Prop. 1985/86:17

Regeringens proposition 1985/86:17

om godkännande av FN-konventionen mot

tortyr och annan grym, omänsklig eller 1985/86-17

förnedrande behandling eller bestraffning

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regen"ngsprotokoket den 5 september 1985.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Lennart Bodström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att riksdagen godkänner en av Förenta nationernas
generalförsamling den 10 december 1984 antagen konvention mot tortyr och annan
grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Konventionen
innehåller bl.a, regler om kriminalisering av tortyrbrott och om utlämning
respektive lagföring för sådant brott av en misstänkt varhelst denne påträffas.
Genom konventionen upprättas också en kommitté som ges behörighet att granska
konventionens efterlevnad. Tillträdet föranleder inga ändringar i gällande
lagstiftning.

Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 17

Prop,
1985/86:17 Utrikesdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 september 1985

Närvarande:
statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson. Hjelm-WaUén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande:
statsrådet Bodström

Proposition om godkännande av FN-konventionen mot tortyr
och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning

1 Inledning

Efter
andra världskriget har inom Förenta nationerna och inom regionala mekanstatliga
organisationer utarbetats ett stort antal internationella överenskommelser för
att främja och säkerställa respekten för mänskliga rättigheter. En av de
viktigaste är den inom FN år 1948 antagna Allmänna förklaringen om de mänskliga
rättigheterna, resolution 217 (III), Denna förklaring gmndlägger emellertid
inga rättsliga förpliktelser för staterna. Avsikten med förklaringen var i
stället att dess principer skulle utöva ett moraliskt inflytande på
medlemsstaternas regeringar och allmänna opinionen.

Bland
de inom FN antagna konventionerna kan nämnas 1966 års konvention om
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (SÖ 1971:41) samt 1966 ärs
konvention om medborgerliga och poHtiska rättigheter (SÖ 1971:42), Den
överenskommelse, som för svenskt vidkommande anses vara av särskild betydelse,
är 1950 års europeiska konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna (SÖ 1952:35) vilken kompletterats med ett antal
protokoll.

Förenta
nationernas generalförsamling antog den 9 december 1975 en deklaration om skydd
för alla personer mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning, resolution 3452 (XXX), TiU
grund för tortyrfrågans och deklarationens behandUng låg ett beslut av generalförsamlingen
i resolution 3218 (XXIX),

Deklarationen
hade på förslag av Nederländerna och Sverige utarbetats av Förenta nationernas
femte kongress för förebyggande av brott och behandling av brottslingar som
hölls i Geneve i september 1975. I inledningen tiU den resolution, genom
vilken deklarationen antogs, erinrar generalförsamlingen om medlemsstaternas
åtagande enligt FN-stadgan att främja respekten för mänskliga rättigheter och
gmndläggande friheter samt om det förbud mot tortyr, som redan inskrivits i den
allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter och den internationella
konventionen om med-

borgerliga
och politiska rättigheter, I resolutionen förklarar generalförsam- Prop.
1985/86: 17 lingen att den antar deklarationen som riktlinje för alla stater
och andra enheter som utövar effektiv makt. Deklarationen utgör emellertid inte
något rättsligt bindande dokument,

Sverige
och vissa andra länder verkade därför för att man skulle gå vidare och arbeta
ut en internationell överenskommelse mot tortyr. Ett första resultat var att
generalförsamlingen på svenskt initiativ i december 1977 antog resolution
32/62, Resolutionen innehåller en erinran om 1975 års deklaration och en
uppmaning tkl kommissionen för de mänskliga rättigheterna att - på grundval av
de principer som kommer till uttryck i deklarationen - utarbeta ett utkast till
konvention rörande tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande
behandling.

Kommissionen
tillsatte en arbetsgrupp som påbörjade skt arbete i febm-ari 1978, Denna överlämnade
i mars 1984 tUl kommissionen ett utkast bestående av en inledning och 32
artiklar. Enighet hade inte nåtts om två artiklar, nämligen artiklarna 19 och
20 som avser övervakningssystemet. Med resolution 1984/21, som antogs enhäUigt,
överlämnade kommissionen konvention.sförslaget i detta skick till
generalförsamlingen för granskning. Generalförsamlingens tredje utskott antog
den 5 december 1984 utan omröstning det fullständiga förslaget tiU konvention
mot tortyr. Beslutet hade föregåtts av långvariga, komplicerade konsultationer
som resulterat i vissa smärre ändringar i konventionslexten.

Den
10 december 1984 antog generalförsamligen utan omröstning resolution 39/46 om
en konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandUng
eller bestraffning. Konventionen öppnades för undertecknande vid
FN-högkvarteret i New York den 4 febmari 1985. Sverige undertecknade
konventionen samma dag. Enligt meddelande från depositarien, FN:s
generalsekreterare, hade den 1 september 1985 konventionen undertecknats av 33
stater.

Konventionen
blir bindande för alla stater som undertecknat och ratificerat den. Den står
vidare öppen för anslutning av stater, som inte har undertecknat den inom
föreskriven tid. Konventionen träder i kraft trettio dagar efter dagen för
deponering av det tjugonde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet. För
stat som deponerar sitt ratkikations- eller an-slutningsinstmment senare än
denna dag, träder konventionen i kraft trettio dagar efter det att dess
instmment har deponerats.

Konventionen
i engelsk och fransk originaltext, som har samma giltighet, samt en
översättning tik svenska bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Jag
avser nu att ta upp frågan om godkännande av denna konvention.

2 Konventionens innehåll

Konventionen
mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eUer
bestraffning består av en inledning och 33 artiklar.

I
inledningen erinras om medlemsstaternas åtagande enligt Förenta nationernas
stadga att främja respekten för mänskliga rättigheter och grund-

Prop.
1985/86:17 läggande friheter samt om det förbud mot tortyr, som redan
inskrivits i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter och den
internationeUa konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

Konventionen
är efter inledningen indelad i tre huvudavsnitt. Del 1 upplärde materiella
reglerna omförbud mot tortyr m.m,(artiklarna 1 — 16), Del II reglerar
den internationella kontroUen över tortyrkonventionens efterlevnad
(implemenleringen) (artiklarna 17-24), Del III innehåller bestämmelser om
undertecknande, ratifikation, ikraftträdande m.m, (artiklarna 25-33),

3 De enskilda bestämmelserna DEL I

Artikel
1 innehåller en definition av begreppet tortyr, Enligl definitionen avses med
begreppet tortyr varje handling genom vilken allvarlig smärta eller svårt
lidande, fysiskt eller psykiskt, medvetet tillfogas någon antingen för sådana
syften som att erhåUa information eller en bekännelse av honom eller en tredje
person, all straffa honom för en gärning som han eller en tredje person har
begått eller misstänks ha begått eller att hota eller tvinga honom eller en
tredje person eller också av något skäl som har sin gmnd i nägon form av
diskriminering. Som ytterHgare fömtsättning anges att smärtan eller lidandet åsamkas
av eller på anstiftan eller med samtycke eller medgivande av en offentlig
tjänsteman eller någon annan person som handlar såsom företrädare för det
allmänna. Tortyr innefattar inte smärta eller Hdande som uppkommer enbart genom
eller är förknippad med lagenliga sanktioner. Vidare föreskrivs att artikeln
inte får åberopas gentemot internationella instmment eller nationek
lagstiftning som innehåller eller kan innehåUa bestämmelser som går längre,

I
artikel 2 stadgas att konventionsstaterna åläggs alt effektivt förhindra tortyr
på sitt territorium. Inga som helst särskilda omständigheter får anföras för
att rättfärdiga tortyr. Inte heller kan order frän överordnad off'entlig
tjänsteman eller offentlig myndighet åberopas för att rättfärdiga tortyr.

I
artikel 3 förbinder sig staterna att inte utvisa, återföra eker utlämna en
person till en annan stat, i vkken det finns grundad anledning att tro att han
skuUe vara i fara för att utsättas för tortyr. För att fastställa humvida sädan
anledning föreligger, skall de behöriga myndigheterna beakta alla hänsyn av
betydelse, I artikeln pekas särskilt på att hänsyn i förekommande fall skall
tas tUl om det i den berörda staten förekommer ett konsekvent handlingsmönster
av grova, uppenbara eller talrika kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Artikel
4 stadgar att tortyr liksom försök eller medverkan till tortyr skall
kriminaliseras.

Enligt
artikel 5 skall varje konventionsstat vidta sådana åtgärder som

kan vara nödvändiga för att hävda egen domsrätt i fråga om de i artikel 4

avsedda brotten i följande fall.

4 Domstolsprövning skall således kunna ske dels när
brottet begås inom

en
konventionsstats jurisdiktionsområde eller ombord på fartyg eller luft-
Prop. 1985/86: 17 fartyg som registrerats i den staten, dels när den påstådde
förövaren är medborgare i den staten, dels när offret är medborgare i den
staten, om denna stat anser detta vara lämpligt.

Vidare
skall varje konventionsstat se till att domstolsprövning skall kunna förekomma
beträffande sådana brott som avses i artikel 4, om den påstådde förövaren
uppehåller sig inom något territorium under dess jurisdiktion och staten inte
lämnar ut honom till någon av de stater som nyss nämnts. Konventionen utesluter
inte straffrättsligt förfarande enligt inhemsk lag,

EnUgt
artikel 6 åtar sig konventionsstaterna att ta en person som är misstänkt för
tortyrbrott i fangsligt förvar eller vidta andra rättsliga åtgärder för att
säkerställa hans närvaro. Det fängsliga förvaret och övriga rättsliga åtgärder
skall vara i enlighet med den berörda statens lag men får pågå endast under den
tid som krävs för att genomföra rättegäng eller utlämningsförfarande.

En
stat som vidtar sådana tvångsåtgärder skall omedelbart göra en preliminär
undersökning av fakta. Varje person som tagks i fängsUgt förvar skall få hjälp
med att omedelbart sätta sig i förbindelse med närmaste behöriga företrädare
för den stat där han är medborgare eller, om han är statslös, med företrädare
för den stat där han vanligen har hemvist. När en stat i enlighet med denna
artikel har tagit en person i fangsligt förvar, skall den omedelbart underrätta
de stater som avses i artikel 5, punkt 1, om att personen är tagen i förvar och
om de omständigheter som ligger tik grund för gripandet.

Artikel
7 ålägger den konventionsstal som har jurisdiktion över territori? um, inom
vilket en person påträffas som påstås ha begått ett tortyrbrott, att - om
staten inle lämnar ut honom underställa behöriga myndigheter frågan om åtal.

De
behöriga myndigheterna skall i ett sådant fall falla sina beslut på samma sätt
som när det är fråga om ett vanligt brott av allvarlig karaktär enligt den
statens lag. Den anklagade tillförsäkras en rättvis behandling.

Artikel
8 innehåller bestämmelser om att brott som anges i artikel 4 skaU anses vara upptagna
bland utlämningsbara brott i varje utlämningsavtal som finns mellan
konventionsstaterna. De åtar sig vidare alt ta upp sådana brott bland de
utlämningsbara brotten i vaije utlämningsavtal som ingås mellan dem. Om en
konventionsstat som gör utlämning beroende av förekomsten av ett avtal mottar
en utlämningsframställning från en annan konventionsstal, med vilken den inte
har något utiämningsavtal, kan den betrakta konventionen som den lagliga
grunden för utlämning för sådana brott. Utlämning skall vara underkastad de
övriga villkor som föreskrivs i den anmodade statens lag.

I
artikeln anges vidare att konventionsstater som inte gör utlämning beroende av
att det finns ett avtal skall erkänna sådana brott såsom utlämningsbara brott
mellan dem själva med förbehåll för de villkor som föreskrivs i den anmodade
statens lag.

Sådana brott skaU vad
avser utlämning mellan konventionsstaler be

handlas som om de hade begåtts inte bara på den plats där de ägde rum 5

Prop.
1985/86: 17 utan också inom de territorier som tUlhör den stat som är
förpliktad att lagfora brott i enlighet med artikel 5, punkt 1.

Enligt
artikel 9 skall konvenlionsstaterna lämna varandra bistånd i samband med det
straffrättsliga förfarandet, Konvenlionsstaterna skall fullgöra denna skyldighet
i överensstämmelse med de avtal om ömsesidig rättshjälp som kan finnas mellan
dem,

I
artikel 10 förbinder sig konventionsstaterna att undervisning och information
om förbud mot tortyr kommer med i utbUdningen av civil och militär
brottsbeivrande personal, medicinsk personal, myndighetspersoner och andra
personer som kan delta vid fangsligt förvar, förhör eller behandling av
enskilda personer som blivit utsatta för någon form av gripande, kvarhållande
eUer frihetsberövande. Varje konventionsstat skall föra in tortyrförbudet i de
regler eller instmktioner som utfärdals rörande sådana personers skyldigheter
och uppgifter.

Artikel
II anger att konvenlionsstaterna skall i syfte ati förhindra fall av tortyr
systematiskt granska förhörsregler, instmktioner, metoder och mti-ner. Även
procedurer för förvar och behandUng av personer som blir föremål för någon form
av gripande, kvarhållande eller frihetsberövande skall granskas.

I
artikel 12 fastställs att en omedelbar och opartisk undersökning skaU företas
vid misstanke att en tortyrhandUng begåtts. Enligt artikel 13 har varje enskild
person, som påstår att han blivit utsatt för tortyr, rätt att få detta
omedelbart och opartiskt utrett.

Artikel
14 ålägger konventionsstaterna att införa bestämmelser om skadestånd tik
offret för en tortyrhandling. Avlider offret till följd av en tortyrhandling,
skall de personer som han underhåller vara berättigade lill goltgörelse.
Ingenting i artikeln skall påverka offrets eller andra personers rätt till
goltgörelse enligt nationell lag.

I
artikel 15 fastställs att ett uttalande, som gjorts tkl följd av tortyr, inte
skall få åberopas som bevis i ett rättsligt förfarande. Däremot kan det
åberopas mot en person som anklagas för tortyr som bevis för att uttalandet
gjorts.

Artikel
16 föreskriver alt varje konventionsstat skall åta sig att inom vaije
territorium under dess jurisdiktion förhindra andra handlingar som innebär
grym, omänsklig eller förnedrande behandUng eller bestraffning men som inte kan
betecknas som tortyr enHgt definitionen i artikel I, när dessa handUngar begås
av eker sker på uppmaning eller med samtycke eller medgivande av en offentlig
tjänsteman eller någon annan person som handlar såsom företrädare för det
allmänna. De skyldigheter som följer av artiklarna 10,11,12 och 13 skall
särskilt beaktas. Hänvisningarna tUl tortyr som finns i dessa artiklar skall
därvid bytas ut mot hänvisningar till andra former av grym, omänsklig eker
förnedrande behandling eller bestraffning.

Vidare
föreskrivs att bestämmelserna i konventionen inte får åberopas mot bestämmelser
i andra internationella överenskommelser eller i natio-neU lag som förbjuder
grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller som
hänför sig tik utlämning eker utvisning.

Q£Ljj '-V Prop. 1985/86: 17

Enligt
(7/-f(e//7 skall en kommitté mot tortyr upprättas. Den skall bestå av tio
personer, vilka skall vara medborgare i stater, som biträtt konventionen.
Dessa personer skall vara moraliskt högtstående och erkänt sakkunniga på
området för de mänskliga rättigheterna. Vidare erinras i artikeln om värdet av
att några personer, som deltar i kommitténs arbete, har juridisk erfarenhet.
Kommitténs medlemmar skall tjänstgöra i sin personliga egenskap. Medlemsvalet
skall ske vid hemlig omröstning från en förteckning över personer som
föreslagits av konventionsstaterna. Varje konventionsstal kan föreslå en
kandidat bland sina egna medborgare.

I
artikeln framhålls det lämpliga i att konventionsstaterna föreslår personer
som är medlemmar i den kommkté för de mänskliga rättigheterna som tillsatts
enligt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska
rättigheter och som är villiga att tjänstgöra i kommittén mot torty r, I övrigt
behandlar artikeln tillvägagångsättet i samband med medlemsvalet.

1
artikel 18 föreskrivs att kommittén skall välja sitt presidium för en period av
två år och att medlemmarna i detta kan återväljas. Vidare föreskrivs att
kommittén själv skall anta sin arbetsordning och att kommittén är beslutmässig
med sex medlemmar närvarande och att kommitténs beslut fattas med en majoritet
av de närvarande medlemmarnas röster. Det åligger Förenta nationernas
generalsekreterare att tillhandahålla erforderlig personal och övriga
hjälpmedel för att kommittén skall kunna utföra sitt uppdrag på ett effektivt
sätt. Generalsekreteraren skall även sammankalla kommktén tkl dess första möte.
Konventionsstaterna skall svara för utgifter i samband med
konventionsstaternas och kommitténs möten.

Artikel
19 föreskriver att konventionsstaterna inom ett år efter konventionens
ikraftträdande skall till kommittén avge rapporter om de åtgärder som de
vidtagit för att genomföra sina skyldigheter enligt konventionen. Därefter
skall konventionsstaterna vart fjärde år avge ytterligare rapporter om nya
åtgärder som de vidtagk saml andra rapporter som kommittén kan begära.

Varje
rapport skak granskas av kommittén som kan ge sädana allmänna kommentarer om
rapporten som den finner lämpliga. Sådana kommentarer skall vidarebefordras
till konventionsstaten. Kommentarer och svar kan enligt kommitténs gottfinnande
intas i årsrapporten.

