Prop. 1985/86:175

Regeringens proposition 1985/86:175

om nyhetsförmedling till „

begåvningshandikappade 1985/86:175

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet
den 22 maj 1986.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Bengt
Göransson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås atl den nuvarande verksamhelen med en nyhetstidning för
begåvningshandikappade skall fortsätta. Det är önskvärt atl även andra läshandikappade
kan la del av tidningen.

En
stiftelse föreslås ge ut tidningen. Utgivningen i stiftelsens regi skall börja
under januari 1987. Bestämmelser för tidningsverksamheten skall finnas i
stiftelsens stadgar och i elt avtal mellan staten och stiftelsen.

En
prenumeralionsavgift bör av både jämlikhetsskäl och ekonomiska skäl tas ut för
tidningen. Tidningsutgivningen bör tills vidare huvudsakligen finansieras med etl
särskiU statsbidrag.

1 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 175

utbildningsdepartementet Prop. 1985/86:175

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 maj
1986

Närvarande: statsministern Carisson, ordförande, och
statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg,
Wickbom, Johansson, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Göransson

Proposition om nyhetsförmedling till begåvningshandikappade

1 Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den 17 juni 1982
tillsattes den 1 juli samma år en kommitté - taltidningskommittén (U 1982:05)'
- med uppdrag att fördela bidrag till tidningsföretag för utgivning av radio-
och kassettidningar för synskadade samt bedriva utrednings- och utvecklingsarbete
rörande lämpliga former för verksamheten. Kommittén fick den 1 december 1983 i
tilläggsuppdrag att ulreda förutsättningarna för nyhetsförmedling till
utvecklingsstörda och andra begåvningshandikappade, I september 1985
överlämnade kommittén rapporten (Ds U 1985:6) Utvärdering av Nyhetsfidningen 8
SIDOR och betänkandet (Ds U 1985:7) Nyhetsförmedling till begåvningshandikappade.
En sammanfattning av betänkan-del bör fogas lill protokollet i detla ärende som
bilaga 1.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detla
ärende som bilaga 2.

2 Bakgrund

Behovet av information och nyhetsförmedling lill
utvecklingsstörda har länge diskuterats. Försök har också giorts med lättläst
tidningstext på särskilt utrymme i en daglig tidning. För närvarande görs vissa
regionala insatser med nyhetsförmedling för begåvningshandikappade men dessa
har liten omfattning. Inom enskilda kommuner förekommer knappasl nägon särskild
information eller nyhetsförmedling till denna grupp.

' Kommittén bestod vid avlämnandet av betänkandet av f, d,
verkställande direktören Ivar Hallvig, ordförande, organisationsdirektören
Olov Höglund, vice ordförande, kanslichefen Leif Andersson, departementsrådet
Ingrid Dalen, bibliotekschefen Jan- Olof Gurinder. jur, kand, Jan Holmegard,
verkställande direktören Sune Tjernström och redaktören Lars Westberg, Inom
kommittén har en särskild styrgrupp bildats med anledning av kommitténs
tilläggsuppdrag. Gruppen bestod vid överlämnandet av Ivar Hallvig, Olov
Höglund och Ingrid Dalen,

I en skrivelse lill regeringen år 1982 framhöll
Riksförbundet för utveck- Prop. 1985/86: 175 lingsstörda barn. ungdomar och
vuxna (FUB) alt utvecklingsstörda endast i undantagsfall kan tillgodogöra sig
innehållet i vanliga dagstidningar och att många har svårt att följa nyheterna
i radio och TV. FUB betonade samtidigt alt även invecklade sammanhang kan förstås,
om de förklaras utifrån utvecklingsstördas egna erfarenheter. Mot denna
bakgrund hemställde FUB om att en utredning skulle tillsåttas för att
undersöka möjligheterna lill nyhetsförmedling för utvecklingsstörda och att
medel skulle ställas till förfogande för en försöksverksamhet med en
nyhetstidning för denna grupp i FUB:s regi.

Med anledning av FUB:s skrivelse fick taltidningskommittén
del nämnda tilläggsuppdraget. Uppgiften har bestått i att undersöka och kartlägga
förutsättningarna för nyhetsförmedling till utvecklingsstörda och lägga fram
förslag om eventuella statliga insatser. Genom direktiven gavs kommittén
möjlighet att genomföra försöksverksamhet med utgivning av en nyhetstidning. En
sådan kom också till stånd.

Nyhetstidningen 8 SIDOR utkom första gängen i oktober
1984. Försöksperioden har efter hand förlängts och sträcker sig nu till
utgången av december 1986. Utgivningen finansieras huvudsakligen med medel från
allmänna arvsfonden. Tidningen ges ut både i tryckt form och intalad på
kassett.

Av utredningens betänkande framgår alt den primära
målgruppen för 8 SIDOR består av 60000—65000 lätt eller måttligt begåvningshandikappade
vuxna. Därtill kommer troligen minst lika många personer ur andra grupper med
olika låshandikapp. Även ett stort antal institutioner såsom särskolor, grundvux,
dagcenlrer för utvecklingsstörda, bibliotek etc. kan använda tidningen i sin
verksamhet. Antalet presumtiva läsare år alltså betydande. Kommittén anser alt
en realistisk bedömning är att antalet privata abonnemang efter fem år kan
uppgå till ca 5000 exemplar. Marknadsföringen till begåvningshandikappade är
svårare än normalt, bl.a, beroende på mottagarnas handikapp.

Parallellt med tidningsutgivningen har en utvärdering av
denna under vetenskaplig ledning gjorts med hjälp av ett antal referensgrupper
i landet, Utvärderingsarbelel har bestått av dels en statistisk abonnentanalys,
dels en läsförslåelseundersökning och har redovisats i en särskild rapport. Den
statistiska undersökningen är gjord för att utröna vilka som prenumererar på
tidningen och vad de tycker om den. En granskning av abonnemangen gjordes i maj
1985 och visar att drygt hälften av abonnenterna, som då uppgick till ca 1300,
utgjordes av institutioner som t, ex. skolor, dagcentrer, inackorderingshem,
bibliotek etc, medan den andra hälften bestod av enskilda personer.
Förhållandet att en så stor del av abonnemangen utgörs av
institutionsabonnemang tyder enligt slutsatserna i rapporten på att 8 SIDORS
läsekrets är betydligt större än antalet abonnemang.

