Prop. 1985/86:20

Regeringens skrivelse 1985/86: 20

med 1985 års redogörelse för de statliga företagen

Skr. 1985/86: 20

Regeringen
överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag ur regerings-protokollet den
10 oktober 1985, 1985 års redogörelse för de statliga företagen.

På
regeringens vägnar

Olof
Palme

Roine
Carlsson

I
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 20

Industridepartementet Skr. 1985/86:20

Utdrag
ur protokoU vid regeringssammanträde den 10 oktober 1985,

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1, Carlsson, Lundkvist,
Sigurdsen, Gustafsson. Leijon. Peterson, Bodström, Göransson, Dahl. R,
Carisson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet R, Carisson

Skrivelse med 1985 års redogörelse för de statliga
företagen

Efter
beslut av riksdagen i februari 1981 (prop, 1980/81:22, NU 1980/ 81:29, rskr
1980/81:147) lämnar regeringen åriigen en redogörelse liU riksdagen för de
statiiga företagens verksamhet.

Inom
industridepartementet har upprättats en redogörelse förde statliga företagens
verksamhet under år 1984 eller motsvarande verksamhetsår.

Redogörelsen
bygger främst pade olika verkens och företagens årsredovisningar för år 1984
eller motsvarande verksamhetsår, men även på material som företagen överlämnat
direkt till departementet.

Företagen
svarar själva för innehållet i uppgifterna.

Efter
en inledande översikt följer en beskrivning av verk och företag med text och
vissa sifferuppgifter. Dessutom finns ett register över styrelser m, m., ett
organisatoriskt register och ett alfabetiskt register.

Redogörelsen
för de statliga företagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Jag
hemställer att regeringen överlämnar redogörelsen till riksdagen.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr, 1985/86:20

Bilaga

Den
statliga företagssektorn

Riksdagen

Sveriges Riksbank

Industridepartementet

Procordia
AB

Svenska
Varv AB

Svenska rymd-aktiebolaget

SSAB

Svenskt

Stål AB (75)

SSPA, Maritime Consulting AB

Sveriges geologiska AB

Sveriges Investerings-bank AB

Sydgas AB (50)

TEMU Imeractor AB

Zenit Shipping AB

AB Tumba Bruk

Cementa AB
(5)

Kockums Air AB

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

Luxor AB (30)

Nordiska Satellitaktiebolaget (85)

Norrbottens Järnverk AB

(NJA)

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB,

Ncb (72)

AB Oljetransit

AB Statens Anläggningsprovning

AB Statens Skogsindustrier (ASSI)

Studsvik Energiteknik AB

AB Svensk Exportkredit (SEK) (.'>8,4)

Svensk Miljö-teknikutveckling AB

Svensk Transportsystemutveckling AB

SEMKO

Svenska

Elektriska

Materielkon-

trollanstal-

tenAB (51)-

Svenska

Petroleum

AB

ABAB Allmänna Bevaknings AB

Berol Kemi AB

Beroxo AB

(25)

Bilfragmen-tering AB

BSKBS Konsult AB

Cea Aktiebolag

AB Eiser

KabiVitrum AB

Kalmar Industries AB

KAPAB Kapitalutveckling AB

Laxå Bruks

AB (91)

Liber AB

Procordia Food AB

Regioninvest i Norr AB

Rockwool AB

SARA AB

Statsföretag

International

AB

AB Statsföretagens Samköp

Stigtex AB

Svensk Industriell Bioteknik AB

Svenska Industri-etablerings AB (SVETAB)

Svenska
Lagerhus AB

Svenska Risk Management Service AB

Svenska

Skifferolje

AB

Svenska Tobaks AB

Svenska Utvecklings AB (SU)

Sweden

Center

Japan AB
(33,3)

Swedish

Industrial

Development

Corporation

(SID)

Brazil Trading AB

Calor-Celsius AB

Ciiyvarvet AB

Eriksbergs

Förvaltnings

AB

AB Finnboda

Varf

Generator Industri AB (78)

Götaverken Arendal AB

Götaverken Energy Systems AB

Karlskrona-varvet AB

Kockums AB

Kockums Computer Systems AB

Kockums Energisystem AB

Kylfmans Svenska Varv AB

Skr, 1985/86:20

Arbetsmark-

Civil-

nadsdeparte-

departe-

mentet

mentet

Svenska

Domän-

Affärsverket

Statens

Varv AB

verket

FFV

vattenfallsverk

Svenska
Varv

AB
Böksholms

FFV
Före-

14
elproduk-

Samhälls-

Statskonsult

Vindenergi
AB

Sulfitfabrik

tagen AB

tionsföretag

förelagsgruppen

AB

Swedyards

Do män-

Industrigruppen

9
eidislribu-

International

företagen
AB

JAS
AB (20)

tionsföretag

AB

Fastigh
kv

United

Forsmarks

Uddevalla-

Skogen
nr 1

Stiriing

Kraftgrupp

varvet
AB

AB
(50)

AB

AB
(74,5)

Vantet
AB

AB Göta
kanalbolag

Högaskog
AB

AB
Lessebo Skogar

Svenska
Torv AB

Sverek
Sverige Rekreation AB

AB
Kärnkraft-utbildning (50)

Svensk
Energiverksgrupp AB (SEAB)

Svensk
Kärnbränslehantering AB (58,4)

Svenskt
Kolkonsortium AB (50)

Swedegas
AB

Swedish
Power Service AB (SwedPower)

(51)

5

Skr. 1985/86:20

Finansde-

Försvars-

Jordbruks-

partementet

departe-

departe-

mentet

mentet

Kommunikationsdepartementet

Luftfarts-

Post-

Statens

verket

verket

Järnvägar(SJ)

Företagskapi-

Swedair

SvalöfAB
(50)

Swedish

Fastighets

ASGAB
(74,9)

tal
AB (56)

AB
(62,5)

Svensk

Aviation Development AB (Swedavia)

AB
Certus

GDG
Biltrafik

AB Gam-

Avfalls-

Postbolagen

AB

brinus
(75)

konvertering

AB

(SAKAB)
(96)

AB

Gullivers
Re-

AB
IndustH-

Sollefteå

sebureau
AB

kredit
(59)

Omnibus
AB

(37,5)

Lantbrukskredit
AB (50)

AB
Svensk

Laboratorie-

tjänsl

(Svelab)
(34)

Umeå
Bussgarage AB (45)

AB Gävle Vagnverkstad

Post-
och

Umeå
Omni-

(AGEVE)

Kreditbanken

busstation

AB Land-

PKbanken
(84)

AB
(33)

transport

Statens

Rimbobanans

Bostads-

Faslighets
AB

finansierings-

Stockholms

aktiebolag

Läns
Omni-

Svenska

bus AB

Penning-

AB
Swedcarrier

loUeriel
AB

Swederail

Systembolaget AB

Consulting
AB (30)

AB
Tipstjänst

AB Trafik-

AB
Vin-&

restauranger

Spritcentralen

(TR)

Värdepappers-

United Tours

centralen

AB (30)

VPC
AB (53)

Skr. 1985/86:20

Socialdepartementet

Utbildningsdepartementet

Utrikesdepartementet

Televerket

ELLEMTEL Utvecklings AB (50)

Nordiska Telesatellit-akticbolaget (NOTEL-

SAT)
(50)

Teleinvest
AB

AB Aero-transport (ABA) (50)

AB Svensk Bilprovning

(52)

Swedish National Road Consulting AB (SweRoad)

Apoteksbolaget AB (67)

Een-Holmgren Ortopediska i Uppsala AB (33)

AB Kurortsverksamhet

Kungliga Dramatiska teatern aktiebolag

Kungliga
Teatern

Aktiebolag

(Operan)

Svenska Statens Språkresor AB

Swedec International AB (50)

Den statliga företagssektorn ijuli 1985.

Siffror inom parentes anger statens, Procordia ABs
resp.

Svenska Varv ABs andel i procent av aktiekapitalet i de
bolag

som inte är helägda.

Företagens aktieinnehav redovisas i ett organisatoriskt
register

på sid 231.

Skr. 1985/86:20

De
statliga företagen

Organisalionstablän
på sid. 4-7. omfattar 7 affärsverk, 8 kreditinstitut och 164 aktiebolag. Av
dessa 179 företag har 108 fatt ett eget textavsnitt. För att ett företag skall
redovisas med textavsnitt krävs att statens andel av aktiekapitalet uppgår till
minst 50 % eller att företaget bedriver verksamhet av viss omfattning eller är
av allmänt intresse av särskilda skäl. De 7 affärsverken och de 172 bolagen
äger helt, delvis eller innehar minoritets-andelar i 746 bolag som —
tillsammans med de 179 företagen i organisalionstablän (totalt 925 företag) —
redovisas i de organisatoriska och alfabetiska registren. Vilande bolag har
inte tagits upp i det alfabetiska registret.

De
179 olika företagen, som ingår bland de statliga företagen, varierar avsevärt i
storlek och representerar en mångfald olika verksamhetsinriktningar. Här finns
affärsverk, kreditinstitut, industriföretag och bolag som ålagts speciella
uppgifter av staten, t. ex. Systembolaget AB och Penninglotteriet AB.

Tabellen
nedan är en sammanställning över de företag som är representerade med
företagsbeskrivningar. Nedan presenteras de tio största företagen inom den
statliga sektorn sorterade efter oHka mått.

Omsättningen
i den statliga företagsgruppen uppgick under år 1984 (eller motsvarande) till
153 miljarder kronor. Motsvarande siffra för föregående år var 148 miljarder
kronor. Utlåningen för kreditinstituten var 134 miljarder kronor år 1984,
föregående år 117 miljarder kronor.

Resultatet
före dispositioner och skatt för hela den statliga förelagssektorn inkl,
kreditinstituten försämrades från år 1983 tiU år 1984 med 3002 milj, kr, "
Investeringsvolymen är i stort sett oförändrad.

Antalet anställda minskade med ca 1 %.

Skr. 1985/86: 20

År

Affärsverken

Kredil-

insti-

luten

Procordiagruppen

Svenska Varvkoncernen

Övriga aktiebolag

Summa

Omsättning milj. kr. Förändring i %

1984 1983

46103'

48348

-5

-

11950

11454

-(-4

7254 9648 -25

87773' 78 136

+ 12

153 080

147 586 +4

Resultat före disp. o. skatt milj. kr.

1984 1983

4 326' 5801

1956 1977

628

818

-1035 458

4010' 3 833

9885 12887

Förändring
i %

-25

-1

-23

-326

+5

-23

Investeringar
milj. kr.

1984 1983

10682' 11706

243 193

624 523

265 105

8 636' 6169

20450 18696

Förändring
i %

-9

+26

+ 19

+ 152

+40

+9

Medelantal
anställda

1984 1983

157262 156706

4197 3970

24392 25 719

17714 19599

106 106 106355

309671 = 312349

Förändring
i %

±0

-i-6

-5

-10

±0

-1

Utlåning
milj. kr.

1984 1983

—

133516 117005

-

_____

:

-

Förändring
i %

-

-t-14

-

-

-

-

Räntenetto
milj, kr.

1985 1983

—

2876 2795

_

_

_

-

Förändring
i %

-

-1-3

-

-

-

-

' Omfattar i flera fall annat redovisningsår

- De företag som redovisas i nästa avsnitt med
företagsbeskrivningar och översikts-tabeller har 309671 anställda. Förutom
dessa företag finns ett anial statliga företag i de organisatoriska och
alfabetiska registren som inte redovisas med text. Dessa företag har
tillsammans 2 205 medelantal anställda.

Skr, 1985/86:20

De tio största företagen inom den statliga sektorn

Omsättning (milj. kr.)

Televerket 15495

Systembolagel
AB 12724

SSAB
Svenskt Stål AB 11 960

Postverket 10147

Statens
Järnvägar (SJ) 9358

Svenska
Petroleum AB 8690

Apoteksbolaget 6395

ASG AB 6364

Statens
Vattenfallsverk* 6079

AB Statens
Skogsindustrier (ASSI) 5 391

Procordia AB (koncernen) 11 950

Svenska Varv AB (koncernen) 7 254

Resultatföre dispositioner och skatt (milj. kr.)

Televerket 1812**

Statens vattenfallsverk 1670**

PKbanken 1294

AB Tipstjänst ] 056

AB Statens Skogsindustrier (ASSI) 561

SSAB Svenskt Stål AB 534

AB Aerotransport 505

Postverket 496**

Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag 461

Svenska Penninglotteriet 440

Procordia AB (koncernen) 628

Svenska Varv AB (koncernen) — l 035

Investeringar (milj. kr.)

Televerket 5 689

Statens Järnvägar (SJ) 2260

Forsmarks Kraftgrupp AB j 967

Statens vattenfatlsverk j 447*

Teleinvest AB 936

Svensk Kärnbränsleförsörjning AB 857

Postverket 722

Svenska Petroleum AB 696

* avser 6 mån,

10 ** före ränta på statskapital

SSAB Svenskt Stål AB Zenit Shipping AB

Procordia AB (koncernen) Svenska Varv AB (koncernen)

533 501

624 265

Skr. 1985/86:20

Antal
anställda

Postverket

Televerket

Statens Järnvägar (SJ)

Samhällsföretagsgnippen

SSAB
Svenskt Stål AB

Statens
vatlenfallsverk

Apoteksbolaget
AB

AB Statens
Skogsindustrier (ASSI)

Domänverket

Affärsverket
FFV

Procordia AB (koncernen) Svenska Varv AB (koncernen)

50350

45040

36918

27300

15012

11192

10217

7734

5945

5437

24392 17714

Skr.
1985/86:20 Företagsbeskrivningar

Sifferuppgifterna i översiktstabellerna avser
koncernuppgifter utom för affärsverken.

Årsredovisningar kan rekvireras direkt från resp. företag
eller verk. För de bolag och verk som har bokslut per den 30 juni 1985 beräknas
årsredovisningar finnas tillgängliga under november månad.

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

översikt 1984 1983

milj. kr. milj,
kr.

336,1

298,3

0,5

6,7

0,0

0,0

119,4

120,0

6,3

6,2

11,7

9,5

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovis.it årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 2082 2035

ABAB, Allmänna Bevaknings AB, bildades år 1964 efter ett
riksdagsbeslut där tvä syften angavs. Dels att svara för bevakningen av
särskilt vikliga statliga totalförsvarsobjekt och dels att vidmakthålla
konkurrens på säkerhetsmarknaden i Sverige.

ABAB-gruppen består av moderbolaget och dotterbolaget
Svenska Vakt AB, som drivs i kommission för moderbolaget. Gruppen har
verksamhet på ett 50-tal platser i hela landet och sysselsätter ca 2 100
årsanställda.

Verksamheten inriktas på att leverera ett fullständigt
säkerhetsskydd, dels med egna tjänster som bevakning, skyddsplanering,
värdetransporter, åtgärdservice m. m. och dels i kombination med modern teknik
och kompletterande ijänster från samarbetspartner.

Det ekonomiska resultatet år 1984 för ABAB-gruppen är i
förhållande till tidigare år svagt, I förvaltningsberättelsen för år 1983
konstaterade styrelsen att ett antal kostnadskrävande aktiviteter påbörjats,
vilka negativt skulle komma att belasta år 1984, Till den ogynnsamma
resuUatutvcckling-en hör en hård prispress på uppdragen inom såväl offentlig
förvaltning som näringslivet.

Under året har stora ansträngningar gjorts och betydande
kostnader lagts ner på att marknadsföra de båda verksamhetsgrenarna
ABAB-divi-sionen och Svenska Vakt,

I böljan av år 1985 har två konkurrerande företag,
Larm-Assistans i Göteborg AB och Larm-Assistans i Malmö AB förvärvats.
Härigenom förstärks ABABs position i de båda områdena,

ABAB-gruppen
har en speciaU situation dels genom sin särställning med

uppdrag inom delar av totalförsvaret och polisväsendet, dels genom spe

ciella anställningsvillkor för delar av väktarpersonalen med högre koslna-

12 der än branschens övriga förelag
som följd.

Bedömningen
är att ABAB i framtiden måste räkna med att än större Skr. 1985/86: 20 delar av
verksamheten sker i konkurrens med andra företag. Därmed blir det nödvändigt
att förutsättningar och villkor för ABAB-gruppen är lika med konkurrenternas.
Strategien och organisationsstrukturen måste också anpassas efter marknadens
behov. Under år 1985 inleds därför ett omfattande program som kommer att
successivt betyda avsevärda förändringar men också ge möjligheter tUl en
positiv resultatutveckling.

AB Aerotransport (ABA)

översikt 1983/84* 1982/83

(milj.
kr.) (milj. kr.)

315,8

260,6

504,9

334,2

28,1

56,3

5 625,8

4576,6

492,3

509,3

60,3

47.3

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1984/85 1983/84

Antal anställda 474 446

*
Räkenskapsåret omfattar tiden september-oktober,

ABA
ägs till lika delar av staten och det privatägda Svensk Interkonti-nental
Lufttrafik AB (SILA). Bolagets flygtrafikrörelse har sedan den 1 oktober 1950
handhafts av konsortiet Scandinavirm Airlines Syslem -SAS. Andelarna i
konsortiet är 2/7 vartdera för Det Danske Luftfarisel-skab A/S (DDL) och Det
Norske Luftfartselskap AS (DNL) samt 3/7 för ABA. Svenska statens andel i SAS
är således 3/14. Gemensamt med DDL och DNL äger ABA också konsortiet Scanair
som uteslutande driver charterflygrörelse. Ägarförhållandet i Scanair är
detsamma som i SAS,

Linjeflyg
AB (LIN) ägs till lika delar av ABA och SAS, Svenska statens andel utgör
sålunda 5/14.

ABAs
omsättning, som huvudsakligen består av fastighetsintäkter, var 1983/84 88,6
milj. kr. Därtill kommer ett fmansnetlo på 14,9 milj. kr. samt ABAs andel (3/7)
av SAS och Scanairs resultat på 393 milj. kr.

SAS-gruppens
driftintäkter ökade 1983/84 med 13 % till 18005 milj, kr. Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 968 milj. kr. Flygplansflotian
uppgick den 30 september 1984 till 89 plan - 5 Boeing 747, 6 DC-10, 3 Airbus
A300, 11 DC-8, 60 DC-9 ochg 4 Fokker F27,

SAS
befordrade år 1983/84 10,1 milj. passagerare, vilket är en ökning med 10 %.
Medelantalet anställda i konsortiet var 17710, varav i Sverige 5617,

Scanair
har under verksamhetsåret befordrat ca 577000 passagerare till 17 länder
utanför Skandinavien för 27 researrangörer. De vanligast förekommande
mottagarländerna är traditionellt Spanien inklusive Kanarieöarna samt
Grekland.

Scanairs
resultat för verksamhetsåret visar en vinst på 30,1 milj. kr.

varav ABAs andel (3/7) utgör 12,9 milj. kr. Omsättningen har uppgått till

959 milj. kr. Scanair har under verksamhetsåret haft i medeltal 319 anställ

da. 13

Skr. 1985/86; 20 Linjeflyg AB (LIN) bedriver reguljärtrafik på 22 orter. Under året be-

fordrade LIN 3 111 000 passagerare. Totalt uppgick
driftsintäkterna till I 370,9 milj. kr. Resultatet före bokslutsdisposiiioner
och skatt uppgick till 91,9 milj, kr. Aktiekapitalet uppgår tiU 100 milj, kr.
Bolaget har under verksamhetsåret haft i medeltal 1688 anställda.
Flygplansflottan bestod vid verksamhetsårets utgång av 13 F28-4000 med vardera
85 platser samt 3 F28-1000 med vardera 70 platser.

Dotterbolaget Nya Snack AB bedriver hotell-, restaurang-
och konferensrörelse i förhyrda anläggningar i Snäckgärdsbaden på Gotiand.
Dotterbolagets resultat redovisas med O efter ett aklieägartUlskott med 2,6
milj, kr,, varav moderbolaget tillskjutit 2 milj, kr.

ABA Fastighetsförvaltning AB har ett aktiekapital på 1
milj, kr. Omsättningen under år 1983/84 var 36,2 milj, kr. Medelantalet
anställda uppgick till 57 personer,

AB Bromma Kontorstryck, vars aktiekapital är 900000 kr,,
hade år 1983/84 en omsättning på 13,7 milj, kr. Antalet anstäUda uppgick i
medeltal till 46 personer.

Sörmlands Grafiska AB har ett aktiekapital på 10 milj. kr.
Omsättningen under år 1983/84 var 162 milj, kr. Antalet anställda uppgick i
medeltal lill 330 personer.

Arne Svensson Offset AB har ett aktiekapital på 250000
kronor. Omsättningen år 1983/84 uppgick tUl 16,4 milj. kr. Medelantalet
anställda uppgick till 18 personer.

Affärsverket FFV

översikt 1984 1983

(milj. kr) (milj.
kr.)

1921

1879

57

84

65

55

1799

1612

596

582

60

84

Omsättning

Resultat
före disp, och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 5 437 5870

Verkets anor går tillbaka tiU år 1552 då kung Gustav Vasa
grundlade Krutbruket i Åkers Styckebruk vilket fortfarande är i verksamhet på
samma plats. Namnet FFV förekom första gången år 1943 då ett antal befintliga
militära verksläder sammanfördes till en organisation. Under 1960-talet log FFV
även hand om försvarsverksläder for underhåll, samtidigt som koncernens
kunnande vidgades mot civila marknader. Sedan år 1970 tiUhör FFV
industridepartementet.

Verkets uppgift och omfattning

FFV är en industrikoncern med inriktning på utveckUng och
tillverkning

14 av avancerade försvarssystem och
civila högteknologiska verkstadspro-

dukter
samt på kvalificerat underhåll inom militära och civila produktom- Skr,
1985/86: 20 råden, framför allt flyg. Verksamheten har fört upp koncernen till
teknisk kompetens inom elektronik, teleteknik och datorteknik. Inom dessa och
angränsande områden bedriver FFV även en omfattande konsultverksamhet.

Koncernen
består dels av affärsverk med fyra sektorer och huvudkontor i Eskilstuna, dels
en rad bolag vars aktier förvaltas av FFV Företagen AB, med säte i Eskilstuna.
1 Sverige bedriver koncernen verksamhet på ett tjugotal orter, vartill kommer
mindre försäljnings- och servicekontor samt mobila enheter.

FFV
Försvarsmateriel med ca 2000 anställda utvecklar, tillverkar och marknadsför
försvarsmateriel, främst för pansarbekämpning. Sektorn har även
verkstadsprodukter för civila ändamål samt jakt- och skyttevapen på sitt
program.

Sektorledningen
finns i Eskilstuna, Produktion och utveckUng är förlagd till Karlstad, Vingåker
och Gällö (grovkalibrig ammunition), Eskilstuna (finkalibriga vapen och civila
verkstadsprodukter), Motala (torpeder) och Åkers Styckebruk (explosivvaror).

FFV
Underhån med ca 3000 anstäUda utför underhåll åt främst det svenska flygvapnet,
men bedriver också en omfattande konsultverksamhet och har en växande andel
civila Ijänster, Kompetensen möjliggör underhåll av både flygplan och
helikoptrar med tillhörande motorer och övrig utrustning, elektronisk
utrustning, samt armé-, marin- och flygvapenmateriel.

Sektorledningen
finns i Arboga och verksamheten bedrivs där samt i Linköping, Östersund, Växjö
och Stockholm,

FFV
Materialteknik, med ca 80 anställda, bildades under våren 1984 och arbetar som
neutral och oberoende konsult för provning, utredning, utveckling och
utbildning inom materialområdet. Huvudkontoret ligger i Linköping.

FFV
Koncemservice, med 140 anställda, bildades under våren 1984 för att sälja
dator-, administrativa och konsulttjänster till koncernens olika enheter. FFV
Koncernservice har sitt säte i Eskilstuna.

Verksamheten
under år 1984

Försvarets
Materielverks ansträngda likviditet medförde under år 1983 kraftigt nedskurna
beställningsvolymer, vilket tvingade FFV Underhåll att varsla personal och
genomföra olika struktureringsåtgärder. FFV Försvarsmateriel genomför stora
satsningar i produktutveckling, produktförnyelse och marknadsföring. Detta har
medfört att år 1984 belastats med höga kostnader - delvis av engångskaraktär -
och orsakat en kraftig resultatminskning.

Resultatet
före bokslutsdispositioner är inte tillräckligt för att läcka statens
förräntningskrav på statskapitalet och krav på överavskrivningar. Genom
reservupplösningar kan dock statens förräntningskrav uppfyllas.

Resultatet före
dispositioner och skatt uppgick till 57 milj, kr,, att jäm

föras med 84 milj, kr, för år 1983, Faktureringen uppgick till 1913 milj, kr,,

att jämföras med 1863 milj, kr, föregående år, 15

Skr. 1985/86:20 FFV
är en av delägarna i Industrigruppen JAS AB, FFV ansvarar därvid

bland
annat för specifikation och anskaffning av autotestsystem för såväl produktion
som underhåll av JAS 39 Gripen, Arbetet fortskrider planen- ligt.

Inom
Stiriingverksamheten har tekniska framsteg gjorts, och verksamheten
fortskrider planenligt.

FFV
kommer att inleverera 65 milj, kr, lill staten.

Framtidsutsikter

Utvecklingen
av försvarsmateriel ställer sig allt kostsammare, varför FFV är beroende av
stora serier. Mot denna bakgrund ger minskade svenska försvarsanslag anledning
till oro. Exportmöjligheterna är för vissa delar av verksamheten av helt
avgörande betydelse för FFVs lönsamhet och sysselsättning. Att direkt ersätta
miHtär produktion med civU produktion är i de flesta fall orealistiskt. Den
civila verksamheten måste utvecklas med hänsyn tUl de speciella
affärsförutsättningar som finns inom dessa områden, FFVs ökade civila
satsningar sker främst inom koncernens bolagsgrupp. Affärsverket har dock
kunnat notera vissa framgångar genom att långsiktiga civila legoavtal
tecknats. Målsättningen har sedan några år varit alt nå en fördelning mellan
militär och civil produktion på 60-40% av koncernens totala leveranser, och
under år 1984 ökade andelen civU fakturering från30%tin36%.

Apoteksbolaget AB

översikt 1984 1983

(milj, kr,) (milj.
kr,)

6395.2

6010,1

182,4

298,6

23,2

36,5

1 927.0

2380,2

144,5

123,5

125,6

97,5

Omsättning

Resultat före disp, och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 10217 10147

Apoteksbolaget AB bildades i augusti 1970 och övertog den
1 januari 1971 med ensamrätt detaljhandeln med läkemedel i landet.

Apoteksbolaget ägs f. n, tUl 2/3 av staten och 1/3 av
Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmaciens utveckling m, m.
Ramarna för bolagets verksamhet är angivna i ett avtal med staten, vilket
gäller t, o. m, den 31 december 1985, Riksdagen har våren 1985 godkänt
riktlinjer för ett nytt avtal, vilket i huvuddrag innebär en prolongering av
nuvarande avtal. Bolaget skaU svara för att en god läkemedelsförsörjning
upprätthålls i landet och att läkemedelskostnaderna samtidigt hålls pä en
försvarbar nivå.

Bolaget har ett rörelsedrivande dotterbolag: ADA AB, som
bedriver

16 partihandel med läkemedel m. m.

Apoteksbolagels
huvudsakliga uppgift är att upphandla och distribuera

läkemedel, I rörelsen ingick vid utgången av år 1984 771
apoteksenheter Skr. 1985/86:20 med försäljning av läkemedel till
aUmänheten. 1 detaljhandelsdistributionen ingick härutöver ca 1500
apoteksombud, huvudsakligen i glesbygd.

Omsättningen år 1984 uppgick till 64 miljarder kronor
(6,0),

Det ekonomiska resultatet av moderbolagets verksamhet var
före bokslutsdispositioner och skatt 134,6 milj. kr, (240,3) och del
redovisade nettoresultatet 22,6 milj. kr. (32,0),

Dotterbolaget ADA AB hade under år 1984 en omsättning på
3,6 miljarder kronor (3,0) och redovisade före bokslutsdispositioner och skatt
ett överskott på 52,8 milj. kr. (59,3), Nettoresultatet redovisades med 5,6
milj, kr, (5,5),

Investeringarna år 1984 uppgick för Apoteksbolaget till
123,5 milj. kr, (91,7) och för ADA till 3,6 milj, kr, (5,8).

Medelanialet anställda uttryckt i heltidsarbelande uppgick
under året till 9624 (9569) i Apoteksbolaget och till 593 (578) i ADA.

Försäljningen av receptbelagda läkemedel väntas inte
förändras volymmässigt under år 1985. Övrig apoteksförsäljning, receptfria
läkemedel, kemisk-tekniska varor, sjukvårdsartiklar m. m,, beräknas visa viss
volymmässig ökning. Apoteksbolagets överskott år 1985 beräknas bli lägre än år
1984 men tillräckligt för att behålla relationen mellan eget kapital och i
rörelsen totalt engagerat kapital (soliditeten) oförändrad. ADA:s överskott år
1985 beräknas på grund av extraordinära kostnader i samband med uppförandet av
nya distribunaler bli något lägre än år 1984.

ASGAB

översikt 1984 1983

(avser
koncernen) (milj. kr,) (milj, kr,)

6364,5

5 896,6

74.7

20,9

11,5

10,5

1516,0

1 476,6

92,3

93,5

50,2

77,4

Omsättning

Resultat
före disp, och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal
anställda 4 272 4371

Historik

ASG började sin verksamhet år 1935 under firma AB Svenska
Godsbilcen-

traler. Bolaget var från början ett helägt dotterbolag lill Rederi AB Svea

och verksamheten omfattade enbart inrikes landsvägstrafik. I början av

1940-talet inträdde de svenska järnvägarna (SJ och de enskilda järnvä

garna) som hälflendelägare i ASG och bolagets verksamhet utvidgades till

att omfatta även inrikes samlaslning pä järnväg. Bolagets firma ändrades

samtidigt till AB Svenska Godscentraler. Efter andra väddskrigets slut

inledde ASG sin internationella trafik, som därefter successivt utvidgats

och nu utgör en betydande del av bolagets verksamhet. Alltjämt är dock 17

2 Riksdagen 1985/86. i saml. Nr 20

Skr.
1985/86: 20 innkestrafiken på landsväg den
omsättnings- och resursmässigt största

delen av bolagels verksamhet.

Begreppet ASG hade redan tidigt kommit att såväl nationeUt
som internationellt helt stå för bolagets identifikation, men först år 1978
fann patent-och registreringsverket tillräckliga skäl alt godkänna begreppet
ASG som bolagets firma. Bolagets nuvarande firma, ASG AB, registrerades i
slutet av år 1978.

Bolagels syfte

Målet för ASGs verksamhet är att betjäna det svenska
näringslivet i Sverige och i utiandet med att organisera och administrera
transport, spedition och lagring, allt inom ramen för tillfredsställande
lönsamhet.

Bolagets omfattning

ASG AB är moderförelag i en företagsgrupp, som omfattar
ett 25-tal rörelsedrivande enheter i Sverige och utlandet. ASG-koncernens
omsättning uppgick år 1984 tiU 6364 milj. kr.

I koncernen sysselsätts ca 4300 personer, varav nära ca
500 i dotterbolag och försäljningskontor i uUandet.

Verksamheten under år 1984

Verksamheten inom ASG-koncernen har under år 1984
koncentrerats till transport, spedition och lagring till tiänst för svenskt
näringsliv i Sverige och i utiandet. I linje med denna målsättning har aktierna
i dotterbolagen Svenska Valvoline Oii AB och AB Nordiska Biltjänst försålts,
varvid dock ASG i förhållande tUl Svenska Valvoline Oii AB även
fortsättningsvis svarar för eventuellt uppkommande nettokostnader i samband med
de rostskyddsgarantiavtal, som Svenska Valvoline OU AB ingått före den I
januari 1984.

Genom etableringen av dotterbolaget Nordex A/S, har ASG
förstärkt sitt engagemang på den norska marknaden,

1 USA har ASG förvärvat en ytterligare aktiepost i
Intercontinental Forwarders Inc, varefter ASG äger 51 % av de röstberättigade
aktierna i det amerikanska bolaget, som under år 1984 ändrat sin firma till
ASG-Intercontinental Inc,

I slutet av år 1984 försåldes kontorsfastigheten vid
Tegeluddsvägen i Stockholm liksom fastigheten Jursta 3:6 i Upplands Bro med
därå uppförd lagerbyggnad. Såväl kontorsbyggnaden som lagerbyggnaden förhyres
av ASG i minst 5 år framöver.

ASG gick den 1 januari 1984 in i en ny organisation, i
vilken koncernche

fen med hjälp av en stab svarar för den koncernövergripande styrningen

och utvecklingen. Tre divisioner, ASG Sverige, ASG Europa och ASG

Overseas, handhar med odelat resultatansvar inför koncernchefen den

operativa verksamheten. Dotterbolagen är kopplade till respektive divi-

18 sion.

Den
nya organisationen i förening med den under år 1984 rådande Skr. 1985/86:20
högkonjunkturen skapade förutsättningar för en gynnsam utveckling av
ASG-koncernens utveckling med ökade godsvolymer såväl i inrikeslrafi-ken som i
trafikerna mellan Sverige och utlandet. Såväl moderbolaget som de dotterbolag,
vars verksamhet är direkt knuten till moderbolagels transport-, speditions-
och lagringsverksamhet, redovisar år 1984 förbättrade rörelseresultat.

Koncernens
rörelseresultat efter planenliga avskrivningar blev år 1984 38,6 milj. kr.
bättre än år 1983, Finansnettot belastas år 1984 även med de orealiserade
kursförluster på utlandslån som tidigare balanserats, ca 14 milj, kr. Det
redovisade finansnettot för år 1984 blev 76,7 milj. kr. mot 70,5 milj. kr. år
1983.

ASG-koncernens
resultat efter avskrivningar och finansnetto blev år 1984 41,4 milj. kr. mot
8,9 milj. kr. år 1983, en förbättring med 32,5 milj. kr. Tidigare omnämnda
fastighetsförsäljningar innebar bokföringsmässiga realisationsvinster i
storleksordningen 61 milj. kr. I samband med det tidigare dotterbolaget
Swematex International AB:s konkurs fick ASG år 1984 vidkännas en förlust på
24,5 milj. kr., främst till följd av efter försäljningen kvarliggande borgens-
och garantiåtaganden.

ASG-koncernen
uppnådde är 1984 ett resultat före bokslutsdispositioner och skatter om 74,7
milj. kr. mot 20,9 milj. kr. år 1983, Efter bokslutsdispositioner,
innefattande främst avskrivningar utöver plan, skatter samt minoritetsandelar i
dotterbolags årsvinster, redovisar ASG-koncernen en nettovinst för är 1984 om
11,5 milj, kr. (föregående år 10,5),

ASG-koncernens
investeringar i fastigheter och inventarier uppgick år 1984 till 51,2 milj. kr.
(77,4). Härav faller på moderbolaget 23,6 milj. kr. (54,7),

Framtidsutsikter

Under
senare delen av år 1985 synes en något långsammare konjunkturutveckling
trolig. Trots detta förväntas ASG-koncernens transport-, speditions- och
lagringsverksamhel år 1985 ge i stort sett samma rörelseresultat efter
avskrivningar som år 1984, Nyemissionen i början av år 1985, innebärande en
fördubbling av aktiekapitalet, i förening med under år 1985 inflytande iikvider
för fastighetsförsäljningarna i slutet av år 1984, kommer att tillföra
koncernen likvida medel av betydande storleksordning. Finansnettot år 1985
beräknas därför förbättras i jämförelse med år 1984, innebärande motsvarande
förbättring av koncernens överskott efter avskrivningar och finansnetlo.

