Prop. 1985/86:173

Regeringens proposition 1985/86:173

om ett samlat program för skolledarutbildning

Prop. 1985/86:173

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har lagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet
den 30 april 1986.

På
regeringens vägnar Svante Lundkvist

Bengt
Göransson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås elt samlat program för skolledarutbildning saml om
statliga insatser i detla utbildningsprogram.

Den
nya skolledarutbildningen föresläs omfatta fyra steg: rekryterings-utbildning,
introduktionsutbildning, fördjupningsutbildning och kontinuerlig fortbildning.

De
olika delarna i skolledarutbildningen skall ha ett gemensamt mål. Staten bör ha
ett vissl ansvar för utbildningen som helhel samt etl särskilt ansvar för
fördjupningsutbildningen och delar av den kontinueriiga fortbildningen. I övrigi
bör kommunerna ha huvudansvaret med stöd av den stafiiga skoladministrationen.

Förslagen
i propositionen innebär en omdisponering av de nuvarande kostnaderna för skolledarutbildning,
bl.a. genom att det statliga bidraget fill kommunerna för arbetsavlastande
åtgärder för skolledarna föreslås upphöra. I stället föreslås etl statligt
bidrag till kommunerna för olika insatser i det totala utbildningsprogrammet saml
resurser till SÖ och länsskolnämndema för utbildningsinsatser för skolledare.

Den
nya ordningen för skolledarutbildning föresläs gälla fn.o. m. budgetåret
1987/88.

1
Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 173

Utbildningsdepartementet pp- 1985/86:173

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 april
1986

Närvarande: statsrådet Lundkvist, ordförande, och
statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Andersson, Bodslröm,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson,
Hulterström, Lindqvist

Föredragande; statsrådet Göransson

Proposition om ett samlat program för skolledarutbildning

1 Inledning

I prop. 1975/76:39 om skolans inre arbete behandlades
frågan om utbildning av skolledare. En försöksverksamhet med skolledarutbildning
hade redan tidigare inletts. Genom riksdagens beslul i anledning av propositionen
infördes en särskild utbildning av alla skolledare i landet. Denna utbildning
genomförs av skolöverstyrelsen (SÖ) och har bedrivits i 10 regioner. Under en 1
O-årsperiod har ca 5000 skolledare genomgått utbildningen. Den har i regel
organiserats sä att samtliga skolledare i en kommun har utbildats samtidigt. I
och med utgången av budgetåret 1986/87 har skolledarutbildningen kommit att
omfatta landets samtliga kommuner.

Utredningen om skolans inre arbete (SIA-utredningen)
behandlade i sitt huvudbetänkande (SOU 1974:53) bl.a, frågor om rekrytering av
skolledare. Utredningen erinrade om vikten av alt skolledarna rekryteras ur
olika lärarkategorier samt om att andelen kvinnliga skolledare var mycket
ringa. En särskild ulredning med uppgift atl föreslå ålgärder i syfte atl öka
andelen kvinnliga skolledare tillsattes och avlämnade år 1980 belänkandet (SOU
1980:19) Fler kvinnor som skolledare, I utredningen förordades bl.a. en
särskild rekryleringsutbildning.

I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 10 s.
49 fO föreslog jag vissa rikllinjer för utbildningsinsatser för skolledare.
Därvid angav jag att inriktningen av den framtida skolledarutbildningen borde
vara följande:

-
etl samlat
utbildningsprogram som omfattar fyra delinsalser bör starta: rekryleringsutbildning,
introduktionsutbildning, fördjupningsutbildning och kontinuerlig fortbildning

-
alla delar av
utbildningen skall präglas av en gemensam målsättning

-
rekryteringsutbildningen
bör särskilt inrikta sig på behovet av fler kvinnliga skolledare och av
skolledare som kommer från olika lärarkategorier.

Regeringen anslöt sig lill mina förslag och riksdagen hade
inget att erinra (UbU 15, rskr 198). Regeringen uppdrog genom beslul den 30
maj 1985 åt SÖ alt med

beaktande av vad som angetts
i budgetpropositionen utforma elt samlat Prop. 1985/86:173 program för skolledarutbildningen.
Uppdraget skulle redovisas efler samråd med Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet.

SÖ
tillsatte en arbetsgrupp för att ta fram etl underiag för sitt beslut. I
arbetsgruppen ingick företrädare för Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet. Arbetsgruppen har också haft kontakter med representanter
för skolledarnas fackliga organisationer. Arbetsgruppen lade i september 1985
fram rapporten Framtida skolledarutbildning (SÖ:s rapport R 85:26).

SÖ
ställde sig bakom arbetsgruppens förslag och överlämnade med skrivelse den 7
november 1985 detta jämte eget yttrande till regeringen. I del följande kallar
jag arbetsgruppens förslag jämte SÖ:s yttrande för SÖ:s förslag. En sammanfatining
av SÖ:s förslag bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 1.

SÖ:s
förslag har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en
sammanställning av remissyttrandena bör fogas lill protokollet i detta ärende
som bilaga 2.

Jag
har samrått med utbildningsministern.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Allmänna utgångspunkter

Den
omfattande reforrneringen av skolväsendet liksom samhällsutvecklingen i övrigt
har medfört att skolledarens roll har förändrats väsentligt under det senaste
årtiondet.

De
nya läroplanerna för grundskolan (Lgr 80) och kommunal och statlig utbildning
för vuxna (Lvux 82) samt utvecklingen av gymnasieskolan till följd av rikdagsbeslul
i anledning av propositionen 1983/84:116 om gymnasieskola i utveckling anger
en delvis ändrad syn på styrningen av del allmänna skolväsendet. En ökad
målstyrning och ökad lokal frihet att svara för utformningen av verksamheten
ersätter den tidigare detaljregleringen. Skolans personal måste därför ha
kunskap om målen och kompetens atl realisera dem.

Skolledaren
har en nyckelroll i förverkligandet av den nationella skolpolitiken.
Skolledaren har det dagliga ansvarel för alt skolverksamheten organiseras på
ett sådanl sätt att målen uppfylls. Det pedagogiska ledningsansvaret för
skolarbetet år skolledarens primåra uppgift. För atl kunna utöva den måste
skolledaren emellertid även ha förmåga att organisera och administrera verksamhelen
i skolan. En viktig uppgifl är därvid rollen som arbetsgivarföreträdare.

En
skolledaruppgift som har ökat i vikt är ocksä atl kunna se ungdomsskolan som
en del i en samlad kommunal verksamhet för barn och ungdom.

Den
grundsyn som präglar regeringens politik på skolområdet är alt skapa en skola
för alla. Jag har utvecklat denna grundsyn bl.a. i 1985 års budgetproposition.
Det synsätt på skolans mål och verksamhetens utform-

tl Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 173

ning som jag därvid
redovisat bör ligga till grund också för utformningen av skolledarutbildningen.

Prop. 1985/86:173

2.2 Skolledarutbildningens allmänna inriktning, mål och innehåll

Mitt
förslag: Den samlade skolledarutbildningen skall omfatta fyra steg:

1. Rekryteringsutbildning
med kommunerna som ansvariga.

2.
Introduktionsutbildning, likaså
med kommunerna som ansvariga. För båda dessa steg bör den statliga skoladministrationen
ge stöd.

3.
Fördjupningsutbildning med
statligt ansvar.

4.
Kontinuerlig fortbildning med
såväl kommunerna som staten som ansvariga.

De
olika delarna i utbildningen skall sammanfattningsvis ha följande gemensamma
mål:

1.
Skolledarna måste få goda
kunskaper om de samhälleliga målen för skolväsendet, som de kommer till
uttryck i de måldokument som riksdag och regering faslställt.

2.
Skolledarna skall ges
förutsättningar för ett ledarskap som stimulerar en utveckling av verksamheten
i skolorna i riktning mot en allt bättre uppfyllelse av målen.

3.
Skolledarna skall få god
kunskap om de regler och system, såväl statliga som kommunala, som styr
verksamheten.

SÖ:s
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Remissinstanserna ställer sig samfällt positiva till alt en samlad skolledarutbildning
organiserad i fyra steg och med en gemensam målsättning kommer till stånd.
Statskontoret menar dock alt det är svårt alt utifrån SÖ:s förslag bedöma
rimligheten i den utbildning som föreslås, dels vad gäller omfattningen totalt,
dels vad gäller avvägningen tids- och innehållsmässigt mellan introduktions-
och fördjupningsutbildning.

Skälen
för mitt förslag: Skolledarutbildningens indelning i fyra steg med en gemensam
målsättning har, som jag nämnt tidigare, redan behandlats av riksdagen. Det
ansågs då naturligt att utbildningen delas upp i olika steg med något olika
inriktning inom en samlad ram. Det har vid remissbehandlingen inte framkommit någol
som ger anledning alt ändra detta ställningslagande,

SÖ:s
förslag ger en god grund för att fastställa skolledarutbildningens allmänna
inriktning, mål och innehåll. Genom en uppläggning av skolledarutbildningen i
olika steg bör det bli möjligt atl ge skolledarna en kontinuerlig utbildning,
där de olika stegen svarar mot de vid olika tidpunkter aktuella behoven hos en
skolledare. För att utbildningen skall kunna fungera som en sammanhållen helhel
är det nödvändigl alt de olika delarna

präglas
av en gemensam grundsyn. Även för de delar där kommunerna i Prop.
1985/86:173

mitt
förslag får det direkta genomförandeansvarel menar jag därför att det

är naturligt att SÖ och länsskolnämndema
ger vissa allmänna råd om hur

utbildningen kan läggas
upp och atl kommunerna också erbjuds stöd i form

av t.ex.
utbildningsmaterial för atl genomföra utbildningen. Inte minsl i

förhållande till små
kommuner är det viktigt att länsskolnämndema även är

beredda att ge omfattande
stöd och ta på sig en samordningsfunktion.

När
del gäller de övergripande målen för utbildningen har de allmänt tillstyrkts av
remissinstanserna. Delta innebär jämfört med den nuvarande skolledarutbildningen
en ökad betoning av behovel av atl ge skolledarna kunskap om de samhälleliga
målen för skolväsendets olika delar och skolledarnas ansvar för att bidra till
förverkligandet av dessa. Såväl forskning som praktiska erfarenheter från
utvecklingsarbete visar den stora betydelse skolledarna har när del gäller all
fä lill stånd en utveckling av skolan i den riktning läroplanerna anger.
Skolledarna måste genom utbildningen få kunskaper och kompetens för att kunna
leva upp lill det ansvar detta innebär.

