framh å llas att realisationsvinster och realisationsf ö rluster (som ing å r
i det bokf ö ringsm ä ssiga resultatet) i en aktief ö rvaltande institution har samma karakt ä r som orealiserade kursvinster och kursf ö rluster. I och med att f ö rsaljningslikviden reinvesteras i v ä rdepapper ä r
det realiserade resultatet underkastat samma kursrisker som de orealiserade
kursf ö r ä ndringarna.

Aktieutdelningarna, 120 mkr, var ungef ä r of ö r ä ndrade 1985 j ä mf ö rt med 1984 (121 mkr). Detta berodde dels p å utdelningsstoppet, dels p ä att utdelnings-int ä kterna 1985 minskats med 20 mkr (3 mkr) genom att aktier s å lts f ö re avst ä mningsdagen f ö r
utdelning och sedermera å terk ö pts.

R ä nteint ä kterna ö kade
kraftigt och uppgick till totalt 113 mkr (80 mkr), varav p å likvida medel 106 mkr (66 mkr). Av ö kningen av r ä ntor
p å likvida medel j ä mf ö rt, med 1984
h ä nf ö rde sig 30 mkr till en h ö gre
genomsnittlig likviditet ä n 1984 och å terstoden till en h ö gre medelf ö rr ä ntning.

F ö rvaltningskostnaderna sj ö nk fr å n 8.6 mkr
1984 till 6.6 mkr. Minskningen beror helt p å
att 1984 belastades med extraordin ä ra
kostnader p å ca 2.5 mkr f ö r program- och maskinkostnader f ö r fondens datasystem och f ö r lokalkostnader. F ö rvaltningskostnaderna (med uppdelning p å viktigare kostnadsslag under avsnittet "Administration" p å sid 23) motsvarade ca 1.7 promille (ca 2.5 promille)
av det genomsnittliga fondkapitalet under å ret
och under 1 promille om tillg å ngarna v ä rderas till marknadsv ä rden.

Arets verksamhet har givit ett r ö relseresultat (aktieutdelningar och r ä nteint ä kter
minskade med f ö rvaltningskostnader) p å 227 mkr (193 mkr).

F ö rs ä ljningarna av v ä rdepapper under 1985 medf ö rde realisationsvinster p å 321 mkr (437 mkr) och realisationsf ö rluster p ä
41 mkr {24'mkr). Realisationsvinster och realisationsf ö rluster ä r
inte "planerade" utan uppkommer successivt som ett resultat av
omplaceringar i den l ö pande aff ä rsverksamheten.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Skr. 1985/86: 164

Vid f ö rs ä ljningar ur aktieinnehav med olika anskaffningsv ä rden p å
delposter till ä mpar fonden konsekvent principen h ö gst in f ö rst
ut, vilket inneb ä r att realisationsvinsterna minimeras
och realisationsf ö rlusterna maximeras. Int ä kterna 1985 vid f ö rs ä ljning av k ö poptioner som f ö rfaller
1986 har inte resultatf ö rts.

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning
till f ö rsta-tredje AP-fonderna ö verf ö ra ett
belopp motsvarande 3 %
av realv ä rdet av f ö rvaltade
medel vid å rets slut. Denna ö verf ö ring uppg å r f ö r 1985 till
112 mkr (103 mkr).

Efter ö verf ö ring blev det bokf ö ringsm ä ssiga nettoresultatet f ö r å ret 394 mkr
(502 mkr). Detta belopp tillf ö res
fondkapitalet.

Totalt nominellt resultat

En å rsredovisning f ö r en aktief ö rvaltande
institution som inte beaktar orealiserade v ä rdef ö r ä ndringar i
aktieportf ö ljen m å ste s ä gas vara
ofullst ä ndig eller missvisande, ä ven om aktiekurserna och d ä rmed portf ö ljv ä rdet kan ä ndras
snabbt. Valet av "stickdag" kan i h ö g grad p å verka resultatutfallet. Man b ö r d ä rf ö r inte f ä sta
alltf ö r stort avseende vid resultatet
under ett enstaka å r. Portf ö ljf ö rvaltning ä r en verksamhet med l å ngsiktiga m å l, och utfallet m å ste d ä rf ö r ses i ett l å ngsiktigt
perspektiv.

Medan fonden 1984 - ett å r d ä aktiekurserna sj ö nk med drygt 12 % - redovisade en minskning av icke
realiserade kursvinster med 906 mkr blev utfallet 1985 - efter
"uttag" av realisationsvinster p å netto 279 mkr - en ö kning med 1.675 mkr. Fondens totala kapital - som inte p å verkats av n å got nytillskott under å ret - ö kade med 2.181 mkr eller 35.7 'i (1984: minskning med 301 mkr resp
4.8 %).

Realt resultat

Resultatr ä kningen
inneh å ller ocks å ett avsnitt d ä r
det totala nominella resultatet korrigeras f ö r
inflationen under å ret och relateras till reglementets
krav p å 3 % real avkastning. Efter avs ä ttning
med 198 mkr (263 mkr)

9) f. ö r bevarande av grundkapitalets k ö pkraft blev det reala resultatet 1,984

mkr (-563 mkr). Med h ä nsyn
till kravet p å ö verf ö ring till f ö rsta-

S) Kravet
p å bibeh å llet realv ä rde
p å fondens kapital g ä ller grundkapitalet, dvs Summan av tillskjutna
medel, inte under tidigare å r uppkommen
" ö veravkastning" .

s. 30 Kontrollera mot PDF

Skr.
1985/86: 164

tredje AP-fonderna visade fonden 1985 ett ö verskott p å
1.871 mkr j ä mf ö rt med ett underskott p å 666 mkr f ö reg å ende ä r. Orsakerna till den utomordentligt starka
resultatf ö rb ä ttringen ä r i f ö rsta hand uppg å ngen i aktiekurserna och den
gynnsamma utvecklingen av fondens portf ö lj
i f ö rh å llande till totalindex men ocks å
i n å gon m å n att inflationen varit l ä gre
ä n 1984.

Liksom n ä r det g ä ller det totala nominella resultatet ä r det inte s ä rskilt
meningsfullt att bed ö ma det reala resultatet ett enskilt
å r. I diagram 5 belyses d ä rf ö r fondens
resultatutveckling i ett l ä ngre perspektiv, i detta fall fr ä n fondens tillkomst 1974. Man kan d ä konstatera, att sett fr ä n fondens tillkomst kom ackumulerade resultat och
resultatkrav i balans 1981 och att vid det senaste å rsskiftet det samlade resultatet ö versteg motsvarande krav med ö ver 4.400 mkr.

DIAGRAM 5

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledam ö ter och suppleanter (se sid 00) f ö rordnades av regeringen i april 1985 f ö r en tid av tre å r,
dvs till dess fondens balansr ä kning f ö r å r 1987
fastst ä llts. Av de numera fjorton ledam ö terna (med lika m å nga
personliga suppleanter) utses ordf ö randen
och vice ordf ö randen utan s ä rskilt f ö rslag,
tv å efter f ö rslag av sammanslutningar som f ö retr ä der
kommunerna, tre efter f ö rslag av rikssammanslutningar av
arbetsgivare, fem efter f ö rslag av rikssammanslutningar av
arbetstagare och tv å efter f ö rslag av rikssammanslutningar inom kooperationen. De
tv å sistn ä mnda mandaten har tillkommit 1985.