19

Skr.
1985/86:20 Berol Kemi AB

Översikt 1984 1983

(milj.
kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

938,2

867,3

52,0

44,2

1,8

35,3

707,9

649,9

88,9

87,1

59,1

20,1

1984 1983

Antal anställda 787 742

Trots problem i form av stor överkapacitet, splittrad
produktionsstruktur och höga råvarukostnader blev 1984 ändå ett ganska gott år
för västeuropeisk petrokemisk industri.

För svensk industri kunde dock en klar avmattning noteras
under fiärde kvartalet. De positiva effekter, som den svenska konkurrensutsatta
industrin fick genom den tidigare devalveringen, har börjat avklinga; bland
annat på grund av högre lönekostnadsökningar och inflation än i konkurrentländer.

Berols syfte och verksamhetsinriktning

Berols syfte är att med utgångspunkt frän sin
grundtekonologi inom kol-loid- och ytkemi, där företaget har mer än 40 års
erfarenhet, medverka till alt spara energi, minimera hälsorisker och förbättra
kundernas produkter och processer. Företagets affärsutveckling är mål- och
programstyrd och koncentrerad till fyra användningsområden: massa och papper,
gruvor, energiteknik samt metallbearbetning.

Verksamheten under år 1984

Tvä huvudlinjer har präglat Berols utveckling under är
1984, en hög operaliv resurseffektivitet samt, selekliva utvecklingssatsningar
inom valda affärsområden.

Under år 1984 byggdes företagels aminfabrik om liU att nu
också omfatta en avsevärd tillverkningskapacitet för etanolaminer. Genom egen
process-utveckling har Berol nu världens mest kostnadseffektiva tiUverkning av
såväl etylen- som etanolaminer.

Under året beslutade företaget om en genomgripande
ombyggnad av sin etylenoxidfabrik. Avsikten är att minska energibehovet med 75%
och minimera ivångsutfaUet av glykoler. Efter ombyggnaden, som beräknas vara
klar under hösten 1985, kommer Berols EO-fabrik att vara en av väridens mest
resurseffektiva anläggningar.

Berol har under det gångna året starkt ökat sina
satsningar på att utveck

la helt nya affärsområden. En förtroendefuU samverkan med kunder är en

förutsättning för ett gott resultat. En annan förutsättning är, att företaget

självt kan kommersialisera sin teknologi internationeUt, Under senare år

20 har Berol byggt upp en effektiv
internationeU försäljningsorganisation och

har
därigenom uppnått god slagkraft i marknaden. Under år 1984 ökade Skr.
1985/86: 20 exportandelen ytteriigare och är nu uppe i 82%,

Trots bortfallet av en stor specialkemiaffär förbättrade
Berol sitt resultat efter finansiella intäkter och kostnader med 20%, till 52
milj. kr. Koncernens försäljning uppgick till 937 milj, kr. Företagets
samtiiga resultatenheter visade ett positivt operativt resultat, Soliditeten
förstärktes och är nu 31%,

Under är 1984 knöts ytteriigare ett antal personer till
forsknings- och utvecklingssidan i Sverige, För alt förbereda
kommersialiseringen av de strategiska projekt som företaget bedriver
förstärktes därtill försäljningsbolagens personalstyrka och kompelens.

Framtidsutsikter

År 1985 kommer av allt att döma att bli ett bekymmersamt
år för västeuropeisk petrokemi. Detta förhällande kommer att påverka
marknadsförutsättningarna för Berols standardprodukter negativt. Även av andra
orsaker kan år 1985 resultatmässigt komma all bli ett mellanår för Berol.

Berols mål är dock alt inom några år fördubbla nuvarande
resultatnivå, samtidigt som företaget planerar kraftigt ökade
utvecklingssatsningar på helt nya affärer.

Beroxo AB

översikt 1984 1983

(milj.
kr.) (milj, kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

519,4

449,2

15,7

20,9

11,7

8,8

270,3

266.6

45,5

33,8

15,3

9,8

1984 1983

Antal anställda 233 238

Historik

Beroxo AB bildades i. december 1978, Verksamheten i Beroxo
innefattar försäljning och produktion av petrokemiska produkter. Produktion av
butyraldehyd, oktanol och mjukningsmedel för PVC sker vid anläggningar på
Sandenområdet i Stenungsund, Vid Katalys AB i Nol tillverkas ftalsy-raanhydrid.
Oktansyra och bulanoler produceras vid Domsjöanläggningar-na som företagel
arrenderar av Berol Kemi,

Beroxo som tidigare var delägt av Berol Kemi övertogs är
1979 direkt av

Statsföretag. Under år 1980 påbörjades en överföring av operativa funktio

ner från Berol tUl Beroxo. Under år 1981 ersattes styrelse och verkstäl

lande ledning som tidigare var gemensamma för Berol och Beroxo med en

ny styrelse och egen verkställande ledning. 21

Skr. 1985/86:20 Som
ett led i en finansiell rekonstruktion i bokslutet år 1982 av bolaget,

erhölls
ett aktieägartillskolt frän Statsföretag AB. Detta uppgick tiU 442,5 milj, kr.

Verksamheten
under år 1984

Beroxo
ABs resultat år 1984 blev 16 milj, kr. (21). I realiteten innebär detta en
förbättring jänrrförl med föregående års resultat, som även innefattade en
lagervinst på 10 milj. kr,

Beroxos
exportberoende är högt — omkring 80% - och konkurrensförmågan beroende av en
väl avvägd geografisk spridning av försäljningen. Efter ett par år av expansion
har försäljningen kommit in i en lugnare och mer stabU fas. Beroxo ABs andel av
den Västeuropeiska marknaden ökade, vUket förde med sig en minskad exponering
mot mer labUa och hårt konkurrensutsatta ijärran marknader.

Tillgänglighet
och energioptimering lägger grunden till en hög produktionsekonomi i
anläggningarna, I Nol och vid Sandenanläggningarna i Stenungsund kunde den
tillgängliga produktionskapaciteten ökas, och totalt uppgick produktionen till
110 klon vilket jämfört med år 1983 innebär en ökning med 10%.

Med
högre produktionskrav ökar kravet på säkerhet, speciellt då i äldre anläggningsdelar.
Av en sammanlagd investeringsvolym på 15 milj. kr. användes en stor del till
produktions- och säkerhetsförbättrande åtgärder i Domsjöanläggningen.

Framtidsutsikter

Petrokemin
i Europa befinner sig i ett viktigt omvandlingsskede. TUlgång på biUig olja
eUer gasråvara är avgörande för vilka petrokemistrukturer, som kommer att
överleva 80-talet. Genom Norges och Finlands förvärv av Unifos och Hydro Plast,
samt det förhållande att norska Siatoil övertar Essos kracker, borgar för att
Stenungsunds petrokemi tillhör framtiden.

Ett
slagkraftigt Beroxo utgör en viktig hörnsten i denna struktur. Lönsamheten de
två sista åren har möjliggjort investeringar så att Beroxos konkurrenskraft nu
ligger uppe på en internationell nivå, EmeUertid är produktionsstrukturen sådan
att Beroxo AB är helt beroende av nuvarande råvaror och slutprodukter, Beroxo
AB har därför inlett en satsning på att komplettera programmet med nya
produkter.

22

BSK BS
Konsult AB

Skr, 1985/86:20

översikt

1984
(milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

61

69

-3

1

0

0

57

51

I

1

4

3

Antal anställda

1984 198

1983 203

BSK BS Konsult AB är ett konsultföretag inom byggnadsområdet.

Bolaget startades år 1966 med syfte dels alt ge ett
kvalitetsmässigt tiUskott till konsuhverksamheten i landet, dels tillhandahålla
speciella projekteringstjänster åt byggnadsstyrelsen.

Bolagets omfattning

BSK-gruppen består av moderbolaget BSK BS Konsult AB i
Stockholm samt de helägda dotterbolagen Fojab Arkitektkontor AB i Lund,
Klem-mings Arkitektkontor AB i Eskilstuna, Energo, Energi- och VVS-kon-sulter
AB, Göteborg, och Energo i Karlstad, Skandinaviska Projektlednings AB,
Skandinavprojekt i Solna och Göteborg samt Innovent AB i Solna.

Delägda bolag är Skandinavprojekt AS i Oslo, Koggen AB och
Sjukhuskonsult BSK/AN AB, de bägge senare i Stockholm.

Arkitekt- och byggprojektering bedrivs i BSK moderbolaget,
Fojab och Klemmings medan VVS- och installationsprojektering bedrivs i BSK moderbolaget,
Energo Göteborg och Energo Karlstad. I Innovent exploateras specialkunnandet
inom området skyddsventilation bl.a. genom system-och produktutveckling.
Sjukhuskonsults tjänster avser utrustningsplanering inom sjukvården. Koggen
sysslar med förädling av fastigheter.

j

Verksamheten under år 1984

Även år 1984 har präglats av en dålig byggmarknad, dock
med en svag tendens till förbättring under hösten, i synnerhet för konsulter
och särskilt i Stockholmsområdet.

Inom
BSK-gruppen har som en anpassning till minskningen i uppdragsvolym hösten 1983
- främst beroende på den snabba nedgången i det statliga byggandet -
personalreduktion genomförts på arkitektsidan medan tillväxten har fortsatt på
installationssidan.

Efter
svårigheterna under början av året har situationen förbättrats, orderstocken
ökat och förlusterna till stor del kunnat återhämtas. Det negativa resuhatet i
koncernen beror på att alla utvecklingsinvesteringar i Innovent kostnadsförts.

Produktionens struktur har ändrats under året.
Byggnadsstyrelsen har

23

Skr. 1985/86: 20 som tidigare varit den största
beställaren, men andelen uppdrag för övriga beställare har ökat till två
tredjedelar av hanterad volym. Andra stora uppdrag har kommit från SJ (stationer
för utbyggnad av Stockholms lokaltrafik), Stockholms läns landstings
sjukvårdsförvaltning, Teli och Volvo. Det största utlandsuppdraget under året
var ett arkitektuppdrag åt MRT i Singapore som omfattar sex
tunnelbanestationer.

Det mest uppmärksammade uppdraget i Innovent var
installationen av en operationsbox av ny tup till S:t Görans sjukhus i
Stockholm.

Största enskilda satsning under året har gjorts i
Innovent, där verksamheten utvecklas genom nyanställningar, marknadsföring,
produktutveckling och uppbyggnad av eget laboratorium.

Gruppens växande verksamheter inom sjukhusseklorn - bl.a.
genom Innovent - har lett till att BSK vid årsskiftet 1984-1985 går in som
delägare i företaget Sjukhuskonsult BSK/AN AB.

För år 1985 förutses en i stort oförändrad konjunktur.
Efter gjorda bantningar, rationaliseringar och marknadsinvesteringar väntas
gruppens lönsamhet förbättras markant. Satsningen i Innovent väntas mot slutet
av år 1985 ge positivt resultat.

Calor-Celsius AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj.
kr.)

553

1411

40

17

34

7

772

611

160

126

30

23

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 3 932 3 886

Historik

Calor-Gelsius verksamhet kan härledas tillbaka till slutet
av 1800-talet då Anderssons valtenledningsaffär startades i Umeå, Fram till
andra världskriget växte företaget kontinuerligt i Norrland, Under 1950- och
1960-talen genomgick företaget en mycket kraftig tillväxtprocess. Företagsköp och
sammanslagningar skedde i stor omfattning. Utöver VVS-sidan utökades
verksamheten med industriinstallationer under 1950-talet. Sedan mitten av
1960-talel är företaget landets största rikstäckande installatör. Under slutet
av 1960-talet etablerades även en utlandsverksamhet.

I december 1975 förvärvades Cator-Celsius av AB
Götaverken, och kom därmed sedermera att ingå i Svenska Varv AB.

Bolagels verksamhetsinriktning

Calor-Celsius är Skandinaviens största och ett av Europas
ledande rörin-

24 stallalionsföretag med 60 filialer
i Sverige och med dotterbolag i Danmark,

Norge,
Finland, Västtyskland och USA, Dessutom utförs entreprenader i Skr,
1985/86: 20 ett stort antal länder. Produktprogrammet omfattar främst
rörinstallationer av alla slag.

I
Calor-Celsius ingår dessutom Centralsug, som installerar sop- och
dammsugningssystem över hela världen, samt Celsius Vent som tillverkar system
för utrustning av bil- och svetsgaser.

Verksamheten
under år 1984

Koncernens
totala fakturering uppgick till 1724 milj, kr, (1488). Den resultatavräknade
faktureringen var 1 553 milj, kr, (1411).

Utlandsomsättningen
inklusive exporten från Sverige motsvarade 29% (31) av den resultatavräknade
faktureringen.

Av
intressanta instaUationsuppdrag utomlands kan nämnas:

-
Kärnkraftverk i Augusta,
Georgia, USA

-
Natriumkloratfabrik i Columbus,
Mississippi, USA

-
Sopsuganläggning, Hong Kong

-
Ammoniaklager, Glomfjord, Norge

-
Plattformsmoduler för GuUfaks
A, Norge

-
Naiurgasanläggningar i Danmark

Inom
energiområdet har flera nya satsningar gjorts under året. För att ta hand om
den ökade efterfrågan på energitekniska totalentreprenader och energisparpaket
har ytterligare ett antal energitekniker anställts. Vanadis Entreprenad AB har
förvärvat Fagersta Energetics AB som tillverkar och installerar rökgaskylare.
Inom styr- och reglerområdet har AB Centralsug ökat sin ägarandel i Cenmatic
AB.

Som
exempel på uppdrag inom energiområdet kan nämnas:

-
Värmeproduktionsanläggning för
Tierps kommun, bestående av 1.8 MW värmepump och 4 MW elpanna

-
Fastbränsleeldad hel valte
ncentral i Gimo

-
Energispaipaket avseende
skolor, förvaltningsbyggnader och idrottshallar för Malmö kommun

-
Rökgaskylaranläggning för en
fastbränslepanna vid Fagersta Energiproduktion ab.

Industrisidan
har förstärkts med två nya avdelningar inom moderbolagets södra resp. norra
distrikt.

Antalet
anställda uppgick vid årsskiftet till 3961 (3901). Av dessa var 1264 (1138)
anställda i utlandet.

Koncernen
redovisar för 1984 ett resultat före dispositioner och skatt på 40 milj, kr,
(17).

Resultatförbättringen
hänför sig främst till industriverksamheterna i såväl moderbolaget som Vanadis
och Sibis, Vidare har resultatet för den danska verksamheten förbättrats
avsevärt liksom för moderbolagets.Norrlands-distrikt. Centralsug har fortsatt
att utvecklas i positiv riktning.

Investeringarna
uppgick till 30 milj. kr. (23). Dessa avser i huvudsak
ersättningsinvesteringar. Fortsatta investeringar i omsättningsfastigheterna
har dessutom gjorts med 30 milj, kr.

25

Skr. 1985/86:20
Framtidsutsikter

Tack vare ökningen inom energi- och industrisektorn är
utgångsläget inför år 1985 gott. Orderstocken vid 1984 års slut uppgick för
koncernen till 658 milj, kr, (666),

För koncernen i sin helhet har resultatet för år 1985
budgeterats lill 30 milj. kr. Resultatet förväntas bli något bättre.

Cea Aktiebolag

översikt 1984 1983

(milj, kr.) (milj.
kr.)

215,1

188,7

20,2

8,1

-2,9

-1,0

202,8

155,0

25,0

27,9

30.8

10,3

Omsättning

Resultat
före disp, och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 233 208

26

Botagets
syfte

Cea Aktiebolag grundades år 1939, Ändamålet var
tillverkning av folopap-per. Redan efter ett par år började staten intressera
sig för förelaget, i vilket de såg en möjlighet att tillförsäkra landet inhemsk
tillverkning av olika fotoprodukter, bl.a. röntgenfilm och något senare, år
1943, gick staten in som ägare av företaget. Under det då pågående kriget i
Europa tillgodosågs en hel del av landets behov av bl.a. röntgenfilm just från Cea
Aktiebolag,

Sedan år 1970 ingår Cea Aktiebolag i Procordia AB (f, d.
Statsföretag).

Fram liU år 1977 var röntgenfilm företagets huvudsakliga
produkt. Då lanserades en ny produkt, fotosättningspapper, för den grafiska
industrin, vilken liksom röntgenfilmen numera exporteras över stora delar av
världen.

Företagets syfte är alltjämt att tillverka olika
fotografiskt material. Målsättningen är att inom den närmaste framtiden kunna
täcka de primära behovsområdena inom medicinsk röntgen och inom den grafiska industrin
för tiUverkning av tidningar.

Verksamlieten under år 1984

Cea Aktiebolag har under året ändrat namn från tidigare
Ceaverken AB till Cea Aktiebolag. I dagligt tal används bara namnet Cea.

Ceas affärsidé är att förse återförsäljare runt om i
världen med mark-nadsanpassad röntgenfilm och fotosättningspapper.

Försäljning och resultat Skr. 1985/86:20

Koncernens resultat uppgick till 20 milj. kr. (8) före
bokslutsdispositioner och skatt. Resultatet ger i avkastning på eget kapital
39% (17%) och på totaU arbetande kapital 18% (9%).

Valutakursernas utveckling under året har belastat
koncernens finansiella kostnader med i huvudsak orealiserade kursförluster om
2,9 milj. kr. (0,6), Den stigande dollarkursen har därtUl på grund av
kurssäkringar inte till fullo slagit igenom på dollarinflödet.

Den totala försäljningen i koncernen uppgick tUl 214 milj.
kr, (186) en ökning från föregående år med 25 % (19 %). Ökningen hänför sig tUl
försäljning utanför Sverige. Exportandelen i Ceas försäljning uppgick till ca 90%.

Utveckling under perioden 1980-1984

Under femårsperioden har den fakturerade årUga
försäljningen ökat från 129 milj. kr, tUl 214 milj, kr., en ökning med 60%.
Avkastningen på totaU arbetande kapital har under perioden varit 19,5 % och
avkastningen på eget kapital 55%. Soliditeten har under samma period ökat från
13% tUl 29%. Den fakturerade försäljningen per anställd har ökat frän 0,69
milj, kr, tiU 0,92 milj. kr. och förädlingsvärdet har ökat från 0,20 milj, kr.
1980 till 0,32 milj, kr, år 1984,

Under perioden har produktionsanläggningarna successivt
moderniserats. Den sammanlagda investeringen inklusive de åtgärder som färdigställs
under år 1985 uppgår tUl ca 75 milj. kr. Genom den successivt genomförda
upprustningen förfogar nu företaget över en tekniskt up-to-date och effektiv
produktionsutrustning.

Förelagets
produkter, medicinsk röntgenfilm och fotosättningspapper, är alt betrakta som
standardvaror som utan processmodifiering skall kunna användas tillsammans
eller växelvis med konkurrentprodukter hos slutanvändarna.
Produktkvalitetsbegreppet är därför likvärdighet med produkter från ledande
konkurrenter. De marknadsgenombrytningar som under 5-årsperioden gjorts i
exempelvis Tyskland och USA tyder på alt kvalitetskraven kunnat uppfyUas,
Successiv effektivisering av verksamheten och produkterna har medfört att
konkurrenskraften kunnat bibehållas på en acceptabel nivå.

Cityvarvet
AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj,
kr.)

528

630

145

1

0

0

330

299

2

2

13

7

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal
anställda 1830 1767

27

Skr, 1985/86:20
Historik

Cityvarvel
var det ursprungliga nybyggnadsvarvet inom AB Götaverken, som grundades år
1941. Verksamheten utgjordes i början av mekanisk verkstadsproduktion. År 1947
byggdes det första fartyget.

Efterkrigstidens
starka utveckling inom sjöfarts- och rederinäringarna skapade en stark
efterfrågan på mer avancerade reparations- och underhållningsarbeten. Först
under 1970-talet realiserades emellertid tankarna på att skapa varv som helt
var inriktade på reparation. Det första egentliga exemplet på ett sådant
internationellt specialiserat reparationsvarv var Lisnave i Portugal,
Cityvarvet skapades genom en sammanläggning av Götaverkens, Eriksbergs och
Lindholmens reparationsrörelser med Lisnave som förebild för att betjäna
fartyg på sjöfartsleder i norra Europa.

I
mitten av 1970-talet investerades ca 350 milj. kr. och det ursprungliga
nybyggnadsvarvet vid Göta Älv förvandlades till ett av norra Europas största
och tekniskt mest avancerade reparationsvarv.

Bolagets
verksamhetsinriktning

Cityvarvets
fyra huvudaffärsområden utgörs av

Fartygsunderhåll
och reparationer vid varv

Fartygsombyggnader

Hamn-
och resereparationer

Entreprenad
och service inom verkstadsindustrin

Utöver
detta erbjuder Cityvarvet marin speciaHstservice, flera fall i joint-venture
med ledande företag inom respektive område.

Cityvarvet
kan erbjuda varvsservice och dockning efter den svenska väst- och sydkusten i
Göteborg, Helsingborg, Landskrona, Malmö och Sölvesborg,

Ombyggnadsverksamheten
bedrivs projektinriktat inom ramen för en resultatenhet till vilken även hel-
och delägda engineeringbolag är knutna.

Den
fartygsinriktade hamn- och reseservicen bedrivs inom det helägda dotterbolaget
CISERV,

Lego-
och entreprenadverksamheten marknadsförs av resultatenheten CITY MEKAN
huvudsakligen till nordiska företag. City Mekan förfogar över mycket kompletta
resurser verkstadsmässigt, maskinellt och perso-neUt vad gäller stål- och
lättmetaliego samt tyngre maskin- och plåtbearbetning.

Verksamlieten
under år 1984

Under
året anlitade 320 fartyg varvsenheterna Cityvarvet, Cityvarvet

Lindholmen och Cityvarvet Öresund för underhålls- och reparationsarbe

ten. SärskUt det internatibnellt inriktade Cityvarvet utsattes för konse

kvenserna av den kraftigt ökade obalansen på marknaden vilken för

stärktes av att flera nybyggnadsvarv orienterat sig mot reparationssektorn.

Denna obalans har, jämte en katastrofal brand på en tanker vid Cityvarvel

samt några kommersieUt olyckliga affärer, kraftigt bidragit till det negativa

28 resultatet under år 1984,

Utsikterna
för år 1985 är något gynnsammare genom att enstaka konkur- Skr, 1985/86: 20
renter gått ur marknaden och andra dragit ner sin kapacitet.

Även
inom detta affärsområde förstärktes konkurrensen genom nybyggnadsvarvens ökade
intresse. Endast fyra medelstora ombyggnader utfördes under året till mycket
pressade priser. Ombyggnaderna svarade för endast 10% av kapaciteten vilket är
en kraftig minskning jämfört med år 1983 då andelen ombyggnader utgjorde 25%.

Det
pressade marknadsläget har medfört att ombyggnadsverksamheten redovisar en
föriust på drygt 20 mUj. kr. under är 1984.

Ciservverksamheten
har kraftigt omstrukturerats under året. I Sverige har Ciservenheten i
Sölvesborg halverats, verksamheten i Malmö har integrerats med Cityvarvet
Öresund och den icke-marina legoverksamhe-ten integrerats med City Mekan,
Fartygsmekano i Helsingborg och Swed-spares i Landskrona har förvärvats under
året liksom ett företag i Singapore, Delta strukturarbete har negativt
påverkat årets resultat.

Efterfrågan
på hamn- och resereparationsservice ökar fortsatt. Den konkurrens Ciserv allt
oftare möter är i form av att rederierna själva hyr in personal och
administrerar arbetet, Ciserv eftersträvar därför att dels erbjuda en mer
kvalUlcerad service, dels åtaga sig uppdrag till fasta priser.

Utvecklingen
av utlandsetableringen fortsätter.

City
Mekan har under året åter utökat sin verksamhet och har tagit 20% av
Cityvarvets kapacitet i anspråk. Kundkretsen har vidgats, liksom arten av
uppdrag. City Mekan's starka resurser har av flera kunder ansetts vara av
avgörande faktor vid val av entreprenör.

City
Mekan har förstärkt sin organisation genom övertag av Helsingborgs Varf, som
tidigare varit en resurs inom Kockums,

Ciiyvarvet
har under flera år låtit sina specialistavdelningar utvecklas till hel- och
delägda dotterbolag respektive resultatenheter. Ett knappt tiotal sådana bolag
har successivt utvecklat sig mot nya marknader samtidigt som de fortsatt kan
ställa tjänster tiU City varvets förfogande till marknads-mässiga priser.

Den
dramatiska försämringen på reparationsmarknaden och ett antal extraordinära
händelser och affärer har resulterat i en myckel stor förlust på verksamheten
uppgående till drygt 100 milj, kr. Vidare har en reserve-ring gjorts på cirka
37 milj. kr. omfattande ett åtgärdsprogram innebärande bl.a.
kapacitetsanpassning, vilket har ökat årets förlust till 145 milj, kr.

Framtidsutsikter

Marknaden
för fartygsreparationer och ombyggnader förväntas inte förbättras i sådan
omfattning under år 1985 att fortsatta föriuster kan undvikas. Årets budgetmål
är emellertid att med hjälp av ett åtgärdsprogram väsentligt begränsa föriusterna.

29

Skr,
1985/86:20 Domänföretagen AB

översikt 1984 1983

(milj.
kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resullat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

852,7

928,7

14,2

1,6

18,1

-24,7

631,1

758,7

208,8

190,7

60,3

50,1

1984 1983

Antal anställda 1007 1307

Historik

Domänföretagen AB bildades den 31 december 1975. Bolaget
äger och förvaltar aktierna och andelama i domänkoncernens dotterbolag samt
driver viss egen rörelse, bl.a. jordbruk och skogsbruk. Domänföretagen AB är
moderbolag i en koncern med ca 40 bolag.

Bolagets syfte

Domänföretagen AB och dess dotterbolag bygger all sin
verksamhet på produkter från domänverkets marker och på det kunnande som
utvecklats i skötseln av dessa marker. Bolagen är en integrerad del av
domänkoncernen och ett viktigt komplement till domänverkets skogliga
verksamhet.

Bolagets verksamhetsinriktning

Domänföretagskoncernen omfattar virkesförädling, produkter
för skogsbruk, viss fastighetsförvaltning, grus- och vägentreprenader samt
betongvaror.

Verksamheten under år 1984

Under år 1984 har följande strukturförändringar
genomförts.

Per den I janauri 1984 har Domänföretagen AB avyttrat
samtiiga aktier i VidaTimber AB.

Under år 1984 har Domänföretagen AB såll samtliga aktier i
AB Creden-tia.

Som en följd av Domänföretagens avveckling av sitt
energiengagemang har Domänföretagen per den I januari 1984 överlåtit sin
80%-iga andel i HB Torvfiber till Svenska Torv AB, Därmed har Domänföretagen AB
avvecklat sitt totala engagemang inom energiområdet.

Domänföretagen AB har per den I januari 1985 försålt
samtiiga aktier i Sverek Sverige Rekreation AB till Domänverket.

Striberg
Skogar AB har per den 1 januari 1985 avyttrat sin verksamhet i

Förenade
Arabemiraten, Bolaget har vidare under år 1984 avvecklat sin

30 Grön-Miljö-verksamhet. Denna
verksamhet omfattade anläggning, vård

och underhåll av grönytor
samt odling och försäljning av stora svenska Skr, 1985/86: 20 lövträd.
Därefter är Striberg Skogar AB ett enbart fastighetsförvaltande företag,
Hilleshögs AB har framställt krav med anledning av överlåtelsen av verksamheten
i Förenade Arabemiraten. Styrelsen har inte ansett någon särskild reservering
erforderlig.

AlgoTimber
AB har under år 1984 avyttrat sin byggelementlillverkning samt sålt samtiiga
aktier i Algol Byggköp AB. Algot Byggköp AB driver byggmaterialhandel i
Örkelljunga och Markaryd.

Koncernens
omsättning uppgick till 852,7 milj. kr., vilket är en minskning med 80,4 milj.
kr. eller 8,7 %. Minskningen beror på att verksamheter avyttrats. Denna
minskning har delvis kompencerats av ökning i omsättningen i kvarvarande
verksamhet. Av koncernomsättningen svarade virkesförädlingen för 579 milj. kr.
eller 67,9 % (69,7).

Rörelseresultatet
före avskrivningar enligt plan minskade från 81,1 milj. kr, till 78,1 milj, kr.

Räntenettot,
skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader, förbättrades med 6,3 milj.
kr. tiU -12,7 milj. kr.

Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatt förbättrades med 12,6 milj. kr. tiU 14,2
milj. kr. (1,6). Förbättringarna beror på att olönsam verksamhet har
avvecklats. Domänföretagen ABs styrelse beslutade under år 1983 att genomföra
omfattande strukturförändringar inom koncernen. Detta
strukturförändringsprogram har i huvudsak avslutats under år 1984. Resultatet
för år 1984 har belastats med extra ordinära nettokostnader på 20,7 milj, kr,
(26) avseende detta strukturprogram.

I
de extraordinära posterna har lagts dels rörelseförluster för under årel
avvecklade verksamheter, dels kostnader och intäkter i samband med avveckling
och försäljning av verksamheter.

Resultatet
för år 1984 har belastats med föriuster i DomänGrus norska dotterbolag med 11
milj, kr.

Årets
nettoinvesteringar uppgick till 38,2 milj. kr. mot 26,8 milj. kr, föregående
år. Försäljning av anläggningstillgångar uppgick till 22,1 milj. kr,, vilket
aren minskning med 1,2 milj. kr.

Koncernens
planenliga avskrivningar uppgick under år 1984 till 30,3 milj, kr, (35,9),

Likvida
medel exklusive outnyttjade checkräkningskrediter uppgick vid årsskiftet till
6,0 milj, kr. (25,3). Dessutom uppgår den outnyttjade checkkrediten i
koncernens centralkonto lill 133,9 milj. kr.

Koncernens
balansomslutning minskade från 758,7 milj. kr. tiU 631 milj. kr.

Soliditeten
— räknad som summan av beskattat eget kapital och 50 % av de obeskattade
reserverna i procent av balansomslutningen - uppgick vid årets slut tiU 41,9%
(33).

Under
året har medelantalet anställda i koncernen uppgått till 1007 (I 307).
Minskningen beror främst på försäljning av företag.

31

Skr.
1985/86:20 Framtidsutsikter

De under år 1983 beslutade strukturförändringarna har i
huvudsak slutförts under år 1984. Nettokostnader för dessa åtgärder och
rörelserföriuster för avvecklade verksamheter har belastat år 1983 års resullat
med 26 milj. kr. och 1984 års resultat med 20,7 milj, kr. Koncernen bedöms
efter detta genomförda strukturprogram ha förutsättning att över en
konjunkturcykel redovisa en tillräckligt god lönsamhet så att utdelning till
ägaren i fortsättningen kan lämnas.

Mot slutet av år 1984 mattades konjunkturen för sågade
trävaror samtidigt som kostnaden för limmerråvaran avsevärt ökade.

Resultat för Domänföretagskoncernens största
verksamhetsområde, virkesförädlingen, kommer därför under år 1985 att försämras
avsevärt.

Domänverket

översikt 1984 1983

(milj, kr,) (milj.
kr.)

1979,7

i 952,3

211,4

278,5

166,7

227,2

2814,2

2771,1

1 729,2

1 553,0

198,2

219,8

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal
anställda 5945 6241

32

Verkets uppgift och omfattning

Domänverkets huvuduppgift är att bedriva skogsbruk och
därmed sammanhängande verksamhet samt att förvalta den fasta egendom och de
tillgångar som hör till domänverkets fond.

Domänverket förvaltar skogar fördelade över hela riket. De
representerar därigenom vitt skilda förutsättningar för såväl ekonomisk
hantering som biologiska tillväxttal m.m. Av landets totala produktiva
skogsmark förvaltar domänverket ca en femtedel eller omkring 4 milj. ha.

Domängruppen består av domänverket med dotterföretag.

Domänverket är i sin organisation indelat i sex regioner
och en nyttjan-derällsdivision med resultat- och utvecklingsansvar.

Domänföretagen AB är ett holdingbolag som är moderbolag i
en koncern med ett 15-tal rörelsedrivande dotterbolag. Dotterbolagens andel av
koncernens totala omsättning är ungefär 33 %.

VirkesförädHng är det dominerande verksamhetsområdet inom
Domänföretagskoncernen. Koncernen är också verksam inom följande branscher:
fastighetsförvaltning, skogstillbehör, konsultverksamhet, materialiäkter och
betong.

Verksamheten
under år 1984 Skr. 1985/86:20

1984
var ett bra år för den svenska skogsindustrin. Massa- och pappersindustrin
kunde utnyttja tillverkningskapaciteten nästan fullt ut. Produktpriserna låg
på en tillfredsställande hög nivå och lönsamheten kunde därför förbättras i
förhållande till föregående är.

Domänverkets
avverkningar har i stort kunnat genomföras enligt planen. Virkesuttaget frän
egen mark minskade med ca 10%, från 6,6 milj, mfub till 5,9 milj. m'fub.
Sänkningen av virkesuttaget är en anpassning till skogslillstånd och
miljörestriktioner.

Virkesförsäljningen
år 1984 fördelade sig i stort på följande sätt med 1983 års tal inom parentes:
Massaved. flis och skogsbränsle 2,8 milj mfub (3,3), timmer 3,0 milj. mfub
(3,4) samt virke på rot 0,3 milj, mfub (0,2).

De
direkta avverkningskostnaderna (drivning 1) ökade med 13% mellan åren 1983 och
1984. Trots kraftigt minskad avverkning och ökad andel gaUring har effektiviteten
i avverkningsarbele kunnat hållas på oförändrad nivå.

De
totala kostnaderna för skogsvårdande åtgärder uppgick år 1984 tUl 343,6 milj.
kr. (326,4) varav från AMS och skogsvårdsstyrelser erhölls bidrag med 57,1
milj. kr. (61,0). Skogsvårdskostnaderna motsvarade 18% (18) av intäkterna inom
skogsbruket. För beståndsanläggning användes 176,6 milj. kr, (155,7), För vård
av ungskogar (röjning och stamkvistning) användes 96,1 milj. kr. (100,0) och
för att höja produktionen genom gödsling och dikning 45,0 milj. kr. (43,3).
Inom det särskilda programmet för eftersatt skogsvård, omfattande drygt 60000
ha i framför allt Norrland, har drygt 10000 ha åtgärdals till en kostnad för
verket pä 15,6 milj, kr.

Domänföretagen
AB förbättrade sitt resultat i förhållande till år 1983. Det strukturprogram
som beslutades år 1983 har i stort sett avslutats under år 1984.
Strukiurprogrammet har syftat till att koncentrera verksamheten till förelag
som har nära anknytning till domänverkets ordinarie verksamhet. De företag som
finns kvar inom Domänföretagen AB bör ha goda framtidsutsikter. Domänföretagen
AB lämnar för första gången utdelning till domänverket och bör också i
fortsättningen ha förutsättningar att göra det.

Domängruppens
omsättning minskade under år 1984 till 2712,8 milj. kr, från 2759,6 milj. kr,
under år 1983. Minskningen beror i huvudsak på försäljning av företag.
Röreseresultatet före avskrivningar blev 450,8 milj. kr, (501,1), Efter avdrag
för avskrivningar, finansiella och extraordinära intäkter och kostnader
redovisas ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 231,5 milj, kr.
(291,6). Efter skatter och dispositioner kvarstod ett överskott på 189,4 milj.
kr. (203,5).

Enligt
regeringsbeslut för perioden 1980-1984 skall domänverket som avkastning på
domänfonden för vart och ett av åren 1980-1984 till statsverket inleverera
dels en fast del på 30 milj. kr., dels en rörlig del motsvarande 30% av det
redovisade överskottet i domänverket efter skatt, dock lägst 40 milj. kr. Av
överskottet efter skatt på 166,7 milj. kr, betalar domänverket således för år
1984 80,0 milj, kr, (98,0) i inleverans till statsverket.

