Prop. 1985/86:40

Regeringens proposition 1985/86:40

om samlad tillsyn av arbetsmiljön

Prop. 1985/86:40

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 24 oktober 1985.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Anna-Greta
Leijon

Propositionens innehåll

I
propositionen föreslås att tillsynen av arbetsmiljön vid vissa mindre arbetsställen
den 1 januari 1987 förs över från kommunerna till yrkesinspektionen.

Riksdagen
1985/86. 1 saml. Nr 40

Prop.
1985/86:40 ] Förslag till

Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977: 1160)

Härigenom föreskrivs att 7kap. 2 § arbetsmiljölagen (1977:
1160) skall upphöra att gälla vid utgången av är 1986.

2 Förslag till

Lag om ändring i arbetstidslagen (1982: 673)

Härigenom föreskrivs att 20 § arbetstidslagen (1982:673)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20§'

Arbetarskyddsstyrelsen och yr- Arhetarskyddsstyrelsen och yr-

kesinspektionen skall utöva tillsyn kesinspektionen skall
utöva tillsyn

över efterlevnaden av denna lag över efterlevnaden av denna lag

och de föreskrifter som meddelas och de föreskrifter som meddelas

med stöd av lagen. med stöd av lagen.

Vid yrkesinspektionens tillsyn gäller i fråga om kommunala
tillsynsman beslämmelserna i 7kap. 2 § arbetsmiljölagen (1977:1160).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Ändringen innebär att andra stycket upphävs.

Arbetsmarknadsdepartementet Prop- 1985/86:40

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträdet den 24 oktober 1985

Närvarande:
statsråden 1. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, R.
Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Lindqvist, Hulterström

Föredragande:
statsrådet Leijon

Proposition om samlad tillsyn av arbetsmiljön 1 Inledning

Bestämmelser
om skyldighet för kommunerna att medverka vid tillsynen av arbetsmiljön har
funnits sedan läng tid. Redan i 1881 års förordning om minderårigas användande
i arbete vid fabrik m. m. angavs en skyldighet för hälsovårds- eller
kommunalnämnd att övervaka förordningens efterlevnad. Denna förordning gällde
även samtidigt med lagen om skydd mot yrkesfara (yrkesfarelagen) som antogs år
1889. Yrkesfarelagen, som avsåg industrin, omfattade bestämmelser om tillsyn
genom särskilda yrkesinspektörer, de första i landet. Är 1909 lade yrkesfarekommittén
fram förslag om dels en ny lag om arbetarskydd, dels en särskild lag om
kommunala tillsynsmän. Sistnämnda lagförslag togs in i det förslag till lag om
arbetarskydd som år 1912 antogs av riksdagen. I en särskild instruktion (1912:
254) meddelades samtidigt närmare föreskrifter för kommunala tillsynsmän.

Regler
om den kommunala tillsynen återfinns f n. i arbetsmiljölagen (1977: 1160),
förordningen med instruktion (1973:847) för yrkesinspektionen och i
arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter för kommunala tillsynsmän utfärdade år
1980. Reglerna har förts över från tidigare lagstiftning och har i stort sett
varit oförändrade sedan 1912 års arbetarskyddslag.

Enligt
arbetsmiljölagen åligger det kommun att efter samråd med yrkesinspektionen
utse en eller fiera kommunala tillsynsmän med erforderlig kompetens att biträda
yrkesinspektionen vid tillsyn över efterlevnaden av lagen och med stöd av denna
meddelade föreskrifter. 1 arbetstidslagen (1982:673)görs, beträffande tillsyn,
en hänvisning till den nämnda bestämmelsen i arbetsmiljölagen. De kommunala
tillsynsmännen utövar därför också tillsyn enligt arbetstidslagen.

Enligt
instruktionen för yrkesinspektionen biträds yrkesinspektionen inom varje kommun
av en eller flera enligt arbetsmiljölagen utsedda kommunala tillsynsmän vid
tillsyn av arbete som bedrivs utan användande av maskinella hjälpmedel eller
ångpannor, kokare eller andra tryckkärl och i vilket i regel används mindre än
tio arbetstagare. I instruktionen föreskrivs vidare om vissa särskilda
åligganden för kommunal tillsynsman. Exempel pä detta är föreskrifter om
kontakter mellan yrkesinspektionen och de

ti Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr40

Prop.
1985/86:40 kommunala tillsynsmännen, krav på tillsynen att hålla sig
underrättad om tillkomsten av nya arbetsställen och att rapportera dessa till
yrkesinspektionen samt regler om registerhållning och verksamhetsrapportering.
Yrkesinspektionen kan med stöd av instruktionen ingripa mot kommunal
tillsynsman som inte på ett tillfredsställande sätt fullgör sina åligganden. Däremot
har yrkesinspektionen inte längre några sanktionsmedel mot en kommun som inte
utövar tillsyn i tillräcklig omfattning. Möjligheten för yrkesinspektionen att
ingripa i detta avseende upphörde i samband med ändringarna i
arbetarskyddslagen år 1973.

