Prop. 1985/86:22

mm

1985/86: 22

om avgifter i ärenden om lokala _

kabelsändningar m. m. Prop.

1985/86:22

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet
den 31 oktober 1985.

På
regeringens vägnar

Olof
Palme

Bengt
Göransson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen framläggs förslag till bestämmelser om avgifter i ärenden om
lokala kabelsändningar. Avgiften föreslås uppgå till tio kronor per halvår för
varje bostad som kan nås av satellitsändningar. Vidare framläggs förslag tiU
medelsanvisningar för kabel- och närradionämnderna under budgetåret 1985/86 (fr.o.m.
den I januari 1986). Utgångspunkten har härvid varit ett för de båda nämnderna
gemensamt kansli med särskilda enheter för kabel- resp. närradiofrågor.

1
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 22

Prop. 1985/86:22 Propositioncns lagförslag Förslag till Lag om avgifter i
ärenden om lokala kabelsändningar

Härigenom
föreskrivs följande.

1
§ Den som har fått tillstånd till
satellitsändningar enligt lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar skall
erlägga avgift till staten enligt föreskrifterna i denna lag.

2
§ För varje påbörjat
kalenderhalvår skall tillståndshavaren erlägga en avgift. Denna skall tas ut
med tio kronor för varje bostad som kan näs av satellitsändningar från tillståndshavaren
vid kalenderhalvårets ingång.

Avgiften
för första kalenderhalvåret skall betalas senast den 31 mars och avgiften för
andra kalenderhalvåret senasi den 30 september.

3
§ Avgiften skall utan anmaning
betalas in lill kabelnämnden.

4
§ Den som är avgiftsskyldig
skall lämna uppgifter till kabelnämnden om antalet bostäder som kan nås av hans
sateUitsändningar.

Om
en avgiftsskyldig, trots särskild anmaning av kabelnämnden, inte inom
föreskriven tid lämnar sådana uppgifter om antalet bostäder som kan ligga till
grund för avgiftsberäkningen, skall nämnden fastställa avgiften efter en
uppskattning av antalet bostäder.

5
§ Om avgiften för ett
kalenderhalvår understiger 500 kronor tas den inte ut.

6
§ Kabelnämndens beslut enligl
denna lag får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

7
§ Den som uppsåtligen eUer av
grov oaktsamhet lämnar uppgifter som är ägnade att leda till för låg avgift,
skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte gärningen är
belagd med straff i brottsbalken.

1. Denna lag träder i
kraft den I januari 1986.

2. Den,
som under någon del av andra kalenderhalvåret 1985 bedrivit

sändningar med stöd av lagen (1984:115) om försöksverksamhet med

särskild trådsändning och som under första kalenderhalvåret 1986 får

tUlstånd att sända enligt lagen (1985; 677) om lokala kabelsändningar, skall

betala hel avgift för första kalenderhalvåret 1986 även om sändningar med

stöd av tillståndet börjar först under det halvåret.

utbildningsdepartementet Prop. 1985/86:22

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 oktober 1985

Närvarande;
statsrådet I. Carlsson, ordförande och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström

Föredragande;
statsrådet Göransson

Lagrådsremiss om avgifter i ärenden om lokala
kabelsändningar

1 Inledning

Enligt
riksdagens beslut (prop. 1984/85:199, KU 37, rskr 398) träder en ny lag
(1985:677) om lokala kabelsändningar i kraft den 1 januari 1986. Enligt lagen
skall det krävas tiUstånd för att bedriva satellitsändningar och egen-sändningar
i lokala kabelnät saml för att upplåta kanaler åt andra för sådana egensändningar.
En för hela landet gemensam kabelnämnd skall pröva frågor om lokala
kabelsändningar och utöva tillsyn över verksamheten. I propositionen uttalas
att kabelnämnden bör få till uppgift att följa utvecklingen inom området i
Sverige och utomlands samt att .vid behov avge förslag tUl nya eller förändrade
regler för kabelsändningar. Nämnden bör också kunna ge stöd lill lokal
programverksamhet. I lagen sägs att nämndens ordförande och vice ordförande
skall ha domarkompetens. I fråga om nämndens sammansättning uttalas i övrigt i
propositionen att antalet ledamöter bör vara högst sju. I propositionen sägs
också att det bör ankomma på regeringen alt meddela övriga föreskrifter om
nämndens organisation och verksamhet samt att besluta om nämndens lokalisering.
Vidare sägs att kabelnämndens verksamhet bör finansieras med årliga avgifter av
dem som erhåller tillstånd för satellitsändningar. Förslag om avgiftens storlek
och övriga regler beträffande avgiften skall enligt vad som sägs i
propositionen föreläggas riksdagen hösten 1985. Riksdagen har inte haft något
att erinra mot detta. Riksdagsbehandlingen av de delar av lagförslaget som rör äterkallelse
av tillstånd och förbud mot fortsatta vidaresändningar av programkanaler från
satelliter är uppskjuten tiU innevarande riksmöte.

