Prop. 1985/86:45

Regeringens proposition 1985/86:45

om schablonavdrag för egenavgifter i inkomstslaget tjänst,
m. m.

Prop. 1985/86:45

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 24 oktober 1985.

På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Bengt
K. Å. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föresläs att för vissa fall en avdragsrätt för egenavgifter införs
redan vid taxeringen för beskattningsåret i fräga om skattskyldiga som har
inkomst av tjänst. Detta föreslås gälla i de fall inkomsten utgörs av inkomst
av annat förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Avdrag skall därvid medges med 18%. Avdraget återförs till
beskattning nästföljande beskattningsår. Vidare föresläs att avdrag under
inkomst av tjänst skall medges för påförda egenavgifter.

I
fråga om s.k. schablonbeskallade småhus och bostadsrätlsfastigheter beskattas f.
n. en samfäkighets eventuella ränteinkomster hos delägaren om andelen av
ränteintäkter uppgår till minst 100 kr. I sädana fall skall samfälligheten
dessutom lämna kontrolluppgift. Vid förmögenhetsbeskattningen skall för de
flesta typer av delägarfastigheter värdet av samfällighet redovisas hos ägarna
av delägarfastigheterna. Om värdet av andelen i samfälligheten understiger 2000
kr. behöver det inte redovisas. I propositionen föresläs att dessa belopp höjs
till 300 kr. resp. 5000 kr. Vidare föresläs att beloppet 300 kr. görs till ett
grundavdrag, i stället för ett gränsbelopp som det nuvarande beloppet utgör.

Den
tillfälliga bestämmelsen om avdrag för ökade levnadkostnader i fråga om arbete
inom byggnads- och anläggningsbranschen föreslås gälla även vid 1987 års
taxering.

Vidare
föreslås några följdändringar av teknisk art fill redan beslutade ändringar.

Riksdagen
1985/86. 1 saml. Nr 45

Prop. 1985/86:45

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs i fräga om kommunalskattelagen
(1928:370)'

dels att punkt 6 av anvisningarna till 39 § skall upphöra
att gälla,

dels an 35 1 mom., 41 a§,64§, punkterna 2 e och 4 av
anvisningarna till

29§, punkt
3 av anvisningarna till 33 § och punkt 2 av anvisningarna till

41 a §
skall ha följande lydelse,

dels att det i anvisningarna till 32 skall införas en ny
punkt, 12 a, och i

anvisningarna
till 33 § en ny punkt, 7, av följande lydelse.

Nuvarande
hdelse

35 §

Föreslagen
lydelse

/ inoin.~ Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet
hänförs

1)
intäkt som skaltskyldig
haft av annan förvärvskälla än förut har nämnts och som inte heller utgör
intäkt av kapital,

2) sådan lotteri vinst som inte är frikakad
från beskattning enligt 19 §,

avgifterna
och

4) vinst — i den omfattning som anges i 2—4 mom yrkesmässig
avyttring (realisationsvinst).

3) restituerade,
avkortade eller avskrivna egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter, som inte utgör intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse, och
avgifter som avses i 46§ 2 mom. första stycket 3 och som satts ned genom ändrad
debitering, allt i den män avdrag har medgetts för

3) restituerade,
avkortade eller avskrivna egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter, som inte utgör intäkt av jordbruksfastighet, rörelse eller
tjänst, och avgifter som avses i 46§ 2 mom. första stycket 3 och som satts
ned genom ändrad debitering, allt i den mån avdrag har medgetts för avgifterna
och

genom icke

Äger
fastighet del i samfällighet som avses i 53§ 2 mom., hänförs den fasligheten
tillkommande andelen av intäkter och kostnader i verksamheten i samfälligheten
till den förvärvskälla vari fastigheten ingår enligt de bestämmelser som gäller
för nämnda förvärvskälla.

(Se vidare anvisningarna.)

Äger
fastighet del i samfällighet av annat slag än som avses i 6§ 1 mom. första
stycket b lagen (1947:576) om stadig inkomstskatt, hänförs den fastigheten
tillkommande andelen av intäkter och kostnader i verksamheten i samfälligheten
till den förvärvskälla vari fastigheten ingår enligt de bestämmelser som
gäller för nämnda förvärvskälla.

(Se vidare anvisningarna.)

' Senaste lydelse av punkt 6 av anvisningarna till 39 §
1984; 190. Lydelse enligt prop. 1985/86: 12. Senaste lydelse 1984: 1060.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 45

64 §

/ mom.'* Vid taxering till kom- Med ägare till fastighet likställs

munal inkomstskatt skall med ägare den som enligt 1
kap. 5 § faslighels-av fastighet likställas der\, för vil-
taxeringslagen (1979:1152) skall ken ehuru han icke är ägare garan-
anses som ägare, lihelopp för fastighet likväl skall upptagas såsom
skattepliktig inkomst i enlighet med vad därom stadgas i47§.

Anvisningar fill 29 § 2e.' Arbetsgivare har — under de
förutsättningar som anges i tredje stycket - rätt till avdrag för kostnader för
atl trygga pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan. Om allmän pensionsplan
träder i kraft stegvis men arbetsgivaren lämnat utfästelse om en snabbare
tillämpning av planen, har arbetsgivaren rätt till avdrag för kostnader
föranledda av denna utfästelse. Allmän pensionsplan har samma innebörd som i 4§
lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med allmän pensionsplan
avses emellertid i denna lag, i fall där pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan
icke föreligger, även

a)
pensionsåtagande
för pensionsförmåner som rymmes inom vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan
i fräga om arbetstagare med motsvarande uppgifter eller hans efterlevande
under förutsättning all annat åtagande än sådant som innebär tryggande genom
pensionsförsäkring eller avsättning lill pensionsstiftelse tryggats genom
kreditförsäkring,

b)
pensionsbestämmelser,
som rekommenderats av Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet eller
Svenska kyrkans församlings- och pasloratförbund och antagils såsom pensionsreglemenle
av kommun, kommunalförbund. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
Kommunernas Pensionsanstall, Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund
eller Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut
eller av annan arbetsgivare, för vars pensionsutfästelser enligt pensionsreglementet
kommun, kommunalförbund. Svenska kommunförbundet, Landslingsförbundet eller
Svenska kyrkans församlings-och pastoratförbund tecknat borgen, och

c)
pensionsåtagande
som har lämnats av statligt företag och för vilket staten har tecknat borgen.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta
att även annat pensionsåtagande vid tklämpning av denna lag skall anses som
allmän pensionsplan. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får
talan ej föras.

Avdragsrätt enligt första stycket föreligger endast under
förutsättning dels alt högsta pensionsgrundande lön enligt den allmänna
pensionsplanen icke överstiger trettio gånger det basbelopp som enligt lagen
(1962: 381) om allmän försäkring beslämts för året närmast före taxeringsåret
eller det högre pensionsgrundande belopp som gällde enligt planen vid utgången
av år 1977, dels att livsvarig ålderspension vid full inljänandetid enligt
planen icke avses komma att överstiga 15 procent av den pensionsgrundande lönen
till den del den icke överstiger sju och en halv gånger nämnda

" Senaste Ivdelse 1953:400.

' Senaste
lydelse 1981: 1202. 3

Prop. 1985/86: 45
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

basbelopp,
70 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger sju och
en halv men icke tjugo gånger nämnda basbelopp och 40 procent av den
pensionsgrundande lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio
gånger nämnda basbelopp eller det högre pensionsbelopp som gällde enligt planen
vid utgången av år 1977. Det förhållandet alt planen ger rätt till
ålderspension utöver 15 procent av den pensionsgrundande lön som icke
överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp utgör dock icke hinder för
avdrag, om den överskjutande pensionen är avsedd att utgöra ersättning för
tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring.

Vid bestämmandel av
avdragsrätt enligt första stycket får - även om detta ej har medgivils i allmän
pensionsplan — i pensionsåtagande inräknas såväl arbetstagares anställningstid
hos samma arbetsgivare innan åtagandet lämnats som anställningstid hos
förutvarande arbetsgivare. Vid beräkning av avdrag för tryggande av åtagandet
skall härvid dock avräknas sådan pension åt arbetstagaren, som tidigare har utfästs
och tryggats av arbetsgivare under anställningstid som inräknas i åtagandet.

Avdrag för kostnad avsedd
att trygga pensionsåtagande som innebär rätt till pension före 65 års ålder —
härunder inbegripet kostnad avsedd att vid arbetstagarens avgång före 65 års
ålder trygga samma pensionsförmåner som skulle ha tillkommit honom vid avgång
vid nämnda ålder - medges i den utsträckning sådana förmåner kan utgå enligt
allmän pensionsplan och med beaktande jämväl av bestämmelserna i tionde
stycket. Är fräga om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har
bestämmande inflytande över företaget, är dock kostnad som här avses och som
hänför sig till avgång före 60 års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt
elfte stycket. Till grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande
inflytande lägges del samlade innehavet av aktier eller andelar i företaget
hos arbetstagaren själv jämte sådana honom närstående personer som nämns i 35
§ 3 mom. tionde stycket denna lag.

