Prop. 1985/86:178

Regeringens skrivelse 1985/86: 178

med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år
1985

Skr. 1985/86: 178

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagils upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 22 maj 1986 saml överlämnar en i utdraget
angiven redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten är 1985.

Pä
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Mats
Hellström

Riksdagen
1985/86. I saml. Nr 178

Utrikesdepartementet Skr. 1985/86:178

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammaniräde den 22 maj 1986

Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Hellström

Skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten
år 1985

Den
svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel kontrolleras
av statsmakterna.

Tillverkning
och tillhandahållande av krigsmateriel regleras genom lagen (1983:1034) om
kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och förordningen (1983:
1036) i samma ämne. Båda författningarna trädde i kraft den I januari 1984.
Lagen ersatte därvid äldre lagsliftning, ursprungligen frän år 1935.

I
lagen föreskrivs all tillverkning av krigsmateriel inte får ske utan regeringens
tillstånd. Vidare krävs tillstånd för atl försälja, utbjuda mot vederlag eller
förmedla krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmateriel och metod för
framställning av sådan materiel. Regeringen fär förena tillståndet med villkor
samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.

För
att möjliggöra kontroll av tillverkning och försäljning av krigsmateriel
inrättades år 1935 krigsmaterielinspektionen (KMI), som finns inom
utrikesdepartementets handelsavdelning. Som etl led i kontrollarbetet är berörda
företag skyldiga att till KMI avge deklarationer rörande tillverkning resp.
försäljning av krigsmateriel.

Statliga
myndigheter såsom Affärsverket FFV står inte under KMLs kontroll och har ingen
redovisningsskyldighet. KMI får ändock årligen uppgifter om de statliga
tillverkarnas export.

På
grundval av uppgifterna från de privata och statliga förelagen upprättar KMI statisfik.
Delta sker årsvis. Arbetet med statistiken är med hittillsvarande rutiner
slutfört fyra till fem månader efter kalenderårels slut. Vid övergången till
automatisk databehandling kommer liden att kunna förkortas.

I
Sverige råder sedan länge etl generellt förbud mot export av krigsmateriel.
Regeringen kan dock medge undantag (dispens) från förbudet, Atl en viss
utförsel på detta säll tilläts har sin grund i vår säkerhetspolitik och den
därav betingade nödvändigheten av att kunna upprätthålla en hög självförsörjningsgrad
med avseende på krigsmateriel.

Reglerna
om krigsmalerielexporl återfinns i lagen (1982:513) om förbud mol utförsel
av krigsmateriel, m, m. och dithörande förordning

(1982: 1062), Båda författningarna trädde i kraft den 1
januari 1983, Skr. 1985/86: 178

Genom utförsellagen krävs sålunda tillstånd till utförsel
av varor som utgör krigsmateriel. Bestämmelser om vad som avses med
krigsmateriel finns i den nyssnämnda förordningen. Tillstånd krävs också för
tillverkare av krigsmateriel att till någon utom riket upplåta eller överiåta tillverk-ningsrälligheler
m,m, till materielen. Vidare krävs tillstånd att inom riket bedriva militärt
inriktad utbildning av utländska medborgare,

Beslul i ärenden rörande dispens från utförselförbudet
fattas som nyss sagts av regeringen. Regeringsärendena bereds av KMI, Nära
samråd sker därvid med utrikesdepartementets politiska avdelning,
försvarsdepartementet och i vissa fall med industridepartementet. I ärenden
som inte avser utförsel i större omfattning eller inte är av större vikt har
utrikeshandelsministern bemyndigats atl fatta dispensbesluten.

Riksdagen har år 1971 (prop. 1971:146, UU 21, rskr, 343)
fastslagit och sedermera genom godkännandet av proposition med förslag lill lag
om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m, m, bekräftat de rikllinjer som
skall ligga till grund för tillståndsprövningen (prop, 1981/82: 196, UU 26, rskr,
345),

Export av krigsmateriel aktualiserar ständigt problem av
principiell karaktär och tillslåndsprövningen innebär ofta en synneriigen grannlaga
uppgift. Det är inte möjligt att utforma riktlinjer för tillslåndsprövningen
så att alla svårigheter i tillämpningen kan undanröjas. Det är därför naturligt
att prövningen av de enskilda tillståndsärendena tillmäts särskild betydelse.
Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen (RF) skall regeringen i utrikesärenden av
störte vikt överiägga med uirikesnämnden före avgörandet, om så kan ske. Vissa
utförselärenden rörande krigsmateriej är av den arten att överläggning med
nämnden erfordras. Även om inte sådana överläggningar behövs, har del likväl
ansetts önskvärt att prövningen av vissa enskilda dispensärenden ges en bredare
förankring än i regeringen. Riksdagen beslutade år 1984 på grundval av
propositionen (1984/85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmalerielexporl
atl en rådgivande nämnd i krigsmaterielexportfrågor skulle inrättas (UU
1984/85:5, rskr, 61).