Arbetarskyddsstyrelsen
har med stöd av instruktionen utarbetat föreskrifter för kommunala
tillsynsmän. Dessa innehåller preciseringar av den kommunala tillsynens
omfattning och utövande. I föreskrifterna ges exempel på enklare maskinella
hjälpmedel eller tekniska anordningar som får användas på arbetsställen som
står under kommunal tillsyn. Tillsynen skall omfatta arbetsställen inom
hantverk, handel, kontor och serviceinrättningar samt vissa mindre byggarbetsplatser.
Tillsyn av verksamhet som bedrivs av staten, kommun eller landsting får
emellertid inte utövas av kommunala tillsynsmän. I vissa fall får tillsynen
omfatta arbetsställen med upp till 20 arbetstagare. Det gäller bl. a. dagligvarubutiker,
kaféer, kontor, banker och resebyråer.

Grunden
för fördelningen av arbetsställen mellan yrkesinspektionen och den kommunala
tillsynen är den skillnad som ansetts råda mellan olika arbetsställen vad
gäller risken för arbetsskador. Den kommunala tillsynen har därvid tilldelats
arbetsställen där det bedömts föreligga en liten risk för traditionella
arbetsskador. Den vidgning av arbetsmiljöbegreppet som har skett genom senare
års lagstiftning har inte kommit att beaktas vid fördelningen av
tillsynsansvaret mellan yrkesinspektionen och den kommunala tillsynen.

Det
finns f. n. ca 800 kommunala tillsynsmän i landet. Flertalet eller drygt 700
har kommunal tillsyn som deluppgift kombinerad med annan tillsynsverksamhet
inom främst miljö- och hälsoskyddsomrädet eller byggnadsverksamheten. Övriga
kommunala tillsynsmän har antingen hel- eller deltidstjänst enbart för
kommunal tillsynsverksamhet eller kommunal tillsyn som uppdrag vid sidan av
andra kommunala tjänster, t. ex. som brandchef eller skyddsingenjör. Kostnaderna
för den kommunala tillsynsverksamheten bestrids av kommunerna själva.

2 Bakgrund

År
1981 framhöll riksdagens socialutskott i betänkandet (SoU 1980/81:24) om anslag
m. m. till arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen att huvudmannaskapet för
tillsynen av arbetsmiljön på de mindre arbetsställena borde föras över från
kommunerna till yrkesinspektionen. Enligt utskottet skulle emellertid en
förutsättning för ett sådant beslut vara att de ekonomiska konsekvenserna av
beslutet klarlades och att en överenskommelse kunde träffas mellan regeringen
och Svenska kommunförbundet. Riksdagen beslutade (rskr 263) att ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.

Frågan om ändrat huvudmannaskap har även senare behandlats
av Prop. 1985/86:40 riksdagen (SoU 1981/82: 39, rskr 255 och SoU 1982/83:
29, rskr 261).

Med anledning av riksdagens ställningstagande framhöll jag
i 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83: 100, bil. 12) att jag, med hänsyn
till det samhällsekonomiska läget, inte ansåg det riktigt att genomföra en så
genomgripande reform utan att denna först belysts inom ramen för en översyn
av den totala tillsynsverksamheten. Jag uttalade vidare att en sådan översyn
borde inledas snarast och omfatta bl. a. rationaliserings-, effektiverings-
och decentraliseringsfrågor. De ekonomiska konsekvenserna för stat och kommun
av att yrkesinspektionen fär ett samlat tillsynsansvar för arbetsställena, dvs.
även för dem som f n. omfattas av den kommunala tillsynen, borde belysas
särskilt.

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag i
juli 1983 en särskild utredare' med uppgift att se över yrkesinspektionen och
den kommunala tillsynen. Enligt direktiven (Dir. 1983: 55) skulle utredaren,
utöver huvudmannaskapsfrågan, även överväga yrkesinspektionens organisation,
arbetsformer, tillsynsmetoder, distriktsindelning samt arbetsfördelningen
mellan arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen.

Utredaren överlämnade den 12 februari 1985 betänkandet (Ds
A 1985:1) Samlad tillsyn av arbetsmiljön. I betänkandet föresläs att den
kommunala tillsynen avskaffas och att tillsynsansvaret samlas hos
yrkesinspektionen. I betänkandet läggs också fram vissa förslag avseende
tillsynens inriktning, organisation och arbetsformer samt förslag i fråga om
arbetsfördelningen mellan arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen.
Betänkandet har remissbehandlats.

Regeringen uppdrog den 14 mars 1985 åt statens
förhandlingsnämnd att uppta förhandlingar med huvudmännen för tillsynen av
arbetsmiljön på de mindre arbetsställena om hur ett avskaffande av den
kommunala Ullsynen skall kunna genomföras. En överenskommelse har träffats
mellan statens förhandlingsnämnd och Svenska kommunförbundet den 11 oktober
1985.

Överenskommelsen möjliggör bl. a. för staten att fr. o. m.
den 1 januari 1987 överta de tillsynsuppgifter som nu åligger kommunerna. De
arbetstagare som är anställda hos kommunerna och som är upptagna pä särskild
förteckning som har fogats till förhandlingsprotokollet, skall erbjudas anställning
hos yrkesinspektionen fr. o.m. den 1 januari 1987. Statens åtaganden i denna
del förutsätter att särskilda avtal träffas mellan staten och berörda kommuner
före den 1 april 1986.

För att en förändring av huvudmannaskapet skall kunna äga
rum den 1 januari 1987 är det angeläget, bl. a. med hänsyn till de
uppsägningsregler m. m. som gäller inom det kommunala området, att riksdagen
fattar beslut i frågan före utgången av år 1985.

