Prop. 1985/86:165

Regeringens skrivelse 1985/86:165

om frikommunförsöket, regelförenklingen och förbättringen
av den statliga servicen

Skr. 1985/86: 165

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 3 april 1986.

På
regeringens vägnar

Svante
Lundkvist

Bo
Holmberg

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I
skrivelsen redovisar regeringen för riksdagens kännedom arbetet i frikommunförsöket.
Regeringen redovisar också arbetet med att förenkla det regelverk som styr
samhället. En särskild redovisning lämnas därvid av det förenkhngsarbete som
avser regler riktade till näringslivet och som samordnas genom den s.k.
normgruppen. Vidare redogörs för de statliga myndigheternas arbete med att
förbättra den statliga servicen, främst erfarenheterna hos de s. k.
intensivmyndigheterna. Vissa försöksverksamheter på bl. a. det sociala området
beskrivs också.

1
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 165

Civildepartementet Skr. 1985/86:165

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 april 1986

Närvarande:
statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Holmberg

Skrivelse om frikommunförsöket, regelförenklingen och
förbättringen av den statliga servicen

1 Inledning

Ett
omfattande reformarbete pågår med att utveckla och förnya den offentliga
sektorn. Ett program för arbetet lades fast i regeringens skrivelse (skr.
1984/85:202) om den offentliga sektorns förnyelse (FiU 35, rskr. 407). En översikt
av pågående åtgärder redovisades i budgetpropositionen 1986 (prop. 1985/86:100
bil. 15 s. 5-15).

Jag
har tidigare (prop. 1985/86:70 s. 7 och prop. 1985/86: 100 bil. 15 s. 8 och 14)
anmält att jag avser att återkomma till regeringen med en redovisning av bl.
a. det s. k. frikommunförsöket.

Frikommunförsöket
har stora beröringsytor med andra delar av reformprogrammet. Det grundas pä en
arbetsmetod som tillämpas också i andra sammanhang, nämligen praktiska försök i
mindre skala i stället för traditionellt utredningsarbete. Det är vidare en
praktisk illustration till regelförenkling. Det är också ett led i strävandena
att förbättra den offentliga servicen genom att öka möjligheterna att anpassa
verksamheten till medborgarnas behov och önskemål.

Mot
denna bakgrund är det naturligt att samtidigt med en redovisning av frikommunförsöket
ta upp närliggande delar av förnyelsearbetet och redovisa genomförda åtgärder,
vunna erfarenheter och pågående arbete. Jag kommer därför att i det följande
redogöra för

1
frikommunförsöket,

2
andra försöksverksamheter,
nämligen inom barnomsorgen, den sociala hemhjälpen samt med integrerad
boendeservice,

3
det pågående
regelförenklingsarbetet i allmänhet,

4
förenklingarna av de regier som
riktar sig till näringslivet,

5
myndigheternas åtgärder för att
förbättra den statliga servicen.

Den
under 2 lämnade redovisningen sker i samråd med chefen för socialdepartementet
och chefen för bostadsdepartementet och den under 4 i samråd med chefen för
industridepartementet.

2 Frikommunförsöket Skr. 1985/86:165

2.1 Inledning

Riksdagen
beslöt ijuni 1984 att en försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse
skall bedrivas till och med utgången av är 1988 (prop. 1983/84:152, KU 32, rskr.
368). Regeringen har sedan utsett de kommuner och landstingskommuner (de s.k.
frikommunerna) som skall ingå i försöket. Dessa är Haninge, Tyresö, Gnosjö,
Helsingborgs, Varbergs, Ale, Örebro, Sandvikens och Bräcke kommuner samt
Göteborgs och Bohus, Örebro och Jämtlands läns landstingskommuner.

Avsikten
med försöksverksamheten är att de deltagande kommunerna och
landstingskommunerna skall kunna få dispens från statliga regler som verkar
onödigt styrande på den kommunala verksamheten. Försöksverksamheten kan också
gälla att utveckla former för en bättre samverkan mellan kommunerna och
landstingkommunerna liksom mellan kommunala och statliga organ.

Inom
ramen för frikommunförsöket pågår också ett förändrings- och utredningsarbete.
Regeringen har fattat en rad beslut om avsteg från gällande författningar. I
några fall har förslag om lagändringar förelagts riksdagen.

Stat-kommunberedningen
(C 1983:02) har i uppdrag att svara för att försöksverksamheten genomförs och
utvärderas (Dir 1984:28). Beredningen skall varje är lämna en rapport till
regeringen om hur försöksverksamheten fortlöper. 1 samband med riksdagens
beslut om försöksverksamheten förutsattes att även riksdagen skulle få sådana
rapporter. Riksdagen har också begärt att få en redovisning av hur regeringen
har utnyttjat riksdagens bemyndigande att göra avsteg från vad riksdagen har
bestämt i samband med anvisande av anslag, godkännande av riktlinjer för viss
verksamhet eller annan liknande åtgärd. En sammanställning över åtgärder som
regeringen hittills har vidtagit eiler som planeras bör fogas som bilaga 1 till
protokollet i detta ärende,

2.2 Frikommunförsökets hittillsvarande utveckling

Bakgrund

Under
senare år har villkoren för den offentliga verksamheten förändrats. Förtroendevalda
och anställda möts av frågor om hur förhållandet mellan medborgarna och
samhället kan vidareutvecklas. Den ekonomiska situationen har lett till
minskad expansion och krav på omprövning av samhällsinsatsernas omfattning och
inriktning. Demokratifrägorna utreds och diskuteras sammantaget. Det handlar i
stor utsträckning om nya frågor och problem. Ett omfattande förändrings- och
utvecklingsarbete pågår därför inom såväl statlig som kommunal verksamhet.
Försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse skall enligt min mening ses
som en viktig del av det utvecklingsarbete som bedrivs inom hela den offentliga
sektorn.

Allmänna erfarenheier Skr. 1985/86: 165

En
grundläggande tanke med frikommunförsöket är att genom minskad detalj- och
regelstyrning pröva om den kommunala verksamheten därigenom kan bedrivas
effektivare och medborgarna erbjudas en bättre kommunal service. Ett annat
viktigt syfte är att genom en försöksverksamhet finna former för en bättre
samverkan mellan kommuner och landstingskommuner samt mellan kommunala och
statliga organ.

Riksdagens
beslut om försöksverksamheten utgår ifrån att det i frikommunerna skall skapas
vida möjligheter att ifrågasätta det invanda och tänka nytt både om
organisation och verksamhet. Genom avsteg från statliga regler skall bättre
förutsättningar ges för de förtroendevalda att anpassa sina beslut och åtgärder
till lokala behov. Det skall vidare skapas möjligheter att bättre utnyttja de
samlade samhällsresurserna och åstadkomma ökad samordning och effektivitet i
den kommunala verksamheten. Avsikten är också att kunna öka de enskilda
människornas möjligheter till inflytande.

De
allmänna erfarenheter som nu finns visar att försöksverksamheten har satt igång
en betydelsefull diskussion om förändring och förnyelse i den kommunala
verksamheten. Frikommunförsöket har enligt min bedömning blivit ett viktigt
incitament för att pröva "nya vägar". Det har stimulerat till
nytänkande inte enbart i frikommunerna utan även i många andra kommuner och
landstingskommuner.

Av
hittiUs gjorda erfarenheter framgår att ambitionsnivån varit hög och att många
förtroendevalda och tjänstemän engagerat sig i arbetet med att få fram beslutsunderiag.
Det omfattande inventeringsarbete som bedrivits i frikommunerna har visat att
det finns många statliga bestämmelser som utgör hinder för att skapa en
effektiv samhällsförvaltning. Det har också kommit fram att statliga regler
ibland uppfattas som bindande fastän det sndast är allmänna råd. En annan
allmän iakttagelse är att representanter för statliga och kommunala organ tagit
upp gemensamma frågor som lett till att nya former för samverkan nu prövas.

I
jämförelse med vad som förutsattes i samband med riksdagens beslut om frikommunförsöket
har det visat sig att många frågeställningar vidgats väsentligt. Ett flertal
förändringsförslag gäller således inte enskilda regler utan större frågor om
samhällsförvaltningens ekonomi, organisation och uppbyggnad. Frågor av detta
slag kan enligt min uppfattning endast lösas på lite längre sikt och i ett
större sammanhang. Inom försöksverksamheten har också tagits upp
förändringsönskemål som kan genomföras generellt i hela landet utan föregående
försök. En allmän bedömning från min sida är att försöksverksamheten med ökad
kommunal självstyrelse har utvecklats positivt och att den uppfyller de
förväntningar som fanns när regeringen och riksdagen fattade sina beslut.

Försöksverksamheiens
genomförande

Sedan
riksdagsbeslutet den 1 juni 1984 har ett omfattande utredningsarbete bedrivits
både centralt och lokalt. Regeringen gav genom tilläggsdirektiv

den
7 juni 1984 stat-kommunberedningen i uppdrag att svara för att för- Skr.
1985/86: 165 söksverksamheten genomförs (Dir 1984:28). En viktig uppgift för
beredningen angavs vara att hålla fortlöpande kontakt med försökskommunerna
och på olika sätt bistå dem. Beredningen fick också till uppgift att yttra sig över
och bereda försökskommunernas framställningar till regeringen om förändringar i
den statliga regleringen.

En
nära samverkan har ägt rum mellan civildepartementet och frikommunerna. I det
inledande skedet besöktes alla berörda kommuner och landstingskommuner varvid försöksverksamhetens
uppläggning diskuterades. Vid olika tillfällen har jag därefter med något
undantag besökt samtliga frikommuner och överlagt med förtroendevalda och
tjänstemän. Särskilda informationsinsatser har gjorts genom tidskriften Förnya
Lokalt! och informationsbladet Frikommunnytt.

Ett
stort antal personer är engagerade i frikommunförsöket. Organisatoriskt har
detta kommit till uttryck genom att särskilda kontaktpersoner utsetts i berörda
kommuner och landstingskommuner, inom regeringskansliet och vid statliga
myndigheter. Fortlöpande kontakter sker också med kommunförbunden och fackliga
organisationer. Ett regeringsuppdrag har den 19 juni 1985 getts till statens
planverk att lämna särskild rådgivning om byggnadslagstiftningens tillämpning.
De nio berörda länsstyrelserna har vidare den 12 september 1985 fått
regeringens uppdrag att medverka i försöksverksamheten. När det gäller
utvärderingen av frikommunförsöket har statsvetenskapliga institutionen vid
Göteborgs universitet påbörjat undersökningar enligt de riktlinjer som anges i
propositionen.

Frikommunernas
framställningar

En
viktig utgångspunkt för försöksverksamheten är att frikommunerna själva hos
regeringen skall anmäla behov och önskemål om förändringar i den statliga
regleringen. En sådan uppläggning har bedömts vara av stor betydelse för att
ett brett engagemang skall kunna skapas i berörda kommuner och
landstingskommuner. Detta är en synpunkt som särskilt underströks vid
riksdagsbehandlingen. En annan utgångspunkt som riksdagen lade särskild vikt
vid är att sådana områden bör prioriteras som engagerar många olika intressen
och medborgargrupper.

När
arbetet i frikommunerna startade var ambitionen att framställningar till
regeringen i huvudsak skulle föreligga före årsskiftet 1984-1985, Det omfattande
inventeringsarbete som behövdes i kommunerna och landstingskommunerna visade
sig dock i flertalet fall ta längre tid än beräknat. Först under våren och
sommaren 1985 har således huvuddelen av framställningarna kommit in till
regeringen.

Frikommunernas
framställningar innehåller ett stort antal önskemål om dispenser från statliga
regler. En rad frågor har också tagits upp som främst handlar om ändrade former
för samverkan mellan stat och kommun. Ansökningarna är av skiftande omfattning.
1 några fall har en genomgång gjorts av hela det kommunala verksamhetsområdet.
I andra fall har vissa begränsade frågor tagits upp.

Totalt har ca 270 önskemål
förts fram av frikommunerna fram till den 1 Skr. 1985/86: 165 januari 1986.
Av dessa gäller nästan två tredjedelar områdena planering och bebyggelse samt
skola och arbetsmarknad.

Jag
skall här ge några exempel på frågor som har tagits upp.

Inom
plan- och byggområdet har bl.a. föreslagits enklare regler för byggnadslov och
ökad kommunal bestämmanderätt i planfrågor. På bostadsområdet finns förslag om
att kommunerna skall ta över länsbostadsnämndens rätt att besluta om
bostadslån och annat stöd till bostadsbyggandet. På skolområdet gäller
framställningarna frågor om friare användning av statsbidrag, tillsättning av skolledartjänster,
konferenssystemet m.m. Arbetsmarknadsfrågorna har frikommunerna diskuterat
särskilt med resp. länsarbetsnämnd. Det har därvid från samtliga frikommuner
framförts önskemål om ökat kommunalt inflytande på arbetsmarknadspolitiken.

Ett
annat område där många förändringsönskemål finns är hälso- och sjukvård samt
social omsorg m.m. Bl.a. kan nämnas önskemålet om att föra över ansvaret för
primärvården från en landstingskommun till en kommun. Andra förslag inom
området gäller t.ex, friare användning av statsbidragen till barnomsorg, social
hemhjälp och öppen missbrukarvård. Inom området miljöskydd och naturvård har bl.a,
framförts önskemål om att från länsstyrelsen ta över handläggningen av
anmälningsärenden enligt miljöskyddsförordningen samt rätten att ge tillstånd
för reklamskyltar o. d. enligt naturvårdslagstiftningen. På
kommunikationsområdet finns t.ex. förslag om större befogenheter för kommunerna
att besluta om lokala trafikföreskrifter.

1
den följande sammanställningen har frikommunernas förändringsönskemål
fördelats på olika ämnesområden. Det bör uppmärksammas att i vissa fall flera
försökskommuner tagit upp samma fråga,

Verksamhei Antal

Plan-och
byggområdet 64

Bostadssektorn 10

Skolfrågor
m, m, 71

Kommunikationer 17

Miljöskydd
och naturvård m, m. 22

Hälso- och sjukvård, social omsorg m. m. .31

Arbetsmarknadsfrågor 35

Kommunallagsfrågor 9

Civilförsvarsfrågor 2

Diverse
frågor 7

Summa 268

Regeringens
ställningstaganden till förändringsförslagen

Riksdagsbeslutet
innebär att vissa gränser har dragits upp för försöksverksamheten.
Grundläggande samhällskrav får sålunda inte åsidosättas. Det gäller bl.a. frågor
om rättvist fördelad samhällsservice, skydd för särskilt

utsatta
grupper, rättssäkerhet och samhällsekonomi. Så länge de uppställ- Skr. 1985/86:
165 da gränserna inte överskrids är utgångspunkten att hinder inte skall
ställas upp för en djärv och nydanande syn på behovet av förändringar i
samhällsförvaltningen. Just det faktum att det är fråga om en
försöksverksamhet som följs och utvärderas från statens sida gör att relativt
långtgående förändringar bör kunna prövas. Detta har varit utgångspunkten vid
regeringens ställningstaganden till frikommunernas förändringsönskemål.

Resultatet
av beredningsprocessen i regeringskansliet är att huvuddelen av
förändringsförslagen får en positiv behandling, I dessa fall tillgodoses dispensönskemålen
helt, i huvudsak eller delvis, 1 några fall har beredningen lett fram till ett
klargörande av att några författningsmässiga hinder inte föreligger i dag för
att genomföra en önskad förändring,

I
praktiken innebär regeringens ställningstaganden att dispens eller avsteg i
vissa fall medges från en författningsbestämmelse eller att annan åtgärd vidtas
som möjliggör att frågan prövas i försöksverksamheten. En annan form av
positivt beslut är att en önskad förändring genomförs generellt för hela landet
utan föregående försök. När det gäller frågor där några formella hinder inte
föreligger i dag för en förändring innebär bl.a. de uppdrag som getts åt
statens planverk och berörda länsstyrelser att frikommunerna får hjälp med att
utnyttja de möjligheter till förenklingar m. m. som finns i nu gällande regler.

Regeringens
ställningstaganden kommer i regel tili uttryck i förordningar och
förvaltningsbeslut. I vissa fall har frågor ocksä underställts riksdagen. Det
har skett i prop. 1984/85:207 om försöksverksamhet med förenklade regler om
byggnadslov m.m. i vissa kommuner, i prop. 1985/86:25 om tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1985/86 (avsnitt B Arbetsmarknad m. m.), i prop.
1985/86: 38 om vissa socialförsäkringsfrågor (avsnitt 4 Försök med enhetliga
patientavgifter inom den offentliga öppna hälso- och sjukvården), i prop,
1985/86:42 om försöksverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område samt i prop.
1985/86:70 om vissa lagstiftningsåtgärder inom ramen för frikommunförsöket.
Det finns vidare propositioner som innehåller generella förslag som även
tillgodoser önskemål som förts fram i frikommunförsöket. På några områden
kommer förslag senare att föreläggas riksdagen i samband med att generella
förslag inom dessa områden läggs fram.

För
den enskilda försökskommunen innebär "dispenspaketet" att man utöver
de "egna" frågorna får möjlighet att också pröva förändringsförslag som
aktualiserats av de övriga frikommunerna. En del dispensönskemål ryms dock inte
inom försöksverksamhetens ram och kan därför infe tillgodoses. Jag vill nämna
några exempel på sådana frågor. Det har gällt bl.a. önskemål om ändringar i besvärsrättén
i vissa naturvårdsärenden samt i rätten att bestämma i frågor om transport av
farligt gods. Ett annat exempel gäller vissa frågor om ansvaret för den
statliga industri- och regionalpolitiken.

En
sammanställning över regeringens vidtagna och planerade åtgärder som
tillgodoser frikommunernas önskernål redovisas som tidigare nämnts i bilaga 1
till protokollet i detta ärende.

Avsteg från riksdagsbundna
regeringsförfattningar Skr. 1985/86: 165

I
riksdagens beslut om frikommunförsöket bemyndigades regeringen att göra avsteg
från vad riksdagen har bestämt i samband med anvisande av anslag, godkännande
av riktlinjer för viss verksamhet eller annan liknande åtgärd. Det förutsattes
att regeringen årligen skulle redovisa för riksdagen hur detta bemyndigande
utnyttjats. Bland de beslut som regeringen hittills har fattat finns två sådana
fall.

Regeringen
har utfärdat förordningen (1985:669) om försök med kommunal beslutanderätt i
fråga om bostadslån och bostadsanpassningsbidrag i vissa fall. Förordningen
innebär att frikommunerna kan ta över viss beslutanderätt från
länsbostadsnämnden i fråga om bostadslån och bostadsanpassningsbidrag.
Riksdagen har tidigare tagit ställning i dessa frågor.

Genom
förordningen (1985:782) om försöksverksamhet beträffande skolväsendet i vissa
kommuner och landstingskommuner möjliggörs en omfattande försöksverksamhet inom
skolområdet. Riksdagen har i olika sammanhang tagit ställning till de
frågeområden som berörs.

2.3 Den fortsatta försöksverksamheten

Frikommunförsöket
skall vara avslutat vid utgången av år 1988. Det är nödvändigt att de försök
som genomförs får pågå under en inte alltför kort tidsperiod för att man skall
få tillräckliga erfarenheter för en utvärdering. Enligt min mening bör därför
försöksverksamheten i huvudsak begränsas till frågor som har tagits upp i de
framställningar som nu har gjorts eller görs inom den närmaste tiden. Jag vill
dock inte utesluta att vissa begränsade frågor kan aktualiseras även senare
under försöksperioden.

Arbetet
med att genomföra en systematisk och allsidig utvärdering är väsentligt. För
att få fram förslag till generella lösningar i de fall försöken slår väl ut
behövs ett fortlöpande utredningsarbete. Förutom den tidigare nämnda
statsvetenskapliga studien krävs sektorsvisa genomgångar för att kunna bedöma
försöksverksamhetens effekter. För att få fram ett sådant underlag bör såväl
statliga som kommunala organ engageras. Stat-kommunberedningen har det
övergripande ansvaret för utvärderingsarbetet.

En
försöksverksamhet som omfattar stora delar av den offentliga sektorn kan
endast bli framgångsrik om de statliga myndigheterna inom resp. verksamhetsområde
medverkar. Statens planverk och länsstyrelserna har fått särskilda uppdrag. Det
finns enligt min uppfattning skäl att också vissa andra berörda statliga
myndigheter, bl. a. socialstyrelsen och skolöverstyrelsen, får regeringens
uppdrag att inom sina resp. områden bistå frikommunerna och medverka i det
förnyelsearbete som nu pågår inom frikommunförsökets ram. En sådan medverkan
handlar i hög grad om att stimulera till förenklingar på lokal nivå.

Samtidigt
som förändringar av den statliga regleringen görs på det centrala planet är
det naturligt att frikommunerna tar upp en diskussion om den egna förvaltningens
sätt att fungera. Det är angeläget att samspelet mellan statliga regler och
kommunernas tillämpning av dessa uppmärk-

sammas. Jag utgår ifrån
att stat-kommunberedningen tillsammans med Skr. 1985/86: 165 kommunförbunden
särskilt tar upp denna aspekt i det pågående utvecklingsarbetet.

Även
i de övriga nordiska länderna pågår arbete med förnyelse av den offentliga
sektorn. Folketinget i Danmark har efter svenskt mönster beslutat om ett frikommunförsök
i 22 kommuner och 5 amtskommuner (landstingskommuner). I Norge har stortinget
godkänt riktlinjer för ett frikommunförsök och i Finland pågår utredning om
möjligheterna att genomföra ett sådant projekt. Ett ömsesidigt utbyte av
erfarenheter mellan de nordiska länderna bör komma till stånd.

3 Vissa andra försöksverksamheter

3.1 Barnomsorgen

Utbyggnaden
av barnomsorgen har skett under en förhållandevis kort tidsperiod. Sedan år
1970 har antalet platser i daghem, familjedaghem och fritidshem ökat från cirka
70000 till cirka 440000. DärUll kommer verksamheten i deltidsgrupp - 78000
platser - och den öppna förskolans verksamhet. Det är således en ny och snabbt
expanderande verksamhet som kommunerna ansvarar för.