Nämnden, som består av sex ledamöter tillsatta på
parlamentarisk grund, inledde sin verksamhet i febmari 1985. Den har under året
hållit åtta sammanträden. Enligt sin instruktion har nämnden till uppgift att
lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor. Nämnden sammanträder på kallelse
av krigsmaterielinspeklören som också leder sammanträdena. Det ankommer på
inspektören att redovisa samrådet till det föredragande slatsrådet.

Nämndens tillkomst har inneburit alt omfattningen av de
ärenden som görs till föremål för ökat samråd har breddats och att uirikesnämnden
kunnat avlastas vissa ärenden, dock självfallet inte sådana som regeringen
enligt grundlagen har att överiägga med uirikesnämnden om. Genom de relativt
täta, regelbundna sammanträdena får den rådgivande nämndens ledamöter också en
fortlöpande insyn i regeringens handläggning av de frågor som rör krigsmaterielexport.

I nyssnämnda proposition uttalade regeringen även sin
avsikt att varje år

lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten.

ti Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 178

Rättelse: S, 10 rad 4 (Bangladesh) i tabell vänsterspalt
Tillkommer: 11 188

Härigenom
skulle riksdagen förses med en samlad information om krigs- Skr. 1985/86:
178 materielexporten samtidigt som underlag skulle ges för en breddning av den
allmänna debatten,

I enlighet härmed förelade regeringen år 1985 riksdagen en
skrivelse (1984/85: 223) med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten
under år 1984, Inom KMI har nu utarbetats en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten
under år 1985, Redogörelsen bör fogas lill protokollet i detta ärende som
bilaga.

Av den statistiska redovisningen framgår bl, a. att den
svenska exporten av krigsmateriel under år 1985 uppgick till 2 137,4 milj, kr.
mot 2 177,9 milj. kr. under år 1984. Det innebär räknat i 1968 års priser en
minskning med 7,8%. Krigsmalerielexportens andel av den totala exporten
utgjorde 0,82% mot 0,90% för år 1984.

Sedd över liden ligger den svenska krigsmaterielexporten
på en stabil nivå, omkring en procent av Sveriges totala export.

Vad gäller krigsmalerielexportens geografiska spridning
kan konstateras att Sverige under lång tid har sålt krigsmateriel till ett
fyrtiotal länder. Uppdelade på regioner dominerar Västeuropa med cirka hälften
av värdet av leveranserna. Under år 1985 har de nordiska länderna mottagit en
störte del av exporten till de västeuropeiska länderna än tidigare.

När del gäller värdet av krigsmalerielexportens fördelning
pä olika huvudområden är vapen och ammunition den dominerande kategorin. Denna
kategori omfattar ett rikt register av den vapen- och ammunitionslillverk-ning
som förekommer i Sverige. Även krut- och sprängämnen samt "övrig
materiel", vilken innefattar bl.a. elektronisk apparatur, är
betydelsefulla exportvaror på den västeuropeiska marknaden.

En hög självförsörjningsgrad när det gäller
försvarsmateriel ingår som ett viktigt led i den svenska säkerhetspolitiken. På
viktiga försvarsmate-rielområden måste därför Sverige ha en inhemsk
produktionskapacitet. Härom råder en bred enighet. Det svenska försvaret är
emellertid en alllför liten avnämare för atl den inhemska industrin skall kunna
få den bredd och effektivitet som är nödvändig. De svenska
försvarsbeställningarna kan exempelvis i regel inte ge kontinuitet i
produktionen. Vi måste därför tillåta en export av försvarsmateriel från
Sverige för att kunna hålla uppe produktionskapaciteten och den tekniska
utvecklingsnivån. Även härom råder en bred politisk enighet.

Men villkoret år att delta sker med en betydande restriktivitet
och i enlighet med de riktlinjer som riksdagen har uppställt.