I fortsättningen kommer jag att behandla enbart frågan om
huvudmannaskapet för tillsynen av arbetsmiljön vid vissa mindre arbetsställen.
De övriga frågor som har tagits upp i betänkandet Samlad tillsyn av arbetsmiljön
avser jag återkomma till i ett senare sammanhang.

Direktören Bo Oscarsson

Prop. 1985/86:40

Till
protokollet i detta ärende bör fogas som bilaga 1 en sammanfattning av
betänkandet i de delar som behandlar den kommunala tillsynen. Som bilaga 2 bör
fogas en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av deras
yttranden. De överenskommelser som har träffats mellan staten och Svenska
kommunförbundet bör i sin helhet fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 3.

3 Samlad tillsyn av arbetsmiljön

Milt förslag: Den kommunala tillsynen avskaffas och
yrkesinspektionen får ett samlat tillsynsansvar för arbetsmiljön. Förslaget
föranleder ändringar i bestämmelserna om kommunal tillsyn i 7 kap. 2 § arbetsmiijöldgen
(1977:1160) och i 20 arbetstidslagen (1982:673).

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser
tillstyrker utredningens förslag i dess helhet.

Skälen för mitt förslag: En rad utredningar har sedan
början av 1900-ta-let behandlat frågan om kommunernas medverkan vid tillsynen
av arbetsmiljön. Genomgående har dessa utredningar kunnat konstatera att den
kommunala tillsynen inte fungerar effektivt. En förklaring till den låga
effektiviteten som har förts fram har varit att den kommunala tillsynen
huvudsakligen bedrivits av personer som har haft tillsynen enligt arbetsmiljölagen
som en delsyssla. Tillsynsmännen har dessutom i mänga fall haft otillräcklig
utbildning i arbetsmiljöfrägor. En annan förklaring som har återkommit i
tidigare utredningar är att såväl arhetarskyddstyrelsen som yrkesinspektionen
har ägnat för liten uppmärksamhet åt att leda och att samverka med den
kommunala tillsynen. Samtliga dessa utredningar har emellertid på olika grunder
dragit slutsatsen att den kommunala tillsynen bör bestå och har lagt fram olika
förslag till åtgärder för att komma till rätta med konstaterade brister och
höja den kommunala tillsynens effektivitet.

Den nu aktuella utredningen, som har haft i uppdrag att se
över yrkesinspektionen och den kommunala tillsynen, har i stort sett kommit
fram till samma bedömning av och förklaring till bristerna i nuvarande
organisation och verksamhet som de tidigare utredningarna. Enligt min mening
har utredningen på ett övertygande sätt visat att ett grundläggande problem i
tillsynen av arbetsmiljön på mindre arbetsställen är just det dubbla huvudmannaskapet.
Uppdelningen mellan statlig och kommunal tillsyn bygger också på numera
föråldrade förutsättningar, nämligen att risken för ohälsa och olycksfall är
mindre på små än på stora arbetsställen.

Den snabba tekniska utvecklingen samt den ökade
användningen av t. ex. maskinella hjälpmedel och kemiska produkter har medfört
att företagsstorleken i sig inte har den avgörande betydelse för riskbilden
som man tidigare har utgått från. Utredningen har, genom egna undersökningar
och via arbetsskadestatistik, visat att skaderiskerna generellt sett inte
skiljer sig mellan stora och små arbetsplatser i samma bransch. Arbetsmiljöris-

kerna har klart större samband med branschinriktning än
med arbetsstäl- Prop. 1985/86:40 lenas storlek. Denna utveckling har
medfört att de förutsättningar som sedan början av 1900-talet har legat till
grund för fördelningen av arbetsställen mellan yrkesinspektionen och den
kommunala tillsynen inte längre gäller.

Jag anser mot denna bakgrund att tiden nu är mogen att
avskaffa den kommunala tillsynen och överföra ansvaret för tillsynen av
arbetsmiljön vid de mindre arbetsställena till yrkesinspektionen. Förslaget
innebär att bestämmelserna om kommunal tillsyn i arbetsmiljölagen och i
arbetstidslagen skall upphöra att gälla. Vad jag nu har anfört föranleder
således ändringar i 7 kap. 2 § arbetsmiljölagen och i 20 § arbetstidslagen.
Förslaget förutsätter vidare vissa ändringar i förordningen med instruktion för
yrkesinspektionen. Jag avser därtör att föreslå regeringen att, vid riksdagens
bifall till mitt förslag, besluta om ändringar i instruktionen för yrkesinspektionen.

Ett samlat statligt huvudmannaskap för tillsynen av
arbetsmiljön medför en rad fördelar från effektivitets- och kvalitetssynpunkt.
Det bör t.ex. kunna ge bättre förutsättningar för likformighet i
rättstillämpningen samt underlätta ledning, samordning och utvärdering av
tillsynsverksamheten. Det möjliggör också samlade prioriteringar mellan olika
behov och insatsområden. Samtidigt bör man i tillsynsarbetet bättre kunna
utnyttja den samlade kompetensen i tillsynsorganisationen. Informations- och
utbildningsfrågor bör dessutom bli lättare att hantera i en sammanhållen
organisation. Tillsynspersonalen kan få en utbildning på lika villkor och ges
möjlighet att specialisera sig.

