Prop. 1985/86:44

Regeringens proposition 1985/86:44

om ändring i byggnadsstadgan (1959: 612)

Prop.

1985/86:44

Regeringen
föreslär riksdagen att anta det förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 17 oktober 1985

Pä
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Hans
Gustafsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föresläs ändringar i byggnadsstadgan (1959:612) för att öka säkerheten
för dem som arbetar på tak. Förslaget innebär att stadgans bestämmelser om skyddsanordningar
pä tak vid ny- och ombyggnad blir tillämpliga på alla byggnader. I dag gäller
bestämmelserna endast för byggnader med en viss höjd eller orn vissa
anordningar finns på taket. Ändringarna är avsedda att träda i kraft den I
januari 1986.

1 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 44

Prop. 1985/86:44 Propositioncns lagförslag Förslag till Lag om ändring i
byggnadsstadgan (1959: 612)

Härigenom föreskrivs att 45 och 82 §§ byggnadsstadgan (1959:612)'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45 §

Byggnad skall, i den mån del er- Byggnader
skall, i den mån det

fordras, värd försedd med anord- behövs, vara
försedda med anord

ning för uppstigning pä taket. ningar för uppstigning pä taket och

anordningar som skyddar mot olyckor genom fall från
taket.

Där sä erfordras skall härjämte finnas anordning för
uppstigning pä skorsten.

Uppgår byggnads höjd över närmast kringliggande mark på
någon punkt lill åtta meter eller finnes på takel lanternin, ljusbrunn eller
liknande, skall byggnaden, där det icke av särskild orsak kan anses
obehövligt, vara försedd med anordningar till skydd mol olycksfall genom nedslörining
från taket.

82 §

Bestämmelserna i 45 § första oc/? Bestämmelserna i 45 § första

tredje styckena skola gälla även i stycket om anordningar
för upp-fråga om byggnad, som uppförts el- stigning på tak skall gälla även i
ler för vdken byggnadslov beviljats fräga om byggnader som har uppföre nya
stadgans ikraftträdande. förts eller för vUka byggnadslov har

beviljats före den 1 juli 1960. Uppgår en sådan byggnads
höjd över närmast kringliggande mark på någon punkt lill utta meter eller
finns på takel lanternin, ljusbrunn eller liknande, skall byggnaden dessutom,
där del inie av särskild orsak kan anses obehövligt, vara försedd med
anordningar till skydd mot olycksfall genom nedslörining från taket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. 45 § i dess
äldre lydelse skall dock tillämpas i fräga om byggnadsföretag för vilka
byggnadslov har sökts före ikraftträdandet.

Stadgan omtryckt 1981:873.

Bostadsdepartementet Prop. 1985/86:44

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17
oktober 1985

Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt.
Sigurdsen, Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström. Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson. Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom, Johansson

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Proposition om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

1 Inledning

Svenska bleck- och plåtslagareförbundet och
Plåtslageriernas Riksförbund hemställde är 1979 i en gemensam skrivelse till bostadsdepartementet
att åtgärder skulle vidtas för att öka säkerheten vid takarbeten. En motion (1978/79:1604)
med samma innebörd väcktes samtidigt i riksdagen. Civilutskottet (CU 1978/79:
30) anförde med anledning av motionen att de ändringar i byggnadslagstiftningen
m. m. som erfordras för att öka säkerheten vid takarbelen skyndsamt borde
övervägas utan att det dä pågående arbetet med en ny byggnadslagstiftning
avvaktades.

Förbundens skrivelse har remissbehandlats. Yttranden har
avgetts av fortifikationsförvaltningen, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket,
riksantikvarieämbetet, arhetarskyddsstyrelsen, bostadsstyrelsen, statens råd
för byggnadsforskning, statens planverk, Byggherreföreningen. Byggstan-dardiseringen,
Fastighetsanställdas förbund. Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer.
Hyresgästernas Riksförbund, Industrins kommitté för byggbestämmelser. Svenska
byggnadsentreprenörföreningen, Svenska kommunförbundet. Svenska Riksbyggen,
Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges fastighetsägareförbund,
Sveriges skorstensfejar-mästares riksförbund, Sveriges Villaägareförbund samt
Stockholms, Uppsala, Västerås, Örebro, Norrköpings och Sundsvalls kommuner.

Sedan regeringen den 18 november 1982 uppdragit ål statens
planverk att se över de bestämmelser i byggnadsstadgan (1959:612) som rör lilllrä-desled
till och skyddsanordningar på tak, lämnade verket i en promemoria den 5
december 1983 förslag till ändrade bestämmelser.

Jag vill nu ta upp frågan om ändrade bestämmelser angående
skyddsanordningar pä tak. Planverkets lagförslag bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats
inom bostadsdepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet.

Prop.
1985/86:44 1.1 Gällande regler

De
bestämmelser som reglerar byggnaders utformning finns i 5 kap. byggnadsstadgan
(1959:612, omtryckt 1981:873), BS. Bestämmelserna syftar till att främja bl. a.
säkerhet och ett ändamålsenligt utförande i övrigt. Närmare föreskrifter om
byggnaders konstruktioner och utförande meddelas av statens planverk, som också
utfärdar de allmänna råd som behövs för tillämpningen av byggnadsstadgan (76 § BS).
Dessa föreskrifter och allmänna råd återfinns i Svensk Byggnorm (SEN 1980).