Allvarliga misstankar har riktats mot alt en del krigsmaterielleveranser
från Sverige inte skett i enlighet med gällande bestämmelser. Sedan en längre
tid utreds dessa misstankar av polis- och tullmyndigheter. Denna
förundersökning pågår fortfarande.

Under år 1985 har regeringen tillkallat en särskild
utredare med uppgift att företa en kartläggning och genomgång av svensk
utlandsverksamhet på krigsmaterielområdet (UD 1985:03, Dir. 1985: 28). Till ulredare
har förordnats landshövdingen i Södermanlands län, Bengt Gustavsson.

Inom
utrikesdepartementets handelsavdelning görs vidare en intern ge

nomgång av KMLs kontroll- och handläggningsmtiner m. m. ,

När
resultaten av de pågående utredningarna föreligger kommer jag all Skr.
1985/86: 178 redovisa de ålgärder som kan visa sig vara påkallade. Del är som
regeringen tidigare framhållit ett oeftergivligt krav att företagen
respekterar och följer den lagstiftning och de regler för vapenexporten som
skärptes sä sent som år 1983,

Jag hemställer all regeringen

dels bereder riksdagen lillfälle alt la del av vad jag har
anföri i det föregående,

dds till riksdagen överlämnar redogörelsen för den svenska
krigsmaterielexporten år 1985,

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar i enlighet med hans hemställan.

Bilaga Skr. 1985/86:
178

Svensk krigsmaterielexport år 1985

Allmän bakgrund

Krigsmaterielinspektionen
(KMI) följer noga utvecklingen av den svenska tillverkningen, försäljningen och
exporten av krigsmateriel. De företag som har lillslånd atl bedriva verksamhet
på krigsmaterielområdet - för närvarande omkring 120 stycken, varav ett
sextiotal är aktiva - är skyldiga atl lämna uppgifter i olika hänseenden till KMI.
Detta material jämte uppgifter som inspektionen tar fram på annal sätt
analyseras och bearbetas inom KMI. Den statistik som därvid tas fram
presenteras för regeringen i inspektionens årsberättelse som normalt avlämnas
under juni månad. I propositionen (1984/85:82) om ökad insyn och samråd i
frågor som rör krigsmalerielexporl uttalade regeringen sin avsikt all varje år
lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. I
regeringens skrivelse (1984/85:223) med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten
år 1984 gavs riksdagen för första gången tillfälle att ta del av KMLs statistik
i enlighet med intentionerna i ovannämnda proposition. Föreliggande promemoria
redogör för den svenska krigsmaterielexporten år 1985.

Utförseltillstånd

I
budgetpropositionen lämnar utrikesdepartementet varje år uppgifl om värdet av
de utförsellillslånd som har utfärdals under föregående kalenderår.

Antalet
inkomna ulförselärenden har under senare år legal mellan 1 500 och 2000. Den
övervägande delen av dessa har gällt utförsel av enstaka vapen och annan
krigsmateriel av ringa omfattning. Beslut om utförseltillstånd fallas av
regeringen. I ärenden som inte avser utförsel i störte omfattning eller inte är
av större vikt fär det statsråd som har lill uppgift att föredra ärenden om
utförsel av krigsmateriel meddela sådant tillslånd. Som framgår av tabell 1 har
ca 97% av värdel av krigsmaterielexporten skett efter regeringsbeslut.

Tabell 1. Utförseltillstånd (försäljningar) av
krigsmateriel under åren 1981 — 1985.

År

Totalt värde

Härav reg.

% av total-

Antal

mkr.

beslut mkr.

värdet

reg,beslut

1981

1541,3

1 445,7

94

166

1982

1930,9

1838,6

95

178

1983

2017,3

1915,6

95

153

1984

2241,1

2145,4

96

204

1985

3 120,1

3030,4

97

182

Av
tabell 2 nedan framgår att den sammantagna volymen av beviljade utförseltillstånd
ökat med 30,9% under år 1985, vilket omräknat lill 1968 års priser innebär en ökning
med 176,2 milj. kr. Under samma tid ökade exporttillslånden lill de nordiska
länderna och de neutrala staterna i Euro-

pa med 196,8 milj. kr. Värdet i fasta priser av beviljade
utförseltillstånd till Skr. 1985/86: 178 länder i den övriga världen
minskade således med 3,6% under år 1985 jämfört med året innan. Det bör dock
påpekas att ulförseltillstånden ofta täcker en annan och längre fidsperiod än
den till vilken tabelluppgifterna hänför sig.