Läsförståelsen har kontrollerats i ett antal
referensgrupper där begåv

ningshandikappade har ingått. Texter med olika svårighetsgrad, olika

typer av lay-out m. m. har prövats. Tidningen har fortlöpande modifierats

med ledning av de erfarenheter som vunnits och som kommit fram vid

utvärderingen. 3

ti Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 175

Utvärderingen
visar atl tidningsformen är möjlig för förmedling av nyheter och att det finns
elt stort behov av en lättläst nyhetstidning. Tidningen har rönt stor
uppskattning bland begåvningshandikappade. Kommittén föreslår därför alt
utgivningen av Nyhetstidningen 8 SIDOR skall fortsätta i permanenta former.

Remissopinionen
är över lag positiv till att en försöksutgivning kommit till stånd och till tallidningskommitténs
överväganden och förslag. Flertalet remissinstanser påpekar att tidningen har
en viktig uppgift och att den fyller ett stort och sedan länge känt behov bland
säväl begåvningshandikappade som andra läshandikappade, såsom afatiker,
dövblinda, invandrare med svaga kunskaper i svenska m. fl.

Prop. 1985/86: 175

3 Utgångspunkter

Mitt förslag: Verksamhelen med en särskild nyhetstidning
för begåvningshandikappade skall fortsätta. Tidningen skall även kunna vara
till nytta för andra än begåvningshandikappade som har behov av en lättläst
nyhetstidning. Tidningen bör vara obunden av ägarintressen och parti- och intressepoliliskt
neutral.

Taltidningskommitténs förslag: Överensstämmer med mitt
förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker
kommitléns förslag.

Skälen för mitt förslag: Principen att handikappade skall
kunna delta i samhällslivet tillsammans med och pä lika villkor som andra människor
är central i den statliga handikappolitiken och gäller i hög grad även inom
kultur- och informationsområdet.

Ett led i strävan att integrera utvecklingsstörda och
andra begåvningshandikappade i samhällsgemenskapen är atl möjliggöra alt denna
grupp får del av nyheier och information. Nyhetstidningen 8 SIDOR fyller i detla
avseende en viktig uppgift.

Erfarenheterna av försöksutgivningen av 8 SIDOR är
positiva och tyder på en fortsatt gynnsam utveckling. Antalet abonnemang har
successivt ökat och uppgick i april 1986 till 2300 exemplar. Utvärderingen
visar att även komplicerade sammanhang kan göras begripliga för begåvningshandikappade.
8 SIDOR är ett exempel på hur människor med olika läshandikapp kan ges etl
alternativ ull tidningar som de annars inte kan ta del av. Mot denna bakgrund
bör enligt min mening en tidning för begåvningshandikappade ges ul även efter
den 1 januari 1987,

Tidningen bör i första hand vända sig lill begåvningshandikappade.
Den bör emellertid utformas så att den blir lill nytta och glädje även för
andra grupper. Tidningen bör vara obunden av ägarintressen och parti- och intressepoliliskt
neutral. Det är angeläget all det för tidningen väljs en organisationsform som
tillgodoser dessa krav, något som jag strax skall återkomma till.

Kommittén har i enlighel med normaliserings- och integreringsprinci-

perna
utgått från att ansvaret för särskilda handikappålgärder på informationsområdet
bör ligga på medieföretagen själva. Från tidningsföretagen har dock framhållits
att del skulle .medföra ökade koslnader och praktiska svårigheter atl införa elt
syslem med lättlästa sidor i dagstidningarna där viktigare nyheter presenteras
enkelt och kortfattat. Av denna anledning anser kommittén del inte realistiskt
att för närvarande tänka sig all dagstidningarna tillhandahåller särskilda
lättlästa sidor för begåvningshandikappade, I stället måsle man acceptera en
särlösning och ge ut en särskild tidning för denna grupp. Flertalet
remissinstanser delar denna uppfattning. I likhet med kommittén har jag kommit
fram till att man - för alt nyhetsförmedling till begåvningshandikappade skall
komma till stånd -måste acceptera en särlösning. Jag anser atl staten för
närvarande bör la del ekonomiska huvudansvaret för en sådan nyhetstidning. På
sikt är del dock angeläget all de enskilda tidningsföretagen söker rikta sin
information till samtliga samhällsgrupper, däribland de begåvningshandikappade.

Prop.
1985/86: 175

4 Tidningens verksamhetsform

Mitt förslag: En stiftelse med uppgifl alt äga och ge ut
en nyhetstidning för begåvningshandikappade skall bildas. Stiftelsekapitalet
skall vara 100000 kr. Utgivningen skall börja under januari 1987, Bestämmelser
för tidningsverksamheten skall finnas i stiftelsens stadgar och i etl avtal
mellan stiftelsen och staten. Avtalet skall avse liden den 1 januari 1987 - den
30 juni 1990.

Taltidningskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak
med mitt förslag.

Remissinstanserna: Del övervägande antalet remissinstanser
tillstyrker kommitténs förslag. Svenska tidningsulgivareföreningen (TU) menar
dock alt man kan rikta invändningar mot den föreslagna lösningen. Det skulle
principiellt framstå som betänkligt om statsmakterna i egen regi försökte
tillgodose olika gruppers behov av speciellt utformad nyhetsförmedling, Elt
statsbidrag till de handikappades egna organisationer är därför att föredra,
menar TU, framför etl direkl slalligt engagemang i utgivningen av särskilda
nyhetstidningar för handikappade.

Bakgrund till mitt förslag: Vid genomgången av olika
verksamhetsformer har kommitténs utgångspunkt varit att tidningen bör slå
obunden och att den bör vara elt självständigt rättssubjekt. Vidare bör
tidningen vara parti- och intressepoliliskt neutral. Med ledning av de krav som
slälls på verksamheten och med tanke på att tidningsutgivningen skall bedrivas
ulan vinstsyfte och med hjälp av bidrag föreslår kommittén stiftelseformen.

Skälen för mitt förslag: Jag finner i likhet med uiredningen
och remissinstanserna alt en stiftelse är den lämpligaste formen för verksamhelen.
Stiftelser förekommer i betydande utsträckning i tidningsvärlden. Stiftelseformen
har redan lidigare använts i ell liknande fall, där staten finansierar

huvuddelen av
tidningsverksamheten. Jag tänker på Stiftelsen Invandrar- Prop. 1985/86:
175 tidningen. En stiftelse är etl enskilt rättssubjekt och kan som sådanl slå
fri i förhållande lill staten. En fri ställning är betydelsefull eftersom en
nyhetstidning bl. a. har lill uppgifl att granska statens och statliga
myndigheters verksamhet.