Därtill kommer de samordningsvinster som kan uppnås genom
bortfallet av det dubbelarbete som följer av svårigheterna att avgränsa
tillsynsområdet. Registrering av arbetsställen är en uppgift som kräver stora
arbetsinsatser både inom yrkesinspektionen och den kommunala tillsynen. F.n.
förs register över de mindre arbetsställena inom båda tillsynsorganisationerna.
Avskaffandet av den kommunala tillsynen bör kunna leda till enklare och
rationellare registreringsarbete och därmed bättre uppföljning av
tillsynsinsatserna. Jag vill i detta sammanhang erinra om att regeringen våren
1984 har beslutat att bygga upp ett samordnat datorbaserat arbetsställeregister
vid yrkesinspektionsdistrikten, vilket i sig också bör kunna öka effektiviteten
i verksamheten.

I likhet med utredningen anser jag det angeläget att
yrkesinspektionen under de första åren efter en omorganisation särskilt
uppmärksammar de många små företag och arbetsställen, som har omfattats av
kommunal tillsyn. Förutom att arbetsmiljöriskerna generellt sett inte är mindre
vid mindre arbetsställen än vid större i samma bransch finns flera andra skäl
för yrkesinspektionen att förstärka tillsynen av mindre arbetsställen. Små
arbetsställen saknar ofta lokal skyddsverksamhet och företagshälsovård. Bakom
detta ligger i sin tur låg facklig organisationsgrad bland de anställda och
därmed ofta avsaknad av kollektivavtal om arbetsmiljön. Arbetsmiljökunskaperna
och kännedomen om företagshälsovård är också i många fall bristfälliga i de små
företagen.

I regeringens proposition (prop. 1984/85:89) om
företagshälsovård och 7

Prop. 1985/86: 40 arbetsanpassning framhöll jag att
yrkesinspektionen har en viktig uppgift när det gäller att informera om
företagshälsovården som medel att forma en god arbetsmiljö liksom om vikten av
att utveckla ett lokalt samarbete om arbetsmiljöfrågor. Särskilt gäller detta
de företag som inte omfattas av arbetsmiljöavtal, dvs. i allmänhet små företag.

Företagshälsovården måste ha samarbetspartners i
skyddsorganisationen för att kunna verka pä avsett sätt. Därför är det
angeläget att yrkesinspektionen prioriterar insatser för att förbättra
skyddsarbetet och arbetsmiljömedvetandet i de små företagen. En sådan
inriktning av yrkesinspektionens verksamhet skulle enligt min mening utgöra
ett väsentligt stöd i det arbete som har satts i gång för att stärka den lokala
skyddsverksamheten och främja utbyggnaden av företagshälsovården till att
innefatta även de många små företagen.

Ett avskaffande av den kommunala tillsynen innebär att
antalet arbetsställen för vilka yrkesinspektionen får ett tillsynsansvar
fördubblas. Om man däremot ser till antalet anställda uppgår ökningen till ca
10%.

Ökningen kommer att variera i omfattning mellan olika
distrikt. Storstadsdistrikten har på grund av storlek och
näringsgrensfördelning mer än hälften av alla anställda inom arbetsställen som
omfattas av kommunal tillsyn. Effekten av det förändrade huvudmannaskapet torde
därför bli störst i dessa distrikt. Konsekvenserna för de andra distrikten
kommer att variera, bl. a. beroende pä vilken praxis man har tillämpat vid
fördelning av arbetsställen mellan yrkesinspektionen och den kommunala
tillsynen.

Med hänvisning till de generella direktiv som gäller för finansering
av reformer lämnade utredningen inte något konkret förslag om resursförstärkningar
till yrkesinspektionen i samband med ett övertagande av kommunernas
tillsynsuppgifter. Utredningen tog inte heller ställning i de frågor som
förutsattes bli föremål för förhandlingar mellan staten och kommunerna.

För egen del delar jag utredningens bedömning att
yrkesinspektionen måste kompenseras ekonomiskt och personellt med hänsyn till
de vidgade tillsynsuppgifter som uppstår när den kommunala tillsynen avskaffas.
En överföring av resurser från kommunerna till staten är en förutsättning för
att yrkesinspektionen skall kunna förstärka tillsynen av små arbetsställen i
samband med omorganisationen och på längre sikt, med bibehållen ambitionsnivå,
klara tillsynen av det ökade antalet arbetsställen. Det är också viktigt att
yrkesinspektionen anpassar sin organisation och sina arbetsformer till de nya
förutsättningarna på ett ändamålsenligt sätt.

Som jag tidigare anfört har en överenskommelse nu träffats
mellan statens förhandlingsnämnd och Svenska kommunförbundet om tillsynen av
arbetsmiljön på de mindre arbetsställena.

Överenskommelsen möjliggör bl.a. för staten att fr.o.m.
den 1 januari

1987 överta de tillsynsuppgifter som nu åligger kommunerna. De arbetsta

gare som-är anställda hos kommunerna och som är upptagna på särskild

förteckning som har fogats till förhandlingsprotokollet, skall erbjudas an

ställning hos yrkesinspektionen fr. o.m. den I januari 1987. Statens åta

ganden i denna del förutsätter att särskilda avtal träffas mellan staten och

8 berörda kommuner före den 1 april
1986.