Tabell 2. Utförseltillstånd (försäljningar) av
krigsmateriel under åren 1981 — 1985 i löpande priser och i 1968 års prisnivå
jämte den procentuella volymförändringen.

År

Värde i

löpande

Värde

i 1968
års

Volymförändring

priser mkr.

priser i

mkr.

%

1981

1541,3

524,2

-30,5

1982

1 930,9

585,1

-1-11,6

1983

2017,3

540,8

- 7,5

1984

2241,1

570,2

+ 5,4

1985

3 120,1

746.4

-1-30,9

' Vid prisomräkningen har SCB:s allmänna exportprisindex
för verkstadsprodukter använts.

Faktiska leveranser

Det förekommer många olika uppgifter om del årliga värdet
av svensk krigsmaterielexport. KMLs statistik gmndar sig på de uppgifter
inspektionen tar in direkl från varje exportföretag rörande värdet av
levererad materiel.

Tabell 3 visar värdet i miljoner kronor av svensk krigsmaterielexport
under den senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års
prisnivå. Av tabellen framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala
export.

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren
1976—1985 i löpande priser och 1968 års prisnivå, m. m.

År

Sveriges

Krigsmaterielexport

export

löpande

andel av

1968 års

volymför-

mkr.

priser

total-

priser

ändring

mkr.

exporten %

mkr.

%

1976

80195

502

0,62

266

-15,5

1977

85680

695

0,82

338

+ 27,1

1978

98161

905

0,92

395

-1-16,8

1979

118030

1671

1,41

677

-1-71,4

1980

130800

2078

1,59

775

-1-14,5

1981

144523

1697

1,17

577

-25,5

1982

167975

1588

0,95

481

-16,6

1983

210310

1658

0,79

444

- 7,7

1984

242 500

2178

0,90

554

-1-24,8

1985

259985

2137

0,82

511

- 7,8

Vid prisomräkningen har SCB:s allmänna exportprisindex
för verkstadsprodukter använts,

Krigsmaterielens andel av vår lolala export för år 1985
uppgår till 0,82%, dvs. en minskning i förhållande till 1984 års siffror.
Andelen för är 1985 ligger under genomsnittssiffran för den redovisade
tioårsperioden som är 1,0%.

Som allfid gäller att
förändringar från etl år till ell annat inte ger underlag för några mer långsiktiga
bedömningar av utvecklingstendenser. Av tabellen framgår dock atl den svenska krigsmaterielexporten,
sedd över liden, ligger på en stabil nivå, omkring en procent av Sveriges
totala export.

En jämförelse av
tabellerna 1. 2 och 3 visar alt del sammantagna värdet av beviljade utförsellillslånd
under elt är kan skilja sig avsevärl från värdel av faktiska leveranser under
samma är.

Skr. 1985/86: 178

Krigsmaterielens fördelning

Huvudområdet
vapen och ammunition dominerar den svenska krigsmaterielexporten. Förär 1985
svarar detta område för 70%. Genomsnittssiffran för de fem närmaste föregående
åren är knappt 75%. Orsaken till den minskade andelen för vapen och ammunition
beror på den kraftigt ökade försäljningen inom områdena pansrade fordon och
militära luftfartyg. Försäljningen av krut- och sprängämnen har däremot
halverats. Fördelningen framgår av tabell 4,

Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i mkr.
under åren 1976-1985 fördelat på sex olika huvudområden

Vapen
och ammunition (inkl. för

1976

1977

1978

1979

a)

jakt och
sport)

225.4

340.8

638,8

1 114,3

b)

Krut-
och sprängämnen samt vissa

tändmedel
(inkl, för civilt bruk)

35,6

32,4

45,1

39,7

c)

Pansrade
fordon jämte utrustning

23,8

21.8

3,6

0,7

d)

Krigsfartyg
jämte utrustning

-

-

-

326,1

e)

Militära
luftfartyg och delar därtill

samt
fallskärmar

110,3

82,9

27,8

50,2

0

Övrig
materiel

107,3

217,5

189,8

140,4

Summa

502,4

695,4

905,1

1671,4

Vapen
och ammunition (inkl, för jakt

och
sport)

1980

1981

1982

a)

1 588,0

1364,1

1 156,1

b)

Krut-
och sprängämnen samt vissa

tändmedel

(inkl,
för civilt bruk)

44,9

53,0

103.1

c)

Pansrade
fordon jämte utrustning

9,6

6,7

7,4

d)