Avdrag för kostnad avsedd
att trygga pensionsåtagande som innebär rätt till pension före 65 års ålder —
härunder inbegripet kostnad avsedd att vid arbetstagarens avgång före 65 års
ålder trygga samma pensionsförmåner som skulle ha tillkommit honom vid avgång
vid nämnda ålder - medges i den utsträckning sådana förmåner kan utgå enligt
allmän pensionsplan och med beaktande jämväl av bestämmelserna i tionde
stycket. Är fräga om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har
bestämmande inflytande över förelaget, är dock kostnad som här avses och som
hänför sig till avgång före 60 års ålder avdragsgik endast efter beslul enligt
elfte stycket. Till grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande
inflytande lägges det samlade innehavet av aktier eller andelar i företaget
hos arbetstagaren själv jämte sådana honom närslående personer som nämns i 35
§ 3 mom. nionde stycket denna lag.

För
medel, som avsatts enligt b eller d, medges sålunda avdrag intill vad som
motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv, och för pensionsförsäkring medges
avdrag för så stor del av kostnaderna som behövs för att trygga pensionsåtagande,
allt med iakttagande av beslämmelserna i första-femte styckena och beslut
enligt elfte stycket av denna anvisningspunkt.

Dock
medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke, om
pensionsutfästelserna avser förmåner som innebär smärte avvikelser

från
allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsättning att Prop.
1985/86: 45 utfästelserna till den del de avser sådana avvikelser har tryggats
genom pensionsförsäkring. Vidare fordras att utfästelserna har lämnats före utgången
av är 1977 eller att de lämnats till arbetstagare som därefter erhållit
anställning hos arbetsgivare och motsvarar utfästelser som har lämnats av
arbetsgivaren till andra arbetstagare före utgången av är 1977. Med smärre
avvikelser förstås sådana förmånsbelopp som utgår utöver allmän pensionsplan
men inom ramen för högsta pensionsgrundande lön enligt planen under
förutsättning att den genomsnittliga kostnaden för förmänsbeloppen icke överstiger
åtta procent av kostnaden för pensionsåtagande enligt den allmänna
pensionsplanen. Med genomsnittlig kostnad för förmånsbeloppen förstås den
merkostnad som motsvarande förmåner skulle medföra, om de skulle lämnas åt
samtliga som omfattas av den allmänna pensionsplanen. Överstiger kostnaden för
förmånsbeloppen vad nu sagts, skall emellertid ingen del av den kostnad som
överstiger kostnaden för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen
vara avdragsgill. För alt erhålla avdragsrätt skall arbetsgivaren med intyg av
försäkringsgivaren styrka alt endast smärre avvikelser från allmän pensionsplan
föreligger. Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta att
avdrag som avses i delta stycke skall medges även i andra fall. Mot beslut av riksskatteverket
i fräga som här avses fär talan ej föras.

Har arbetsgivare gjort pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan
men föreligger icke avdragsrält enligt första stycket eller har arbetsgivare
gjort pensionsåtagande för arbetstagare som icke omfattas av allmän pensionsplan,
får han - under förutsättning alt åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring —
avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande
summan av 35 procent av vad arbetsgivaren utgivit i lön lill arbetslagaren
intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring beslämts för året närmast före taxeringsåret saml
25 procent av lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda
basbelopp. Avdraget får beräknas på lön som arbetsgivaren utgivit fik
arbetstagaren antingen under beskattningsåret eller under det närmast
föregående beskattningsåret.

Arbetsgivare, som enligt 25 § lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m. är skyldig alt trygga upplupen del av
pensionsutfästelse genom atl köpa pensionsförsäkring, får avdrag för hela
kostnaden för sådan försäkring om utfästelsen icke avser arbetstagare i
aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över
företaget.

Vid beräkning av avdrag för kostnader avsedda att trygga
arbetsgivares pensionsåtaganden fär pensionsutfästelse beaktas endast om
försäkring för utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring som avses i
punkt 1 av anvisningarna till 31 §.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta
om avdrag avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som
gäller enligt första och femte styckena ovan. Mot sädana beslut får talan ej
föras.

4. Skallskyldig kan efler yrkande hos taxeringsnämnd
eller, om besvär har anförts, hos länsrätt medges rätt att tills vidare få
avdrag för värdeminskning av sina inventarier enligt reglerna i denna
anvisningspunkt om räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning för detta
gäller

a)
att den skatlskyldige
har haft ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut;

b)
att avdraget
motsvarar avskrivningen i räkenskaperna;

Senaste lydelse 1984: 1060.

Prop.
1985/86:45 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

c) att tillfredsställande utredning föreligger om
inventariernas skatte

mässiga restvärde;

d) att inventarierna och avskrivna belopp redovisas på
ett sådant sätt i

den skattskyldiges räkenskaper och i företedd utredning att trygghet före

ligger att vinster vid avyttring av tillgångarna inte undgår beskattning; samt

e) att - om den skattskyldige inte upprättat årsbokslut
för det närmast

föregående räkenskapsåret — det bokförda värdet av inventarierna före

avskrivning bestämts med utgångspunkt i inventariernas skattemässiga

restvärde vid beskattningsårets ingång.

Som anskaffningsvärde för inventarier skall anses, då
inventarierna har förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, den
verkliga utgiften för deras anskaffande och, dä inventarierna har förvärvats på
annat sätt, deras marknadsvärde vid tiden för förvärvet. Dock skall följande
iakttas. Har inventarierna ingått i en rörelse, som den skattskyldige har
förvärvat på annat sätt än genom köp eller byte eller därmed jämförligt fång,
skall, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, som anskaffningsvärde
för inventarierna anses det för den tidigare ägaren gällande skattemässiga
restvärdet. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit
åtgärd för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre
anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett
för att bereda obehörig förmän i beskattningsavseende åt någon av dem, skall
anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Har skattskyldig medgivils avdrag för konlraktsavskrivning
avseende inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, skall som
anskaffningsvärde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare
medgivna avdraget. Detta skall gälla även när investeringsreserv e. d. tagits i
anspråk för anskaffning av inventarier under beskattningsåret.

Avdrag för avskrivning får för visst beskattningsår göras
med högst 30 procent för år räknat av summan av bokfört värde på inventarierna
enligt balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och anskaffningsvärdet
på sädana under beskattningsåret anskaffade inventarier, vilka vid
beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde rörelsen. Vad nu sagts gäller
oavsett när under beskattningsåret inventarierna har anskaffats.

Har inventarier, som har anskaf- Har inventarier, som har anskaf

fats före beskattningsårets ingång, fats
före beskattningsårets ingång,

avyttrats under beskattningsåret el- avyttrats
under beskattningsåret el

ler har den skaltskyldige rätt till ler
har den skattskyldige rätt till

försäkringsersättning för invenla- försäkringsersättning
för inventa

rier, som har gått förlorade under rier,
som har gått förlorade under

beskattningsåret, medges ett sär- beskattningsåret,
medges ett sär

skilt avdrag med belopp motsvaran- skik
avdrag med belopp motsvaran

de den i anledning av avyttringen de
den i anledning av avyttringen

eller försäkringsfallet uppkomna in- eller
försäkringsfallet uppkomna in

täkten. Avdraget får dock inte takten.
Avdraget får dock inte

överstiga underlaget för beräkning överstiga
underlaget för beräkning

av avdrag ef\\\gl femte stycket. Har av
avdrag er\l\gt fjärde stycket. Har

den skattskyldige fåll avdrag som den
skattskyldige fått avdrag som

nu sagts skäll nämnda underlag nu sagts
skall nämnda underlag

fastställas till motsvarande lägre fastställas
till motsvarande lägre

belopp. belopp.

Har ett
särskilt högt pris eller el- Har ett särskilt högt pris eller el

jest en särskilt hög utgift för inven- jest en särskilt hög utgift för inven-

6 larier berott pä atl de skall utnyttjas tarier berott pä att de skall utnyttjas

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse Prop.
1985/86:45

för
ett särskilt arbetstillfälle eller för ett särskilt arbetstillfälle eller

för en konjunktur, som väntas bli för en konjunktur, som väntas bli

endast tillfällig, eller av annan lik- endast tillfällig, eller av annan lik

nande omständighet, medges för nande omständighet, medges för

det beskattningsår, varunder inven- det beskattningsår, varunder inven

tarierna har anskaffats, avdrag för tarierna har anskaffats, avdrag för

sådant överpris eller sådan merut- sådant överpris eller sådan merut-

gift. Om avdrag som nu sagts har gift. Om avdrag som nu sagts har

medgivits, skall avdrag enligt be- medgivits, skall avdrag enligt be

stal melserna i femte stycket be- stämmelserna i fiärde stycket be

räknas pä därefter återstående del räknas på därefter återstående del

av anskaffningsvärdet. av anskaffningsvärdet.

Oavsett
vad ovan föreskrivs får avdrag för avskrivning medges med belopp som erfordras
för att det bokförda värdet inte skall översliga anskaffningsvärdet av samUiga
inventarier, vilka vid beskattningsårets utgång tillhörde rörelsen, sedan från
detta värde har avräknats en beräknad årlig avskrivning av 20 procent. Visar
den skattskyldige att inventariernas verkliga värde understiger även ett
sålunda beräknat värde, medges avdrag för den ytterligare avskrivning som
motiveras av detta.