Om
kommittén får tillförlitlig information, som enligt dess uppfattning innehåller
välgmndade indikationer på att tortyr systematiskt används inom en
konventionsstats territorium, skall kommittén enligt artikel 20 uppmana denna
konventionsstat att samarbeta vid granskningen av informationen och att för
detta ändamål kommentera den.

Med
beaktande av de kommentarer som kan ha kommit in från den berörda
konventionsstaten och annan relevant information som den har tiUgång till kan
kommittén, om den finner det lämpligt, utse en eller flera av sina medlemmar
att göra en konfidentieU utredning och att omedelbart avge rapport till
kommittén.

Inleds
en sådan utredning, skall kommittén söka samarbete med den 7

Prop.
1985/86:17 berörda konventionsstaten. I samförstånd med denna
konventionsstat kan en sådan utredning även omfatta ett besök pä dess
terrkorium.

Sedan
kommittén har granskat sin medlems eller sina medlemmars redogörelser, skall
kommittén vidarebefordra dessa till den berörda konven-tionsslaten tillsammans
med de kommentarer eller förslag som förefaller vara lämpliga med hänsyn till
situtionen.

Vidare
föreskrivs att kommkténs alla åtgärder skall vara konfidentiella, och att man
på alla stadier skak söka uppnå ett samarbete med konventionsstaten. Sedan en
företagen utredning avslutats kan kommittén, efter samråd med den berörda
konventionsstaten, besluta att i sin årsrapport (se artikel 24) ta in ett
sammandrag av resultatet av åtgärderna.

Artikel
21 stadgar att en konventionsstat kan avge förklaring att den erkänner
kommkténs behörighet att ta emot och pröva framställningar i vilka en
konventionsstat påstår att en annan konventionsstat inte uppfyller sina
förpliktelser enligt konventionen. Om en framställning gäller en konventionsstat
som inte avgett en sådan förklaring, skall den inte behandlas av kommittén.
Framställningar som tagits emot av kommittén skall handläggas på följande
sätt.

Om
en konventionsstat anser att en annan konventionsstat inte efterlever
bestämmelserna i konventionen, kan den skriftligen fästa den senare statens
uppmärksamhet på detta förhållande. Inom tre månader efter det att meddelandet
tagits emot skall den mottagande staten skrifUigen tillställa den stat som
sände meddelandet en förklaring eller ett annat klarläggande uttalande. 1 den
mån så är möjligt och sakligt motiverat, skak uttalandet innehålla en
redogörelse för de inhemska processreglerna och förde rättsmedel som redan
uttömts, som använts eller som kan användas i saken.

Om
ärendet inte regleras på ett för de berörda konvenlionsstaterna tUkredsstäUande
sätt inom sex månader efter det att den mottagande staten erhöll det
urspmngliga meddelandet, har vardera staten rätt att hänskjuta ärendet till
kommittén.

Kommittén
får inte behandla ett hänskjutet ärende förrän alla tillgängliga inhemska
rättsmedel tagits i anspråk och uttömts i överensstämmelse med folkrättens
allmänt vedertagna gmndsatser. Detta gäller dock inte om utnyttjandet av rättsmedlen
är oskäligt tidskrävande eUcr sannolikt inte medför effektiv hjälp åt den
person som är offer för kränkningen av konventionen.

Vidare
föreskrivs att kommittén skak sammanträda inom stängda dörrar när den behandlar
framställningar enligt denna artikel. Kommittén skall ställa sig till berörda
konventionsstaters förfogande för att uppnå en uppgörelse i godo. I detta
syfte kan kommittén, när så är lämpligt, tiUsätta en tillfällig
förlikningskommission. I varje tik kommittén enligt denna artikel hänskjutet
ärende får den anmoda de berörda konvenlionsstaterna att lämna relevanta
upplysningar. Konventionsstaterna har rätt att vara representerade, när
ärendet behandlas i kommittén. Inom tolv månader efter dagen för mottagandet av
anmälan skall kommittén avge en rapport.

Om en uppgörelse i godo
har kunnat uppnås, skall kommittén i en

8 rapport lämna en kort redogörelse för de faktiska
förhållandena och den

uppnådda
lösningen. Om en sådan uppgörelse inte kunnat uppnås, skall Prop. 1985/86:
17

kommittén
begränsa rapporten lill en kort redogörelse för de faktiska

förhållandena.
Synpunkter som de berörda konventionsstaterna anfört

skriftligen
liksom protokoll över synpunkter som de anfört muntligen skall

fogas
till rapporten. I varje ärende skall rapporten delges med berörda

konventionsstaler.

Bestämmelserna
i artikeln träder i kraft, när fem konventionsstater avgett förklaringar som
erkänner kommitténs behörighet, I övrigt behandlar artikeln
tillvägagångssättet i samband med deponering och äterkallelse av sådana
förklaringar.

Artikel
22 föreskriver bl.a, att en konventionsstat när som helst kan avge förklaring
att den erkänner kommitténs behörighet att motta och pröva framställningar från
enskilda personer som säger sig ha blivit utsatta för en konventionsstats
kränkningar av bestämmelserna i konventionen. Berör framställningen en
konventionsstat som inte avgett en sädan förklaring, skall den inte mottas av
kommktén. Kommittén skall avvisa anonyma framställningar. Kommittén skall delge
framställningar, som gjorts enligt denna artikel, med den konventionsstat som
avgett förklaring att den erkänner kommitténs behörighet och som påstås ha
kränkt nägon bestämmelse i konventionen. Den mottagande staten skall inom sex
månader tillställa kommittén en skriftlig förklaring eller en klargörande
redogörelse för ärendet och den åtgärd som kan ha vidtagits av den staten.
Vidare föreskrivs att kommittén skall pröva framställningar som mottagits
enligt denna artikel mot bakgmnd av alla upplysningar som lämnats av den enskUde
personen eUer för hans räkning eller av den berörda konventionsstaten.

Kommittén
skall inte pröva framställningar från enskilda personer om den inte har
försäkrat sig om att samma ärende inte har varit eller är föremål för
internationell undersökning eller reglering i annan form.

Kommittén
måste också fastställa att klaganden har uttömt alla tillgängliga inhemska
rättsmedel. Detta skall inle gälla, om rättsmedlens utnyttjande är oskäligt
tidskrävande eller sannolikt inte på ett effektivt sätt blir till hjälp för den
person som är offer för brott mot konventionen.

Kommittén
sammanträder inom stängda dörrar. Den skall framföra sina synpunkter till den
berörda konventionsstaten och till klaganden.

Bestämmelserna
i denna artikd träder i kraft när fem konventionsstaler avgett förklaringar som
erkänner kommkténs behörighet, I övrigt behandlar artikeln tillvägagångssättet
i samband med deponering och äterkallelse av sådana förklaringar.

Medlemmarna
i kommittén och i de förlikningskommissioner som kan komma att utses skak
enligt artikel 23 åtnjuta de förmåner, privilegier och den immunitet som
tillkommer experter på uppdrag för Förenta nationerna enligt tillämpliga
beslämmelser i konventionen om privilegier och immuniteter för Förenta
nationerna.

Enligt
artikel 24 skall kommittén tillstäUa konventionsstaterna och Förenta
nationernas generalförsamling en årlig redogörelse för sin verksamhet enligt
konventionen.

Prop. 1985/86: 17 dEL 111

Artiklarna
25-33 innehåller slutbestämmelser. Frågan om ratifikation (artikel 25),
anslutning (artikel 26) och ikraftträdandet (artikel 27) har berörts tidigare
(avsnitt 1). Ratifikations- eller anslutningsinstrument skall deponeras hos
Förenta nationernas generalsekrelerare,

I
artikel 28 föreskrivs att varje stat kan, när den undertecknar, ratificerar
eller ansluter sig tik konventionen, förklara att den inte erkänner kommit
téns behörighet enligt artikel 20, En fördragsslutande stat som gjort ett
sådant förbehåll kan när som helst återta detta förbehåll genom notifika-tion
till Förenta nationernas generalsekreterare,

Ariikel
29 innehåller bestämmelser om ändringar i konventionslexten,

I
artikel 30 stadgas bl.a. att vatje tvist mellan två eller flera konventionsstater
om tolkningen eller tillämpningen av konventionen, som inte kan biläggas genom
förhandlingar, skall på begäran av någon av dessa stater hänskjutas till
skiljedom.

Varje
konventionsstat kan vid tidpunkten för undertecknande eller ratifikation av
eller vid anslutning till konventionen förklara att den inle anser sig bunden
av skiljedomsförfarandet. Ett sådant förbehåk kan alertas när som helst.

Enligt
artikel 31 kan en konventionsstat säga upp konventionen. Uppsägningen träder
inte ikraft förrän efter ett år. En .sådan uppsägning skall inte medföra att
konventionsstaten blir löst från sina åtaganden enligl konventionen vad avser
vaije handling eller underlåtenhet att handla som inträffar före den dag då
uppsägningen träder i kraft. Uppsägningen hindrar inte heller i något
hänseende den fortsatta handläggningen av ett ärende som redan är under
behandling av kommittén före den dag då uppsägningen träder i kraft. Efter den
dag då en konventionsstats uppsägning träder i kraft skall kommittén inte
inleda prövning av något nytt ärende som rör den staten.

I
artikel 32 föreskrivs att Förenta nationernas generalsekreterare skall
underrätta alla medlemmar av Förenta nationerna och aUa slater som har
undertecknat eller anslutit sig till konventionen om undertecknande, ratifikation
och anslutning enligt artiklarna 25 och 26, dagen för ikraftträdandet av
konventionen enligt artikel 27 och dagen för ikraftträdandet av ändringar i
denna enligl artikel 29. Vidare skall FN:s medlemmar underrättas om
uppsägningar enligt artikel 31.

Artikel
33 - konventionens sista artikel — föreskriver bl.a, att de arabiska, engelska,
franska, kinesiska, ryska och spanska originaltexterna till konventionen har
lika giltighet.

4 Föredraganden

Generalförsamlingens
beslut att anta konventionen mot tortyr och annan

grym, omänsklig eller
förnedrande behandling markerar avslutningen pä

ett omfattande
förhandlingsarbete, som pågått sedan år 1977. då Sverige

10 tog initiativ till en sådan konvention och lade fram ett förslag till
text. Det

ankommer
nu på FN:s medlemsstater att ta ytteriigare steg mot konven- Prop. 1985/86:
17 tionens förverkligande genom att tillträda den. Konventionen träder ikraft
när tjugo stater har tillträtt den.

Trots
att skyddet för de mänskliga rättigheterna alltsedan FN:s tillkomst varit en av
de viktigaste programpunkterna för organisationen måste man konstatera att del
idag pä olika håll i världen begås otaliga kränkningar mot dessa rättigheter.
Även om det är lätt att gripas av pessimism när det gäller möjligheterna att
uppnå förbättringar, får man inte ge upp ansträngningarna att med alla till
buds stående medel förmå världens nationer att leva upp till de åtaganden som
de redan har gjort.

Mot
denna bakgmnd måste det hälsas med stor tillfredsställelse att FN:s
generalförsamling nu kunnat enas om en konvention mot tortyr och annan grym,
omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Genom denna
konvention har man enligt min mening fått ett instmment som, rätt använt, kan
bli ett effektivt medel i kampen för de mänskliga rättighetema på detta område.
När jag nu föreslår att Sverige skall tillträda denna konvention gör jag det i
förhoppningen att konventionen skall vinna bred anslutning bland världens
nationer. Av särskild betydelse är givetvis att staterna också underkastar sig
det kontrollsystem som finns inbyggt i konventionen.

Tortyr
är förbjuden i bl.a. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
från år 1948, FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som
tillkom år 1966, den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de gmndläggande friheterna från år 1950 samt i 1949 års
Genévekonventioner. Ingen av dessa konventioner innehåller emellertid en
definition av begreppet tortyr. Även om det finns en allmän uppfattning om vad
som avses med tortyr, öppnar frånvaron av en definition av begreppet alltid en
möjlighet för stater som utövar tortyr att hävda att en vidtagen handling inte
kan betraktas som tortyr. Skyddet av de mänskliga rättigheterna kan stärkas på
olika sätt. Ett viktigt sätt att stärka detta skydd är att klart definiera
otillåtna åtgärder.

Det
är mot denna bakgrund betydelsefullt att den av FN nu antagna konventionen
innehåller en definition av begreppet tortyr. Syftet med denna definition är
givetvis att förbudet mot tortyr skall bli så effektivt som möjligt. Jag vill
emellertid betona att konventionen har ett vidare tillämpningsområde än som
följer av den nu nämnda definitionen. De stater .som ansluter sig till
konventionen åtar sig nämligen att förhindra också andra handlingar som innebär
grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning men som inte
faUer under definitionen i artikel 1.

Genom konventionen åläggs
de stater som ansluter sig till den bl.a. att

förhindra och kriminalisera tortyrbrott, att se till alt personer som begått

tortyrbrott i annat land kan lämnas ut och att förbjuda att bevis som har

tagits fram under tortyr används i domstolsprocessen. Konventionen inne

bär också att tortyroffer skall ha rätt till goltgörelse och att ingen får

utvisas eller lämnas ut till ett land där hon eller han löper risk att utsättas

för tortyr. En internationell kommitté skall vidare tillsättas för att kontrol

lera konventionens efterlevnad, bl, a. genom att granska rapporter som de

stater som ansluter sig till konventionen är skyldiga att avge. En mycket 11

Prop.
1985/86: 17 viktig funktion för kommktén är att den skall kunna agera i olika
hänseenden, om den finner att det föreligger tUlförlitliga indikationer på att
systematisk tortyr utövas i någon konventionsstal. Emellertid kan en stat förklara
alt den inte erkänner kommitténs kompetens i sistnämnda hänseende.

Av
stor betydelse är kommitténs möjligheter att ta emot och pröva framställningar
från konventionsstater (artikel 21) eller enskilda personer (artikel 22) med
påståenden om att en konventionsstal inte uppfyller sina förpliktelser enligt
konventionen eller direkt utsatt någon för kränkning. En fömtsättning för att
konventionsstaterna skall bli bundna av detta kontrollsystem är emellertid att
de avger en positiv förklaring om detta.

För
att frågan om ett godkännande för Sveriges del av torlyrkonven-lionen skall få
en allsidig belysning är det enligt min mening angeläget att närmare kommentera
några av de viktigare artiklarna i konventionen och jämföra dem med svensk lagstiftning,

Ariikel
1 innehåller den nyss berörda definitionen av begreppet tortyr. Definitionen
anger att "tortyr" betyder - till att börja med - varje handling
genom vilken akvarlig smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt,
medvetet tillfogas någon, I definitionen anges ytterligare två fömlsättningar:
smärtan eller lidandet skall ha tillfogats någon av eller på anstiftan eller
med samtycke eller medgivande av en offentlig tjänsteman eller någon annan
person som handlar som företrädare för det allmänna samt att gärningen har
skett i ett visst syfte. t. ex, för alt få information eller en bekännelse.

Denna
definUion innebär inga svårigheter från svensk rättssynpunkt. En sådan handling
faller oftast i vart fall under begreppet misshandel i brottsbalken (BrB),
Därunder faller nämligen handlingar som orsakar fysisk skada eller smärta, men
också svårare former av psykisk skada. De handlingar som ligger nära gränsen
till misshandel torde ofta vara straffbara som något annat brott enligl 3 eller
4 kap. BrB. Gällande svenska bestämmelser torde väl täcka innehållet i artikel
1.

Ariikel
2 ålägger staterna alt vidta åtgärder för att förhindra tortyrhandlingar. Jag
vill här särskilt peka på punkt 3 som stadgar att en order frän en överordnad
offentlig tjänsteman eller offentlig myndighet inte får åberopas för att
rättfärdiga tortyr. I detta sammanhang kan finnas skäl att upprnärk-samma
bestämmelsen i 24 kap. 6 § BrB, som lyder:

Gärning
som någon begått på befallning av den under vars lydnad han står skall ej
medföra ansvar för honom, om han med hänsyn till lydnadsförhållandets art,
gärningens beskaffenhet och omständigheterna i övrigt hade att efterkomma
befallningen.

Det
torde vara uteslutet att ansvarsfrihet enligt denna paragraf kan komma ifråga
för en gärning som innefattar tortyr.

Åtagandena
i ariikel 3 är i svensk rätt uppfyllda genom reglerna om

asylrätt i 3 och 6 §§
utlänningslagen (1980:376) som hindrar att utvisning

sker i de fall där man vid
prövning i ett konkret fall finner att det föreligger

fara för att en person
skall utsättas för tortyr, om han utvisas. Vad gäUer

12 utlämning för brott vill jag hänvisa tik 7 § lagen (1957:668) om
utlämning

för brott, som innehåller
liknande regler till skydd för den som riskerar Prop. 1985/86: 17 utlämnande.

Artikel
4 ålägger konventionsstaterna att se till alt tortyrhandlingar utgör brott
enligl deras strafflag. Brotten i 3 och 4 kap. BrB - sammanställda med
medverkansreglema i 23 kap. - täcker enligt min mening konventionens krav. Jag
konstaterar också att försök till misshandel, som inte är ringa, är straffbart
enligt 3 kap, 10 § BrB. Det bör även noteras att en tortyrhandling naturligtvis
kan vara straffbar också enligt andra bestämmelser, t. ex, som övergrepp i
rättssak (17 kap, 10 § BrB),

Artikel
5 uppställer bestämmelser för tillämplig strafflag. Reglerna om tillämpligheten
av svensk lag i 2 kap, BrB täcker hek vad som krävs i artikelns punkt I a och
b.

