Prop. 1985/86:166

Regeringens proposition 1985/86:166

om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

Prop. 1985/86: 166

s. 1983 Kontrollera mot PDF

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 17 april 1986.

På
regeringens vägnar Svante Lundkvist

Hans
Gustafsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

1
propositionen läggs fram förslag om prisregleringen på jordbruksprodukter för
tiden den Ijuli 1986 - den 30juni 1987. Vidare föreslås ändringar i
områdesindelningen för prisstödet till jordbruket i norra Sverige. En väsentlig
höjning av stödbeloppen föreslås också. Investeringsförbudet inom
animalieproduktionen föreslås bli föriängt med ett år.

Riksdagen 1985186. I saml. Nr 166

1 Förslag till PioP- '985/86: 166

Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om
förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och
fjäderfä, dels ändring i samma lag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983: 147) om
förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och
fjäderfä, vilken gäller till utgången av juni månad 1986,

dels att lagen skall äga fortsatt giltighet till utgången
av juni månad 1987,

dels att 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För att motverka överskott inom För att motverka överskott inom

jordbrukets animalieproduktion är jordbrukets animalieproduktion är

nybyggnad av djurstallar för nöt- nybyggnad av djurstallar för nöt

kreatur, svin och fjäderfä förbjuden kreatur, svin och fjäderfä förbjuden

intill utgången av juni månad 1986. inUll utgången av juni månad 1987.

Denna lag träder i kraft den I juli 1986, Senaste lydelse
1985:515,

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1986:000) om ändring i lagen

(1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område

Härigenom föreskrivs att 7§ lagen (1967:340) om
prisreglering på jordbrukets område i paragrafens lydelse enligt lagen
(1986:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§'

Tillverkare eller, i fall som avses Tillverkare
eller, i fall som avses

nedan under a), innehavare av slak- nedan under a),
innehavare av slak

teri eller költbesiktningsbyrå erläg- teri eller költbesiktningsbyrå eller, i

ger avgift för fall som avses nedan under in), den

som inom landet yrkesmässigt tillverkar bekämpningsiiiedd
ni. m. eller till landet inför bekämpningsmedel in. in. för yrkesmässig
åierför-säljnlng eller jör egen yrkesmässig användning inom landet erlägger
avgift för

a) kött av häst, nötkreatur, tamsvin, får, höns, kalkon,
anka och tamgås, när köttet blivit godkänt vid köttbesiktning enligt lagen
(1959:99) om köttbesiktning m. m, (slaktdjursavgift).

Nuvarande lydelse enligt prop. 1985/86: 74, JoU 13. rskr
165,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop, 1985/86: 166

b)
mjölk som
användes av mjölkproducent vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,

c)
mjölk och
grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör
eller ost,

ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i
mejeri, margarinost som ej tillverkats i mejeri,

d) smör och smöriiknande vara med minst 70 viktprocent
mjölkfett men

utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersättningsmedel

för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel för

grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens hushåll,

e) vete och råg som användes för e) vete. korn, havre och råg som

tillverkning av mjöl, gryn, flingor användes för tillverkning av mjöl,

eller liknande produkt, gryn, flingor, malt eller
liknande

produkt,

f) stärkelse eller stärkelseprodukt som erhålls ur annan
vara än potatis,

h) fett, fet olja och fettsyra som erhålles ur fisk eller havsdäggdjur eller

ur feltråvara, hänföriig till tulltaxenummer 12.01, 12.02
och 21,03 (fettva-ruavgift),

i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i
samband med att olja utvinnes ur frön och frukter,

j) produkt, härrörande från sojabönor och hänföriig till
tulltaxenummer 19.02 eller 23,04,

k) produkt, hänföriig Ull tulltaxenummer 21.07B.

I) naturliga kalciumfosfater. naturliga
kalciumaluminiumfosfater. apatit och fosfatkrita hänföriiga till tulltaxenummer
25,10. ammoniak hänförlig till tulltaxenummer 28,16. kaliumnilrat hänförligt
till tulltaxenummer 28.39, kalium- och kalciumpolyfosfater (inbegripet meta-
och pyrofosfater). kaliumortofosfater och kalciumhydrogenfosfat
(dikalciumfosfal) hänförliga till tulltaxenummer 28,40 samt gödselmedel och
andra produkter hänförliga till tulltaxenummer 31,01-31,05.

m) ämnen eller beredningar som är avsedda atl användas
lill skydd mol egendomsskada, sanitär olägenhet eller annan jämförbar olägenhel,
förorsakad av vä.xler, djur. bakierier eller virus (bekämpningsmedel), saml
ämnen eller beredningar som med hänsyn till sina egenskaper och användning
står bekämpningsmedel nära, dock inte vara, avsedd att användas vid beredning
av livsmedel, läkemedel eller annan jämförbar vara. eller färger, fernissor,
tjäror och andra varor som huvudsakligen begagnas för elt annat ändamål än som
avses i försia meningen, om inie varorna genom en särskild benämning eller på
något annat sätl anges vara av-

Nuvarande
hdelse

Föreslagen
lydelse

sedda som bekämpningsmedel, och inie heller
träskvddsmedel.

Prop.
1985/86: 166

Denna lag träder i kraft den I juli 1986,

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på

jordbrukets
område

Härigenom
föreskrivs att 25a§ lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område'
och bilagan till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Används
varor som avses i 7 § 1) i en annan näring än jordbruket och medges inte
befrielse från eller återbetalning av avgift med stöd av 25 §, skall näringen
enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer erhålla kompensation av avgiftsmedel för de ökade kostnader som
avgifter enligt denna lag kan ha medfört.

Används
varor som avses i 7§ I) eUer m) i
en annan näring än jordbruket och medges inte befrielse frän eller
återbetalning av avgift med stöd av 25 §, skall näringen enligt föreskrifter
som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer erhålla
kompensation av avgiftsmedel för de ökade kostnader som avgifter enligt denna
lag kan ha medfört.

Bilaga

Förteckning
över varor som avses i I § andra stycket

Tulltaxenr Varuslag

ur 17,04
ur 18,06

ur 19,02

Fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande
halvfabrikat, ej innehållande kakao, i bulk

Glass,
glasspulver, glasspasta (glassmassa), puddingar oe/; andra

liknande efterräller samt pulver, flingor, pastor och flytande be

redningar endasl avsedda för framställning av pudding och annan

liknande eflerräll eller dryck, innehållande kakao

Beredningar av mjöl. stärkelse eller maltextrakt. av sädana slag

som används som barnmat, för dietiskt ändamål eller för matlag

ningsändamål, även med tillsats av kakao till mindre än 50 vikt

procent: produkter av sojamjöl ....................... K

andra slag

Denna lag träder i kraft den Ijuli 1986,

' Lagen omtryckt 1984: 199, Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974: 865,

Jordbruksdepartementet p™p- 1985/86:166

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 april 1986

Närvarande:
statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Sigurdsen. Gustafsson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Andersson, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Johansson,
Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Proposition om reglering av priserna på
jordbruksprodukter, m. m.

1 Inledning

Riktlinjer
för prisregleringen på jordbruksprodukter för tiden den Ijuli 1985 - den 30juni
1986 fastställdes av riksdagen i juni 1985 (prop. l984/85:211,JoU36, rskr404).

Beslutet
innebar bl.a. ett preliminärt kompensationsbelopp till jordbruket och viss
livsmedelsindustri per den Ijanuari 1986 om 348milj. kr. Det definitiva beloppet
skulle få fastställas av regeringen på förslag av statens jordbruksnämnd, som
skulle ta upp överläggningar om beloppet med Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen. Även i fråga om fördelningen
pä produkter och vissa andra frågor skulle det enligt beslutet ankomma pä
regeringen att fatta beslut.

För
riksdagens information vill jag nämna att jordbruksnämnden efter avslutade
överläggningar och i samförstånd med de båda delegationerna i skrivelse den
I9december 1985 inkom till regeringen med förslag till pris-reglerande åtgärder
på jordbrukets område fr. o. m. mitten av januari 1986. Förslaget, som
sedermera godkändes av regeringen, innebar bl.a, att den totala kompensation
som medgavs jordbruket och viss livsmedelsindustri i form av prishöjningar
uppgick till 750milj, kr. Jordbruksnämndens skrivelse bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Regeringen
uppdrog genom beslut den 9januari 1986 åt statens jordbruksnämnd att efter
överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens
konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen
på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden efter den 30juni
1986. Förslagen skulle utformas med utgängspunkt i riksdagens beslut om
livsmedelspolitiken (prop. 1984/85: 166, JoU 33, rskr 393).

Jordbruksnämnden
skulle också ta upp frågan om uppräkning bl. a. med hänsyn till
kostnadsutvecklingen av den del av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård
som finansieras inom ramen för jordbruksprisregleringen och härvid utgå frän
att näringens andel av de ökade kostnaderna för budgetåret 1986/87 uppgår till
minst 4milj. kr.

Jordbruksnämnden
skulle vidare närmare överväga en fortsatt tillämpning av det särskilda ränte-
och etableringsstödet. Den av lantbruksstyrel-

s. 1982 Kontrollera mot PDF

sen den l4oktober 1985 framlagda rapporten med förslag
rörande bl.a, Prop, 1985/86: 166 ränte- och etableringsstödet överlämnades
i dessa delar till nämnden.

Jordbruksnämnden var oförhindrad att inom den ram som tilldelas
jordbruket föreslå andra åtgärder som kan främja en jämnare inkomstfördelning
mellan olika kategorier av jordbrukare,

1 skrivelse den 3 april 1986 har jordbruksnämnden efter
överiäggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och
nämndens konsumentdelegation lagt fram förslag om prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område förtiden den Ijuli 1986 - den 30juni 1987, Jordbruksnämndens
skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga2.

Regeringen uppdrog den 19juni 1985 på grundval av
riksdagens beslut (JoU 1984/85: 33, rskr 393) åt statens jordbruksnämnd att
företa en översyn av beräkningsunderlaget för områdesindelningen av prisstödet
till jordbruket i norra Sverige, Översynen skulle gälla förhållandena i Norrlands
inland, framför allt inom storsjöområdet. Nämnden skulle i samband med
översynen beakta vad som anförts om ifrågavarande stöd i jordbruksutskottets
betänkande 1984/85:33 om livsmedelspolitiken. Jordbruksnämnden skulle vid
uppdragets fullgörande samråda med lantbruksstyrelsen.

Jordbruksnämnden har i skrivelse till regeringen den
lOjanuari 1986 redovisat uppdraget och lämnat förslag om vissa ändringar i
beräkningsunderlaget och områdesindelningen för prisstödet till jordbruket i
norra Sverige, Nämndens skrivelse samt en till skrivelsen fogad rapport bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga3 resp, bilaga4.

Efter remiss har yttranden över förslagen avgetts av
lantbruksstyrelsen, statens industriverk, glesbygdsdelegationen,
länsstyrelserna i Uppsala, Värmlands. Gävleborgs. Västernorrlands, Jämtlands.
Västerbottens och Norrbottens län samt Lantbrukarnas riksförbund. Även
länsstyrelserna i Stockholms, Älvsborgs, Örebro. Västmanlands och Kopparbergs
län har beretts tillfälle att avge yttrande men har inte avgett sådana. En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 5.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 17 mars 1986 dels
redogjort för hittillsvarande erfarenheter av tillämpningen av lagen (1983: 147)
om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och
fjäderfä, dels lagt fram förslag om en föriängning av lagens giltighetstid.
Lantbruksstyrelsens skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 6.

1 prop. 1985/86: 100 (bil. 11 s. 46) har regeringen
föreslagit riksdagen att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, till
Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1986/87 beräkna ett
förslagsanslag av 398900000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Allmänna utgångspunkter

Underslutet av 1970-talet och början av 1980-talet var
kostnadsökningarna kraftiga både inom jordbruket och i efterföljande led. Denna
utveckling

medförde kännbara prishöjningar för konsumenterna. Under
perioden Prop. 1985/86: 166 1976-1982 steg livsmedelspriserna i
konsumentledet med i genomsnitt 13% per år. Under denna period föll reallönerna
med ca 10%.

Prisökningarna och den minskade köpkraften medförde att
konsumtionen av vissa livsmedel, främst kött och fläsk, minskade. Samtidigt
ökade produktionen bl, a. genom att jordbrukarna sökte kompensera en sjunkande
lönsamhet med ökade arbetsinsatser och större besättningar. Jordbruket kunde
därför inte som tidigare avsätta hela sin produktion inom landet utan måste i
allt högre grad sälja produkterna utomlands med ökade exportkostnader som
följd. Inflationen och det höga ränteläget vållade också ekonomiska problem
inom jordbruket.

Den utveckling som jag nu i korthet har beskrivit innebar
att den jordbrukspolitik som riksdagen fattade beslut om är 1977, vid början
av 1980-talet inte längre fungerade på det sätt som riksdagen avsåg när beslutet
fattades. Regeringen fann det bl, a. mot denna bakgrund nödvändigt att låta
göra en översyn av jordbrukspolitiken. Samtidigt var det alltmer angeläget att
sätta in jordbrukspolitiken i ett livsmedelspolitiskt perspektiv.

På grundval av förslag frän 1983 års livsmedelskommitté
fastställde riksdagen i juni 1985 riktlinjer för en samlad livsmedelspolitik
(prop, 1984/85: 166, JoU 33, rskr 393), Beslutet innebar en klar kursomläggning
jämfört med 1977 års politik. Livsmedlens kvalitet och hänsynen till djur och
miljö står i förgrunden på ett helt annat sätt än tidigare. Huvudmålet för
livsmedelspolitiken skall enligt riksdagsbeslutet vara att trygga vår
livsmedelsförsörjning såväl i fred som under avspärrning och krig. Under detta
huvudmål finns tvä likställda delmål, nämligen konsumentmålet och inkomstmålet.

Därutöver finns ett miljö- och resursmål som innebär att
jordbruket och livsmedelsproduktionen måste ta hänsyn till kravet pä en god
miljö och till behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra
naturresurser.

Det ekonomiska stödet till det svenska jordbruket skall
liksom tidigare lämnas som ett prisstöd i huvudsak genom ett gränsskydd som vid
behov kompletteras med marknadsreglerande åtgärder.

Jordbruksproduktionen i norra Sverige får med hänsyn till
dess regionalpolitiska betydelse ett särskilt prisstöd. Stödet skall syfta
till att kompensera jordbruket i norra Sverige för att dess
produktionskostnader är högre än motsvarande kostnader i mellersta Sverige,

Riksdagsbeslutet innebär i fråga om prisregleringen pä
jordbruksprodukter att kompensation till jordbruket och viss livsmedelsindustri
för ökade kostnader samt jordbrukarnas inkomstföljsamhet skall bestämmas efter
obundna överläggningar. Det är enligt riksdagsbeslutet angeläget att
prisregleringen för jordbruksprodukter utformas så att den blir ett stöd för
strävandena att sänka produktionskostnaderna och anpassa produktionens
inriktning till marknadens efterfrågan.

Den ekonomiska situationen i Sverige har under de senaste
åren förbättrats. Av särskild betydelse för jordbruket är att inflationen nu
är den lägsta sedan slutet av 1960-talet. Prisökningarna under loppet av år
1986 kan nu

beräknas
bli drygt 2 %. Vidare har låneräntorna sjunkit avsevärt under del Prop.
1985/86: 166 senaste året, vilket innebär lägre kostnader för jordbruket.

Tillväxten i ekonomin under de senaste åren har medfört
ökad köpkraft för konsumenterna. Den ökade köpkraften i kombination med en
lugnare prisutveckling har medfört att konsumtionen av mera priskänsliga jordbruksprodukter
åter tenderar att öka. T, ex. har konsumtionen av nötköU, efter att ha minskat
med bortåt 20% mellan åren 1976 och 1984, ökat något under år 1985. Eftersom
produktionen var i stort sett oförändrad kunde produktionsbalansen förbättras
något.

Trots att produktionsbalanserna på animalieområdet har
förbättrats är överskotten fortfarande stora. Exportkostnaderna och andra
kostnader för överskotten beräknas under regleringsäret 1985/86 uppgå till ca 2
miljarder kr, för köttvaruomrädet och till ca 400milj.kr, för
mejerivaruområdet. Överskotten av kött, fläsk och mjölkprodukter väntas
fortsätta att minska under år 1986 främst på grund av minskad produktion. För
nötkött väntas ocksä en viss konsumtionsökning under år 1986. Trots minskade
överskott av kött, fläsk och mejeri varor väntas kostnaderna för överskotten
inte minska i någon större utsträckning under regleringsåret 1986/87. Detta
beror på utvecklingen av de internationella priserna.

Väridsmarknadspriserna för flera viktiga vegetabilier har
under 1985/86 sjunkit kraftigt. Störst betydelse har prisfallet pä spannmål
eftersom Sverige regelmässigt har ett betydande överskott som måste
exporteras. De sänkta världsmarknadspriserna på spannmål har leU till att
kostnaderna för exporten av spannmål har ökat med 400 - 500milj. kr. jämfört
med läget för ett par är sedan. En annan vegetabiliesektor där
väridsmarknadspriserna fallit mycket och snabbt är oljeväxtsektorn. Totalt
uppgår kostnaderna för att exportera överskotten av jordbruksprodukter till 3 -
4 miljarder kr.

Sammanfattningsvis innebär den utveckling som jag nu har
redovisat en situation med fortsatt stora överskott som måste avsättas till för
närvarande mycket låga priser på världsmarknaden. Detta har medfört att
jordbrukets ekonomiska situation fortfarande är besväriig. Det finns heller
inga tecken som i dagsläget tyder på att väridsmarknaden nämnvärt kommer att
förbättras under de närmaste åren.

Jordbruksnämnden anför att den och de båda delegationerna
är överens om att det ligger i såväl producenternas som konsumenternas intresse
att balans snarast uppnäs mellan produktion och konsumtion av jordbruksprodukter
och att den nödvändiga omställningsprocessen sker under socialt acceptabla
former. Vidare är jordbruksnämnden och de båda delegationerna ense om att det
för alla grupper i samhället är av stor betydelse att prisökningarna kan dämpas
och räntan hällas på en låg nivå.

Jag vill framhålla att detta synsätt varit vägledande för
regeringens förslag i fråga om livsmédelspolitiken. Jag delar således de
överläggande parternas uppfattning i dessa frågor. Det framgår av vad jag har sagt
i det föregående att ansträngningarna att pressa ned inflationen och möjliggöra
en låg ränta är viktiga inslag i regeringens ekonomiska politik. Denna politik
börjar nu ge resultat.

Enligt 1985 års livsmedelspolitiska beslut ankommer det pä
jordbruket

att ta ansvar för en produktion utöver våra egna behov och utöver vad som 8

är samhällsekonomiskt motiverat. Jordbruket har ocksä -
med samhällets Prop. 1985/86: 166

administrativa stöd - vidtagit åtgärder som syftar till en
anpassning av

produktionen. Jag tänker bl, a. på tvåprissystemet för
mjölk och på den

s,k, avvecklingsersättningen till vissa producenter av
mjölk, nötkött och

smågrisar. Dessutom gäller sedan våren 1983 ett förbud mot
nybyggnad av

djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä.

Regeringens förslag i proposition 1984/85: 166 om
livsmedelspolitiken innebar att produktionen pä den överskottsareal som av
olika skäl ansågs böra accepteras i första hand skulle utgöras av spannmål
(prop, s, 47f). Samhället borde enligt propositionen ta ett delansvar för
överskottsarealens kostnader. Andelen för samhället borde vara 40%, medan
näringen borde svara för 60%, räknat vid normalskörd. Samhällets kostnader för
det första året beräknades till I60milj, kr, för att därefter minska. Kostnaden
för en femårsperiod beräknades till sammanlagt 600 milj, kr. Det skulle i
första hand ankomma på jordbiuket att aktivt arbeta för att
anpassnings-åtgärderna på vegetabilieområdet ledde fram till att samhällets
delansvar i finansieringen av överskottsproduktionen kunde upphöra. En
utvärdering av anpassningsåtgärderna skulle ske efter femårsperiodens slut,
varvid en bedömning skulle göras om uppställda anpassningsmål uppnåtts också
beträffande kostnadsansvaret.

Riksdagen godkände dels vad som förordats i propositionen
om samhällets kostnadsansvar, dels vad jordbruksutskottet förordat om
finansieringen av hithörande kostnader (JoU 1984/85: 33, rskr 393).

Jordbruksutskottet har i sitt betänkande 1985/86: 13 tagit
upp frågan om statens delansvar för överskottsarealens kostnader och anför (s.
25-26):

-------- "För närvarande finns enligt utskottets
bedömning inte tillräck

ligt faktaunderlag för att i bestämda belopp precisera omfattningen av

statens åtagande enligt 1985 års riksdagsbeslut. Utskottet anserdel angelä

get att mera långsiktiga åtgärder för att lösa överskottsproblemen kan

vidtas. Enligt vad utskottet erfarit pågår såväl inom regeringskansliet som

hos näringen en verksamhet för att lösa dessa problem. I avbidan på den

fortsatta behandlingen av dessa frågor bör enligt utskottets mening under

strykas att 1985 års riksdagsbeslut lagt fast själva principen om en fördel

ning av kostnadsansvaret mellan staten och näringen, vilket bl.a. måste

innebära att staten svarar för 40% av de verkliga kostnaderna för spann

målsöverskottet vid normalskörd. De beräkningar som gjordes i proposi

tion 1984/85: 166 av kostnaderna för staten bör, till skillnad från uttalande

na om fördelningsprincipen, inte vara absolut bindande för tillämpningen

av riksdagsbeslutet. De beräkningar som låg till grund för nämnda övervä

ganden har ocksä, genom utvecklingen på exportmarknaden m. m., till stor

del förlorat sin aktualitet.

Vad utskottet här anfört bör i första hand tillämpas på
1985 års skörd.

Utskottet anser det angeläget att ytterligare överväganden i denna fräga

kan ske i syfte bl. a. att främja en långsiktig produktionsanpassning och för

att om möjligt nä fram till andra lösningar som successivt minskar kost

nadsbelastningen för samhället."-----

De medel som erfordras för statens andel av
överskottsarealens kostna

der för 1985 års skörd bör få täckas genom överskridande av anslaget C 3. 9

Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område. För budgetåret 1986/87 har jag i prop. 1985/86:
100 bil. 11 föreslagit en särskild anslagspost under detta anslag.

Prop.
1985/86: 166

s. 10 Kontrollera mot PDF

Åtgärder för produktionsanpassning på vegetabilieområdet

Mitt förslag: Det skall ankomma på regeringen att inom
ramen för de medel som står till förfogande för jordbruksprisregleringen fatta
de beslut som kan komma att behövas för näringens produktionsanpassning.

Skälen för mitt förslag: Jag vill erinra om att det i
första hand bör ankomma på näringen aU aktivt arbeta för aU produktionen
långsiktigt anpassas så att överskottsproblemen kan lösas. Det är också
angeläget att de medel som staten under en övergångsperiod ställer till
förfogande för att underiätta anpassningen utnyttjas för att stödja en
inriktning av produktionen som så snart som möjligt minskar
kostnadsbelastningen på samhället och på lantbrukets ekonomi. Det bör ocksä
eftersträvas att denna anpassning sker under socialt acceptabla former.

Mot denna bakgrund har jag uppdragit åt en arbetsgrupp att
lägga fram förslag till olika åtgärder som skulle kunna medverka till att
begränsa överskoUsproduktionen av spannmål. Det bör få ankomma på regeringen
att inom ramen för de medel som står till förfogande för jordbruksprisregleringen
fatta de beslut som kan komma att behövas för näringens produktionsanpassning
och som kan föranledas av översynen.

2.2 Prisregleringen på jordbruksprodukter under
regleringsåret 1986/87

2.2.1
Prisregleringens närmare utformning

Mitt förslag: Regleringsåret 1986/87 skall delas in i tvä
perioder, nämligen den Ijuli - den l6november 1986 och den 17november 1986 -
den 30juni 1987. De reglerade priserna skall hällas oförändrade under den
första perioden.

Jordbrukarna
skall ändå få höjda avräkningspriser på mjölk och nötkött under denna period.
Jordbruksnämnden skall därför fä använda högst 75 milj, kr, av vissa lånemedel
för att möjliggöra oförändrad betalningsförmåga inom mejerisektorn. Vidare
skall jordbruksnämnden få använda högst 75 milj. kr, av odisponerade medel för
låginkomstsatsning m,m, för att höja avräkningspriserna på mjölk och nötkött.

Överläggningar
om kostnadskompensation och inkomstföljsamhet genom prisändringar från den 17
november 1986 skall tas upp under hösten 1986, Det skall ankomma på regeringen
att besluta om de pris- och avgiftsändringar m, m, som då kan bli aktuella.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksnämndens förslag: Överensstämmer med mitt
förslag, Prop, 1985/86: 166

Skälen för mitt förslag: Jordbruksnämnden har efter
överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och
nämndens konsumentdelegation lagt fram förslag om den närmare utformningen av
prisregleringen under regleringsåret 1986/87, Förslaget bygger på de riktlinjer
som har angetts i riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop, 1984/85:
l66,JoU 33,rskr393),

Nu tillgängligt statistiskt material visar, som
jordbruksnämnden framhåller, pä en kraftigt sjunkande inflationstakt. Med
hänsyn till den hittills kända ekonomiska utvecklingen, osäkerheten beträffande
utfallet av pågående löneförhandlingar samt att andra frågor som berör
jordbruket ännu inte har klarlagts, har jordbruksnämnden och de båda delegationerna
enats om att huvudförhandlingarna för regleringsäret 1986/87 bör äga rum under
hösten 1986. De prisändringar som dessa överläggningar kan föranleda föresläs
träda i kraft den 17 november 1986. Detta innebär att reglerings-året delas in
i tvä perioder, nämligen den Ijuli - den lönovember 1986 resp. den l7november
1986 - den 30juni 1987.

Jag biträder jordbruksnämndens förslag. Det är
tillfredsställande att en överenskommelse har kunnat nås som innebär att de
reglerade priserna på jordbruksprodukter nu hålls oförändrade. Det bör få
ankomma på regeringen att fatta de beslut som kan föranledas av
överiäggningarna per den 17 november 1986,

Regeringens ekonomiska politik har alltsedan år 1982 varit
inriktad på att etablera en hög och stabil ekonomisk tillväxt. De finansiella
obalanserna skall hävas samtidigt som produktion och investeringar skall öka.
Arbetslösheten skall bekämpas samtidigt som inflationen pressas tillbaka. Den
internationella ekonomiska bilden har pä senare tid ljusnat i flera hänseenden.
Vi har därför fått en chans att häva kvarvarande obalanser i ekonomin och lägga
grunden till en ny period av god tillväxt och full sysselsättning. En sådan
ekonomisk politik ger ocksä de bästa förutsättningarna för att förbättra
lönsamheten i jordbruket.

Vi börjar nu se resultat av den förda politiken.
Prisstegringarna har dämpats, om än inte tillräckligt med hänsyn till den låga
inflationen som nu registreras i våra viktigaste konkurrentländer. Räntan har
kunnat sänkas under de senaste månaderna. Antalet sysselsatta har vuxit
kraftigt och det har varit möjligt att minska arbetslösheten. Realinkomsterna
har nu åter börjat öka.

Det finns starka samband mellan den ekonomiska politiken
och livsmedelspolitiken. När ekonomin var i kris, inflationen var hög. räntan
höjdes och reallönerna sjönk drabbades jordbruket av både ökade kostnader och
minskad efterfrågan på livsmedel. När utvecklingen nu har vänt kommer också
resultaten av den framgångsrika ekonomiska politiken i hög grad jordbruket
tillgodo i form av lägre räntekostnader och stabilare produktionsmedelspriser.
Att räntan har kunnat sänkas betydligt är särskilt glädjande med tanke på de
nyetablerade och högt skuldsatta jordbrukarna.

Stabila livsmedelspriser är ett viktigt bidrag till en
fortsatt framgångsrik

ekonomisk politik. Jordbruksnämndens förslag innebär att de reglerade

priserna på jordbruksprodukter kan hållas oförändrade till mitten av no- 11

s. 12 Kontrollera mot PDF

vember
1986. Tillsammans med de utfästelser som handelns organisationer Prop. 1985/86:
166 gjort beträffande sin prissättning under år 1986 innebär uppgörelsen att
konsumentpriserna på jordbruksprisreglerade livsmedel kan hållas i stort sett
oförändrade fram till åtminstone mitten av november månad, dä resultatet av
prisöverläggningarna under hösten 1986 föreligger. Statens pris-och
kartellnämnd (SPK) kommer genom sin prisövervakning att följa utvecklingen.

Jordbruksnämnden föreslår att de definitiva priser som
gäller för spannmål och oljeväxler under regleringsåret 1985/86 bör gälla som
preliminära priser under regleringsäret 1986/87, Hänsyn skall dock tas till att
jordbruksnämnden föreslår att inlösendagen för spannmål ändras från den I
april till den I mars fr, o, m, 1986 års skörd. Det preliminära priset på havre
bör vidare enligt förslaget sänkas med 3 öre per kg. De definitiva priserna
fastställs av regleringsföreningarna under hösten 1986 enligt hittills gällande
principer, dvs, främst med beaktande av skördens storlek, de internationella
priserna och avsättningsmöjligheterna i övrigt samt resp, förenings ekonomi.

Jordbruksnämnden föreslår en säsongdifferentiering av
priserna på fläsk, I övrigt bör nu gällande inillpriser för aniinalier enligt
nämnden hållas oförändrade t,o,m, den 16november 1986,

Det bör ankomma på regeringen att besluta i dessa frågor.

Minskade budgetmedel till mjölksektorn - 33 milj, kr. —
bör i enlighet med jordbruksnämndens förslag få kompenseras på marknaden genom
prishöjningar. Jordbruksnäringens andel av de ökade kostnaderna för djurens
hälso- och sjukvård om 4milj. kr. för budgetåret 1986/87 bör tas ut via
kollektiva medel. Jordbruket bör kompenseras härför genom höjda prisregleringspriser.
Prishöjningarna - som sammanlagt motsvarar 37milj. kr. - bör dock ske först den
17 november 1986. Vid detta tillfälle bör jordbruket även kompenseras för det
intäktsbortfall som senareläggningen från den Ijuli medför eftersom tillförseln
av budgetmedel upphör vid denna tidpunkt.

För att möjliggöra en oförändrad betalningsförmåga inom
mejerisektorn under perioden den Ijuli - den 16november 1986 kommer jordbruksnämnden
att inom sina bemyndiganden ställa vissa regleringsmedel till förfogande.

Regeringen har bemyndigat jordbruksnämnden att medge
regleringsföreningen Svensk kötthandel att ta upp lån med sammanlagt 300milj.
kr. för att underlätta produktionsanpassningen. Jordbruksnämnden föreslår nu
att krediten skall få utnyttjas också för att möjliggöra oförändrad betalningsförmåga
inom mejerisektorn intill ett totalt belopp om högst 75 milj. kr. av den totala
krediten. Lånemedlen bör återbetalas senast den 30juni 1987 med samma villkor
som i övrigt gäller för lånet till Svensk kötthandel.

Det ankommer pä regeringen att besluta i denna fräga. Jag
avser att föreslå regeringen att besluta i enlighet med förslaget.

Nämnden bör dessutom få använda högst 75 milj, kr. av ej
disponerade medel för låginkomstsatsning m.m. för att möjliggöra vissa
höjningar av avräkningspriserna på mjölk och nötkött.

2.2.2 Ränte- och
etableringsstöd

Prop.
1985/86: 166

Mitt
förslag: Räntebetalning och amortering för de tvä första årens räntestödslån
skall skjutas upp ytterligare ett är och börja först regleringsäret 1987/88.

För fortsatt
etableringsstöd till de företag som har beviljats sådant stöd skall 40milj.kr.
avsättas inom jordbruksprisregleringen. Det skall ankomma på regeringen att
besluta om den närmare finansieringen.

Jordbruksnämndens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen
för mitt förslag: I syfte att mildra högt skuldsatta jordbrukares problem till
följd av en kraftigt höjd räntenivå infördes år 1980 ett temporärt räntestöd.
Enligt nu gällande beslut lämnas sådant stöd t. o. m. innevarande
regleringsår. Räntestödet har utgått med halva beloppet som bidrag. Andra
halvan är ett lån som skall betalas tillbaka med början under regleringsäret
1986/87, Dessutom tillkommer ränta fr,o.m, regleringsäret 1986/87 pä den
utestående delen.

Lantbruksstyrelsen
föreslår att tidpunkten för betalning av ränta och amortering på
räntestödslånen flyttas fram till är 1990, År 1990 bör en ny bedömning göras av
jordbrukarnas möjligheter att betala tillbaka lånen. Lantbruksstyrelsen är
tveksam till om de jordbrukare som erhållit räntestöd i nuvarande läge har
möjlighet att börja amortera och betala ränta på länedelen. En del av dessa
jordbrukare skulle enligt lantbruksstyrelsens bedömning komma att försättas i
konkurs om de tvingades att nu börja betala ränta och amortering på
räntestödslånen.

Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation har föreslagit att amortering och räntebetalning av de
två första årens räntestödslån senareläggs ytterligare ett är. De överläggande
parterna har enats om att föreslå detta.

Jag
biträder förslaget.

För att underlätta för
lantbrukare utan stort eget kapital att etablera sig infördes fr, o, m, den
Ijuli 1982 ett särskilt etableringsstöd.

Under innevarande
regleringsår utgår 45 milj. kr. av regleringsmedel inom den ram jordbruket
tilldelats. Dessa medel täcker kostnaderna för stöd till de jordbruksföretag
som anslutits till systemet t.o, m. 1984/85, Medel för stöd till ytterligare
företag under år 1985/86 finns inte tillgängliga.

Lantbruksstyrelsen
föreslär att etableringsstödet tills vidare bör vara kvar. Det anses olämpligt
att i nuvarande lönsamhetsläge avveckla stödformen så att de som står i
begrepp att etablera sig som jordbrukare inte skulle kunna få stöd. En
avveckling skulle innebära att orättvisa skapas mellan dem som etablerat sig
under senare år och dem som har för avsikt att etablera sig. Enligt
lantbruksstyrelsen är det nödvändigt att finansieringen av stödet tryggas. Det
är en betydande osäkerhetsfaktor om den årliga utbetalningen av stödet är
oviss. Likaledes försvårar en osäker finansiering blivande jordbrukares
möjligheter att planera sin etablering,

Staiensjordbruksnämnd
anför att jordbrukets företrädare vid överlägg-

ningarna har förklarat sig beredda att svara för
kostnaderna för stöd till de företag som redan har anslutits, 1 det
lönsamhetsläge som råder anses det dock omöjligt att omfördela ytterligare
medel för alt underiätta för nyetab-lerare.

Det kan dessutom
enligt jordbruksnämnden från mera principiell utgängspunkt ifrågasättas om
regleringsmedel skall utgå för att underlätta nyetableringar samtidigt som
ersättning ur regleringsmedel utgår till producenter av mjölk, nötkött och
smågrisar för att dessa skall upphöra med sin produktion.

Jordbruksnämnden och delegationerna har därför enats om
att föreslå att medel tills vidare anslås endast för stöd till de jordbrukare
som redan har anslutits till stödformen. Lantbruksstyrelsen beräknar
kostnaderna under år 1986/87 för etableringsstöd avseende dessa företag till
40milj, kr. Under är 1986/87 bör således 40milj, kr, anslås för
etableringsstöd.

Jag biträder jordbruksnämndens förslag i fråga om
etableringsstödet, I rådande överskottsläge anser jag således att medel inte
bör avsättas för nya etableringsstöd. Det är däremot angeläget att medel
avsätts så att finansieringen av redan beviljade etableringsstöd kan tryggas.

Prop. 1985/86: 166

s. 1984 Kontrollera mot PDF

2.3 Införselavgiftsmedel m.m.

Mitt förslag: Inflytande införselavgiftsmedel för
regleringsären 1985/86 och 1986/87 skall användas i enlighet med redovisningen
i tabell 2.3.1.

Tabell
2.3.1 Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m.m. regleringsåren
1984/85, 1985/86 och 1986/87

1984/85
1000-tal kr.

1985/86
1000-tal kr, prel.

1986/87
1000-tal kr. prel.

s. 1985 Kontrollera mot PDF

Inkninsler

18857'

2 252-

Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter
Under resp, regleringsär influtna införselavgifter

319296
237 897

576050

343 000
275 000

620252

355 000
275 000

630 000

exkl, fodermedel

fodermedel

Summa

Vigifier

a) Av medel inom fördelningsplanen

113 640

113 900

29500

27 500

56202

4000

50000

97000

1.30000

68000

66000

4 500

3000

Svensk spannmålshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtinlressenter

Svensk kötthandel

Svensk kötthandel, utbyteshandel

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk ägghandel

Regleringskassan för fägelkött

' Ränta år 1983 och år 1984 samt ej utnyttjade medel
Prisåterbäring pälsdjursuppfödare regleringsär 1983/84, - Ränta är 1985,

s. 1986 Kontrollera mot PDF

1984/85

1985/86

1986/87

1000-tal kr.

prel.

Regionalt
kostnadsbidrag, norra

Sverige

- mjölk

20500

45 500

~ kött

5000

5 000

- ägg

1700

Upplysningsverksamhet
och

utvecklingsarbete

10500

13000

Djurhälsovård,
kontrollverksamhet

m, m.

29575

29 300

Stöd
till odling av konservärter

och
andra köks väx ter

4500

4 500

Stöd
till odling av bruna bönor

1700

Stöd
till odling av vallväxtfrö

8000

Fonden
för kollektiva åtgärder

inom
biodlingen

500

Sveriges
exportråd

1500

1.500

Sveriges
potatisodlares riksförbund

2780

Reserv
till jordbruksnämndens

förfogande

84 320

Prop. 1985/86: 166

Summa 505 097 542200 542
200'

Härefter kvarstående införsel

avgiftsmedel 70953 78052 87800

b) Av medel utanför fördelningsplanen

35096

29000

17 251

16 500

I6.'500

5 688

5 693

5 790

Ulbyleshandel nötkött, öststaterna

Utbyteshandel kött och fläsk

Pristillägg fär- och lammkött

Svensk matpolatiskontroll

Bidrag till Stiftelsen för

ackordhästorganisationens bevarande 475 475 250

Bidrag till fraktkostnader för

mj ö lk och gr ä dde 300 300

Fonden för kollektiva ålgärder

500

3000

1000

2000

1500

1 500

2 000

inom biodlingen''

Stöd till maltproduktionen

Sveriges exportråd

Ränta på lån från riksgälds

konloret - 4 530 3 500

Summa 63810 58998 59040

Summa
utgifter 568 907 601198 601240

Årets saldo -1-7 143 +19054 +28760

Ackumulerat saldo vid utgången

av resp.
regleringsär -28691 -9637 +19 123

' Förslag till preliminär fördelning av medel inom
fordelningsplanen lämnas våren

1986,

''
Anmärkning: Fr, o, m. 1985/86 betalas posten Fonden för kollektiva åtgärder
inom

biodlingen
med medel ur sockerregleringsfonden.

Statens jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt
förslag. Skälen för mitt förslag: I tabell 2.3.1 redovisas användningen av
införselavgiftsmedel m.m. under regleringsäret 1984/85 liksom en beräkning av
och förslag till användning av införselavgiftsmedel som inflyter under

regleringsären 1985/86 och 1986/87. För en närmare
redovisning av inför- Prop. 1985/86: 166 selavgiftsmedlen hänvisas till
bilaga 1 och 2.

Fördelningsplanen för regleringsårel 1985/86 utgör enligt
riksdagens beslut våren 1985 267,2 milj, kr, samt inflytande avgifter för
fodermedels-importen (prop, 1984/85:211. JoU 36, rskr404), Med hänsyn till att
inflytande avgifter för fodermedelsimporten för närvarande kan beräknas till
275 milj, kr. beräknar jag därmed fördelningsplanen till 542,2 milj. kr. Jag
beräknar de disponibla inkomsterna av införselavgifter till 620,3 milj. kr,,
vilket innebär att 78,1 milj. kr. beräknas återstå sedan medel avsatts till
fördelningsplanen. Definitiv fördelningsplan för regleringsäret 1985/86 kan
fastställas först efter utgången av regleringsåret då de verkliga inkomsterna
av införselavgifterna för fodermedel är kända.

Sammanställningen avseende ändamål utanför
fördelningsplanen för regleringsäret 1985/86 skiljer sig pä några punkter frän
de preliminära beräkningar som låg till grund för riksdagens beslut våren 1985,
Posten utbyteshandel med nötkött från öststaterna beräknas öka med 9milj,kr,
Bidraget till Svensk matpolatiskontroll (SMAK) har ökats med 193000kr. till
följd av lönehöjningar för SMAK under år 1985. Posten stöd till maltproduktionen
beräknas minska med 2 milj. kr. eftersom exporten av malt har minskat. En ny
post har tillkommit, nämligen ränta pä län från riksgäldskontoret beräknat
till 4,5 milj. kr. eftersom en rörlig kredit hos riksgäldskontoret har fått
anlitas för att finansiera det ackumulerade underskottet av
införselavgiftsmedel.

Medel för sådana ändamål som fär täckas av
införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen beräknas för regleringsåret
1985/86 till 59 milj. kr.

Detta leder till ett beräknat överskott av I9milj.kr. för
regleringsåret 1985/86. Vid utgången av regleringsåret 1984/85 fanns ett
ackumulerat underskott av 28,7milj. kr,, varför utnyttjad rörlig kredit hos
riksgäldskontoret per den 30juni 1986 kan beräknas uppgå till 9.6 milj. kr.
Detta innebär en kraftig reducering av underskottet i förhållande till det
prognostiserade underskottet vid utgången av detta regleringsår pä 57 milj. kr.
som redovisades i prop, 1984/85:211. Detta beror framför allt på att
världsmarknadspriserna sjunkit mer än vad man tidigare kunnat förutse. Till följd
av att införselavgifternas nivå varierar i takt med förändringar i
världsmarknadspriserna är det självfallet svårt att göra en exakt prognos över
inflytande införselavgifter.

Om det, sedan ianspråktagen rörlig kredit återbetalats och
skälig reserv avsatts, likväl skulle kvarstå ett överskott redan vid utgången
av regleringsåret 1985/86 bör detta få användas till ändamål inom fördelningsplanen
enligt de grunder som angetts för utbyteshandeln med kött och fläsk i prop.
1977/78: 154 och prop. 1978/79:208.

Jag föreslär att fördelningsplanen för regleringsårel
1986/87 skall omfatta oförändrat 267,2milj, kr, jämte inflytande
fodermedelsavgifter, vilket totalt beräknas ge 542,2 milj, kr.

Jag föreslär att Svensk spannmålshandel liksom hittills
tillförs införsel

avgifter för viss utbyteshandel med brödsäd. Vidare bör Sveriges oljeväxt

inlressenter tillföras fettvaruavgifter såväl på importerad som inhemsk olja

för en kvantitet motsvarande fettinnehållet i den inhemska fröskörden, 16

dock högst motsvarande fettvaruavgifter på den totala
fettkonsumtionen Prop. 1985/86: 166 inom landet.

Med hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins
utveckling för de olika varuområdena har nämnden inte lagt fram nägon plan för
fördelning av det preliminärt beräknade beloppet. Nämnden avser att återkomma
med förslag till preliminär fördelning av beloppet. Ett sådant förslag kan då
avges i samband med att förslag till avgiftsändringar m. m. fr.o, m, den Ijuli
1986 lämnas. Nämnden bör liksom tidigare få jämka delbeloppen mellan de olika
regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma
att stå till nämndens förfogande,

1 det följande anger jag medelsbehovet under
regleringsäret 1986/87 för de ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen.

För iiihyteshandel med nölkölt med öslslalerna har jag i
likhet med jordbruksnämnden beräknat 29milj, kr.

Under regleringsäret 1985/86 uigår pristillägg för får-
och lammkött med 330öre per kg vilket beräknas motsvara en utgift på 16,5 milj,
kr. Jag föreslår att pristillägget utgår med samma belopp per kg får- och
lammkött även regleringsäret 1986/87. vilket beräknas medföra en oförändrad
utgift.

Jordbruksnämnden utreder för närvarande möjligheterna att
finansiera Svensk malpolaliskontroll (SMAK) på annat sätt än genom tilldelning
av medel utanför fördelningsplanen. Nämnden avser att inom den närmaste tiden
lägga fram förslag rörande inriktning och finansiering av SMAK: s verksamhet.
Förslagen beräknas emellertid inte kunna genomföras förrän regleringsåret
1987/88 varför jag föreslår att medel utanför fördelningsplanen fär användas
även 1986/87, Jag föreslår att SMAK tilldelas högst 4390000kr. för den
officiella kontrollen och 1.4milj, kr, för upplysningsverksamheten.

Bidraget lill slijtelsen för ackordhästorganisationens
bevarande bör minskas till 250000kr.

Bidrag lill fraktkostnader för mjölk och grädde har utgått
med 300000 kr, Verksamheten bör fr, o.m. regleringsåret 1986/87 finansieras av
medel inom fördelningsplanen.

Stöd lill inaltprodukiionen för regleringsåret 1986/87 bör
utgå med 2 milj. kr.

Jag föreslår att Sveriges exportråd skall erhålla 2 milj.
kr, av medel utanför fördelningsplanen regleringsåret 1986/87,

Med hänsyn till de oundgängliga svängningarna i inflödet
av införselavgifter har jag i 1986 års budgetproposition (bil, 1 1. s,41-42) föreslagit att en
oförändrad rörlig kredit även fortsättningsvis ställs till nämndens förfogande.
Med hänsyn till osäkerheten i prognosen bör det i enlighet med
sammanställningen beräknade överskottet inte intecknas för något ändamål. Det
på detta sätt beräknade överskottet bör stå till regeringens disposition.

Avslutningsvis villjag erinra om några förändringar av
finansieringen av

vissa ändamål som genomförts under senare år, I prop, 1983/84; 191 lade

regeringen fram förslag till ändrad finansiering av vissa ändamål som

tidigare täckts av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen, Försia- '

2 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 166

gen
grundade sig på förslag av jordbruksnämnden och kommittén för överläggningar om
jordbruksprisregleringen. Förslagen godtogs av riksdagen (JoU37. rskr416).
Sålunda skall bidraget till Sveriges potatisodlares riksförbund och stöd lill
odlingen av vallväxtfrö fr.o.m. regleringsåret 1984/85 finansieras av medel
inom fördelningsplanen, medan medel till prisåterbäring till pälsdjursuppfödare
och stöd till kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk skall tas
från spannmålsregleringen och som restitution av införselavgifter.

1 prop.
1984/85: 211 lade regeringen fram förslag till ändrad finansiering av posten
Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen. T.o.m. regleringsäret 1984/85
lämnades bidrag till fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen både av
medel inom och utanför fördelningsplanen. Fr.o.m. regleringsåret 1985/86 har
bidraget av medel utanför fördelningsplanen ersatts av medel ur
sockerregleringsfonden (JoU 1984/85: 36, rskr404).

Prop. 1985/86: 166

2.4 Prisstöd till jordbruket i norra Sverige 2.4.1 Stödområdesindelning

Mitt förslag: En ändring av prisstödsomrädena skall ske
enligt förslagen i tabell 2,4.1.

Tabell 2.4.1 Förslag till ändring av prlsstödsonirådena

Nuvarande prisstödsomräde I bör utökas med följande
församlingar:

Niiviirande

Län
Jämtlands

Norrbollens

stödområdes

Församling

Gäxsjö Mörsil Edefors Gunnarsbyn

Ko/niuiin

Strömsund

Are

Boden

tillhörighet

2b
2b 2a

Nuvarande prisstödsområde 2;i för mjölk bör utökas med
följande församlingar:

Nuvarande

stödområdes

Län

Koinmun

Församling

tillhörighel

Värmlands

Arvika

Bogen

Torsby

Dalby,
Norra Finnskoga

och
Södra Finnskoga

Lekvattnet,
Norra Ny.

Nyskoga.
Vitsand och

Östmark

Kopparbergs

Malung

Lima och
Translrand

Mora

Venjan
samt friliggande

delar av
Mora

yåmhus

Älvdalen

Västernorrlands

Sollefteå

Edsele
och Ådals-Liden

Örnsköldsvik

Anundsjö,
Björna och

Trehörningsjö

Nuvarande

slödoinrådes-

Län

Kommun

Finsamling

lillhörighel

Jämtlands

Berg

Berg, Hackas. Myssjö och

Oviken

Bräcke

Samtliga församlingar

Krokom

Alsen. Aspås och Näskott

Ragunda

Borgvattnet

Strömsund

Hammerdal

Åre

Marby. Mattmar och Hallen

Östersund

Häggenås. Lit, Lockne,

Näs och Sunne

Nuvarande
priss

tödsområde
3 bör utökas med följande församling;

ar:

Nuvarande

stödområdes-

Län

Kommun

Församling

tillhörighel

Värmlands

Grums

Värmskog

Filipstad

Rämmen och Gäsborn

Kopparbergs

Ludvika

Säfsnäs

Potatisodling
i di

en del
av Västerbottens lån som hör till prisstödsområde 1 bör ges

samma
stöd som

potatisodling
i

i
Norrbottens län.