De
åtgärder som jag i det följande kommer alt föreslå bör principiellt avse
skolledare i grundskola, gymnasieskola, kommunal utbildning för vuxna (grundvux
och komvux) och särskola. Med skolledare avses här rektorer och studierektorer.
När det gäller framför allt fördjupningsutbildning bör också skolledare i
specialskolor, sameskolor, siatens skolor för vuxna och folkhögskolor omfattas.
Även föi- de övriga delarna av skolledarutbildningen är del önskvärt all
skolledarna i de senast nämnda skolformerna får tillgång till molsvarande
utbildning. Eftersom mina förslag i dessa delar till stor del bygger på
kommunala insatser kan dock inte skolledare i andra skolformer än sådana med
kommunal huvudman formellt omfattas. Detla bör dock inte hindra att ocksä
skolledare frän andra skolformer får delta efter överenskommelse med
kommunerna. I den mån staten genom SÖ och länsskolnämndema medverkar i dessa
delar av utbildningen bör utbildningen planeras så att också dessa andra skolformers
behov uppmärksammas. Jag avseratt inför 1987 års budgetproposition återkomma till
frågan om eventuellt resursbehov inom dessa skolformer för skolledarutbildning.

Med
begreppet kommun och skolstyrelse avser jag i förekommande fall även
landstingskommun och utbildningsnämnd.

2.3
Utbildningens delar

2.3.1
Rekryteringsutbildningen

Prop.
1985/86:173

Mitt
förslag: Kommunerna skall ha ansvarel för en utbildning i syfle att rekrytera
skolledare. Den statliga skoladministrationen skall ge visst stöd lill
kommunerna. Små kommuner med ringa och sporadiskt förekommande rekrytering
skall vid behov kunna vända sig lill länsskolnämnden och där få erforderlig
hjälp och stöd. Målet skall vara atl rekrytera människor med en personlig
lämplighet för skolle-daryrket. Särskill bör syftet vara atl åsladkomma en könsmässigt
jämnare rekrytering och alt främja en rekrytering av lärare med olika
utbildningsbakgrund.

SÖ:s
förslag: Överensstämmer i huvudsak med milt förslag. SÖ beskriver rekryteringsiitbildningens
tänkta innehåll och arbetsformer, men menar att förslagen i denna del endasl
kan vara vägledande för kommunerna efiersom de mäste anpassas till behoven i
varje kommun.

Remissinstanserna:
Förslaget om ett särskilt rekryteringsprogram under kommunernas ansvar och med
stöd frän staten tillstyrks av remissinstanserna. Många remissinstanser menar
att rekryteringsprogrammet är synnerligen viktigt och alt del fått för liten
uppmärksamhet i SÖ:s förslag. Rekryteringsulbildningens betydelse från
jämställdhetssynpunkt markeras kraftigt av flera remissinstanser, säväl länsskolnämnder
som en del kommuner, landsting och fortbildningsavdelningar samt Landsorganisationen
i Sverige (LO).

I
många yttranden betonas behovet av att länsskolnämndema samordnar rekryleringsprogram
för flera, särskilt mindre, kommuner för atl åstadkomma en bredare bas för
rekrytering av skolledare.

Skälen
för mitt förslag: Jag anser all SÖ:s förslag när del gäller rekryteringsutbildningens
innehåll och verksamhetsformer i huvudsak kan ligga fill grund för en lokall
utarbetad rekryleringsutbildning. Jag vill, i likhet med ett flertal
remissinstanser, kraftigt markera rekryteringsutbildningens betydelse när det
gäller att få lämpliga skolledare. Det är inte fillfredsställande alt
tillsättningen av skolledare har sådana brister som SÖ beskrivit med ringa
andel kvinnor, ojämn fördelning mellan olika lärarkategorier och tillsättning
med sökande från företrädesvis det egna rektorsområdet eller kommunen. Elt
syfte med rekryteringen mäste därför vara bl.a. alt stimulera kvinnor att bli
skolledare liksom att åstadkomma en jämnare rekrytering mellan olika
lärarkategorier. Jag utgår från att dessa frågor kommer att uppmärksammas i
planeringen av rekryteringsutbildningen.

Rekryteringsutbildningen
bör ge en klar bild av skolledaryrkels innehåll och de förväntningar som ställs
på skolledaren. Inslag av praktikperioder bör anordnas. Dessa kan ge underlag
för elt personligt ställningstagande till om en kursdeltagare passar som
skolledare. Praklikperioderna bör, liksom den övriga delen av rekryleringsutbildningen,
kontinuerligt utvärderas.

Kommunerna
bör, i enlighet med SÖ:s förslag, ha huvudansvaret för

rekryleringsutbildningen.
För atl man skall få en fasthet i rekryteringsutbildningen är det önskvärt atl
kommunerna inventerar sitt rekryteringsbehov pch upprättar en plan för utbildningen.
SÖ bör ge vissa allmänna råd och utarbeta visst material för utbildningen som
stöd till kommunerna. Länsskolnämndema bör bistå kommunerna vid utbildningens
planering, liksom också stimulera till kommunal samverkan när sådan framstår
som naturlig.

Jag kommer senare att
föreslå att statsbidragen till kommunerna för lokal skolutveckling skall utökas
för all ge ökat utrymme för utbildningsinsatser för skolledare. Dessa
statsbidrag bör ocksä kunna användas för att täcka vissa kostnader i samband
med rekryleringsutbildningen.

Prop. 1985/86:173

2.3.2
Introduktionsutbildningen

Mitt
förslag: En skolledare skall genomgå introduktionsutbildning under de närmaste
åren efter tillträdet av tjänsten. Utbildningsinsatsen bör genomföras av
kommunerna men den statliga skoladministrationen skall erbjuda kommunerna
hjälp vid såväl planering som genomförande av utbildningen.

SÖ:s
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Remissinstanserna instämmer i att kommunerna skall ha ansvar för
introduktionsutbildningen. Flera av länsskolnämndema anser att länsskolnämndema
bör kunna vara samordnare för delar av utbildningen, vilket skulle innebära
fördelar framför allt för mindre kommuner. Länsskolnämnden i Stockholms län
anser exempelvis att länsskolnämndens egna tjänstemän eller till nämnden
knutna experter bör vara handledare. Flera remissinstanser anser alt del
statliga stödet till kommunerna måste ökas om kommunerna skall ha ansvar för
introduktionsutbildningen.

Skälen
för mitt förslag: Introduktionsutbildning är av väsentlig betydelse för all den
nya skolledaren skall kunna fungera inom hela sitt arbetsfält. Det är mot den
bakgrunden enligt min mening nödvändigt atl introduktionsutbildningen är
obligatorisk för skolledaren och atl den startar så tidigt som möjligt under
skolledarens tjänstgöringslid. Kommunerna bör därför upprätta en plan för
introduktionsutbildning som i tillämpliga delar avpassas till den nya
skolledarens individuella utbildningsbehov. Som elt viktigt inslag i
utbildningen bör ingå alt den nya skolledaren får tillgång till handledning av
en erfaren skolledare.

När
det gäller utbildningens innehåll är det naturligt att en tyngdpunkt ligger pä
de praktiska och administrativa färdigheter som en skolledare behöver för att
kunna fungera som ledare av verksamheten i skolan. Det gäller t.ex. kunskaper
om författningar inom skolväsendel och arbetsrättsliga reglers tillämpning.
Jämfört med SÖ:s förslag menar jag dock all del är angeläget att markera att
det pedagogiska ledarskapet bör tas upp redan i introduktionsutbildningen.
Eftersom konkreta, administrativa uppgifter är de som är lättast alt precisera
och delegera, kan det falla sig naturligt att den nya skolledaren i första hand
ägnar sig åt dessa. Häri ligger en risk atl

den
nya skolledaren i sin uppfattning av sin egen yrkesroll låser sig vid de administrativa
uppgifterna, samtidigt som denna uppfattning förstärks av omgivningen. Skolledaren
kan då senare ha svårt att hävda andra väsentliga uppgifter som l.ex. det
pedagogiska ledarskapet.

När det gäller ansvarel
för genomförandet av utbildningen är del enligt min mening naturiigt att detta
ligger hos kommunerna. Genom elt kommunalt huvudmannaskap ges bl.a.
förutsättningar att på etl smidigt sätt anpassa utbildningen till skolledarens
dagliga arbete.

I likhet med vad jag
föreslagit för rekryteringsutbildningen bör den statliga skoladministrationen
ge stöd till kommunerna. Statsbidragen fill kommunerna för lokal skolutveckling
bör likaså kunna användas för introduktionsutbildningen.

Prop. 1985/86:173

2.3.3
Fördjupningsutbildningen

Mitt
förslag: Staten skall ha ansvar för en fördjupningsutbildning för skolledare.

Fördjupningsulbildningen
skall mer metodiskt och fördjupat än tidigare utbildningsdelar innefatta moment
som speglar målen för skolledarutbildningen. Utbildningen bör således omfatta
följande områden:

O
skolväsendets mål och vad som ligger bakom dessa O skolväsendel i ett
samhällsperspektiv, olika skolformers framväxt

och
villkor O styrinstrumenten för skolväsendet, såsom läroplaner och regelsystem O
barns och ungdomars utveckling, vuxenpedagogik O inlärnings- och
undervisningsprocessen, lokal skolutveckling och

utvärdering
O ledarskap i skolan och andra organisationer O skolledaren som
arbetsgivarföreträdare O skolan som en del av samhällets samlade verksamhet för
barn och

ungdom

Fördjupningsutbildningen
skall omfatta ca 60 utbildningsdagar under en två-treårsperiod och ingå i
skolledarens tjänsl.

SÖ
skall ha det övergripande ansvaret för fördjupningsutbildningens planering.
Utrymme bör dock finnas för lokal anpassning i samråd med berörda kommuner och länsskolnämnder.

Särskilda
resurser skall finnas inom SÖ för planering och ledning av
utbildningsprogrammet.

Utbildningen
skall bedrivas regionalt med stöd av särskilda samrådsgmpper.

En
utbildningsledare bör finnas inom varje region med uppgift atl planera och
genomföra fördjupningsutbildningen inom regionen samt bistå kommunerna vid
deras planering och genomförande av andra delar av det samlade
utbildningsprogrammet.

Expertismedel
bör finnas inom resp. region att användas lill utbil-darinsatser med tonvikt på
fördjupningsprogrammet.

SÖ:s
förslag: Överensstämmer till slora delar med milt förslag. Mitt Prop.
1985/86:173 förslag innebär dock en starkare betoning av skolväsendets roll i
samhället, kunskaper om inlärningsprocessen och det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Beträffande
det övergripande planerings- och ledningsansvaret överensstämmer SÖ:s förslag
med mitt förslag.