Det
statsbidragssystem som gäller sedan 1 januari 1984 ger kommunerna möjlighet att
organisera verksamheten på ett flexibelt sätt utifrån lokala förutsättningar
och behov. Nya verksamhetsformer prövas nu i många kommuner. Samtidigt har
intresset för det kvalitativa innehållet i barnomsorgen markerats.

I
det gällande statsbidragssystemet för barnomsorgen har avsatts 25 milj. kr.
årligen för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen. Bidrag
till utvecklingsprojekten prövas och beviljas av regeringen. Genom den
projektverksamhet som startats har det blivit möjligt för kommunerna att pröva
olika idéer som vuxit fram hos personalen på fältet eller hos ledningspersonal
inom kommunen. Projektmedlen skall kunna användas till praktiskt inriktad
försöksverksamhet med syfte att utveckla och förbättra barnomsorgen.

Att
regeringen avsatt medel för utvecklings- och förnyelsearbete i detta skede av
barnomsorgens utbyggnad har uppfattats som mycket positivt i kommunerna. Idag
pågår cirka 400 utvecklingsprojekt inom barnomsorgen i omkring 200 av landets
kommuner. Sammanlagt har ca 55 milj. kr. beviljats hittills. I huvudsak avser
projekten att höja kvalitén i innehåll och arbetssätt, att förbättra
resursutnyttjandet och att pröva nya verksamhetsformer.

Vid
bedömningen av projektansökningarna har vikt lagts vid att utvecklingsarbetet
skall vara väl förankrat i kommunen, ha praktisk inriktning, kunna få
spridningseffekter samt kunna utgöra underlag för kommunala beslut som gagnar
verksamheten i kvalitativt och/eller ekonomiskt avseende. Hänsyn har tagits
till kommunstorlek, kompetens och resurser när det gäller utvecklingsarbete.

Som
exempel på områden som behandlas i sammanhanget kan nämnas

- decentraliserat
personal-och budgetansvar för daghem Skr. 1985/86: 165

-
ledning och arbetsfördelning i
daghem

-
utvärdering av ökat barnantal i
daghemsgrupperna

-
nya organisatoriska lösningar
för daghem och familjedaghem

-
nya samarbetsformer för dagbarnvårdare

-
enklare fritidshemsverksamhet
för mellanstadiebarn

-
alternativ pedagogik

-
utökat föräldrainflytande

-
samverkan mellan olika
förvaltningsområden

-
pedagogiskt utvecklingsarbete
inom musik, drama, bild och form, naturorientering, teknik m. m.

Socialdepartementet
informerar regelbundet om projektverksamheten genom att ge ut faktablad till
kommunerna. Dessa sammanställs årligen i projektkataloger. Som ytterligare ett
led i att informera om olika projekt anordnade socialdepartementet i samarbete
med socialstyrelsen och Svenska kommunförbundet under våren 1984 tre omfattande
barnomsorgskonferenser med sammanlagt 1 200 deltagare från landets kommuner. Därvid
deltog politiker, ledningspersonal och personal från fältet. Avsikten är att
konferensverksamheten skall fortsätta och då behandla olika delområden av
barnomsorgen inom vilka det bedrivs utvecklingsarbete. En sådan konferens har
genomförts med de kommuner som har projekt som rör den öppna förskolans
verksamhet. Andra områden för konferensverksamhet är t. ex. teknik i
förskolan, invandrarbarn, fritidshem.

Socialstyrelsen
har fått i uppdrag att ta fram viktiga utvecklingsområden för barnomsorgen.
Avsikten är att medlen efter de två första åren i större utsträckning skall
fördelas till färre och mer omfattande projekt som kan vara av generell
betydelse för barnomsorgens fortsatta utveckling.

3.2 Social hemhjälp

Den
sociala hemhjälpen har en avgörande betydelse för att den enskilda människan -
trots omfattande behov av service, vård och omvårdnad -skall kunna välja att bo
och leva normalt. Ca 350000 äldre och handikappade får i dag stöd och hjälp
från den sociala hemhjälpen. Det innebär att äldre personer och personer med
olika former av fysiska, psykiska och sociala handikapp kan bo kvar i sina
invanda rniljöer. Genom den sociala hemhjälpen minskar också behovet av vård
och omsorg på institutioner av olika slag.

Denna
utveckling ligger helt i linje med såväl socialtjänstlagens som hälso- och
sjukvårdslagens intentioner och riksdagens beslut om förbättrade boendeförhållanden
för gamla, handikappade och långvarigt sjuka människor. För att den enskilda
människans behov av vård skall kunna tillgodoses i hemmet krävs dock en
fortsatt utveckling inte bara av hemtjänsten utan också av sjukvård i hemmet.

10

De nya slatsbidragsreglerna Skr. 1985/86:165

Nya statsbidragsregler till hemhjälpen gäller från och med
den 1 januari 1984. Syftet är bl. a. att ge kommunerna ökad frihet i valet av
serviceform för äldre och handikappade. Statsbidraget består av en prestationsrela-terad
del i form av bidrag per årsarbetare inom den sociala hemhjälpen samt ett
schablonbidrag per person i gruppen ålders- och förtidspensionärer.
Schablonbidraget gör det möjligt för kommunerna att själva bestämma
inriktningen av insatser utifrån de varierande behov söm föreligger i kommunerna.

Utvecklings- och förnyelsearbetet

För att ytterligare stödja och stimulera kommunernas
utveckling av social hemhjälp och annan verksamhet som främjar eget boende och
motverkar behovet av institutionsvistelse har statsbidraget kompletterats med
särskilda medel för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Utvecklingsmedlen
finns tillgängliga fr. o. m. den 1 juli 1984. Medlen fördelas av regeringen
efter ansökan. Bidrag kan sökas i första hand av kommuner men även av
landstingskommuner, statliga myndigheter, högskolor och organisationer.

Intresset för utvecklings- och förnyelsearbetet inom
hemtjänsten har varit mycket stort.

Sammanlagt har 30 milj. kr. beviljats till ca 180 projekt
under budgetåret 1984/85. Den övervägande delen av projekten gäller
försöksverksamhet som bedrivs av kommuner, antingen av en enskild kommun eller
gemensamt av två eller flera kommuner. Sammanlagt är 114 av landets 284
kommuner representerade i försöksverksamheterna. Kommuner i samtliga län deltar
i olika projekt. Vissa landstingskommuner bedriver också förändringsarbete med
stöd av dessa medel. Ideella organisationer såsom Svenska Röda Korset, pensionärsorganisationer,
ABF, Hörselfrämjandets riksförbund och Synskadades riksförbund svarar för ett
tiotal projekt i vissa fall i samarbete med kommuner.

Projektbeloppens storlek varierar mellan 10000 kr, och
750000 kr. För 70% av projekten har det erhållna beloppet uppgått till mellan
50000 och 200000 kr.

Förnyelsearbetet omfattar ett stort antal
verksamhetsområden inom hemtjänsten. Områden som förekommit i förhållandevis
stor utsträckning är:

-
samverkan
social hemtjänst - primärvård

-
dagcentralverksamhet

-
aktiveringsinsatser

-
förändring av
ålderdomshem

-
särskilda
insatser för åldersdementa

-
utbildningsinsatser

Det fortsatta utvecklingsarbetet

Under det första budgetåret har regeringen stött
utvecklingsarbeten inom ett stort antal områden. Syftet har varit att på bred
front stimulera kom-

muner
och andra huvudmän att påbörja eller intensifiera förändringsarbe- Skr.
1985/86: 165 tet. I fortsättningen är det dock angeläget att koncentrera
insatserna till vissa utvecklingsområden eller verksamheter som bedöms som
särskilt väsentliga.

I
budgetproposifionen (1985/86:100, bil. 7) tar statsrådet Lindqvist upp frågan
om inriktningen av det fortsatta stödet till utvecklingsarbetet. Projektverksamheten
bör riktas in på bl.a. att finna metoder för att öka de äldres och
handikappades möjligheter att själva bestämma inriktning och innehåll i sin
service och således stärka brukarinflytandet. Ett annat prioriterat område bör
vara insatser som ger erfarenheter om sättet att hjälpa människor som lämnar
olika slags institutioner eller som utan sådan hjälp riskerar att hänvisas till
institutioner. Andra prioriterade områden bör vara personalutbildning samt stöd
till informella insatser genom närstående och fill enskilda organisationers
arbete som komplement till offentlig verksamhet.

3.3 Integrerad boendeservice

Riksdagen
har beslutat (prop. 1984/85:142, BoU 24, rskr 347) om en femårig
försöksverksamhet med statligt stöd för uppbyggnad av integrerad boendeservice
i syfte att förbättra boendeförhållandena för gamla, handikappade och
långvarigt sjuka. Totalt kommer ca 20 milj. kr. att avsättas per år. Regeringen
har beslutat att inrätta en delegation inom bostadsdepartementet med uppgift
att informera om och stimulera detta utvecklingsarbete samt att bereda
ansökningar om statligt bidrag som avgörs av regeringen. Berörda organisationer
ges tillfälle att följa delegationens arbete, som påbörjats under våren 1986.

4 Regelförenklingsarbetet i allmänhet

4.1 Inledning

Att
förenkla det regelverk som styr samhället är en betydelsefull del i arbetet med
förnyelsen av den offentliga sektorn.

Regelförenklingsarbetet
måste omfatta alla typer av offentliga regler: lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter
och allmänna råd. Förenklingsarbetet bör också omfatta de statliga
kollektivavtalen.

Syftet
med förenklingsarbetet är att åstadkomma ändamålsenliga regler och en smidigare
regeltillämpning. Reglernas funktion är att åstadkomma sådana handlingssätt som
leder till önskade mål. Normgivningen är således ett av flera styrmedel för att
nå bestämda mål. För att kunna bedöma konsekvenserna av nya eller ändrade
regler krävs en helhetssyn.

Bindande
regler är, om de är ändamålsenligt utformade, nödvändiga och

bra styrmedel. De anger lösningar på intressekonflikter och leder till en

enhetlig rättstillämpning och till rättssäkerhet. Men många och detaljrika

regler kan innebära en fara. När reglerna blir många och komplicerade

ökar risken för olikartad rättstillämpning och bristande rättssäkerhet samt 12

för att de i onödan fördyrar verksamheten hos staten,
kommunerna, före- Skr. 1985/86: 165 tagen och de enskilda. De kan också
sammantagna bli så omfattande och svåröverskådliga, att de har svårt att nå
fram till och därmed tillräckligt påverka dem de avser. Färre och enklare
regler är därför ofta en förutsättning för att regelsystemet skall fungera på
det sätt som var tänkt. Det är inte heller alltid som bindande regler,
föreskrifter, är det lämpligaste medlet att styra samhällsutvecklingen. I
vissa situationer kan det vara en tillräcklig åtgärd att meddela icke bindande
regler, allmänna råd. När man överväger att införa eller ändra såväl bindande
som icke bindande regler, bör alltid ordentliga konsekvensanalyser göras.
Reglerna bör också alltid kontinueriigt utvärderas.

Det bör strykas under att någon principiell motsättning
inte finns mellan regelförenklingsarbete och de samhällsmål om hälsa, säkerhet,
god miljö, likvärdig utbildning, osv. som ligger till grund för olika
regelverk. Att styrmedlen förbättras gör det tvärtom lättare att uppnå målen.

Regelförenklingsarbetet syftar således till att få till
stånd ändamålsenliga och sinsemellan koordinerade regler. En förutsättning
härför är att förenklingsaspekterna beaktas när man bestämmer reglernas
sakliga innehåll såväl som vid den språkliga utformningen av dem. Ansvaret för
detta måste i första hand vila på dem som arbetar fram reglerna; strävan efter
regelförenkling bör ingå som ett naturiigt led i allt författningsarbete.

Jag vill peka på att även "interna" regler, som
riktar sig till myndigheten själv eller till andra myndigheter, behöver
förenklas med tanke på de stegrade krav på service och effektivitet som nu
ställs på svensk förvaltning.

Ett viktigt inslag i förenklingsarbetet som inte direkt
berör sakinnehållet är att ge reglerna en struktur och en form som gör dem
överskådliga och tillgängliga för de personer som berörs och skall handskas med
dem. Nya regler skall göras så enkla och klara som möjligt. Men arbetet måste
också ta sikte på de regler som redan finns. Det gäller då att förbättra
dispositionen och att föra samman regler som hör ihop, slopa alltför
detaljerade regler och bearbeta reglerna språkligt och redaktionellt. Det är
väsentligt att de regler som samhället ställer upp är så utformade, att det
finns en rimlig chans att begripa dem och följa dem.

Jag vill erinra om det omfattande arbete som för
närvarande pågår hos myndigheterna efter riktlinjer som har slagits fast av
regeringen och riksdagen och som syftar till att åstadkomma en upprensning i
myndigheternas författningar (prop. 1983/84:119, KU 25, rskr. 245). Klara
gränser dras nu mellan föreskrifter och allmänna råd. Regler som myndigheterna
inte tar in i en särskild förteckning senast den 1 juli 1986 upphör automatiskt
att gälla. Också andra metoder att åstadkomma förenklingar i regelsystemet har
utvecklats. Förutom fortsaU delegering och begränsning av antalet besvärsinstanser
har den s. k. solnedgångsmetoden använts. Den innebär att författningar upphör
att gälla vid en viss senare tidpunkt. Språkvårdsarbetet har också fått allt
större genomslag i reglernas utformning.

Sammanfattningsvis
syftar förenklingsarbetet till att förmå regelgivare

på alla nivåer att ta ställning till behovet av regler och att därvid beakta

reglernas utformning och behovet av enkla och klara regelsystem enligt 13

den
helhetssyn som jag beskrivit i det föregående.

Jag skall i det följande i
detta avsnitt redogöra för genomförda och Skr. 1985/86: 165 pågående
förenklingar med utgångpunkt i vem som är ansvarig för regel-givningen: dels
myndigheterna, dels riksdagen och regeringen, dels kommunerna och dels de
statliga kollektivavtalsparterna.

I
avsnitt 5 redovisas sådana regelförenklingar som närmast berör näringslivet
och som har anknytning till den s.k. normgruppens (I 1983: H) arbete.

4.2 Myndighetsföreskrifter

Riksdagen
antog - som nyss har antytts - är 1984 en proposition om förenkling av
myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd. Där drogs riktlinjerna upp
for arbetet med att göra myndigheternas föreskrifter och andra regler enkla och
klara. Syftet var också attbidra till att regelbeståndet i samhället inte blir
alltför omfattande.

Som
ett led i detta arbete har regeringen beslutat vissa ändringar i författningssamlingsförordningen
(1976:725) med syfte att få regler som är klarare och lättare att överblicka
(se SFS 1984:212). Varje regelproduce-rande myndighet har ålagts att till den 1
juli 1986 upprätta förteckningar över samtliga sina gällande författningar och
allmänna råd. Denna bestämmelse har betecknats som en "stupstock",
eftersom de regler som inte tas med i en sådan förteckning upphör att gälla den
dagen. Och redan nu -sedan den 1 juli 1984 - ställs i
författningssamlingsförordningen strängare krav på myndigheterna i fråga om regelgivningen.
Bl.a. måste de numera hänvisa till de bemyndiganden som reglerna grundas på.
Myndigheterna skall även årligen lämna ett exemplar av sin regelförteckning till
regeringen i samband med anslagsframställningen. Det innebär att regeringen
frän hösten 1986 kommer att förfoga över fullständiga förteckningar över gällande
regler utfärdade av myndigheter under regeringen. Dessa förteckningar skall
tjäna som underlag för det fortsatta förenklingsarbetet.

1
regeringens skrivelse 1984/85:202 (s. 30) om den offentliga sektorns

förnyelse (FiU 35, rskr. 407) lämnas en redogörelse för hur riksdagens

beslut har omsatts i praktiken bl.a. på det statliga arbetsgivarområdet.

Regeringen har på det området som framgått utnyttjat det s. k. solned

gångsförfarandet. Efter att först ha kartlagt vilka verksamhetsregler som

olika bemyndiganden hade gett upphov till, beslöt regeringen sålunda i

september 1984 att upphäva i princip samtliga myndighetsregler inom

området per den 1 oktober 1985 (se Ds C 1984:7, SFS 1984:778-780,

Regeringens förordningsmotiv 1984:7). Samtidigt upphävdes onödiga be

myndiganden och dessutom rensades de kvarvarande bemyndigandena .

från ord som "anvisningar" och liknande rättsligt oklara uttryck.
Myndig

heterna fick alltså ett år på sig att ompröva sin regelgivning på de områden

som avsågs i de kvarvarande bemyndigandena. Tekniken visade sig fram

gångsrik. Av myndighetsföreskrifterna på området har sålunda inte mindre

än 90% upphört att gälla den 1 oktober 1985, Och i den mån nya regler

senare kommer att införas, måste de uppfylla de strängare krav på bl, a, en

åtskillnad i terminologin mellan föreskrifter och allmänna råd som numera

ställs. 14

I
årets budgetproposition redogör regeringen för vad som har gjorts Skr.
1985/86: 165 också på andra områden och hur arbetet med att förenkla
myndigheternas regelgivning skall fortsätta (prop. 1985/86: 100 bil. 2 p. 1).
Avsikten anges därvid vara att en motsvarande redogörelse tills vidare skall
lämnas till riksdagen varje år.

Inom
statsrådsberedningen har den 28 februari 1986 upprättats en promemoria om
myndigheternas regelteckningar. Promemorian har - fillsammans med en skrivelse
från statssekreterarna i statsrådsberedningen samt justitie- och
civildepartementen - sänts ut till de myndigheter under regeringen som har
egna författningssamlingar. Den har också publicerats i statens
arbetsgivarverks cirkulär 1986A II. Den är avsedd som en hjälp i arbetet med
förteckningarna.

Vidare
villjag betona,betydelsen av att statsrådsberedningen till stöd för
myndigheternas förenklingsarbete skall ge ut en handbok om författningsarbetet.
Handboken beräknas komma ut inom kort. Med den som grund planeras nu
informations- och utbildningskampanjer för ansvariga tjänstemän hos
myndigheterna. På vissa områden har sådan utbildning för övrigt redan ägt rum.

Detta
- liksom exempelvis en mer generell tillämpning av solnedgångstekniken — bör
enligt min mening effektivt kunna bidra till att reglerna i samhället blir så
enkla och ändamålsenliga som möjligt.

Dessutom
kan i detta sammanhang nämnas förslagen i språkvårdsutredningens rapport (Ds C
1985: 3) Klarspråk - en grund för god offentlig service, som efter
remissbehandling för närvarande bereds i regeringskansliet.

4.3 Regelförenklingsarbetet i regeringskansliet

Regelförenklingsarbetet
tar givetvis sikte också på lagar och förordningar, dvs. regler som beslutas av
riksdagen och regeringen. Detta kan för övrigt också bidra till att
regelsaneringen hos myndigheterna blir tillräckligt genomgripande, eftersom
det där i stor utsträckning är fräga om regler som grundar sig på ofta
vittgående bemyndiganden från regeringen och indirekt på lagstiftning.

Bland
de åtgärder som redan har genomförts när det gäller att materiellt förenkla
lagar och förordningar villjag - i anslutning till den redan lämnade
redogörelsen i prop. 1985/86: 100 (bil. 2 s. 2) - erinra om att det bl. a, på skatteområdet
har beslutats ett antal åtgärder för att förenkla deklarationsarbetet. Den
kommunala taxeringen av juridiska personer har slopats. Ett system med
förenklad självdeklaration kommer att införas fr.o.m. 1987 års taxering. Att
arbetet med regelförenkling på skatteområdet fortsätter framgår av
redovisningen i budgetpropositionen.

Jag
vill särskilt erinra om att regeringen i dagarna lagt fram ett förslag för riksdagen
om flera väsentliga förenklingar i skattesystemet, bl.a. om slopande av
sambeskattningen av makars B-inkomster (prop. 1985/86: 130),

Jag
vill också erinra om förslagen till en ny plan- och bygglag och till en ny
förvaltningslag.

Inom
justitiedepartementets område har som ett led i de omfattande 15

reformerna
av polisväsendet under åren 1984 och 1985 ett nytt regelsystem Skr. 1985/86:
165 för polisen beslutats. De grundläggande reglerna finns numera i en polislag
(1984: 387). Denna kompletteras främst av bestämmelser i en ny polisförordning
(1984: 730) och en förordning med instruktioner för rikspolisstyrelsen
(1984:731). Den nya regleringen innebär bl.a. att rikspolisstyrelsens och
länsstyrelsens befogenheter att meddela föreskrifter har begränsats och
preciserats. Samtidigt har den s. k. solnedgångsprincipen tillämpats, vilket
innebär att vissa äldre föreskrifter upphör att gälla den 1 juli 1986. Ett
omfattande arbete att anpassa regelverket till den nya ordningen pågår för
närvarande på rikspolisstyrelsen.

Utrikesdepartementet
intar i viss mån en särställning i förhållande till övriga departement genom att
departementet inte bara är en del av regeringskansliet utan också i realiteten
fungerar som en central myndighet i förhållande till de svenska
utlandsmyndigheterna. Till följd härav förekommer en omfattande regelgivning
från departementets sida. Regelverket har vuxit fram under en lång följd av år
och har med tiden blivit tämligen svåröverskådligt. Inom departementet har
därför påbörjats en genomgripande översyn av systemet i syfte bl. a. att
strukturera reglerna i överensstämmelse med vad som numera gäller. Reglerna
bör härigenom bli lättare tillgängliga för både allmänheten och de svenska
utlandsmyndigheterna.

Från
försvarsdepartementets område kan nämnas att regeringen redan genom
förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten och förordningen
(1983:277) om handläggning av ärenden, tjänstetillsättning m. m. inom
försvarsmakten kunde slopa 29 författningar, främst myndighetsinstruktioner.