Antalet anst ä llda
vid fondens kansli har under å ret varit of ö r ä ndrat sju.
Tv å av analytikerna, LiseLotte Hjorth och
Gunnar Bergstrand, har l ä mnat sina anst ä llningar och eftertr ä tts av Per Str ö m och Arne L öö w.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Det totala f ö rvaltningskostnaderna,
6.615 tkr, f ö rdelade sig p ä f ö ljande s ä tt:

L ö ner och ers ä ttningar

styrelse och verkst ä llande
direkt ö r 1.043

Ö vriga anst ä llda 935

Revisorer _3ZZ 2.305

Pensioner, pensionsavgifter, l ö nebikostnader,

ö vriga personalkostnader 1.444

Lokalkostnader 675

Informationskostnader, prenumerationer,

konsulttj ä nster 832

Oep å kostnader 472

Resekostnader 188

Kontorsmaskiner, inventarier ' 202

Ö vriga
f ö rvaltningskostnader 497

Summa 6.615

Stockholm i januari 1986 Sten Wikander

10) Maskiner och inventarier kostnadsf ö res i sin helhet vid anskaffningen.

Skr. 1985/86: 164

a: <

o :2

§ s

■
!'i: j!iiiii';,i!!'i

liMl'
|'lii,i

''':{'i!i;i;iliiil|i|::

lUilillllllii

vMLiHli

|i|.|:T

: i
1! i 1 i 1' 11' 1 i

\''llll!!

iiiiiiii
lim •liinii

;:i
llllllll.

iiiiiiii
niJ! iMiiiiii

1'''
illlji!!! I|!! [Ill III iij III ;

MiXllllll
II", lin II; IM ill i

Irliii.vlllflJ
Klll fl: i': l!;'ii

l'':!|i!i||!ll

■iiiiijl

1 1
Mir.-.ii

i:-hlill!!l

n\iiiil!i

1 1
IllHll'

:';;ii!il!(!l!l!ii'V!il

I.!!
Ill-i!: .

;:!!|lllilll
|!liir)|l|

Iii
111 Iii

■:i|........ 1

lilillVI

ill
1111.111

r.iiiiiiiiiii!

iiiii/ii
i!i;iiJ;iiii:i!l

;:il|iili!
Ill

JiiJliU

IMjflKuiL!

1
{lilll III

tmliii

rrlilllMlliri

-lill
iiiilI

rttfu
TI.:

Irniill
li

Frjf

y III
tri

!"l:llli!i

11
irji!

'llil!
.ni'

liiiin„
,

i!iiiiii'/'iiiliiiiiirii|

:Mii'mI

lini;'/

iii
IIIMJIM

''■■!!"
Ml

iliHiV

i';i
ill' ir

li.iiiil

1'1!

lllllilll>

11!
"I' . 1 ■■

'
.y.A

ilil

liillilil

Vil
!li I-Tm

■
ii:iiil'i['!!!lllliL

Vi '

IH-

i-:
l;i

l!:lll:'
[ilHl

fi .

lill

i:...

llil

ii;iiiiiH

\z ih
yy:t

1'ijlilllllll

'iiiliiiii

111,"
ifrh

:i"ll!!i|lili
111 1 I!

■'
1 11 l!ii

i"i||ii|)i)ii
11' 1 I!

/l
i!i'!ll!'

::i!iillli
11 Ihllliil

It;
nVilSr

ii-
:i|i 11 ii-;[M,i

'l|l
1:11

11H

■'lalUp:
■■'!'/

ni
ii-l

Ii':

..;.|;n;i.;i!
;.i;\,|

!ll!i';iL;iil|

liihllllilli
ill

iiUiliil|iiillil''ll

Aiii'!
ini ill

'■'\\

llliiiiiiili.i

ollll

lilllliii

''''

Iii
Iii i:--;

;:l|l|l

hii

lill

111

Til
Mi-jlli

i'i:iiiliinii

lliilll!!

liiiMl
lin

v\»m\'\< liiiiiiHi

V il!
11- I-P.l

'III
llHl llilll 1 1

n
ll!l! iTil

1I'|
ilijl 1 liiil 1 1

■
!!illl||ili

.!";iii!!ltli!ll;!i
,"'!!l."l!!.'l|:'5

llilllil.llili

.Ill;

iihlli;;|i,r

liiilllil!'!'

ii::n...... lilig:;/

''!ll!li'|i!i|

!l.llli;i;'IJ!li;~

■V

'iiuLii.-ilf;

'iilliliniiili»;

iiiiirini]::

.■;liiii!!ir'|-::i!'(i!:'!riiil;j

.iliiiliiliUli/njfliillMii
nij

:':■
iiiili-ril'-iiti'n''if\'M-firIj"-''n-i-|

i'''i:"'ii
'ii'Mii;iiiiiii\iriiri--i'

.
■'"'Illliljllllliilliiiil 'rillJ

"iliilllliiniiiliniilliiil lillii!

•■
:|lill|lllllli'llllliill|llll'll:lil

;'i,i::iH'il'i;'liiiiniiiiilllll!l

l;-l!-:l:L'!l':':r:il!hnli!:l:'i;il

;

i-iiHliliil-"]-:!
ilMiihiTriV-

.■.|>;ii|i.i;l.
.:|.:ii :;ii|;:i;lj-;r!

■:
-Im.'!'!;;!',''!! ,.|ii|i|i;i;;.
".'

■
,MII,|,,ll|'--.|-ii|]rp:|P:|;l] |n

, 1

1
i

c c \C

, 1 ,

lill!
ill'i

11"

;'lj '"il

Il'

!■!;
ill

->';r

ii:l;iiQi"

.
I:l'l

-nTi-

1
llMi

lllll

iill
;l

.
lill

i"'

liiv

II i
llil

iXlill!
;ii| .

i||Xi'-.:,i':|il'|:|;|'|i|

'i 'i 1 1

'i i IJ.illV.

Ull
11

111!

111
M/

II 1
llll

TTf\lTIit|ti

iiii'.:!L±

-
iiiliM

1 1 11 '

i 1
nTii-

mil

lililllllll

Jlllii !|i|i

11 li

'11!

\"
i'-

ii;ii'!jii\',ii
i.iiiy'1- ir.M

i
;iii:i'

; iiHii

111'

ill
lllll

lill

Ull

Ull
"11

i
■ 1 '

; 1
1 1

Il
1 |-i M

lllli;

ji
■

llll

l|
IllV

vill"'

llll

TiXTTT;

lliiiiiliVli
' I I T

111 1
i|i

1! 1

M
■

1 1 :

;|||!!

Ull

i
1 r ' 1

iiiVfiii

':■!

l!l il,

.'il
1 il! IHl!

I
■ 1

'!■'

illjll

iiiiii

|1
llj

iniii
II

llil
lllj'

:i!!li!i;\
11' ;

■'b

1 1

1
; ' 1 1 1 ■

liini

1
lill

|1
1 1

tiTiriTT

11 i

i;i!|\!l'

1 1

111

'
1 llll

1 II
1!'

llll

! 11
I

TttT''!!

-:l 1

:!ll
;|! 'Il I! I

..iii'lL

.lIMllHU.I.I'.!'.

! il
11

1
Iii

TTfyf
i.i 1

Jill

ill
ii

i 14
lllll i/i H

ill" 1

iri|llill.l;n-M-l

lllll

111

!|;-ii!

11!

11!
i/l

111
lÄ.iii

R-i:-L.-

Hill

'.i.iiiri
11

11!

!!i;1|ll

ii'!iiiiillii/i:!!ii|iii|iii|/i;i!iii!

1 L-
1 I ,..

r| i
Ii

i'-i
i-ri '"M-

lllll!

ill

1 1

lllVll

Ml!

llll
"iilii ■i"! rTiii/iir

JlliiilMii

1 U!

il.Ll.l

i..;-.i-|;i.i.U

llil
11

111

1 1 1

!l!;l!i

IJ!

liiil/iiiui

1
•■|!-i

mur

i
Ul 1 1 1 1

iiil

1 1 1

1
Ii

mifv'!!

|||

llll
i V

ii:!ii.\'.[l..i

1
!'',.i|:i

iri:=-|i-

-Ml M
:■: i'ri.