SÖ
föreslår 21 fasta utbildartjänsler att ingå i en regional utbildningsorganisation
knuten till SÖ. Dämtöver föreslås rörliga resurser motsvarande 7 tjänster.
Utbildarna föreslås ingå i elt regionalt ulbildarlag, där SÖ utser en
utbildningsledare i vatje lag.

Remissinstanserna:
Förslagels grundtanke att staten skall ange mål och innehåll i
fördjupningsutbildningen för alt en likvärdig standard skall garanteras,
tillstyrks allmänt av remissinstanserna. Inslaget av siudier av ledarskap i
andra organisationer uppmärksammas som positivt av bl.a. länsskolnämndema i
Kronobergs och Jämtlands län samt LO. Kritik mot delar av fördjupningsulbildningen
anförs från statens arbetsgivarverk (SAV), statens institut för
personalutveckling (SIPU), länsskolnämnden i Stockholms län och Västerviks
kommun. Innehållet bör enligt dessa remissinstanser göras mer verksamhelsinriktat.

Tiden
för fördjupningsutbildningen anses överlag vara väl avvägd. Några instanser, bl.a.
Stockholms kommun, anser att den sammanlagda tiden för introduktions- och
fördjupningsutbildning kan kortas ner.

Beträffande
organisationen av utbildningen tillstyrks de två centralt placerade ledningstjänslerna
allmänt. De flesta remissinstanserna är negativa till den uppbyggnad av
utbildningsorganisation som SÖ föreslår. Tanken atl SÖ via en fasl utbildarstab
skall ha ansvar för genomförandet av fördjupningsutbildningen avvisas av UHÄ,
statskontoret, RRV och SIPU. Länsskolnämndema uppvisar i huvudsak samma
reaktion. De anser överlag att andelen fasta tjänster på SÖ skall minskas
kraftigt och motsvarande resurser i stället läggas på länsskolnämndema. UHÄ,
flera länsskolnämnder m.fl. remissinstanser förordar samarbete med högskolan.
Svenska kommunförbundel anser att mot ett system av fasta tjänster talar att
en framlida utbildningsorganisation måste anpassas till de kvantitativa behoven
liksom lill de ekonomiska realiteterna. Flera av kommunerna, t.ex. Danderyd, Slockholm,
Sölvesborg och Kiruna, tillstyrker SÖ:s förslag. Även Landstingsförbundet och Skolledarförbundet
tillstyrker förslaget.

Skälen
för mitt förslag:

Ansvar
för ulbUdningen

Staten
fastställer de övergripande målen för skolväsendets olika delar. Det är då
naturligt att staten också har ett ansvar för att skolledarna har de kunskaper
och den förmåga som erfordras för att lokalt bidra till förverkligandet av
dessa mål. För att den likvärdighet över landet och den kvalitet, som jag menar
är nödvändig för fördjupningsutbildningen av skolledare, skall garanteras, är
det enligt min mening naluriigl att den statliga skoladministrationen får
huvudansvaret för utbildningen. Självklart är del än-

dock önskvärt att utrymme
ges för regional och lokal anpassning av utbild- Prop. 1985/86:173

ningen enligt önskemål
från dels kommuner och länsskolnämnder, dels

kursdeltagarna. Möjlighet
till viss sådan anpassning bör finnas såväl när

del gäller former för och
omfattning av utbildningen, som när det gäller

innehåll.

Innehåll

Fördjupningsutbildningen
skall ge förutsättningar för en utveckling av skolan i enlighet med
läroplanernas mål. Skolledarna bör i ökad utsträckning bli professionella i
bemärkelsen all deras ledning av verksamheten grundas pä kunskaper och insikter
om såväl skolans mål och bakgrunden till dessa, som hur undervisningsprocessen
fungerar från framför allt elevernas synpunkl. Skolledarna måste vidare få
kunskap om ledningsfunktionen som sådan och hur den ter sig från lärares,
övriga anställdas, elevers och föräldrars synpunkl. Inom ramen för utbildningen
bör skolledarna också få fördjupade insikter i hur skolan resp.
vuxenutbildningen fungerar i ett bredare kommunalt och samhälleligt sammanhang.

Det
är enligt min mening önskvärt att utbildningen genomförs på ett sådant sätt att
deltagarna kommer i kontakt med personer med olika infallsvinklar i berörda
frågor. Det kan gälla såväl mer erfarna skolledare som forskare, personer från
den statliga skoladministrationen och kommunala politiker och tjänstemän. För
vissa moment kan det ocksä vara lämpligl att anlita personer som arbetar med t,
ex. ledningsfrågor utanför skolområdet. Det är samtidigt enligt min mening
nödvändigt alt utbildningens innehåll har en klar förankring i skolan som
organisation, detta för att deltagarna verkligen skall uppleva utbildningen som
praktiskt användbar och relevant.

Flera
remissinstanser har uppmärksammat atl den nuvarande skolledarutbildningen har,
enligt SÖ:s egna bedömningar, haft liten genomslagskraft i form av utveckling
av skolan. Inte minst för fördjupningsutbildningen, som är den mest omfattande
delen av den totala skolledarutbildningen, är det av största betydelse atl hela
tiden ha syftet all utveckla skolan i läroplanens anda i åtanke. Del är därför
nödvändigt alt särskilt betona sådana moment under fördjupningsulbildningen som
är av betydelse för skolledarnas förmåga att praktiskt använda kunskaperna från
utbildningen i det egna arbetet.

Tid
för genomförandet och arbetsmetoder

Fördjupningsutbildningen
av skolledare bör bedrivas med stark förankring

i deltagarnas eget vardagsarbete. Det är redan av detta skäl önskvärt att

utbildningen sträcker sig över en sådan lid alt kursdeltagarnas insatser i

det pedagogiska utvecklingsarbetet på den egna skolan kan ge synliga

resultat. Utbildningen får inte heller ta så slor del av skolledarens tid atl

det kommer i konflikt med övrigi arbete pä skolan. Detta talar för att

utbildningen bör sträcka sig över en period av två till tre år. När det gäller

utbildningens omfattning är enligt min mening SÖ:s förslag väl avvägt. En 10

total
utbildningstid av i storleksordningen 60 dagar är enligt min mening Prop.
19,85/86:173 nödvändig för atl man skall kunna uppnå de mål för skplledarutbildningen
som jag har föreslagit. Jag föreslår vidare i likhet med SÖ alt utbildningstiden
fördelas på olika inslag i form av kurstid, hemarbetstid och praktik. När det
gäller fördelningen mellan de olika inslagen, liksom ocksä den totala
omfattningen, bör dock finnas en viss frihet att anpassa omfattningen till
behoven i de olika regionerna. SÖ:s förslag i dessa avseenden bör således
endast utgöra en riktpunkt.

En förutsättning för genomförandet av utbildningen är att
deltagarna under utbildningstiden kan få tillgång till kompetenta handledare.
Den handledning som krävs kan beslå av stöd både i form av individuell
handledning och mer projektinriklad grupphandledning. Handledaren kan vara en
erfaren skolledare eller någon annan som bedöms ha erforderlig kompetens. För
små kommuner med få länkbara handledare bör handledaren kunna komma från en
annan kommun eller från t.ex, länsskolnämnden. För det pedagogiska
utvecklingsarbetet måsle det vara elt krav att handledaren själv har pedagogisk
erfarenhet. Handledaren bör normalt inte rekryteras från den egna skolan.

Studiebesök i andra organisationer ån skolan för studium
av ledarskap kan vara värdefulla. Även siudier av ledarskap i andra skolor kan
ge värdefulla insikter om det egna ledarskapet.

Organisation

Fördjupningsutbildningen bör enligt min mening ha en
allmän inriktning

och ett innehåll som garanterar en nationell likvärdighet i utbildningen. Av

det skälet menar jag alt det behövs en central ledningsfunktion. En sådan

behövs också för atl material för utbildningen skall kunna utarbetas på ett

rationellt sätt. Av dessa skäl behöver SÖ resurser för planering och led

ning. Jag återkommer senare till hur slora dessa resurser bör vara. Till SÖ

bör också knytas en samrådsgrupp med representanter för de båda kom

munförbunden, högskolan, länsskolnämnder saml fackliga organisationer.

SÖ beräknar alt antalet tillkommande deltagare i utbildningen kommer

att uppgå lill mellan ca 200 och 300 per är. Detta innebär alt antalet

deltagare per län i de flesta fall kommer atl bli så litet att det inte skulle
bli

rationellt atl bedriva utbildningen länsvis. Från ulbildningssynpunkt är det

inte heller mofiverat atl förlägga utbildningen centralt. I enlighet med SÖ:s

förslag bör utbildningen därför genomföras på regional nivå. Indelningen i

regioner bör göras så att resekostnaderna inom regionen blir så låga som

möjligt, alt andelen deltagare inom de olika regionerna fördelar sig jämnt

och att utbildningen i regionen får ett hanterbart deltagarantal. Ju färte ■

regioner, desto högre blir resekostnaderna utslagna per deltagare och

utbildare och desto mindre direkt hjälp till kommunerna kan utbildningsle

darna erbjuda. Samtidigt är det önskvärt att i den mån delta är möjligt

ansluta lill någon befintlig regionindelning inom utbildningsområdet. Den

regionindelning som med tanke på det sakliga sambandet med skolledarut

bildningen ligger närmast till hands att tänka sig är den indelning som gäller

för högskolan och därmed även för skolväsendels fortbildning. Denna 11

n Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 173

indelning är dock inte helt idealisk för skolledarutbildningen
eftersom Prop. 1985/86:173 antalet deltagare i så fall skulle bli ojämnt
fördelad mellan regionerna. En översyn av fortbildningens organisation pågår f.n,
inom utbildningsdepartementet. Jag är därför inte nu beredd all fastslå en
viss regionindélning. Det bör ankomma på regeringen, eller den myndighei som
regeringen bestämmer, alt efter ytterligare överväganden i denna fråga besluta
om indelningen i regioner.