Dä
inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, avyttras, förloras
eller utrangeras under samma är, medges avdrag för anskaffningsvärdet. Med
avyttring likställs att inventarier tas ut ur rörelsen för alt tillföras annan
förvärvskälla eller för att användas för annat ändamål. Av bestämmelserna i
punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 28 § framgår att belopp, som
erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas upp som intäkt av
rörelse.

Har
skaltskyldig gjort avskrivning med störte belopp i räkenskaperna än han får dra
av vid taxeringen, föranleder inte detta atl del värde, på vilket räkenskapsenlig
avskrivning beräknas, påverkas. Det överskjutande beloppet får i stället,
sedan taxeringen i fråga har blivit slutligt avgjord, dras av genom årlig
avskrivning efter 20 procent för helt år, räknat från och med beskattningsåret efler
det under vilket avskrivningen i fråga verkställdes.

Den
omständigheten atl vid tillämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid
beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt räkenskaperna utgör
inte hinder för skattskyldig att efter övergång till räkenskapsenlig
avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra sig avdrag för
sådana avskrivningar, som har gjorts i räkenskaperna före övergången men inte
har föranlett avdrag vid beskattningen. Avdrag för sådant belopp görs genom
årlig avskrivning efter 20 procent för helt är.

Har
skattskyldig före övergång till räkenskapsenlig avskrivning tillgodoräknats
störte värdeminskningsavdrag vid taxeringen än enligt räkenskaperna, skall,
för åstadkommande av överensstämmelse mellan inventariernas bokförda värde och
deras skattemässiga restvärde, det belopp, varmed inventariernas skattemässiga
restvärde understiger det bokförda värdet, tas upp som skattepliktig intäkt
under del första beskattningsår, för vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller,
eller, om den skattskyldige begär det, med en tredjedel för nämnda
beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.

Prop.
1985/86:45 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tik 32 §

12 a. Till intäkt av tjänst räknas avdrag för egenavgifter
som har återförts enligt punkt 7 av anvisningarna fill 33 § samt — iden mån
avdrag har medgetts för avgifterna vid beräkning av inkomst av tjänst — restituerade,
avkortade eller avskrivna egenavgifter.

till
33 § 3. Har skattskyldig i sin tjänst verkställt resor utom den vanliga verksamhetsorten,
äger han rätt att åtnjuta avdrag icke blott för kostnaden för själva resan utan
jämväl för den ökning i levnadskostnaden, som den skattskyldige kan hava fått
vidkännas på den grund, att han vistas utom sin vanliga verksamhetsort, såsom
för hotellrum, ökad kostnad för föda osv. Därest i tjänst, som avses i punkt 4
andra stycket av anvisningarna till 32 §, anvisats särskild ersättning för
kostnaderna, får avdrag dock icke äga rum. Hava jämlikt 25 § första stycket 3)
taxeringslagen traktamentsersättningar och andra ersättningar icke upptagits
såsom intäkt, må ej heller de emot ersättningarna svarande kostnaderna
avdragas.

I första
stycket avsedd ökning i levnadskostnaden skall, där den skattskyldige icke
visar störte ökning, anses hava uppgått till ett belopp motsvarande den
ersättning som av arbetsgivaren utgivits för kostnadens täckande (traktamente),
dock högst till belopp som i enlighet med vad nedan i detta stycke sägs
motsvarar största normala ökning i levnadskostnaden. Riksskatteverket
fastställer för varje kalenderår ett belopp (normalbelopp) motsvarande
största normala ökning i levnadskostnaden för ett dygn. Har resan varit
förenad med övernattning skall den anses hava varat del antal dygn som motsvarar
antalet övernattningar. Har resan ägt rum utan samband med övernattning skall
såsom största normala ökning i levnadskostnaden räknas: fyra tiondels
normalbelopp, när förtättningen varat mer än tio timmar i följd, samt två
tiondels normalbelopp, när förtättningen eljest varat mer än fyra limmar i
följd. Omfattar vistelse på en och samma ort längre tid än 15 dygn i

I första
stycket avsedd ökning i levnadskostnaden skall, där den skattskyldige icke
visar större ökning, anses hava uppgått till ett belopp motsvarande den
ersättning som av arbetsgivaren utgivits för kostnadens täckande (traktamente),
dock högst till belopp som i enlighet med vad nedan i detta stycke sägs
motsvarar största normala ökning i levnadskostnaden. Riksskatteverket
fastställer för varje kalenderår ett belopp (normalbelopp) motsvarande
största normala ökning i levnadskostnaden för ett dygn. Har resan varit förenad
med övernattning skall den anses hava varat del antal dygn som motsvarar
antalet övernattningar. Har resan ägt rum utan samband med övernattning skall
såsom största normala ökning i levnadskostnaden räknas: fyra tiondels
normalbelopp, när förtättningen varat mer än tio timmar i följd, samt två
tiondels normalbelopp, när förrättningen eljest varat mer än fyra timmar i
följd. Omfattar vistelse pä en och samma ort längre tid än 15 dygn i

Senaste lydelse 1984:839.

Nuvarande
lydelse

följd,
skall från och med det sextonde dygnet såsom största normala ökning i
levnadskostnaden räknas sex tiondelar av normalbe-loppel. Vid 1984-/9(S6 års
taxeringar skall för skattskyldig som vid arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen
fortlöpande haft sin arbetsplats förlagd till en och samma ort utanför den
vanliga verksamhetsorten under längre tid än tvä är för tid därefter såsom
största normala ökning i levnadskostnaden anses ett belopp motsvarande den del
av normalbeloppet som avser kost vid förtättning som pågätt längre tid än 15
dygn ökat med faktisk kostnad för logi pä arbetsorten. Vill skattskyldig visa
att kostnadsökningen i en och samma tjänst varit störte än avdrag som
beräknats i enlighet med vad nu sagts, skak utredningen avse hans samtliga förrättningar
i nämnda tjänst under beskattningsåret; dock att i fråga om avdrag för ökning
i levnadskostnaden frän och med det sextonde dygnet i följd på en och samma
ort eller under förtättning å utrikes ort levnadskostnadsökningen må beräknas
för varje förtättning för sig.

Föreslagen
lydelse

följd,
skäll från och med det sextonde dygnet såsom största normala ökning i
levnadskostnaden räknas sex tiondelar av normalbeloppet. Vid 1984-/957 års
taxeringar skall för skattskyldig som vid arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen
fortlöpande hafl sin arbetsplats föriagd till en och samma ort utanför den
vanliga verksamhetsorten under längre tid än två är för tid därefter såsom
största normala ökning i levnadskostnaden anses ett belopp motsvarande den del
av normalbeloppet som avser kost vid förtättning som pågått längre tid än 15
dygn ökat med faktisk kostnad för logi på arbetsorten. Vill skattskyldig visa
att kostnadsökningen i en och samma tjänst varit störte än avdrag som
beräknats i enlighet med vad nu sagts, skall utredningen avse hans samtliga
förrättningar i nämnda tjänst under beskattningsåret; dock att i fräga om
avdrag för ökning i levnadskostnaden från och med det sextonde dygnet i följd
pä en och samma ort eller under förrättning ä utrikes ort levnadskoslnadsökningen
må beräknas för varje förrättning för sig.

Prop. 1985/86:45

Avdrag
för ökade levnadskostnader är däremot icke medgivet enbart pä den grund, att
den skattskyldige har sitt arbete på annan ort än den, där han har sin bostad.
Har den skattskyldige bosatt sig på annan ort än den, där han har tjänst eller
anställning, eller antagit arbete, som skall utföras på annan ort än den, där
han är bosatt, är avdrag i regel icke medgivet. Avdrag medgives dock för det
fall, att anställningen avser endast en kortare tid eller skall bedrivas ä
flera olika platser eller det av annan anledning icke skäligen kan
ifrågasättas, att den skallskyldige skall avflytta till den ort, där arbetet
skall utföras.

Oavsett
vad i nästföregående stycke sägs äger skattskyldig, som på grund av sitt arbete
bosall sig på annan ort än den där hans familj är bosatt, därest del med
avseende på makes förvärvsverksamhet, svårighet alt anskaffa familjebostad
eller annan därmed jämföriig omständighet icke skäligen kan ifrågasättas, att
familjen skall avflytta till den skattskyldiges bostadsort, åtnjuta avdrag för
den ökning i levnadskostnaden som föran-ledes av den skilda bosättningen. Om
båda makarna äro berättigade till sådant avdrag, skall, där makarna ej
överenskommit om annan fördelning, det sammanlagda avdraget tillkomma dem med
hälften var. Vad här sagts skall, såvitt avser makar, icke äga tillämpning i
fall som i 52 § 2 mom. sägs.

ti
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 45

Prop.
1985/86:45 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7. Avdrag medges för påförda

egenavgifter enligt lagen

(1981:69l) om socialavgifter i den mån avgifterna hänför
sig till sådan intäkt av tjänst som enligt II kap. 3§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring utgör inkomst av annat förvärvsarbete.

