Prop. 1985/86:31

Regeringens proposition

° r- Jr- mm

1985/86:31

om fortsatt giltighet av lagen (1975: 1360) om

tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall 1985/86:31

Regeringen
föreslår riksdagen alt anta det förslag som har tagits upp bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 17 oktober 1985.

På
regeringens vägnar

Ingvar
Carlsson

Anita
Gradin

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås alt lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte
i vissa fall skall fortsätta att gälla till utgången av år 1986.

1 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 31

Prop.
1985/86:31 Förslag till

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder
i spaningssyfte i vissa fall

Härigenom
föreskrivs att lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa faU,
som gäller tUl utgången av år 1985', skall fortsätta alt gälla till utgången av
år 1986.

Lagen
senast förlängd 1984: 1012.

Arbetsmarknadsdepartementet Prop. 1985/86:31

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 oktober 1985

Närvarande;
statsrådet I. Carisson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom, Johansson

Föredragande;
statsrådet Gradin

Proposition om fortsatt giltighet av lagen (1975:1360) om
tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall

Inledning

De
internationella terroristdåden har föranlett åtgärder både i Sverige och utomlands
för att söka förhindra sådana gärningar. I vårt land antog riksdagen år 1973 en
lag om särskilda ålgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med internationell
bakgrund (terroristlagen). Genom en ny lagstiftning, som trädde i kraft den 1
januari 1976, fördes huvuddelen av bestämmelserna i terroristlagen med vissa
ändringar över till den dåvarande utlänningslagen. De återfinns numera i 1980 ärs
utlänningslag (1980; 376 - UllL). Samtidigt beslöts att bestämmelserna i
terroristlagen om telefonavlyssning, brevkoniroU m. m. skulle las in i en
särskild, tidsbegränsad lag om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa faU
(spaningslagen). Lagens giltighetstid har föriängts successivt, senast till
utgången av år 1985 (se prop. 1984/85:73, JuU 1984/85: 11, rskr 1984/85:75, SFS
1984: 1012). En precisering av spaningslagens tiUämpningsområde skedde år 1977
(SFS 1977:81).

Riksdagen
tog vid 1981/82 ärs riksmöte upp frågan om den parlamentariska kontrollen i
fråga om telefonavlyssning (JuU 1981/82:54, rskr 298). Därvid uttalades bl.a.
att del är angeläget att riksdagens möjligheter till insyn i fråga om
telefonavlyssning vidmakthåUs och att insynen om möjligt bör byggas ut. Insynen
bör ske i form av en ärlig redovisning i en proposition eller skrivelse till
riksdagen och avse bl. a. telefonavlyssning enligt spaningslagen.

Rikspolisstyrelsen
har mol den bakgrunden i en skrivelse den 7 oktober 1985 redogjort för
tillämpningen av de hithörande bestämmelserna i utiänningslagen och i den
särskilda spaningslagen undertiden september 1983 -augusti 1984. Innehållet i
rikspolisstyrelsens skrivelse anges i den redogörelse för tillämpningen av terrorisllagstiftningen
som jag senare denna dag avser att föreslå regeringen att överlämna till
riksdagen. Vidare har inom utrikesdepartementet upprättats en redogörelse för
den utveckUng som har

Prop.
1985/86: 31 ägt rum internationellt under det senaste året beträffande
förekomsten av och de fortsatta betingelserna för den internationella
terrorismen samt för de åtgärder som har vidtagits för att bekämpa denna.

Gällande ordning m. m.

De
hithörande bestämmelserna i utlänningslagen och reglerna i den särskilda
spaningslagen ger möjligheter att under speciella förutsättningar ingripa med
åtgärder som syftar till att minska riskerna för våldsdåd i Sverige som utförs
av iniernationellt förgrenade terroristorganisationer. De kompletterar därmed
de allmänna reglerna i rättegångsbalken om tvångsåtgärder vid misstanke om
brott.

1
det följande skall nämnas något om de här aktuella bestämmelserna i utlänningslagen.