Av
punkt I c följer att en stat åtar sig att svara för lagföring' 'när offret är
medborgare i den staten, om denna stat anser detta vara lämpligt". Denna
föreskrift är mera långtgående än vad reglema i BrB täcker. I och för sig kan
lagföring i Sverige av brott utomlands mot svenskt brottsoffer ske i ett antal
fall utöver dem som nämns i 1 a och b. Av betydelse är särskilt 2 kap,

2
§ första stycket 3 BrB som i
princip gör del möjligt att i Sverige åtala en utlänning som finns här i riket
när det på brotten kan följa fängelse i mer än sex månader. Jag syftar vidare
pä fall som anges i samma paragraf första stycket 1 senare ledet ("av
utlänning med hemvist i Sverige") och i 2 kap.

3
§ BrB (i andra fall än dä
brottet begåtts på svenskt fartyg eller luftfartyg). Ytterligare kan jag
hänvisa till 2 kap, 3 a § BrB jämfört med lagen (1976:19) om internationellt samarbete
rörande lagföring för brott. Att märka är emellertid att de långtgående
anspråken att i Sverige döma över brott utomlands modifieras av
åtalsbestämmelserna i 2 kap, 2 § andra stycket och 5 a § BrB.

De
nu angivna reglerna ger uttryck för vad Sverige anser vara en rimlig nivå när
det gäller lagföring i Sverige för gärningar som har begåtts utomlands mot
svenska brottsoffer. De svenska bestämmelsema säkerställer alltså inte att man
i varje fall av brott mot ett svenskt offer utomlands kan lagfora gärningsmannen
i Sverige.

Här
är dock att märka att någon skyldighet att lagfora en gärningsman i den
situationen inte föreligger enligt konventionstexten. Det enskilda landet ges
nämligen möjlighet att göra en lämplighetsprövning i lagförandefrå-gan.

Någon
situation där Sverige skuUe kunna sägas bryta mot konventionen behöver således
inle uppkomma. Den praktiska slutsatsen torde bli att något behov av
lagstiftning inte föreligger.

När
det gäller det krav på jurisdiktion som ställs upp i punkt 2 kan konstateras
att bestämmelserna i 2 kap. BrB ger så vidsträckt behörighet åt svenska
domstolar att det knappast kan inträffa något fall av det slag som är aktuellt
där svensk domsrätt ej föreligger, I konsekvens med de ställningstaganden som
har gjorts i andra liknande sammanhang (jfr t, ex, prop, 1975:71 s. 29) anser
jag med hänsyn härtik att inte heller denna punkt påkallar någon lagändring.

Av artikel 6 följer att
konventionsstaterna förpliktar sig att ingripa med

vissa tvångsmedel mot den som misstänks för tortyrbrott. Om brottet har 13

Prop.
1985/86: 17 begåtts i Sverige, är reglerna om häktning reseförbud m.m, i 24 och
25 kap, rättegångsbalken direkt tillämpliga. Detsamma gäller de fall där gärningen
har begåtts utomlands men lagföringen skall ske här enligt bestämmelserna i 2
kap. BrB,

1
utlämningsärenden är reglerna i 24 och 25 kap, rättegångsbalken också
tillämpliga genom hänvisningar i 16 § lagen (1957:668) om utlämning för brott
(aUmänna utiämningslagen) och 12 § lagen (1959:254) om utlämning för brott till
Danmark, Finland, Island och Norge (nordiska utiämningslagen).

Vad
som sägs i artikel 6 punkt 1 andra meningen betyder alt konventionen kräver
alt en person som är misstänkt för tortyrbrott utomlands skall kunna berövas
friheten i Sverige även innan en formell begäran om utlämning kunnat
överlämnas. Erforderliga bestämmelser härom finns i 23 § allmänna
utiämningslagen och 17 § nordiska utiämningslagen.

Punkterna
2—4 torde inte medföra några problem i jämförelse med svensk lagstiftning.

Av
ariikel 7 följer att en stat som inte lämnar ut en person som är misstänkt för
tortyrbrott skall vara skyldig att låta statens egna myndigheter lagfora
personen ifråga. Artikeln torde knappast kräva några kommentarer för svenskt
vidkommande.

Som
en anmärkning i anslutning till artikel 8 punkt I kan jag nämna alt utlämning
för våld eller hot mot krigsman (21 kap. 7 § BrB), vilket kan tänkas vara ett
tortyrbrott, inte får ske enligt 5 § första stycket allmänna Utiämningslagen.
Om en sådan gärning innefattar även brott som är utläm-ningsbart, fär dock
utlämning ske för det brottet. En likartad regel gäller i fråga om politiska
brott (6 §), Denna reglering torde inte strida mot konventionen. Artikel 8
medger ju (i punkterna 2 och 3) att resp. stat tUlämpar sina ordinära
utlämningsbestämmelser även i de fall konventionen behandlar.

Bestämmelserna
i artikel 9 om internationell rättshjälp föreskriver bl. a. att
konventionsstalerna skall lämna varandra mesta möjliga bistånd i samband med
de straffrättsliga förfaranden som är aktuella i sammanhanget. Detta kan för
svenskt vidkommande sägas ske redan idag enligt regler och praxis beträffande
internationell rättshjälp.

I
artikel 10 ställs upp krav på viss utbildning och undervisning m, m. Jag
återkommer till dessa frågor i anslutning till artikel 16.

Till
artiklarna 11 — 13 som berör förhörsregler, undersökningar och
kla-gomöjligheter m. m, behövs enligl min mening inga särskilda kommentarer.

Artikel
14 föreskriver om rätt till skadestånd. Den svenska regleringen på området innebär
följande.

Enligl
2 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207) skall person- eller sakskada som vållas
med uppsåt eller av oaktsamhet ersättas av gärningsmannen. En ren
förmögenhetsskada som vållas genom brott skall också ersättas (2 kap. 4 §
skadeståndslagen). Även ideellt skadestånd för lidande som någon tillfogar
annan genom brott mot den personHga friheten skall ersättas (1 kap. 3 §
skadeståndslagen). Om en tortyrhandling skulle begås i t, ex, 14

statens verksamhet, kan
den drabbade vända sig direkt till staten med sina Prop, 1985/86: 17 anspråk
(3 kap, skadeståndslagen).

Utöver
skadeståndslagen kan jag också nämna brottsskadelagen (1978:413), enligt vilken
ersättning för vissa skador i samband med brott kan utges av statsmedel.

Sammanfattningsvis
kan sägas att de svenska reglerna på området är tillräckliga för att
tillmötesgå konventionens krav.

Några
uttryckliga regler som tikgodoser det i artikel 15 stadgade förbudet mot
användning av utsagor som gjorts till följd av tortyr finns inte i rättegångsbalken.
Däremot är det självklart att vad konventionen kräver gäller ändå, bl, a,
därför att en framtvungen utsaga saknar bevisvärde. Artikeln kräver med andra
ord ingen ny svensk lagstiftning,

I
fräga om artikel 16 angående andra handlingar som innebär grym, omänsklig eller
förnedrande behandling eller bestraffning kan sägas att artikelns krav ligger
på ett allmänt plan och torde uppfyllas av Sverige redan nu. 1 ett hänseende är
artikelns krav så konkret att några ytteriigare kommentarer kan vara på sin
plats. Jag syftar på kravet (genom hänvisningen till artikel 10) alt
konventionens förbud mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning uttryckligen skall skrivas in i instmktioner för
olika grupper av befattningshavare (polis, militär, vårdpersonal och alla andra
grupper som har att göra med personer som är berövade friheten).

Jag
vill här peka på att sådana regler finns redan idag för de centrala grupperna,
dvs, polis samt häktes- och kriminalvärdspersonal. Vad jag främst syftar på är
följande bestämmelser:

-
Under förhör må ej i syfte att
framkalla bekännelse eker uttalande i viss riktning användas medvetet oriktiga
uppgifter, löften eller förespeg-Ungar om särskilda förmåner, hot, tvång,
uttröttning eller andra otillbörliga åtgärder (23 kap. 12 § rättegångsbalken)

-
Häktad skall behandlas så att
skadliga följder av frihetsberövande motverkas (2 § lagen 1976:371 om
behandlingen av häktade och anhållna m.fl.)

-
Intagen skall behandlas med
aktning för hans människovärde (9 § lagen 1974:203 om kriminalvård i anstalt).

De
angivna bestämmelsema torde vara tillräckliga på sitt område.

Jag
kan vidare hänvisa till lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m,n,, som ju täcker i princip all medicinsk vårdpersonal
oavsett huvudman, I 5 § anges bl, a. att den som tillhör hälso- och
sjukvårdspersonalen skall visa patienten omtanke och respekt. Denna bestämmelse
får anses täcka behovet på det medicinska området.

Några
kommentarer till artiklarna 17 och 18 som innehåller bestämmelser om
upprättandel av en kommitté mot tortyr torde inte behövas.

Som
jag tidigare har nämnt rådde det stor oenighet om texten till artiklarna 19
och 20 under slutfasen av konventionsarbetet. Efter ingående konsukationer
accepterades dock artiklarna i det skick vari de nu föreligger.

Vad
avser artikel 20 kan nämnas att kommittén genom olika åtgärder har

möjlighet att kontrollera alt konventionen efterlevs. Av intresse i samman- 15

Prop,
1985/86: 17 hanget är särskik att kommissionen kan utse en eller flera av sina
medlemmar att göra en konfidentiell utredning i samarbete med den berörda
konventionsstaten. Som ett inslag i denna utredning kan i samförstånd med
konventionsslaten göras besök på dess territorium.

Av
artikel 28 följer att en stal som tillträder konventionen kan reservera sig mot
det nu nämnda undersökningsförfarandet. Denna reservationsrätt är en eftergift
åt särskilt öststaterna och ett antal länder i tredje världen. I praktiken
innebär detta att de länder som inte vkl tillåta en noggrann kontroll måste
särskUt anmärka detta när de antar konventionen. En stat som gör ett sådant
förbehåll, visar därmed att den ställer sig utanför en viktig kontrollmekanism
i konventionssystemet.

En
konventionsstat kan när som helst enligt artiklarna 21 och 22 avge förklaringar
att den erkänner kommitténs behörighet att pröva framställningar i vilka en
konventionsstat påstår att en annan konventionsstal inle uppfyller sina
förpliktelser respektive att pröva framställningar från enskilda personer som
påstår att de blivit utsatta för en konventionsstals kränkningar.

Enligt
min mening är förfarandena enligt dessa båda artiklar ett utomor-dentiigt
viktigt inslag i konventionens kontrollsystem. Jag föreslår att Sverige i
samband med ratificeringen av konventionen avger förklaringar enligt båda
artiklarna.

Jag
vill i detta sammanhang påpeka alt en person som påstår sig ha blivit utsatt
för tortyr eker annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller
bestraffning kan ha flera möjligheter att klaga. Avgörande är här vilka
åtaganden den stat, mot vilken klagomålen riktas, har gjort. De utvägar som kan
stå till buds är:

-
förfarande enligt det
fakultativa protokollet till FN:s konvention om medborgerliga och politiska
rättigheter (tortyr är förbjuden enligt artikel 7 i denna konvention)

-
förfarande inför den europeiska
kommissionen för de mänskliga rättigheterna (tortyr är som tidigare nämnts
förbjuden enligt artikel 3 i den europeiska konventionen)

-
förfarande inför den kommitté
mot tortyr som upprättas enligt den nu aktuella konventionen.

Ett
särskilt problem kan uppkomma när det gäller klagorätten enHgt
tortyrkonventionens artikel 21 i jämförelse med den europeiska konventionen om
de mänskliga rättigheterna. Problemet är besläktat med den konkurtenssituation
som kan uppkomma mellan den europeiska konventionen och FN-konventionen till
skydd för medborgerliga och poHtiska rättigheter. Vad jag syftar på är följande
situation.

Artikel
3 i den europeiska konventionen förbjuder som jag just har

konstaterat tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling. En för

dragsslutande stat som anser att en annan stat som är ansluten till konven

tionen kränker bestämmelserna i nämnda artikel kan enligt artikel 24 i

konventionen hänskjuta frågan tUI den europeiska kommissionen för de

mänskliga rättigheterna. De båda staterna ifråga kan emellertid också ha

avgett förklaring enligt artikel 41 i konventionen om medborgerliga och

16 politiska rättigheter. Den artikeln innebär att
FN:s kommitté för de mänsk-

liga
rättigheterna har behörighet att ta emot och pröva framställningar från
Prop. 1985/86: 17 en klagande stat.

Europarådets
ministerkommitté har år 1970 antagit en resolution 70 (17) som avser att lösa
denna konkurrenssituation. Resolutionen innebär att stater som är underkastade
båda de nu nämnda förfarandena vid lösande av tvister som gäller fri- och
rättigheter som är garanterade i båda konventionerna skall begagna sig av det
förfarande som den europeiska konventionen erbjuder.

Mot
denna bakgmnd anser jag - med tanke på den klagorätt som föreUgger enligt
ariikel 21 i tortyrkonventionen - att Sverige skall beakta resolution 70 (17),
Vid tvist med stat som är ansluten till den europeiska konventionen och till
tortyrkonventionen bör Sverige alltså begagna sig av det förfarande som
föreskrivs i den förstnämnda konventionen.

Artikel
23 angående immunitet och privilegier m, m, faller in under punkt 2 i bUagan
tiU lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Den punkten
gäUer medlemmarnas representanter i FN och personer med tjänst hos eller
uppdrag av organisationen. Ett tillkännagivande behövs som kompletterar
tillkännagivandet (1983:739) av vissa uppgifter om överenskommelser som avses
i 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fak.

Konventionens
övriga artiklar bereder inte några problem när det gäller förhållandet tik
gällande svensk rätt.

Sammanfattningsvis
får jag anföra följande.

Konventionen
utgör ett betydelsefullt tillskott till det regelsystem som syftar till att stärka
skyddet för de mänskliga rättighetema. Sverige har - i enlighet med sina
utrikespoHtiska tradkioner - engagerat sig hårt i förhandlingsarbetet och har
spelat en väsentlig roll vid konventionens tiUbli-velse. Jag förordar aktså att
Sverige lUlträder konventionen.

5 Hemställan

Med
hänvisning tkl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
godkänna konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning med de förklaringar enligt artiklarna 21 och 22
i konventionen som jag har angett.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förstag som föredraganden har lagt
fram.

17

2
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 17

Convention
against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment

The
States Parties to this Convention,

Considering
that, in accordance with the principles proclaimed in the Charter of the United
Nations, recognilion ofthe equal and inalienable rights of ak members of the human
family is the foundation of freedom, justice and peace in the world,

Recognizing
that those rights derive from the inherent dignity ofthe human person,

Considering
the obligation of States under the Charter, in particular Artide 55, to promote
universal respect for, and observance of, human rights and fundamental
freedoms,

Having
regard to artide 5 ofthe Universal Declaration of Human Rights and artide 7 of
the International Covenant on Civil and Po-Htical Rights, both of which provide
that no one shall be subjected to torture or to cruel, inhuman or degrading
treatment or punishment,

Having
regard also to the Declaration on the Protection of All Persons from Being Subjected
to Torture and Other Cmel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment,
adopted by the General Assembly on 9 December 1975,

Desiring
to make more effective the stmg-gle against torture and other cmel, inhuman or
degrading treatment or punishment throughout the world,

Have
agreed as follows:

Convention contre la torture et autres peines ou
traitements cruels, inhumains ou dégradants

Les
Elats parties å la présente Convention,

Considérant
que, conformément aux prin-cipes prodamés dans la Charte des Nations Unies, la
reconnaissance des droits égaux et inaliénables de tous les membres de la
famille humaine est le fondement de la liberté, de la justice et de la paix
dans le monde,

Reconnaissant
que ces droits procédent de la dignité inhérente å la personne humaine,

Considérant
que les Etats sont tenus, en vertu de la Charte, en particulier de 1'Artide 55,
d'encourager le respect universel et effec-tif des droits de Thomme et des
libertés fon-damenlales,

Tenant
compte de Tartide 5 de la Declaration universelle des droits de Phomme et de
farticle 7 du Pade international relatif aux droits civils et poHtiques qui
prescrivent tous deux que nul ne sera soumis ä la torture, ni ä des peines ou
traitements cruels, inhumains ou dégradants,

Tenant
compte également de la Declaration sur la protection de toutes les personnes
contre la torture et autres peines ou trake-ments cruels, inhumains ou
dégradants, adoptée par TAssemblée générale le 9 dé-cembre 1975,

Désireux
d'accroitre fefficacité de la lutte contre la torture et les autres peines ou
traitements cruels, inhumains ou dégradants dans le monde entier,

Sont
convenus de ce qui suil:

PARTI

Artide
1

I.
For the purposes of this Convention, the term "torture" means any act
by which se-vere pain or suffering, whether physical or mental, is intentionaky
inflicted on a person for such purposes as obtaining from him or a third person
information or a confession, punishing him for an act he or a third person

PREMIERE PARTIE

Artide
premier

1.
Aux fins de la présente Convention, le terme «torture» désigne tout acte par
lequel une douleurou des souffrances aigués, physi-ques ou mentales, sont
intentionneUement in-fligées ä une personne aux fins notamment d'obtenir d'elle
ou d'une tierce personne des renseignements ou des aveux, de la punir

Översättning

Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller
förnedrande behandling eller bestraffning

De
stater som är parter i denna konvention,

som
beaktar att, i enlighet med de pnn-ciper som proklamerats i Förenta nationernas
stadga, erkännandet av de lika och oförytter-liga rättigheter som tiUkommer
alla människor utgör grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen,

som
erkänner att dessa rättigheter härrör från människans nedärvda värdighet.

som
beaktar staternas skyldighet enligt stadgan, särskilt artikel 55, att främja
allmän respekt för och iakttagande av mänskliga rättigheter och grundläggande
friheter,

som
tar hänsyn tiU artikel 5 i den allmänna förklaringen om de mänskliga
rättigheterna och artikel 7 i den internationella konventionen om
medborgeriiga och politiska rättigheter, vUka båda föreskriver att ingen får
utsättas för tortyr eUer grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller
bestraffning,

som
också tar hänsyn tUt förklaringen om skydd för alla människor mot tortyr och annan
grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, antagen av
generalförsamlingen den 9 december 1975,

som
önskar göra kampen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling
eller bestraffning mera effektiv överallt i världen,

har
kommit överens om följande.