Som en följd av ändrad
ansvarsfördelning mellan staten och kommuner- Prop. 1985/86: 40 na i fräga
om tillsynen av arbetsmiljön pä de mindre arbetsplatserna skall, fr. o. m. år
1987, ca 20 milj kr. per år överföras från kommunerna till staten.

Jag
avser att senare föreslå regeringen att, vid riksdagens bifall till mitt förslag,
godkänna den nu träffade överenskommelsen.

Enligt
min mening bör den ekonomiska ersättning som staten erhåller från kommunerna
komma yrkesinspektionen till godo. Jag avser att återkomma till frågan om
yrkesinspektionens resurser för tillsynsverksamheten i samband med
behandlingen av anslaget C 1. Arbetsmiljö — Tillsyn och forskning under tionde
huvudtiteln i 1986 års budgetproposition.

Det
är viktigt att man inom tillsynsorganisationen på bästa sätt tar vara pä
erfarenheter och kunskaper hos den kommunala tillsynspersonal som i samband med
omorganisationen övergår till anställning hos yrkesinspektionen. Jag delar
emellertid den uppfattning som arbetarskyddsstyrelsen, LO och TCO har givit
uttryck för i sina remissvar, nämligen att det är väsentligt att
omorganisationen inte leder till en skiktning bland inspektörer och uppgifter.
Tillsynen av de tillkommande arbetsställena måste integreras i
yrkesinspektionens verksamhet. Det fär inte uppstå en situation där vissa
inspektörer ges i uppgift att enbart sköta tillsynen av arbetsställen som
tidigare har legat under den kommunala tillsynen.

Mot
denna bakgrund anser jag det synnerligen angeläget att den kommunala
tillsynspersonal som överförs ges erforderlig vidareutbildning så att de kan
fullgöra de vidgade arbetsuppgifterna inom yrkesinspektionen. Det ankommer på
arbetarskyddsstyrelsen att uppmärksamma behovet av vidareutbildning och
kompetensutveckling för den personal som berörs.

4 Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom arbetsmarknadsdepartementet
upprättats förslag till

1.
lag om ändring i
arbetsmiljölagen (1977: 1160)

2.
lag om ändring i
arbetstidslagen (1982: 673).

5 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga de upprättade lagförslagen.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1985/86:40 Bilagal

Sammanfattning av betänkandet (Ds A 1985: 1) Samlad
tillsyn av arbetsmiljön i den del som avser den kommunala tillsynen

Utredningen
föreslår att den kommunala tillsynen avskaffas. En rad tidigare utredningar
under 1900-talet har behandlat frågan om den kommunala tillsynen. I dessa har
det gång på gång fastslagits att det finns brister i den kommunala tillsynen.

Den
kommunala tillsynen fungerar fortfarande mycket ojämnt mellan olika kommuner.
Tillgängligt underlag i form av statistik etc. är dock otillräckligt för att
göra en samlad utvärdering av tillsynens nivå och effektivitet.

Den
kommunala tillsynen bygger enligt utredningens mening på föråldrade
förutsättningar, t. ex. att små arbetsställen i allmänhet saknar teknisk
utrustning och att de samtidigt har en lägre risknivå. Utredningen visar att
skaderiskerna generellt sett inte skiljer sig mellan stora och små arbetsställen.
Detta framgår bl. a. av litteratur på området och den officiella arbetsskadestatistiken.

Utredningen
anser att ett samlat statligt huvudmannaskap innebär att de resurser som ställs
till tillsynens förfogande kan utnyttjas mer effektivt. De små arbetsställena
bör uppmärksammas mer av tillsynsmyndigheterna i framtiden, eftersom de i
förhållande till större arbetsplatser saknar egna resurser för
arbetsmiljöarbete.

Utredningen
bedömer att yrkesinspektionen måste fä ett resurstillskott med hänsyn till de
vidgade tillsynsuppgifter som uppstår när den kommunala tillsynen avskaffas.
Utredningen förutsätter att de ekonomiska och personalmässiga frågorna
behandlas i förhandlingar mellan staten och Svenska kommunförbundet.
Avvecklingen av den kommunala tillsynen bör vidare ske utan dröjsmål.

Bilaga
2 Prop. 1985/86:40

Förteckning över remissinstanser och sammanställning av
deras yttranden över betänkandet (Ds A 1985: 1) Samlad tillsyn av arbetsmiljön
i den del som avser den kommunala tillsynen

Yttranden
har avgivits av trafiksäkerhetsverket (TSV), sjöfartsverket (SjöV), produktkontrollnämnden,
statens strålskyddsinstitut (SSI), arbetarskyddsstyrelsen, statens planverk,
sprängämnesinspektionen (SÄI), statens energiverk, statens mät- och provråd,
statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statens arbetsgivarverk (SAV),
kemikommissionen, AB Statens anläggningsprovning. Arbetsgivareföreningen SFO,
Centralorganisationen SACO/SR, Föreningen teknisk företagshälsovård. Landsorganisationen
i Sverige (LO), Landstingsförbundet, länsstyrelsen i Kronobergs län,
länsstyrelsen i Blekinge län, länsstyrelsen i Kristianstads län, länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län, länsstyrelsen i Jämtlands län. Svensk yrkeshygienisk
förening. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska kommunförbundet.
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Sveriges hantverks- och
industriorganisation-Familjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Stockholms kommun, Växjö kommun, Malmö kommun,
Göteborgs kommun. Skara kommun och Umeå kommun.