Frågan om ökad samordning
och förenkling inom socialförsäkringssy

stemet har varit aktuell länge. 1 prop. 1982/83:127 om vissa administrativa

frågor inom den allmänna försäkringen betonades det angelägna i att an

strängningar görs för att ytterligare utveckla kontakten mellan allmänheten

och socialförsäkringsadministrationen. Vidare framhölls i 1985 års budget

proposition betydelsen av att fortlöpande se över författningar och andra

styrmedel för försäkringskassornas arbete med socialförsäkrings- och bi

dragssystemen. - Genom beslut den 19 juni 1985 uppdrog regeringen åt

riksförsäkringsverket att redovisa aktuella åtgärder för översyn av regel

systemet inom socialförsäkringsområdet bl.a. med sikte på att utmönstra

otidsenliga eller på annat sätt onödiga regler. Riksförsäkringsverket över

lämnade den 30 augusti 1985 till regeringen en inledande rapport angående

regelförenklingsarbetet innefattande bl. a. åskådliga exempel på planerade

åtgärder, I en framställning till regeringen den 19 december 1985 hem

ställde riksförsäkringsverket om vissa ändringar i lagen (1962:381) om

allmän försäkring och angränsande lagområden med sikte bl, a. på enklare

och mer lättförståeliga regler för de försäkrade och den tillämpande perso

nalen på försäkringskassorna. I ett av de hänseenden som riksförsäkrings

verkets framställning omfattar har regeringen nyligen lagt fram förslag i

prop. 1985/86:137 om ökat ekonomiskt stöd till barnfamiljer. Det gäller här

tekniska förändringar beträffande utbetalningen av allmänt barnbidrag

jämte flerbarnstillägg så att förmånerna utgår fr. o. m. månaden efter den

då bidragsrätten uppkommit. Arbetet på att utveckla regelsystemet inom 16

socialförsäkringssektorn
fortgår och skall ses som ett betydelsefullt led i Skr. 1985/86: 165 strävandena
att förbättra socialförsäkringsorganens service till allmänheten.

Inom
skolområdet har sedan flera år betydande förenklingar skett i de statliga
styrsystemen. Jag vill här t.ex, peka på prop. 1985/86:97 om statsbidrag till lärarlöner
i gymnasieskolan, som nyligen lagts fram och som innebär en schablonisering och
förenkling av statsbidragssystemet. Nyligen har ocksä statsbidragssystemet för
skolledare i grundskolan förändrats med samma inriktning. Jag vill också nämna
det förslag (SOU 1986:10 och 11) som skolförfattnihgsutredningen presenterat
och som innehåller förslag till betydande förenklingar av olika
skolförfattningar.

Utökat
utrymme för omprövning i utlänningsärenden (omprövning hos statens
invandrarverk och därmed avlastning av regeringskansliet) föreslås - i
anslutning till de föreslagna reglerna i förvaltningslagen - i prop. 1985/
86:133 med förslag till ändringar i utlänningslagen m. m.

Som
bostadsministern anmälde i sitt anförande till budgetpropositionen (prop.
1985/86: 100 bil. 13 s. 38-47) har inom bostadsdepartementet inletts en översyn
av bestämmelserna om statliga bostadslån. Samtidigt med denna översyn pågår
inom bostadsstyrelsen en översyn av de föreskrifter som styrelsen har utfärdat
på detta område. Arbetet inom departementet och styrelsen bedrivs med den
inriktningen att ett förenklat regelsystem skall träda i kraft den 1 juli 1986.

Som
exempel på genomförda åtgärder inom civildepartementets område kanjag ocksä
nämna att 80 författningar på det statliga arbetsgivarområdet m.m. beslutade av
regeringen eller av riksdagen har kunnat upphävas under senhösten 1985.
Därigenom har antalet författningar på sakområdena central statsförvaltning
och offentlig anställning kunnat minskas med inemot 25%.

Vidare
har personalbesvärsutredningen (C 1984:05) avlämnat sitt betänkande (Ds C
1985:20) Överprövning av beslut i personalfrågor. Betänkandet, som för
närvarande är föremål för remissbehandling, innehåller flera förslag till
förenklingar i olika författningar.

Dessutom
kan nämnas att verksförordningsutredningen (C 1985:02) enligt sina direktiv
(Dir 1985: 34) skall samla de centrala administrativa reglerna i en
verksförordning. De nya reglerna bör enligt direktiven utformas så, att de
medverkar till att förbättra statsmakternas möjligheter att i stort påverka
omfattningen och inriktningen av myndigheternas verksamhet medan myndigheterna
i ökad utsträckning får reglera sina interna angelägenheter; de skall också
främja effektivitet i myndigheternas arbete och resursutnyttjande samt bidra till
en god service till allmänheten. Det nya regelsystemet skall utformas så att
det blir så lättöverskådligt och lättillgängligt som möjligt.

Också
på det kyrkliga området pågår en upprensning av regelbeståndet. Efter beslut av
riksdagen har sälunda närmare 30 kyrkliga författningar upphävts och efter
beslut av regeringen ytterligare ett 40-tal.

Denna regelsanering pä det
kyrkliga området bygger på förslag av kyrko

författningsutredningen (Kn 1982:06), som har kartlagt det kyrkliga regel

beståndet. Utredningen arbetar nu vidare med att ställa samman de kyrk- 17

2 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 165

liga regler som bör finnas
kvar till en ny kyrkolag. Dess förslag som väntas Skr. 1985/86: 165 bli
klart till årsskiftet 1986-1987 kommer att innebära en mycket betydande
sanering och en modernisering av nästan hela det kyrkliga regelbeståndet.

Även
på det kommunala området pågår ett arbete som syftar till förenklingar i det
statliga regelsystemet. Jag har tidigare redogjort för det arbete som pågår
inom frikommunförsöket. I betänkandet (SOU 1985:29) Principer för ny
kommunallag har demokratiberedningen (C 1983:03) redovisat en principskiss till
hur reglerna inom kommuner och landstingskommuner i framtiden bör systematiseras
och utformas. En arbetsgrupp inom civildepartementet skall med principskissen
som grund utforma en ny kommunallag. Arbetet beräknas ta omkring två är i
anspråk.

4.4 Regler meddelade av kommuner och

landstingskommuner

Den
kommunala regelgivningen ingriper ofta inte bara i medborgarnas liv utan har ocksä
betydelse för näringsliv, organisationer och statliga myndigheter.

Det
är därför av betydelse att kunna notera att kommunerna, landstingskommunerna
och deras förbund bedriver ett målmedvetet och effektivt förenklingsarbete.

4.5 Statliga kollektivavtalsregler

Regeringen
har den 14 februari 1985 gett statens arbetsgivarverk i uppdrag att utarbeta
ett förenklingsprogram för de statliga kollektivavtalen. Programmet skall ha
till syfte dels att inom ramen för gällande avtal söka åstadkomma en förenklad
och mer decentraliserad hantering till myndigheterna, dels att ge underlag för
arbetsgivarens ståndpunkter i kommande avtalsförhandlingar. 1 uppdraget ingår
även att göra en språklig översyn av avtalen.

Arbetsgivarverket
har i skrivelser i maj och september 1985 till regeringen redogjort för
genomförda och planerade åtgärder för åren 1985 och 1986 i anledning av
uppdraget. Av skrivelserna framgår bl, a, att ett antal beslutsbefogenheter
har delegerats till myndigheterna enligt s. k. arbetsgivar-ventiler i olika
kollektivavtal såsom inplacering i tjänstetidsklass, beslut om' ersättning för
flyttningskostnader och anstånd med omstafionering. Arbetet i denna del
inriktas på att beslutsbefogenheterna skall delegeras om det inte finns
särskilda skäl som talar för att arbetsgivarverket skall ha kvar besluten.
Vidare framgår att arbetet med att föra samman regler rörande
lönegradsplacering och arbetstidsfrågor frän olika avtalsområden till ett avtal
för varje ämnesområde har påbörjats, liksom arbetet med att områdesanpassa
vissa avtal för försvaret, affärsverken och det allmänna undervisningsväsendet.
Arbetsgivarverket har fr.o.m, den Ijanuari 1986 också anpassat sin organisation
till de krav som ställs på verket i anledning av de redovisade förändringarna.

18

5 Regelförenklingar i förhållande till näringslivet
Skr. 1985/86:165

5.1 Inledning

I
förvaltningen finns det sammanlagt ett fyrtiotal centrala myndigheter inom i
stort sett samtliga departementsområden, vilka utfärdar eller tillämpar regler
gentemot näringslivet. För mer än hälften av dessa myndigheter har reglerna
gentemot näringslivet stor relativ vikt i deras verksamhet. I åtskilliga fall
rör det sig om hela myndighetssystem, som förutom den centrala
sektormyndigheten också omfattar regionala och lokala organ.

Som
ett led i ansträngningarna att skapa förutsättningar för en industriell förnyelse
tillkallades efter regeringens bemyndigande i december 1983 en arbetsgrupp (1
1983: H) med uppgift att gå igenom den statliga normgivningen gentemot
näringslivet. Riktlinjer för gruppens arbete meddelades samtidigt med
regeringsbeslutet. Regeringen har senare genom beslut i april 1985 fastställt
tilläggsbestämmelser för arbetet.

Arbetsgruppen
har antagit namnet normgruppen. Den är formellt knuten till
industridepartementet. Statssekreteraren i industridepartementet är ordförande
i gruppen. 1 gruppen ingår företrädare för statsrådsberedningen, finans-,
industri- och civildepartementen samt cheferna för vissa centrala myndigheter.

Syftet
med regeringens åtgärder är att motverka regler och regeltill-lämpning som
verkar onödigt koslnadshöjande, försvårar strukturförändringar eller får konkurrensbegränsande
effekter som följd. Arbetet skall bedrivas utan att inkräkta på de
grundläggande mål om säkerhet, hälsa, god miljö, jämn fördelning etc, som i de
enskilda fallen motiverat att samhället gått in med reglerande åtgärder.

Huvudansvaret
för att resultat uppnås åvilar resp. departement och myndigheter. Normgruppens
uppgift är att som sammanhållande lednings-och utredningsorgan inspirera, driva
på och förmedla erfarenheter av förenklingsarbetet. I gruppens atlitydpåverkande
verksamhet ingår t.ex, att genom seminarier stimulera förvaltningen att höja sin
kompetens beträffande ekonomiska konsekvensberäkningar. Vidare skall gruppen
stimulera till att ett kontinuerligt översynsarbete bedrivs i syfte att
åstadkomma enklare regler och en smidigare regeltillämpning. Gruppen har
fortlöpande kontakter med näringslivsorganisationerna och med de fackliga huvudorganisationerna,

I
de tidigare nämnda tilläggsbestämmelserna angavs att arbetet bör ha en bred
ansats och omfatta samtliga samhällssektorer med reglering av betydelse för
näringslivet. Alla departement och myndigheter med normgivning gentemot
näringslivet berörs alltså av programmet.

Både
befintiiga regler och nya regler, liksom tillämpningen av dessa, bör enligt
programmet ingå i förenklingssträvandena.

Inom
ramen för den breda ansatsen skall koncentrerade insatser göras på vissa
prioriterade områden, nämligen: - skatte- och socialavgiftsomrädet, vad avser
administration, uppbörd,

kontroll
m, m., -arbetsmarknadsområdet, vad avser bl.a, myndighetsservice och

tillämpning
av lagstiftning.

— näringslivets
plan-och byggfrågor, Skr. 1985/86:165

— transportsektorns
reglering,

— teknisk
provning och kontroll.

5.2 Resultat

Resultaten
av ansträngningarna att åstadkomma smidigare fungerande regler kan nu börja
avläsas. En i huvudsak positiv bild kan därvid iakttas. Det finns nu inom
förvaltningen en tämligen omfattande medvetenhet om behovet av förenklingar. En
rad beslut om uppmjukade eller avskaffade regler med klart positiva effekter
för näringslivet har också redan fattats.

Detta
framgår av en faktasammanställning. Förenklad reglering gentemot näringslivet,
som normgruppen redovisade i oktober 1985. Sammanställningen innehåller mer än
100 åtgärder som aktualiserats under de senaste två åren. En förteckning,
baserad på sammanställningen, över åtgärder inom de fem nyss nämnda
prioriterade insatsområdena bör fogas som bilaga 2 till protokollet i detta
ärende.

I
förenklingsarbetet är åtgärder med sinsemellan skiftande karaktär aktuella.
Följande grova typindelning med Ullhörande exempel ger en uppfattning om
spännvidden.

Slopad
reglering (avreglering)

Det
rör sig har om situafioner där den statliga regleringen bedömts kunna avvaras
helt, utan att den ersätts av något annat styrmedel.

Kredilmarknaden
och värdepappershandeln är områden där vissa av-regleringsåtgärder varit
möjliga att genomföra under senare är. Sålunda har tidigare gällande
likviditetskrav på bankerna numera helt slopats. Vidare har tidigare
begränsningar i bankernas möjligheter att lämna krediter utan krav på formell
säkerhet upphört att gälla. Regleringen av bankernas utlåningsräntor upphörde
i maj 1985. Prissättningen på fondkommissionärers handel med värdepapper
reglerades förut offentligt men är nu fri. Den tidigare emissionskontrollen av
industrins och kommunernas obligationsupplåning har numera i stort sett
upphört. Vidare tillåts från årsskiftet 1985-1986 utländska banker att etablera
full bankrörelse här i landet.

Inom
den yrkesmässiga godslrafiken har en långtgående reglering med behovsprövning
som bärande moment successivt avskaffats för beställningstrafiken. En slutetapp
av avregleringen förbereds nu genom att låta liberaliseringen fullt ut komma
att omfatta också linjetrafiken. Även inom den yrkesmässiga persontrafiken
pågår ett motsvarande arbete, I en första omgång övervägs här en förändring i
den nuvarande regleringen av taxinäringen för att höja effektiviteten och
främja konkurrensen.

Inom
alkohollagstiftningen har tidigare gällande bestämmelser som begränsade
försäljningstider för öl slopats helt. Ytterligare förenklingar av lagstiftningen
prövas nu.

Uppmjukad reglering

Under
denna rubrik faller åtgärder som innebär att en samhällelig kontroll

20

görs
mindre omfattande, att man sänker nivån på de krav som riktas på Skr. 1985/86:
165 företagen etc. Hit hör också fall av byte från ett hårdare till ett mjukare
styrmedel. En stor del av förenklingsarbetet i förvaltningen har för närvarande
denna karaktär.

Sä
innebär t.ex, de nya bestämmelserna för planläggningen av företagens medverkan
i det ekonomiska försvaret en övergäng till översiktlig planläggning i stället
för detaljplanläggning samt en koncentration av regleringen till att omfatta
ett mindre antal frän försörjningsberedskapssyri-punkt särskilt viktiga
företag, objekt etc. Möjliga lösningar som bygger på frivillig medverkan frän
näringslivets sida prövas för närvarande, där engagemanget stimuleras genom
incitament av olika slag.

Ett
annat exempel på åtgärder av denna typ kan hämtas frän den statliga
livsmedelskontrollen. Här har fr, o, m. årsskiftet kraven på tillstånd libera-liserats
när det gäller hantering av livsmedel pä annat ställe än i godkända livsmedelslokaler.
Ett stort antal företag kommer härigenom att besparas arbete med att söka
tillstånd.

På
miljöskyddsområdet har statens naturvårdsverk (SNV) föreslagit förenklingar i
prövningsobligatoriet enligt miljöskyddsförordningen vid anläggande av fabrik
eller annan inrättning, SNV har även föreslagit att vissa typer av verksamheter
skall vara anmälningspliktiga i stället för tillständspliktiga och att krav på
tillstånd resp, anmälan i vissa fall skall slopas helt. Dessa förslag bereds
för närvarande i jordbruksdepartementet.

Administrativ
förenkling/rationalisering

Åtskillig
förenkling i regelverken kan ske inom ramen för oförändrade kravnivåer med
motsvarande fördelar för både företag och administrerande myndigheter. Några
exempel:

Inom
ramen för en i princip oförändrad skattenivå har den kommunala inkomsttaxeringen
av företagen slopats. Detta innebär administrativa fördelar vid företagens deklarationslämnande
och för myndigheterna i taxerings- och uppbördsmomenten.

Reglerna
för arbetsmarknadsutbildning iföretag har ändrats. Därvid har bl. a. det bidrag
som tidigare utgick för bortfallen lön ersatts av ett timstöd till
arbetsgivaren. Denne har i sin tur att betala full lön till deltagaren. Genom
förändringen har såväl myndigheternas som företagens administration
underlättats. Fr. o. m. den I januari 1986 gäller förenklingar i fråga om sjukpenningförsäkringen
för egenföretagare. Tidigare krångliga bestämmelser i fråga om karenstider och
ikraftträdande av sjukpenninggrundande inkomst har ersatts med en smidigare
ordning.

Riksdagen
har beslutat om en bättre samordning mellan miljöskyddslagen och vattenlagen.
Detta innebär att man kan undvika onödiga dubbelprövningar av vissa
verksamheter i vatten, bl.a. beträffande s.k. vattenbruk (fisk- och
skaldjursodling m. m.). SNV har getts i uppdrag att föreslå ytterligare förenklingar
i fråga om tillståndsprövningen av vattenbruk enligt olika författningar.

21

Renodling
mellan bindande föreskrifter och allmänna råd Skr. 1985/86: 165

Det tidigare berörda arbetet med att renodla mellan
bindande föreskrifter och allmänna råd har betydelse även i förenklingsarbetet
gentemot näringslivet.

Detta kan illustreras med förhållandena på arbetsmiljöområdet.
Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) gör här en omfattande översyn, som innebär att
antalet författningar minskar frän ca 300 till 165. Samtidigt minskar antalet
kravpunkter. Det sistnämnda hänger bl. a. samman med att de föreskrivna kraven
görs mer funktionsinriktade. Kraven medger därmed anpassning till olika tillämpningsfall
och ger utrymme för teknisk utveckling. Mättkraven och liknande tas normalt
inte in i föreskrifterna. Kravnivån bibehålls, men vissa detaljkrav försvinner.
Övergången från detalj- fill funktionskrav medför att kostnadseffektiva vägar
kan väljas av företagen för att uppfylla ställda krav.

Undanröjande av handdshinder/lnternationeU harmonisering

Arbete på att uppnå förenkling genom internationell harmonisering
med motsvarande positiva kostnadseffekter för företag och förvaltning pågår
såväl på regeringsnivå som hos de enskilda myndigheterna.

Ett exempel på det nordiska icke-tariffära
handelshindersamarbetet. Inom ramen för detta har både gemensamma nordiska och
nationella åtgärder beslutats. Exempel:

-
Möjligheter
till en förenklad ursprungsdokumentation infördes fr. o. m. den I juli 1985 för
export inom Norden av varor som levereras regelbundet och är av ensartat slag.

-
Ändringar har
gjorts i den nordiska s. k, förpassningsordningens bestämmelser för att
undanröja problem som påtalats av speditörerna,

-
Tullbehandlingen
av postförsändelser har påskyndats på vissa orter, där möjlighet till
tullfrihet införts också för icke-kreditimportörer.

-
Upptagande av kilometerskatteavgift
i Sverige av utländska lastbilar är förenklad.

Trafiksäkerhetsområdet kan tjäna som exempel på det
harmoniserings-arbete som pågår på myndighetsnivå. En anpassning till
internationella regler har skett i trafiksäkerhetsverkets (TSV) bestämmelser i
flera fall, vilket innebär minskade besvär för biltillverkare och
bilimportörer. Nya, internationellt anpassade bestämmelser gäller för bl.a.
bilbälten, stänkskydd, bromsar och vissa belysningsdetaljer.

Förbättrad myndighetsservice

En samlad redogörelse för hur statsförvaltningen behandlat
servicefrågorna ges senare i skrivelsen. Detta arbete har stor betydelse ocksä
i förhållande till näringslivet. Nyckelord i sammanhanget är anpassning till
företagens behov, snabbhet och smidighet i ärendehandläggningen, hög
tillgänglighet och god information. Mänga myndigheter kan redovisa åtgärder
som genomförts under senare tid och som haft påtagligt servicehöjande effekter
för företagen.

5.3 Det fortsatta förenklingsarbetet gentemot
näringslivet Skr. 1985/86:165

De
resultat som hittills har redovisats visar att utvecklingen går i rätt riktning.
Men som uttalats i årets budgetproposition finns det anledning att ställa
fortsatta höga krav pä nya förenklingsinitiativ. Ett skäl för detta är det
bestående behovet att underlätta tillväxt och ökad sysselsättning, inte minst i
de små och medelstora företagen.

Ett
ytterligare skäl är resursläget i förvaltningen. Detta gör det angeläget att
noggrannare än hittills överväga om de styrmedel och arbetsmetoder i övrigt som
valts för att åstadkomma önskade förhållanden än de på längre sikt lämpligaste.

För
att få fullgoda underiag för fortsatta beslut har regeringen initierat olika
utredningar. Statens industriverk har i dagarna redovisat företagsstudier som
verket utfört för att kartlägga effekter av offentliga regleringar.
Statskontoret genomför en undersökning av orsakssamband bakom lyckade och
mindre framgångsrika försök att åstadkomma regelförenkling. Vidare har
riksrevisionsverket fått i uppdrag att utreda behov av en förbättrad
myndighetssamordning i regelgivning och regeltillämpning gentemot företagen.

I
det fortsatta arbetet gäller det bl.a. att övervinna en del hinder och
trögheter som av naturliga skäl uppträder och att våga tänka i alternativa banor.
Erfarenheterna visar att sädana hinder och trögheter kan finnas både inom det
offentliga systemet och hos de företag och näringslivsorganisationer som
omfattas av reglerna.

Ett
särskilt hinder mot förändringar är ibland att nägon av de inblandade bedömer
ett framlagt förslag såsom alltför äventyrligt eller osäkert för att man skall
väga genomföra det som en permanent åtgärd.

För
att underlätta och stimulera till en fortsatt omprövning har regeringen bedömt
att försöksverksamheter bör kunna utnyttjas mer systematiskt än hittills. En
proposition (prop. 1985/86:142) har nyligen förelagts riksdagen, vilken
innehåller förslag om sådana försöksverksamheter.

Propositionen
anger riktlinjer för de föreslagna försöksverksamheterna, t.ex. hur dessa bör
avgränsas från ordinarie verksamhet. Exempel på lämpliga sakområden för
försöken pekas ut i propositionen. Vissa restriktioner som behöver iakttas
anges, bl.a. hänsynen till konkurrenslikställighet mellan företagen.

För
att möjliggöra att försök kommer i gång föresläs i propositionen att riksdagen
godkänner att regeringen, inom ramen för försöksverksamheter, gör avsteg från
vad riksdagen har bestämt i samband med anvisande av anslag, godkännande av
riktlinjer för viss verksamheter eller annan liknande åtgärd.