Prop. 1985/86: 166

Statens
Jordbruksnämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag vad gäller
stödområdesindelningen för mjölk, kött, fläsk, smågrisproduktion och
getskötsel. Till skillnad frän jordbruksnämnden föreslårjag dessutom att stödet
till potatisodling bör vara lika i Norrbottens län och den del av Västerbottens
län som tillhör stödområde I,

Remissinstanserna
tillstyrker i huvudsak jordbruksnämndens förslag. Länsstyrelserna i de fyra
nordligaste länen samt i Uppsala, Värmlands och Gävleborgs län föreslär dock
vissa lokala justeringar.

Lantbrukarnas
riksförbund (LRF) anser det angeläget att pristillägget för kött i stödområde 2
differentieras på samma sätt som stödet till mjölkproduktionen. Länsstyrelsen
i Jämtlands län menar att det inte finns skäl att avvika frän det i övrigt
samstämmiga förhållandet mellan mjölk resp. kött och fläsk.

Glesbygdsdelegationen
föreslår att prisstödsomrädet för potatis utökas med de norra delarna av
Kopparbergs och Värmlands län och att det högre arealbidraget ges i hela
prisstödsomräde I. LRF föreslår att det högre stödet för potatis ges även i
Västerbottens inland.

Glesbygdsdelegationen
anseratt prisstödet till getskötseln bör differentieras sä att Norrlands
inland ges större stöd än övriga delar av norra Sverige.

Skälen
för mitt förslag: Prisstödet till jordbruket i norra Sverige har hittills
differentierats på olika områden så att stödet successivt ökar längre norrut
och är högst i nordligaste Sveriges inland. De geografiska gränserna vid denna
differentiering bygger bl. a. på produktionskostnadskalkyler för olika områden.
Nuvarande stödområdesindelning framgår i detalj av förordningen (1985:672) om
prisstöd till vissa jordbruk.

Med
anledning av riksdagens beslut våren 1985 (JoU 1984/85:33, rskr

393) uppdrog regeringen åt statens jordbruksnämnd att företa en översyn

av beräkningsunderlaget för områdesindelningen för prisstödet till jordbru- 19

ket i norra Sverige, Jordbruksnämnden har ijanuari 1986
bl.a. föreslagit ändringar i områdesindelningen (bilaga 3).

Inför
jordbruksnämndens ställningstagande har frågorna behandlats i en arbetsgrupp
under ledning av nämnden. I gruppen har även lantbruksverket och LRF varit
företrädda. Arbetsgruppen har bl.a inhämtat synpunkter från lantbruksnämnderna
och LRF: s länsförbund i berörda län. Vidare har arbetsgruppen besökt flertalet
norrlandslän och länsföreträdare har getts möjlighet att framföra sina
synpunkter. Under arbetets gång har fortlöpande kontakter förekommit med LRF
centralt och dess norrlandsdelegation. Arbetsgruppen har tagit fram rapporten
"Översyn av beräkningsunderlaget för prisstödet till jordbruket i norra
Sverige" (bilaga 4).

1
rapporten redovisas bl.a, en ny beräkningsmodell som ansluter till traditionell
kalkylmetodik. Vidare beräknas avkastningsniväerna i växtodlingen utifrån
skördeniväer i prisstödsområden i stället för i typområden.

Det
beräkningsunderiag som tagits fram kan användas för en grov uppdelning av
norra Sverige i olika stödområden. Liksom jordbruksnämnden anser jag att den
mer detaljerade gränsdragningen måste ske som ett resultat av
ställningstaganden grundade pä kännedom om lokala förhållanden,
produktionsutveckling, regional- och sysselsättningspolitiska hänsyn samt
miljö- och naturvårdshänsyn. Även rent administrativa ställningstaganden kan
påverka gränsdragningarna.

Jag finner
jordbruksnämndens förslag beträffande stödomrädesindel-ningen väl avvägda.
Förslaget innebär att det liksom för närvarande bör finnas fyra
prisstödsområden som är gemensamma för mjölk, kött, fläsk och
smägrisproduktion.

Mitt
förslag innebär vidare att prisstödsomräde I utökas med några församlingar frän
prisstödsområde 2a och 2b, prisstödsområde 2a för mjölk utökas med vissa delar
från prisstödsområde 2b och 3 samt att prisstödsomräde 3 utökas med vissa
församlingar från stödområde 4.

Liksom för närvarande bör stödområdesgränserna för kött,
fläsk och smågrisproduktion följa gränserna för mjölk och prisstödsområde 2
delas upp i 2a och 2b endast i fråga om prisstöd för mjölk.

Beträffande
potatisodlingen föreslår jag att det stöd för potatisodling som lämnas i
Norrbottens län också börges i den del av Västerbottens län som tillhör
stödområde I.

För stöd till getskötsel föreslär jag ingen ändring.

Kostnaderna
för den föreslagna ändringen av stödomrädesgränserna beräknar jag till ca 3
milj. kr.

Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om
mindre ändringar i gränsdragningen mellan stödområdena.

Prop. 1985/86: 166

2.4.2
Justering av prisstödsnivåerna

Mitt förslag: Prisstöd skall från den Ijuli 1986 ges med
belopp enligt tabell 2.4,2,

Tabell 2.4.2 Förslag till prisstöd på mjölk, kött och
fläsk samt stöd till smågrisproduk- Prop. 1985/86: 166 tion, getskötsel
och potatisodling

Prisstödsomräde

Produkt

Mjölk med 4,1% fett.

öre/kg 80 60 49 32 13

Kött, öre/kg 653 441 441
270 69

Fläsk, öre/kg 157 115 115 35

Modersugga, kr,/sugga

och år 893 624 624 315 150

Get, kr,/mjölkprodu

cerande djur och år 325'

Potatis, kr,/ha och år 2 267- I 297'

' Stödområdet omfattar Värmlands, Kopparbergs. Gävleboigs,
Västernorrlands,

Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län,

- Stödområdet omfattar Norrbottens län och den del av
Västerbottens län som hör

till prisstödsområde 1.

' Stödområdet omfattar Gävleborgs, Västernorrlands och
Jämtlands län saml den

del av Västerbottens län som hör till prisslödsomräde 2,

Skälen för mitt förslag: Riksdagen har i samband med 1985
års livsmedelspolitiska beslut (JoU 1984/85: 33, rskr 393) uttalat sig till
förmån för en ärlig justering av prisstödet till jordbruket i norra Sverige,
Jag föreslår nu att stödet dessutom justeras med utgångspunkt i det nya
beräkningsunderlag som arbetsgruppen redovisat och med hänsyn tagen till bl.a,
det besvärliga läget för många jordbrukare i främst stödområde 1 och 2a. Mitt
förslag innebär att stödet totalt sett räknas upp med närmare 10%. Denna
justering är ungefär dubbelt sä stor som den justering av priserna på
jordbruksprodukter som skett vid prisöverläggningarna det senaste året.

Jag föreslår således att prisstödet till jordbruket i
norra Sverige från den Ijuli 1986 skall ges med belopp enligt tabell 2.4,2. Vid
beräkningen av örestalen har jag utgått frän de merkostnadsberäkningar som
arbetsgruppen förordar. En jämförelse mellan nu gällande prisstöd och de
merkostnadsberäkningar som arbetsgruppen tagit fram visar att justeringar av
stödet bör göras.

De merkostnadsberäkningar som gruppen tagit fram med hjälp
av det nya beräkningsunderlaget ger enligt min mening en god utgångspunkt för
justeringen av prisstödsnivåerna även om jag är medveten om att dataunderlaget
till viss del är osäkert. Emellertid måste även flera andra faktorer vägas in
när prisstödsnivåerna fastställs. Det är t.ex. inte ekonomiskt försvarbart att
producera hela behovet av fodersäd inom stödområdet. Från produktionsteknisk
synpunkt är dock en viss produktion av fodersäd i norra Sverige nödvändig. Jag
har därför i mina beräkningar eftersträvat att så långt möjligt ta hänsyn till
faktiska förhållanden. Det är vidare mot bakgrund av jordbrukets betydelse för
sysselsättningen i inlandet motiverat att ta särskild hänsyn till
förhållandena i det området. Tillgängliga uppgifter om produktionsutvecklingen
tyder på en ogynnsam utveckling i övre Norrland. Mot bakgrund av vad jag nu har
anfört föreslår jag att stödet liksom hittills trappas av från norr till söder.

Nuvarande prisstöd pä kött är lägre än de beräknade
merkostnader vid

3 Riksdagen 1985/86. 1 .saml. Nr 166

köttproduktion
som redovisas. Däremot är prisstödet på fläsk och stödet till smågrisproduktion
i vissa områden högre än de redovisade merkostnaderna. Eftersom vi har en
kostsam överproduktion av bl.a. kött och åtgärder vidtagits för att minska
produktionen ärjag dock i nuläget inte beredd att höja prisstödet på kött mer
än i den grad jag föreslår en höjning på prisstödet till mjölk i
prisstödsområde I och 2a, Jag är å andra sidan inte redo att föreslå en
sänkning av nuvarande prisstöd pä fläsk och av gällande stöd till
smägrisproduktion i de områden där merkostnadsberäkningarna tyder på att en
sänkning kunde vara motiverad.

Jag
föreslår vidare att stödet till getskötsel räknas upp i enlighet med
uppräkningen av prisstödet på mjölk i område 2a och 2b, Stödet till
potatisodling bör räknas upp med utgångspunkt i uppräkningen av stödet i
övrigt.

Prisstödet på mjölk bör anges för mjölk med 4,1 % fett
eftersom den fetthalten numera ligger lill grund för prissättningen på mjölk.

Utfallet
för prisstödet till jordbruket i norra Sverige beräknas för innevarande
budgetår bli ca 375 milj. kr. Med hänsyn till de ändringar av prisstödet jag
nyss har redovisat och vid oförändrad produktionsvolym i förhållande till
innevarande budgetår beräknar jag att medelsbehovet för prisstöd till norra
Sverige ökar med ca 35 milj, kr. Därmed beräknar jag medelsbehovet för
prisstödet till jordbruket i norra Sverige till ca 4IOmilj,kr, för budgetåret
1986/87.

Prop. 1985/86: 166

2.5 Investeringsförbudet inom animalieproduktionen

Mitt
förslag: Investeringsförbudet inom animalieproduktionen skall föriängas med ett
år.

Lantbruksstyrelsens förslag: Lagen (1983: 147) om förbud
under viss lid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä
bör förlängas att gälla t. o, m, den 30juni 1988.

Statens jordbruksnämnds förslag: Gällande bestämmelser om
investeringsbegränsning bör förlängas med ett är vad gäller fläsk- och
äggproduktion.

Skälen för
mitt förslag: Investeringsförbud inom animalieproduktionen gäller enligt beslut
av riksdagen sedan den 21 april 1983, Ursprungligen gällde förbudet t,o,m, den
30 juni 1984 men riksdagen beslutade både våren 1984 och våren 1985 att
förlänga förbudel med ett år.

Vid en
bedömning av den effekt som nybyggnadsförbudet hafl bör hänsyn tas till att
investeringsbenägenheten varit förhållandevis låg under den period som lagen
varit i kraft. Jag delar dock lantbruksstyrelsens uppfattning att
lagstiftningen har haft en återhållande effekt på investeringsverksamheten.

Genom de
möjligheter som finns enligt lagen att lämna dispens från nybyggnadsförbudet
har vissa investeringar skett även under tiden för förbudet. Dispensskäl av
övergångskaraktär dominerade dispensgivningen

under de första åren av
lagens giltighetstid. Därefter har brister i djur- eller arbetsmiljö varit det
dominerande skälet för dispens,

I och med att
tvåprissystemet införts har behovet av ett fortsatt förbud mot nybyggnad av
djurstallar för mjölkproduktionen ifrågasatts. Inom nötkötts- och
svinproduktionen kvarstår emellertid behovet av investeringsförbud oförändrat
främst mot bakgrund av att avvecklingsersättningar nu införts till producenter
av nötkött och smågrisar.

Enligt lantbruksstyrelsen
skulle mot denna bakgrund en temporär förlängning av investeringsförbudet i
och för sig kunna begränsas till att avse djurstallar avsedda för nötkötts- och
svinproduktion. Jordbruksnämnden föreslår en föriängning av
investeringsförbudet endast vad gäller fläsk- och äggproduktion. Mot sådana
lösningar talar dock att djurstallar uppförda för ett ändamål kan ha alternativ
användning. Ett stall uppfört för mjölkproduktion kan exempelvis utan vidare
användas för specialiserad nötköttsproduktion. Tillämpning av lagstiftningen och
kontrollen skulle därför bli svårare än vid det generella förbud som gäller för
närvarande. Övervägande skäl talar enligt min mening för att nuvarande
investeringsförbud förlängs med ett år. Jag föreslär därför att giltighetstiden
för lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för
nötkreatur, svin och fjäderfä föriängs att gälla t. o, m, den 30juni 1987, Jag
vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att selektiva åtgärder av
detta slag bör vara tidsbegränsade. Om de permanentas finns risk för att de på
sikt hämmar effektiviteten.

1
enlighet med vad jag nu har förordat har inom jordbruksdepartementet upprättats
ett förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om förbud
under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä,
dels ändring i samma lag.

Med
hänsyn till att frågan från lagteknisk synpunkl är av enkel beskaffenhet är
lagrådets hörande enligt min mening inte påkallat.

Prop.
1985/86: 166

2.6 Vissa ändringar i lagen (1967: 340) om prisreglering
på jordbrukets område

2.6.1
Prisregleringsavgift på bekämpningsmedel

Mitt
förslag: En prisregleringsavgift skall tas ut på bekämpningsmedel som används
i jordbruket. De medel som avgiften ger skall fä användas inom jordbruksprisregleringen.
Avgiften skall inte få påverka livsmedelspriserna. Om avgift tas ut på
bekämpningsmedel som används i andra näringar skall den återföras till resp,
näring.

Närmare
bestämmelser om avgiften skall beslutas av regeringen eller, efter bemyndigande
av regeringen, av statens jordbruksnämnd.

Jordbruksnämndens förslag:
Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Skälen för mitt förslag:
Jordbruksnämnden och de båda delegationerna

s. 24 Kontrollera mot PDF

är överens
om att föreslå att en avgift tas ut fr.o, m, den Ijuli 1986 på de
bekämpningsmedel som används i jordbruket. Jordbruksnämnden föreslår vidare att
avgift skall tas ut också på ämnen eller beredningar som med hänsyn till sina
egenskaper och användning står bekämpningsmedel nära. Med detta avses medel som
används för att motverka groning hos skördeprodukter, eller medel för
tillväxtreglering, blad- och blastdödningsmedel, kartgallringsmedel och dylikt.
Avgiften föresläs tas ut med i genomsnitt ca 20%. Efter samråd med
registreringsinnehavarna har nämnden kommit fram till att avgiften bör beräknas
per dos (rekommenderad mängd per hektar vid en behandling). Varje behandling
bör således belastas lika av avgiften. Vid en sådan utformning anses avgiften
bli neutral vad avser valet av bekämpningsmedel. Avgiften uttryckt per
mängdenhet (kg, liter) kommer alt variera mellan bekämpningsmedlen när olika
mängd per hektar och behandling rekommenderas.

Vissa
bekämpningsmedel används både i jordbruket och inom trädgärds-sektorn.
Jordbruksnämnden föreslår att avgifter som belastar andra näringar än
jordbruket återförs till resp, näring på samma sätt som nu sker med
prisregleringsavgiften på handelsgödsel.

De avgifter som tas in på bekämpningsmedel som används i
jordbruket föreslås få användas inom jordbruksprisregleringen. Eftersom medlen
via regleringen återförs till jordbruket bör avgiften inte få påverka livsmedelspriserna.

Jag
biträder jordbruksnämndens förslag om en prisregleringsavgift på
bekämpningsmedel som används inom jordbruket. Införandet av föreslagen avgift
leder till att de jordbrukare som förbrukar bekämpningsmedel i stor omfattning
fär ta ett större ansvar för kostnaderna för överskottsproduktionen. Detta kan
ses som ett led i regeringens strävan att av hälso- och miljöskäl minska
användningen av bekämpningsmedel och minska överskottsproduktionen. Avgiften
leder ocksä till en jämnare belastning av interna avgifter mellan jordbrukare
som odlar spannmål för foder och humankonsumtion. Avgiften bör tas ut på såväl
inhemska som importerade bekämpningsmedel. Inkomsterna från avgiften bör som
jordbruksnämnden föreslär användas inom jordbruksprisregleringen och avgiften
bör därför inte fä påverka livsmedelspriserna.

Det bör få
ankomma pä regeringen att besluta om avgiftens storiek och om hur den bör tas
ut och administreras. 1 den män avgift av administrativa eller andra skäl måste
tas ut pä bekämpningsmedel som används av andra näringar än jordbruket bör
avgiften återföras till resp, näring. Hur återföringen skall gå till bör fä
beslutas av regeringen. Kostnaderna för att administrera avgiften bör
finansieras med avgiftsinkomster.

Prop. 1985/86: 166

2.6.2
Förmalningsavgift

Mitt förslag: Lagen (1967:340) om prisreglering pä
jordbrukets område skall ändras så att det blir möjligt att ta ut
förmalningsavgift även på korn och havre som används för humankonsumtion.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksnämndens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag, Prop, 1985/86: 166

Skälen
för mitt förslag: Med stöd av lagen om prisreglering på jordbrukets område tas
förmalningsavgift ut på vete och råg som används för tillverkning av mjöl,
gryn, flingor eller liknande produkt.

Jordbruksnämnden
och de båda delegationerna är i princip överens om att en utvidgning av basen
för uttagande av förmalningsavgift bör ske fr,o, m. den 17november 1986, En förutsättning
för detta är dock enligt nämnden dels att erforderligt lagstöd erhålls, dels
att en sädan utvidgning kan göras utan att det leder till mer betydande nu
oförutsedda problem för berörda branscher.

Jordbruksnämndens
förslag innebär att prisregleringslagen ändras så att det blir möjligt att ta
ut förmalningsavgift ocksä pä havre och korn som används för tillverkning av
mjöl, gryn, flingor eller liknande produkt. Vidare innebär förslaget att
förmalningsavgift skall kunna tas ut för spannmål som används för tillverkning
av malt.

Jag
biträder jordbruksnämndens förslag att prisregleringslagen bör ändras så att
det blir möjligt att utvidga underiaget för förmalningsavgift på det sätt som
jordbruksnämnden föreslår om sä skulle befinnas lämpligt. Jag anser emellertid
att frågan behöver utredas ytterligare innan regeringen tar ställning till om
och i vilken utsträckning som den av mig nu förordade lagändringen bör
utnyttjas. Denna utredning bör enligt min mening gälla dels regleringsekonomins
utveckling, dels konsekvenserna för berörd industri, inte minst ur
regionalpolitisk synpunkt. Vidare måste effekterna för konsumenterna redovisas.
Det bör ankomma på jordbruksnämnden att göra denna utredning.

2.6.3
Övrigt

I
avsnitt 2.6.1 och 2.6.2 har jag föreslagit vissa ändringar i lagen (1967:340)
om prisreglering på jordbrukets område.

I
bilagan till lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område bör vidare
texten för varuslag enligt tulltaxenummer 18.06 ändras. Härigenom uppnäs
kongruens med texten i bilagan till lagen (1941:251) om särskild varuskatt
enligt den lydelse bilagan erhållit enligt lagen (1984:923) om ändring i nämnda
lag.

Eftersom
de föreslagna författningsändringarna från lagteknisk synpunkt är av enkel
beskaffenhet är lagrådets hörande enligt min mening inte påkallat.

3 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen dels att anta inom jordbruksdepartementet upprättade förslag till

1.
lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983: 147) om förbud

under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och

fjäderfä, dels ändring i samma lag. 25

s. 26 Kontrollera mot PDF

2.
lag om ändring
i lagen (1986:000) om ändring i lagen (1967: 340) Prop. 1985/86:166 om
prisreglering på jordbrukets område,

3.
lag om ändring
i lagen (1967: 340) om prisreglering pä jordbrukets område.

deh att

4, godkänna vad jag har förordat i fråga om åtgärder
för produk

tionsanpassning på vegetabilieområdet (avsnitt 2,1),

5. godkänna vad jag har förordat i fräga om
prisregleringen på

jordbruksprodukter under regleringsåret 1986/87 (avsnitt 2,2),

6,
godkänna vad
jag har förordat i fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under
regleringsåret 1986/87 eller har influtit under tidigare regleringsär (avsnitt
2,3),

7,
godkänna vad
jag har förordat i fräga om prisstöd till jordbruket i norra Sverige (avsnitt
2,4).

4 Anslagsfrågor för budgetåret 1986/87

NIONDE HUVUDTITELN

C. Jordbruksprisreglering

C 6. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige

1984/85 Utgift 330855
788

1985/86 Anslag 412000000

1986/87 Förslag 410000000

Statens jordbruksnämnd disponerar anslaget för pristillägg
enligt förordningen (1985:672) om prisstöd till vissa jordbruk. Anslaget får
även disponeras intill ett belopp av 275000 kr. för att täcka vissa kostnader
för att underlätta omhändertagande av värphöns i norra Sverige samt intill ett
belopp av 20000 kr. för sortprovning av växtslag som är speciellt lämpade för
norra Sverige.

I min anmälan till 1986 års budgetproposition (prop.
1985/86: 100 bil. 11) har jag förordat att medel för prisstödet till
rennäringen, som anvisats under förevarande anslag, i fortsättningen anvisas
över anslaget Främjande av rennäringen. 1 avvaktan pä särskild proposition i
ämnet beräknade jag därför förevarande anslag till 398,8 milj. kr. för
budgetåret 1986/87.

Jag har i det föregående behandlat det prisstöd som bör
ges till jordbruket i norra Sverige fr. o. m, den Ijuli 1986, Medelsbehovet
under anslaget beräknas därmed uppgå till 410milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Prissiöd llll jordbruket i norra Sverige för
budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 410000000kr.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

s. 27 Kontrollera mot PDF

5 Beslut ''°P- '985/86-166

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1985/86:166 Bilaga 1

STATENS
JORDBRUKSN Ä MND 1985-12-19 Dnr: 102-1126/85

FORSLAG
TILL PRISREGLERANDE

Å TG Ä RDER PA JORDBRUKETS

OMR Å DE FR
O M D E N 13, 15 JANUARI

1
S 8 6.

1 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 166. Bilagedel

Prop.
1985/86: 166

Inneh å llsf ö rteckning

1
Inledning

2
Utg å ngspunkter f ö r
kompensationen till jordbruket och vass livsmedelsindustri januari - juni 1986

3
Belopp per den
13, 15 januari 1986

4 Pris- och avgifts ä ndringar fr o m den 13, 15 januari 1986

5 Å tg ä rder f ö r
att f ö rb ä ttra balansen mellan produktion och

konsumtion av jordbruksprodukter

5.1 Bakgrund

5.2
Omst ä llnings/avvecklingsers ä ttning till vissa producentgrupper

5.3
L å n f ö r
produktionsanpassning

5.4 Investeringsbegr ä nsningar

6 L å ginkomstsatsning
m m

6.1
Avbytarverksamhet,
socialf ö rs ä kringsskydd, f ö retagsh ä lsov å rd m m

6.2
Tempor ä rt r ä ntest ö d

6.3
Etableringsst ö d

7 Ö vriga fr å gor

7.1
Nya produkter

7.2
Hel ä ggpulver

7.3
Flexibel priss ä ttning vid prisstopp

7.4 Unders ö kningar om s k modelljordbruk

7.5 Kontrollstations ö verl ä ggningar

8 Regleringsekonomin

8.1
Inledning

8.2
Handelsg ö dselavgift och avgift p å bek ä mpningsmedel

8.3
Inf ö rselavgifter, interna avgifter m m

8.3.1
Inf ö rselavgiftsmedel m m 1984/85

8.3.2
Influtna
interna avgifter f ö r 1984/85 samt de bleopp av interna
avgifter som 1984/85 f ö rts ö ver till regleringsf ö reningarna,
tkr

8.3.3
Inf ö rselavgiftsmedel m m f ö r 1985/86

8.3.4
Prognos betr ä ffande storleken av interna avgifter som ber ä knas inflyta 1985/86 samt de belopp som kommer att f ö ras ö ver till
regleringsf ö reningarna, tkr

8.3.5
Ber ä knad anv ä ndning
av handelsg ö dselavgiftsmedel 1985/86

8.3.6
Inf ö rselavgiftsmedel m m f ö r 1986/87

Prop. 1985/86: 166

8.3.7
Huvudsaklig
medelsdisposition av inf ö rselavgiftsmedel m m reglerings å ren 1984/85 - 1986/87

8.3.8
Utfallet av
interna avgifter 1984/85

8.3.8.1
Interna
avgifter inom spannm å lsregleringen F ö rmalningsavgifter

8.3.8.2
Interna
avgifter inom oljev ä xtregleringen Fettvaruavgifter p å svensk olja

8.3.8.3
Interna
avgifter inom potatisregleringen Arealavgifter

Leveransavgifter

8.3.8.4
Interna
avgifter inom k ö ttregleringen Slaktdjursavgifter

8.3.8.5
Interna
avgifter inom mj ö lkregleringen Utj ä mningsavgift p å
mj ö lk

8.3.8.6
Interna
avgifter inom ä ggregleringen

Avgift f ö r innehav av
v ä rph ö ns

Slaktdjursavgift p å
kyckling/regleringskassan f ö r f å gelk ö tt

8.3.8.7
Handelsg ö dselavgifter

8.3.8.8
Tillverkningsavgifter

Tillverkningsavgifter p å
oljekraftfoder

Tillverkningsavgift p å
mj ö lk- och gr ä dders ä ttning
(fettemulsioner)

9
Information om
kassan f ö r r å varukostnadsutj ä mningen

10
Hemst ä llan

11
Beslutsmening

Prop. 1985/86:166

STATFN5 JORDBRUKSN Ä MND
1985-12-19 Dnr 402-1126/85

Regeringen Jordbruksdepartementet

Kompensation till jordbruket "och viss
livsmedelsindustri fr o m den 13, 15 januari 1986 till f ö ljd av kostnadsutveckling m m

1 Inledning

Regeringen uppdrog den 14 februari 1985 å t jordbruksn ä mnden
(JN) att, efter ö verl ä ggningar med Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation
(LRF) och JNs konsumentdelegation (KD), l ä mna
f ö rslag om den n ä rmare utformningen av. prisregleringen.p å jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker f ö r tiden den 1 juli 1985 - den 30 juni 1986. F ö rslaget skulle utformas med utg å ngspunkt i riksdagens beslut om vissa
livsmedelspolitiska fr å gor (prop 1983/84:76, JoU 20, rskr
141);

Vid v å rens ö verl ä ggningar visade det sig att stora
mots ä ttningar f ö rel å g vad g ä ller storleken p å
kompensationen till jordbruket och viss livsmedelsindustri under regleringes å ret 1985/86. De b å da
delegationerna kunde d ä rf ö r inte godta JNs f ö rslag vad avs å g totalt kompensationsbelopp. I vissa ö vriga delar ansl ö t
sig emellertid delegationerna- till JNs f ö rslag.
Statsmakterna (prop 1984/85:211, JoU 36, rskr 404) godtog JNs f ö rslag f ö r
hela reglerings å ret 1985/86. Vad g ä ller' kompensationen per 1 januari 1986 angavs ett
prelimin ä rt belopp om 348 milj kr till vilket
skulle f å l ä ggas vissa ö verh ä ngsbelopp fr å n 1984/85. Det definitiva beloppet
borde f å fastst ä llas av regeringen p å f ö rslag av jordbruksn ä mnden, som skulle ta upp ö verl ä ggningar om
beloppet med

Prop. 1985/86:166

LRF och KD i slutet av å r
1985. Vid detta tillf ä lle skulle ocks å f å tas upp
vissa s k ö verh ä ngsfr å gor fr ä mst fr å n
reglerings å rel 1984/85, fr å gan om f ö rdelningen
p å produkter, liksom ö vriga fr å gor
som enligt n ä mndens f ö rslag borde f å
å beropas vid detta tillf ä lle. Ä ven i dessa
fr å gor skulle det f å ankomma p å
regeringen att besluta.

Vid ö verl ä ggningarna v å ren 1985 redovisade JN ett utf ö rligt material om utvecklingen inom
livsmedelssektorn, de livsmedelspolitiska riktlinjerna samt vissa
ekonomisk-politiska utg å ngspunkter som angivits av regeringen.
Vid de nu avslutade ö verl ä ggningarna har ytterligare material tagits fram avseende marknadsutvecklingen
p å animalie- och vegetabilieomr å dena, bilagorna ./. ./. 3 och 4 samt analyser av
kostnads- och inkomstuvecklingen inom ./. jordbruket och inom f ö r ä dlingsindustrin,
bilaga 5. JN har vid

ö verl ä ggningarna p å
sedvanligt s ä tt bitr ä tts av vissa andra myndigheter.

Utvecklingen inom livsmedelssektorn under h ö sten 1985 kan sammanfattas p å f ö ljande s ä tt.

Ö verskottssituationen
inom animalieomr å det har under h ö sten f ö rb ä ttrats n å got.
Situationen ä r dock fortfarande allvarlig. Under
reglerings å ret 1984/85 och hittills under
innevarande reglerings å r har flera å tg ä rder satts
in f ö r att minska produktionen. Dessa å tg ä rder b ö rjar nu leda till vissa resultat. Å tg ä rderna v ä ntas resultera i forts.att minskad produktion under
1986. Konsumtionen har under 1985 ö kat
n å got f ö r flera viktiga jordbruksprodukter. Ä ven under 1986 v ä ntas konsumtionen ö ka n å got.

Prisstegringarna p å
jordbrukets produktionsmedel har under senare delen av 1985 blivit st ö rre ä n vad JN r ä knade med v å ren
1985.

Prisstoppet har under h ö sten
1985 successivt avvecklats .1 ./. bilaga 6 redovisas en av statens pris-
och .kartelln ä mnd utarbetad promemoria om till ä mpningen av prisstoppet.

Prop. 1985/86: 166

2 Utg å ngspunkter f ö r kompensationen* till jordbruket och viss
livsmedelsindustri januari - juni 1986

Som tidigare framg å tt
skulle JN enligt statsmakternas beslut v å ren
1985 ta upp ö verl ä ggningar med jordbruket och viss livsmedelsindustri om det definitiva
kompensationsbeloppet per den 1 januari 1986. Dessa ö verl ä ggningar har
nu avslutats och har bedrivits utifr å n
f ö ljande utg å ngspunkter.

Ö verh ä ng som kunde å beropas
fr å n regleringsperioden 1984/85 (fr å n ö verl ä ggningarna per den 1 janauri 1985) var f ö ljande:

int ä kter av internt vidaref ö r ä dlade
biprodukter inom mejeriindustrin

avst ä mning av prelimin ä rt avdraget belopp f ö r ä ndrad f ö rbrukning av handelsg ö dsel

- m ö jlighet att å beropa definitiva kostnadsuppgifter f ö r viss

livsmedelsindustri avseende å r 1984 resp
1984/85

å terf ö rande av eng å ngsbelopp
f ö r vegetabilier

inkomstf ö ljsamhet fr å n 1984 å rs
pris- och l ö neutvecklings-garantier inom det
statliga omr å det.

Ö verh ä ngsfr å gorna fr å n regleringsperioden 1985/86, dvs fr å n ö verl ä ggningarna per den 1 juli 1985, var f ö ljande:

kostnadskompensation f ö r
jordbruket tom oktober 1985

- prelimin ä r
kostnadskompensation f ö r f ö r ä dlingsindustrin

tom oktober 1985

kapitalkostnaderna inom f ö r ä dlingsindustrin

- den s k skatterabatten

smittsamma husdjurssjukdomar.

Dessutom aktualiserades f ö ljande fr å gor:

- kostnader f ö r
att anpassa svenska exportslaktener till EG:s krav

int ä kter fr å n f ö rs ä ljning av r å vara
till slakterifett.

Andra centrala utg å gnspunkter
f ö r de nu avslutade ö verl ä ggningarna
har varit f ö ljande:

Prop. 1985/86: 166

JN och delegationerna f ö ruts ä tter sj ä lvfallet
att jordbruket och livsmedelsindustrin producerar livsmedel av god kvalitet. M ö jligheterna att ytterligare f ö rb ä ttra
jordbruksprodukterna och livsmedlens kvalitet m å ste tas tillvara t ex genom en ö kad
kvalitetsbetalning. Parterna ä r ö verens om att redovisa ytterligare material om
dessa fr å gor vid kommande ö verl ä ggningar.

JN och delegationerna ä r
vidare ense om att under socialt acceptabla former p å olika s ä tt
fr ä mja anpassningen i jord-bruket och
livsmedelsindustrin mot balans mellan produktion och konsumtion inom
animalieomr å det. F ö rslag till s å dana
å tg ä rder redovisas i det f ö ljande. I
anslutning h ä rtill vill JN och delegationerna
udnerstryka vikten av att man vidproduk-tionsanpassningen p å olika s ä tt
s ö ker fr ä mja en god kvalitetsutveckling.

3 Belopp per den 13, 15 januari 1986

JN och delegationerna ä r
eniga om f ö ljande f ö rslag.

F ö rslaget avser tiden januari - juni
1986 och f ö resl å s tr ä da i kraft den 15 januari 1986, f ö r mj ö lk och gr ä dde den 13 januari 1986.

Den totala kompensationen som medges jordbruket och viss
livsmedelsindustri uppg å r till 750 milj kr. Hela beloppet ä r ett s k niv å belopp.

1 totalbeloppet ing å r
ä ven samtliga belopp fr å n de s k ö verh ä ngsfr å gorna
fr å n regleringsperioden 1984/85. D ä rmed har samtliga p å sid 3 f ö r denna period angivna poster
reglerats. Kostnadskompensation f ö r
jordbruket avser tiden tom oktober 1985. Kostnadskompensationen till
livsmedelsindustrin har slutligt reglerats f ö r
1985. Detta inneb ä r att parterna inte kan å beropa definitivt bokf ö ringsmaterial f ö r 1985 f ö r animalier och f ö r
1985/86 f ö r vegetabilier.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166

Vad avser fr å gor
r ö rande kostnader f ö r EG-slakten, slakteri fettet, kapitalkostnaden inom
f ö r ä dlingsindustrin samt smittsamma husdjurssjukdomar inneb ä r ö verenskommelsen
att n å gra niv å justeringar inte skall aktualiseras f ö r n ä sta
regleringsperiod.

Ä ven
den s k skatterabatten har slutgiltigt reglerats.

Att parterna nu har enats om ett totalbelopp inneb ä r dock inte att de har gjort avkall p å sina tidigare principiella uppfattningar i olika
fr å gor. KD har under ö verl ä ggningarna f ö reslagit att 50 Mkr av totalbeloppet skulle avs ä ttas f ö r
å tg ä rder till s ä rskilt utsatta jordbrukare vid
rationella f ö retag.

Parterna ä r emellertid
nu ö verens om att de å tg ä rder av
social natur som ä r i kraft eller om vilka f ö rslag f ö religger
f ö r n ä rvarande f å r anses vara tillfyllest.

4 Pris- och avgifts ä ndirngar fr o m den 13, 15 januari 1986

F ö rslag till f ö rdelning av det totala beloppet 750 milj kr framg å r av f ö ljande
tabell.

Prop. 1985/86:166

Tabell 1 Pris ä ndringar
p å olika produkter fr å n den 13, 15

januari 1986_____________

s. 14 Kontrollera mot PDF

Ö re/kg

eller ö re/1 Milj
kr

Olja 47 60,16

Summa vegetabilier 60,16

166,66

49,45

1,17

100

48,00

14,40

100

62,00

130

130,00

4,80

19,58

6,20

502,26

44.00

34,88

0,00

108,75

689,89

750,05

2 Dryckesmj ö lk „

Filprodukter

Industrimj ö lk

Gr ä dde, tjock

Gr ä dde, tunn

Sm ö r

H å rdost

F ä rskost

Mj ö lkpulver

S ä rskilda prish ö jningar p å

syrade produkter

Summa mejeriprodukter

Ä gg

Fj ä derf ä k ö tt

N ö t-, kalv-, h ä st-,

f å r- och lammk ö tt

Fl ä sk

Summa animalier

TOTALT

1)
Nytt oljev ä rde 855 kr/100 kg

2)
Pris ä ndringar p å
mj ö lk och gr ä dde tr ä der
i kraft den 13 januari 1986.

1 prop 1984/85:166 om livsmedelspolitiken och i JoU 1984/85:33
som byggde p å livsmedelskommitt é ns f ö rslag angavs
att "Vid jordbrukspris ö verl ä ggningarna b ö r
i forts ä ttningen anges hur mycket
producentpriserna kan f ö rv ä ntas stiga till f ö ljd av den f ö reslagna partiprish ö jningen".

Vid de nu avslutade ö verl ä ggningarna har det av tidssk ä l inte varit m ö jligt
att g ö ra denna uppdelning. JN och
delegationerna avser att vid ö verl ä ggningarna v å ren
1986 ta fram ber ä kningsunderlag f ö r en s å dan
uppdelning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1985/86: 166

F ö rslaget inneb ä r att den ber ä knade
prisniv å n i partiledet h ö js med ca 2,8 %, vilket
betyder att konsumentprisniv å n f ö r jord-bruksreglerade livsmedel h ö js n ä stan lika
mycket. H ö jningen av prisniv å n medf ö r
att KPI totalt h ö js med 0,23 % och att KPI f ö r
livsmedel h ö js med 1,2 %, allt r ä knat
vid of ö r ä ndrade ö resmarginaler i handeln men
inklusive moms. ■

Med beaktande av de prisf ö r ä ndringar som nu f ö reslagits f ö resl å s f ö ljande
mittpriser, prisgr ä nser och inf ö rselavgifter fr o m den 15 januari 1986.

Mittpriser och prisgr ä nser
fr o m den 15 janauri 1986, kr per 100 kg

Nedre

Ö vre

prisgr ä ns

Mittpris

prisgr ä ns

N ö tk ö tt

2 468

2 598

2 728

Kalvk ö tt

2 525

2 686

2 847

F å r- och lammk ö tt

2 058

2 287

2 516

Fl ä sk

1 827

1 923

2 019

Kyckling

1 532

1 665

1 798

Sm ö r

1 811

1 927

2 043

H å rdost

2 393

2 546

2 699

Magert
mj ö lkpulver

1 324

1 409

1 494

Ä gg

1 013

1 101

1 189

Hel ä ggpulver

5 347

5 812

6 277

Gr ä nsskyddet skall anpassas till det
behov av skydd som bed ö ms f ö religga. JN f ö resl å r att f ö ljande normalinf ö rselavgifter b ö r
g ä lla fr o m den 15 januari 1986.

Normal
inf ö rselavgift, kr per 100 kg.(100 1)

s. 10 Kontrollera mot PDF

Matpotatis

Potatisst ä rkelse

210

N ö tk ö tt

1 630

Kalvk ö tt

1 150

F å r- och lammk ö tt

1 000

Fl ä sk

1 095

Kyckling
och h ö ns

880

Sm ö r

995

H å rdost

1 390

Magert
mj ö lkpulver

975

Ä gg

460

Hel ä ggpulver

3 200

K-mj ö lk

255

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86:166

I bilaga 3 redovisas f ö rslag
till normalinf ö rselavgifter f ö r samtliga varor med prifigr ä nser samt f ö r
n k knnsekven.svarnr (styckningsdetaljer, charkvaror, konserver m m). F ö r varor med r ö rlig
avgift anges i bilagan de h ö gsta inf ö rselavgifter och fettvaruavgifter m m vid importen
vilka b ö r f å best ä mmas av JN under tiden 15 januari -
30 juni.

5 Å tg ä rder f ö r
att f ö rb ä ttra balansen mellan produktion och konsumtion av jordbruksprodukter

5.1 Bakgrund

Enligt riksdagsbeslut v å ren
1985 skall balans efterstr ä vas mellan produktion och
konsumtion av fr ä mst animalieprodukter. Den obalans
som har r å tt under de senaste å ren har i h ö g
grad f ö rsv å rat att de livsmedelspolitiska m å len
kunnat uppn å s.. Det ä r d ä rf ö r viktigt att anstr ä ngningarna att å stadkomma balans forts ä tter under de n ä rmaste
å ren.

Ett flertal å tg ä rder har redan vidtagits p å s å v ä l konsumtions-som produktionssidan. P å n ö tk ö ttssidan sker t ex under innevarande reglerings å r en betydande satsning genom att ca 200 milj kr anv ä nds f ö r prisneds ä ttningar p å
n ö tk ö tt. Som framg å r av bifogade marknads ö versikt har konsumtionen av n ö tk ö tt ö kat och en f ö rb ä ttrad balanssituation f ö rv ä ntas under å r 1986. Ä ven
f ö r fl ä sk v ä ntas en f ö rb ä ttrad
balans.

Inom mj ö lkproduktionen
har i å r inf ö rts ett frivilligt tv å pris-system
vilket inom ett par å r b ö r f ö ra ned mj ö lkproduktionen till ö nskv ä rd niv å .

I det : ö ljande
redovisas f ö rslag om fortsatta
produktionsanpass-nings å tg ä rder. Samtliga f ö rslag ä r tidsbegr ä nsade.

s. 12 Kontrollera mot PDF

5.2 Omst ä llnings/avvecklingsers ä ttning till vissa producent

grupper

Statens jordbruksn ä mnd
(JN) har i skrivelse den 4 oktober 1985 till regeringen l ä mnat f ö rslag
ang å ende s ä rskilda omst ä llnings-och
avvecklingsers ä ttningar inom n ö tk ö tts- och sm å grisproduktionen.

-
De b å da delegationerna har under ö verl ä ggningarna
st ä llt sig bakom JNs framst ä llning. F ö rslaget
ang å ende ers ä ttning till-n ö tk ö ttsproducenterna skall dock ses ö ver.

-
Parterna ä r vidare ense om att vissa ytterligare å tg ä rder kan
erfordras ifr å ga om avvecklingsers ä ttning f ö r
ä ldre producenter av t ex slaktsvin.

5.3 L å n
f ö r produktionsanpassning

F ö r att p å skynda anstr ä ngningarna
att å stadkomma en ö nskv ä rd balans
mellan produktion och konsumtion inom animalieomr å det hemst ä ller JN om bemyndigande f ö r JN att - ut ö ver
nu beviljade oms ä ttningskrediter - under å ren-1986 och 1987 l å ta regleringsf ö reningarna p å animalieomr å det
uppta l å n.

Som villkor f ö r
att JN skall medge att f ö rening f å r uppta l å n
f ö r att underl ä tta finansieringen av produktionsanpassningen skall
g ä lla att n ä ringen kan visa att den f ö resl å r och vidtar
å tg ä rder som leder till en l å ngsiktigt
f ö rb ä ttrad prudktionsbalans inom animalieomr å det.

Bemyndigandet f ö r
JN b ö r uppg å till ett sammanlagt belopp om 300 Mkr.

Å terbetalning
av l å net skall ske under å ren 1988, 1989 och 1990 med lika å rliga annuiteter.

Det å rligger JN att inom tilldelad
medelsram till f ö reningarna under å ren f ö r å terbetalning tillse att annuitetsbeloppet med h ö gsta prioritet direkt ö verf ö rs till l å ngivaren. Det å ligger

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86:166

LRF att verka f ö r
att erforderliga medel h ä rf ö r finns tillg ä ngliga inom regleringsekonomin.

5.4 Investeringsbegr ä nsningar

Under anpassningsperioden f ö r animalieprodukter ä r en med
statligt st ö d genomf ö rd fortsatt investeringsbegr ä nsning, med h ä nsyn
till produktionsbalansen, anel ä gen f ö r fl ä sk- och ä ggprpduk-tionen. LRF har vid ö verl ä ggningarna
framf ö rt vissa f ö rslag i denna fr å ga.
KD har f ö rklarat sig beredda att acceptera n å gon form av dylik begr ä nsning i r å dande ö verskottsl ä ge.
JN och delegationerna anser att fr å gan
b ö r utredas ytterligare s å att f ö rslag
om m ö jligt kan l ä mnas i v å rens
regleringsskrivelse avseende perioden efter den 1 juli 1986. Vid en s å dan utredning b ö r
ä ven bl a analyseras fr å gor r ö rande
sjukdomsfrekvensen i bes ä ttningar av olika storlekar.

Vad g ä ller mj ö lkproduktionen kan denna undantas fr å n en investeringsbegr ä nsning med h ä nsyn till g ä llande tv å prissystem.

6 L å ginkomstsatsning
m m

6.1 Avbytarverkamhet, socialf ö rs ä knngsskydd,
f ö retagsh ä lsov å rd m m

F ö r l å ginkomstsatsning m m inom jordbruket har f ö r budget å ret
1985/86 anvisats 435 milj kr med f ö ljande
f ö rdelning.

1985/86 milj kr

Leveranstill ä gg
f ö r mj ö lk 106

Avbytarverksamhet 100

F ö retagsh ä lsov å rd 15

Socialf ö rs ä kringsskydd 45

Tillf ä lligt r ä ntest ö d 20

Produktionsanpassning
m m 149

Summa 435

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166

Eventuella besparingar eller ö verskridanden betr ä ffande beloppen f ö r leveranstill ä gg skall enligt g ä llande
best ä mmelser tillf ö ras resp avg å
fr å n beloppet f ö r avbytarverksamhet. Dessutom f å r eventuella ö verblivna
medel som avsatts f ö r tillf ä lligt r ä ntest ö d Qch produktionsanpassnings å tg ä rder m m anv ä ndas f ö r
ö vriga ä ndam å l inom
anslagsposten.

JN har i anslagsframst ä llningen
f ö r budget å ret 1986/87 f ö reslagit
att of ö r ä ndrat 435 milj kr anvisas till l å ginkomstsatsning
m m.

JN å terkommer v å ren 1986 med redog ö relse f ö r hur de f ö r budget å ret
1986/87 f ö reslagna medlen om 435 milj kr f ö r l å ginkomstsatsning
m m b ö r f ö rdelas.

6.2 Tempor ä rt
r ä ntest ö d

I syfte att mildra skuldsatta jordbrukares problem till f ö ljd av en kraftigt h ö jd r ä nteniv å inf ö rdes 1980
ett tempor ä rt r ä ntest ö d. Jordbruksn ä mnden skulle f ö r
detta ä ndam å l under reglerings å ret 1980/81
st ä lla 40 milj kr till
lantbruksstyrelsens f ö rfogande. Det tempor ä ra r ä ntest ö det har sedan dess i huvudsak finansierats fr å n anslaget C 3 Prisreglerande å tg ä rder,
anslagsposten L å ginkomstsatsning m m inom
jordbruket.

Under reglerings å ret
1984/85 anvisades 44 milj kr f ö r det tempor ä ra r ä ntest ö det till vissa jordbrukare. Den faktiska kostnaden
uppgick bara till 30 milj kr.

F ö r reglerings å ret 1985/86 finns anvisat 20 milj kr. Riksbankens
beslut i maj 1985 om h ö jning av diskontot med 2 % skulle enligt lantbruksstyrelsens ber ä kningar leda till ett medelsbehov p å i storleksordningen 40 milj kr. Efter det att
lantbruksstyrelsen nu sammanst ä llt gjorda
ans ö kningar om r ä ntest ö d ber ä knas medelsbehovet t ä ckas av anvisade medel f ö r
1985/86 och icke lanspr å k-tagna medel f ö r 1984/85.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166

6.3 Etableringsst ö d

F ö r att underl ä tta f ö r
lantbrukare utan stort eget kapital att etablera sig inf ö rdes fr o m den 1 juli 1982 ett s ä rskilt etableringsst ö d. Jordbruket tillf ö rdes d å genom prish ö jningar
ett s ä rskilt belopp f ö r reglerings å ret
1982/83 resp 1983/84.

Dessa belopp skulle i f ö rsta
hand anv ä ndas f ö r n ä mnda etableringsst ö d. Å terst å ende medel skulle anv ä ndas f ö r konsumtionsstimul-erande å tg ä rder.

F ö r reglerings å ret 1984/85 avsattes 32 milj kr av
prisreglerings-medel till etableringsst ö d.
De faktiska kostnaderna uppgick till 29,7 milj kr.

Kostnaderna f ö r
1985/86 har av lantbruksstyrelsen tidigare ber ä knats till 32 milj kr. Detta belopp har ocks å tidigare prelimin ä rt avsatts.

Riksbanken besl ö t
i maj 1985 om h ö jning av diskontot med 2 %. Lantbruksstyrelsen ber ä knade d å ett medelsbehov under 1985/86 om
60 milj kr.

En h ö jning av tilldelade medel
aktualiserades s å lunda vid jordbrukspris ö verl ä ggningarna v å ren 1985. Parterna kunde d å inte enas utan ville skjuta fr å gan till h ö sten
1985 d å en b ä ttre bild av r ä nteniv å n m m kunde erh å llas.
Lantbruksstyrelsen ber ä knar nu medelsbehovet till 55 milj
kr.