I
45 § första stycket byggnadsstadgan föreskrivs att byggnader, i den mån det ertordras,
skall vara försedda med anordningar för uppstigning på taket. Enligt
paragrafens andra stycke skall det dessutom - där så erfordras — finnas
anordningar för uppstigning på skorsten. Byggnader med en höjd av åtta meter
eller mer och byggnader som har lanternin. ljusbrunn eller liknande anordning
på taket, skall enligt 45 § tredje stycket vara försedda med anordningar till skydd
mot olycksfall genom nedstörtning frän taket. Skyddsanordningar krävs dock inte
om de av särskild orsak kan anses obehövliga.

Bestämmelserna
i 45 § gäller när helt nya byggnader uppförs. För ombyggnader finns
bestämmelser i 48a och 49 §§ byggnadsstadgan. Bestämmelserna i 48a § avser
ändringsarbeten som är av sådan art att de enligt 75 § b)-f) byggnadsstadgan är
att hänföra till nybyggnad. För sådana ändringsarbeten skall bestämmelserna
för helt nya byggnader tillämpas, dock endast beträffande delar som berörs av
ändringen och endast i den omfattning som behövs för att dessa delar av
byggnaden skall uppfylla skäliga anspråk på bl. a. säkerhet.

Är
ändringsarbetena inte att hänföra till nybyggnad, skall enlfgt 49 § bestämmelserna
för helt nya byggnader äga motsvarande tillämpning i fråga om de delar av
byggnaden som berörs av ändringen. Byggnadsnämnden kan dock medge undantag,
när det påkallas av omsiändigheterna och inte medför brandfara eller olägenhet
i sanitärt avseende eller annars.

Enligt
48a och 49 §§ byggnadsstadgan kan alltså krav på skyddsanordningar ställas i
samband med att en byggnad byggs om eller ändras pä annat sätt. I fråga om
vissa byggnader kan emellertid krav på skyddsanordningar ställas oavsett om
ägaren avser att göra någon ändring med byggnaden eller inte. 1
övergångsbestämmelserna till byggnadsstadgan (82 §) föreskrivs nämligen att 45
§ första och tredje styckena skall gälla även i fräga om byggnader som har
uppförts eller för vilka byggnadslov har beviljats före stadgans
ikraftträdande, d.v.s. före den 1 juli 1960. Det innebär att ägare till sädana
byggnader är skyldiga att, under de förutsättningar som anges i 45 § första och
tredje styckena, förse byggnaderna med skyddsanordningar på takel. Om så inte
sker, kan byggnadsnämnden förelägga ägaren att fullgöra skyldigheten.

2 F ö redragandens ö verv ä ganden

Prop. 1985/86:44

Mitt
förslag: Byggnadsstadgans bestämmelserom skyddsanordningar på tak vid ny- och
ombyggnad skall gälla alla byggnader oavsett höjd och utförande.

Planverkets
förslag: Överensstämmer med mitt.

Reiiissinstanserna:
De remissinstanser som har yttrat sig över Svenska bleck- och
plåtslagareförbundets och Plåtslagarnas Riksförbunds skrivelse är positiva till
åtgärder för att öka säkerheten vid arbete på tak.

Skälen
till mitt förslag: Arbeten på tak medför stora påfrestningar och risker. Hög
höjd, lutande underlag och ofta besvärliga väderieksförhäkan-den och
arbetsställningar bidrar tiksammans till detta. I dag ställs inga krav pä
skyddsanordningar mot olycksfall om byggnaden är lägre än åtta meter, såvida
det inte finns lanternin eller liknande pä taket. Inte heller ställs sådana
krav på högre byggnader, om taklutningen är mindre än 1:4 (SBN kap. 41, avsnitt
30-34). Erfarenheterna visar emellertid att fallolyckor är vanliga även från
tak pä byggnader som inte omfattas av dagens krav. Mot den bakgrunden har i prop.
1985/86: 1 om ny plan- och bygglag föreslagits bestämmelser som är avsedda att
ge utrymme för en enligt min mening starkt motiverad skärpning av kraven i
fråga om anordningar till skydd mot olyckor genom fall frän tak.

Plan-
och bygglagen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1987. Enligt min mening
är emellertid en skärpning av de nyss nämnda kraven så angelägen att den bör
genomföras redan nu. Jag föreslär därför att 45 § byggnadsstadgan ändras så att
det framgår alt byggnader, oavsett deras höjd eller utformning, i den mån det
behövs skall vara försedda med anordningar som skyddar mot olyckor genom fall
frän takel. De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 1986. Jag
kommer senare denna dag att föreslå regeringen att uppdra ät statens planverk
att redovisa förslag till ändrade föreskrifter om skyddsanordningar på tak som
skall träda i kraft samtidigt med ändringarna i byggnadsstadgan.