Regeringen
avser att vid senare tillfällen återkomma till riksdagen med nya
etappredogörelser från förenklingsarbetet gentemot näringslivet. Härvid kommer
också sädana försöksverksamheter att redovisas som kan komma att påbörjas på
grundval av den nu nämnda propositionen.

23

6 De
statliga myndigheternas service Skr.
1985/86:165

6.1 Inledning

Regeringens
principiella syn på den offentliga sektorns service och förhållande till
medborgarna har tidigare redovisats i prop. 1982/83:100 bil. 2 (Gemensamma
frågor) och i prop. 1983/84:100 bil. 15 samt i regeringens skrivelse 1984/85:
202 om den offentliga sektorns förnyelse (FiU 35, rskr. 407). Det konkreta
arbetet för att utveckla den offentliga servicen har dessutom redovisats i prop,
1984/85:100 bil, 15 och i prop, 1985/86:100 bil. 15.

Arbetet
med att förbättra myndigheternas service och skapa goda kontakter mellan
enskilda och myndigheter handlar ytterst om en vidareutveckling av demokratin.
Genom en öppnare och mer serviceinriktad inställning kan den offentliga
sektorn mer direkt svara upp mot medborgarnas anspråk på förnyelse av
förvaltningsapparaten. Servicefrägorna har härigenom också nära beröring med frågorna
om bl. a. regelförenkling och undanröjande av onödig byråkrati,
decentralisering och delegering för att föra besluten närmare medborgarna samt
med inriktningen av verksamhetens rationalisering och effektivisering inom den
offentliga sektorn.

Tyngdpunkten
i servicearbetet ligger hos myndigheterna själva. Många myndigheter är i dag
engagerade i frågor som rör den egna verksamhetens kvalitet och service. Det
sker bl. a. genom interna utredningar och översyner. Inom många myndigheter
engageras stora personalgrupper i servicearbetet, exempelvis i
studiecirkelform eller pä annat sätt inom ramen för personalutbildningen.

Det
centrala stödet åt myndigheterna har utvecklats efter tvä huvudlinjer.

Den
ena avser insatser av konsultkaraktär - genom i första hand statens institut
för personalutveckling (SIPU) - som syftar till att sprida erfarenheter frän
myndigheter som har varit framgångsrika på serviceområdet. Den andra avser
åtgärder för att bygga upp ett aktivt engagemang och tillvarata erfarenheterna
och kompetensen hos de anställda. Bl.a, har SIPU i det syftet utarbetat ett
brett utbildningsmaterial som kan användas av myndigheterna själva. I
materialet behandlas frågor om smidiga och enkla kontakter mellan myndigheterna
och allmänheten och olika arbetsmetoder för arbete med servicefrågorna.

6.2 Verksledningskonferens
om service

Under hösten 1983
anordnades pa mitt initiativ en verksledningskonferens och en seminarieserie
där frågor om den långsiktiga utvecklingen av samhällsservicen behandlades. En
uppföljning och återföring av gjorda erfarenheter genomfördes i februari 1984
genom en konferens med temat "Ett steg mot framtiden".
Verksledningskonferensen och seminarieserien utgjorde inledningen i arbetet
att engagera myndigheter och anställda inom hela statsförvaltningen att aktivt
verka för bättre service och kontakter med medborgarna.

24

6:3 Utveckling av analysmetoder och serviceutbildning Skr. 1985/86:165

m. m.

SIPU
har på regeringens uppdrag utarbetat metoder för att mäta och analysera
statliga myndigheters service. SIPU har vidare utvecklat konsulttjänster,
material, kurser, konferenser och seminarier för myndigheter som behöver
externt stöd i sitt arbete med servicefrägorna. T.ex, ordnar SIPU seminarier
för chefer med inriktning på ledningens roll i att skapa och leda en
servicekultur. Andra seminarier syftar till att ge idéer, kunskap och fips på
hur myndigheterna kan starta och driva serviceprojekt. Särskilda kurser
anordnas ocksä för telefonister och receptionister för att förbättra
myndighetens direktkontakter med allmänheten.

6.4 Idékatalog

Regeringen
uppdrog den 22 juni 1983 ät statskontoret att bl.a. inventera och sammanställa
utredningsförslag som syftat till att förbättra statens service. Översynen
avsåg såväl det offentliga utredningsväsendet som utredningar vid centrala
administrativa myndigheter. Dessutom inventerades serviceförbättrande förslag
och åtgärder vid ca 160 centrala, regionala och lokala myndigheter.

Statskontorets
rapport Ull regeringen "Statens service - en inventering" fillställdes
samtliga myndigheter som en idékatalog över olika åtgärder för att höja
servicenivån.

6.5 Serviceprojekten

För
att påskynda utvecklingen inom serviceområdet uppdrog regeringen den 11 juli
1984 ät SIPU att i särskilda serviceprojekt biträda statliga myndigheter i
deras arbete med servicefrägorna, SIPU:s medverkan skulle inriktas på
planering, genomförande och uppföljning av handlingsprogram som kan leda fill
praktiska förbättringar i myndigheternas service till allmänhet, kommuner,
företag och organisationer.

SIPU
har under budgetåret 1984/85 medverkat i serviceprojekt vid följande sju
myndigheter som utsetts av regeringen. Arbetsmarknadsverket (AMV)
Domstolsverket — Eksjö Ungsrätt Länsstyrelsen i Malmöhus län Länsstyrelsen i
Örebro län

Patent-
och registreringsverket (PRV) - bolagsbyrän Riksförsäkringsverket (RFV) med
försäkringskassorna Stockholms polisdistrikt — juridiska avdelningen — tillständssektionen.

En
beskrivning av serviceprojekten bör fogas som bilaga 3 till protokollet i
detta ärende.

Enligt
SIPU skiljer sig myndigheterna åt på många sätt vilket gör att

serviceprojekten kom att se mycket olika ut. Det gällde t. ex. omfattningen

av projekten. Tillständssektionen inom den juridiska avdelningen vid

Stockholms polisdistrikt har 50 anställda medan riksförsäkringsverket och 25

försäkringskassorna
har ca 20000. Myndigheterna skiljer sig också ät med Skr. 1985/86: 165 avseende
på hur mångfacetterad deras verksamhet är t.ex. länsstyrelsernas jämfört med
Eksjö tingsräUs.

De
deltagande myndigheterna hade också hunnit olika långt med sin serviceutveckling.
Vissa hade redan tagit flera steg, medan andra utnyttjade intensivsatsningen
som ett startskott. Även i fråga om administrativ mogenhetsgrad, resurser och
kompetens för att bedriva förändringsverksamhet skiljer sig myndigheterna åt.

Den
gemensamma förutsättningen för ett lyckat utvecklingsarbete är ledningens
engagemang för arbetet. Detta var ocksä ett kriterium när de deltagande
myndigheterna valdes ut.

Den
genomförda intensivsatsningen har enligt SlPU:s bedömning utgjort ett värdefullt
bidrag till utvecklingen av statlig service. En viktig effekt av satsningen har
bestått i att den varit ett konkret uttryck för en politisk vilja att förbättra
myndigheternas verksamhet. Detta har direkt påverkat deltagande myndigheters mofivation.
Den stimulans som det innebär att bli föremål för statsmakternas uppmärksamhet
bör heller inte underskattas.

Hos
deltagande myndigheter har satsningen inneburit antingen att man har kunnat
fördjupa befintliga serviceprojekt eller fått bättre förutsättningar att
starta en serviceutveckling. Som framgår av myndigheters rapporter har många
resultat redan uppnåtts när det gäller såväl bemötande, innehåll och
förutsättningar. Samtliga deltagande myndigheter har ocksä för avsikt att
fortsätta arbetet med att utveckla servicen.

Intensivsatsningen
har också fått till följd en utveckling av metoder, tekniker och modeller för
förändringsarbete. Detta resultat kan direkt och indirekt komma allt fler
myndigheter Ull godo, t.ex. genom nya intensivsatsningar och genom ett mer
reguljärt utvecklingsarbete.

För
ett fortsatt arbete med att påskynda serviceutvecklingen inom förvaltningen
anser SIPU följande punkter som särskilt angelägna:

-
fortsatt stöd till de
"intensivmyndigheter", som i dag står mitt uppe i sitt
förändringsarbete

-
spridning av de erfarenheter
som gjorts dels inom större myndighetsgrupper (t. ex. Domstolsverket, Polisen)
dels till andra myndigheter

-
nya intensivsatsningar hos fler
myndigheter

-
genom chefsutveckling öka kompetensen
att bedriva förändringsarbete

-
utveckla förändringsreurser
genom att utbilda servicekonsulter

-
utveckla former för regelbunden
uppföljning av myndigheternas serviceutveckling.

6.6 Myndigheternas serviceredovisningar

I
direktiven för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåren

1985/86 och 1986/87 har regeringen anmodat myndigheterna att redovisa

åtgärder för att förbättra servicen till medborgarna. Redovisningen enligt

sistnämnda direktiv skulle avse dels de viktigare åtgärder som vidtagits

under budgetåret 1984/85, dels planerade åtgärder.

I 1985 års anslagsframställningar har 75 myndigheter redovisat 427 åtgår- 26

der. Aret innan redovisade
65 myndigheter 264 åtgärder. Ätgärderna kan grovt grupperas enligt nedanstående
tabell.

Skr. 1985/86: 165

Åtgärdsgrupp

1984/85

1985/86

Antal

%

Antal

%

A
Samverkan mellan myndigheter

II

4

18

4

B
Decentralisering och delegering

12

5

9

.2

C
Avgiftsfinansiering

1

0

3

1

D Organisatoriska
förändringar

12

5

14

3

E Förändringar
i ärendehandlägg-

ningen

18

7

47

11

F Avregleringar

12

5

117

28

G Ökat
utnyttjande av ADB

31

12

34

8

H Ökat
utnyttjande av tekniska

hjälpmedel i övrigt

10

4

21

5

I
Förbättrad information

65

25

61

15

J Förenkling
av myndighetemas

inhämtande av uppgifter

3

1

5

1

K
Åtgärder för att myndigheten

skall bli mer lättillgänglig

39

15

40

9

L Enklare
och klarare språk

7

2

6

1

M Serviceutbildning

16

6

26

6

N Övriga
åtgärder (t, ex, intervju-

undersökningar för att ta reda

på intressenternas krav på verk-

samheten

27

10

26

6

Totalt

264

100

427

100

Sammantaget visar
redovisningarna att myndigheternas åtgärder fördelar sig med drygt en tredjedel
på förbättrad liUgängUghet, bemötande och information. Här kan nämnas bättre
telefonservice med hjälp av direktvalsväxlar som en ofta redovisad åtgärd.
Revideringar av informationsmaterial och broschyrer, utställningar,
konferenser och seminarier anges som vanliga metoder för att förbättra
informationen om verksamheten. Det har också blivit allt vanligare att ordna
kurser i service och bemötande, antingen i särskilda kurser för t. ex. växel-
och expeditionspersonal eller integrerat i den ordinarie utbildningen.

En tredjedel av åtgärderna
syftar till effektivare handläggning. Hit hör t.ex. samverkan mellan
myndigheter i t.ex. handläggning av ärenden om ekonomiskt stöd till företag
(statens industriverk och länsstyrelserna). Delegering och decentralisering till
funktioner nära kunderna har vidtagits av bl.a. riksförsäkringsverket (RFV) och
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Ett ökat utnyttjande av ADB-stöd har medfört
effektivare handläggning. Som exempel kan nämnas att samtliga
arbetsförmedlingar har datorbaserade rutiner för sökning och bevakning av
lediga arbeten, vilket har effektiviserat förmedlingsarbetet.

En tredjedel av myndigheternas
redovisningar avser förslag till avregleringar. Förslagen kan i en del fall
genomföras av myndigheten själv. Som exempel kan nämnas RFV:s förslag till
ändringar i handläggningen av föräldrapenningärenden. Den nuvarande ordningen
med en blankett att fylla i var 14:e dag för att fä föräldrapenning ersätts med
en enda blankett för hela perioden.

Andra
förslag kräver samråd med andra myndigheter. Exempel härpå är

27

RFV:s
tillämpningsföreskrifter till arbetsmarknadskungörelsen som skall Skr.
1985/86: 165 utfärdas efter samråd med AMS.

Slutligen
är förslagen av den karaktären att lag- eller förordningsändringar erfordras.
Här kan nämnas länsstyrelsen i Örebro län som lämnat 55 förslag till författningsändringar
inom skilda områden frän byggnadsstadgan och fiskeriförordningen till
kommunalskattelagen.

Ungefär
10% i myndigheternas serviceredovisningar avser åtgärder som vidtagits för att
undersöka intressenternas krav och förslag till förändringar av verksamheten.
T. ex. har RFV infört särskilda rutiner för att stimulera och tillvarata
förslag från försäkringskassorna och allmänhet om förbättringar och
förenklingar av regler och ruUner. Vägverket har genomfört en enkät till ett
urval av enskilda väghållare. Konsumentverket har gjort en undersökning i ca 15
kommuner för att få underlag till omprövningar av verksamheten i syfte att både
nå nya konsumentgrupper och anpassa de konsumentstödjande åtgärderna till
konsumenternas krav.

6.7 Samarbete mellan staten och tre kommuner

Tre
kommuner (Härnösand, Malmö och Piteå), tvä landstingskommuner (Östergötlands
och Västernorrlands läns) och de båda kommunförbunden har inbjudits för att
redovisa sina erfarenheter och ta del av SIPU:s erfarenheter av
serviceutveckling pä den statliga sektorn. Vid en konferens i Härnösands
kommun presenterades ett material om kommunal serviceutveckling baserat på
erfarenhetsutbytet. Materialet gick ut till samtliga kommuner och
landstingskommuner.

7 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har
anfört i det föregående.

8 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

28

Bilaga 1 Skr. 1985/86:
165

Sammanställning över regeringens vidtagna och planerade
åtgärder inom ramen för frikommunförsöket

Plan- och byggonirådet

ProposUion
med förenklade regler om byggnadslov m.m.

Regeringen
har i proposition 1984/85:207 om försöksverksamhet med förenklade regler om
byggnadslov m.m. i vissa kommuner tagit ställning till frikommunernas
ansökningar inom plan- och byggområdet. Regeringens förslag till riksdagen
innebär att huvuddelen av de kommunala önskemålen tillgodoses. För verksamheten
i frikommunerna och "servicekommunerna" Piteå, Härnösand och Maltnö
betyder regeringens proposition i sammandrag följande:

-
Inom stads- och byggnadsplanelagl
område kan kommunen bestämma att byggnadslov inte behövs för enklare
fritidshus, kolonistugor och liknande byggnader som uppförs enligt planen.
Detsamma gäller för lov om schaktning, fyllning och liknande åtgärder.

-
För områden utanför stads- och byggnadsplan
kan kommunen besluta att byggnadslov inte krävs för komplementbyggnader (uthus,
garage, gäststugor o.d.), för tillbyggnader, invändiga ändringar och fasadänd-ringar
på byggnader samt för murar, plank m.m.

-
Förbudet att placera byggnadslovsfria
små uthus (s.k. friggebodar), plank, murar, skärmtak o.d. närmare tomtgränsen
än 4,5 meter gäller inte, om grannen godkänner placeringen. Bestämmelsen att
uthusen inte får vara av.sedda som bostad tas bort.

-
Byggnadsnämnden får rätt att
bevilja byggnadslov under längst 10 år för tillfälliga byggnadsåtgärder som
strider mot en stads- eller byggnadsplan, t. ex. för fillfällig användning av
en byggnad.

-
Kommunerna kan införa lättnader
i fråga om ansökningshandlingar, besiktningar m. m. i ärenden om byggnadslov.

Uppdrag
Ull statens planverk

Regeringen
har den 19 juni 1985 beslutat att ge statens planverk i uppdrag att i samverkan
med bostadsstyrelsen, lantmäteriverket och länsstyrelsernas organisationsnämnd
lämna särskild rådgivning till frikommunerna rörande

-
utnyttjandet av möjligheterna
att förenkla förfarandet vid ansökningar om byggnadslov (55 § 1 och 3 mom.
byggnadsstadgan),

-
en rationell hantering av
sädana byggnadslovsärenden, där yrkesinspektionens yttrande erfordras (55 § 4
mom. byggnadsstadgan),

-
samordningen av byggnadslovsgrvning
med annan tillståndsgivning, fastighetsbildningsfrågor samt ärenden rörande
statliga lån och bidrag,

-
utnyttjandet av möjligheterna
till en flexibel tillämpning av gällande egenskapskrav på byggnader (38-49 §§
byggnadsstadgan och Svensk byggnorm).

— en
rationell hantering av ärenden rörande fastställelse av stads- och Skr.
1985/86: 165

byggnadsplaner och de berörda myndigheternas agerande under fast-

ställelseprocessen när det gäller såväl själva planärendet som byggnads

företag som aktualiseras under detta samt

- flexiblare
krav beträffande detaljeringsgraden vid utformandet av stads-

och byggnadsplaner för olika ändamål och kvaliteten på det kartmaterial

som därvid erfordras.

Proposition
om ändring i påföljdslagen

Genom
ändringar i lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande
m. m. har möjligheter öppnats att jämka eller efterge vissa avgifter som tas ut
vid överträdelser av byggnadslagen eller byggnadsstadgan, (prop. 1985/86:35, BoU
8, rskr. 65). Byggnadsnämnderna får möjlighet att sätta ned eller efterge
byggnadsavgiften, om överträdelsen är ringa. Härigenom tillgodoses önskemål som
förts fram i frikommunförsöket. Andringarna gäller generellt för alla landets
kommuner.

Bostadssektorn

Kommunal
beslutanderätt om bostadslån m.m.

Regeringen
beslutade den 27 juni 1985 att utfärda förordningen (1985:669) om försök med
kommunal beslutanderätt i fråga om bostadslän och bostadsanpassningsbidrag i
vissa fall. Förordningen trädde i kraft den 1 augusti 1985 och innebär att

-
frikommunerna ges rätt att
besluta om bostadslån för nybyggnad av småhus som skall bebos av länesökanden
samt att

-
kommunal beslutanderätt blir möjlig
i frikommunerna dels för statliga bostadsanpassningslån, dvs. lån till sådana
anpassningsåtgärder som är standardhöjande och för vilka bostadsanpassningsbidrag
lämnas upp till en kostnad pä 20000 kr., dels för statliga bostadsanpassningsbidrag
som lämnas i samband med bostadslån för nybyggnad av småhus. När det gäller anpassningsätgärder
för vilka bostadsanpassningsbidrag lämnas utan kombination med bostadslän eller
bostadsanpassningslån har kommunerna redan nu beslutanderätten.

Beslul
om statligt stöd till vissa förbättringsåtgärder

I
fråga om statligt stöd till vissa förbättringsåtgärder pågår i dag försök med kommunal
beslutanderätt. Det gäller bl.a. räntestöd vid förbättring av bostadshus,
energibesparingsbidrag och bidrag till installationer för uppvärmning.
Helsingborgs och Bräcke kommuner deltar sedan tidigare i denna
försöksverksamhet. Regeringen är beredd att låta också övriga frikommuner fä
besluta om aktuella stödåtgärder. Hittills har Haninge och Tyresö kommuner
begärt och fått den rätten.

30

Skolfrågor Skr. 1985/86: 165

Regeringen beslutade den 17 oktober 1985 att utfärda
förordningen (1985:782) om försöksverksamhet beträffande skolväsendet i vissa
kommuner och landstingskommuner. Genom förordningen och vissa ytterligare
åtgärder tillgodoses frikommunernas önskemål enligt följande punkter.

Statsbidrag

-
Kommunerna får
friare disponera den del av statsbidraget till grundskolan som avser
basresurser, förstärkningsresurser och tilläggsbidrag,

-
Bidraget för
icke timplanebunden verksamhet får disponeras fritt för barn- och
ungdomsverksamhet,

-
Kommunerna och
landstingskommunerna får frihet att fördela bidraget till kostnader mellan
personalutbildning och lokalt utvecklingsarbete.

Organisalion

- Kommunerna ges rätt att organisera grundskolan i
skolenheter och

rektorsområden.

Konferenssystemet

- Kommunerna och landstingskommunerna fär med små
begränsningar

besluta om konferenssystemet i skolan.

Statligt reglerade tjänster

-
Kommundelsnämnder
eller andra lokala organ får behandla frågor om statligt reglerade tjänster pä
skolområdet.

-
Skolledare fär
tillsättas av kommunerna och landstingskommunerna själva.

-
De nya statliga
reglerna om friare disposition av skolledningsresurserna tillgodoser
frikommunernas önskemål. Frikommunerna fär tillämpa reglerna tidigare än
övriga kommuner för vilka tidpunkten 1986-07-01 gäller.

-
I frikommunerna
blir det möjligt för lågstadielärare att göra fyllnadstjänstgöring i förskolan
och förskollärare i motsvarande mån på lågstadiet.

Skola - arbetsliv

- Kommunerna ges dispens från reglerna om PRAO på
grundskolan såvitt

gäller fördelning på sektorer.

Läsårets förläggning

- Kommunerna och landstingskommunerna fär ökad
frihet att besluta om

läsårets förläggning.

Gymnasieskolans
statsbidrag Skr. 1985/86: 165

- Landstingskommunerna
ges rätt att besluta om organisation av gymna

sieskolan inom ramen för till resp. utbildningssektor tilldelade årselev

platser.

Skolledning
- gymnasieskolan

- Kommunerna
och landstingskommunerna får rätt att riksrekrytera även

till extra tjänster som rektor och studierektor vid skolenhet med gymna

sieskola.

Kommunal
högskoleverksamhet

-
Landstingskommunernas önskemål att med egna medel få finansiera enstaka
högskolekurser bör i sak kunna tillgodoses genom den ordning som föreslås i prop.
1984/85: 195 om uppdragsutbildning.

Kommunikationer

Beredningen
av dispensönskemälen inom kommunikationsområdet har lett fram till olika
ställningstaganden. De två första punkterna i nedanstående förteckning har
regeringen redan beslutat om. De följande tre förslagen behandlas i samband med
övriga lagändringar som föranleds av den nya plan- och bygglagen. Förslag har
nyligen förelagts riksdagen (prop, 1985/86:118), De tre sistnämnda
dispensönskemålen är tillgodosedda genom generella författningsändringar.