Från sådan intäkt av tjänst medges dessutom avdrag med 18
procent av ett underlag beräknat enligt nästa stycke. Medgivet avdrag skall
återföras till beskattning nästföljande beskattningsår.

Underlaget utgörs av sådan intäkt av tjänst som avses i första
stycket minskad med andra från intäkten avdragsgilla kostnader än som avses i
föregående stycke och med inkomst som avses i 11 kap. 3 § första stycket d
lagen om allmän försäkring.

Avdrag enligt andra styckel medges emellertid inte skaltskyldig
som vid ingången av året före taxeringsåret har fyllt 65 år eller som för hela
året före taxeringsåret har åtnjutit hel ålderspension enligt lagen om allmän
försäkring eller som vid ulgången av året före laxeringsåret inte var
inskriven hos allmän försäkringskassa enligt nämnda lag.

2. Äger
fastighet av annat slag än som nämns i punkt 1 del i sådan samfäkighet som
avses i 41 a§ och överstiger faslighetens andel av intäkterna i samfälligheten
dess andel i sådana kostnader i verksamheten som är på en gång avdragsgilla vid
taxeringen med belopp understigande 100 kronor, föreligger icke skyldighet att
upptaga intäkterna och kostnaderna vid beräkning av inkomst av fastigheten.
Förvaltas sådan samfällighet av juridisk person, skall kapitalinkomster som
den juridiska personen har uppburit och som belöper på fastigheten tas

2. Äger
fastighet av annat slag än som nämns i punkt 1 del i sådan samfäkighet som
avses i 41a§ och överstiger fastighetens andel av intäkterna i samfälligheten
dess andel i sädana kostnader i verksamheten som är på en gång avdragsgilla vid
taxeringen med belopp understigande 300 kronor, föreligger icke skyldighet alt
la upp intäkterna och kostnaderna vid beräkning av inkomst av fastigheten. Förvaltas
sådan samfällighet av juridisk person, skak kapitalinkomster som den juridiska
personen har uppburit och som belöper på fastigheten las upp

10

Senaste
lydelse 1984: 1060.

Nuvarande
lydelse

upp till beskattning i den förvärvskälla i vilken
fastigheten ingår. Om intäkt av fastighet beräknas enligt 24§ 2 mom., skall
dock kapitalinkomster beskattas hos ägare av fastigheten i inkomstslaget
kapital. Understiger fastighets andel av ränteintäkter 100 kronor, föreligger
emellertid icke skattskyldighet för beloppet.

Föreslagen
lydelse

lill beskattning i den förvärvskälla i vilken fasligheten
ingår. Om intäkt av fastighet beräknas enligt 24 § 2 mom., skall dock
kapitalinkomster beskattas hos ägare av fastigheten i inkomstslaget kapital.
Skattskyldighet föreligger emellerfid inte för den del av fastighets andel av
ränteintäkterna som understiger 300 kronor.

Prop.
1985/86:45

Denna lag
träder i kraft tre veckor efter den dag dä lagen enligt uppgift på den utkom
från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas -med de undantag som
anges nedan - första gängen vid 1986 års taxering.

1.
Äldre
bestämmelser i 64 § I mom. och punkt 6 av anvisningarna till 39 § skall
fortfarande tillämpas vid 1986 års taxering i fråga om skattskyldiga som då
taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

2.
De nya
bestämmelserna i 35 § 1 mom., punkt 12a av anvisningarna lill 32 § och punkt 7
första stycket av anvisningarna till 33 § skall tillämpas första gången vid
1987 års taxering.

11

Prop. 1985/86:45 2
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985:405) om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370)

Härigenom
föreskrivs att 33 § 2 mom. och 39 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), i
momentens lydelse enligt lagen (1985:405) om ändring i nämnda lag, skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 mom. Skaltskyldig, som
haft intäkt av tjänst i form av kontant lön eller sådan annan ersättning, som
enligt 11 kap. 2§ lagen (1962:381) om akmän försäkring skall anses som inkomst
av anställning, skall utöver kostnader som avses i punkt 3 av anvisningarna anses
ha haft utgifter lill ett belopp av minst 3000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga
tio procent av intäkten avrundat till närmast högre hundratal kronor, och ej
heller ensamt eller tillsammans med kostnader som avses i punkt 3 av anvisningarna
överstiga intäkten.

2 mom. Skattskyldig, som
haft inläkt av tjänst i form av kontant lön eller sådan annan ersättning, som
enligt 11 kap. 2§ lagen (1962:381) om allmän försäkring skall anses som inkomst
av anställning, skall utöver kostnader som avses i punkterna 3 och 7 av anvisningarna
anses ha haft utgifter till ett belopp av minst 3 000 kronor. Avdraget får dock
inte överstiga tio procent av intäkten avrundat lill närmast högre hundratal
kronor, och ej heller ensamt eller tillsammans med kostnader som avses i
punkterna 3 och 7 av anvisningarna överstiga intäkten.

/ mom. Från bruttointäkt
som avses i 38§ 1 mom. får avdrag göras för förvaltningskostnader, för ränta
som avses i 33 § 1 mom. andra styckel samt för annan ränta, som inte skall
dras av enligt be-stämmelerna i 22, 25, 29 eller 36 § eller i 2 mom. av denna
paragraf.

/
mom. Från bruttointäkt som avses i 38§ 1 mom. får avdrag göras för
förvaltningskostnader, för ränta som avses i 33 § 1 mom. tredje stycket samt
för annan ränta, som inte skall dras av enligt bestämmelserna i 22, 25, 29
eller 36§ eker i 2 mom. av denna paragraf

Fysisk
person får göra avdrag för förvaltningskostnader endast lill den del dessa
överstiger 1000 kronor under beskattningsåret.

3 Förslag till Prop. 1985/86:45

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom
föreskrivs att 2 § 8 mom. och 6§ 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
hdelse Föreslagen lydelse

2§

8
mom.' Har en kooperativ förening av vinslen av sin kooperativa verksamhet
lämnat rabatt eller pristklägg i förhållande fill gjorda köp eller försäljningar,
medges avdrag för denna utdelning.

En
Kooperativ förening, vars huvudsakliga verksamhet avser rörelse, har också rätt
till avdrag för utdelning som lämnas i förhällande lill inbetalda insatser
enligt lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. I fråga om andra insatser än
förlagsinsatser medges emekerlid inte avdrag till den del det utdelade beloppet
tikfaller någon som enligt 7§ 8 mom. inte är skaltskyldig för utdelningen.
Avser denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på annat än
förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.

Är
en ekonomisk förening direkt Är en ekonomisk förening direkt

eller indirekt cenlralorganisafion eller indirekt centralorganisation

för kooperativa föreningar, vilkas för kooperativa föreningar, vilkas

verksamhet huvudsakligen avser verksamhet huvudsakligen avser

rörelse, har centralorganisationen rörelse, har centralorganisationen

- även om den inte är kooperativ — även om den inte är kooperativ

enligt fionde — tolfte styckena ne- enligt tionde - tolfte styckena ne

dan - rätt tik avdrag för utdelning dan — rätt till avdrag för utdelning

på förlagsinsatser. Om centralor- pä förlagsinsatser. Om centralor

ganisationens verksamhet huvud- ganisationens verksamhet huvud

sakligen avser rörelse medges av- sakligen avser rörelse medges av

drag vid beräkning av inkomst här- drag vid beräkning av inkomst här

av. I annat fall medges avdrag vid av. I annat fall medges avdrag vid

beräkning av inkomst av kapital. beräkning av inkomst av kapital. Är

föreningen ett förvaltningsföretag enligt 7§ 8 mom. tredje stycket
skall det avdragsgilla beloppet minskas med den del av utdelningen som
föranlett frikallelse från skattskyldighet enligt nämnda stycke.

Avdrag
för utdelning får göras i endast en förvärvskälla och skall avse det räkenskapsår
som utdelningen hänför sig fill.

Avdrag
medges endast om föreningen visar att förutsättningar för avdrag föreligger.
Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett enligt formulär som riksskatteverket
fastställer.

Sparbank
får göra avdrag för bidrag lik sparbankernas säkerhetskassa.

Sparbankernas
säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning lill sparbankerna.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974; 770.

' Senaste lydelse 1985: 470. 13

Prop.
1985/86:45 Sveriges allmänna hypoleksbank.
Konungariket Sveriges stadshypo-

tekskassa och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag får
göra avdrag för belopp, som avsatts till reservfond, i den män avsättningen är
nödvändig för att uppbringa fonden till ett belopp motsvarande tvä procent av
inrättningens skulder. Hypoteksförening får göra avdrag för belopp, som
avsatts till reserv- eller säkerhetsfond, i den mån avsättningen är nödvändig
för atl uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två och en halv procent av
föreningens skulder.

Har reserv- eller säkerhetsfond som avses i åttonde
stycket satts ned skall — om avdrag för fondavsättningen har medgetts — ett
belopp motsvarande det nedsatta beloppet tas upp som inläkt.

En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse
såsom kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika
rösträtt.