Enligt
30 § första stycket UllL skall en utlänning som kommer lill Sverige avvisas om
del finns grundad anledning alt anta. att han eller hon tillhör eller verkar
för en organisation eller grupp som avses i paragrafens andra stycke och om det
dessutom, med hänsyn till vad som är känt om utlänningens föregående verksamhet
eller i övrigt, föreligger fara för att han eller hon här i riket medverkar
till sådana handlingar som anges i det slycket. Bestämmelsen avser enligt andra
stycket en organisation eller grupp som, med hänsyn till vad som är känt om
dess verksamhet, kan befaras utanför sitt hemland använda våld, hot eller tvång
för politiska syften och därvid begå sådana gärningar här i riket. Om det
beträffande en utlänning, som uppehåller sig i riket, föreligger sädana
omständigheter som nu har nämnts, fär han eller hon enligt 47 § UllL utvisas.
Beslut om avvisning eller utvisning meddelas av regeringen.

En
förutsättning för att den som har bedömts vara terrorist skall kunna avlägsnas
ur landet på grund av ett awisnings- eller utvisningsbeslut är att del inte
föreligger något politiskt eller därmed jämställt verkställighetshinder.
Enligt 73 § UllL skall sålunda regeringen förordna att beslut om avvisning
eller utvisning liUs vidare inte fär verkställas, om hinder mot verkställighet
av beslutet möter pä grund av bestämmelserna i 77-80 §§ UllL (politiskt
verkställighetshinder) eller om det annars föreligger särskild anledning att
verkställighet inle bör äga rum. Har regeringen förordnat alt verkställighet inle
får ske, får regeringen enligl 74 § andra stycket UllL meddela föreskrifter om
inskränkningar och villkor för utlänningens vistelse i riket. Detsamma gäller
när ett beslut om avvisning eller utvisning i andra fall inte kan verkställas
och det beträffande utlänningen föreligger sådana omständigheter som anges i 30
§ UllL.

En
redogörelse för bakgrunden till terrorislbestämmelserna har också lämnats i de förordningsmoliv
(1984:8) som regeringen utfärdade är 1984 i samband med en ändring i ullänningsförordningen.

Vad
härefter beträffar den särskUda spaningslagen gäller den endast tvångsåtgärder
mot den som har avvisats eller utvisats som terrorist men som regeringen ändå
har låtit stanna kvar här i landet. Tvångsåtgärder mol andra utlänningar som
vistas här i landet kan tillgripas endast enligt de

regler som i övrigt gäller
vid misstanke om brott. Enligt 1 § första stycket Prop. 1985/86: 31 spaningslagen
skall sålunda en utlänning, som har avvisats eller utvisats som terrorist men
beträffande vilken regeringen har förordnar att awisnings- eller utvisningsbeslutel
tills vidare inte fär verkställas, kunna bli föremål för viss kontroll och
övervakning enligt 2—5 §§ under sin vistelse i Sverige. Delsamma skall enligt I
§ andra stycket även gälla, om det annars har meddelats ett inte verkställbart
beslut om avvisning eller avlägsnande i övrigt och regeringen har funnit att
det beträffande utiänningen föreligger sädana omständigheter som anges i 30 §
första och andra styckena UllL. Den kontroll och övervakning som i nu nämnda
fall skall kunna komma i fråga innebär - förutom sädana särskilda föreskrifter
om inskränkningar och villkor för utlänningens vistelse i riket som fär
meddelas av regeringen enligt 74 § andra stycket UllL - att utlänningen under
vissa förutsättningar skall kunna bli föremål för vissa särskUda spaningsålgärder.
I sistnämnda hänseende innebär spaningslagen följande.

Om
det bedöms vara av betydelse för att utröna om en terroristorganisation eller
terroristgrupp planlägger eller förbereder någon åtgärd som innebär våld, hot
eller tvång för politiska syften, får en utlänning som avses i 1 §
spaningslagen underkastas husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning.
Av sådan utlänning får också tas fingeravtryck och fotografi (2 §). Det är
polismyndigheterna som beslutar om nämnda åtgärder. Om det finns synnerliga
skäl kan en polismyndighet för samma ändamål få tillstånd att la del av samtal
till och frän telefonapparat som innehas eller kan antas komma att begagnas av
utlänningen (telefonavlyssning) och närmare undersöka, öppna eller granska
post- eller telegrafförsändelse, brev, annan sluten handling eller paket som
har ställts till eller avsänts från utlänningen och som påträffas vid
husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning eller som finns hos
post-, telegraf-, järnvägs- eller annan befordringsanstalt (3 §). Frågan om
tillstånd till en sädan åtgärd prövas av Stockholms tingsrätt pä yrkande av
rikspolisstyrelsen. Tillståndet skall meddelas alt gälla en viss tid som dock inle
får överstiga en månad (4 §).