1! 1

1 1

III,"!

ill

1:1
Un

;''il!
1 llll iT

!ll

1 1
!'

Ml
ll'li

1 II

]

1 1

1
1

ll/M

1:! 1
i iiiij

ii'
i|i 1 i/ji 11

-4+1'v

1 1
li lll-lll 11

II 1

11
111

III
i.[ y

:"! rW'}':

1
|i:-

[

1 111
111' 111"

■

1! 1

11
jl|

llll

rilli
K"

! 1

i~m

li:
.ii'iii

-':!-■
.'Vllllli

i
,1/1

1 ii

lllli
1.1. n

1!
Ill

IIM

TfTlV
M

iMliMI-'-

il
111

111
1

1 II!

iill
l'v

i t

ijl
1 i[;\

1
-iliiiljiiiuiiiiiiviii

|!!t

1 1

iMl:
1 I 1

II
111

]

I||
1

1
11!

ili|
ll-

Iii
' IM I

! 11
.Il 1! !il'i'

1 i'
i 1 V 11

II:

■
r

Mil-
ii

i i
I

iil i

1 III

il'!
I'i\l!!ii

ii'
lllll-

\;M
|! i/iil'!:

; i- ' 1
Tri

ililJ.

lli
ill-i

1
'il :-|

!i 1
11

Iii I

1 ill

llll
r';|iiiiiiM!i'!i|.

1
■ 1 ' ■ 1

1, 1
1-

1 1

lill
1

lllll

III!
ii!i\!i||!i!i|!i:!ii'

Vi. i'l ■nilllll'1'll 'VI

! il
11;

1
; ■ 11:1'

lllll

111

!'l!
1

' Hi

lli!

ii.lflli!

,i]i
rnii!

11
'i'' Ir i 'Ml 1-1' ii:i

1'
1 il.

11
.

iill

1 ii;

;i 1

;;
111

il!

111
iii 1111

.ill'
|'!11'

/i'i:l'ii'i/l;
■ 1 ililTliiiliilMl

'M,
!.•"

[TIT
if.ijj

J—Li 11
1

. 1
;

1 1 i
i

lin

III

11
lli

1 il

111/

lin
ilillllii.iJ

ill

i
1-1--I 1 1 - ll

,11
'. r

11
111!

1 i!

11 \

ii]i

...... Ill

■
iiyiiM i|iii

iilfjll

1 -i
i

1 M 1
Mir-ii-r';

mi!

lllll!

iiil
1.1/

,,ii

i: Il 111/

M.-'l'|l

' ' - -

'Ml:
"1 ■

Illlllllll
IM I

i|
;|li

iiiiJ/i'

'■■'/r

ij
/;.|;ll 111 1

iitnMiii-ii!
1

•'LUil-

;

lilr-i
1 :

i;i
l|n ull j! 1 1

ii|ii;i

iililUli

III-
iijii-

iriJM:

l'i

.1
rirM-r-'!.-

lllll

Ull

llll
1

11 1!
1

llllhlil

i!li

llll
iiil!

'Ull
ij;il!'ii!il! i: |!liM|i

ii.J|i|il;i;i:i=ii",!
11

!i;i
i!

111

liii
i

1 Ii
1 ilil!\i!ii';!l

■IM
'iii!

:!l|l'\l'i'ii'i!
;; iilil-l;

Miiiii-i'iiri?ii;i":i

|:|liii

|ii
|i

i
llll llll

|i\i

Mil
llll

111
1! 11 111 1 .- ii|
ii\' llll 11'

,-
111 11 ■;

■lli
H ■■i:l-I=ITi=

mi
111

|ii 1

II III!
llll

111

...... '1!

.; 1
II 11 1

'M
i ' iTMri i-

!>llli

ill 1

1
III

llll

1! '\

lllllilillliV!!'

|l!:ll!l(i
lllll 1 !

•.i-nii
1

n il
tiiMi-ii i|

11!|!

"'
i

III 1!|

11 /

ini

Mlllji:

i ilhiJ
lillii

/llllll
1

r
II
1111:1111
' 1

' Pl

ILlilliiiiiiil

llll

li/l

[T,;,-

ilJl

llll
/l! i

'SttTllli
■ lllli
llll 1 111 1

'ij!ill!i

i
llll

-:M-ri|Mi|

1! ni

lllll!

1
l!l]

llll

llll!!!!!
\i!i'

-llllll!'

IM
iri 11 n

111
|lr

lUllllIll

1
llll

irl

Jii!
iiliil|:i.

ll||/lll,
'llll 1

.• 1
1 ! ' I 1 1

III

111M1:
111 i 1:1

i|;;!li!

iPlfli

1
lllll

1 jl

Ii'"

!,l|

-o
ijii;,

ni
ii

'iliLlJiMiiliiÄiilii'liJ

111
' 'Ml M M i 1

imiii

.iiiiiiiii

|io::l

lllll/l

I/IH'

lill

\skm

fljJiMM

hi:
1 '1 '1' ■' 1 '-1

|i!l|il

Tiiiiii!

ilgii

11' 1
i 1' 1 i 1 M 1 ' i 1 I

Kil II

iii
llil'

|:Si:

llllll

1(1)

7Sr.||\!'i;ii!'i"-

>7T.
1

lli.ll.Li
i Ij i.' 1 '.

MIN

lllll!!!!

llK-ii

i|ii!l

M 1
!'

:'i|i|i:.!!iiiiii

lIMMlilMill

liliilillii
H

I;g->&L;1IM1

|lli--|'■zl

1
llll'/'' iiiiiiiii

/ iT=
1

Ti"

•Ml
i '1 1

iiiiiiMliil'l|li!i?S=;il;T!;ni-iii|l'il(-ii||il:('|:

1 li
/i'ii; ■Tiiiii!

'MMi-
i!'l

!i|llll!l
Iiil lllMI

i;rsTi-N'

!fi|li!ilHll!li\:iillii|l
ilVillllilillii'-.:!!!!

Vii|li"'r'li!!iV"!il........................... lliliiil!ii|ii'l!'.,'-i

.-iM
i-r-friij-ri

iimmi
iiiiliiiil

iiiiiiiii!

'Ti

■lT'-!-ir'l'M
1 M 1

II!
11

:ijl||i;i

i; llll iiriHirr :-n 1111; Lzilli; !li||llli|i||||

111 'M

llll
i| 1 M |-'.l '

m|l:

II
lull

IMIll
iiiilllll l!iili!_=.limi'l;ll ililililllilii

1
111 11!

111

i||ii|:ii-n-:
i

lill II

111
lill

11
111!

lllll'!!!

iiljTLiililkli

il!:!ll'ii|i|lllLi
1 'IM! 1

iMlll
Ml '1 ' 1

iiiim

lllljllll

llllll

i i 1
i 1 1 1 : '.

■'li|i|'
1 Ullllill ! MIM 11

IIIM
1 1 1 11 ' 1

ii;-!'

il"|Ml!lll;........... Il-iliii:
-;- ''III; Mini

"1
lii-rl 1'1'ii' ' 'HMMl

MM
' '|i 1 ' 1

!'lll'lli;ii'!l!l"
rilllllllilnMMI' ----------------------- ■
yl'l-\'\'\'l'rii\,<\...... 1:1.1-1 |;]

. 11

■
1.1 ! Ml' ; J - 1

ill;
';i;l!'iil;iii !i!iiii'ili'Mh.lI|;i:-l— iji 1'

:l:i.l.i:i:l
!n'!.Ul.i MLi'l

"■-!
;i 1 i;i:l'l'i Ml ;.M

'MMMMM
:i'l

i;iil:iM'!!iliiil!l-ll!:i

,i|l'i,i|:n

_L'

MMMMI'
1 ! 1 1

i;!!l;:iM'il|i'l|':|lli;il

ii:!l!:ii|!:)i

dxiili ;-mi.L|.Ll-1:

J
■■

1 i
( M 1 ■ M : I 1

iilill'ii|i;il|i'|ilii:lliiii|:iii|''!il'iiilii
1; |il'lir

'MIM
l'1'l 1' 1 1 1 ■ 1

1 .