Under h ö sten 1985
har lantbruksstyrelsen utbetalt st ö d
inom den avsatta ramen '32 milj kr. Detta har inneburit dels att endast 70 % av det st ö dbelopp,
som enligt reglerna skulle utg å , har kunnat
utbetalas dels att inga nya f ö retag kommit
ifr å ga f ö r etableringsst ö d; Om etableringsst ö d f ö r f ö retag som tidigare erh å llit etableringsst ö d skall utg å under 1985/86 enligt g ä llande regler erfordras ett medelstillskott p å 13 milj kr. Skall det vara m ö jligt ä ven
f ö r nya f ö retag att f å
etableringsst ö d under 1985/86 m å ste d ä rut ö ver ytterligare 10 milj kr tillskjutas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166

Parterna har vid de nu avslutade ö verl ä ggningarna
enats om att f ö r 1985/86 ytterligare 13 milj kr b ö r ansl å s
och skall tas ut inom ö verenskommet belopp 750 milj kr.
Detta inneb ä r att medel f ö r etableringsst ö d
f ö r nya f ö retag f ö r
1985/86 inte skall utg å .

7 Ö vriga fr å gor

7.1 Nya produkter

I beslut den 19 juni 1985 har regeringen gett jordbruksn ä mnden i uppdrag att ö verv ä ga och inkomma med f ö rslag till pris- och avgifts ä ndringar med anledning av vad som anf ö rts i prop 1984/85:166 och JoU 1984/85:33 om
prisregleringens f ö rh å llande till nya produkter. Dessa fr å gor
har behandlats vid de nu avslutade ö verl ä ggningarna med Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation och n ä mndens konsumentdelegation r ö rande pris- och avgifts ä ndringar per den 1 januari 1986.

I f ö rsta hand har diskuterats den
tillverkningsavgift som utg å r f ö r f ö rs å lda gr ä dd-
eller mj ö lkliknande fettemulsioner. Det ä r denna avgift som belastar tillverkningen av bl a
gr ä dders ä ttningsprodukten Visp Ä del.
Avgiftsniv å n f ö r en produkt med en fetthalt motsvarande den f ö r Visp Ä del
har sedan inf ö randet av avgiften 1973 varit 125 ö re per kg med undantag f ö r perioden den 1 juli 1982 till den 1 juli 1983 d å avgiften var 155 ö re per kg.

F ö rs ä ljningen av Visp Ä del har sedan 1983 legat p å ca 2 milj kr per å r. Detta ger produkten en marknadsandel p å ca 4 %. Vissa
ber ä kningar av effekterna f ö r mejeriindustrin till f ö ljd av Visp Adels lansering har utf ö rts inom n ä mnden.
Resultatet ä r i h ö g grad beroende av vilka antaganden som g ö rs om hur f ö rs ä ljningsutvecklingen hade varit f ö r gr ä dde om inte
Visp Ä del lanserats.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166

Ber ä kningarna visar beroende p å antagande en å rlig
nettoeffekt p å fr å n ./. 20 milj kr till + 10 milj
kr.

Parterna ä r nu ense om
att jordbruksn ä mnden fr o m den 15 januari 1986
skall s ä tta ned tillverkningsavgiften f ö r f ö rs å lda gr ä dd-eller
mj ö lkliknande fettemulsioner till O
kr. Liksom hittills kommer JN att f ö lja
marknadsutvecklingen f ö r dessa produkter.

7.2 Hel ä ggpulver

F ö r hel ä ggpulver fastst ä lldes mittprisef fr o m den 1 juli
1981, liksom f ö r ö vriga prisgr ä nssatta produkter, p å en niv å
som motsvarade genomsnittet f ö r den
faktiska prisniv å n under en historisk 12-m å nadersperiod. D ä refter
har mittpriset r ä knats upp med en faktor som
multiplicerats med mittprish ö jningen f ö r skal ä gg.
Denna faktor har beaktat dels utbytet vid produktion av hel ä ggpulver dels kostnaden f ö r torkning m m.

2 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 166. Bilagedel

Prop. 1985/86:166

Fr å n torkindustrin hade inf ö r den 1 juli 1985 rests krav om en h ö jning av faktorn fr å n 5,75 till 6,0. Jordbruksn ä mnden
accepterade inte d å detta krav utan besl ö t att n ä rmare
utreda utbyte och torkningskostnader. N ä mnden
besl ö t emellertid f ö resl å regeringen
en h ö jning av mittpriset med 679 ö re per kg i avvaktan p å utredningens f ä rdigst ä llande.

Under h ö sten har
utredningen p å b ö rjats. Avsikten ä r att mittpriset f ö r hel ä ggpulver
skall grundas p å ett pris p å s k B- ä gg,
som ber ä knas motsvara mittpriset p å skal ä gg,
multiplicerat med å tg å ng per kg pulver. Till detta .skall l ä ggas kostnaden f ö r torkning m m. Det har har h ä rvid ansetts n ö dv ä ndigt att l å ta
SPK g ö ra en granskning av
kostnadsutvecklingen vid tillverkning av ä ggprodukter.
En s å dan granskning har inte g å tt att slutf ö ra
inf ö r priss ä ttningen per den 15 januari 1986.

Jordbruksn ä mnden f ö resl å r att
mittpriset p å hel ä ggspulver fr o m den 15 januari skall grundas p å å tg å ngstalet 4,94 och ett ä ggpris p å 835 ö re per kg. Detta pris ligger 266 ö re
per kg l ä gre ä n det fr o m den 15 januari 1986 f ö reslagna
mittpriset p å skal ä gg. Prisskillnaden motsvarar den faktiska prisskillnaden mellan s k A-
och B- ä gg. Ifr å ga om torkningskostnad m m f ö resl å s att den
&/ industrin angivna niv å n anv ä nds.

Som mittpris fr o m den 15 januari 1986 f ö resl å s g ä lla 5 812 ö re
per kg.

7.3 Flexibel priss ä ttning vid prisstopp

Parterna ä r ense om att samspelet mellan pris och marknad

b ö r ö kas. Detta kan f ö r k ö tt och fl ä sk ske genom en ö kad

s ä songpriss ä ttning. Vid
eventuellt prisstopp eller andra pris

reglerande å tg ä rder b ö r jordbruket och ber ö rd industri
ha

m ö jlighet att ta ut avtalade genomsnittliga priser.

7.4 Unders ö kningar om s k modelljordbruk

Lantbruksekonomiska samarbetsn ä mnden (LES) har tillsatt

en arbetsgrupp f ö r
att utveckla vissa metoder f ö r s k

modell jordbruksber ä kningar.
LES har anslagit 300 000 kr h ä rf ö r

Prop. 1985/86: 166

Gruppen skall vid v å rens
pris ö verl ä ggningar 1986 l ä mna en l ä gesrapport. Parterna ä r ö verens om att vid behov tillf ö ra ytterligare h ö gst
2 milj kr av regleringsmedel f ö r projektet.
De tillskjutna medlen skall anv ä ndas f ö r att p å skynda
och f ö rdjupa arbetet.

7.5 Kontrollstations ö verl ä ggningarna

Parterna ä r ense om
att s ö ka f ö renkla de s k kontrollstations- ö verl ä ggningarna per den 1 januari. En arbetsgrupp inom JN
b ö r bereda denna fr å ga till v å rens
ö verl ä ggningar.

8 Regleringsekonomin

8.1 Inledning

Ekonomin f ö r de olika
regleringsf ö reningarna har blivit ytterst anstr ä ngd under senare å r
p å grund av de ö kade expurtkostnaderna. JN har d ä rf ö r s ö kt uppr ä tta
en samlad plan f ö r hela regleringsekonomin. En
fullst ä ndig plan har ä nnu inte kunnat g ö ras
beroende p å att JN inte kunnat bed ö ma hur stora medelsbelopp som kommer att st ä llas till f ö rfogande.
Det saknas bl a mer definitiva uppgifter om samh ä llets st ö d till spannm å lsregleringen. N ä r
regeringen l ä mnat besked i dessa fr å gor avser JNatt inkomma med en fullst ä ndig plan f ö r
hela regleringsekonomin.

F ö r att f ö rst ä rka
regleringekonomin f ö resl å s JN och delegationerna nu en avgiftsh ö jning p å handelsg ö dsel och att en ny avgift inf ö rs p å bek ä mpningsmedel.

8.2 Handelsg ö dselavgift och avgift p å bek ä mpningsmedel

JN och delegationerna f ö resl å r att nuvarande handelsg ö dsel-avgiften h ö js
den 1 juni 1986 fr å n 15 % till 20 % av handelsg ö dselns pris. JN avser att senare inkomma med f ö rslag till avgifternas preciserade storlek.

Prop. 1985/86: 166

1 de fall avgi ftsbp Idgd handelsg ö dsel anv ä nds
inom andr;j n ä ririgsqrenar ä n jordl)ruk, skogsbruk och tr ä dq å rdsskntsi'I å terbetalas eller l ä mnas befrielse fr å n avgiften efter ansnknn hos n ä mnden.

JN b ö r ä ven forts ä ttningsvis bemyndigas att fastst ä lla beloppens storlek vid å terbetalning av handelsg ö dselavgifter till skogs-och tr ä dg å rdsn ä ringarna.

F ö r att ytterligare f ö rst ä rka
regleringsekonomin f ö resl å r JN i s;imfnrst å nd med delegationerna att en s ä rskild avcift (prisrpgleringsavgjft) f å r tas ut p å
bek ä mpningsmndiM . Inom Kl) hiir dock
ledam ö terna Arnr Gabrjelsnon och Mnnji
S;iinl Cyr ;ivi| i v 11 en resprvaLnin, bil;u);) 1. JN kommi-r ;il I !;cii;]ii'
i rik(iiiiiii;i med f ö rslag om avgiftens konstruktion och
dess sLorlpk. Som information kan n ä mnas
att 1 % av f ö rs ä ljningsv ä rdet p å
dessa produkter ber ä knas inbringa ca 4 Mkr p å å rsbarns. Å terb ä ring b ö r ske till n ä rignar
som ligger utanf ö r jordbruksprisregleringen, t ex
skogs- och tr ä dg å rdsn ä ringarna.

Medlen fr å n den f ö reslagna avgiften p å bek ä mprijngsmedlen b ö r -liksom f ö r
n ä rvarande ä r fallet med medel fr å n handnlsg ö dsel-avgiften- f å anv ä ndas mom
regleringsekonomin och kommer d ä rmed
jordbruket som kollektiv tillgodo. Kostnads ö kningen
p å grund av avgifterna b ö r inte f å
belasta konsumentpriserna p å 1ivsmedel,

JN ä r uppb ö rdsmyndighet i fr å ga
om handelsg ö dselavgiften
(pris-regleringsavgiften) och b ö r ä ven f å ansvara f ö r den n ä rmare
utformningen samt administration av den f ö reslagna
avgift p å bek ä mpningsmedel. JN avser att senare inkomma med n ä rmarp ■f ö rslag
till avgiftens utformning samt f ö rslag till
den lagstiftning som kr ä vs.

8.3

Inf ö rselavgifter,
interna avgifter m m

8.3.1 Inf ö rsel
avgiftsmedel m m f ö r 1984/85

Det definitiva utfallet
1984/85 i saimnandrag

Inkomster

Utgifter

- Fettvaruavgifter
till

.
Sveriges oljev ä xtintressenter (SOI)

- Inf ö rselavgifter
f ö r br ö ds ä d m m

till Svensk spannm å lshandel

(SSH - utbyteshandel

Kvarst å r
inf ö rselavgifter till regleringsekonomin

- F ö rdelningsplanen

-
riksdagens beslut

-
belopp motsvarande influtna
fodermedelsavgifter

- Ä ndam å l
utanf ö r f ö rdelningsplanen

Resultat

milj kr 708,6"1

./.127,0 ./. 5.6

576,0

267,2

237,9

./.505,1
./. 63.8

+ 7.1

T—I------- :------

Ing å r

- Inf ö rsel
avgifter netto, dvs minus restitutioner m m samt r ä ntor.

Den definitiva sammanst ä llningen
betr ä ffande budget å ret 1984/85 visar ett ö verskott p å ca 7 milj kr. Detta inneb ä r en f ö rb ä ttring j ä mf ö rt med n ä mndens
prognos i skrivelse till regeringen 1985-06-17 med ca 18 milj kr.

Av nedanst å ende
samrnanst ä llning framg å r de avgiftsmedel, avsedda f ö r finansiering av regleringsekonomin, som influtit
vid import av olika produkter. I beloppen har avdrag gjorts f ö r restitutioner m m med ca 80 milj kr. H ä rav avser ca 13.8 milj kr extra restitutioner p å fodermedel till slaktsvinsfoder pga ö verenskommelse om minskad inblandning av fiskmj ö l i svinfoder. .Ca 9,5 milj kr avser resitiutioner
vid import av kvalitetsvete samt ca 11,6 milj kr resititutioner som av
marknadsm ä ssiga sk ä l medgivits vid import av styckningsdetaljer av k ö tt och fl ä sk.
Dessutom har JN s ä nkt normal inf ö rselavgiften i vissa fall vid import av ost.

j_njf l £ t £ a_i njf ö irs £ Uv £ in £ r_n £ tjto_l £ 84-/5l tkr

1983/84
1984/85

852

1 137

3
476

3 507

10
941

8 395

5
473

5 662

6
700

9 783

659

6 406

74
794

lOt 609

212 710

174 830

2
495

2 967

318 100.

319 296

173 048

237 897

25
342

18 857

Ä rter och b ö nor (f ö r m ä nniskof ö da)

Potatis

St ä rkelse och st ä rkelseprodukter

Malt

S ä llskapsdjursf ö der m m

Fettr å varor och
fettvaror

Mj ö lk och mejeriprodukter

Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fj ä derf ä )

Ä gg och ä ggprodukter m m

Summa
inf ö rselavgifter exkl fodermedel

Fodermedel

R ä ntor fr å n f ö reg å ende å r

Summa 516 490 576 050

Inkomsterna
fr å n inf ö rselavgifterna ö kade gentemot prognos med ca
34 milj kr. Samtidigt ö kade utgifterna under rubriken ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen
(utomramsmedel) med ca 16 milj kr. Den st ö rsta ö kningen h ä nf ö r sig till utbyteshandel med ö ststaterna
av n ö tk ö tt som ö kade med ca 15 milj kr.

H ä rut ö ver inf ö rselavgifter
p å fettvaror 127,0 milj kr och p å
br ö ds ä d 5,6
milj kr (se sid 16).

Prop. 1985/86: 166

F ö r
den st ö rsta procentuella ö kningen
av inf ö rselavgifter svarade inf ö rselavgiften
p å fetter och fettr å varor.
Utfallet blev 6,4 milj kr j ä mf ö rt med prognosens T milj kr. I prognosen hade r ä knats
med att den inhemska konsumtionen och produktionen av fettvaror skulle v ä ga
j ä mnt. Konsumtionen blev nu st ö rre
ä n produktionen. Detta gav ett ö verskott
av inf ö rselavgifter eftersom SOI endast erh ö ll
fettvaruavgifter motsvararande den svenska produktionen. Konsumtions ö kningen
berodde bl a p å att industrin i viss utstr ä ckning
anv ä nt importerade marina oljor ist ä llet
f ö r inhemskt slakterifett.

Den
st ö rsta delen av inkomsterna kom fr å n
importen p å 'ost och k ö tt. Dessa tv å
varugrupper svarade f ö r ca 88% av inkomsterna fr å n
inf ö rselavgifter exklusive inkomsterna fr å n
importen av fodermedel och finansierade tillsammans i stort sett det av
riksdagen garanterade beloppet 267,2 milj kr.

Ca
10 milj kr av den redovisade ö kningen av inkomsterna fr å n
inf ö rselavgifter gentemot prognos, ca 34 milj kr. kan h ä nf ö ras
till fr o m budget å ret 1984/85 ä ndrad princip vad g ä ller
bokf ö ring av å terbetalningar av inf ö rselavgifter
vid import av styckningsdetaljer av k ö tt och fl ä sk.
Tidigare belastade alla å terbetalningar som avs å g
import ett visst budget å r samma å r. Budget å ret
1984/85 har endast belastats med de å terbetalningar som
hunnit ske tom juni m å nad 1985.

F ö rdelningsplanen
f ö r 1984/85 utg ö r enligt riksdagens
beslut 267,2 milj kr samt inflytande avgifter fr å n
fodermedelsimporten. Dessa uppgick till 237,9 milj kr. F ö rdelningsplanen
blir d ä rmed 505,1 milj kr. F ö r ä ndam å l
utanf ö r f ö rdelningsplanen (utomramsmedel) kan s å ledes
disponeras (576.0-505.1=) 70.9 milj kr.

FÖ£d£l m£g]_a£ 1984/85

tkr

Svensk
spannm å lshandell Sveriges potatisintressenter Sveriges oljev ä xtintressenter
Svensk k ö tthandel Svensk k ö tthandel, utbyteshandel F ö reningen
f ö r mejeriprodukter Svensk ä gghandel Regleringskassan f ö r figelk ö tt
Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-
mjölk

-
kött

-
ä gg

Upplysninggverksamhet och
utvecklingsarbete

Djurh ä lsov å rd,
kontrollverksamhet m m

St ö d till
odling av konserv ä rter och andra

k ö ksv ä xter

St ö d till
odling av bruna b ö nor

St ö d tni
odling av vallv ä xtfr ö

Fonden f ö r
kollektiva å tg ä rder inom biodlingen

Sveriges
exportrad

Sveriges
potatisodlares riksf ö rbund

Suima

2
000

113
640

29
500

29 500

10
798

56 202

50
000

50 000

167
000

97 000

75
000

68 000

3
700

4 500

45
500

20
5002

5
000

5 000

1
700

1 700

10
850

10 500

29
000

29 575

4
500

4 500

1
700

1 700

2
000

8 000

500

1
500

1 500

2 780

505 097

440
248

F ö rdelningen
till regleringsf ö reningarna har skett i samf ö rst å nd med
Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation och konsumentdelegationen.

1 F ö rdelning
av interna avgifter till regleringsf ö reningarna

budgetaret 1984/85 redovisas under avsnitt 8.3.2.

2 Dessutom
har 25 milj kr finansierade inom 1983/84 å rs f ö r

delningsplan betalats ut.

Prop.
1985/86:166

De definitiva
kostnaderna f ö r ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen (utomramsmedelluppgick enligt nedan
till ca 63,8 milj kr. Disponibla medel utgjorde 70.9 milj kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

<.r

983/84

1984/85

20
318 0

16
328 5 378 2 799

35 096

17 251

5 688

475

300
6 000 6 000

300

Ä ndamal_ ut £ n_f ö r f ö rdel ni ngspj_anen 1984/85

Utbyteshandel
n ö tk ö tt, ö ststaterna Utbyteshandelk ö tt och fl ä sk
Pristill ä gg f å r- och lammk ö tt Svensk matpotatiskontroll Sveriges
potatisodlares riksf ö rbund Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisationens
bevarande Bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk och gr ä dde

Prisaterb ä ring till
p ä lsdjursuppf ö dare St ö d till odling av vajlv ä xtfr ö Fonden f ö r
kollektiva å tg ä rder inom

biodlingen
300 500

Kollektiva
å tg ä rder inom
odlingen av

konsumtionsfisk 300

29
795 2 000 1 500

3
000 1 500

91
493

63 810

,/. 15 242

+ 7 143

Restitution
av inf ö rselavgifter p å styckningsdetaljer av k ö tt och fl ä sk samt
av inf ö rsel avgifter p å ost St ö d till maltproduktionen Sveriges exportr å d

Summa
utgifter

Resultat

Summa
disponibla medel 76 251 70 953

Bidraget
till Sveriges potatisodlares riksf ö rbund (SPOR) och st ö d till odlingen av vallv ä xtfr ö
finansieras fr o m 1984/85 inom f ö rdelningsplanen medan medel till pris å terb ä ring till
p ä lsdjursuppf ö dare och st ö d till kollektiva å tg ä rder inom
odlingen av konsumtionsfisk tas fr å n spannm å lsregleringen och som restitution av inf ö rselavgifter.
Restitution av inf ö rsel-avgifter p å styckningsdetaljer av k ö tt och fl ä sk samt
av inf ö rselavgifter p å ost bokf ö rs fr o m samma budget å r som ett
avdrag p å inf ö rselavgifter p å slaktvaror resp mj ö lk- och mejeriprodukter.

Dispositionen
av inf ö rsel avgiftsmedel reglerings å ret 1984/85 har sammanf ö rts i
tabell under avsnitt 8.3.7.

Prop.
1985/86:166

8.3.2 Influtna interna avgifter f ö r 1984/85 samt de belopp

av interna avgifter som 1984/85 f ö rts ö ver till
regleringsf ö reningarna, tkr''

Av inf ö rselavgifter
ö verf ö rdes 1984/85 ca 560 milj kr till olika ä ndam å l inom jordbruket. Dessutom ö verf ö rdes ca 2
380 milj kr av interna avgifter.

Bruttoint ä kter

Sv k ö tthandel

Sv Agghandel

SPI

10 042

8 980

15 673

52 387

567 536

266 275

SOI SSH

int ä kter handel handel

Arealavgifter

Leveransavgifter

Fettvaruavgifter

svensk olja 52 387 45
155

F ö rmalningsavgifter 567 536 522
478

Handelsg ö dselavgifter 265
275 1 000 250 000

Tillverkningsavgifter

oljekraftfoder 13 945 12
000

Ö vriga
tillverknings

avgifter 3 967 20
000

Slaktdjursavgifter 1 745 158 1 449 058

Avgift f ö r innehav

av v ä rph ö ns 43 537 43 181

Slaktdjursavgifter

p å kyckling till

regleringskassan f ö r

f å gelk ö tt2) 13 173_________ 13 173___________________________

Summa 2 731 693 1 449
058 56 354 24 653 66 155 784 478

1)
Se vidare
avsnitt 8.3.8.

2)
Finansieras
till ca 60% av slaktdjursavgifter p å
kyckling och vad g ä ller resten av inf ö rselavgiftsmedel eller tillverkningsavgifter.

Prop. 1985/86: 166

8.3.3 Inf ö rsel avgiftsmedel m m f ö r 1985/86

Ber ä kning f ö r 1985/86 i sammandrag

milj kr

Inkomster

963.0"!

Utgifter

-
Fettvaruavgifter till SOI

./.360,0

- Inf ö rsel avgifter fr å n br ö ds ä d till

SSH - utbyteshandel

./.
3,0

Kvarst å r inf ö rselavgifter
till

regleringsekonomin

600,0

- F ö rdelningsplanen

- riksdagens beslut

267,2

- belopp motsvarande influtna

fodermedel savgi fter

275.0

./.542,2

- Ä ndam å l
utanf ö r f ö rdelningsplanen

./.
55,4

Ber ä knat resultat

+ 2,4

Av nedanst å ende
sammanst ä llning framg å r de disponibla avgiftsmedlen f ö rdelade p å
varuslag (efter avdrag f ö r restitutioner m m vilka
sammanlagt ber ä knats till ca 100 milj kr).

£ reljimin ä r ber ä k nijig_av
j_n £ lytande_i £ frsel avgi fter

£ eU T955785; " tkr

000

105

000

190

000

325

000

275

000

Ä rter och b ö nor (f ö r
m ä nniskof ö da)

Potatis

St ä rkelse
och st ä rkelseprodukter

Malt

S ä llskapsdjursfoder

Fettr å varor
och fettvaror2

Mj ö lk
och mejeriprodukter m m

Slaktvaror
(samt slaktdjur, ej fj ä derf ä )

Ä gg och ä ggprodukter

Summa
inf ö rselavgifter exkl fodermedel

Fodermedel

Summa 600 000

F ö rdelningsplanen f ö r 1985/86 utg ö r
enligt riksdagens beslut 267,2 milj kr samt inflytande avgifter f ö r fodermedelsimporten, som nyss n ä mnts ber ä knade
till 275.0 milj kr. Fordelningsplanen blir d ä rmed
542,2 milj kr. Ber ä kningsm ä ssigt finns s å lunda
(600.0-542.2=) 57,8 milj kr att anv ä nda
f ö r ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen.

"I Se not under avsnitt 8.3.1. -,7

2 Exkl del till SOI. '

JN f ö resl å r i samf ö rst å nd med delegationerna och med utg å ngspunkt
fr å n det ber ä knade f ö rdelningsbeloppet
542,2 milj kr f ö ljande prelimin ä ra f ö rdelningsplan.
Denna skiljer sig i vissa avseenden fr å n
den plan som redovisades av JN i skrivelse den 17 juni 1985.

£Ö£ dljii £ gj_a £ 19 £ 5/8 tkr

113

9001

500

000

130

0002

000

500

000

700

000

300

500

700

000

500

000

780

820

Svensk spannm å lshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljev ä xtintressenter

Svensk k ö tthandel

Svensk k ö tthandel,
utbyteshandel

F ö reningen f ö r mejeriprodukter

Svensk ä gghandel

Regleringskassan f ö r
f å gel k ö tt

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-
mj ö lk

- k ö tt

-
ä gg

Upplysningsverksamhet
och utvecklingsarbete m m Djurh ä lsov å rd, kontrollverksamhet m m St ö d
till odling av konserv ä rter och andra k ö ksv ä xter
St ö d till odling av bruna b ö nor
St ö d till odling av vallv ä xtfr ö Fonden
f ö r kollektiva å tg ä rder
inom biodlingen Sveriges exportr å d Sveriges potatisodlares riksf ö rbund
Reserv till f ö rfogande

Summa 542 200

Definitiv
f ö rdelningsplan f ö r 1985/86 kan fastst ä llas f ö rst efter utg å ngen av reglerings å ret d å de verkliga inkomsterna av inf ö rselavgifter f ö r
fodermedel ä r k ä nda.

1 Av
beloppet 113,9 milj kr avser 2 milj kr kvalitetstill ä gg

f ö r v å rvete av 1985 å rs sk ö rd. 69 milj kr avser beslut av jord

bruksn ä mnden 1985-10-04 om 250 milj kr
till SSH 1985/86 varav

181 milj kr t ä cks av handelsg ö dselavgifter och 69 milj kr av

inf ö rselavgifter. 42,9 milj kr avser
beslut av jordbruksn ä mnden

1985-11-12 om att t ä cka SSH:s underskott 1984/85 55,9
milj kr

med 42.9 milj kr av inf ö rselavgifter 1985/86. 11.6 milj kr
av

reserv inf ö rsel avgifter 1984/85 samt 1.4 milj
kr av till

verkningsavgifter p å oljekraftfoder.

2 Beslut
av jordbruksn ä mnden 1985-10-23.

Medelsbehovet under regleringsaret 1985/86 för sådana
ändamål utanför fördelningsplanen som får täckas av införsel avgiftsmedel
beräknas till ca 55,4 milj kr i enlighet med följande sammanställning.
Disponibla medel beräknas till ca 57,8 milj kr.

ndaiiiå]_ £t£n£Ö£ jfÖ£d£l£i£g2.neji 19£5/8 tkr

000 0

( +

5 000)

500

693

475 300

( +

193)

000

2 000)

000

( +

500)

400

( +

4 400)

368

+ 2

432

Utbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandelkött och
fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk matpotatiskontroll Bidrag till
Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde Stöd till
maltproduktionen Sverige§ exportråd Ränta pa lån från riksgäldskontoret

Summa utgifter

Resultat _

Summa disponibla medel 57 800

Ovanstående fördelning skiljer sig från de beräkningar som
lagts fram i prop 1984/85:211. Den beräknade utgiften för utbyteshandel
nötkött öststaterna har ökats med 5 milj kr samt bidraget till Svensk
matpotatiskontroll med 193 000 kr då JN tillstyrker tilläggsanslag för
lönehöjningar för SMAK under 1985 med detta belopp. Pga maltexporten 1983/84 -
1984/85 blev mindre än beräknat föreslår nämnden 1985/86 en tillfällig
besparing genom att minska stödet från 3 till 1 milj kr. Vidare föreslår
nämnden att bidraget till Sveriges exportråd upptas till 2 milj kr d v s lika
mycket som avsätts inom fördelningsplanen för år 1985/86. Nämnden har. med stöd
av regeringens bemyndigande, för att finansiera ackumulerade underskott i
regleringsekonomin tagit upp ett lån från rörlig kredit hos riksgäldskontoret.
Räntan på detta lån skall betalas av införselavgiftsmedel. Räntan för 1985
beräknas uppgå till 4,4 milj kr.

Regleringsåret 1985/86 visar enligt denna beräkning ett
överskott på 2,4 milj kr. Härigenom beräknas det ackumulerade underskottet
per 1986-06-30 minska till 26,3 milj kr.

Prop. 1985/86: 166

Om budget å ret 1985/86
skulle ge ett ö verskott som r ä cker till mer ä n
att å terbetala l å n fr å n r ö rlig kredit b ö r
- sedan villkoren i regleringsbrev 1985-06-19 i ö vrigt uppfyllts - å terstoden av eventuellt uppkommande
ö verskott kunna fa anv ä ndas till ä ndam å l inom f ö rdelningsplanen
eftersom medel f ö r utbyteshandeln med k ö tt och fl ä sk
f å tt tas fr å n f ö rdelningsplanerna
reglerings å ren 1978/79 - 1984/85 (jfr prop
1979/80:208 s 20).

Dispositionen av inf ö rsel
avgiftsmedel reglerings å ret 1985/86 har sammanf ö rts i tabell under avsnitt 8.3.7.

8.3.4 Prognos betr ä ffande storleken av interna avgifter som

ber ä knas inflyta 1985/86 samt de belopp som kommer att f ö ras ö ver till
regleringsf ö reningarna, tkr

Bruttoint ä kt

Sv k ö tt- FFM
handel

Sv Agghandel

SPI

Arealavgifter

11 000

n 000

Leveransavgifter

14 000

Fettvaruavgifter svensk olja

166 000

F ö rmalningsavgifter

621 700

Handelsg ö dselavgifter.

335 000

80 000

Ti
11verkni ngsavgi fter oljekraftfoder

9 000

Ö vriga tillverkningsavgifter

1 500

Slaktdjursavgifter

1 936
000

612 000

Avgift f ö r innehav
av v ä rph ö ns

43 800

42 000

SOI

160 000

1 000 1 400

SSH

564 000 181 000

Slaktdjursavgifter
pa kyckling till rggleringskassan f ö r
f ä gelk ö tt

Summa

8 400

15 400

3 153 400 1 612 000 80 000 50 400 25 000 162 400
745 000

Prop. 1985/86: 166

8.3.5 Ber ä knad anv ä ndning av handelsg ö dselavgiftsmedel
1985/86

Disponibla
medel enligt prognos 335 milj kr

Avdelade medel till: FFM ca 80 milj kr

SSH 181 "-

SOI (vallfr ö st ö det) 1 "-Foderfraktst ö d
till Norrland

foders ä d ca 50 "-1 - 312 milj kr

Ej
disponerat 23 milj kr2

'
Denna post ä r ett bidrag till spannm å lsregleringen.

2
Enligt beslut av regeringen den 21 november 1985 skall 20 milj kr av
regleringsmedel anv ä ndas som st ö d till kostnader f ö r
transport av grovfoder till norra st ö domr å det.

Prop. 1985/86: 166

8.3.6 Införsel avgiftsmedel m m för
1986/87

Storleken av de medel som kommer in genom
införselavgifter m m för regleringsåret 1986/87 beror på importens storlek,
världsmarknadsprisernas utveckling och på de eventuella ändringar i
avgiftssatserna som kan ske 1986-07-01 och 1987-01-01.

Ber ä kning
f ö r 1986/87 i sammandrag

Milj

kr 963,

./.

360,

./.

Inkomster

Utgifter

-
Fettvaruavgifter
till SOI

-
Införselavgifter
för brödsäd m m tillSSH - utbyteshandel

Kvarstår
införsel avgifter till

regleringsekonomin 600.0

- F ö rdelningsplanen

-
riksdagens
beslut 267.2

-
belopp
motsvarande influtna

fodermedelsavgifter 275,0 ./.
542,2

- Ändamål utanför fördelningsplanen ./. 49,0

Beräknat resultat + 8.8

Fördelningsplanen för 1986/87 föreslås uppta samma belopp
som för 1985/86 dvs 267.2 milj kr plus beloppet av inflytande avgifter för
fodermedelsimporten, enligt ovan beräknade till 275.0 milj kr. alltså totalt
542.2 milj kr. Liksom hittills blir det definitiva beloppet beroende av de
verkliga intäkterna av införsel avgifter på fodermedel.

s. 1978 Kontrollera mot PDF

Prop.
1985/86: 166

Med hänsyn till ovissheten om den kommande utvecklingen
av regleringsekonomin för de olika varuområdena har det inte ansetts möjligt
att nu laga fram någon plan för fördelning av det preliminärt beräknade
beloppet. Jordbruksnämnden avser att återkomma med ett förslag till preliminär
fördelning i juni 1986. Ett sådant förslag kan då avges efter överläggningar
med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen och i
samband med att förslag till eventuella avgiftsändringar m m fr o m den 1 juli
1986 lämnas. Det förutsätts härvid att nämnden liksom hittills skall kunna
jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om
fördelning av det belopp som kan komma att stå till förfogande. Vidare
förutsätts att, liksom hittills. Svensk spannmålshandel får tillföras införselavgifter
för viss s k utbyteshandel av brödsäd. Det förutsätts även att SOI av
inflytande fettvaruavgifter såväl på importerad som inhemsk olja får tillföras
medel för en kvantitet som motsvarar fettinnehållet i den svenska
oljeväxtskörden. Dock får ej mer pengar överföras än vad som skulle motsvara
fettvaruavgifter på den totala fettkonsumtionen inom landet.

Vad avser ändamål utanför fördelningsplanen
(utomramsmedel) erhöll jordbruksnämnden i regleringsbrev 1985-06-19 i uppdrag
att senast den 31 december 1985 komma in med förslag till åtgärder för att fr
o m budgetåret 1986/87 avveckla underskottet av.införselavgiftsmedel. Da
uppdraget gavs pekade de prognoser som jordbruksnämnden lämnade i skrivelse
1985-06-17 på ett ackumulerat underskott per 1985-06-30 på ca 47 milj kr och
per 1986-06-30 på ca 56 milj kr. Pga ökade inkomster beräknas nu det
ackumulerade underskottet per 1986-06-30 till ca 26 milj kr.

Jordbruksnämnden föreslår i det följande besparingar på
utgifterna utom ramen som, tillsammans med inkomstförstärkningarna, leder
till att det ackumulerade underskottet per 1987-06-30 kan beräknas minska till
ca 17 milj kr.

För utbyteshandel nötkött, öststaterna beräknas 25 milj
kr.

3 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 166. Bilagedet

Prop.
1985/86:166

F ö r
utbyteshandel med k ö tt och fl ä sk f ö resl å s
samma regler som till ä mpats regleringsperioden 1978/79 - 1980/81 samt
reglerings å ren d ä refter (bl a prop 1977/78:154, 1978/79:208). F ö r
1986/87 m å ste enligt f ö religgande prognos
hela utbyteshandeln finansieras av medel inom f ö rdelningsplanen

Pristill ä gg
f å r och lammk ö tt. 1984/85 utgick
under denna post pristill ä gg med 330 ö re per kg vilket
motsvarade 17.2 milj kr. Under 1985/86 utg å r samma pristill ä gg
per kg. Jordbruksn ä mnden f ö resl å r en minskning av pristill ä gget
till 210 ö re per kg vilket,ber ä knas
motsvara en utgift 1986/87 p å 11 milj kr.

Svensk
matpotatiskontroll (SMAK). Jordbruksn ä mnden utreder f n m ö jligheterna
att finansiera SMAK p å annat s ä tt ä n
genom utom-ramsmedlen. N ä mnden avser att Iri ö m
den n ä rmaste tiden l ä gga fram f ö rslag
r ö rande inriktning och finansiering av SMAKs verksamhet.
F ö rslagen ber ä knas emellertid inte
kunna genomf ö ras f ö rr ä n s ä songen 1987/88 varf ö r
n ä mnden f ö resl å r att medel utom ramen f å r
anv ä ndas ä ven 1986/87.

N ä mnden
har efter samr å d med SMAK och lantbruksstyrelsen ber ä knat
SMAKs medelsbehov enligt de direktiv som g ä ller f ö r
de statliga myndigheternas anslagsframst ä llningar. N ä mnden
f ö resl å r att SMAK tilldelas h ö gst
4 390 000 kronor f ö r den officiella kontrollen och 1 400 000 f ö r
upplysningsverksamheten. F ö r l ö ne ö kningar under 1985/86 som inte beaktades i f ö reg å ende
å rs anslagsframst ä llning
f ö resl å s ett till ä ggsanslag p å
193 000 kr.

Bidrag
till stiftelsen f ö r ackordh ä storganisationens
bevarande. Stiftelsen har sedan sin tillkomst erh å llit
ett å rligt bidrag p å 475 000 kr. Detta
motsvarar ungef ä r 1/3 av stiftelsens inkomster. Tom 1985/86
betalar stiftelsen 226 000 kr per å r till staten som avbetalning p å ö verl å telsesumman
f ö r de 1975 befintliga h ä starna
inom ackordh ä storganisationen. N ä mnden
har i skrivelse 1985-04-24 ansett att anslaget p g h ä rav
fr o m 1986/87 skulle kunna dras ner till 250 000 kr samt f ö resl å r
nu att denna neddragning sker.

Prop. 1985/86:166

Bidrag
till fraktkostnader f ö r mj ö lk och gr ä dde. Under tidigare å r
har ett belopp p å 300 000 kr anslagits som bidrag till frakt av mj ö lk
och gr ä dde till vissa butiker i Norrland. Beloppet, som
varit of ö r ä ndrat i m å nga å r.
r ä cker numera inte till f ö r
att t ä cka hela kostnaden. Utgifter 1984/85 motsvarande
125 000 kr m å ste s å lunda bokf ö ras mot 1985/86 å rs
anslag.

Med
h ä nsyn till det ekonomiska l ä get
f ö resl å r jordbruksn ä mnden att
verksamheten fr o m 1986/87 finansieras inom den ö vriga
mejeri regleringen, f ö rslagsvis under posten Regionalt kostnadsbidrag
norra Sverige, mj ö lk, inom f ö rdelningsplanen.

St ö det
till maltproduktionen inf ö rdes 1978/79 och avs å gs
vara ett provisorium. St ö det ä r ett industrist ö d
och h ö r d ä rf ö r knappast hemma under rubriken ä ndam å l
utanf ö r f ö rdelningsplanen. N ä mnden,
som anser att st ö det p å sikt b ö r avvecklas, f ö resl å r
ett anslag p å 2 milj kr 1986/87 samt å terkommer
med en s ä rskild skrivelse i ä rendet.

Sveriges
exportr å d. 1983 å rs livsmedelskommitt é f ö reslog
i rapporten Export av livsmedel (Ds Jo 1985:1) att jordbruket budget å ret
1985/86 skall bidra till Exportr å dets finansiering med 4 milj kr, d ä rav
2 milj kr inom f ö rdelningsplanen. JN f ö resl å r
att samma belopp tas upp f ö r 1986/87.

Med
h ä nsyn till de oundvikliga sv ä ngningarna
i infl ö det av inf ö rselavgifter f ö resl å r
jordbruksn ä mnden att en likviditetsbuffert i form av en of ö r ä ndrad
r ö rlig kredit ä ven forts ä ttningsvis
st ä lls till n ä mndens f ö rfogande.
Krediten b ö r, i den man inf ö rselavgifter
inte st å r till f ö rfogande, kunna anv ä ndas
f ö r finansiering av ä ndam å l
utanf ö r f ö rdelningsplanen samt f ö r
sockerregleringen. Krediten f å r ej utan regeringens s ä rskilda
medgivande anv ä ndas f ö r finansiering av utbyteshandel med k ö tt
och fl ä sk.

Prop. 1985/86: 166

8.3.7
Huvudsaklig medelsdisposition av inf ö rsel avgiftsmedel m m
reglerings å ren 1984/85 - 1986/87

1984/85

1985/86

1986/87

tkr

prel

Inkomster

Fr å n
f ö reg å ende reglerings å r
kvarst å ende inf ö rselavgifter Under
resp reglerings å r influtna inf ö rselavgifter

exkl
fodermedel

fodermedel

Summa

18
8571

319
296 237 897

576
050

325
000 275 000

600
000

325
000 275 000

600
000

Utgifter

a)Av
medel inom f ö rdelningsplan Svensk spannm å lshandel
Sveriges potatisintressenter Sveriges oljev ä xtintressenter
Svensk k ö tthandel Svensk k ö tthandel,
utbyteshandel F ö reningen f ö r mejeriprodukter
Svensk ä gghandel Regleringskassan f ö r
f å gelk ö tt Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-
mj ö lk

-
kött

-
ä gg

Upplysningsverksamhet
och utvecklingsarbete

Djurh ä lsov å rd,
kontrollverksamhet m St ö d till odling av konserv ä rter
och andra k ö ksv ä xter

St ö d
till odling av bruna b ö nor St ö d till odling av vallv ä xtfr ö Fonden
f ö r kollektiva å tg ä rder
inom biodlingen Sveriges exportrad Sveriges potatisodlares riksf ö rbund
Reserv till jordbruksn ä mndens f ö rfogande

Summa

113 640

29 500

56 202

50 000

113 27

900 500

0 000

97 000

68 000

4 500

130 66

000 000

20 500 5 000 1 700

45 5 1

500 000 700

10 500 m 29 575

13 29

000 300

4 500 1 700 8 000

4 1 8

500 700 000

500

1 500

2 780

2 2

500 000 780

820

505
097 542 200 542 2002

1
R ä nta
1983 och 1984 samt ej utnyttjade medel Pris å terb ä ring
p ä lsdjursuppf ö dare 1983/84.

2
F ö rslag
till prelimin ä r f ö rdelning av medel inom f ö rdelningsplanen
l ä mnas,v å ren 1986.

Prop. 1985/86: 166

1984/85 1985/86 1986/87 tkr tkr tkr prel prel

35 096

25 000

17 251

16 500

11 000

5 688

5 693

5 790

475

250

300

b)Av
medel utanf ö r f ö rdelningsplan

Utbyteshandel
n ö tk ö tt, oststaterna Utbyteshandelk ö tt
och fl ä sk Pristill ä gg f å r-
och lansnk ö tt Svensk matpotatiskontroll Bidrag till Stiftelsen
f ö r ackordh ä storganisationens
bevarande Bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk
och gr ä dde

500 3 000 1 500

1 000

2 000

4 400

55 368

0 2 000

2 000

3 000

53 810

, 49 040

568 907 + 7 143

597 568 + 2 432

591 240 + 8 760

/. 28 691

./. 26 259

./. 17 499

Fonden
f ö r kollektiva å tg ä rder
inom biodlingen

St ö d
till maltproduktionen Sveriges exportrad R ä nta p å l å n
fr å n riksg ä ldskontoret

Summa

Summa
utgifter Arets saldo Ackumulerat saldo vid utg å ngen
av resp reglerings å r

Prop.
1985/86: 166 8.3.8 " Utfallet av interna avgifter 1984/85

Jordbruksn ä mnden tar med st ö d av statsmakternas beslut ut vissa avgifter p å jordbruksproduktionen inom
landet, s k interna avgifter. De medel som flyter in anv ä nds inom jordbruksprisregleringen
till marknadsreglerande å tg ä rder. De flesta avgifter ä r genom regeringsbeslut knutna
till att anv ä ndas inom en viss reglering.
Undantagna ä r de medel som flyter in fr å n handelsg ö dselavgifter betalade av
jordbruket samt fr å n tillverkningsavgifter p å oljekraftfoder. Dessa f ö rdelas enligt regeringens beslut
av statens jordbruksn ä mnd.

8.3.8.1 Interna avgifter inom spannm å lsregleringen

F ö rmalningsavgifter

F ö rmalningsavgifter
betalas av kvarnarna vid f ö rmalning av vete och r å g.

tkr

1983/84 1984/85

Inkomsterl _ 516 656 567 536

Export av vete och r å g i form av livsmedelsindustriprodukter (R Ä K-kassan och prisned-

s ä ttning) - 27 373 - 33 290

1 213

- 11
086

250

432

Finansiering
v del av etableringsst ö det

ti 11 nyti 11 tr ä dande 1antbrukare

Pris å terb ä ring till odling av
konsumtionsfisk

Administrationskostnader

Till regleringsf ö reningen Svensk

spannm å lshandel 487 638 522 478

T I
redovisade inkomster fr å n
interna avgifter ing å r
vissa r ä nteinkomster. Periodiceringen st ä mmer inte alltid ö verens med den i regleringsf ö reningarnas bokslut.

Prop.
1985/86: 166 8.3.8.2 Interna avgifter inom oljev ä xtregleringen

Fettvaruavgifter p å svensk olja

Fettvaruavgift tas ut av margarinindustrin vid
tillverkning av livsmedel som inneh å ller fett eller olja ur vissa fettr å varor.

tkr

1983/84 1984/85

Inkomster 53 534 52 387

01jev ä xtregleringens bidrag till v ä xtf ö r ä dling via v ä xtf ö r ä dlingsn ä mnden - 3 499 - 3 638
Finansiering av del av etableringsst ö det

till nytilltr ä dande lantbrukare - 180 - 1 598

Aterbetalningav l å n fr å n r ö rlig kredit

som tidigare å r anv ä nts till subventionering

av r ä ntor ___ :_ - 1 996

Till regleringsf ö reningen SOI 49 8551- 45 1552

8.3.8.3 Interna avgifter inom potatisregleringen

Arealavgifter

Areal avgift betalas av alla potatisodlare som odlar
potatis p å en sanmaniagd å kerareal av minst 0,5 ha och som
brukar minst tv å
ha å kermark. Arealavgiften utgjorde
1983 och 1984 300 kr/ha. Av influtna avgifter f ö rdelas hos regleringsf ö reningen Sveriges
potatisintressenter (SPI) 1/3 till fabrikspotatisregleringen och 2/3 till
matpotatisregleringen.

tkr

1983/84 1984/85

Inkomster 10 045 10 042

Potatisregleringens bidrag till v ä xtf ö r

ä dling via v ä xtf ö r ä dlingsn ä mnden - 666 - 693

Administrationskostnader 263 369

Till regleringsf ö reningen SPI 9 116 8 980

1
SOI erh ö ll dessutom ca 107 milj kr fr å n fettvaruavgifter p å importerad olja.

2
SOI erh ö ll dessutom ca 127 milj kr fr å n fettvaruavgifter p å „ . importerad olja.

Prop.
1985/86:166 Leveransavgifter

Leveransavgifter
dras av p å fabrikspotatisodlares likvid vid leverans till br ä nneri
eller st ä rkelseindustri och inlevereras av industrin.
Avgiften tillfaller i sin helhet fabrikspotatis-regleringen.

tkr

1983/84 1984/85

Inkomster 10 615 15 673

Till regleringsf ö reningen
SPI 10 615 15 673

8.3.8.4
Interna avgifter inom k ö ttregleringen

Slaktdjursavgifter

Avgiften
tas ut p å de djur som levereras till slakt med ett visst
belopp per kg. Slakteriet drar av avgiften p å
producentens likvid och levererar in den till jordbruksn ä mnden.

tkr

1983/84 1984/85

Inkomster

Lagringsbidrag
till slakterier

Differentierade
pristill ä gg p å slaktsvin

till
producenter

Pristill ä gg f å r- och lamm ö ver
3:30/kg

till
producenter

Kostnadsbidrag
till slakterierna f ö r

kostnader f ö r
sanitetsslakt

Finansiering av del av etableringsst ö d till

nytilltr ä dande
lantbrukare

Kollektiv finansiering av djursjukv å rden

Å terbetalning
av l å n fr å n r ö rlig kredit som

tidigare å r anv ä nts till subventionering

av r ä ntor

Administrationskostnader

Till
regleringsf ö reningen Svensk k ö tthandel

1 078 - 62

635 823

745 158 174 534

- 42

684

74 972

134

4 656

- 11

768

23 462

374

6 592

7 000

498

4 000 884

955

354

449 058

Prop.
1985/86: 166

8.3.8.5 Interna
avgifter inom mj ö lkregleringen

Utj ä mningsavgift
p å mj ö lk \

Avgiften
administreras av regleringsf ö reningen F ö reningen f ö r
mejeriprodukter (FFM) och betalas in av samtliga mejerier. FFM distribuerar sedan
ut erh å llna medel s å att mejerierna f å r
ungef ä r likv ä rdig l ö nsamhet oavsett produktionsinriktning.

tkr

1983/84
1984/85

Omslutningen
utgjorde 2 602 881 2 720 285

8.3.8.6 Interna
avgifter inom ä ggregleringen

Avgift
f ö r innehav av v ä rph ö ns

Avgiften
tas ut f ö r att bidra till finansieringen av export av ö verskott
och andra marknadsreglerande å tg ä rder. Den betalas av ä ggproducenterna
och utg å r enligt en stafflad skala efter antalet per
kalender å r insatta v ä rph ö ns.

tkr

1983/84
1984/85

Inkomster 37 890 43 537

Administrationskostnader 355 356

Till
regleringsf ö reningen Svensk ä gghandel
37 535 43 181

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166

.Slaktdjursavgift
p å kyckling /Regleringskassan f ö r
f å gelk ö tt

Avgiften
tas ut f ö r att finansiera marknadsreglerande å tg ä rder
p å slaktkycklingomr å det.
Denna verksamhet administreras av F ö reningen f ö r f å gel
k ö ttproducenter samt Svensk ä gghandel.
Slaktdjursavgiften tillf ö rs hos jordbruksn ä mnden
den s k Regleringskassan f ö r f å gelk ö tt. Kassan erh å ller ä ven
inkomster fr å n andra regleringsmedel. Svensk ä gghandel
rekvirerar de medel som kr ä vs till marknadsreglering p å
slaktkycklingomr å det.

tkr

1983/84
1984/85

Medel
fr å n f ö reg å ende budget å r 12 063 6 812

Inf ö rsel
avgifter/ti 11verkningsavgifter 5 000 8 200

Slaktdjursavgifter
kyckling 11027 13 173

Utbetalningar till:

F ö reningen
f ö r f å gel k ö ttproducenter - 5 000 -
6 000

Svensk
ä gghandel '' -16
278 -19 100

Medel till n ä stf ö ljande
budget å r 6 812 3 085

s. 7 Kontrollera mot PDF

8,3.8.7 Handelsg ö dselavgifter

Tillverkare
av handelsg ö dsel erl ä gger
prisregleringsavgift och milj ö avgift f ö r levererad
kvantitet. Import ö r av handelsg ö dsel erl ä gger
samma avgifter f ö r importerad kvantitet. De avgifter som eri ä ggs
av skogs- och tr ä dg å rdsn ä ringen å terg å r till dessa n ä ringar i s ä rskild
ordning. Milj ö avgiften f ö rs av jordbruksn ä mnden
vidare till en s ä rskild inkomsttitel p å
statsverkets checkr ä kning. Resterande medel f ö rdelas
till jordbruket enligt jordbruksn ä mndens beslut.

tkr

1983/84
1984/85

Medel
fr å n f ö reg å ende budget å r 23 295 12 361

Inkomster 228 238 253 914

Administrationskostnader - 172 - 182

Utbetalningar till:

Svensk
spannm å lshandel -210 000 -250 000

SOI
(vallfr ö st ö det) - 1 000 - 1 000

FFM - 28 000_____ -

Medel
till n ä stf ö ljande budget å r 12 361 15 093

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166
8.3.8.8 Tillverkningsavgifter

Tillverkningsavgifter
p å oljekraftfoder

Avgiften
eri ä ggs av tillverkaren och skall vid varje tillf ä lle
motsvara den g ä llande inf ö rselavgiften f ö r
motsvarande importerat oljekraftfoder. Medlen f ö rdelas
till jordbruket enligt jordbruksn ä mndens beslut.

tkr

1983/84
1984/85

Medel
fr å n f ö reg å ende budget å r 10 952 4 852

Inkomster 5 605 9 093

Administrationskostnader - 5 - 5

Utbetalt
ti 11

Svensk
spannm å lshandel - -12 000

Svensk
k ö tthandel - 200 -

FFM - 4 500

Svensk
ä gghandel - 2 000 - ~

Regleringskassan
f ö r f å gel k ö tt - 5 000 _____ -

Medel
till n ä stf ö ljande budget å r 4 852 1 940

Tillverkningsavgift
p å mj ö lk- och gr ä dders ä ttning
(fettemulsioner)

Avgiften
eri ä ggs av tillverkarna. Hur medlen skall anv ä ndas
best ä ms av regeringen.

tkr

1983/84 1984/85

Medel
fr å n f ö reg å ende budget å r 3 750

Inkomster 2 951 3 967

Till
SOI -6 701 -3 918

Medel
till n ä stf ö ljande budget å r O 49

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1985/86:166

9 Information om kassan f ö r r å varukostnadsutj ä mningen

I regleringsbrev r ö rande
r å varukostnadsutj ä mning till viss industri den 16 juni 1981 f ö reskrivs att JN i anslutning till sin å rliga redovisning av anv ä ndningen av inf ö rselavgiftsmedel
m m ocks å skall redovisa anv ä ndningen av utj ä mningskassan.
Detta sker i form av f ö ljande sammanst ä llning. Se ä ven
bilaga 7.