33

3 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 20

Skr, 1985/86:20 Regeringen faststäUde i mars 1985 domänverkets årsbokslut för räken-

skapsåret 1983 med den ändringen att nedskrivningen av
aktierna i Domänföretagen AB med 66 milj, kr, och föreslagen avsättning till
skogsvårdsfond med 100 milj, kr, återföres till 1983 års överskott.
Förändringen innebar bl, a. en ökad inleverans till staten med 49,6 milj, kr.
Beloppet ingår i ovan angivna 98.0 milj. kr.

Räntabiliteten före skatt på gruppens totala kapital blev
9,8 % (11,8). För domänverket var motsvarande räntabilitetstal 8,9% (11,2),
Domänverkets fastigheter är i balansräkningen lågt värderade. Om 1981 års
taxeringsvärden används i stället blir motsvarande förräntning för gruppen 3,3
(3,9).

Domängruppens investeringar uppgick tiU 266,4 milj, kr,
(269,6). 1 maskiner och inventarier investerades 152,1 milj. kr. (121,6).

Framtidsutsikter

Under ar 1985 räknar vi med en resultatförsämring för
Domängruppen som helhet. Domänverkets resultat försämras framför allt genom en
ytterligare viss minskning i avverknings volymen. Resultatet för
Domänföretagskoncernens största verksamhetsområde, virkesförädlingen, kommer
under år 1985 att försämras.

Inkomsterna från försäljning av virke svarar för ca 70% av
omsättningen. Det innebär alt även små förändringar i virkespriserna ger stora
utslag i resultatet. Varje förändring av virkespriserna med en krona per m'
innebär en förändring av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt i
verket medca6mUj, kr.

De största kostnadsposterna är löner och sociala
kostnader. Varje procents förändring av dessa kostnader innebär en förändring
av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt med ca 8 milj. kr.

AB Eiser

översikt 1984 1983

(milj. kr,) (milj,
kr,)

328,9

481,9

20,6

19,8

-2,3

16,2

291,0

380,0

59.5

56,4

10.1

6.2

OmsäUning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 1644 2 235

Bolagets omfattning

AB Eiser är moderbolag för ett antal statligt ägda textil-
och konfektions

företag. Koncernen som ingår i Procordiagruppen bildades år 1978 genom

samgående mellan de statiiga tekoföretag som då fanns (AB Eiser, Algots

AB, Nylands Mattor AB, SweTecogruppen, Trivabs Konfektions AB samt

34 Stigtex AB), AB Eiser blev
moderbolag i den nya gruppen.

Verksamheten
under år 1984 ' Skr. 1985/86:20

1984
års verksamhet har präglats av fortsatta strukturförändringar innebärande bl.
a. att ett antal helägda dotterbolag och industrifastigheter sålts under
verksamhetsåret.

Efter
genomförda strukturförändringar beslår Eiser-koncernen av följande
rörelsedrivande bolag:

AB
Malmö Strumpfabrik, AB Jersey Modeller, Eiser Trikå AB, Eiser International AB,
Eiser Trading Oy, Suomen Eiser Oy, A/S Vogue Str0m-pen samt Eiser GmbH,

Koncernens
fakturerade försäljning uppgick till 318,4 milj. kr. (479,4).

Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatter blev 20,6 milj. kr. (19,8).

Framlidsutsikter

Konkurrensen
om marknadsandelar kommer även framåt i tiden att vara mycket hård inom
tekoområdet. De förändringar som är genomförda år 1984 och planeras att
genomföras under kommande är beräknas av AB Eiser ge betydande resultatförbättringar.

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag

översikt 1984 1983

(milj, kr.) (milj.
kr.)

304,3

257,5

1,2

2,7

0,9

2,3

125,4

123,5

22,1

22,5

24,2

20,2

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal
anstäUda 660 652

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag ägs till Hka delar av
televerket och Telefonaktiebolaget L M Ericsson. Bolaget bildades år 1970 i
syfte alt sammanföra parternas utvecklings- och drifterfarenheter inom telekommunikationsområdet.
Verksamheten omfattar huvudsakligen utvecklings-och konstruktionsarbete, som
beställs av delägarna.

Verksamheten under år 1984

Beställning av tekniskt arbete från televerket och L M
Ericsson uppgick

för år 1984 till 360,0 milj, kr. (309,7). Av de tidigare erhållna och under
året

inlagda beställningsvolymerna återstod som orderstock vid 1984 års utgång

324,9 milj. kr, (269,1),

Faktureringen uppgick till 304,2 milj, kr, (257,4),

Verksamheten år 1984 har i huvudsak bedrivits inom produktområdena

publika telefonstationer, publika datanät och företagsväxlar, 35

Skr.
1985/86: 20 Inom telefonstationsområdet har
utveckHngsarbetet på en ny processor

för AXE-systemet avslutats. Anpassning av AXE-systemet mot
framtida integrerade nät med datatransmission har demonstrerats internationellt
med en prototyp och produktutveckling för dessa funktioner pågår.

Inom publika dalanätsområdel har arbeten på viss
hårdvarurationalise-ring startats.

Utveckling av den nya digitala företagsväxeln har fortsatt
med nya funktioner bl, a, datakommunikation,

AB Finnboda Varf

översikt 1984 1983

(milj, kr.) (milj,
kr.)

58

78

-64

-4

-22

-3

132

73

3

25

16

3

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 228 228

Historik

Finnboda Varf är ett företag med en över 100-årig
tradition, beläget i Nacka strax utanför Stockholm. Verksamheten vid Finnboda
Varf är inriktad på i första hand reparationer och ombyggnader av fartyg.
Dessutom innefattar verksamheten affärsområdet industriproduktion - tung
verkstadsproduktion av främst stålkonstruktioner samt legotillverkning och
maskinbearbetning.

Verksamheten under år 1984

Den allmänna konjunkturförbättringen under år 1984 har
inneburit en förbättrad orderingång samt ökade leveranser av verkstadsprodukter
tUl industrin. Priskonkurrensen har emellertid varit fortsatt hård.

Marknadssituationen för fartygsreparationer och
fartygsservice präglas alltjämt av en kraftig obalans mellan utbud och
efterfrågan. För fartyg som byggnader är obalansen än mer markant.

Målsättningen
för de framtida marknadsinsatserna är att förstärka Finn

boda Varfs ställning som reparations- och underhållsvarv för tonnage som

trafikerar mellersta Östersjön, Inköpet av en ny flytdocka under år 1984 är

ett led i detta arbete. Dockan möjliggör torrsättning av de flesta fartygs

typer som trafikerar Östersjön, Affärsområdet industri kommer att utveck

las i syfte att erhålla en jämnare beläggning över året. Marknadsstrategin

är att tillämpa en selektiv anbudsgivning samtidigt som samarbetsformer

kommer att utvecklas tillsammans med andra företag i syfte all kunna

erbjuda totallösningar till olika kunder,

36 Den totala produktionsvolymen ökade
något under år 1984, Ökning har

skett inom industriverksamheten, som ökade sin andel av
totalvolymen Skr, 1985/86:20 från 18% till 30%. Reparationsverksamheten har
volymmässigt legat på samma nivå som under är 1983, Bland större
fartygsreparationer och underhållsarbeten kan nämnas:

-
Ombyggnad av
isbrytare tiU representationsfartyg

-
Ombyggnad av
bogserbåt

-
Klassnings- och
ombyggnadsarbeten på tre cementtransportfartyg saml på ett antal fartyg som
drabbats av bottenhaverier

Vidare har en koltransportponton på 6000 dwt och ett antal
större stålkonstruktioner levererats till svenska beställare. Bland dessa kan
nämnas en stålbro över Göta Kanal.

Under år 1985 kommer verksamheten vid Finnboda Varf att
omorganiseras. Fartygsreparationer och legotillverkning för industrin blir två
fristående enheter. Härigenom uppnås ett mer renodlat affärs- och resultatansvar.

Antalet anställda uppgick vid årets slut tiU 226 (220),

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick
tUl ca -64 (-4) milj, kr. Av försluten är 47 milj. kr. en effekt av att
beställare av tre fartygsombyggnader - genomförda under åren 1982 och 1983 -
inte kunnat fullfölja sina åtaganden.

Årets investeringar, vilka uppgick till 15,5 (3) milj. kr,
avsåg främst inköpet av flytdockan men även en del mindre ersättningsinvesteringar
genomfördes.

Framtidsutsikter

Den svaga utvecklingen på fraktmarknaden väntas beslå även
under år 1985. Genom den förbättrade dockningskapacileten på Finnboda bedöms
dock en ökad orderingång för reparationsverksamheten kunna ske. Ett åtgärdsprogram
genomförs under år 1985 för att öka totaleffektiviteten i företaget.

FFV Företagen AB

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj,
kr,)

1
188,7

1217,0

62,8

111,8

0,7

44,8

1014,5

865,8

151,6

150,8

58,7

38,3

Omsättning

Resultat
före disp, och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1983 1982

Antal
anställda 2397 2304

Bolaget bildades vid halvårsskiftet 1979 efter beslut av
riksdagen. Bola

get är ett holdingbolag som har tUl uppgift att förvalta aktier i dotterbola- 37

Skr,
1985/86:20 gen och lämna en med denna verksamhet sammanhängande finansiell och
administrativ service till dotterbolagen,

FFV
Elektronik AB tillhandahåller tekniska konsulttjänster och underhåll inom
främst de datortekniska och teletekniska områdena. Största kund är det svenska
försvaret.

Dotterbolaget
Telub AB marknadsför tjänster och utför service inom området teknisk
information och dokumentation samt utför service av datorer och terminalsystem.
Förelaget är vidare leverantör och tillverkare av elektroniska vågar och
vägningssystem, utrustningar för trafikstyrning samt tillverkare av styr- och
reglerutrustningar på legobasis.

Under
våren 1984 förvärvades Ergotesl AB, som är verksamt inom vägningsområdet och
utgör ett komplement till enheten vägning inom Telub ABs Industridivision, .

Cipro
AB, som tillverkar fordonselektronik, blev vid halvårsskiftet 1984 ett helägt
dotterbolag till FFV Elektronik AB,

FFV
Elektronikgruppens fakturering år 1984 uppgick till 426,5 milj, kr, med en
vinst före bokslutsdispositioner och skatt på 51,6 milj, kr. Antalet anställda
har varit ca I 100, Ett gott resultat förutses även för år 1985,

AB
Samefa utvecklar och tillverkar främst riktbänkar för reparation av
krockskadade fordon. Försäljning sker bl.a, genom egna dotterbolag i Canada,
USA, Storbritannien och Västtyskland. År 1984 blev ett mycket framgångsrikt år
för företaget med en fakturering på 111,8 milj. kr. och ett resullat före
bokslutsdispositioner och skatt på 32,3 milj. kr. Antalet anstäUda var ca 170.
Ett mycket bra resultat förväntas även år 1985,

FFV
Norma AB med ca 270 anställda i Åmotfors är en av Europas största tillverkare
av gevärs- och pistolammunition för jakt och skytte. Ett eget försäljningsbolag
är från och med år 1985 verksamt i USA, Faktureringen uppgick till 82,6 milj,
kr, under år 1984 och resultatet före boksluts-dispositioner och skatt blev 3,9
milj. kr.

FFV
AUmateriel AB med huvudkontor i Solna säljer främst övertalig och utrangerad
material från statiiga och kommunala myndigheter och enskilda företag via
varuhus pä halvdussinet platser runt om i Sverige, Faktureringen under
verksamhetsåret 1984 uppgick till 204.4 milj. kr., och vinsten före
bokslutsdispositioner och skall var 6,7 milj. kr. Ett resullat i samma
storleksordning förväntas även år 1985. Antalet anställda har varit ca 160.

Östermans
Aero AB sysslar huvudsakUgen med underhåll och reparation av helikoptrar och
helikopterkomponenter, försäljning av helikoptrar, flygplan, flygelektronik och
flyginstrument. Dessutom utbildar man heli-koplerpiloter och mekaniker saml
bedriver viss flygverksamhet med helikoptrar. Faktureringen uppgick år 1984
till 64,6 milj. kr, och resultatet före boksiutsdispositioner och skatt blev
3,9 milj, kr. Antalet anställda var ca 100,

Den
1 maj 1983 förvärvades C E Johansson AB. Förvärvet innebar inte

bara en förstärkning av
FFV-koncernens resurser inom områdena mät-

och kvalitetsteknik utan
tillförde även en erfaren utlandsorganisation, C E

Johanssongruppens
fakturering uppgick år 1984 till 127,3 milj, kr, Resulta-

38 tet före bokslutsdispositioner och skatt blev en vinst på 2,2 milj,
kr, att

jämföras med en föriust på 16,5 milj, kr. för år 1983,
Antalet anställda var Skr. 1985/86: 20 ca 310. De rationaliseringar och
strukturförändringar som päböijades år 1983 har sålunda myckel snabbt haft
effekt. För år 1985 förväntas en fortsatt positiv resultatutveckling, .

Det amerikanska bolaget Aero Systems Engineering, Inc.
levererar provutrustning för jetmotorer till flygplan, militära förband, motorlillver-kare
och verkstäder. Genom det helägda dotterbolaget ASE Texas har marknadsförts
s.k, "hush houses", små hangarliknande byggnader som är ljuddämpande
och specialutrustade så att kompletta flygplan kan rullas in i och miljövänligt
få sin motorer fullständigt provkörda utan demontering. Kontrakt har funnits
med amerikanska flygvapnet om leverans av 25 stycken sådana hus till ett värde
av 50 milj. $. Slutleverans därav skedde under år 1983.

Faktureringen uppgick år 1984 till 101,7 milj. kr, och
resultatet blev enligt svenska redovisningsprinciper en förlust på 15,4 milj,
kr. att jämföras med en vinst på 28,3 milj, kr, år 1983 exklusive extraordinär
intäkt. Resultatförsämringen är hänförUg till ovannämnda slutleverans samt
lägre orderingång än väntat. För år 1985 förutses ett positivt resultat.

I FFV Företagen ABs bolagsgrupp ingår dessutom ett antal
mindre dotterföretag. Faktureringen totalt för dessa uppgick tUl 51,4 milj. kr.
och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev en föriust på 1,5
milj, kr.

Sammantaget uppgick bolagsgruppens resultat till 62,8
milj, kr. år 1984 jämfört med 111,8 milj, kr, föregående år. Nedgången är helt
beroende av resultatförsämringen vid Aero Systems Engineering, Inc. För är 1985
förväntas åter ett resultat som något överstiger 1983 ärs nivå.

Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag

översikt 1984 1983

(milj, kr.) (milj.
kr.)

2795

2 539

461

330

18

18

19283

17312

324

321

1967

1978

Omsättning

Resultat före disp, och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 7 8

Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag, i vUket statens
vattenfallsverk äger

74,5 % och Mellansvensk Kraflgrupp Aktiebolag 25,5 %, har tiU syfte att

uppföra, äga och driva Forsmarks kärnkraftstation i norra Uppland för att

producera och åt delägarna tillhandahålla elektrisk kraft. Utbyggnaden har

skett i två etapper. Den första etappen omfattade två kärnkraftblock om

vardera 900 MW. Produktionen vid de båda blocken under år 1984 uppgick

till sammanlagt 12378 GWh, Den andra utbyggnadsetappen omfattar ett

kärnkraftblock om 1 050 MW med ursprunglig planerad idrifttagning år

1982. 39

Skr.
1985/86: 20 Den ovisshet om kärnkraftens
användning i Sverige som har rått under

ett antal år har kraftigt försenat uppförandet av del
tredje blocket i stationen. Idrifttagningen planeras nu till mitten av år
1985,

Investeringarna i bolagets anläggningar under är 1984 har
uppgått till 1967 milj, kr. Större delen härav, 1 879 milj, kr., har
investerats i block 3.

Företagskapital AB

översikt 1984 ' 1983

(milj. kr,) (milj.
kr,)

29,0

24,9

5.5

7,5

10,0

5,2

2,4

1,0

55,0

49,0

26,6

25,2

1,3

11,4

Utlåning

Räntenetto (inkl. provisioner)

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 4 3

Bolaget startade sin verksamhet år 1973. Dess uppgift är
att tiUhandahålla riskvilligt kapital till mindre och medelstora företag och
på så sätt bidra till företagens fortsatta utveckling med bibehållande av företagens
självständighet. Delta sker genom att Företagskapital går in med minoritetsposter
i form av aktier eller konvertibla lån. Normalt kompletteras dessa tillskott
med förlagslån.

Bolaget begränsar sina insatser till tidsbegränsade
minoritetsposter. Dessa avyttras efter börs- resp, OTC-notering eller återlöses
av huvuddel-ägarna.

Företagskapital ägs till hälften av afförsbankerna och
hälften av staten.

De intresseföretag i vilka Företagskapilal AB f, n,
medverkar med riskkapital är i regel starkt expansiva företag med god
lönsamhet. Vid utgången av år 1984 hade Företagskapital AB engagemang
uppgående lill totalt ca 40 milj, kr, i 14 intresseföretag. Dessa företag
sysselsätter 1880 personer och redovisar en omsättning år 1984 av 1 350 milj.
kr, med ett resultat före skatt och dispositioner av ca 95 milj, kr.

Utöver de 14 intresseföretagen har bolaget lån i
ytteriigare tre företag med 0,7 milj, kr.

Bolagets totala kapitalengagemang i utomstående företag
uppgick till 40,4 milj, kr,, varav 98% utgjorde riskkapital. Engagemangen
fördelade sig på aktier (11,4 milj, kr,), konvertibla lån (8,3 milj. kr,),
övrig utlåning (20,7 milj, kr,) inkl, garantiförbindelser (0,1 milj, kr,).

Räntenettot för år 1984 var 5,5 milj, kr. För år 1984
redovisas ett resultat för kundförluster, dispositioner och skatt av 10,0 milj,
kr, jämfört med 5,2 milj, kr. för är 1983.

40

AB Gambrinus med AB Pripps Bryggerier Skr, 1985/86:20

översikt 1983/84 1982/83

(milj. kr.) (milj.
kr.)

3 737

3415

188

238

41

55

2267

2061

443

308

117

114

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1983/84 1982/83

Antal anställda 3271 3 383

Historik

Koncernens
verksamhet består till huvudsaklig del av dryckes- och mälte-rirörelse. I
dryckesrörelsen ingår tillverkning, försäljning och distribution av mahdrycker,
mineralvatten, kolsyrade läskedrycker, stilldrinkar, juicer, safter och
pulverdryck.

Verksamheten
under år 1984

Den
formella aktieägarstrukturen har förändrats under året sedan regeringens
proposition 1982/83:92 med smärre justeringar bifallits, vilket i huvudsak
inneburit följande. Staten har låtit ombesörja en ökning av aktiekapitalet i
Brygginvest AB bl.a. genom en till AB Volvo riktad nyemission, varigenom Volvo
erhålHt 25 % av aktierna i Brygginvest i utbyte mot sitt innehav av 25 % av
aktierna i AB Pripps Bryggerier. Pripps blir som följd härav ett helägt
dotterbolag tUl Brygginvest. Sistnämnda bolag bedriver numera ingen rörelse
utan förvaltar endast aktierna i Pripps och fr. o. m. den 1 oktober 1984 även
aktierna i Bryggeri AB Falken. Brygginvest har i december ändrat namn till AB
Gambrinus. Fr. o. m. den 1 januari 1985 har verkställande direktören Nils
Holgerson lämnat sina befattningar i såväl Gamrinus som Pripps och på båda
posterna efterträtts av budgetchefen i finansdepartementet BiU Fransson tiUika
styrelseledamot i Pripps.

De
anställdas representanter i styrelsen lämnade sina styrelseposter den 28 maj
1984 men har fr. o. m. den I oktober 1984 återinträtt i styrelsen.

Del
strategiutvecklingsarbele, som pågått under året, har understrukit de
huvudlinjer för koncernens verksamhet, efter vilka det fortsatta arbetet skall
bedrivas. Dryckesrörelsen är - och kommer att förbU - den dominerande
verksamheten i koncernen. En ökad internationalisering är en viktig komponent i
dryckesverksamheten dels som motvikt tiU en fortsatt stagnerade totalmarknad,
dels som uttryck för en målmedveten satsning att utnyttja tillgänglig
produktionskapacitet.

En
fortsatt diversifiering kommer i huvudsak att ske inom ramen för nuvarande
dotterföretags intresseområden.

Moderbolagets
tillverkning bedrivs i dag vid fyra produktionsställen, Bromma, Göteborg, Malmö
och Sundsvall, Falken bedriver produktion vid anläggningen i Falkenberg,

Dotterbolaget
L.G. Fredriksson Handels AB med kontor i Malmö är ett 41

Skr.
1985/86: 20 handelsföretag med tyngdpunkten på handel med förpackningar och
livsmedelsråvaror. Ytterligare områden, vari företaget är engagerat, är viss
försäljning av flytande gödselmedel till skogsindustrin samt kemikalier,

SoUebolagen
AB, som är ett fodermedelsföretag, växer snabbt som ett intressant och
efterfrågat alternativ till Lantmännen på marknaden. Inom SoUekoncernen finns
vidare Skåne-Möllan AB, ett kvarn-företag som tillverkar och försäljer mjöl
tiU bl. a, bagerier.

På
den internationella marknaden märks fortsalla kraftiga satsningar på export av
öl, Nordik Wölf, till USA. Efter tester på fyra delområden är ölet nu ute i ett
15-tal stater i USA och utveckUngen ser fortsatt positiv ut.

Ylterligare
marknader av intresse för export av öl är Tyskland och England, där utsikterna
att få fotfäste under året bedöms som goda.

Energidrycken
Pripps Pluss har fortsatt att utvecklas positivt, särskilt i Japan trots den
allt mer ökande konkurrensen. Försäljningen under det gångna året har hämmats
något på grund av den osedvanligt kalla sommaren i Japan, På sportmarknaden i
USA har Pripps Pluss haft framgång. Frågan om lämplig partner på
konsumentmarknaden där är ännu inte definitivt löst.

Ytterligare
marknader i Fjärran Östern bearbetas med sikte pä teslför-säljning under
1984/85.

Resullat

Dryckesrörelsens
omsättning (exkl, dryckesskatter) ökade från 1 896 milj, kr, till 1988 milj,
kr. Omsättningsökningen är i huvudsak hänförlig tiU mindre prishöjningar jämte
mixförskjutningar i sortimentet. Den 21 november 1983 höjdes dryckesskatten på
klass III med 70 öre per liter.

Produktiviteten
(mätt i såld volym per anställd) i dryckesrörelsen har förbättrats ytterligare
trots en något minskad försäljning. Medelantalet anställda! dryckesrörelsen
sjönk med 123 eller med nära 4 %tiU3058. För moderbolaget sjönk medelantalet
anställda med 113 lill 2629,

Resultatet
efter planenliga avskrivningar och finansnetto sjönk med 44 milj, kr, till 161
milj. kr,, varav minskningen i finansnettot utgjorde knappt 8 milj. kr. Årets
rörelseresultat har vidare belastats med 18 milj, kr. i
marknadsföringskostnader till Carlton Importing Co och Pripps Inc. för
satsningen i USA i samband med lanseringen av Nordik Wölf

I
likhet med föregående år har kostnader i samband med nedläggningen av
bryggeriverksamheten i Torsby, 1,0 milj. kr., redovisats som extraordinära
(inkl, Tingsryd 2,5 milj. kr,).

Resultatet
i Falken efter planenliga avskrivningar och finansnetto sjönk med 0,8 milj. kr.
till 8,9 milj, kr, (9,7 milj, kr.).

Verksamheten
i Pripps Inc, har liksom föregående år inriktats på den fortsatta
marknadsbearbetningen för lågkaloriölet Nordik Wölf. Samtidigt har
organisationen bantats och en neddragning på kostnadssidan skett. Resuhatet
efter marknadsföringsbidrag, avskrivningar och finansiellt netto uppgick till
3,1 milj, kr, (-4,0 milj, kr,),

42

Investeringar ' Skr. 1985/86:20

Investeringarna
under året uppgick tiU 97,3 milj. kr. (102,9 milj. kr.). I årets siffra ingår
investeringar med 10,1 milj. kr. avseende silos samt andra maskiner vid
Skåne-Möllans anläggning i Tågarp. Efter färdigställandet har nämnda maskiner
leasats av Skåne-Möllan.

Sedan
det tidigare omnämnda riksdagsbeslutet om införande av pant på aluminiumburkar
tagits, har installation av utrustning för hantering av returburk vid
bryggerier och depåer skett under året. Investeringarna i denna utrustning
uppgick till 11,8 milj. kr.

Som
ett led i moderniseringen av våra depåer har utbyggnad av Kristianstads-depån
verkstäUts, Vid depåerna i såväl Falun som Gävle har övergång tiU
bakstamslastning möjliggjorts genom ombyggnad av utiastningslo-kaler, vilka
försetts med vädertätningsportar. Härigenom har man uppnått en klar förbättring
av arbetsmiljön samtidigt som man vunnit ökade lagerytor och lägre kostnader
för hantering och energi.

Vid
anläggningen i Västra Frölunda har installation av ny paUastare skett. Vidare
har nya system för förebyggande och förrådsstyrning imple-menterats.

I
Bromma har ett antal ersättningsinvesteringar gjorts. Den föregående år nämnda
översynen av de administrativa styrsystemen pågår. Den 1 oktober 1984 har ett
nytt ekonomisystem (EPOK) tagits i bruk. På datasidan har utveckling av
förordersystemet skett på Tandemdalorer. Tillbyggnad av huvudkontoret med
ytteriigare ett våningsplan har skett under året.

Finansiella
förhållanden

Under
året har bryggerifastigheten i Torsby avyttrats till två företagare, som
startat andra verksamheter i lokalerna. Härigenom har ett antal anställda
kunnat beredas alternativ sysselsättning.

Finansnettot
har försvagats något under året i huvudsak beroende på riksdagens beslut om
förkortade kredittider för ett antal punktskatter, bl, a. dryckesskatten. De
likvida medlen har minskat från 425 milj, kr, tiU 322 milj, kr.

Innehavet
av börsnoterade värdepapper representerade vid årets slut ett börsvärde av
101,5 milj, kr. (105,3 milj. kr.).

Framtidsutsikter

Resultatet
för 1983/84 stämde relativt väl med prognosen, vari förutskickades att
resultatet - även vid bra sommarväderlek - inte skulle nå föregående års nivå.

En prognos för 1984/85
blir med alla faktorer, som kan påverka resulta

tet i branschen, mycket osäker. Även aUmänekonomiska parametrar är

svårbedömbara. En väntad efterfrågeökning pä hemmamarknaden år 1985

kan mötas med köpkraftsindragningar av olika slag. Med understrykande

av osäkerheten synes ett resultat, som ligger något över årets nivå, vara

möjligt att uppnå. 43

Skr.
1985/86:20 GDG Biltrafik AB

översikt 1984 1983

(milj.
kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

842.0

753,4

30,1

29.2

3,1

4,6

448,5

399,3

33,2

31,8

117,5

75,6

44

1984 1983

Antal anställda 1948 1856

Historik

GDG Biltrafik AB, som är moderbolag i GDG-koncernen,
bildades år 1932, då under namnet BJ Omnibus AB, för att bedriva den buss- och
lastbilstrafik, som Bergslagsbanans styrelse beslutat starta i anslutning tUl
järnvägsrörelsen.

År 1941 förenades Gävle-Dala och Södra Dalarnas järnvägars
bussföretag med BJ Omnibus AB, varvid namnändring skedde till GDG Biltrafik
AB.

I samband med förstatligandet av GDG-järnvägama år 1947
övergick aktierna i GDG Biltrafik AB i SJ ägo, Samma år startades bolagets
affärsverksamhet med att man började bygga kiosker i anslutning till busstationerna.
Påföljande år startades bilservicerörelsen. Under senare år har
affärsverksamheten kompletterats med motell, cafeterior och gummiverkstäder.
Bolaget bedriver också en fabrik för tillverkning av busskarosser samt en
resebyråkedja.

Bolagets omfattning

Viss del av verksamheten drivs genom dotterbolag, varav de
största är GDG Transport AB, som ombesörjer större delen av koncernens
lastbils-trafik (1984 års omsättning 89,7 milj. kr.) och Alpus AB, som bedriver
försäljning och regummering av bilgummi samt släpfordonstillverkning
(omsättning 79,6 milj. kr.).

Verksamheten bedrivs i Skåne, Halland, Bohuslän,
Västergötiand, Dalsland, Värmland, Närke, Västmanland, Dalarna och Gästrikland
samt i Stockholm. Dessutom bedriver GDG gränsöverskridande linjetrafik med buss
Sverige-Tyskland med anslutning till flera andra länder i Europa samt Turkiet
och Iran, Denna trafik drivs i samarbete med Deutsche Touring GmbH, ett
dotterbolag till Deutsche Bundesbahn,

Trafikrörelsen omfattade år 1984 642 bussar, 224 lastbilar
och 209 släpvagnar till lastbilar. Totala körsträckan utgjorde för bussarna
40,7 milj km och för lastbilarna 9,3 milj, km. Antalet resebyråer uppgick tiU
25 st. Affärsrörelsen omfattade 15 st kiosker och cafeterior, 19 bilservicestationer,
2 st motell och 20 st gummiverkstäder inkl regummeringsfabriker. Härtill kommer
konferenshotellet Bjertorp Slott i Västergötiand,

Verksamheten
under år 1984 Skr. 1985/86: 20

Under
år 1984 utgjorde koncernens omsättning 842 milj. kr. Detta innebär en ökning
gentemot föregående år med 88,6 milj, kr, eller 11,8 %. Den allra största delen
av omsältningsökningen, ca 78 milj. kr. hänför sig till trafik-rörelsen, medan
ökningen för affärsrörelsen stannade vid ca 12 milj. kr. Inom trafikrörelsen
uppvisar busstrafiken en fortsatt stark utveckling. Denna beror dels på, alt
trafikinsatserna för länsbolagen har fortsatt att öka och dels på satsningar på
expressbusstrafik inom landet och på gränsöverskridande linjetrafik. Denna
omfattar numera reguljära linjer från StockholmyGöteborg tUl Finland, Tyskland,
Frankrike, England, Italien och Spanien.

För
lastbilstrafiken innebar den fortsatta goda konjunkturen under år 1984 en viss
ökning av den transporterade godsmängden. Detta har lett till en ökning av
antalet bilkilomeler och arbetstimmar i verksamheten med drygt 3 %.
Resebyråverksamheten omfattar ett 25-tal resebyråer, huvudsakligen belägna i
GDG:s trafikområde. Ca 30 % av omsättningen utgöres av försäljning av GDG:s
egen produktion av sällskapsresor och biljetter.

Inom
affärsrörelsen faller den största omsättningsökningen på bilservicerörelsen,
som lyckats att behålla och något öka den försålda volymen drivmedel gentemot
föregående år. För gummiverkstadsrörelsen förorsakade den sena vintern en
nedgång av försäljningen av personbildäck och fälgar, medan en ökning noterades
för nya och regummerade lastbilsdäck.

Koncernens
resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 30,1 milj, kr, en
förbättring med ca 2 milj, kr i jämförelse med föregående år. Investeringarna
belöpte sig till 117,5 milj, kr mot 76,6 milj, kr år 1983.

Framtidsutsikter

Entreprenadtrafiken
synes nu ha kulminerat, och flera tecken tyder på att länsbolagen måste minska
gapet mellan kostnader och intäkter. Detta kan ske bl.a. genom laxehöjningar,
indragning av dåligt utnyttjade turer och genom omläggning av skol- och
arbetstider så att fordonen kan utnyttjas mera eflektivt. Behovet av bussar
kommer sannolikt att minska.

Även
förväntad ändring i trafiklagstiftningen, vilken går ut på alt trafikföretagens
Irafiktillstånd skall dras in till förmän för länshuvudmännen, som får
obegränsad trafikeringsrätt inom sina län, väntas få samma effekt.

Ur
trafikföretagens och inte minst GDG:s synpunkt är trafiktillstånds-ändringen
oroande eftersom huvudmännen lätt kan slå ut seriösa företag genom att anta
dumpingpriser.

För
att möta den nya situationen måste GDG, förutom att driva trafiken så effektivt
att företaget är konkurrenskraftigt, fortsätta på den inslagna vägen att genom
ny verksamhet minska beroendet av entreprenadtrafiken.

Ett led häri är den
satsning på hotell verksamhet, som skett under senare

år, Elt konferenshotell med 30 rum Bjertorp slott, drivs sedan några år i

Västergötland, Ett hotell med 50 rum har under 1984 förvärvats i Bengts

fors och ett hoteU med 75 rum är under uppförande i Borlänge. Även i

Göteborg och Malmö kommer hotell att byggas. Hotellen är bl, a, avsedda 45

Skr, 1985/86: 20 att delvis läcka de ökande behoven av
hotellrum för sällskapsreseverksamheten.

Busskarosstillverkningen, som är föriagd till Kungälv, har
fått utökad produktionskapacitet och för år 1985 har beräknats en tillverkning
av 70 busskarosser.

För lastbilstrafiken och affärsrörelsens övriga
verksamhetsgrenar förväntas inga förändringar utöver normala anpassningar till
de förhållanden som kan uppkomma.

Koncernens totalresultat år 1985 har beräknats bli något
lägre än det som uppnåddes föregående år.

AB Gävle Vagnverkstatd (AGEVE)

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj.
kr.)

150,1

207,4

18,9

5,5

0,0

2.3

113,2

103,3

18,2

18,1

0,9

8,5

Omsättning

Resultat före disp. och skall

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 294 322

AB Gävle Vagnverkstad, förkortat AGEVE, bildades år 1933
som ett helägt dotterbolag tiU statens järnvägar (SJ), genom att SJ då övertog
AB Trafikförbundets Verkstäder. Detta företag bildades år 1919 av Uppsala-Gävle
Järnvägsaktiebolag (UGJ) och Ostkustbanans aktiebolag (0KB) för att gemensamt
driva reparationsverkstäder och förråd.

Bolagets syfte är att utföra nytillverkning av och
förändringsarbeten på rullande järnvägsmateriel saml att bedriva annat
mekaniskt verkstadsarbete.

Faktureringen under år 1984 stannade vid 149,7 milj. kr,
mot 206,4 milj. kr. för år 1983. Minskningen pä mer än 56 milj, kr. beror i
första hand på minskad efterfrågan på godsvagnar från statens järnvägar.

För att klara sysselsättningen under främst andra halvåret
1984 tecknades order på 90 boggivagnar för coilstransporter och 100 slutna
boggi-vagnar från privata beställare.

Ökade material- och produktionskostnader i förening med
produktions-störningar och försenade leveranser av inköpt teknisk utrustning
har varit de främsta orsakerna tiU att resultatet starkt försämrats.

Med hänsyn till ytterligare minskat nyanskaffningsbehov av
godsvagnar hos SJ under åren fram till år 1990 och den hårda
konkurrenssituationen på privatvagnsmarknaden har företaget tvingats varsla 98
personer om uppsägning.

Leveransåtagandena
tillsammans med den tyska firman Linke-Hof-

mann-Busch
om gemensam tillverkning av blockbromsade personvagns-

46 boggier tiU statens järnvägar
avslutades under året. Samarbetet fortsätter

under
år 1985 med gemensam tiUverkning av ett mindre antal skivbrom-sade personvagnsboggier.

Intresset
på marknaden för de nykonstruerade rangerioken för industriväxling och de
moderna tyristorstyrda gruvloken har påtagligt ökat och medför att ytterHgare
ökad marknadsföring av produkterna planeras.