För alt en förening skall anses vara öppen fordras inte
bara att den enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar,
utan också att den faktiskt visar sig villig att anta fill medlem var och en.
som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess angivna
verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut och
som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra lill förverkligandet
av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den omständigheten, atl styrelsen
eller annat föreningsorgan äger rätt att pröva inträdesansökningarna och
avvisa sådana sökande, som inte besitter nu nämnda kvalifikationer för
medlemskap, betar inte föreningen dess egenskap av öppen. I del fall att en
förening säljer till utomstående kan den som regel inte utan att förlora sin
öppna karaktär vägra att motta som medlem någon som kan visa, att han brukar
köpa förnödenheter genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att
vederbörande köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas
medlemskap — i en stor förening, som säljer lill utomstående, är del omöjligt
all i varje fak inskränka försäljningen lill personer, som skulle vara
önskvärda som medlemmar - sä bör föreningen för att anses såsom öppen ha
skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med medlem, det vill
säga ge honom samma återbäring på köpta varor som medlem erhåller.

Kooperativa föreningars centralorganisationer är alt anse
såsom öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som
fyller av centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och
ekonomisk soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område
antas såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en centralorganisation
inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess förstahandsmedlemmar,
föreningarna, utövas efter föreningarnas medlemsantal.

6§

/ mom. Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger,
såframt ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser,
meddelade på grund av överenskommelse eller beslul, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysisk person:

för inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som
anges i 53 § 1 mom. första stycket a) kommunalskaltelagen (1928: 370) samt,
såvitt avser tid under vilken han ej varit bosatt här i riket, för inkomst
genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar och för pension
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring även till den del skattskyldighet
inte föreligger enligt nyssnämnda lagrum;

14 ' Senaste lydelse 1983: 1044.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86:45

b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt
särskild författning

äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, sam

fund, stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer,

dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på

därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om sam

fälligheten taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfäl-

lighet eller regleringssamfällighet:

för all inkomst, som av dem här i riket eller ä utländsk
ort förvärvats;

c) utländska bolag:

or inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet
eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse
och av egendom som avses i 35§ 3 a mom. kommunalskattelagen och som innefattar
nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket;

för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som restituerats,
avkortats eller avskrivits, i den mån avdrag därför av bolaget ätnjutits vid
tidigare års taxeringar: samt

för inkomst genom utdelning ä andelar i svenska ekonomiska
föreningar.

Ersättning i form av royaity eller periodvis utgående
avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar skall,
såvida ersättningen skall hänföras till intäkt av rörelse och ersättningen
härrör från här i riket bedriven rörelse, anses som intäkt av rörelse, som här
bedrivits.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag dä lagen
enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. De nya
bestämmelserna i 2§ 8 mom. tillämpas första gängen vid 1986 års taxering
eller, om föreningen då laxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1
januari 1985, vid 1987 års taxering.

15

Prop.
1985/86:45 4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom
föreskrivs att 12 § 3 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

12§

3
mom.' Ingår i skattepliktig .? /t? o
w. Ingår i skattepliktig för

förmögenhet fastighet, som äger del mogenhet fastighet, som äger del i

i samfällighet av annat slag än som samfällighet av annat slag än som

avses i 6 § 1 mom. första stycket b), avses i 6 § I mom. första stycket b),

behöver vid redovisningen av för- behöver vid redovisningen av för

mögenheten i den del den utgöres mögenhelen i den del den utgöres

av fastighetens andel i samfäkighe- av fastighetens andel i samfällighe

ten ej upptagas belopp som under- ten ej upptagas belopp som under

stiger 2000 kronor. stiger 5 000 kronor.

Denna
lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den
utkom från trycket i Svensk författningssamling och lillämpas första gången vid
1986 års taxering.

'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859.

16 Senaste lydelse 1975: 262.

5 Förslag till Prop. 1985/86:45

Lag om ändring i skogskontolagen (1954: 142)

Härigenom föreskrivs att 2S skogskontolagen (1954: !42)'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beträffande viss förvärvskälla får uppskovet för ett och
samma beskattningsår, om annat ej följer av andra och tredje styckena, avse
högst ett belopp motsvarande summan av

a)
sextio procent
av den pä beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som har avyttrats
genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b)
fyrtio procent
av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade
skogsprodukter samt

c)
fyrtio procent
av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret har tagits ut för
förädling i egen rörelse.

Medför stormfällning, brand, insektsangrepp eller liknande
händelse alt en betydande del av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än
vad som annars skulle ha varit fallet, får skattskyldig, om och i den mån han
med intyg från skogsvärdsstyrelsen i länet eller pä annat sätt visar alt intäkt
hänför sig till avverkning som nu har sagts, uppskov med högst ett belopp
motsvarande summan av

a)
åttio procent
av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som har avyttrats
genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b)
femtio procent
av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade
skogsprodukter samt

c)
femtio procent
av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret har tagils ut för
förädling i egen rörelse.

Uppskov med belopp som anges i andra stycket medges också
i fråga om sådan ersättning för skog eller skogsprodukter som avses i punkt 4
tredje styckel av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen (1928:370).

Vid tillämpningen av första - tredje styckena avses med
köpeskilling även försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.

Uppskov medges inte med sä stort belopp att underskott i
förvärvskällan uppkommer vid beräkning av nettointäkt enligt
kommunalskattelagen.

Har i förvärvskällan redovisats Har i förvärvskällan redovisats

utdelning frän samfällighet, som utdelning frän samfällighet, som

avses i 6§ 1 mom. b lagen avses i 6§ 1 mom. första stycket h

(1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:576) om statlig in-

medges uppskov för den del av ut- komstskatt, medges uppskov för

delningen som härtör från inläkt av den del av utdelningen som härrör

skogsbruk i samfälligheten under från intäkt av skogsbruk i samfäl-

del beskattningsår som utdelningen ligheten under det beskattningsår

hänför sig till på samma sätt som som utdelningen hänför sig till på

om denna del utgjort intäkt av samma sätt som om denna del ut-

skogsbruk, som den skatlskyldige gjort intäkt av skogsbruk, som den

drivit själv. skattskyldige drivit själv.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen
enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling.

' Lagen omtryckt 1982: 325.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:263. 17

- Senaste lydelse 1984: 1070.

Prop.
1985/86:45 6 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom
föreskrivs att 42 a§ 1 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha följande
lydelse.

Nuvarande
hdelse

Föreslagen
lydelse

1 mom.-Det
åligger juridisk person, som förvaltar samfällighet, att till ledning vid
inkomst- och förmögenhetstaxering varje år utan an-maning lämna uppgift enligt
följande. Sådan juridisk person som avses i 6§ 1 mom. b lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall lämna uppgift om utdelning till delägare. Uppgiften
skall även innehålla upplysning i det avseende som behövs för tillämpning av 2§
sista stycket skogskontoiagen (1954:142). Annan juridisk person skall lämna
uppgift om delägares andel av intäkter och kostnader i samfälligheten. Uppgift
behöver dock icke lämnas, om delägares andel av ränteintäkt understiger 100
kronor, och ej heller om andelen av intäkt av annat slag understiger 100 kronor
sedan därifrån avdragits andelen av sådana kostnader som är omedelbart
avdragsgilla vid taxeringen. Vidare skall annan juridisk person än sådan som
avses i 6§ 1 mom. första stycket b lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
lämna uppgift om delägares andel i samfällighetens behållna förmögenhet. Utgör
samfälligheten icke särskild taxeringsenhet, skall vid beräkning av den
behållna förmögenheten värde av sådan samfälld egendom som ingår i de delägande
fastigheternas taxeringsvärde ej inräknas. Uppgift behöver dock icke lämnas,
om den del av samfällighetens behållna förmögenhet som belöper på fastighet
understiger 2000 kronor.

1 mom. Det
åligger juridisk person, som förvaltar samfällighet, all till ledning vid
inkomst- och förmögenhetstaxering varje år utan an-maning lämna uppgift enligt
följande. Sådan juridisk person som avses i 6§ 1 mom. första stycket b lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt skall lämna uppgift om utdelning fill
delägare. Uppgiften skall även innehålla upplysning i det avseende som behövs
för tillämpning av 2§ sista styckel skogskontolagen (1954:142). Annan juridisk
person skall lämna uppgift om delägares andel av intäkter och kostnader i samfälligheten.
Uppgift behöver dock icke lämnas, om delägares andel av ränteintäkt
understiger 300 kronor, och ej heller om andelen av intäkt av annat slag
understiger 300 kronor sedan därifrån avdragits andelen av sådana kostnader
som är omedelbart avdragsgika vid taxeringen. Vidare skall annan juridisk
person än sådan som avses i 6§ 1 mom. första stycket b lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt lämna uppgift om delägares andel i samfällighetens
behållna förmögenhet. Utgör samfälligheten icke särskild taxeringsenhet, skall
vid beräkning av den behållna förmögenheten värde av sådan samfälld egendom
som ingår i de delägande fastigheternas taxeringsvärde ej inräknas. Uppgift
behöver dock icke lämnas, om den del av samfällighetens behållna förmögenhet
som belöper pä fastighet understiger 5000 kronor.

18

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1974: 773. = Senaste lydelse 1984: 1081.