Kassan f ö r r å varukostnadsutj ä mningen

19B3/8.i

1984/85

tkr

Extern
prisutj ä mning

Inkomster

121

324

153 434

Utgifter

320

132 334

Saldo

+ 17

004

+ 21 100

Intern
prisutj ä mning.

ej
avgiftsfinansierad

Inkomster

646

B 161

Utgifter

595

22 385

Saldo

- 8

949

- 14 224

Intern prisutj ä mning,
avgiftsfinansierad

Inkomster

281

506

400 140

Utgifter

282

317

- 430
989

Saldo

811

- 30 849

R ä ntor

Inkomster

2 029

Utgifter

----

109 78

Saldo

+ 2 029

Extraordin ä ra poster

Inkomster

255

Utgifter

313

Saldo

+ 1

942

Totalt

Inkomster

421

762

563 764

Utgifter

412

654

585 708

Saldo

+ 9

108

- 21 944

Ackumulerat saldo vid

slutet av reglerings å ret
+37 787 + 15 843

Inkomstr ä ntor p å 2 846 tkr avseende 1984/85 bokf ö rdes i b ö rjan
p å 1985/86 medan r ä ntor p å
1 930 tkr f ö r 1983/84 bokf ö rts 1984/85.

Prop. 1985/86:166

Bokf ö ringen av utj ä mningskassan sker enligt konlantmetoden. F ö r reglerings å ret
1984/85 bokf ö rdes 11 m å naders utj ä mningsavgifter
som uppburits av tullverket. Å terst å ende m å nads
inkomster (7,7 Mkr) bokf ö rs p å innevarande å r. Totalt ber ä knas kassan ge n å got
ö verskott under l ö pande å r
och det ackumulerade saldot kan bed ö mas
bli ca 30 Mkr. Prognosen ä r relativt os ä ker d å f ö r ä ndringar i
produktion, handelsm ö nster och alternativkostnader inte
kan f ö rutses.

10 Hemst ä llan

Med st ö d av det
nyss anf ö rda hemst ä ller JN att

1
f ö rslaget om kostnadskompensation till jordbruket och
viss livsmedelsindustri per den 15 januari 1986 godk ä nns.

2
det nu
framlagda f ö rslaget om ä ndringar av priser och avgifter godk ä nns.

3 JN bemyndigas att l å ta regleringsf ö reningarna
p å animalie

omr å det ta upp l å n till ett sammanlagt belopp om 300 Mkr.

4 den f ö reslagna
h ö jningen av handelsg ö dselavgiften

(prisregleringsavgifter) godk ä nns.

5 JN bemyndigas att ta in en s ä rskild avgift (prisreglerings-

avgift) p å bek ä mpningsmedel,

é
det framlagda prelimin ä ra f ö rslaget om anv ä ndning av inf ö rselavgiftsmedel m m f ö r reglerings å ret 1985/86 godk ä nns »

Prop. 1985/86:166

11 Beslutsmening

Detta ä rende har
avgjorts av generaldirekt ö ren och ledam ö terna Alamaa, Brangmo, Dockered, Ekberg, Fringel
efter f ö redragning av avdelningscheferna Sj ö berg och Ö jeheim
samt byr å cheferna Lebert, Sandgvist och
Hansson envar f ö r sitt sakomr å de.

Ingvar Lindstr ö m

Hans Lebert

STATENS JORDBRUKSN Ä MND

J » l

Prop.
1985/86:166

BUaga2

kMND

Dolvm

Dnr

1986-04-03

402-50/85

JORDBRUKSDEP. Registratorn

ink
1986-04-U Dnr. ', • ' / -t.-

O aa

FORSLAG
TILL PRISREGLERANDE Å TG Ä RDER P Å JORDBRUKETS OMR Å DE FOR TIDEN

DEN 1
JULI 1986 - 30 JUNI 1987

INNEHÅLLSFÖRTECKNING I Prop. 1985/86:166

1
Inledning

2
Allm ä nna
utg å ngspunkter

2.1
Ekonomisk-politiska utg å ngspunkter

2.2
Jordbruks- och
livsmedelspolitiska utg å ngspunkter

3 Utvecklingen
inom jordbruks- och

livsmedelssektorn

3.1
Internationell bakgrund

3.2
Utvecklingen i Sverige

3.2.1
Inledning

3.2.2
Prisutvecklingen i olika
led

3.2.3
Inkomstutvecklingen i
jordbruket

3.2.4
Marknadssituationen och
regleringsekonomin

3.3 Sammanfattande
slutsatser och,

utg å ngspunkter f ö r ö verl ä ggningarna

4 Prisregleringens
allmänna utformning

under
1986/87

4.1
Allmänt

4.2
Perioden 1/7 - 16/11
1986

4.3
Utgångspunkter för
överläggningarna inför den 17 november'1986

4.3.1
Kostnadskompensation
till jordbruket

4.3.2
Jordbrukarnas
inkomstersättning -

4.3.3
Kostnadsutvecklingen i
förädlingsindustrin

4.3.4
Produkti vi tetsutveckl
i ngen

4.3.5
Förmäl ningsavgiften

II Prop.
1985/86: 166

5 Ä tg ä rder
f ö r att f ö rb ä ttra

produkti onsbalansen

5.1
Social- och arbetsmarknadspolitiska å tg ä rder

6 R ä nte-
och etableringsst ö d m m

6.1
Tempor ä rt
r ä ntest ö d

6.2
Etableringsst ö d

7
Finansiering av djurens
h ä lsooch sjukv å rd

8
Avbytarverksamhet,
social f ö rs ä kringsskydd, f ö retagsh ä lsov å rd
och annan

1 å gi
nkomstsatsni ng

8.1

Budgetaret 1985/86

8.2

Budget å ret 1986/87

Prisregleringen p å

olika produkter

9.1

Nya produkter

9.1.1

Gr ä nsskyddsfr å gor,

fodermedel

9.2

Spannm å l

9.2.1

Inl ö senpriser 1986

å rs sk ö rd

9.2.2

F ö rmalningsavgift

9.3

Matpotatis

9.4

Vall fr ö st ö det

9.5

Buffertzoner f ö r n ö tk ö tt och fl ä sk

9.6

S ä songpriss ä ttning p å
fl ä sk

4 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 166. Bilagedel

s. 6 Kontrollera mot PDF

III
Prop. 1985/86: 166

10
Spannm å lsregleringens
finansiering

11
Handelsg ö dsel
avgift

12
Avgift p å
bek ä mpningsmedel

13
Regleringsf ö reningarna

14
Sk ö rdeskadeskyddet

15
Regleringsekonomin

15.1
F ö rdelningsplanen
f ö r 1986/87

15.2
Medel utanf ö r
f ö rdelningsplanen

16
Hemst ä l1
an

17
Beslutsmening

Bilaga
1 F ö rslag till lag om ä ndring
i lagen (1967:340) om

prisregleringen
p å jordbrukets omr å de.
Bilaga 2 S ä rskilt yttrande av ledam ö terna
Arvidsson och

Fri
ngel. Bilaga 3 S ä rskilt yttrande av ledamoten Brangmo. Bilaga 4 S ä rskilt
yttrande av lantbrukarnas

f ö rhandlingsdelegation.
Bilaga 5 Skrivelse till JN fr å n vall fr ö n ä mnden
samt utredning

om
vall fr ö st ö dets utformning. Bilaga 6 F ö rteckning
Ö ver utredningar som presenterats vid

ö verl ä ggningarna.

Prop. 1985/86:166

STATENS JORDBRUKSN Ä MND 1986-04-03 Dnr
402-50/86

Regeringen

JORDBRUKSDEP. Registratorn

Ink
;i986-04-U Dnr. ' " /rf

s. 52 Kontrollera mot PDF

Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksn ä mnd
ang å ende prisreglerande å tg ä rder pa
jordbrukets omr å de f ö r tiden den 1 juli 1986 - 30 juni 1987

1 Inledning

Regeringen
uppdrog i beslut den 9 januari 1986 å t jordbruksn ä mnden
(JN) att, efter ö verl ä ggningar med Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation
(LRF) och JNs konsumentdelegation (KD), l ä mna f ö rslag
om den n ä rmare utformningen av prisregleringen p å
jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker f ö r tiden
efter den 30 juni 1986. F ö rslaget skulle utformas med utg å ngspunkt
fr å n riksdagens beslut om livsmedelspolitiken (prop
1984/85:166, JoU 33, rskr 393).

Av
beslutet framg å r vidare att JN skulle ta upp fr å gan
om uppr ä kning bl a med h ä nsyn
till kostnadsutvecklingen av den del av kostnaderna f ö r
djurens h ä lso- och sjukv å rd som finansieras
inom ramen f ö r jordbruksprisregleringen. Utg å ngspunkten
skulle h ä rvid vara att n ä ringens
andel av de ö kade kostnaderna f ö r
budget å ret 1986/87 uppg å r
till minst 4 milj kr.

JN
skulle vidare n ä rmare ö verv ä ga en fortsatt till ä mpning
av det s ä rskilda r ä nte- och
etableringsst ö det. I beslut den 19 december 1985 uppdrog
regeringen vidare å t jordbruksn ä mnden att planera och
vidta å tg ä rder inom jordbruksprisregleringen s å
att underskottet i balansr ä kningen f ö r Svensk spannm å lshandel
avvecklas under en fyra å rsperiod r ä knat fr o m den 1
juli 1986.

Som
underlag f ö r sina ö verl ä ggningar har JN och delegationerna haft ett
statistiskt underlag som i huvudsak ö verensst ä mmer
med det som tidigare anv ä nts. Det omfattande ekonomiskt-statistiska
underlaget belyser bl a l ä ge och utveckling f ö r
de t,re livsmedelspolitiska m å len - produktionsm å let,
inkomstm å let och konsumentm å let.
Det material som redovisats vid ö verl ä ggningarna bifogas denna skrivelse (se bilaga 6).

2
Allm ä nna utg å ngspunkter

2.1
Ekonomisk-politiska utg å ngspunkter

Under
de senaste 10 å ren har de samh ä llsekonomiska
f ö rh å llandena i Sverige i h ö g
grad ä ndrats. Under 1970-talet r å dde
i v å rt land en relativt god ekonomisk tillv ä xt
och ö kande k ö pkraft. Under mitten av 1970-talet r å dde
i stort sett balans mellan produktion och konsumtion av jordbruksprodukter med
undantag f ö r spannm å l. Under slutet av
1970-talet f ö rs ä mrades den ekonomiska situationen. Tillv ä xten
i ekonomin avtog vilket medf ö rde att konsumente'-''as k ö pkraft
minskade medan jordbruksproduktionen fortsatte att ö ka.

Den
svenska ekonomin har under de senaste å ren varit inne i en.
expansiv fas. En klar d ä mpning av den svenska inflationen har samtidigt
skett. F ö r att denna positiva utveckling skall bli best å ende
kr ä vs enligt regeringen bl a att den allm ä nna
pris-och kostnads ö kningen d ä mpas varaktigt.

Prop. 1985/86: 166

s. 53 Kontrollera mot PDF

Konsumentpriserna
beräknas ha stigit med 5,6 % under 1985. Den Prop. 1985/86:166

låga internationella inflationen med fallande oljepriser
och

råvarupriser och en lägre dollarkurs talar för en fortsatt

dämpning
av prisstegringarna även under 1986. Enligt

finansdepartementets uppskattningar kan prisstegringarna
under

kalenderåret
1986 (december 1985 - december 1986) nu beräknas

uppgå till ungefär 2 % medan den genomsnittliga
prisökningen

mellan
1985 och 1986 beräknas till ca 3,5 %.

2.2 Jordbruks- och livsmedelspolitiska
utgångspunkter

Enligt riksdagens beslut 1985 (prop 1984/85:166, JoU 33,
rskr 393) är huvudmålet för en samlad livsmedelspolitik a.tt trygga vårt lands
livsmedelsförsörjning både i fredstid och under avspärrning eller krig. Som
likställda delmål under detta huvudmål gäller att konsumenterna får tillgång
till livsmedel av god kvalitet till rimliga priser och att jordbrukarna får en
med jämförbara grupper likvärdig standard.

Inkomstmålet avser liksom tidigare i första hand

hel tidssysselsatta vid rationellt drivna
jordbruksföretag.

Prisregleringen skall utformas så, att den ger ökat utrymme
för

en mer solidarisk inkomstfördelning mellan olika
kategorier av

jordbrukare.

Jordbruksproduktionen bör enligt statsmakternas beslut
vara geografisk* väl differentierad. Jordbruket spelar en stor roll för
sysselsättningen i bygder där det råder brist på andra arbetstillfällen.

Riksdagsbeslutet innebär i fråga om prisregleringen på
jordbruksprodukter att kompensation till jordbruket och viss livsmedelsindustri
för ökade kostnader samt jordbrukarnas inkomstföljsamhet skall bestämmas efter
obundna överläggningar. Hänsyn skall därvid tas till aktuella förhållanden på
marknaden, i jordbruket och samhällsekonomin i övrigt.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166 Det
ankommer enligt riksdagsbeslutet p å parterna - staten och de bada delegationerna - vid
pris ö verl ä ggningarna att n ä rmare
ö verv ä ga p å vilket s ä tt
kostnadskompensationen skall ber ä knas. Ä ven vid ett obundet system kan f ö r
vissa kostnader till ä mpas automatiskt verkande regler. Det ä r
emellertid enl ig c riksdagsbeslutet angel ä get att
prisregleringen f ö r jordbruksprodukter utfonnas s å
att den blir ett st ö d f ö r str ä vandena att s ä nka
produktionskostnaderna och anpassa produktionens inriktning till marknadens
efterfr å gan.

Enligt
statsmakternas beslut b ö r jordbruksn ä ringen t3 ett
betydande ansvar i fr å ga om produktionsanpassningen. Det b ö r
vidare i f ö rsta hand ankomma p å
jordbruket att aktivt verka f ö r anpassnings å tg ä rder
p å vegetabilieomr å det.

3
Utvecklingen inom jordbruks- och livsmedelssektorn

3.1
Internationell bakgrund

V ä rldsmarknaden
f ö r jordbruksprodukter pr ä glas
f ö r n ä rvarande av ö verskott och mycket l å ga
priser. Den sjunkande dollarkursen har f ö rst ä rkt
prisfallet, uttryckt i svensk valuta, p å m å nga
varor. Konkurrensen om exportmarknaderna h å rdnar mellan de stora
ö verskottsl ä nderna. V ä rldshandeln
minskade under å r 1985 i s å v ä l
volym som v ä rde.

F ö r
spannm å l ä r produktionsvolymen i v ä rlden
rekordstor, v ä rldslagren ö kar, handeln ä r
vikande och priserna l å ga. Inga tecken tyder p å n å gon
snar f ö r ä ndring av denna marknadsbild.

Trots
betydande insatser i m å nga l ä nder f ö r att n å kontroll ö ver mj ö lkproduktionen
ä r situationen p å
mej eri varuomr å det alltj ä mt besv ä rande.
Lagren ay bl a sm ö r och skummj ö lkspulyer ä r
fortfarande stora samtidigt som efterfr å gan ä r
svag.

Den
internationella k ö ttmarknaden pr ä glas alltj ä mt
av betydande ö verskott och l å ga v ä rldsmarknadspriser.
V ä rldshandeln med k ö tt,
som ä r relativt liten, v ä ntas
inte n ä mnv ä rt ö ka pga en globalt

s. 55 Kontrollera mot PDF

svag efterfr å gan
och en ben ä genhet att ö ka Prop. 1985/86:166

sj ä lvf ö rs ö rjningsgraden i viktiga avs ä ttningsomr å den
(s å som Fr ä mre Asien och Sovjetunionen).

Den
r å dande situationen med en krympande v ä rldsmarknad
och begr ä nsade budgetresurser har f ö ranlett
intensiva diskussioner om mot å tg ä rder i m å nga l ä nder.
Ett s ä rskilt intresse i detta sammanhang tilldrar sig
utvecklingen i USA och EG genom dessa l ä nders dominans p å v ä rldsmarknaden.
I USA har en ny mer exportinriktad jordbrukspolitik f ö r
perioden 1986 - 1990 nyligen fastlagts. I EG diskuteras f n f ö rslag
till reformer, av jordbrukspolitiken i syfte att uppn å
en b ä ttre marknadsanpassning och att minska p å frestningarna
p å den gemensamma jordbruksbudgeten. Ocks å
de mindre l ä nderna har st ä llts inf ö r
behovet av ompr ö vningar av sin jordbrukspolitik.

De
handelspolitiska sp ä nningarna har inte p å n å got
vis minskat. Problemen p å v ä rldsmarknaden har medf ö rt
att vissa l ä nder komnit att ha ganska stora f ö rv ä ntningar
p å en l ö sning i samband med en ny tull f ö rhandling
i GATT. Dessa l ä nder har st ä llt l å ngt
g å ende krav p å en liberalisering p å v ä rldshandeln.
Andra l ä nder ä r dock inte beredda att g å s å l å ngt
och har s ä rskilt betonat att jordbrukssektorn inte kan
behandlas som industrisektorn i detta sanmanhang.

I
en nyligen framlagd rapport understryker OECD att marknadsutsikterna p å
jordbruksomr å det f ö r n ä rvarande ä r mycket dystra. Den
expansion av jordbruksproduktionen som i dag sker ö ver
n ä stan hela v ä rlden har utl ö sts
av s å v ä l rationaliseringsinsatser och teknisk utveckling
som nationella prisst ö ds å tg ä rder. Samtidigt ä r
marknaderna i i-l ä nderna i stort sett m ä ttade.
I u-l ä nderna h ä mmas importen av
skuldproblemen och det faktum att vissa av dessa l ä nder
lyckats i anstr ä ngningarna att ö ka
den inhemska produktionen.

F ö r
att kunna l ö sa problemen m å ste enligt OECD en
koordinerad anpassning av jordbrukspolitiken komma till st å nd.
En s å dan koordinering skulle ocks å g ö ra
det l ä ttare att uppn å resultat i de
kommande tull f ö rhandlingarna i GATT.

s. 56 Kontrollera mot PDF

3.2
Utvecklingen i Sverige Prop. 1985/86:166

3.2.1 Inledning

I
Sverige har utvecklingen inom livsmedelssektorn unaer 1.980-talet inneburit k ä nnbara
prish ö jningar p å livsmedel. Dessa
prish ö jningar har p å verkats av bl a
minskade livsmedelssubventioner. Pris ö kningarna och
minskade subventioner i f ö rening med den minskade allm ä nna
k ö pkraften har lett till att konsumtionen av vissa
livsmedel, fr ä mst k ö tt och fl ä sk har minskat.

Samtidigt
har produktionen ö kat. Jordbruket har d ä rf ö r,
till skillnad mot f ö rh å llandena i mitten av 1970-talet, inte kunnat avs ä tta
hela sin produktion inom landet. Jordbruksprodukterna har d ä rf ö r
i allt h ö gre grad f å tt s ä ljas
utomlands till l ä gre priser ä n p å
den svenska marknaden vilket lett till ö kade exportkostnader.
Jordbruket har vidare haft ö kade produktionskostnader. S ä rskilt
r ä ntekostnaderna ä r
besv ä rande f ö r yngre och nyetablerade jordbrukare.

3.2.2 Prisutvecklingen
i olika led

Lantbruksekonomiska
samarbetsn ä mndens indexgrupp redovisar indexserier f ö r
priser i olika led fr å n producent till konsument. Producentpriserna m ä ts
med avr ä kningsprisindex (A-rindex). Prisregi eri ngspri si
ndex (PR-index) m ä ter priserna i det led d ä r
prisregleringen verkar. Dessa priser innefattar viss f ö r ä dling.
Producentprisindex f ö r livsmedelsindustrin (PPI-J) registrerar priserna
f ö r f ö r ä dlade produkter medan konsumentprisindex f ö r
jordbruksprodukter (KPI-J) m ä ter priserna i butiksledet.

Pris ö kningar
p å jordbrukets produktionsmedel registreras i
produktionsmedelsprisindex (PM-index).

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166

I f ö ljande tabell redovisas
prisutvecklingen i olika led f ö r
jordbruksprodukter.

Tabell 1 Prisutvecklingen f ö r jordbruksprodukter enligt olika index, procentuell f ö r ä ndring j ä mf ö rt med f ö reg å ende å r ( å rsgenomsnitt)

F ö r ä ndring

Per å r i genom-

1980-81

.1981-1982

1982-1983

1983-1984

1984-1985

snitt

Konsumentpriser

(KPI-J)

+ 18,0

+ 12.7

+ 11.1

+ 12.6

7.9

+ 12,4

vegetabilier

+ 15.4

+ 11,4

+ 12.4

+ 11.9

6,4

+ 11.5

animalier

+ 19.4

+ 13,5

+ 10,3

+ 13.0

8,. 7

+ 12,9

Producentpriser

fr å n livsmedels-

industrin

(PPI-J)

+ 15.3

+ 14,5

+ 8,9

+ 12.5

7.3

+ 11,7

vegetabilier

+ 14,1

+ 13.0

+ 10,5

+ 11.5

7,9

+ 11.4

animalier

+ 15.9

+ 15.8

+ 7.7

+ 13.0

7.0

+ 11.8

Prisreglerings-

priser

(PR-index)

+ 15.4

+ 16.3

+ 7,2

+ 12.8

5.1

+ 11,2

vegetabilier

+ 12,4

+ 10,5

+ 10.7

2,9

+ 9.7

animalier

+ 16.3

+ 17.4

+ 6.2

+ 13,3

5.6

+ 11.7

Avr ä knings-

priser

(A-index)

+ 11,5

+ 9,4

+ 6.3

+ 6.9

2.3

+ 7.2

vegetabilier

+ 11,8

+ 11.0

+ 9.8

+ 7.6

0.9

+ 8,1

animalier

+ 11,5

+ 9.0

+ 5.3

+ 6,9

2.6

+ 7.0

Produktions-

medel spri
ser

(PM-index)

+ 12,6

+ 10.4

+ 10,4

+ 8.1

6.3

+ 9.5

S ö m framg å r
av tabellen har priserna under perioden 1980-1985 ö kat mest i konsumentledet medan prisutvecklingen
varit l ä gst i producentledet. Vid j ä mf ö relser av
prisutvecklingen i olika led b ö r beaktas
att ä ndringar i merv ä rdeskatt och livsmedelssubventioner inverkar. Ä ven inhemska avs ä ttningsf ö rh å llanden har
haft betydelse. Den minskade

s. 58 Kontrollera mot PDF

konsumtionen,
ö kad produktion och fallande priser p å
Prop. 1985/86:166 v ä rldsmarknaden och d ä rmed
ö kade exportkostnader har- under perioden bidragit
till den f ö rh å llandevis .l å ga ö kningstakten
i producentpriserna.

R ä knat under kalender å ret 1985 (december 1984 - december 1985) steg den
allm ä nna prisniv å n i konsumentledet med 5,6 %. De jordbruksprisreglerade livsmedlen ö kade under samma period med 8.1 % i konsumentledet. I det led d ä r prisregleringen verkar (prisregleringsledet) steg priserna med 6.2 %. Priserna p å jordbrukets produktionsmedel ö kade med 5,6 % medan . producentpriserna steg med 5.0 %.

P å
den internationella marknaden sj ö nk livsmedelspriserna (m ä tt
enligt det sk v ä rldsmarknadsprisindex VM-index) under 1985 med 8 %.

Till
ö verl ä ggningarna har ocks å
presenterats uppgifter som ö verslagsm ä ssigt belyser hur de ö kade
konsumentutgifterna f ö r jordbruksprisreglerade livsmedel under perioden
1980 - 1985 f ö rdelar sig p å olika led.
Uppgifterna avser den prism ä ssiga ö kningen och effekter av ä ndrade
kvantiteter ing å r d ä rf ö r ej. Ber ä kningarna redovisas i
tabell 2.

Tabell
2. Ö verslagsm ä ssigt ber ä knad
prism ä ssig ö kning av

konsumenternas utgifter f ö r jordbruksprisreglerade livsmedel

1980 - 1985, milj kr____________________________

Milj
kr

Prish ö jningar f ö ranledda av jordbruks

prisregleringen 8 850

Ä ndrade livsmedelssubventioner 1 150

Prish ö jningar
inom livsmedelsindustrin

utanf ö r
jordbruksprisregleringen 2 700

Prish ö jningar
inom parti- och

detaljhandel 5 450

Merv ä rdesskatt 4 750

Suima
- ö kade konsumentutgifter 22 900

s. 59 Kontrollera mot PDF

3.2.3
Inkomstutvecklingen i jordbruket Prop. 1985/86:166

Som
framh å llits i avsnitt 2.2 g ä ller
som ett delm å l f ö r jordbrukspolitiken att jordbrukarna f å r
en med j ä mf ö rbara grupper likv ä rdig
standard. Inkomstm å let avser i f ö rsta hand hel ti
dssyssel satta vid rationellt drivna jordbruksf ö retag.

Vid
inkomstj ä mf ö relser b ö r vidare h ä nsyn
tas till att jordbruket skall b ä ra kostnaderna f ö r
en produktion ut ö ver den samh ä llsekonomiskt
motiverade.

I
flera utredningar, bl a i LMK. har det framh å llits
att det aldrig exakt kan fastst ä llas huruvida inkomstm å let
uppfyllts eller ej. Det blir d ä rf ö r endast fr å ga om Ö versiktliga
och fortl ö pande avst ä mningar dels gentemot
andra yrkesgrupper, dels mellan olika brukarkategorier. Dessa bed ö mningar
kan endast ske i efterhand n ä r material f ö religger. De b ö r
d å avse en f ö ljd av å r
som b ö r ses i ett sammanhang.

Till
grund f ö r sina bed ö mningar av
jordbrukarnas inkomster har parterna haft tillg å ng
till olika material. Detta har utarbetats inom lantbruksekonomiska samarbetsn ä mndens
inkomstgrupp. I materialet belyses inkomsterna enligt tre olika inkomstbegrepp.
F ö retagsekonomiska kalkyler anv ä nds
f ö r att belysa l ö nsamhet. Vid bed ö mningen
av inkomstutvecklingen anv ä nds ocks å de skattem ä ssigt
deklarerade inkomsterna. En tredje ansats som utnyttjas ä r
unders ö kningar av levnadsstandarden f ö r
olika grupper. I dessa sammanhang utnyttjas en sk j ä mf ö relseinkomst
vilken avses belysa hush å llens konsumtionsm ö jligheter.
F ö r de tv å f ö rstn ä mnda materialen har uppgifter funnits tillg ä ngliga
t o m å r 1984 medan j ä mf ö relseinkomster
enligt det syns ä tt som anv ä nts i samband med
levnadsstandardj ä mf ö relser funnits tillg ä ngligt
t o m å r 1983. F ö r detta material har
vissa uppgifter dock framskrivits till att avse ocks å
1984 och 1985.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Enligt de olika
material som redovisats varierar inkomsterna, Prop. 1985/86:166

bl a beroende p å
skilda ber ä kningsprinciper. Utvecklingen

skiljer
sig ocks å mellan olika produktionsgrenar,

storleksgrupper
och brukarkategorier ( ä ldre resp nyetablerade).

Ä ven regionala olikheter f ö religger.
Inom dessa olika grupper

å terfinns jordbrukare med s å v ä l
goda som d å liga inkomster. Pa

grund
av de stora variationerna ä r det sv å rt att dra n å gra

entydiga
slutsatser om inkomstl ä get i jordbruket. Eftersom

inkomstfr å gorna
i de nu avslutade ö verl ä ggningarna h ä nskjutits

till
h ö sten 1986 avser n ä mnden
att å terkomma till denna fr å ga.

Inom
lantbruksekonomiska samarbetsn ä mnden p å g å r f n ett arbete med att utveckla s k modell
jordbruksber ä kningar. En..s ä rskild arbetsgrupp
har bildats f ö r ä ndam å let. I arbetsgruppen ing å r
f ö retr ä dare f ö r bl a parterna. JN utg å r
fr å n att dessa f ö retr ä dare
fortl ö pande informerar resp part om arbetet. Dessa ber ä kningar
b ö r kunna tillf ö ra kunskap ut ö ver
vad det rikhaltiga material om jordbrukarnas inkomster som nu f ö religger
kan ge. Det finns dock sk ä l att p å tala att s å dana ber ä kningar
inte p å ett avg ö rande s ä tt koraner att l ö sa
de problem som ä r f ö rknippade med inkomstber ä kningarna.
Sj ä lva utvecklingsarbetet kommer ocks å •
att ta viss tid. D ä rut ö ver tar insamlingen av det statistiska materialet
tid. F ö r arbetet i sin helhet har betydande medel avsatts.
Det ä r angel ä get att material fr å n
modell jordbruksber ä kningarna redovisas inf ö r ö verl ä ggningarna
s å snart detta kan ske.

3.2.4
Marknadssituationen och regleringsekonomin

Under
1985 var produktionen av n ö tk ö tt i stort sett of ö r ä ndrad
j ä mf ö rt med 1984 medan konsumtionen ö kade
n å got. Balanssituationen kunde d ä rigenom
f ö rb ä ttras n å got. Konsumtions ö kningen
kan delvis f ö rklaras av de konsumtionsstimulerande å tg ä rder
som vidtagits i form av prisaktiviteter och rabattering till skolm å ltider.

Ä ven inom fl ä skomr å det
var produktionsbalansen i stort sett of ö r ä ndrad.
S å v ä l produktion som konsumtion ö kade
n å got.

s. 61 Kontrollera mot PDF

F ö r
1986 f ö rutses f ö r s å v ä l
n ö tk ö tt som'fl ä sk en viss minskning
Prop. 1985/86:166 av ö verskottet, fr ä mst beroende p å
nedg å ng i produktionen. En viss konsumtions ö kning
f ö r n ö tk ö tt v ä ntas ocks å intr ä ffa
under 1986.

Ä ven inom mejeriomr å det
har en f ö rb ä ttring av produktionsbalansen ä gt
rum. En nedg å ng i produktionen ä r
den mest bidragande orsaken till f ö r ä ndringen. F ö r 1986 f ö rutses
en fortsatt minskning av mj ö lkproduktionen vilket medf ö r
en ytterligare f ö rb ä ttring av situationen.

V ä rldsmarknadspriserna
f ö r flera viktiga vegetabilier har under 1985/86
sjunkit kraftigt. St ö rst betydelse har prisfallet p å spannm å l
eftersom Sverige regelm ä ssigt har ett betydande ö verskott
som m å ste exporteras. De s ä nkta
priserna p å spannm å l har lett till att int ä kterna
fr å n exporten av spannm å l
har minskat med 400 - 500 milj kr/ å r j ä mf ö rt med l ä get f ö r
ett par å r sedan. En annan vegetabiliesektor d ä r
v ä rldsmarknadspriserna fallit mycket och snabbt ä r
oljev ä xtsidan. V ä rldsmarknadspriserna
p å de viktigare vegetabiliska oljorna har under
loppet av ett å r fallit med 60 - 70 %. F ö r
st ä rkelse har ocks å v ä rldsmarknadspriserna
varit sjunkande. P å matpotatisomr å det pr ä glas
1985/86 av ö verskott beroende p å h ö ga
sk ö rdar i Europa å r 1985.

Som
tidigare framf ö rts har den bristande balansen mellan produktion
och konsumtion sedan b ö rjan av 1980-talet inneburit en v ä ':entlig
f ö rs ä mring av regleringsekonomin. Ut ö ver
de ö kade ö verskottskvantiteterna har, framf ö r
allt under det senaste å ret, de sjunkande priserna p å v ä rldsmarknaden
bidragit till denna utveckling. Exportkostnaderna m m inom k ö ttvaruomr å det
har exempelvis ö kat fr å n ca 225 milj kr till ca 2000 milj kr mellan å ren
1977/78 till 1985/86. Till en del beror ö kningen fr å n
1977/78 p å att redovisningen av exportkostnaderna p å verkats
av ä ndrade livsmedelssubventioner. Inom mejeri omr å det
har kostnaderna f ö r exporten under samma period ö kat
fr å n ca 200 milj kr till ca 400 milj kr.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Trots den n å got
f ö rb ä ttrade balanssituationen f ö rutses
inte Prop. 1985/86:166

n å gon
st ö rre positiv f ö r ä ndring
inom vare sig mejeri- eller

k ö ttvaruregleringen
under 1986/87. Detta beror fr ä mst p å

utvecklingen av de
internationella priserna. Ä ven inom

vegetabilieomr å det,
s ä rskilt spannm å l, inneb ä r
l å ga

v ä rldsmarknadspriser
betydande kostnader i regleringen.

3.3
Sammanfattande slutsatser och utg å ngspunkter f ö r ö verl ä ggningarna

Sammanfattningsvis
har JN och delegationerna f ö r ö verl ä ggningarna utg å tt fr å n
f ö ljande:

dels
de jordbrukspolitiska riktlinjerna och regeringens direktiv f ö r ö verl ä ggningarna

dels
f ö ljande allm ä nna utg å ngspunkter.

Den
utveckling som redovisats tidigare med sjunkande k ö pkraft
och minskad konsumtion i f ö rening med en ö kad produktion har
lett till stora ö verskott i Sverige som m å ste
avs ä ttas till f n mycket l å ga
priser p å v ä rldsmarknaden. Oetta har medf ö rt
att jordbruket hamnat i en besv ä rlig ekonomisk situation. Det finns heller inga
tecken som i dagsl ä get tyder p å att v ä rldsmarknaden
n ä mnv ä rt kommer att f ö rb ä ttras
under de n ä rmaste å ren. I Sverige g å r
nu samh ä llsekonomin in i en period med l ä gre
inflationstakt och vissa utsikter till f ö rb ä ttring
av konsumenternas k ö pkraft synes m ö jlig. En allm ä n
f ö rb ä ttring av den svenska samh ä llsekonomin
ger m ö jligheter till ö kad
avs ä ttning av jordbruksprodukter. Inom jordbruket har p å b ö rjats
en produktionsanpassning.

JN
och delegationerna ä r ö verens om att det ligger i s å v ä l
producenternas som konsumenternas intresse att balans snarast uppn å s
mellan produktion och konsumtion av jordbruksprodukter och att den n ö dv ä ndiga
omst ä llningsprocessen sker under socialt acceptabla
former. Vidare ä r JN och parterna ense om att det f ö r
alla grupper i samh ä llet ä r av stor betydelse att pris ö kningarna
kan d ä mpas och r ä ntan h å lles
p å en l å g niv å .

s. 63 Kontrollera mot PDF

Parterna har tidigare
varit eniga om vissa å tg ä rder f ö r Prop. 1985/86: 166 anpassning inom
animalieomr å det, d ä r kostnaderna f ö r ö verproduktionen
ä r ekonomiskt mycket betungande.

Inom
animalieomr å det p å g å r en produktionsanpassning, bl a som en f ö ljd
av de å tg ä rder som vidtagits i produktionsbegr ä nsande
syfte. Detta b ö r leda till en f ö rb ä ttrad
balanssituation. Under 1986/87 v ä ntas emellertid exportkostnaderna inte minska i n å gon
avg ö rande utstr ä ckning eftersom de
internationella priserna f n ligger p å en mycket l å g
niv å .

Inom
mj ö lkproduktionen pr ö vas
under 1985/86 - 1987/88 ett tv å prissystem. F n ges d ä rut ö ver
en s ä rskild avvecklingsers ä ttning
till mj ö lkproducenter mellan 60 och 65 å r.

Inom
n ö tk ö ttproduktionen har bl a inf ö rts
en s ä rskild ers ä ttning f ö r
att underl ä tta f ö r producenter att upph ö ra
med sin produktion. Dessutom har slaktpremier tidvis utg å tt.
I syfte att h å lla tillbaka bl a fl ä sk-
och ä ggproduktionen finns best ä mmelser
om investeringsbegr ä nsningar.

F ö r
spannm å len har de fallande v ä rldsmarknadspriserna
medf ö rt mycket stora kostnader i regleringen. Den
minskade animalieproduktionen inneb ä r dessutom att ö verskotten
av spannm å l ö kar.

JN
och delegationerna har diskuterat olika å tg ä rder
som syftar till att begr ä nsa spannm å lsproduktionen samt
olika alternativ f ö r att finansiera spannm å ls ö verskottet.
En å tg ä rd som kan ge resultat p å
kort sikt ä r inf ö rande av en sk jordbank. Utformningen av ett s å dant
system diskuteras f n inom s å v ä l de statliga organen som LRF.

Bland
å tg ä rder som kan f å effekt f ö rst
p å lite l ä ngre sikt kan n ä mnas
alternativ anv ä ndning av å kermarken, exempelvis
f ö r energiproduktion, odling av proteinfoder eller
anv ä ndning av spannm å l
f ö r andra tekniska ä ndam å l
samt till ä mpning av alternativa odlingsformer.

En
tredje v ä g f ö r att l å ngsiktigt begr ä nsa spannm å lsproduktionen
ä r en ö verf ö ring av å ker till
skogsproduktion.

s. 64 Kontrollera mot PDF

4 Prisregleringens
allm ä nna utformning under 1986/87 Prop.
1985/86:166

4.1 Allm ä nt

Parterna
har enats om f ö ljande f ö rslag till utformning
av prisregleringen f ö r reglerings å ret 1986/87.
Konstruktionen bygger p å de riktlinjer som angetts i statsmakternas beslut
(prop 1984/85:166. JoU 33. rskr 393). Enligt riksdagsbeslutet skall ordningen
med obundna ö verl ä ggningar bibeh å llas, s å v ä l
i fr å ga om kostnadskompensation till jordbruket och viss
f ö r ä dlingsindustri som betr ä ffande
jordbrukarnas inkomstf ö ljsamhet. Ä ven marknadsf ö rh å llanden
samt f ö rh å llandena i jordbruket och samh ä llsekonomin
i ö vrigt skall beaktas. Det ä r
ocks å angel ä get att begr ä nsa jordbrukets
starka beroende av importerade produktionsmedel f ö r
att d ä rigenom minska s å rbarheten
vid en avsp ä rrning.

Nu
tillg ä ngligt statistiskt material visar p å
en kraftigt sjunkande inflationstakt. Med h ä nsyn
till den hittills k ä nda ekonomiska utvecklingen, os ä kerhet
betr ä ffande utfallet av p å g å ende
l ö nef ö rhandlingar samt att andra fr å gor
som ber ö r jordbruket ä nnu inte har
klarlagts har JN och delegationerna enats om att huvudf ö rhandlingarna
f ö r 1986/87 b ö r ä ga
rum under h ö sten 1986. De pris ä ndringar
som dessa ö verl ä ggningar kan f ö ranleda b ö r
tr ä da i kraft den 17 november 1986. Detta inneb ä r
att reglerings å ret indelas i tv å
perioder 1 juli ~ 16 november 1986 resp 17 november 1986 —
30 juni 1987.

4.2 Perioden 1/7 - 16/11 1986

Den
k ä nda utvecklingen av det statistiska materialet r ö rande
kostnadsutvecklingen inom jordbruket och f ö r ä dlingsindustrin
sedan oktober 1985 visar endast obetydliga f ö r ä ndringar.
L ö nef ö rhandlingarna p å
arbetsmarknaden har heller ä nnu inte slutf ö rts. Detta talar f ö r
att man skjuter p å eventuella prisjusteringar. Ocks å ur
allm ä n synpunkt ä r det ö nskv ä rt
att h å lla tillbaka prish ö jningarna.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Hot
denna bakgrund har JN och delegationerna enats om att h å lla
Prop. 1985/86: 166 prisregleringspriserna i princip of ö r ä ndrade
t o m den 16 november 1986.

Med
de utf ä stelser som handelns organisationer gjort betr ä ffande
sin priss ä ttning inneb ä r detta att prisniv å n
p å jordbruksregierade livsmedel kan h å llas
i stort sett of ö r ä ndrad fram till mitten av november m å nad
d å resultatet av prisf ö rhandlingarna
under h ö sten 1986 f ö religger. SPK kommer
genom sin pris ö vervakning att f ö lja
utvecklingen.

Parterna
har utg å tt ifr å n att de definitiva priser som g ä ller
f ö r spannm å l och oljev ä xter
under reglerings å ret 1985/86 b ö r g ä lla
som prelimin ä ra priser under 1986/87. H ä nsyn
b ö r dock tas till ä ndrad
inl ö sendag (se avsnitt 9.2.1). Det prelimin ä ra
priset p å havre b ö r dock s ä nkas
med 3 ö re per kg. De definitiva priserna fastst ä lls
av regleringsf ö reningarna under h ö sten
1986 enligt hittills g ä llande principer, dvs fr ä mst
med beaktande av sk ö rdens storlek, de internationella priserna och avs ä ttningsm ö jligheterna
i ö vrigt samt respektive f ö renings
ekonomi.

Nu
g ä llande mittpriser f ö r
animalier b ö r med de ä ndringar som f ö resl å s
i avsnitt 9.6 h å llas of ö r ä ndrade t o m 16 november 1986.

Minskade
budgetmedel tillmj ö lksektorn - 33 milj kr - inneb ä r
ett inkomstbortfall med motsvarande belopp f ö r
denna sektor. Inkomstminskningen b ö r liksom vid tidigare subventionsborttagande f å
kompenseras p å marknaden genom prish ö jningar.
Ö kade kostnader f ö r
djurens h ä lso- och sjukv å rd om 4 milj kr b ö r
f å tas ut via kollektiva medel. Jordbruket b ö r
kompenseras h ä rf ö r genom prish ö jningar vilka f å r
tas ut p å marknaden. Prish ö jningarna
- som sammanlagt motsvarar 37 milj kr - b ö r dock ske f ö rst
den 17 november 1986. Vid detta tillf ä lle b ö r
jordbruket kompenseras ä ven f ö r det int ä ktsbortfall som denna
senarel ä ggning i f ö rh å llande
till den 1 juli medf ö r eftersom tillf ö rseln
av budgetmedel upph ö r vid denna tidpunkt.

5 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 166. Bilagedel

s. 66 Kontrollera mot PDF

F ö r
att m ö jligg ö ra en of ö r ä ndrad
betalningsf ö rm å ga inom Prop. 19*5/86:166 mejeri sektorn under
perioden 1 juli - 16 november 1986 b ö r f ö ljande
å tg ä rder genomf ö ras:

N ä mnden
kommer att inom sina bemyndiganden st ä lla vissa
regleringsmedel till f ö rfogande f ö r detta ä ndam å l.

Bemyndigandet
som n ä mnden har att medge Svensk K ö tthandel
att ta upp l å n med sammanlagt h ö gst
300 milj kr f ö r att underl ä tta
produktionsanpassningen, f ö resl å s kunna f å utnyttjas ocks å
inom mejerisektorn intill ett totalt belopp om h ö gst
75 milj kr av den totala krediten. Detta l å nebelopp b ö r å terbetalas
senast den 30 juni 1987 med samma villkor som i ö vrigt
g ä ller f ö r l å net till Svensk K ö tthandel.

N ä mnden
b ö r dessutom f å anv ä nda
ej disponerade medel f ö r l å ginkomstsatsning m m f ö r
att m ö jligg ö ra vissa h ö jningar av avr ä kningspriserna
p å mj ö lk och n ö tk ö tt.
(Se vidare avsnitt 8.)

4.3
Utg å ngspunkter f ö r ö verl ä ggningarna
inf ö r den 17 november 1986

4.3.1
Kostnadskompensation till jordbruket

JN
och delegationerna har enats om att kostnadskompensationen till :-r*dbruket den
17 november 1986 b ö r grundas p å utvecklingen av
PM-index under perioden oktober 1985 - september 1986.

Vid
ö verl ä ggningarna b ö r ä ndringar
i inf ö rsel avgiftsmedel fr å n
import av fodermedel under reglerings å ret 1985/86 beaktas p å sedvanligt
s ä tt.

s. 67 Kontrollera mot PDF

4.3.2 Jordbrukarnas
inkomstersättning Prop. 1985/86: 166

Inkomstersättningen till jordbrukarna för 1986/87 föreslås
ske utifrån bl a utfallet av 1986 års löneförhandlingar och med hänsyn till
inkomstmål samt andra riktlinjer angivna i riksdagsbesluten 1984 och 1985.

Vid pri sjusteringen bör jordbruket härutöver kompenseras
med ett engångsbelopp som motsvarar senareläggningen av inkomstkompensationen
fr o m den 1 juli 1986.

4.3.3 Kostnadsutvecklingen
i f ö r ä dlingsindustrin

JN
och delegationerna har enats om att studera m ö jligheterna
att f ö r ä ndra systemet f ö r
hur kostnads ö kningarna i f ö r ä dlingsindustrin
b ö r kompenseras. En utg å ngspunkt
ä r d ä rvid att f ö r ä dlingsindustrin
skall behandlas separat. Det kan d ä rut ö ver finnas andra fr å gest ä llningar
som b ö r utredas. Ett f ö rslag
om separat behandling av f ö r ä dlingsindustrin ä r
i linje med de principbeslut som tagits av statsmakterna (LM( och prop
1984/85:166).

Till
grund f ö r ö verl ä ggningarna om kompensation till f ö r ä dlingsindustrin
per den 17 november 1986 b ö r enligt parterna l ä ggas
utvecklingen enligt mejeri- och slakteri i ndex under oktober 1985 - september
1986 granskat av SPK.

N ä r
den faktiska kostnadsutvecklingen enligt bokf ö ringsmaterial
f ö r 1986 f ö religger (1987) b ö r
parterna å ter kunna f å ta upp ers ä ttningen
till f ö r ä dlingsindustrin under 1986 till pr ö vning.