Utvecklingen av
anordningar för överförande av laster från lastbilar till järnvägsvagnar och
omvänt är nu inne i slutskedet. Utprovningen av anordningen i praktisk drift
beräknas kunna ske under år 1985,

Skr, 1985/86:20

Översikt

1984
(milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

24,0

23,0

8,0

-1,9

7,7

-1.3

8,9

8,6

4,5

-3,2

0,4

0,4

Antal anställda

1984 99

1983 100

Göta kanal har drivits och förvaltats av Göta kanalbolag
enligt kungligt privilegiebrev från år 1810. Den 31 maj 1978 köpte staten
samtliga aktier i bolaget och sedan i maj 1984 förvaltas dessa av domänverket,

Kanaltrafiken, som numera huvudsakligen omfattar
fritidsbåtar och passagerarfartyg, har ökat under året. Särskilt gäller detta
passagerartrafiken, där antalet fartyg i reguljär trafik varit fler än
tidigare.

Den av riksdagen år 1977 beslutade tekniska upprustningen
av kanalanläggningen har fortsatt under året och bl. a, omfattat hamn- och
pirarbeten, anläggning av bryggor samt muddrings- och strandskoningsarbeien.

Skogs- och
fastighetsförvaltningen omfattar dels mark och byggnader utmed kanalen, dels
skogs- och jordbruksegendomar i Skaraborgs och Örebro län.

Varvs- och reparationsverksamheten bedrivs huvudsakligen
vid bolagets varv i Sjötorp vid Vänern.

Kanalrörelsen
gär sedan lång tid tillbaka med underskott. Detta underskott har inle kunnat
täckas med överskotten från övriga verksamheter och med de driftbidrag som
lämnas av vissa landsting.

Det försämrade rörelseresultatet beror på ökade kostnader
för kanaldriften och för utrednings- och utvecklingsarbete samt minskad
skoglig verksamhet inför övergång till ändrad förvaltningsorganisation.

Genom
riksdagsbeslut i december 1984 har grunden lagts för en sanering av bolagets
ekonomi. Staten har i form av aktieägartillskott tUlskjutit 10,5 milj. kr.,
varigenom tidigare upptagna lån kunnat lösas. Den balanserade förlusten från
tidigare års underskott läcks nu av årets överskott på 8 milj, kr.

47

Skr,
1985/86:20 Götaverken Arendal AB

översikt 1984 1983

(avser
koncernen) (milj. kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

782

2325

13

303

-14

157

2163

1945

803

817

19

9

1984 1983

Antal anställda 3 032 3 372

Historik

AB Götaverken grundades år 1841, Sedan dess har i Göteborg
byggts omkring 900 fartyg. Det ursprungliga nybyggnadsvarvel vid Göta Älv har
förvandlats till ett av Europas största reparationsvarv, Götaverken Cityvarvel.
Fartygsbyggandet i Göteborg har istället koncentrerats tiU Götaverken Arendal,
som blev klart år 1963.

År 1978 påböljade Götaverken Arendal en omorientering av
verksamheten. Numera vänder sig Götaverken Arendal till offshore-marknaden med
produkter och tjänster för utvinning, undersökning och lagring av olja och gas.

Bolagets verksamhetsinriktning

Under året har produktprogrammet utvecklats och omfattar
framför aUt flytande enheter med tillämpning på bortning, produktion, bostäder,
dykeri, övrig service - samtUga avsedda för olje- och gasfält i de ur alla
synpunkter mest svårtillgängliga områdena i världen. Dessutom ingår moduler
till boltenfasta anläggningar.

GVA samarbetar med flera utländska företag för att finna nya
vägar all komma in på intressanta marknader. Under 1984 inleddes samarbete med
bl, a, Trafalgar House, en brittisk industrikoncern med omfattande engagemang
inom bl, a. olje- och gasindustrin. Främst gäUer det tekniskt och
marknadsmässigt stöd till det tidigare statsägda varvet Scott Lithgow i
Skottland, Diskussioner om vidgad samverkan i olika offshoreprojekt pågår.

Verksamheten under år 1984

GVA befäste under året sin ställning inom offshore bl, a,
genom att teckna kontrakt på den första flytande semi-submersibla
produktionsplattformen GVA 5000. Beställare är North Sea Sun OU Co Lid med
partners, Storbritannien.

Under året levererades:

— "Safe Lancia", bostads- och serviceplattform GVA 2000, till Consafe

48 Offshore AB, Göteborg

-
bensatser till plattsformar för
Dolphin A/S, Norge Skr. 1985/86:20

-
färdigställande och testning av
semisub-borriggen "Sovereign Ex-plorer" för Cammell Laird
Shipbuilders Ltd, Storbritannien

-
ombyggnad av jack-up-riggen
"Maersk Endeavour" för A P Möllergruppen, Danmark

-
konstruktion och utveckling av
tunglyftsplattform GVA 25000 för Brown & Root Construction Ltd,
Storbritannien

Dessutom
slutfördes studier och utvecklingsuppdrag för oljebolag i Norge, Kanada,
Storbritannien.

Orderingången
är 1984 uppgick liU 2700 (1 500) milj, kr, och bestod bl, a, av:

-
Flytande produktionsplattform
(GVA 5000) för North Sea Sun Oii Com-pany Ltd och partners, Storbritannien,
Leverans år 1986,

-
Föriängning av ben till en
jack-up-rigg för A P Möllergruppen, Danmark. Leverans år 1984,

-
Dykeri- och serviceplattform
(GVA 3000) för Consafe Offshore. Leverans år 1987,

-
Ombyggnad av borrplattform
"Vildkål" (Åker H3) för Sverre Ditlev-Simonsen DriUing A/S, Norge,
Leverans år 1985.

-
Designarbete och tekniskt stöd
till Daewoo Shipbuilding & Heavy Machinery, Korea, avseende byggande av
2-6 borrplattformar (GVA 4500) för Sonat Offshore Drilling Inc, USA.

-
Bosladsmodul för Hamilton
Brothers, Storbritannien. Leverans år 1985. (Avser dotterbolaget SLP,
Storbritannien).

-
En bostads- och en
kraftanläggningsmodul för Britoil Ltd, Storbritannien. Leverans år 1986,
(Avser dotterbolaget SLP).

-
Studier och utvecklingsuppdrag
för oljebolag i Norge, Storbritannien, USA och Kanada. Leverans år 1984 och
framåt.

En
starkt bidragande orsak till Götaverken Arendals framgångar är ett omfattande
forsknings- och utvecklingsarbete som i första hand avser semi-submersibla
plattformar i olika storiekar och för olika användningsområden - det s, k. GVA
semikoncéptet.

Antalet
anställda vid årets utgång uppgick tiU 3420 personer varav 2087 arbetare och I
333 tjänstemän/arbetsledare.

Resuhatet
före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 12 (303) milj. kr. Resultatet
har påverkats av att endast elt fåtal leveranser skett jämfört med föregående
år. Dessutom tecknades kontrakten i en marknad med låga priser. Sämre
kostnadsutveckling än beräknat har också inverkat.

Investeringar
i produktionsanläggningar uppgick till 27 milj. kr. (9), varav huvudparten
utgjorde en satsning på Computer Aided Design (CAD).

Framtidsutsikter

Götaverken
Arendal AB har uppnått ett gott anseende på offshoremarkna-

den och företagets tekniska kunnande är efterfrågat. Fortsatt följsamhet

vad gäller marknadens krav innebär ännu intensivare satsning på teknisk

utveckling i såväl egen regi som tillsammans med oljebolag i Norge, 49

4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 20

Skr.
1985/86:20 Storbritannien, USA och Kanada. Utvidgat samarbete med företag i
oljeländerna även i andra sammanhang ingår också. Samtidigt måste person-antal
och personalsammansättning förändras. På kort sikt innebär detta att
minskningar av bl. a. tillverkningskapaciteten på stälsidan kommer att ske.

Götaverken Energy Systems AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj.
kr.)

718

1037

-3

-14

-4

53

768

469

95

99

10

12

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 1561 1114

Historik

Götaverken
Energy Systems AB försöijde ursprungHgen Götaverkens fartygsbyggen med
ångpannor. Sedan 1930-talet har verksamheten emellertid blivit alltmer
separerad från skeppsbyggandet. Specialiseringen på ceUu-losaindustrin och den
ökande internationaliseringen har ytterligare understrukit verksamhetens
särart. I början av 1970-lalet ombildades Götaverken Energy Systems AB tiU ett
aktiebolag.

Bolagets
verksamhetsinriktning

Götaverken
Energy projekterar och tillverkar anläggningar och komponenter för termisk
energiomvandling. Företaget är en av världens ledande leverantörer av
återvinnings- och barkpanneanläggningar.

Götaverken
Energy är vidare en av Sveriges ledande leverantörer av store fastbränsleeldade
hetvattenanläggningar och kraftvärmepannor för kommunal energiförsöijning. Även
för mindre anläggningar har positionen förstärkts genom lansering av den s. k,
cirkulerande virvelbäddslekniken (CFB-tekniken).

Inom
det marina området marknadsför hjälpångpannor under beteckningen Sunrod,

Götaverken
Energys produktprogram har under året kompletterats med värmepumpar,
dieselkraft samt marina och stationära 2-lakts dieselmotorer inkl reservdelar.
När det gäller stationär dieselkraft har företaget en god StäUning på den
internationella marknaden.

Verksamheten
under år 1984

Utbyggnaden
av den skandinaviska ceUulosaindustrin har nätt en viss

mättnadsgrad och
efterfrågan kommer därför framför allt från den interna-

50 lioneUa marknaden. Inom den nordamerikanska cellulosaseklorn är inves-

teringsbehovet stort, dock
har flera planerade upphandlingar senarelagts. Skr. 1985/86: 20 Under år
1984 tecknades en order om 550 milj, kr, med S:l Regis Corporation i USA
gällande leverans av en turnkey sodahusanläggning. Ordern är den största i
företagels historia.

Efterfrågan
på större pannor från den svenska energisektorn minskade under år 1984 till
följd av minskade statliga bidrag för ersättning av olja med andra bränslen.
Trots detta kunde Götaverken Energy i början av året teckna order pä en
anläggning om fem pannor tUl Nobel Chematur i Kariskoga, Dessutom visade
orderingången för elpannor och ombyggnader en klar ökning.

Även
den internationella satsningen på faslbränsleteknik har gett resultat och
under året erhölls i konsortium med bl. a. ASEA Stal AB en order på ett
nyckelfärdigl koleldat kondenskraflverk tUl Indian Charge Chrome Ltd (ICC).

Göta
verken Energy kunde under år 1984 notera den bästa orderingången någonsin,
totalt 1493 (727) milj. kr. Orderstocken per den 31 december uppgick till 1900
(682) milj, kr.

Fakturerad
försäljning uppgick till 718 (1037) milj, kr. Eftersom den endast omfattar
årets leveranser kommer 1984 års orderingång att tUl huvudsaklig del redovisas
åren 1985 och 1986,

Under
år 1984 levererades bl.a. följande anläggningar och pannor:

-
Sodapanna till Zululand
Constiuction Ltd

-
Fastbränsleanläggning till
Sundsvalls Energiverk, företagets första CFB-leverans

-
Kolpulvereldad hetvatlenpanna
tUl Malmö Energiverk

-
2-takts
dieselkraftverksanläggning tUl Bermuda Electric Light Company Ltd

-
4-lakts
dieselkraftverksanläggningar till Electricité du Senegal i Senegal samt
Ministry of Fish Wealth i folkrepubliken Jemen.

Den
1 januari 1984 förvärvades det danska ingenjörsbolaget Burmeister & Wain
Scandinavian Contractor A/S från Götaverken Motor. Bolaget ansvarar för
försäljningen av stationära dieselkraftverk. I slutet av år 1984 förvärvades
även Götaverken Motor AB.

I
samarbete med PLM SeUbergs AB etablerades ett försäljningsbolag i USA för
sopförbränningsanläggningar, Swentec Inc.

Genom
förvärven av Götaverken Motor och Burmeister & Wain Scandinavian
Contractor A/S har Götaverken Energy tiUförts ca 400 personer. Samtidigt har
vissa personalreduktioner ägt rum, främst genom avveckling av
Gävleverksamheten. Antalet anställda uppgick vid årsskiftet lUl 1 561 (1114).

Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatt uppgick tUl -3 (-14) milj. kr.

Årets
investeringar, exkl. anläggningstiUgångar övertagna i samband med
bolagsförvärv, uppgick till 10 (12) milj. kr. och avser i huvudsak
ersättningsinvesteringar.

51

Skr. 1985/86:20
Framtidsutsikter

Investeringsbehovet inom den nordamerikanska
cellulosaindustrin resulterade i en ökad efterfrågan på företagets produkter.

Efterfrågan frän den svenska marknaden på fastbränsle- och
oljeeldade pannor bedöms minska under år 1985. Företagets satsning på
fastbränsle-teknik, kommer att intensifieras och bedöms kunna resultera i nya
order.

Utvecklingen av ett eget koncept för rökgasrening
förväntas innebära en förbättrad konkurrensposition på den skandinaviska
marknaden.

Resultatet år 1985 förväntas bli bättre än år 1984.

AB Industrikredit (inkl. AB Företagskredit)

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj.
kr.)

13352,5

12169,9

132.5

112,3

76,0

91,9

9,8

8,0

13 946.3

12767,0

101,4

98,8

0,3

•0,1

Utlåning

Räntenetto (inkl. provisioner)

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 69 69

AB Industrikredit bildades år 1934 och ägs till lika delar
av olika banker och staten. Fr. o, m. år 1962 drevs verksamheten i de två
parallellt ägda bolagen AB Industrikredit och AB Företagskredit, Krediterna med
den bästa säkerheten beviljades i AB Industrikredit och övriga krediter i AB
Företagskredit, Vid årsskiftet 1979/80 sammanfördes all verksamhet i AB
Industrikredit, AB Företagskredit är från samma tidpunkt ett vilande dotterbolag
till AB Industrikredit.

AB Industrikredits uppgift är att lämna medel- och
långfristiga krediter till mindre och medelstora förelag inom alla branscher.
Undantagna är företag/organisationer, som ej driver näringsverksamhet såsom
offentliga institutioner, ideella organisationer, bostadsföretag m.fl.
Undantaget är även sådan finansiering för vilken det har bildats särskUda
kreditinstitut. Ändamålet med krediterna är vanligtvis fastighets- eller
maskinfinansiering men kan även vara t. ex. en långsiktig förstärkning av
rörelsekapital. Företagsformen inverkar ej på länemöjligheterna,
Kreditgivningen sker på företagsekonomiska grunder.

Till tryggande av upplåningen ligger, förutom de egna
utlåningsreverserna med tillhörande säkerheter, det redovisade egna kapitalel
(f. n. 101,4 milj. kr.), värderegleringskonlot (f n. 250,0 milj. kr.),
garantikapitalet (f, n, 365,9, max, belopp 400,0 milj. kr.) samt upptagna
förlagslån (f n. 257,8 milj. kr.).

Maximal
amorteringstid utgjorde tidigare 15 år men f, n. erbjuds en

begränsad
del av utlåningen på 20 år. För mycket långsiktiga investeringar

52 kan Industrikredit sedan våren 1982
därutöver ställa till kundkretsens

förfogande
15-åriga krediter baserade på en 30-årig amorleringsplan Skr.
1985/86:20 (3 1/3 % per år); vid en fungerande kapitalmarknad bör det vara
möjligt att efter den första 15-årsperiodens slut erbjuda en ny kredit på 10
eller 15 år på oamorterad del av lånet,

Industrikredil
kan numera också bevilja lån med amorteringsfrihet under de första åren av
lånetiden. Dessa lån kan även erhållas med ränleomför-delning — en
kontinuerligt stigande ränta — under den amorteringsfria perioden.

För
att möta framförallt industrins behov av medelfristiga krediter har under
senare lid i större omfattning än tidigare erbjudits löptider på 5 resp, 10 är.
Industrikredit har även i högre utsträckning än tidigare beviljat lån med
enbart företagsinteckningar som realsäkerhet,

Industrikredil
har under år 1984 beviljat lån på sammanlagt 2949 milj, kr., en ökning med 883
milj. kr. jämfört med år 1983. Även utbetalade lån har ökat från 1918 milj, kr.
tiU 2531 milj. kr.

Under
år 1984 föll 72 % a v antalet beviljade lån på företag med mindre än 20
anstäUda. Beloppsmässigt uppgick nybeviljningen till denna företagsgrupp tUl
runt 1500 milj. kr. eller 51 % av den totala nybeviljningen.

Vid
utgången av år 1984 uppgick utestående lån till 13 353 milj. kr. BevUjade ej
utbetalda lån (summa lånelöften) var vid samma tillfälle 1 161 milj. kr.

AP-fonden
har under senare år svarat för den helt dominerande delen av Industrikredits upplåning.

Industrikredils
överskott före dispositioner och skatt uppgick till 76,0 milj. kr., en ökning
med 15,9 milj. kr. eller 17,3% jämfört med år 1983. 1984 års bokslut har
påverkats av en ändrad redovisningsprincip avseende lånefordringar. I bokslutet
har 33,4 Mkr. kostnadsförts som bedömd förlustrisk i lånestocken. Beloppet
motsvarar 0,25% av utestående lån. Räntenettot uppgick är 1984 tUl 136,0 milj.
kr., en ökning med 21,2 milj, kr, från år 1983. Överskott före dispositioner
och skatt i relation till eget kapital och värderegleringskonto uppgick till
16,3% (21,8%),

Antalet
ingångna låneansökningar uppgick år 1984 tdl 2800 jämfört med 1719 under
verksamhetsåret 1983.

Industrigruppen JAS AB

Industrigruppen
JAS AB bildades år 1981. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att genom
samordning av aktieägarnas insatser åstadkomma leverans av flygplan och
typbundna underhållsresurser för JAS-systemet.

Bolaget
drivs i kommission för aktieägarnas räkning och ägs tUl lika delar av:

Saab-Scania
AB

Volvo
Flygmotor AB

Telefonaktiebolaget
LM Ericsson

Ericsson
Radio Systems AB

Affärsverket
FFV

Bolagets
aktiekapital uppgår till 5 milj. kr. 53

Skr.
1985/86: 20 KabiVitrum AB

översikt 1984 1983

(milj.
kr.) (milj. kr,)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1524

1272

180

175

40

47

1569

1164

624

512

116

77

54

1984 1983

Antal
anställda 2325 2260

Koncernen bildades år 1972 sedan Procordia AB (tidigare
Statsföretag AB) under år 1971 förvärvat samlHga aktier i AB Kabi med
dotterföretag, AB Kabi förvärvade samma är Vitrum AB och ACO Läkemedel AB under
medverkan av Procordia AB (tidigare Statsföretag AB), Verksamheten i ACO, Kabi
och Vitrum ingår i Kabi Vitrum AB,

Koncernen utvecklar och marknadsför internationellt en
grupp läkemedelsprodukter av främst bioteknologisk natur samt erbjuder
härutöver ett något bredare sortiment av läkemedel och närbesläktade produkter
på den svenska marknaden. Intravenös näringstillförsel, produkter framställda
ur blodplasma samt tiUväxthormon är koncernens viktigaste områden.

Koncernens försäljning har under år 1984 uppgått liU
1521,1 milj. kr. (1268,3). Av ökningen, 20%, faller 3% på förändringar av
koncernens struktur, 14% på volymökning samt 3% på prisökning. Försäljningens
utlandsandel var 61 % (60%),

Koncernens rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan
uppgick till 231,3 milj. kr. (221,7). Motsvarande resultat för moderbolaget var
217,3 milj. kr. (211,4).

Antalet anställda har under år 1984 ökat med 65
årsanställda, varav 3 årsanställda i Sverige och 62 årsanställda i ullandel.

Koncernens investeringar i anläggningar har uppgått till
112 milj, kr. (74,7).

KabiVitrum AB förvärvade den 1 september 1984 ytterligare
49% av aktierna i Cutter-Vitrum Inc. från Miles Laboratories Inc. Företaget som
därmed blir dotterbolag till KabiVitrum AB har i samband härmed bytt namn till
KabiVitrum Inc. (Berkcley, CA, USA).

Ett nytt dotterbolag - N, V, KabiVitrum S, A, - har
bildats i Belgien.

I ItaUen har KabiVitrum S.r.l. bildats.

Swe Drug Consulting AB, som drivits i kommission för
moderbolagets räkning har avyttrats.

Ytterligare 40% av aktierna i Kabi-Fides Internacional
S.A., Barcelona har förvärvats efter verksamhetsårets utgång. KabiVUrum AB äger
därmed 90% av aktierna i bolaget.

Kalmar Industries AB Skr, 1985/86:20

översikt 1984 1983

(milj, kr.) (milj.
kr.)

871,7

833,8

6,9

20,1

-8,3

24,8

769,1

748,9

127,6

135,9

27,0

35,1

Omsättning

Resultat
före disp, och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 1358 1343

Kalmar Industries AB är elt helägt dotterbolag till
Procordia AB (f d. Statsföretag AB),

Bolaget har till uppgift att förvalta aktier och andelar
samt att svara för vissa övergripande funktioner inom Kalmar Industries
koncernen. Verksamheten har bedrivits för Qärde året i sin nuvarande
omfattning.

Under år
1984 har Trollhättans kommuns andel (9%) av aktierna i Kalmar Nohab förvärvals
varefter bolaget är 100%-igt ägt av Kalmar Industries AB, I samband med
omstruktureringen av Kalmar LMVs försäljnings- och serviceorganisation i
Sverige har ett bolag ägt tUl 50% av Kalmar LM V och 50% av Bygg och
Transportekonomi bildats, Kalmar Industries AB har p. g. a. denna
omstrukturering förvärvat samlHga aktier i Kalmar LMVs agent i MeUansverige,
Melbergs Truck AB. Verksamheten i detta bolag kommer under år 1985 att
avvecklas.

Nyemissioner
har under året genomförts i Kalmar Verkstads AB med 12,5 milj. kr. tiU kurs
120%, i Kalmar Nohab AB med 2,0 milj. kr. tiU kurs 125%, i Kalmar LMV AB med
20,0 milj, kr, tUl kurs 120% samt i Kalmar Lagab AB med 2,0 milj. kr. tUl kurs
120%,

Frän den 1
januari 1985 har flertalet av Procordias verkstads- och verk-stadsrelaterade
företag sammanförts till en enhetlig ledning under Kalmar Industries. Det
juridiska tillvägagångssättet vid bUdandet av den nya gruppen innebär, att
Kockums Industri AB blir det nya moderbolaget i den nya koncernen. Bolaget
byter namn till Kalmar Industries AB, Det nya Kalmar Industries förvärvar från
Procordia följande bolag: SMT Machine Company AB, Uddcomb Sweden AB, Ulveco
AB, samt det gamla Kalmar Industries (som namnändras tUl Kalmar Kockum AB),

Den nya
koncernens fakturering beräknas uppgå till ca 1 750 milj, kr, och antalet anställda
till ca 3000,

Nettoresultatet
för Kalmar Industries AB uppgår lUl -7,9 milj kr, (6,7). Från dotterbolag har
mottagils koncernbidrag på totalt 13,3 milj. kr, och till dotterbolaget Kalmar
Inc, USA, har lämnats aktieägartiUskott med —5,6 milj kr.

Koncernens
resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgår till 13,8 milj, kr,
(20,4), TiU företag inom Procordiakoncernen ((. d. Statsföretag) har lämnats
koncernbidrag med 6,0 milj, kr.

Koncernens soliditet har sjunkit till 22% (23).

Koncernens export uppgick till 289 milj, kr, (306) vUket
motsvarar 33%

55

Skr. 1985/86:20 (37%) av faktureringen. Av
koncernens totala fakturering har 27% (28) eller 230,4 milj. kr, (230,2) sålts
genom majoritetsägda utländska säljbolag,

KAPAB Kapitalutveckling AB

översikt 1984 1983

(milj. kr,) (milj.
kr.)

2,5

71,8

0,8

2,6

0,8

2,5

23,0

17,8

11,1

10,4

0,0

1,2

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda - ~

Företaget hette ursprungligen Nyckelhus AB och startades
år 1962 som elt privatägt företag. Bolaget övergick i statlig ägo år 1969.

Den ursprungliga verksamheten - tillverkning och
försäljning av småhus — avvecklades under år 1983 till Modulentgruppen.

Företagets nuvarande verksamhet utgöres av förvaltning av
ett antal lopplån - reverser — i tidigare försålda småhus. Därutöver tillkommer
avveckling av eftersläpande ärenden från den tidigare verksamheten.

Förvaltningen av lånen ger ett icke obetydligt räntenetto,
som förväntas kunna noteras under ett antal år framöver.

Karlskronavarvet AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj.
kr.)

347

222

26

36

6

14

251

230

76

71

16

9

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 1 121 1 102

Historik

Det äldsta bolaget inom Svenska Varv AB är
Karlskronavarvet AB som

grundades år 1679 och således har byggt fartyg i över 300 år. Varvet var

från böljan helt inriktat på att täcka den svenska örlogsflottans behov av

underhåU, reparationer, moderniseringar och nybyggen. Efter andra

världskriget genomfördes en omorganisation pä grund av marinens mins

kade behov av tjänster i fredstid. De produktiva enheterna inom örlogsvar

vet sammanfördes till Marinverkstäderna i Karlskrona. Samtidigt inleddes

en omstrukturering av verksamheten mot en mer civil produktion. År 1961

56 ombildades företagel till
Kariskronavarvet AB. År 1970 överfördes

Kariskronavarvet
till industridepartementet och gick upp i det då nybil- Skr. 1985/86:20
dade Statsföretag AB, Sedan år 1977 ingår företaget i Svenska Varv AB,
Omfattande investeringar har genomförts i anläggningarna framför allt under
1970-talet då i princip ett helt nytt varv byggts upp.

Under
1970-talel har ett flertal försök gjorts att minska beroendet av den svenska
marinen, vars beställningsvolym kontinuerligt har minskat. Karlskronavarvet
arbetade därför som underleverantör till storvarven under högkonjunkturen i
början av 1970-talet och har sedan dess försökt diversifiera sig.
Diversifieringsförsöken med undantag för den marina exporten har inte varit
framgångsrika och Hvilans Mekaniska Verkstad avyttrades år 1977. Produktionen
av civila fartyg upphörde under är 1981 och verksamheten koncentreras äter på
örlogs- och bevakningsfartyg samt fartygsunderhåll för svenska marinen.

Bolagets
verksamhetsinriktning

Karlskronavarvet
är inriktat på liHverkning och underhåll av fartyg för svenska marinen samt
produktion av örlogs- och bevakningsfartyg för export. Fortsatt utveckling sker
av större specialfartyg av plast. För den svenska marinen sker nyproduktion,
moderniseringar och underhåll omfattande främst minfartyg, robotfartyg,
ubåtar, minröjningsfartyg och be-vakntngsfartyg. Exportsatsningarna inriktas i
första hand på patruUbåtar, minröjningsfartyg och bevakningsfartyg.

Verksamheten
under år 1984

Under
år 1984 levererade Karlskronavarvet tre fartyg till svenska marinen, nämligen
minröjningsfartygen Landsort och Arholma samt bevakningsfartyget Orion.
Dessutom påbörjades leveranskontrollen av den första kust-korvetten HMS
Stockholm.

Generalöversyner,
årsöversyner, ombyggnader, reparations- och moderniseringsarbeten har utförts
på marina över- och undervattensfartyg. Den civila reparentverksamheten har
varit av ringa omfattning,

I
januari 1984 tecknades kontrakt med Försvarets Materielverk avseende
ytterligare fyra minröjningsfartyg typ Landsort, Produktionen av dessa kommer
att pågå fram tifl och med år 1988,

Under
året förvärvades Mölnlycke Marin AB, som har verksamhet i utvecklingsländer
avseende bruksbåtar av plast, antingen tUlverkning eller försäljning av färdiga
båtar.

En
stor framgång på det internationeUa planet noterades under hösten 1984.
Karlskronavarvets samarbetspartner i USA, Bell Aerospace Textron, erhöll då i
hård konkurrens order från den amerikanska marinen på en prototyp till
minjaktfartyg, där Karlskronavarvets GRP-sandwichteknik skall användas. Ordern
innebar även en option på en serie om ytterligare åtta fartyg.

I januari 1985 tecknades
kontrakt med danska marinen vad gäUer kon

struktion av en ny fartygstyp, en s.k. Standard Flex 300. Den skaU vad

avser skrovet byggas helt enligt Karlskronavarvets GRP-sandwichmetod, 57

Skr. 1985/86:20 Den totala orderingången under året var 450 (155) milj, kr.
InneUggande

orderstock vid årets slut uppgick till 929 (823) milj. kr.

Antalet anställda var vid årsskiftet 1122 (1 091).

Resuhatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick
till 26(36) milj. kr. Resultatet har belastats med reservering för
kundfordringsrisk avseende borgensåtaganden för tidigare civila
fartygsnybyggen med betydande belopp.

Framtidsutsikter

För framtiden satsar Karlskronavarvet speciellt på
utveckling av sandwichtekniken för att bibehålla sin världsledande position
inom detta område.

Lönsamheten i befintlig orderstock och beläggningen ser
lotaH sett tillfredsställande ut för de närmaste verksamhetsåren. En
förutsättning är dock att order erhåUes på de fyra ylterligare kustkorvetter,
som för närvarande projekteras.

Kockums AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj.
kr.)

1450

1489

42

75

19

73

1813

2224

246

227

9

4

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 3 438 3769

Historik

Kockums grundades år 1840 av Frans Henrik Kockum.
Produktionen dominerades då av jordbruksredskap, hushållsutrustning och
järnvaror. År 1870 påbörjades skeppsbyggnadsverksamheten, då.främst i form av
reparationsuppdrag. Det första nybyggda fartyget levererades år 1873. Nybygge
nr 76 som levererades år 1897 var varvets första tankfaryg. Den första
undervattensbåten konstruerades och levererades under första världskriget
(1914). År 1940 byggde Kockums världens första helsvetsade handelsfartyg. År
1966 påbörjades byggnationen av torrdockan som kan härbärgera nybyggen på upp
tiU 700000 dwt. Den stora bockkranen som dominerar stadsbilden i Malmö togs i
bruk år 1974. Kockums har fram tiU i dag konstruerat, byggt och levererat över
550 fartyg, varav bl. a. 46 ubåtar tiU Svenska Marinen.

Botagets verksamhetsinriktning

Kockums verksamhet är uppdelad på tre affärsområden -
Civila Fartyg,

58 Marin- & Undervattensteknik
samt Verkstadsprodukler,

Civila
fartyg är Kockums dominerande affärsområde. Fartygstillverk- Skr. 1985/86:20
ningen svarar för cirka 80 procent av den totala produktionsvolymen. Från
ledande producent av stora serietillverkade tankfartyg under 1970-talet har
Kockums omvandlats till ett "skrädderi" för tektiiskt avancerade
fartyg, Kockums har i samverkan med rederierna utvecklat, konstruerat och byggt
världens mest sofistikerade Ro-Ro tonnage. Genom ordern (1983) på två
kryssningsfartyg för vardera drygt I miljard kronor har Kockums gjort en
inbrytning pä ytteriigare ett marknadsområde med tekniskt avancerade fartyg,

Marin-
& Undervattensteknik med över 130-tal kvahficerade experter är Sveriges
enda enhet för både utveckling och konstruktion av ubåtar. Inom avdelningen
bedrivs en omfattande utveckling för såväl miHtär som civU användning.

För
det trejde affärsområdet - Verkstadsprodukter - svarar dotterbolaget Kockums
Verkstäder AB. I detta bolag ingår Laboratorium med 35-talet specialister,
Maskinverkstad med cirka 100 anställda och Marine Equipment som svarar för
försäljning av reservdelar och fartygsutrustning.

Verksamheten
under iir 1984

Under
året har tre 35250 tdw Ro-Ro fartyg levererats tUl de svenska delägarna i
Atlantic Container Line, Samtiiga tre fartyg färdigställdes och levererades
före kontraktsenlig leveranstidpunkt. Faktureringen omfattar dessutom en pråm
tiU MP-bolagen, legouppdrag, reservdelsleveranser samt projekterings-,
konstruktions- och utvecklingsuppdrag. Faktureringen uppgick sammanlagt tiU
1450 (1489) milj. kr.

Kockums
tecknade under år 1983 order till ett värde av ca 3 miljarder kronor. Sista
civila fartyget i orderstocken levereras vid årsskiftet 1986/87. Inneliggande
beställningar pä ubåtar till Svenska Marinen slutlevereras år 1989. Den långa
orderstocken vid årets böljan har medfört att år 1984 ordermässigt blev ett
mellanår.

Det
sammanlagda värdet av orderstbcken vid årets slut uppgick till 3 757 (4824)
milj, kr, 1 orderstocken ingår de under år 1983 tecknade orderna på två
750-hytters kryssningsfartyg till Carnival Cruise Lines samt två 17000 tdw
biltransportfartyg till Walleniusrederierna. Dessutom omfattar orderslocken
fyra ubåtar till Svenska Marinen samt diverse lego- och konstruktionsuppdrag.

Utvecklingsarbetet
avseende civila fartyg har främst inriktats pä utveckling av skrovformer och arrangemang
för kryssnings- och passagerarfartyg samt optimering av lasthanteringsförmåga
och bränsleförbrukning för Ro-Ro fartyg.

Inom
området undervattensteknik fortsätter arbetet med projektering av bl. a.
exportversioner av militära ubåtar samt utveckling av luftoberoende
energisystem. Genom dotterbolag Sub Power tecknades kontrakt om leverans av
ett luftoberoende energisystem till en fransk offshore-ubåti Inom civil
undervattensteknik inriktas utvecklingsarbetet främst på produkter för
inspektion och underhäU av ofTshoreanläggningar,

Den
under år 1983 beslutade reduktionen av kapaciteten för nyproduk- 59

Skr, 1985/86:20 tion
av handelsfartyg med 30% har planenligt genomförts och avslutats

under år 1984.

Antalet anstäUda i koncernen har under året minskat med
331 personer och uppgick vid årsskiftet till 2 142 arbetare och 797 tjänstemän
och arbetsledare.

Under året avslutade investeringar i anläggningar uppgick
till 9 (4) milj, kr.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick
till 42 (75) milj, kr. Resultatet för år 1984 har belastats med 20 milj. kr,
för befarad kostnad avseende borgensförbindelse för Saléninvest AB.

Kockums Industri AB

översikt 1984 1983

(milj.
kr.) (milj, kr,)

Omsättning

Resultat
före disp, och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

459,0

571,4

41,7

47,4

57,0

9,1

551,2

623,7

149,3

42,4

4,5

39,9

1984 1983

Antal anställda 830 1044

Koncernen

Under år 1984 har en omfattande omstrukturering och
rekonstruktion av Kockums Industri avslutats. De stora svårigheter som uppstod
under år 1982 i sågverksmaskin verksamheten dels i moderbolag och dels i
dotterbolagen i USA och Kanada har nu övervunnits. Genom desinvestering i
skogsmaskinbranschen har finansiella resurser frigjorts så att kvarvarande
verksamhet har en god finansiell bas. Varje verksamhet har genom program
anpassats till respektive marknadsförutsättningar under krav på avkastning.

Koncernen består av moderbolaget Kockums Industri AB med
såg-verksmaskinverksamhet samt Waco Jonsereds AB vars verksamhet utgörs av
tiUverkning och försäljning av hy velmaskiner. I gruppen ingår Kockums Industri
A/S i Norge och Kockums Industries Ply Ltd i AustraHen. Kockums Industri har
även ett 20% intresse i Kockums CanCar Inc i Kanada och Kockums CanCar Corp i
USA.

Under året har skogsmaskinverksamheten avyttrats till
Rauma Repola/ ÖSA AB. I försäljningen ingick även OY Kockums Industri AB i
Finland. Vidare har Kockums Industri A/S förvärvats under året. Beslut har
vidare fattats som innebär att sågverksmaskindivisionen inom moderbolaget
om-bildas till bolag under namnet Söderhamns Verkstäder AB fr, o, m. den 31
december 1984,

Moderbolaget Kockums Industri AB bytte per den 1 januari
1985 namn

60 till Kalmar Industries AB med säte
i Kalmar. Bolaget förvärvar Procordia-

gruppens
verkstadsföretag och blir moderbolag för den nya verksladsgrup- Skr,
1985/86: 20 pen.