Uppgift skall avfattas pä
blankett enligt fastställt formulär och avlämnas Prop. 1985/86: 45 senast
den 31 januari under taxeringsåret i den ordning som gäller för avlämnande av
självdeklaration. Senast nämnda dag skall vidare till delägare översändas ett
exemplar av uppgiften eller denne eljest undertältas om innehållet i uppgiften.

Denna
lag träder i kraft tre veckor efter den dag dä lagen enligt uppgift på den
utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid
1986 års taxering.

19

Prop.
1985/86:45 7 Förslag till

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs att I kap. 5§ och 3 kap. 4§ faslighetstaxeringsla-gen
(1979: 1152) skall ha följande lydelse.

Nuvarande hdelse Föreslagen lydelse

1 kap.

5§' Som ägare av fastighet skall i fall som avses nedan
anses

a)
den som innehar
fastighet med fideikommissrätt eller i annat fall utan vederlag besitter
fastighet pä grund av testamentariskt förordnande;

b)
den som innehar
fastighet med åborätl, tomträtt eller valtenfallsrätt, innehavare av sä kakad
ofri tomt i stad samt den som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig
besittningsrätt;

c)
innehavare av
skogsområde som blivit av staten upplåtet till kanalbolag eller till kommun
eker annan menighet;

d) innehavare av publikt boställe eller på lön
anslagen jord;

e) juridisk person, som förvallar e) juridisk person, som förvaltar

samfällighet och som enligt 6§ 1 samfällighet
och som enligt 6§ 1

mom. b lagen (1947:576) om statlig mom. första styckel b lagen

inkomstskatt är skaltskyldig för in- (1947:
576) om statlig inkomstskatt

komst; samt är skaltskyldig för inkomst; samt

f) nyttjanderätlshavare tik täklmark som avses i 2 kap.
4§, om nyltjan-

derätten har förvärvals mol engångsvederlag.

Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen
jord skall anses den tjänsteinnehavare eller annan som författningsenligt äger
nyttja fastigheten eller lillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant löneboställe
som avses i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord är vederbörande
pastorat att anse såsom innehavare.

Skall avkastning utöver husbehovet av skog på fastighet,
som avses under b eller d, författningsenligt helt eller delvis tillkomma akmän
fond eker inrättning, är denna att anse såsom fastighetens innehavare, såvitt
angår fastighetens skogsbruksvärde.

3 kap. 4§ Byggnad samt tomtmark och övrig mark som hör
till byggnaden samt markanläggning som hör till fastigheten skall undantas från
skatteplikt om fastigheten ägs av någon av följande institutioner och om den
till övervägande del används i deras verksamhet såsom sådana

1. kyrkor, barmhärtighetsinrält- 1. kyrkor, barmhärtighetsinrätt-

ningar, stiftelser och ideeka för- ningar, stiftelser och
ideella för

eningar som avses i 53§ 1 mom. e) eningar som avses i 7§ 5 och 6

kommunalskalielagen (1928:370) mom. lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt

20 ' Senaste lydelse 1984: 1082.

2. akademier,
Nobelstiftelsen, stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnes- Prop. 1985/86:45

fond, Apolekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling

m. m., stiftelsen Sveriges
sjömanshus

3.
sådana sammanslutningar av
studerande vid universitet och högskolor, i vilka de studerande är skyldiga
att vara medlemmar, saml samarbetsorgan för sädana sammanslutningar med
ändamål att fullgöra uppgifter som ankommer på sammanslutningarna och

4.
främmande makts beskickningar.

Skaltefriheten
skall endast avse egendom, som enligt 4 kap. 11 § skall ha beskattningsnaturen
annan fastighet.

Denna
lag träder i kraft tre veckor efler den dag då lagen enligt uppgift på den
utkom från trycket i Svensk författningssamling.

21

Prop.
198.5/86:45 8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper.

Härigenom föreskrivs att 3§ lagen (1983: 1053) om skatt på
omsättning av vissa värdepapper' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Skattskyldig är fondkommissionär som sluter avtal om
omsättning av värdepapper som avses i 1 § eker medverkar till ett sådant avtal.
Om den för vars räkning kommissionären medverkar inte är bosatt i Sverige skall
skatt inte erläggas för hans led när omsättningen avser utländska värdepapper.

Vid omsättning där fondkommissionär inte medverkar är den
skattskyldig som är bosalt i Sverige och som under ett halvt kalenderår
omsätter värdepapper som avses i 1 § till ett värde av minst 500000 kronor.

Vid överlåtelse som avses i 35 § 3 Vid överlåtelse som avses \2§ 4

mom. .sjätte stycket kommunalskal- mom. nionde stycket lagen

telagen (1928:370) skall skatt inte (1947:576) om slutlig inkomstskatt

utgå. skall skatt inte utgå.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen
enligt uppgift pä den utkom frän trycket i Svensk författningssamling.

22 ' Lagen omtryckt 1984: 164.

Finansdepartementet Prop. 1985/86:45

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1985

Närvarande:
statsrådet I. Carlsson, ordförande, samt statsråden Lundkvist, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, R,
Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Johansson

Proposition om schablonavdrag för egenavgifter i
inkomstslaget tjänst, m.m.

1 Inledning

Ersättningar
som skall taxeras som inkomst av tjänst ger i enstaka fall upphov till
skyldighet atl betala egenavgifter lill socialförsäkringarna m. m. Dessa egenavgifter
är avdragsgilla vid laxeringen såsom allmänt avdrag vid taxeringen för
beskattningsår de blivit påförda. Vid beräkning av inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse medges avdrag med belopp som den skaltskyldige
har satt av i bokföringen eller deklarationen för att täcka det löpande årets egenavgifter.
Det avsatta beloppet återförs till beskattning nästa beskattningsår och
avräknas mot de slutligt fastställda egenavgifterna. Jag avser i det följande
att behandla frågor om införande av ett liknande system i fräga om vissa egenavgifter
som utgår vid inkomst av tjänst.

Ägare
till bl. a. schablonbeskallade småhus beskattas för samfällighets eventuella
ränteinkomster om andelen av ränteintäkten uppgår till minst 100 kr. Värdet av samfälligheten
skall vid förmögenhetstaxeringen redovisas av ägarna till delägarfastigheterna.
Om värdet av andelen i samfälligheten understiger 2000 kr. behöver det
emellertid inte redovisas. Jag kommer att föreslå en höjning av dessa belopp.

Vidare
föreslås att den särskilda betämmelsen om avdrag för ökade levnadskostnader som
gäller vid 1984—1986 års taxeringar för arbetare inom byggnads- och
anläggningsbranschen även skall gälla vid 1987 års taxering.

Jag
föreslår även ändringar i kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, skogskontolagen (1954:142), taxeringslagen (1956:623),
fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och lagen (1983:1053) om skatt på
omsättning av vissa värdepapper, som utgör följdändringar till tidigare
reformer.

23

Prop.
1985/86:45

2
Schablonavdrag för egenavgifter i inkomstslaget tjänst

Mitt förslag:
Skattskyldig som har sådan inkomst av tjänst som enligt 11 kap. 3§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring utgör inkomst av annat förvärvsarbete fär rätt
att vid taxering för ett visst beskattningsår göra avdrag för egenavgifter.
Avdrag får göras med dels ett schablonavdrag på 18 % av inkomsten under beskattningsåret
före avdraget och dels med under året påförda egenavgifter. Schablonavdraget
skall återföras till beskattning nästföljande är.

24

Skälen
för mitt förslag: Den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning (egenföretagare)
betalar egenavgifter för finansieringen av socialförsäkringar m. m. Avgifterna
är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Egenavgifter som belöper på inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse dras av som omkostnad i förvärvskällan. Den skaltskyldige
får i detta fall avdrag för det belopp som han i sin bokföring eller
deklaration sätter av för att täcka det löpande årets egenavgifter. Det avsatta
beloppet, som högst får uppgå till 25 % av avsältningsunderlaget, återförs fill
beskattning nästa beskattningsår och avräknas mot de slutligt fastställda
avgifterna. I fräga om egenavgifter som hänför sig lill annan inkomst än
jordbruks- eller rörelseinkomst är avgifterna avdragsgilla som s. k. allmänt
avdrag. Avdrag medges vid laxeringen för det beskattningsår dä avgifterna
debiterats som slutlig skatt. Så är faket i fråga om bl. a. vissa inkomster som
vid inkomsttaxeringen utgör inkomst av tjänst men som i
socialförsäkringshänseende är alt anse som inkomst av annat förvärvsarbete än
anställning.

I samband med att
avdragssystemet för egenavgifter ändrades i fråga om jordbruks- och
rörelseinkomster behandlades frågan om införande av ett system med
schablonavdrag under inkomst av tjänst. Kulturskattekommittén (B 1979: 15)
hade i sitt delbetänkande (Ds B 1980: 15) Samordningen av egenförelagares
skatter och socialförsäkringsavgifter föreslagit ett sådant system. Någon
ändring i avdragssystemel gjordes emellertid inte i fräga om egenavgifter under
inkomst av tjänst (prop. 1981/82:10, SkU 9, rskr 51, SFS 1981: 1150-1160).