-
Genom förordningen (1985:745)
om försök med kommunal beslutanderätt i fråga om lokala trafikföreskrifter i
vissa fall får frikommunerna överta beslutsbefogenheterna från länsstyrelserna
för huvudled, stoppplikt, väjningsplikt och färdhastighet för sådana vägar och
gator som ej är riksvägar eller primära länsvägar. Förordningen gäller till
utgången av mars 1986. För tiden därefter finns motsvarande bestämmelser i vägtrafikkungörelsen
(se nedan).

-
Trafiksäkerhetsverket har den
12 september 1985 fått i uppdrag att meddela föreskrifter för en
försöksverksamhet i frikommunerna med trafikintegrering i bostadsområden.

-
Genom föreslagna ändringar i
väglagen avskaffas kravet på länsstyrelsens tillstånd för byggnader, andra
anläggningar, anordningar eller åtgärder utanför vägområdet för vilka bygglov
krävs enligt plan- och bygglagen. Tillstånd av länsstyrelsen bibehålls dock för
sådana anordningar och åtgärder som inte skall bygglovprövas.

-
Tillstånd för anslutning till
allmän väg samt tillstånd beträffande byggnader, andra anläggningar eller
åtgärder inom vägområdet beslutas av väghållaren i stället för av
länsstyrelsen. Kommuner som är väghållare övertar således länsstyrelsens
beslutsbefogenheter i dessa frågor.

-
Kommuner som är väghållare ges
också möjlighet att ta bort sädana

byggnader,
andra anläggningar eller anordningar inom vägområdet för 32

vilka
tillstånd saknas.

-
Trafikhuvudmännen i samtliga
län får rätt att bedriva lokal och regional Skr. 1985/86: 165 kollektivtrafik
utan linjetrafiktillstånd (SFS 1985:449-454).

-
Kommunernas rätt att meddela
lokala trafikföreskrifter ökar. Regeringen beslutade den 2 maj 1985 vissa
ändringar (SFS 1985:380) i vägtrafikkungörelsen.

-
Kommunernas dispensmöjligheter
när det gäller lokala trafikföreskrifter vidgas. Regeringen beslutade den 2 maj
1985 vissa ändringar (SFS 1985:380) i vägtrafikkungörelsen.

Miljöskydd och naturvård m. m.

Frikommunernas
önskemål inom jordbruksdepartementets ansvarsområde har lett fram till följande
ställningstaganden.

-
Frikommunerna får ta över
länsstyrelsens prövning av anmälningsärenden enligt 16 §
miljöskyddsförordningen. En förordning om detta har utfärdats (SFS 1985:877).

-
Tillståndsprövning för bilskrotningsverksamhet
förs över från länsstyrelsen till kommunen. Lagförslag avses föreläggas
riksdagen under hösten 1986.

-
I frikommunerna fär miljö- och
hälsoskyddsnämnden samma befogenheter som länsstyrelsen att ingripa mot
försummelser i fräga om vård och behandling av djur. Ett förslag som innebär
avsteg från djurskyddslagens nuvarande reglering har förelagts riksdagen i prop.
1985/86:70. Riksdagen har antagit förslaget (KU 1985/86:15, rskr. 116, SFS
1986:99).

-
Rätten att fatta beslut i fråga
om tillstånd enligt miljöskyddslagen för att anlägga motorsportanläggning och
skjutbana förs över från länsstyrelsen till kommunen. Lagförslag avses
föreläggas riksdagen under hösten 1986.

-
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
får möjlighet att bevilja dispens från bestämmelsen om årlig hälsokontroll av
personal som arbetar med livsmedel. Regeringen har överlämnat framställningen till
livsmedelsverket för ändring av verkets föreskrifter. Livsmedelsverket har
därefter beslutat om sädan ändring i föreskrifterna (SLV FS 1985:23).

-
Miljö- och hälsoskyddsnämndens
personal får i stället för läkare eller leg. sjuksköterska möjlighet att lämna
den ärliga hygieninformationen till personal som arbetar med livsmedel.
Regeringen har överlämnat framställningen ull livsmedelsverket för ändring av
verkets föreskrifter. Livsmedelsverket har därefter beslutat om sädan ändring i
föreskrifterna (SL V FS 1985:23).

-
Frikommunerna fär ta över
beslut frän länsstyrelsen om tillstånd enligt naturvårdslagen till
reklamskyltar o. d. Regeringen har utfärdat en förordning (SFS 1985:876) om
försök med kommunal beslutanderätt i fråga om tillståndsprövning enligt
naturvårdslagen.

-
Frikommunerna bör få möjlighet
att överta tillsynsansvaret för VA-an-läggningar. Länsstyrelsen får enligt 44 a
§ miljöskyddslagen efter åtagande av en kommun överlåta ät miljö- och
hälsoskyddsnämnden att

utöva
fortlöpande tillsyn. Någon författningsändring behövs inte. 33

3 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 165

Hälso-
och sjukvård, social omsorg m. m. Skr.
1985/86:165

Frikommunernas
dispensönskemäl inom områdena hälso- och sjukvård, social omsorg m. m. har lett
fram till följande ställningstaganden.

Hälso-
och sjukvård

— Genom
lagen (1985: 1089) om försöksverksamhet inom hälso- och sjuk

vårdens område har en möjlighet öppnats för försöksverksamhet med

viss hälso- och sjukvård i de kommuner som ingår i frikommunförsöket

(prop. 1985/86:42, SoU 8 rskr. 100). Lagen innebär att en landstings

kommun och en kommun kan träffa avtal om att kommunen fär bedriva

primärvård.

- Landstingskommunerna
ges rätt att medge dispens från gällande behö

righetsbestämmelser vid förordnande av icke behörig vikarie på vissa

läkartjänster. Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter (SOS FS 1985:10)

om utvidgat bemyndigande för hälso- och sjukvårdsnämnderna m. fl. att

på vissa läkartjänster förordna icke legitimerade läkare m. m.

Tandvård

— Avsteg
fär göras från föreskrifter om sakkunnigförfarande vid tillsät

tande av tjänst som övertandläkare vid enhet för specialisttandvård.

Regeringen har nyligen utfärdat en förordning (SFS 1985:885) om för

söksverksamhet vid tillsättning av vissa tjänster inom folktandvården,

- En
landstingskommun har önskat dispens från gällande regler om för

handsprövning av vissa behandlingsätgärder inom tandvården. Frågan

behandlas i samband med att ny tandvårdstaxa utarbetas.

Omsorger
om psykiskt utvecklingsstörda

Riksdagen
antog våren 1985 en ny omsorgslag (1985:568).

-
I den nya lagen, som träder i
kraft den I juli 1986, tillgodoses önskemålen om att avtalsvägen överlåta
omsorgsuppgifter till kommunerna (12 §).

-
önskemålet om att gruppboende i
fråga om avgifter och kommunalt bostadstillägg till folkpension skall jämställas
med enskilt boende har tillmötesgåtts i den nya lagens 13 §.

-
Nuvarande omsorgsstadga (18 §)
ger redan i dag landstingskommunen möjlighet att styra ansvaret för boendeplaneringen
till vårdchefen.

-
Gällande omsorgslag (6 §) ger
redan i dag landstingskommunen möjlighet att överlåta ledningen av särskolan
pä skolstyrelsen i berörd kommun.

Socialförsäkring

-
En landstingskommun önskar överföra resurser från allmänna försäk

ringen till sjukvården. 34

- Flera
frikommuner önskar ta ett större ansvar för rehabiliteringsfrä- Skr.
1985/86: 165

gorna. Därvid vill man också disponera de resurser som finns inom den

allmänna
försäkringen för förtidspensionering och sjukbidrag.

Regeringen
har tillsatt en kommitté (Dir 1985: 13) med uppgift att utreda sjukförsäkringens
roll när det gäller förebyggande åtgärder och i samband med rehabilitering.
Vissa av frikommunernas synpunkter kommer att tas upp i kommitténs arbete.

-
En frikommun har önskat att
handläggningen av underhållsbidragsärenden förs över till försäkringskassorna.
Regeringen har i ett beslut den 17 oktober 1985 förordnat att fyra
försäkringskassor fär bedriva försöksverksamhet med att biträda föräldrar för
att fastställa och jämka underhållsbidrag till barn, I den aktuella
frikommunen bedrivs försöket sä att två årsarbetare från kommunens
socialförvaltning har flyttat över till. försäkringskassan där de tillsammans
med två årsarbetare från kassan bildar en arbetsgrupp för dessa frågor,

-
En landstingskommun önskar fä
möjlighet genomföra försök med enhetstaxa pä 30 kr, för säväl läkarbesök som
sjukvårdande behandling. Förslag som tillgodoser landstingskommunens önskemål
har förelagts riksdagen i prop. 1985/86: 38 om vissa socialförsäkringsfrägor.
Riksdagen har antagit förslaget (SfU 1985/86:3, rskr. 45).

Barnomsorg

- En
frikommun har begärt dispens frän vissa bestämmelser i gällande

statsbidragsförordning för att fä möjlighet att friare disponera bidraget.

Regeringen har beviljat kommunen bidrag för ett utvecklings- och för

nyelseprojekt inom detta område.

Social
hemhjälp

- En
frikommun har begärt dispens frän gällande statsbidragsförordning

för att friare kunna disponera bidraget till social hemhjälp. Regeringen

har beviljat kommunen bidrag för ett utvecklings- och förnyelseprojekt

inom detta område.

Hemspråksträning

- En
frikommun har begärt friare disposition av statsbidraget till hem

språksträning i förskolan. Regeringen är beredd att tillgodose önskemå

let.

Alkohol-
och narkolikafrågor

—
Några frikommuner har framfört önskemål om en friare disposition av

statsbidragen till öppen missbrukarvård. Dessa önskemål är tillgodo

sedda genom den överenskommelse som statens förhandlingsnämnd

den 5 mars 1985 har träffat med Svenska kommunförbundet och Lands- 35

tingsförbundet.
Regeringen har efter riksdagens bemyndigande (prop. Skr. 1985/86: 165 1984/85:151,
SoU 26, rskr. 355) godkänt överenskommelsen den 6 juni 1985. Den nya ordningen
gäller från den 1 januari 1986.

Arbetsmarknadsfrågor

Regeringen
utfärdade den 10 oktober 1985 förordningen (1985:788) om försöksverksamhet inom
arbetsmarknadspolitikens område i vissa kommuner. Vidare har regeringen
förelagt riksdagen vissa förslag i prop. 1985/86: 25 med förslag oni
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86. Riksdagen har
antagit förslagen (AU 1985/86:7, rskr. 103). Regeringen har därefter beslutat
om vissa ändringar (SFS 1985:1085) i den nyssnämnda förordningen. Sammantaget
innebär regeringens ställningstaganden inom detta område att följande
möjligheter öppnas.

Arbetsförmedlingsnämnd

-
Arbetsmarknadsstyrelsen
inrättar i vatje frikommun som så önskar en lokal arbetsförmedlingsnämnd med
uppgift att medverka till lösningar på kommunens arbetsmarknadsproblem.
Arbetsförmedlingsnämnden som motsvarar en kommuns geografiska område övertar
under försöksperioden distriktsarbetsnämndens uppgifter och beslutanderätt. I
nämnden skall ingå representanter för kommunen, arbetsmarknadens organisationer
och arbetsmarknadsverket.

-
Arbetsförmedlingsnämnden skall bl.a.
inom en av länsarbetsnämnden och kommunen given ekonomisk ram utifrån det
lokala behovet kunna' fastställa omfattningen av särskilda insatser för
beredskapsarbete och rekryteringsstöd. Nämnden skall alltså ha möjligheter att
göra en fördelning av dessa medel inom den givna ekonomiska ramen.

-
Nämnden skall kunna avgöra
beredskapsarbetsperiodernas och rekryteringsstödets längd. Dessa fidsperioder
får dock aldrig överstiga 12 månader.

-
Nämnden skall inom ramen för
statsbidragsreglerna kunna fastställa stalsbidragsnivän per beredskapsarbete.

-
I högst fyra frikommuner kan en
kommunal ordförande utses i arbetsförmedlingsnämnden. Till vice ordförande
utses i sådant fall chefstjänsteman på länsarbetsnämnden.

-
I övriga
arbetsförmedlingsnämnder är en chefstjänsteman på länsarbetsnämnden
ordförande.

Ungdomslag
m.m.

-
Ungdomar som avslutat
gymnasieutbildning och under året fyller 18 år skall kunna anvisas arbete i
ungdomslag.

-
Arbetstiden i ungdomslag fär
enligt gällande bestämmelser i vissa fall utvidgas med kommunala medel. I
frikommunerna får, om nämnden

finner
det ändamålsenligt, de resurser som avsatts för beredskapsarbe- 36

ten
och rekryteringsstöd, utnyttjas för en sädan utvidgning.

- Inom
ramen för det s. k. Örebroförsöket får ungdomsarbete inrättas hos Skr.
1985/86: 165

enskilda arbetsgivare. En eventuell förlängning av Örebromodellen

kommer
att prövas i samband med utvärderingen våren 1986.

Syssdsällningskonlrakt
i landstingskommuner

- För
de tre landstingskommunerna blir det möjligt att sluta olika syssel

sättningskontrakt med länsarbetsnämnden som bl, a, innebär en kombi-

naUon av beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning omfattande

12 månader inom vårdområdet.

Rehabilitering

Ett
fungerande samarbete i rehabiliteringsfrågor har efterlysts från flera frikommuner.
När det gäller samarbetsorgan mellan försäkringskassa, arbetsförmedling och
socialtjänst så finns redan de lokala s.k. reha-grup-perna. Dessa fungerar
mycket bra pä vissa häll, dock inte överallt. Reha-grupperna är ofta för stora,
inte beslutsföra samt har inte tillräckligt fast sammansättning. I kommuner där
reha-grupperna inte fungerar tillfredsställande har diskussionerna i samband
med frikommunförsöken medfört att man börjat se över orsakerna till bristande
samverkan samt finna nya former för samarbetet.

Ett
fördjupat samarbete mellan olika samhällsorgan om rehabiliteringsfrågor är
möjligt utan författningsändring. Regeringen har anslagit medel till en
försöksverksamhet med effektivare användning av rehabiliteringsresurser i
Stockholms län.

Samverkan
AMU-Komvux

Vid
de förda överläggningarna mellan frikommunerna och berörda länsarbetsnämnder
har kommunerna ansett det rimligt att pröva om den nya AMU-organisationen kan
tillgodose de krav på bättre samverkan mellan AMU och Komvux som ställs i
dispensansökningarna. De möjligheter för kommuner att bedriva
uppdragsutbildning som öppnats genom riksdagens beslut om prop. 1984/85:195 bör
verka i samma riktning.

Kommunallagsfrågor

Genom
lagen (1984: 382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation
får frikommunerna

-
möjlighet att göra avsteg från
kravet på särskild byggnadsnämnd, miljö-och hälsoskyddsnämnd, skolstyrelse och
socialnämnd,

-
möjlighet att inrätta
institutionsstyrelser inom områdena för miljö- och hälsoskyddsnämnden,
skolstyrelsen och socialnämnden,

-
större möjligheter att lägga
uppgifter på lokala organ.

37

I
prop. 1985/86:70 har riksdagen förelagts följande förslag. Skr.
1985/86: 165

-
Reglerna i kommunallagen om
utsändning av kungörelse till sammanträde med fullmäktige förenklas.

-
Frikommunerna ges möjlighet att
göra avsteg frän kommunallagens krav pä att beslut som har fattats med stöd av
delegationsuppdrag från en nämnd skall anmälas till nämnden.

-
Frikommunerna ges möjlighet att
inrätta särskilda organ, t.ex, byulvecklingsgrupper, för förvaltning och
verkställighet under ett lokalt organ, t, ex, en kommundelsnämnd.

Riksdagen
har antagit förslagen (KU 1985/86:15, rskr, 116, SFS 1986:96-97).

Några
frikommuner har framfört önskemål om att få bedriva försök med bmkarinflytande.
Avsikten är att ett generellt förslag på grundval av demokratiberedningens
betänkande (SOU 1985:28) AkUvt folkstyre skall föreläggas riksdagen.

Civilförsvarsfrågor

En
frikommun har begärt att fä utökad beslutanderätt i skyddsrumsärenden.
Regeringen uppdrog den 17 oktober 1985 åt civilförsvarsstyrelsen att vidta
sådana åtgärder att önskemålet kan tillgodoses.

Övriga frågor

TUlsyn
över stiftelser

Stiftelser
som förvaltas av frikommunerna undantas från tillsyn enligt lagen (1929: 116)
om tillsyn över stiftelser, om deras förmögenhet är mindre än 200000 kronor (prop.
1985/86:70, KU 15, rskr. 116, SFS, 1986:98),

Statsbidrag
iill hemslöjdskonsidenler

Regeringen
har i regleringsbrev den 19 juni 1985 (industridepartementet) tillgodosett
önskemål om att statsbidrag till konsulentverksamhet inom hemslöjden skall
kunna utgå till annan huvudman (utvecklingsfonder) än landstingskommunen.

Trafikövervakarnas
uniformer

Genom
ändring i förordningen om kommunal trafik övervakning (1985: 532) får
kommunerna själva bestämma hur trafikövervakarnas uniformer skall se ut.

38

Bilaga
2 Skr. 1985/86:165

Sammanställning över vidtagna och planerade regelförenklingsåtgärder
med betydelse för näringslivet

Anm.:
Sammanställningen avser områden som regeringen prioriterat i
tilläggsbestämmelserna för normgruppen i april 1985.

Skatter och socialavgifter

Viktiga
regelkomplex som aktualiseras är bl.a. kommunalskattelagen, lagen om statlig
inkomstbeskattning samt lagen om socialavgifter jämte följdförfattningar på
regerings- och myndighetsnivåerna.

Berörda
myndigheter inom detta område är i första hand riksskatteverket (RSV) och den
regionala och lokala skatteorganisationen med länsstyrelserna, de lokala
skattemyndigheterna och taxeringsnämnderna. Även kronofogdemyndigheterna har en
viktig funktion inom området.

Huvuddrag i förenklingsarbetet

Som
exempel på åtgärder som inneburit påtagliga administrativa fördelar för
företagen kan nämnas slopandet av den kommunala beskattningen av juridiska
personer samt reformen med samordnad uppbörd av källskatt och
arbetsgivaravgifter.

Arbetet
pä förenklingar på skatteområdet kommer, sedan den förenklade löntagarbeskattningen
genomförts, att i högre grad än hittills inriktas pä företagsbeskattningen.
Arbetet kommer att gälla säväl beskattningsförfarandet som de materiella
beskattningsreglerna. Sålunda pågår ett utredningsarbete som kan komma att
leda till enklare deklarationsförfarande för företagen. Vidare kan nämnas de
överväganden som för närvarande görs i frågan om klarare och enklare regler för
skyldigheten att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter,

RSV
har markerat den vikt man tillmäter förenklingsfrägorna genom att tillsätta en
särskild grupp méd uppdrag att se över beskattningssystemet i syfte att
åstadkomma förenklingar. Gruppen lämnar löpande förslag om förenklingar.

Åtgärder

Beslutat
(med beslutat avses dels genomförda åtgärder, dels propositioner eller lagsrådsremisser
som regeringen lagt fram).

Slopad
kommunal taxering av juridiska personer. Den kommunala taxe

ringen av juridiska personer har slopats. Reformen innebär bl.a. att alla

bolag och föreningar slipper göra inkomstberäkningar m. m. för kommunal

inkomstskatt och slipper lämna särskilda deklarationer i varje kommun där

verksamhet bedrivs. För flertalet tillämpas de nya reglerna första gängen 39

vid
1986 års taxering.

Nya regler för beskattning av utlandsanställda. Den
tidigare ettårs- Skr. 1985/86: 165 regeln ändras så att en person som har
inkomst från utlandstjänstgöring slipper att skatta i Sverige om tjänstgöringen
pågätt minst sex månader. De nya bestämmelserna tillämpas fr. o, m, 1986 års
taxering.

Samordnad uppbörd. Ett samordnat uppbördssystem för källskatt
och arbetsgivaravgifter har genomförts fr. o,m, den 1 januari 1985. Reformen
medförde initialt viss likviditetsindragning från företagen, men har medfört
påtagliga administraUva fördelar. Företagen behöver endast vända sig till en
myndighet och får även i övrigt en rationellare hantering av uppgiftslämnandet.

Sjukpenningförsäkring för egenföretagare. Fr.o.m. den Ijanuari
1986 gäller vissa förenklingar ifråga om sjukpenningförsäkringen för egenföretagare,
framför allt vad gäller möjligheten att förkorta en tecknad karenstid och
antalet möjliga karenstidsalternativ.

Anstånd med betalningsskyldighet. Under våren 1985 har
riksdagen beslutat att en arbetsgivare, som har överklagat ett beslut varigenom
han ålagts betalningsskyldighet för arbetstagares skatt, skall kunna få anstånd
med betalningen i avvaktan pä förvaltningsdomstolarnas slutliga avgörande.

Kasseltskatt. Riksdagen har beslutat om förenklingar i
reglerna för uttag av kassettskatt. Skatten uttas nu med ett fast belopp per
band, oavsett spelfid.

Stämpelskatt på aktier. Regeringen har föreslagit (prop.
1985/86:157) att deklarationsskyldigheten vid nybildning av aktiebolag slopas.
Uppgifterna föreslås direktinhämtas från patentverkets register.

Förslag/beredning

Ny beskattning av enskild näringsverksamhet (stakelmetoden).
1980 års företagsskattekommitté har lagt fram förslag om en modell för
beskattning av enskild näringsverksamhet. Enligt förslaget skall vinst som
företagaren låter stå kvar i verksamheten, beskattas med en 10-procentig
proportionell skatt.

RSV:s förenklingsgrupp m.m. RSV har sedan år 1983 en särskild
förenklingsgrupp som löpande kommer med förslag till förenklingar. Gruppen har
hittills fått in ett 80-tal förenklingsförslag, av vilka flera har betydelse
för näringslivet. Bland förslagen kan nämnas höjd gräns för momsredovisning. I
uppdraget ingår även att se över blanketter o.d. Även inom
kronofogdemyndigheternas verksamhetsområde finns en grupp med liknande
arbetsuppgifter.