Vid
pris ö verl ä ggningarna inf ö r den 17 november
1986 b ö r redovisas hur prish ö jningarna
f ö rdelar sig mellan jordbruket och f ö r ä dlingsindustrin.

s. 68 Kontrollera mot PDF

4.3.4'
Produktivitetsutvecklingen Prop. 1985/86: 166

Vid
ö verl ä ggningarna inf ö r den 17 november
1986 b ö r beaktas produktivitetsutvecklingen f ö r
helt å r s å v ä l inom jordbruket som f ö r ä dlingsindustrin.

4.3.5
F ö rm ä l ningsavgiften

JN
och delegationerna ä r i princip ö verens om att en
utvidgning av basen f ö r uttagande av f ö rmalningsavgift
b ö r ske fr o m den 17 november 1986. En f ö ruts ä ttning
f ö r detta ä r dock, dels att
erforderligt lagst ö d erh å lles. dels att en s å dan
utvidgning kan g ö ras utan att det leder till mer betydande nu of ö rutsedda
problem f ö r ber ö rda branscher.

5
Ä tg ä rder f ö r att f ö rb ä ttra produktionsbalansen

Som
redovisats i avsnitt 3 har utvecklingen inom jordbrukssektorn lett till
betydande produktions ö verskott som f å tt avs ä ttas
utomlands till mycket l å ga priser. L ö nsamheten i
jordbruket har h ä rigenom f ö rs ä mrats.
Statsmakterna anser att en produktionsanpassning ä r
n ö dv ä ndig. Omst ä llningsprocessen b ö r
enligt riksdagens beslut ske med h ä nsyn till den enskildes ekonomiska och sociala
trygghet. Dessa f ö rhallanden har varit en utg å ngspunkt
f ö r parternas diskussioner.

JN
och delegationerna har tidigare varit eniga om att f ö rorda
vissa selektiva å tg ä rder f ö r produktionsanpassning, s å dana
å tg ä rder b ö r vara tidsbegr ä nsade
eftersom de - om de permanentas - har en tendens att medf ö ra
komplicerade detaljregleringar vilka p å sikt verkar
effektivitetsh ä mmande.

JN
och delegationerna vill liksom vid tidigare tillf ä lle
understryka vikten av att man vid produktionsanpassningen s ö ker
fr ä mja en god kvalitetsutveckling.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Inom
mj ö lkomr å det pr ö vas under 1985/86 - 1987/88 ett Prop.
1985/86: 166

tv å prissystem.
Den avvecklingsers ä ttning till mj ö lkproducenter

mellan 60 och 65 å r
som g ä ller b ö r f ö rl ä ngas s å att m ö jlighet

till anslutning kommer
att finnas ä ven under 1987 och 1988.

N å gra
ytterligare å tg ä rder ä r enligt parterna f n ince aktuella

inom
mj ö lkproduktionen.

Inom
n ö tk ö ttsomr å det har speciella å tg ä rder,
s å som t ex avvecklingsers ä ttning,
insatts f ö r att underl ä tta anpassningen. Ev
kan ytterligare s å dana å tg ä rder vara aktuella liksom att konsumtionen
stimuleras, t ex genom prisaktiviteter .och rabatteringar. Den ö kade
marknadsanpassningen i priss ä ttningen samt informationsverksamheten inom k ö ttomr å det
b ö r .-cks å kunna bidra till att produktionsbalansen f ö rb ä ttras.

F ö r
att underl ä tta den p å g å ende
produktionsanpassningen inom fl ä skproduktionen f ö resl å s
att g ä llande best ä mmelser om
investeringsbegr ä nsning f ö rl ä ngs
att g ä lla ytterligare ett å r.

Ä ven inom ä ggomr å det
finns balansproblem. Dessa har uppst å tt som en f ö ljd
av produktions ö kningar. Med h ä nsyn till r å dande
ö verkapacitet inom branschen vill JN och
delegationerna ä ven h ä r f ö resl å en f ö rl ä ngning med ytterligare ett å r
av g ä llande i nvesteri ngsbegr ä nsni
ng.

Det
ä r d ä rvid viktigt med en restriktiv anv ä ndning
av m ö jligheten till dispens fr å n
reglerna om investeringsbegr ä nsning. Det finns ä ven
anledning att se ö ver systemet f ö r p å f ö ljd
vid ö vertr ä delser av dessa begr ä nsningar.

JN
och delegationerna har vidare diskuterat f ö ljande å tg ä rder
som syftar till att begr ä nsa spannm å lsproduktionen:

s. 70 Kontrollera mot PDF

P å
kort sikt, upp till 5 å r Prop. 1985/86:166

Jordbank eller motsvarande p å l ä ngre
sikt

Teknisk
anv ä ndning av spannm å l

Ö kad odling av proteingr ö dor

Anv ä ndning
av å kermark f ö r energi ä ndam å l

Skogsplantering

Ä ven alternativa odlingsformer med st ö rre
ekologiska h ä nsyn och minskat kemikalieberoende b ö r
kunna ö verv ä gas.

Hur
ett jordbankssystem skall utformas diskuteras f n inom s å v ä l
de statliga organen som LRF. Det ä r angel ä get att ut-edningarna p å
omr å det genomf ö rs skyndsamt.

Det
ä r enligt JN och delegationerna vidare angel ä get
att den f ö rs ö ksverksamhet och det utvecklingsarbete som p å g å r
n ä r det g ä ller alternativ anv ä ndning
av å kermark, exempelvis f ö r
energiproduktion, odling av proteinfoder och anv ä ndning
av spannm å l f ö r andra tekniska ä ndam å l
samt till ä mpning av alternativa odlingsformer ges h ö g
prioritet.

F ö r
att l å ngsiktigt begr ä nsa spannm å lsproduktionen
genom en ö verf ö ring av å ker till
skogsproduktion torde det bli n ö dv ä ndigt med n å gon form av ekonomisk
stimulans. Ä ven denna fr å ga m å ste
dock utredas n ä rmare.

Det
ä r vidare angel ä get att
lagstiftningen p å markomr å det och till ä mpningen
av den inte f ö rsv å rar genomf ö randet av l ä mpliga
anpassnings å tg ä rder.

Sammanfattningsvis
anser JN och delegationerna det viktigt att intensifiera ett praktiskt inriktat
forsknings- och utvecklingsarbete som bl a syftar till att finna metoder f ö r
alternativ anv ä ndning av ö verskottsarealen.

s. 71 Kontrollera mot PDF

JN och delegationerna
har dock nu enats om att avvakta till Prop. 1985/86: 166

h ö stens
ö verl ä ggningar med att ta st ä llning
till om ytterligare

medel inom prisregleringens
ram b ö r avs ä ttas f ö r detta ä ndam å l.

D å
kan man f å en samlad syn p å
de ö vriga anslag som avsatts f ö r

forsknings-
och utvecklingsarbete. Vidare f ö religger d å ocks å

riksdagsbeslut
om anv ä ndningen av de medel som utg ö r
statens

bidrag
till ö verskottsarealens kostnader.

5.1
Social- och arbetsmarknadspolitiska å tg ä rder

En
anpassning av jordbruksproduktionen f å r effekter .f ö r
syssels ä ttningen vid ber ö rda
f ö retag. Enligt JN och delegationerna b ö r
man d ä rf ö r pr ö va om olika å tg ä rder
av bl a social-, arbetsmarknads- och regionalpolitisk karakt ä r
kan vidtas f ö r att underl ä tta lantbrukarnas
omst ä llning och d ä rmed f ö rb ä ttra
f ö ruts ä ttningarna f ö r en ö nskad
produktionsanpassning. Exempel p å fr å gor som d å kan tas upp ä r
bl a reglerna f ö r f ö rtids- och del tidspension liksom utbudet av och
formerna f ö r arbetsmarknadsutbildningen.

Det
ä r ocks å angel ä get att utvecklingen av andra verksamheter inom
ramen f ö r det kombinerade f ö retaget
stimuleras s å att f ö retagens arbetskraft kan kanaliseras till dessa.
Detta kan till viss del ske genom arbetsmarknadsutbildning.

JN
och delegationerna anser att dessa mycket komplicerade fr å gor
b ö r utredas inom en arbetsgrupp med f ö retr ä dare
f ö r arbetsmarknadsverket JN, KD, LBS och LRF.

6
R ä nte- och etableringsst ö d
m m

Jordbruksn ä mnden
skall enligt uppdraget ö verv ä ga en fortsatt till ä mpning
av det s ä rskilda r ä nte- och
etableringsst ö det.

Den
av lantbruksstyrelsen den 14 oktober 1985 framlagda rapporten med f ö rslag
r ö rande bl a r ä nte- och
etableringsst ö det har ö verl ä mnats
till n ä mnden.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Jordbruksn ä mnden ä r
of ö rhindrad att inom den ram som
tilldelas Prop. 1985/86:166 jordbruket f ö resl å andra å tg ä rder som kan fr ä mja
en j ä mnare inkomstf ö rdelning mellan olika jordbrukare.

Vid de nu avslutade ö verl ä ggningarna har endast ber ö rts det tempor ä ra
r ä ntest ö det och etableringsst ö det.

6.1 Tempor ä rt
r ä ntest ö d

I
syfte att mildra skuldsatta jordbrukares problem till f ö ljd
av en kraftigt h ö jd r ä nteniv å inf ö rdes 1980 ett tempor ä rt
r ä ntest ö d. Enligt nu g ä llande beslut utg å r
s å dant st ö d tom innevarande reglerings å r.
R ä ntest ö det har utg å tt med, halva
beloppet som bidrag. Andra halvan ä r ett l å n som skall betalas tillbaka med b ö rjan
under reglerings å ret 1986/87. Dessutom tillkommer r ä nta
fr o m 1986/87 p å den utest å ende delen.

Lantbruksstyrelsen
f ö resl å r i sin rapport att tidpunkten f ö r
betalning av r ä nta och amortering av r ä ntest ö dsl å nen
flyttas fram till 1990. Ä r 1990 b ö r en ny bed ö mning
g ö ras av jordbrukarnas m ö jligheter
att betala tillbaka l å nen. Lantbruksstyrelsen ä r
tveksam till om de jordbrukare som erh å llit r ä ntest ö d
i nuvarande l ä ge har m ö jlighet att b ö rja
amortera och betala r ä nta p å l å nedelen. En del av dessa jordbrukare skulle d å
kunna f ö rs ä ttas i konkurs.

Om
det likv ä l antas att regleringen skulle tillf ö ras
amorteringar och r ä nta i enlighet med g ä llande
regler skulle i genomsnitt per å r under perioden 1986/87 till 1989/90 tillf ö ras
ca 8 milj kr i amorteringar och ca 8 milj kr i r ä nteint ä kter.

Det
m å ste emellertid i enlighet med lantbruksstyrelsens
uppfattning vara ytterst os ä kert hur mycket som i verkligheten skulle tillf ö ras
regleringen om nuvarande regler skulle ges till ä mpning.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Lantbrukarnas
f ö rhandlingsdelegation har f ö reslagit
att Prop. 1985/86:166 amortering och r ä ntebel ä ggning
av de tv å f ö rsta å reni r ä ntest ö dsl å n senarel ä ggs ytterligare ett, å r.

De
ö verl ä ggande parterna har i enlighet med LRFs f ö rslag
enats om att skjuta p å tidpunkten, d å amortering och erl ä ggande
av r ä nta f ö r l å nedelen b ö r p å b ö rjas,
till reglerings å ret 1987/88.

6.2
Etableringsst ö d

F ö r
att underl ä tta f ö r lantbrukare utan stort eget kapital att etablera
sig inf ö rdes fr o m den 1 juli 1982 ett s ä rskilt
etableringsst ö d.

Under
innevarande reglerings å r utg å r av regleringsmedel inom den till jordbruket
tilldelade ramen 45 milj kr. Dessa medel t ä cker kostnaderna f ö r
st ö d till de jordbruksf ö retag
som anslutits till systemet tom 1984/85. Medel f ö r
ytterligare f ö retag under 1985/86 finns inte tillg ä ngliga.

Lantbruksstyrelsen
f ö resl å r i sin rapport att etableringsst ö det
tillsvidare b ö r vara kvar. Det anses ol ä mpligt
att i nuvarande l ö nsamhetsl ä ge avveckla st ö dformen
s å att de som st å r i begrepp att
etablera sig som jordbrukare inte skulle kunna f å
st ö d. En avveckling skulle inneb ä ra
att or ä ttvisa skapas mellan dem som etablerat sig under
senare å r och dem som har f ö r
avsikt att etablera sig. Enligt lantbruksstyrelsen ä r
det n ö dv ä ndigt att finansieringen av st ö det
tryggas. Det ä r en betydande os ä kerhetsfaktor
om den å rliga utbetalningen av st ö det
ä r oviss. Likaledes f ö rsv å rar
en os ä ker finansiering blivande jordbrukares m ö jligheter
att planera sin etablering.

Jordbrukets
f ö retr ä dare har vid ö verl ä ggningarna
f ö rklarat sig beredda att svara f ö r
kostnaderna f ö r st ö d till de f ö retag som redan
anslutits. I det l ö nsamhetsl ä ge som r å der
anses det dock om ö jligt att omf ö rdela ytterligare medel
f ö r att underl ä tta f ö r
nyetablerare.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166 Det
kan dessutom fr å n mera principiell utg å ngspunkt
ifr å gas ä ttas om regleringsmedel skall utg å f ö r
att underl ä tta nyetableringar samtidigt som ers ä ttning
ur regleringsmedel utg å r till producenter av mj ö lk,
n ö tk ö tt och sm å grisar f ö r
att dessa skall upph ö ra med sin produktion.

JN
och delegationerna har d ä rf ö r enats om att medel tillsvidare endast b ö r
ansl å s f ö r st Ö d till de jordbrukare som redan anslutits till st ö dformen.
Lantbruksstyrelsen ber ä knar kostnaderna under 1986/87 f ö r
etableringsst ö d avseende dessa f ö retag
till 40 milj kr. Under 1986/87 b ö r s å lunda 40 milj kr ansl å s
f ö r etableringsst ö d.

7
Finansiering av djurens h ä lso- och sjukv å rd

Enligt
uppdraget skulle jordbruksn ä mnden ta upp fr å gan
om uppr ä kning bl a med h ä nsyn
till kostnadsutvecklingen av den del av kostnaderna f ö r
djurens h ä lso- och sjukv å rd som finansieras
inom ramen f ö r jordbruksprisregleringen. Jordbruksn ä mnden
skulle h ä rvid utg å fr å n
att n ä ringens andel av de ö kade
kostnaderna f ö r budget å ret 1986/87 uppg å r
till minst 4 milj kr.

N ä mnda
belopp, 4 milj kr, kan t ä ckas dels genom att kollektiva medel tas i anspr å k'dels
genom att h ö ja den avgift som djur ä garen
betalar till veterin ä ren d å denne anlitas.

N ä mnden
och de b å da delegationerna har enats om att ytterligare
medel ur mj ö lk- resp k ö tt- och fl ä skregleringen
b ö r st ä llas till f ö rfogande med h ö gst
4 milj kr. Jordbruket b ö r p å s ä tt som angivits under punkt 4.2 kompenseras h ä rf ö r.
Fr å n s å v ä l jordbruket som KD har man uttryckt oro ö ver
den successiva nedsk ä rningen av samh ä llets
st ö d till djurens h ä lso-
och sjukv å rd. Inte minst med tanke p å
sambandet mellan matens kvalitet och djurens v ä lbefinnande
ä r det av stort intresse att veterin ä rv ä sendet
i stor utstr ä ckning ä r en samh ä llets angel ä genhet.
LRF och KD har kommit ö verens om att senare p å l ä mpligt
s ä tt ta upp denna fr å ga
med f ö retr ä dare f ö r jordbruksdepartementet.

8
Avbytarverksamhet, social f ö rs ä kringsskydd, Prop.
1985/86:166

f ö retagsh ä lsov å rd
och annan l å ginkomstsats,iing

Denna
anslagspost under anslaget IX C 3 p å
435 milj kr har vad g ä ller budget å ret 1985/86 tidigare
fastst ä llts av statsmakterna. JN f ö resl å r
nu ä ndringar av vissa delposter.

8.1
Budget å ret 1985/86

F ö r
l å ginkomstsatsning m m inom jordbruket f ö r
budget å ret 1985/86 uppg å r
hos JN fonderade medel fr å n tidigare Ir, anvisade medel och.ber ä knat
utfall till f ö ljande belopp, milj kr:

1985/86 Ing å ende Anvisade Ber ä knat
Utg å ende

_ balans, medel, utfall, balans, milj kr milj kr milj kr milj
kr

106

-■

100

206

180

■
-

71 304

149 435

158 510

65 245

Leveranstill ä gg
f ö r mj ö lk

Avbytarverksamhet

F ö retagsh ä lsov å rd

Soci
al f ö rs ä kri ngsskydd

Tillf ä lligt
r ä ntest ö d

Produktionsanpassning

Summa

1
Dessutom kommer
produktionsbegr ä nsade å tg ä rder f ö r 60 milj kr att finansieras genom l å n.

2
Inkl ber ä knad
r ä nta.

Eventuella
besparingar eller ö verskridanden betr ä ffande
beloppen f ö r leveranstill ä gg skall enligt g ä llande
best ä mmelser tillf ö ras resp avg å
fr å n beloppet f ö r avbytarverksamhet.
Dessutom f å r eventuella ö verblivna medel som
avsatts för tillf ä lligt r ä ntest ö d och produktionsanpassnings å tg ä rder
m m anv ä ndas f ö r ö vriga ä ndam å l inom anslagsposten.

Fr å gan
om det tillf ä lliga r ä ntest ö det behandlas n ä rmare
i Prop. 1985/86: 166 avsnitt 6.

Avvecklingsers ä ttningen
till ä ldre mj ö lkproducenter b ö r,
som anf ö rts i avsnitt 5, bibeh å llas
tom 1988. Ers ä ttningen b ö r ä ven
under dessa å r grundas p å mj ö lkleveranserna
1984. Om leveransen under minst ett å r efter 1984 varit
mindre ä n h ä lften av leveransen 1984 skall ers ä ttningen
dock grundas p å den under perioden l ä gsta
å rsleveransen.

Av
å terst å ende medel f ö r
produktionsanpassning budget å ret 1985/86 f ö resl å r
JN att 50 milj kr f å r anv ä ndas f ö r prisst ö djande å tg ä rder
betr ä ffande mj ö lk och k ö tt
u.rier budget å ret 1986/87 (se avsnitt 8.2). Detta belopp tas d ä rf ö r
upp som utg å ende balans 1985/86. Eventuella ö verblivna
medel under posten produktionsanpassning m m b ö r
reserveras f ö r en fortsatt utbyggnad av ett system med
semesterledighet inom den nuvarande avbytarorganisationen. Den 1 januari 1986 p å b ö rjades
n ä mligen en f ö rs ö ksverksamhet
med att erbjuda animalieproducenterna i tre omr å den
en kortare semesterledighet.

I
ö vrigt b ö r eventuella besparingar eller ö verskridanden
inom anslagsposten hanteras som under innevarande reglerings å r.

8.2
Budget å ret 1986/87

JN
har i anslagsframst ä llningen f ö r budget å ret
1986/87 f ö reslagit att of ö r ä ndrat
435 milj kr anvisas till l å ginkomstsatsning m m.

JN och delegationerna
har enats om att totalt h ö gst 75 milj kr Prop. 1985/86: 166

under anslagsposten l å ginkomstsatsning
m m b ö r tillf ö ras

mj ö lk-
(ca 60 milj kr) resp k ö ttregleringen (ca 15 milj kr) f ö r

att
m ö jligg ö ra en producentprish ö jning
med 5 ö re/kg ö r mj ö lk

och med 25 ö re/kg
f ö r n ö tk ö tt. H ä rav ber ä knas 60 milj kr, som

n ä mnts,
kunna tas fr å n fonderade medel fr å n
1985/86 och 15 milj

kr utg å
fr å n anvisat belopp 1986/87. I ö vrigt
framg å r JNs

f ö rslag av f ö ljande tabl å .

1986/87

Ing å ende
F ö rslag till Ber ä knat Utg å ende
balans, f ö rdelning, utfall, balans, milj kr milj kr mil'
kr milj kr

s. 77 Kontrollera mot PDF

Leveranstill ä gg
f ö r mj ö lk

Avbytarverksamhet

F ö retagsh ä lsov å rd

Socialf ö rs ä kringar 180

Tillf ä lligt r ä ntest ö d O

Produktionsanpassning m m 65

Summa 245

134

180

95 435

1552 495

5 185

1 Ing å ende
balans 1985/86 2 milj kr, ej disponerat

60
milj kr 1985/86 samt r ä nta p å fonderade medel 1985 3 milj kr.

2 50
milj kr till mj ö lkpensioner och 15 milj kr till vissa

å tg ä rder inom k ö ttregleringen (se
avsnitt 8.1).

s. 78 Kontrollera mot PDF

9 Prisregleringen
på olika produkter Prop. 1985/86:166

9.1 Nya
produkter

I
regeringsbeslut 1985-06-19 tas frågan om nya produ,;ter upp:

"Regeringen
uppdrar vidare åt jordbruksnämnden att överväga och inkomma med förslag till
pris- och avgiftsändringar med anledning av vad som anförts i prop 1984/85:166
och JoU 1984/85:33 om prisregleringens förhållande till nya produkter.
Jordbruksnämndens förslag bör efter överläggningar med Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation redovisas senast i
samband med nämndens förslag till pris- och avgiftsändringar per den 1 januari
1986".

I
jordbruksnämndens skrivelse till regeringen 1985-12-19 har förslag avgivits
rörande gräddersättningsprodukten VispÄdel.

Ett
annat produktområde som är aktuellt i sammanhanget är £t£rkeU£omr£d£t där det
finns ett bemyndigande att ta ut en tillverkningsavgift vid tillverkning ur
annan råvara än potatis. Enligt bemyndigandet får avgiften vara högst 2 kr/kg
stärkelse. För närvarande är dock ingen tillverkningsavgift i kraft.

Riksdagen
har föreslagit att området rörande stärkelse, sprit och sötmedel skall utredas
i särskild ordning.. Nämnden vill understryka att det är angeläget att nämnda
utredning snarast kommer till stånd.

9.1.1
Gränsskyddsfrågor, fodermedel

JN
har tidigare i olika sammanhang, bl a i skrivelser till regeringen den 24 mars
1982. 10 juni 1983 och 18 december 1984. påtalat de problem som finns på
fodermedelsmarknaden därför att vissa fodermedel Tigger utanför
jordbruksprisregleringen. Problematiken behandlades även av LMK. Ett införande
av dessa fodermedel under regleringen försvåras genom de bindningar av
gränsskyddet som Sverige gjort inom främst GATT och EFTA.

s. 79 Kontrollera mot PDF

F ö r
n ä rvarande utg ö rs n ä stan
40 procent av f ö rbrukningen av Prop. 1985/86:166
proteinfodermedel av varor som ligger utanf ö r
jordbruksprisregleringen. Det r ö r
sig fr ä mst
om fiskmj ö l, k ö ttmj ö l och lupinfr ö .

Anv ä ndningen
av fiskmj ö l har ö kat starkt under de senaste 10. å ren.
Inblandningen i svinfoder har fr o m 1985 begr ä nsats
genom att slakteri n ä ringen inf ö rt prisavdrag f ö r
fl ä sk som inneh å ller s å h ö g
halt av vissa fettsyror fr å n fiskmj ö l att smakf ö rs ä mring
kan uppst å vid lagring. Eftersom inblandningen i foder till
andra djurslag har ö kat ä r dock den totala kvantiteten fiskmj ö l
fortfarande h ö g. Fiskmj ö l har efterhand
blivit alltmer konkurrenskraftigt p å den svenska marknaden genom avgiftsuttaget p å
oljekraftfoder. Medan prisrelationen mellan fiskmj ö l
och sojamj ö l p å v ä rldsmarknaden f ö r
n ä rvarande ä r 2,2:1 ä r
den i v å rt land 1.2:1.

F ö re
1932 f ö rekom ingen import av lupinfr ö f ö r
foder ä ndam å l.. 1984/85 var importen 66 000 ton. 1985 tr ä ffades
en ö verenskoranelse mellan de st ö rre
fodertillverkarna att dessa skulle upph ö ra med importen.

Under
1985 - 1986 har v ä rldsmarknadspriserna p å
spannm å l sjunkit kraftigt. Detta har inneburit att spannm å lsslag,
som ligger utanf ö r jordbruksprisregi eri ngen. har f å tt
eller kan f å ö kat intresse inom fodermedelsindustrin, s å lunda
har intresse visats f ö r s ■' brutet ris, tull stat nr 10.06.500. V ä rldsmarknadspriserna
p å denna produkt har nu sjunkit till en niv å
som ä r l ä gre Sn priserna p å
alternativa inhemska fodermedel.

R å gvete
som ä r en korsning mellan r å g,
och vete har av tullverket klassificerats under stat nr 10.07.900 och hamnar d ä rmed
utanf ö r regleringen. Stor risk f ö religger
att en import av r å gvete f ö r foder ä ndam å l kan komma till st å nd.
I s å fall f å r motsvarande m ä ngd
svensk foders ä d exporteras, vilket f n kan ske endast till mycket
l å ga priser.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166 Det
f ö rh å llandet att vissa fodervaror ligger utanf ö r
regleringen leder till snedvridningar i f ö rbrukningen som ä r
till skada f ö r s å v ä l jordbruket som konsumenterna. F ö r
jordbruket inneb ä r det att den inhemska proteinproduktionen m å ste
konkurrera med bl a fiskmj ö l som s ä ljs till v ä rldsmarknadspris.

F ö r
konsumenterna inverkar anv ä ndningen av fiskmj ö l
i st ä llet f ö r sojamj ö l p å
livsmedelspriserna eftersom kostnadskompensationen till jordbruket f ö r
importerat proteinfoder p å verkas av v ä rldsmarknadspriserna.
P å v ä rldsmarknaden ä r fiskmj ö let
som tidigare n ä mnts f n 120 procent dyrare ä n
sojamj ö l.

Med
h ä nsyn till vad som sagts ovan ä r
statsmakternas uttalande att f ö rs ö rjningen med proteinfodermedel i ö kad
utstr ä ckning b ö r tryggas genom
inhemsk produktion (JoU 1984/85:33) under nuvarande omst ä ndigheter
sv å rt att beakta i regleringen.

Med
å beropande av tidigare f ö rslag
vill n ä mnden understryka angel ä genheten
av att nu n ä mnda fr å gor snarast å nyo pr ö vas.

9.2
Spannm å l

9.2.1
Inl ö senpriser 1986 å rs
sk ö rd

JN
f ö resl å r att inl ö sendagen f ö r
spannm å l ä ndras en m å nad fr å n
den 1 april till 1 mars fr o m 1986 å rs sk ö rd.
Bakgrunden till detta ä r angel ä genheten av att snabbare under reglerings å ret
f å definitiva uppgifter om de ö verskottskvahtiteter
som skall avs ä ttas.

s. 81 Kontrollera mot PDF

De
definitiva priser som g ä ller f ö r spannm å l under Prop. 1985/86:166

reglerings å ret
1985/86 b ö r g ä lla som prelimin ä ra
priser under

1986/87
f ö rutom f ö r havre d ä r det prelimin ä ra
priset f ö resl å s

s ä nkas
med 3 ö re per kg. Priserna b ö r
vidare justeras f ö r ovan

f ö reslagna
f ö r ä ndring av inl ö sendagen. Med h ä nsyn
h ä rtill

f ö resl å s
f ö ljande prelimin ä ra
inl ö senpriser f ö r spannm å l
per den

1
mars 1987.

vete

140 ö re per kg

r å g

134 ö re per kg

korn

127 ö re per kg

havre

118 ö re per kg

9.2.2
F ö rmalningsavgift

JN
och de b å da delegationerna ä r
som n ä mnts i avsnitt 4.3.5 ö verens
om att en utvidgning av basen f ö r uttagande av f ö rmalningsavgift
b ö r ske fr o m 17 november 1986. F ö r
n ä rvarande uttas avgift vid f ö rmalning
av vete och r å g. Basen f ö resl å s
utvidgas genom att avgift utg å r ä ven vid anv ä ndning av korn och
havre f ö r human konsumtion.

JN
f ö resl å r d ä rf ö r att 7 § lagen (1967:340) om
prisreglering p å jordbrukets omr å de
ä ndras i enlighet med bilaga 1 .

9.3
Matpotatis

Viss
justering av pristrappan kan bli aktuell till f ö ljd
av att handeln planerar en h ö jning av nedre storleksgr ä nsen
f ö r matpotatis fr å n
35 till 38 m m. JN å terkommer i denna fr å ga
i samband med skrivelse om gr ä nsskydd m m i juni m å nad
1986.

6 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 166. Bilagedel

s. 82 Kontrollera mot PDF

9.4 Vallfr ö st ö det Prop. 1985/86: 166

De
direktiv som nu g ä ller f ö r vallfr ö st ö det
meddelades av regeringen i regleringsbrev 1979-06-21. Enligt dessa skall st ö det
i genomsnitt f ö r en l ä ngre period till minst 50 procent utg å i
form av arealbidrag. Vall fr ö n ä mnden har i skrivelse till jordbruksn ä mnden
1985-03-14 f ö reslagit att denna f ö reskrift
tas bort och att Vall fr ö n ä mnden i forts ä ttningen sj ä lv
f å r besluta hur stor del av st ö det
som b ö r utg å i form av arealbidrag.

Avsikten
med vallfr ö st ö det ä r att skapa ekonomiska f ö ruts ä ttningar
f ö r en odling som motsvarar sj ä lvf ö rs ö rjning.
Detta uppn å s b ä st genom prisst ö d.
I vissa fall, bl a vid l å g sk ö rd, b ö r st ö det dock till stor del utg å i
form av arealbidrag.

JN
f ö resl å r att n ä mnden bemyndigas att besluta om avv ä gningen
mellan arealbidrag och prisst ö d inom vallfr ö st ö det.

9.5 Buffertzoner
f ö r n ö tk ö tt och fl ä sk

Under
reglerings å ret 1985/86 pr ö vas f ö r
n ö tk ö tt och fl ä sk ett system utan
buffertzongr ä nser och med prisgr ä nser
motsvarande 95 % resp 105 % av mittpriserna.

Enligt
JNs mening b ö r detta system f ö resl å s
g ä lla ä ven efter 1985/86.

1
Vall fr ö n ä mndens skrivelse samt en utredning om st ö dets
utformning bifogas denna skrivelse som bilaga 5.

s. 83 Kontrollera mot PDF

9.6 S ä songpriss ä ttning
p å fl ä sk Prop. 1985/86:166

JN
och delegationerna ä r ö verens om en mer marknadsm ä ssig
priss ä ttning p å fl ä sk.
Som ettled i detta b ö r JN d ä rf ö r f å
regeringens bemyndigande att
under ett å r f å till ä mpa en mer flexibel priss ä ttning.
D ä rigenom kan en ö kad
s ä songpriss ä ttning genomf ö ras.
Detta b ö r ske genom att mittpriserna h ö js
med 45 ö re/kg under perioden 1 september - 30 december 1986
och sedan s ä nks med 30 ö re/kg under tiden 1
januari - 30 juni 1987 i f ö rh å llande till nuvarande mittpriser. Vad g ä ller
pr ö vning av erforderligt gr ä nsskydd
skall detta ske enligt g ä ngse regler.

10 Spannm å lsregleringens
finansiering

JN
har regeringens uppdrag att tillse att skulden inom spannm å lsregleringen
om 555 milj kr å terbetalas p å en fyra å rsperiod
r ä knat fr å n den 1 juli 1986. Med h ä nsyn
till de l å ga v ä rldsmarknadspriserna och den d ä rmed
svaga regleringsekonomin f ö resl å r n ä mnden att amorteringsperioden framflyttas ett å r.
En plan f ö r spannm å lsregleringens
finansiering under 1986/87 b ö r framl ä ggas av n ä mnden f ö r
regeringen i maj/juni 1986 sedan ytterligare besked erh å llits
i fr å ga om statens bidrag till ö verskottsarealens
kostnader.

11 Handelsg ö dsel
avgift

JN
och delegationerna f ö reslog i sin skrivelse till regeringen 1985-12-19
att prisregleringsavgiften p å handelsg ö dsel skulle h ö jas
den 1 juni 1986 fr å n 15 procent till 20 procent av handelsg ö dselns
pris. Efter ytterligare samr å d med representanter f ö r
handeln och Supra f ö resl å r JN nu att h ö jningen skall tr ä da
i kraft den 1 juli 1986. JN avser att senare i v å r å terkomma
med uppgift om vilka avgifter som b ö r g ä lla f ö r de olika n ä rings ä mnena.

I
likhet med tidigare skall avgiftsh ö jningen ej f å å terverka
p å konsumentpriserna.

s. 84 Kontrollera mot PDF

12 Avgift p å
bek ä mpningsmedel Prop. 1985/86:166

JN
har i skrivelse 1985-12-19 till regeringen f ö reslagit
att JN bemyndigas inf ö ra en avgift p å bek ä mpningsmedel.
F ö rslag till lag om ä ndring
av lagen (1967:340) om prisreglering p å jordbrukets omr å de
bifogas (bilaga 1).

JN
och delegationerna ä r ö verens om att fr o m den 1 juli 1986, ta ut en
avgift p å de bek ä mpningsmedel som anv ä nds
i jordbruket. F ö r 1986/87 ber ä knas den totala
avgiftssumman bli ca 20 procent av totala v ä rdevolymen
exkl avgift f ö r bek ä mpningsmedel i jordbrukarledet. En s å dan
avgiftsniv å ber ä knas 1986/87 ge ca 120 milj kr till
regleringsekonomin. Efter samr å d med registreringsinnehavarna har n ä mnden
kommit fram till att avgiften b ö r ber ä knas per dos. (Rekommenderad m ä ngd
per hektar vid en behandling). Varje behandling b ö r
s å ledes belastas lika av avgiften. Vid en s å dan
utformning anses avgiften bli neutral vad avser valet av bek ä mpningsmedel.
Avgiften uttryckt per m ä ngdenhet (kg, lit) kommer att variera mellan bek ä mpningsmedlen
n ä r olika m ä ngd per hektar och
behandling rekommenderas.

Vissa
bek ä mpningsmedel anv ä nds
b å de i jordbruket och inom tr ä dg å rdssektorn.
Avgifter som belastar andra n ä ringar ä n jordbruket b ö r å terf ö ras
till resp n ä ring pa samma s ä tt
som nu sker med prisregleringsavgiften p å handelsg ö dsel.

De
avgiftor som tas in p å bek ä mpningsmedel som anv ä nds
i jordbruket bor f å anv ä ndas inom jordbruksregleringen. Eftersom medlen via
regleringen å terf ö rs till jordbruket b ö r
avgiften inte f å p å verka livsmedelspriserna.

De
st ö rre å terf ö rs ä ljarna av bek ä mpningsmedel som JN
har samr å tt med anser inte att en samordning av uppb ö rden
av avgiften med den uppb ö rd av s k milj ö avgift som
riksskatteverket svarar f ö r skulle inneb ä ra mera betydande f ö rdelar.
De har beg ä rt att avgiften skall administreras av JN. Oavsett
om administrationen l ä ggs p å JN eller p å RSV b ö r
JN bemyndigas att fastst ä lla avgiften. Kostnaden f ö r
uppb ö rden b ö r f å t ä ckas av avgiftsmedel.

s. 85 Kontrollera mot PDF

13 Regleringsf ö reningarna Prop. 1985/86: 166

Vid
ö verl ä ggningarna har fr å gan
om en ö versyn av regleringsf ö reningarnas
verksamhet aktualiserats.

Jordbruksn ä mnden
har i och f ö r sig redan tagit initiativ till en diskussion med
samtliga f ö reningar om en gemensam ö versyn
av f ö reningarnas verksamhet s ä rskilt
vad avser bevakningen av f ö reningarnas ekonomi. N ä mnden
har vidare s ä rskilt beg ä rt en utredning fr å n
Svensk K ö tthandel om hur exportbidragen fastst ä lls
mm.

JN
och delegationerna ä r emellertid nu ö verens
om,att en grundligare ö versyn b ö r g ö ras
av regleringsf ö reningarnas verksamhet och arbetsformer.

14 Sk ö rdeskadeskyddet

LRF
har i samband med ö verl ä ggningarna aktualiserat fr å gor
som ber ö r sk ö rdeskadeskyddet. JN och delegationerna konstaterade
att sk ö rdeskadeskyddet inte ä r
n å gon fr å ga som direkt ber ö r ö verl ä ggningarna.

JN
och delegationerna ä r emellertid angel ä gna
om att de ö verl ä ggningar om skyddets framtida utformning som f n p å g å r
snarast kan slutf ö ras.

15 Regleringsekonomin

15.1 F ö rdelningsplanen
f ö r 1986/87

I JNs regleringsskrivelse till regeringen 1985-12-19
avsnitt 8.3.6 redovisades ber ä knade
inkomster f ö r 1985/86 och 1986/87. JN f ö reslog d ä rvid
att f ö rdelningsplanen f ö r 1986/87 fick uppta samma belopp som 1985/86 eller
542 milj kr.

Som JN f ö rutskickade
i n ä mnda regleringsskrivelse kommer en
f ö rdelningsplan att inl ä mnas i juni 1986.

s. 86 Kontrollera mot PDF

15.2 Medel utanf ö r
f ö rdelningsplanen Prop. 1985/86: 166

Jordbruksn ä mnden
l ä mnade i skrivelse 1985-12-19 (dnr 402-1126/85 sid
33) en ber ä kning betr ä ffande utfallet av
regleringsekonomin 1985/86 och 1986/87. Enligt prognosen skulle det ackumulerade
underskottet vid 1985/86 å rs b ö rjan p å 28,9 milj kr. finansierat genom ett l å n
hos riksg ä ldskontoret, komma att minska till 26.2 resp 17,5
milj kr vid utg å ngen av resp budget å r.

En
ber ä kning som nu gjorts inom n ä mnden,
se f ö ljande sida, visar en avsev ä rd
ö kning av inkomsterna. Vid slutet av innevarande
budget å r ber ä knas underskottet ha minskat till 10 milj kr. Vid
slutet av budget å ret 1986/87 ber ä knas
skulden vara helt å terbetald. Dessutom ber ä knas
ett ö verskott p å 24 milj kr uppkomma.

N ä mnden
vill betr ä ffande,medel utanf ö r
f ö rdelningsplanen anf ö ra
f ö ljande. I n ä mndens f ö rslag
till regeringen 1985-12-19 skedde, med h ä nsyn till de minskade
inkomsterna, en neddragning av vissa poster. Med h ä nvisning
till redovisad ber ä kning ö nskar n ä mnden nu komplettera detta f ö rslag.

N ä mnden
vidh å ller s å lunda f ö rslaget om 2 milj kr till Sveriges exportr å d.
Vidare ö nskar n ä mnden en å terg å ng
till f ö rut g ä llande belopp betr ä ffande
pristill ä gg p å f å r- och lamnk ö tt, dvs en ö kning
fr å n 11 till 16,5 milj kr. Å terst å ende
ö verskott b ö r, med h ä nsyn
till os ä kerheten i prognosen, inte intecknas f ö r
n å got ä ndam å l.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166

Prognos
betr ä ffande inf ö rsel avgiftsmedel m m
regleringsaren 1985/86 - 1986/87

1984/85

1985/86

1986/87

tkr

prel

Inkomster

Ä rter och b ö nor
(f ö r m ä nniskof ö da)

1 000

Potatis

4 000

St ä rkelse och st ä rkelseprodukter

10 000

Malt

5 000

S ä llskapsdjursfoder

'15 000

17 000

Fettr å varor och fettvaror!

5 000

Mj ö lkoch mejeriprodukter m m

no 000

110 000

Sl ä ktvaror (samt slaktdjur.

190 000

200 000

ej fj ä derf ä )

Ä gg och ä ggprodukter

3 000

R ä nta 1985

2 252

Summa

345 252

355 000

Fodermedel

275 000

Summa2 620 252 630 000

Utgifter

a) Ä v
medel inom f ö rdelningsplan

Svensk
spannm å lshandel 113 900

Sveriges
potatisintressenter 27 500

Sveriges
oljev ä xtintressenter O

Svensk
k ö tthandel 4 000

Svensk
k ö tthandel, utbyteshandel O

F ö reningen
f ö r mejeriprodukter 130 000

Svensk
ä gghandel 66 000

Regleringskassan
f ö r f å gelk ö tt 3 000

Regionalt
kostnadsbidrag, norra Sverige

500

000

700

000

300

500

700

000

500

780

320

-
mjölk

-
kött

-
ägg

Upplysningsverksamhet
och utvecklingsarbete

Djurh ä lsov å rd,
kontrollverksamhet m m St ö d till odling av konserv ä rter
och andra k ö ksv ä xter St ö d till odling av bruna b ö nor
St ö d till odling av vallv ä xtfr ö Fonden
f ö r kollektiva å tg ä rder
inom biodlingen Sveriges exportr å d Sveriges potatisodlares riksf ö rbund
Reserv till jordbruksn ä mndens f ö rfogande

Summa
(inf ö rselavgifter pa foder

medel + 267.2 milj kr) 542 200 542 2003

1
Dessutom tillkommer ca
418 milj kr som direkt tillf ö rs SOI

2
Av inf ö rselavgifter
p å r å g och vete tillf ö rs
dessutom SSH ca 25 milj kr.

3
F ö rslag
till prelimin ä r f ö rdelning av medel inom f ö rdelningsplanen
l ä mnas maj 1986.

b)Av medel utanf ö r
f ö rdelningsplan

Utbyteshandel n ö tk ö tt, oststaterna Utbyteshandel_k ö tt
och fl ä sk Pristill ä gg f å r-
och lammk ö tt Svensk matpotati skontrol1 Bidrag till
Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisationens
bevarande Bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk
och gr ä dde St ö d till
maltproduktionen Sveriges exportr å d R ä nta p å l å n fr å n riksg ä ldskontoret

Summa

Summa utgifter Arets saldo

Ackymulerat saldo vid , utg å ngen av resp
reglerings ä r

1984/85 tkr

1985/86

tkr

prel

1986/87

tkr

prel

29 000

16 500

5 693

29 000 Ol 16 500 5 790

475

250

300 1 000 1 500 4 530

0 2 000

2 000

3 500

58 998

53 540

601 198 + 19 054

595 740 + 28 760

/. 28 691

./. 9 637

+ 19 123

1
Med h ä nsyn till prognosens os ä kerhet
har n å got belopp inte satts in i tabellen.

s. 86 Kontrollera mot PDF

16
Hemst ä llan Prop. 1985/86: 166

Med
st ö d av det nyss anf ö rda
hemst ä ller JN att

1
det nu framlagda f ö rslaget
om jordbruksprisregleringens allm ä nna utformning f ö r
perioden den 1 juli 1986 - 30 juni 1987 godk ä nns.

2
vad n ä mnden
anf ö rt r ö rande finansieringen av djurens h ä lso-
och sjukv å rd godk ä nns,

3
JN bemyndigas att, av
det bemyndigade som n ä mnden har att medge Svensk K ö tthandel
att ta upp l å n om h ö gst 300 milj kr f ö r
att underl ä tta

produktionsanpassningar,
f å utnyttja h ö gst 75 milj kr inom
mejeri sektorn,

4
f ö rslaget
om prisregleringspriser under perioden 1 juli - 16 november 1986 godk ä nns.

5
basen f ö r
uttagande av f ö rmalningsavgift utvidgas till att omfatta ä ven
havre och korn f ö r humankonsumtion.

6
avvecklingsers ä ttningen
till ä ldre mj ö lkproducenter f å r
bibeh å llas under 1986/87,

7
g ä llande
best ä mmelser om investeringsbegr ä nsning
inom ä gg-,och fl ä skproduktionen f ö rl ä ngs
att g ä lla ytterligare ett å r,

8
f ö rslaget
ang å ende r ä nte- och etableringsst ö det
inom jordbruket godk ä nns,

9
f ö rslaget
om f ö rdelning och anv ä ndning
av fonderade och anvisade medel f ö r l å ginkomstsatsning m m inom jordbruket f ö r
budget å ren 1985/86 och 1986/87 godk ä nns.

10
JN bemyndigas att
besluta om avv ä gningen mellan Prop. 1985/86:166 arealbidrag
och prisst ö d inom vallfr ö st ö det,

11
f å
till ä mpa ett prisgr ä nssystem f ö r
n ö tk ö tt och fl ä sk utan buffertzongr ä nser
och att prisgr ä nserna skall utg ö ra
95 respektive 105 % av mittpriserna.

12
under 1986/87 f å
till ä mpa prisgr ä nssystemet p å
fl ä sk p å ett s å dant s ä tt att en ö kad s ä songpriss ä ttning
kan genomf ö ras.

13
den tidigare f ö reslagna
h ö jningen av handelsg ö dselavgiften
f å r tr ä da i kraft den 1 juli 1986,

14
den f ö reslagna
h ö jningen av avgiften p å bek ä mpningsmedel
m m godk ä nns,

15
vad n ä mnden
anf ö rt r ö rande anv ä ndningen av
regleringsmedel godk ä nns.

16
prisregleringen i ö vrigt
under 1986/87 f å r till ä mpas enligt hittills g ä llande
principer.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Beslutsmening

Prop.
1985/86: 166

s. 88 Kontrollera mot PDF

Detta
ä rende har avgjorts av generaldirekt ö ren
och ledam ö terna Alamaa. Arvidsson, Brangmo. Ekberg och
Fringel efter f ö redragning av avdelningscheferna Sj ö berg
och Ö jeheim, byr å cheferna Sandqvist,
Hansson och Å gren samt tf avdelningsdirekt ö ren
Hans Andersson, envar f ö r sitt sakomr å de. S ä rskilda
yttranden har avgetts av ledam ö terna Arvidsson och Fringel (bilaga 2) samt
ledamoten Brangmo (bilaga 3).

s. 89 Kontrollera mot PDF

Ingvar
Lindstr ö m

Hans
Andersson

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166 Bilaga 1

F ö rslag
till

Lag
om ä ndring i lagen (1967:340) om prisreglering p å jordbrukets
omr å de

Enligt
riksdagens beslut f ö reskrivs att 7 §
lagen (1967:340) om prisreglering p å jordbrukets omr å de'
skall ha nedan angivna lydelse.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

7
§ 2 Tillverkare eller, ifall som avses nedan under
a), innehavare av slakteri eller k ö ttbesiktningsbyr å erl ä gger
avgift f ö r

a
k ö tt av h ä st, n ö tkreatur, tamsvin. far. h ö ns,
kalkon, anka och tamg å s, n ä r k ö ttet blivit godk ä nt
vid k ö ttbesiktning enligt lagen (1959:99) om k ö ttbesiktning
m.m. (slaktdjursavgift).

b)
mj ö lk
som anv ä ndes av mj ö lkproducent vid
tillverkning av sm ö r eller ost f ö r f ö rs ä ljning.

c)
mj ö lk
och gr ä dde som anv ä ndes i mejeri f ö r
tillverkning av annan vara ä n gr ä dde, sm ö r eller ost, ost, torrmj ö lk
och kondenserad mj ö lk som tillverkats i mejeri, margarinost som ej
tillverkats i mejeri,

d) sm ö r
och sm ö rliknande vara med

minst 70 viktprocent mj ö lkfett men

utan annat fett, vilka anv ä ndes f ö r

tillverkning av gr ä dde, ers ä ttnings

medel f ö r gr ä dde eller produkt f ö r

beredning av gr ä dde eller ers ä tt

ningsmedel f ö r gr ä dde, om varan ej

skall f ö rbrukas i tillverkarens

hush å ll,

F ö reslagen
lydelse

7
§ Tillverkare eller, i" fall som avses nedan
under a), innehavare av slakteri eller k ö ttbesiktningsbyr å
eller, i fall som avses nedan under m,, den som inom landet yrkesm ä ssigt
tillverkar bek ä mpningsmedel m m eller till landet inf ö r
bek ä mpningsmedel m m f ö r
yrkesm ä ssig å terf ö rs ä ljning eller f ö r egen yrkesm ä ssig
anv ä ndning inom landet er-erl ä gger
avgift f ö r

a)
k ö tt
av h ä st, n ö tkreatur, tamsvin, f å r,
h ö ns, kalkon, anka och tamg å s,
n ä r k ö ttet blivit godk ä nt
vid k ö ttbesiktning enligt lagen (1959:99) om k ö ttbesiktning
m.m. (slaktdjursavgift),

b)
mj ö lk
som anv ä ndes av mj ö lkproducent vid
tillverkning av sm ö r eller ost f ö r f ö rs ä ljning,

c)
mj ö lk
och gr ä dde som anv ä ndes i mejeri f ö r
tillverkning av annan vara ä n gr ä dde, sm ö r eller ost,

ost,
torrmj ö lk och kondenserad mj ö lk,
som tillverkats i mejeri, margarinost som ej tillverkats i mejeri.

d) sm ö r
och sm ö rliknande vara med

minst 70 viktprocent mj ö lkfett men

utan annat fett, vilka anv ä ndes f ö r

tillverkning av gr ä dde, ers ä ttnings

medel f ö r gr ä dde eller produkt f ö r

beredning av gr ä dde eller ers ä tt

ningsmedel f ö r gr ä dde, om varan ej

skall f ö rbrukas i tillverkarens

hush å ll.

s. 92 Kontrollera mot PDF

i
Lagen omtryckt 1984:199 2 Senaste lydelse 1984:559

s. 93 Kontrollera mot PDF

e) vete
och r å g som anv ä ndes f ö r

tillverkning av mj ö l, gryn, flingor

eller liknande produkt,

f) st ä rkelse
eller st ä rkelseprodukt

som erh å lls ur annan vara ä n
potatis,

h)
fett, fet olja och fettsyra som erh å lles ur fisk eller havsd ä ggdjur
eller ur fettr å vara, h ä nf ö rlig till tulltaxenummer 12.01, 12.02 och 21.03
(fettvaruavgift),

i)
oljekraftfoder som f ö r f ö rs ä ljning tillverkats i samband med att olja utvinnes
ur fr ö n och frukter,

j)
produkt, h ä rr ö rande fr å n sojab ö nor
och h ä nf ö rlig till tulltaxe-nunmer 19.02 eller 23.04,

k)
produkt, h ä nf ö rlig till tulltaxenummer 21.07 B,

1)
naturliga kalciumfosfater, naturliga kalciumaluminiumfosfater, apatit och
fosfatkrita h ä nf ö rliga till tulltaxenummer 25.10, ammoniak h ä nf ö rlig
till tulltaxenummer 28.16, kalium-och kalciumpolyfosfater(inbegripet meta- och
pyrofosfater), kaliumortofosfater och kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat)
h ä nf ö rliga till tull taxenummer 28.40 samt g ö dselmedel
och andra produkter h ä nf ö rliga till tulltaxenummer 31.01-31.05.