Som
jag nyss nämnde gäller bestämmelserna i 45 § byggnadsstadgan i viss
utsträckning också vid ändring av byggnader. På grund härav kommer en skärpning
av kraven för nya byggnader att slå igenom även vid vissa ändringsarbeten på
byggnader, vilket enligt min mening är helt befogat.

De
föreslagna ändringarna gäller således de krav som skall ställas vid ny-eller
ombyggnad. Den ökning av byggkostnaderna som detta föranleder kan uppskattas
till ca 100milj. kr. om året.

1
fråga om de krav som med stöd av 82 § byggnadsstadgan kan ställas pä vissa
befintliga byggnader innebär PBL-förslaget ingen ändring i sak i förhållande till
dagens ordning. Även om det hade varit önskvärt med en skärpning även av kraven
i 82 §, saknas det i dag ekonomiska förutsättningar för detta.

Prop. 1985/86: 44 Bestämmelserna
i 82 § har gällt alltsedan byggnadsstadgan trädde i kraft

den
1 juli 1960. Trots detta saknar ett stort antal byggnader fortfarande föreskrivna
skyddsanordningar. Betydande informationsinsatser har gjorts, och
fastighetsägarna kan därför inte vara okunniga om bestämmelserna.

Som
jag tidigare nämnde ankommer det på fastighetsägaren att se till att erforderliga
skyddsanordningar finns och att de underhälls pä ett sådant sätt att de inte är
fariiga att använda. Det ankommer på byggnadsnämnden att se till att
bestämmelserna i byggnadslagstiftningen efterlevs. Om t. ex. plåtslagare eller
andra yrkesgrupper som utför arbeten pä tak påtalar brister beträffande
skyddsanordningarna, kan nämnden med stöd av 16 § lagen (1976:666) om påföljder
och ingripanden vid olovligt byggande m. m. förelägga fastighetsägaren atl avhjälpa
bristerna.

3 Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom bostadsdepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612).

Med
hänsyn till att lagstiftningsärendet är av enkel beskaffenhet skulle lagrådets
hörande enligt min mening sakna betydelse.

4 Specialmotivering

45
§

Ändringen
innebär att alla byggnader, oavsett höjd och utförande skall, i den mån det
behövs, vara försedda med anordningar som skyddar mot olyckor genom fall frän
taket. Det ankommer pä statens planverk alt med stöd av 76§ 1 mom.
byggnadsstadgan meddela föreskrifter om när sädana anordningar behövs.

Förutom
den sakliga ändringen har även redaktionella justeringar gjorts i första
stycket.

82
§

I
82 § finns f n. en hänvisning till bl. a. 45 § tredje stycket. Eftersom
ändringen i 45 § innebär atl tredje stycket upphävs, har bestämmelserna i detta
stycke med enbart redakfionella justeringar förts över till 82 §.

Ikraftträdande
m. m.

Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1986. Det medför att de nya beslämmelserna
blir tillämpliga på sådana ansökningar om tillstånd till byggnadsföretag som
ges in lill byggnadsnämnden efter ikraftträdandet. Enligt min mening är det
lämpligt alt äldre bestämmelser i 45 § tklämpas pä

byggnadsföretag för vilka
ansökan om byggnadslov ges in till byggnads- Prop. 1985/86:44 nämnden
före ikraftträdandet. Ikraftträdandebestämmelserna har utformats i enlighet
härmed.

5 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen alt anta det inom bostadsdepartementet upprättade förslaget till lag
om ändring i byggnadsstadgan (1959: 612).

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1985/86:44

Bilaga

Planverkets lagförslag

Förslag
till

Lag om ändring
i byggnadsstadgan (1959: 612)

Härigenom föreskrivs att 45 och 82 §§ byggnadsstadgan
(1959:612) skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

45 §

Byggnad skall, i den män det erfordras, vara försedd med
anordning för uppstigning på taket.

Där så
erfordras skall härjämte finnas anordning för uppsfigning på skorsten.

Uppgår
byggnads höjd över närmast kringliggande mark på någon punkt lill åtta meter
eller finnes på taket lanternin, ljusbrunn eller liknande, skall byggnaden,
där det icke av särskild orsak kan anses obehövligt, vara försedd med anordningar
till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket.

Byggnad skall
i erforderUg utsträckning vara försedd med anordningar till skydd mol
olycksfall genom nedstörtning från taket.

Bestämmelserna
i 45 § första och tredje styckena skola gälla även / fråga om byggnad, som
uppförts eller för vilken byggnadslov beviljats före nya stadgans
ikraftträdande.

Bestämmelserna i 45 § första stycket och / nedanstående
stycke skall gälla även för byggnad som uppförts eller för vilken byggnadslov
beviljats före stadgans ikraftträdande den I juli 1960.

Uppgår
byggnads höjd över närmast kringliggande mark på någon punkt till åtta meter
eller finns på taket lanternin, ljusbrunn eller liknande, skall byggnaden, där
det icke av särskild orsak kan anses obehövligt, vara försedd med anordningar
till skydd mol olycksfall genom nedstörtning från taket.

Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1986.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985