Jag
vill i delta sammanhang la upp TU:s invändning mot en statlig stiftelse. I och
för sig hade jag föredragit etl ansvarslagande för utgivningen från
tidningsutgivarnas sida. Som TU emellertid redovisat i sitl remissyttrande ser
man därifrån etl sådanl ansvarstagande som omöjligt av principiella skäl: de
höga kostnaderna hindrar en utgivning utan statliga bidrag och sådana skulle
öppna för vad som betecknas som ett "förfogande över pressen", låt
vara för socialt angelägna ändamål. TU betonar således den föreslagna
utgivningens socialt angelägna karaktär. Ett annat alternativ vore atl tidningen
gavs ut i FUB: s regi, vilket TU av principiella skäl föredrar. Detta
alternativ är emellertid inte invändningsfrilt, vilket kommittén har
framhållit. Del är nämligen - som jag tidigare har anfört -meningen atl
tidningen når även andra än begåvningshandikappade. En sådan ambition skulle
kunna försvåras om de utvecklingsstördas organisation fick uppdraget atl ge ut
tidningen.

Jag
har mot denna bakgrund funnit att övervågande skäl talar för att en statlig
stiftelse bör vara huvudman för verksamheten. Det är dock viktigt atl staten
inte utövar något inflytande över utgivningsverksamheten. Tidningens styrelse
bör därför i förhållande lill staten åtnjuta självständighet. Det ankommer på
regeringen att besluta om styrelsens sammansättning. För riksdagens information
vill jag nämna att jag anser att den skall bestå av personer med bl. a.
journalistisk och ekonomisk erfarenhet. Handikapprörelsen skall givetvis också
vara representerad. Styrelsen bör inte ingripa i det löpande arbetet med tidningen.
Tidningens ansvarige utgivare bör vara självständig i förhållande till både
styrelsen och staten.

Stiftelsekapitalet
bör vara lOOOOO kr. Stiftelsens verksamhet bör regleras dels i stiftelsens
stadgar, dels i elt avlal mellan staten och stiftelsen. Avtalel bör gälla tiden
den 1 januari 1987 - den 30 juni 1990. De ambitioner och finansiella fömtsättningar
som jag föreslår i det följande bör kunna gälla under denna period. Avtalstiden
är enligt min mening så lång all tillräckliga erfarenheter bör kunna vinnas
inför de ställningstaganden som behöver göras inför en ny avtalsperiod. I god
tid före avtalsperiodens utgång bör stiftelsens styrelse redovisa
erfarenheterna av tidningsutgivningen så att regering och riksdag kan ta
ställning till den fortsatta bidragsgivningen. Styrelsen bör därutöver årligen
i anslutning till sin anslagsframställning lämna en redogörelse för
verksamheten och för bidragels användning.

Stadgar
och avlal bör ge stiftelsens styrelse stor frihet alt inom ramen för tillgängliga
resurser besluta om verksamheten, t.ex. hur ofta tidningen skall komma ut,
tidningens omfång, antalet anställda och om annonsering skall förekomma. Frågan
om behovel av en inläst version av tidningen bör avgöras av stiftelsens
styrelse och vägas mot de koslnader som detta medför.

Det
ankommer på regeringen att falla de beslut och vidta de åtgärder 6

som
behövs för alt den nya verksamheten skall kunna starta ijanuari 1987.

5
Tidningens finansiering m. m.

Prop. 1985/86: 175

Mitt förslag: Tidningen skall finansieras dels med
prenumerationsintäkter, dels med etl sårskilt statsbidrag.

Taltidningskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak
med mitt förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker
kommitténs förslag.

Skälen för mitt förslag: Kommittén har redovisat vissa
beräkningar. Med angivna personalresurser, koslnader för lokaler,
marknadsföring etc. samt med hänsyn till beräknade prenumeralionsintäkter blir
nettokostnaden för tidningen högst ca 2.7 milj. kr. per år i 1985 års
penningvärde vid en upplaga av 20000 tryckta exemplar och 4000 kassettidningar
per nummer. Därefter sjunker kostnaderna successivt. Först vid en myckel hög
upplaga

- mer än 50000 tryckta exemplar resp.mer än 5000
kassetter - kan

verksamheten bli självfinansierad.

Jag tror i likhet med kommittén och några av
remissinstanserna att upplagan kommer att öka relativt långsamt. Som riktmärke
för den prenumeralionsavgift, som jag av både jåmlikhelsskäl och ekonomiska
skäl anser bör las ut för tidningen, bör gälla lösnummerpriset på molsvarande
dagstidningar. Det bör ankomma på stiftelsen att avgöra om en särskild avgift
skall las ul för en eventuell kassettversion. Den upplagenivå där intäkterna
motsvarar kostnaderna är inom överskådlig tid svåruppnäelig. Jag anser därför
att tidningen tills vidare huvudsakligen bör finansieras med ell särskill
statsbidrag.

Som medelsram för bidraget föreslårjag för verksamhetens
första halvår elt belopp av 1,25 milj. kr., en insats som har möjliggjorts
genom omprioriteringar inom statsbudgeten. Stiftelsen bör för resten av
avtalsperioden kunna räkna med ett motsvarande bidrag. Helårsbidraget blir då
2,5 milj, kr. Jag återkommer till finansieringen under avsnitt 6. Anslagsberäkning
för budgetåret 1986/87.

Ytterligare en finansieringskälla skulle enligt kommitténs
förslag utgöras av ett bidrag eller garantiåtagande från Svenska
kommunförbundels och Landstingsförbundets sida. Båda dessa remissinstanser
avvisar förslaget samtidigt som de är positiva till alt tidningen permanentas.
Båda förbunden anser all staten bör ta del fulla ansvaret för de av tidningens
koslnader som inte täcks av abonnemangsavgifter. Från Landstingsförbundels sida
uppges alt förbundel - när beslul om tidningens fortsatta utgivning fattals

- kommer att informera landstingen om möjligheten all
teckna abonne

mang för olika institutioner inom omsorgsverksamheten och i övrigi på

lämpligl sätl informera berörda personer om tidningen.

Jag ser för närvarande inga förulsältningar för ett avtal
enligt den föreslagna modellen mellan ä ena sidan Svenska kommunförbundel och Landslingsförbundet
och å den andra sidan staten. Däremot hälsar jag med tillfredsställelse
Landstingsförbundets avsikt att inom sitl verksamhetsområde informera om
tidningen. Genom detla initiativ ges möjlighet för alla

som är föremål för samhällets särskilda omsorger att kommai
kontakt med Prop. 1985/86: 175 8 SIDOR, Av normaliserings- och jämlikhetsskäl
är del betydelsefullt atl den enskilde prenumererar på tidningen. Det år därför
min förhoppning att Landslingsförbundel kan vara stiftelsen lill hjälp i
marknadsföringen av tidningen så all inslilulionsabonnemangen på sikt kan leda
till allt fler privata abonnemang.