Prop. 1985/86:166 2

e) vete,
korn, havre och r å g som an

v ä ndes f ö r tillverkning av mj ö l,
gryn,

flingor, malt eller liknande produkt,

f) st ä rkelse
eller st ä r/.elseprodukt

som erh å lls ur annan vara ä n
potatis,

h)
_,fett, fet olja och fettsyra som erh å lles ur fisk eller
hjvsd ä ggdjur eller ur fettr å vara,
h ä nf ö rlig till tulltaxenummer 12.01. 12.02 och 21.03
(fettvaruavgift),

i)
oljekraftfoder som f ö r f ö rs ä ljning tillverkats i samband med att olja utvinnes
ur fr ö n och frukter,

j)
produkt, h ä rr ö rande fr å n sojab ö nor
och h ä nf ö rlig till'tulltaxenummer 19.02 eller 23.04,

k)
produkt h ä nf ö rlig tVil tulltaxenummer 21.07 B,

1)
naturliga kalciumfosfater, naturliga kalciumaluminiumfosfater, apatit och
fosfatkrita h ä nf ö rliga till tulltaxenummer 25.10, ammoniak h ä nf ö rlig
till tulltaxenunmer 28.16, kalium-och kalciumpolyfosfater (inbegripet meta- och
pyrofosfater), kaliumortofosfater och kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat)
h ä nf ö rliga till tulltaxenummer 28.40 samt g ö dselmedel
och andra produkter h ä nf ö rliga till tulltaxenummer 31.01-31.05,

m)
ä mnen eller beredningar som ä r
avsedda att anv ä ndas till skydd mot egendomsskada, sanit ä r
ol ä genhet eller annan j ä mf ö rbar
ol ä genhet, f ö rorsakad av v ä xter,
djur, bakterier eller virus (bek ä mpningsmedel), samt ä mnen
eller beredningar som med h ä nsyn till sina egenskaper och anv ä ndning
st å r bek ä mpningsmedel n ä ra. Som bek ä mpningsmedel
skall dock inte anses

1)
vara, avsedd att anv ä ndas
vid beredning av livsmedel, l ä kemedel eller annan j ä mf ö rbar
vara.

2)
f ä rger,
fernissor, tj ä ror och andra varor som huvudsakligen begagnas f ö r
ett annat ä ndam å l ä n som avses i f ö rsta
meningen, om inte varornagenom en s ä rskild ben ä mning eller p å n å got
annat s ä tt anges vara 93 avsedda som bek ä mpningsmedel,

s. 94 Kontrollera mot PDF

7
§ SPECIALMOTIVERING Prop. 1985/86: 166

Som
framg å r av den allm ä nna motiveringen
(avsnitt 12) f ö resl å s bemyndigande f ö r
regeringen att besluta att tillverkningsavgift f ö r
bek ä mpningsmedel skall tas ut. Bemyndigandet f ö resl å s
omfatta dels f ä rdiga bek ä mpningsmedel, dels s å dana
r å varor till "bek ä mpningsmedel
som i sig kan anv ä ndas som bek ä mpm.igsmedel.
Avsikten ä r emellertid att avgiften t v endast skall utg å f ö r
de f ä rdiga bek ä mpningsmedel en.
Avgift p å r å varor avses komma i fr å ga
endast om dessa i st ö rre utstr ä ckning kommer i anv ä ndning
som bek ä mpningsmedel.

s. 95 Kontrollera mot PDF

1986-04-09 BILAGA 2 Prop. 1985/86: 166

S Ä RSKILT
YTTRANDE AV ESKIL ARVIDSSON OCH VIGGO FRINGEL

Fr å gan om
reglering av spannm å lsskulden om 555 Mkr har inte l ö sts.
Trots LRFs beg ä ran om f ö rhandlingar med regeringen har n å gra s å dana inte
kommit till st å nd. Vi kan d ä rf ö r inte acceptera n å got f ö rslag som
Inneb ä r att joribruket belastas med amortering av skulden, s å l ä nge n å got resultat
mellan LRF och regeringen inte n å tts om samh ä llets respektive n ä ringens ansvar f ö r
underskottet.

Viggo
Fringel Eskil Arvidsson

s. 96 Kontrollera mot PDF

BILAGA
3 Prop. 1985/86: 166

S ä rskilt yttrande av VJaiter Brangmo

Alternativa former f ö r
finansieringen av erforderlig export av ö verskottsproduktionen
av spannm å l b ö r s ö kas fram ö ver. H ä rvid
b ö r den avgiftsbelastning som nu
drabbar s å v ä l handelsg ö dsel som v ä xtbek ä mpningsmedel
slopas.

Varje beskattning eller annan avgiftsbel ä ggning av produktionsmedel ä r enligt min mening negatr.a inslag i nuvarande
Finansieringsformer och i sig ocks å stridande
mot effektivitetsm å ls ä ttningen i svensk jordbrukspol it ik.

Stockholm den 8 april 1986

Walter Brangmo

s. 97 Kontrollera mot PDF

1986-04-09 BILAGA 4 Prop. 1985/86:166

S Ä RSKILT
YTTRANDE AV LANTBRUKARNAS F Ö RHANDLINGSDELEGATION

Fr å gan om
reglering av spannm å lsskulden om 555 Mkr har inte l ö sts.
Trots LRFs beg ä ran om f ö rhandlingar med regeringen har n å gra s å dana inte
kommit till st å nd. Vi kan d ä rf ö r inte acceptera n å got f ö rslag som
inneb ä r att jo-bruket belastas med amortering av skulden, s å l ä nge n å got
resultat mellan LRF och regeringen inte n å tts om samh ä llets respektive n ä ringens ansvar f ö r
underskottet.

LANTBRUKARNAS
F Ö RHANDLINGSDELEGATION .

Sven
T å gmark

97 7 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 166. Bilagedel

s. 98 Kontrollera mot PDF

SOI

SVERIGES OLJEV Ä XTINTRESSENTER
f ö rening upa

Box 161,201 21 MALM Ö

Tel: 040-725 75 Telex: 33536 SOI S Telegramadress: Oliev ä xter Bankgiro: 348-2957 Postgiro:
14 9371-7

Datum

1985-03-U

BILAGA 5

FS/BM

Statens Jordbruksn ä mnd
Vallgatan 8

551 82 J Ö NK Ö PING

r.-<
Akr-k-fyA-f..

Ö versyn
av vallfr ö st ö det

Vall fr ö n ä mnden ber att till statens jordbruksn ä mnd, som ä r
vall fr ö st ö dets huvudman, f å ö vers ä nda en utredning om vallfr ö st ö det och
arbetet med detta.

Granskningen ä r
ett led i en å terkommande utv ä rdering av verksamheten, men synes nu s ä rskilt angel ä gen
med tanke p å ett starkt behov av ytterligare
medel f ö r att i direktiven angiven m å ls ä ttning p å ett tillfredsst ä llande
s ä tt skall kunna efterf ö ljas.

Medelstilldelningen h ö jdes
senast 1982/83. I utredningsf ö rslagen
framg å r bl a ö nskem å l om att
snarast ö ka den å rliga tilldelningen fr å n 9 Mkr till 11 Mkr.

Enligt vall fr ö n ä mndens uppdrag

Folke Sj ö berg

Sveriges Oljev ä xtintressenter

f ö rening u.p.a.

Vall fr ö n ä mnden

Bifogas: 10 exemplar av vailfr ö utredningen

s. 99 Kontrollera mot PDF

BILAGA 6 Prop.
1985/86: 166

F ö rteckning
ö ver
utredningar som presenteracs vid ö verl ä gg-

ningarna (bifogas)_______________________________

Sammanfattning
av proposition, utskottsutl å tande och riksdagsbeslut

Jordbrukarnas
inkomstf ö rh å llanden och j ä mf ö relse med andra grupper

Exportkostnadernas
inverkan p å inkomstj ä mfbrelserna

ö verskottsproduktionens p å verkan p å
jordbri-- arnas inkomster

F ö ruts ä ttningar
f ö r nyetablering

Prisutvecklingen i olika
led

Prelimin ä ra ber ä kningar
av rationaliseringsvinsten inom jordbruket

Normkalkylen
1985/86

Kostnadsutvecklingen
enligt PM-index

Inf ö rselavgiftsmedel
fr å n import av fodermedel m m 1985/86

Ber ä kning av ö ver-
eller underkompensation i f ö rh å llande till mittpriserna

Mejeri-
och slakteri index

F ö r ä dlingsindustrins
l ö nekostnader inom jordbruksprisregleringen

Vissa
fr å gor r ö rande Ibnekostnadsutyecklingen

s. 100 Kontrollera mot PDF

BILAGA 6 Prop.
1985/86: 166

Arbetsvolymen
i jordbruket

Investeringsutvecklingen
i jordbruket

Lagesrapport fr å n modell
jordbruksgruppen

Kontrollstations ö verl ä ggningar

Pris ä ndringars
effekter p å konsumtion och regleringsekonomi

Utfall av tidigare
regelutlosningar

Aktuella handelspolitiska
fr å gor

Marknads ö versikt
vegetabilier

Marknads ö versikt
animalier

Regleringsekonomin

Inkomstf ö rdelningen
mellan olika brukarkategorier - Rante- och etableringsst ö d

Modell
f ö r uppskattning av f ö rv ä ntat producentpris

100

JRI

STATENS
JORDBRUKSN Ä MND

Prop. 1985/86: 166
Bilaga 3

Datuin

1986-01-10

1 (7)

Dnr

19-179/86

s. 101 Kontrollera mot PDF

Regeringen Jordbruksdepartementet

JORDBRUKSDEP. Registratorn

Ink
1986-02-10 Dnr.
/J//jf:

Prisst ö det till
jordbruket i norra Sverige

Inledning

Regeringen gav genom beslut den 19 juni 1985 statens
jordbruksn ä mnd i uppdrag att f ö reta en ö versyn
av ber ä kningsunderlaget f ö r prisst ö det
till jordbruket i norra Sverige. Ö versynen
borde bl a g ä lla f ö rh å llandena i Norrlands inland, framf ö r allt i Storsj ö omr å det. N ä mnden
borde i samband med ö versynen beakta vad som anf ö rts om ifr å gavarande
st ö d i jordbruksutskottets bet ä nkande 1984/85:33 om livsmedelspolitiken.

Jordbruksn ä mnden borde
vid uppdragets fullg ö rande samr å da med lantbruksstyrelsen och senast den .15 januari
1986 till regeringen inkomma med de f ö rslag
som ö versynen kan f ö ranleda.

Inf ö r n ä mndens st ä llning,3tagande har fr å gorna behandlats i en arbetsgrupp under ledning av n ä mnden. I gruppen har ocks å lantbruksverket och Lantbrukarnas Riksf ö rbund (LRF) varit f ö retr ä dda. Arbetsgruppen har tagit
initiativ till ett seminarium i Ö stersund den
30 och 31 oktober 1985 d ä r lantbruksn ä mnderna och LRFs l ä nsf ö rbund i ber ö rda l ä n samt LRF
centralt var representerade. Vidare har flertalet norrlandsl ä n bes ö kts och l ä nsf ö retr ä dare getts m ö jlighet
att framf ö ra sina uppfattningar och visa f ö rh å llandena.
Under arbetets g å ng har fortl ö pande kontakter tagits med LRF centralt och dess
norrlandsdelegation.

Arbetsgruppen har tagit fram en rapport som bifogas.

Ber ä kningsunderlaget

Det underlag som anv ä nds
f ö r att ber ä kna skillnader i produktionskostnader i norra
Sverige i f ö rh å llande till mellansverige utg ö rs
i f ö rsta hand av en
ekonomisk/statistisk modell. Ö versynen har
h ä rvid koncentrerats till denna ber ä kningsmodell.

En genomg å ng av ber ä kningsmodellen har gjorts vad avser s å v ä l dess
principiella uppbyggnad som dataunderlag. H ä rvid
har gruppen funnit motiverat att g ö ra
vissa f ö r ä ndringar i s å v ä l den principiella upp-

101

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86:166

byggnad som ifr å ga
om dataunderlaget. Dessa f ö r ä ndringar p å verkar ber ä kningsresultatet i ringa omfattning. En s ä rskild PM om ber ä kningsmodellen
bifogas.

St ö domr å desindelningen med s ä rskild h ä nsyn till f ö rh å llandena i Norrlands inland

Arbetsgruppen har i enlighet med uppdraget till n ä mnden s ä rskilt
pr ö vat f ö rh å llandena i Norrlands inland.
Gruppen har tagit fram alternativ till nu g ä llande
st ö domr å desindelning. Ö versiktligt redovisas denna
indelning i bilaga 1.

Alt 1.

Alternativet
inneb ä r en å terg å ng till den omr å desindelning som

g ä llde f ö re
den 1 juli 1935. Denna f ö r ä ndring p å verkar s å v ä l

st ö det f ö r mj ö lk soii st ö det f ö r k ö tt och fl ä sk.
Vid detta alternativ

bed ö ms de delar av V ä rmlands
och Kopparbergs l ä n som f ö re den

1 juli 1985 ingick i omr å de 3 bli missgynnade i f ö rh å llande till

prqduktionskostnadsniv å n. Omr å det runt Storsj ö n
i J ä mtlands l ä n

bed ö ms bli ö verkompenserat i f ö rh å llande till produktions

kostnadsniv å n. Kostnaderna f ö r detta alternativ ber ä knas till

ca 2 milj
kr i f ö rh å llande till nuvarande st ö domr å desindelning.

Alt 2.

Alternativel
inneb ä r en sammanslagning av nuvarande
omr å de

2 A och 2 B. Denna f ö r ä ndring p å verkar
endast mj ö lkst ö det. Detta

nya omr å de 2 kommer att bli stort till ytan
med mycket varierande

produktionsf ö ruts ä ttningar. Vissa omr å den kommer
vid en st ö dniv å

som motsvarar det
genomsnittliga behovet d ä rmed att under-

kompenseras medan andra klart ö verkompenseras.
Detta alternativet

bed ö ms bli kostsamt. Kostnaden ber ä knas bli ca 6,5 milj kr i

f ö rh å llande till nuvarande st ö domr å desindelning.

Alt 3.

Alternativet inneb ä r
i stort en å terg å ng till den omr å desindelning som g ä llde f ö re
den 1 juli 1985. Skillnaden i f ö rh å llande till alternativ 1 ä r att de delar av V ä rmlands och Kopparbergs l ä n
som f ö re den 1 juli 1985 ingick i omr å de 3 skulle ö verf ö ras till omr å de
2. D ä rigenom skulle dessa delar ges ett
st ö d som b ä ttre motsvarar produktionskostnadsniv å n. Betr ä ffande
Storsj ö omr å det g ä ller samma inv ä ndning som under alternativ 1. Kostnaden f ö r detta alternativ ber ä knas till ca 3,0 milj kr i f ö rh å llande till nuvarande st ö domr å desindelning.

Alt li.

Alternativet inneb ä r
dels att ett b ä lte inom nuvarande omr å de 2 B i J ä mtlands
och V ä sternorrlands l ä n utmed gr ä nsen
till omr å de 1 ö verf ö rs till omr å de 2 A och dels att de delar av V ä rmlands och Kopparbergs l ä n som f n ing å r
i omr å de 2 B ö verf ö rs till omr å de 2 A.

F ö rslaget inneb ä r i detalj ö verf ö ring fr å n
2 B till 2 A f ö r f ö ljande kommuner och f ö rsamlingar
inom V ä sternorrlands, J ä mtlands, Kopparbergs och V ä rmlands l ä n.

102

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166

V ä sternorrlands l ä n

Av Sollefte å kommun

Edsele och Adals-Lidens f ö rsamlingar Av Ö rnsk ö ldsviks kommun

Anundsj ö , Bj ö rna och Trehorningssj ö f ö rsamlingar

J ä mtlands l ä n

Av Ragunda kommun

Borgvattnets forsamling Av Str ö msunds komiiun

Hammerdals f ö rsamling
Av Ö stersunds kommun

H ä ggen å s, Lockne, Lit, N ä s och Sunne f ö rsamlingar Av Krokoms kommun

Asp å s, N ä skotls och Alsens f ö rsamlingar Av
Are kommun

De delar som ej ing å r
i omr å de 1 Av Bergs kommun

De delar som ej ing å r
i omr å de 1 Br ä cke kommun

Kopparbergs l ä n

Malungs kommun

Av Ä lvdalens kommun

Ä lvdalens
f ö rsamling Av Mora kommun

V å mhus, Venjan, delar av Mora f ö rsamling

V ä rmlands l ä n

Av Torsby kommun

Norra Finnskoga, S ö dra
Finnskoga, Dalby, Nyskoga, Norra Ny, Vitsands, Ö stmarks och Lekvattnets f ö rsamlingar
Av Arvika kommun

Bogens f ö rsamling

Detta alternativ inneb ä r
en anpassning av st ö domr å desindelningen till produktionskostnadsniv å n i de aktuella omr å dena och kan d ä rf ö r betraktas som en s å l å ngt m ö jligt r ä ttvis omr å desindelning
i Norrlands inland.

Kostnaden f ö r denna ä ndring ber ä knas
till ca 1,5 milj kr i f ö rh å llande till nuvarande st ö domr å desindelning.

Arbetsgruppen f ö rordar
alternativ 4.

St ö domr å desindelningen med anledning av gjorda framst ä llningar

Jordbruksn ä mnden har
enligt tidigare bemyndigande m ö jlighst att
besluta om sm ä rre omr å des ä ndringar.

Under senare delen av 1970-talet och hittills under
1980-talet har framf ö rts ö nskem å l oti
s å dana ä ndringar. Framst ä llningar har gjorts hos regeringen,
kommitt é n f ö r ö versyn av st ö det till jordbruket i norra Sverige, 1983 å rs Livsmedelskommitt é och statens jordbruksn ä mnd.

103

Prop. 1985/86:166

N ä mnden har under h ä nvisning till arbetet i n ä mnda kommitt é er

inte gjort n å gra
omr å des ä ndringar inom ramen f ö r detta
bemyndigande

sedan den
1 juli 1981.

Arbetsgruppen
har haft i uppdrag att ö verv ä ga gjorda framst ä llningar

och ta
fram ett f ö rslag i detta h ä nseende f ö r
n ä mndens

avg ö rande.

Arbetsgruppens f ö rslag
inneb ä r f ö ljande:

Tillstyrkes

V ä rmlands l ä n

Av Grums kommun

V ä rmskogs f ö rsamling Av Filipstads kommun

R ä mmen och G å sborn f ö rsamlingar
Av Arvika kommun

Bogens f ö rsamling Av Torsby
kommun

Nyskoga, Ö stmark,
Vitsand, Norra Ny

och Lekvattnets f ö rsamlingar

Kopparbergs l ä n

Av Ludvika kommun

S ä fsn ä s f ö rsamling Av Malungs kommun

Malungs f ö rsamling Av
Mora kommun

Venjans f ö rsamling

J ä mtlands l ä n

Av Are kommun

M ö rsil f ö rsamling Av Str ö msunds
kommun

G å xsj ö f ö rsamling

Norrbottens l ä n

Av Bodens kommun

Edefors och Gunnarsbyns f ö rsamlingar

Avstyrkes

Stockholms l ä n

Av Norrt ä lje kommun

Bj ö rk ö -Arholma, Blid ö , Fr ö tuna, R å dmans ö , Sing ö , V ä dd ö och V ä t ö f ö rsamlingar

Uppsala l ä n

Ä lvkarleby
kommun Av Tierps kommun

H å lln ä s, Tegelmora, Tierps, V ä stlands, Ö sterl ö vsla,
Vendels och

Tolfta f ö rsamlingar
Av Ö sthammar kommun

Gr ä s ö , Dannemora, Films, B ö rsils,

Forsmarks, Hargs, H ö khuvuds,
Val ö , iq4

Ö regrunds,
Ö sthammars och Morkarla

f ö rsamlingar

Prop. 1985/86: 166

V ä stmanlands l ä n

Norbergs kommun Fagersta kommun Skinnskattebergs kommun

V ä rmlands l ä n

Av Filipstads kommun

Nordmarks f ö rsamling

Kopparbergs l ä n

Av Ludvika kommun

Grang ä rde f ö rsamling Av Mora kommun

V å mhus f ö rsamling

G ä vleborgs l ä n

Av Ovan å kers kommun Voxna
f ö rsamling

V ä sternorrlands l ä n

Av Sundsvalls kommun

Liden och Holms f ö rsamlingar
Av Sollefte å kommun

Edsele f ö rsamling

J ä mtlands l ä n

Av Are kommun

Mattmar f ö rsamling Av
Krokoms kommun

Alsens f ö rsamling Av
Str ö msunds kommun

Hammerdals f ö rsamling
Av Ö stersunds kommun

H ä ggen å s f ö rsamling

V ä sterbottens l ä n

Bjurholms kommun Vindelns kommun Burtr ä sk kommun

Norrbottens l ä n

Kalix kommun Haparanda kommun

Kostnaden f ö r dessa omr å des ä ndringar ber ä knas vid nuvarande st ö dniv å uppg å till 1,8 milj kr.

Jordbruksn ä mndens ö verv ä gande och f ö rslag

Ber ä kningsunderlaget

Statens jordbruksn ä mnd
anser efter de f ö r ä ndringar som arbets

gruppen f ö reslagit att ber ä kningsmodellen v ä l
fyller sin funktion

som ett underlag vid ö verv ä ganden om st ö dbeloppens storlek

och GTir å desindelning. Ä ven andra faktorer som t ex produktions

utveckling, regional- och syssels ä ttningspolitiska
aspekter samt

milj ö - och naturv å rdsh ä nsyn "b ö r kunna beaktas. .

Prop. 1985/86:166

St ö domr å desindelningen

Arbetsgruppen har tagit fram 4 alternativ"till
nuvarande st ö domr å desindelning. Gruppen har f ö rordat
alternativ 4. N ä mnden har liksom gruppen funnit att
detta alternativ genom relativt sm å
f ö r ä ndringar av st ö domr å desindelningen i ber ö rda omr å den leder till en betydande f ö rb ä ttring vad g ä ller ö verensst ä mmelsen mellan st ö dniv å och produktionskostnadsniv å . N ä mnden f ö resl å r nu s å lunda en ä ndring
av st ö domr å desindelningen i enlighet med tidigare n ä mnda alternativ 4 till en vid nuvarande st ö dniv å ber ä knad kostnad av 1,5 milj kr i f ö rh å llande till
nuvarande st ö domr å desindelning.

N ä mnden har sedan tidigare
bemyndigande att beslutiom sm ä rre omr å des ä ndringar. S å som framg å tt
av det tidigare har till f ö ljd av att n ä mnden under n å gra
å r inte tagit st ä llning till gjorda framst ä llningar antalet icke avgjorda s å dana blivit stort. Med h ä nsyn till det nu anf ö rda d ä r f ö rslagen om ä ndrad omr å destillh ö righet
blivit relativt omfattande och b ö r ses i
samband med ö verv ä ganden om st ö domr å desindelning f ö r Norrlands inland vill n ä mnden underst ä lla
regeringen samtliga ä ndringsf ö rslag f ö r
pr ö vning;

N ä mnden f ö resl å r s å lunda ä ndrad omr å destillh ö righet enligt f ö ljande.

L ä n

Kommun

F ö rsamling

F ö r ä ndrad omr å destillh ö righet

V ä rmland

Grums Filipstad Arvika Torsby

V ä rmskog R ä mmen, G å sborn
Bogen

Lekvattnet, Ö stmark,
Nyskoga, Vitsand, Norra Ny

Kopparberg

Ludvika

Mora

Malung

S ä fsn ä s

Venjan

Malung

J ä mtland

Are Str ö msund

M ö rsil G å xsj ö

Norrbotten

Boden

Edefors, byn

Gunnars-

Fr å n 4 till 3

Fr å n 3 till 2B

Fr å n 4 till 3 Fr å n 3 till 2B

Fr å n 2B till 1

Fr å n 2A till 1

Kostnaden
h ä rf ö r ber ä knas till 1,8 milj kr i f ö rh å llande till
nuvarande st ö domr å desindelning.

De f ö rslag till omr å des ä ndringar med
h ä nvisning till f ö rh å llandena i
Norrlands inland och sm ä rre omr å des ä ndringar ber ä knas s å lunda
uppg å till totalt ca 3,3 milj kr i f ö rh å llande till
nuvarande st ö domr å desindelning.

106

Prop. 1985/86: 166

Jordbruksn ä mnden har
vid uppdragets fullg ö rande haft samr å d med lantbruksstyrelsen.

Detta ä rende har
avgjorts av generaldirekt ö ren och ledam ö terna Alamaa, Brangmo, Ekberg och Fringel efter f ö redragning av t f byr å chefen L ö nnblad i n ä rvaro av avdelningscheferna Sj ö berg och Ö jeheim.

Ingvpr Lindstr ö m

Anders L ö nnblad

107

Prop.
1985/86: 166

Bilaga 1 1(2)

Schematiska
skisser ö ver fyra alternativa omr å desf ö r ä ndringar avseende omr å desindelningen f ö r prisst ö det till jordbruket i norra Sverige.

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop.
1985/86:166

Statens Jordbruksnämnd

Översyn av beräkningsunderlaget

för prisstödet till jordbruket

1 norra

1986 01 03

Prop.
1985/86: 166 INNEH Å LLSF Ö RTECKNING

Sammanfattning

1. Bakgrund

1.1
Bakgrunden till f ö religgande
ö versyn av ber ä kni ngsunderlaget

1.2
Prisst ö dets
nuvarande utformning

2.
Jordbruksproduktionens
omfattning och utveckling

3.
Ber ä kningsunderlag
f ö r prisst ö det

3.1
Inledning

3.2
St ö dniv å er

3.3
Omr å desgr ä nser

4.
Beskrivning av ber ä kningsmodellen

5.
Analys av ber ä kningsmodellen

5.1
Ö versyn av ber ä kningsmodellen f ö r
norrlandsst ö det

5.1.1 Kapitalkostnadernas inverkan p å

kostnadsski11 naderna

5.1.2 Ö versyn av skillnader
i byggnadskostnader

5.1.3 Maskinkostnader

5.1.4 Merkostnader f ö r markanl ä ggningar

5.1.5 Ö kade kostnader f ö r
byggnadsunderh å ll till f ö ljd av behov av lejd
arbetskraft i norra Sverige

5.1.6 Sk ö rdeniv å

5.1.7 G ö dselgivornas storlek

5.1.8 Kostnader f ö r variationer i sk ö rdens
storlek och kvalitet

112

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86:166

5.1.9
Torkningskostnader

5.1.10 Aktualisering av foderstater

5.1.11 Typg å rdarnas
representativitet

5.1.12 Kostnader f ö r skillnader i

arrondering, transportavst å nd m m

5.1.13 Ber ä kning
av produktekvivalenter

5.1.14 Redovisning
av diverse kostnader

5.1.15 Realr ä nteniv å

5.1.16 Ö kad anv ä ndning
av ensilage vid f ö retag med mindre bes ä ttningar

5.1.17 Diverse samkostnader

5.1.18 Arbets å tg å ng i norra Sverige

5.1.19 Alternativ ber ä kningsmodell

5.1.20 M-30 alternativet

6. Analys
av ber ä kningsresultaten

6.1
Utg å ngspunkt
f ö r analysen

6.2
Med och utan foders ä d

6.3
Alternativ ber ä kningsmodell

6.4
Alternativ databas

6.5 Kombination av alternativ ber ä kningsmodell
och alternativ databas

6.6 J ä mf ö relse mellan ber ä kningsresultat och aktuell siu ö dniv å

7. Utv ä rdering
av nuvarande indelning av st ö domr å den

113 8 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 166. Bilagedel

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1985/86: 166

STATENS JORDBRUKSN Ä MND Animaliebyr å n

1986-01 -03

SAMMANFATTNING

Statens
jordbruksn ä mnd har p å uppdrag av
regeringen f ö retagit en ö versyn av ber ä kningsunderlaget
f ö r fastst ä llandet av prisst ö det
till jordbruket i norra Sverige. Prisst ö d utg å r
till produktion av mj ö lk, n ö tk ö tt och fl ä sk samt sm å grisproduktion,
getsk ö tsel och potatisodling. Den totala kostnaden ber ä knas
uppg å till ca 400 Mkr under budget å ret
1985/86. Merparten av det totala st ö dbeloppet, eller ca 380 Mkr g å r
till mj ö lk- och k ö ttproduktionen. F ö religgande
ö versyn har d ä rf ö r
koncentrerats till den modell f ö r ber ä kning av merkostnaderna f ö r
k ö tt- och mj ö lkproduktionen som
utgjort det viktigaste ber ä kningsunderlaget sedan st ö det
introducerades 1971.

Arbetet
med ö versynen som har bedrivits i n ä ra
kontakt med LRF och lantbrukssverket inleddes med att statens jordbruksn ä mnd
arrangerade ett seminarium i Ö stersund under oktober m å nad.
Till detta inbj ö ds representanter f ö r LRFs
l ä nsf ö rbund- och lantbruksn ä mnderna
i norra Sverige.

Vid
seminariet redovisades och diskuterades det hittills anv ä nda
ber ä kningsunderlaget f ö r
prisst ö det till jordbruket i norra Sverige. Inh ä mtade
synpunkter har sedan analyserats.

Som
ett resultat av f ö religgande ö versyn har f ö r ä ndringar
i ber ä kningsmodellen gjorts. Ber ä kningsunderlaget
har vidare kompletterats genom att en alternativ ber ä kningsmodell
utarbetats.

Med
genomf ö rda f ö r ä ndringar och kompletteringar anser n ä mnden
att ber ä kningsmodellen utg ö r
ett bra underlag f ö r att fastst ä lla prisst ö det
till jordbruket i norra Sverige.

114

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166

N ä mnden
vill dock po ä ngtera att en ber ä kningsmodell
av detta slag endast kan ge resultat av indikativ karakt ä r.
N ä r de faktiska st ö dbeloppen
fastst ä lls b ö r ä ven faktorer s å som
produktionsutveckling, speciella lokala f ö rh å llanden,
regional pol i ti ska h ä nsyn m m v ä gas in.

I
f ö religgande rapport ges en aktuell beskrivning av
produktionsutvecklingen i Norrland satt i f ö rh å llande
till landet i ö vrigt. Av denna redovisning framg å r
att det finns tendenser till en minskad mj ö lk- och k ö ttproduktionen
i Norrland. Ä ven om det ä r f ö r
tidigt att dra n å gra definitiva slutsatser om den negativa
produktionsutvecklingen 1 Norrland och d å speciellt i dess
Inland b ö r utvecklingen f ö ljas
noggrant.

Ber ä kningarna
Indikerar att det kan finnas anledning att f ö reta
vissa ä ndringar inom st ö domr å de
2 av gr ä nsen mellan 2 A och 2 B. I rapporten presenteras
fyra alternativa f ö rslag.

D ä rut ö ver
redovisar gruppen f ö rslag till vissa sm ä rre
gr ä nsjusteringar.

115

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166
1 Bakgrund

1.1
Bakgrunden till f ö religgande ö versyn av ber ä kningsunderlaget

Enligt
beslut den 19 juni 1985 uppdrar regeringen å t
statens jordbruksn ä mnd att f ö reta en ö versyn
av ber ä kningsunderlaget f ö r
prisst ö det till jordbruket i norra Sverige. Ö versynen
b ö r bl a g ä lla f ö rh å llandena
1 Norrlands Inland, framf ö r allt inom Storsj ö omr å det.
N ä mnden b ö r i samband med ö versynen
beakta vad som anf ö rts om ifr å gavarande st ö d
i jordbruksutskottets bet ä nkande 1984/85:33 om livsmedelspolitiken.

Jordbruksn ä mnden
b ö r vid uppdragets fullg ö rande
samr å da med lantbruksstyrelsen och senast den 15 januari
1986 till regeringen inkomma med de f ö rslag som ö versynen
kan f ö ranleda

Statens
jordbruksn ä mnd har f ö r att bereda denna fr å ga
tillsatt en arbetsgrupp. Ordf ö rande har varit Olle Hansson. I ö vrigt
har ing å tt Eskil Nilsson, LRF, Alf Wallin, LBS, och Hans H ä rshammar,
JN. Sven Nilsson LN 1 Skaraborgs l ä n har bist å tt gruppen speciellt
vad avser ber ä kningsmodellen

Ursprunget
till f ö religgande ö versyn av ber ä kningsunderlaget
f ö r prisst ö det till norra
Sverige ("norrlandsst ö det") kan h ä nf ö ras
till det bet ä nkande som kommitt é n
f ö r ö versyn av st ö det till jordbruket i
norra Sverige presenterade (DS Jo 1982:7). Kommitt é n
f ö reslog f ö rutom nya st ö dniv å er
ä ven delvis nya omr å desgr ä nser.
De f ö reslagna omr å desgr ä nserna
kom att bli mycket diskuterade. Det var fr ä mst 1 Norrlands
inland som kritiken var stor. De "gamla" och "nya" omr å dena
framg å r av fig 1 - 2.

116

s. 117 Kontrollera mot PDF

Omr å desindelni f ö re 1985-07-C

Fig 1, mj ö lk

Nuvarande Omr å desindelning

omr å desindelning f ö re 1985-07-01

Prop.
1985/86: 166

Fig 2, k ö tt

Nuvarande omr å desindelning

Den ber ä kningsmodell
som anv ä nts som underlag vid framr ä knandet
av prisst ö dbcl ö ppen kom ocks å ä tt
diskuteras och ifr å gas ä ttas. Norrlandskommittens bet ä nkande
resulterade inte i n å gon proposition under 1982, utan ist ä llet
ö verl ä mnades bet ä nkandet till 1983 å rs
Livsmedelskommitte (LMK). LMKs f ö rslag till framtida utformning av norrlandsst ö det
var till stor del detsamma som Norrlandskommitt é ns
f ö rslag. Regeringens proposition 1984/85:166 om
livsmedelspolitiken inneh ö ll ocks å i huvudsak de f ö rslag
till framtida not'rlandsst ö d som ursprungligen presenterats av Norrlandskommitten.
Riksdagen besl ö t emellertid att ö ka
st ö det med ytterligare 60 miljoner kronor. Ä ven
kommitt é ns f ö rslag till nya omr å desgr ä nser
diskuterades livligt. Den av Norrlandskommitten anv ä nda
ber ä kningsmodellen kom å terigen
1 blickpunkten. Omr å desf ö r ä ndringen genomf ö rdes
dock, men med det viktiga till ä gget att en ö versyn av ber ä kningsunderlaget
skulle f ö retas. Denna ö versyn presenteras 1
f ö religgande rapport.

117

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86:166

M å let
f ö r jordbruksproduktionen i norra Sverige ' preciseras
i jordbruksutskottets bet ä nkande (JoU 1984/85:33)

"Utskottet
understryker att det ä r viktigt att m å let
att jordbruksproduktionen 1 norra Sverige b ö r
bibeh å llas 1 ungef ä r nuvarande
omfattning verkligen uppfylls och att jordbrukarna ges erforderliga f ö ruts ä ttningar
h ä rf ö r"

Motiven
f ö r detta m å l preciseras ocks å
av jordbruksutskottet (JoU 1984/85:33)

"Utskottet
delar uppfattningen att det med h ä nsyn till jordbrukets stora betydelse f ö r
befolkning, syssels ä ttning, service, milj ö m
m i norra Sverige finns anledning att ä ven forts ä ttningsvis
beh å lla ett regionalpolitiskt motiverat st ö d
f ö r n ä ringen i denna del av landet"

Det
ä r ä ven v ä sentligt ur f ö rs ö rjningsberedskapssynpunkt
att en regional v ä l differentierad jordbruksproduktionen uppr ä tth å lls.
De st ö d som b ö r utg å till jordbruket i norra Sverige f ö r
att uppfylla produktionsm å let skall utg ö ras av prisst ö d
och rationaliseringsst ö d.

Prisst ö det
skall syfta till att kompensera jordbruket i norra Sverige f ö r
att dess produktionskostnader ä r h ö gre ä n motsvarande kostnader 1 mellersta Sverige. St ö det
till jordbruket 1 norra Sverige ing å r inte i den totala v ä rdevolym
som ligger till grund f ö r prisregleringen. D ä rigenom
ges ingen kompensation inom ramen f ö r kompensationssystemet. Kostnadskompensationen f ö r
uppsamling och f ö r ä dling baseras p å de
totala kostnaderna, vilket inneb ä r att det h ö gre kostnadsl ä get
i norra Sverige o å verkar beloppens storlek.

1)
Med norra Sverige brukar man 1 samband med att prisst ö det

till jordbruket i norra
Sverige diskuterades

avse Norrbottens, V ä sterbottens,
J ä mtlands, V ä sternorrlands,

G ä vleborgs,
Kopparbergs och V ä rmlands l ä n samt den del av

Ä lvsborgs l ä n som omfattar
landskapet Dalsland. Forts ä ttningsvis

kommer ä ven
begreppen mellansverige och mellersta Sverige att

anv ä ndas,
o å menas i huvudsak produktionsomr å det
G ö talands norra

118
sl ä ttbyggder och Svealands sl ä ttbyggder.

Prop. 1985/86: 166

Inom
ramen f ö r jordbruksprisregleringen omf ö rdelas
vissa belopp till f ö r ä dlingsindustrin 1 norra Sverige som kompensation f ö r
deras h ö gre kostnadsl ä ge.

Sammanfattningsvis
kan allts å s ä gas att ett s ä rskilt produktionsm å l
g ä ller f ö r norra Sverige. Detta inneb ä r
att den framtida produktionsvolymen skall ungef ä r
motsvara nuvarande volym. Detta skall å stadkommas genom
prisst ö d och rationaliseringsst ö d.
Prisst ö det skall anv ä ndas generellt f ö r
att f ö rb ä ttra l ö nsamheten inom jordbruksproduktionen.

1.2
Prisst ö dets nuvarande utformning

Prisst ö det
till jordbruket 1 norra Sverige tillkom 1 sin nuvarande utformning 1971. Ä ven
tidigare utgick regionala st ö d till jordbruket 1 form av extra mj ö lkpristill ä gg,
fraktbidrag och reducerade slaktdjursavgifter.

Nuvarande
prisst ö d utg å r 1 form av ett till ä gg
p å avr ä kningspriset p å mj ö lk
levererad till mejeri samt p å veterin ä rbesiktigat k ö tt av n ö tkreatur,
f å r och svin. Prisst ö d
till getsk ö tseln utg å r 1 form av ett å rligt
belopp per mj ö lkproducerande get. Prisst ö d
till sm å grisproduktionen utg å r
med ett å rligt belopp per sugga.

Dessutom
utg å r prisst ö d till renn ä ringen
baserat p å antal slaktade renar. Fr o m budget å ret
1985/86 utg å r ä ven st ö d till potatisodlingen. Beloppet utg å r
med visst belopp per arealenhet och å r

Under
1980- talet har st ö dbeloppen r ä knats upp 1980, 1981,
1982, 1984 och 1985. Kostnaderna f ö r st ö det hittills under 1980- talet framg å r av
tabell 1.

119

Tabell
1 Norrlandsst ö d, Milj kr

Anvisat

Utfall

1980/81

193,6

201,6

1981/82

228.0

238.8

1982/83

255,0

273,7

1983/84

273,0

271,9

1984/85

330,0

330,8

1985/86

412.0

Prop. 1985/86: 166

Prisst ö det
f ö r 1985/86 grundar sig pa ber ä kningar
gjorda av kommitt é n f ö r ö versyn av st ö det till jordbruket i
norra Sverige. Kommitt é n som lade fram sitt bet ä nkande
1982, presenterade ett f ö rslag till prisst ö dsniv å
fr o m den 1 januari 1983. St ö dniv å erna var ber ä knade bl a med hj ä lp
av den ber ä kningsmodell som nu ä r
f ö rem å l f ö r ö versyn. Nuvarande prisst ö dsbelopp
ä r baserade p å Norrlandskommittens
f ö rslag som f ö rst r ä knats
upp med 15 % motsvarande tre fj ä rdedelar
av f ö r ä ndringen av PM-index oktober 1981 - oktober 1983
och d ä refter med 7,6 % motsvarande
f ö r ä ndringen i PM-index oktober 1983 - oktober 1984.

Som
tidigare n ä mnts beslutade riksdagen att ett s ä rskilt
st ö d till jordbruket 1 norra Sverige p å
ytterligare 60 miljoner kronor skulle utg å i form av ett s ä rskilt
prisst ö d under 1985/86.

"Utskottet
finner f ö r sin del sk ä ligt att ytterligare
60 milj kr anvisas f ö r ä ndam å let. Detta belopp b ö r
anv ä ndas f ö r s ä rskilt prisst ö d till jordbruket i
norra Sverige i form av uppr ä kning av ö restalen p å
olika produkter" (JoU 1984/85:33).

Det
ordinarie och s ä rskilda prisst ö dets st ö dniv å er
f ö r 1985/86 ä r f ö ljande:

Norrlandsst ö det
fr o m 1 juli 1985

ORDINARIE
NORRLANDSST Ö D

Produkt

Priss'

t ö dsomr å de

Mj ö lk ö re/kg

57,1

42,2

39,7

26,1

9.9

K ö tt ö re/kg

478

323

198

Fl ä sk ö re/kg

Modersugga
kr/s

ugga

och Ir2)

745

495

250

125

1)4%
fetthalt

2)
Prisst ö d
till sm å grisproduktion l ä mnas
f ö r h ö gst 60 suggor per f ö retag.
120

3)
Innefattar k ö tt
frin f å r och lamm

Prop. 1985/86: 166

DET
S Ä RSKILDA NORRLANDSSTODET

Produkt Prisst ö dsomr ä de

Mj ö lk
ö re/kg 11,4

K ö tt
ö re/kg 95

Fl ä sk
ö re/kg 58

Modersugga kr/sugga

och
å r) 148

8.4

7.9

5.2

2,0

6ETSTQDET

Utg å r
i f ö ljande l ä n: Norrbotten, V ä sterbotten.
J ä mtland. V ä sternorrland,
Kopparberg och V ä rmland.

Ordinarie
st ö d: 250 kr/ å r. S ä rskilda
st ö det: 50 kr/ å r.

POTATIS

Utg å r
i f ö ljande l ä n

Norrbotten:
Ordinarie st ö d S ä rskilda st ö det

1
735 kr/ha och å r. 345 kr/ha och å r.

V ä sterbotten,
J ä mtland, V ä sternorrland och

s. 121 Kontrollera mot PDF

G ä vleborg:
Ordinarie st ö d S ä rskilda st ö det

990 kr/ha och ar 200
kr/ha och å r

REN

190
kronor per slaktad ren.

121

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86:166 2.
JORDBRUKSPRODUKTIONENS OMFATTNING OCH UTVECKLING

I
likhet med utvecklingen i ö vriga Sverige har antalet brukningsenheter 1 norra
Sverige minskat.

N ä r
omfattningen av jordbruket och jordbruksproduktionen forts ä ttningsvis
skall belysas g ö rs detta bl a genom att utvecklingstendenserna i
norra Sverige s ä tts 1 relation till utvecklingen inom riket totalt
och inom produktionsomr å dena G ö talands norra sl ä ttbyggder
(GNS) och Svealands sl ä ttbyggder (SS).

SS-
och GNS-omr å dena ä r l ä mpliga f ö r j ä mf ö relser
d ä rf ö r att dessa omr å den
anv ä nts som j ä mf ö relseomr å den,
d å st ö det till jordbruket i norra Sverige ber ä knats.

Som
framg å r av tabell 2.1 minskade å kerarealen
mer 1 norra Sverige under 1970-talet ä n i riket totalt.
Under 1980-talet tycks det som om minskningen 1 norra Sverige har avstannat och
tom f ö rbytts 1 en liten ö kning.
Detta har skett samtidigt som minskningen f ö r
riket totalt fortsatt. Det finns dock vissa l ä n
i norra Sverige d ä r minskningen av den totala å kerarealen
fortsatt. Dit h ö r Norrbottens, V ä sterbottens
och V ä sternorrlands l ä n.

122

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166

Tabell
2.1 Areal å ker 1971, 1976, 1981 och 1984. Avser brukningsenheter
med mer ä n 2 ha å ker

1971

1976

1981

1985

1000

Index
1971=100

1000

Index
1971=100

1000

Index
1971=100

V ä rmland

125,5

126,0

100

123,9

124,7

Kopparbergs

68,5

68,1

66,7

G ä vleborgs

80,1

80,2

100

78,7

78.9

V ä sternorrland

64.6

65,2

101

62,5

62,2

J ä mtlands

50,2

48.1

46,2

46,8

V ä sterbotten

97,5

93.0

89,3

87,1

Norrbotten

52,4

47,3

46,5

45,8

Norra
Sverige

539,2

527,1

514,0

512.2

687,9

681,3

673,6

670.0

GNS

467.9

468,6

100

465.4

464.0

Riket

3 016,3

2 980,0

99 2

937,8

97
2

929,3

K ä lla:
Jordbruksstatistik å rsbok 1) Prelimin ä ra
uppgifter

I
takt med att den totala å kerarealen sjunkit har under samma tidsperiod medel
areal en ö kat. Ö kningen av medel areal en har varit betydligt
kraftigare i norra Sverige ä n 1 riket som helhet, vilket Inneb ä r
att en st ö rre del av f ö retagen lagts ned i
norra Sverige. H ä rvid m å ste ocks å beaktas att medelarealen
1 norra Sverige ligger p å en f ö rh å llandevis l å g niv å (tab
2.2). De minsta brukningsenheterna inom norra Sverige finns 1 J ä mtlands-
och V ä sternorrlands l ä n.

123

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166

Tabell 2.2 Medelareal å ker per brukningsenhet 1971, 1981
och 1984. Avser brukningsenheter med mer ä n 2 ha å ker.

L ä n 1971 1981 1984 Relativ
utveckling

1971 - 1984 '

Omr å de Ha Ha Ha 1971 = 100

V ä rmlands 15,3 20,5 21.1 138

Kopparbergs 14.1 18.2 18.8 133

G ä vleborgs 14.3 18.2 18.8 130

V ä sternorrlands 9.6 14.1 14,2 148

J ä mtlands 9.6 13,7 13.7 143

V ä sterbottens 10.5 15,5 16,0 152

Norrbottens 11.0 17.1 17.0 155

Norra Sverige TTiU TFT? T77T T57

Ss 38,2 45,3 46,3 121

GNS 29,7 35,5 36,9 124

Riket 20.1 25,5 26,3 131

Kalla, doraoruksstatistlsk å rsbok

Strukturrationaliseringen inom jordbruket i norra Sverige
har st ä rkt f ö ruts ä ttningarna f ö r att jordbrukarfamiljerna p å sikt kan erh å lla en stabil syssels ä ttning och f ö rs ö rjning av jordbruket. Jordbruket i
norra Sverige ä r dock ytterst k ä nsligt f ö r allm ä nna f ö rs ä mringar i samh ä llsekonomin. N ä r det finns tendenser till
generellt s ä nkt l ö nsamhet f ö r jordbruket b ö r problemen i norra Sverige
beaktas med extra varsamhet. Inom animalieproduktionen, som ä r livsnerven f ö r stora delar av jordbruket 1
norra Sverige, har problemen varit betydande under 1980-talets f ö rsta h ä lft. St ä ndigt v ä xande ö verskott tillsammans med borttagna
subventioner p å n ö t och fl ä sk har inneburit st ä ndigt stigande slaktdjursavgifter,
vilket f ö rs ä mrat l ö nsamheten inom jordbruket.