Arbetarskyddsstyrelsen
har bifogat yttranden från samfliga yrkesinspektionsdistrikt. LO har bifogad
yttranden frän Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Grafiska Fackförbundet,
Svenska Gruvindustriarbetareförbundet, Handelsanställdas förbund. Hotell- och Restauranganställdas
Förbund, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Svenska Metallindustriarbetareförbundet,
Svenska Pappersindustriarbetareförbundet, Svenska Skogsarbetareförbundet,
Statsanställdas Förbund, Svenska Transportarbetareförbundet, Svenska
Träindustriarbetareförbundet, LO-distriktet i Göteborg, LO-distriktet i
Halland-Älvsborg, LO-distriktet i Jönköpings-Kronobergs län, LO-distriktet i
Stockholms län, LO-distriktet i Sydöstra Sverige, LO-distriktet i Sörmland, LO-distriktet
i Västsverige samt LO--sektionen i Skellefteå. Länsstyrelsen i Blekinge län har
bifogat yttranden frän Karlskrona, Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms
kommuner. Länsstyrelsen i Kristianstads län har bifogat yttranden frän
Hässleholms kommun, SHIO-Familjeföretagen i Skåne och Skånes Handelskammare.
Länsstyrelsen i Jämtlands län har bifogat yttranden från Östersunds kommun och
Jämtlands läns landsting.

Yttranden
har dessutom inkommit från statens naturvårdsverk (SNV), Kungliga Tekniska
Högskolan - arbetsolycksfallsgruppen, Sollentuna kommun. Österåkers kommun,
Uddevalla kommun, Skellefteå kommun, länsstyrelsen i Hallands län. Svenska
gruvföreningen, Samarbetskommit-tén för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i
rikets större kommuner. Svenska Hälsovärdstjänstemannaförbundet samt ett antal
kommunala tillsyns-

11

Prop.
1985/86:40 Den kommunala tillsynen

Utredningen föreslår att den kommunala tillsynen avskaffas
och att yrkesinspektionen övertar de tillsynsuppgifter som nu åligger
kommunerna. Enligt utredningen innebär ett samlat statligt huvudmannaskap att de
resurser som ställs till tillsynens förfogande kan utnyttjas mer effektivt.

Ingen remissinstans har motsatt sig utredningens förslag
att avskaffa den kommunala tillsynen. Flertalet remissinstanser, däribland
arbetarskyddsstyrelsen, RRV, SFO, SACOISR, LO, Landstingsförbundet, Svenska
kommunförbundet och TCO, tillstyrker utredningens förslag i sin helhet. Flera
av dessa remissinstanser framhåller de fördelar som en samlad tillsyn medför,
bl. a. när det gäller att utnyttja resurserna mer effektivt samt att öka
kvaliteten på tillsynen av små arbetsställen.

SHIO-Familjeföretagen, som tillstyrker utredningens
förslag, påpekar att det i dag föreligger betydande variationer kommunerna
emellan i utövandet av den kommunala tillsynen av arbetsmiljön. Tillsynen
varierar både vad avser inriktning, omfattning och kvalitet. Samtidigt varnar
man för en utvidgning av byråkratin vilken enligt SHIO-Familjeföretagens mening
inte gagnar vare sig företagen eller syftet med arbetsmiljölagen.

Sollentuna kommun. Österåkers kommun samt Miljö- och
hälsoskydds-tjänstemannaförbundet delar utredningens uppfattning att ansvaret
för den kommunala tillsynen bör föras över till yrkesinspektionen, men anser
samtidigt att förslaget bör kompletteras med alternativa lösningar. Remissinstanserna
föreslår att kommuner skall ges möjlighet att frivilligt åta sig tillsyn enligt
arbetsmiljölagen efter samråd med och på delegation av yrkesinspektionen.
Remissinstanserna föreslär vidare att arbetsmiljölagen kompletteras med en
bestämmelse liknande den i miljöskyddslagen, som ger kommunerna möjlighet att
frivilligt överta miljöskyddstillsynen.

Konsekvenser av all avskaffa den kommunala tillsynen

Utredningen bedömer, med hänsyn till de vidgade
tillsynsuppgifter som uppstår, att yrkesinspektionen måste få ett
resurstillskott, såväl ekonomiskt som personalmässigt när den kommunala
tillsynen avskaffas. Ett avskaffande av den kommunala tillsynen aktualiserar
också frågan om framtida arbetsuppgifter för den personal som f. n. finns inom
den kommunala tillsynen. Från personalpolitiska synpunkter bör det enligt
utredningens mening övervägas att hos yrkesinspektionen anställa de tjänstemän
vars huvudsakliga arbetsuppgifter ligger inom kommunal tillsyn. Utredningen
förutsätter att staten och kommunerna ömsesidigt tar ansvar för att lösa de
problem som uppkommer vid ett avskaffande av den kommunala tillsynen.

Flera remissinstanser, t. ex. arbetarskyddsstyrelsen, SACOISR,
LO, TCO och Skara kommun, instämmer i utredningens bedömning att yrkesinspektionen
behöver kompenseras ekonomiskt och personellt för att klara tillsynen av det
ökade antalet arbetsställen samt de särskilda tillsynsinsatser som krävs för
småföretagen.