1
.

1
i

r—

c tr-

IIACTSAH 2

Skr.
1985/86: 164

AKTIEKURSER OCH NYEMISSIONER/ NYINTRODUKTIONER i.

MKR CSTAPLAR) ■

11000

:500-

INDEX (Kurva)

10000

400-

-TOTALINDEX, ' .;. • ."■.

■"-"
Å rsgenomsnitt :'-[f

NYEMISSIONER PLACERADE '' lUTLANDET.;- . ':.:ljff

NYINTRODUKTIONER 'U':

NYEMISSIONER PLACERADE

I SVERIGE .V;; . .Mr-;

9000

8000

7000

75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85

3 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 164

1000

2: <

ca <

Tirr

■'bili

s ii|

i
!''!

Jil

-V

111

\1|H
"

f
'

...

■ 11

■ li

—™

■
17] " ~ "

j,Pii

-T

■:■-

rlir
.

■■'T

\|l

j Å i'

11 til

11'
.'i

1 11

u UiiiN-

i H

.i'i'.
/■

L liyi'

ti t'

11 E

1
il 1 ll

-IT;:

!
■'

1
1

[. nk! 1
[ v-

1 1 1

-m

1 1 1

-m
_____

jii
iiiiiiii]

■

1 il 1 II

1 1

m
■

1 1

1.1

1 II

11j

IL ii

1 Ja

iJ< , 0

11"

1 1

1
' 1

llil

i
'i ' 1

•

1 i

t
' ■ i "

-i
i M i ■ . i i ''■',]

• •

•

• / / - /■

/
/ / /'

...F3&De'AP-F0MI)EN

SL
.. AUBBLAl 1 umkv å

._
-51.12.19bfc. l/ARDE-n?iC_

F Ö errAG (-totalt
45j

i
i

Usm-ZmTAi-
: i '"" :'""i

iE.svE:wsi<:A
F Ö PETAG .' .. ._■_ ■
! : '

<
Uc?RE £ EUTrRAT! ETT
' I.i

1 i ' : 1 ■ 1

15
.

; 1 . ! ■ 1 ' ;

# = EMGACEhAN £ _>1D0 nia

1 i i ■
! 1

'. , Ö veiEA' EWGACEMAWG ii

i 1 i i i
' ' ■ ■

i i . 1- -i- .-'I .1
■ . ■ : 1

■■■;!!■■ 1 ■
i ; ■ ' ' ' ' \ ■

■ ■ i ■;■■■!
H'-:---: ' ■ ■ . 1 : "

i ■: -!............... -I-i ■ .
' ■ ■

•
■ 1 ■ '

■: --I- '- -; i :■
■ ' ':'/.'■■

- , ; ,
■ H-i--;- : '/

1 i ! ' 1 '

■■■■■■■]■
|- i ■ . ■ i ■/ • 1 ■ : ;

i ; , 1 : -1- --.1 ' -i -
1 /'il'

i
' i * i ' i ■ Ä '

■ ....... i.l
: • ................. P - :--■-'.............

-i

1 .

A ■ '

- •—— .................................. i...:...._...-.-.................... -.
. .

_________________________ ■.__________ .
• ___

•

(

/. 1 1

•

-- - ■ 1

- 1 .

Ii. ,
"EbsTiZ Ä TTSAWBEL

1 1 II

I-I i i 1 j Vo

■
: \ ■ '\'-\ \

5 -i
■ ■ ■ ■ . ■ 10 ■ ;

(Kurvor) — T 000

Skr.
1985/86: 164

RESULTAT
OCH RESULTATKRAV 1974-85

Mkr.Toialt resultat inkl ei realiserade vinster/lorlustef
j ä mf ö rt med resultatkrav enl nuvarande reglemente.

-5.000

CStapiar)

Totalt resultat

■4,000

2.000 ■

Staplar [v ä nstra skalan]; totalt resultat å rsvis; ö verskoruunderskott
i lorhallande till resultatkrav

Kurvor [h ö gra skalan];
totalt resultat resp resultatkrav, ackumulerade v ä rden sedan londens tillkomst.

-3.000

1.000-

i- i- 1- i- i-- 1- \ 1 I i i 1 1

1974
75 76 77 78 79 80 81 82 82 84 65

-2.000

-1.000

ALLM Ä NNA
PENSIONSFONDEN

F)ar ä e fondstyrelsen

Skr. 1985/86: 164

s. 1 Kontrollera mot PDF

F Ö RVALTNINGSBER Ä TTELSE

De av fondstyrelsen f ö rvaltade
medlen har placerats p å s ä tt som framg å r av balansr ä kningen och s ä rskilda
specifikationer ö ver fondens v ä rdepappersinnehav vid å rsskiftet. Fondens reglemente f ö reskriver
att tillg å ngarna skall bokf ö ras till anskaffningsv ä rden.

Resultatet av å rets
f ö rvaltning samt fondens tillg å ngar och skulder per den 31 december 1985 framg å r av f ö ljande
resultatr ä kning samt balansr ä kning. En kommentar till dessa å terfinnes p å
sid 00-00.

RESULTATR Ä KNING, TKR

1985

BOKF Ö RINGSM Ä SSIGT RESULTAT

Aktieutdelningar

R ä nteint ä kter

F ö rvaltningskostnader

R Ö RELSERESULTAT

Realisationsvinster Realisationsf ö rluster

NETTORESULTAT F Ö RE
Ö VERF Ö RING TILL 1-3 AP-FONDERNA

121,

,139

80,

,252

,576

120.237

113.182

6.615

226.804

320.585 il.339

./.

192.815

437.031 23.985

./.

605.861
103.375 502.486

506.050
112.280 393.770

./.

1984

Ö verf ö ring till 1-3 AP-fonderna BOKF Ö RINGSM Ä SSIGT NETTORESULTAT

REALT
RESULTAT

Nettoresultat
f ö re ö verf ö ring till 1-3 AP-fonderna enl ovan Ö kning/minskning av ej realiserade vinster/f ö rluster2)

NOMINELLT RESULTAT INKL EJ REALISERADE VINSTER/F Ö RLUSTER

Avs ä ttning f ö r bevarande av grundkapitalets k ö pkraft?)

REALT RESULTAT INKL EJ REALISERADE VINSTER/F Ö RLUSTER

506.050

1.675.249

2.181.299
./. 197.735

1.983.564

605.861
./. 906.373

./. 300.512

./.
262.531

- 563.043

Ö verf ö ring till 1-3 AP-fonderna

UNDERSKOTT/ Ö VERSKOTT I F Ö RH
TILL RESULTATKRAV

./.
112.280

1.871.284

./.
103.375

666.418

s. 1 Kontrollera mot PDF

1)
3?; p å grundkapitalet uppindexerat med konsumentprisindex
till penningv ä rdet i december resp å r.

2)
H ä rmed avses skillnaden mellan ej realiserade
vinster/f ö rluster ("dold reserv" i
v ä rdepappersportf ö ljen) vid å rets
slut j ä mf ö rt med vid å rets b ö rjan. Jfr balansr ä kningen.

3)
Uppindexering
av grundkapitalet med konsumentprisindex (1985:ca 5.6?i, 1984:ca 8.2?;).