Krigsfartyg
jämte utrustning

101,2

-

-

e)

Militära
luftfartyg och delar därtill

samt fall-

skärmar

35.8

30,2

62,9

f)

Övrig
materiel

298.4

243,0

258.2

Summa

2077,9

1697,0

1587,7

Vapen
och ammunition (inkl, för jakt och sport)

1983

1984

1985

a)

1 151,1

1 640,7

1 490,3

b)

Krut-
och sprängämnen samt vissa

tändmedel

(inkl,
för civilt bruk)

117,8

137.0

68,3

c)

Pansrade
fordon jämte utrustning

6,5

1.2

87,7

d)

Krigsfartyg
jämte utrustning

-

-

-

e)

Militära
luftfartyg och delar därtill

samt fall-

skärmar

51,8

101.9

167,8

f)

Övrig
materiel

330,9

297.2

323.3

Summa

1658,1

2178,0

2137,4

Kategorin övrig materiel omfattar bl.a. övningsmateriel,
radar, under- Skr. 1985/86: 178 hälls- och lillverkningsutmstning samt - en
växande andel - elektronik.

Geografisk spridning

Den i föregående tabeller redovisade totala omfattningen
av krigsmaterielexporten och dess uppdelning på olika huvudområden
kompletteras i följande sammanställningar av exportens fördelning, dels på
skilda regioner under den senaste tioårsperioden och dels på enskilda länder
under år 1985.

Tabell 5. Krigsmalerielexportens fördelning på regioner i
procent av värdet under åren 1976-1985.

1976

1977

1978

1979

1980

Europa (väst)

79

68

54

56

55

Nordamerika

3

5

2

2

1

Sydamerika

1

2

5

2

6

Asien

15

25

36

39

27

Afrika

2

0

3

1

10

Oceanien

0

0

0

0

1

Europa
(öst)

0

0

0

0

0

Antal
länder

39

37

38

39

43

1981

1982

1983

1984

1985

Europa
(väst)'

62

52

48

50

50

Nordamerika

1

8

7

7

8

Sydamerika

0

0

2

8

8

Asien

33

32

30

19

27

Afrika

2

6

12

15

5

Oceanien

1

2

1

1

2

Europa
(öst)

0

0

0

0

0

Antal
länder

37

43

41

42

40

' Västeuropa plus Jugoslavien,

Av tabell 5 framgår alt fördelningen mellan de olika
regionerna i stort sett är oförändrad sedan år 1984 med undanlag för Asien, som
ökat sin andel med åtta procentenheter, och för Afrika, vars andel minskat med
tio procentenheter. Dessa två regioners andelar av krigsmaterielexporten för år
1985 ansluter väl till genomsnittet för den redovisade tioårsperioden. Tabellen
i sin helhet visar att tämligen starka fluktuationer kan förekomma vid en
jämförelse mellan två enstaka år. Del är således inte möjligt alt dra några
säkra slutsatser om tendenser vid en sådan jämförelse.

92 395

(123
641)

35 494

(35 255)

32 211

(26848)

11 188

(-)

2 695

(1855)

89088

(44941)

74 773

(32310)

86739

(85 045)

335623

(108840)

4050

(24927)

29 376

(55 120)

1250

(-)

23053

(564)

169

(34)

77 528

(53986)

26798

(69072)

5244

(13103)

20

(75)

18177

(298325)

37 074

(39085)

85 164

(39357)

106 138

(63 742)

22 308

(12975)

10998

(-)

94962

(293
740)

251908

(135801)

3 183

(596)

4030

(6545)

19390

(113)

372

(4719)

710

(285)

69780

(16436)

307 516

(187926)

2039

(34 707)

112418

(182112)

86

(-)

91

(8)

5

(-)

35 112

(39916)

28 200

(75671)

213735S

(2177
926)

Tabell 6.
Exporten i tkr. av krigsmateriel år 1985 fördelad på länder (inom parentes exporten
år 1984).

Amerikas Förenta Stater

Argentina

Australien

Bangladesh

Belgien

Brasilien

Canada

Danmark

Finland

Frankrike

Förbundsrepubliken Tyskland

Ghana

Grekland

Hongkong

Indien

Indonesien

Irland

Island

Italien

Japan

Jugoslavien

Malaysia

Nederländerna

Nepal

Nigeria

Norge

Nya Zeeland

Pakistan

Peru

Portugal

Rumänien

Schweiz

Singapore

Spanien

Storbritannien

Tjeckoslovakien

Tyska Demokratiska Republiken

Ungern

Yenezuela

Österrike

Summa

Skr.
1985/86: 178

Under år
1985 omfattade exporten 40 länder mot 42 år 1984. Till länder med låga värden
har exporten huvudsakligen bestått av enstaka vapen för jakt eller sport och
ammunition till sådana vapen.