12

Statskontoret
menar att utredningen inte redovisar någon egentlig eko- Prop. 1985/86: 40 nomisk
analys av vad det skulle innebära att staten tar över den kommunala tillsynen.
Statskontoret anser det otillfredsställande att ett mera precist underlag inte har
presenterats på denna punkt. Eftersom det grundläggande skälet bakom den
aktuella förändringen är behovet av en kvalitativ upprustning av tillsynen av
de mindre arbetsställena, verkar det enligt statskontorets mening sannolikt att
ett genomförande av förslagen kommer att generera ytterligare kostnadsökningar.
Statskontoret anser vidare att man knappast torde kunna räkna med att den
ekonomiska gottgörelse, som staten kan komma att förhandla sig fram till,
tillnärmelsevis kommer att täcka kostnaderna för detta vidgade åtagande.

Även
arbetarskyddsstyrelsen anser att yrkesinspektionens resursbehov vid ett
övertagande av den kommunala tillsynen är otillräckligt belyst av utredningen
och förutsätter att styrelsen senare, innan beslut fattas, får möjlighet att
återkomma med en preciserad redovisning av resursbehoven för ett övertagande.
Statens mät- och provråd (MPR) menar att utredningen inte gör något allvarligt
försök att analysera konsekvenserna av sina förslag och att det hade varit en
fördel om så hade skett. Visseriigen är många positiva effekter av förslagen
uppenbara i kvalitets- och effektivitetshänseende men de borde ändå enligt MPR:
s mening ha jämförts pä ett systematiskt sätt mot de resurstillskott och
besparingar som blir nödvändiga eller möjliga att göra.

När
det gäller att ge yrkesinspektionen ett resurstillskott vid övertagandet av
den kommunala tillsynen framhåller Svenska kommunförbundet att det måste
ankomma pä staten att själv svara för att yrkesinspektionen får de resurser som
erfordras när den kommunala tillsynen avskaffas för att motsvara den
ambitionsnivå som staten bestämmer.

Några
remissinstanser, däribland Svenska kommunförbundet, TCO och Göteborgs kommun
förutsätter att de kommunala tjänstemän vars huvudsakliga arbetsuppgifter i
dag består av kommunal tillsyn skall överföras till yrkesinspektionen.
Arbetarskyddsstyrelsen, LO och TCO påpekar att det är viktigt att, om en sådan
överföring sker, berörda tjänstemän ges möjlighet att genomgå kompletterande
vidareutbildning.

13

Prop.
1985/86:40

Bilaga 3

14

Protokoll,
f ö rt vid f ö rhandlingar den 11 oktober 1985 mellan statens f ö rhandlingsn ä mnd och f ö retr ä dare f ö r Svenska
kommunf ö rbundet om tillsynen av arbetsmilj ö n p å de mindre
arbetsst ä llena

N ä rvarande: Statens f ö randl ingsn ä mnd

Ö verdirekt ö ren Svante England Departementssekreteraren G ö ran Ekstr ö m

Departementsr å det Lars Ettarp
Avdelningsdirekt ö ren Ingvar L ö fstrand

Svenska
kommunf ö rbundet Direkt ö ren Sune Eriksson Sektionschefen H å kan
Torngren Sekreteraren Per Reinolf

Regeringen
har den 14 mars 1985 uppdragit å t statens f ö rhandlingsn ä mnd (SFN) att uppta f ö rhandlingar med huvudm ä nnen f ö r tillsynen
av arbetsmilj ö n p å de mindre arbetsst ä llena om hur ett avskaffande
av den kommunala tillsynen skall kunna genomf ö ras.

F ö r att m ö jligg ö ra att staten
fr å n och med den 1 januari 1987 ö vertar de tillsynsuppgifter som nu å ligger kommunerna
enas parterna om f ö ljande.

1 §

Arbetstagare,
som ä r upptagen i bilaga 1 till detta protokoll och som den 31 december
1986 alltj ä mt ä r anst ä lld inom den kommunala tillsynen, skall erbjudas
anst ä llning inom yrkesinspektionen fr å n och med den 1 januari 1987. Detsamma skall g ä lla den
som i samr å d med arbetarskyddsstyrelsen anst ä lls p å grund av
att i bilaga 1 upptagen arbetstagare slutat sin anst ä llning inom
den kommunala tillsynen.

Anm ä rkningar

1 Statens
å tagande
enligt denna paragraf

f ö ruts ä tter att s ä rskilt avtal tr ä ffas mellan

staten och ber ö rd kommun f ö re den 1 april

1986.
Kommun som ö nskar tr ä ffa s å dant avtal skall anm ä la detta till SFN f ö re den 15
februari 1986.

2 Parterna
f ö ruts ä tter att kommunerna

fr å n och med denna dag samr å der med arbetar

skyddsstyrelsen innan mer v ä sentlig f ö r ä nd

ring g ö rs av den nuvarande tillsynsorganisa

tionen.

2 § Prop. 1985/86:40

Parterna enas om att avtal mellan staten och ber ö rd

kommun
skall ha den utformning som framg å r av bilaga

2.