Som ett utflöde av det generella förenklingsarbetet
bedrivs olika sakin-riktade projekt på RSV. Utöver de punkter som anges nedan
kan nämnas en översyn av regler om reklamskatt. Vidare bedriver RSV ett
särskilt serviceprojekl, vilket bl.a, inbegriper ökade informationsinsatser för
företagen.

Förenklad beräkning av sociala avgifter m. m. RSV har i sin
anslags

framställning pekat på att lagstiftningen på socialavgifts området inte är

enhetlig. Vidare avviker avgiftsunderiaget på ett flertal punkter från under- 40

laget för preliminärskatteavdragen. RSV har föreslagit att
socialavgifts- Skr. 1985/86: 165 utredningen ges särskilda tilläggsdirektiv
med uttalad förenklingsinriktning att se över lagstiftningen på detta område.

Utredning/översyn

Reformerad företagsbeskattning. Regeringen har tillsatt en
kommitté för att se över företagsbeskattningen. Ett viktigt syfte med översynen
är att pröva möjligheten att åstadkomma en mer likformig beskattning av arbete
och kapital. En uppgift är att analysera om underlagen för vinstbeskattning och
uttagen av arbetsavgifter kan bli lika. Även i övrigt skall kommittén beakta
kravet pä enkla, begripliga och permanenta regler.

Standardiserat räkenskapsschema. Regeringen har i april
1985 uppdragit åt RSV att undersöka förutsättningarna att vid deklaration och
taxering som rör företag arbeta med ett standardiserat räkenskapsschema. 1 ett
sådant system kan underlag för taxeringen hämtas ur företagens redovisning. I
anslutning till uppdraget kommer även företagens uppgiftsskyldighet i övrigt
att övervägas i syfte att fä enklare och effektivare regler över hela linjen.

Klarare regler för socialavgifter.
Socialavgiftsutredningen avlämnade i mars 1985 betänkandet Företagarregistrering
- klarare regler för socialavgifter. Förslaget syftar till att skapa en
ordning som klargör i vilken form socialavgifter skall erläggas. Beredning
pågår inom social- och finansdepartementet.

Utsändningsregler inom socialförsäkringssystemet. Vilka
socialförsäkringsförmåner som skall gälla för det privata näringslivets utsända
tjänstemän har sedan länge varit en uppmärksammad fräga i socialdepartementet.
Vissa ändringar gjordes i lagstiftningen 1982 som innebar att utsändningsregler
infördes i bl.a. lagen (1962:381) om allmän försäkring. SAF har numera med LO
och PTK tecknat kollektivavtal om försäkringar för medlemmar som arbetar
utomlands. Detta har aktualiserat en översyn av utsändningsreglerna inom
socialförsäkringslagstiftningen.

Kapitalvinstkommittén. Kapitalvinstkommittén skall enligt
sina direktiv vid översynen av aktievinstreglerna fästa stor vikt vid att
reglerna skall vara enkla att tillämpa.

Arbetsmarknadsområdet

Viktigare regelverk på området är medbestämmandelagen,
lagen om anställningsskydd, ledighetslagstiftningen med bl.a. semesterlagen
och studieledighetslagen, lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder och arbetsmiljölagen
samt arbetsmarknadskungörelsen och lagstiftningen rörande arbetsförmedling.

Berörda centrala myndigheter är i första hand
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och arbetarskyddsstyrelsen (ASS), som bägge
förfogar över regionala och lokala organ.

41

Huvuddrag i förenklingsarbetet Skr. 1985/86: 165

Ett viktigt arbete har de senaste åren pågått inom området
arbetmarknads-service, där AMS genomför ett program för förbättrad service till
arbetssökande och arbetsgivare. Förenkling av regelsystem och administration
är en viktig del av programmet. Inom arbetsmarknadsutbildning (AMU) har nya
regler för utbildning i företagen införts, som underlättar säväl företagens
som myndigheternas administration.

Insatserna vad gäller förenklingsarbetet gentemot
näringslivet sker för närvarande och under den närmaste framtiden framför allt
i ASS norme-ringsarbele, och pä det arbelsrätisliga områdel. Arbetet inriktas
här pä att underlätta tillämpningen av reglering hos företag och myndigheter,
utan att det materiella innehållet eller syftet med regleringen väsentligen
påverkas. Det trepartiska samarbetet inom arbetsmiljöområdet mellan berörda samhällsorgan
och arbetsmarknadens parter skall härvid upprätthållas bl, a, i enlighet med
åtaganden enligt ILO-stadgan,

Åtgärder

Beslutat (med beslutat avses dels genomförda åtgärder,
dels propositioner eller lagrådsremisser som regeringen lagt fram).

Serviceprogrammet inom arbetsmarknadsverket. AMS genomför
sedan början av 1984 ett program med åtgärder för förbättrad service till
arbetssökande och arbetsgivare. Ätgärderna tar sikte på att resurserna inom
verket så längt det är möjligt skall omfördelas till direkt förmedlingsarbete.
Därigenom kan mer tid ägnas ät kontakter med arbetssökande och arbetsgivare.
Varje arbetsgivare skall i princip ha en kontaktperson. Motsvarande förändring
eftersträvas också för de arbetssökande, som i princip skall få sin
"egen" förmedlare.

Förenklad säsongstyrning av byggverksamhet. Regeringen gav
i december 1984 AMI möjlighet att successivt avveckla tillståndsprövningen för
säsongstyrning av byggverksamheten. En försöksverksamhet startade år 1985 i fem
län. Försöken bygger pä frivilliga överenskommelser med de större byggherrarna
inom kommunen, landstinget och staten. Försöksverksamheten innebär ett ökat
ansvar för kommunerna att göra en långsiktig planering av byggandet. Enskilt
byggande utan statligt stöd fritas från säsongstyrning. Beslut har efter
utvärdering fattats om att utvidga försöket till att omfatta ytterligare nio
län.

Förenklade regler för AMU i förelag. För att uppnå större
enhetlighet mellan olika former av arbetsmarknadsutbildning som rör personer
som har anställning, har reglerna för arbetsmarknadsutbildning i företag ändrats.
Därvid har bl.a. det bidrag som tidigare utgick för bortfallen lön ersatts av
ett timstöd till arbetsgivaren, vilken i sin tur har att betala full lön till
deltagaren. Genom förändringen har säväl myndigheternas som företagens
administration underiättats.

Lokal
arbetsförmedlingsnämnd. Genom meddelade dispenser kan i var

je frikommun som så önskar inrättas en lokal arbetsförmedlingsnämnd.

Denna övertar under försöksperioden distriktsarbetsnämndens uppgifter 42

och
beslutanderätt. Den lokala nämnden ges bl. a. vissa möjligheter att fritt
Skr. 1985/86: 165 disponera och fördela medel för beredskapsarbete och
rekryteringsstöd.

Regeringen
föreslår i propositionen 1985/86: 138 om arbetsmarknadsverkets ansvarsområde m.
m. att distriktsarbetsnämnderna skall slopas och ersättas med kommunanknutna
arbetsförmedlingsnämnder i hela landet fr.o.m. den 1 januari 1987. Dessa
nämnder skall ingå i länsarbetsnämnderna, som blir de enda
arbetsmarknadsmyndigheterna i länen. Arbetsförmedlingsnämnderna skall ha vissa
beslutsbefogenheter och inflytande i fråga om arbetsmarknadsfrågor på
kommunnivå.

Nylt
bidrag lUI förelagshälsovård. Genom förordning om bidrag till företagshälsovård
har införts nya bestämmelser för bidragsgivningen, som innebär betydande
förenklingar för företagen och anordnare av företagshälsovård.

Samlad
lUlsyn över arbetsmiljön. Den kommunala tillsynen över arbetsmiljön vid vissa
mindre arbetsställen avskaffas fr. o. m. den 1 januari 1987 och
yrkesinspektionen ges därmed ett samlat tillsynsansvar. Förslaget motiveras bl.a.
av förenklingar i regleringen gentemot näringslivet samt behovet av ett mer
enhetligt tillsynsarbete.

Förslag/beredning

Förordning
om hissar. En ny förordning om hissar, som skall vara tilllämplig på sådana
hissar som inte är specialhissar (gruv- och bygghissar m.fl.), övervägs för
närvarande i regeringskansliet. Genom denna förordning avses bl. a.
åstadkommas en klarare uppdelning av myndighetsansvaret och en förenkling av
förhandsprövningen av hissar. Se vidare under rubriken Näringslivets plan- och byggfrågor.

Utredning/översyn

Omarbetning
av anvisningar och meddelanden inom arbetsmiljöområdet. Omarbetningen av
anvisningar och meddelanden, meddelade med stöd av den upphävda
arbetarskyddslagen, till föreskrifter och allmänna råd enligt arbetsmiljölagen
pågår i enlighet med fastställda planer för författningsarbetet.

Arbetet
innebär att regelverket inom detta område minskar avsevärt i omfattning.
Antalet publikationer minskar från ca 300 till ca 165 samtidigt som även
sidoantalet och antal kravpunkter minskar. Det sistnämnda hänger bl, a, samman
med att de föreskrivna kraven blir mer funktionsinriktade. Kraven medger
därmed anpassning till olika tillämpningsfall och ger utrymme för teknisk
utveckling, Måttkrav och liknande kommer, i den mån de inte är nödvändiga från
skyddssynpunkt, inte att tas in i föreskrifterna.

Kravnivån
bibehålls, men vissa detaljkrav försvinner i enlighet med vad som angivits.
Övergången från detalj- till funktionskrav medför att kostnadseffektiva vägar
kan väljas för att uppfylla ställda krav.

Förenklade regler för
tryckkärl och lyftanordningar. Tryckkärlskungö

relsen utgör ett viktigt exempel på förenkling av normgivningen, där om- 43

fattningen
av regleringen inom ett helt objektområde minskar och övers- Skr. 1985/86: 165 kådligheten
blir större. Omarbetningen av tryckkärisbestämmelserna sker i etapper med
syftet att inordna samtliga bestämmelser i en enda författning, vilket innebär
att ett 30-tal dokument kommer att upphöra att gälla. I nu pågående etapp skall
samtliga besiktningskrav samordnas i kungörelsen, varefter materialkrav kommer
att tas in i en senare etapp.

Vad
avser lyftanordningar har påbörjats ett föreskriftsarbete, liknande det som
bedrivs på tryckkärlsområdet, med syfte bl.a. att sammanföra bestämmelserna
till en författning. Besiktningsregler av olika karaktär, som i dag återfinns i
ca 20 dokument, avses samordnas i detta föreskriftsarbete.

Utvärdering
av effekter av föreskriftsarbele. Konsekvensberäkningar. Inom ASS pågår eU
arbete för att utvärdera effekterna av föreskriftsarbetet under ledning av en
arbetsgrupp med representanter från tillsynsavdelningen och yrkesinspektionen.
Redan genomförda utvärderingar har ge-nomgätts. Särskilda utvärderingsprojekt
har startats vad avser AFS 1981: 19 Arbete i stålverk och andra
metallsmältverk, AFS 1983:6 Arbetsställningar och arbetsrörelser samt AFS
1984:11 Omvårdnads arbete i hemmiljö (allmänna råd).

Under
1984 utfördes vid ASS, på uppdrag av normgruppen, en studie av konsekvensbeskrivningar
vid förfaUningsarbete. Efter denna studie har tillsynsavdelningen vid ASS
fortsatt arbetet med att ta fram en handledning för konsekvensutredningar vid
författningsarbete.

Byggande
av arbetslokaler m.m. I anslutning till ett uppdrag från bostadsdepartementet
till statens planverk sker samråd om samordnande av bestämmelser kring byggande
av arbetslokaler och personalrum mellan planverket och ASS. Härigenom skapas
bl. a. större klarhet för företagen om gällande regler, samtidigt som
möjligheterna till regelförenkling tas till vara.

Arbetsrätt

Översyner
av semesterbestämmelser. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning med
uppgift att göra en översyn av semestervillkoren för olika arbetstagargrupper.
Parallellt med denna utredning arbetar en beredningsgrupp inom
arbetsmarknadsdepartementet med en teknisk översyn av semesterlagen i syfte att
skapa enklare och överskådligare regler för företagens tillämpning.

Översyn
av varseUider i ledighelslagsliftning. Inom arbetsmarknadsdepartementet har
fråga väckts om en bättre samordning av varseltiderna i de olika författningar
som reglerar anställdas rätt till ledigheter i olika fall. Problem med
bristande samordning har påtalats av företagen och deras organisationer.

Översyn
av styrelserepresenlionslagstiflning. En sädan översyn pågår för närvarande
inom arbetsmarknadsdepartementet. Översynen kan bl, a, komma aU leda till att
lagstiftningen förenklas genom att den görs mer enhetlig för hela den privata
sektorn av arbetsmarknaden.

Nya
regler för svenskundervisning för invandrare. Frågan om ny lag- 44

stiftning
i fråga om svenskundervisning för invandrare (prop, 1985/86:67) i Skr.
1985/86: 165

enlighet
med de riktlinjer som riksdagen har beslutat om (prop.

1983/84:199,
UbU 6, rskr. 77) riksdagsbehandlas för närvarande. Avsikten

är
att undervisningen i huvudsak skall komma till stånd före anställningen.

Företagen
kommer därmed i stor utsträckning att avlastas den skyldighet

de
har i dag. Kostnadsansvaret omfördelas genom att anställda invandrare

får
rätt till timersättning frän allmänna medel under grundutbildningen.

Översyn
av minderårigkungörelsen. Uppgiften att pröva undantag frän förskrifter om
arbetstider för minderåriga har tidigare överförts från ASS till
yrkesinspektionen, vilket inneburit förenklingar i handläggningen, av betydelse
för företagen. Nu övervägs hos ASS viss ytterligare förenkling genom att för
vissa fall införa möjligheten till mer generella undantag utan individuell
prövning.

Näringslivets plan- och byggfrågor

De
tvä viktigaste regelkomplexen inom detta område med betydelse för näringslivet
är byggnadslagstiftningen med tillhörande Svensk byggnorm (SBN) samt
bostadsfinansieringsförordningen.

Bostadsdepartementet
är ansvarigt fackdepartement. Centrala myndigheter på dessa områden är statens
planverk och bostadsstyrelsen. Pä regional och lokal nivå berörs
länsstyrelserna och länsbostadsnämnderna samt de kommunala förmedlingsorganen
och byggnadsnämnderna.

Viss
reglering av näringslivet sker ocksä inom lantmäteriets verksamhetsområde.

Huvuddrag i förenklingsarbetet

En
tyngdpunkt i förenklingsarbetet ligger för närvarande, och inom den närmaste
framtiden, på införandet av en ny plan- och bygglag (PBL) och de förändringar
som denna föranleder i bl, a, SBN, Den nya lagen präglas av en strävan att
lägga beslut som gäller miljöförändringar och samhällsutveckling så nära de berörda
som möjligt. Inför införandet har förenklingsaspekten betonats starkt i bl, a,
uppdrag från regeringen till planverket,

I
anslutning till den nya PBL har regeringen lagt fram förslag om förenklingar
inom ramen för frikommunförsöket.

En
översyn av bosladslånereglerna i förenklingssyfte pågår inom bostadsdepartementet.
Ett antal förslag till sådana förenklingar har redovisats i årets
budgetproposition.

Åtgärder

Beslutat
(med beslutat avses dels genomförda åtgärder, dels proposition eller lagrädsremisser
som regeringen lagt fram).

Ny plan- och bygglag (PBL).
Proposition om en sådan lades fram våren

1985 (prop. 1985/86:1). En viktig del i reformen är decentraliseringen av

beslutanderätten till kommunerna. Den innebär samtidigt en betydande

förenkling av planprocessen och leder till tidsvinster för de byggande. 45

I lagen anges en krets av åtgärder som normalt skall kräva
lov, men för Skr. 1985/86: 165 vilka det skall vara möjligt för kommunerna
att besluta om lättnader. Av speciellt intresse för företagen är att det
beträffande industribyggnader införs en möjlighet för kommunerna att under
vissa förutsättningar befria inre och yttre ändringar från kravet på bygglov.

Nybyggnadsförbudet avskaffas, vilket bl. a. innebär att de
hinder som i

dag finns för fastighetsägare att vidmakthålla sina byggnader undanröjs.

Ombyggnadsverksamheter underlättas härigenom. En fastighetsägare kan

normalt utgå ifrån att han får byggnadslov till yttre och inre ändringar

under förutsättning att åtgärderna uppfyller vissa byggnadstekniska krav

pä hållfasthet, brandskydd o. d. r

PBL grundas bl.a. på den principen att större ansvar kan
överlåtas på byggherren än enligt tidigare gällande regler. Det huvudsakliga ansvaret
för att byggnader eller andra anläggningar uppfyller gällande bestämmelser
läggs på byggherren. Byggnadsnämndernas granskning skall anpassas till den
samlade kompetens som i det enskilda fallet finns hos byggherren och anlitade
projektorer och entreprenörer.

Inriktningen på service skall prägla byggnadsnämndernas
verksamhet, även inom de områden där de har en myndighetsfunktion. Bestämmelser
förs in som öppnar möjligheter för byggnadsnämnden att ta hänsyn till
byggherrens egen kontrollverksamhet när nämnden beslutar om sin egen tillsyn.
Härigenom undviks kostsamt dubbelarbete samt möjliggörs för byggnadsnämnden att
i större utsträckning koncentrera sig pä att kontrollera att byggherrens egenkontroll
fungerar.

Förenklingar i frikommunerna och de s.k.
servicekommunerna. Regeringen har lagt fram en proposition om
försöksverksamhet med förenklade regler om byggnadslov m. m. i frikommunerna
och de s. k. servicekommunerna (prop, 1984/85: 207). Förslagen innebär
lättnader i fråga om bl. a, byggnadslov för tillfälliga åtgärder,
ansökningshandlingar för byggnadslov, utsättning av byggnader samt
byggnadsnämndens besiktningar.

Ömsesidigt nordiskt accepterande av centralt godkända byggprodukler
m. in. Det nordiska ministerrådet (bostadsministrarna) har godkänt en ömsesidig
överenskommelse om accepterande av sådana nationellt godkända byggprodukter
för vilka det finns gemensamt antagna produktregler. Genom överenskommelsen
minskas företagens kostnader och tidsspillan i samband med introduktion av byggprodukter
pä de nordiska byggmarknaderna.

Förslag/beredning

Tillståndsprövning av hissinslallationer. Nuvarande dubbla
prövning kommer att avskaffas, så att all prövning sker i ett sammanhang i
samband med byggnadslovsprövningen. Bestämmelserna om återkommande besiktning
av hissar görs mer flexibla, sä att besiktningsintervallen kan anpassas efter
behoven i det enskilda fallet.

Samordning av myndighetsregler och kontrollprocedurer
beträffande

tryckkärl, cisterner och kranbanor. Behovet av ökad samordning övervägs

för närvarande av regeringen med anledning av en utredning i ämnet. 46

Berörda myndigheter har därvid uppmanats att visa hur
samordningen Skr. 1985/86: 165 effektivast kan ske.

Utredning/översyn

Översyn av Svensk byggnorm (SBN). Planverket fick i slutet
av är 1984 regeringens uppdrag att se över SBN i sin helhet. Ett grundläggande
mål för översynen är att kostnaderna i byggandet skall kunna sänkas utan några
avgörande förluster i välfärd, hälsa och säkerhet. En noggrann prövning skall
göras av behovet av tvingande regler inom de skilda områden där krav nu ställs
i byggnadsstadgan eller SBN. Översynen förutsätts leda till en påtaglig
minskning av de kostnader i byggandet som direkt föranleds av sådana tvingande
regler. Förslag till regler som innebär ökade kostnader i byggandet mäste
motsvaras av ytterligare besparingar inom det samlade regelsystemet.

Som en förutsättning för översynen gäller bl.a. att en
tydlig åtskillnad skall göras mellan föreskrifter och allmänna råd, I SBN fär
tas in endast sädana allmänna råd som är oundgängligen nödvändiga för
förståelsen av föreskrifterna eller som behövs för att byggnadsnämndernas
bedömningar skall bli lika i frågor där en sädan likformighet är väsentlig,

I översynen eftersträvas vidare samordning mellan de krav
som ställs med stöd av arbetsmiljölagstiftningen och de krav som ställs med
stöd av byggnadslagstiftningen, så att dubbleringar undviks.

Uppdrag angående rådgivning Ull frikommunerna och de s.k.
servicekommunerna. I anslutning Ull förenklingsförsöken i frikommunerna har
regeringen sommaren 1985 uppdragit ät statens planverk att i samverkan med
bostadsstyrelsen, lantmäteriverket och länsstyrelsernas organisa-Uonsnämnd
lämna särskild rådgivning till frikommunerna. Berörda frågor, bl.a. sådana som
gäller flexiblare tillämpning av gällande egenskapskrav på byggnader, är i
flera fall av intresse för näringslivet. 1 uppdraget ingår också att uppnå en
rationell hantering av sädana byggnadslovsärenden där yrkesinspektionens
yttrande krävs.

Översyn av bostadslånereglerna. Inom bostadsdepartementet
pågår för närvarande en översyn av bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) (BFF)
och förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderlag och pantvärde för
bostadslän (BLP), Samtidigt med denna översyn pågår inom bostadsstyrelsen en
översyn av föreskrifterna till förordningarna enligt de riktlinjer som anges i prop,
1983/84: 119 om förenkling av myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd.

översynen av BFF och BLP genomförs i två etapper. 1 den
första etappen har en saklig granskning gjorts av gällande regler. Översynen
har därvid inriktats pä:

-
att utmönstra
sädana regler som inte längre behövs,

-
att föreslå förtydliganden
av oklara regler,

-
att pröva om
det finns regler som kan slopas eller förenklas på grund av att det finns
motsvarande regleringar i andra författningar. Resultatet av den sakliga
genomgängen av BFF har redovisats i en

departementspromemoria
(Ds Bo 1985: 1) Översyn av bostadsfinansie- 47

ringsförordningen
(1974:946) m,m, och i budgetpropositionen 1986,

Det finns emellertid ocksä
eU stort behov av aU förbättra presentationen Skr. 1985/86: 165 av
bostadslånereglerna. Arbetet med att förbättra presentationen, som utgör den
andra etappen i översynen, bedrivs med sikte på att nya författningar skall
träda i kraft den 1 juli 1986,

Samtidigt
med översynen av BFF och BLP pågår ett arbete med att förenkla metoden vid
beräkning av låneunderiag för bostadslån, DeUa arbete bedrivs av en arbetsgrupp
med företrädare för bostadsdepartementet, bostadsstyrelsen.
Fastighetsägareförbundet, HSB, Riksbyggen, Svenska
Byggnadsentreprenörföreningen och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag.