Koncernens
fakturering minskar på grund av genomförda omstruktureringar till 459 milj,
kr, (566), På mellan åren jämförbara verksamheter har faktureringen ökat med 11
%.

Resultatet
efter finansiella intäkter och kostnader förbättrades till 11,1 milj. kr.
(-11,5). Resultatet före dispositioner och skatt uppgår till 41,7 milj. kr.
Några koncernbidrag eller ägartillskott har inte mottagits under året.

Soliditeten
i gruppen har genom omstruktureringen förstärkts under året tiU 29,5% (10,5%).

Genomsnittligt
antal anställda var 830 (1044) varav 92 (120) i utlandet.

Moderbolagets
fakturering uppgick till 310 milj, kr. (405), Minskningen beror på att
skogsmaskinverksamheten faller bort fr, o. m, den 1 september

1984, Sågverksmaskin
verksamhetens fakturering ökade med 12% till 142

milj, kr, (126). Dess resultat har förbättrats och ligger på en
tillfredsställan

de nivå.

Resultatet
efter finansiella intäkter och kostnader för moderbolaget uppgick till 4,3
milj. kr. (-12,9), en förbättring pä 17,2 milj. kr.

Det
extraordinära resultatet på 38 milj. kr. har belastats med förväntade
återstående omstruktureringskostnader i moderbolaget.

Medelantalet
anställda i moderbolaget under år 1984 var 564 (752).

Söderhamns
Verkstäder AB

Söderhamns
Verkstäder AB övertar per balansdagen personal, omsätt-ningstUlgångar saml
skulder från moderbolaget. Övriga maskiner och inventarier, exklusive
fastighet, övertas från moderbolaget per den 1 januari

1985. Söderhamns
Verkstäder AB har under året inte bedrivit någon verk

samhet.

Waco
Jonsereds AB

Den
fakturerade försäljningen blev 63 milj. kr. (61). Resultatet efter fman-sieUa
kostnader och intäkter förbättrades påtagligt tiU 1,8 milj. kr, (-2,5) som elt
resuhat av genomförda program. Företaget har under året tagit sig ur
förlustsvackan. Normal avkastningsnivå skaU kunna uppnås under 1985/86,

Satsningen
på nya marknader har under året börjat ge vissa resultat. Orderingången under
året har ökat.

Kockums
Industri AlS

Företaget
förvärvades per den I januari 1984 från Kalmar Industries AB.

Fakturerad försäljning uppgår lill 41 milj. kr. och utgörs av sågverksmaski

ner, hyvelmaskiner och skogsmaskiner. Resultatet är tillfredsställande.

Bolaget har som ett led i Kockums Industris försäljning av skogsmaskin-

rörelsen under februari 1985 sålt sina skogsmaskintillgängar och anpassats

till kvarvarande produktlinjer, sågverk och hyvelmaskiner. 61

Skr. 1985/86:20
Kockums Industries (Aust) Pty Ltd

Fakturerad
försäljning blev knappt 81 milj. kr. (36) en ökning med 125%. Denna ökning sker
dock från en mycket låg nivå. Resultatet förbättrades påtagligt men nivån är
inte tillfredsställande, men dock positiv.

Konjunkturen
under året har varit god för samtliga produktlinjer, varför orderingång och
orderstock har ökat. Under år 1985 förväntas en bättre balans mellan
försäljning och leveranskapacitel varvid resultatet åter förväntas bli
tillfredsställande.

Avveckling
av dotterbolag i Nordamerika

Reserver
för framtida awecklingskosinader i bolagen täcker beräknade kostnader om ca 33
milj. kr. samt risker för ytterligare förluster vid avyttring av tillgångar om
14 milj. kr. Den totala avvecklingskostnaden inklusive lagda reserver uppgår i
och med detta till 81 mUj. kr. I koncernre-sultaträkningen är dotterbolagen i
Nordamerika hanterade som en extra ordinär verksamhet. Detta betyder att dessa
bolags totala förluster sammanförs under raden Extra ordinära kostnader.

I
koncernbalansen ingår KlL:s och KIUS:s balansräkningar omräknade i enlighet med
"current-metoden". Motivet till detta är att samtliga till-gängar i
dessa bolag skall avyttras snarast möjligt och är därför värderade till de
belopp som förväntas erhållas då tiUgångarna säljs. Ett ytterligare motiv är
att bolagens skulder kommer att lösas i samma takt som tillgångarna säljs.

Investeringar

Årets
investeringar i byggnader, maskiner och inventarier uppgick för koncernen tiU
4,3 milj. kr. och för moderbolaget tiU 1,6 milj. kr. Därutöver har moderbolaget
investerat 46,5 milj. kr. i aktier i helägda dotterbolag samt i
minoritetsintressen.

Genom
försäljningen av skogsmaskinverksamheten var likviditeten vid årets slut hög.
Resultatförbättring och minskad kapitalbindning har förbättrat finansnettot.

Vid
extra bolagsstämma har beslut fattats om en ökning av bolagets aktiekapital med
25 milj. kr. genom utgivande av 250000 stamaktier ä nom 100 kr. Emissionen sker
till en kurs av 200% och överkursen sammanlagt 25 milj. kr. tillföres reservfonden.
Emissionen har ännu inte registrerats hos Patent- och Registreringsverket.

62

AB
Kurortsverksamhet

Skr. 1985/86: 20

översikt

1984 (milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

64,2 0,0 0,0

45,0 0,6 0,0

62,2 0,0 0,0

47,4 0,6 0,0

Antal anställda

1984 304

1983 303

AB Kurortsverksamhet bildades år 1918. Bolaget bedriver
sjukvårdande verksamhet.

Aktiekapitalet tiUsköts av dåvarande Kungl.
Pensionsstyrelsen med medel från folkpensioneringsfonden.

Bolagets sjukvårdande verksamhet består till övervägande
del i medicinsk rehabiUtering och utredningsverksamhet för de aUmänna försäk
ringskassornas behov. Verksamheten bedrivs vid sjukhus i Nynäshamn (231
platser). Genom dotterbolaget AB Tranås Kuranstah ombesörjs vården vid
riksförsäkringsverkets sjukhus i Tranås med totalt 295 platser, varav 78
platser för patienter som själva betalar sin vård.

Under år 1984 var totalt 304 personer anställda i
koncernen.

AB
Kämkraftutbildning (AKU)

Ö versikt

1984 (milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsäuning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

54,9

41,4

0,1

11.3

0,0

9,0

174,4

193,8

9,4

9,5

11,7

0,8

Antal anställda

1984

76

1983

75

AB
Kärnkraftutbildning (AKU) bUdades år 1972 av statens vattenfallsverk, OKG
Aktiebolag och Sydkraft AB. VattenfaU äger 50% av aktierna och de båda övriga
kontrahenterna 25 % vardera.

AKU bidrar
till grund- och vidareutbildning av kärnkraftverkens driftpersonal. Det sker
vid bolagets anläggning i Studsvik, strax utanför Nyköping. Här har bolaget
låtit uppföra tre fuUskalesimulalorer för alt under realistiska förhållanden
träna och utbilda personal.

AKU utarbetar även läromedelspaket för självstudier vid de
olika kärnkraftverken.

Motivet till satsningen på simulator är att kärnkraftverk
drivs vid full effekt under så stor del av året som möjHgt, varför personalen
inte kan ges tillfälle till nämnvärd träning under andra driftförhållanden. I
simulatorn

63

Skr.
1985/86: 20 kan man på ett realistiskt sätt åskådliggöra förhållanden vid start
och stopp av ett aggregat, liksom vid olika typer av fel, vilka kan inträffa i
ett kärnkraftverk. Personalen tränas till att göra riktiga ingripanden under
onormala driftförhållanden. Simulatonitbildningen blir därigenom ett viktigt
komplement tiU den utbildning som bedrivs vid kärnkraftverken.

En
simulator består av tvä kompletta kontroUrum anslutna till en datoranläggning.

BI-simulatorn
är en kopia av kontrollrummet i Barsebäcksverkets första aggregat, vilket är en
BWR (kokarreaktor), R3-simulatorn är en kopia av kontrollrummet i
Ringhalsverkets tredje aggregat, en PWR (tryckvatten-reaktor). En ny simulator
för Forsmark 3 och Oskarshamn 3, F03-simula-torn, togs i drift vid årsskiftet
1983/84. Den är också av BWR-typ.

De
kärnkraftverk, som nu är i drift eller under uppbyggnad i Sverige, är antingen
av typen BWR eller PWR. All driftpersonal vid kärnkraftverken i Sverige kan
därför tränas i simulatorer. Vid BI-simulatorn utbildas även personal för det
finska kärnkraftföretaget Teollisuuden Voima Oy i Olki-luoto.

Efter
teoretisk utbildning och praktik vid kärnkraftstationerna ges nyanställda
grundträning vid Kärnkraftskolan innan tjänstgöring i kraftverkskontrollrummen.
Dessutom ges aU kontrollrumspersonal årlig återkommande simulatorträning.

Under
år 1984 har 450 personer genomgått simulatorutbildning.

Investeringarna
under år 1984 har uppgått tUl 10,1 milj. kr.

Antalet
anställda har uppgått till 76 personer. Någon utökning av personalstyrkan
planeras inte för överskådlig tid.

AB Landtransport

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj.
kr.)

75,7

65,2

2,0

2,1

0,2

0,4

30,3

25,5

5,0

5,0

7,4

6,1

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 268 255

AB Landtransport administreras av ASG AB och bedriver
genom dotterbolag åkeriverksamhet i Stockholm, Göteborg, Malmö och Växjö.

Dotterbolagen, som tillsammans innehar ca 190 fordon, är i
stort sell sysselsatta i ASG trafiksystem.

Koncernens investeringar i fordon uppgick är 1984 till 7,4
milj. kr. Den fakturerade omsättningen uppgick år 1984 lill 75,7 milj. kr. mot
65,2 milj. kr. år 1983, innebärande en ökning med 10,5 milj. kr. eller 16%.

Rörelseresultatet efter avskrivningar och finansiella
poster uppgick till

2,1 milj. kr. (1,9). Efter bokslutsdispositioner och skatt redovisar koncer-

64 nen en nettovinst för året om 0.2
milj. kr (0,4).

Lantbrukskredit
Aktiebolag

Skr.
1985/86:20

översikt

1984
(milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Utlåning

Räntenetto
(inkl. provisioner)

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

2501,4

2320,9

22,0

19,9

19,7

17,9

0,6

0,6

2571,2

2401,1

26,1

26,1

0,0

0.0

Antal anställda

1984

1983

Lantbrukskredit började sin verksamhet år 1965, Bolaget
skall genom utlämnande av lån, huvudsakligen av långfristig karaktär, medverka
vid finansieringen av näringsföretag, vilkas verksamhet företrädesvis avser
förädling eller distribution av produkter från jordbruket eller skogsbruket
eller binäringar till dessa eUer också distribution av förnödenheter tiU samma
näringsgrenar. Genom upplåning på kapitalmarknaden anskaffas medel för
finansieringsverksamheten. Bolagels aktier ägs tiU hälften av staten och i
övrigt av jordbrukets föreningsrörelse, enskild handel och industri samt
Kooperativa Förbundet. Såväl staten som övriga aktieägare har ställt
garanlifonder till bolagels förfogande.

Upplåningen vid utgångenavår 1984 uppgick till 2 384,2
milj. kr. Nyupp-låningen under året blev 400,0 milj. kr. och amorteringarna
251,3 milj, kr. Utlåningen utgjorde vid årets slut 2501,4 milj. kr. Nya lån
utlämnades under året med 448,8 milj. kr. och amorteringar pä lån inflöt med
268,4 milj. kr. De största grupperna av låntagare utgörs av företag som driver
handel med spannmål och lantbruksmaskiner samt därmed sammanhängande
verksamhet, livsmedelsindustrier och distributionsföretag. Av årets överskott -
12,7 milj. kr. - har 15,5 milj. kr. avsatts tiU värdeminskningskontot för
fordringar, som därefter uppgår lill sammanlagt 100,1 milj, kr, och utgör 4,0%
av utlåningen. Till aktieägarna har utdelats 0,6 milj, kr.

Bolagets kontorsadministration ombesörjs av Sveriges
allmänna hypo-teksbank, som ställt erforderlig personal och lokaler tUl
förfogande mot särskild ersättning.

Liber
AB

översikt

1984
(milj. kr.)

1983
(milj, kr,)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

705

685

-44

6

-6

-4

349

383

62

58

25

40

Antal anställda

1984 1180

1983 1259

65

5 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 20

Skr. 1985/86:20 Liber
är en koncern inom Procordiagruppen. Under år 1984 drevs verk-

samheten
inom moderbolaget Liber Grafiska AB i tre produktområden -Förlag, Media och
Utbildning, Som självständiga dotterbolag drevs Allmänna Föriaget, Fritzes,
Skrivab och Liber Systems, Verksamheten bedrevs i huvudsak i Stockholm, Malmö,
Växjö, Linköping och Sala. Dotterbolaget Unicom i Norge såldes under år 1984.

Från
och med februari 1985 heter moderbolaget Liber AB.

Libers
verksamhet har år 1984 karaktäriserats av en genomgripande omstrukturering,
vilken också medfört betydande ekonomiska påfrestningar. Samtidigt har några
av Libers delverksamheter redovisat underskott. Sammantaget har detta lett
till att Liber redovisar en kraftig förlust för år 1984.

En
ny organisation infördes från och med år 1985. I moderbolaget kommer förlags-
och utbildningsverksamheten att bedrivas i de fyra produktområdena Liber
Läromedel, Liber Utbildningsföriaget, Liber Förlag och Allmänna Förlaget.
Produktområdena får en självständig ställning med totalt ansvar för det egna
resultatet och kapitalanvändningen. Övriga verksamheter i Liber skall drivas i
dotterbolagsform, till exempel Liber Tryck som svarar för tryckeriverksamheten
och Skrivab, som svarar för försäljning av förbrukningsmateriel till skolor
och kontor.

Genom
omstruktureringen har Libers verksamhet koncentrerats till områden där Liber
har god marknadskännedom, traditionellt bra resultat och dessutom högt
kvalificerade medarbetare. Grunden har därigenom lagts för en god
resultatutveckling och för år 1985 förutses ett positivt resultat.

Liber
ökade under år 1984 sin fakturerade försäljning med 3% till 691 milj. kr.
Unicom ingår inte till någon del 1984, men med 28 milj. kr. i 1983 års
fakturerade försäljning.

Resultatet
efter finansiella poster sjönk med 57,7 milj. kr. till —54,6 milj. kr. Flera
olika poster redovisas som extraordinära, däribland vinst vid försäljning av
Libers fastighet i Vällingby, Resultatet före dispositioner uppgår till -42,6
milj, kr. För de största förlusterna svarar Liber Syslems, Liber Teknikutbildnings
verksamhet i Sala och avveckling av en engagemanget i Unicom,

Liber
Förlags omsättning ökade med 6% under år 1984 och når nu över 100 milj, kr,
Föriagsutgivningen inom ekonomi, data och management visar på fortsatta
framgångar.

Verksamheten
inom Liber Kanor såldes i december 1984 till lantmäteriverket. En nödvändig
utveckling mot datoriserad kartografi krävde ett omfattande
investeringsprogram, vilket Libers finansiella resurser inte medgav.

Liber
Tryck har i en klart förbättrad trycksaksmarknad presterat sitt bästa resultat
sedan verksamheten införlivades med Liber, Omsättningen ökade med 9 milj. kr,
(9%) under år 1984,

Liber
Trycks verksamhet har strukturerats om under år 1984. En koncentration har
skett till tryckeriverksamheten i Vällingby.

Från
och med år 1985 drivs tryckeriverksamheten i dotterbolagsform,

Liber Tryck AB.

66 Läromedelsmarknaden har varit pressad under år
1984, Omsättningen

ökade
med endast 2%, Särskih marknaden för yrkesutbildning stagnerade Skr.
1985/86: 20 under år 1984. Detta slår hårt på Liber, som pä många av dessa
delmarknader har en dominerande ställning. Resultatet försämrades under året.

Allmänna
Förlaget ökade 1984 omsättningen nied 34 milj. kr. till 204 milj, kr.
Huvuddelen av ökningen är hänförlig till statliga myndigheter. Resultatet före
dispositioner har förbättrats under är 1984 och uppgår till 2,9 milj. kr.

Verksamheten
i Allmänna Föriagei har drivits i dotterbolagsform sedan år 1983, När all
förlagsverksamhet inom koncernens samlas in under moderbolaget från och med år
1985 kommer Allmänna Förlaget att där bilda ett av de självständiga
produktområdena,

Fritzes
ökade omsättningen med 2,4 milj. kr. (8%) under år 1984. Resultatet
förbättrades men når inte en tillfredsställande nivå. Vid rekonstruktionen av
Liber konstaterades en bristande synergi mellan Liber och Fritzes. Det enda
positiva sambandet fanns inom området statliga publikationer. Libers aktier i
Fritzes såldes den 1 februari 1985 lill PIA-koncer-nen. Ett särskilt avtal
klargör dock samarbetet meUan Liber och Fritzes inom området statliga
publikationer.

Under
år 1984 ökade Skrivab sin omsättning med 8,4 milj. kr. (9%). Genom
effektiviseringar i framför allt lager och distribution har resultatet före
dispositioner och skatt förbättrats med 2,9 milj. kr. till 5,0 milj. kr. Detta
medför en god lönsamhetsnivå,

Liber
Systems-gruppen svarar inom Liber för TIPS-projektet, Liber Systems har under
år 1984 koncentrerat verksamheten till interaktiv bildbehandling inom det
grafiska området. Verksamheten i dotterbolaget IM-TEC i Linköping har delats
upp så all moderbolaget Liber Systems förutom grafiska tillämpningar behåUit
utveckling och tillverkning av hård-och mjukvara för bildbehandlingsdatorer.
Medicinska tillämpningar överfördes genom försäljning av aktierna i IMTEC i
augusti 1984 på Svenska Utvecklings AB.

Verksamheten
år 1984

Liber-koncernens
balansomslutning minskade under är 1984 med 19,6 milj. kr. till 363,0 milj. kr.
Till största delen beror detta på lägre kundfordringar samt på att värdet av investeringarna
i utvecklingsprojekt har skrivits ned. Avkastningen på totalt kapital är
negativ.

Procordia
tecknade nya aktier i Liber för 5 milj. kr. i februari 1984. Aktierna
emitterades till en överkurs av 5 milj, kr,, vilket belopp förts till reservfonden.
Vid bokslutet lämnade Procordia ett koncernbidrag till Liber om 20 milj, kr.
Båda åtgärderna var ett led i finansieringen av Liber Systems,

Soliditeten
uppgick vid 1984 års slut till 14,3% mot 20,3% år 1983,

67

Skr. 1985/86:20 Luftfartsverket

översikt

1984/85
(milj. kr.)

1983/84
(milj. kr.)

Omsättning

Resuhat
före disp, och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1051,9

951,3

68,7

90,2

68,7

90,1

2565,5

2502,4

1 469,5

) 445,7

196,3

401,6

Antal anställda

1984/85 2380

1983/84 2403

68

Verkets uppgift och
omfattning

Regelbunden
civil luftfart (linjefart) bedrivs f, n. på 38 flygplatser i Sverige, På 11 av
flygplatserna förekommer endast linjefart med lätta flygplan, bl, a.
linjetaxitrafik. Av de 38 trafikflygplatserna drivs 14 av luftfartsverket,
medan 5 är militära flottiljflygplatser, där den civila flygtrafiken administreras
av luftfartsverket. Av övriga 19 flygplatser är 7 militära övningsfält med
kommunal huvudman och 11 kommunala flygplatser. En trafikflygplats är
privatägd.

Luftfartsverkets
trafikflygplatser är Göteborg-Landvetter, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kiruna,
Malmö-Sturup, Norrköping, Skellefteå, Stockholm-Arlanda, Stockholm-Bromma,
Sundsvall/Härnösand, Umeå, Visby samt Örnsköldsvik. Verket förvaltar dessutom
en allmänflygplats (Eslöv).

Verket
har fyra huvuduppgifter. En av dessa är att driva och förvalta statens
flygplatser för civil luftfart och svara för därmed sammanhängande verksamhet.
Detta innefattar förutom att bedriva verksamhet vid 14 egna civila
trafikflygplatser även att ansvara för driften av stationsområdena för den
civUa luftfarten, vid fem militära flygplatser, som enligt avtal mellan
luftfartsverket och flygvapnet upplåtits för civil trafik.

Den
andra huvuduppgiften är att i fred svara för flygtrafikledning för såväl civil
flygtrafik som militär flygverksamhet. Verket utför regelbundet
flygtrafiktjänst på 35 platser i landet samt periodvis på ytterligare ett antal
platser i samband med försvarsmaktens övningar. Häri ingår också att samverka
med försvarsmakten i frågor som rör den militära luftfartens tillgäng till
luftrummet och luftrumsreglering för andra försvarsändamål.

Den
Iredje huvuduppgiften är att ha tillsynen över flygsäkerheten för den civila
luftfarten. Detta sker genom att reglera, övervaka och stödja utvecklingen av
den civila luftfartens säkerhetssystem.

SluUigen
skall luftfartsverket utföra vissa trafikala myndighetsuppgifter inom områdena
transportreglering, transportförsörjning och transportplanering. Här ingår
också att medverka i det internationella luftfartssamarbetet på
transportförsörjningens och transporlregleringens område, samt att övervaka att
internationella överenskommelser tillämpas rätt. Verket skall dessutom sötja
för beredskapsplanläggningen för den civila luftfarten under beredskap och
krig.

Verkets
driftkostnader täcks genom trafikavgifter, hyror och arrenden m.m. Den civila
luftfartens kostnadsansvar innebär bl.a. att luftfartsver-

ket
skall bedriva sin verksamhet sä att fult kostnadstäckning erhåUs och sä
Skr. 1985/86:20 att ett överskott uppnås, som motsvarar räntekravel på det av
stat och kommun tillskjutna investeringskapitalet.

Investeringarna
finansieras med anslagsmedel, kommunala finansieringsbidrag i särskilda fall
när kommuner är kravställare, rörelsemedel, arbetsmarknadsmedel samt
finansieringsbidrag eller lån från kunder och övriga intressenter. Fr.o.m.
budgetåret 1985/86 finansieras investeringarna även genom upplåning via
riksgäldskontoret.

Verksamheten
under verksamhetsåret 1984185

Flygtrafikutvecklingen

På
de statliga flygplatserna expedierades 10,2 milj. passagerare under
verksamhetsåret 1984/85, en ökning med 5% jämfört med verksamhetsåret 1983/84.
Antalet landningar ökade jämfört med föregående år och uppgick tiU 286000.

I
utrikes Hnjefart ökade antalet passagerare med 4%, medan antalet landningar
minskade med 3%.

I
utrikes chartertrafik ökade antalet passagerare med 3% till 1,8 milj. Antalet
landningar var 7200 dvs, oförändrat jämfört med föregående budgetår.

Antalet
landningar i taxi- och allmänflyg minskade i omfattning. Antalet passagerare i
taxiflyg utgjorde under verksamhetsåret 1984/85 35000,

Den
totala flygfrakten under verksamhetsåret 1984/85 uppgick till 87000 ton, vilket
är en ökning med 7% jämfört med föregående budgetår. Under samma period
befordrades 17000 ton post, en minskning med 2%,

Ekonomi
m.m.

Luftfartsverkets
totala intäkter uppgick under verksamhetsåret 1984/85 tiU 1052 mUj. kr, vilket
är en ökning med 101 milj. kr. eller 10% jämfört med 1983/84. Verkets intäkter
är till största delen flygtrafikberoende och består främst av landnings- och
passageraravgifter, undervägsavgifter samt sta-lionstjänstavgifter. De
sistnämnda utgör avgifter för service i form av incheckning, bagagehantering
m.m. Trafikutvecklingen har varit positiv trots arbetsmarknadskonflikten i maj
för inrikes Hnjefart, Även chartertrafiken har visat en viss återhämtning
efter flera år av nedgång.

Ovan
angivna trafikavgifter inklusive avgifter för hangarer och flygplansparkering
utgjorde drygt 60% av de totala intäkterna. Bland övriga intäkter kan främst
nämnas hyres- och omsättningsintäkter samt ersättning för flygtrafiktjänst åt
flygvapnet.

Kostnaderna uppgick
verksamhetsåret 1984/85 tiU 984 milj, kr,, en ök

ning med 123 milj, kr. eller 14%. Av de totala kostnaderna utgjorde löner

(inkl, sociala kostnader) ca hälften. Andra stora kostnadsposter är materi

al, energikostnader, ersättningar tUl andra myndigheter samt avskrivning

ar. Luftfartsverket skall också betala ränta till kommuner och övriga

externa finansiärer på tillskjutet investeringskapital. Dessa räntekostnader

utgjorde 1984/85 109 milj. kr. Dessutom gjordes återbetalning av ränie-

skuld till kommunerna med 21 milj. kr. 69

Skr.
1985/86:20 Överskottet, för inleverans till
staten, utförde för 1984/85 69 milj. kr.

För att klara full förräntning av statskapitalet hade
krävts preUminärt ca 157 milj. kr.

De totala investeringsutgifterna uppgick under året liU ca
196 milj. kr. Av dessa avser ca 154 milj, kr, investeringar i flygplatser, 18
milj, kr. investeringar i anläggningar för flygtrafiktjänst en route och 24
milj. kr. i fordon, maskiner, utrustning m. m.

GenomsnitUigt antal anställda (uttryckt som årsanställda)
i luftfartsverket var verksamhetsåret 1984/85 2380 personer.

Framtidsutsikter

Enligt verkets prognoser över flygtrafikutvecklingen t. o.
m. år 1990 beräknas det totala antalet landningar öka med genomsnittligt 4,5%
per år och antalet passagerare med 5,5% per år. Beräkningarna är gynnsammare än
vad som antogs för några år sedan, vilket främst beror på inrikestrafikens
fortsatta expansion som varit betydligt högre än beräknat efter utflyttningen
tiU Arlanda.

Luftfartsverket har också inlett en ökad satsning på
extern marknadsföring av ej direkt trafikberoende tjänster. Bl. a. kan nämnas
konferensservice på flera av verkets flygplatser samt en fortsatt utbyggand av
Arlanda med planer på bl. a. ytterligare kommersiella anläggningar.

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

översikt 1984 1983

(milj. kr) (milj,
kr.)

3 340,0

2648,8

403,7

65,1

180,7

10,6

4 924,6

4286,9

1 480,7

1 299,9

173,7

207,6

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 4922 5 670

Historik

Bolaget startade sin verksamhet år 1890 men malmbrytning
förekom i

Malmberget redan år 1887. Från Kiruna gick det första malmtåget mot

Narvik i slutet av år 1902. LKAB var fram till slutet av 1960-talet världens

ledande järnmalmsexportör. Under 1960-ialel ändrades strukturen på han

deln med järnmalm genom att dels nya gruvor började brytas i bl, a,

Australien, Brasilien och Afrika, dels stora hamnar och fartyg byggdes och

dels nya stålprocesser genomfördes som ledde fram tUl minskad efterfrå

gan på fosforrik malm, vUket i sin tur innebar att LKAB, som frän starten

levt högt på just den fosforrika malmen, förlorade marknadsandelar.

Strukturförändringarna inom främst den europeiska stålindustrin och

70 den svåra konjunkturnedgången, som
började vid mitten av 1970-talet,

påverkade
LKAB:s leveransmöjligheter och därmed dess ekonomi. Det Skr, 1985/86: 20
förr så vinstgivande företaget har sedan år 1977-1982 gått med föriust —
järnmalmen svarar för 90 % av LKAB-koncernens intäkter. År 1983 innebar dock ett
trendbrott och företaget visade vinst. Är 1984 redovisar LKAB en ytteriigare
resultatförbättring.

Verksamheten
under år 1984

Världsproduktionen
av stål ökade under år 1984 med nära 50 Mt till 710 Ml som resuhat av ett
bättre produktionsutfall i praktiskt taget alla stålprodu-cerande länder. EG:s
stålproduktion steg till drygt 120 Mt, en ökning med 11 Mt,

Uppgången
av stålproduktionen resulterade i en ökning av den internationella handeln med
järnmalm från 300 till 350 Mt, TiU denna utveckling bidrog dels den kraftiga
avveckling av malmlagren, som några av de stora jämmalmsimporterande länderna
företog år 1983, dels att andelen skrot i slålframstäUningen minskade under är
1984,

Den
positiva utvecklingen av LKAB:s försäljning fortsatte under år 1984 och totalt
levererades 18,4 Mt mot 14,7 Mt år 1983, Exportkvantiteten ökade med 3,4 Mt och
leveranserna inom landet med 0,3 Mt,

LKAB
återtog ytterligare marknadsandelar inom EG-länderna, till vilka levererades
12,9 Mt jämfört med 9,6 Mt år 1983.

Årets
produktion uppgick totalt till 15,4 (11,2) Mt. Lagervolymen minskade härigenom
med 3,0 Mt och uppgick vid årets slut tiU 3,4 Mt.

På
grund av de högre leveransvolymerna av pellets, i stor utsträckning säkrade
genom långtidskontrakt, togs under året beslutet att på nytt starta
peUetsverket i Svappavaara. Driftstarten skedde den 1 november. Produktionen
baseras på rågods, som transporteras från Kiruna.

Koncernens
rörelseintäkter ökade med 691 milj. kr. tiU 3 340 milj. kr. Av förändringen kan
ca 680 milj. kr. hänföras till högre leveranser och ändrad
produktsammansättning, medan nettoeffekten av pris- och valutakursförändringar
svarade för ca 10 milj. kr.

Koncernens
rörelsekostnader steg trots volymökningen endast med 213 milj. kr.

Rörelseresultatet
efter planenliga avskrivningar om 330 (110) milj. kr, blev 539 (281) milj. kr.

Koncernens
finansiella intäkter och kostnader uppgick till netto 6 (-179) milj. kr. Därav
utgjorde kursförluster 69 (102) milj. kr. De stora kursförlusterna
sammanhänger med alt större delen av utiändska lån 756 (806) milj. kr. är
upptagna i doUar. Resultatet efter finansiellt netto uppgick till 545 (101)
milj, kr.

Koncernens
investeringar uppgick tUl 174 (208) milj. kr, varav 54 milj. kr. hänförde sig
till Kiruna, 72 milj. kr. till Malmberget och 22 milj, kr. tUl LKAB Viscaria
AB.

Antalet
anställda i koncernen uppgick vid årets slut tUI 4786 (4834).

71

Skr, 1985/86:20
Framtidsutsikter

Världens stålproduktion beräknas öka något också under år
1985. Det är dock länderna utanför de tre stora stålproducenterna Västeuropa,
USA och Japan som väntas svara för hela ökningen. Produktionen inom EG och i
Japan beräknas sålunda bli i stort sett oförändrad. Sannolikt bibehålls också
nuvarande relationer mellan skrot och råjärn i stålframställningen under år
1985. Ingel talar heller för att stålindustrin kommer att bygga upp sina
malmlager ytterligare under året. Därför antas den internationeUa malmhandeln
år 1985 komma att bli av ungefär samma omfattning som år 1984,

Mot denna bakgrund räknar LKAB med i stort sett oförändrad
försäljning år 1985. Malmprishöjningar räknat i svenska kronor beräknas kompensera
inflationens effekter på kostnaderna, varför även år 1985 bedöms bli ett
resultatmässigt bra år för företaget,

Luxor AB

översikt 1984 1983

(milj, kr.) (milj.
kr.)

1 134,0

864,7

47,5

27,1

14,3

21,1

813,0

710,4

219,8

148,6

34,7

23,4

Omsättning

Resultat före disp, och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 1478 1397

Luxor AB övertogs år 1979 av staten i samband med en
finansiell rekonstruktion av företaget. Företaget var tidigare familjeägi.
Luxor grundades år 1923. De första serietillverkade radiomottagarna var
rörmottagare för långdistansmottagning och radio blev under aUa är fram tiU TVs
genombrott den dominerande produkten. Färg-TV svarar fortfarande för den
största delen av omsättningen. Persondatorns och industrielektroniks andel av
omsättningen har successivt ökat under senare år.

Under år 1984 fortsatte den positiva utveckUngen för
Luxorkoncernen. Koncernens fakturerade försäljning uppgick till 1134 milj. kr.,
vilket är en ökning med 269 milj. kr. eller med 31 % jämfört med år 1983.
Moderbolagets fakturerade försäljning ökade med 261 milj. kr. eller med 33%
och uppgick till 1041 milj. kr. Exportandelen inom koncernen var 54% jämfört
med 45% är 1983.

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt
uppgick till 48 milj. kr., vUket är en ökning med 75%jämfört med resultatet år
1983 på27 milj. kr.

Moderbolagets resultat före bokslutsdispositioner och
skatt uppgick till 41 milj. kr. (31).

Moderbolagets inköp från andra koncernföretag uppgick
under året till

14% av det totala inköpsvärdet. Moderbolagets försäljning till andra kon-

72 cernföretag utgjorde 27% av fakturerad
försäljning.

Avkastningen på det i koncernen genomsnittligt arbetande
kapitalet efter justering för icke räntebärande skulder uppgick till 17% (15).

Luxorkoncernens egna kapital inkl. obeskattade reserver
uppgick per den 31 december 1984 tiU 290 milj. kr., vUket efter justering för
latent skatt innebar en soliditet på 31 % (24).

Aktiekapitalet ökades med 67,5 milj. kr. genom en riktad
nyemission från Nokia Oy. Efter nyemissionen ägs Luxor lill 70% av den finska
Nokiakoncernen och till 30% av svenska staten.

Efter det att Nokiakoncernen övertog aktiemajoriteten har
Luxor organisatoriskt ingått i industrigruppen Salora/Luxor med produkter inom
den lättare elektroniken. Delta har bl.a. resulterat i att Luxor samproducerat
TV-apparater med Saiora.

Verksamheten inom Luxorkoncernen bedrivs inom tre olika s.
k. produktlinjer: Konsumentelektronik, Industrielektronik och Datorer.

Tillväxten
under är 1984 gällande såväl omsättning som resultat berodde framför allt pä
försäljningsframgångar för Industrieleklronik och Konsumentelektronik, medan
marknadssituationen för Datorer inie utvecklades som förväntat.

Luxor
introducerade under året en rad nya produkter; bl. a. kan nämnas Luxor Datorers
fleranvändarsystem ABC 1600 och 9000, produkter inom fordonselektroniken samt
en fortsatt uppgradering av saleUitprodukter för den nordamerikanska marknaden.

Luxor
förstärkte under år 1984 sina resurser för forskning och utveckling, som bl.a.
resulterade i etableringen av Luxor High Technology Center i anslutning tiU
Linköpings Universitet.

De totala
investeringarna uppgick till 35 milj. kr. (8), varav huvuddelen utgjordes av
rationaiiseringsinvesteringar inom produktionen.

På
marknadssidan har investeringar gjorts i Nordamerika för att öka försäljningen
av Luxors produkter. Den 1 januari 1985 etablerades ett dotterbolag i USA.

Skr. 1985/86:20

Nordiska
Telesatellitaktiebolaget (NOTELSAT)

översikt

1984 (milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resuhat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

3,4

0,5

0,0

0,0

0.0

0,0

1,7

0,1

0.1

0,0

0,6

0,0

Antal anställda

1984

5

1983

Historik,
syfte och verksamhetsinriktning

De svenska och norska regeringarna har den 11 april 1983
tecknat överenskommelse om samarbete mellan Sverige och Norge på
telesateUitområdet.