I våras beslutade
riksdagen om bl.a. nya regler vid beskattning av lön vid ufiandsljänstgöring (prop.
1984/85:175, SkU 59, rskr 351. SFS 1985:362-364). De nya reglerna innebär bl.a.
att den s.k. etlårsregeln ersätts med en sexmånadersregel. Denna innebär i
princip att en person som uppbär inkomst vid utlandstjänstgöring skall undantas
från beskattning i Sverige för denna inkomst om tjänstgöringen pågått minst
sex månader och avsett anställning hos arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet
från fast driftställe i det land där arbetet utförs. I fråga om sjömän gäller
att om de är anställda ombord pä utländska fartyg skall de undantas frän skatt
i Sverige om fartyget går i oceanfart och anställningen och vistelsen utomlands
varat minst sex månader. Vidare krävs att den anställdes arbetsgivare är en i
Sverige bosatt fysisk person eller en här hemmahörande juridisk person.

Vid
övergången från etlårsregeln till sexmånadersregeln uppställdes i Prop.
1985/86:45 fräga om sjömän nya krav för att skattefrihet skall inträda. Det är
de nyss nämnda kraven pä oceanfart och på svensk arbetsgivare. Detta innebär
att vissa sjömän som tidigare undantogs från beskattning i Sverige pä grund av etlårsregeln
inte längre undantas frän inkomstbeskattning här i riket, eftersom de inte
uppfyller kraven för den nya regelns tillämpning.

Förutom
att de skall betala svensk inkomstskatt skall de också betala vissa egenavgifter.
Det slag av inkomst som det här är fräga om utgör enligt 11 kap. 3§ första
stycket c lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, inkomst av annat
förvärvsarbete. Sjömannen skall betala egenavgifter i form av
folkpensionsavgift, tilläggspensionsavgifi och delpensionsavgift [3 kap. 1 §
och 4§ andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter]. Vidare skall han
betala allmän löneavgift. Sammanlagt uppgår dessa avgifter år 1985 lill 21,95%
av underlaget. Tillsammans kan skalle- och avgiftsuttaget uppgå lill myckel
högt procenttal. Hur högt beror på inkomsternas storlek.

Sjömannen
får vid inkomsttaxeringen göra avdrag för avgifterna som allmänt avdrag och dä
först vid taxering för det är avgiften debiterats [46 § 2 mom.första styckel 2
kommunalskattelagen (1928:370), KL]. Härigenom drabbas sjömannen av såväl den s.
k. avgift-på-avgiflseffekten, avgifterna beräknas pä ett underlag som inte
reducerats med påförda egenavgifter, som den s. k. eftersläpningseffekten.

Jag
anser de uppkomna effekterna av den nya lagstiftningen för sjömän vara
otillfredsställande. En ändring bör därför göras i de nuvarande reglerna om
avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för egenavgifter. Rätten till avdrag för
avgifterna bör tidigareläggas så att avdrag får göras redan vid taxeringen för
del beskattningsår till vilket de hänför sig. Detta skulle stämma överens med
det syslem som gäller för egenavgifter för jordbruks-och rörelseinkomster. I
fråga om dessa får som nämnts avdrag göras för del belopp som avsatts i bokföringen
eller deklarationen för att täcka det löpande årets egenavgifter, dock högst 25
%. I fräga om inkomst av tjänst, som beräknas efler en kontantprincip, passar
inte denna bokföringsmässi-ga metod. Jag anser i stället att ett system med
schablonavdrag bör införas i detta fall. Uttaget av egenavgifter uppgår som
nämnts till 21,95 % av underlaget. Detta motsvarar ca 18 % av ett underlag som
har ökats med avgifterna. Jag anser att ett schablonavdrag på 18% bör införas
under inkomst av tjänst. Härigenom elimineras i princip såväl avgift-på-avgiftsef-fekten
som eftersläpningseffekien. Liksom i fråga om egenavgifter på jordbruks- och
rörelseinkomster bör del medgivna avdraget för beskattningsåret återföras lill
beskattning vid nästföljande taxering. Vid denna taxering bör medges dels
avdrag med de faktiskt påförda egenavgifterna, dels schablonavdrag för
beskattningsåret. Skaltskyldig som har inkomst av tjänst skall utöver vissa
angivna kostnader anses ha haft avdragsgilla utgifter med f n. minst 1000 kr.,
schablonavdrag. Detta avdrag har nyligen höjts till 3000 kr. med verkan fr.o.m.
1987 års taxering (prop. 1984/85:180, SkU 60, rskr 375, SFS 1985:405). Jag
anser att avdragen för egenavgifter bör ligga utanför schablonavdraget och
således medges särskilt.

Underiaget
för schablonavdraget bör motsvara det avgiftsunderlag som 25

Prop. 1985/86:45 den lokala skattemyndigheten fastställer.
Till grund för beräkningen av avgiftsunderlaget ligger taxeringen till statlig
inkomstskatt [jfr 3 kap. 5§ tredje stycket lagen om socialavgifter och 11 kap. 4§
AFL]. Detta gäller emellertid inte utan undantag. Vid bestämmande av
avgiftsunderlaget skall således enligt 3 kap. 5 § andra stycket lagen om
socialavgifter bortses frän inkomst som avses i II kap. 3§ första stycket d AFL. dvs. sjukpenning eller
liknande ersättning.

Enligt 3 kap. 3 § lagen om socialavgifter beräknas egenavgifter
inte för år efter det den försäkrade fyllt 65 år. Vidare sägs bl. a. att andra
avgifter än tilläggspensionsavgift inte betalas av den som vid utgången av
inkomståret inte var inskriven hos allmän försäkringskassa. Sädana avgifter
skall inte heller betalas av den som för hela året uppburit hel ålderspension
enligt AFL. Inte heller tilläggspensionsavgift skall betalas om den försäkrade
för hela året uppburit hel ålderspension enligt AFL. Jag anser att en begränsning
bör göras i kretsen avdragsberättigade vid inkomsttaxeringen.

Avdragsberättigade bör således i princip vara de som är
skyldiga alt erlägga egenavgifter. Jag föreslär därför alt avdrag inte skak
medges skattskyldig som vid ingången av året före taxeringsåret har fyllt 65
år eller som för hela året före taxeringsåret har åtnjutit hel ålderspension
eller som vid utgången av året före taxeringsåret inte var inskriven vid allmän
försäkringskassa enligt AFL.

Jag föreslår atl bestämmelser med det innehåll jag nu
nämnt tas in i 33 § 2 mom. samt i nya punkter av anvisningarna lill 32 och 33§§,
punkt 12 a resp. punkt 7 KL.

I 35 § 1 mom. KL sägs bl. a. att till intäkt av tillfällig
förvärvsverksamhet hänförs restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter
enligt lagen om socialavgifter, som inte utgör intäkt av jordbruksfastighet
eller rörelse, i den mån avdrag har medgetts för avgifterna. Vad jag har
föreslagit om ändrade avdragsregler för egenavgifter i inkomstslaget tjänst
föranleder en följdändring i nämnda lagrum, så att det även undantar egenavgifter
som utgör intäkt av tjänst.

De nya bestämmelserna bör träda i kraft så att
schablonavdrag för egenavgifter kan medges redan vid 1986 års taxering.

26

3
Beskattning av vissa samfälligheter

Prop.
1985/86:45

Mitt förslag: Den
beloppsgräns om 100 kr. som gäller för att fastighetsägare skall beskattas för
samfällighets inkomst föresläs höjd till 300 kr. Beloppet skall utgöra ett
grundavdrag och inte som f. n. ett gränsbelopp. Beloppsgränsen om 100 kr. för samfällighetens
skyldighet att lämna kontrolluppgift föreslås höjd till 300 kr. Om en fastighetsägares
andel av värde i en samfällighet understiger 2000 kr. behöver det inte
redovisas som förmögenhet. Beloppet föreslås höjt till 5000 kr.

Skälen
för mitt förslag: Juridisk person, som förvaltar marksamfällighet eller regleringssamfällighet
vilken utgör en taxeringsenhet, utgör ett självständigt skattesubjekt. I
övriga fall åvilar skattskyldigheten ägarna av delägarfastigheterna.

I
de fall fastighet har del i annan samfäkighet än sådan som beskattas hos den
förvaltande juridiska personen skall samfällighetens intäkter och kostnader
fördelas mellan ägarna till fastigheterna i förhållande till vars och ens andel
i samfälligheten. Om delägarfastigheterna uteslutande eller så gott som
uteslutande utgörs av s.k. schablonbeskattade småhus utgör gemen-samhetsanläggning
inte särskild taxeringsenhet. Värdet av samfälligheten ingår i stället i de
delägande fastigheternas taxeringsvärde.

1 fråga om schablonbeskattade
småhus och bostadsrältsfastigheter beskattas samfällighetens eventuella
ränteinkomster hos delägare, fastighetsägare, såsom intäkt av kapital om
andelen av ränteinkomsten uppgår till minst 100 kr. För övriga fastigheter, t.
ex. konventionellt beskattade hyresfastigheter, som äger del i samfällighet
gäller atl ägaren till fastighet skall ta upp inkomst pä vanligt sätt efter fasfighetens
andelslal av samfälligheten. Om andelen av nettoinkomsten inte uppgår fill 100
kr. behöver någon redovisning av intäkter och utgifter inte ske. Om sådan
fastighet förvaltas av juridisk person och understiger andelen av ränteintäkt
100 kr. föreligger inte skattskyldighet för beloppet.