Det
fortsatta arbetet med förenklingar av bostadslånereglerna kommer att samordnas
med arbetet på den bostadspolitiska proposition som avses komma att redovisas
för riksdagen i slutet av år 1986,

Översyn
av vissa bestämmelser inom lantmäteriet. Lantmäteriverket (LMV) utfärdar inga
normer som direkt och primärt riktar sig mot näringslivet i traditionell
mening. Däremot inverkar viss normgivning som verket står för indirekt på
näringslivet.

Två
av dessa är den s. k. mätningskungörelsen (MK) och tillämpningsföreskrifterna till
denna (TFA), som bl. a. tillämpas av privata konsultfirmor.

En
översyn pågår för närvarande av MK och TFA i syfte att minska detaljregleringen
och därmed sammanhängande kontrollverksamhet. Det gäller att i första hand se
över sädana regler som upplevs som krångliga och byråkratiska och som uppfaUas
ha en kostnadshöjande effekt på verksamheten.

Arbetet
skall resultera i bestämmelser som så långt som möjligt har karaktären av
allmänna råd och information. I den referensgrupp som bildats för översynen
ingår representanter för olika intressegrupper, bl. a. näringslivet.

På
förslag av den svenska bostadsministern har de nordiska bostadsministrarna
redovisat en handlingsplan för det nordiska samarbetet inom byggsektorn.
Planen, som har behandlats av Nordiska rådet vid dess session i Köpenhamn i
mars 1986, avser att utveckla Norden som hemmamarknad och byggexporten på
tredje land. Inom ramen för detta arbete kommer ökade ansträngningar att göras
för att undanröja olika tekniska handelshinder mellan de nordiska länderna och
öka de nordiska byggföretagens konkurrensförmåga på exportmarknaderna.

Transportsektorns reglering

Författningskomplexet
inom området är till övervägande del inriktat på att

upprätthålla trafiksäkerheten inom väg-, sjö- och lufttrafiken. För sjö- och

lufttrafikens del bygger bestämmelserna huvudsakligen pä internationella

konventioner. För vägtrafikens del är författningssystemet mer nationellt.

En mindre men viktig del av författningskomplexet är av irafikpoUiisk art.

Det bakomliggande syftet är här att garantera en god trafikförsörjning till

lägsta samhällsekonomiska kostnad.

Myndigheter med regelgivning inom transportsektorn är trafiksäkerhets- 48

verket (TSV), transportrådet (TPR), vägverket (VV),
sjöfartsverket (SjöV) Skr. 1985/86: 165 och luftfartsverket (LfV). Dessutom
verkar regionala organ, främst länsstyrelserna och de regionala vägförvaltningarna.

Huvuddrag i förenklingsarbetet

Pä trafiksäkerhetens område har strävan under senare år
alltmer gått i riktning mot internationell harmonisering. Internationellt
samarbete förutsätter beredskap att i vissa fall godta bestämmelser, som för
svensk del kan te sig administrativt komplicerade och pä så sätt betungande för
näringslivet. De svenska bestämmelserna vad gäller fordons vikt, längd, bredd m,
m, kan dock internationellt sett betecknas som frikostiga. En viss ytterligare
uppmjukning har här skett under 1985,

Pä det trafikpolitiska området har för godstrafikens del
en tidigare långtgående reglering med behovsprövning som bärande moment
successivt avskaffats för beställningstrafiken. En slutetapp av avregleringen
förbereds nu genom att låta liberaliseringen fullt ut omfatta också linjetrafiken.

Tyngdpunkten i förenklingsarbetet flyttas under den
närmaste tiden över på yrkestrafiklagstiflningen inom persontransportområdet, bl.a.
taxinäringen. En särskild arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet har
tillsatts. Den har till uppgift att göra en samlad översyn av lagstiftningen på
området och försöka liberalisera och förenkla bestämmelserna.

Åtgärder

Beslutat (med beslutat avses dels-genomförda åtgärder,
dels propositioner eller lagrädsremisser som regeringen lagt fram).

KoUekiivirafik på väg. Riksdagen har nyligen fattat beslut
om rätt att driva lokal och regional kollektivtrafik på väg. Besluten kan ses
som en åtgärd att på någon sikt inbegripa också persontrafiken i
liberaliseringen av yrkestrafiken (jfr ovan). Genom att trafikhuvudmännen fär
driva trafiken utan linjetrafiktillstånd, faller de nuvarande tillståndshavarnas
monopol bort. Bussföretagen får konkurrera om de kommande, långsiktiga entreprenaderna.
Åtskillig administrativ omgång går att undvika.

Andringar i väglrafikkungörelsen. Genom en under 1985
vidtagen ändring i vägtrafikkungörelsen skapas reella förutsättningar att
utnyttja fordonskombinationer med tvä påhängsvagnar. Användningen av sädana är
för närvarande i praktiken nära nog transportekonomiskt utesluten genom den
till 40 km/tim begränsade hastigheten. Fr, o, m, den 1 april 1986 får dock
dessa kombinationer efter dispens framföras med 70 km/tim. Genom ändringen
åstadkommes kostnadsbesparingar för bl, a, fjärriinjetrafiken vilka skattas
till 300 milj, kr. per år. En annan, samtidigt vidtagen ändring i
vägtrafikkungörelsen innebär frikostigare bruttoviktsbestämmelser för fordonskombinationer
med korta draglängder.

TS'V:s förenkUngsarbele. Betydande förenklingar för såväl
tillverkare

som importörer av bilar har blivit resultatet av TSV:s fortgående arbete på

internationell harmonisering av fordonskomponenter, där Europaregler 49

4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 165

(ECE) numera godtas i ökad utsträckning, Hitfills gäller
detta bilbälten. Skr. 1985/86: 165 stänkskydd, bromsar och belysning.

Genom TSV:s handbok Regler om fordon, har det blivit
lättare för tillverkare att få besked om tekniska krav, som gäller för
produkterna. TSV har vidare gått över till samma funktionella systemindelning
som AB Svensk Bilprovning. Också detta innebär förenklingar för tillverkarna.

Försöksverksamhel på bilregislerområdel. Efter förslag
frän TSV har regeringen öppnat möjlighet till viss försöksverksamhet pä
bilregisterområdet. I stället för nuvarande skriftliga anmälningar till
länsstyrelserna skall företag som har datorstödd fordonsadministration direkt
på datamedium kunna lämna uppgifter om ägarbyten och avställningar.

Luftfartsverkels säkerhetsföreskrifter. LfV har med
anledning av den s. k, översynsförordningen sett över verkets samtliga
säkerhetsföreskrifter, med syfte att helt ta bort onödiga bestämmelser och liberalisera
kvarvarande bestämmelser så långt som det är möjligt med hänsyn till en
acceptabel säkerhetsnivå, Samma grundtankar tillämpas i det fortlöpande
regelarbetet.

Dispenser inom frikommunförsöket. Vissa dispensansökningar
inom det s. k. frikommunförsöket (jfr ovan) berör även transportsektorn. Den
ställning som tagits till ansökningarna innebär att kommunerna i ökad utsträckning
kommer att få beslutanderätt i vissa frågor, vilket kan innebära fördelar för
näringslivet i form av smidigare handläggning och mindre krångel.

Förslag/beredning

Förslag från TPR. TPR har den senaste tiden till
regeringen lämnat förslag till ändringar av i första hand yrkestrafikregleringen.
Även vad avser internationella vägtransporter, uthyrning av bussar och
transportförmedling har rådet föreslagit författningsändringar. Beträffande
transportförmedling föreslås bl.a. att behovsprövningen vid meddelande av
tillstånd slopas. De nu gällande snäva begränsningarna i form av
linjeanknytning etc, skulle därvid bortfalla och konkurrensen öka, Ocksä TPR:s
andra förslag innefattar vissa förenklingar av de aktuella regleringarna.

Överförd besluiskompelens. Vägverket har gjort
framställningar om förändringar i väg- och trafiklagstiftningen som skulle
innebära minskad byråkrati i näringslivets kontakter med myndigheterna.
Förändringarna innebär bl, a, att beslutskompetensen i vissa tillståndsfrågor
överförs från länsstyrelsen till väghållaren, dvs, från en administrativ
myndighet till den myndighet som i regel gör utredning i ärendet.

Utredning/översyn

Översyn av yrkeslrafiklagsliflningen. Som inledningsvis
nämnts, är för

enklingsarbetet under det närmaste året i första hand inriktat på en över

syn av yrkestrafiklagstiftningen. En särskild arbetsgrupp har tillsatts för

uppgiften.

Gruppen skall göra en samlad översyn av lagstiftningen och mot bak- 50

grund
av en trafikpolitisk och rättslig prövning försöka liberalisera och Skr.
1985/86: 165 förenkla bestämmelserna. Tyngdpunkten ligger därvid på
persontrafiken. Efter vederbörligt remissförfarande har gruppen att vidarebereda
de förslag som TPR enligt ovan har ingett till regeringen. Ett ytterligare
underlag är den inom TPR pågående utvärderingen av TAXI 80, dvs. det i bl.a. Stockholm
införda datoriserade systemet för beställning och dirigering av taxi. Denna
utvärdering sker på regeringens uppdrag.

En
departementspromemoria med arbetsgruppens förslag förutsätts föreligga hösten
1986. Vissa frågor kommer dock att brytas ut för tidigare ställningstaganden
våren 1986.

Översyn
av regler för kontroll av fordon. TSV planerar en översyn av samtliga regler
som rör kontroll av fordon. Översynen kommer först att beröra flygande
inspektion och kontrollbesiktning. Härefter tas reglerna för typbesiktning,
registreringsbesiktning, lämplighetsbesiktning och ex-portvagnsbesiktning upp.
Syftet är att förenkla och förbilliga kontrollen för avnämarna.

Översyn
av sjöfartsverkets författningar. SjöV meddelar att en revision av verkets
författningar pågår. Arbetet är tidskrävande. Detta beror på -förutom mängden
av föreskrifter - att reglerna ofta är grundade på internationella
överenskommelser och rekommendationer.

Teknisk provning och kontroll

Det
yttre ramverket för regleringen av området teknisk provning och kontroll utgörs
av lagen (1985: 1105) om obligatorisk kontroll genom provning m. m., som har
trätt i kraft den 1 februari 1986 (prop. 1985/86:27, NU 8, rskr. 96). Denna lag
behandlar organisationen av den officiella provningen. Bestämmelserna om att
vissa produkter skall kontrolleras och provas finns i ett stort antal
författningar, som i fiertalet fall är verksföreskrifter. Myndigheter som är
verksamma inom området är dels föreskrivande, dels provande organ. De
föreskrivande myndigheterna, som är ett 30-tal, ställer krav att vissa
produkter skall kontrolleras och provas. Exempel pä sådana myndigheter är ASS, TSV
och planverket. Provande organ är de s,k. riksprovplatserna som antingen är
myndigheter eller statliga bolag. Exempel på denna kategori är statens provningsanstalt
(SP), SEMKO, AB Svensk Bilprovning och AB Statens Anläggningsprovning.
Obligatorisk provning kan numera också ske vid auktoriserade provplatser. En
betydande del av obligatorisk kontroll genom provning äger rum utanför denna organisatoriska
ram.

Huvuddrag i förenklingsarbetet

De
åtgärder inom området teknisk provning och kontroll som redovisas i

det följande avser såväl slopad som uppmjukad reglering. Löpande insat

ser görs vidare för att fä till stånd en internationell harmonisering. Utöver

vad som nedan anges sker på riksprovplatserna ett fortlöpande effeklivi

seringsarbete för att tillgodose kundernas önskemål. Vidare ser de före- 51

skrivande
myndigheterna löpande över tidigare ställda krav på provning Skr. 1985/86: 165 och
kontroll; Som exempel pä ändrade kontrollkrav som beslutats under den senaste
tiden kan nämnas de nya regler om radiostörningskontroll av elektrisk materiel
i radiostörningsförordningen (1985:625), vilken trätt i kraft den 1 januari
1986. Den tidigare ordningen med televerket som provande organ har ersatts med
ett system där leverantören har att lämna en särskild "tillverkarens
deklaration" med försäkran om produktens säkerhet. Deklarationen skall
vara åtföljd av provningsintyg, antingen från företaget självt (om de har
erforderlig teknisk kompetens) eller från provningsorgan med motsvarande
kompetens.

Under
rubriken Förslag/beredning anges centralt initierade förslag till ny kontrollordning
för vissa produkter.

Inriktningen
av de framtida förenklingsåtgärderna blir i hög grad beroende av hur
myndigheterna förmår utnyttja de möjligheter till en flexiblare kontrollordning
som den nya lagen medger.

Åtgärder

Beslutat
(med beslutat avses dels genomförda åtgärder, dels propositioner eller
lagrådsremisser som regeringen lagt fram).

Flexiblare
kontrollsystem. Riksdagen har som nyss nämnts beslutat om en ny lagstiftning
som möjliggör ett effektivare och flexiblare kontrollsystem. Syftet är att få till
stånd samordning av provningsresurser och skapa garantier för att verksamheten
bedrivs kompetent, korrekt och så rationellt som möjligt. Den nya
lagstiftningen ger bättre utrymme än den tidigare för att anpassa kontroll
genom provning eller besiktning till förutsättningarna i särskilda fall.

Den
nya lagen reglerar inte när provning skall ske, vad som skall provas eller på vUkel
sätl provning skall ske. Om detta beslutar liksom tidigare sektorsansvariga
myndigheter, som t.ex. ASS, planverket och TSV. 1 den proposition som föregått
beslutet framhölls dock betydelsen av att de krav på kontroll som uppställs för
en produkt måste vägas emot industrin och näringslivets behov av regler som
inte verkar onödigt kostnadshöjande, försvårar strukturförändringar eller fär konkurrensbegränsande
effekter som följd. Vidare underströks hur viktigt det är att myndigheterna
redovisar ekonomiska konsekvensberäkningar av sina föreskrifter. 1 fråga om former
för kontroll pekades i propositionen på att företagens egna kontrollåtgärder,
den s. k. egenkontrollen, bör få en mer framskjuten roll än tidigare.

Förslag/beredning

Kontroll
av ädelmelall. Obligatoriet med den s. k. kontrollstämpeln för

ädelmetallarbeten har i departementspromemorian (Ds 1 1984: 11) Ädelme-

tallkontroll? föreslagits slopad. Betänkandet innehåller även förslag som

syftar till anpassning till internationella förhållanden. Förslagen har re

missbehandlats och bereds nu inom industridepartementet.

Enklare konlroU av volym och vikl. I departementspromemorian (Ds 1 52

1985:4) Enklare kontroll av volym och vikt har föreslagits
uppmjukningar i Skr. 1985/86: 165 regleringen av kontroll av vågar och
bensinpumpar. Genom längre intervall mellan kontrollinsatserna och möjlighet till
ett auktorisationssyslem sker förenklingar och besparingar för de berörda
företagen. Förslagen har remissbehandlats och bereds nu inom
industridepartementet.

KonlroU av eleklrisk måleriet. Regeringen har tillsatt en
särskild utred

ning med uppgift att utreda frågan om en svensk anpassning till EG:s regler

om kontroll av elektrisk material. EG-systemet innebär en för producenter

starkt förenklad kontrollordning. Utredningen har nyligen redovisat sitt

förslag i betänkandet (Ds I 1986:1) Effektivare kontroll och underiättad

handel, som för närvarande remissbehandlas. i

Utredning/översyn

Översyn av AS S-förskrifter. Som tidigare redovisats
bedriver ASS ett omfattande arbete med översyn av sina föreskrifter.
Föreskrifterna om provning och kontroll för bl, a, tryckkärl och
lyftanordningar ses över med tanke på risknivåer, möjligheter till egenkontroll
och besiktningsintervall.

Översyn av televerkets provning och godkännande av
teleutrustning. Pä televerkets område skall en utredare enligt nyligen
utfärdade direktiv se över organisation och regler för provning och godkännande
av utrustning som skall anslutas till telenätet. Utredaren skall vidare belysa
televerkets myndighetsutövande roll i fråga om radiokommunikation,

Ulredning av vissa frågor inom området kontroU genom leknisk
provning. Regeringen har nyligen tillkallat en utredare (Dir 1986:6) för att
bl, a. kartlägga den pågående internationella utvecklingen på provningsområdet
samt belysa vad detta innebär för svenskt vidkommande.

53

Bilaga 3 Skr.
1985/86:165

Beskrivning av serviceprojekten

Arbetsmarknadsverket

Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) är central förvaltningsmyndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor. AMS
är även chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna.
Länsarbetsnämnderna svarar för allmänna arbetsmarknadsfrågor och leder
arbetsförmedlingen i resp. län. Den lokala organisationen utgörs av 84
arbetsförmedlingsdistrikt. 1 varje distrikt finns en arbetsförmedling som
består av ett distriktskontor med en distriktsarbetsnämnd och ett antal
lokalkontor.

AMV:s
serviceprogram inleddes med att personalen pä hösten 1983 inbjöds att komma med
förslag i syfte att effektivisera verksamheten. Ca 1 000 förslag lämnades.
Dessa lades till grund för dels riktlinjer för det fortsatta arbetet med
serviceprogrammet, dels ett hundratal s, k, planer för konkreta förändringar.

Syftet
med serviceprogrammet är att underlätta förmedlingsarbetet sä att lediga
platser snabbare kan tillsättas och arbetssökande snabbare kan fä arbete. Detta
skall åstadkommas bl, a, genom att resurser sä långt det är möjligt omfördelas till
direkt förmedlingsservice. Övriga enheter inom verket skall betjäna
förmedlingarna på ett sådant sätt att dessa får mer tid för kunderna. Detta serviceinriktade
synsätt skall prägla hela organisationen och utgör grunden för de riktlinjer
som AMS:s styrelse i januari 1984 lade fast för serviceprogrammet:

1
organisationen utvecklas

2
regelsystemet förenklas

3
beslutsbefogenheter delegeras

4
tekniken utnyttjas

5
administrationen förenklas

6
arbetssättet mot kunderna
förbättras

7
serviceandan stärks.

Inom
serviceprogrammet har ett utvecklingsarbete bedrivits som innebär en successiv
omfördelning av resurser mellan central, regional och lokal verksamhet till
förmån för arbetet på förmedlingarna.

Rationaliseringsvinsterna
av redan genomförda eller planerade åtgärder inom serviceprogrammet innebär att
resurser frigörs från administrativa uppgifter från arbetsförmedlingarna,
länsarbetsnämnderna och AMS och tillförs förmedlingens utåtriktade
servicefunktion motsvarande minst 500 årstjänster.

Av
dessa effekter hänförs ca 1/3 till omorganisationen av AMS' kansli, 1/3 till effektiviseringar
genom inrättande av "servicecenter" i arbetsförmedlingarnas
kundmottagningar och 1/3 till övriga rationaliseringar genom ökad delegering,
regelförenklingar och ianspråktagande av ny teknik.

Sammantaget medför
åtgärderna en överföringseffekt motsvarande

minst 70 milj. kr./år. Denna effekt kommer att nyttjas för att förstärka den

direkta kundservicen vid landets arbetsförmedlingar. Omfördelningen sker 54

successivt under
budgetåren 1984/85-1986/87.

Resultatet
hittills är för kunderna snabbare beslut, okad tillgänglighet. Skr.
1985/86:165 mindre byråkrati och bättre kvalitet genom specialiserad
förmedlingsservice.

För
personalen innebär förändringarna bl, a, bättre utnyttjande av kompetens genom
specialisering, fler beslut pä eget ansvar, ökad målstyrning och färre
detaljregler och personalutveckling genom bl. a. chefsutbildning.

Serviceprogrammet
fullföljs med en allmän genomgång av hur kontakterna med kunderna fungerar.
Under innevarande budgetär deltar all per- ■ sonal i seminarier kring
serviceattityder och servicebeteende. Ett studiematerial för detta ändamål,
"Vårt ansikte utåt", har utarbetats. .

AMS
planerar också att genom systematiska uppföljningar och servicemätningar dels
ytterligare förbättra servicen, dels följa utvecklingen över Uden.

Domstolsverket och Eksjö tingsrätt

Domstolsverket
är central förvaltningsmyndighet bl.a. för de allmänna domstolarna som är
tingsrätterna, hovrätterna och högsta domstolen. Tingsrätterna är allmänna
underrätter och uppgår till 97 st. Vid tingsrätterna finns bl, a. en
inskrivningsmyndighet som handlägger ärenden om bl. a. lagfart och inteckning i
fastighet.

Huvuddelen
av tingsrättens engagemang i serviceprojektet koncentrerades till att utarbeta,
genomföra och utvärdera en skriftlig enkälundersök-ning till tingsrättens ingivare
vid inskrivningsmyndigheten, avdelningen för summariska processer och
bouppteckningsavdelningen. (Med ingivare avses förmedlare av ansökningar mellan
enskild sökande och inskrivningsmyndigheten.)

Enkäten
begränsades till tingsrättens dominerande ingivarkategorier. Den tillställdes
59 banker, 22 andra privata företag typ fastighetsmäklare och juridiska byråer,
6 kommuner och 9 statliga myndigheter.

I
huvudsak behandlades frågor rörande bemötande, olika aspekter av den
information som lämnas till allmänheten samt tillgängligheten. Vidare har
ingivarna beretts tillfälle till att lämna förslag om tingsrättens ärendehandläggning
i stort.

När
det gäller frågor om personalens bemöiande visade enkätsvaren att det
övervägande antalet ingivare blivit positivt bemötta och att man uppskattar
den personliga kontakten med myndigheten. Enligt tingsrättens mening föreligger
därför inte något behov av att vidta särskilda åtgärder för att förbättra den
delen.