Inom varje region bör finnas en utbildningsledare med uppgifl
alt i försia hand planera och genomföra fördjupningsulbildningen inom regionen.
Därutöver bör utbildningsledaren också kunna ha vissa uppgifter når det gäller
att ta initiativ och bistå länsskolnämnder och kommuner med andra delar av det
samlade skolledarutbildningsprogrammet. Utbildningsledaren bör knytas till nägon
av länsskolnämndema inom regionen. Denna nämnd bör svara för administrativ
service till utbildningsledaren. Jag utgår från alt SÖ beaktar delta vid
fördelningen av anslagel B 2. Länsskolnämndema. Utbildningsledaren bör, för
att kunna ha aktuell skolerfarenhet, förordnas för högst sex år. För samordning
och samråd med länsskolnämnder och kommuner inom regionen bör en särskild
samrådsgrupp finnas inom varje region. 1 gruppen bör. utöver företrädare för länsskolnämnder
och kommuner, ocksä ingå företrädare för berörda fackliga huvudorganisationer.
Det är. som flera remissinstanser påpekat, viktigt att inom ramen för
fördjupningsutbildningen utnyttja den kompetens som finns inom högskolan när
det gäller skolutveckling och skolledning. Det kan ocksä finnas skäl lill
samordning med skolväsendels fortbildning i övrigi. Av dessa skäl bör i samfädsgruppen
också ingå företrädare för högskolan. Samrådsgruppen bör ulses av SÖ.

När det gäller resurserna för själva utbildningen ärjag
för min del inte beredd att följa SÖ:s förslag alt binda upp huvuddelen av
resurserna i fasta tjänster. I stället förordar jag att resurserna anvisas som experimedel
för att'den mångfald i utbildningen som jag har förordat i det föregående skall
främjas. Som experter bör kunna förordnas personer som har lämpliga kunskaper
och erfarenheter för alt tjäna utbildningens syften. De bör normalt inte arbeta
hellid med skolledarutbildningen. Man bör skapa en utbildarorganisalion som är
flexibel och som inte bygger på en fast stab av utbildare,

SÖ bör fördela resurserna mellan regionerna, eftersom
behoven kan skifta något beroende på antalet skolledare i utbildning vid varje
lidpunkt. Resurserna bör också användas till att läcka direkta kurskostnader
för deltagarna.

Jag kommer senare alt föreslå att kommunerna skall få
utökade bidrag till lokal skolutveckling för kommunala kostnader för det totala
skolledarutbildningsprogrammet. Dessa bidrag bör bl.a. användas för atl täcka
resekostnader i samband med fördjupningsutbildningen saml lill kostnader för
vikarieinsatser i de fall sådana anses erforderliga. Jag kommer också atl
föreslå vissa resurser att användas för att förstärka länsskolnämndernas
medverkan i det samlade utbildningsprogrammet. Utöver de resurser som således
särskilt avsätts för utbildning av skolledare utgår jag dock från att

12

länsskolnämnder och
kommuner liksom hittills skall utnyttja sina ordinarie resurser för
utbildningsinsatser för skolledare.

Prop. 1985/86:173

2.3.4 Kontinuerlig
fortbildning

Mitt
förslag: Skolledarna bör ulöver de nu föreslagna utbildningsinsatserna få en
kontinuerlig fortbildning. Ansvaret för atl en sådan ges bör åvila både staten
och kommunerna.

SÖ:s
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Remissinstanserna är övervägande positiva till de fortbildningsinsatser som
föreslås. Flera remissinstanser, bl.a. SIPU och TCO, betonar alt
fortbildningsinsatserna bör inlemmas i skolans och kommunens, övriga
personalfortbildning. Större kommuner bör själva kunna bedriva fortbildningen,
menar bl,a, Slockholms kommun.

Skälen för mitt förslag:
För att skolledaren skall kunna fullgöra ansvaret atl leda sin skolas utveckling
är det nödvändigt alt skolledaren får möjlighet lill en kontinuerlig personlig
och kunskapsmässig utveckling. Myckel av denna utveckling kommer naturiigtvis till
stånd i det dagliga arbetet genom atl en ökad säkerhel och professionalism i
arbetet successivt utvecklas. Som en naturlig del av arbetet måste också ingå
att följa utvecklingen inom skolområdet på såväl nationell som kommunal nivå
när det gäller alt la del av beslut som påverkar skolväsendet. Likaså bör det
vara naturligt för en skolledare all följa den pedagogiska utvecklingen genom
att ta del av resultaten av forskning och utvecklingsarbete.

Även
om en slor del av ansvarel för en sådan fortlöpande kompetensutveckling
således faller på den enskilde skolledaren, måste enligt min mening
skolledarna också ges en kontinuerlig fortbildning i mer organiserade former.

Ett
ansvar för sådan fortbildning åvilar naturiigen kommunerna som arbetsgivare för
skolledarna. I likhet med andra kommunala befattningshavare med
ledningsuppgifter bör således skolledarna ges fortbildning för att kunna leda
den verksamhet de har ansvaret för.

Lika självklart är del
emellertid enligt min mening att också staten har ett ansvar för skolledarnas
kontinuerliga fortbildning. Riksdag och regering har det övergripande ansvaret
för skolväsendets mål och utveckling och fastställer t.ex. läroplaner. Genom SÖ
har staten också det samlade ansvaret för pedagogisk utveckling och central
utvärdering. Det är därför naturligt att den statliga skoladministrationen har
ett ansvar för att hälla landets skolledare informerade om utvecklingen inom
skolområdet. För SÖ:s del bör detta, utöver mer generella riktlinjer för skolledarutbildningen,
i försia hand ske genom utarbetande av skriftlig information som vänder sig direkt
till skolledare. Jag vill här särskilt understryka betydelsen av information
från SÖ om bakgrunden till och innehållet i propositioner och riksdagsbeslut av
relevans för skolväsendet. Del är också önskvärt all

13

l.ex,
de rapporter om resultaten av forskning och utvecklingsarbete, som Prop.
1985/86:173 SÖ ger ut, utformas med skolledare som en viktig målgrupp.

För
statens del bör länsskolnämndema svara för huvuddelen av den direkta fortbildningen.
Jag ser del som en väsenllig och naturlig del av länsskolnämndernas
arbetsuppgifter att svara för en sådan kontinuerlig fortbildning av skolledarna
i resp. län. Många länsskolnämnder bedriver redan i dag verksamhei i delta
syfte. Genom regelbundna samlingar av skolledarna i länet informerar länsskolnämnden
om nyheier på skolområdet och ger deltagarna tillfälle till erfarenhetsutbyte
över kommungränserna. Jag ser såväl denna information som erfarenhetsutbytet
med andra skolledare som väsentligt.

Innehållet
i och formerna för en kontinuerlig fortbildning, sådan som jag nu har
föreslagit, bör avgöras regionalt och lokalt. Del är därvid angelägel atl länsskolnämndema
och kommunerna samräder om former och innehåll. För länsskolnämndernas del kan
t.ex. särskilda utbildningsdagar vara elt sätt atl bedriva fortbildning. Inte
minst för gymnasieskolan och den kommunala utbildningen för vuxna kan del också
behövas fortbildning av skolledare över länsgränserna när det l.ex, gäller förändringar
av mer specialiserade delar av kursutbudet.

Inom
kommunen kan utbildningen organiseras på olika sätt. Delvis kan den med fördel
anordnas tillsammans med personal från andra kommunala förvaltningar när del
gäller l.ex. allmänna ledarskapsfrågor, ekonomiska frågor eller frågor om
samarbete mellan olika förvaltningar, t. ex. skola och barnomsorg. En annan
metod kan vara atl skolledarna i kommunen får tillfälle att med jämna mellanrum
tillsammans diskutera aktuella skolfrågor. Det kan även finnas skäl att i viss
utsträckning samordna skolledarnas fortbildning med den som anordnas för
skolans personal i övrigt.

För
att ge ekonomiskt utrymme för bl.a. en sådan kontinuerlig fortbildning som jag
nu har föreslagit kommer jag senare atl föreslå dels atl varje lånsskolnämnd
skall få disponera vissa utökade resurser för utbildningsinsatser för
skolledare, dels atl kommunerna skall få generellt utökade anslag till lokal
skolutveckling. Når det gäller fortbildning som staten genom t.ex, länsskolnämndema
anordnar bör det vara kommunens sak att svara för eventuella resekosinadsersältningar
och traktamenten, medan staten svarar för själva utbildningskostnaderna.

Jag
ser det som önskvärt alt också högskolan tar etl visst ansvar för fortbildning
av skolledare. Som jag nämnt är del viktigt att forskare och lärare från
högskolan medverkar i den särskilda fördjupningsutbildningen. Jag utgår ocksä
från att de kommer att utnyttjas inom den kontinuerliga fortbildning som jag nu
har skisserat.

Utöver
dessa insatser kan det dock finnas behov av en möjlighel för

skolledare alt teoretiskt och praktiskt studera skolledningsfrågor på en

djupare nivå. Här bör högskolan kunna spela en viktig roll genom att

erbjuda kurser. Som exempel på en sådan verksamhet villjag peka på den

högre skoladminislraliva utbildning om 80 poäng som bedrivs vid högsko

lan i Örebro. Även om enbart etl mindre antal skolledare kan förväntas

göra den extra personliga satsning som sådana studier innebär, ser jag det

ändock som värdefullt all detta slag av utbildning finns. Som en effekt kan 14

den också
på sikt väntas leda lill en vidgad forskning om skolledningsfrä-gor, vilket jag
ser som värdefullt. Utbildningsministern avser alt inför 1987 års
budgetproposition återkomma i denna fråga.

Prop. 1985/86:173

2.4 Genomförandefrågor

Mitt
förslag: Den nya skolledarutbildningen skall starta budgetåret 1987/88. Det
statliga bidraget till kommunerna för arbetsavlastande åtgärder för skolledare
bör upphöra vid utgången av budgetåret 1986/87. I stället bör införas ett
bidrag till kommunerna för insatser i del totala utbildningsprogrammet.
Särskilda medel bör också utgå lill länsskolnämndema för medverkan i skolledarutbildningen.
SÖ bör tillföras medel för den centrala ledningsfunktionen. Särskilda
verksamhetsmedel för utbildningsorganisationen bör också beräknas.

SÖ:s
förslag: SÖ föreslår, i likhet med mitt förslag, alt den nya skolledarutbildningen
startar budgetåret 1987/88. SÖ föreslår också atl det statliga bidraget till
kommunerna för arbetsavlastande åtgärder skall upphöra. Dessa medel föreslås i
stället dels tillföras kommunerna för att stimulera igångsättandet av del
samlade utbildningsprogrammet, dels tillföras den föreslagna statliga utbildarorganisafionen.

Remissinstanserna: Remissinstanserna instämmer i att den
nya skolledarutbildningen bör starta sä snart som möjligt.