Riksdagen
har vidare beslutat (prop. 1984/85:145, KrU 22, rskr 387) all försöksverksamheten
med närradio skall avslutas och att närradioverk-samheten fr. o. m. den 1 juli
1985 skall permanentas. Ett nytt organ, närra-dionämnden, skall administrera
och öva tillsyn över verksamheten. Enligl den ändring i närradiolagen
(1982:459), som trädde i kraft den 1 juH 1985

ti
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr22

Prop.
1985/86:22

(1985:597)
skall närradionämndens ordförande och vice ordförande ha domarkompetens. 1
propositionen uttalas att det i övrigt bör få ankomma på regeringen att besluta
om nämndens organisation och lokalisering. Riksdagen har inte haft någon
erinran mot detta. Den nya myndigheten beräknas kunna påbörja sitt arbete omkring
ett halvår efter riksdagsbeslutet. Den avlöser då närradiokommittén, som för
närvarande fullgör den kommande nämndens uppgifter. Närradionämndens verksamhet
skall fr. o. m. budgetåret 1986/87 helt finansieras genom avgifter.

Efter
regeringens bemyndigande har en organisationskommitté (U 1985:08)' tillkallats
för att utarbeta förslag till organisation m. m. för kabel-och närradionämnderna
samt i övrigt förbereda kabelnämndens handläggningsverksamhet.

Organisationskommittén har
den 8 oktober 1985 kommit in till regeringen med ett förslag till lag om
avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar.

I
det följande behandlar jag frågan om en sådan avgiftslag.

2 Allmän motivering

Mitt
förslag: Kabelnämndens verksamhet bör finansieras med en avgift som las ut av
den som fått tillstånd till satellitsändningar. Avgiften bör beräknas på
grundval av antalet bostäder som kan nås av satellitsändningarna. Avgiften bör
uppgå lill 10 kr. per påbörjat kalenderhalvår för varje sådan bostad. Avgiften
bör erläggas tUl kabelnämnden.

Organisationskommittén:
Organisationskommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med milt.

Skälen
for mitt förslag: Satellitsändningar i kabel-TV pågår på försök på ett 30-tal
orter sedan mitten av år 1984. Sändningarna sker enligl lagen (1984:115) om
försöksverksamhet med särskild trådsändning, vilken övergångsvis gäller till
utgången av mars 1986. Antalet anslutna hushåll uppgick till ca 82000 vid
utgången av juni 1985 och kan beräknas till mellan 120000 och 150000 vid
årsskiftet. I och med att lagen om lokala kabelsändningar då träder i kraft
kan man räkna med en kraftig ökning av antalet orter inom vilka tiUstånd kommer
att ges och av antalet anslutna hushåll. Utvecklingen på längre sikt är dock
svår att bedöma.

Kostnaderna
för kabelnämndens verksamhet är av ivå slag. Del ena är kabelnämndens
förvaltningskostnader medan det andra är kostnaderna för stöd till lokal
programverksamhet.

Organisationskommittén
för kabel- och närradionämnderna har den 15 oktober 1985 beslutat om förslag
till anslagsframställning för kabelnämndens verksamhet för budgetåret 1985/86.
Kommitténs förslag innebär att nämndens förvaltningskostnader kan beräknas till
knappt 1 milj. kr. per

Regeringsrådet
Björn Sjöberg.

halvår. Stödbehovet för
lokal programverksamhet är bl. a. beroende av hur Prop. 1985/86:22 verksamheten
utvecklas. För det inledande halvåret har kommittén beslutat föreslå att 0,5
milj. kr. anvisas.

Avgiften
bör beräknas utU"rån antalet bostäder som kan nås av satellitsändningarna.
Härigenom erhåller man ett system som blir lätt alt administrera och där
avgiftsbördan normalt torde fördelas efter bärkraft. Man skulle i och för sig
kunna argumentera för att även andra lokaler än bostäder togs med i avgiftsunderiaget.
Skälen till att detta inte föreslås är dels svårigheten att definiera vad som
skall anses vara en enda lokal, dels att tillständsplikten för sändningar tiU
lokaler förutsätts upphöra den I juli 1986 (jfr prop. 1984/85:199 s. 30). Inget
hindrar givetvis att den avgiftsskyldige i sin tur tar ut ersättning för
avgiften på annat sätt än enligt beräkningsgrunden, l.ex. genom att ta betalt
också för andra lokaler än bostäder.