DEL
I

Artikel
1

1.
1 denna konvention avses med begreppet tortyr varje handling genom vilken
allvarlig smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt, medvetet
tillfogas någon antingen för sådana syften som att erhålla information eller
en bekännelse av honom eller en tredje person, att straffa honom för en gärning
som

Prop. 1985/86: 17

19

has
committed or is suspected of having committed. or intimidating or coercing him
or a third person, or for any reason based on dis-crimination of any kind, when
such pain or suffering is inflicted by or at the instigation of or with the
consent or acquiescence of a public official or other person acting in an
official capacity. It does not include pain or suffering arising only from,
inherent in or incidental to lawful sanctions.

d'un acte qu'elle ou une tierce personne a commis ou est
soupgonnée d'avoir commis, de rintimider ou de faire pression sur elle ou
d'intimider ou de faire pression sur une tierce personne, ou pour tout autre
mottf fondé sur une forme de discrimination quelle qu'elle soit, lorsqu'une
telle douleur ou de telles souffrances sont infligées par un agent de la
fonction pubUque ou toute autre personne agissant ä tilre officiel ou ä son
instigation ou avec son consentement exprés ou lacite, Ce terme ne s'étend pas
ä la douleur ou aux souffrances résultant uniquement de sanctions legitimes,
inhérentes ä ces sanctions ou occasionnées par ekes.

2, This
artide is without prejudice to any international instmment or national legislation
which does or may contain provisions of wider application.

2, Cét
artide est sans prejudice de tout instmment international ou de toute loi
natio-nale qui contient ou peut contenir des dispositions de portée plus
large.

Artide
2

1, Each State Party shall take effective legislative,
administrative, judiciai or other measures to prevent acts of torture in any
territory under its jurisdiction.

Artide
2

1, Tout Etat partie prend des mesures législa-tives,
administralives, judiciaires et autres mesures efficaces pour empécher que des
actes de torture soient commis dans tout ter-rkoke sous sa juridiction.

2, No
exceptional circumstances whatso-ever, whether a slate of war or a threat of
war, internal political instabiUty or any other public emergency, may be
invoked as a justi-ficalion of torture.

2. Aucune
circonstance exceptionnelle, queUe qu'eUe soit, qu'il s"agisse de Petat de
guerre ou de menace de guerre, d'instabiUté poHtique inlérieure ou de tout
autre état d'ex-ceplion, ne peut étre invoquée pour justifier la torture.

3. An
order from a superior officer or a public authority may not be invoked as a
juslifica-tion of torture.

3. L'ordre
d"un supérieur ou d'une autorité publique ne peut étre invoqué pour
justifier la torture.

Artide 3

1, No State Party shall expel, retum ("re-

fouler") or exlradke a person lo another

State where there are substantial grounds for

believing that he would be in danger of being

subjected to torture.

2. For the purpose of delermining whether

there are such grounds, the compelent auth-

orities shall take into account all relevant

Artide
3

1.
Aucun Etat
partie n'expulsera, ne refou-lera, ni n'extradera une personne vers un autre
Etat oö il y a des motifs sérieux de croire qu'elle risque d'étre soumise ä la
torture.

2.
Pour déterminer
s'il y a de tels motifs, les autorilés compétentes tiendront compte de toutes
les considérations pertinentes, y com-

han
eller en tredje person har begått eller misslänks ha begått eller att hota
eller tvinga honom eller en tredje person eller också av något skäl som har sin
gmnd i någon form av diskriminering, under förutsättning all smärtan eller
lidandel åsamkas av eller på anstiftan eller med samtycke eller medgivande av
en offentiig tjänsteman eller någon annan person som handlar såsom företrädare
för det allmänna. Tortyr innefattar inte smärta eller lidande som uppkommer
enbart genom eller är förknippade med lagenliga sanktioner.

2,
Denna artikel får ej åberopas gentemot internationella instrument eller
nationell lagstiftning som innehåller eller kan innehålla bestämmelser som går
längre.

Artikel
2

1,
Varje konventionsstat skall
vidta effektiva legislativa, administrativa, rättsliga eller andra åtgärder
för att förhindra tortyrhandlingar inom varje territorium under dess jurisdiktion.

2,
Inga som helst särskilda
omständigheter, vare sig krigstillstånd eller krigshot, inre politisk
instabilitet eller annan allmän nödsituation får anföras för att rättfärdiga
tortyr.

3.
En order från en överordnad offentlig tjänsteman eller offentlig myndighet får
inte åberopas för att rättfärdiga tortyr.

Artikel
3

1. Ingen
konventionsstat skall utvisa, åter

föra eller utlämna en person tUl en annan stat,

i vilken det finns grundad anledning att tro att

han skulle vara i fara för att utsättas för tor

tyr,

2, För
att fastställa humvida sådan anledning

föreligger, skall de behöriga myndigheterna

beakta alla hänsyn av betydelse, vari i före-

Prop, 1985/86: 17

21

considérations
induding, where applicable, the existence in the State concerned of a consistent
pattem of gross, flagrant or mäss vio-lations of human rights.

pris, le
cas échéant, de Texistence, dans TE-tat inléressé, d'un ensemble de violations
systématiques des droits de Thomme, graves, flagranles ou massives.

Artide
4

1. Each State Party shall ensure that all acts of torture
are offences under its criminal law, The same shall apply to an attempt to
commit torture and to an act by any person which constitutes complicity or
participaiion in torture.

2. Each State Party shall make these offences punishable
by appropriate penakies which take into account their grave nature.

Artide
4

1.
Tout Etat
partie veUle ä ce que tous les actes de torture constituent des infractions au
regard de son drok pénal. Il en est de méme de la lentative de pratiquer la
torture ou de tout acte commis par n*importe quelle personne qui constitue une
complicité ou une participaiion ä Tacte de torture.

2.
Tout Etat partie
rend ces infractions passi-bles de peines appropriées qui prennent en
consideration leur gravité.

Artide
5

1, Each State Party shall take such measures as may be
necessary to establish its jurisdiction över the offences referred to in
artide 4 in the foUowing cases:

(a) When the offences are committed in
any territory under its jurisdiction or on board a ship or aircraft registered
in that State;

(b) When the alleged offender is a
national of that State;

(c) When the victim is a national of
that State if that State considers it appropriate.

2, Each State Party shall likewise take such measures as
may be necessary to establish its jurisdiction över such offences in cases
where the alleged offender is present in any territory under its jurisdiction
and it does not extradite him pursuant to artide 8 to any of the States
mentioned in paragraph 1 of this ariicle.

Artide
5

1. Tout Etat partie prend les mesures néces-

saires pour élablir sa competence aux fins de

connaitre des infractions visées å Tarticle 4

dans les cas suivants:

(a) Quand finfraction a été commise sur
tout territoire sous la juridiction dudit Etat ou ä bord d'aéronefs ou de
navires imma-triculés dans cet Etat;

(b) Quand Tauteur présumé de
finfrac-tion est un ressortissant dudit Etat;

(c) Quand la victime est un
ressortissant dudit Etat et que ce dernier le juge appro-prié.

2. Tout Etat partie prend également les me

sures nécessaires pour élablir sa competence

aux fins de connakre desdites infractions

dans le cas oii 1'auteur présumé de celles-ci

se trouve sur tout territoire sous sa juridic

tion et oii ledit Etat ne Textrade pas confor

mément å rartide 8 vers Pun des Etats vises

au paragraphe 1 du present artide.

3, This
Convention does not exclude any criminal jurisdiction exercised in accordance
with internal law.

3. La
présente Convention n'écarte aucune competence pénale exercée conformément aux
lois nationales.

kommande
fak även skall inbegripas förekomsten i den berörda staten av ett konsekvent
handlingsmönster av grova, uppenbara eller talrika kränkningar av de mänskliga
rättigheterna.

Artikel
4

I,
Varje konventionsstat skall säkerställa att alla tortyrhandlingar utgör brott
enligt dess strafflag. Detsamma gäller försök att utöva tortyr samt av någon
person vidtagen handling som utgör medverkan till eller deltagande i tortyr.

2.
Varje konventionsstat skall belägga dessa brott med adekvata straff, som
beaktar deras allvarliga karaktär.

Artikel
5

1.
Varje konventionsstat skall vidta sädana åtgärder som kan vara nödvändiga för
att hävda egen domsrätt i fråga om de i artikel 4 avsedda brotten i följande
fall:

a)
när brottet begås inom något
territorium under dess jurisdiktion eller ombord på fartyg eller luftfartyg
som är registrerat i den staten;

b)
när den påstådde förövaren är
medborgare i den staten;

c)
när offret är medborgare i den
staten, om denna stat anser detta vara lämpligt.

2,
Varje konventionsstat skall
likaledes vidta de åtgärder som kan vara nödvändiga för att domstolsprövning
skall kunna förekomma beträffande sådana brott i fall att den påstådde
förövaren uppehåller sig inom något territorium under dess jurisdiktion och den
inte i enlighet med artikel 8 utlämnar honom till någon av de i punkt I i denna
artikel nämnda staterna,

3,
Denna konvention utesluter inte
lagföring för brott i enlighet med inhemsk lag.

Prop. 1985/86: 17

23

Artide
6

I, Upon being satisfied, after an examination
ofinformation available to k, that the circumstances so warrant, any State
Party in whose territory a person alleged to have committed any offence
referred to in article 4 is present shall take him into custody or lake other
legal measures to ensure his presence, The custody and other legal measures
shall be as provided in the law of that State but may be continued only for
such time as is necessary to enable any criminal or extradition proceedings to
be instituted.

Article
6

I, S'il estime que les circonslances le justi-fient, apres
avoir e.xaminé les renseignements dont il dispose, tout Etat partie sur le
terti-toire duquel se trouve une personne soup9on-née d'avoir commis une
infraction visée ä farticle 4 assure la détention de celte personne ou prend
toutes autres mesures juridi-ques nécessaires pour assurer sa presence. Cette
détention el ces mesures doivent étre conformes ä la legislation dudk Etat;
elles ne peuvent étre maintenues que pendant le délai nécessaire å 1'engagement
de poursuites pén-ales ou d'une procedure d'extradition.

2. Such
State shall immediately make a pre-liminary inquiry into the facts.

2, Ledit
Etat procéde immédiatement ä une enquéte préliminaire en vue d'établir les
faits.

3, Any
person in custody pursuant lo para

graph I of this article shall be assisted in

communicaling immediately with the nearest

appropriate representative of the State of

which he is a national, or, if he is a stateless

person, with the representative of the State

where he usuaky resides.

4. When a State, pursuant to this article, has

taken a person into custody, k shall immedi

ately notify the States referred to in article 5,

paragraph I, of the fact that such person is in

custody and ofthe circumstances which war

rant his détention, The State which makes

the preliminary inquiry contemplated in para

graph 2 of this article shall promptly report its

findings to the said States and shall indicate

whether k intends to exercise jurisdiction.

3, Toute personne détenue en application du

paragraphe 1 du present artide peut com-

muniquer immédiatement avec le plus proche

representant qualkié de TEtat dont elle a la

nationalité ou, s'il s'agk d'une personne apa-

tride, avec le representant de TEiat oii elle

réside habituellement,

4. Lorsqu'un Etat a mis une personne en

détention, conformément aux dispositions du

present article, il avise immédiatement de

cette détention et des circonslances qui la

justifient les Etats vises au paragraphe I de

farticle 5. L'Etat qui procéde ä Tenquéte

préliminaire visée au paragraphe 2 du present

article en communique rapidement les con-

clusions auxdits Etats et leur indique s'il en-

tend exercer sa competence.

Article 7

1, The State Party in the territory under whose
jurisdiction a person alleged to have committed any offence referred to in
article 4 is found shall in the cases contemplated in article 5, if it does not
extradite him, submit the case to its compelent authorities for the purpose of
prosecution.

Article
7

1. L'Etat partie sur le territoire sous la juridiction
duquel Pauteur présumé d'une infraction visée ä farticle 4 est découvert, s'il
n'ex-trade pas ce dernier, soumet faffaire, dans les cas vises å farticle 5, å
ses autorités compétentes pour fexercice de Taction pénale.

Artikel
6

1.
Sedan den efter en undersökning
av tkl-gänglig information konstaterat att omständigheterna så kräver,
skall'en konventionsstal, inom vilkens territorium en person som påstås ha
begått ett brott som avses i artikel 4 uppehåller sig, ta honom i fangsligt
förvar eller vidta andra rättsliga åtgärder för att säkerställa hans närvaro.
Det fängsliga förvaret och övriga rättsliga åtgärder skall vara i enlighet med
den statens lag men får pågå endast under den tid som krävs för att genomföra
förfarande avseende straffansvar eUer utlämning.

2.
En sådan stat skall omedelbart
göra en preliminär undersökning av fakta.

3.
Varje person som tagits i
fängsHgt förvar i enlighet med punkt 1 i denna artikel skall få hjälp med att
omedelbart sätta sig i förbindelse med närmaste behörig företrädare för den
stat där han är medborgare eller, om han är slatslös, med företrädaren för den
stat där han vanligen har hemvist.

4.
När en stat i enlighet med
denna artikel har tagk en person i fangsligt förvar, skaU den omedelbart
underrätta de stater som avses i artikel 5, punkt 1, om all denna person är
tagen i förvar och om de omständigheter som ligger tik gmnd för gripandet. Den
stat som utför den preliminära undersökning, som anges i punkt 2 i denna
artikel skall snarast meddela sina slutsatser tkl de nämnda sta-tema och ange
huruvida den avser att låta domstol pröva fallet.

Artikel
7

1.
Den konventionsstat som har jurisdiktion över territorium inom vkket en person
påträffas som påstås ha begått ett brott som avses i artikel 4, skall i fall
som avses i artikel 5, om den inte utlämnar denna person, underställa behöriga
myndigheter ärendet i och för åtal.

Prop. 1985/86: 17

25

2.
These authorities shall take
their decision in the same manner as in the case of any ordinary offence of a
serious nature under the law of Ihat State. In the cases referred to in article
5, paragraph 2, the standards of evi-dence required for prosecution and
convic-tion shall in no way be less stringent than those which apply in the
cases referred to in article 5, paragraph 1.

3.
Any person regarding whom
proceedings are brought in connection with any of the offences referred to in
article 4 shall be guar-anleed fair treatment at all stages of the proceedings.

2. Ces autorités prennent
leur decision dans

les mémes conditions que pour toute infrac

tion de droit commun de cai-actére grave en

vertu du droit de cel Etat. Dans les cas vises

au paragraphe 2 de farticle 5, les régles de

preuve qui s'appliquent aux poursukes et å la

condamnation ne sont en aucune facjon moins

rigoureuses que celles qui s'appliquent dans

les cas vises au paragraphe I de farticle 5,

3, Toute
personne poursuivie pour fune

quelconque des infractions visées ä farticle 4

bénéficie de la garantie d'un traitement equi

table ä tous les stades de la procedure.

.Artide 8

1.
The offences referred to in article 4 shall be deemed to be included as
extraditable offences in any extradition treaty existing between States
Parties, States Parties undertake to include such offences as extraditable
offences in every extradition treaty to be conduded between them.

Article 8

I. Les infractions visées ä
Farticle 4 sont de plein droit comprises dans tout traité dextra-dition conclu
entré Etats parties, Les Etats parties s'engagent a. comprendre lesdites infractions
dans tout traité d'extradition ä con-clure entré eux.

2.
If a State Party which makes exlradkion conditional on the existence of a
treaty re-ceives a request for extradition from another State Party with which
it has no extradition treaty, it may consider this Convention as the legal
basis for extradition in respect of such offences, Extradition shall be subject
to the other conditions provided by the law of the requested State,

3,
States Parties which do not
make extradition conditional on the existence of a treaty shall recognize such
offences as extraditable offences between themselves subject to the conditions
provided by the law of the requested State,

4,
Such offences shall be treated,
for the purpose of extradition between States Parties, as if they had been
committed not only in the place in which they occurred but also in the
territories of the States required to establish their jurisdiction in
accordance with article 5, paragraph 1,

2, Si
un Etat partie qui subordonne f extradi

tion å fexislence d'un traité est saisi d'une

demande d'extradition par un autre Etat par

tie avec lequel il n'est pas lié par un traité

d'extradition, il peut considérer la présente

Convention comme constituant la base juridi-

que de 1'extradition en ce qui concerne les

dites infractions. L'extradition est subordon-

née aux autres conditions prévues par le droit

de FEtaf requis.