6 Anslagsberäkning för budgetåret 1986/87

I 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86: 100 bil. 10 s.
54-55) anmälde jag alt jag under våren 1986 hade för avsikt att föreslå
regeringen atl lägga fram en proposition om nyhetsförmedling lill begåvningshandikappade
och att jag i del sammanhanget ämnade föreslå fortsatt utgivning av Nyhetstidningen
8 SIDOR fr, o, m. den 1 januari 1987, Jag beräknade då kostnaderna för
utgivningen av tidningen under första halvåret 1987 till 1,25 milj, kr, Slutligl
förslag till medelsanvisning kan nu föreläggas riksdagen.

Massmedier m. m.

Bidrag till utgivning av nyhetstidning för begåvningshandikappade

1986/87 Nylt anslag (förslag) I 250000

För kostnader för utgivningen av en nyhetstidning för begåvningshandikappade
bör ett reservationsanslag föras upp i statsbudgeten med ett belopp av 1,25
milj. kr, för första halvåret 1987,

7 Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen alt avsätta ett belopp av lOOOOO
kr, lill en

stiftelse med uppgift att ge ut en nyhetstidning för begåvningshandi

kappade enligt de riktlinjer jag har förordat.

2.
bemyndiga
regeringen atl genom avtal med stiftelsen ikläda staten ekonomiska
förpliktelser i enlighet med vad jag har förordat,

3.
till Bidrag liU
utgivning av nyhetstidning för begåvningshandikappade på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av I 250000 kr.

8 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslular alt genom proposition föreslå riksdagen alt anla de förslag som
föredraganden har lagl fram.

Bilaga
1 Prop. 1985/86:175

Taltidningskommitténs sammanfattning av sitt betänkande
(Ds U 1985:7) Nyhetsförmedling till begåvningshandikappade

Uppdraget

Vår uppgift år att utreda förutsällningarna för
nyhetsförmedling till utvecklingsstörda och andra begåvningshandikappade
människor (med utvecklingsstörda menas begåvningshandikappade som är föremål
för samhällets särskilda omsorger). Ocksä andra grupper av "läshandikappade"
skall enligt direktiven beaktas i sammanhanget. Vi skall undersöka vilka målgrupper
som är betjänta av förenklad information, vilken sorts information som bör
förmedlas och vilka medier som lämpar sig bäst. I direktiven sågs också atl om
den inledande karlläggningen visar att en lättläst nyhetstidning bör prövas,
så skall vi genomföra och utvärdera elt sådant försök.

Kartläggningen

Vi har kartlagt i vilken utsträckning information lill begåvningshandikappade
och andra läshandikappade förekommer i Sverige och i utiandel. Information
anpassad till begåvningshandikappade förekommer över lag i mycket begränsad
utsträckning i både Sverige och andra länder och någon särskild
nyhetsförmedling till denna grupp förekommer inte någonstans. Nyhetsförmedling
till andra handikappgrupper förekommer i viss utsträckning. Här i landet finns
t. ex. en speciell nyhetstidning för dövblinda och för synskadade finns
kassettutgåvor av vanliga dagstidningar.

Försök med en lättläst nyhetstidning

Vi kom under kartläggningen fram till alt försök med en
lättläst nyhetstidning för begåvningshandikappade och andra läshandikappade
borde göras.

Den bakomliggande idén med tidningen har varit att den
skall innehålla allmänna nyheter av rikskaraktär men vara kortfattad, bildrik
och skriven på enkel svenska. Den skall utformas med tanke på vuxna människor
som är läll eller måttligt begåvningshandikappade. Denna primära målgrupp
beräknas uppgå lill mellan 60000 och 65 000 personer. Även andra läshandikappade
människor kan emellertid ha glädje av en enkel nyhetstidning. Det kan gälla t.
ex. afatiker, barndomsdöva och människor med läs- och skrivsvårigheter. Också
skolbarn kan ha nytta av en lättläst tidning.

Tidningen, som fått namnet Nyhetstidningen 8 SIDOR, kom ul
med sitl första nummer i oktober 1984. Fr. o. m, januari 1985 började tidningen
ges ut var fjortonde dag och samtidigt gavs möjlighet atl teckna abonnemang.
Sedan mitten av augusti 1985 kommer tidningen ut varje vecka. Tidningen trycks
i "kvållslidningsformat" med en dekorfärg. Den ges också ut i en
kassettversion.

Försöksperioden
omfattar tiden september 1984 t.o,m, juni 1986, Tid- Prop. 1985/86: 175 ningen
finansieras under försöket lill huvudsaklig del med medel från allmänna
arvsfonden. Kommittén disponerar 2 milj. kr, för detla ändamål. Kommittén har
det övergripande projeklansvaret och har utfört allt planeringsarbete. I tryckfrihetsrällslig
mening ägs och utges emellertid tidningen under försöket av Riksförbundet för
utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB).

Upphovsrätt

Det stod från början klart att tidningen huvudsakligen
skulle bygga på nyhetsmaterial från andra tidningar. Efiersom del kunde bli
fråga om att upphovsrältsligl skyddat material kom att utnyttjas, kontaktade vi
Svenska Journalistförbundet och Tidningarnas Arbetsgivareförening för att diskutera
hur de upphovsrättsliga frågorna borde hanteras under försöket. De båda
parterna ingick en överenskommelse som innebär att text- och bildmaterial som
framställts av anställda journalister och fotografer i upphovs-rättsligt
hänseende får användas fritt under försöket.

Det redaktionella arbetet

Redaktionen består vid veckoutgivning av tre journaliser
(med en tjänstgöring som motsvarar ungefär 2,5 heltidstjänster). En av
journalisterna är också ansvarig utgivare. Del redaktionella arbetet innebär
framför allt atl göra nyhetsurval från ell antal "underlagstidningar"
samt att på basis därav självständigt utforma artiklar, I viss utsträckning köps
också frilans-material in. Bilderna hämtas i allmänhet frän några större
bildbyråer.