Kabelnäten
kan komma att bli uppbyggda på olika sätt. I s. k. stjärnnät har varje abonnent
sin individuella ledning. Systemet ger möjlighet för den som disponerar över
nätet att endast föra fram satellitsignaler til! de abonnenter som önskar det.
Då skall givelvis endast dessa ingå i avgiftsunderiaget. Den hittills
vanligaste konstruktionen torde emellertid vara s. k. kaskadnäl, där samtliga
signaler förs fram till alla anslutna. 1 sådana nät skall samtiiga anslutna
bostäder ingå i avgiftsunderiaget. Detta bör gälla också ifaU satellitsignalerna
skulle sändas kodade och nå samtiiga bostäder i kodad form. Det torde nämligen
ofta bli svårt för den avgiftsskyldige att på ett tillförlitligt sätt ange hur
många abonnenter som har möjlighet att avkoda signalerna. En ordning där man
skulle ta hänsyn till detta vid avgiftsberäkningen skulle bU svår att
administrera och skulle inbjuda till missbruk.

Antalet
anslutna bostadslägenheter kan som nämnts uppskattas till 120000-150000 vid
1986 års ingång. En åriig avgift om 20 kr. per ansluten bostad bör
inledningsvis ge lillräckHga intäkter för att tillgodose finansieringsbehoven.
Utvecklingen på längre sikt får visa om avgiften är väl avvägd.

Närmare
om konstruktionen

Mitt
förslag: Avgiften bör betalas senast den 31 mars resp, den 30 september. Den
avgiftsskyldige bör lämna uppgifter om antalet bostäder som vid
kalenderhalvårets ingång kan nås av hans satellitsändningar. Om den
avgiftsskyldige trots anmaning inte lämnar sådana uppgifter bör kabelnämnden
kunna fastställa avgiften efter en uppskattning av antalet bostäder.
Avgiftsbelopp under 500 kr. bör inte tas ut.

Organisationskommittén:
Förslaget överensstämmer med mitt.

Skälen
för mitt förslag: Avgiften föreslås bli baserad på antalet bostäder som kan nås
av sateUitsändningar vid periodens ingång. Under den halv-

Prop.
1985/86:22

årsperiod då verksamheten
inleds betalas alltså ingen avgift. Bostäder som ansluts under perioden grundar
inte avgiftsskyldighet förrän fr. o. m. nästa period.

Avgiften bör beräknas av
den avgtftsskyldige själv pä grundval av en enkel självdeklaration. Endast om
uppgifter inte lämnats eller om beräkningarna befinns vara felaktiga behöver
ett särskilt beslut om avgiften fattas av kabelnämnden.

Ansvarsbestämmelser,
besvärsrätl, övergångsbestämmelser

Mitt
förslag: Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar uppgifter som
leder till för låg avgift bör kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex
månader, om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

Beslut
av kabelnämnden om avgifter bör kunna överklagas till kammarrätten.

För
den som andra halvåret 1985 bedrivit satellitsändningar med stöd av lagen
(1985:115) om försöksverksamhet med särskild trådsändning föreslås i en
övergångsbestämmelse all avgifisskyldighet inträder även om tillstånd enligt
lagen om lokala kabelsändningar lämnas först under loppet av första halvåret
1986.

Organisationskommittén:
Förslaget överensstämmer med mitt.

Skälen
för mitt förslag: Skyldigheten att lämna sanna uppgifter i självdeklarationen
bör vara straffsanktionerad. Straff bör kunna utdömas även vid grov oaktsamhet
från den avgiftsskyldiges sida.

Kabelnämndens
fordran på avgift kan inte utsökas utan föregående prövning i allmän domstol.
Nämndens beslut innebär således inget egentligt avgörande av avgiftsfrågan. Tillståndshavarens
rätt skyddas genom möjligheten till domstolsbehandHng. Beslut av detta slag bör
därför i princip inte kunna överklagas (jfr avsnitt 2.6 i regeringens
lagrådsremiss med förslag till ny förvaltningslag beslutad den 3 oktober 1985).
I den av riksdagen ännu ej behandlade delen av prop. 1984/85:199 har regeringen
emellertid lagt fram förslag om rätt för kabelnämnden att återkalla tillstånd vid
utebHven betalning av avgiften. Mot bakgrund av detta förslag anser jag det
befogat att nämndens beslut om avgifter får överklagas genom besvär.
Kammarrätten är enligt min mening lämplig besvärsinstans.

Lagen
om försöksverksamhet med särskild trådsändning gäller övergångsvis til!
utgången av mars 1986. Som jag anfört i det föregående kan antalet bostäder som
är anslutna till satellitsändningar med stöd av denna lag uppskattas tUl mellan
120000 och 150000 vid utgången av år 1985. Enligt min mening är del naturligt
att avgiftsskyldighet i dessa faU inträder redan fr. o. m. första halvåret
1986. Sändningarna kan ju fortsätta enligt försökslagen fram tiU utgången av
mars 1986 och sändningar kan alltså pågå kontinuerligt i avvaktan på
kabelnämndens tillstånd enligt den nya lagen.

3 Upprättat
lagförslag Prop. 1985/86:22

1
enlighet med vad jag nu har anfört har inom utbildningsdepartementet upprättats
förslag till lag om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar. Förslaget bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilagaK

4 Specialmotivering

1 §
Den som har fått tillstånd till satellitsändningar enligt lagen

(1985; 677) om lokala kabelsändningar skall erlägga avgift till staten enligt

föreskrifterna i denna lag.