Beträffande
informalionen uppfattar tingsrätten resultatet av enkäten som en god grund att
bygga vidare på. Upplysningarnas tillförlitlighet och begriplighet tycks vara
fullgod och föranleder inte några ytterligare åtgärder. De förslag som
övervägs gäller kvantiteten av information.

Särskilda "ingivarträffar"
planeras för i första hand inskrivningsmyn

dighetens ingivare. Syftet med träffarna skall vara att informera om myn

dighetens verksamhet, öka ingivarnas förståelse för den rådande arbetssi

tuationen samt ge tillfälle för diskussion om gemensamma problem. Vidare

planeras en "öppet-hus"-aktivitet riktad till allmänheten i domsagan
för 55

att informera om
tingsrättens organisation och arbetsformer.

Tingsrätten
föreslår ocksä aU dess rådgivning i enskilda ärenden skall Skr. 1985/86:
165 utökas till fler avdelningar inom myndigheten.

Myndighetens
lUlgänglighet i form av telefonservice och telefontider behandlades som nämnts
också i enkäten. Det tydligaste kravet på förändringar som framfördes var
utökade telefontider vid inskrivningsmyndigheten. Tingsrätten anser att den
totala telefontiden inte kan utökas i någon större omfattning med hänsyn till
de övriga arbetsuppgifter som mäste utföras. Däremot skall försöksvis en
anpassning ske av telefontiderna så att de bättre överensstämmer med den
dominerande kundkategorins krav nämligen bankernas.

Länsstyrelsen i Malmöhus län

Länsstyrelserna
svarar för den statliga förvaltningen i länen i den mån detta inte ankommer pä
andra myndigheter. Verksamheten är mångskiftande och arbetsuppgifterna
omfattar bl.a. fysisk planering, natur- och miljövård, kulturminnesvård,
regionalpolitik, veterinärväsendet, beskattningsväsendet, totalförsvaret,
social omvårdnad och räddningstjänst. Härtill är länsstyrelserna högsta
polismyndighet i länen samt huvudmän för priskontorsverksamheten.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län tillsatte under hösten 1984 en arbetsgrupp med företrädare för
avdelningar, fristående enheter och,de fackliga organisationerna med uppgift
att upprätta förslag till serviceprogram för länsstyrelsen. Material
inhämtades från andra myndigheter som arbetat med serviceprojekt nämligen
lantmäteriverket, postverket och AMV, Dessutom användes bl, a. enkätsvar från
personalen på planeringsavdelningen och skatteavdelningen samt
intervjuundersökning angående telefonväxelfunktionen,

Ijanuari
1985 fastställde länsstyrelsen arbetsgruppens förslag till serviceprogram. Det
omfattade i huvudsak åtgärder för att förbättra tillgänglighet, bemötande och
information.

Serviceprojektet
genomförs i en projektorganisation med arbetsgrupper för olika
verksamhetsområden.

När
det gäller lillgängligheien har länsstyrelsen genomfört en rad åtgärder.
Främst handlar det om ändrad lokaldisposition, ombyggnad av besöksintensiva
expeditioner, inrättande av särskild informationsdisk, bättre skyltning m.m.
Försök med förlängt öppethållande har införts en dag i veckan (torsdagar kl 14.30-18.00)
pä bil- och körkortsregistret, handels-och föreningsregistret samt
informationsdisken.

Informalionen
har förbättrats säväl internt som externt. En informationssekreterare har
anställts, presskonferenser om serviceprogrammet har anordnats, ett bildband
och en broschyr om länsstyrelsens organisation och verksamhet har framställts,
"Öppet-hus-arrangemang" för allmänheten har genomförts.

Vidare ägnas särskild
uppmärksamhet åt de interna rutinerna i syfte att

förenkla ärendehandläggningar och förkorta beslutsprocessen. Enligt

länsstyrelsens uppfattning måste förenklingar och avskaffande av regler

ses i ett långsiktigt perspektiv. Det är å ena sidan frågan om att genom 56

attitydpåverkan
få personalen att i sin tillämpning av gällande regler ta Skr. 1985/86: 165 tillvara
det utrymme som finns för förenklingar i ärendehandläggningen. Å andra sidan
gäller det att precisera vilka regler som bör avskaffas eller förenklas med
hänsyn till bl. a. länsstyrelsens erfarenheter och omgivningens önskemål.

Efter
genomgång av ett antal ärendegrupper anser länsstyrelsen att reglerna om
behovsprövning för beställningstrafik med buss i länet och kravet på förarskydd
i taxi kan avskaffas.

Härtill
överväger länsstyrelsen förslag om slopande av förvärvslillstånd för utländsk
medborgare vid förvärv av småhus som ej är fritidsfastighet.

Länsstyrelsen
har vidare fastställt ett ramprogram för serviceutbildning med bl.a. följande
inslag:

-
chefsseminarium med och
chefsutbildning för ledning och enhetschefer

-
utbildning av handledare som
skall biträda i arbetet med att ge all personal erforderlig serviceutbildning

-
arbetsledarutbildning

-
särskild utbildning för vissa
personalkategorier (informations-, växel-och diariepersonal).

Det
forlsalla förnyelsearbetet kommer att genomföras i huvudsak enligt följande
program:

-
direktionen och de fackliga
organisationerna inom länsstyrelsen skall ha informella överläggningar två
gånger per är

-
studiebesöksprogram för
personalen skall upprättas

-
särskilda insatser för
personalutveckling planeras

-
en partssammansatt arbetsgrupp
skall med utgångspunkt i bl. a. aktuella propositioner utarbeta ett underlag
för länsstyrelsens förnyelsearbete

-
utbildningsbehovet skall
kartläggas särskilt med avseende på förbättrad service.

Länsstyrelsen i Örebro län

Länsstyrelsen
i Örebro län har valt att arbeta med servicefrågorna i tre

projekt:

Projekt A tillgänglighet,
bemötande och information

Projekt
B formerna för handläggning av ärenden med speciell inriktning pä
handläggningstider, språk, motiveringar i beslut samt personalens sakkunskap

Projekt
C avregleringar, dvs. förslag till förenklingar och/eller avskaffande av
regler. Som arbetsmetod användes den i regeringsuppdraget angivna nämligen

-
identifiering av servicekrav
och servicenivå genom avnämarundersök-ningar

-
prioritering av områden för
serviceförbättringar samt upprättande och genomförande av planer för att
åstadkomma förbättringar

- utvärdering och
dokumentering av resultaten av gjorda insatser genom

bl.a.
förnyade avnämarundersökningar.

Avnämarundersökningen har
gjorts i form av en postenkät till 750 kun

der som under är 1984 haft ärenden hos länsstyrelsen. Enkäten besvarades 57

av 76%.

Av svaren framgår att mellan 20% och 30% av de tillfrågade
tycker att Skr. 1985/86: 165 tillgängligheten i form av skyltning,
öppettider och telefontider bör förbättras. Bara 5% tycker att det är svårt
att förstå myndighetens information och språk. När det gällde bil- och
körkortsregistrets öppettider och telefontider ansåg 60% att dessa inte är
anpassade till behovet.

Ca 50% tycker att myndigheten inte tillräckligt förklarar
motiven till sina beslut.

Bland de åtgärder som länsstyrelsen har vidtagit för att
förbättra information, tillgänglighet och bemötande kan nämnas:

-
förlängt
öppethållande och utökade telefontider (torsdagar till kl. 18,00)

-
öppet-hus-arrangemang
för allmänheten

-
kvällsöppet vid
skatteavdelningen och lokala skattemyndigheten i samband med
deklarationsperioden

-
ny telefonväxel
med hänvisningsdator. Härutöver planeras följande åtgärder:

-
besöksadresser
skall anges på brev och publikationer

-
karta över
Örebro innerstad skall tas fram med markeringar av länsstyrelsens lokaler,
parkeringsplatser och järnvägsstation. Kartan kan användas vid utskick av
kallelser, inbjudningar osv.

-
förbättrat skyltsystem
i form av orienteringstavlor, hänvisningstavlor, expeditions- och namnskyltar

-
expeditionscentraler
skall göras mer lättillgängliga och bl.a. tillhandahålla blanketter för hela
länsstyrelsen

-
enhetsexpeditioner
skall läggas i direkt anslutning till trapphallar och hissar

-
särskild
utbildning i telefonservice skall anordnas för all personal

-
när blanketter,
broschyrer, anvisningar o.dyl. skickas ut till kunderna skall ett meddelande
bifogas som anger vem som kan lämna ytterligare upplysningar

-
varje enhet
skall ha kurser i bättre svenska

-
enheterna skall
också se över sina beslutsbrev så att de blir mer förklarande och förståeliga.

För att förbättra ärendehandläggningen valdes åtta enheter
ut (projekt B), Dessa valde i sin tur ut var sin ärendegrupp som medför
relativt mänga kontakter med kunderna. En avnämarundersökning har skett i form
av intervjuer med 30-40 slumpmässigt valda kunder i varje ärendegrupp.
Sammanlagt har 225 kunder intervjuats.

Med intervjusvaren som grund har förändringar vidtagits
för att anpassa ärendehandläggningen till framförda önskemål. Som exempel kan
nämnas

-
längre
svarstider för den enskilde vid myndighetens skriftliga förfrågningar

-
skriftlig bekräftelse
vid mottagandet av vissa ansökningar med uppgift om beräknad handläggningstid

-
skriftväxling
skall ersättas av muntliga kontakter där så är möjligt för att underlätta
informationsutbytet

-
enklare och
tydligare beslutsmotiveringar skall eftersträvas.

Härtill
planeras förenklingar av blanketter, översyner för att förkorta

handläggningtiderna samt ökade satsningar på personalutbildning för att 58

förbättra
personalens fackkunskaper.

Länsstyrelsen
anser att grundorsaken till de brister i ärendehandlägg- Skr. 1985/86: 165 ningen
som framkom i intervjuundersökningen i första hand är den komplicerade lagstifUiingen
som tenderar att bli allt krångligare. Länsstyrelsen vill därför understryka
vikten av förenklingar framför allt inom skatteområdet, bättre
informationssystem om gällande regler samt åtgärder för att minska personalomsäUningen.
Allt detta påverkar möjligheterna att hålla personalens samlade kunnande på en
hög nivå och förbättra allmänhetens förtroende för skattemyndigheterna.

Förändringar
av tjänsteutbudet, förenklingar och avskaffande av regler (projekt C) inleddes
med en uppmaning till all personal att lämna förslag till förenklingar av
regler i angivet syfte, 70 förslag lämnades varav 55 har förts vidare till
berörda departement och centrala verk.

Patent- och registreringsverket - bolagsbyrån

Bolagsbyrän
handlägger ärenden angående registrering av aktiebolag, firmaprövning,
mottagande och granskning av räkenskapshandlingar m. m. samt registrering av
utländska företags svenska filialer. Bolagsbyräns uppgift är också att ge
information om aktiebolag och filialer.

Byråns
kunder består av större företag samt banker, revisionsbyråer och andra företag
och institutioner, vilka företräder bolagen som ombud. DärUll kommer ett
betydande antal småföretag och andra som endast vid enstaka tillfällen
efterfrågar byråns tjänster. Byrån har ocksä omfattande kontakter med andra
myndigheter t. ex. riksskatteverket, kronofogdemyndigheter, polismyndigheter
och länsstyrelser.

Bolagsbyrån
utarbetade ett serviceprogram som omfattade seminarier för all personal,
servicemätning, upprättande och genomförande av handlingsplaner samt uppföljning.

Servicemätningen
genomfördes i form av en attitydundersökning med hjälp av intervjuer av tvä
målgrupper, dels den som registrerar aktiebolag, dels den som hämtar
information ur byråns informationsdatabaser. Med utgångspunkt i seminarierna
och servicemätningen utarbetades enhetsvisa handlingsplaner som fastställdes
vid chefsseminarium.

Genomförandet
av handlingsplanerna sker främst enhetsvis. Uppföljning sker i bolagsbyråns
chefsgrupp. I anslutning till arbetet med servicefrägorna har också diskuterats
de lagar och regler som styr verksamheten. Som ett resultat härav har förslag till
förändringar lämnats till regeringen.

De
viktigaste resultaten i övrigt av servicesatsningen är förbättringar av tillgänglighet,
bemötande och information. Bl.a. har väntetiderna minskat, telefonservicen
analyserats och delvis förbättrats och en undersökning av kundernas
informationsbehov påbörjats.

När
det gäller ärendehanteringen har bl. a. räkenskapshanteringens kvalitet
förbättrats och ytteriigare servicehöjande åtgärder planeras

För
att förenkla administrationen för Lktiebolagen och underlätta deras kontakter
med bolagsbyrån föreslås förändringar i främst aktiebolagsförordningen.
Förslagen innebär lättnader i de formella kraven vid bl. a.

-
undertecknande av
registreringsanmälningar

-
anmälan om hemvist för bolagets
funktionärer 59

-
insändande av bolagsordning
till bolagsbyrån Skr. 1985/86: 165

-
intyganden frän länsstyrelsens
revisor vid firma- och/eller sätesändring

-
insändande av handlingar vid
nyemission till bolagsbyrån

-
insändande av styrelse- och
revisorsförteckning Ull bolagsbyrån.

I
samband med uppföljning av servicesatsningen skall all personal informeras om
vidtagna åtgärder. Då skall också diskuteras hur den fortsatta servicesatsningen
skall bedrivas.

En
ny kundundersökning skall genomföras med hjälp av en enkel enkät (vykort) som
enheterna själva får administrera till sina kunder. Frågorna skall omfatta
kvalitet, tillgänglighet m. m.

Bolagsbyråns
erfarenheter av servicesatsningen kan samijianfattas enligt följande

-
chefernas engagemang är av
central betydelse för en lyckad servicesatsning

-
det är därtill väsentligt att
all personal deltar i utvecklingsarbetet för ett smidigt genomförande

-
en strategi för
utvecklingsarbete bör utarbetas så att åtgärder kan samordnas

-
kundundersökningar är viktiga
både för att analysera kundernas krav och kontrollera om verksamhetens mål
överensstämmer med kraven

-
genom att byråns mål lades fast
och gjordes mätbara blev servicekraven tydligare och lättare att uppfylla.

Slutligen
framhåller bolagsbyrån att professionellt konsultstöd, objektiv syn på
verksamheten, möjligheter att bearbeta motstånd mot förändringar, att öppna
låsta positioner, att entusiasmera, att finna nya möjligheter osv. är viktiga
bidrag till den egna myndighetens förändringsresurser.

Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna

Socialförsäkrings-
och bidragssystemen administreras centralt av riksförsäkringsverket (RFV) och
regionalt och lokalt av de allmänna försäkringskassorna (FK). RFV svarar för
den centrala ledningen och tillsynen. Det finns 26 allmänna försäkringskassor i
landet, en i varje landsting och kommun som inte tillhör ett landsting.

Som
en följd av regeringens uppdrag till RFV och FK att delta i serviceprojektet
har ett särskilt handlingsprogram antagits med följande inslag: 1,-
Målformulering

Diskussioner
har förts mellan RFV och försäkringskassornas ledningar om gemensamma mål och
handlingslinjer för den framtida verksamheten.

2. Attitydpåverkan

Vid
RFV och FK har enhetsvis diskuterats och föreslagits åtgärder som syftar till
att förbättra information, tillgänglighet och bemötande. Resultatet frän
diskussionerna har lett till flera konkreta åtgärder t. ex. beträffande
brevsvarsrutiner, telefonkultur, allmän information, kontakter och allmänt
bemötande.

3. Servicemätning

Ett
antal mätningar har gjorts av allmänhetens syn på servicen. För att 60

följa
hur genomförda förändringar tas emot mäste en systematisk och Skr. 1985/86:
165 grundlig insamling och utvärdering av erfarenheter göras. Denna utvärdering
mäste omfatta alla som berörs av FK:s verksamhet: personal, försäkrade,
arbetsgivare och allmänhet. RFV planerar därför att genomföra mätningar
kontinuerligt.

RFV
och FK kommer även i fortsättningen att delta i SlPU:s servicebarometer som är
en ärlig, rikstäckande undersökning av allmänhetens uppfattning om myndighetens
sätt att fungera.

4. Andra former för att ta
tillvara impulser utifrån

Flera
kanaler för att ta tillvara idéer har använts, bl.a. en särskild kampanj
"sunt förnuft och onödig byråkrati" och den ordinarie förslagsverksamheten.
Vid RFV har förslagsverksamheten förnyats i kombination med en pristävling om
bästa serviceidéer. Nya rufiner skapas för att stimulera, samla upp och ta
tillvara impulser från personal och allmänhet.

5. Utbildning av konsulter
för förändringsverksamheten

Särskild
utbildning har anordnats i SIPU:s regi för viss personal som skall kunna hjälpa
övrig personal i utvecklingsarbetet.

6. Planer för snabbare
handläggning

Ett
antal områden har prioriterats inom vilka särskilda insatser skall göras för
att effektivisera handläggningen. Som exempel kan nämnas utökat datorstöd vid
beräkning och utbetalning av vissa förmåner samt maskinella rutiner för att
effektivisera handläggningen av rehabiliteringsärenden.

7. Prioritering
av verksamhetsområden för serviceförbättringar

De områden som särskilt prioriterats är

-
förenkling av regelsystemet

-
utveckling av föreskrifter,
allmänna råd etc.

-
uppföljning och utvärdering

-
projektverksamhet

-
informationsverksamhet

-
personalutveckling

-
rehabiliteringsverksamhet

-
arbetsskadeförsäkring

-
förebyggande insatser inom hälsb-
och sjukvård

-
inkomstprövade
pensionsförmåner.

Som
ett resultat av den ovan nämnda kampanjen "sunt förnuft och onödig
byråkrati" lämnades av anställda och förtroendevalda vid FK totalt 1 014
förslag till ändringar av regler. Förslagen bearbetas vid RFV och hittills har
38 exempel på regelförändringar angetts som övervägs inom verket. Dessa har sin
grund i ca 200 av förslagen från kampanjen. Exemplen gäller frågor om

-
utbildningsbidrag

-
sjuk- och föräldraförsäkring

-
sjukresor

-
inkomstprövade pensionsförmåner

-
barnbidrag, bidragsförskott och
underhällsbidrag

-
utveckling av ADB-systemet. 61

Resultatet
av den fortsatta bearbetningen kommer fortlöpande att redo- Skr.
1985/86:165 visas i samband med att RFV tillskriver regeringen med förslag om
sädana ändringar som det ankommer på regeringen att ta ställning till.

Stockholms polisdistrikt, juridiska avdelningen
-tillståndssektionen

Tillståndssektionen,
som har ca 50 anställda, svarar ärligen för ca 5000 vapenärenden och 10000 s.
k. polismyndighetsärenden av skiftande karaktär. Här kan nämnas fillstånd att
demonstrera, spränga, disponera allmän plats och anordna lotterier. Härtill
yttrar sig sektionen till andra myndigheter i bl.a. ärenden om servering av
alkohol och i ca 16000 körkortsärenden.

En
partssammansatt arbetsgrupp har arbetet med servicefrägorna i nära samarbete
med SIPU och de fackliga organisationerna.

Gruppen
fastställde inom vilka områden arbetet skulle bedrivas. Följande områden
prioriterades.

-
förenklade arbetsrutiner

-
reviderad lagstiftning och avregleringar

-
information

-
datorisering

Efter
inventering av dessa områden kartlades 100 problemområden som preliminärt
bedömdes i prioriteringsordning. Efter en tids arbete med servicefrågorna
gjordes en service- och attitydmätning av såväl kundernas som av personalens
inställning till verksamheten.

Följande
åtgärder ansågs särskilt angelägna, nämligen

-
att fä med hela sektionens
personal i projektet

-
att arbeta för en
attitydförändring hos och ett närmare samarbete med övrig polisverksamhet och
andra myndigheter

-
att vidga insikten hos
sektionens personal om bl. a. rationella arbetsmetoder, arbetsledningsmetodik,
arbetsplatsens psykologi, språkvård m. m.

-
att kritiskt granska det egna
arbetsfältet och verka för förenklade åtgärder.

Ett
omfattande informations- och utbildningsprogram har påbörjats. Utbildningen
sker säväl i grupp som individuellt. Den omfattar bl. a. orientering om
sektionens samtliga ärendetyper, statlig servicepolitik, arbetsplatsens
psykologi, språkbehandling och kommunikation.

Informalionen
har i huvudsak riktats mot andra avdelningar inom myndigheten och till andra
myndigheter i syfte att uppnå ett effektivare samarbete.

Arbetet
med förenkling av de interna rutinerna har påbörjats. Det gäller bl.a. rutinerna
vid remissvar, imformation till allmänheten samt en språklig översyn av
blanketter och informationsmaterial.

Inom
regelområdet finns enligt sektionen mycket att förbättra och för

enkla. Här nämns särskilt reglerna om uppställning av containrar pä allmän

plats. Det tillstånd som krävs tar oacceptabelt läng tid att handlägga och

kostar avsevärt mer än eventuella böter. 62

Arbetsgruppen kommer att
arbeta vidare med förslag till förenklingar Skr. 1985/86: 165 inom bl.a.
alkohol-, lotteri- och ordningslagstiftningen. För att ytterligare effektivisera
ärendehandläggningen erfordras datorstöd framför allt i ärenden om
demonstrationstillstånd.

63

Innehåll Skr. 1985/86:165

Regeringens
skrivelse ........................................... 1

Skrivelsens
huvudsakliga innehåll ......................... 1

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 april 1986 ,,,, 2

1
Inledning ......................................................... 2

2
Frikommunförsöket .......................................... ... 3

3
Vissa andra
försöksverksamheter ....................... ... 9

4
Regelförenklingsarbetet i
allmänhet ...................... .. 12

5
Regelförenklingar i förhållande
till näringslivet ........ 19

6
De statliga myndigheternas
service....................... 24

7
Hemställan .................................................... 28

8
Beslut .......................................................... 28

BUaga
1 Sammanställning över regeringens vidtagna och planerade

åtgärder
inom ramen för frikommunförsöket ............. 29

BUaga
2 Sammanställning över vidtagna och planerade regelförenk

lingsåtgärder med betydelse för näringslivet ........... 39

BUaga 3 Beskrivning av
serviceprojekten .............. 54

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 64