Marknadsföringen och prenumeranterna

Marknadsföringen tar längre tid än normalt när man vänder
sig lill begåvningshandikappade människor. Ambitionen är all nå ul till alla i
målgruppen. Information om tidningen har spritts på flera olika sätl, bl.a,
inom FUB:s led och lill särskolor, dagcentrer, inackorderingshem för utvecklingsstörda,
skyddade verkstäder m,m. Tidningen har också marknadsförts lill övriga berörda
handikappgrupper samt vidare lill bl, a, bibliotek och grundskolor. Information
om tidningen har också gått ut via massmedia.

Etl prenumerationspris motsvarande tre kronor per styck
tas ul för tidningen. Det kan jämföras med lösnummerpriset på vanliga
dagstidningar. För elt helårsabonnemang vid veckoutgivning här vi räknat med
150 kr, i prenumerationspris. Ingen extra avgift las ul för kassettversionen,
eftersom denna räknas som en specialutgåva av tidningen. Antalet abonnemang
har successivt ökat till ca 1500, vilket är mer än väntat. Antalet "institulionsabonnemang"
är något fler än antalet privata abonnemang. Bland inslitutionsabonnemangen
märks framför allt särskolor, dagcentrer m, m,

10

Utvärderingsarbetet Prop, 1985/86: 175

Tidningen har fortlöpande utvärderats under vetenskaplig
ledning, Ell antal referensgrupper bestående av begåvningshandikappade har
kontinuerligt läst tidningen och lämnat synpunkler och vid gruppdiskussioner
har läsförståelsen kontrollerats. Under försöket har man prövat texter med
olika svårighetsgrad, olika typer av lay-out m. m. och tidningen har modifierats
efler hand som erfarenheier från utvärderingen kommit fram. En statistisk
abonnentanalys har också gjorts, liksom telefonintervjuer bland prenumeranter.

Andra medier

Vi har ansett del angeläget att också undersöka i vilken
utsträckning även andra medier — TV, radio, video m, m. — kan komma till
användning för nyhetsförmedling fill begåvningshandikappade.

I samarbete med utbildningsradion gör vi försök med
videoproduktioner. Tre program innehållande samhällsinformation för begåvningshandikappade
kommer atl färdigställas. Dessa provproduklioner är att se som försök också med
TV-mediet. Programmen kommer atl utvärderas på samma sätl som tidningen,
nämligen med hjälp av referensgrupper. Erfarenheterna från denna
försöksverksamhet kommer vi att redogöra för under våren 1986.

Vi har också haft kontakt med övriga programföretag inom
Sveriges Radio för atl få reda på vad som är realistiskt i fråga om reguljär
programverksamhet — t, ex, veckovisa nyhetsprogram — för utvecklingsstörda och
andra begåvningshandikappade. Från programföretagens sida är man dock tveksam
till om etermedierna är den bästa lösningen när del gäller nyhetsförmedling
till utvecklingsstörda och andra begåvningshandikappade. Etersändningar ger t.
ex, inte någon möjlighet till repetition och dessutom krävs att mottagaren kan
passa vissa tider. Vidare framhåller man atl del krävs särskilda resurser inom
företagen för att göra sådana program.

Principiella överväganden

Handikapputredningen framhöll i silt betänkande (SOU 1976:
20) Kultur åt alla, att handikappålgärder pä kulturområdet i princip borde
behandlas i silt sakliga sammanhang och även finansiellt belasta resp,
sakområde. Särlösningar för handikappade borde undvikas, I propositionen
1976/77:87 om insatser för handikappades kulturella verksamhet framhöll
utbildningsministern att detla synsätt så långt möjligt borde tillämpas, även
om någon generell princip inte kunde läggas fasl,

I princip borde alltså de befintliga nyhetsmedierna
utformas så att alla människor kunde ta del av informationen. Vi har emellertid
funnit all del för närvarande inte är realistiskt att länka sig alt vanliga
dagstidningar anpassas så att de kan läsas även av begåvningshandikappade
människor - t. ex, genom särskilt lättlästa sidor i tidningen. Av den
anledningen mäste man acceptera en särlösning i detta fall och ge ut en
speciell tidning för begåvningshandikappade och andra som har svårt all läsa
och förslå vanliga tidningar.

Erfarenheterna
av försöket Prop. 1985/86:175

Utvärderingen har visat att Nyhetstidningen 8 SIDOR är
mycket uppskattad bland läsarna och att den fyller elt behov. Praktiskt taget
alla läsare som tillfrågats tycker att tidningen är "myckel bra" och
de allra flesta vill fortsätta prenumerera. Också bland andra läshandikappade
än begåvningshandikappade har tidningen lagits emot positivt. Den år också
omtyckt av t, ex, skolbarn på mellanstadiet.

Del finns inga lidigare erfarenheier av hur begåvningshandikappade
fungerar i en så komplex lässituation som tidningsläsning. Under försöket har
resultat kommit fram som visar vad som är viktigt atl länka på när
nyhetsmaterial skall anpassas lill begåvningshandikappade.

Förslagen

Enligt vår bedömning har försöksverksamheten redan nu
visat atl tidnings-mediet är användbart för nyhetsförmedling till begåvningshandikappade.
Tidningen har en utformning som fungerar bra. Vi föreslår därför att 8 SIDOR
permanentas. Vi har skisserat en organisation för tidningsverksamheten och
övervägt vilken verksamhetsform tidningen bör ha saml hur finansieringen bör
ske. En kort resumé av förslagen följer här.

Tidningsverksamheten

Tidningen bör ha „amma inriktning som under försöket. Den
bör vara frislående frän ägarintressen och stå partipolitiskt och intressepoliliskt
neutral.

För det redaktionella arbetet har vi räknat med att det
bör finnas ekonomiskt utrymme för tre heltidstjänster. Medlen kan dock
fördelas mellan t. ex. två och en halv fast tjänst samt därutöver inköp av
textmaterial från frilansmedarbetare. Vi har bedömt detla vara en för tidningen
lämplig och flexibel lösning.

För administration och marknadsföring behövs en
kvalificerad medarbetare på deltid, företrädesvis en tidningsekonom. Vidare
behövs en kontorist för löpande kontorsgöromål.

Upphovsrätt

Några upphovsrättsliga problem skall enligt vår bedömning
inte behöva uppkomma när det gäller textmaterialet. Texterna är språkligt sett
nyproduktioner. Endast sakinnehållet tas från andra tidningar och detta är
inte föremål för något upphovsrältsligl skydd. Fortsättningsvis behövs därför
inte någon upphovsrällslig överenskommelse. Med bildmaterialet är förhållandet
ett annat. Bilder är under alla omständigheter skyddade. De får därför köpas
enligt gängse prislistor.