Bestämmelsen
i I § har behandlats i den allmänna motiveringen.

I
1 § anges vem som skall betala avgift. Avgiftsskyldigheten är knuten tUl
innehavet av sådana sändningstUlstånd som ges enligt bestämmelserna i lagen
(1985:677) om lokala kabelsändningar. Om satellitsändningar bedrivs med stöd
av tiUständ enligt 5 § första stycket radiolagen (1966:755) föreligger således
inte någon avgiftsskyldighet. Avgift skall naturiigtvis inte heller las ut av
den som, utan att inneha något tillstånd, bedriver helt fria sateUitsändningar.

Avgiftsskyldigheten
för den som har tillstånd men inte bedriver till-ståndsplikliga sändningar,
behandlas i specialmotiveringarna till 2 och 5§§.

2 §
För varje påbörjat kalenderhalvår skall tillståndshavaren erlägga en

avgift. Denna skall tas ut med tio kronor för varje bostad som kan nås av

sateUitsändningar från tillståndshavaren vid kalenderhalvårets ingång.

Avgiften
för första kalenderhalvåret skall betalas senasi den 31 mars och avgiften för
andra kalenderhalvåret senast den 30 september.

Bestämmelserna
i 2 § har behandlats i den allmänna motiveringen.

]
första stycket anges hur avgiften för varje tillståndshavare skall beräknas.
Avgiften tas ut per påbörjat kalenderhalvår. Avgiftens storlek beror på hur
många bostäder som kan nås av satellitsändningar från tillståndshavaren vid
kalenderhalvårets ingång. Bestämmelsen innebär att den som har rätt att sända
den första dagen av ett kalenderhalvår, och då kan nå bostäder med sina
sändningar, skall betala avgift för hela det halvåret.

En
bostad kan nås av sändningar om de faktiska förutsättningarna för sändning till
bostaden är för handen. Avgifisskyldigheten inträder således även om tillståndshavaren
inte har börjat bedriva några sändningar. Alt sändningarna upphör under löpande
kalenderhalvår leder inte till att avgiften reduceras. Det sagda gäller även
om skälet till att sändningarna upphör är att tUlståndet upphört alt gälla.

Om
någon däremot fått ett tUlstånd som ger honom rätt att börja sända först under
löpande kalenderhalvår behöver han inte betala någon avgift för det halvåret.

Avgiften
utgår, som nämnts, i relation tU! antalet anslutna bostäder.

'
Bilagan har uteslutits här. Förslaget är likalydande med det som är fogat till

propositionen. '

Prop.
1985/86: 22 Avgift tas således inte ut av den som inte har några bostäder
anslutna utan enbart lokaler. I fråga om begreppet bostad hänvisas till
förarbetena tiU lagen om lokala kabelsändningar, prop. 1984/85: 199 s. 62.

Olika
tekniska lösningar finns för anslutning av bostäder till kabelnät. En lösning
innebär att samtliga bostäder i en fastighet nås av de satellitsignaler som vidaresänds.
I detta fall skall avgift utgå för varje bostad, oavsett om den som bor i
lägenheten utnyttjar motlagningsmöjligheterna eller inte och oavsett om
signalen är kodad eller inte. Detta sätt att beräkna avgiften medför att den
avgiftsskyldige, om han vill kompensera sig för kostnaden, kanske inte alltid
kan ta ut ersättning för avgiften enligt beräkningsgrunden utan får fördela
kostnaden mellan dem som verkligen abonnerar på hans sändningar.

Andra
tekniska lösningar gör det möjHgt att inte släppa fram signalen tiU alla bostäder
i fastigheten. Endast de bostäder till vilka signalen når fram, ingår då i
avgiftsunderlaget.

1
andra stycket anges när avgifterna senast skall betalas.

Den
avgiftsskyldige skall själv räkna ut sin avgift för varje kalenderhalv-

3
§ Avgiften skall utan anmaning
betalas in till kabelnämnden.

4
§ Den som är avgiftsskyldig
skall lämna uppgifter till kabelnämnden om antalet bostäder som kan nås av hans
satellitsändningar.

Om
en avgiftsskyldig, trots särskild anmaning av kabelnämnden, inte inom
föreskriven tid lämnar sådana uppgifter om antalet bostäder som kan ligga tU!
grund för avgiftsberäkningen, skall nämnden fastställa avgiften efter en
uppskattning av antalet bostäder.

1
3 § anges till vilken myndighet avgifterna skall erläggas. Avgiften skall betalas
in utan särskild anmaning.

I 4
§ förslå slycket slås fast att det åligger den avgiflsskyldige att förse kabelnämnden
med uppgifter om antalet bostäder som kan nås av hans sändningar.

Uppbördsförfarandet
bör bygga pä att den avgiftsskyldige anger antalet anslutna bostäder i samband
med att han betalar in sin avgift till kabelnämnden.