BALANSR Ä KNNG, TKR

1985-12-31 Bokf ö rda Marknadsv ä rden v ä rden

ALLMANNA PENSIONSFONDEN

Fj ä rde tondsiyrelsen

TILLG Å NGAR

Banktillgodohavanden, statsskuldv ä xlar', f ö retagscertifikat
Fondlikvider Upplupna int ä kter

Aktier

Konvertibla skuldebrev, l å n med optionsr ä tter, optionsr ä tter

SUMMA TILLG Å NGAR

Skr. 1985/86: 164

1984-12-31 Bokf ö rda Marknadsv ä rden v ä rden

758.228

720.183

18.808

14.715

240

459

3.362.821)

7.404.5735)

2.871.832)

5.201.3495

120.730)

141.6745)

236.880)

294.8105

4.260.827

8.323.523

3.844.069

6.Z31.516

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder Fondlikvider

Skuld till
1-3 AP-fonderna Upplupna kostnader och f ö rutbetalade
int ä kter Ö vrigc kortfristiga skulder

23.752 112.280

2.811 217

139.060

23.752 112.280

2.811 217

139.060

11.577 103.375

605 515

116.072

11.577 103.375

605 515

116.072

Fondkapital

1.850.000

3.544.938

3.236.924

- 666.416 6.115.444 6.231.516

3.742.673

1.375.511

1.877.997

Tillskjutet grundkapital Uppindexerat grundkapital)
Ackumulerat ö verskott fr å n f ö reg å ende å r

2.570.506

502.486

393.770

1.871.284

Ackumulerat ö verskott
i f ö rh å llande till resultatkrav Arets nettoresultat Arets underskott/ ö verskott i f ö rh å llande till resultatkrav

8.184.463
3.727.997 6.323.523 3.844.069

4.121.767

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL 4.260.827

Ansvarsf ö rbindelse: Fonden har utf ä rdat k ö poptioner
betr ä ffande aktier i tre f ö retag i fondens portf ö lj till ett sammanlagt f ö rs ä ljningsv ä rde
av 23 mkr.

s. 1 Kontrollera mot PDF

S ö ren Mannheimer Hans Werth é n Thorsen Andersson Kurt Lanneberg

Stockholm
1986-01,-29 Gunnar Leo Lars Eric Ericsson Gun Hellsvik Nils Landqvist
Ingemar Essen Stig Lundahl Stig Malm Dan Andersson Lage Andr é asson Hans Hellers Sten Wikander

Under
h ä nvisning till revisionsber ä ttelsen intygas, att f ö rest å ende resultatr ä kning och balansr ä kning
ö verensst ä mmer med r ä kenskaperna.

G ö sta Renlund

Stockholm
1986-02-05 Jonas Forssman Anders Larsson

G ö sta Telestam

4)
Anskaffningsv ä rden

5)
Icke noterade v ä rdepapper har v ä rderats
till anskaffningsv ä rden

6)
Tillskjutna
belopp sedan fondens bildande, uppindexerade med konsumentprisindex till
penningv ä rdet i december resp å r.

.Skr.
1985/86: 164

REVISIONSBER Ä TTELSE

Ui:idertecknade, som av regeringen f ö rordnats att s å som
revisorer granska Allm ä nna Pensionsfondens fj ä rde fondstyrelses f ö rvaltning, f å r h ä rmed avge revisionsber ä ttelse f ö r å r 1985.

VI har granskat f ö rvaltningsber ä ttelsen, tagit del av r ä kenskaperna, protokoll, och andra handlingar, som l ä mnar upplysning om fondstyrelsens f ö rvaltning, inventerat de under fondstyrelsens f ö rvaltning st å ende
tillg å ngarna samt vidtagit de ö vriga gransknings å tg ä rder vi ansett erforderliga.

R ä kenskaperna har detaljgranskats av
REVEKO AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de v ä rdepapperstransaktioner, som fonden f ö retagit under 1985, eller mot det s ä tt p å vilket
desamma genomf ö rts.

Revisionen har icke gett anledning till anm ä rkning betr- ä ffande
f ö rvaltningsber ä ttelsen, de i densamma upptagna resultat- och
balansr ä kningarna, bokf ö ringen eller inventeringen eller eljest betr ä ffande fondstyrelsens f ö rvaltning.

Stockholm den 5 februari 1986

G ö sta Renlund

Vvj.
. -, /rvTV.- .' .. y, . ______ -_-, ('

f/72> Ä -x, . -- >-'- -. y- — ' — ,.i -■ yr:,_y:::-

C'' Jonas Forssman Anders Larsson G ö sta Telestam '(

FJ Ä RDE
AP-FONDEN Styrelse

Ledam ö ter

S ö ren Mannheimer, kommunalr å d, ordf ö rande

Gunnar
Leo, direkt ö r, vice ordf ö rande

Lars Eric
Ericsson, kommunalr å d

Gun
Hellsvik, kommunalr å d

Hans Werth é n, tekn dr

Nils
Landqvist, docent

Ingemar Essen, direkt ö r

Stig
Lundahl, ekonomidirekt ö r

Thorsten
Andersson, direkt ö r

Stig Malm,
LOs ordf ö rande

Dan
Andersson, ekonom

Lage Andr é asson, f ö rbundsordf ö rande

Kurt
Lanneberg, ekonomichef

Hans
Hellers, f ö rbundsordf ö rande

Suppleanter

1) Vakant '

Aina Westin, rikdagsledamot

Ingegerd Karlsson, utbildningssekreterare

Perolof
Holst, kommunalr å d

Karl Erik Ö nnesj ö , disponent

Lars
Nabseth, professor

Christofer
Friis, administrativ chef

Eric
Forsberg, direkt ö r

Bertil
Svenson, direkt ö r

Uno
Ekberg, f ö rbundsordf ö rande

Bertil
Jonsson, f ö rbundsordf ö rande

Hans
Olsson, utredningschef

Jaan Kolk, sekreterare

Tobias Lund, direkt ö r

Revisorer

G ö sta Renlund, bankdirekt ö r, ordf ö rande
Jonas Forssman, direkt ö r

G ö sta Telestam, direkt ö r Anders Larsson, ekonomichef

Vid
revisionen medverkar REVEKO AB

s. 10 Kontrollera mot PDF

Kansli

Sten Wikander, verkst ä llande
direkt ö r Thomas Halvorsen, direkt ö r Gunnel Johansson, kamrer Margareta Passad

Lillemor Evertsson Per Str ö m Arne L öö w

s. 8 Kontrollera mot PDF

Allm ä nna Pensionsfonden, fj ä rde fondstyrelsen Bes ö ksadress: Kungsgatan 44 IV Postadress:
Box 3069, 103 61 Stockholm Telefon: 08-24 33 90 Telex: 10584 APFOND S

1} Bengt K A Johansson avgick i oktober 1985 efter utn ä mning till statsr å d.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Skr.
1985/86:164

ALLM Ä NNA PENSIONSFONDEN Fj ä rde fondstyrelsen

VARnEPAPPERSINNEHAV PER DEN 31 DECEMBER 1985 Svenska v ä rdepapper Aktier, noterade