3. Les
Elats parties qui ne subordonnent pas

1'extradition ä fexislence d'un traité recon

naissant lesdites infractions comme cas d'ex

tradition entré eux dans les conditions pré

vues par le droit de FEtat requis.

4.
Entré Etats partieslesdkes infractions sont considérées aux fins d'extradkion
comme ayant été commises tant au lieu de leur perpé-tration que sur le
territoire sous la juridiction des Etats tenus d'établir leur competence en
vertu du paragraphe 1 de farticle 5.

2.
Dessa myndigheter skall fatta sitt beslut på samma sätt som när det är fråga om
ett vanligt brott av allvarlig karaktär enligt den statens lag. I de fall som
avses i artikel 5, punkt 2, skall de beviskrav som erfordras för åtal och
fällande dom inte på något sätt vara mindre stränga än de som tillämpas på de
fall som avses i artikel 5, punkt I.

3.
Varje person mot vUken ett förfarande inleds i samband med något av de brott
som anges i artikel 4 skall tillförsäkras en rättvis behandling under alla
stadier i förfarandet.

Artikel
8

1,
Brott som anges i artikel 4
skall anses vara upptagna bland utiämningsbara brott i varje förefintligt
utlämningsavtal mellan konventionsstaterna. Konventionsstaterna åtar sig att
uppta sådana brott bland de utlämningsbara brotten i varje utlämningsavtal som
ingås mekan dem.

2,
Om en konventionsstat som gör
utlämning beroende av förekomsten av ett avtal mottar en
utlämningsframställning från en annan konventionsstat, med vilken den inte har
något utiämningsavtal, kan den betrakta denna konvention som den lagliga
grunden för utlämning för sådana brott, UUämning skall vara underkastad de
övriga villkor som föreskrivs i den anmodade statens lag.

3. Konventionsstater
som inte gör utlämning

beroende av förekomsten av ett avtal skall

erkänna sådana brott såsom utlämningsbara

brott mellan dem själva med förbehåll för de

villkor som föreskrivs i den anmodade sta

tens lag,

4, Sådana
brott skall vad avser utlämning

mellan konventionsstaler behandlas som om

de hade begåtts inte endast på den plats där

de ägde mm utan även inom de territorier

som tillhör den stat som är förpliktad att lag-

föra brott i enlighet med artikel 5, punkt I,

Prop. 1985/86: 17

27

Artide 9

I. States Parties shall afford one another the greatest measure of
assistance in connection with criminal proceedings brought in respect of any
ofthe offences referred to in artide 4, induding the supply of all evidence al
their disposal necessary for the proceedings.

2, States Parties shall carry out their obligations under
paragraph 1 of this article in con-formity with any treaties on mutual judiciai
assistance that may exisl between them.

Artide 9

1. Les Etats parties s'accordent fentraide

judiciaire la plus large possible dans toute

procedure pénale relative aux infractions vi

sées å farticle 4, y compris en ce qui con

cerne la communication de tous les elements

de preuve dont ils disposent et qui sont

nécessaires aux fins de la procedure,

2, Les Etats parties s'acquitienl de leurs obli

gations en vertu du paragraphe 1 du present

article en conformité avec tout traité d'en-

traide judiciaire qui peut exister entré eux.

Article
10

I. Each State Party shall ensure that educa-tion and information
regarding the prohibi-tion against torture are fully included in the training
of law enforcement personnel, civil or military, medical personnel, public offi
cials and other persons who may be involved in the custody, interrogation or
treatment of any individual subjected to any form of ar-rest, détention or
imprisonment.

2, Each State Party shak include this prohibilion in the
rules or instructions issued in regard lo the duties and functions of any such
persons.

Article
10

1.
Tout Etat
partie veille ä ce que fenseigne-ment et finformation concernant Finterdic-tion
de la torture fassent partie intégrante de la formation du personnel civil ou
militaire chargé de fapplication des lois, du personnel médical, des agents de
la fonction publique et des autres personnes qui peuvent intervenir dans la
garde, 1'interrogatoire ou le traitement de tout individu arrété, détenu ou
emprisonné de quelque fagon que ce soit,

2.
Tout Etat
partie incorpore ladite interdic-tion aux régles ou instructions édictées en ce
qui concerne les obligations et les attribu-tions de telles personnes.

Article
11

Each State Party shall keep under systematic review
interrogation rules, instructions, methods and practices as well as arrangements
for the custody and treatment of persons subjected to any form of arresl,
détention or imprisonment in any territory under its jurisdiction, with a view
to preventing any cases of torture.

Article
11

Tout Etat partie exerce une surveillance sys-tématique sur
les régles, instmctions, métho-des et pratiques d'interrogatoire et sur les
dispositions concernant la garde et le traitement des personnes arrétées,
détenues ou emprisonnées de quelque faon que ce soit sur tout territoire sous
sa juridiction, en vue d'éviter tout cas de torture.

Artide
12

Each State Party shall ensure that its compelent
authorities proceed to a prompt and im-partial investigation, wherever there is
reasonable ground lo believe that an act of tor-

Artide
12

Tout Etat partie veille ä ce que les autorilés compétentes
procédent immédiatement ä une enquéte impartiale chaque fois qu'il y a des
motifs raisonnables de croire qu'un acte de

Ariikel
9

1, Konventionsstaterna
skall lämna varandra

mesta möjliga bistånd i samband med de

straffrättsliga förfaranden som inletts vad

avser brott enligt artikel 4, vari inbegrips till

handahållande av allt bevismaterial som de

förfogar över och som behövs vid förfaran

det.

2. Konventionsstaterna
skak fullgöra sina

skyldigheter enligt punkt I i denna artikel i

överensstämmelse med de avtal om ömsesi

dig rättshjälp som kan finnas mellan dem.

Artikd
10

1.
Varje konventionsstat skall
säkerstäUa att undervisning och information om förbudet mot tortyr tik fullo
innefattas i utbildningen av civil och militär brottsbeivrande personal,
medicinsk personal, myndighetspersoner och andra personer som kan delta vid
fangsligt förvar, förhör eller behandling av enskilda personer som blivk
utsatta för någon form av gripande, kvarhållande eller frihetsberövande.

2.
Varje konventionsstat skall
införa detta förbud i de regler eUer instmktioner som utfärdats rörande sådana
personers skyldigheter och uppgifter.

Artikd
11

Varje
konventionsstal skak i syfte att förhindra fall av tortyr systematiskt se över
förhörsregler, instmktioner, metoder och rutiner liksom procedurer för
fangsligt förvar och behandling av personer som blir föremål för någon form av
gripande, kvarhållande eller frihetsberövande inom något territorium under
dess jurisdiktion.

Artikd
12

Varje
konventionsstat skall säkerställa att dess behöriga myndigheter företar en omedelbar
och opartisk undersökning, då skälig orsak finns att misstänka att en
tortyrhand-

Prop. 1985/86:17

29

Prop.
1985/86: 17

ture has been committed in any territory under its
jurisdiction.

lorture a été commis sur tout territoire sous sa
juridiction.

Article
13

Each State Party shall ensure that any individual who
alleges he has been subjected to torlure in any territory under its
jurisdiction has the right to complain to, and to have his case promptly and
impartially examined by, its compelent authorities, Steps shall be taken to
ensure that the complainant and vvii-nesses are protected against all
iU-treatment or intimidation as a consequence of his complaint or any evidence
given.

Article
13

Tout Etat partie assure ä toute personne qui prétend avoir
élé soumise å la torture sur tout territoire sous sa juridiction le droit de
porter plainte devant les autorités compétentes dudit Etat qui procéderont
immédiatement et impartialement å I'examen de sa cause. Des mesures seront
prises pour assurer la protection du plaignant et des témoins contre tout
mauvais traitement ou toute intimidation en raison de la plainte déposée ou de
toute deposition faite.

Artide
14

I, Each State party shall ensure in its legal system that
the victim of an act of torture obtains redress and has an enforceable right to
fair and adequate compensation, induding the means for as full rehabilitation
as possible. In the event ofthe death ofthe victim as a result of an act of
torture, his dependants shall be entitled to compensation.

Article 14

1. Tout Etat partie garantit, dans son systéme juridique,
å la victime d'un acte de torture, le droit d'obtenir reparation et d'étre
indemni-• sée équitablement et de maniére adequate, y compris les moyens
nécessaires å sa réadap-lalion la plus compléte possible. En cas de mört de la
victime résultant d'un acte de torture, les ayants cause de celle-ci ont droit
ä indemnisation.

2, Nothing
in this article shall affect any right of the victim or other persons to
compensation which may exisl under national law.

2, Le
present article n'exclut aucun droit ä indemnisation qu'aurait la victime ou
toute autre personne en vertu des lois nationales.

Artide
15

Each State Party shall ensure that any statement which is
estabkshed to have been made as a result of torture shall not be invoked as
evidence in any proceedings, except against a person accused of torture as
evidence that the statement was made.

Article
15

Tout Etat partie veille ä ce que toute declaration dont
il est établi qu'elle a été obtenue par la torture ne puisse étre invoquée
comme un element de preuve dans une procedure, si ce n'est contre la personne
accusée de torture pour élablir qu'une declaration a été faite.

Article
16

1. Each State Party shall undertake to prevent in any
territory under its jurisdiction other acts of cmel, inhuman or degrading
treatment or punishment which do not amount to torture as defined in article 1,
when such acts are committed by or at the

Article
16

I. Tout Etat partie s'engage ä interdire dans tout
territoire sous sa juridiction d'autres actes constitutifs de peines ou
traitements cruels, inhumains ou dégradants qui ne sont pas des actes de
torture telle qu'elle est dé-finie å farticle premier lorsque de tels actes

Ung
begåtts inom något territorium under dess jurisdiktion.

Artikel
13

Vaije
konventionsstat skall säkerställa att varje enskild person som påstår att han
blivit utsatt för tortyr inom något territorium under dess jurisdiktion har
rätt att klaga hos samt få sill fall omedelbart och opartiskt utrett av statens
behöriga myndigheter. Åtgärder skall vidtas för alt säkerställa alt den
klagande och vittnen skyddas mot alla former av övergrepp eller hotelser som en
följd av klagan eller avgivna vittnesmål.

Artikel
14

1,
Varje konventionsstal skall i
sitt rättssystem säkerställa att offret för en tortyrhand-Ung erhåller
upprättelse och erhåller en verkställbar rätt till en rimlig och adekvat
goltgörelse, varmed även förstås medel för ett så fuUständigt återvinnande av
hälsa som möjligt. Om offret skulle avlida till följd av en tortyrhandling,
skaU de personer som han underhåller vara berättigade till goltgörelse.

2,
Ingenting i denna artikel skall
påverka offrets eller andra personers rätt till goltgörelse enligt nationell
lag.

Artikel
15

Varje
konventionsstat skall säkerställa att ett uttalande, som konstaterats ha gjorts
till följd av tortyr, inte skall åberopas som bevis i ett rättsligt förfarande
utom mot en person som anklagas för tortyr såsom bevis för att uttalandet
gjorts.

Artikel
16

1.
Varje konventionsstat skall åta sig att inom varje territorium under dess
jurisdiktion förhindra andra handlingar som innebär grym, omänsklig eller
förnedrande behandling eller bestraffning men som inte kan betecknas som tortyr
enligt definitionen i artikel 1, när dessa

Prop, 1985/86: 17

31

instigation of or with the
consent or acquiescence of a public official or other person acting in an
official capacity. In particular, the obligations contained in artides 10, 11,
12 and 13 shall apply with the substitution for references to torture of
references to other forms of cmel, inhuman or degrading treatment or
punishment.

sont commis par un agent
de la fonction publique ou toute autre personne agissant ä titre officiel, ou
ä son instigation ou avec son consentement exprés ou lacite. En particulier,
les obligations énoncées aux artides 10, II, 12 et
13 sont applicables moyennant le rem-placement de la mention de la lorture par
la mention d'autres formes de peines ou traitements cruels, inhumains ou
dégradants.

2. The provisions of this
Convention are without prejudice to the provisions of any other international
instrument or national law which prohibits cruel, inhuman or degrading
treatment or punishment or which relätes to extradition or expulsion.

2. Les dispositions de la
présente Convention sont sans prejudice des dispositions de tout autre
instmment international ou de la loi nationale qui interdisenl les peines ou
traitements cruels, inhumains ou dégradants, ou qui ont trait å 1'extradition
ou ä Fexpulsion,

PART II Artide 17

1. There
shall be established a Committee

against Torture (hereinafter referred to as the

Committee) which shall carry out the func

tions hereinafter provided. The Committee

shall consist of ten experts of high moral

standing and recognized competence in the

field of human rights, who shall serve in their

personal capacity, The experts shall be elect

ed by the States Parties, consideration being

given to equitable geographical distribution

and to the usefulness of the participation of

some persons having legal experience,

2, The
members of the Committee shall be

elected by secret ballot from a list of persons

nominaled by States Parties. Each State Par

ty may nominate one person from among ks

own nationals. States Parties shaU bear in

mind the usefulness of nominating persons

who are also members of the Human Rights

Committee established under the Internation

al Covenant on Civil and Political Rights and

who are willing to serve on the Committee

against Torture.

DEUXIEME
PARTIE

Artide
17

1. II est
institué un Comité contre la torture

(ci-aprés dénommé le Comité) qui a les fonc-

tions définies ci-aprés. Le Comité est com-

posé de dix experts de haute moralité et pos-

sédant une competence reconnue dans le do-

maine des droits de Fhomme. qui siégent å

titre personnel. Les experts sont élus par les

Etats parties, compte tenu d'une répartition

géographique equitable et de fintéréi que

présente la participation aux travaux du Co

mité de quelques personnes ayant une experi

ence juridique,

2, Les
membres du Comité sont élus au scm-

tin secret sur une Usle de candidats désignés

par les Etats parties, Chaque Etat partie peut

designer un candidat choisi parmi ses ressor-

tissants. Les Etats parties liennent compte de

fintéréi qu'il y a å designer des candidats qui

soient également membres du Comité des

droits de Fhomme institué en vertu du Pade

international relatif aux droits civils et poHti

ques et qui soient disposés å siéger au Comité

contre la torture.

Prop, 1985/86: 17

handlingar
begås av eller sker på uppmaning eller med samtycke eller medgivande av en
offentiig tjänsteman eller någon annan person som handlar såsom företrädare för
det allmänna. Särskilt skaU skyldigheterna enligt artiklarna 10, 11, 12 och 13
tillämpas, varvid hänvisningarna till tortyr skall utbytas mot hänvisningar
till andra former av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller
bestraffning,

2.
Bestämmelserna i denna konvention får inte åberopas mot bestämmelser i andra internationella
överenskommelser eller i nationell lag som förbjuder grym, omänsklig eller
förnedrande behandling eller bestraffning eller som hänför sig till utiämning
eller utvisning.

DEL
II

Artikd
17

1,
En kommitté mot tortyr
(härnedan benämnd kommittén) skaU upprättas, vilken skall ufföra de uppgifter
som föreskrivs i det följande. Kommittén skaU vara sammansatt av tio personer
med högt moraliskt anseende och erkänd sakkunskap på området för de mänskliga
rättigheterna, vilka skall tjänstgöra i sin personliga egenskap. De sakkunniga
skall väljas av konventionsstaterna, varvid avseende skall fästas vid en
rättvis geografisk fördelning samt vid nyttan av att några av medlemmarna har
juridisk erfarenhet.

2,
Kommitténs medlemmar skall
väljas genom hemlig omröstning från en förteckning över personer som föreslagits
av konvenlionsstaterna. Varje konventionsstat kan föreslå en kandidat bland
sina egna medborgare. Konventionsstaterna skaU beakta att det kan vara
lämpligt att föreslå personer som även är medlemmar av den kommitté för de
mänskliga rättigheterna som tillsatts enligt den internationella konventionen
om medborgerliga och politiska rättigheter och som är villiga att tjänstgöra i
kommittén mot tortyr.

3
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 17 33

3, Elections
ofthe members of the Commit

tee shall be held al biennial meetings of

States Parties convened by the Secretary-

General of the United Nations, At those

meetings, for which two thirds of the States

parties shall constitute a quomm, the persons

elected to the Committee shall be those who

obtain the largest number of votes and an

absolute majority of the votes of the repre

sentatives of States Parties present and vo

ting.

4. The
inkial election shall be held no låter

than six months after the date of the entry

into force of this Convention. At least four

months before the date of each election, the

Secretary-General of the United Nations

shak address a letter to the States Parties

inviting them to submit their nominations

within three months. The Secretary-General

shall prepare a list in alphabetical order of ak

persons thus nominaled, indicating the States

Parties which have nominaled them, and

shall submit it to the States Parties.

3,
Les membres du Comité sont élus au cours de réunions biennales des Etats
parties con-voquées par le Secrétaire general de 1'Organi-sation des Nations
Unies, A ces réunions, oii le quomm est constitue par les deux tiers des Etats
parties, sont élus membres du Comité les candidats qui obtiennent le plus grand
nombre de voix et la majorité absolue des votes des representants des Etats
parties presents et votants.

4,
La premiére election aura lieu au plus tärd six mois apres la date d'entrée en
vigueur de la présente Convention. Quatre mois au moins avant la date de chaque
election, le Secrétaire general de FOrganisation des Nations Unies envoie une
letlre aux Etats parties pour les inviter ä presenter leurs candida-turcs dans
un délai de trois mois. Le Secrétaire general dresse une liste par ordre
alpha-bétique de tous les candidats ainsi désignés, avec indication des Elats
parties qui les ont désignés, et la communique aux Etats parties.