Om
kabelnämnden kan godta uppgifterna och inbetalningen kommer den inte att fatta
något särskilt beslut om fastställande av avgiften. Ett sådant beslut behöver
myndigheten bara fatta om den avgiftsskyldige underlåter att lämna några
uppgifter, lämnar sådana uppgifter som inte kan godtas eller gör en felaktig
uträkning.

Om
kabelnämnden fastställer avgiften enligt bestämmelserna i 4 § andra stycket,
efter en uppskattning av antalet bostäder, måste beslutet ha föregåtts av en
särskild anmaning till den avgiftsskyldige att lämna uppgifter,

5 §
Om avgiften för ett kalenderhalvår understiger 500 kronor tas den

inte ut.

Beloppet
500 kronor, som undre gräns för avgiftsuttag, har bestämts

med
beaktande av att sändningar som enbart kan las emot i bostäder och Prop.
1985/86: 22 som inte når fler än ca 50 bostäder inte kräver tillstånd.

Den
tillståndshavare som vid ingången av ett kalenderhalvår hade färre än 50
bosläder anslutna behöver inte betala nägon avgift för det halvåret även om
antalet anslutna bostäder ökar under perioden.

6 §
Kabelnämndens beslut enligl denna lag får överklagas hos kammar

rätten genom besvär.

I
6 § har en bestämmelse om besvärsrätt tagits in. Frågan om besvärsrätt har
behandlats i den allmänna motiveringen.

Beslut
varigenom kabelnämnden fastställt avgiften efter en uppskattning av antalet
anslutna bostäder får överklagas enligt denna bestämmelse.

Som
tidigare nämnts skall den avgiftsskyldige själv räkna ut sin avgift och betala
in den till myndigheten. Om myndigheten godtar inbetalningen fastställs inte
avgiften genom något formeUt beslut. Den avgiftsskyldige måste emellertid, i
uppenbara fall, ha möjlighet alt återfå belopp som han felaktigt har betalat
in. Della sker enklast genom att myndigheten betalar tillbaka överskjutande
belopp.

Om
någon begär att återfå ett visst belopp och framställningen avslås genom beslut,
får det beslutet naturligtvis överklagas.

7 §
Den som uppsåtiigen eller av grov oaktsamhet lämnar uppgifter som

är ägnade att leda till för låg avgift, skall dömas till böter eller fängelse i

högst sex månader, om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

Uppbördssystemet
bygger på att den avgiftsskyldige själv lämnar uppgifter om avgiftsunderlaget tUl
myndigheten. Att lämna oriktiga uppgifter som är ägnade alt leda till för låg
avgift bör därför vara straffbart. En bestämmelse om detta har tagits in i 7 §.
För undvikande av eventuella rättsiillämpningsproblem vid s. k. lagkonkurrens
har bestämmelsen gjorts subsidiär i förhållande till brottsbalken.

ikraftträdande
och övergångsbestämmelser.

1.
Denna lag träder i kraft den I
januari 1986.

2.
Den, som under någon del av
andra kalenderhalvåret 1985 bedrivit sändningar med stöd av lagen (1984:115) om
försöksverksamhet med särskild trådsändning och som under första
kalenderhalvåret 1986 får tillstånd att sända enligt lagen (1985; 677) om
lokala kabelsändningar, skall betala hel avgift för första kalenderhalvåret
1986 även om sändningar med stöd av tiUståndet börjar först under det halvåret.

Övergångsbestämmelserna
under 2 har behandlats i den allmänna motiveringen.

I fråga om betalningen
gäller bestämmelsen i 2 § - dvs. avgiften skaU

erläggas senast den 31 mars - för den som får tillstånd att börja sända

enligt den nya lagen under första kvartalet 1986. Om någon får tillstånd att

börja sända enligt de nya bestämmelserna först under andra kvartalet skall

han naturiigtvis erlägga betalning så snart sändningstillstånd föreligger. 9

Prop.
1985/86:22 5 Hemställan

Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslaget.

6 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

10

Utdrag Prop. 1985/86:22

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid
sammanträde 1985-10-25

Närvarande:
justitierådet Knulsson, fd. justitierådet Sterzel, regeringsrådet Totlie.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 17 oktober 1985 har regeringen på
hemställan av statsrådet Göransson beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag lill lag om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar.

Förslaget
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Britt-Marie Blanck.

Förslaget
föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget
lämnas utan erinran.

Il

Prop.
1985/86:22 Utbildningsdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1985

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Göransson. Dahl, R. Carisson,
Holmberg, Hellström, Wickbom. Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Göransson.

Proposition om avgifter i ärenden om lokala
kabelsändningar m.m.

1 Anmälan av lagrådets yttrande

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till lag om avgifter i ärenden om
lokala kabelsändningar.

Föredraganden
upplyser att lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.

2 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

alt
anta det av lagrådet granskade förslaget till lag om avgifter i ärenden om
lokala kabelsändningar.