F ö retag Antal F ö r ä ndringl)
Marknadsv ä rde ° i av

under 1985 tkr aktie- r ö ster

kapital

ABV 689.964 84.866 9,9 6,4

A 172.774 B 517.190

AGA 2.792.253 + 2.137.602
464.456 5,9 7,6

A 2072.092 B 720.161

Alfa Laval 751.968 + 341.000 195.628
5,1 0,3 A 23.200 B 728.768

Andersons B 176.312 26.799 16,7 9,9

ASEA A 1.839.127 + 296.683 542.542 4,6 5,4

Astra 1.876.667 750.667 8,3 8,3

Atlas Copco 378.493 - 425.200 71.914 1,6 1,6

Bahco 163.916 44.257 9,1 9,1

Bilspedition 371.667 + 111.667
26.133 4,0 4,1 A 254.912 B 116.755

Boliden A 244.000 41.486 2,6 2,8

Electrolu,\ B 3.184.088 +2.121.881
617.713 5,8 0,2

Ericsson 738.479 - 444.000 176.598 2,0 8,6

A 324.295 B 414.184

ESAB 199.969 + 47.500
86.193 9,3 9,5

A 154.008 B 45.961

Esselte B 514.400 - 10.500 221.592 6,4 1,9

Euroc 703.250 + 441.950
82.280 6,0 6,0

A 522.600 B 180.650

4 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 164

Skr. 1985/86:164

ALLM Ä NNA PENSIONSFONDEN Fj ä rde fondstyrelsen

F ö retag

Antal

F ö r ä ndringl) under 1985

Marknadsv ä rde tkr

% av aktiekapital

r ö stei

Fagerhult
B

117.923

39.308

29.481

10,9

3,2

Fl ä kt

90.661

7.00Q

30.371

2,0

Frico B

60.000

+ 60.000

4.800

6,7

2,4

F ö retagsfinans A 67.621 B 204.382

272.003

+ 272,003

17.408

A,2

5,8

Garphyttan
HesseL man

110.000

20.350

7,7

Gullsp å ng B

811.443

+ 165.289

74.653

8,5

5,0

HennesiMauritz
B

393.500

+ 98.375

104.278

6,7

3,1

Hillesh ö g B

293.452

- 147.625

17.020

1,5

0,6

Holmen B

267.406

+ 74.000

57.760

3,1

0,0

Incentive

A 646.985
B 469.015

1.116.000

+ 100.000

140.034

8,1

8,0

LKB-Produkter
B

112.250

13.500

31.817

2,8

1,3

Malmros
B

76.000

+ 76.000

8.740

1,8

0,8

Mo och
Domsj ö

A
192.534 Al 344 464 B 93.466

630.464

+ 108.116

119.671

8,0

6,4

Perstorp
B

711.528

+ 474.452

94.768

3,9

1,7

Pharmacia
B

2,480.960

209.500

344.853

5,0

2,1

PLM

A
198.800 B 26.800

225.600

+ 225.600

31.172

2,9

3,5

Promotion
B

396.045

97.823

11,7

7,8

Rockhammar

A
80.000 B 140.000.

220.000

7.260

10.5

8,8

SCA

A
504.300 B 1940.856

2.445.156

+ 176.092

427.902

4,9

3,2

Skr.
1985/86: 164

_ALLM Ä NNA PENSIONSFONDEN Fj ä rde fondstyrelsen

F ö retag Antal F ö r ä ndring)
Marknadsv ä rde fi av

under 1985 tkr aktie- r ö ster

kapital

Saab-Scania
A

575.704

11.200

256.191

. 2,4

2,4

Sandvik
A

608.310

380.194

6,3

Scapa B

22.900

1.237

1,2

0,5

Sk å nska

1.925.500

91.000

239.270

3,1

2,4

A 35.000

B 1890.500

SKF

974.819

« ,

241.000

276.520

3,6

i,7

A 576.950

B 240.369

C 157.500

SMZ-Industrier
B

10.000

1.800

1,9

0,6

Swedish
Match B

567.698

24.300

137.951

7,0

0,0

Sydkraft
A

36.700

6.423

n,2

0,3

Thorsman

150.000

14.550

7,5

Trelleborg
B

600.000

72.600

7,2

2,6

Volvo

2.508.901

58.539

703.632

3,2

6,2

A 1810.421

B 698.480

s. 4 Kontrollera mot PDF

Totalt marknadsv ä rde 7.183.653

Totalt anskaffningsv ä rde 3.139.675

1) F ö r ä ndringarna anges netto och ä r
i vissa fall resultat av flera olika f ö r ä ndringar under å ret,
t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med f ö rs ä ljning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Skr.
1985/86:164

ALLM Ä NNA PENSIONSFONDEN Fj ä rde fondstyrelsen

Aktier,
onoterade

s. 6 Kontrollera mot PDF

F ö retag

Antal
' F ö r ä ndring Anskaffnings- % av

under 1985 v ä rde
aktie- r ö ster

________________________ tkr___________ kapital _____

s. 7 Kontrollera mot PDF

Alma
Invest

A 15.000 B 85.000

100.000

5.004

16,7

10,4

s. 8 Kontrollera mot PDF

Aphelandra
B 30.000

Avesta
Kraft pref 1 261.491

Blekinge-Invest
A 18.000

Centrumlnvest 39.200 A 1.200 B 38.000

Convectus 77.500

A 42.810 B 34.690

Energiekonomi 125

A 12 B 113

Four Seasons VC 150.000 A 16.950 B 133.050

Gruvkraft pref 1 41.500

H-Invest B 40.000

Inter Innovation A 31.373

Junkaravan pref 1 75.000

Kooperationsinvest 5.000 A 1.400 B. 3.600

Mercom 1.800

NKR 10.810

Nord-Invent B 135.000

Ryd-Gruppen 65.000 A 14.000 B 51.000

174.327

39.200

77.500

50.000

41.500

1.800

132.000 55.000

6.944

42,9

12,0

32.686

12,6

27,7

2.170

10,0

.10,0

7.840

39,2

24,9

19,4

21,0

15.500

9,8

10,0

1.000

15,0

33,3

30.000

5.187 9,5 22,2

4.000 16,0 8,3

5.000 3,8 6,7

7.500 5,0 9,7

6.000 20,0 10,0

338

12.562

2.505

10.000

30,0 30,0

23,0 23,0

8,3 1,2

46,8 20,5

s. 9 Kontrollera mot PDF

Skr.
1985/86: 164

ALLM Ä NNA PENSIONSFONDEN Fj ä rde fondstyrelsen

F ö retag Antal F ö r ä ndring Anskaffnings- !i av

under 1985 v ä rde
aktie- r ö ster

tkr kapital

SwedeChrome

500.000

25.000

46,8

20,5

T-l ä n Invest B

28.500

3.990

15,8

4,5

Venture
Electronics

9.600

4.800

480

24,0

24,9

A 5.500

B 4.100

Visentkraft pref 1 82.509 + 55.006 10.314
12,6 27,7

Totalt anskaffningsv ä rde 194.020

Skr. 1985/86: 164

■ALLM Ä NNA
PENSIONSFONDEN • Fj ä rde fondstyrelsen

Ö vriga
v ä rdepapper, noterade

(konvertibla skuldebrev med optionsr ä tter [A], f ö rlagsbevis
med optionsr ä tter [B], f ö rlagsl å n
[C] )

F ö retag Nominellt F ö r ä ndring Marknadsv ä rde

________________ tkr under 1985_____ tkr________

Andersons [B] 8.816 11.108

Bahco [B] 8.196 15.080

Iro [C] 6.629 6.629

SCA [A] 19.176 36.948

Totalt marknadsv ä rde 69.765

Totalt anskaffningsv ä rde 48.716

Skr.
1985/86:164

ALLM Ä NNA PENSIONSFONDEN Fj ä rde fondstyrelsen

Ö vriga
v ä rdepapper, onoterade

(konvertibla skuldebrev)