73

Skr. 1985/86:20 Samarbetet
skall ske inom ramen för ett konsortium, benämnt Nordiska

TelesateUitkonsortiet.
Stadgar för konsortiet har fastställts av de båda regeringarna, Syftet med
samarbetet är bl. a. att ge televerken möjlighet till kompetensuppbyggnad och
att vidareutveckla användningen av telesatel-liter.

Enligt
stadgarna skall bl.a. ett driftbolag etableras, som skall ägas av ländernas
teleförvaltningar och ha tiU uppgift att vara verkställande organ i det
framtida samarbetet om operativa telesatellitprojekt. För delta ändamål har
NOTELSAT, Nordiska Telesatellitaktiebolaget, bildats. Enligt bolagsordningen
skall bolaget ha lill föremål för sin verksamhet att utveckla, upphandla,
försälja och svara för drU"t av telesateUitsystem samt att utöva annan
därmed förenlig verksamhet. Aktierna i bolaget skall tills vidare ägas av de
svenska och norska teleförvaltningarna i följande proportioner: Sverige 50%,
Norge 50%, 1 samarbetet skall TELE-X-systemet ingå som ett första projekt.

Verksamheten
under år 1984

NOTELSAT
har under året etablerat huvudkontor i Stockholm i förhyrda lokaler. Personal
har anställts löpande under året för att vid årets slut omfatta 7 personer (1
sekreterare samt 6 ingenjörer). För alt underlätta kontakterna med norska
televerket och norska företag/institutioner har en sådan ordning valts att
bolagets vice verkställande direktör, som är norsk och bosatt i Oslo, delar
arbetsveckan mellan Oslo och Stockholm,

NOTELSAT
har tillsammans med representanter för de båda televerken deltagit i det
specifikationsarbete inom TELE-X-projektet som NOTELSAT enligt avtal skall
genomföra i samarbete med Rymdbolaget i Sverige, Specifikationerna ligger tiU
grund för den upphandling av rymd- och jordsegment som Rymdbolaget gör enligt
avtal med det Nordiska Telesatellit-konsortiets inköpsbolag Nordiska
SatelUtaktiebolagel, Alla större kontrakt i TELE-X-projektel är tecknade med
berörd nordisk och europeisk industri,

NOTELSAT
har under årel tillsammans med televerken och inhyrda konsulter arbetat med
framlagning av specifikationer för den operativa kontrollcentral som skall
finnas vid NOTELSAT's huvudkontor för telekommunikationsexperimenten, I denna
central skall också byggas in möjligheter för satellitkontroll för
utbUdnings-, demonstrations- och reservändamål i syfte att erhåUa en bred
kompetensuppbyggnad inom satellitområdet.

Under
året har NOTELSAT beställt vissa tekniska utredningar hos televerken.

NOTELSAT
fungerar som koordinator för telekommunikationsexperi

menten och är ansvarigt för experimentplanen i TELE-X. För framlagning

av denna plan har NOTELSAT till sitt förfogande tre norsk-svenska ar

betsgrupper, en för direkt-TV, en för data/video-experimentets marknads

frågor och en för data/video-experimenlets teknikfrågor. Representanter

för televerken ingår i samtliga grupper och i direkt-TV-gruppen ingår även

74 representanter för rundradiobolagen.

Ett annat viktigt område där NOTELSAT deltar är
frekvenskoordine- Skr. 1985/86:20 ring av TELE-X med andra
telesateUitsystem med syfte all få TELE-X noterad i Internationella
Teleunionens frekvensregister. Det svenska televerket har ansvaret för
koordineringsarbetet enligt regeringsöverenskommelsen.

Framtidsutsikter

NOTELSAT är inne i en planeringsfas för de experiment som
av teleförvaltningarna skall bedrivas i TELE-X-systemet, Efter experimentperiodens
slut, vilken inte är definierad men kan inträffa vid utgången av år 1988, skall
NOTELSAT överta TELE-X-satelUten med tillhörande jordsegment frän Nordiska
Satellitaktiebolaget enligt vissa villkor för uthyrning till
teleförvaltningarna. Etablering av sateUitsystem utöver TELE-X skall beslutas
från fall tUl fall,

Norrbottens Järnverk AB (NJA)

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj.
kr.)

0.0

0,0

60,8

49,5

58,2

49,5

547,8

541,0

545,2

532,0

0,0

0,0

Oms ä ttning

Resultat före disp, och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal
anställda - -

Norrbottens Järnverk AB (NJA) överlät år 1978 järn- och
stålrörelsen tiU SSAB Svenskt Stål AB. Den 31 december 1982 förvärvade svenska
staten samtliga aktier i bolaget från Procordia AB (f. d. Statsföretag AB).

Under åren 1978—1982 har de delar av verksamheten, som
inte ingick i överlåtelsen till SSAB, successivt avvecklats.

Rörelseresultatet uppgick till -0,1 milj, kr.

Efter finansiellt netto om 60,9 milj. kr. uppgick
resultatet efter finansiella intäkter och kostnader tiU 60,8 milj. kr.

Efter
vinstdelningsskatt om 2,6 milj, kr, blev årets vinst 58,2 milj, kr.

Norrlands
Skogsägares Cellulosa AB, Ncb

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj.
kr.)

3519,3

3 207,9

313,6

170,0

24,5

90,6

2614,9

2456,5

599,5

457,3

387,9

133,6

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal
anställda 4376 4488

75

Skr. 1985/86:20 Norriands
Skogsägares Cellulosa AB startade sin verksamhet är 1961.

Företaget
bildades av skogsägareföreningarna frän Dalarna och norrut. Efter finansiella
rekonstruktioner åren 1979-1981 äger svenska staten 72% av aktiekapitalet som
uppgår till 488,7 milj. kr. Industriell verksamhet bedrivs på följande
produktområden:

-
Cellulosa tillverkas vid
Vallviks fabriker. Senaste räkenskapsåret tillverkades 158900 ton cellulosa,

-
Papper. Totalt tillverkades år
1984 445 100 lon fördelat på: kraftpapper - Dynas

finpapper
— Alfeld (Tyska förbundsrepubliken) mjukpapper - LiUa Edel, Tilburg (Holland)

- Papperskonvertering.
Mjukpapper konverteras till hygienprodukter vid

fabriker i LiUa Edel, Bury (England) och Tilburg (Holland). Säckar

tillverkas vid fabriker i Wieda (Tyska förbundsrepubliken), delägda

Charfa (Frankrike), S&M (Belgien), Solem (Luxemburg), och Embal

lage de QueviUy (Frankrike).

-
Kemikalier. 30500 ton
tillverkades dels som biprodukter vid massa-framstäUning, dels vid en
klor/alkalifabrik i Köpmanholmen.

-
Sågade trävaror. 165800 m-'
tillverkades vid tre sågverk i Mockfjärd, Kilafors samt Edsbyn.

-
Board, plywood och spånskivor
tillverkades i Edsbyn. År 1984 producerades 57900 m\

-
Hus. Permanenthus tiUverkas vid
Elementhus i MockQärd. År 1984 levererades och monterades 409 hus.

Koncernen
redovisar en vinst före bokslutsdispositioner och skatt på 314 milj. kr. efter
avdrag av extraordinära poster på -26.2 milj. kr. Efter bokslutsdispositioner
och skatt uppgår årsresultatet till 24,5 milj, kr.

Ncb-koncernen
består av följande rörelsedrivande enheter och dotterbolag. I moderbolaget
ingår Dynas pappersbruk och Vallviks sulfatfabrik samt Forss klorfabrik.
Dotterbolaget Edel AB, Dalaträ Mockflärd AB, Edsbyn—Kilafors AB, Hannover
Papier (majoriletsandel 51 %). Koncernen har 4 376 anställda.

Som
ett led i koncentrationen av Ncbs verksamhet har AB Elementhus husrörelse
avyttrats medan sågverksrörelsen drivs vidare i Dalalrä Mockfjärd AB.

Ett
investeringsprojekt i Dynas fabriker har påbörjats under år 1984.
Investeringskostnaderna har beräknats till 450 milj. kr. och omfattar en
genomgripande modernisering av sulfatfabriken samt en kapacitetsökning till ca
200000 ton säckpapper per år. Projektet finansieras med egna medel och genom
att staten i egenskap av majoritetsägare i bolaget omvandlat ett län på 100
milj. kr, till eget kapital i bolaget. Regeringen har också beviljat Ncb ett
iokaliseringslån på 150 mUj. kr. för finansiering av investeringen.

Produktionsbortfall
och marknadsförsvagning leder till att resultatet för år 1985 blir klart lägre
än 1984 års resultat.

76

Oljeprospektering
AB (OPAB)

Skr. 1985/86: 20

Översikt

1984
(milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

17,5

16.9

1,8

2,1

0,2

0,4

14,7

10,0

5,7

5,8

1,3

3,8

Antal anställda

1984

1983

Oljeprospektering
AB (OPAB) bildades år 1969, Av aktiekapitalet 5 milj, kr, äger Svenska
Petroleum AB drygt 62 % och åtta enskilda företag och OK drygt 37 %.

Syftet med bolagets
verksamhet är att inom Sverige eftersöka och utvinna olja och gas samt driva
annan därmed förenlig verksamhet. Bolaget skaU genom geofysiska mätningar och
genom borrning eUer på annat sätt utforska hela det havsområde på vilket lagen
den 3 juni 1966 om kontinen-talsockeln har sin tillämpning. Undantagna är
Bottenviken, Bottenhavet och den del av Östersjön som ligger norr om 59:e
breddgraden samt inre delen av Hanöbukten och ett område söder om Skåne.
Bolaget skall dessutom bedriva undersökningsarbeten inom vissa områden på
Gotiand. Förlängning av tidigare gällande undersökningskoncessioner och
tUlstånd, på ovan angivna områden har beviljats bolaget för en tid av fem år
räknat från den 1 januari 1983. Om bolaget påträffar en kommersiellt
utvinnings-bar fyndighet, skaU bolaget kunna få utvinningstillstånd. Det skall
innefatta rätt för bolaget att bearbeta och tillgodogöra sig fyndigheten. SP
Explo-ration utför fr. o. m. den 1 oktober 1979 på uppdrag av OPAB den
prospek-teringsverksamhel som OPABs styrelse fattar beslut om. Bolaget har
därför inga anställda.

Under år 1984 har
undersökningsarbetena varit förlagda tiU Gotiand och yttre Hanöbukten, Seismiska
mätningar har utförts på Gotland (151 km) och yttre Hanöbukten (630 km).

Borrningarna på Gotiand
har totalt omfattat 15 borrhål. Borrningarna har resulterat i ett fynd inom
tidigare fyndområde.

Oljeproduktionen på
Gotland har pågått under hela året och totalt har 14427 m-* råolja utvunnits.
Den hilliUs utvunna volymen uppgår därför vid årets utgång lill 62 396 m
råolja.

Den utvunna oljan har
liksom tidigare med en mindre tankbåt skeppats från lagringsanläggningen i
Fårösund till fastlandet.

Sedan verksamhetens början
i augusti 1969 har i och med utgången av år 1984 geologiska och geofysiska
undersökningar samt borrningar ulförts till en kostnad av 254,8 milj. kr.

Verksamheten under är 1984
har täckts genom intäkter från råoljeproduktionen.

77

Skr.
1985/86:20 AB Oljetransit

översikt 1984 1983

(milj.
kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

2,2

2,0

0,0

0,0

0,0

0,0

12,9

13,2

1,0

1,0

0,0

0,1

1984 1983

Antal anställda 6 5

AB Oljetransit äger en oljelagringsanläggning vid
Trondheimsfjorden uppförd under åren 1956-1962 på mark arrenderad av Norske
Statsbaner,

Lagringsutrymmena har under verksamhetsåret tiU 1/3 varit
uthyrda till svensk statlig myndighet som utnyttjat desamma för mottagning,
lagring och transitering till Sverige av drivmedel. Till 2/3 har de varit
uthyrda till ett norskt oljeföretag som utnyttjat sina utrymmen för mottagning,
lagring och distribution till den norska marknaden. Ett markområde har likaså
varit uthyrt till ett annat norskt oljeförelag som där uppfört en lagrings- och
distributionsdepå för gasol.

Bolagets norska dotterföretag, Listora A/S, har svarat för
driften vid anläggningen samt företrätt moderbolagets intressen i Norge i
frågor som berör norska statliga och kommunala myndigheter samt enskilda
personer. Listora A/S har för perioden redovisat varken vinst eller förlust.

Inte heller moderbolaget, AB Oljetransit, har för perioden
redovisat vinst eller förlust.

Förhållandet det närmaste året beräknas vara oförändrat.

Postbolagen AB

översikt 1984 1982/1983

(milj, kr,) (milj,
kr,)

12 mån. 18 mån.

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

12,6

435,5

9.3

9,8

0.7

0,8

83,2

82,8

7,0

7,0

3,2

3,0

1984 1982/83

Antal anställda 1858 1863

Bolaget som är ett helägt dotterföretag till postverket
har till uppgift att

vara moderbolag i koncernen samt att bedriva fastighetsförvaltning, fi

nansförvaltning och viss uthyrningsverksamhet. Följande bolag ingår i

koncernen: Tidningstjänst AB, Postens Transporttjänst AB, Poslens Vär

deservice AB, Swedposl AB och AB Repris. Sistnämnda bolag har under

78 det senaste budgetåret inte
bedrivit någon verksamhet medan Swedposl

AB
t. v. drivs i kommission av Postbolagen AB. Omsättningen för koncer- Skr.
1985/86:20 nen uppgick till 312,6 milj. kr.

Tidningstjänst
AB bildades är 1969 på uppdrag av regeringen i samband med att
samdistribulionsrabatt infördes som en statlig stimulans till att samordna och
förbilliga distributionen av dagstidningar. Avsikten med bildandet av bolaget
var främst att på denna distributionsmarknad skapa konkurrens med de
tidningsägda företag som tidigare varit ensamma om denna verksamhet. Samdistributionsrabatten,
som administreras av Press-stödsnämnden, förmedlas till tidningarna av
distributionsbolagen.

Samdistribution
utförs ät de tidningsföretag som antagit bolagets offerter, vilka avges i
konkurrens med de tidningsägda distributionsföretagen. Fr.o.m. den 1 november
1984 vidtog stockholmstidningarna en stor omläggning av tryckning och
transporter som medförde, att dessa tidningar numera finns med i
samdistributionen i den tidiga morgonturen inom bolagets samtliga
distributionsområden. Konkurrensens verkningar åskåd-Hggöres av att bolaget
under året fick avstå distributionen i västerviksområdet medan avtal även
träffats om att bolaget i höst övertar distributionen i falköpingsomrädet.
Förutom samdistribution tillhandahåller bolaget transport-, packnings- och
adresseringstjänster. Totala antalet anstäUda var 3740, varav ca 3 500
deltidsanställda tidningsdistributörer. Uttryckt i årsarbetskrafter uppgick
personalstyrkan tiU 1 795.

Under
räkenskapsåret har ingen större förändring i bolagets uppdragsvolym ägt rum.
Rationaliseringsverksamhet har i likhet med tidigare år bedrivits i stor
omfattning för att möta och begränsa de prishöjningar som följer på
kostnadsökningar främst på personalsidan. Omsättningen uppgick under
räkenskapsåret till 280,6 milj. kr. Nettovinsten efter skatt var 13 000 • kr.
Bolagets förmedling av samdistribulionsrabatt uppgick år 1984 till 18,7 milj.
kr.

Postens
Transporttjänst AB har till uppgift att komplettera postverkets och
Tidningstjänsts distributionsservice med budbils- och speciallranspor-ter i
konkurrens på lika villkor med andra transportföretag. Omsättningen uppgick
till 22,5 milj. kr. och antalet anställda var 84, fördelade på Stockholm,
Göteborg och Malmö. Dessutom har från Posten inlånats 30 posttjänstemän.
Nettovinsten efter dispositioner och skatt uppgick till ca 2000 kr.

Poslens
Värdeservice AB har haft tiU uppgift alt organisera och kontraktera
värdetransporter och bevakningstjänster, att marknadsföra tekniska hjälpmedel
för post, bank och handel samt alt bedriva konsultverksamhet inom samma
områden. Under året har beslut fattats att bolagets verksamhet med svag postal
anknytning skall säljas eller avvecklas. Viss marknadsföring av teknisk
utrustning skall dock t. v. utföras av bolaget. Detta program hade vid årets
utgång i stort sett kunnat genomföras enligt planerna. Bolaget omsatte under
året 14,8 milj. kr. och redovisar ett underskott på 46000 kr. Antalet anstäUda
uppgick tiU 5.

Swedpost AB marknadsför
postala produkter och postalt kunnande på

utlandsmarknaden. Bolaget drivs i kommission för Postbolagen AB:s räk

ning och de aktiviteter som hittills kommit till synes i räkenskaperna har

redovisats av moderbolaget. 79

Skr.
1985/86:20 Post- och Kreditbanken, PKbanken

översikt 1984 1983

(milj.
kr.) (milj. kr.)

Utlåning

Räntenetto
(inkl. provisioner)

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

75384

64113

3415

3 334

1294

1370

174

163

144094

123 326

1994

1410

149

119

1984 1983

Antal anställda 3 945 3729

Historik

PKbanken bildades år 1974 genom att Postbanken (utom
Postgirot) och Sveriges Kreditbank slogs samman. Den arbetar på samma villkor
som andra affärsbanker.

Genom en nyemission riktad till allmänheten ökades det
egna kapitalet under 1984 med 512,2 milj. kr.; aktiekapitalet ökade med 116,4
milj, kr, medan 395,8 milj, kr. tUlfördes reservfonden. Aktiekapitalet uppgår
därefter tUl 750,0 milj. kr., varav staten äger 84,45 % och återstoden, 15,55
%, är fördelad mellan ca 25000 privatpersoner, företag och organisationer. Aktien
noteras på Stockholms fondbörs.

PKbanken samverkar tekniskt med de andra affärsbankerna i
Svenska Bankföreningen och är ansluten tUl Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation,
BAO. De anställdas fackliga organisation är Svenska Bankmannaför-bundet, SBmf

Bolagets omfattning

PKbanken har 131 egna kontor, organiserade i fem regioner
och spridda över samtliga län. Kontoren och regioncentralerna har stora
befogenheter då det gäller att bevilja krediter, PKbanken har betydligt större
inlåning från allmänheten än någon annan svensk bank, och banken är också den
största utlånaren (i svenska kronor) tiU svenskt näringsHv,

Genom sitt omfattande samarbete med postverket har
PKbanken till

gång till ca 1800 postkontor och 2600 lantbrevbärarlinjer som kan utföra

de vanligaste banktransaktionerna, t, ex. insättningar och uttag. En viktig

uppgift sedan PKbanken kom till har varit att bygga ut det avgränsade

sortimentet av spar- och betalningstjänsler i Postens kontorsnät till en

mångsidig privatservice, där bl. a, kreditmöjligheter, aktiefonder och rese

valuta ingår. Samarbetet mellan postverket och banken har här givit resul

tat som torde sakna motsvarigheter i andra länders postala bankservice.

För kassatjänst och bokföring m.m, betalar PKbanken tUl postverket en

ersättning, som år 1984 uppgick till 804 milj. kr. Postgirorörelsens inlå

ningsmedel förvaltas av PKbanken, Förräntningen är densamma som den

80 avkastning banken får pä sina egna
placeringar, minus hanteringskosl-

nåder.
Ett avtal mellan postverket och banken reglerar både hanterings- Skr.
1985/86: 20 och ränteersättning.

PKbankskoncernen
domineras storleksmässigl av PKbanken, som svarar för ca 90% av
koncernomslutningen. Vidare ingår PKfinansgruppen, som är inriktad på
företagsfinansiering i form av bl.a. leasing, factoring och
kontraktsfinansiering. PKfinans sysslar även med kontokort, men denna
verksamhet är av mindre betydelse. Verksamheten utomlands har fortsatt att
expandera och kapitalbasen har breddats genom nyemissioner. PKbanken
International (Luxembourg) är främst inriktad på affärer med skandinaviska
företag. Upplåningen på eurovalutamarknaden finansierar verksamheten.
PKkreditgruppen sysslar främst med finansiering av äldre villor i samband med
ägarbyten och ombyggnader men belånar också hyresfastigheter och
kontorsfastigheter. Via dotterbolaget PKbo sker belåning av bostadsrätter.
PKfonder Administrations AB förvallar aktiefonder och AB Pundet sysslar med
fastighetsförvaltning och fastighetsvärdering.

Verksamheten
under år 1984

Rörelseresultatet
för PKbankskoncernen blev 1296 milj. kr. för 1984, en nedgång med 136 milj. kr.
eller 10% från föregående år. Utfallet motsvarar i stort sett den prognos som
angavs i resultatrapporten per augusti. En begränsad volymökning och försämrad
placeringsmarginal till följd av den penningpolitiska åtstramningen har lett
till en minskning av bankens resultat med 14%. Detta har endast till en mindre
del kunnat uppvägas av att dotterbolagen överlag haft en mycket positiv
utveckling med betydande ökning av affärsvolym och rörelseresultat.
PKfinansgruppen har visserligen påverkats av volymrestriktioner i Sverige men
har kunnat kompensera detta i sin internationella verksamhet. Gruppens
rörelseresultat steg med 28% tUl 83 milj. kr. PKbanken International
förbättrade sitt resultat med 24% lill 80 milj. kr. beroende på ökad
affarsvolym och förbättrad räntemarginal. Även PKkreditgruppen uppnådde en
kraftig volymexpansion och förbättrade sitt resultat med 32% till 37 milj. kr.

Inlåningsutvecklingen
blev dramatisk under 1984. Under våren och försommaren påbörjades en mycket
kraftig likviditetsindragning främst från företagssektorn. Effekten förstärktes
av den säsongmässiga nedgången av hushållssparandet, som också påverkades av
det statliga allemanssparan-det. Räknat på dagsmedelsaldon stannade
inlåningsökningeh i PKbanken vid 3% 1984.

Hushållsinlåningen,
som svarar för 53 % av bankens inlåning i svenska kronor, utgjorde som vanligt
en stabiliserande faktor men fick ändock en svagare utveckling än året innan.
Ökningen blev 5% mot 7% under 1983. Konkurrensen om privatpersonernas inlåning
är mycket hård och bankens andel har fortsatt alt sjunka. Inlåningen via Posten
är viktig i denna sektor men är speciellt utsatt för konkurrenstryck.
Marknadsföringsinsatserna ökas systematiskt men effekterna kan endast förväntas
komma på läng sikt.

Inlåningen
från företag, kommuner, organisationer m, m, sjönk med 1 % 81

6 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 20

Skr.
1985/86: 20 under året. Den domineras av den s.k. storinlåningen, dvs. inlåning
i stora poster och till speciellt avtalade räntevillkor. Även inlåning mot
bankcerti-fikat räknas in i denna kategori. Storinlåningen är vanligen mycket
lättrörlig och likviditetsindragningen under året hänförde sig i stor
utsträckning till sådana konton.

Genom
fortsatta avlyft till kapitalmarknaden har näringslivets efterfrågan på
krediter kunnat tillgodoses trots rådande kreditrestriktioner. Banken har
under året hävdat sin stäUning som ledande kronutlånare. Dessutom har en
betydande ökning skett av utlåning i utländsk valuta där banken medvetet
arbetat pä att kunna erbjuda låga refinansieringskostnader. Utlåningen till
privatpersoner fortsätter att öka i överensstämmelse med bankens långsiktiga
mål. Marknadsandelen inom denna viktiga sektor beräknas öka med omkring 1
procentenhet under året till ca 11,5%. Det är dock fortfarande alltför lågt i
förhållande till marknadsandelen på inlåningssidan, 18,5%,

Räknat
på årsskiflessiffror steg bankens utiåning i svenska kronor tUl annat än
bostadsbyggande med 8% medan utlandsrefinansierade krediter steg med 33%
exklusive valutakursförändringar. Ökningen för bostads-byggnadskrediler
stannade vid I %.

PKbankens
rörelseresultat stannade vid I 090 milj, kr, jämfört med 1275 milj, kr. för
1983. Intäkterna steg med endast 108 milj, kr. eller 3% (föregående år 26%) på
grund av en negativ utveckling av räntenettot samtidigt som kostnaderna ökade
med 292 milj. kr. eller 14% (17). Kreditförluster och kursförluster på valutor
ökade sammantaget väsentiigt snabbare än föregående år medan ökningstakten för
de egentliga driftskostnaderna reducerades.

Räntenettot
minskade med 49 milj. kr. eller 2%. Att diskontot höjdes och att
inlåningsräntorna steg mer än diskontot försämrade placeringsmarginalen
samtidigt som volymlUlväxten var begränsad. De stigande inlåningsräntorna
försämrade åter marginalen mellan obHgationsportföljens avkastning och den
genomsnittliga räntekostnaden för inlåning i svenska kronor. I medeltal för
året blev den 1,28% mot 1,66% under år 1983. Inlåningsräntorna påverkades
främst av att medeldiskontot steg från 8,69 till 9,01 %. Den extra höjningen av
straffräntan i samband med diskontoförändringen i slutet av juni bidrog till
att ytterligare driva upp räntorna för specialinläning och bankcertifikat. Det
höga ränteläget på penningmarknaden blev beslående tiU lång in på senhösten.

Provisionsintäkterna
ökade med 25 % (31). Frånsett fondrörelsens provisioner, som sjönk från
föregående års rekordnivå, var utvecklingen mycket gynnsam för samtUga
provisionsslag. Utlåningsprovisionerna ökade sålunda med 33% och övriga
inhemska provisioner exklusive fondprovisioner med 45 % medan uUandsrörelsens
provisioner steg med 26%,

Bankens
totala kostnader steg med 14% (17) till 2418 milj. kr. För de

egentiiga driftskostnaderna, som uppgick till 2098 milj. kr., stannade kost

nadsökningen vid 11 % mot 19% föregående är. De som ett treärsgenom-

snitt beräknade kreditförlusterna, inklusive reserveringar för länderrisker,

saml valutaförlusterna ökade med sammanlagt 35% tUl 320 milj. kr.

82 Ersättningen till Posten, som utgör den största
enskilda posten bland

driftskostnaderna,
ökade med 13% (15) tUI 804 milj, kr, Personalkostna- Skr. 1985/86:20 derna
ökade sammanlagt med 11% (19) tUl 575 milj. kr. Ökningstakten dämpades av att
ingen premielön utgick under året, Å andra sidan steg pensionskostnaderna
kraftigt på grund av ökade kostnader för förtida pensionsavgångar.

Den
negativa resultatutvecklingen avspeglade sig i en markant nedgång i
avkastningen pä eget kapital. Räntabiliteten räknad efter schablonskatt 50%
stannade sålund vid 13,2% jämfört med 18,3% föregående år. Med hänsyn till den
betydligt långsammare lUlväxten i balansomslutning (me-delsaldon) var avkastningsnivån
i sig tillräcklig för alt bankens eget kapital skaU vä.\a i takt med
placeringarna. Räknat pä årsskiftessiffror steg emellertid balansomslutningen
betydligt snabbare än som dagsmedeltal. Vid årets slut uppgick
konsolideringsgraden, dvs. eget kapital och värderegle-ringskonton i relation
till balansomslutning, till 6,2% jämfört med 6,0% vid slutet av 1983.
Förbättringen var därmed mindre än vad som motsvarade tillskottet genom 1984
års nyemission.

Även
vinstnivån i förhållande till bankens totala placeringar försämrades under
året. Utvecklingen berodde såväl på lägre intäkter som på ökade kostnader. En
fortsatt låg volymexpansion kommer mot denna bakgrund att kräva hård press på
kostnadsutvecklingen i banken.

Framtidsutsikter

PKbankens
bedömning för verksamhetsåret 1985 är att räntabilitetsutvecklingen då åter
skall vända uppåt efter den markerade nedgången föregående år. Prognosen bygger
bl. a. pä förutsättningen att diskontot och räntorna på penningmarknaden antas
ligga kvar på samma nivå som i början av är 1985. Penningpolitiken antas vidare
fungera utan ytteriigare åtstramningar; inlåningen antas öka ungefär i samma
takt som år 1984.

Postverket

Översikt 1984/85* 1983/84

(milj. kr.) (milj. kr.)

10147

9130

496

298

410

237

23 363

21708

2075

1973

722

469

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1984/85 1983/84

Antal
anställda 50350 49150

*
Preliminära siffror. Även siffrorna i texten är preliminära.

Posten
är ett afFärsdrivande statligt företag med huvuduppgift att svara

för landets postservice inklusive postgiroverksamheten. Det innebär att

Posten i första hand skall förmedla försändelser, lättare gods och betal

ningar. Detta sker genom ett effektivt utnyttjande av Postens unika riks

täckande distributionsnät som när alla företag, organisationer och hushåll. 83

Skr. 1985/86:20 Dessutom
skall Poslen bedriva annan verksamhet som den har speciella

förutsättningar
för. Bl.a. skall Posten mot ersättning utföra uppdrag för statens räkning och
ål PKbanken. Posten åtar sig också uppdrag ål andra bankinstitut.

Riksdagsbeslutet
i april 1985 om Postens treårsplan för 1985/86-1987/88 innebär att staten i
fortsättningen styr Posten genom beslut om servicemål och ekonomiska mål.
Underlag för dessa beslut redovisas av Posten i rullande treårsplaner. Genom
övergången till målstyrning får Posten en utökad beslutsrätt när del gäUer
strategiskt viktiga frågor som exempelvis investeringar och konsolidering.

Posten
skall som allmännyttigt, marknadsinriktat företag bedriva sin verksamhet så att
både företagsekonomiska och samhällsekonomiska intressen tillgodoses.

Staten
ställer som ägare två huvudkrav på Posten. Dels krävs en tillförlitlig
postservice tUl ett av kunderna accepterat pris och dels krävs en lönsamhet som
medger avkastning pä ägarkapitalet.

Postservice
och betalningsförmedling utgör väsentliga delar i elt lands infrastruktur.
Verksamheten inom Posten skall därför bedrivas så att den bidrar till hög
effektivitet inom näringsliv och förvaltning. Den skall också tillgodose
efterfrågan från enskilda människor. TillförHtligheten när det gäller att klara
utlovade servicemål skall vara hög.

Postens
samlade verksamhet skall vara lönsam så att ett långsiktigt ekonomiskt
oberoende garanteras.

Den
egentliga postverksamheten bedrivs inom två resultatansvariga huvudaffärsområden,
ett område för förmedling av försändelser och lättare gods benämnt Brev och
Paket och ett område för förmedling av betalningar benämnt Giro och Kassa.
Landet är i postalt hänseende indelat i 32 regioner.

Utanför
den egentliga postverksamheten bedrivs i resultatenhetsform busstrafik i
Norriand (Postens Diligenstrafik, DIL), upphandling av kontorsmaterial för
statsverket (Postens inköpscentral, PIC) och viss industriell verksamhet
(Postens Industrier och Postens Tryckeri) i första hand för att tillgodose
Postens egna behov. Övriga resultatenheter är Postens Adressregister PAR som
bedriver verksamhet inom direktreklamområdel och PFA Postens Frimärksavdelning
som producerar frimärken för Posten och distribuerar frimärken på
samlarmarknaden samt Postens Fastighetsenhet som förvaltar Postens hela
fastighetsbestånd. Dessutom finns en enhet för Administrativ Service.

Posten
driver också verksamhet i aktiebolagsform inom Postbolagen AB och
Fastighetsaktiebolaget Certus, Postbolagen är ett helägt dotterföretag till
Posten vars främsta uppgift är att vara moderföretag i en dotterbolagskoncern
som består av Tidningstjänst AB (TAB), Postens transporttjänst AB (PTAB) och
Swedpost AB. Verksamheten omfattar bl. a, samdislribu-tion av dagstidningar
(TAB) och distribution med budbilar (PTAB).

84

Verksamheten
under verksamhetsåret 1984/85 Skr. 1985/86: 20

Brev
och Paket

Efterfrågan
på Postens tjänster inom brev- och paketområdet har varit god. Bortsett från
intäktsökning p.g.a. höjda porton ökade försäljningen totalt sett med drygt
4,5%.

Postens
mål är att inte höja portot för den egentiiga monopoltjänsten -20 grams inrikes
normalbrev — mer än den allmänna prisökningen i samhället. Sedan slutet av
1970-talel har den allmänna prisnivån i samhället ökat snabbare än portot.

Antalet
brev - brev svarar för 41% av Postens intäkter - beräknas ha ökat med 3 %. På
marknaden för information riktad till olika mottagargrup-per har massbreven ökat
med 3%. Gruppreklamen ökade med 4%.

På
lältgodsmarknaden arbetar Posten i stark konkurrens med andra distributions-
och transportföretag. Posten har under året hävdat sin ställning pä marknaden
och antalet paket ökade med 3%, Den nya produkten företagspakel har haft stor
framgång,

Sverige
är ett av världens tidningsrikaste länder. Posten distribuerar f n. ca 2000
olika tidningar som kommer ut med minst 4 nummer per år. Antalet
postdistribuerade tidningar var under verksamhetsåret ungefär oförändrad.

Försäljningen
av rabatthäften minskade något jämfört med år 1984. År 1984 var det ovanligt
förmånligt att köpa rabatthäften eftersom priset var oförändrat trots att
portot för normalbrev höjts. Försäljningen vid postkontoren är 1985 uppgick
till 5,2 miljoner häften.

Giro
och Kassa

Postens
kontorsnät består f.n. av ca 2200 postkontor som besöks av 600000 kunder per
dag. Dessutom finns ca 2700 lantbrevbäringslinjer på vilka lantbrevbärarna
fungerar som ambulerande postkontor.

Arbetsmängden
i Postens kassor ökade sammantaget något även 1984/ 85. Ökande andel
kontoinsättningar gör dock att vissa tjänster minskar.

Postgirots
huvuduppgift är att förmedla betalningar och medverka till att betalningar
underiättas. En bärande princip är att betalningsuppdragen effektueras samma
dag de kommer till Postgirot (24 timmars service).

Den
30 juni 1985 fanns det 1287477 postgirokonton. Antalet konton och behållningens
storlek är viktiga föruisättningar för att Postgirot skall kunna erbjuda
avgiftsfria gireringar och övriga tjänster till låga avgifter.

Antalet
betalningsuppdrag i postgirorörelsen ökade under verksamhetsåret 1984/85 med
2% till 365 miljoner uppdrag. 195 miljoner var inbetalningar, 48 miljoner
utbetalningar och 122 miljoner gireringar. Det förmedlade beloppet steg med
19% till 5467 miljarder kronor.

På
uppdrag av PKbanken svarar Postgirot för driften av personkonto

systemet. Ca 1,6 miljoner personer får sin lön eller pension genom person

konto. Under 1984/85 bokfördes på personkonto 114 miljoner transaktio

ner till ett belopp av 363 miljarder kronor. Antalet transaktioner ökade

med 12%. 85

Skr. 1985/86:20
Kostnader

Postens
personalkostnader ökade 1984/85 med 9% liU 7 162 milj. kr. En stor del av
ökningen beror på höjda löner och sociala avgifter. Personalvolymökningen var
2,5%. Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna minskar.

Postens
sakkoslnader ökar bl. a. som en följd av satsningar på rationella tekniska
lösningar och pä modernisering av lokalbeståndet. Även serviceförbättringarna
driver på sakkostnadsutvecklingen.

Posten
är ett av landets personalmässigt största företag. Antalet anställda uppgår f
n. till ca 63 500 personer. Av dessa är ca 36% anställda på deltid. Uttryckt i
årsarbetskrafter var personalstyrkan under verksamhetsåret i genomsnitt 50350
personer.

Rörelseintäkterna
för verksamhetsåret 1984/85 uppgick till 10147 milj. kr. (9130). Därav utgjorde
försändelseintäkterna 6631 milj. kr. (5970), räntenettot 1290 milj, kr, (1089),
entreprenadersättningen från PKbanken 774 milj, kr. (766) och övriga intäkter
1452 milj. kr. (1305). Personalkostnaderna uppgick tiU 7162 milj. kr. (6552)
och sakkostnaderna till 2401 milj. kr. (2 141).