3 Organisation m. m.

Som
jag har redovisat i det föregående har riksdagen inte haft något att erinra mot
att det bör få ankomma på regeringen att besluta om nämndernas organisation
och lokalisering. För riksdagens information vill jag dock redovisa följande.

Organisationskommittén
för kabel- och närradionämnderna har av regeringen fått i uppgift att söka
samordna de båda nämnderna i fräga om lokalisering och lokalanvändning samt
undersöka förutsättningarna för samordning av administrativa funktioner och
teknisk utrustning. En lokalisering till Stockholmsområdet har förutsatts.
Även möjligheterna til! en samordning med radionämnden och, pä sikt, en
samlokalisering även med

12 ' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 17
oktober 1985.

arkivet
för ljud och bild skall undersökas inom ramen för kommitténs Prop.
1985/86:22 arbete.

Organisationskommittén
häri samråd med byggnadsstyrelsen undersökt möjligheterna lill gemensamma
lokaler i Stockholm. Det har därvid visat sig att möjligheter finns redan nu till
en sådan samordning av kabel- och närradionämnderna.

Organisationskommittén
har vidare den I oktober 1985 och i enlighet med sina direktiv kommit in med
förslag till organisation för de båda nämnderna. Kommittén har därvid funnit
del lämpligt att i första hand pröva om det är möjligt att helt samordna
kansliresurserna för de båda nämnderna.

Rent
allmänt anser kommittén att en större organisation medför bättre förutsättningar
för ett flexibelt resursutnyttjande och större möjligheter till omfördelning av
arbetsuppgifter. Detta minskar organisationens sårbarhet och bör, i vart fall
på sikt, kunna leda till lägre kostnader för verksamheten. Arbetsmiljöskäl i
vidare bemärkelse talar också för ett gemensamt kansli.

Andra
skäl som, enligt kommittén, talar för ett sammanslaget kansli är att de båda
nämnderna i flera olika avseenden har näraliggande uppgifter och att samma
krets av intressenter ibland kan tänkas komma att bedriva både närradioverksamhet
och lokala kabelsändningar. Den ovissa utvecklingen för de båda områdena utgör
ytterHgare motiv för en organisation där man lätt kan omdisponera resurserna.

En
svårighet är den obalans mellan de båda verksamheterna som kommer att finnas i
inledningsskedet. Av verksamheten med närradio finns mer än fem års erfarenhet
inom den nuvarande närradiokommittén medan det på kabel-TV-området rör sig om
tillämpning av en helt ny lagstiftning. Denna obalans utgör dock inte skäl mot
en sammanslagning, anser kommittén. Det avgörande är att kansliet fär en sädan
uppbyggnad och ställning att det otvetydigt är både kabelnämndens och närradionämndens
kansli.

Kommittén
förordar att de båda nämnderna får ett gemensamt kansli. Kansliet bör ledas av
en chef och en biträdande chef Inom kansliet bör finnas en enhet som särskilt
betjänar kabelnämnden, en enhet som särskilt betjänar närradionämnden och en
gemensam funktion för bl. a. administrativa uppgifter.

Kommitténs
förslag förutsätter gemensamma lokaler för de båda nämnderna. Om det visar sig
svårt att finna sådana, om den föreslagna myndig-hetskonstruktionen innebär
formella problem, eller om ett gemensamt kansli av andra skäl anses mindre
lämpligt, kan en lösning med separata kanslier för resp. nämnd väljas.
Kommittén har lämnat underlag även för en sådan lösning.

Som
jag nyss redovisat föreligger nu möjligheter till en lokalmässig samordning i
Stockholm.

Beträffande organisationen
har jag i likhet med kommittén ansett att

flera skäl talar för en ordning med gemensamt kansli för kabel- och närra

dionämnderna. En viktig förutsättning för en sådan samordning är dock,

som kommittén föreslagit, att särskilda enheter inrättas för kabel- resp. 13

Prop.
1985/86:22

närradiofrågor.
En annan viktig förutsättning är att förvaltningskostnaderna för resp. nämnd
kan hållas isär med hänsyn till att de kommer att ha olika finansieringskällor.

Med
stöd av Kungl. Maj;ts bemyndigande den 22 oktober 1965 har jag nyligen
uppdragit åt statens arbetsgivarverk att i den utsträckning som behövs
förhandla om anställnings- och arbetsvillkor för personal vid kabel-och närradionämnderna.
De riktUnjer som jag därvid angett för organisationen innebär bl. a. att
nämnderna skall ha ett helt gemensamt kansH men med skilda enheter för kabel-
resp. närradiofrågor samt en gemensam funktion för bl.a. administrativa
uppgifter. Kansliet bör ledas av en chef som vid sin sida har en
ställföreträdande chef.

Mina
förslag till medelsberäkningar i del följande utgår från dessa riktlinjer.

Jag
vill i sammanhanget nämna att det arbetsrättsligt fordras att en av
myndigheterna anges som anställningsmyndighet. Kansliet kan inle ges myndighets
ställning. Jag avser all senare återkomma till regeringen med förslag om att
kabelnämnden blir anställningsmyndighet.