Föredragandens överväganden

När
lerroristlagen kom till är 1973 skedde det mol bakgrunden av den våg av
våldsdåd som under de då närmast förflutna åren hade gäll över världen. 1
propositionerna beträffande förlängning av den särskilda spaningslagen har
redogörelser lämnats för den fortsatta utvecklingen av de internationella
terroristdåden (se bl.a. prop. 1979/80:52, 1980/81:54, 1981/82:45, 1982/83:46,
1983/84:51 och 1984/85:73). Av dessa redogörelser framgår att en lång rad
terroristdåd med internationell anknytning även efter år 1973 har utförts i
skilda delar av världen. 1 Europa är det främst Italien, Spanien, Frankrike,
Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland som har drabbats.

Terroristbestämmelserna
i utlänningslagen och den särskilda spaningslagen ger möjlighet att under
vissa speciella förutsättningar vidta åtgärder som har till syfte att minska
riskerna för internationella terroristdåd i vårt

Prop. 1985/86:31 land. Bestämmelserna ger som har framgått
möjlighet att avvisa eller utvisa utlänningar som tillhör eller verkar för
sädana grupper och organisationer vilka genom sin tidigare verksamhet har
visat att de utanför sitt hemland systematiskt använder våld för politiska
syften och därför kan befaras göra del också i Sverige. Som ytteriigare
förutsättning gäller dock alt det med hänsyn till vad som är känt om
utlänningens föregående verksamhet eller i övrigt föreligger fara alt han eller
hon här i riket medverkar till sådana handlingar. Ett awisnings- eller
utvisningsbeslut kan emellertid inte verkställas om ett s. k. politiskt eller
därmed jämförligt verkställighetshinder föreligger. I stället kan utlänningen
då bli föremål för kontroll och övervakning enligt utlänningslagen och
spaningslagen. Förutsättningarna för användningen av husrannsakan, kroppsvisitation,
kroppsbesiktning, brevkoniroU och telefonavlyssning avviker i dessa fall från vad
som enligt rättegångsbalken gäller om användningen av tvångsmedel vid misstanke
om brott, eftersom rättegångsbalkens regler i motsats till reglerna i
spaningslagen inte ger möjlighet till ingripanden uteslutande i förebyggande
syften. Ett flertal garantier mol en alltför vidsträckt tillämpning av
spaningslagen har emellertid byggts in såväl i bestämmelserna om förfarandet
och beslutsprocessen som i särskilda regler med syfte att ge underlag för en
fortlöpande kontroll av hur lagen hanteras.

När förslag om förlängning av giltighetstiden för den
särskilda spaningslagen tidigare har förelagts riksdagen (prop. 1976/77:33,
1977/78:46, 1978/79:29, 1979/80:52, 1980/81:54, 1981/82:45, 1982/83:46,
1983/84:51 och 1984/85:73) har det betonats alt det mot bakgrund av den
fortgående internationella terroristverksamheten är angeläget att vi även i
fortsättningen håller en hög beredskap för all förebygga våldshandlingar i
värt land. I vissa lägen kan del därför behövas tillgäng till de speciella
tvångsåtgärder i spaningssyfte som den särskilda spaningslagen medger. Med hänsyn
till detta och till alt ingenting hade förekommit som gav anledning att anta
alt lagen hade tillämpats på ett sätt som strider mol dess syfte eller på ett
sätt som kan sätta rättssäkerheten i fara, förordades i de nämnda
propositionerna förlängning av giltighetstiden för lagen, vid det senaste
tillfället till utgången av är 1985. Justitieutskoltet fann (senast JuU
1984/85: 11) inte anledning till erinran mot propositionens förslag och tillstyrkte
därför förlängning. Riksdagen biträdde justitieutskottets uppfattning (senast rskr
1984/85; 75).

Vad gäller åtgärder pä det internationella planet för alt
motverka terrorism vill jag hänvisa lill redogörelserna i propositionerna
1979/80:52 (s.8). 1980/81:54(5.10), 1981/82:45 (s. 9), 1982/83:46 (s. 8),
1983/84:51 (s.8) och 1984/85:73(5.8).