3 §

Som
en f ö ljd av ä ndrad ansvarsf ö rdelning mellan staten och kommunerna i fr å ga om
tillsynen av arbetsmilj ö n p å de mindre arbetsst ä llena, enas parterna om att fr å n och med
å r
1987 skall cirka 20 miljoner kronor per å r ö verf ö ras fr å n kommunerna till staten genom att varje kommun å rligen
till staten inlevererar 2 kronor och 50 ö re per inv å nare. Beloppet skall utan rekvisition inbetalas f ö re den 1
juli varje å r och baseras p å antalet inv å nare per
den 31 december å ret f ö re inbetalnings å ret.

Anm ä rkning

Fortsatta
ö verv ä ganden
skall ske om alternativa s ä tt att genomf ö ra ö verf ö ringen. Syftet skall d ä rvid vara
att ö verf ö randet fr å n kommunerna till staten av det belopp som motsvarar
cirka 20 miljoner kronor skall ske genom reducering av n å got
befintligt statsbidrag.

4 §

Svenska
kommunf ö rbundet f ö rbinder sig att rekommendera kommunerna att till
ber ö rt yrkesinspektionsdistrikt ö verl ä mna de handlingar som efter utg å ngen av å r 1986 erfordras
f ö r den fortsatta handl ä ggningen av aktuella ä renden inom den nuvarande
kommunala tillsynen.

5 §

Denna
ö verenskommelse
skall f ö r att bli g ä llande godk ä nnas av regeringen och av styrelsen f ö r Svenska
kommunf ö rbundet.

Detta
protokoll ä r uppr ä ttat i tv å exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Vid
protokollet

Ingvar
L ö fstrand Justeras

Svante
Englund Sune Eriksson

Bestyrks
i tj ä nsten

15

Prop.
1985/86:40

Eilaca
1

till
protokoll

1985-10-11

F ö rteckning
ö ver
arbetstagare som skall erbjudas

anst ä llning inom yrkesinspektionen fr å n och med den

1 januari 1987______

KOMMUN

Danderyd

J ä rf ä lla

Sigtuna

Solna

Stockholm

Sundbyberg
Nyk ö ping Motala Norrk ö ping

n

V ä stervik

Karlskrona

Kr istianstad

Helsingborg

Landskrona

Malm ö II

Trelleborg

Halmstad

G ö teborg

Stenungsund

Uddevalla

Trollh ä ttan

Hallsberg

Ö rebro

n

V ä ster å s

Falun

Ludvika

R ä ttvik

G ä vle

Sandviken

S ö derhamn

Sundsvall

n

Timr å

Ö stersund

Skellefte å

NAMN

Stig Frisk Agneta W ä rn Christer
Jansson Lars Westermark G ö ran Arebro Leif Lindgren Ake Malmberg Benny Rehnstr ö m Elov Gr ö nqvist G ö ran
Karlsson Taylor Skill Bengt Lewin Anette R ö sarne Sivert Gunnarsson Carl-Erik Carlson Britt Lernius
Persson Lars-Ake Sturvall Ferenc Erdelyi Arne Carlsson Bertil Hansson Kjell
Olsson Kenneth Holmberg Bertil Alfljung Rodney Attfors Roland Bergwall J ö rgen
Conradson Rune Jansson Bj ö rn Wall Arne Carlsson Jan Gunnarsson Bengt Å ke Bj ö rk Ingemar
Almqvist Bengt Fernstr ö m Nils Israelsson Inger Persson Sture H ä ll Wolfgang
Grummich Bengt Qvicker Martin Bj ö rk Bengt Hemberg Alexander Pedemark Carl Ingvar
Carlsson Hj ö rdis Rutqvist Martin Mellander Ingemar Norl é n Sune
Johansson

Bilaga 2 Prop.
1985/86:40

till protokoll 1985-10-11

Avtal om vissa arbetstagare inom den kommunala tillsynsorganisatio-

nen_____________________

0000-00-00

AVTAL

mellan svenska staten och kommun om vissa

arbetstagare inom den kommunala
tillsynsorganisationen.

Staten och Svenska kommunförbundet har den 11
oktober 1985 träffat överenskommelse i frågor rörande tillsynen av
arbetsmiljön på de mindre arbetsställena.

1 §

Arbetstagare, som är upptagen i bilaga till
detta avtal och som den 31 december 1986 alltjämt är anställd inom
den kommunala tillsynen, skall erbjudas anställning inom
yrkesinspektionen från och med den 1 januari 1987. Detsamma skall
gälla den som i samråd med arbetarskyddsstyrelsen anställs på grund
av att i bilagan upptagen arbetstagare slutat sin anställning
inom den kommunala tillsynen.

Vid fördelning av framtida pensionskostnader
för arbetstagare som enligt första stycket övergår till statlig
anställning skall det regelsystem (punkt 1-8 och 10) till-lämpas
varom Överenskommelse träffats den 6 maj 1981 mellan budgetdepartementet
samt Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

2 §

Kommunen betalar till arbetarskyddsstyrelsen för
i 1 § avsedd arbetstagare ett belopp som motsvarar semesterersättning
för intjänade men ej uttagna semester förmåner. Beloppet skall
erläggas före den 1 februari 1987.

3 §

Avtalet
g ä ller under f ö rbeh å ll att det godk ä nns av rege

ringen och av kommun.

Detta
avtal ä r uppr ä ttat i tv å exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm
den

F ö r svenska
staten F ö r kommun

Statens
f ö rhandlingsn ä mnd

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 17