Borttagandet
av bidrag fill kommunerna för arbetsavlastande ålgärder tillstyrks i princip av
bl.a. Kiruna kommun, Sölvesborgs kommun och Landstingsförbundet. Del
övervägande flertalet remissinstanser som uttalar sig i denna fråga, är
tveksamma inför att bidraget helt skall upphöra. Bl.a. pekar UHÄ och flera av länsskolnämndema
på riskerna för alt skolledamtbildningen kan komma att ta alltför stor del i
anspråk av medlen för fortbildning. Flera remissinstanser hävdar alt ersättning
till kommunerna måste beräknas även för vikariekoslnader.

Remissinstanserna
stöder tanken pä att kommunerna skall få ett statligt bidrag för att kunna ta
ett ansvar för de delar av utbildningen, som främst åvilar kommunerna. Behovel
av samordning med övrig personalutbildning markeras i remissvaren och i en
betydande del av dessa betonas också behovel av samordning inom kommunerna med
övrig chefsutbildning.

Länsskolnämndema har samfällt efterlyst ekonomiskt stöd
för att kunna utöka sina insatser i det samlade utbildningsprogrammet.

Skälen för
och kommentarer till mitt förslag: Mitt förslag innebär att den nya skolledarutbildningen
skall starta budgetåret 1987/88. Det finns därför inte anledning atl nu
redovisa elt detaljerat budgetförslag. Jag återkommer i denna fråga inför nästa
års budgetproposifion. Jag vill dock redan nu fastslå principerna för
kostnadsfördelningen mellan staten å ena sidan och kommunen å andra sidan. För
att skapa förutsättningar för planeringen av den nya skolledamtbildningen anser
jag det också nödvändigt atl ange

15

bl.a. den
ungefärliga storleken av de medel som bör ställas till förfogande Prop.
1985/86:173 pä central, regional resp. lokal nivå.

Enligt min mening bör del statliga bidraget till
kommunerna för arbetsavlastande åtgärder för skolledare upphöra. I stället bör
bidragen till kommunerna för lokal skolutveckling utökas och även avse bidrag
till kommunerna för kostnader i samband med del samlade utbildningsprogrammet
för skolledare.

Jag ser det som önskvärt atl stödet till kommunerna för skolledarutbildning
utgår så schabloniserat som möjligt. På så sätt underlättas såväl del statliga
som det kommunala hanterandet av bidraget, samtidigt som kommunerna kan få en
ökad frihei att disponera bidragen.

Jag har beräknat att ett tillskott på sammanlagt ca 10
milj. kr. bör fördelas till lokal skolutveckling i resp. grundskolan,
gymnasieskolan, kommunal utbildning för vuxna och särskolan. Den närmare
fördelningen återkommer jag till inför nästa års budgetproposition. Det blir
därmed kommunernas sak att slå för dellagarnas kostnader i samband med skolledamtbildningen
och i förekommande fall även vikariekostnader.

Länsskolnämndema bör för sin medverkan i utbildningen
tillföras särskilda medel. Jag har därvid räknat med att ca 2,4 milj. kr. bör
ställas till nämndernas förfogande. Medlen bör beräknas under anslaget B 3. Länsskolnämndernas
utvecklingsstöd.

Anslaget B 1. Skolöverstyrelsen bör tillföras ca I milj.
kr. för den centrala ledningsfunktionen, bl.a. två centralt placerade
utbildningsledare. Inom anslaget B 8. Fortbildning m.m, bör merparten av de
statliga kostnaderna för genomförandet av skolledarutbildningen beräknas. Under
detta anslag bör beräknas medel för bl,a, den regionala organisationen,
handledare för fördjupningsulbildningen och internatkosfnader, samt produktion
av utbildningsmaterial. Jag har beräknat ca 10 milj. kr. för dessa ändamål.

2.5 Vissa övergångsfrågor

I den nuvarande skolledarutbildningen har i princip
samtliga skolledare i en kommun samtidigt deltagit i utbildningen. Utbildningen
har inte enbart riktat sig till nyförordnade skolledare ulan till samtliga
skolledare utan hänsyn till tjänstgöringstidens längd. När samtliga skolledare
i en kommun passerat utbildningen har kommunen inte fått fler
utbildningsplatser även om nya skolledare anställts i kommunen. Bland de
skolledare som härigenom inte genomgått utbildningen varierar
tjänstgöringstidens längd från något är ända upp till tio år. Del är önskvärt
att också dessa skolledare erbjuds utbildning. Det bör ankomma pä SÖ all så längt
möjligt se till alt de successivt slussas in i det nya skolledarutbildningsprogrammet.
Enligt min mening bör därvid de skolledare som har den kortaste
tjänstgöringstiden som skolledare prioriteras. För de skolledare som har en
omfattande erfarenhet av skolledartjänstgöring bör en avkortad
fördjupningsutbildning kunna anordnas inom de ekonomiska ramar som ställs till
förfogande för

skolledarutbildningen,

16

3
Hemställan Prop. 1985/86:173

Med
åberopande av vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
alt

1.
godkänna de principer för skolledarutbildningens
uppläggning och anordnande som jag har förordat,

2.
godkänna atl utbildningen får
starta fr.o.m. budgetåret 1987/88,

3.
godkänna atl del statliga
bidraget lill kommunerna för arbetsavlastande ålgärder i samband med skolledarutbildningen
upphör i och med budgetåret 1986/87,

4.
godkänna vad jag har förordat
om utökningen av bidragen till kommunerna för lokal skolutveckling.

5.
godkänna vad jag har förordat
om atl länsskolnämndema tillförs särskilda medel för sin medverkan i
utbildningen,

6.
godkänna vad jag har förordat
om att SÖ tillförs medel för den centrala utbildningsledningen samt särskilda
verksamhetsmedel.

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

17

Bilagal
Prop. 1985/86:173

Sammanfattning av SÖ:s förslag till samlat program för
utbildning av skolledare

1 Inledning

Regeringen
uppdrog genom beslul den 30 maj 1985 åt skolöverstyrelsen att utforma ett
samlat program för skolledarutbildning. Samråd skulle ske med Svenska
kommunförbundet och Landslingsförbundet.

Utgångspunkten
skulle vara den i budgetpropositionen 1984/85:100 angivna. Detla innebar:

Innehåll
och strukturering skulle följa den som angells i propositionen. Centralt var atl
alla delar i utbildningen skulle präglas av en gemensam målsättning. Programmet
skulle omfatta fyra delar:

1
Rekryleringsutbildning - ett
kommunalt ansvar med stöd från den statliga skoladministrationen.

2
Introduktionsutbildning - främsl
kommunalt ansvar med stöd från den statliga skoladministrationen.

3
Fördjupningsutbildning - främsl
elt statligt ansvar.

4
Kontinuerlig fortbildning -
främst etl kommunall men även vissl statligt ansvar.

Med
begreppet skolledare skulle avses: rektorer och studierektorer vid grundskola,
folkhögskola, särskola, kommunal vuxenutbildning, sameskola samt specialskola.

Med
begreppet kommun och skolstyrelse skulle i förekommande fall även
landstingskommun och utbildningsnämnd avses.

2 Skolans styrning

Genom
de senaste årens förändringar av skolans styrsystem, från en central styrning till
en ökad målstyrning, har mer av ansvarel för skolan lagls på kommunal nivå.
Samtidigt har kraven på en likvärdig skola i hela landet och en likvärdig
nationell utbildningspolitik betonats i olika sammanhang. För att den
nationella skolpolitikens mål skall kunna nås, måste ledningen för den lokala
skolverksamheten agera samlat och enhetligt. Genomförandeansvaret vilar på
rektor inom ramen för de rikllinjer som lagls fasl av staten och skolstyrelsen.
Rektor har en klar chefsuppgift och rektor och biträdande skolledare är vidare
ansvariga gentemot eleverna. Skolledarna måste verka så atl man på skolan
beaktar elevernas mening när arbetet planeras och genomförs. De skall ge tyngd
åt elevernas meningar och underlätta ett demokratiskt arbetssätt.

18

3
Skolledningsfunktionen Prop. 1985/86:173

Fr,o,m,
budgetåret 1986/87 får kommunerna ett samlat statsbidrag för skolledning.
Utformningen av skolledarorganisationen skall anpassas till lokala behov och fömtsättningar.
Skolledarna måste kunna översälta centralt och lokalt fastställda mål för verksamhelen
till konkret verksamhet. Skolledningen måste kraftfullt hävda samhällets krav
på atl skolans inre arbete skall kännetecknas av demokratiska livsformer.

Skolledaren
måste i praktisk handling kunna uttrycka den humanistiska anda som präglar
samhället och dess intentioner med skolan. Skolledaren skall också inbjuda lill
reaktioner på sitl eget ledarbeteende och undersöka hur detta påverkar skolans
verksamhet.

Skolledaren
måste verka inom två funktionsområden, dels verkställa samhällets intentioner
genom alt administrera och organisera skolans verksamhet och dels fungera som
aktiv organisalionsledare.

4 Skolledningens utvecklingsbehov

Skolledare
upplever sig nu i hög grad upptagna av vardagsadministration och
serviceuppgifter. De upplever sig ha litet inflytande i pedagogiska och psykosociala
frågor. Skolledaryrket har på många håll blivit en byråkrati-serad
servicefunktion i stället för ell pedagogiskt ledarskap.

Krav
på skolledningen är nu att den måsle tillägna sig ett ekonomiskt och resursfilosofiskt
tänkande. Den måste kunna upprätta realistiska infly-landeplaner.

När
det gäller utvecklingsbehov visar överväganden att det pedagogiska ledarskapet
måste prioriteras. Skolledarna behöver öka sina kunskaper om den psykosociala
miljön och om relationer. De behöver också öka kunskapen om demokratiska
arbetsprocesser. De behöver kunna vidareutveckla samarbetet mellan de vuxna på
skolan och föra in en ny tradition på skolorna av kritisk granskning och
värdering, inte bara av elevernas ulan ocksä av de vuxnas arbete.

5 Ett samlat utbildningsprogram

5.1 Mål

Som
angetts i propositionen skall alla delar av utbildningen präglas av en gemensam
målsättning. Målen har i propositionen angetts i tre punkter:

1. Kunskaper
om samhällets mål för skolan.

2.
Förutsättningar för etl aktivt
pedagogiskt ledarskap.

3.
Kunskap om de kommunala och
statliga regler och system som styr skolan.

Utbildningen skall enligt
förslaget ha en tydlig karaktär av ledarutbild

ning, 19

5.2-5.3 Deltagargrupper
och innehåll Prop. 1985/86:173

Rekryleringsuibildningen
är avsedd för dem som visar inlresse för skolledaryrket. Kommunen organiserar
olika studieakliviieler. SÖ ger stöd i form av studiecirkelprogram etc.