12

Verksamhetsform Prop. 1985/86: 175

Det
är enligt vår mening angeläget att tidningen står obunden och all den är etl
självständigt rättssubjekt. Enligt vårt förslag bör tidningen drivas som stiftelse,
Allernalivel, aktiebolag, har vi ansett mindre lämpligt framför allt med tanke
på verksamhetens ringa omfattning. Att låta tidningen ägas och ulges av en
myndighet eller ideell organisation har vi ansett olämpligt. Staten,
landslingen, kommunerna och handikapprörelsen bör enligt vår uppfattning ha
representanter i stiftelsens styrelse.

För
alt verksamheten skall fungera sä smidigt som möjligt bör stiftelsen ha etl
avtal med staten, i vilket bl.a, principerna för verksamhetens uppläggning,
grundvillkoren för finansieringen och formerna för medelsförvaltningen
regleras.

Finansieringen

En
kalkyl, beräknad för olika upplagenivåer, har gjorts för permanent veckoutgivning
av tidningen. Kostnaderna har beräknats för dels den tryckta tidningen, dels
kassettidningen. Kalkylen visar att, om man räknar med en prenumerationsavgift
på 150 kr. per år, så kommer den tryckta tidningen att gä ihop först vid drygt
30000 exemplar. Pä lägre nivåer krävs etl åriigt bidrag till driften. På
nivåerna upp till 5 000 exemplar krävs ca 2,1 milj, kr. och vid t. ex. 20000
exemplar krävs närmare I milj, kr,

Kasseltversionen
- avsedd för framför allt sådana begåvningshandikappade som inte klarar av att
läsa texten — ser vi som ett komplement till den tryckta tidningen. Någon extra
prenumeralionsavgift bör enligt vår mening inte tas ut för kassetterna, Kasseltversionen
måsle därför hell finansieras genom bidrag. Vid de lägre upplagenivåerna kommer
detla bidrag att uppgå till ca 0,5 milj, kr. Maximalt beräknas det uppgå till
ca 2,2 milj. kr.

De
privata abonnemangen utgör grunden för tidningens verksamhet. Under de första
verksamhetsåren kan man dock inte räkna med atl dessa kommer upp i någol större
antal. En rad institutioner — t, ex, skolor, bibliotek och dagcenlrer för
utvecklingsstörda — bör emellertid kunna använda tidningen i sin verksamhet.
Del skulle samtidigt vara ett sätl atl nå ut med tidningen lill de läshandikappade,
Landsling och kommuner svarar för flertalet av de institutioner del här är
fråga om. Vi anser del rimligl alt landsting och kommuner tar på sig en del av
ansvaret för tidningens ekonomi, t, ex, genom att garantera 10000
institutionsabonnemang eller ett molsvarande bidrag på 1,5 milj. kr.

Vi
har varit i kontakt med Landslingsförbundet och Svenska kommunförbundel för
alt ta reda på om landsting och kommuner är villiga att stödja utgivningen på
det sätt vi föreslagit. Från förbundens sida anser man atl tidningen fyller en
viktig funktion och man kommer alt väl informera berörda institutioner om
tidningen och därvid framhålla möjligheten att prenumerera. De båda förbunden
har emellertid på detta stadium inte kunnat lämna några utfästelser om att
landsting och kommuner kommer att stödja tidningen med ett visst antal
abonnemang eller med ett visst belopp. Vi föreslår alt staten inleder
förhandlingar med Landstingsförbundet och

Svenska kommunförbundet om ett avtal enligt vilket landsling
och kom- Prop. 1985/86: 175 muner garanterar tidningen ett stöd.

Tidningen behöver emellertid ytterligare stöd. Staten bör
enligt vår mening ha huvudansvaret för att tidningen kan ges ut. Vi föreslår
därför att staten genom ett särskilt statsbidrag garanterar utgivningen och
lämnar tidningen det stöd den behöver. Villkoren för statens bidragsgivning
bör, som redan framgått, regleras i ett avtal mellan staten och stiftelsen.

Finansieringsmodellen kan skissartat beskrivas på följande
sätt, I det försia exemplet utgår vi från 2000 privata abonnemang och 10000 institulionsabonnemang
från landsling och kommuner, Bruttokostnaden för den tryckta versionen uppgår
vid denna upplagenivå (12 000 exemplar) till ungefår 3,4 milj, kr. Brultokostnaden
för kasseltversionen (2400 exemplar) uppgår lill närmare I milj. kr.

Den Hyckla versionen

Prenumerationsintäkter milj. kr.

2000 privata abonnemang 0,3

10000 institulionsabonnemang från

landsling och kommuner 1,5

Statsbidrag 1,6

Kasseltversionen

Statsbidrag 1,0

I del andra exemplet utgår vi ocksä från 2000 privata
abonnemang, men bara 3000 institulionsabonnemang från landsling och kommuner, Brultokostnaden
för den tryckta versionen uppgår (vid 5000 exemplar) fill 2,8 milj. kr. och
kostnaden för kassetterna (1000 exemplar) ca 0.5 milj. kr. I detta fall får
landsting och kommuner utöver abonnemangen lämna ett ekonomiskt bidrag så att
stödet totalt uppgår till 1.5 milj. kr.

Den Hyckla versionen

Prenumeralionsintäkter rnilj. kr.

2000 privata abonnemang 0,3

3000 institulionsabonnemang från

landsling och kommuner 0,45 \

Bidrag från landsting och kommuner 1,05/ '

Statsbidrag 1,0

Kassettversionen

Statsbidrag 0,5

Det åriiga stöd som tidningen vid en viss bestämd
upplagenivå behöver

uppgår maximalt till 2,7 milj. kr. Det statliga bidraget kan därför inte

komma att övcistiga detta belopp.

14

Fortsättningen Prop. 1985/86: 175

Utgivningen och utvärderingen av tidningen fortsätter.
Under resten av försöksperioden kommer bl, a. mer långsiktiga effekler av tidningsläsandel
atl utvärderas. Dessutom kommer andra läsargrupper än begåvningshandikappade
alt intervjuas i större utsträckning än hittills. Vidare kommer de videoprogram
som nu är under produktion atl utvärderas. Ell uppföljande belänkande rörande bl.a,
dessa frågor kommer att lämnas under våren 1986.