5.
The members of the Committee
shall be elected for a term of four years. They shall be eligible for
re-election if renominated. However, the term of five ofthe members elected at
the first election shall expire at the end of two years; immediately afterthe
first election the names of these five members shall be chosen by lot by the
chairman ofthe meeting referred to in paragraph 3 of this article,

6.
If a member of the Committee
dies or resigns or for any other cause can no longer perform his Commktee
duties, the State Party which nominated him shall appoint another expert from
among its nationals to serve for the remainder of his term, subject to the
approval of the majority of the States Parties. The approval shall be
considered given unless hak or more of the States Parties respond negatively
within six weeks after having been informed by the Secretary-General of the
United Nations of the proposed appointment.

5. Les
membres du Comité sont élus pour

quatre ans. Ils sont rééligibles s'ils sont pré-

sentés ä nouveau. Toutefois, le mandal de

cinq des membres élus lors de la premiére

election prendra fin au bout de deux ans;

immédiatement apres la premiére election, le

nom de ces cinq membres sera tiré au sort par

le president de la réunion mentionnée au pa

ragraphe 3 du present article.

6, Si
un membre du Comité décéde, se démet

de ses fonctions ou n'est plus en mesure pour

quelque autre raison de s'acquitter de ses

attributions au Comité, FEtat partie qui fa

désigné nomme parmi ses ressortissants un

autre expert qui siége au Comité pour la par

tie du mandat restant ä courir, sous réserve

de fapprobation de la majorité des Etats par

ties. Cette approbation est considérée

comme acquise ä moins que la moitié des

Etats parlies ou davantage n'émetlent une

opinion défavorable dans un délai de six se-

maines ä compter du moment oö ils ont été

informés par le Secrétaire general de FOr

ganisation des Nations Unies de la nomina-

tion proposée.

3-
Val av kommitténs medlemmar skall förrättas vartannat år vid möten med konventionsstaterna,
som Förenta nationernas generalsekreterare sammankallat. Vid dessa möten, som
är beslutmässiga när två tredjedelar av konventionsstaterna är närvarande,
skall de kandidater inväljas i kommittén som uppnår det största antalet röster
och absolut majoritet av de närvarande och röstande konventionsstaternas
röster.

4,
Det första valet skak hållas senast sex månader efter dagen för denna
konventions ikraftträdande. Senast fyra månader före varje valdag skall
Förenta nationernas generalsekreterare skriftligen uppmana konventionsstaterna
att inom tre månader inkomma med sina förslag. Generalsekreteraren skak upprätta
och till konvenlionsstaterna överlämna en förteckning i alfabetisk ordning över
samtliga föreslagna personer och ange vilka konventionsstater som föreslagit
dem.

5.
Kommitténs medlemmar skall
väljas för en tid av fyra år. De kan återväljas, om de föreslagits till
återval. För fem av de medlemmar som utsetts vid det första valet skall mandattiden
dock utlöpa efter två år. Omedelbart efter det första valet skall namnen på
dessa fem medlemmar utses genom lottdragning av ordföranden vid det i punkt 3 i
denna artikel avsedda mötet,

6.
Om en kommittémedlem avlider
eller avsäger sig sitt uppdrag eller av någon annan anledning inte längre kan
fullgöra sitt uppdrag inom kommittén, skall den konventionsstat som föreslog
honom utnämna en annan sakkunnig bland sina medborgare, som skall inneha
uppdraget under återstoden av mandattiden på viUkor att flertalet
konventions-stater godkänner det. Godkännandet skall anses ha givits, om inle
minst hälften av konventionsstalerna ger ett nekande svar inom sex veckor
efter det att de av Förenta nationernas generalsekreterare har underrättats om
den föreslagna utnämningen.

Prop, 1985/86:17

35

7, States Parties shall be
responsible for the expenses of the members of the Committee while they are in
performance of Committee duties.

7.
Les Etats parties prennent ä leur charge les dépenses des membres du Comité
pour la période ou ceux-ci s'acquittent de fonctions au Comité.

Artide 18

1.
The Committee shall elect its officers for a term of two years. They may be
re-elected.

2, The
Commktee shall establish its own

rules of procedure, but these mles shall pro

vide, inter alia, that:

(a)
Six members shall consitute a
quorum;

(b)
Decisions of the Committee
shall be made by a majority vote of the members present.

3. The
Secretary-General of the United Na

tions shall provide the necessary staff and

facUities for the effective performance of the

functions of the Committee under this Con

vention.

4.
The Secretary-General of the
United Nations shall convene the initial meeting of the Committee, After ks
initial meeting, the Committee shall meet at such times as shall be provided in
its rules of procedure,

5.
The States Parties shall be
responsible for expenses incurred in connection with the holding of meetings of
the States Parties and of the Committee, induding reimbursement to the United
Nations for any expenses, such as the cost of staff and faciUties, incurtcd by
the United Nations pursuant to paragraph 3 of this article.

Artide
18

1.
Le Comité élk son bureau pour
une période de deux ans, Les membres du bureau sont rééligibles.

2.
Le Comité établit lui-méme son
réglement intérieur; celui-ci doit, toutefois, contenir notamment les
dispositions suivantes:

(a)
Le quomm est de six membres;

(b)
Les decisions du Comité sont
prises ä la majorité des membres presents.

3.
Le Secrétaire general de
FOrganisation des Nations Unies met ä la disposition du Comité le personnel et
les installations matérielles qui lui sont nécessaires pour s'acquitter
effi-cacement des fonctions qui lui sont confiées en vertu de la présente
Convention.

4.
Le Secrétaire general de
FOrganisation des Nations Unies convoque les membres du Comité pour la
premiére reunion. Apres sa premiére reunion, le Comité se réunit ä toute
occasion prévue par son réglement intérieur.

5.
Les Etats parties prennent ä leur
charge les dépenses occasionnées par la lenue de réunions des Elats parties et
du Comité, y compris le remboursement å FOrganisation des Nations Unies de tous
frais, tels que dépenses de personnel et coOt d'installations matérielles, que
FOrganisation aura engagés conformément au paragraphe 3 du present article.

Artide
19

I. The States Parties shall submit
to ihe Committee, through the Secretary-General ofthe United Nations, reports on
the measures they have laken to give effect to their undertakings under this Convention,
within one year after the entry into force of the Conven-

Artide 19

I. Les Etats parties présentent
au Comité, par I"entremise du Secrétaire general de FOrganisation des
Nations Unies, des rapports sur les mesures qu'ils ont prises pour donner effet
ä leurs engagements en vertu de la présente Convention, dans un délai d'un an ä

Prop. 1985/86:17

7.
Konventionsstalerna skak ansvara för kommittémedlemmarnas utgifter under den
tid som de utför uppdrag för kommittén.

Artikd
18

1,
Kommittén skall välja sitt presidium för en period av tvä är. De kan
återväljas.

2, Kommktén
skall själv anta sin arbetsord

ning; denna skall dock föreskriva bland annat

följande:

a)
kommittén är beslutmässig med
sex medlemmar närvarande;

b)
kommitténs beslut fattas med en
majoritet av de närvarande medlemmarnas röster.

3. Förenta
nationernas generalsekreterare

skall tillhandahålla erforderlig personal och

övriga resurser för att möjliggöra för kommit

tén att effektivt utföra sitt uppdrag enligt den

na konvention.

4. Förenta
nationernas generalsekreterare

skall sammankaUa kommitténs första möte.

Efter sitt första möte skall kommittén sam

manträda vid tidpunkter som anges i dess

arbetsordning,

5, Konventionsstaterna
skall ansvara för ut

gifter i samband med konventionsstaternas

och kommitténs möten, vari inbegrips ersätt

ning till Förenta nationerna för utgifter som

exempelvis kostnaderna för personal och öv

riga resurser, som Förenta nationerna ådragit

sig i enlighet med punkt 3 i denna artikel.

Artikd
19

1,
Konvenlionsstaterna skaU genom Förenta nationemas generalsekreterare inom ett
år efter denna konventions ikraftträdande i förhållande tUl den berörda
konventionsstaten till kommittén avge rapporter om de åtgärder som de vidtagit
för all genomföra sina skyl-

4
Riksdagen 1985/86. 1 samt. Nr 17 37

Prop. 1985/86: 17

tion
for the State Party concerned. Thereafter Ihe States Parttes shall submit supple-mentary
reports every four years on any new measures taken and such other reports as the
Committee may request.

2. The
Secretary-General of the United Na

tions shall transmit the reports to all States

Parties.

3, Each
report shall be considered by the

Commktee which may make such general

comments on the report as it may consider

appropriate and shall forward these to the

State Party concerned. That State Party may

respond with any observations it chooses lo

the Committee.

compter
de 1'entrée en vigueur de la Convention pour FElat partie intéressé, Les Etats
parties présentent ensuite des rapports com-plémentaires tous les quatre ans
sur toutes nouvelles mesures prises, et tous autres rapports demandés par le Comité.

2, Le
Secrétaire general de FOrganisation des

Nations Unies transmet les rapports å tous

les Etats parties.

3. Chaque
rapport est étudié par le Comité,

qui peut faire les commentaires d'ordre gene

ral sur le rapport qu'il estime appropriés et

qui transmet lesdits commentaires ä FEtat

partie intéressé. Cet Etat partie peut com-

muniquer en réponse au Comité toutes obser

vations qu'il juge utiles.

4. The Committee may, at its
discretion, decide to include any comments made by it in accordance with paragraph
3 of this article, together with the observations thereon received from the
State Party concerned, in its annual report made in accordance with article
24. If so requested by the State Party concerned, the Committee may also include
a copy ofthe report submitted under paragraph 1 of this article.

4. Le Comité peut, ä sa discretion,
décider de reproduire dans le rapport annuel qu'il établit conformément å Farticle
24 tous commentaires formulés par lui en vertu du paragraphe 3 du present article,
accompagnés des observations regues å ce sujel de FEtat partie intéressé. Si FEtat
partie inléressé le demande, le Comité peut aussi reproduire le rapport présente
au titre du paragraphe 1 du present artide.

Artide 20

1, If
the Committee receives reliable informa

tion which appears to it to contain well-

founded indications that torture is being sys-

tematically praclised in the territory of a

State Party, the Committee shall invite that

State Party to co-operate in the examination

of the information and to this end to submit

observations with regard to the information

concerned.

2. Taking
into account any observations

which may have been submitted by the State

Party concerned, as well as any other rel

evant information available to it, the Com

mittee may, if it decides that this is warrant-

ed, designate one or more of its members to

make a confidential inquiry and to report to

the Committee urgently.

Artide
20

I. Si le Comité regoit des renseignements
crédibles qui lui semblent contenir des indications bien fondées que la lorture
est prati-quée systématiquement sur le territoire d'un Etat partie, il invite ledit
Etat å coopérer dans fexamen des renseignements et, ä cette fin, ä lui faire
part de ses observations å ce sujel.

2.
En tenant compte de toutes observations éventueUement présentées par FEtat partie
intéressé et de tous autres renseignements pertinents dont il dispose, le Comité
peut, s'il juge que cela se justifie, charger un ou plu-sieurs de ses membres
de procéder ä une enquéte confidenlielle et de lui faire rapport d'urgence.

digheter
enligt denna konvention. Därefter skall konventionsstaterna vart fjärde år avge
ytteriigare rapporter om nya åtgärder som den vidtagit samt andra rapporter som
kommittén kan begära.

2. Förenta
nationernas generalsekrelerare

skall överlämna rapporterna till samtliga kon

ventionsstater,

3.
Vaije rapport skall granskas av
kommittén som kan ge sådana allmänna kommentarer om rapporten som den kan anse
vara lämpliga och som skall vidarebefordra dessa tiU den berörda
konventionsstaten. Denna konventionsstat kan svara genom att till kommktén
framföra de synpunkter som den finner lämpliga.

4.
Kommittén kan efter eget
avgörande besluta att i sin årliga rapport, som avges i enlighet med artikel
24, la in de kommentarer som den gjort i enlighet med punkt 3 i denna artikel
tillsammans med de synpunkter som den mottagit från den berörda konventionsslaten.
Om den berörda konventionsstaten begär det, kan kommittén även bifoga en kopia
av den enligt punkt I i denna artikel ingivna rapporten,

Artikd
20

1. Får
kommktén tillförlitlig information,

som enligt dess uppfattning innehåller väl

grundade indikationer på att tortyr systema

tiskt används inom en konventionsstats terti-

torium, skall kommittén uppmana denna kon

ventionsstat att samarbeta vid granskningen

av informationen och att för detta ändamål

lämna kommentarer till ifrågavarande infor

mation.

2. Med
beaktande av de kommentarer som

kan ha inkommit från den berörda konven

tionsstaten samt annan relevant information

som den har tillgång tkl kan kommittén, om

den beslutar alt så är lämpligt, utse en eller

flera av sina medlemmar alt göra en konfi

dentiell utredning och att omedelbart avge

rapport till kommittén.

Prop. 1985/86: 17

39

3,
If an inquiry
is made in accordance with paragraph 2 of this article, the Committee shall seek
the co-operation ofthe State Party concerned. In agreement with that State Party,
such an inquiry may include a visit to its territory,

4,
After examining
the findings of its member or members submitted in accordance with paragraph 2
of this artide, the Committee shall transmit these findings to the State Party
concerned together with any comments or suggestions which seem appropriate in view
ofthe situation,

5,
AU the proceedings
of the Committee referred to in paragraphs 1 lo 4 of this article shall be confidential,
and at aU stages of the proceedings the co-operation of the State Party shall
be sought. After such proceedings have been completed with regard to an inquiry
made in accordance with paragraph 2, the Committee may, after consultations with
the State Party concerned, decide to include a summary account of the results
of the proceedings in its annual report made in accordance wkh article 24,

3.
Si une enquéte
est faite en vertu du paragraphe 2 du present article, le Comité re-cherche la
cooperation de FEtat partie intéressé. En accord avec cet Etat partie, Fen-quéte
peut comporter une visite sur son territoire.

4.
Apres avoir examiné
les condusions du membre ou des membres qui lui sont sou-mises conformément au paragraphe
2 du present article, le Comité transmet ces condusions ä FEtat partie intéressé,
avec tous commentaires ou suggestions qu'il juge appropriés compte tenu de la
situation,

5.
Tous les travaux
du Comité dont il est fail mention aux paragraphes 1 ä 4 du present article sont
confidentiels et, å toutes les étapes des travaux, on s'efforce d'obtenir la cooperation
de FEtat partie. Une fois achevés ces travaux relatifs å une enquéte menée en vertu
du paragraphe 2, le Comité peut, apres consultations avec FEtat partie intéressé,
décider de faire figurer un compte rendu succinct des resultats des travaux
dans le rapport annuel qu'il établit conformément å Fartide 24.

Article
21

1. A State party to this Convention may at any time declare
under this article that it rec-ognizes the competence of the Committee to receive
and consider Communications to the effect that a State Party claims that another
State Party is not fulfiiling its obligations under this Convention. Such
Communications may be received and considered according to the procedures laid down
in this article only if submitted by a State Party which has made a declaration
recognizing in regard to itself the competence of the Committee, No communication
shak be deall with by the Committee under this article if it concerns a State
Party which has not made such a declaration, Communications received under this
article shall be dealt with in accordance with the following procedure:

(a) If a State Party considers that another Slate Party
is not giving effect to the provisions of this Convention, it may, by

Article
21

1, Tout Etat partie ä la présente Convention peut. en vertu
du present article, dédarer ä tout moment qu'il reconnak la competence du Comité
pour recevoir et examiner des Communications dans lesqueUes un Etat partie prétend
qu'un autre Etat partie ne s'ac-qukle pas de ses obligations au titre de la présente
Convention. Ces Communications ne peuvent étre reues et examinées conformément
au present article que si elles éman-ent d'un Etat partie qui a fait une declaration
reconnaissant, en ce qui le concerne, la competence du Comité, Le Comité ne rcfoit
aucune communication intéressant un Etat partie qui n'a pas fait une telle declaration.
La procedure ci-aprés s'applique ä Fégard des Communications reues en vertu du
present article:

(a) Si un Etat partie å la présente Convention estime qu'un
autre Etat également partie ä la Convention n'en applique pas

3,
Inleds en utredning enligt
punkt 2 i denna artikel, skaU kommittén söka samarbete med den berörda
konventionsstaten, I samförstånd med denna konventionsstat kan en sådan
utredning även omfatta ett besök på dess territorium,

4,
Sedan kommittén har granskat
sin medlems eller sina medlemmars redogörelser i enlighet med punkt 2 i denna
artikel, skall kommittén vidarebefordra dessa till den berörda
konventionsstaten tillsammans med de kommentarer eller förslag som förefaller
vara lämpliga med hänsyn till skuationen,

5,
Kommitténs alla åtgärder enligt
punkterna I - 4 i denna artikel skall vara konfidentiella, och på alla stadier
skall man söka uppnå ett samarbete med konventionsstaten. Sedan en enligt punkt
2 företagen utredning avslutats kan kommittén, efter samråd med den berörda
konventionsstaten, besluta att i sin enligt artikel 24 upprättade årsrapport ta
in ett sammandrag av resultatet av åtgärderna.