F ö retag

Nominellt

F ö r ä ndring

Anskaffningsv ä rde

tkr

under

1985

tkr

Aphelandra

1.500

2.177

Bahco

8.400

Four Seasons
V

Management
I

2.500

Four Seasons
V

Management
II

2.500

Four Seasons
V

Management
III

2.500

Gruvkraft

6.671

Inter
Innovation

20.000

Mercom I

1.500

Mercom II

1.500

Venture
Electronics

18.720

Totalt anskaffningsv ä rde 66.468

Skr.
1985/86:164

ALLM Ä NNA PENSIONSFONDEN Fj ä rde fondstyrelsen

Utl ä ndska
v ä rdepapper Aktier

F ö retag Antal Marknadsv ä rde

tkr

CHF

Jacobs Suchard

GBP

Allied
Lyons

25.000

Barclays
Bank

25.000

Beecham
Group

24.000

Burton
Group

16.000

General
Electric

40.000

Reed
International

15.000

Saatchi

10.000

JPY

Asahi

1.000

Nankai Construction

63.000

Pacific
Metals

48.000

Santen Pharmaceutical

57.000

Teikoku Hormone

16.000

Toho 2inc

100.000

Toyo Telecommunication

17.00G

USD

Ackermans

280

Cna
Financial

5.000

Cullinet
Software

5.000

Ford-

3.000

Hazeltine
Corp

4.000

682

733 1.309 951 975 720 1.131 889

29 904 572 2.352 1.696 965 849

452 2.420

713 1.315

692

Skr. 1985/86: 164

-ALLM Ä NNA PENSIONSFONDEN Fj ä rde fondstyrelsen

F ö retag

Antal

Marknadsv ä rde tkr

James
River

3.000

890

Massachusetts
Computer

10.000

390

Merck

1.000

1.035

Natinal Semiconductor

10.000

951

Olivetti

30.000

1.188

People
Express

5.000

333

Ross
Stores

500

Squibb

1.000

609

Traveler

3.000

1.087

Marknadsv ä rde

26.900

Anskaffningsv ä rde

29.126

Ö vriga v ä rdepapper '

F ö retag

Marknadsv ä rde tkr

Japan Govrment
JPY Treasury USD Marknadsv ä rde Anskaffningsv ä rde

2.821 2.620 5.441 5.547

Totalt
marknadsv ä rde ' Totalt anskaffningsv ä rde

32.341
34.673

2} Fonden har f ö re
å rsskiftet ö verf ö rt den utl ä ndska portf ö ljen (inkl valutakonton} till n å gra utl ä ndska
m ä klare, Mht best ä mmelserna i valutaregleringen har det d å av tekniska sk ä l
varit l ä mpligt att tempor ä rt f ö rv ä rva r ä nteb ä rande utl ä ndska
v ä rdepapper.

3) Marknadsv ä rdena
p å utl ä ndska v ä rdepapper har r ä knats om till SEK efter valutakurserna den 31
december 1985, utan till ä gg f ö r v ä rdet av switchpremie.

Skr.
1985/86:164

SAMMANFATTNING AV V Ä RDEPAPPERSF Ö RTECKNINGARNA Mkr

AnskE

ffninqsv ä r

den

rknadsv ä rden

Svenska aktier, noterade

3.140

7.184

-"- -"- , onoterade

194

194)

Utl ä ndska aktier

SUMMA AKTIER

3.363

7.405

Ö vriga
svenska v ä rdepapper,

noterade

_" -"- -"_

onoterade

-"- utl ä ndska
-"-

SUMMA Ö VRIGA V Ä RDEPAPPER

121

142

SUMMA V Ä RDEPAPPER

3.484

7.546

3) Onoterade v ä rdepapper
har v ä rderats till anskaffningsv ä rden.

Skr.
1985/86: 164

KORTFATTADE
UPPGIFTER OM ONOTERADE F Ö RETAG

A) Venture Capitalf ö retag

(tillv ä xtinvestbolag,
utvecklingsbolag)

Alma Invest AB ä r
ett regionalt utvecklingsbolag med anknytning till Uppsala Universitet och
Lantbruksuniversitet. Aff ä rsid é n ä r att bygga upp en koncern med
handels-, industri- och teknologif ö retag
som basenheter. Eget kapital: 24 mkr.

VD: G ö ran Angesten Fondens ä garandel: 170

AB Convectus
ä r ett utvecklingsbolag med
anknytning till Trelleborg AB. Bolagets viktigaste aff ä rsomr å den ä r legotillverkning till verkstadsindustrin, polymerer
samt vattenbruk/vattenteknik. F ö rutom
Trelleborggruppen och fonden ä r ä garna till bolaget SPP/AMF-P, Sm å f ö retagsfonden
och News Leasing AB. Bolagets kapital ä r
95 mkr.

VD: Bo Lundquist Fondens ä garandel: 16.5? »

Aphelandra
AB ä r kommanditdel ä gare i Ven-tura Kommanditbolag, Stockholm. Ö vriga del ä gare
ä r Ahlsell, Eldon, Ferax och Lunden.
Venturas bolagskapital ä r ca 25 mkr.

Aphelandra har bildats f ö r att m ö jligg ö ra f ö r n å gra institutioner som inte kan ä ga
kommanditlotter att engagera sig i Ventura.

VD: (Aphelandra och Ventura): Bertil Dahlgren.

Fondens ä garandel: 27!i
i Ventura via å 'i% i

Aphelandra.

Blekinge-Invest ä r ett regionalt utvecklingsbolag. Det bildades 1982 av n ä ringslivet, banker och fackliga
organisationer och har dessutom ett antal kapitalmarknadsinstitutioner som del ä gare. Aktier har ocks å placerats hos allm ä nheten. Bolagets egna kapital uppg å r till 21 mkr. VD: Hans Krona
Fondens ä garandel: 0%

Four Seasons
Venture Capital AB (inkl FSVC Management AB) ä r ett venture capitalbolag bildat 1983 med s ä te i Stockholm. Med ett eget kapital p å 135 mkr ä r
FSVC ett av de st ö rsta venture capitalf ö retagen i landet. Ö vriga aktie ä gare ä r Alfa-Laval, SPP och AMF-P.

VD: G ö sta Oscarsson Fondens ä garandel: 12%

H-Invest ä r ett
regionalt utvecklingsbolag med hemort i Kalmar, bildat 1984. Bolagets egna
kapital ä r 26 mkr. St ö rre aktie ä gare
ä r ett antal institutioner (f ö rutom fonden Sparbankernas F ö rvaltnings AB, Sm å f ö retagsfonden, Folksam m fl) och ett antal f ö retag och f ö retagare
i regionen.

VD: Bernt Johansson Fondens ä garandel: 16?i

Kooperationsinvest,
Stockholm, bildades 1982 p å initiativ av Svenska Sparbanksf ö reningen med uppgift att tillskjuta riskkapital till
kooperationen och denna n ä rst å ende f ö retag. Bolagets egna kapital ä r 30 mkr. Bolagets insatser av f ö rlagskapital i kooperativa f ö retag finansieras till stor del genom uppl å ning. Ö vriga
aktie ä gare ä r Sparbankernas F ö rvaltnings AB,
KF, Kooperationens Pensionsstiftelse, Folksam, Riksbyggen och n å gra fackf ö rbund.

VD: Ingvar Rindborg Fondens ä garandel: 20! »

Venture
Electronics (Ventronic), Stockholm, bildades 1983 med ett eget kapital p å 40 mkr (huvuddelen konverteringsl å n). Bolaget ä ger
(helt eller delvis) och koordinerar verksamheterna i ett antal innovationsf ö retag och projekt inom fr ä mst omr å dena
elektronik, mikrodatorer, precisionsmekanik och laseroptik. Ö vriga aktie ä gare:
Spiran F ö rvaltnings AB och ledande
befattningshavare i f ö retagsgruppen.

VD: Gerhard Westerberg Fondens ä garandel: 24?i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Nord-Invent
ä r ett under 1984 bildat venture capitalf ö retag i G ö teborg.
Bolaget samverkar med industrif ö retag, h ö gskolor och forskningsinstitutioner och bygger sin
verksamhet p å id é er och projekt som kommer fram i nordiska uppfinnart ä vlingar. F ö retaget,
som har ett eget kapital p å drygt 20 mkr, ä gs av ett antal institutioner i Sverige och ö vriga nordiska l ä nder.