Även under det är som har förflutit sedan regeringen senasi
tog upp dessa frågor i riksdagen har elt stort antal terroristdåd begåtts i
skilda delar av världen. I Europa har en påtaglig ökning av den terroristiska
aktiviteten kunnat förmärkas. Flertalet terroristdåd har riktats mot det egna
landets centralregering men i många fall har terroristattackerna skett i andra
länder. Liksom tidigare är det främst Frankrike, Spanien, Förbundsrepubliken
Tyskland, Italien och Storbritannien som har drabbats. Den franska

6 lerroristorganisationen Action Directe,
den västtyska Röda Arméfrak-

lionen och den belgiska Cellules Communistes Combattantes
har begått Prop. 1985/86:31 åtskilliga samordnade lerroristaktioner. Även
Skandinavien har drabbats av direkta terrordåd. 1 juli 1985 utförde del s.k.
Islamiska Jihad två bombdåd i Köpenhamn, varvid flera personer skadades
allvarligt.

1 Sverige har ingripande skett mol medlemmar i del
Kurdiska Arbetarpartiet (PKK), vilken organisation måste anses ligga bakom bl.a.
mordet på en turkisk medborgare i Uppsala ijuni 1984. Nio medlemmar av detta
parti har av regeringen med stöd av 47 § UllL jämfört med 30 § samma lag i
december 1984 utvisats ur Sverige. Utvisningsbesluten har inte kunnat
verkställas. Ett i början av 1985 i Stockholm förövat mord av en irakisk
medborgare antas av polisen ha politisk bakgrund. Såväl förhållandena inom
landet som den utveckling av den internationella terrorismen som redovisas i
utrikesdepartementels tidigare nämnda redogörelse och i rikspolisstyrelsens
skrivelse visar, att det alltjämt föreligger risker för att också värt land drabbas
av terroristdåd.

De synpunkter som tidigare har anförts beträffande behovet
av de särskilda reglerna i spaningslagen gör sig alltså alltjämt gällande med
samma styrka.

Det framgår av den redogörelse för tillämpningen av terrorisllagstiftningen,
som jag senare denna dag kommer alt föreslå regeringen att överlämna till
riksdagen, att bestämmelserna i den särskilda spaningslagen och terrorislbestämmelserna
i utlänningslagen har tillämpats beträffande nio personer under tiden september
1984 — augusti 1985. Dessförinnan har bestämmelserna i den särskilda
spaningslagen tillämpats i fyra fall. Rikspolisstyrelsen har tidigare
framhållit alt del för styrelsens möjligheter att fullgöra sin funktion ifråga
om bekämpning av terrorism är nödvändigt alt del skapas författningsmässiga föruisättningar
alt använda tillgänglig teknik för informationsinhämtning. Del är enligt
rikspolisstyrelsen utomordentligt angeläget för säkerhetsavdelningens
verksamhet att giltigheten för den särskilda spaningslagen förlängs tills
vidare intill dess lagen fär gälla permanent.

Att spaningslagen hittills har använts i förhållandevis
begränsad omfattning bör ses i belysning av garantierna i lagen mol en alltför
vidsträckt tillämpning. Sådana garantier har byggts in i de bestämmelser som
gäller förfarandet och beslutsprocessen. Lagen får exempelvis inte tillämpas i
andra fall än dä utlänningen har avvisats eller utvisats som terrorist - eller
i visst fall avvisats eller utvisats av annat skäl och enligt regeringens
beslut faller under terroristrekvisiten - men verkställighetshinder föreligger.
Den restriktiva användningen kan inte tas lill intäkt för att lagen inle
behövs. Annan lagstiftning kan antas i fortsättningen på samma sätt som
hittills visa sig vara otillräcklig när det gäller att förebygga terroristdåd.
Till delta kommer att lagstiftningen kan beräknas ha en förebyggande effekt.

Mot bakgrund av vad jag har anfört om terrorismens
utbredning och om behovet tills vidare av särskilda bestämmelser om bl.a.
telefonavlyssning bör enligt min mening den särskilda spaningslagen ges
fortsalt tidsbegränsad giltighet. Jag föreslår därför att giltighetstiden för
lagen förlängs med ytterligare ett år, intill utgången av år 1986.

Med hänsyn till att förslaget endast avser förlängning av
giltighetstiden 7

synes
något yttrande av lagrådet inte behöva inhämtas.

Prop.
1985/86:31 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår
riksdagen

att
anta det inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslaget tUl lag om
fortsatt giltighet av lagen (1975: 1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfle i
vissa faU.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985