Vid
förmögenhetsbeskattningen skall för de flesta typer av delägarfastigheter
värdet av samfälligheten redovisas hos ägarna av delägarfastigheterna. Om samfälligheten
inte utgör en särskild taxeringsenhet ingår värdet av samfälligheten i varje
fastighets taxeringsvärde. Är samfälligheten åsätt taxeringsvärde skall värdet
fördelas på delägarfastigheterna enligt andelstal. Om del av särskilt
taxeringsvärde och del av övrig egendom, som inte ingår i taxeringsvärde,
tillhopa understiger 2000 kr. behöver det inte redovisas.

Samfällighet som inte är
skattskyldig skall lämna kontrolluppgift till skallemyndigheten om inkomster,
avdrag och förmögenhet. Uppgift behöver emellertid inte lämnas om delägarens
andel av ränteintäkt understiger 100 kr och inte heller om andelen av
nettointäkt av annat slag understiger 100 kr. Uppgift om samfällighetens
förmögenhet behöver endast lämnas om sådana andra tillgångar, som inte ingår i
de delägande fastigheternas taxeringsvärde. Om sådana tillgångar minus skulder
inte uppgår fill 2000 kr. per delägarfastighet behöver uppgift emellertid inte
lämnas.

27

Prop.
1985/86:45

Vid
bestämmelsernas Iklkomst är 1975 anförde föredragande statsråd som mofiv för
alt undanta vissa smärre belopp och värden frän beskattning och uppgiftsskyldighel
förenklingsskäl (prop. 1975:48). Samma skäl föreligger alltjämt för att göra
dessa undantag. Emellertid har penningvärdeförändringen kommk att minska
värdet med den tänkta förenklingen. Jag föreslår därför att beloppet 100 kr. höjs
tik 300 kr. och beloppet 2000 kr. till 5000 kr. Den nuvarande bestämmelsen vid
inkomstbeskattningen är så utformad att beloppet utgör en skatlefrihetsgräns.
Jag föreslär att bestämmelsen ändras så att beloppet i stället kommer att
utgöra ett grundavdrag, som således alllid är skattefritt även om inkomsten
överstiger delta belopp.

Vad
jag nu har föreslagit föranleder ändringar i punkt 2 av anvisningarna ull 41 a§
KL, 12 § 3 mom. lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt och 42 a§ 1 mom.
taxeringslagen (1956:623).

De
nya bestämmelserna bör träda i kraft så att de kan tillämpas redan vid 1986 års
taxering.

4 Avdrag för ökade levnadskostnader för arbete inom
byggnads- och anläggningsbranschen

Mitt förslag: Den
tillfäkiga bestämmelsen om avdrag för ökade levnadskostnader som gäller vid
1984-1986 års taxeringar i fräga om arbete inom byggnads- och
anläggningsbranschen föreslås gäka även vid 1987 års taxering.

28

Skälen för mitt förslag:
Den som företar tjänsteresa utanför sin vanliga verksamhetsort har rätt lill
avdrag för resan och för de ökade levnadskostnader som uppkommer under
tjänsteresan. För anställda inom bl. a byggnads- och anläggningsbranschen
anses bostadsorten normalt utgöra den vanliga verksamhetsorten. Avdrag medges
således vid tjänsteresa utanför bostadsorten. Avdrag kan medges med belopp
motsvarande uppburet traktamente dock högst ett normalbelopp som riksskatteverket,
RSV, fastställer varje år. RSV har i anvisningar sagt alt avdrag såsom för
tjänsteresa i regel inte bör medges om den anställde fortlöpande hafl sin
arbetsplats på en och samma ort under längre tid än tvä år, den s. k tvåårsregeln.
För tid efter tväårsperiodens utgång bedöms rätten lill avdrag för merutgifter
enligt andra regler.

I
avvaktan på atl beredningen i regeringskansliet av traklamentsbeskalt-ningssakkunnigas
(B 1978:02) - numera förmånsbeskattningskommitténs - betänkande (SOU 1983: 3)
Skatteregler om traktamenten m. m. skulle bli slutförd infördes en regel med
innebörd att anställda inom byggnads- och anläggningsbranschen även efter
tvåårsperioden skall medges avdrag dels för faktiska kostnader för logi på
arbetsorten och dels med visst schablonavdrag för övriga kostnader.
Bestämmelserna gällde vid 1984 och 1985 års taxeringar (prop. 1983/84:68, SkU
16, rskr 106. SFS 1983:1051).

Efter
förslag frän regeringen beslutade riksdagen att den tillfälliga be- Prop.
1985/86:45 stämmeisen skulle gälla även vid 1986 års taxering (prop.
1984/85:23, SkU IKrskr 16, SFS 1984:839).

Beredningen
i regeringskansliet av traktamentsbeskattningssakkunnigas förslag är emellertid
ännu inte avslutad. Jag föreslär därför att den tillfälliga lösningen för
anställda inom byggnads- och anläggningsbranschen i punkt 3 andra stycket av
anvisningarna till 33 § KL förlängs att gälla även vid 1987 års taxering.

5 Övrigt

Vid
den senaste ändringen av 39§ 1 mom. KL kom felaktigt att i författningstexten
(SFS 1985:405) inflyta en hänvisning tik 33 § I mom. andra stycket KL i stället
för tredje stycket i samma moment. Författningstexten är avsedd all träda i
kraft den 1 januari 1986. Rättelse bör göras i detta sammanhang.

I
4la§ KL behandlas fill vilken förvärvskälla intäkter och kostnader från samfälligheter
skak hänföras hos delägare. Beslämmelserna ändrades i samband med atl den
kommunala taxeringen av juridiska personer slopades. Ändring av hänvisningen i
paragrafen kom inte alt ske till det lagrum som motsvarar det till vkket
tidigare hänvisades. En ändring bör ske i detta sammanhang.

Som
en följd av att garanlibeskattningen av juridiska personer avskaffades
flyttades reglerna i 47 § KL om vem som skall jämställas med fastig-helsägare lill
1 kap. 5§ faslighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL. I konsekvens med detta
bör en liknande redakfionek ändring nu göras i 64 § KL.

Vidare
bör en numera felaktig hänvisning i punkt 2 e av anvisningarna till 29 § KL
rättas. En liknande ändring bör göras i punkt 4 av samma anvisningspunkt.

Bestämmelserna
i punkt 6 av anvisningarna till 39 § KL tar sikte på vissa ekonomiska
föreningar. Eftersom ekonomiska föreningar i fortsättningen inte längre taxeras
till kommunal inkomstskatt bör bestämmelserna - i något förenklat skick - föras
över fill lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, och där placeras i 2
§ 8 mom. tredje stycket.

1
punkt 3 av anvisningarna tik 53 § KL finns bestämmelser som anger i vilka fall royaity
eker periodvis utgående avgift skall anses som intäkt av rörelse som här
bedrivits. Av systematiska skäl bör en motsvarande bestämmelse tas in som ett
nytt andra stycke i 6§ 1 mom. SIL. Även denna ändring har samband med slopandet
av den kommunala taxeringen av juridiska personer. Det nya andra stycket
föranleder redakfionella ändringar i 2§ skogskontoiagen (1954:142), 42 a§ 1
mom.taxeringslagen och 1 kap. 5 § FTL.

I
3 kap. 4§ FTL sägs bl. a. att byggnad saml mark som hör till byggna

den skak undantas från skatteplikt om fastigheten ägs av kyrkor,

barmhärtighetsföreningar, sfiftelser och ideella föreningar som avses i 53 §

1 mom. e KL om den används i deras verksamhet såsom sådan. I samband

med beslutet all slopa den kommunala taxeringen av juridiska personer 29

Prop.
1985/86:45 överfördes bestämmelserna i sistnämnda lagrum till 7§ 5 och 6 mom. SIL
(prop. 1984/85:70, SkU 23, rskr 110, SFS 1985:1060 och 1061). Någon ändring av
hänvisningen i 3 kap. 4§ FTL skedde emellerfid inte. Jag föreslår att en sådan
ändring görs nu.

I 3S
tredje stycket lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper
föresläs en omredigering som en följd av att beslämmelserna i 35 § 3 mom.
sjätte stycket KL om överlåtelse av aktier inom samma koncern utgått ur
sistnämnda lag i samband med kommunalskattens slopande och i stället i
oförändrad form tagits upp i 2§ 4mom. nionde stycket SIL.

6 Upprättade lagförslag

1
enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2.
lag om ändring i lagen
(1985:405) om ändring i kommunal skattelagen (1928:370),

3.
lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,

4.
lag om ändring i lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

5. lag
om ändring i skogskontolagen (1954:142),

6. lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623),

7.
lag om ändring i faslighetstaxeringslagen
(1979: 1152),

8.
lag om ändring i lagen (1983:
1053) om skatt pä omsättning av vissa värdepapper.

Förslagen
är av så enkel beskaffenhet all lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

7 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl anta förslagen.

8 Beslut

Regeringen
ansluter sig till fV.i edragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

30 Norstedts
Trvckeri, Stockholm 1985