Efter
avskrivning enligt plan och finansiella intäkter redovisas ett resultat före
avsättningar på 496 milj. kr. (298). 1984/85 års avsättning på 386 milj. kr.
(361) inkluderar, förutom normala avskrivningar utöver plan, en av regeringen
föreskriven extra avskrivning på 300 milj. kr. Enligt gällande förräntningskrav
skall Posten inleverera 13,00% (13,00) på det av staten tillskjutna kapitalet,
vilket innebär 29 milj. kr. (74). Resterande överskott avsätts till
konsolideringsfonden.

Fram tidsutsikter

Kommunikationsmarknaden
är en mycket expansiv marknad där Posten arbetar under stark konkurrens.
Särskilt stark konkurrens råder inom områdena bank- och betalningsverksamhet,
varudistribution och direktreklam. Monopolverksamheten fär allt mindre
betydelse och den egentliga monopolprodukten, 20-grams normalbrev, svarar
endats för en knapp femtedel av Postens intäkter.

För
att möta den hårda konkurrensen satsar Posten framför allt på hög
servicekvalitet och på en teknisk utveckling som är nödvändig för att kunna
behålla konkurrenskraftiga priser. Några exempel på nya satsningar är utökad
övernattbefordran med flyg, inköp av en ny generation post-kassamaskiner,
omfattande investeringar inom postbehandlingen och post-girokonloret samt en
affärsmässig inriktning av Postens nya organisation.

86

Procordia
AB Skr. 1985/86:20

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj.
kr.)

11950

11454

628

818

58

269

12)21

12492

1981

1915

624

523

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 24 392 25 719

Statsföretag
bildades den 1 januari 1970 med syfte att organisatoriskt samordna det stora
flertalet av de statliga aktiebolagen.

Den
gamla Statsföretagsgruppens totala förluster efter finansiella intäkter och
kostnader uppgick för åren 1976-1982 tiU drygt 6 miljarder kr. Problemen accentuerades
åren 1981 — 1982 då de finansiella resurserna tömdes och gruppen knappast
längre kunde fungera.

Med
den rekonstruktion som genomfördes per den 31 december 1982 fick
Statsföretagsgruppen en ny struktur. Rekonstruktionen gav en rimlig avvägning
meUan egna resurser, resursgenereringsförmåga och förutsett kapitalbehov.

Koncernen
(som bytte namn till Procordia den 1 januari 1985) hade år 1984 en fakturerad
försäljning uppgående till 11815 milj. kr. (11336) en ökning med 479 milj. kr.
eller med 4% mot föregående år. Efter justeringar för större
strukturförändringar blev försäljningsökningen ca 10% för jämförbara enheter.
Värdet av leveranser till kunder utanför Sverige uppgick till 4246 milj. kr,
(4079) vUkel Hksom föregående år utgör 36% av koncernens totala försäljning.
Större delen av utlandsförsäljningen eller 73% (81) består av export från
Sverige.

Under
år 1984 har koncernen fått 26 milj. kr. (43) i allmänt näringspolitiskt stöd
av den typ som är tillgängligt för alla företag. Häri ingår bl. a. äldrestöd
tUl tekoindustrin med II milj. kr. (17) och ersättning från ÖEF för
beredskapsförsörjningsuppdrag med 2 milj. kr, (6).

Resultatet
efter finansiella intäkter och kostnader kvarstår i det närmaste oförändrat,
533 milj. kr, mot 529 milj. kr. 1983. Ett försämrat rörelseresultat före
avskrivningar på 60 milj. kr. pch ökade negativa valutakursdifferenser har
kompenserats med ett kraftigt förbättrat räntenetto.

Det
förbättrade räntenettot om 147 milj. kr. hänför sig såväl till ökade
ränteintäkter som till minskade räntekostnader. Ca 70 milj, kr, av förbättringen
kan hänföras till effekten av den aktieHkvid som år 1983 erhölls från ägaren
inom ramen för koncernens rekonstruktion.

Valutakursdifferensema
som minskade under år 1983 ökade åter och uppgick år 1984 till 92 milj. kr. mot
tidigare 44 milj. kr. 60 milj. kr. avser moderbolaget som på balansdagen hade
1283 milj, kr. (1322) i utiändska lån.

Sammanfattningsvis kan
sägas att de olika resultatnivåerna förändrats

på följande sätt: 87

Skr. 1985/86:20

1984

1983

Förändr.

Rörelseresultat

före
avskrivning.-vr

991

1051

-60

Avskrivningar
enl plan

338

312

-26

Rörelseresultat
efter

avskrivningar

653

739

-86

Valutakursdifferenser

-92

- 44

-48

Räntor
och övr finansiella

poster,
netto

-28

-166

138

Resultat
efter finansiella intäkter och kostnader

533

529

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick
till 628 milj. kr. (818). Resultatförsämringen i förhållande till år 1983
avseende de extraordinära posterna kan helt hänföras till en väsentligt
minskad upplösning av den i 1982 ärs bokslut avsatta rekonstruktionsreserven.
Den sammantaget positiva resuhateffekten är i huvudsak hänföriig till en
fastighetsförsäljning i Liber som givit en realisationsvinst om 66 milj. kr.
och till statliga tillskott.

För rekonstruktion och för förlusttäckning i Uddcomb
erhöll Procordia år 1981 214 milj. kr, från staten. Beloppet redovisas som
beskattad reserv i Uddcomb och upplöses successivt i takt med rörelsens behov.
Under år 1984 har 65 milj. kr. tagits i anspråk och vid utgången av år 1984
kvarstår 83 milj. kr. i denna reserv.

För att stödja marknads- och produktutveckling,
omstrukturering och rekonstruktioner erhöll Regioninvestföretagen år 1984 230
milj. kr. i form av statligt liUskott. Beloppet redovisas som förskott från
staten. 11983 års bokslut utnyttjades 42 milj. kr. och under år 1984 96 milj.
kr. av dessa medel. Av årets ianspräktagande har 68 milj. kr. bokförts som
extraordinär intäkt medan resterande 28 milj. kr. gottskrivits rörelsen. Av det
ursprungliga beloppet om 230 milj. kr. kvarstår efter räntegottgörelse 102
milj. kr.

Efter offertbegäran från staten har Procordia förbundit
sig att genom Malmö Strumpfabrik fortsätta tUlverkningen av strumpor i Borås
fram till den 30 juni 1986. För detta har Procordia erhälUt 38 milj. kr. i
statUgt stöd. Under år 1984 har Malmö Strumpfabrik tagit i anspråk 10 milj, kr,
av dessa medel. Beloppet redovisas i röreisen. Efter räntegottgörelse kvarstår
därefter 33 milj. kr.

I samband med rekonstruktionerna i 1982 års bokslut
avsattes i moderbolaget en rekonstruktionsreserv om 365 milj. kr. för all
läcka ännu inte beslutade rekonstruktioner. Sedan 270 milj. kr. tagits i
anspråk i 1983 års bokslut kvarstod vid årets början 95 milj. kr. Under år 1984
har därefter ytteriigare 35 milj. kr. av reserven upplösts. Rekonstruktions-
och avveck-Hngskoslnader redovisas till 141 milj. kr.

Procordiakoncernens resultat efter finansnetto år 1984
ligger kvar på samma nivå som föregående år. Bakom siffrorna döljer sig dock en
splittrad bild för de olika företagen i koncernen.

ABAB Allmänna Bevaknings ABs resultat har försämrats tUl 1
milj, kr. (15) genom en allt hårdare priskonkurrens inom branschen. Under årel
har dessutom extra marknadssatsningar gjorts för att profilera ABAB-gruppen

och
dess serviceutbud. Åtgärderna beräknas få positiv effekt först under år
Skr. 1985/86: 20 1985.

Kemiföretaget
Berol Kemi har fortsatt sin satsning på prestationskemikalier och förbättrat
resultatet tiU 52 milj. kr, (44) medan bulkkemiföreta-get Beroxos resultat
något försvagats och för år 1984 uppgår till 16 milj, kr. (21). Som nedan
framgår har 50% av Beroxo avyttrats under år 1985.

Eiser
visar fortfarande negativt resultat med en förlust på 71 milj. kr. (-68).
Resultatet harbiand annat påverkats av kraftiga nedskrivningar av varulager i
samband med koncentration av företaget. Den nu rekonstruerade Eiser-koncernen
räknar med att under år 1985 kunna bryta de gångna årens mycket svaga
resultatutveckling. Även textilföretaget Saxylle-Kilsund har som förberedelse
till försäljning och omstrukturering av verksamheten rensats och
rekonstruerats, något som bidragit till bolagets försämrade resultat efter
finansnetto -29 milj. kr. (-6).

KabiVitrum
har i stort bibehållit 1983 års resultatnivå med 180 milj. kr. (175).
Försäljningen har ökat med 20% men marginalerna har sjunkit till följd av
satsningar på såväl forsknings- och utvecklingsresurser som marknadsorganisation.
Introduktion av nya väsentliga produkter har förberetts.

Verkstadsföretagen
exkl Transduktor och det under året inköpta Ulveco vilka brutits ul ur
Investment AB Procordia per den I september 1984 och exkl. Navigatör som
brutits ut ur samma bolag vid årsskiftet visar sammantaget en fortsatt förlust
på 33 milj. kr. (—72). Kockums Industri AB och SMT Machine Company AB visar
emellertid kraftiga resultatförbättringar.

Libers
resultat har försämrats kraftigt. Bolaget redovisar ett resultat efter
finansiella intäkter och kostnader på -55 milj. kr. (3). Bakom resultatförsämringen
ligger dels löpande rörelseförluster i några av Libers divisioner, dels även
kostnader i samband med en genomgripande rekonstruktion av företaget.

Tobaksbolaget
inom Investment AB Procordia har åter visat att man är en stabil vinslgenerator
med en vinst på 539 milj. kr. (531). Vinsten inom Investment AB Procordias
livsmedelsbolag kvarligger på i stort oförändrad nivå.

Förlusterna
i Regioninvest har varit fortsatt stora, 64 milj. kr. (—87). Företaget har
emellertid rekonstruerats under året och de verksamheter som på sikt inle
bedömts kunna visa lönsamhet har i huvudsak avvecklats.

Rockwool
har ånyo haft ett tillfredsställande och förbättrat resultatet till 60 milj.
kr. (45). Trots minskad byggvolym hävdar Rockwool väl sin position på
marknaden.

SARA
visar ett nästan oförändrat resultat mot år 1983 pä 55 milj. kr. (53).

Moderbolagets
resultatförsämring efter finansnetto på 59 milj. kr. till 20 milj. kr. beror
bl.a. på att nettot mellan erhållna utdelningar/koncernbidrag och lämnade
aktieägartiUskott sjunkit. Räntenettot har dock förbättrats med 76 milj. kr.
medan valutakursdifferenser och övriga finansiella poster förämrats med 37
milj. kr.

89

Skr. 1985/86:20 Kapitalavkastning

Koncernens
avkastning pä justerat eget kapital (resultat efter finansnetto och avdrag för
50 % av bokslutsdispositioner och verklig skatt i förhållande till
genomsnittligt justerat eget kapital) uppgick till i det närmaste 6%. För år
1983 uppgick avkastningen lill 6%.

Avkastningen
på sysselsatt kapital (resultat före finansiella kostnader i procent av
genomsnittlig balansomslutning exkl. inte räntebärande korta rörelseskulder)
uppgick till 13% både år 1984 och år 1983. Spridningen mellan dotterbolagen är
betydande.

En
något minskad vinstmarginal - från 10,3% till 9,7% — kompenseras av en ökning i
kapitalomsättningshastigheten frän 0,89 till 0,96 så att avkastningen på totalt
arbetande kapital hållits oförändrad på 9%.

Investeringsnivån
inom Procordiakoncernen har under år 1984 höjts påtagligt. Investeringar i
anläggningar uppgår till 574 milj. kr. (458) att jämföra med avskrivningar
enligt plan som uppgår till 338 milj. kr. (312).

Den
övervägande delen av investeringarna har genomförts inom koncernens mest
lönsamma företag. Investment AB Procordia, KabiVitrum, Rockwool, SARA, Berol Kemi
och Cea svarande år 1984 för 446 milj. kr. eUer 78 % av investeringsvolymen.
76% av investeringarna avser maskiner och inventarier.

Gruppens
investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till 154 milj. kr.
och i aktier till 50 milj. kr.

Kapitalbindningen
i lager ligger på samma nivå som år 1983 och uppgår till 2784 milj. kr. (2858).
Största lagret fanns i Investment AB Procordia (huvudsakligen Tobaksbolaget)
med 1041 milj. kr. Andra företag med omfattande lager var KabiVitrum, Kalmar
Industries och Berol Kemi.

I
början av år 1985 har ett konsortium bildats med bl.a. ABV för att restaurera
det s. k. Norra Bahcohuset på Skeppsbron i Stockholm. Procordiakoncernen som
svarar för 50% av ägandet i samarbetet avses här få sitt huvudkontor hösten 1986.

1984
års nettoresultat uppgick till 58 milj. kr. (269) och internt genererade medel
till 596 milj. kr. (599). Självfinansieringsgraden avseende investeringar i
anläggningar uppgick därmed tiU 104% (131).

Koncernens
verksamhet under år 1984 medförde inga krav på ökad extern finansiering.
Tvärtom hårde likvida resurserna varit betydande. De räntebärande skulderna har
minskat medan de icke räntebärande har ökat.

Likvida
medel inklusive kortfristiga placeringar utgjorde vid årets utgång 3 389 mUj.
kr. och därmed nära 30% av balansornslutningen. Av koncernens likvida medel
fanns 2057 milj. kr. i moderbolaget och 1332 i övriga koncernbolag. Vid
bedömningen av likviditetens storlek måste hänsyn tas till att koncernens
amorteringar av långfristiga lån de närmaste åren uppgår till över 1000 niilj.
kr. varav 725 milj. kr. avser moderbolaget.

90

Koncernens
skulder i utländsk valuta utgjorde på balansdagen 1819 milj. kr. (1864).
Motsvarande fordringar var 625 milj. kr. (504). Soliditeten, definierad som
eget kapital plus hälften av obeskattade reserver plus beskattade reserver
utgjorde på balansdagen 26% jämfört med 24% vid utgången av föregående
verksamhetsår. Som en följd av alt aktiekapitalet nedsattes vid 1983 års
bolagsstämma kan i princip utdelning till ägaren/ staten inte komma ifråga
förrän avseende verksamhetsåret 1986.

Under
år 1984 har nyemissioner gjorts med 50 milj. kr. i Kockums Skr. 1985/86:20
Industri i samband med omstruktureringen av verkstadssektorn, med 10 milj. kr.
i Liber saml med I milj. kr. i Svenska Lagerhus.

Medelantal
anställda i Procordiakoncernen har under året miskat till 24392 (25719). Av
dessa har 2804 (2875) varit anställda i utlandet. Vid utgången av året uppgick
personalen uttryckt i helårsanställda lill 24903 personer. Medelantalet
anstäUda i moderbolaget uppgick till 37 (47). Nedgången i medelantalet
anställda kan främst hänföras till de företag som omstrukturerats under året.
Utförsäljningar och avvecklingar inom Eiser, försäljning av delar av
Isenta-divisionen inom Rockwool och rekonstruktionen av Regioninvest har
medfört att antalet anställda minskats inom dessa företag. Bland de bolag som
ökat antalet anställda märks främst SARA, ABAB, Berol Kemi och KabiVitrum.

Strukturförändringar

Som
ett led i koncernens strategi att koncentrera verksamheten till färre och
slagkraftiga verksamhetsområden och underlätta styrningen av gruppen har under
år 1984 ett stort antal strukturförändringar genomförts. Dessutom har
naturligtvis en rad förvärv och försäljningar skett som ett led i den vanliga
affärsverksamheten. Under perioden september 1984 fram tUl årsskiftet 1984/85
har dotterbolagen i tidigare Investment AB Procordia överförts tUl Statsföretag
AB som vid årsskiftet bytt namn till Procordia AB.

Per
den 1 september 1984 överfördes Transduktor AB och Ulveco Elektronik AB.

Per
den 31 december 1984 överfördes Navigatör AB och Vilhelmina Plast AB.
Vilhelmina Plast har därefter avyttrats i början av är 1985.

Per
den I januari 1985 överfördes Svenska Tobaks AB. Samtidigt bildades Procordia
Foold AB som en särskild livsmedelsgrupp under Procordia AB. Gruppen bygger på
det tidigare Investment AB Procordias Hvsme-delsföretag, de under året inköpta
Boviks Konservfabrik, Friggs Naturprodukter AB och det 40-% innehavet i AB
Önos.

Per
den I januari 1985 sammanfördes koncernens verkstadsföretag under
dotterbolaget Kalmar Industries AB. Detta innebär att denna verkstadskoncern
nu förutom tidigare Kalmar Industri-företag också omfattar SMT Machine Company
AB, Söderhamns Verkstäder AB, Waco Jonsereds AB, Uddcomb AB och Ulveco AB som
bildats av Transductor-gruppen och Ulveco Electronic AB vUka överförts från
Procordia AB.

I
september 1983 försåldes AB Thörns Mekaniska Verkstad tUl Modern Systemering
AB.

I
december år 1984 försåldes även Pullmax AB till Infina AB m. fl.

Per
den 1 januari 1985 har 50% av Beroxo i Stenungsund sålts till det finska
företaget Neste Oy. Från samma datum har Procordias 45% innehav i Beijer Bygg
avyttrats. Det 40% innehavet i AB Sajo Maskin såldes i april 1984 tiU Munksjö
AB.

Procordiakoncernen har
även förvärvat ett antal företag, främst inom

dotterbolagen, för att förstärka produktsortiment och marknadsandelar. 91

Skr. 1985/86: 20 Ett 20-tal bolag har sålunda under året
förvärvats och införlivats med koncernen.

Bland större förändringar i Procordias
dotterbolag/underkoncerner märks:

AB Eiser. Dotterföretaget Trivab Konfektion AB,
Craftgruppen AB, Tiger-Rang AB och Cewilko AB har avyttrats.

KabiVitrum harförvärvat 49% av det amerikanska
Cutter-Vitrum, USA från tidigare delägaren. KabiVitrum äger därmed 89% av
bolaget med option på resterande aktier. För att sprida ägandet i KabiGen har
en nyemission till andra intressenter i bolaget skett. KabiVitrums andel i
bolaget är nu 35 %.

Kockums Industri AB. För att åstadkomma en strukturering
av skogsmaskinbranschen träffades hösten 1984 en överenskommelse med ÖSA AB
(ägt av Rauma-Repola Oy) om försäljning av Kockums Industris
skogsmaskinsverksamhet. I uppgörelsen ingick också skogsmaskinverksamheten i
Finland och Norge. Resterande delar av Kockums Industri har sedan årsskiftet
införiivats med Kalmar Industries.

Regioninvest i Norr AB. Omstruktureringen i regioninvest
är i linje med en ny strategisk plan för bolaget. Nejubir AB, Labstatus AB,
Miljöförbättring AB, Ocotpus Energi AB, Mekinor Metall AB, Elenorr AB,
Re-marko AB samt Ekonomisystem AB har avyttrats. I flertalet fall behåller
Regioninvest i Norr ett minoritetsintresse. Isolamin-Ecomax AB har tUl-sammans
med Perstorps AB bildat ett försäljningsbolag.

Rockwool. Avyttring har skett av verksamheten Isenta
Ventilation tiU Fläkt AB och Rockwools marina inredningssystem har sålts till
Isolamin-Ecomax AB.

Verksamheten under år 1985.

Effekten av 1982 års devalvering avtar. Oklarhet råder om
tidpunkten för en kommande konjunkturnedgång, Petrokemin som brukar ligga i ett
tidigt skede av konjunkturcykeln visar emeUertid sedan slutet av år 1984 tecken
på att nedgången redan börjat,

Procordiakoncernens ändrade sammansättning och de
upprensningar som genomförts i dotterbolagen de senaste åren bedöms dock göra
koncernen väsenlHgt mindre konjunkturkänslig är under tidigare konjunktursvängningar.
För såväl moderbolaget som för koncernen förväntas ett bättre resultat under år
1985 än under år 1984.

Procordia Food AB

Översikt 1984

(milj.
kr.)

Omsättning 303,0

Resultat före disp. och skatt 21,0

Redovisat årsresultat 1,4

Balansomslutning 249,0

Redovisat eget kapital 37,0

Investeringar 4,7

92 1984

Antal anställda 283

Procordia
Food bildades den I januari 1985 av de i Investment AB Skr. 1985/86:20
Procordia ingående livsmedelsbolagen, I Procordias nya organisation har
livsmedel definierats som ett av de områden man vill satsa på. Den totala
konsumtionen av livsmedel är svagt minskande sedan några är, men det är en
gigantisk marknad där många segment och delmarknader är mycket expansiva.
Dessutom är konsumtionen av livsmedel relativt oberoende av
konjunktursvängningar och därför en stabiliserande faktor i elt
industri-konglomerat som Procordia AB. Nybildade Procordia Food utgör den
plattform från vilken expansionen skall ske.

Under
hela år 1984 ingick i denna grupp Ekströms LivsmedelsProdukter i Örebro,
Jede-Aulomaler i Mariestad och Hugo Österberg i Stockholm. Den sammanlagda
omsättningen för dessa tre bolag uppgick till 303 milj. kr. (284), en ökning
med 7% jämfört med år 1983. Vinsten efter finansiella intäkter och kostnader
blev 21 milj. kr. eller ungefär samma som föregående år.

Resultatet
för Ekströms LivsmedelsProdukter nådde inte förväntad nivå. Detta berodde dels
på att marknaden för några av Ekströms huvudprodukter minskade markant, dels
på att vissa marknadssatsningar inte gav planerad utdelning. Försäljningen
ökade till 185 milj. kr. (173), medan vinsten efter finansiella intäkter och
kostnader stannade på samma nivå som år 1983, dvs. 12 milj. kr.

Jede-Automater
hade elt år med både ökad försäljning och förbättrat resultat. Omsättningen
steg med 8% till 75 milj. kr. och vinsten efter finansnetto ökade och uppgick
till 7 milj. kr. Resultatet för utlandsbolagen försämrades på grund av
tUlfailiga negativa händelser. Den försäljnings-mässiga utvecklingen blev dock
positiv. Den väntas fortgå även under år 1985. Under år 1984 påbörjades
lanseringen av del nya Hot Cup-systemet där lagom mängd pulver finns färdigt i
koppen. Detta system har fått ett mycket gott mottagande och kan ge företaget
én god tUlväxt under kommande år.

AB
Hugo Österberg uppnådde ett efter omständigheterna gott resultat. Huvuddelen av
AB Hugo Österbergs sortiment importeras. Pä grund av den höga dollarkursen
drabbades företaget av höjda importpriser, vUket i sin tur medförde
prisökningar med åtföljande köpmolstånd hos konsumenterna. Dessutom försvann
ett säljuppdrag som blivit stort nog att bära en egen säljkår. Även detta
påverkade resultatet negativt. Flera nya försäljningsavtal med intressanta
möjUgheter har ingåtts under hösten. Bland uppdragsgivarna märks Lerstens Kvarn
som tillverkar mjöl från obesprutad säd och Boviks Konservfabriker. Under de
närmaste åren väntas betydande resultatförbättringar. Försäljningen nådde
ungefär samma nivå som tidigare år, dvs, 44 milj. kr. Resultatet uppgick lUI
närmare 3 milj. kr., vilket var något lägre än år 1983.

Framtidsutsikter

Procordia
Foods tillväxt skall ske dels genom vidareutveckling av de bolag

man redan har, dels genom att nya företag med starka varumärken och god

tillväxtpotential knyts lill gruppen. Procordia Food skall vara ett attraktivt 93

Skr. 1985/86: 20 alternativ när svenska
livsmedelsföretag överväger att låta sig förvärvas av utländska intressenter.

De företag som övertogs när Procordia Food bildades den I
januari 1985 från Investment AB Procordia var:

- Ekströms LivsmedelsProdukter AB, Örebro

Produkter:
Pulverbaserade soppor och krämer för mellanmål, dessert

m.m.

Fakturerad försäljningar 1984: 185 milj, kr.

- Jede-Automater AB, Mariestad

Produkter: Pausdrycker för mindre och medelstora
arbetsplatser Fakturerad försäljning år 1984: 75 milj. kr,

- AB Hugo Österberg, Stockholm

Säljbolag för i huvudsak importerade speciallivsmedel

Fakturerad försäljning år 1984: 44 milj, kr. Vidare
övertog Procordia Food tre tidigare under hösten förvärvade företag med goda
marknads- och tillväxtmöjligheter.

- Önos-Gruppen AB, Tollarp (40%)

Produkter: Saft, sylt, marmelad, gurkinläggningar,
pickles, fiskkonserver Fakturerad försäljning år 1984: 189 milj. kr.

-
AB Boviks
Konservfabriker, Lysekil Produkter: Fiskkonserver, fiskbullar, kaviar m.m.
Fakturerad försäljning år 1984: 17 milj. kr.

-
Friggs
Naturprodukter AB, Ekerö

Produkter: Vitaminer, mineraler, kosttiUskott, sojarätter,
bönor m. m.

Fakturerad försäljning år 1984: 40 milj. kr.

Procordia Food inklusive Önos-Gruppen förväntas under år
1985 omsätta drygt 600 milj, kr.

Utmaningen för Procordia Food blir under år 1985 att höja
lönsamheten i de nuvarande företagen genom att ta tillvara de uppenbara
samordnings-och rationaliseringsmöjligheter som finns samt att till gruppen
knyta nya företag som naturligt passar in och kan ges rätt utvecklingsmiljö,

Regioninvest i Norr AB

översikt 1984 1983

(milj, kr.) (milj.
kr.)

265,2

284,9

-57,7

-91,3

26,5

8,6

308,0

246,6

40,2

13,9

14,8

12,1

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 586 637

Historik

Bolaget bildades i juni 1977 som ett dotterbolag till
Norrbottens Järnverk

94 AB under namnet NJA-Invest. När NJA
gick in som en del av SSAB

Svenskt
Stål AB övergick NJA-Invest till att bli ett direkt dotterbolag till Skr.
1985/86: 20 Statsföretag. 1 samband med att ytterligare medel av riksdagen
beviljades för en utökning av bolagets verksamhet ändrades bolagets namn till
Regioninvest i Norr AB.

Bolagets
syfte

Regioninvest
i Norr AB är ett helägt dotterbolag till Procordia AB (f d. Statsföretag AB),
Förelaget är ett rörelsedrivande investmentbolag och moderbolag i en grupp
företag med verksamheten huvudsakligen förlagd till Norrbotten, Som ett led i
en rekonstruktion av företaget erhöll Regioninvest av staten under året ett
medelstiUskott om 230 milj, kr. att användas för lönsamhetsinriktade åtgärder.

Verksamheten
under år 1984

Rekonstruktionsarbetet

Under
andra halvåret bedrevs ett intensivt arbete med målet att företaget skall
redovisa vinst år 1985. De åtgärder som vidtogs syftade til! en koncentrering
av verksamheten. Förändringar har därför genomförts genom att:

—
ett antal bolag helt eller
delvis avvyttrats

—
personalavvecklingar och
organisatoriska åtgärder vidtagits

—
ingångna avtal av
projektkaraktär upplösts

—
samarbetsformer sökts och i
vissa fall förverkligats med externa partners.

Detta
rekonstruktionsarbete medförde att kostnader av engångskaraktär i
storleksordningen 45 milj. kr. uppstått och belastat 1984 års resultat.

Kvar
i bolaget finns nu ett antal dotterbolag med ett produktsortiment som kan ge en
lönsam avsättning, till väsentlig del på export. Dotterbolagen kan kortfattat
presenteras pä följande sätt.

Alfatherm
AB

Bolaget
har under hösten 1984 kraftigt omstrukturerats till mycket stora kostnader. De
egna produktprogrammen har försålts samt personal avvecklats. Alfatherm är
numera elt renordlat verkstadsföretag med maskin-bearbetade svetsade
konstruktioner som specialitet, företrädesvis som underleverantör till
systerbolaget Kiruna Truck.

Antalet
anställda har under året uppgått till 73 personer och omstättning-en tiU 20
milj. kr. Företaget redovisar för året en förlust efter finansiellt netto på
-17,7 milj. kr.

Isolamin-Ecomax
AB

Bolaget
har sedan ett tiotal år specialiserat sig på inredningar för marina

projekt och utvecklat ett integrerat inredningssystem. Som ett led i bran

schens strukturering har Isolamin fusionerats med Rockwools paneltill- 95

Skr.
1985/86: 20 verkning i Skövde och i samband därmed ändrat namn till
Isolamin-Ecomax.

Industrifastigheten
i Överkalix har under året förvärvats frän moderbolaget Regioninvest i Norr
AB.

Huvudkontoret
är lokaliserat till Luleå och tUlverkningsenheter finns i Överkalix och Skövde.
Antalet anställda har under året uppgått lill 131 personer och omsättning till
106 milj. kr. Företaget redovisar för året en förlust efter finansiellt netto
på -0,3 milj. kr.

Kiruna
Truck AB

Bolaget
tiUverkar sedan ett tjugotal år fordon för tunga transporter inom gruv-,
entreprenad- och stålindustrin. Genom ett internt s.k. kraftprogram har bl. a,
urval och koncentration skett inom produktprogrammet. Försäljningsbolaget i
USA, Kiruna Truck Incorporated, samt eltrucksprojeklet hanteras nu
ledningsmässigt av företaget. Resultatmässigt svarar dock moderbolaget
Regioninvest i Norr AB genom särskilda anslag för under året uppkomna kostnader
i USA och för eltrucksprojektet.

Antalet
anställda har under året uppgått till 101 personer och omsättningen till 51
milj. kr. Företaget redovisar för åren en föriust efter finansiellt netto på
-5,8 milj. kr.

Kryotherin
AB

Bolaget
har sedan ett tiotal är utvecklat, tillverkat och marknadsfört produkter
baserade på värmepumpsteknik. Huvudkontor och tillverkning finns i Piteå.
Antalet anställda har under året uppgått till 73 personer och omsättningen till
42 milj. kr. Företaget redovisar för året en vinst efter finansiellt netto på
3,3 milj. kr. och är nu mycket välkonsoliderat.

Norrbit
AB

Bolaget
med tillverkning och huvudkontor i Haparanda har under året avvecklat en mycket
olönsam tillverkning av stativ till trädgårsstolar. En koncentration har skett
till produkten bromsskivor för personbilar till eftermarknaden. Antalet
anställda har under året uppgått till 38 personer och omsättningen till 16
milj. kr. Företaget redovisar för året en förlust på -5,6 milj. kr.

Pajala
Mekaniska AB

Bolaget
bearbetar plåt i framförallt aluminium och rostfritt och har under året
koncentrerat sig främst på den egna produkten Pajala-bron samt ett antal
legoprodukler. Antalet anställda har under året uppgått till 26 personer och
omsättningen lill 5 milj. kr. Företaget redovisar för året en förlust efter
finansieUt netto på -3,1 milj. kr.

96

Rinergo AB Skr. 1985/86:20

Under
året har ett antal produkter och konstruktioner inom energiområdet
färdigutvecklats, exempelvis

-
pulvereldad hetvattenpanna inom
effektområdet 3-6 MW

-
tork för skogsbränslen

-
rekuperator för
värmeåtervinning efter bränsletork eller efter en virkestork

-
hetvattenlagringssyslem.

Avsikten
är nu att snarast kommersialisera detta produklprogram. Antalet anställda har
under året uppgått till 6 personer. Företaget redovisar för året en förlust på
-1,4 milj. kr.

Steel
Building Contractors AB

Bolaget
har specialiserat sig inom stål- och plåtbyggnadstekniken med ett flexibelt
byggsystem och en organisation som är anpassad för ett samarbete med företag
som levererar lurn-key-anläggningar anpassade mot ställda krav och utiändska
normer. Huvudkontoret är beläget i Luleå. Antalet anställda har under året
uppgått tiU 6 personer och omsättningen tiU 6 milj. kr. Företaget redovisar för
året en förlust efter finansiellt netto på -1,8 milj. kr.

Rockwool AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj.
kr.)

934,6

976,5

63,3

44,9

6,7

14,7

593,2

543,7

121,6

119,4

44,3

20,1

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal
anställda 1881 2150

Historik

Rockwool
AB bildades år 1937 i Skövde. Bolaget tillverkade och mark

nadsförde isoleringsmalerial. Under 1950- och 1960-talen växte företaget

snabbt. Fabriker för tiUverkning av isoleringsmaterial startades i Gimo och

Hässleholm. I slutet av 1960-talet köpte Rockwool Laxå Bruks AB, tillver

kare av bl. a isoleringsmateriai. Vid samma tid bidrog bolaget till en struk

turrationalisering av den svenska marknaden för entreprenader inom om

rådet isolering genom en sammanslagning av en rad mindre företag inom

branschen till nuvarande Isenta AB. Ar 1975 övertogs bolaget helt av

Statsförelag AB. Den starka tiUväxten på företagets isoleringsprodukter

under 1970-lalets senare del tillgodosågs genom starten av en ny fabrik i

Hällekis år 1978. År 1982 avyttrade Rockwool dotterbolagen Laxå Bruk 97

7 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 20

Skr.
1985/86:20 och Delax Fiber AB. År 1984 avyttrades dotterbolaget Isentas ventilationsverksamhet
saml Rockwools marinenhet, vilken sammanfördes med Isolamin AB i
Isolamin-Ecomax AB. År 1984 förvärvades Itaab Trading AB, elt ledande
undertaksföretag och investerades ca 40 milj. kr. i en produktionsanläggning
för plastisolerprodukter.

Bolagets
omfattning

Rockwoolkoncernen
omfattar moderbolaget Rockwool AB, Skövde samt dotterbolagen Isenta AB, Örebro,
Ecomax (UK) Ltd, Northampton, England samt Itaab Trading AB (91 %), Mosas.
Rockwool har därutöver ägar-intressen i Rockwool-Ecoprim AB (50%), Skövde, samt
Isolamin-Ecomax AB (9%), Luleå.

Inriktning

Rockwool
utvecklar, tUlverkar och marknadsför produkter och system för isoleringsändamål
för bygg-, VVS- och akustikområdena. Koncernen bedriver även kvalificerad
entreprenadverksamhet inom områdena industri-och marinisolering.

Organisation

Moderbolaget
Rockwool är organiserat i marknadsmässigt avgränsade affärsenheter med
resultatansvar och stark kundorientering. Koncernens entreprenadverksamhet
drivs i bolagsform (Isenta AB), Hksom försäljningen av isolerprodukter tiU
England (Ecomax (UK) Ltd).

Verksamheten
under är 1984

Rockwoolkoncernens
fakturerade försäljning uppgick till 934,6 milj. kr., vilket är en minskning i
förhållande till år 1983 med 41,9 milj. kr. Minskningen är främst hänförbar
till

-
avyttring av verksamhet med
svag anknytning till Rockwools affärsidé

-
fortsatt nedgång i byggvolymen
i Sverige som är koncernens huvudmarknad

- minskad
försäljning till de utländska marknaderna.

Trots
minskad byggvolym hävdade Rockwool väl sin starka position på marknaden.

Det
ekonomiska resultatet efter finansiella intäkter och kostnader utgjorde 59,8
milj. kr. I förhållande lill år 1983 är det en ökning med 14,9 milj. kr.

Resultatet
har trots fortsatt volymnedgäng kunnat förbättras. Förbätt

ringen hänför sig bl. a. till entreprenadrörelsen Isenta, gynnsam utveckling

av räntenetto samt fortsatt positiv effektivitetsutveckling inom moderbola

get. Koncernens resultat har också påverkats positivt av vidtagna slruklu-

reringsålgärder inom moderbolaget och Isenta.