Förslagen i korthet

Sammanfattningsvis föreslår vi

all Nyhetstidningen 8 SIDOR permanentas,

atl tidningen journalistiskt sett skall stå fri frän ägarintressen
och vara parfipoliliskt och intressepoliliskt neutral,

all tidningen drivs som en fristående stiftelse, initierad
av staten,

alt staten tar huvudansvaret för tidningens ekonomi och
garanterar tidningen stöd och

alt staten inleder förhandlingar med Landslingsförbundet
och Svenska kommunförbundel om ekonomiskt stöd också frän landsling och
kommuner.

15

Bilaga
2 Prop. 1985/86: 175

Sammanställning av remissyttranden över taltidningskommitténs
betänkande (Ds U 1985:7) Nyhetsförmedling till begåvningshandikappade

Remissinstanser

Efter remiss har yttranden avgells av socialstyrelsen (SoS),
statens handikappråd, handikappinstitutet, slalens kulturråd (KUR),
presstödsnämnden (PSN), talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB),
skolöverstyrelsen (SÖ), slalens institut för läromedelsinformation (SIL),
statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), länsstyrelsen i Slockholms län.
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Sveriges Radio AB (SR), Svenska tidningsulgivareföreningen
(TU), Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Riksförbundet för utvecklingsstörda
barn, ungdomar och vuxna (FUB) och Handikappförbundens centralkommitté (HCK).

Allmänt

Över lag har betänkandet fåll elt mycket posifivt
mottagande. Tidningsmediet är användbart för nyhetsförmedling och en lättläst
tidning har en viktig uppgift atl fylla bland både utvecklingsstörda och andra
grupper med läshandikapp. Tidningen fyller därför elt stort och sedan länge
känt behov, framhåller flera remissinstanser.

Kritiska synpunkter framförs huvudsakligen av RRV och SIL.
RRV anser alt vissa förutsäftningar bör prövas ytteriigare innan ställning kan
tas till kommitténs förslag, SIL menar att kommittén tycks vara svalt intresserad
av alt ta till vara pedagogiska erfarenheter och att ansluta till befintliga
pedagogiska resurser. Utgivningen av en lättläst tidning är närmast en
pedagogisk fråga och bör inte behandlas som en konventionellt informa-tionsteknologisk
angelägenhet, anser SIL,

Permanentning av Nyhetstidningen 8 SIDOR

Av remissinstanserna fillstyrker flertalet utredningens
förslag atl Nyhetstidningen 8 SIDOR skall permanentas, nämligen SoS. siaiens
handikappråd, handikappinslilulel, KUR, PSN, TPB, SÖ, SIL, statskontoret. Kommunförbundet,
Landslingsförbundel, SR, SV. FUB och HCK.

TPB anser alt det är viktigt att tidningen permanentas, då
del finns elt slort behov av en låltfaltlig nyhetstidning också bland andra
handikappade såsom afatiker, dövblinda och personer med läs- och
skrivsvårigheter. En liknande åsikt framförs av KUR, SÖ, SR och SV. KUR påpekar
dessutom all del bör vara elt stöd i den fortsatta utgivningen att tidningen dessulom
läses av invandrare och skolelever eller andra som behöver lättläst nyhetsmaterial.

RRV anser att kommittén borde ha närmare undersökt
förutsättningarna

för utgivningen genom bl. a. en noggrannare marknadsanalys, j

Kommittén anser att de befintliga nyhetsmedierna i princip
bör utformas Prop, 1985/86: 175 så all alla människor kan ta del av informalionen.
Del är emellertid inte realistiskt all för närvarande tänka sig atl vanliga
dagstidningar anpassas så atl de kan läsas av begåvningshandikappade. Av den
anledningen måste en särlösning accepteras. I detla resonemang instämmer siatens
handikappråd, handikappinstitulet, KUR, TPB, SIL. FUB och HCK. TPB menar för
sin del atl experimentet med 8 SIDOR bör kunna inspirera vanliga tidningar att
ta in lättläst malerial i sina spalter. Eftersom 8 SIDOR år en rikstidning är
del särskill angeläget att lokaltidningarna tar in sådant material. Liknande
tankar för SIL fram,

TU menar alt det inte är lämpligt att anlägga ett sådant
betraktelsesätt på pressen som kommittén gjort. Statsmakterna förfogar inte
över pressen ens för angelägna sociala ändamål på del sätt som man via anslag
förfogar över statliga myndigheters verksamhet inom andra områden. Det vore särskill
olämpligt alt betrakta presstödet som ett statligt anslag med vars hjälp viss
informationsverksamhet skulle finansieras. Presstödet har endast till syfte
all bibehålla mångfalden i pressen, inte alt påverka tidningarnas innehåll
eller form i viss riktning. TU föredrar att en särskild tidning ges ut framför
varje tanke på uppdragsjournalistik i dagspressen, finansierad med statliga
anslag eller med presstöd.

Redaktionella och administrativa frågor

Dimensioneringen av tidningens personal berörs endast av
statskontoret, som ifrågasätter behovet av en dellidsanställd direktör för
tidningen. Ledningsuppgifterna borde inte vara mer omfattande än atl detta
arbete kan utföras som en bisyssla, exempelvis av styrelsens ordförande. Statskontoret
bedömer också alt del kan vara svårt att intressera en person med angivna
kvalifikationer för en dellidsbefattning,

SoS instämmer i alt det är en fördel om även personer
utanför den fasta redaktionen medverkar i arbetet, eftersom det ger större
möjligheter lill impulser utifrån och gör det lättare alt täcka in flera
ämnesområden.

Finansieringsmöjligheter

Prenumeralionsinläkterna för tidningen kan först vid en
förhållandevis myckel hög upplaga täcka kostnaderna för utgivningen. Kommittén
anser därför all slalen bör la del ekonomiska huvudansvaret för atl tidningen
ges ut och att ett särskilt statsbidrag bör ulgå, Förslagel tillstyrks av flera
remissinstanser, nämligen SoS, KUR, PSN, SÖ, SIL, siaiskonioret, Kommunförbundel,
Landslingsförbundel, FUB och HCK. PSN pekar på alt en tänkbar möjlighet kunde
vara atl tidningen, däresl den skulle motsvara kravet på dagstidning enligt
förordningen om slatiigt stöd lill dagstidningar, kunde uppbära
produktionsbidrag för fådagarslidningar. Nämnden anser dock att slalen ytterst
bör garantera utgivningen i alla avseenden, dvs, också finansiellt. Det sker
bäst genom etl särskill bidrag och inte genom omvägen över presstödet.

17

RRV
anser att kommittén i sin skattning av tidningens framtida upplaga Prop.
1985/86: 175 är alltför optimistisk. En liknande åsikt framförs av SIL.