F ö r mj ö lk har ett tv å prissystem inf ö rts vilket syftar till att begr ä nsa ö verproduktionen p å mj ö lk. Vid utformningen av tv å prissystemet har Norrland visats
speciell h ä nsyn, genom att reglerna 1 vissa
fall ä r mer liberala 1 st ö rre delen av Norrland ä n 1 ö vriga landet. Detta kan inneb ä ra en viss f ö rst ä rkning av produktionsf ö ruts ä ttningarna i Norrland j ä mf ö rt med ö vriga landet.

124

Mj ö lkproduktionen ä r
den viktigaste sektorn inom animalieproduktionen i norra Sverige. Mj ö lkproduktlon av betydande omfattning ä r en f ö ruts ä tning f ö r
att omr å dets naturliga
produktionsbetingelser skall kunna utnyttjas. F ö r ä ndringen av antalet mj ö lkkor under 1970- talet och 1980- talets f ö rsta h ä lft
framg å r av tabell 2.3.

Prop.
1985/86: 166

1971

23 463 16 495 18 945 21 472 18 852 32 582 16 026

14y 840 99 865 84 482

682
550

Tabell 2.3 L ä n

Omr å de

V ä rmlands

Kopparbergs

G ä vleborgs

V ä sternorrlands

J ä mtlands

V ä sterbottens

Norrbottens

Norra
Sverige

GNS

Riket

Antal mj ö lkkor 1971 -
1985 vid f ö retag med mer ä n 2 ha å ker.

1976

1982

1983

1984

19851)

22 516

17 721

19 423

19 552

17 986

28 516

14 725

140 439

96 686

73 863

663 333

22 124 18 179 20 507 18 911 17 162 26 662 15 676

139 221 94 487 73 223

665
189

21 647

17 842

20 532

17 969

16 135

25 424

15 384

134 933

92 366

72 136

655 884

20 996 17 766 20 133 17 564 15 830 25 035 14993

132 317 91 050 71 059

647 582

21 877

17
970 20
494

18
499 16
526 25 815 15 450

136 631 93 268 72 887

660 791

Relativ utveckling

1971-1985 1971=100

89 108 106

__ 94

---- 70

K ä lla: Jordbruksstatistisk å rsbok 1) Prelimin ä ra
uppgifter

Minskningen i antalet mj ö lkkor har varit st ö rre i norra
Sverige ä n i riket totalt. Men det finns
betydande variationer inom norra Sverige . Kopparbergs- och V ä rmlands l ä n
har sedan 1971 haft en positiv utveckling och tycks ligga p å en relativt stabil niv å under 1980-talet. De fyra nordligaste l ä nen d ä remot
befinner sig i en succesiv minskning av koantalet. Det ä r ä ven de l ä nen som har den minsta medel areal en.

125

Prop.
1985/86:166

Det
minskade antalet kor har 1 betydande omfattning kompenserats genom en ö kad
medelavkastning. Fram till 1985 har mj ö lkinv ä gningen
i riket ö kat under hela 1980-talet. I Norrland ö kade
inv ä gning fram till och med 1983. D ä refter
b ö rjade en inv ä gningsminskning. Den
var speciellt kraftig under 1985.

Tabell
2.4

Mj ö lkproduktlon
1979/80 - 1984/85 i olika prisst ö dsomr å den, ton

80/81 81/82 82/83 . 83/84 84/85

Riket,total
inv ä gning 3 346 463 3 434 464 3 613 760 3 631 507 3
646 990

Norra Sverige 709 215 726 952 769 011 764 668 762 230

% av total inv ä gning 21,2
21,2 21,3 21.1 20,9

Omr å de
1 59 625 63 110 66 246 66 107 66 323

%
av total inv ä gning 1,8 1.8 1,8 1,8 1,8

Omr å de
2 242 789 244 596 256 650 253 773 251 034

%
av total inv ä gning
7.3 7,1 7.1 7.0 6.9

Omr å de
3 112 287 118 263 123 883 122 188 123 015

%
av total inv ä gning
3.4 3.4 3,4 3.4 3,4

Omr å de
4) 100 661 105 072 112 005 111 647 112 570

%
av total inv ä gning 3,0 3,1 3,1 3,1 3,1

Omr å de
5) 193 852 195 912 210 227 210 952 209 288

X av
total inv ä gning 5,8 5,7 5,8 5,8 5,7

K ä lla:
Statens jordbruksn ä mnd

1)
4 %-ig mj ö lk

2)
Enligt den omr å desindelning
som g ä llde f ö r 1 juli 1985

3)
Omr å den
1, 4, 5 motsvaras efter omr å desf ö r ä ndringen 1 juli av 1, 3, 4

126

Prop.
1985/86: 166 Tabell 2:5

Mj ö lkinvagning
tom november 1985'' i f ö rhallande till inv ä gningen n ä rmast

f ö reg å ende ar_____________________________________________

Mejerif ö rening

V ä rmlandsmejerier

Dalarnas MF

Gefleortens MF

S:a H ä lsinglands
MF

Nedre Norrlands MF

Å ngermanlands MF

Norrmejerier

Norrbottens l ä ns
PF

Riket

Jan - nov 1984

Jan - nov 1985

Jan- nov 1985 Jan- nov 1984

107 437

103 452

99 525

98 150

57 614

55 836

46 987

45 365

137 983

135 756

61 627

58 677

120 284

116 602

78 182

75 306

177 614

3 296 731

K ä lla
SMR

1)
Uppgifterna f ö r november 1985 ä r
prelimin ä ra

Det
finns flera f ö rklaringar till att mj ö lkinv ä gningen
minskat under 1985. Ä rsm å nsf ö r ä ndringar spelar sannolikt en v ä sentlig
roll.

Att
minskningen i norra Sverige andelsm ä ssigt ä r st ö rre ä n i riket totalt ä r
anm ä rkningsv ä rt med tanke p å
att anslutningen till tv å -prissystemet har varit betydligt l ä gre
i norra Sverige ä n i riket i ö vr-gt. I Norrbottens
l ä ns producentf ö rening respektive Norrmejerier
ä r andelen till tv å -prissystemet
andelen anslutna leverant ö rer 26 %
respektive 45 %. 1 riket
ä r 85 %
av leverant ö rerna
anslutna.

Det
r å der vissa regionala skillnader i norra Sverige vad
g ä ller inv ä gningsminskningen. St ö rst
ä r minskningen inom Å ngermanlands
mejerif ö renings upptagningsomr å de.

127

Den
f ö rs ä mrade l ö nsamheten inom mj ö lkproduktionen
och en negativ framtidstro har lett fram till en st ö rre
minskning ä n vad tidigare prognoser har visat. Trots en å rlig
avkastnings ö kning p å 1,3 - 1.5 % ber ä knas
inv ä gningen inom vissa regioner 1 Norrland minska med 8
- 10 % fram t o m 1986 j ä mf ö rt med motsvarande perlod f ö reg å ende
å r.

Norra
Sveriges andel av antalet slaktade storboskap 1 riket var under 1970-talet
relativt konstant. Av tabell 2:6 framg å r att detta g ä llde
ä ven under 1980-talets f ö rsta
å r. P å samma s ä tt som mj ö lkproduktionen
i Norrland b ö rjade minska 1983 har ä ven
produktionen av n ö tk ö tt minskat n å got de senaste å ren.

Tabell
2:6

Produktlon
av n ö tk ö tt 1980/81 - 1984/85 1 olika prisst ö dsomr å den,
ton

Norra Riket Sverige

Omr å de

Norra Sveriges andel
av riket

s. 128 Kontrollera mot PDF

1980/81 9
738 2 901

1981/82 10
005 3 009

1982/83 10
456 3 228

1933/84 9
774 2 843

1984/85 9
746 2 822

3 035 8
121 23 795 157 871 15.1

3 092 8
139 24 245 159 330 15.2

3 188 8
196 25 068 162 928 15.4

2 760 7
680 23 057 158 005 14.6

2 624 7
480 22 672 151 798 14.9

K ä lla:
Statens jordbruksn ä mnd

1)
Enligt den omr å desindelning som g ä llde
f ö re 1 juli 1985

Minskningen
i mj ö lk- och n ö tk ö ttsproduktionen
1 norra Sverige b ö r observeras. Ä n s å l ä nge
tycks det mest vara fr å ga om s ä songm ä ssiga sv ä ngningar, men det kan
ocks å vara fr å gan om en anpassning
till en l ä gre produktionsniv å .
Andelen slaktade storboskap av den totala n ö tk ö ttsproduktionen,
fr ä mst d å av hondjur, har ö kat.
Tendensen tycks vara densamma 1 hela norra Sverige. Detta kan bero p å
att vad som m ö jligen h å ller p å
att h ä nda inte enbart ä r
n å got Norrlandsproblem utan ett allm ä nt
l ö nsamhetsproblem inom jordbruket. En del av de
noterade produktionsminskningarna

128

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166

beror
p å de produktionsbegr ä nsande å tg ä rder som vidtagits. F ö r norra Sveriges del torde
avvecklingsers ä ttningen till mj ö lkproducenter haft viss
betydelse men betydelsen torde inte vara st ö rre i norra Sverige ä n i riket
1 ö vrigt.

Antalet
svin har 1 norra Sverige ö kat fr å n ca 90 000 i b ö rjan av 1970-talet till
drygt 125 000 under senare delen av deceniet. Ö kningstakten under 1980-talet
har sedan avtagit. Inom V ä rmlands och V ä sterbottens l ä n finns 50 % av samtliga svin 1 norra Sverige

Svinproduktionens
f ö rdelning inom norra Sverige framg å r av tabell 2:7

Tabell 2:7

Produktlon
av fl ä sk 1980/81 - 1984/85 i olika prisst ö dsomr å den,
ton

Omr å de

Norra Sverige

Riket

Norra

Sverige andel

i riket

1980/81

4 983

978

1 238

7 199

317 017

2,3

1981/82

5 140

899

1 238

7 277

326 824

2,2

1982/83

5 002

962

1 376

7 340

316 990

2,3

1983/84

5 070

945

1 396

7 411

321 173

2,3

1984/85

5 190

1 021

1 485

7 696

330 625

2,3

K ä lla:
Statens jordbruksn ä mnd

1)
Enligt den omr å desindelning som g ä llde f ö re 1
juli 1985

129

9 Riksdagen I985I86. 1 saml. Nr 166. Bilagedel

s. 130 Kontrollera mot PDF

■ Prop. 1985/86:166

Norra Sveriges andel av landets totala produktlon av
nötkött och fläsk är blygsam. Regionalt är dock produktionen av stor betydelse.

Även produktionen av får- och lamnkött är 1 vissa regioner
av stor betydelse. Produktionen har ökat successivt under 1980-talet . Drygt 20
% av allt får- och lammkött som produceras i landet kommer ifrån norra Sverige

Tabell 2:8

Produktion
aV f å r- och lammk ö tt 1980/81 - 1984/85
1 olika prisst ö dsomr å den, ton

Omr å de

3 .

Norra

Riket

Norra

Sverige

andel

riket

1980/81

380

226

141

363

1 110

5 463

20.3

1981/82

395

251

142

375

1 163

5 889

19.8

1982/83

436

268

156

390

1 250

5 861

21,3

1983/84

406

262

152

385

1 205

5 732

21,0

1984/85

432 ..

265

144

387

1 228

5 364

22,9

Källa: Statens jordbruksnämnd

1) Enligt den områdesindelning som gällde före 1 juli 1985

130

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86:166
3 BER Ä KNINGSUNDERLAG F Ö R
PRISST Ö DET

3.1 Inledning

Den
ber ä kningsmodell som utg ö r
basen f ö r att fastst ä lla norrlandsst ö dets
st ö dniv å er har anv ä nts sedan 1972. I
samband med att riksdagen skulle besluta om nya st ö dniv å er
fr o m den 1 juli 1985 och att vissa f ö r ä ndringar
i st ö dets omr å desgr ä nser
skulle genomf ö ras kom ber ä kningsmodellen i
blickpunkten. Modellen kritiserades d å p å
en rad punkter. Kritiken har nu saimanst ä llts och modellen har
varit f ö rem å l f ö r en ö versyn.

Under
oktober m å nad arrangerade JN ett seminarium i Ö stersund
d ä r ber ä kningsmodellen ing å ende
diskuterades. Till seminariet var representanter f ö r
jordbruket Inbjudna tillsammans med representanter fr å n
samtliga lantbruksn ä mnder 1 norra Sverige. / Vid seminariet skedde
en genomg å ng av modellens uppbyggnad och en genomg å ng
av den kritik som riktats mot modellen. Efter seminariet gjordes vissa f ö r ä ndringar
av den teoretiska modellen.

I
det f ö ljande sker en redovisning av kritiken mot modellen
och hur model 1 ö versynen p å verkat modellens
nuvarande konstruktion. Innan detta behandlas, redovisas 1 ett inledande
avsnitt de krav man b ö r kunna st ä lla p å
en teoretisk ber ä kningsmodell av detta slag.

3.2 St ö dniv å er

Avg ö rande
f ö r vilka krav som skall st ä llas
p å en teoretisk ber ä kningsmodell
av detta slag ä r hur modellens resultat skall anv ä ndas

131

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166

Av
mycket stor betydelse f ö r ber ä kningsresultatet ä r
huruvida f ö retagen producerar egen eller k ö per
in foderspannm å len. I de flesta fall f ö rdyrar
egen odling av spannm å l animalieproduktionen. Med h ä nsyn
till bl a v ä xtf ö ljden m å ste dock en viss spannm å lsodling
1 norra Sverige uppr ä tth å llas.

Modellresultaten
Inneh å ller d ä rf ö r ber ä kningar utifr å n dels ett antagande
om att allt foder produceras p å den egna g å rden och dels ett
antagande om att allt foder k ö ps in. Detta g ö r att modellen ger tv å
ber ä kningsresultat som b ö r
ange inom vilket intervall som merkostnaden f ö r
att producera mj ö lk och k ö tt 1 norra Sverige
ligger.

Ber ä kningsmodellen
indikerar s å lunda vissa st ö dniv å er.
Andra viktiga faktorer finns dock att ta h ä nsyn till d å
st ö dbeloppen skall s ä ttas.
Minskar produktionen inom visst omr å de kan det t ex av beredsskapssk ä l
finnas anledning till extra stimulans genom ett h ö gre
st ö d ä n vad ber ä kningsmodellen anger.
Ä ven regional och syssels ä ttningspolitiska
sk ä l samt milj ö - och naturv å rdsh ä nsyn
b ö r beaktas.

3.3
Omr å desgr ä nser

Genom
att analysera modellresultaten kan flera typomr å den
med likartade merkostnader f ö ras samman. Pa s å s ä tt
kan en grov uppdelning av norra Sverige genomf ö ras.
Den mer detaljerade gr ä nsdragningen m å ste sedan ske som ett
resultat av st ä llningstagande grundade p å k ä nnedom
om lokala f ö rh å llanden, och efter ö verv ä ganden
enligt punkt 4.1. Rent administrativa st ä llningstaganden kan
ocks å p å verka gr ä nsdragningarna. Under
å rens lopp har gr ä nsdragningarna
anpassats genom att mindre gr ä nsjusteringar genomf ö rts.

132

Prop. 1985/86: 166

Norrlandskommitten
gjorde en indelning av norra Sverige 1 omr å den med goda
respektive svaga f ö ruts ä ttningar f ö r
jordbruksproduktlon.Indelningen gjordes med hj ä lp
av respetive lantbruksn ä mnd.

Som
framg å r av fig 4.1 r å der en mycket god ö verensst ä mmelse
mellan de b å da kartbilderna som beskriver n ä mnda
Indelning i omr å den med goda och svaga f ö ruts ä ttningar
resp norrlandsst ö dets omr å desindelning.

Fig 4.1 mellan
norrlandsst ö dets gr ä nser med indelning av norra Sverige 1 omr å den
med goda resp svaga f ö ruts ä ttningar f ö r
jordbruksproduktlon.

GR Ä NSER
indelning goda resp svaga f ö ruts ä ttningar f ö r jordbruksproduktion

GR Ä NSER
norrlandsst ö d mj ö lk

Prop. 1985/86: 166
4 BESKRIVNING AV BER Ä KNINGSMODELLEN

Jordbruksn ä mnden
har i enlighet med regeringens direktiv (1984/85:393) f å tt
1 uppdrag att f ö reta en ö versyn av ber ä kningsunderlaget
f ö r prisst ö det till jordbruket i
norra Sverige.

Vid
bed ö mningen av st ö det till mj ö lk
och k ö ttproduktionen best å r
ber ä kningsunderlaget fr ä mst
av en ber ä kningsmodell som ber ä knar
merkostnaderna f ö r produktlon i norra Sverige. Den f ö retagna
ö versynen av ber ä kningsunderlaget
har d ä rf ö r inriktats p å en

noggrann
genomg å ng av f ö revarande modell. Nedan ges en ö versiktlig
beskrivning av modellen. I rapporten "Merkostnader 1985/86 f ö r
jordbruket i norra Sverige vid produktlon av mj ö lk
och k ö tt" å terfinns en betydligt
utf ö rligare beskrivning.

Syftet
med det statliga st ö det till jordbruket i norra Sverige ä r
att kompensera f ö r h ö gre produktionskostnader.

Modellen
ber ä knar merkostnaden f ö r
22 typomr å den i norra Sverige 1 f ö rh å llande
till tv å referensomr å den 1 mellersta
Sverige. Produktionen i typf ö retagen ä r inriktat p å
mj ö lk och k ö tt med en bes ä ttningsstorlek
p å 15 mj ö lkkor, dvs f ö retag med en i norra
Sverige ungef ä rlig genomsnittlig bes ä ttningsstorlek.
Varje l ä n i norra Sverige ä r reprensenterat
av 2 - 4 typf ö retag/typomr å den, d ä r
varje typomr å de best å r av ett eller flera sk ö rdeomr å den.
Typomr å dena kan allts å vara relativt stora.

134

Prop. 1985/86: 166

Typomr ä dena,
som valts ut 1 samrad med resp lantbruksn ä mnd, skall avspegla
hur de olika l ä nens naturliga produktionsf ö ruts ä ttningar
varierar. Referensomr å dena finns 1 Ö rebro- och Skaraborgs
l ä n

Den
ber ä kningsmetodik som anv ä nds
vid den nu genomf ö rda ö versynen ö verensst ä mmer
1 stort med den som till ä mpades av kommitt é n
f ö r ö versyn av st ö det till norra
Sverige och som sedemera tillstyrktes av 1 Ivsmedelskotimitten. Vissa f ö r ä ndringar
och kompletteringar har dock genomf ö rts 1 samband med f ö religgande
ö versyn. Detta kommenteras 1 kap 5.

I
ber ä kningsmodellen ber ä knas
och j ä mf ö rs typf ö retagets ö verskott till
byggnader och arbete 1 referensomr å dena med kalkylm ä ssiga
kostnader f ö r arbete och byggnader.N ä r
den kalkylm ä ssiga kostnaden ber ä knas
ers ä tts arbetskraften med avtalsenlig l ö n
j ä mte sociala avgifter.

F ö rh å llandet
mellan typf ö retagets ö verskott till arbete
och byggnader och den kalkylm ä ssigt ber ä knade kostnaden f ö r
dessa poster 1 referensomr å dena utg ö r kostnadst ä ckningsgraden.
F ö r ö vriga typf ö retag ber ä knas
det mj ö lkpris som ä r n ö dv ä ndigt
f ö r att kunna uppn å
samma kostnadst ä ckningsgrad. Skillnaden mellan det ber ä knade
priset och det faktiska mj ö lkpriset i referensomr å det
har h ä r definierats som typomr å dets
merkostnad per kg mj ö lk.

Alternativt
har ä ven ber ä kningar utf ö rts d ä r
t ä ckningsgraden Ist ä llet
ber ä knats f ö r arbets och kapitalkostnader

Typf ö retaget
baserar sin mj ö lk och k ö ttproduktion p å
en bes ä ttning med 15 kor. Det f ö ruts ä tts
egen rekrytering samt uppf ö dning av 5 tjurar å rligen.

Avkastningen
per kg i f ö retaget ä r 6 000 kg mj ö lk
per å r.

135

Prop. 1985/86: 166

Avkastningsniv å n 1 v ä xtodlingen
baseras p å omr å dets normsk ö rd j ä mte till ä gg p å 15 %.

Erfoderlig
m ä ngd grovfoder och spannm å l
produceras p å f ö retaget. Sl å ttervallen sk ö rdas
som h ö och skulltorkas. Behovet av bete tillgodoses genom
bete av å terv ä xten och betesvall. En parallell ber ä kning
har utf ö rts d ä r det f ö rutsatts att all erfoderlig foders ä d
k ö pts in.

F ö r
att erh å lla j ä mf ö rbarhet mellan de olika typomr å dena
har ett exakt areal behov f ö r produktion av erfoderlig m ä ngd
grovfoder och spannm å l ber ä knats f ö r varje f ö retag.

Ber ä kningsmodellen
inneh å ller en rad uppgifter som ä r
av betydelse f ö r ber ä kning av skillnaden i produktionskostnad mellan
norra och mellersta Sverige.

Ber ä kningsmodellen
kan beskrivas schematiskt s å som i fig 4:1

Fig 4:1

FlG.
1 NUVAW.ANOE &KR Ä KW>NGSHOOEU.
(kOPEUL A)

FtG 1.
ALTLflNATIV SEgAKMiNGSKQBELU ( » lO&CU. &)

B.CK- KViG

GRovFoPCftTjua.

VAU. o. btTC

gPOEft Ä Q

f Ö BCTAGETS
INTAKTCI<

F Ö ftETAGtTS
, INTAKT Eft.

KAL

RAoe

ovLK«irorr
tr\ «

OvCKKOIT *)U. ABeUl.

s. 137 Kontrollera mot PDF

L ICO%lNADTAC<NiHa « (iKA,

jALKtLCRADC

KOMNAOB.R

OvfttCOTr Ti> ARfcl-TE OCH axaCWAOf. ,
K « TH*D » r Ä CKNiNG » ft » AO

OtM ti Cfi » AtTA ■OVTNAOll '///'

lliZ:

KAP)

t AU

tCO*T-

NADtft.

roii u*. » iiAi

Il
■■SA1T « k KOClHAOtl
FOA AAbCTC

tCAVtfYUERAOt KOSTNAD Eft * VO** t5 T Ä cJCt AV F Ö RtTACCTS INT Ä .KTKR.

6vtft<OTT TILL AJttCTt PCM KAPHAU

KALKyLKOSTNAelt AKftflt OCM MAPiIAV.

Prop. 1985/86: 166
5 ANALYS AV BER Ä KNINGSMODELLEN

5.1
Ö versyn av ber ä kningsmodellen f ö r
norrlandsst ö det.

I
jordbruksutskottets bet ä nkande 1984/85:33 anf ö rs
att ber ä kningsunderlaget f ö r
prisst ö det till jordbruket i norra Sverige b ö r
ses ö ver mot bakgrund av den kritik som framf ö rts.

Synpunkter
p å den hittills anv ä nda
ber ä kningsmodellens konstruktion som redovisas i detta
avsnitt har kommit fram dels via kontakter med LRF och olika l ä nsmyndigheter
och dels under det seminarium som JN arrangerade 1 Ö stersund
under tv å dagar i oktober. Till seminariet var
representanter f ö r samtliga lantbruksn ä mnder
och LRFs l ä nsf ö rbund 1 norra Sverige inbjudna.

5.1.1 Kapitalkostnadernas
inverkan p å kostnadsskillnaderna

Det
har framf ö rts ö nskem å l om en s ä rskild analys ö ver
hur

skillnader
i kapitalbehovet p å verkar utfallet i

ber ä k
ni ngsmodel 1 en.

Kalkylen
ä r emellertid inte en likviditetsber ä kning
utan bygger

p å
realr ä nteber ä kningar eftersom syftet med ber ä kningarna
ä r att

belysa
skillnader 1 produktionskostnader mellan norra och

mellersta
Sverige.

Att
g ö ra j ä mf ö rande analyser ö ver
kapitalbehovet 1 jordbruket

Inneb ä r
ocks å betydande avv ä gningsproblem. Som
ett exempel kan

n ä mnas
att byggnadsinvesteringar i norra Sverige oftast.

genomf ö rs
med statsbidrag .

5.1.2 Ö versyn
av skillnader i byggnadskostnader

Skillnaderna
1 lagringsutrymmena f ö r g ö dsel beaktas i modellen genom det
"utrymmesindex" f ö r foder och g ö dsel utrymmen som ber ä knats
med utg å ngspunkt fr å n antalet stall dagar
f ö r respektive typomr å de.

137

s. 138 Kontrollera mot PDF

Kostnadsslaget
1 de olika typomr ä dena beaktas genom ett byggnadskostnadsindex, som
har framtagits av lantbruksstyrelsen. Uppr ä kningen av
kostnaderna sker f ö r hela byggnaden, dvs sedan eventuell uppr ä kning
av kostnaderna f ö r foderutrymmen och g ö dsel
anl ä ggning skett.

F ö r
att erh å lla ytterligare precision kr ä vs
insamling och analys av faktiska byggnadskostnader. En s å dan
insamling kr ä ver ett betydande merarbete som vid denna ö versyn
av ber ä kningsunderlaget inte varit m ö jligt
av tidssk ä l

5.1.3
Maskinkostnader

Vad
avser maskinupps ä ttningar har en ö versyn
skett.

Fr å gan
om ö kad maskinkostnad till f ö ljd
av kort odlingstid, sv å righeter till maskinsamverkan m m beaktas i
modellen p å s å
s ä tt
att maskinkostnaderna per kilo producerad mj ö lk
stiger ju st ö rre areal som å tg å r.

Kostnader
f ö r lejd tr ö ska ing å r
bland de prisuppgifter p å produktionsmedel som samlats in fr å n
lantbruksn ä mnderna. Maskinkostnadsposten ä r
komplicerad och fordrar kontinuerlig ö versyn. Vid
seminariet diskuterades en rad aspekter som kan p å verka
maskinkostnaderna, t ex stenf ö rekomst, dragkraftsbehov och kapacitetsbehov.

Vid
lantbruksuniversitetet finns ett optimeringsprogram f ö r masjninvesteringar
som bl a ä r baserat p å v ä derleksdata.
Databasen ä r f ö r n ä rvarande inte s å
komplett att en bearbetning ä r m ö jlig f ö r norra Sverige. Vid kommande ö versyn
b ö r m ö jligheterna att komplettera modellen med detta
optimeringsprogram unders ö kas.

Prop. 1985/86: 166

138

s. 139 Kontrollera mot PDF

Prop, 1985/86:166

5.1.4 Merkostnader
f ö r markanl ä ggningar

Investeringskostnaden
f ö r markanl ä ggningar har v ä gts
in i markv ä rdet som ligger till grund f ö r
ber ä kning av markr ä ntan.Investeringar 1
markanl ä ggningar i norra Sverige sker 1 stor utstr ä ckning
med statligt st ö d. Skall de h ö gre
Investeringskostnaderna beaktas m å ste ä ven h ä nsyn tas till detta f ö rh å llande.
Underh å llet f ö r markanl ä ggningar ber ä knas
som ett fast belopp per hektar och utslaget per kg mj ö lk
blir d ä rigenom underh å llskostnaden h ö gre
i norra Sverige och beaktas allts å 1 ber ä kningsmodellen.

5.1.5 Ö kade
kostnader f ö r byggnadsunderh å ll
till f ö ljd av

behov av lejd arbetskraft i norra Sverige.

I
ber ä kningsmodellen tas redan h ä nsyn
till de dyrare, byggnadsunderh å llskostnaderna i norra Sverige genom att
byggnadsunderh å llet ber ä knas p å
anl ä ggningskostnaden i respektive typomr å de.

5.1.6 Sk ö rdeniv å

Sk ö rdeniv å erna
har uppr ä knats med h ä nsyn till normsk ö rdarna
1985. Dessutom har h ä nsyn tagits till att vissa omr å den
har utvidgats eller ä ndrats.

Ber ä kningen
av sk ö rdeniv å n f ö r foders ä d har anpassats genom
att ta h ä nsyn till f ö rdelningen av arealen
korn och havre i l ä nen i st ä llet f ö r
att som tidigare ber ä knas som enkla medeltal.

139

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166 P å slaget
p å normsk ö rden f ö r foders ä d har reducerats till
15 %.

5.1.7 G ö dselgivornas
storlek

G ö dselgivornas
storlek har tidigare ber ä knats med utg å ngspunkt fr å n
rekommenderade givor. Genom en sm ä rre justering i modellen sker nu ber ä kninen
med utg å ngspunkt fr å n ers ä ttningsprincipen,
dvs behovet av v ä xtn ä rings ä mnen antas st å i direkt proportion
till avkastningen.

5.1.8 Kostnader
f ö r variationer i sk ö rdens
storlek och

kvalitet.

H ö et
1 mellersta Sverige har h ö gre proteinhalt ä n
i norra Sverige. N å gra andra kvalitetsskillnader har dock inte kunnat
p å visats. Den h ö gre proteinhalten
beaktas numera 1 modellen.

Regionala
variationer 1 avkastningsniv å er har inte unders ö kts
n ä rmare med h ä nsyn till den begr ä nsade
tid som st å tt till f ö rfogande. Vid en
kommande ö versyn kan det finnas anledning att n ä rmare
unders ö ka de ekonomiska konsekvenserna av å rsm å nsvariationen
f ö r olika typomr å den.

5.1.9 Torkningskostnader

De
r ö rliga torkningskostnaderna ing å r
nu som en s ä rskild post 1 modellen.

5.1.10 Aktualisering
av foderstater

Foderstaterna
har st ä mts av mot den ö kade
avkastningsniv å n och med h ä nsyn till att ber ä kningarna
numera utf ö rs f ö r mj ö lk med 4,1 % fett och 3.3 %
protein.

140

s. 141 Kontrollera mot PDF

5.1.11 Typg å rdarnas
representativitet Prop. 1985/86:166

Lantbruksn ä mnderna
svarar f ö r att ett l ä mpligt antal typomr å den
tas ut. Samtliga lantbruksn ä mnder i norra Sverige har f å tt
ö kad information om vikten av att v ä lja
ut representativa typomr å den. Vidare har vissa n ä mnder
f å tt ta st ä llning till f ö reslagen
utvidgning av typomr å dena f ö r att d ä rigenom f ö rb ä ttra
typomr å denas representativitet. Ber ä kningsmodellen
har ocks å kompletterats med en alternativ variant d ä r
avkastningen f ö r alla typomr å dena inom sanrna st ö domr å de
motsvarar st ö domr å dets genomsnittliga avkastning. F ö r
alla typomr å den inom samma st ö domr å de
anv ä nds d å
st ö domr å dets
genomsnittliga avkastning.

5.1.12 Kostnader
f ö r skillnader i arrondering.

transportavst å nd m m.

Typomr å dena
har sedan tidigare varit Indelade 1 tre arronderingsklasser. Klasstillh ö righeten
p å verkar behovet av arbets- och maskintid. F ö r
att ytterligare f å nga effekten av att skillnader i f ä ltstorlek,
f ä ltform. avst å nd im p å verkar
kostnaderna har posten diverse kostnader r ä knats upp med 5 % 1
arronderingsklass II
och 10 % 1 arronderingsklass
III.

5.1.13 Ber ä kning
av produktekvivalenter

En
analys av avr ä kningspriserna f ö r
mj ö lk och k ö tt visar en f ö r ä ndring
fr å n f ö rh å llandet 1:11 under 60-ta1et till 1:10
under.1970-talet. F ö r n ä rvarande ä r f ö rh å llandet
1:8, men p å verkas av slaktdjursavgiften p å k ö tt.
En l å ngsiktig trendber ä kning
tyder p å att f ö rh å llandet 1:9 skulle ha r å tt
under normala marknadsf ö rh å llanden och har d ä rf ö r
anv ä nts i de nu aktuella ber ä kningarna.

5.1.14 Redovisning
av diverse kostnader

I
bil ä gda rapport "Merkostnader 1985/86 f ö r
jordbruket i norra Sverige vid produktion av mj ö lk
och k ö tt har posten

diverse
kostnader specificerats p å ett utf ö rligare s ä tt
ä n

141
tidigare.

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166
5.1.15 Realr ä nteniv å

Niv å p å
kalkylr ä ntan har diskuterats. I ber ä kningsmodellen
anv ä nds 5 %
genomg å ende
f ö r alla investeringar 1 fasta anl ä ggningar.
F ö r maskin-, djur-, och r ö relsekapital
anv ä nds 7 %.
Dessa procentniv å er
ansluter sig till de som rekomenderas i lantbruksstyrelsens kal kyl
anvisningar.

5.1.16 Ö kad
anv ä ndning av ensilage vid f ö retag
med mindre

bes ä ttningar

Ber ä kningsmodellen
r ä knar inte med ensilage eftersom det inte tidigare
varit l ö nsamt med tv å parallella
maskinlinjer vid vall sk ö rd. Tekniken f ö r ä ndras
emellertid. Under senare tid har det blivit allt vanligare med konservering av rullbalat
ensilage 1 plasts ä ckar. Denna teknik g ö r
att det ä ven f ö r mindre enheter kan bli ekonomiskt f ö rsvarbart
med ensilagehantering.

En
ompr ö vning av grovfoderstaten kan s å ledes
bli aktuell vid en kommande ö versyn av modellen.

5.1.17 Diverse
samkostnader

Alla
diverse samkostnader ä r proportionella till arealen och inte till
produktionen, vilket Inneb ä r att st ö rre areal underlag
medf ö r h ö gre diverse samkostnader per producerad kg/mj ö lk.

I
rapporten specificeras posten diverse samkostnader utf ö rligt.

142

s. 143 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86:166

5.1.18 Arbets å tg å ng
i norra Sverige

Ber ä kningsmodellen
tar h ä nsyn till att arbetsbehovet f ö r
att producera typf ö retagets produktlon ä r
h ö gre i norra Sverige ä n
i ö vriga landet dels genom att antalet arbetstimmar f ö r djursk ö tslen
st å r 1 relation till antalet stalldagar och dels genom
att det st ö rre areal underlaget i norra Sverige inneb ä r
en ö kning av arbetskraftsbehovet f ö r
v ä xtodlingen.

5.1.19 Alternativ
ber ä kningsmodell

Den beräkningsmodell som används vid fördelningen av
prisstödet för mjölk och kött till jordbruket 1 norra Sverige Innehåller i
princip 3 kostnadsslag.

-
s ä rkostnader

-
samkostnader exkl byggnader

-
arbets- och
byggnadskostnader

Merkostnaden
f ö r jordbruket 1 norra Sverige ber ä knas
som summan av de 1 ber ä kningsmodellen ing å ende
kostnaderna, d ä r s ä r- och samkostnader t ä ckts
fullt ut medan merkostnaderna f ö r arbete och byggnader endast t ä cks
i den utstr ä ckning som den allm ä nna
l ö nsamhetsniv å n 1 jordbruket till å ter.
Denna niv å ber ä knas i modellen s å
att ö verskottet 1 referensomr å det
till arbete och byggnader s ä tts i relation till de kalkylerade kostnaderna f ö r
dessa poster i samma omr å de. F ö rh å llandet kallas kostnadst ä ckningsgrad.
Vid ber ä kning av merkostnaderna f ö r
jordbruket 1 norra Sverige reduceras allts å
de kalkylerade merkostanderna f ö r arbete och byggnader med kostnadst ä ckningsgraden
i referensomr å det.

Som
ett alternativ till denna modell har ber ä kningar utf ö rts
d ä r kostnadsposterna delats upp s å
att den del av merkostnaderna som blir reducerade endast omfattar kostnader f ö r
arbete och kapital.

143

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop.
1985/86: 166

Nedanst å ende
skiss redovisar den alternativa ber ä kningsmodel 1 en

Nuvarande
modell Alternativ modell

Merkostnader

med full

t ä ckning

S ä rkostnader

Markr ä nta

Avskrivn och underh å ll

Rta, r ö relsekap

- ekonomibyggnader

Kostn r ö r ö vr

- maskiner

ekbyggn

- ö vriga byggnader

Underh å ll, markanl

markanl ä ggningar

Maskinkostnader

Ö vr samkostnader

Ö vriga samkostnader

Merkostnader

Arbetskostnader

med

Byggnadskostnader

Kapitalkostnader

reducerad

- mark

t ä ckning

- ek byggnad

- maskiner

- r ö relsekapital

144

s. 145 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166
5.1.20 M-30 alternativet

Norrlandskommitten
l ä t utf ö ra parallella ber ä kningar
f ö r ett alternativ som avs å g
ett f ö retag med 30 mj ö lkkor
(M 30 alternativet). Detta f ö retag var mer rationellt ä n
f ö retaget med 15 mj ö lkkor.
Bakgrunden var att man ville ha en metod att trappa av pristill ä ggen
f ö r mj ö lk och k ö tt i de sydligaste
prisst ö dsomr å dena. Man fann det d ä rvid
l ä mpligt att l å ta st ö dniv å n
1 dessa omr å den ansluta till de l ä gre
merkostnaderna 1 M-30 alternativet.

Lokalt
har man inom prisst ö dsomr å dena 3 och 4 kritiserat metoden eftersom M-30
alternativet representerar en f ö retagsstorlek som f ö rekommer
1 niycket ringa omfattning inom dessa omr å den. Man anser att avtrappningen
b ö r kunna ske med utg å ngspunkt
fr å n alternativet baserat p å
15 kor (M-15 alternativet).

Ber ä kningar
avseende M-30 alternativet har inte utf ö rts vid den nu
aktuella ö versynen.

145 10 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 166. Bilagedel

Prop. 1985/86:166

ANALYS AV BER Ä KNINGSRESULTATEN

6.1

Utg å ngspunkt
f ö r analysen

Ber ä kningar
har utf ö rts f ö r 1984/85 och f ö r
1985/86. Alla ber ä kningar har skett parallellt f ö r
f ö retag med egen foders ä dsproduktion
och f ö r f ö retag d ä r all foders ä d k ö ps
in.

Som
ovan redovisats, har ber ä kningar utf ö rts dels med den
ursprungliga modellen (Modell A) och dels en alternativ modell (Modell B).

I ber ä kningarna
har dessutom tv å olika databaser anv ä nts.
Databas A inneb ä r att typomr å dets avkastningsniv å er
satts in medan Databas B Inneb ä r att resp typomr å de
antagits ha st ö domr å dets genomsnittliga medelavkastning..

6.2

Med
och utan egen foders ä d

Ber ä kningsmodellen
inneh å ller alternativ b å de
med egen foders ä d och d å all foders ä d k ö ps
in till f ö retaget.

Huvudalternativets
(Modell A, Databas A) resultat redovisas 1 tabellen nedan.

Model 1

Merkostnaden

Prisst ö ds-

Databas

; A

Databas

; A

vid egen

omr å de

Egen Foders ä d

Ink ö pt Foders ä d

foders ä d

1984/85

1985/86

1984/85

1985/86

1984/85 1985,

3 6

10 13

8 12

12 16

19 23

146

Prop. 1985/86: 166

Av
resultaten framg å r att odling av foders ä d ä r ol ö nsamt
i norra Sverige vid antagna sk ö rdeniv å er och vid antagna priser p å Ink ö pt
foders ä d.

Vidare
framg å r att kostnaderna f ö r
produktlon av egen foders ä d ö kat mellan de tv å
unders ö kta, å ren. Eftersom det 1 ber ä kningarna
antagits ett of ö r ä ndrat pris p å Ink ö pt
spannm å l sjunker merkostnaden 1985/86 f ö r
alternativet ink ö pt spannm å l.

K ö rningar
med den alternativa ber ä kningsmodellen (Modell A) med den alternativa
databasen (Databas B), ger likartade resultat:

Model 1

Merkostnaden

Databas

Databa

s B

vid egen

Prisst ö ds-

Egen Foders ä d

Ink ö pt

Foders ä d

omr å de

1984/85

1985/86

1984/85

1985/86

1984/85

1985/86

Eftersom
skillnaderna mellan 1984/85 och 1985/86 ä r sm å
har i det f ö ljande endast resultaten fr å n
1985/86 analyserats.

6.3

Alternativ
ber ä kningsmodell

En ö verg å ng
fr å n Modell A till den alternativa ber ä kningsmodellen.
Modell B ger ö kade merkostnader i norra Sverige som framg å r
av sammanst ä llningen nedan (1985/86, ö re/kg
mj ö lk):

Modell A

Modell B

Databas

Merkostnad

Prisst ö ds-

Foders ä d

vid Modell B

omr å de

med

utan

med

utan

med utan

4 5

5 5

6 7

7 8

147

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop.
1985/86: 166 Merkostnaderna ö kar med 4-8 ö re genom bytet av ber ä kningsmodell.

Delvis f ö rklaras
skillnaderna av att avskrivnings- och underh å llskostnader
f ö r byggnader ers ä tts
fullt ut i Modell B. I Modell A sl å r merkostnader till f ö ljd
av h ö gre å teranskaffningsv ä rde
endast igenom till ungef ä r h ä lften.

Om
resultaten fr ä n ber ä kningarna med Databas A j ä mf ö rs
med ber ä kningar, d ä r sk ö rdeniv å erna
f ö r de olika typomr å dena
motsvarar den genomsnittliga i respektive prisst ö dsomr å de
(Databas B), framg å r hur representativa typomr å dena
ä r. Om enkla medeltal av ber ä kningar
med Databas A inte v ä sentligt skulle avvika fr å n
ber ä kningar med Databas B skulle typomr å dena
kunna s ä gas vara representativa.

Resultaten
av en s å dan j ä mf ö relse framg å r av nedanst å ende
sammanst ä llning (1985/86, ö re/kg
mj ö lk):

Modell

Modell A

Databas A

Databas

Differenser

Prisst ö ds-

Foders ä d

omr å de

med

utan

med

utan

med utan

+7 +5

-2 -1

+1 +1

+2 +2

-5 -1

J ä mf ö relsen
visar att 1 omr å dena 1, 2a, 2b och 3 ä r
skillnaderna sm å . Typomr å dena representerar
med andra ord v ä l respektive prisst ö dsomr å de.

148

s. 149 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166

D ä remot
blir skillnaden relativt stor i st ö domr å de 4. Detta m å ste tolkas s å
att de utvalda typomr å dena har n å got b ä ttre
f ö ruts ä ttningar ä n st ö dsomr å det
som helhet.

6.5
Kombination av alternativ ber ä kningsmodell och alternativ databas

En
s ä rskild ber ä kning har uf ö rts
f ö r att bed ö ma den totala f ö r ä ndringen
d å b å de den alternativa ber ä kningsmodellen
och den alternativa databasen har anv ä nts. Nedanst å ende
sammanst ä llning redovisar resultatet fr å n
denna k ö rning (1985/86, ö re/kg
mj ö lk):

Modell A

Modell B

1985/86

Databas

Differenser

Prisst ö ds-

Foders ä d

omr å de

med

utan

med

utan

med utan

10 10

2 4

7 8

8 9

2 7

Vid
analys av merkostnaderna f ö r produktlon 1 norra Sverige ä r
det l ä mpligt att l å ta detta senare
alternativ (Modell B. Databas B) utg ö ra utg å ngspunkt
eftersom

-
den ansluter till en
traditionell kal kyl metodik, genom att arbets- och kapitalkostnaden ä r
de poster som speglar l ö nsamheten.

-
l ö nsamhetsniv å n
p å verkar d ä rigenom enbart de
poster

som
normalt brukar b ä ra f ö retagarrisken.

- de
h ö gre kostnader f ö r
avskrivning och underh å ll som

uppst å r till f ö ljd av de h ö gre
investeringskost

naderna f ö r byggnader i norra Sverige reduceras inte.

149

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166

D å
det g ä ller ö verg å ngen till att anv ä nda
den alternativa databasen b ö r denna ses som ett komplement f ö r
bed ö mning av merkostnaderna f ö r
respektive st ö domr å den. Det kan finnas intresse att k ä nna
spridningen mellan typomr å dena inom respektive prisst ö dsomr å de
och d ä rf ö r b ö r ber ä kningar med Databas A kunna ske parallellt.

6.6
J ä mf ö relse mellan ber ä kningsresultat
och aktuell st ö dniv å

Resultaten
fr å n 1985/86 f ö r Modell B d å
ber ä kningarna baserats p å
Databas B presenteras nedan och j ä mf ö rs med det aktuella prisst ö det
(1985/86, ö re/kg mj ö lk):.

Model 1

Pristill ä gg 1 procent

Databas B

ber ä knat
resultat

Prisst ö ds-

Prisst ö d

Foders ä d

omr å de

1985/86

med

utan

med

1 utan

12.2

32.1

48.8

102

51.9

70.2

F ö r
en utf ö rligare redovisning av ber ä kningsresultaten
f ö r mj ö lk och f ö r en redovisning av
ber ä kningsresultaten f ö r
k ö tt h ä nvisas till rapporten "Merkostnader 1985/86 f ö r
jordbruket 1 norra Sverige vid produktlon av mj ö lk
och k ö tt".

150

s. 151 Kontrollera mot PDF

Prop. 1985/86: 166

7 UTV Ä RDERING AV NUVARANDE INDELNING AV

ST Ö DOMR Å DEN

Fr
o m 1 juli 1985 skedde en f ö r ä ndring 1 norrlandsst ö dets
omr å desindelning. F ö r ä ndringen
g ä llde s å v ä l omr å dena f ö r mj ö lk s å som omr å dena f ö r k ö tt, fl ä sk samt f å r och lamm. F ö r ä ndringarna
framg å r av fig 1:1 och 1:2 1 kap 1

Mj ö lkomr å dena
f ö r ä ndrades genom att omr å de
2 och 3 blev 2 A och 2 B. Omr å dena 4 och 3, blev omr å de
5 och 4. F ö r ä ndringen kom att Inneb ä ra
att omr å den runt Storsj ö n
1 J ä mtland kom att ligga 1 det "tredje b ä sta
omr å det" i st ä llet f ö r
som tidigare i det n ä st b ä sta omr å det. Detsamma g ä ller
de inre delarna av V ä sternorrlands l ä n.

Vad
g ä ller ö vriga produktslag innebar f ö r ä ndringen
att en anpassning till mj ö lkomr å dena genomf ö rdes, dock med den
skillnaden att ingen uppdelning 1 omr å de 2 A och 2 B genomf ö rdes.

I
regeringens direktiv till f ö religgande utredning st å r
bl a f ö ljande:

" Ö versynen
b ö r bl a g ä lla f ö rh å l
l ä nderna i noiTlands Inland, framf ö r
allt inom Storsj ö omr å det"

I
den nu aktuella ö versynen av ber ä kningsunderlaget
ä r det d ä rf ö r naturligt att ocks å g ö ra
en pr ö vning av den genomf ö rda
omr å desindelningen. Det har tidigare i denna utredning
betonats att det resultat som ber ä kningsmodellen ger ä r
av indikativ natur.

Modellen
kan s å ledes inte "mejsla" ut n å gra
f ä rdiga omr å den. D ä remot
kan modellen ge en god indikation p å var gr ä nserna b ö r g å .
I fig 7:1 framg å r merkostnaderna 1985/86 vid de olika typomr å dena.

151

DATABAS: Huvudalternativet

Omr å desindelning
f ö r prisst ö d till mj ö lk

Prop. 1985/86: 166

5.6

<. v;

ri-lnriTi.icimrJldt

3.32

3.35

5.51

referensomr å de

152

Prop. 1985/86: 166

Vad
avser omr å dena 1.3 och 4 anser utredningsgruppen av
modellresultaten indikerar att den nuvarande omr å desindelningen
ä r v ä l anpassad. N ä r det g ä ller
omr å dena 2 A och 2 B ä r
det sv å rare. I omr å de 2 B r å der
en f ö rh å llandevis stor spridning i resultaten mellan de
olika typg å rdarna. Typg å rd nr 9, 18 och 14
har en merkostnad p å 3,27 kr/kg respektive 3.36 kr/kg och 3,29, vilket
kan j ä mf ö ras med typg å rd nr 12 som har 3,13
kr/kg.

Det
finns en skillnad i resultaten mellan typg å rdarna i omr å de
2 A och typg å rdarna i omr å de 2 B. Men det finns
samtidigt typg å rdar som 18, 14 och 9 som niycket v ä l
skulle kunna ligga 1 omr å de 2 A.

Typg å rd
18 ligger i Br ä cke kommun 1 J ä mtlands l ä n.
Typg å rd 9 ligger 1 norra Dalarna. B å da
ä r representativa f ö r
ett relativt stort omr å de. (Det streckade omr å det
p å kartan).

Med
utg å ngspunkt fr å n tidigare n ä mnda
regeringsdirektiv och de resultat som ber ä kningsmodellen indikerar
kan det finnas anledning att genomf ö ra en mindre f ö r ä ndring
av omr å desgr ä nserna. I det f ö ljande
presenteras fyra alternativa f ö r ä ndringar.

153

Prop.
1985/86: 166 Alternativa l ö sningar

1.
Å terg å ng till tidigare omr å desindelning

F ö rdelar
Omr å det kring Storsj ö n
kommer 1 b ä ttre l ä ge, samma som

V ä sterbottens
kustland vilka man vill j ä mf ö ra sig med. Man blir av med uppdelningen i 2A och 2B.
Ganska billig f ö r ä ndring

Nackdelar
V ä rmland, Kopparbergs l ä n
missgynnat

Storsj ö omr å det
ö verkompenserade.