Artikd
21

1,
En konventionsstat kan när som helst avge förklaring enligt denna artikel att
den erkänner kommitténs behörighet att motta och prö-VL framställningar, i
vilka en konventionsstal påstår att en annan konventionsstat inte uppfyller
sina förpliktelser enligt denna konvention. Sådana framstäUningar kan mottas
och prövas enligt de i denna artikel angivna förfarandena endast om de härrör
från en konventionsstat som avgivit förklaring om att den för egen del
erkänner kommitténs behörighet. Om en framställning gäller en konventionsstat
som inte avgivit en sådan förklaring, skak den inte behandlas av kommittén i
enlighet med denna artikel. Framställningar som mottagits enligt denna artikel
skak handläggas enligt följande:

a)
Om en konventionsstat anser att en annan konventionsstat inte efterlever bestämmelserna
i denna konvention, kan den

Prop, 1985/86: 17

41

written
communication, bring the matter to the attention of that State Party, Within three
months after the receipl of the communication the receiving State shall afford
the State which sent the communication an explanation or any other statement in
writ-ing darifying the matter, which should include, to the extent possible
and pertinenl, reference to domestic procedures and rem-edies laken, pending or
available in the matter;

(b)
If the matter is not adjusted
to the satisfaction of both States parties concerned within six months after the
receipt by the receiving State of the initial communication, either State shall
have the right to refer the malier to the Committee, by notice given to the Committee
and to the other Slate;

(c)
The Committee shall deal with a
matter referred to il under this article only after it has ascertained that
all domestic remedies have been invoked and exhaust-ed in the matter, in conformity
with the generally recognized principles of international law. This shall not
be the mle where the application of the remedies is unrea-sonably prolonged or
is unlikely to bring effective relief to the person who is the victim ofthe violation
of this Convention;

(d) The
Committee shaU hold closed

meetings when examining Communications

under this article;

(e) Subject
to the provisions of subpara

graph (c), the Committee shall make avail

able its good offices to the States Parties

concerned with a view to a friendly solu-

tion of the matter on the basis of respect

for the obligations provided for in this Con

vention, For this purpose, the Committee

may, when appropriate, set up an ad hoc

conciliation commission;

(/)
In any matter referred to it under this article, the Committee may call upon the
States Parties concerned, referred to in

les
dispositions, il peut appeler, par communication écrite, Fattention de cel Etat
sur la question. Dans un délai de trois mois å compter de la date de reception
de la communication, FElat destinataire fera tenir ä FElat qui a adressé la communication
des explications ou toutes autres dé-darations écrites élucidant la question, qui
devront comprendre, dans toute la mesure possible et utUe, des indications sur
ses régles de procedure et sur les moyens de recours, soit déjä utilisés, sok
en instance, soit encore ouverts;

(b)
Si, dans un délai de six mois ä compter de la date de reception de la communication
orlginale par FEtat destinataire, la question n'esi pas réglée ä la satisfaction
des deux Etats parties intéressés, 1'un comme Fautre auront le droit de la soumettre
au Comité, en adressanl une notification au Comité, ainsi qu'ä Fautre Etat intéressé;

(c) Le
Comité ne peut connailre d'une af-

faire qui lui est soumise en vertu du present

article qu'aprés s'étre assure que tous les

recours internes disponibles ont été utilisés et

épuisés, conformément aux principes de

droit international généralement reconnus.

Cette régle ne s'applique pas dans les cas oö

les procedures de recours excédenl des délais

raisonnables ni dans les cas ou il est peu

probable que les procedures de recours don-

neraient satisfaction ä la personne qui est la

victime de la violation de la présente Conven

tion;

(d) Le
Comité tient ses séances å huis dos

lorsqu'il examine les Communications pré

vues au present article;

(e) Sous réserve des disposkions
de Fa-

linéa (c), le Comité met ses bons offices å la

disposition des Etats parties intéressés, afin

de parvenir ä une solution amiable de la ques

tion, fondée sur le respect des obligations

prévues par la présente Convention. A cette

fin, le Comité peut, s'U Festime opportun,

élablir une commission de conciliation ad

hoc;

(f) Dans toute affaire qui
lui est soumise en

vertu du present article, le Comité peut de-

mander aux Etats parties intéressés, vises ä

skriftligen
fästa den senare statens uppmärksamhet på detta förhållande. Inom tre månader
efter det att meddelandet mottagits skall den mottagande staten skriftligen tillstäUa
den stat som sände meddelandet en förklaring eller ett annat uttalande, varigenom
ärendet klariäggs, I den mån så är möjHgt och sakligt motiverat, skall däri
även redogöras för de inhemska process-reglerna och för de rättsmedel som redan
uttömts, som använts eller som kan användas i saken;

b)
Om ärendet inte regleras på ett
för de berörda konventionsstalerna tiltfredsstäl-lande sätt inom sex månader
efter det att den mottagande staten erhöll det ursprungliga meddelandet, äger
vardera staten rätt att hänskjuta ärendet till kommittén genom anmälan såväl
till denna som till den andra staten;

c)
Kommittén skall behandla ett
till densamma enligt denna artikel hänskjutet ärende först när den försäkrat
sig om att alla i ärendet tillgängHga inhemska rättsmedel tagits i anspråk och
uttömts i överensstämmelse med folkrättens allmänt vedertagna gmndsatser.
Detta skall dock ej gälla, om utnyttjandet av rättsmedlen är oskäligt
tidskrävande eller sannolikt inte medför effektiv hjälp åt den person som är
offer för kränkningen av konventionen;

d) Kommittén
skall sammanträda inom

stängda dörrar, när den behandlar fram

ställningar enligt denna artikel;

e) Med
förbehåk för bestämmelserna i

punkt c) skak kommittén ställa sig till be

rörda konventionsstaters förfogande i syfte

att uppnå en uppgörelse i godo på gmndval

av respekten för åtagandena enligt denna

konvention. I detta syfte kan kommktén,

när så är lämpligt, tillsätta en förliknings

kommission ad hoc:

f) I
varje till kommittén enligt denna arti

kel hänskjutet ärende äger den anmoda de

berörda, i punkt b) avsedda konventions-

Prop. 1985/86: 17

43

subparagraph
(b), to supply any relevant information;

(g)
The States Parties concerned, referred to in subparagraph (b), shall have the right
to be represented when the matter is being considered by the Committee and to
make submissions orally and/or in writ-ing;

(h)
The Committee shall, within twelve months after the date of receipt of notice
under subparagraph (b), submk a report:

(i)
If a solution within the terms of subparagraph (e) is reached, the Committee shaU
confine its report to a brief statement of the facts and of the solution reached;

(ii) If a solution within the
terms of subparagraph (e) is not reached, the Committee shall confine ks
report to a brief statement of the facts; the written submissions and record
of the oral submissions made by the States Parties concerned shall be attached
to the report.

In
every matter, the report shaU be communicated to the States Parties concerned.

Falinéa
(b), de lui fournir tout renseignement pertinenl;

(g)
Les Etats parties intéressés, vises ä Falinéa (b), ont le droit de se faire représenter
lors de Fexamen de Faffaire par le Comité et de presenter des observations oralement
ou par écrit, ou sous Fune et Fautre forme;

(h)
Le Comité doit presenter un rapport dans un délai de douze mois å compter du
jour oiJ il a reu la notification visée ä Falinéa (b):

(i)
Si une solution a pu étre trouvée conformément aux dispositions de Falinéa (e),
le Comké se borne dans son rapport ä un bref exposé des faits et de la solution
intervenue;

(ii)
Si une solution n'a pu étre trouvée conformément aux dispositions de Falinéa (e),
le Comité se borne, dans son rapport, ä un bref exposé des faits; le texte des
observations écrites et le procés-verbal des observations orales présentées
par les Etats parties intéressés sont joints au rapport,

Pour
chaque affaire, le rapport est communique aux Etats parties intéressés.

2, The provisions of this
artide shall come into force when five States Parties to this Convention have
made declarations under paragraph I of this article, Such declarations shall be
deposited by the States Parties with the Secretary-General ofthe United
Nations, who shaU transmit copies thereof to the other States Parties, A declaration
may be withdrawn at any time by notification to the Secretary-General. Such a
withdrawal shall not prejudice the consideration of any matter which is the subject
of a communication already transmkted under this artide; no further communication
by any State Party shall be received under this article after the notification
of withdrawal of the declaration has been received by the Secretary-General, unless
the State Party concerned has made a new declaration.

2, Les dispositions du
present article entre-ront en vigueur lorsque cinq Etats parties å la présente Convention
auront fait la declaration prévue au paragraphe I du present artide. Ladite declaration
est déposée par FEtat partie auprés du Secrétaire general de FOrganisation des
Nations Unies, qui en communique copie aux autres Etats parlies. Une declaration
peut étre retirée å tout moment au moyen d'une notification adressée au Secrétaire
general. Ce relrait est sans prejudice de Fexamen de toute question qui fait 1'objet
d'une communication déjå transmise en vertu. du present article; aucune autre communication
d'un Etat partie ne sera rcQue en vertu du present article apres que le Secrétaire
general aura reu notification du retrait de la declaration, å moins que FEtat partie
intéressé ait fait une nouvelle declaration.

Prop, 1985/86: 17

staterna
att lämna relevanta upplysningar;

g)
De berörda, i punkt b) avsedda konventionsstaterna har rätt att vara representerade,
när ärendet behandlas i kommittén, samt att muntligen och/eller skriftligen anföra
synpunkter;

h)
Inom lolv månader efter dagen för mottagandet av anmälan enligt punkt b) skaU
kommittén avge en rapport:

(i)
Om en uppgörelse enligt punkt e) uppnätts, skall kommittén begränsa sin rapport
till en kort redogörelse för de faktiska förhållandena och den uppnådda lösningen.

(ii)
Om en uppgörelse enligt punkt e) inte uppnåtts, skall kommittén begränsa sin
rapport tUl en kort redogörelse för de faktiska förhållandena. Synpunkter som
de berörda konventionsstaterna har anfört skriftligen liksom protokoll över synpunkter
som de anfört muntligen skaU fogas till rapporten,

I
varje ärende skall rapporten delges med berörda konventionsstater.

2.
Bestämmelserna i denna artikel träder i kraft, när fem konventionsstater
avgivit förklaringar enligt punkt I i denna artikel. Dessa förklaringar skall
av konventionsstaterna deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare,
vilken det åligger att översända kopior av dem till övriga konventionsstater.
En förklaring får när som helst återkallas genom notifikation till
generalsekreteraren. Ett sådant återkallande skaU inte påverka prövningen av
ett ärende, som redan föranlett en anmälan enligt denna artikel; inga
ytterligare anmälningar frän någon konventionsstat skall mottas sedan enligt
denna artikel notifikation om återkallande av förklaringen mottagits av
generalsekreteraren, såvida inte berörda konventionsstat avgivit en ny
förklaring.

5
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 17 45

Artide
22

1.
A State Party to this Convention may at any time declare under this article that
it rec-ognizes the competence of the Committee to receive and consider commmunications
from or on behalf of individuals subject to its jurisdiction who claim to be victims
of a violation by a State Party of the provisions of the Convention. No communication
shall be received by the Committee if il concerns a State Party which has not
made such a declaration.

2.
The Committee shall consider inadmissible
any communication under this article which is anonymous or which it considers
to be an abuseof the right of submissionof such Communications or lo be incompatible
with the provisions of this Convention.

3.
Subject to the provisions of paragraph
2, the Committee shall bring any Communications submkled to it under this
artide to the attention of the State Party to this Convention which has made a
declaration under paragraph 1 and is aUeged lo be violating any provisions of the
Convention. Within six months, the receiving State shall submit to the Committee
written explanations or state-menls darifying the matter and the remedy, if any,
that may have been taken by that State.

4. The
Committee shall consider Communica

tions received under this artide in the light of

all information made available to it by or on

behalf of the individual and by the State Party

concerned.

5, The
Committee shall not consider any

Communications from an individual under

this article unless it has ascertained that:

(a) The
same matter has not been, and is

not being, examined under another proce

dure of international investigation or settle

ment;

(b) The
individual has exhausted all

available domestic remedies; this shall not

be the rule where the application of Ihe

Artide 22

1,
Tout Etat partie ä la présente Convention
peut, en vertu du present article, dédarer ä tout moment qu'il reconnait la competence
du Comité pour recevoir et examiner des Communications présentées par ou pour
le compte de particuliers relevant de sa juridiction qui pretendent étre victimes
d'une violation, par un Etat partie, des dispositions de la Convention. Le Comité
ne refoit aucune communication intéressant un Etat partie qui n'a pas fak une teke
declaration,

2,
Le Comité declare irrecevable toute
communication soumise en vertu du present artide qui est anonyme ou qu'il considére
étre un abus du drok de soumettre de telles Communications, ou étre incompatible
avec les dispositions de la présente Convention,

3,
Sous réserve des dispositions
du paragraphe 2, le Comité porte toute communication qui lui est soumise en vertu
du present article ä Fattention de FEtat parlie ä la présente Convenlion qui ä
fait une declaration en vertu du paragraphe 1 et a prétendument violé Fune quelconque
des disposkions de la Convention. Dans les six mois qui suivent, ledk Etat soumet
par écrit au Comité des explications ou declarations édaircissant la question
et indiquant, le cas échéant, les mesures qu'il pourtak avoir prises pour remé-dierä
la situation,

4,
Le Comité examine les
Communications refues en vertu du present article en tenant compte de toutes les
informations qui lui sont soumises par ou pour le compte du particulier et par FEtat
partie intéressé.

5,
Le Comité utexaminera aucune communication
d'un particulier conformément au present article sans s'étre assure que:

(a)
La méme question n'a pas élé et
n'est pas en cours d'examen devant une autre instance internationale d'enquéle ou
de réglement;

(b)
Le particulier a épuisé tous les
recours internes disponibles; cette régle ne s'appHque pas si les procedures
de recours

Artikel
22

1.
En konventionsstat kan när som
helst avge förklaring enligt denna artUcel att den erkänner kommitténs
behörighet att motta och pröva framställningar från enskilda personer under
dess jurisdiktion, vilka säger sig ha blivit utsatta för en konventionsstats
kränkningar av bestämmelserna i konventionen, eUer för deras räkning. Om en
framställning gäller en konventionsstat som inte avgivit en sädan förklaring,
skall den inte tas emot av kommittén.

2.
Kommittén skall avvisa varje framstäUning
enligt den artikel som är anonym eller som den anser utgöra ett missbruk av
rätten att göra framstäUning eller vara oförenliga med bestämmelserna i denna
konvention.

3,
Med förbehåll för bestämmelserna i punkt 2 skall kommittén delge
framställningar, som gjorts till den enligt denna artikel, med den konventionsstal
som avgivit förklaring enligt punkt 1 och som påstås ha kränkt någon bestämmelse
i konventionen. Den mottagande staten skak inom sex månader tiUställa kommittén
en skriftiig förklaring eller en klargörande redogörelse för ärendet och den
åtgärd som kan ha vidtagits av den staten.

4. Kommittén
skall pröva framställningar

som mottagits enligt denna artikel mot bak

gmnd av alla upplysningar som lämnats av

den enskilda personen eller för hans räkning

eller av den berörda konventionsstaten.

5. Kommittén
skall inte pröva framställningar

från en enskild person enligt denna artikel,

om den inte har försäkrat sig om att

a)
samma ärende inte har varit
eller är föremål för internationeU undersökning eller reglering i annan form;

b)
klaganden har uttömt alla tillgängliga
inhemska rättsmedel; detta skall inte gälla om rättsmedlens utnyttjande är
oskäligt

Prop. 1985/86: 17

47

remedies is unreasonably prolonged, or is unlikely to bring
effective relief to the person who is the victim of the violation of this Convention.

6.
The Committee shall
hold closed meetings when examining Communications under this article.

7.
The Committee shall
forward its views to the State Party concerned and to the individual.

excédenl des délais raisonnables ou s'il est peu probable qu'elles
donneraient satisfaction au particulier qui est la victime d'une violation de
la présente Convention.

6.
Le Comité tient
ses séances ä huis dos lorsqu'U examine les Communications prévues dans le
present article.

7.
Le Comité fait
part de ses constatations ä FEtat partie intéressé et au particulier.

8. The
provisions of this article shall come into force when five States Parties to this
Convention have made declarations under paragraph I of this article. Such declarations
shall be deposited by the States Parties with Ihe Secretary-General ofthe
United Nations, who shall transmit copies thereof to the other States Parties.
A declaration may be wkh-drawn at any lime by notification to the Secretary-General,
Such a withdrawal shall not prejudice the consideration of any matter which is the
subject of a communication already transmitted under this article; no further communication
by or on behalf of an individual shall be received under this article after the
nottficalion of withdrawal of the declaration has been received by the Secretary-General,
unless the State Party has made a new declaration.

8. Les dispositions du present article entre-ront en vigueur
lorsque cinq Etats parties ä la présente Convention auront fait la declaration
prévue au paragraphe I du present article. Ladite declaration est déposée par FEtat
partie auprés du Secrétaire general de FOrganisation des Nations Unies, qui en
communique copie aux autres Etats parties. Une declaration peut étre retirée ä
tout moment au moyen d'une notification adressée au Secrétaire general. Ce retrait
est sans prejudice de Fexamen de toute question qui fail Fobjet d'une communication
déjä transmise en vertu du present article; aucune autre communication soumise
par ou pour le compte d'un particulier ne sera refue en vertu du present article
apres que le Secrétaire general aura reu notification du retrait de la declaration,
ä moins que FEtat partie intéressé ait fait une nouvelle declaration.

Article
23

The members ofthe Committee and ofthe ad hoc conciliation commissions
which may be appointed under artide 21, paragraph I (e), shall be entitled to the
facilities, privileges and immunities of experts on mission for the United
Nations as laid down in the relevant sections of the Convention on the Privileges
and Immunkies of the United Nations.