VD: Arne J ö neman
Fondens ä garandel: 8?i

B) ö vriga
f ö retag

Avesta Kraft (+ Visentkraft har ö vertagit Avesta AB:s vattenkrafttillg å ngar. Ä gare
ä r - f ö rutom Avesta och fonden -ett konsortium av f ö rs ä kringsbolag.
Bolagskonstruktionen och ett kraftleve-ransavtal med Avesta ä r s å dana, att
preferensaktierna ger 3,5?i real avkastning.

VD: Bengt Lindstr ö m
Fondens ä garandel: 13? é

T-L ä n Invest AB ä r
ett regionalt utvecklingsbolag i Ö rebro.
Verksamheten ä r uppdelad i en handels- och en
industrigrupp. Ö vriga st ö rre aktie ä gare
ä r Sparbankernas F ö rvaltnings AB, Folksam och Sm å f ö retagsfonden.
Eget kapital: 24 mkr.

VD: Rutger Ahlbeck Fondens ä garandel. 15?o

Centrum Invest AB bildades 1985 i anslutning till
konsultf ö retaget Centrum-Utveckling f ö r att m ö jligg ö ra engagemang i projekt f ö r f ö rnyelse av
stadsk ä rnor och k ö pcentra. Ö vriga
ä gare ä r - f ö rutom ledande befattningshavare - SPP
och Folksam.

VD: H å kan Karlsson Fondens ä garandel: 39?i

Energiekonomi
i G ö teborg tillverkar och marknadsf ö r system f ö r
energistyrning, inbrottslarm, brnadlarm och vattendetektering i fastigheter.
Oms ä ttning 1985: 2 mkr.

VD: Sven Hedly Fondens ä garandel
10!o

Gruvkraft AB bildades 1985 och har ö vertagit delar av Bolidens vattenkrafttillg å ngar. Tekniken med realavkastande preferensaktier ä r densamma som i Avesta Kraft. Ä gare ä r ett
konsortium av f ö rs ä kringsbolag och Boliden.

VD: Lennart Wellenius Fondens ä garandel: 9.5?i

Inter Innovation, Stockholm, producerar i Sverige och
marknadsf ö r internationellt
sedelhanteringssystem med inriktning fr ä mst
p ä bankomr å det. Oms ä ttning
1985: 260 mkr.

Koncernchef: Leif Lundblad

Fondens ä garandel: 4!i (f ö re
konvertering)

Junkaravan, Ö rnsk ö ldsvik, bildades 1983 av MoDo och ett konsortium av
f ö rs ä kringsbolag f ö r att ö verta MoDo:s vattenkrafttillg å ngar. Liksom i Avesta Kraft ger preferensaktierna 3,5?n
real avkastning.

VD: Hilding Br ä ndstr ö m Fondens ä garandel:
5?i

VD: Jimmie Ahrgren Fondens ä garandel: 30!o

NKR ä r m ö beltillverkare i Tran å s med
speciell inriktning p å inredningar f ö r kontor och offentlig milj ö . Sverige ä r
huvudmarknad, men en v ä xande andel av produktionen
exporteras. Oms ä ttning 1985: 264 mkr.

VD: Henrik Ros Fondens ä garandel:
23! ö

Ryd-Gruppen, Stockholm, ä r en koncern best å ende av en fasad- och byggsystem-grupp,
glasm ä sterier, glasgrossistf ö re tag och ett aluminiumprofilpressverk. Oms ä ttning 1985 uppgick till ca 170 mkr

VD: Johan Sandstr ö m
Fondens ä garandel: 46K

SwedeChrome i Malm ö
ä r ett under 1984 nybildat bolag,
som uppf ö r en anl ä ggnim f ö r
produktion av ferrokrom med anlitan. de av plasmateknik. Anl ä ggningen ber ä knas
komma att tas i drift vid å rsskifte' 1986/87. Bolaget har ett
eget kapital p; ca 180 mkr.

VD: G ö ran Wahlberg Fondens ä garandel: 13?i

Mercurius Communication Mercom AB ä r ett datakommunikationsf ö retag i Stockholm med speciell inriktning p å internationell blomsterf ö rmedling (Interflora). Ö vriga ä gare
ä r f ö retagsledningen och F ö rvaltnings
AB Spiran.

Ut ö ver dessa f ö retag
ing å r bland fondens placeringar i
onoterade v ä rdepapper nom 8,4 mkr av ett icke
noterat konvertibelt f ö rlagsl å n emitterat av AB Bahco.

Skr.
1985/86: 164

FEM AR I SIFFROR

(Mkr d ä r ej annat
anges. Avrundningar till heltal, utom betr r ä ntesatser.)

1981
1982 1983 1984 1985

Tillskott av grundkapital under å ret D:o ackumulerat

Grundkapital
vid å rets slut, nuv ä rde (uppindexerat med konsumentprisindex)
Fondkapital vid å rets slut, anskaffningsv ä rden Fondkapital vid å rets slut, marknadsv ä rden K ö p av v ä rdepapper
under å ret F ö rs ä ljningar av v ä rdepapper under å ret,
marknadsv ä rden

Nettoplaceringar
under å ret, marknadsv ä rden Placeringar i nyemissioner

V ä rdepappersportf ö lj
vid å rets slut, anskaffningsv ä rden

V ä rdepappersportf ö lj
vid å rets slut, marknadsv ä rden

Antal f ö retag i portf ö ljen vid å rets slut, st (varav icke b ö rsnoterade) Aktieutdelningar och r ä nteint ä kter Realisationsvinster/f ö rluster, netto V ä rde ä ndring i portf ö ljen Ö verf ö ring till f ö rsta-tredje AP-fonden Effektiv
avkastning, %

150

1.400

.550

1.700

1.850

2.345

.726

3.132

3.545

3.743

1.613

.916

3.076

3.728

4.122

2.362

.868

6.369

6.115

8.184

kil

565

1.922

1.376

1.510

368

423

1.967

1.316

1.415

109

142

-46

168

140

1.432 1.702 2.636 3.109 3.484

2.181

3.654

5.930

5.496

7.546

(3)

(9)

(11)

(16)

(20)

107

127

151

201

233

128

980

413

279

630

1.203

1.342

-906

1.675

-83

-98

-116

-103

-112

-5

F ö r ä ndr av
totalindex (Veckans Aff ä rer), % F ö r ä ndr av konsumentprisindex (1949r100), ? » B ö rsoms ä ttning (aktier A:I + A:II) Nyemissioner och nyintroduktioner
p å marknaden, plac i Sverige

Nyemissioner
och nyintroduktioner p å marknaden, plac i utlandet

Antal
noterade bolag vid å rets slut, st Nyemissionsr ä nta f ö r ind.obligationsl å n, %

+58 +36 +65 -12 +25

9 10 9 8 6

18.500 29.100 75.800 70.700 83.300

1.658 3.376 7.089 9.199 1.966

798

150

3.904

371

130

141

179

232

242

14,75

13,5

12,75

11,5

12,5

-15

-14,5

-13,75

-13

-13,5

DEFINITIONER:

Grundkapitalet; summan av de medel som ö verf ö rts till fj ä rde AP-fondens f ö rvaltning
(motsvarar aktiekapitalet i ett aktiebolag).

Eftersom
fondens reglemente st ä ller krav p å en real avkastning r ä knas grundkapitalet varje å r
upp med f ö r ä ndringen i konsumentprisindex till ett nuv ä rde.

Fondkapitaletz grundkapitalet + ackumulerade bokf ö ringsm ä ssiga
ö verskott (motsvarar aktiekapital+balanserade
vinstmedel i ett aktiebolag). Tillg å ngarna
har d å tagits upp till anskaffningsv ä rden.

Om tillg å ngarna i st ä llet tas upp till marknadsv ä rden ö kas
fondkapitalet med den "dolda reserven" i v ä rdepappersportf ö ljen.