Exporten till de nordiska ländema har under år 1985 ökat
betydligt som framgår av tabell 6. Sammanlagt är ökningen 345 milj. kr.
Motsvarande ökning mellan åren 1983 och 1984 uppgick till 136 milj. kr. Genom
dessa ökningar har Finland och Norge kommit att inta första resp. tredje plats
bland de länder som är mottagare av svensk krigsmaterielexport. Andra länder i
Västeuropa som visar en ökning av någon betydelse under år 1985 är Schweiz och
Grekland medan exporten till Italien, Storbritannien och Österrike minskat
under samma period.

För Nordamerikas vidkommande kan noteras atl exporten till
Canada fördubblats medan den sjunkit fill USA.

Exporten till Sydamerika har i absolula tal ökat under år
1985. Här svarar Brasilien för den största ökningen. Exporten till denna region
består i allt väsentligt av luftvärnsutmstning.

10

Av
tabell 6 framgår vidare alt exporten till Asien ö'kat under år 1985. Skr.
1985/86: 178 Ökningen innefattar främst export till Singapore. Till Indonesien
har exporten däremot minskat med nästan två tredjedelar. Utförseln lill detta land
är elt fullföljande av åtaganden som hänger samman med tidigare
luftvärnsförsäljningar. Vidare kan noteras atl det i denna region tillkommit
två nya mottagarländer, nämligen Nepal och Bangladesh. Exporten lill den sistnämnda
staten utgörs av materiel för bevakning av kust- och havsområden och lill
Nepal av materiel av sådan typ som används av dess FN-styrka.

I
Afrika intar Nigeria den dominerande ställningen inom regionen. Exporten dit
har dock minskat lill en tredjedel av värdet för är 1984. Såvitt avser Ghana
utgörs den levererade materielen av utrustning för marin bevakning.

Försäljning av tillverkningsrättigheter m. m.

Under
år 1985 har regeringen i tre fall lämnat lillslånd lill upplåtelse av fillverkningsrältigheter
utom riket. Dessa gäller för tillverkning i Danmark, Grekland och Norge.
Prövningen av ärenden rörande licenser sker pä samma sätl som när det gäller export
av materielen som sådan. Förutom den prövning som föregår varje tillslånd till
export av krigsmateriel, görs en genomgäng av relevanta delar av licensavtalet.
Därvid fästs särskild vikt vid frågor rörande licensens omfattning, dess
utsträckning i tiden, reexportklausuler m. m.

Större exporterande företag

Det
finns för närvarande ca 50 exportörer av krigsmateriel i Sverige. Av dessa är
ca 15 mindre företag med tillslånd att handla med jakt- och sportskyttevapen.
Tillsammans exporterade dessa förelag för 1,5 milj. kr. under år 1985. Under
samma tid exporterade 18 företag för mer än 1 milj. kr. vardera.

De
främsta exportföretagen är AB Bofors och Affärsverket FFV. Bofors är det
ojämförligt största. Tillsammans svarade de två företagen för 66% av den
svenska krigsmaterielexporten under år 1985. Tidigare har under en rad av år
andelen för Bofors och FFV varit ca 80%. Philips Elektronikindustrier AB
kommer närmast efter dessa båda dominerande företag följt av försvarets
materielverk. Dessa fyra exporterade för mer än 100 milj, kr, vardera, I intervallet
mellan 50 och 100 milj, kr. återfinns fyra förelag, nämligen AB Hägglund &
Söner, Nobel Kemi AB, Saab Missiles AB och FFV Norma AB. Sex företag har
exporterat för mellan 10 och 50 milj. kr. Dessa är Lindesbergs Industri AB,
Volvo Flygmotor AB, FFV Aerotech, Contraves Svenska AB, Saab-Scania AB och SA Marine
AB. De övriga exportörerna med en export överstigande 1 milj. kr. är Air Target
Sweden AB, Saab Instruments AB, Ericsson Radio Systems AB och FFV Elektronik
AB.

Tillsammans svarade dessa
18 företag för 99,7% av den svenska krigs

materielexporten år 1985. 11

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986