Artide 23

Les membres du Comité et les membres des commissions de conckiation
ad hoc qui pour-raient étre nommés conformément ä FaUnéa (e) du paragraphe I de
Farticle 21 ont droit aux facilités, privileges et immunités reconnus aux
experts en mission pour FOrganisation des Nations Unies, tels qu'ils s»nt én-oncés
dans les sections pertinentes de la Convention sur les privkéges et les immunités
des Nations Unies,

Artide
24

The Committee shall submit an annual report on its activities
under this Convention to the

Article
24

Le Comité présente aux Etats parties et ä FAssemblée générale
de FOrganisation des

tidskrävande
eller sannolikt inte på ett effektivt sätt blir till hjälp för den person som
är offer för brott mot denna konvention.

6, Kommittén
skall sammanträda inom

stängda dörrar, när den prövar framställning

ar enligl denna artikel.

7,
Kommittén skall framföra sina
synpunkter till den berörda konventionsstaten och till klaganden.

8,
Bestämmelserna i denna artikel
träder i kraft, när fem konventionsstater avgivit förklaringar enligt punkt 1
i denna artikel. Dessa förklaringar skall av konventionsstaterna deponeras hos
Förenta nationernas generalsekreterare, som skall översända kopior av dem tUl
övriga konventionsstaler. En förklaring far när som helst återkallas genom notifikation
till generalsekreteraren. Ett sådant återkallande skall inte påverka
prövningen av ett ärende, som redan föranlett en anmälan enligt denna artikel;
inga ytterligare anmälningar från nägon enskild person eller för en enskild
persons räkning skall mottas enligt denna artikel sedan notifikation om återkaUande
av förklaringen mottagits av generalsekreteraren, såvida inte berörda konventionsstal
avgivit en ny förklaring.

Artikel
23

Medlemmarna
i kommittén och i de förlikningskommissioner ad hoc, som kan utses enligt
artikel 21, punkt I (e), har rätt till de förmåner, privilegier och immuniteter
som tillkommer experter på uppdrag för Förenta nationerna enligt tUlämpliga
bestämmelser i konventionen om Förenta nationemas privilegier och immuniteter.

Artikd
24

Kommittén
skall tUlställa konventionsstaterna och Förenta nationernas generalför-

Prop, 1985/86: 17

49

States Parties and to the
General Assembly ofthe United Nations,

Nations
Unies un rapport annuel sur les acti-vités qu'il aura entreprises en application
de la présente Convention,

PART
III

Article
25

1. This Convention is open for signature by all
States,

2.
This Convention is subject to ratification.
Instruments of ratification shall be deposited with the Secretary-General ofthe
United Nations,

TROISIEME PARTIE Artide 25

1, La présente Convention est ouverte ä la signature
de tous les Etats,

2,
La présente Convention est sujette
ä ratification, Les instmments de ratification seront déposés auprés du Secrétaire
general de FOrganisation des Nations Unies,

Article 26

This
Convention is open to accession by aU States. Accession shall be effected by the
deposit of an instrument of accession with the Secretary-General of the United
Nations.

Article 26

Tous
les Etats peuvent adhérer ä la présente Convention. L'adhésion se fera par le dépöt
d'un instrument d'adhésion auprés du Secrétaire general de FOrganisation des
Nations Unies.

Article 27

1.
This Convention shall enter into force on the thirtieth day after the date of the
deposit with the Secretary-General ofthe United Nations of the twenlieth
instrument of ratification or accession.

Article 27

I,
La présente Convention entrera en vigueur le trentiéme jour apres la date du dépöt
auprés du Secrétaire general de FOrganisation des Nations Unies du vingtiéme
instrument de ratification ou d'adhésion.

2. For each State ratifying
this Convention or acceding to it after the deposit of the twenlieth instmment
of ratification or accession, ihe Convention shall enter into force on the thirtieth
day afterthe date ofthe deposit of its own instrument of ratification or accession.

2, Pour tout Etat qui ratifiera
la présente Convention ou y adhérera apres le dépöt du vingtiéme instrument de ratification
ou d'ad-hésion, la Convention entrera en vigueur le trentiéme jour apres la date
du dépöt par cet Etat de son instmment de ratification ou d'adhésion.

Artide 28

1. Each
State may, at the time of signature or

ratification of this Convention or accession

thereto, declare that il does not recognize the

competence ofthe Committee provided for in

article 20.

2. Any
State Party having made a reservation

in accordance with paragraph 1 of this artide

may, at any time, withdraw this reservation

Artide 28

1. Chaque
Etat pourra, au moment ou il sig

nera ou ratifiera la présente Convention ou y

adhérera, dédarer qu'il ne reconnak pas la

competence accordée au Comité aux termes

de Farticle 20.

2, Tout
Etat partie qui aura formule une ré

serve conformément aux dispositions du pa

ragraphe 1 du present article pourra å tout

samling en årlig redogörelse för sin verksamhet enligt
denna konvention.

DEL III Artikd 25

1,
Denna
konvention står öppen för undertecknande av alla stater.

2,
Denna
konvention skall ratificeras, Ratifi-kationsinstmmenten skall deponeras hos
Förenta nationernas generalsekreterare.

Artikel 26

Denna konvention siår öppen för anslutning av alla slater.
Anslutning sker genom deposition av ett anslutningsinstmment hos Förenta
nationernas generalsekreterare.

Ariikd27

1, Denna konvention träder i kraft den tret

tionde dagen efter dagen för depositionen hos

Förenta nationernas generalsekreterare av

det tjugonde ratifikations- eller anslutningsin

strumentet,

2. I förhällande till varje stat som ratificerar

eller ansluter sig till konventionen efter depo

sitionen av det tjugonde ratifikations- eller

anslutningsinstrumentet träder denna kon

vention i kraft den trettionde dagen efter da

gen för depositionen av dess ratifikations- el

ler anslutningsinstrument.

Artikd 28

1, Varje stat kan, när den undertecknar, ratificerar
eller ansluter sig till denna konvention, förklara att den inte erkänner
kommitténs behörighet enligt artikel 20.

2. En fördragsslutande stat som har gjort ett förbehåll
enligt punkt 1 i denna artikel kan när som helst återta detta förbehåll genom

Prop.
1985/86: 17

51

by notification
to the Secretary-General of the United Nations.

moment
lever celte réserve par une notification adressée au Secrétaire general de FOrganisation
des Nations Unies.

Article
29

I. Any Slate Party to this Convention may propose an amendment
and filé it with the Secretary-General of the United Nations, The Secretary-General
shall thempon com-municate the proposed amendment to the States Parties with a request
that they notify him whether they favour a conference of States Parties for the
purpose of considering and voting upon the proposal. In the event that within four
months from the date of such communication al least one third of the States Parties
favours such a conference, the Secretary-General shall convene the conference
under the auspices of the United Nations. Any amendment adopted by a majority ofthe
States parties present and voting al the conference shall be submitted by the Secre-tary-
General to aU the States Parties for acceptance.

2. An amendment adopted in accordance with paragraph 1 of this
article shall enter into force when two thirds of the States Parties to this Convention
have notified the Se-crelary- General of the United Nations that they have accepted
it in accordance with their respective constitutional processes.

3, When amendments enter into force, they shall be binding
on those States Parties which have accepted them, other States Parties still being
bound by the provisions of this Convention and any earlier amendments which they
have accepted.

Artide 29

1, Tout Etat partie ä la présente Convenlion

pourra proposer un amendement el déposer

sa proposition auprés du Secrétaire general

de FOrganisation des Nations Unies. Le Se

crétaire general communiquera la proposition

d'amendement aux Etats parties en leur de-

mandant de lui faire savoir s'ils sont favora-

bles ä FOrganisation d'une conference d'E-

tats parties en vue de Fexamen de la proposi

tion et de sa mise aux voix. Si, dans les

quatre mois qui suivent la date d'une telle

communication, le tiers au moins des Etats

parties se prononcent en faveur de la tenue

de ladite conference, le Secrétaire general

organisera la conference sous les auspices de

FOrganisation des Nations Unies. Tout

amendement adopté par la majorité des Etats

parties presents et votants ä la conference

sera soumis par le Secrétaire general ä Fac-

ceptation de tous les Etats parties.

2,
Un amendement adopté
selon les dispositions du paragraphe I du present artide entrera en vigueur lorsque
les deux tiers des Etats parties ä la présente Convention auront informé le Secrétaire
general de FOrganisation des Nations Unies qu'ils Foni accepté conformément å
la procedure prévue par leurs constitutions respectives.

3,
Lorsque les amendements
entreront en vigueur, ils auront force obligatoire pour les Etats parties qui les
auront acceptés, les autres Etats parties demeurant lies par les dispositions
de la présente Convention et par tous amendements antérieurs qu'ils auront acceptés.

Article 30

I. Any dispute between two or more States Parties concerning the
interpretation or application of this Convention which cannot be settled through
negotiation shall, at the request of one of them, be submitted to arbilra-

Article
30

1, Tout différend entré deux ou plus des Etats parties concernant
Finterprétation ou FappH-cation de la présente Convention qui ne peut pas étre réglé
par voie de négociation est soumis ä Farbitrage ä la demande de Fun

notifikation
till Förenta nationernas generalsekreterare.

Artikd
29

1,
En konventionsstat kan föreslå ändring i konventionen och överlämna förslaget tiU
Förenta nationernas generalsekreterare. Denne skaU sedan översända
ändringsförslaget till konventionsstaterna med en begäran om att dessa
underrättar honom om humvida de tillstyrker att en konferens med konventionsstaterna
sammankallas för att pröva och rösta om förslaget. Om minsl én ttedjedel av
staterna inom fyra månader tillstyrker en sådan konferens, skall
generalsekreteraren sammankalla konferensen i Förenta nationernas regi.
Ändringsförslag som antagits av en majoritet av de vid konferensen närvarande
och röstande konventionsstalerna skall av generalsekreteraren underställas alla
konventionsstaler för godkännande.

2.
En ändring som antagits enligt punkt I i denna artikel träder i kraft, när två
tredjedelar av konventionsstalerna har undertättat Förenta nationemas
generalsekreterare om att de har antagit den i enlighet med sina respektive konstitutioneUa
förfaranden.

3.
När ändringar träder i kraft skaU de vara bindande för de stater som antagit
dem, medan övriga slater fortfarande är bundna av bestämmelsema i denna
konvention och eventuella tidigare ändringar, som de antagit.

Artikd
30

1.
Varje tvist meUan två eller flera konventionsstater om tolkningen eller
tillämpningen av denna konvention, som inte kan biläggas genom förhandlingar,
skall på begäran av någon av dem hänskjutas till skiljedom. Kan

Prop. 1985/86: 17

53

tion, If within
six months from the date of the request for arbitration the Parties are unable
lo agree on the organization of the arbitration, any one of those Parties may refer
the dispute lo the International Courl of Justice by request in conformity with
the Statute of the Court.

d'entre eux.
Si, dans les six mois qui suivent la date de la demande d'arbitrage, les parties
ne parviennent pas å se mettre d'accord sur FOrganisation de Farbitrage, Fune quelconque
d'entre elles peut soumettre le différend ä la Cour internationale de Justice
en dépo-sant une requéte conformément au Statut de la Cour,

2. Each
State may, at the time of signature or ratification of this Convention or accession
thereto, declare that it does not consider itself bound by paragraph 1 of this
article. The other States Parties shall not be bound by paragraph I of this
artide with respect to any State Party having made such a reservation.

2, Chaque Etat
pourra, au moment oii il signera ou ratifiera la présente Convention ou y adhérera,
dédarer qu'il ne se considére pas. lié par les dispositions du paragraphe 1 du
present article. Les autres Etats parties ne seront pas lies par lesdkes
dispositions envers tout Etat partie qui aura formule une telle réserve.

3, Any
State Party having made a reservation in accordance with paragraph 2 of this article
may at any time withdraw this reservation by notification to the Secretary-General
of the UnUed Nations.

3, Tout Etat
partie qui aura formule une réserve conformément aux dispositions du paragraphe
2 du present article pourra å tout moment lever cette réserve par une notification
adressée au Secrétaire general de FOrganisation des Nations Unies,

Artide
31

1.
A State Party may
denounce this Convention by written notification to the Secretary-General ofthe
United Nations. Denunciation becomes effective one year after the date of receipt
of the notification by the Secretary-General.

2.
Such a denunciation
shall not have the effect of releasing the State Party from its obligations
under this Convention in regard to any act or omission which occurs prior to the
date at which the denunciation becomes effective, nor shall denunciation prejudice
in any way the continued consideration of any matter which is already under consideration
by the Committee prior to the date at which the denunciation becomes effective,

3.
Following the date
at which the denunciation of a State Party becomes effective, the Committee shak
not commence consideration of any new matter regarding that State,

Article
31

1, Un Etat partie pourra dénoncer la présente

Convention par notification écrite adressée

au Secrétaire general de FOrganisation des

Nations Unies. La dénonciation prend effet

un an apres la date å laquelle la notification

aura été refue par le Secrétaire general.

2. Une telle dénonciation ne libérera pas FE

tat partie des obligations qui lui incombent en

vertu de la présente Convention en ce qui

concerne tout acte ou toute omission commis

avant la date ä laquelle la dénonciation pren

dra effet; elle ne fera nullement obstacle ä la

poursuite de Fexamen de toute question dont

le Comité était déjå saisi ä la date å laquelle la

dénonciation a pris effet.

3. Apres la date ä laquelle la dénonciation par un Etat partie
prend effet, le Comké n'entre-prend Fexamen d'aucune question nouvelle concernant
cet Etat.

parterna
inom sex månader från dagen för begäran om skiljedom inte enas om skiljedomsförfarandet,
kan en av parterna hänskjuta tvisten lill Internationella domstolen genom
begäran enligt domstolens stadga.

2. Varje
konventionsstat kan vid tidpunkten

för undertecknande eller ratifikation av eller

vid anslutning lill denna konvention förklara

att den inte anser sig bunden av punkt 1 i

denna artikel. De övriga konventionsstaterna

skall inte vara bundna av punkt 1 i denna

artikel i förhållande till en konventionsstat

som gort ett sådant förbehåll.

3, Varje
konventionsstal som har gjort förbe

håll enligt punkt 2 i denna artikel kan när som

helst återta detta förbehåll genom notifika

tion till Förenta nationernas generalsekrete

rare.

Artikd
31

1.
En konventionsstal kan säga upp
denna konvention genom skriftlig undcrtättelse till Förenta nationernas
generalsekreterare. Uppsägningen träder i kraft ett år efter den dag då
underrättelsen mottogs av generalsekreteraren.

2.
En sådan uppsägning skall inte
medföra alt konventionsstaten blir löst från sina åtaganden enligt denna
konvention vad avser varje handling eller underlåtenhet att handla som
inträffar före den dag då uppsägningen träder i kraft. Uppsägningen skall inte
heller i något hänseende hindra den fortsatta handläggningen av ett ärende som
redan är under behandling av kommittén före den dag då uppsägningen träder i
kraft,

3.
Efter den dag då en konventionsstals
uppsägning träder i kraft skall kommittén inte inleda prövning av något nytt
ärende rörande ifrågavarande stat.

Prop. 1985/86: 17

55

Artide 32

The
Secretary-General ofthe United Nations shall inform all States Members ofthe Unked
Nations and all States which have signed this Convention or acceded to it of the
following: (a) Signatures, ratifications and acces-sions under artides 25 and
26;

(b)
The date of entry into force of
this Convention under article 27 and the date of the entry into force of any amendments
under article 29;

(c)
Denunciations under article 31,

Article
32

Le
Secrétaire general de FOrganisation des Nations Unies notifiera ä tous les Etats
Membres de FOrganisation des Nations Unies et å tous les Etats qui auront signé
la présente Convention ou y auront adhéré:

(a) Les
signatures, les ratifications et les

adhésions regues en application des arti

des 25 et 26;

(b) La
date d'entrée en vigueur de la

Convenlion en application de Farticle 27 et

la date d'entrée en vigueur de tout amende

ment en application de Fartide 29;

(c) Les
dénonciations regues en applica

tion de Farticle 31,

Artide
33

1,
This Convenlion, of which the Arabic, Chinese, English, French, Russian and Spanish
texts are equally authentic, shall be deposited with the Secretary-General ofthe
United Nations,

Article 33

1.
La présente Convention, dont les textes anglais, arabe, chinois, espagnol, fran§ais
et russe font également foi, sera déposée auprés du Secrétaire general de FOrganisation
des Nations Unies.

2, The Secretary-General
of the United Nations shaU transmit certified copies of this Convention to all
States,

2, Le Secrétaire general
de FOrganisation des Nations Unies fera tenir une copie certifiée conforme de
la présente Convention ä tous les Etats,

Prop. 1985/86: 17

Artikd
32

Förenta
nationernas generalsekreterare skall underrätta alla medlemmar av Förenta nationerna
och alla stater som har undertecknat eller anslutk sig till denna konvention om

a)
undertecknande, ratifikation
och anslutning enligl artiklarna 25 och 26;

b)
dagen för ikraftträdandet av
denna konvention enligt artikel 27 och dagen för ikraftträdandet av ändringar
enligt artikel 29;

c)
uppsägning enligt artikel 31.

Artikd
33

1.
Denna konvention, vars arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och
spanska texter har lika giltighet, skall deponeras hos Förenta nationernas
generalsekreterare.

2.
Förenta nationernas generalsekreterare skall översända bestyrkta kopior av
denna konvention tkl alla stater.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

57