4 Anslagsberäkningar för budgetåret 1985/86

Mina
förslag i det följande rör medelsanvisningar för kabel- och närradio-nämndernas
verksamhet under det andra halvåret av innevarande budgetår, dvs. för tiden fr.o.m.
den 1 januari 1986. Till mina budgetförslag för nästa budgetår återkommer jag
vid min anmälan till budgetpropositionen 1986.

Radio och television

G 22. Kabelnämnden: Förvaltningskostnader

1985/86 Nytt anslag
(förslag) 925000

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Organisauons-kommittén

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader
(därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Anskaffning
av inredning och utrustning m. m.

6,S

6,5

817000

(658000)

107000

817000

(658000)

107000

1000

1000

925000

925000

14

Avgifterna i ärenden om
lokala kabelsändningar för budgetåret 1985/86 kommer att redovisas under
inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Organisationskommittén
för kabel- och närradionämnderna Prop. 1985/86: 22

Organisationskommitténs
förslag till anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1. Kostnader
för löner samt övriga förvaltningskostnader 817 000 kr.

2.
Kostnaderna för lokaler har
beräknats till 107000 kr., en beräkning som utgått från nämndens behov av
lokaler och vad som är känt om lokalkostnaderna i Stockholm.

3.
För finansiering av de
inledningsvis höga kostnaderna för inredning och utrustning samt vissa
initialkostnader för tryckning och kontorsmaterial bör en förslagsvis betecknad
post Anskaffning av inredning och utrustning m.m. föras upp under anslaget till
nämnden. Kostnaderna föreslås fördelade enligt en avskrivningsplan på tio år.

4.
Med hänsyn till ovissheten i
omfattningen av nämndens inspelningar av satellitprogram har inga kostnader för
detta tagits upp. Kommittén avser att återkomma i denna fråga.

Föredragandens
överväganden

Vid
min beräkning av förevarande anslag har jag utgått från den organisation för
nämnden som jag har redovisat i det föregående och från kommitténs förslag
till medelsanvisningar.

Min
beräkning av medelsanvisningen för lokalkostnader uppgår till 107000 kr. 1
avvaktan pä en definitiv lokalanvisning från byggnadsstyrelsen får detta
belopp ses som preliminärt.

Medelsramen
för lönekostnaderna har, i avvaktan pä resultatet av förhandlingar om
anställnings- och arbetsvillkor, preliminärt beräknats till 658000 kr.

För
anskaffning av inredning och utrustning m. m. till kabelnämnden bör en
särskild, förslagsvis betecknad anslagspost föras upp i nämndens stat.
Anslagsposten bör tas upp med ett formellt belopp av 1000 kr. Nämnden bör fä belasta
anslagsposten efter prövning av regeringen.

Kabelnämndens
verksamhet bör finansieras med avgifter av dem som erhåller tillstånd för
satellitsändningar. Förslag om avgiftens storlek och övriga regler beträffande
avgifter har lagts fram i det föregående. Avgiftsinkomsterna bör redovisas på
statsbudgetens inkomstsida. Medel för kabelnämndens verksamhet bör beräknas
under särskilda utgiftsanslag, ett till förvaltningskostnader och ett till stöd
till lokal programverksamhet.

Med
hänvisning till det anförda och till sammanställningen hemställer jag att
regeringen föreslär riksdagen

att
till Kabetnämnden: Förvaltningskostnader p tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten
för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 925000 kr.

G 23. Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet

1985/86
Nytt anslag (förslag) 500000 Organisationskommittén för kabel- och närradionämnderna

För
stöd till lokal programverksamhet bör under ett reservationsanslag

500000 kr. anvisas för
innevarande budgetår. 15

Prop.
1985/86:22

Föredragandens
överväganden

Elt stöd till lokal programverksamhet bör enligt min
mening främst la sikte pä att underlätta igångsättningen av verksamheten i
lokala kabelsändar-företag. Som exempel på sådana stödinsatser kan nämnas
bidrag för fack-kunnig medverkan vid planeringen av lokala sändningar och
bidrag till utbildning av personer som skall delta i verksamheten. Nystartade
lokala kabelsändarföretag bör i viss utsträckning kunna få utnislningsbidrag.
Kabelnämnden bör också kunna stödja försöksprojekt med lokala egensändningar.
Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag till bestämmelser
för stödet.

Medelsbehovet för stöd till lokal programverksamhet
påverkas bl, a, av hur verksamheten utvecklas och i vilken takt den kommer i
gäng. Det finns skäl att anta att lokala kabelsändarföretag under innevarande
och nästa budgetår kommer att startas på många orter och att
sändningsverksamhet kommer att inledas successivt under denna period.

Det är mot denna bakgrund inte möjligt att närmare bedöma
vid vUken tidpunkt stödbehov kommer att uppstå. Detta talar enligt min mening
för att medel för ändamålet anvisas under ett särskilt reservationsanslag.