InlroduklionstitbUdningen
genomförs under skolledarnas två första tjänstgöringsår. Staten bör ställa
visst utbildningsmaterial till förfogande, bidra lill koslnader för handledare saml
svara för utbildning av dessa.

Introduktionsutbildningen
skall ge dellagarna en översiktlig orientering inom samtliga ämnesområden som
ingår i den samlade introduktions- och fördjupningsutbildningen.

Fördjupningsulbildningen
skall lägga tyngdpunkten på ledarskap och utveckling och därvid genom olika tillämpningsakliviieler
fördjupa kunnandet om skolans mål, inre demokrati, sociala relationer och i
alt vara administrativ ledare och arbetsgivarföreträdare.

Fonbildningsprogrammei
skall fördjupa skolledarnas kunskaper och färdigheter i atl bedriva
utvecklingsarbete, att utvärdera och i personalledning.

Den
tid som skolledarna använder för sitt deltagande i utbildningsprogrammet bör
planeras in som en del av arbetet i tjänsten.

5.4 Utbildningsstrategier och pedagogiska överväganden

Förslagen
till utbildningsinsatser bygger på följande utgångspunkter: Del samlade
utbildningsprogrammet bygger på etl gradvis inlärande av

det
nya yrket, med direkta yrkeseri"arenheter till grund för inlärningen.

Vuxna
förulsälls lära på ett reflekterande sätt. Inlärningen skall la fasta på

konkreta
och nära delar av den vuxnes liv. Den vuxne gör sina lärdomar

tillsammans
med sina arbetskamrater. Den framtida skolledarutbildningen behöver därför:

— baseras
på erfarenhetslärande, där del egna agerandet i yrket dominerar som underlag
för inlärning,

— ske
kontinuerligt under en längre tidsperiod,

— försiggå
under hemperioder avbrutna av gemensamma utbildningsdagar,

-
genomföras av kvalificerade
utbildare, vilka stödjer skolledarna genom att ställa krav och genom alt
återkommande följa dem i deras direkta yrkesutövande,

-
involvera
utbildningsdeltagarnas skolledarkollegor i relevanta ulbild-ningsavsnitt och

-
ingå i den egna arbelsplaneringen
och tjänsten.

20

6 Utbildningsprogrammets delar Prop. 1985/86:173

6.1 Rekryteringsprogram

Skolstyrelsen
bör definiera vilka befallningar man anser vara ledarbefatt-ningar inom
skolväsendel, vilka kvaliteter man bör kräva av dem som får befattningarna,
samt hur många ledare man behöver rekrytera under den närmaste femårsperioden, Interkommunal
samverkan är önskvärd för alt bredda sökandeunderlaget.

6.2 Introduktionsprogram

Endast
16% av kommunerna har f.n. introduktionsprogram för sina skolledare.
Introduktionsutbildningen bör vara individuellt avpassad.

Skolstyrelsen
och skolchefen bör ansvara för programmet. Handledare bör anlitas. Handledarna
bör ha det sammanhållande ansvaret genom alt samordna gemensamma utbildningsinsatser
för hela utbildningsgruppen och genom individuella handledningssamlal på
skolledarens arbetsplats.

6.3 Fördjupningsutbildning

Skolledarna
skall få insikt i vad som ligger bakom skolans centrala'mål. Studierna skall
även ge kunskaper om ledarskap i allmänhet och särskill i offentliga
institutioner. Skolledarna skall lära sig hur utvecklingsprojekt bedrivs och
hur människor reagerar.

Under
fördjupningsulbildningen deltar skolledaren i 30 dagars kurssammandragningar,
15 enskilda utbildningsdagar och 15 dagars studier av ledare i andra
organisationer. Utbildningen skall planeras in som en del av arbetet i
tjänsten.

6.4 Kontinuerlig fortbildning

En
samordning av de statliga och kommunala fortbildningsinsatserna mäste ske.

7 Organisation

7.1 Dimensionering

Till
1980-lalels slut finns behov av utbildning för ca 200 nya skolledare årligen.
Under början av 1990-lalel kommer behov att finnas av utbildning för 300 nya
skolledare årligen. När platser finns beräknas skolledare som nu inte genomgått
den gamla skolledarutbildningen att kunna beredas utbildningsplats.

21

7.2
Ansvarsfördelning Prop. 1985/86:173

Tendensen
i ansvarsfördelningen är att staten tar huvudansvaret för den fördjupande
utbildningen och kommunerna för introducerande och fortbildande aktiviteter.

7.3 Den statliga utbildningsorganisationen

I
dag finns en särskild organisation för skolledarutbildningen inom den statliga skoladministrationen.

.
Ansvarel för det samlade utbildningsprogrammet delas av staten, kommunerna och
landstingen. SÖ bör planera och genomföra fördjupningsutbildningen och
tillsammans med länsskolnämndema ge kommunerna del av sitt kunnande vid
planering och genomförande av andra delar av utbildningsprogrammet.

Länsskolnämndema
förutsätts aktivt medverka i fördjupningsutbildningen,

SÖ
föreslås fä utbildarresurser i form av fasta tjänster och expertmedel. Det
behövs en utbildare för 30 deltagare, vilket innebär 30 nya tjänster, 23 av
dessa bör vara centralt och regionalt verksamma utbildare medan rörliga
expertresurser motsvaras av 7 tjänster, Hämtöver bör tvä assistent-tjänster
filiföras den centrala ledningen,

Länsskolnämndema
förutsätts medverka i utbildningen i samma omfattning som f, n, samt ställa
nödvändiga kansliresurser fill förfogande.

Utbildarna
föreslås ingå i regionala ulbildarlag med en av SÖ ulsedd utbildningsledare som
sammanhållande.

7.4 Den kommunala utbildningsorganisationen

De
enskilda skolstyrelserna har ansvarel för att rekryterings-, introduktions-
och fortbildningsprogram organiseras och genomförs. Skolstyrelsen skall besluta
om inriktning, omfattning, organisation och ekonomiska ramar. Utbildningsbehov
skall kartläggas och utbildningsplaner upprättas.

Kommunerna
skall få stöd från Svenska kommunförbundets länsavdelningar, samt från Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet centralt. Samverkansorgan för forlbildningsaktiviteter
är länsavdelningarna och länsskolnämndema. Statsbidrag bör utgå för
genomförande av introduktionsutbildning.

7.5 Samrådsförfarande

SÖ
skall besluta om hur samråd skall ske om skolledarutbildning, efter samråd med länsskolnämndema.
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

22

8 Ekonomi Prop. 1985/86:173

8.1 Nuvarande kostnader

Statliga koslnader för budgetåret 1986/87:

Verksamhetsmedel, inom reservationsanslaget B 8, Fort

bildning m.m. 9 Mkr

Verksamhetsmedlen täcker kostnaderna för

utbildningens organisation, ulbildarlöner samt

deltagares och utbildares resor, traktamenten

och internatkostnader.

Medel för arbetsavlastande åtgärder

- enligt avtal motsvarar dessa medel 10% av skol

ledarnas tjänstgöring ___ 14 Mkr

23 Mkr Kommunala kostnader;

Inom kommunala anslag eller via statsbidraget för lokal
skolutveckling svarar kommunerna för kostnader i samband med kommunalt
anordnande av olika utbildnings- och fortbildningsinsatser.

8.2 Kostnadsförslag

Statliga kostnader: Stöd till kommunerna för att förstärka
del

samlade utbildningsprogrammet 6,5 Mkr

Medel för fördjupningsprogrammets genomförande,

kostnader för produktion av utbildningsmaterial saml

handledamlbildning inför introduktionsutbildningen 16,5 Mkr

23 Mkr Kommunala kostnader: Eventuella kostnader för skolledarvikarier.

9 Övergången till en ny organisation

Den samlade skolledamtbildningen föreslås införas fr.o.m.
budgetåret 1987/88.

Skolledare, som ej är nytillsalta men ännu ej gått skolledamtbildning,
bör successivt slussas in i utbildningsprogrammet, SÖ har ansvar för att även
dessa skolledare får utbildning. För denna kategori (ca 800 skolledare) kan
det bli aktuellt med en något förkortad fördjupningsutbildning av ekonomiska
skäl.

10 Sammanfattning av reservation

med anledning av SÖ:s förslag lill samlat program för skolledarutbildning.

Det föreslagna utbildningsprogrammet är elt ambitiöst och
innehållsrikt förslag, men det bör kompletteras vad gäller avsnittet om
rekryteringsutbildning,

SÖ drar upp mycket generella och översikfliga rikfiinjer
för innehållet i 23

rekryleringsutbildningen. Efiersom
denna utbildning är etl av de viktigaste Prop. 1985/86:173 instrumenten för
att stimulera fler kvinnor alt söka tjänsl som skolledare borde man ha haft ett
mer utarbetat program. Likaså borde en del av de tillgängliga medlen riktats till
just denna utbildning som ett incitament för kommunerna atl satsa på den.

Förslaget
till en sårskild utbildningsavdelning, knuten till SÖ, med 25 fasta tjänster,
samt medel motsvarande ytteriigare sju, biträds inte, Detla skulle strida mot
ambitionen att skära ned SÖ:s organisation,

SÖ
bör i stället undersöka samarbetsmöjligheterna med lärarhögskolorna, saml
hälla möjligheten öppen att använda professionella ledarutbil-dare.

Slockholm
den 7 oktober 1985

Ylva
Annerstedl (fp)

24

Bilaga
2 Prop. 1985/86:173

Sammanställning av remissyttranden över SÖ:s förslag till
samlat program för utbildning av skolledare, Framtida skolledarutbildning (R
85:26).

Remissinstanser

Efter
remiss har yttranden över rapporten Framlida skolledarutbildning (R 85: 26)
avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), statskontoret,
riksrevisionsverket (RRV), statens arbetsgivarverk (SAV) och statens institut
för personalutveckling (SIPU), samtliga länsskolnämnder utom Gotlands län,
kommunerna i Danderyd, Stockholm, Södertälje, Linköping, Jönköping, Västervik,
Sölvesborg, Kristianstad, Malmö, Göteborg, Örebro, Gävle, Sandviken, Haparanda
och Kiruna, landstingskommunerna i Slockholms län, Kristianstads län och
Jämtlands län, fortbildningsavdelningarna i Stockholms, Uppsala, Linköpings,
Lund/Malmö, Göteborgs och Umeås högskoleregioner. Landsorganisationen i Sverige
(LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR,
Svenska kommunförbundel, Landslingsförbundet och Skolledarförbundet.

UHÄ
har bifogat yttranden från universiteten i Linköping, Lund, Göteborg och Umeå saml
högskolorna i Falun/Borlänge och Kristianstad.