Kommittén föreslår att Kommunförbundet och Landstingsförbundet
skall garantera att kommuner och landsting gemensamt prenumererar på 10000
abonnemang, motsvarande 1,5 milj. kr,, eller om de inte skulle prenumerera på
så mänga exemplar atl de skall lämna ekonomiskt bidrag på resterande belopp upp
till 1,5 milj. kr. Förslaget tillstyrks av bl.a. SoS, PSN, SÖ, FUB och HCK. KUR
anser atl institutionsabonnemang för landstings och kommuners institutioner är etl
rimligl sätt atl stödja utgivningen. RRV anser att ett klargörande av
landstingens och kommunernas intresse är nödvändigt. Kommunförbundel avstyrker
förslaget och framhåller i stället att det måttliga underskott som kan
beräknas uppslå bör täckas av statliga medel. Liknande synsätt har
Landstingsförbundet, som dessulom påpekar att de begåvningshandikappade hittills
fått en förhållandevis ringa del av statens bidrag för kulturändamål jämfört
med andra handikappgrupper, en uppfattning som även framförs av SoS,

Tidningen skall vara abonnerad, menar kommittén, ett förslag
som tillstyrks av bl, a, Kommunförbundel, Landslingsförbundet, FUB och HCK. I
normaliseringsprincipen ligger att handikappade skall ha samma rättigheter och
skyldigheter som övriga medborgare, påpekar Kommunförbundet. Tidningen bör
därför vara avgiftsbelagd.

Kasseltversionen bör finansieras helt av statsbidrag,
föreslår kommittén. Någon sårskild avgift bör således inte tas ut för den
inlästa versionen, KUR anser atl detta är en rimlig princip, SIL befarar att
systemet med gratis kassetter, som inte heller krävs i retur, kan leda till okynnesabonne-mang.

Ytterligare en finansieringskälla skulle kunna utgöras av
intäkter från annonser. Utredningen tar inte ställning till detta utan anseratt
frågan om huruvida annonser skall accepteras bör avgöras av stiftelsens
styrelse. SIL anser att delta är en principiellt viktig fråga som bör regleras
redan i stiftelsens stadgar. Förståndshandikappade har nämligen sämre möjligheter
att skilja mellan objektiv information och en subjektivt målinriktad reklam och
bör alltså inte i sin egen informerande nyhetstidning utsättas för den
kommersiellt vinklade information som annonser ofta utgör. Liknande tankar
framförs av handikappinstitutet.

SIL:s syn på finansieringen av tidningen skiljer sig
delvis från utredningens förslag. SIL anser att en möjlighet atl begränsa
kostnaderna vore att samordna och därmed stärka gemensamma resurser inom
handikappområdet. Det skulle kunna ske t. ex. genom ett nära samarbete med
rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för särskolan (RPH-Sär). Även handikapp-irislilutei
framhåller vikten av all redan befintliga resurser inom området utnyttjas, då
frågan om nyhetsförmedlingens innehåll ofta är av pedagogisk och inte av informalionsteknologisk
karaktär.

Ägarfrågor — organisation

Tidningen bör enligt utredningens förslag vara obunden
av ägar

intressen och drivas som ett självständigt rättssubjekt i form av en '8

stiftelse.
PS/V understryker att tidningen skall stå obunden och vara ett Prop.
1985/86: 175 självständigt rättssubjekt, en uppfattning som även delas av SoS,
handikappinstitutet, KUR, TPB, SÖ, Kommunförbundet, SR, FUB och HCK. PSN anser
att delta måste garanteras om staten skall ha det yttersta ansvaret för
utgivningen av tidningen.

SoS, PSN, SÖ, statskontoret, Kommunförbundel, Landslingsförbundet,
FUB och HCK instämmer i förslaget atl 8 SIDOR skall drivas i stiftelseform. Länsslyrelsen
i Stockholms län kan inte se något hinder mot detta.

TU menar att det skulle framstå som principiellt
betänkligt om statsmakterna kartlade och försökte atl i egen regi tillgodose
olika målgruppers behov av speciellt utformad nyhetsförmedling. Elt statsbidrag
till de handikappades egna organisationer för att möjliggöra
informationsverksamhet är frän dessa principiella utgångspunkter alt föredra
framför direkt slalligt engagemang i utgivning av nyhetstidningar. TU förordar
en sådan lösning.

Tidningen bör enligt utredningen vara parti- och intressepoliliskt
fristående, vilket handikappinstitutet, SR, FUB och HCK instämmer i. SR pekar
på viklen av att tidningen blir intressepoliliskt neutral. Om den skulle
förknippas med en viss målgrupp, torde det bli svårt att i större omfattning
sprida den lill och få den accepterad i andra grupper.

Kommunförbundet tillstyrker förslaget all regeringen skall
utse stiftelsens styrelse, i vilken representanter för slalen, landslingen,
kommunerna och handikapprörelsen bör ingå, Landslingsförbundel tillstyrker alt
landstingen och primärkommunerna skall ingå i styrelsen. FUB och HCK
förutsätter atl en av de tvä representanterna för handikapprörelsen kommer
från FUB. De andra lässvaga grupperna representeras lämpligast av HCK. SIL
anser för sin del det självklart att pedagogisk erfarenhet ges plats i
styrelsen.

Förslaget all stiftelsens stadgar bör faslslällas av
regeringen kommen-leras inte av remissinstanserna.

SÖ anser att stiftelsens namn och stadgar bör formuleras
så all det klart framgår all den huvudsakliga verksamheten är atl producera
nyhetsmaterial för lässvaga på lättläst svenska, där den viktigaste målgruppen
är psykiskt utvecklingsstörda.

Enligt kommitténs förslag till stadgar skulle ett t i 11
sy nsan s var för stiftelsen komma att åvila regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer, något som statskontoret ifrågasätter. Utredningen har
nämligen även föreslagit att stiftelsen skall vara underställd länsstyrelsens tillsyn
med bl, a. den motiveringen atl stiftelsen blir näringsdrivande, Förslagel
innebär en dubblering av ansvaret, anser statskontoret, som för sin del menar
att länsstyrelsen är del organ som i första hand bör komma i fråga. Enligt
länsstyrelsen i Stockholms län bör stadgeförslaget ges en utformning, sä att
det framgår atl det i första hand är stiftelsens styrelse — inte regeringen -
som fattar beslut om eventuell stadgeändring eller upplösning av stiftelsen.

Förslaget atl tidningens verksamhet skall regleras i avtal
mellan staten och stiftelsen behandlas inte av remissinstanserna.

19

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986