98 Rockwool förändrade under år 1984 sin strategiska
inriktning. Från en

koncentrationsstrategi
övergick Rockwool till en offensiv expansionsstra- Skr. 1985/86: 20 tegi
baserad på komplettering av sortimentet, systemutveckling och ökad
internationaUsering.

Som ett led i denna strategiska inriktning beslöt Rockwool
år 1984 att starta egen produktion av plastisolerprodukter. Ca 40 milj. kr.
investeras åren 1984—1985 i en ny anläggning i Skövde med en unik amerikansk
tillverkningsteknologi. Den nya produkten, Ecoprim, kommer all finnas på
marknaden under första halvåret 1985.

Som ett annat led i den nya inriktningen förvärvades ett
av Sveriges ledande undertaksföretag, llaab-gruppen. Genom förvärvet kan nu
"Rockwool Akustik & Interiör" också erbjuda kunderna ett brett
sortiment av plåtundertak.

Rockwool har satsat på att utveckla produkter, hela
systemlösningar och service med inriktning på marknadens behov. Dessutom har
organisationen uppdelats i marknadsmässigt avgränsade affärsenheter med resultatansvar
för att bättre tillgodose marknadens krav och behov.

Framtidsutsikter

Den svenska och de utländska byggmarknaderna förväntas är
1985 fortsätta att minska. Rockwool avser att möta denna situation med
komplettering av sortimentet, och omfattande marknadsföringsinsatser i
marknadsvid-gande syfte samt satsning på fortsatt produktions- och
kostnadseffektivi-sering.

SARA AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj.
kr.)

1603.2

1 329,5

54,9

56,3

0,9

12,3

818,7

775,3

125,7

124,8

109,2

104,4

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 5 705 5136

Historik

SARA AB representerade i början av 1970-talel elt i hög
grad traditionellt

hotell- och restaurangtänkande. Företaget hade i detta skede en mycket

svag lönsamhet och hade sannolikt inte överlevt utan snabba och omfat

tande ingrepp i verksamheten. SARA-gruppen har de senaste sex åren

visaL en god utveckling om man ser till resultat och strukturomvandling.

Trots en allmän konjunkturavmattning och en stagnerande utveckling för

svensk industri har SARA-gruppen visat en ökning av sina marknads

andelar och goda resultat flera år i rad.

Verksamhetsåret 1984 blev för SARA-koncernen både framgångsrikt 99

Skr.
1985/86: 20 och spännande. SARA färdigställde sitt nya hotell i Kina, den
första satsningen utanför den nordiska hemmamarknaden. SARA kompletterade sin
företagsservice med förvärv av tre större personalrestaurangkedjor. SARA
renoverade och byggde till ungefär en tredjedel av sina svenska hotell och
avslutade därmed en mycket intensiv investeringsperiod innebärande satsningar
under åren 1982-1984 på sammanlagt 294 milj. kr.

Omsättningen
för år 1984 ökade med 21% till 1603 milj. kr. Resultatet efter finansiella
poster steg från 52,6 milj. kr. till 54,5 milj. kr.

Samtliga
affärsområden utvecklades posUivi, även om hoiellverksamhe-ten delvis
belastades av det stora om- och tillbyggnadsprogrammet. Det traditionellt svaga
sommarhalvåret blev i år dessutom sämre än väntat för samtliga
verksamhetsområden. SARA bedömer resultatet totalt sett som tillfredsställande
men ser goda möjligheter till förbättringar.

Under
de senaste åren har SARA arbetat på att koncentera koncernen till tre
affärsområden, nämligen hotell, restauranger och företagsservice, SARA har
sålt, av artfrämmande rörelsegrenar samtidigt som SARA ökat sitt engagemang
inom affärsområdenas basverksamhet. Samtidigt härmed har arbete bedrivits i
syfte att decentralisera verksamheten och föra ut lönsamhetsansvaret i
organisationen. Koncernledningens uppgifter kommer därigenom att i
fortsättningen främst kretsa kring frågor om fördelning av de gemensamma
ekonomiska resurserna, ansvaret för den långsiktiga finansieringen samt den
fortsatta internationaliseringsprocessen,

SARA
avser att växa inom sina etablerade områden och har inga planera på
diversifiering annat än vad som kan sägas ingå i elt affärskoncept för
UtveckUng av kringserivce.

Den
svenska marknaden, som utgör basen för verksamheten, karaktäriseras av en viss
överetablering men framför allt av hårdnande konkurrens inom samtliga
rörelsegrenar.

SARA:s
hotellkedja är landets tredje största. SARA riktar sig i första hand tiU
affärsresenären med sina centralt belägna hotell i storstäderna. Efterfrågan
var fortsatt god under 1984 trots att det senaste året medfört en kraftig
ökning av antalet hotellrum,

SARA
driver sina hoteU rationellt. Jämfört med sina internationella konkurrenter har
de en högre automatiseringsgrad och färre antal anställda dock med bibehållande
av en personlig service. SARA tror sig veta att delar av konceptet kan finna
tillämpning även utanför Sverige. 1 första hand inom de nordiska länderna men
även inom storstadsregionerna i Västeuropa. Fjärran Östern är härjämte en
mycket expansiv marknad och SARA räknar med att del nya hoteUel i Kina kommer
alt få efterföljare i denna del av världen. SARA kommer i första hand att
inrikta sig på själva driften av hotell och är inte främmande för att i olika
partskonstellationer förvärva enskUda enheter eller hela kedjor för att
underlätta och påskynda expansionen.

I
likhet med den internationella trenden äter den svenska konsumenten

allt fler måltider utanför
hemmet, SARA har också fått en annoriunda

matkultur,
som öppnar nya intressanta perspektiv. Det nya franska köket,

mat
från exotiska länder som Kina, Japan och Latinamerika samt pizza,

100 hamburgare m, m. har lett till ökade valmöjligheter både i fråga om
pris och

kvalitet på uleätandet.
Subventionerade luncher antingen i den egna personalmatsalen eller genom
kuponger gör alt matlådan snart är ett minne blott. SARA avser att täcka de
intressanta delarna av den här marknaden med utbud av produkter och tjänster.
En förskjutning av tyngdpunkten i verksamheten frän den traditionella
represenlationskrogen till stordrift i form av catering, fast-food och personalrestauranger
kan skönjas. Här kan SARA tillgodogöra sig ny teknik, datorisering, hantering
och inköp av råvaror, kontrollsystem och annan system- och produktutveckling i
denna typiska lågmarginalbransch.

Personalrestauranger har
sedan länge funnits på de riktigt stora företagen och här är SARA
marknadsledande i Sverige, Det blir nu aUt vanUgare att även mindre och
medelstora företag erbjuder måltider på arbetsplatsen. För denna speciella
marknad kommer att lanseras ett nytt program, som SARA väntar sig mycket av.

Även utvecklingen inom den
offentliga sektorn — där SARAs system och metoder nu tillämpas i ökande
omfattning — följs med uppmärksamhet. SARA är övertygade om att delta
samarbete kommer att utvecklas gynnsamt för alla parter.

Skr. 1985/86: 20

översikt

1984 (milj. kr,)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

247

265

-28

44

10

0

285

319

9

19

1

7

Antal anställda

1984

414

1983

467

SMT Machine Company AB har
gamla traditioner som verktygsmaskintillverkare. Redan i mitten av 1800-talet
tillverkade företaget svarvar. Som en del av produktprogrammet i Köpings
Mekaniska Verkstad tillverkades under lång tid bl.a, de välkända
"Köpingssvarvarna", År 1969 sålde Volvo verktygsmaskintillverkningen
tiU FFV, verksamheten flyttade till Västerås och SMT Machine Company AB
bildades. Sedan år 1970 ägs bolaget av Statsföretag AB. Företaget har haft ett
flertal uppmärksammade teknologigenombrott genom åren; NC-styrda svarvar under
1960-talet, CNC-tekniken kring ett i egen regi utvecklat och producerat
styrsystem under 1970-talel och under böljan av 1980-talet CPC-tekniken, dvs.
maskiner för produktion med begränsad bemanning.

SMT's verksamhet omfattar
i första hand utveckling, tillverkning och marknadsföring av numeriskt styrda
verktygsmaskiner med integrerade materialhanteringssystem och
övervakningssystem för produktion med begränsad bemanning (PBB).

SMT Machine Company AB är
moderföretag i koncernen och är helägt dotterbolag till Procordia AB (f d.
Statsföretag AB). Fr. o. m. den 1 januari

101

Skr. 1985/86:20 1985är
SMT Machine Company AB ett dotterbolag tiU Kalmar Industries

AB,
och därmed ett dotlerdotterbolag till Procordia AB.

Orderingången
för svarvar blev under år 1984 högre än under år 1983, Den begynnande
konjunkturuppgången medförde en förbättrad orderingång från flertalet
exportmarknader.

Koncernens
fakturerade försäljning uppgick till 247 milj, kr, (265), en minskning
härrörande från att agenturen för plåtbearbetningsmaskiner upphörde den I
oktober 1984. Omsättningen på den svenska marknaden blev 67 milj. kr. (90).

De
utiändska försäljningsbolagen svarade för 63 % (53) av koncernomsättningen.

Moderbolagets
omsättning uppgick tiU 156 milj. kr, (t58). Av moderbolagets fakturering
utgjorde 63 milj, kr, (39) leveranser lill andra bolag i koncernen.

Koncernens
resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till -28,1 milj. kr.
(-49,9). Efter bokslutsdispositioner och skatter uppvisar koncernen en förlust
på 10,3 milj. kr. (0,3). Moderbolagets resultat efter bokslutsdispositioner och
skatter uppgår till O milj. kr. (4,6). Koncernbalansräkningen ulvisar en
ansamlad förlust på 35,4 milj. kr. (25,1).

SSAB Svenskt Stål AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj,
kr.)

11960

10435

534

179

231

30

11201

10285

3706

3501

533

316

Omsäuning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 15012 14711

SSAB
Svenskt Stål AB bildades år 1978. De tre tidigare konkurrerande verken
Domnarvet, Oxelösund och Luleå sammanfördes i SSAB-koncer-nen tillsammans med
de mellansvenska järnmalmsgruvorna och järnvägen TGOJ, Syftet med
bolagsbildningen var att skapa ett konkurrenskraftigt och lönsamt
handelsstålföretag.

Under
rekonstruktionsperioden åren 1978-1982 rationaliserades och koncentrerades
tiUverkningen och olönsamma enheter avvecklades. Totalt har närmare 3 miljarder
kr. investerats i anläggningar, vilket bLa. resulterat i en av Europas
modernaste metallurgier i stålverken i Luleå och Oxelösund samt en av världens
mest moderna tunnplåtanläggningar i Domnarvet.

SSAB-koncernen
ägs numera till 75% av staten samt till 25% av Gränges AB.

102

Verksamheten
under år 1984 Skr. 1985/86: 20

Under
år 1984 förbättrades situationen för väridens stålindustri. Efterfrågan på
stål ökade för andra året i följd och världsproduktionen av rästäl steg med 7%
till 710 miljoner ton.

Stålproduktionen
inom OECD ökade med ca 10%. Ökningstakten var dock avtagande under hela årel.
Samtidigt som produktionen av råstål ökade minskade tillverkningskapaciteten
inom OECD med ca 5 %.

Fortfarande
är dock kapaciteten inom OECD för stor i förhällande till stålefterfrågan,
vilket medför en fortsatt svag lönsamhet i branschen. Den nödvändiga
anpassningen av kapaciteten tycks dock ha kommit igång vilket medfört att
kapacitetsutnyttjandet ökat väsentligt både i USA och inom EG.

De
svenska järnverkens totala leveranser av stål ökade med 11 % till 4,1 miljoner
ton.

I
Sverige har stålefterfrågan ökat med knappt 5%, i huvudsak beroende på
verkstadsindustrins produktionsökning. Varvens produktion liksom byggnads- och
anläggningsverksamheten har däremot fortsatt sin fleråriga tillbakagång.

Koncernens
intäkter ökade med 15% till 11960 (10435) milj. kr. Prisökningar svarade för 7
(7)% medan leveransvolymen ökade med 8 (9)%. Exportandelen ökade tUl 41 (38)%.
Ökningen av exporten är främst hänförlig till USA som nu blivit koncernens
enskilt största exportmarknad.

Rörelseresultatet
före avskrivningar förbättrades med 274 milj. kr. tiU 1127 (853) milj. kr.
Förbättringen berodde på ett högt kapacitetsutnyttjande i stålrörelsen och en
förbättrad kostnadseffektivitet vilket medförde att kosttiadsökningarna mer än
väl kompenserades av prishöjningarna.

Det
finansiella nettot är oförändrat i jämförelse med år 1983 och uppgår till -199
(-200) milj. kr. Resuhatet efter finansieUa intäkter och kostnader förbättrades
med 262 milj. kr. tUl 565 (303) milj. kr.

De
stora strukturinvesteringarna under koncernens rekonstruktionsperiod är
slutförda. Förutom nödvändiga ersättningsinvesteringar inriktas
investeringsverksamheten nu på att stödja satsningar på kvalitet,
leverans-säkerhet och service. En normal investeringsnivå för de närmaste åren
bedöms vara ungefär 500 milj. kr./år. Investeringarna under året var emellertid
något högre och uppgick tUl 533 (316) milj. kr.

Antalet
anställda i koncernen ökade med 270 huvudsakligen till följd av företagsförvärv
och uppgick vid årets slut tUl 15202.

Framtidsutsikter

SSAB
fortsätter arbetet med att förbättra kostnadseffektiviteten och öka
marknadsorienteringen. Genom fortsatt satsning på kvalitet, leveranssäkerhet
och service skall koncernen kunna bibehålla sin konkurrensförmåga.

Koncernens resultat är
starkt beroende av konjunkturutvecklingen. Un

der senare delen av är 1984 märktes tendenser tiU en viss utplåning av

konjunkturen. Under är 1985 är det därför sannolikt att konjunkturen 103

Skr. 1985/86; 20 försämras. Resultatet bedöms
därigenom försämras mot slutet av året men ändå ligga på ungefär samma nivå som
år 1984.

SSPA Maritime Consulting AB

översikt 1984

(milj. kr.)

Omsättning 17,3

Resultat före disp. och skatt 2,6

Redovisat årsresultat 2,6

Balansomslutning 28,4

Redovisat eget kapital 22,6

Investeringar 19,7

1984

Antal anställda 145

Historik

Den statliga myndigheten marintekniska institutet SSPA
ombildades den 1 juH 1984 tUl ett statligt aktiebolag, SSPA Maritime Consulting
AB. Vid ombildningen överfördes myndighetens verksamhet och personal samt
tillgångar och skulder i sin helhet till det nya bolaget. Bolagets verksamhet
startade därmed.

Bolagets syfte

Bolaget skall bedriva konsult-, provnings- och
forskningsverksamhet inom det marintekniska området samt idka annan därmed
förenlig verksamhet, äga och förvalta aktier och fastigheter samt därmed
förenlig verksamhet.

Bolagets verksamhetsinriktning

Bolagets affärsidé är att genom teoretiska beräkningar och
praktiska försök i speciallaboratorier och fuU skala analysera och lösa
tekniska problem kring projektering, konstruktion och drift av fartyg,
offshorestruklur och andra marina installationer samt att sälja know-how på
områden där bolaget har speciell kompetens.

Verksamheten är främst inriktad på fyra affärsområden,
nämligen shipping (handelsfartyg), offshore (oljeutvinning tiU havs), naval
(marinmilitära projekt) samt port & fairways (hamn- och kanalprojekt).

Verksamheten under år 1984

Som nämnts ovan startade verksamheten den 1 juli 1984.

Inom shippingområdet är marknaden vikande. Den minskade
efterfrå

gan från Sverige och Europa har under år 1984 kompenserats med order

frän FjäiTan Östern.

104 Situationen inom offshoreområdet
har under år 1984 varit avvaktande.

Orderingången
för SSPA frän offshoremarknaden har dock varit tillfredsställande.

För navalområdel har
marknaden ökat något. Försvarets materielverk är den största kunden inom detta
affärsområde.

Uppdragen inom port &
fairways utgörs i huvudsak av simuleringar av fartygsrörelser i olika farleder.
Simuleringar av "Sigyn" har hittills utgjort en väsentlig andel.

Bolaget redovisade för år
1984 en vinst på 2,6 milj. kr. före disp. och skatt. I detta ingår
extraordinära intäkter och kostnader som är hänförbara tiU ombildningen från
myndighet tiU bolag. För verksamheten under tiden den 1 juli 1984 till och med
den 31 december 1984 redovisades en föriust före extraordinära intäkter och
kostnader på 1,4 milj. kr.

Utöver
övertagandet av anläggningar från myndigheten på 18,6 milj, kr. gjordes
ersättningsinvesteringar på 1,1 milj. kr. under perioden.

Medelantalet anställda var
under perioden 145 personer. Antalet anstäUda minskade under perioden från 148
tUl 142 personer.

Skr.
1985/86:20

Framtidsutsikter

Bolaget
siktar på alt för år 1985 förbättra resultatet något och redovisa en vinst före
dispositioner och skatt på 1,0 milj. kr. Bolaget räknar med att minska
personalstyrkan ytterligare under året från 142 tiU 124 personer.

Intäktsprognosen
för år 1985 baseras på en vikande marknad för shippingområdet. För övriga
affärsområden förutses en något ökad efterfrågan,

AB
Statens Anläggningsprovning

Översikt

1984
(milj. kr,)

1983 (milj, kr,)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

159,2

165,4

4,8

8,9

1,0

1,1

81,3

82,8

12.5

11,9

1,8

2,9

Antal anställda

1984

534

1983 546

Historik

Riksdagen fattade beslut om Statens Anläggningsprovnings
(SA) bildande i maj 1975. I oktober samma är inregistrerades bolaget. År 1976
användes för förberedelser och verksamheten startade med ca 500 anställda vid
årsskiftet 1976/77,

105

Skr. 1985/86:20
Bolagets syfte

SA
är riksprovplats för tryckkärl, cisterner, containrar, lyftanordningar,
maskindrivna portar och verktygsmaskiner. Bolaget svarar för den officiella
provningen av dessa objekt, dvs. för kontroll av att de uppfyller
myndigheternas tekniska säkerhetsföreskrifter. SA granskar ritningar och
beräkningar före tillverkningen, kontrollerar utförandet under tillverkning och
montage samt besiktigar objekten innan de tas i bruk. Mänga objekt besiktigas
därefter regelbundet med ett eller några års intervall. På begäran utför SA
även icke officiell provning av säkerhetsinriktad karaktär.

Verksamheten
under år 1984

Det
gångna året har inte inneburit några störte förändringar. Officiell provning
har bedrivits efter i stort sett samma tekniska regler och i samma omfattning
som föregående år. Liksom tidigare har resurserna anpassats strikt tUl den
officiella provningens behov. Denna inskränkning har möjliggjort en hög
produktivitet, varigenom priserna på bolagets tjänster har kunnat hållas något
lägre än de som tillämpats av flertalet kontroll- och konsultföretag för
liknande arbeten.

Framtidsutsikter

För
närvarande pågår förberedelser för en uppmjukning av lagen om riksprovplatser
och även i övrigt diskuteras avreglering och minskning av den officiella
provningen. En anpassning till denna utveckling kommer alt ske genom att
verksamheten breddas med rådgivning, utbildning och prov-ningstjänster åt
industrin. Förberedelser för en sådan omställning har påbörjats.

Statens Bostadsfmansieringsaktiebolag

I
maj 1984 beslöt riksdagen (BoU 1983/84:28, rskr 303) pä grundval av prop.
1983/84:90 alt ett särskilt av staten helägt kredilakliebolag skall bildas.
Bolagets uppgift är alt på den prioriterade kreditmarknaden låna upp de medel
som behövs för den statliga bostadsiångivningen. Utiånings-verksamhelen handhas
av bostadsverkel på uppdrag av bolaget.

Bolaget
skaU finansiera de lån som betalas ut fr, o, m. den 1 juli 1985.

Bolagets
aktiekapital är 50 milj. kr. Som säkerhet för obligationsupplåningen finns en
statiig garantiförbindelse pä 1000 milj. kr.

106

Statens Järnvägar (SJ) Skr. 1985/86:20

översikt 1984/85* 1983/84

(milj. kr.) (milj.
kr.)

Omsättning
9358 8885

Resultat före disp. och
skatt 40 109

Redovisat
årsresultat
40 109

Balansomslutning
- 10862

Redovisat eget kapital - 8126

Investeringar
2260 2452

1984/85 1983/84

Antal
anställda
36918 37335

* Prel. uppgifter enligt tolvmånadersrapport.
Räkenskapsåret omfattar tiden 1 juli 1984-31 december 1985. I fortsättningen
utgör kalenderåret räkenskapsår.

Verkets
uppgift och omfattning

SJ
är ett affärsdrivande verk, som bedriver gods- och persontrafik på järnväg samt
busstrafik och färjetrafik. Kompletterande verksamhet bedrivs inom ett antal
dotterbolag.

SJ:s
bannät omfattade vid slutet av verksamhetsåret 1984/85 ca 11 300 km järnväg i
huvudspår, vilket var ca 95% av de svenska järnvägarna. SJs busstrafik
trafikerade en väglängd av ca 21000 km.

Vagnparken
för järnvägstrafiken bestod av ca 38 800 godsvagnar med en lastkapacitet på 1,3
milj. ton samt drygt 2000 person- och motorvagnsfor-don med ca 115 000
sittplatser, 6600 sovplatser och 3 400 platser i liggvagnar. Busstrafiken
ombesörjdes med ca 1650 fordon.

Till
den i samarbete med utiändska järnvägar drivna fäijetrafiken bidrog SJ med
tågfärjor på lederna Trelleborg-Sassnitz och Malmö-Köpenhamn.

Verksamheten
under verksamhetsåret 1984185

Periodens
trafik och ekonomi påverkades av den extremt kalla vintern och vårens
arbelskonflikt. Resultatet beräknas härigenom ha försämrats med nästan 100
milj. kr.

Vagnslasttransporterna,
som dominerar SJ:s godstransporter, ökade volymmässigt med drygt 4% under
perioden. För den snabbaste tillväxten stod kombitransporter (-1-11%) samt
inländsk och nordisk trafik (-1-4%). Kontinenttrafiken (-1-2%) fick vidkännas
ett bortfaU i transporterna över Trelleborgsleden p.g.a. strejken.
Transporterna av lapplandsmalm fortsatte att öka kraftigt under hela perioden
(-1-26% mätt i tonkm). Även styckegodstrafiken (C-sam), som drivs i samarbete
med Svelast, uppvisade en stark tiUväxt (-1-30%).

SJ:s
persontrafik på järnväg består dels av egen trafik, dels av entrepre

nadtrafik, som SJ utför ät huvudmän för lokal och regional koUektivtrafik.

Efterhand som nya avtal med länshuvudmän tillkommit har entreprenad-

trafUcen ökat betydligt. Tillväxten har delvis skett på bekostnad av SJ:s

egen trafik, framförallt beträffande resor pä månadskort. Egen trafik sva

rade under verksamhetsåret för 29% av resorna och 81 % av persontrafik- 107

Skr.
1985/86:20 volymen, mätt i personkm. Antalet järnvägsresor minskade obetydligt
jämfört med föregående är. Vinterproblemen bedöms ha medfört bortfall av resor
och intäkter. Persontrafikvolymen steg dock något. Ökningen gällde
entreprenadtrafik - bortsett från SL-trafik - och resor i egen trafik tiU
normalpris.

SJ:s
bussar körde sammanlagt 109 milj. km. Det innebar en ökning med 5% jämfört med
föregående år. På fäijelederna överfördes bl.a. 6,8 milj. ton järnvägsgods och
7,8 milj. resande. På tågfärjorna överfördes även sammanlagt 793 000
motorfordon. Lastbilsgodset uppgick till 1,5 milj. ton,

SJ:s
totala omsättning (exkl. finansiella och extraordinära poster) ökade med 5%
till 9358 milj. kr. Härav utgjorde intäkterna för godstransporter inkl.
posttransporter och fätjetrafik 40%, persontrafik inkl, busstrafik 38%, av
staten köpta Irafiktjänster 16% samt övriga rörelseintäkler (provisioner,
hyresverksamhel, arbeten åt utomstående m.m.) 6%.

Rörelsekostnaderna
steg med 6% till 8475 milj. kr. Härav utgjorde löner och sociala avgifter 5374
milj. kr., eller 63%. Dessa ökade med 4% jämfört med föregående är medan övriga
rörelsekostnader avseende material, entreprenader, energi m. m. steg med 10%.

Avskrivningarna
enligt plan uppgick till 453 milj. kr. Efter avskrivningar enligt plan samt
finansieUa och extraordinära poster redovisas ett överskott om 475 milj. kr.
Efter avskrivningar utöver plan, som motsvarar skillnaden mellan avskrivningar
på nuvärden och anskaffningsvärden, redovisar SJ ett överskott om 40 milj, kr,
jämfört med 109 milj, kr, föregående år. Resultatförsämringen kan hänföras lUl
lägre malmtransportintäkter till följd av det nya malmtransportavtalet med LKAB
fr, o. m. är 1984 samt till vinterproblem och arbelskonflikt.

Den
totala investeringsvolymen under, 1984/85 blev 2260 milj. kr. De fasta
anläggningarna tillfördes totalt 1 337 milj. kr,, varav 685 milj, kr, för
bangårds- och spårarbeten, 110 milj. kr. för signalanläggningar och 116 milj,
kr. för elanläggningar. I rullande järnvägsmateriel investerades 507 milj. kr.,
varav 235 milj. kr. i lok, 182 milj. kr. i person- och motorvagnar och 74 milj.
kr. i godsvagnar. Investeringarna inom ersätiningsberättigade järnvägslinjer
och försvarsberedskap 226 milj. kr. har avskrivits med medel från staten.

Personalantalel
fortsatte att minska under 1984/85. Uttryckt i årsarbetskrafter uppgick det
totala antalet anställda till 36918, vilket var 417 mindre än föregående är.

Framlidsutsikter

Riksdagens
järnvägspolitiska beslut år 1985 innebar dels att en koncern

strategi lagts fast och att ett särskilt förvaltningsbolag, AB Swedcarrier,

bildats för samordning mellan SJ och SJs dotterbolag samt mellan de oHka

dotterbolagen, dels ett ändrat kostnadsansvar för SJ. SJ-företaget kommer

i fortsättningen att redovisas i en trafikrörelse- och en infrastrukturdel dvs.

bannätet. Vidare skall avskrivningarna i fortsättningen räknas på historis

ka anskaffningsvärden i stället för som hittills på återanskaffningsvärden.

108 Staten tar ett visst ökat ansvar för
infrastrukturens kostnader - endast

80%
av investeringarna i infrastrukturen behöver förräntas.

Den svenska konjunkturen
kan komma att försvagas mot slutet av innevarande år på viktiga marknader som
eftefrågar järnvägstransporter. För att möta effekterna av denna utveckUng
förstärks satsningarna pä kvalitets- och marknadsföringsåtgärder. Vidare
genomförs ett åtgärdsprogram för att förbättra resultatutvecklingen. Programmet
syftar till att minska personalantalel genom nyanställningsstopp inom
huvudkontoret och i övrigt mycket restriktiv nyanställning samt att skära ned
kostnaderna för material m. m.

Skr.
1985/86:20

AB
Statens Skogsindustrier (ASSI)

översikt

1984 (milj.
kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

5 391

5076

561

202

233

11

6457

6312

1296

1071

366

276

Antal anställda

1984 7734

1983 8301

ASSI, Aktiebolaget Statens Skogsindustrier startade sin
verksamhet år 1942. Bolaget bildades för att driva 16 sågverk och en liten
sulfatmassafabrik som dåvarande Domänstyrelsen förvärvat under 1920- och
1930-talen.

ASSI är
idag ett av Sveriges större skogsindustriföretag. Med en produktion av olika
kvaliteter förpackningspapper på 800000 ton/år är företaget störst i Europa
inom området. ASSI har fem pappersbruk varav tre är integrerade med
sulfatfabriker. Ca 200000 ton blekt och oblekt ceUulosa marknadsförs också.
Sågade trävaror utgör alltsedan starten en viktig produkt. Produktionen är ca
650000 m' per år fördelat på fem sågverk. Slutligen har ASSI en tUlverkning av
ca 240000 ton wellpapp per år fördelade pä 17 anläggningar. Dessa finns i
Sverige, Danmark, England, Tyskland och Schweiz. Wellpappfabrikerna använder ca
25 % av ASSls största papperskvalitet, kraftliner (vertikal integration).

Organisationen
är decentraliserad och uppbyggd kring 12 självständiga resultatenheter. Större
minoritetsintressen finns i Swedspan AB (49 %), Swanboard Masonite AB (24 %),
Töreboda Limträ AB (40 %) och Empee Golflcarton B.V. (30 %).

ASSI och
domänverket har under år 1984 enats om ett samarbetsavtal och ett
leveransavtal. Dessa avtal ger möjligheter för båda parter att tillvarata sina
ekonomiska intressen i det nära samarbete som ägargemen-skapen förutsätter.
Domänverket svarade år 1984 för 40 % av koncernens virkesbehov.

Under år 1984 sålde ASSI det tyska kartongföretaget
FS-Karton. ASSIs sågverksrörelse har från och med år 1984 brutits ut ur
moderbolaget. Verksamheten bedrivs i en särskild juridisk enhet ASSI Timber AB,
ett helägt dotterbolag till ASSI.

109

Skr.
1985/86:20

Konjunkturen
utvecklades positivt under år 1984 på ASSIs viktigare marknader. Därmed blev
efterfrågan på bolagets produkter god. Dock försämrades efterfrågan på sågade
trävaror under året och mot dess slut försvagades efterfrågan på blekt
cellulosa.

Den
i huvudsak positiva marknadsutvecklingen, den höjda dollarkursen och minskande
räntenetto medförde att koncernens resultat efter finansiella kostnader mer än
fördubblats. Resuhatet blev år 1984 645 milj. kr., en förbättring med 400 milj.
kr. jämfört med är 1983.

Rörelseresultatet
ökade före räntor och avskrivningar med 219 milj. kr. till 1000 milj. kr.
Resultatförbättringarna hänför sig främst till ASSIs cellulosa- och
pappersprodukier. Byggnadsmaterialföretagens rörelseresultat minskade med 16
milj. kr. och blev 160 milj. kr, beroende pä den under året vikande marknaden.
Den stabila lönsamhetsutvecklingen hos föipackningsföretagen fortsatte.
Rörelseresultatet ökade med 26 milj. kr. tiU 182 milj. kr.

Räntabiliteten
på eget kapital uppgick till 23 % och på totalt kapital till 15%.

Amorteringar
på utestående lån uppgick till 282 milj. kr. Årets investeringar har helt
självfinansierats. Investeringarna uppgick tUl 366 milj. kr.

Som
ett led i koncernens vidare utveckling har program för personal och
ledarutveckling startats.

Sågade
trävaror möter är 1985 en trög marknad. De höjda råvarupriserna kommer inte att
kunna kompenseras. För kraftliner (den största papperskvaliteten) och
cellulosa stärktes konkurrenskraften under år 1984 gentemot Nordamerika av den
stigande dollarkursen. Under senare delar av år 1984 utvecklades en viss
överkapacitet som lett till fallande priser. Den allmänna ekonomiska
utvecklingen är dock fortfarande positiv, vilket borde förhindra alltför
besvärliga störningar på huvudmarknaderna. För wellpapprörelserna inom och utom
Sverige bör år 1985 medföra en fortsatt tillfredsställande utveckling.

översikt*

juli/dec 1984* (milj, kr,)

1983/84 (milj. kr,)

Omsättning

Resultat
före disp, och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

6079

11504

1670

3577

0

248

39099

38259

19 134

18577

1447

3173

Antal anställda

1984*
11192

1983/84 11406

Avser
kraflverksrörelsen * Avser 6 mån.

110

Historik

Statens
vattenfaUsverk grundades år 1909 genom att Trollhätte kanal- och vattenverk,
som haft till uppgift att utnyttja vattenkraften m. m, i TroUhät-

tefallen,
ombildades till ett nytt statUgt verk, Kungliga Vattenfallsslyrelsen Skr,
1985/86: 20 sedermera statens vattenfallsverk, med hela riket såsom
verksamhetsområde.

Vattenfall
fick till uppgift att bl.a, främja utbyggnaden och tillgodogörandet av
vattenkraften i riket, ombesöoa utbyggnaden och driften vid elektriska
kraftverk samt handha anförtrodda delar av statens kanalrörelse.

Under
perioden från bildandet fram till år 1919 uppbyggdes verksamheten genom utbyggnad
av de, för den tiden, stora vattenkraftstationerna Trollhättan, Älvkarleby och
Poijus. Elförbrukningen ökade snabbt, mycket beroende på högkonjunkturen under
första världskriget.

Under
1920-talet påbörjades även utbyggnad av ledningsnät för överföring vid 200
(kV) kilovolts spänning i landets södra och mellersta delar. Genom utbyggnad av
vattenkraftstationer i Norrland erfordrades så småningom förstärkning av
överföringsnätet från dessa produktionscentra i norr till konsumtionscentra i
söder.

År
1938 var hela landet sammankopplat via storkraftnätet (200 kV).

Det
andra världskriget innebar en kraftig ökning av elförbrukningen. Ökningen har
sedan fortsatt under hela efterkrigstiden för att först mot mitten av
1970-talet visa en stagnerande tendens.

Den
stora ökningen i förbrukningen har medfört stora utbyggnader av vattenkraften
främst i de norrländska älvarna under 1950- och 1960-talen.

Fr.
o. m. 1970-talets böljan har vattenfall varit engagerat i utbyggnad av två
kärnkraftsanläggningar i större format efter en försöksperiod under 1950- och
1960-talen. På grund av debatt om det svenska kärnkraftsprogrammet kom
idrifttagningen av delar av de nu aktuella kärnkraflsanlägg-ningarna att
fördröjas till början av 1980-talet.

Under
1970-talet byggde Vattenfall dessutom nio oljedrivna värmekraftstationer varav
sju gasturbinstationer.

Under
efterkrigstiden har del svenska storkraftnätet byggts ul väsentligt innebärande
bl. a. överföring med upp till 400 kV spänning.

Statsmakterna
beslutade år 1946 att Vattenfall skulle bygga ut och driva storkraftnätet men
att andra kraftföretag efter överenskommelse skulle fa överföra ström på detta.

De
delar av storkraftnätet som genom avtal står öppna för andra stora
kraftproducenter kallas stamnätet och omfattar 12530 km.

Genom
utbyggnad av storkraftnätet blev det möjligt för alla stora kraftproducenter
att genom utbyte av kraft erhålla bästa möjliga användande av såväl
produktions- som distributionsapparaten. Sådan samköming inleddes bland de
svenska kraftföretagen under 1940-talet och har successivt förbättrats samt
utbyggts lill att omfatta även de nordiska grannländerna.

Verkets
uppgifter

Vattenfall
skall enligt sin instruktion handha statens kraflverksrörelse och kanalrörelsen
vid Trollhätte kanalverk samt verka för en rationell elförsörjning inom riket.

Kraftverksrörelsen
omfattar produktion, distribution och försäljning av

elenergi samt överföring av elenergi på storkraftnätet. 111

Skr. 1985/86:20 I
ekonomiska termer uttryckt är målet att i konkurrens med andra

företag
i branschen framställa företagets produkter och tjänster lill lägsta möjliga
kostnad. Vattenfalls intäkter skall — förutom att täcka löpande kostnader -
medge tUlfredsställande avskrivningar och därutöver kunna lämna ett överskott
som uppfyller gällande krav på förräntning av disponerat statskapital.

Utvecklingen
under senare år inom energiförsörjningen har motiverat att Vattenfall engagerat
sig pä nya områden inom energiverksamheten såsom utveckling av solvärme-,
värmepump- och vindkraftteknik.