Yttranden
har dessutorh kommit från Riksförbundei Hem och Skola (RHS), Nortboltens
länsavdelning av Svenska kommunförbundet, kommunerna i Skellefteå, Norrtälje,
Surahammar, Hässleholm, Växjö och Bromölla, Lunds skolstyrelse. Olofströms
skolor. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), Svenska förbundet
för specialpedagogik och rektorsämbetena för högskolorna i Örebro och Umeå.

Därutöver
har synpunkter lämnats från lokala skolledarorganisationer, skolledarutbildare
och enskilda skolledare.

1 Allmänt

Remissinstanserna
anser det positivt att en permanent skolledarutbildning nu kommer lill stånd
och de är över lag positiva till förslagets allmänna inriktning och innehåll.

Riksrevisionsverket
(RRV) instämmer i rapportens utgångspunkter och

särskilt vad gäller inriktningen i vissa förslag. RRV har trots delta svårt att

ta ställning till förslagen som sådana, vilket sammanhänger med att dessa,

enligt RRV, ej sätts in i ett vidare sammanhang. "Det framgår således ej
av

rapporten", anför RRV, "hur statsmakternas och den statliga skoladmi-

nistrationens behov av att kunna påverka skolutvecklingen kan komma att

beröras av förslagen ". 25

Svenska
kommunjörbundel finner det viktigt med snara långsiktiga ut- Prop.
1985/86:173 bildningsstrategier för den pedagogiska ledningsfunktionen inom
skolans verksamhet.

2 Skolledningsfunktionen

Kapitel
3 i rapporten

Synen
pä skolan som en professionell organisation där del erfordras etl reellt
ledarskap, delas av remissinstanserna.

Universitets-
och högskoleämbetel (UHÄ) påpekar alt utredningen förtjänstfullt har
analyserat skolledarfunklionen. Man framhåller bl.a, att skolledningen utövas i
samarbete med övrig personal och pä ett sådant sätt alt skilda ledamppgifter
fördelas efler kompetens och inlresse hos de berörda befattningshavarna.
"Del förefaller oss ologiskt", menar UHÄ, "att en personalgrupp
- skolledarna - då bryts ut ur något som kunde •fungera som ett samlat program
för skolans ledningsfunktioner".

Arbetsgivarfunktionen
och de kunskaper som behövs för alt fullgöra den har fått alltför lilel utrymme
menar statens arbetsgivarverk (SA V).

Flera
länsskolnämnder vill, mot bakgrund av analysen av skolledningsfunktionen,
kraftigare betona skolledningens pedagogiska roll. Bl.a, konstaterar länsskolnämnden
i Kristianstads län att skolledningens administrativa och ekonomiska
funktioner under senare år skjulils fram på bekostnad av den pedagogiska.

3 Skolledningens utvecklingsbehov

Kapitel
4 i rapporten

Rapportens
beskrivning av skolledningens utvecklingsbehov delas av remissinstanserna.
Enligt de instanser som yttrat sig om detta avsnitt är det angelägel med en
förändring av attityderna till skolledaryrket, så atl det från att uppfattas
vara ett serviceyrke, skall framstå som etl chefsskap. Skolledarens uppgifter i
ett målstyrt skolsystem kräver mer och delvis andra kunskaper anser bl.a. länsskolnämnden
i Örebro län.

4 Ett samlat utbildningsprogram

Kapitel
5 i rapporten

Remissinstanserna
ställer sig samfällt positiva till den allmänna inriktning,

del innehåll och de arbetsformer som presenteras i förslaget. Man är

överens om vikten av ett samlat utbildningsprogram enligt de riktlinjer som

anges i förslaget och det markeras också av många remissinstanser att det

är angeläget att det samlade utbildningsprogrammet snarast kommer till

stånd, 26

Söderiälje
kommun anser att programmet bör omfatta också skolledare i Prop.
1985/86:173 kommunal musikskola.

Statskontoret saknar i rapporten en samlad redovisning av
den nuvarande skolledarutbildningen och en utvärdering av denna. Statskontoret
anser sig därför ha svårt att bedöma rimligheten i den utbildning som föreslås,
både vad gäller avvägningen tids- och innehållsmässigt mellan introduktions-
och fördjupningsulbildning och därmed också avvägningen mellan kommunens och statens
ansvar för skolledarnas utbildning.

Borttagande av bidrag för arbetsavlastande åtgärder

SÖ föreslår atl den framlida skolledarutbildningen skall
ingå i den egna arbetsplaneringen och tjänsten. De flesta av remissinstanserna
har inte berört denna fråga.

Några remissinstanser stöder aktivt förslaget i denna del,
t.ex. Kiruna kommun och Sölvesborgs kommun.

UHÄ pekar på att om vikariekostnader för skolledarna skall
belasta anslagel för lokal skolutveckling, vilket ligger i SÖ:s förslag, så
kommer skolledamtbildningen att ta en oproportionerligt stor andel av
skolpersonalens fortbildningsmedel. SAV och statskontoret framför liknande synpunkter.
Länsskolnämnden i Stockholms län anser att en indragning av resurser för arbetsavlastning
kommer ält vara till förfång för utbildningen, eftersom det av renl praktiska
skäl minskar skolledarnas möjligheter att aktivt kunna arbeta med
utvecklingsarbete av inlärnings- och prakfikka-raklär under utbildningstiden.
Stat och kommun kan på ett helt annat sätt kräva aktiv medverkan i
utbildningens alla delar om arbetstagarna (skolledarna) erhåller rimlig arbetsavlastning
under utbildningstiden. Länsskolnämnden i Skaraborgs län framhåller atl det pä
grund av rådande arbetsbelastning bland skolledarna är risk för att andra
arbetsuppgifter tränger undan arbetet med utbildningen. Söderiälje kommun
ifrågasätter liksom bl.a. slaiskontorel, Malmö kommun, Göteborgs kommun,
Norrtälje kommun, Stockholms läns landsting och TCO det lämpliga i att under vissa
perioder reducera skolledningen i den omfattning det här är fråga om. Man menar
att ersättning för vikariekostnader måste utgå till kommunerna. TCO och Skolledarförbundet
anser alt kommunerna bör beakta deltagande i skolledarutbildningen vid dimensionering
av skolledartjänsterna lokall.

InnehåU

Beträffande utbildningens målsättning och innehåll
instämmer remissin

stanserna samfällt i stora delar av det skisserade innehållet. Man finner

förslaget överiag väl avvägt. SAV menar alt arbetsgivarfunktionen och de

kunskaper som behövs för att fullgöra den fått ett för litet utrymme i den

nya utbildningen. Bristande kunskaper om arbetsrätt, avtal och författ

ningar kan vara ett skäl till ätt skolledartollen byråkratiserats, anser SAV.

Etl antal remissinstanser anser dock att vissa utbildningsmoment bör få en

större tyngd i utbildningen. Länsskolnämnden i Stockholms län anser att

skolans roll som ulbildningspolitiskt inslmment, utvecklingsarbete och 27

utvecklingsstrategier och härtill kopplad praktisk
projektledning bör få Prop. 1985/86:173 större utrymme i utbildningen. Länsskolnämnden
efterlyser alt utbildningen får en mer pedagogisk/organisatorisk inriktning än
del lagda förslaget. Liknande synpunkter framförs av bl.a. länsskolnämndema i
Jönköpings, Kristianstads och Örebro län. Länsskolnämnden i Blekinge län önskar
ökad kunskap om läroplansteori och läroplanskunskap. En radikal omarbetning av
innehållet föreslås av Västerviks kommun. Denna omarbetning skall göras i
riktning mol verksamheten i stället för mol relationer, roller osv.

Riksförbundet Hemoch Skola (RHS) yrkar atl kontakten och
samverkan med hemmen fär en mer framträdande roll i den kommmande skolledarutbildningen.
Svenska förbundet för specialpedagogik anser att en diskussion om
specialpedagogik mäste in i utbildningen.

5 Utbildningsprogrammets delar

Kapitel 6 i rapporten

Utbildningsprogrammets uppdelning i rekryleringsutbildning,
introduk-fionsutbildning, fördjupningsulbildning och kontinuerlig fortbildning
tillstyrks allmänt av remissinstanserna.

5.1 Rekryteringsprogram

Kapitel 6.1 i rapporten

Förslagets beskrivning av ett särskilt rekryteringsprogram
under kommunernas ansvar och med stöd frän staten tillstyrks av remissinstanserna.

Elt stort anlal remissinstanser har synpunkter på
rekryteringsprogrammet. Dessa synpunkter går alla ut på atl rekryteringsprogrammet
är mycket viktigt och atl del fått alllför liten uppmärksamhet i SÖ:s förslag.
Sandvikens kommun menar att kommunerna måste få stöd från SÖ när det gäller
exempel på verksamheter och uppläggningsformer. Flera instanser anser atl den
låga andelen av kvinnliga skolledare samt den ojämna fördelningen på
lärarkategorier, bör åtgärdas via rekryteringsprogrammets organisation och
inriktning,

I mänga remissvar betonas vikten av kommunal samverkan med
länsskolnämndema som samordnare av programmet, bl, a. för alt åstadkomma en
bredare rekryteringsbas, Länsskolnämndema i Kristianstads, Hallands, Skaraborgs,
Västmanlands, Väslernorrlands och Västerbottens län pekar särskill på denna
möjlighet.

Södertälje kommun vill fästa uppmärksamheten vid rekryteringsulbild-ningsåtgärder
för att intressera fiera kvinnor för skolledarskap. Även LO, liksom SACO/SR,
har särskill uppmärksammat rekryleringsutbildningen ur jämställdhelssynpunkt.

LO menar ocksä atl man bör bredda rekryteringen till alt
omfatta ledare

som är verksamma inom näringsliv och förvaltning. Även Kristianstads 28

läns
landsting anser att en strävan bör vara alt nå även andra än lärare att Prop.
1985/86:173 söka chefs/arbetsledartjänster inom skolans område.

5.2 Introduktionsprogram för nya skolledare

Kapitel
6.2 i rapporten

Remissinstanserna
instämmer i atl introduktionsutbildningen för nytillsalta skolledare skall ske
på kommunalt ansvar. Flera av länsskolnämnder-na pekar på alt länsskolnämndema
kan vara samordnare av sådan utbildning, vilket skulle innebära stora fördelar
för de små kommunerna. Länsskolnämnden i Slockholms län anser att de
handledare som föreslås bör vara länsskolnämndens egna tjänstemän eller lill
nämnden knutna experter och att innehållet i utbildningen dä kan integreras med
nämndens eget utvecklingsprogram.