Jag biträder kommitténs förslag att anslaget för
innevarande budgetår bör föras upp med 500000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 500000 kr.

G 24. Närradionämnden

1985/86
Nytt anslag (förslag) 1044000

1984/85

Beräknad ändrine
1985/86

Organisationskommittén

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Anskaffning av inredning och utrustning m. m.

8,5

8,5

901000

(775000)

142000

901000

(775000)

142000

1000

1000

1044000

1044000

Närradioavgifterna
för budgetåret 1985/86 kommer som hittills att redovisas under inkomsttiteln
2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

16

Organisationskommittén
för kabel- och närradionämnderna

Organisationskommitténs förslag tUl anslagsframställning
innebär i huvudsak följande.

1.
Ko,stnader för löner samt
övriga förvaltningskostnader 901000 kr. Prop. 1985/86:22

2.
Kostnaderna för lokaler har
beräknats till 142 000 kr., en beräkning som utgått från nämndens behov av
lokaler och vad som är känt om lokalkostnaderna i Stockholm.

3.
För finansiering av de
inledningsvis höga kostnaderna för inredning och utrustning samt vissa
initialkostnader för tryckning och kontorsmaterial bör en förslagsvis betecknad
post Anskaffning av inredning och utrustning m.m. föras upp under anslaget till
nämnden. Kostnaderna föresläs fördelade enligt en avskrivningsplan på tio år.

Föredragandens
överväganden

Vid
min beräkning av förevarande anslag har jag utgått från den organisation för
nämnden som jag har redovisat i det föregående och frän kommitténs förslag
till medelsanvisningar.

Min
beräkning av medelsanvisningen för lokalkostnader uppgår till 142000 kr. I
avvaktan på en definitiv lokalanvisning från byggnadsstyrelsen får delta
belopp ses som preliminärt.

Medelsramen
för lönekostnaderna har, i avvaktan pä resultatet av förhandlingar om
anställnings- och arbetsvillkor, preliminärt beräknats till 775000 kr.

För
anskaffning av inredning och utrustning m. m. till närradionämnden bör en
särskild, förslagsvis betecknad anslagspost föras upp i nämndens stat.
Anslagsposten bör tas upp med ett formellt belopp av 1000 kr. Nämnden bör fä
belasta anslagsposten efter prövning av regeringen.

Riksdagen
har senast i anslutning till förslagen i prop. 1984/85; 145 godkänt alt närradiomyndigheten
finansieras genom avgifter från de sändande föreningarna. Regeringen meddelar
med stöd av 12 § närradiolagen föreskrifter om avgifternas utformning. F.n. är
avgiften 14 kr. per sändningstimme. Inkomsterna därav har beräknats kunna
täcka upp till 75 % av den nuvarande närradiokommitténs verksamhet för
innevarande budgetär. Övriga kostnader finansieras under hösten 1985 med
kommittémedel.

Avgifterna
bör framgent beräknas med hänsyn lagen lill att hela kostnaden för närradionämnden
fr, o. m. budgetåret 1986/87 skall finansieras med avgifter. Avgifterna kommer
att hållas så låga som möjligt genom att nämndens uppgifter - i jämförelse med närradiokommitténs
- begränsas till nödvändiga, rent administrativa funktioner samt genom att
antalet sändande föreningar successivt ökar. När medelsramarna för förvaltnings-och
lokalkostnader slutligt kunnat fastställas och en någorlunda säker prognos för
antalet sändningstimmar under budgetåret 1986/87 har kunnat tas fram, avser jag
att återkomma till regeringen med förslag om avgiftshöjning med verkan fr. o. m.
den 1 juli 1986.

Avgiftsinkomsterna
bör redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Me

del för närradionämndens kostnader bör beräknas under ett särskilt utgifts

anslag. 17

Prop. 1985/86:22 Med
hänvisning till det anförda och till sammanställningen hemställer

jag
att regeringen föreslår riksdagen

att
till Närradionämnden på tilläggsbudget I tUl statsbudgeten för budgetåret
1985/86 anvisa elt förslagsanslag av 1044000 kr.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig tiU föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

18

Innehåll Prop. 1985/86: 22

Propositionen
.................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

Propositionens
lagförslag ...................................... 2

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 oktober 1985 3

1
Inledning ....................................................... ... 3

2
Allmän motivering ........................................... ... 4

3
Upprättat lagförslag ........................................ ... 7

4
Specialmotivering ........................................... ... 7

5
Hemställan ..................................................... 10

6
Beslut .......................................................... 10

Utdrag
ur lagrådets protokoll den 25 oktober 1985 ... ... II

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1985 12

1
Anmälan av lagrådets yttrande ........................... 12

2
Hemställan ..................................................... 12

3
Organisation m. m............................................. .. 12

4
Anslagsberäkningar för
budgetåret 1985/86 ......... .. 14

5
Beslut .......................................................... 18

Norstedts Trycketri. Stockholm 1985 19