Al':)MATIV 1

C.-lRiDESir:DELNIi:G FOR PRISST Ö D TILL ■■'-OLK

154

Prop. 1985/86:166

2.
2A och 2B ers ä tts med 2

F ö rdelar
Ligger 1 verkligheten n ä ra. Administativt stora f ö rdelar.

Likst ä lldhet
med omr å desindelningen f ö r
k ö tt. Situationen f ö r
J ä mtland f ö rb ä ttras.
Logiskt med 2 huvudomr å den och tv å avtrappningszoner.
Huvudomr å dena best å r av kustomr å de
och inlandsomr å de.

Nackdelar
Norrbottens- och V ä sterbottens kustland koraner att k ä nna
sig missgynnade. Omr å de 2 kommer att bli det minst homogena. Delar av G ä vleborg
och V ä sternorrland ö verkompenseras.
Relativt dyr l ö sning.

Alternativ 2

OilRiDESitlDEL,'iltlG FOR PPISSTOD TILL .' • IJilLK

155

Prop, 1985/86: 166

3.
Som alternativ 1 men norra V ä rmland och Dalarna kommer i omr å de
2.

F ö rdelar
Situationen f ö r V ä rmland och Dalarna f ö rb ä ttras.
Spridningen 1 omr å de 2B (3) kommer att minskas. R ä ttvisare
Indelning ä n alternativ 1.

Nackdelar
Kritik kan komma Ifr å n Norrbotten och V ä sterbotten
som torde

h ä vda
att delar av Norrbotten och V ä sterbotten ej skall j ä mf ö ras
med delar av V ä rmland och Dalarna.

Alternativ ;

O.mrAdesindel ppisstod til

156

Prop.
1985/86: 166 4. 2A f ö rl ä ngs s ö derut och in mot Storsj ö omr å det

F ö rdelar
De delar av V ä sternorrlands och J ä mtlands
l ä n som b ö r flyttas kommer att flyttas. Inte n å gra
andra delar. Detsamma g ä ller Kopparbergs och V ä rmlands
l ä n. En r ä ttvis l ö sning.

Nackdelar
Avst å nden mellan omr å de
1, 2A och 2B kommer att bli sm å vilket leder till att en viss "pl å ttrighet"
uppst å r.

Al TFRNATIV
U

OHRiDESl'IDEL;il.NG FOR PRISST Ö D TILL MJCLK

157

s. 158 Kontrollera mot PDF

Bilaga 5 Prop.
1985/86: 166

Sammanställning
av remissyttranden över skrivelse från statens jordbruksnämnd om prisstödet
till jordbruket i norra Sverige

Remissinstanserna

Efter
remiss har yttranden avgetts av lantbruksstyrelsen, statens industriverk,
glesbygdsdelegationen, länsstyrelserna i Uppsala, Värmlands, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Lantbrukarnas
riksförbund.

Stödområdesindelning

Lantbruksstyrelsen- anser
att de förändringar som föresläs leder till

en
bättre överensstämmelse mellan stödnivå och produktionsförhållanden. Styrelsen
ansluter sig därför till de föreslagna ändringarna i enlighet med alternativ 4,
Styrelsen har heller inget att erinra mot de ändringar som föreslås med
anledning av tidigare gjorda framställningar. Efter kontakt med
lantbruksnämnderna i Västernorrlands och Västerbottens län har framkommit
förslag om vissa kompletteringar, vilka utvecklas närmare i resp. länsstyrelses
yttrande.

Förändringar
i områdesindelningen innebär ändrade planeringsförutsättningar för
jordbrukarna. Mot denna bakgrund vill styrelsen framhålla vikten av en
stabilitet i stödsystemet, dvs. att ändringar inte sker för ofta och endast när
skevheten bedöms vara uppenbar.

Statens
industriverk: Prisstödet till jordbruket i norra Sverige med

för dels att enheter kvarstår i drift, dels att nedläggning och sammanlägg

ning av enheter sker i långsammare takt än vad som eljest skulle bli fallet.

Det har positiv effekt på befolkning och sysselsättning. En snabbare sys

selsättningsminskning inom jordbruket skulle sannolikt inte kompenseras

av en positiv utveckling inom andra näringsgrenar såsom industri, turism

och tjänster.

Det
regionalpolitiska stödet till näringslivet omfattar i huvudsak samma region som
får prisstöd till jordbruket i norra Sverige, dvs. samtliga kommuner i
skogslänen samt vissa kommundelar i Älvsborgs och Örebro län. Från det
regionalpolitiska stödområdet undantas ett antal kommuner i främst Kopparbergs
och Gävleborgs län. I stödområdet inräknas emellertid ett antal kommuner i
främst Uppsala och Västmanlands län. Vissa av dessa kommuner har föreslagits
ingå i ett utvidgat prisstödsområde. Jordbruksnämnden avstyrker i sitt förslag
utvidgningar av nuvarande prisstödsområde. Nämnden tillstyrker dock viss
omgruppering inom nuvarande stödområde.

Av
utredningsunderlaget framgåratt åkerarealen i norra Sverige minskade mer än i
riket totalt under 1970-talet. Under 1980-talet har minskningen avstannat i
norra Sverige men med fortsatt minskning i riket totalt. Med minskad total
åkerareal har medelarealen per brukningsenhet ökat snab-

158

s. 159 Kontrollera mot PDF

bare
i norra Sverige än i riket. Jordbruket i norra Sverige är mycket Prop.
1985/86: 166 känsligt för allmänna förändringar i samhällsekonomin och särskilt
känsligt för ändringar i animalieproduktionens lönsamhet.

Förädlingsindustrin,
främst mejerier och slakterier, är starkt beroende av råvaruproduktionen inom
området. En minskning av råvaruproduktionen medför risk för nedläggning av
industri, som har relativt stor betydelse regionalt.

I
utredningsunderlaget redovisas områden i norra Sverige som har goda resp. svaga
förutsättningar för jordbruk. SIND kan konstatera att i samma områden är också
förutsättningarna för näringslivet i övrigt goda resp. svaga (med undantag av
fjällturism).

SIND
har i yttrande 1985-08-22 till jordbruksdepartementet över Sveriges Getavelsförbunds
hemställan att getstödet skall gälla lika inom hela landet framhållit "att
gethållningen och exploateringen av produkter från näringen lämpligen sker inom
marknadsekonomins ram. Den särskilda insats i form av getstödet som sker i
skogslänen finner emellertid verket regionalpolitiskt väl motiverad. Syftet med
det särskilda stödet måste vara att gynna de sysselsättningssvaga områdena i
skogslänen." Industriverket avstyrkte hemställan om utvidgning av området.
Mot denna bakgrund tillstyrker SIND det förslag som jordbruksnämnden framlagt i
fråga om stödområdestillhörighet vilket innebär att prisstödet i huvudsak
förbehålls skogslänen och att viss omgruppering, som innebär ökat stöd, sker
inom nuvarande stödområde.

Glesbygdsdelegationen tillstyrker
jordbruksnämndens förslag till

ändringar
av områdesindelningen.

Härutöver
vill delegationen framföra att områdesindelningen för prisstödet till potatis
ändras. I dag utgår stöd med 2080 kr. per ha i Norrbottens län och 1190 kr. per
ha i Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län. Delegationen
anser att stöd bör utgå även i de norra delarna av Kopparbergs och Värmlands
län. Delegationen anser vidare att även i fråga om potatisen bör inlandet som
har de svåraste produktionsförhållandena ges det största stödet. Delegationen
föreslår därför att det högre arealbidraget utgår i, utöver Norrbotten, hela
prisstödområde 1,

Även
prisstödet till getskötseln bör differentieras så att Norrlands inland ges
större stöd än övriga delar av norra Sverige.

Länsstyrelsen
i Uppsala län: I Uppsala län har de olika kommunerna och delar av kommunerna
mycket varierande förutsättningar att bereda befolkningen sysselsättning.
Uppsala kommun utmärks av stor befolkningstillväxt och god tillgång till
arbetstillfällen. Kommunerna i Norduppland däremot - speciellt i kustområdet -
har problem av glesbygdskaraktär; befolkningen minskar, åldersfördelningen har
blivit allt skevare och det råder brist på arbetstillfällen. De areella
näringarna svarar för en stor del av den sysselsättning som erbjuds.

Lantbruksnämnden
har i skrivelse till jordbruksnämnden (1985-10-31)

---- angående förändrad områdesindelning för prisstödet bl, a. framhål

lit att produktionsförutsättningarna för jordbruket i norra Uppland är säm- 159

s. 160 Kontrollera mot PDF

re än i länet för övrigt. Produktionskostnaderna för mjölk
är också betyd- Prop. 1985/86: 166 ligt högre i de nordligaste delarna av
länet. Produktionsförutsättningarna i Norduppland överensstämmer väl med de i
Gävleborgs läns södra delar, där prisstödet föreslås utgå. Länsstyrelsen anser
att områden med likartade betingelser för animalieproduktion bör behandlas
enhetligt vid bedömning av behovet av prisstöd av typ norrlandsstödet.

Länsstyrelsen har sedan 1979/80 möjlighet att lämna
glesbygdsstöd till företag. Ett område i Norduppland har avgränsats där stöd
kan utgå. Området omfattar församlingarna Västland, Österlövsta, Hållnäs, Forsmark,
Gräsö samt delar av Börstils och Älvkarleby församlingar. Länsstyrelsen anser
att det finns starka skäl för att jordbruket i Norduppland skall omfattas av
det statliga prisstödet. Det område som avses omfattar Älvkarleby kommun, i Tierps
kommun församlingarna Hållnäs, Tegelsmora, Tierps östra del, Tensta norra del.
Västland, Österlövsta, Vendels norra del och Tolfta samt i Östhammars kommun
församlingarna Gräsö, Dannemora. Film, Börstil, Forsmark" Harg, Hökhuvud,
Valö, Öregrund, Östhammar och Morkarla.

Länsstyrelsen i Värmlands län: Länsstyrelsen anser att
viss osäker

het råder om områdesgränserna i statens jordbruksnämnds skrivning. Om

rådesbeteckningen 2 A respektive 2 B har använts för samma områden.

Länsstyrelsen utgår från att indelningen på sidan 3, som betecknats 2 A, är

den riktiga. Detta har också bekräftats vid kontakt med jordbruksnämn

dens föredragande.

Torsby kommun och Bogens församling

Skördeuppskattningsområdena 852 och 774 som tillsammans
omfattar Torsby kommun har länets lägsta normskördar. Nivån är jämförbar med
övre Norrlands, I kommunen har gjorts lyckade investeringar som stötts med
statligt stöd. Effekten av dessa satsningar kan avläsas i statistiken. Koantalet
höll sig väl uppe till början av 1980-talet men har sedan 1982 minskat från 1
082 till 934 år 1985 eller med 14 procent. Av de 101 besättningarna år 1985
hade 37 endast 1 -3 kor.

Den utnyttjade åkerarealen har minskat men inte i samma
omfattning som koantalet. Det betyder att en del redovisad vallareal i
verkligheten är under successiv nedläggning eller att marken förslyas. En sådan
utveckling är olycklig av många skäl eftersom den får både sysselsättnings- och
miljömässiga konsekvenser. Sysselsättningen i jord- och skogsbruk är av stor
betydelse i kommunen. För att vända den negativa trend som nu visar sig krävs
ordentliga insatser. Länsstyrelsen anser därför att starka samhällsintressen
talar för att hela Torsby kommun föres till område 2 A. Hit föres även Bogens
församling i Arvika kommun.

Säffle, Grums, KU, Forshaga, Karlslad, Hammarö och Krislinehamn

Inom detta område finns med vissa undantag länets bästa
förutsättningar

för jordbruk. Länsstyrelsen anser därför att området med
undantag av 160

s. 161 Kontrollera mot PDF

församlingarna Svanskog, Långserud, Värmskog och Boda
skall placeras i Prop. 1985/86: 166 område 4. De undantagna församlingarna böi*föras
till område 3.

Övriga länel

Normskördarna i övriga länet är jämförbara med
Västerbottens kustland. Den utnyttjade åkerarealen i länet har endast minskat
något under senare år. Däremot har det under de senaste åren skett en betydande
minskning av animalieproduktionen. Under 1980-talet har koantalet minskat med drygt
8 procent och antalet produktionsställen med 30 procent. Enligt länsstyrelsens
mening är det mycket allvarligt att den sysselsättningsintensiva animalieproduktionen
minskar. Det är som nämnts den produktionsgren som har de bästa
förutsättningarna i länet. Eftersom lönsamheten i spannmålsodlingen är pressad
kan man förutsätta att om den nuvarande nedåtgående trenden fortsätter så
kommer det att innebära betydande risker för igenväxning av åkermark. Starka
skäl föreligger således för att den aktuella regionen placeras i område 3.

Länsstyrelsens förslag till prisområden innebär en
betydande utökning i förhållande till det föreliggande förslaget. Detta är en
konsekvens av att länet hittills alltid har fått stå tillbaka för de mera
nordliga delarna av norra Sverige, trots att det som ovan anförts inte
föreligger stora skillnader när det gäller t. ex. avkastningen i växtodlingen.

Enligt länsstyrelsens uppfattning är det nödvändigt att
den negativa trenden som nu kan iakttas för jordbruket stoppas eller åtminstone
begränsas. För att lyckas med detta krävs det ett samspel av olika insatser
där prisstödet är en viktig del.

Länsstyrelsen hemställer att de här presenterade förslagen
till områdesgränser beaktas vid utformningen av prisstödet.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Länsstyrelsen har i stort
inte något att invända mot den föreslagna stödområdesindelningen där alternativ
4 förordas.

Däremot anser länsstyrelsen att Voxna församling bör
överföras

från prisområde 3 till 2B på grund av att växtodlingsförhållanden
samt transportavstånd till tätort m. m. inom Voxna församling har större likheter
med förhållandena inom prisområde 2B än med förhållandena inom övriga delar av
prisområde 3 i Gävleborgs län.

Länsstyrelsen går alltså här emot jordbruksnämndens
förslag och föreslår att Voxna församling på grund av ovanstående överförs
från stödområde 3 till 2B.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Länsstyrelsen vill
först framhålla att

det från vissa synpunkter vore mest ändamålsenligt, om man helt kunde

undvika uppdelning av område 2. Det kan vara fördelar med så få och

korta prisområdesgränser som möjligt, eftersom olika pristillägg till gårdar

i närheten av en gräns - men på olika sidor av denna - lätt uppfattas som

orättvisa av berörda lantbrukare. Vidare bör det innebära administrativa 161

11 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 166. Bilagedel

s. 162 Kontrollera mot PDF

fördelar med så få områden som möjligt, som dessutom
överensstämmer Prop. 1985/86: 166 för olika produkter.

Från dessa synpunkter synes arbetsgruppens alternativ 2
vara att föredra, eftersom detta alternativ innebär att område 2 är odelat för
mjölk liksom för kött. Även nu gällande områdesindelning medför fördelar i här
berörda avseenden, eftersom gränsen mellan områdena 2 A och 2 B följer en
länsgräns och dessutom är relativt kort.

En med hänsyn till produktionsförutsättningarna mer
detaljerad uppdelning av område 2 för mjölk synes dock vara nödvändig av bl.
a. opinionsskäl, eftersom det här rör sig om ett vidsträckt geografiskt
område, där skillnader givetvis finns i produktionsförutsättningarna.

Länsstyrelsen kan därför acceptera en mer detaljerad
uppdelning. Härvid måste del dock vara en hell nödvändig förutsättning all
uppdelning sker efter samma kriterier oberoende av länsgränser. Länsstyrelsen
har inget att invända mot att kustbygderna i Västerbottens och Norrbottens län
liksom nu tillhör område 2 A. Däremol har den förordade nya uppdelningen i 2 A
och 2 B enligt arbetsgruppens aUernaliv 4 inte genomförts enligt samma
principer i Väslernorrlands resp. Jämllands län.

Länsstyrelsen utgår här från att motiv finns för att
sammanlagt 24 församlingar i Jämtlands län överföres från 2 B till 2 A. Enligt
förslaget sker motsvarande överföring av 5 församlingar i Västernorrlands län.

Det finns dock i Västernorriands län ett flertal
ytterligare församlingar i det av länsstyrelsen i samband med glesbygdsstödet
avgränsande glesbygdsområdet, som har lika svaga eller sämre
jordbruksförutsättningar än flera av de nämnda 24 församlingarna i Jämtlands
län. Arbetsgruppen synes inte ha övervägt detta förhållande och inte heller
tagit behövliga kontakter med representanter för Västernorrlands län vad gäller
uppdelningen mellan områdena 2 A och 2 B.

Det är därför enligt länsstyrelsens mening i hög grad
nödvändigt att vissa justeringar göres av gränsdragningen mellan 2 A och 2 B
enligt alternativ 4. Göres inie dessa justeringar blir beslutet om prisområdesgränser
klart felaktigt.

De församlingar utöver de föreslagna som länsstyrelsen
anser bör ingå i område 2 A, är följande.

Av Ange kommun: Borgsjö. Denna församling gränsar till Haverö
församling, som tillhör område 1.

Av Sundsvalls kommun: Liden och Holm.

Liden har utomordentligt besvärliga brukningsförhållanden,
eftersom Indalsälvens dalgång här är trång med små och mycket kuperade åkerskiften.
Holm är en utpräglad skogsbygd.

Av Härnösands kommun: Viksjö.

Viksjö är en utpräglad skogsbygd.

Av Sollefteå kommun: Graninge, Helgum och Resele.

Dessa är utpräglade glesbygdsförsamlingar med mestadels
små brukningsenheter.

Av Örnsköldsviks kommun: Skorped.

Skorped är också en utpräglad glesbygdsförsamling.

Om här nämnda församlingar tillsammans med de av
arbetsgruppen 162

s. 163 Kontrollera mot PDF

föreslagna i
Västernorrlands och i Jämtlands län föres till område 2 A Prop. 1985/86: 166
synes en så rättvisande uppdelning som möjligt på områdena 2 A och 2 B erhållas
i Västernorrlands och Jämtlands län.

Resultatet
blir dock att de församlingar, som fortfarande kommer att tillhöra 2 B i
Jämtlands län, kommer att bilda en "ö" avskild från övrig del av 2 B.
Detta måste accepteras om alternativet är att en felaktig uppdelning annars erhålles.
Det är också med hänsyn till de geografiska förhållandena i stort naturligt att
centrala Storsjöbygden och Ragundadelen bildar en "ö". I övrigt kan
och bör "ö-bildning" undvikas.

Den
här föreslagna utökningen med åtta församlingar av område 2 A i Västernorrlands
län berör mycket begränsade produktionsvolymer. Mjölkinvägningen under 1985
uppgår tillsammans för de åtta församlingarna till drygt 6000 ton.

Förutom
de rent produktionsmässiga skälen talar även regionalpolitiska skäl för att de
åtta Västernorrlandsförsamlingarna bör tillhöra område 2 A. Församlingarna
kännetecknas av stor brist på arbetstillfällen och långa pendlingsavstånd.
Näringslivet domineras av de areella näringarna, som fortfarande är sysselsättningsmässigt
vikande. Därtill är befolkningsunderlagen för många vitala servicefunktioner
hotade p. g. a. såväl mycket ogynnsam åldersstruktur som en alltjämt fortgående
befolkningsminskning. Det är därför ytterst viktigt att de
sysselsättningstillfällen som kan skapas inom jordbruksnäringen tas till vara.
Härvid spelar prisstödet en viktig roll.

Efter
genomförande av här lämnat förslag uppkommer en godtagbar överensstämmelse —
utan uppdelning av församlingar — mellan å ena sidan prisområdena 1 och 2 A för
mjölk och å andra sidan det av länsstyrelsen fastställda inlandsområde, där
glesbygdsstöd enligt SFS 1985:619 kan utgå till bl.a. jordbruksföretag. Det är
angeläget ur allmänna regionalpolitiska synpunkter att en sådan
överensstämmelse kan uppnås.

Länsstyrelsen
i Jämtlands län: Vid tidpunkten för förslaget för ändrad stödområdesindelning
från den s.k. norrlandskommittén vilket sedermera blev livsmedelsutredningens
förslag och proposition fann länets instanser anledning att anföra kritik.
Förändringen innebar ändrad stödområdesindelning med oförändrade eller sänkta
prisstöd för stora delar av Jämtlands län.

Länsstyrelsen
finner ej här anledning att ånyo upprepa de argument och sakskäl mot den tänkta
förändring som tidigare i olika sammanhang framförts. Länsstyrelsen står fast
vid sitt ursprungliga krav om att den stödområdesindelning som före den I juli
1985 fanns för de olika produkterna bäst ger uttryck för de skillnader i
produktionsförutsättningar i stort som är rådande i norra Sverige.

Bristen
på alternativa sysselsättningsmöjligheter, jordbrukets stora betydelse i länet
och beredskapssynpunkter motiverar dessutom ett prisstöd som möjliggör ett
långsiktigt bestående jordbruk i regionen.

Länsstyrelsen
är väl medveten om att det i sådana här sammanhang inte

är praktiskt möjligt att uppnå fullständig rättvis indelning i geografiska

områden. Det av jordbruksnämnden förordade alternativet innehåller '63

s. 164 Kontrollera mot PDF

emellertid
också brister på grund av de höga varierande produktionsförut- Prop. 1985/86:
166 sättningar som råder även inom närliggande jordbruksföretag inom samma
församling. Vetskapen om föreliggande svårigheter föranleder länsstyrelsen att
stå fast vid att en återgång till förhållandena före norriandskommit-téns
förslag bör ske med undantag för de två församlingar som nu föreslås flyttade
till prisstödsområde 1.

Om
detta inte anses lämpligt förordar länsstyrelsen jordbruksnämndens alternativ
4. Ett genomförande av jordbruksnämndens förslag innebär en inte oväsentlig
förbättring som emellertid borde kompletteras med samma indelning för kött och
fläsk. Det finns inga skäl att avvika från det i övrigt samstämmiga
förhållandet mellan mjölk resp. kött och fläsk.

Länsstyrelsen
i Västerbottens län: När det gäller förändringar i prisstödområden har krav
framförts från länet om ändrad områdestillhörighet. LRF och lantbruksnämnden
har tillskrivit jordbruksnämnden under utredningens arbete och föreslagit att
vissa områden i 2 A, flyttas till prisområde 1. Jordbruksnämnden har avstyrkt
länskraven. I såväl Norrbottens som Jämtlands län har områden klassats upp från
prisområde 2 A till 1.

Lantbruksnämnden
har föreslagit att prisstödområde 1 anpassas till stödområdet för glesbygdsstöd
till investeringar då de båda stöden har tillkommit utifrån likartade
utgångspunkter. Vindelns och Bjurholms kommuner har i skrivelse till
länsstyrelsen framfört samma krav. Även LRF gör denna koppling.

Länsstyrelsen
har avgränsat stödområdet där glesbygdsstöd kan lämnas till att omfatta
inlandet där sysselsättningen är sämst och behovet av regionalpolitiska
insatser är störst. Om prisstödområde 1 skulle anpassas till
glesbygdsstödområdet skulle följande områden i länet klassas upp: Fällfors
församling i Skellefteå kommun, Vindelns församling i Vindelns kommun, hela Bjurholms
kommun samt Norrfors kyrkobokföringsdistrikt i Nordmalings kommun.

Länsstyrelsen
finner att goda skäl talar för att tillgodose kraven inte minst utifrån
jordbruksnämndens utgångspunkt att regional- och sysselsättningspolitiska
faktorer skall påverka prisområdet.

En
utökning av prisområde 1 till att gälla hela glesbygdsstödområdet beräknas
medföra ytterligare tillskott av medel till jordbruket i länet med ca 3,5 milj.
kr. om gehör för detta krav kan nås. Detta är dock enligt länsstyrelsens mening
små insatser i länet i förhållande till de totala problemen.

Länsstyrelsen
i Norrbottens län: Indelning i stödområden synes i stort vara som det är begärt
från Norrbotten. Utöver Edefors och Gunnarbyn borde även markbygden i Piteå
kommun överföras till område 1,

Lantbrukarnas
riksförbund tillstyrker de föreslagna ändringarna av

---- områdesindelningen
i Norrlands inland samt de smärre ändringarna

av
områdesgränserna i övrigt. Härutöver vill förbundet framhålla följande.

Beräkningstekniskt har stödnivån för kött kopplats till det framräknade

stödbehovet för mjölk. För mjölk uppdelas stödområde 2 i 2a och 2b. '64

s. 165 Kontrollera mot PDF

Denna
uppdelning baseras på de förslag som utarbetades av den s.k. Prop. 1985/86: 166
Norriandskommittén 1982 (Ds Jo 1982:7). Norriandskommittén föreslog att
skillnaden i stödnivå mellan 2a och 2b skulle vara 2 öre. Eftersom differensen
mellan 2a och 2b då var begränsad ansågs det inte motiverat att differentiera
stödnivån på kött. I samband med den nu genomförda översynen av
beräkningsmodellen visar det sig att produktionskostnaderna för mjölk är ca 17
öre högre per kg i 2a än i 2b. För kött är skillnaden ca 150 öre per kg. Mot
denna bakgrund är det angeläget att pristillägget för kött i stödområde 2
differentieras på samma sätt som stödet till mjölkproduktionen.

De
förslag till ändrad områdesindelning för stödet till potatisodlingen som från
olika håll framförts till jordbruksnämnden har inte tagits upp i de förslag som
överlämnats till regeringen. För närvarande utgår ett högre stöd till
potatisodlingen i Norrbotten än i övriga delar av stödområdet. Eftersom
produktionsförutsättningarna i Västerbottens inland är likartade de i
Norrbotten, föreslår LRF att det högre stödet utgår även i detta område. Det är
angeläget att den snabba minskningen av potatisodlingen i detta område bryts.
Merkostnaden för denna ändring är obetydlig.

Det
bör särskilt noteras att merparten av framställningarna om smärre
områdesändringar har inlämnats till jordbruksnämnden för flera år sedan. Även
om LRF inte har något att invända mot jordbruksnämndens förslag i frågan, vill
förbundet framhålla att särskild hänsyn bör tas till de synpunkter som i detta
avseende kan komma att framföras från respektive län. Förbundet vill också
framhålla att vid bedömningen av förslag till områdesändringar bör hänsyn tas
till utvecklingen av produktionen i de aktuella områdena. Vidare bör
jordbrukets betydelse för sysselsättningen, sam- . hällsservicen, miljön m. m.
vägas in i dessa bedömningar.

Beräkningsunderlag

Lantbruksstyrelsen:
Den använda beräkningsmodellen syftar till att beräkna merkostnaderna för
jordbruksproduktionen i norra Sverige. Modellen följer i huvudsak den som
tillämpas av bl.a. lantbruksverket vid lönsam-hetskalkylering inom lantbruket.
I det nu genomförda översynsarbetet har vissa mindre förändringar gjorts såväl
i den principiella uppbyggnaden som i fråga om dataunderlaget.
Lantbruksstyrelsen anser att beräkningsmodellen väl fyller sin funktion och
ansluter sig till de ändringar som gjorts. Styrelsen vill emellertid påpeka att
modellen ensam inte kan beskriva situationen i jordbruket i norra Sverige. Även
andra överväganden om t.ex. regionalpolitiska effekter, produktionens storlek
och jordbrukets lönsamhet kan behöva göras.

Glesbygdsdelegationen----- har
inte tagit ställning till de justeringar som

föreslås av
beräkningsmodellen för prisstödet.

Länsstyrelsen
i Värmlands län: Länsstyrelsen har inget att erinra mot den

använda
beräkningsmodellen, men vill starkt understryka att vid faststäl- 165

s. 166 Kontrollera mot PDF

lande
av stödbeloppen skall även andra faktorer bland dem de regionalpoli- Prop.
1985/86: 166 tiska hänsynen starkt vägas in.

De
justeringar som med vissa mellanrum gjorts av prisstödet har alltid givit en
lägre kompensation i område 4 (5) än i övriga områden. Motivet har varit att
man ansett att det inte fått vara för stort steg mellan stödområdet och
områdena utanför. Länsstyrelsen kan inte godta detta resonemang. I princip är
det inte någon skillnad mellan denna gräns och gränsen mellan de olika
stödområdena. I dag är pristillägget 12,2 öre i område 4 och 32,1 öre i område
3 dvs. en skillnad på 20 öre. Länsstyrelsen anser att kompensationsgraden i
område 4 skall höjas och vara i paritet med övriga områdens.

Länsstyrelsen
i Gävleborgs län instämmer i jordbruksnämndens slutsats

---- att
det är lämpligt att vid analys av merkostnaderna för produktion i

norra
Sverige använda "Modell B", "Databas B". De orsaker som
anförs i översynen talar för att det inte bara är lämpligt utan egentligen
självklart att den.alternativa modellen används.

Länsstyrelsen
i Västernorriands län: I den rapport som bildar underlag för den nu aktuella
översynen anges bl.a. två alternativ för beräkning av
produktionskostnadsskillnaderna mellan referensområdena och norra Sverige. Det
ena alternativet är baserat på egen fodersädesodling medan det andra
alternativet är baserat på inköpt foderspannmål.

Enligt
länsstyrelsens mening saknar det senare alternativet verklighetsförankring. En
animalieproduktion baserad på inköpt foderspannmål skulle medföra att
betydande åkerarealer friställes. Eftersom alternativa produktionsgrenar i
stort sett saknas skulle följden bli en omfattande nedläggning av åkermark.
Detta skulle stå i strid med den jordbrukspolitiska målsättningen. Även vad
gäller beredskapsmotivet för det norrländska jordbruket skulle en sådan
produktionsinriktning innebära helt oacceptabla verkningar.

Alternativet
med inköpt foderspannmål kan enligt ovan inte omsättas i praktiken och saknar
därför relevans som underlag vid bestämning av prisstödet.

Länsstyrelsen
i Västerbottens län: I fråga om beräkningsmodellen delar länsstyrelsen nämndens
grundsyn att modellen utgör ell underlag vid överväganden om stödbeloppens
storlek och områdesindelningar. Produktionsutveckling, regional- och
sysselsättningspolitiska aspekter och miljöfrågor måste få påverka
fastställande av geografiska och prismässiga gränser i Norrland.

Länsstyrelsen
i Norrbottens län: Beräkningsmodellen för att framräkna

merkostnaderna för jordbruket i Norra Sverige ser ut att i det stora hela

kunna fungera bra. Modellen ger emellertid endast merkostnaderna för

arbete och kapital upp till den nivå som lönsamheten i referensområdet

tillåter.

Lönsamheten i referensområdet är dock i dag otillräcklig. Detsamma 166

s. 167 Kontrollera mot PDF

gäller
då också lönsamheten i stödområdena även efter avräkningsprisets Prop.
1985/86: 166 komplettering med norrlandsstödet.

Statens
jordbruksnämnd framhåller att även andra faktorer som produktionsutveckling,
regional- och sysselsättningspolitiska aspekter kunna beaktas. Detta bör lämna
utrymme för ett regionalpolitiskt stöd utöver det stöd som framräknas enligt
beräkningsmodellen. En modell hur ett sådant stöd skall kunna framräknas
utarbetas för närvarande på lantbruksnämnden i Norrbotten. Resultatet bör
snart kunna redovisas för jordbruksnämnden.

Lantbrukarnas
riksförbund: Lantbrukarnas riksförbund tillstyrker de före

slagna ändringarna av beräkningsunderlaget .

Övriga synpunkter

Glesbygdsdelegationen vill
emellertid understryka att ett kraftfullt

stöd
är nödvändigt särskilt i norra Sveriges inland för att möjliggöra ett
livskraftigt jordbruk i området.

Delegationen
föreslår att prisstödet till getterna höjs i prisstödområde 1 så att det täcker
merkostnaden för produktionen i detta område.

Delegationen
vill avslutningsvis understryka att pristillägget årligen bör justeras med
hänsyn till kostnadsutvecklingen inom jordbruket för att ge den stabilitet åt
och tilltro till systemet som är nödvändig för att produktionen i
inlandsjordbruket skall upprätthållas.

Länsstyrelsen
i Värmlands län: Enligt länsstyrelsens mening skall prisstödet ha två olika
funktioner. För det första skall det utjämna skillnader i produktionskostnader
mellan olika regioner så att lönsamhetsskillnaderna i möjligaste mån
elimineras. För det andra skall prisstödet vara en del av de statliga insatser
som görs för att bibehålla och utveckla näringslivet i glesbygderna. Detta
måste ingå i bedömningarna när man diskuterar områdesgränserna. Prisstöd,
regionalt investeringsstöd och glesbygdsstöd skall ses som nödvändiga
komplement till varandra i strävan att bibehålla och utveckla en bestående
jordbruksnäring. Ett markant regionalpolitiskt hänsynstagande i
jordbrukspolitiken är enligt länsstyrelsens mening det mest framgångsrika sättet
att behålla sysselsättning och därmed boende och service i skogslänens skogs-
och mellanbygder.

Produktion
av mjölk och kött skall enligt länsstyrelsens mening vara den

dominerande inriktningen av länets jordbruk. För detta talar att förutsätt

ningar för spannmålsodling utanför Vänerområdet inte är gynnsamma me

dan möjligheterna till en framgångsrik grovfoderodling är goda. Vidare är

animalieproduktionen arbetsintensiv vilket är av vikt i många områden

med brist på arbetstillfällen. Utvecklingen av animalieproduktion skall

därför väga tungt när det gäller att fastställa stödets områdesgränser och

storlek. Man måste också väga in växtodlingens förutsättningar. Dessa

belyses bäst av resultaten från den objektiva skördeuppskattningen. Me- 167

s. 168 Kontrollera mot PDF

delnormskörden
i korn och vall för området utanför Vänerområdet är inte Prop. 1985/86: 166
högre än i Västerbottens kustland.

Länsstyrelsen
i Västernorriands län: Den aktuella rapporten ger ingen vägledning för
uppräkning av prisstödet för fläskproduktion, getskötsel och potatisodling.

Länsstyrelsen
förutsätter att en motsvarande uppräkning sker för dessa produktionsgrenar som
för de i rapporten behandlade produktionsgrenarna mjölk och kött.

Länsstyrelsen
i Jämtlands län: De förändringar i beräkningsunderlaget och den framräkning av
produktionskostnadsskillnaderna som vidtagits visar på behovet av en icke
oväsentlig höjning av prisstödet. Även om inte materialet ska betraktas som ett
förslag till nya prisstödsnivåer vill länsstyrelsen i sammanhanget erinra om
att det är mycket angeläget med en omedelbar och kraftig uppräkning av priserna
på produkterna.

Lönsamheten
i näringen är för närvarande mycket låg och produktionen går ner. För att uppnå
företagsekonomisk lönsamhet i t. ex. mjölkproduktionen bedömer
lantbruksnämnden i länet att mjölkpriset måste höjas mellan 40-50 öre/kg.
Motsvarande förhållanden finns i övriga produktionsgrenar.

Länsstyrelsen
i Västerbottens län: Den framtagna rapporten ger en aktuell beskrivning av
produktionsutvecklingen i Norrland, Av redovisning framgår att det finns
tendenser till en minskad mjölk- och köttproduktion i Norrland. Samtidigt har
riksdagsbeslut 1985 understrukit att produktionen bör bibehållas i ungefär nuvarande
omfattning och att förutsättningar bör skapas för detta.

Jordbrukets
problem i Väslerbollen

Det
höga ränteläget har medfört orimligt höga kapitalkostnader för jordbrukare med
höga skulder. Övriga kostnader har dessutom stigit snabbare än produktpriserna.
Följden har blivit dålig lönsamhet i Västerbottensjordbruket. Många
jordbrukare försöker därför dels öka inkomsterna genom fler producerande djur,
dels dra ned på utgifterna genom bl. a. ett minimum av underhållsåtgärder.
Andra försöker få arbetsinkomster utanför jordbruket.

Följderna av den dåliga
lönsamheten blir allt allvarligare. 180-120

brukningsenheter läggs ned varje år. Rekryteringen till jordbruket är låg.

Priserna på jordbruksfastigheter sjunker. Förutsättningar att etablera sig

som jordbrukare finns endast om man får överta exempelvis föräldrarnas

jordbruk till låg skuldsättning. Nedläggning av åker ökar. I dagsläget är ca

1/3 av länets åkerareal "överflödig". Antalet sökande till
lantbruksskolan

minskar. 168

s. 169 Kontrollera mot PDF

Länets
behov av medel Prop. 1985/86:166

Den
dåliga lönsamheten och sviktande tilltro till jordbruket gör att länsstyrelsen
anseratt kraftfulla åtgärder är nödvändiga. Enligt gjorda beräkningar i länet
behöver länets jordbruk ett resurstillskott på minst 75 miljoner kronor i höjt
norrlandsstöd och/eller sänkta avgifter på slakt, handelsgödsel m, m.
Mjölkpriset måste höjas med 45-50 öre per kg och köttet med drygt 3 kronor per
kg, för att lönsamheten skall återställas till 1978 års nivå. Då ges utrymme
för såväl reinvesteringar som löneuttag för brukaren. Dessutom krävs höjt
investeringsstöd för att angelägna markförbättrande åtgärder skall kunna
genomföras.

Länsstyrelsen
anser det utomordentligt angeläget att skyndsamma åtgärder vidtas för att
återställa förutsättningarna för ett långsiktigt jordbruk i länet. De medel som
behövs för detta, måste snarast möjligt tillföras länet och bidra till en tro
på en framtid för jordbruket i Västerbottens län.

Frågan
om ändrad indelning av stödområdet måste därför ses i ett större sammanhang.
Som redovisats i det föregående är jordbruket i Västerbotten i trängande behov
av väsentliga resurstillskott. Därvid bör man också ta ställning till en
eventuellt ändrad stödområdesindelning i den riktning som framförts från länet.

169

Prop. 1985/86:166

_
lontbruksstyrslsen Bilaga 6

■• (4) Investeringsenneten

1986-03-17 2500
587/86

Bengt-Olof
Svensson, LAn

Statsrådet
och chefen för jordbruksdepartementet

JORDBRUKSDEP.
Registratorn

Ink 1986-03-19 Dnr. -'c/C

Lagen (1983:147) om f ö rbud
under viss tid mot nybyggnad av

djurstallar f ö r n ö tkreatur, svin och fj ä derf ä ______________

1. Hittillsvarande erfarenheter av lagens till ä mpning

Enligt beslut av riksdagen g ä ller ett tillf ä lligt investeringsf ö rbud sedan den 21 april 1983. Beslutet inneb ä r ett terrpor ä rt
f ö rbud mot ny-, on- eller tillbyggnad
av djurstallar f ö r n ö tkreatur, svin eller fj ä derf ä . F ö rbudet g ä llde ursprungligen tom den 30 juni 1984. Under v å ren 1984 beslutade riksdagen om en f ö rl ä ngning tom
den 30 juni 1985. Under v å ren 1985 beslutades om ytterligare
en f ö rl ä ngning tom den 30 juni 1986.

lantbruksstyrelsen eller, efter styrelsens best ä nmande lantbruksn ä mnderna, har enligt lagen r ä tt
att l ä mna dispens fr å n nybyggnadsf ö rbudet
om det finns s ä rskilda sk ä l. Med utg å ngspunkt
fr å n f ö rarbetena till lagen har dispenser l ä mnats p å f ö ljande grunder

1
Avtal OTI
nybyggnad hade ing å tts innan investerings f ö rbudet offentliggjordes. Med avtal likst ä lls anskaffning av byggnadsmaterial till betydande
v ä rde likscsn projektering f ö r betydande kostnad.

2
F ö rv ä rv av
fastighet hade skett nyligen och f ö re
lagens offentligg ö rande, varvid byggnadsinvesteringar
f ö r en ur ekonomisk synpunkt n ö dv ä ndig djurh å llning hade f ö rutsatts.

3
Inom vissa
delar av norra Sverige (prisst ö domr å dena 1 och 2 f ö r
mj ö lk samt angr ä nsande omr å den
med likartade f ö ruts ä ttningar) i de fall en viss utbyggnad ä r enda s ä ttet att uppn å en framtida rationell enhet. Dispenser f ö r svin och fj ä derf ä ges emellertid endast undantagsvis och n ä r starka s ä rskilda
sk ä l f ö religger.

4
Glesbygdsst ö d kan l ä mnas
till den planerade byggnads å tg ä rden om denna har stor betydelse ut syssels ä ttningssynpunkt.

5
Byggnad har f ö rst ö rts genan
brand eller naturkastrof. Byggnaden m å ste
d å ha anv ä nts f ö r djurh å llning under senare å r.

6
Byggnad ä r ol ä mplig f ö r djurh å llning
av arbetsmilj ö - eller djurskydssk ä l.

170

Prop.
1985/86: 166

Angivna dispenssk ä l
1 och 2 ä r av ö verg å ngskarakt ä r. Dispenssk ä l
3 och 4 ä r av regionalpolitisk natur.

I f ö ljande sairmanst ä llning redovisas beviljade dispenser under
verksamhets å ren 1983/84 och 1984/85 med f ö rdelning p å
dispenssk ä l ..

Dispenssk ä l

1983/84

1984/85

Tidigare
ing å nget avtal

Nyf ö rv ä rv

Regionalpolitiska
sk ä l

Glesbygdsomr å de

F ö rst ö rd
byggnad'

Reparation

Arbetsmi1j ö /djurmi1j ö

204

168

Ö vrigt

S:a

486

328

.Under de f ö rsta å iren av lagens giltighetstid daninerade dispenssk ä len av ö verg å ngskarakt ä r.
D ä refter har brister i djur- eller
arbetsmilj ö varit den doninerande orsaken till
dispens. Vid kontakter med lantbruksn ä mnden
har framkonmit att endast ett f å tal ans ö kningar har f ö ranlett
avslag. Detta f ö rklaras av att ans ö kningsf ö rfarandet
vanligtvis inleds med en muntlig f ö rfr å gan om m ö jligheten
att erh å lla dispens vilket leder till att
klara avslagsfall aldrig resulterar i en formell ans ö kan. Dessutom har investeringsben ä genheten bland jordbrukarna varit l å g under den tid som lagen hittills varit i kraft.

I nedanst å ende sairrranst ä llning redovisas dispensernas f ö rdelning p å
olika djurslag samt nettof ö r ä ndringen av antalet djurplatser under olika onr å den å ren 1983/84
och 1984/85.

Djurslag

1983/84
Dispenser

Mj ö lkkor

328

Rekrytering

Ö vriga n ö tkreatur

Suggor

Slaktsvin

Fj ä derf ä

1984/85

Dispenser Nettof ö r ä ndr

__________________ av djurplatsei

221

563 981

- 405

271

1 504

Ä gg

25.500

Broiler

24 500

Prop. 1985/86: 166

Av sammanst ä llningen
framg å r att de l ä mnade dispenserna till ö verv ä gande del
har avsett investeringar i mj ö lkproduktion.
>3ettof ö r ä ndringen av antalet stallplatser till f ö ljd av l ä mnade dispenser har varit begr ä nsade. Vad g ä ller
stallar f ö r mj ö lkkor har netto ö kningen varit i genomsnitt ca 2,5 koplatser
per l ä mnad dispens.

Vid en bed ö mning av den
effekt scfn nybyggnads f ö rbudet haft b ö r h ä nsyn son
tidigare n ä mnts tas till att investeringsben ä genheten varit f ö rh å llandevis l å g
under den period som lagen varit i kraft. S å
till exempel har antalet platser f ö r
mj ö lkkor som varit f ö rem å l f ö r djurskyddsgranskning minskat fr å n ca 22 000 per å r
under b ö rjan av 1980-talet till ca 9 000
under verksamhets å ret 1984/85.

I samnanhanget kan ä ven
n ä mnas att en svaghet i
lagstiftningen ä r att den inte f ö rhindrar ins ä ttning
av djur i stallar scm st å tt oanv ä nda ä ven under en
l å ng period. Vidare har den f ö rh å llandevis
ringa p å f ö ljden f ö r investeringar kunnat inneb ä ra att investeringar kotmiit till st å nd. Enligt de erfarenheter lantbruksstyrelsen
kunnat inh ä mta har dock detta inte f ö rekommit annat ä n
i undantagsfall.

Sammanfattningsvis har lagstiftningen enligt
lantbruksstyrelsen haft en å terh å llande effekt p å
investeringsverksamheten. lagstiftningen har ef ter vissa initialsv å righeter visat sig vara f ö rh å llandevis
enkel att administrera p å lantbruksn ä mnderna. I samband med remissbehandlingen av
huvudbet ä nkandet fr å n 1983 å rs
livsmedelskcjimitt é framh ö ll flera lantbruksn ä mnder att sk ä l kan finnas f ö r ett fortsatt investeringsf ö rbud.

2. F ö rslag om f ö rl ä ngning av
investeringsf ö rbudet efter den 1 juli 1986

Enligt beslut av riksdagen med anledning av livsmedelskomnitt é ns f ö rslag g ä ller - som tidigare n ä mnts - investeringsf ö rbudet tom
den 30 juni 1986. En eventuell f ö rl ä ngning av till ä mpningen
f ö ruts ä tter ett nytt beslut av riksdagen under v å ren 1986.

Investeringsf ö rbudet
har fr å n b ö rjan varit avsett son en tempor ä r
å tg ä rd fr å n statens sida f ö r att hj ä lpa
till med den produk-tionsanpassning som prim ä rt
ä r n ä ringens ansvar. Ett permanent system kan leda till att statens ansvar
f ö r produktionsanpassningen blir st ö rre ä n vad scm
avsetts. Ä ven under de n ä rnaste å ren
kvarst å r ett behov av olika insatser f ö r att fr ä mja
en anpassning av produktionen. Investeringsf ö rbudet har verkat å terh å llande p å
investeringsverksamheten.

lantbruksstyrelsen vill peka p å att en styrning av produktionens omfattning och
inriktning i f ö rsta hand b ö r å stadkamas gencm
en l ä mplig avv ä gning mellan l å ngsiktigt
verkande prispolitiska, rationaliseringspolitiska och ä ven regionalpolitiska insatser. En effektiv och
rationell produktion av livsmedel motverkas av kraftiga tillf ä lliga variationer i f ö retagens ekonomiska planerings- och produktionsf ö ruts ä ttningar.

I och med att tv å prissystanet
inf ö rts kan behovet av ett fortsatt

f ö rbud mot nybyggnad av djurstallar f ö r mj ö lkproduktionen
ifr å ga- j-72

Prop. 1985/86:166

s ä ttas. Inom n ö tJt ö tt- och
svinproduktionen kvarst å r emellertid behovet av
investeringf ö rbud of ö r ä ndrat fr ä mst mot bakgrund av att awecklingsers ä ttningar nu inf ö rs
till svin- och k ö ttproducenter .

En tenpor ä r f ö rl ä ngning av
investeringsf ö rbudet skulle mot denna bakgrund i
och f ö r sig kunna begr ä nsas till att avse djurstallar avsedda f ö r n ö tJc ö tt och svinproduktion. Mot en s å dan l ö sning talar
dock att djurstallar uppf ö rda f ö r ett annat ä ndam å l kan ha alternativ anv ä ndning. Ett
stall uppf ö rt f ö r mj ö lkproduktion kan exenpelvis utan
vidare anv ä ndas f ö r specialiserad n ö tk ö ttsproduktion. Till ä mpning och tillsyn av lagstiftningen skulle d ä rf ö r bli sv å rare ä n vid det
generella f ö rbud san g ä ller f ö r
n ä r- ■ varande.
lantbruksstyrelsen har funnit att ö verv ä gande sk ä l
talar f ö r att nuvarande investeringsf ö rbud f ö rl ä ngs under h ö gst
tv å å r.

Vid en ytterligare f ö rl ä ngning av investeringsf ö rbudet under viss tid b ö r beaktas att vissa lantbrukare har gjort avs ä ttningar till allm ä n investeringsreserv f ö r framtida
investeringar. Enligt nuvarande regler skall belopp san satts in p å investeringskonto disponeras inom sju å r r ä knat fr å n utg å ngen av det å r d å beloppet
satts in. Ctn pengarna inte anv ä nts inom den
tid och p å det s ä tt lagen anger å terf ö rs de till beskattning. F ö r att undvika negativa konsekvenser f ö r de f ö retagare
som p å grund av f ö rl ä ngning av f ö rbudet mot nyinvesteringar inte f å r m ö jlighet att
anv ä nda de medel som avsatts p å investeringskonto b ö r den tid under vilken medlen f å r
vara innest å ende f ö rl ä ngas.

Sarmanfattningsvis f ö resl å r lantbruksstyrelsen f ö ljande:

•
lagen (1983:147) om f ö rbud under viss tid niot nybyggnad
av djurstallar f ö r n ö tkreatur, svin och fj ä derf ä f ö rl ä ngs att g ä lla
tom den 30 juni 1988.

I handl ä ggningen av
detta ä rende har deltagit generaldirekt ö ren, ö verdirekt ö ren, s ä rskilda
ledanr ä terna Brunander, Isacson, Str ö mberg och Svensson, byr å chef knutsson samt byr å direkt ö r Svensson, f ö redragande.

Jr>-w „ - W_,.j__

Ingvar Widen Generaldirekt ö r

Bengt-Olof Svensson Byr å direkt ö r

173