Handledaruppgiflen
har särskilt kommenterats av flera remissinstanser. Det bedöms av dessa
positivt och nödvändigl med handledning som en del av utbildningen. Flera
remissinstanser, bl.a. foribildningsavdelningen i Uppsala högskoleregion, menar
också att det bör vara självklart med statliga insatser, framför allt med tanke
på de små kommunerna. Staten skall ha ett ansvar för utbildning och handledning
av handledarna. Flera remissinstanser, bl.a. Kristianstads kommun, pekar dock
pä att det bör vara en självklarhet att ha rutiner för handledning av nytillträdande
skolledare och för vikarier, och att utarbetandet av sådana rutiner åvilar den
centrala kommunala förvaltningen.

5.3 Fördjupningsutbildning

Kapitel
6.3 i rapporten

Förslagets
grundtanke att staten skall ange mål, riktning och innehåll i
fördjupningsutbildningen för atl en likvärdig standard skall garanteras tillstyrks
av remissinstanserna. Länsskolnämndema i Kronobergs och Jämtlands län, finner
alt inslaget av studier av ledarskap i andra organisationer är positivt, LO
menar atl man bör pröva möjligheterna att ge skolledarna tjänstledighet utan
lön för att under minsl ell år arbeta inom näringsliv, förvaltning eller vård,
Södertälje kommun föreslår atl förslaget senare kompletteras med
servicematerial fill kommunerna som stöd vid genomförandet av den kommunala
delen av programmet.

Flera
remissinstanser har fäst sig vid uppgiften i SÖ:s rapport, atl man av
hittillsvarande skolledarutbildning inte har kunnat utläsa några störte förändringar
i skolutvecklingen lokalt.

Flera
remissinstanser, bl.a. länsskolnämnden i Slockholms län, SAV och SIPU, pekar
särskilt på denna omständighet och menar att utbildningen delvis skall ges ett
annat innehåll. Västerviks kommun anför kritik mot fördjupningsutbildningen och
anser att den behöver omarbetas vad gäller innehåll, uppläggning och
organisation.

Den föreslagna tiden för
fördjupningsutbildningen med en utsträckning

över tre år, vinner gehör hos remissinstanserna med några avvikelser. Den 29

gängse
uppfattningen är att tiden är väl avvägd mot bakgmnd av förslagets Prop.
1985/86:173 utgångspunkter när det gäller pedagogiska överväganden. Några
remissinstanser, hl.'a. fortbildningsavdelningen i Linköpings högskoleregion
och Slockholms kommun anser att liden för utbildningen är för lång.

5.4 Kontinuerlig fortbildning

KapUel 6.4 i rapporten

Remissinstanserna är övervägande posifiva till de
fortbildningsinsatser som föreslås. Flera betonar att fortbildningsinsatser bör
inlemmas i skolans och kommunens övriga personalfortbildning. Det är angeläget
menar bl.a. SIPU och 7"CO alt fortbildningen sker gemensamt för skolledare
och övrig personal som arbetar i skolan.

Högskolans utbud bör beaktas när del gäller fortbildning
anser bl.a. länsskolnämndema i Stockholms och Uppsala län, saml foribildningsavdelningen
i Uppsala högskoleregion. Slockholms kommun menar att att störte kommuner
själva kan driva fortbildningen med medverkan från statliga myndigheter medan
mindre kommuner kan anlita länsskolnämndema i högre utsträckning.

6 Organisation

Kapitel 7 i rapporten

6.1 Dimensionering

Kapitel 7.1 i rapporten

Remissinstanserna har i regel inget att invända mot de
beräkningar som ligger som underlag för dimensionering av skolledamtbildningen.
Länsskolnämnden i Örebro län, Kristianstads läns landsting och TCO anser att
beräkningarna är för låga med hänsyn lill att även annan ledningspersonal är
den föreslagna bör omfattas av utbildningen, Södertälje kommun påpekar att
även musikskolans skolledare bör omfattas.

6.2 Ansvarsfördelning

Kapitel 7.2 i rapporten

I huvudsak råder enighet bland remissinstanserna om
huvudtankarna vad gäller ansvarsfördelning: Staten tar huvudansvaret för den
fördjupande utbildningen och kommunerna för olika introducerande och
fortbildande aktiviteter.

30

6.3 Den
statliga utbildningsorganisationen Prop. 1985/86:173

KapUel 7.3 i rapporten

Remissinstanserna är inte eniga när det gäller förslagel
till uppbyggnad av den statliga utbildningsorganisationen.

De centrala myndigheter som yttrat sig om organisafionen,
UHÄ, statskontoret, RRV och SIPU ställer sig posifiva till att planering och
inriktning av fördjupningsutbildningen bestäms av SÖ, medan man ställer sig
avvisande lill att SÖ handhar genomförandet med den dimensionering av fast utbildarstab
som föreslås. UHÄ anser att den analys som utredningen gjort pekar fram mot
andra organisatoriska lösningar än den föreslagna. Man finner del förvånande
att utredningen varken diskuterat högskolans möjligheter att medverka i
utbildningen eller sökt ta till vara de många erfarenheter som finns inom
högskolan, då del gäller utbildning av skolledare. Statskontoret anser atl förslagel
om all SÖ skall svara för del praktiska genomförandet strider mot ambitionen
att banta den centrala skoladministrationen och koncentrera dess verksamhet mol
mer övergripande uppgifter. '

RRV menar att fördelar och nackdelar med olika utbildare
borde ha utvecklals i rapporten. RRV anser vidare atl ställningstagandet att
den statliga skoladministrationen borde ha ansvaret för och genomföra utbildningen
inte automatiskt innebär etl inrättande av fasta tjänster vid SÖ. En
utvärdering av den statliga skoladministrationen måsle göras.

Länsskolnämndema uppvisar i huvudsak en enhetlig reaktion
på SÖ:s förslag når del gäller organisation. Man motsätter sig allmänt att SÖ
skulle tillföras etl så stort antal fasta tjänster som föreslås,

Länsskolnämndema tillstyrker allmänt alt den centrala
planeringen och ledningen åvilar SÖ. Länsskolnämnden i Jönköpdngs län anser att
även ansvaret för att planera utbildningen bör ligga hos länsskolnämndema med
stöd av en särskild central utbildningsorganisafion ingående i den statliga skoladministrationen.
Länsskolnämnden i Kronobergs län anser all den centrala ledningen på SÖ bör
utökas något utöver de två fasta tjänster som föreslagits, I övrigt går länsskolnämndernas
remissvar ul på alt antalet fasta tjänster inrymda i SÖ:s organisation bör
minskas för atl i stället läggas ul till länsskolnämndema. Förslag till hur
många tjänster som skall ligga på SÖ respektive nämnderna varierar från länsskolnämnden
i Kalmar län som föreslår alt 28 tjänster tilldelas nämnderna, till länsskolnämnden
i Uppsala län som föreslår att en halv extra tjänsl tilldelas varje lånsskolnämnd.
Flera länsskolnämnder förordar atl utbildarna skall få visstidsan-ställningar.

Länsskolnämndema fömtsätter i regel en samverkan med
kommunerna. Länsskolnämnden i Stockholms län föreslår att för ell mindre anlal slora
kommuner kan genomförandeansvarel överlämnas till kommunen. Flera länsskolnämnder
föreslår atl samverkan i vissa delar bör ske även med högskolan. Särskilda
påpekanden om detta gör länsskolnämndema i Upplands, Södermanlands, Örebro,
Kronobergs, Kopparbergs och Västernorrlands län.

En regional samordning förordas av flera nämnder. 31

Länsskolnämnden i Slockholms
län anser alt länel ensamt kan bilda en Prop. 1985/86:173 region, eftersom
det har en femtedel av skolverksamheten i riket.

Av
de kommuner som reagerat på förslaget angående den statliga utbildningsorganisationen
tillstyrks detta av Danderyds kommun, Stockholms kommun, Sölvesborgs kommun
och Kiruna kommun, medan förslaget avvisas av kommunerna i Malmö, Väslervik,
Gävle och Sandviken. Danderyds kommun framhåller all man bör öka utnyttjandet
av universitet och lärarhögskolor. Sölvesborgs kommun framhåller vikten av en
regional samrådsgrupp. Man anser alt ansvariga utbildare kan anställas pä SÖ,
men alt elt nära samarbete och resursutnyttjande skall ske med länsskolnämndernas
personalresurser.

Svenska
kommunförbundet anser att mot ett syslem med fasta tjänster talar att en
framtida utbildningsorganisation måsle anpassas till de kvantitativa behoven
liksom till de ekonomiska realiteterna. Landstingsförbundet tillstyrker
organisationen i princip, men bedömer att 3 tjänster bör föras över från den
fasta utbildarorganisationen till den rörliga expertresursen.

Landstingsförbundet
betonar vikten av samråd och samarbete med skolhuvudmännen, särskilt vad avser
fördjupningsutbildningen och man menar också att dessa skall medverka i
genomförandel av vissa utbildningsmoment.

SkoUedarförbundet
tillstyrker SÖ:s förslag.

7 Ekonomi

Kapitel
8 i rapporten

Remissinstansernas
ställningstagande till kostnadsberäkningarna i förslaget är avhängigt deras
ställningstagande i frågan om organisalion. Om remissinstansernas
ställningstagande lill alt bidraget för arbetsavlastande ätgärder föreslås
upphöra har redogjorts pä s. 27. Statskontoret menar att det saknas bedömningar
av kommunernas kostnader för det samlade utbildningsprogrammet; kostnader som
statskontoret bedömer kommer alt öka, "Enligt vår mening krävs att annal
och bättre underiag för att statsmakterna och kommuner skall kunna bedöma
kostnader för programmet och realismen i etl genomförande av delta".

De
länsskolnämnder som uttalar sig om ekonomi önskar resurser överförda till
nämnderna. Stockholms kommun menar mot bakgmnd av sitt förslag om minskning av
tiden för utbildningen att sparade medel bör tillföras kommunerna att användas
för kommunala insatser för skolledarutbildningen. Flera kommuner markerar att
del föreslagna statliga stödet till kommunerna är otillräckligt.

Fortbildningsavdelningarna
anser att en del av de medel som föreslås gå till utbildarorganisafionen under
SÖ, skall fördelas mellan fortbildningsavdelningar och kommuner för deras
utökade utgifter.

32

8
övergången till en ny organisation Prop. 1985/86:173

KapUel
9 i rapporten

Samtliga
remissinstanser som uttalat sig om tidpunkt för övergäng till en ny
organisation menar atl det är angelägel alt denna sker så snart som möjligt,
dvs. budgetåret 1987/88.

33