Prop. 1985/86:50

Regeringens proposition 1985/86:50

om ändringar i allemanssparandet

Prop. 1985/86: 50

Regeringen föreslår
riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll den 31 oktober 1985.

På regeringens vägnar OlofPalme

Bengt
K. A. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås vissa ändringar i allemanssparandet.

Sparare
ges möjlighet att, utöver de maximall tillåtna månadsinsättningarna pä 800
kr., sätta in högst 5000 kr. i allemanssparandet under första kvartalet år
1986. Vidare höjs gränsen för de samlade nettoinsättningarna frän 30000 kr.
till 35000 kr. Liksom tidigare utgår bonusränla med 5% till ungdomar under det
första kalenderåret de sparar. Bonusen begränsas dock till högst 300 kr.

I Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 50

Prop.
1985/86:50 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 890) om allemanssparande

Härigenom
föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1983:890) om allemanssparande skall ha
följande lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

4 § '

Varje sparare får sätta in högst 800 kronor i månaden i allemanssparan-

det.

Spararens insättningar, i förekommande fall minskade med
uttag, får sammanlagt inte överstiga 30000 kronor.

Under
första kvartalet år 1986 får en sparare, utöver insättningar enligt första
stycket, sälta in sammanlagt högst 5 000 kronor i allemanssparandet.

Spararens insättningar, i förekommande fall minskade med
uttag, får sammanlagt inte överstiga i5 000 kronor.

Den som
börjar spara under år 1984 fär för delta år ett särskilt till-lägg (bonusränla)
motsvarande fem procent årlig ränta. Även den som börjar spara ett senare år
och som det året fyller högst 25 år får en sådan bonusränla.

Den som
börjar spara och som del forsla kalenderåret tum sparar fyller högst 25 år får
för detta är ett särskilt tklägg (bonusränla) motsvarande fem procent årlig
ränta, dock högst 300 kronor.

Bonusräntan bekostas av staten och tillförs sparmedlen med
utgången av det år dä sparandet inleddes.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Senaste lydelse 1984: 1036.

Finansdepartementet Prop. 1985/86:50

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31
oktober 1985

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén,
Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom,
Johansson. Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om ändringar i allemanssparandet

1 Inledning

Hushällssparandet har under senare år uppvisat en negativ
utveckling. Med anledning av detta har regeringen vidtagit åtskilliga åtgärder
för att stimulera hushållsparandel.

Under är 1986 frigörs betydande sparbeloppi
hushållssektorn. Del gäller såväl skattesparmedel som spar- och
premieobligationslän. Dessa sparbe-lopp kommer sammantaget atl medföra kraftiga
likviditetspåspädningar i hushållssektorn. Mot denna bakgrund vill jag nu ta
upp frågan om ytteriigare åtgärder i syfte att stimulera hushållssparandet.

2 Allmän bakgrund

2.1 Hushållssparandets utveckling

Hushållens reala sparande består huvudsakligen av
hushållens investeringar i små-och fritidshus. Det finansiella sparandet
består av hushällens bankinläning, placeringar i värdepapper och privat
pensionssparande m. m. Hushållens sparkvot erhålls som kvoten mellan sparandet
och hushållens disponibla inkomster.

Under 1960-talet sjönk sparkvoten för att under 1970- talet
stabiliseras i intervallet 3-5% (diagram I). År 1982 sjönk sparkvoten drastiskt till 0,5% och har
sedan dess sjunkit till 0% är 1984. Under detta år skedde alltså, totalt sett,
inget sparande i hushällsseklorn.

Den långsiktiga nedgången av sparandet under 1960-talet
förklaras sannolikt av ATP-systemets tillkomst. ATP-systemel har till stor del
ersatt det privata pensionssparandel. Eftersom ATP-sparandet inte definieras
som hushållssparande medför detta all pensionssparande som sker i ATP-sy-stemet
rent definitionsmässigt minskar hushållssparandet i den mån det

11 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 50

Prop. 1985/86:50

Diagram 1. Sparkvotens utveckling 1963—1984. Hushållens
reala och finansiella sparande

(Procent av disponibel inkomst)

Procent

63

-T---- 1---- r---- 1--- 1--- 1--- 1---- 1---- 1---- 1--- 1---- 1--- 1---- r---- 1---- 1---- r

64
65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78
79 80 81 82 83 84

ersätter
privat pensionssparande. Troligen hade hushållssparandet i slutet av 1960-talet
anpassats till pensionssystemets successiva utbyggnad.

Under
1970-talet upprätthölls sparkvoten av det reala sparandet. Perioden kännetecknas
dock av finansiell skuldsättning främst som en följd av hushällens omfattande
förvärv av småhus. Småhusinvesteringar var skattemässigt gynnsamma under
1970-talet och gav en hög real avkastning. De kortsiktiga parakella
variationerna i den totala och finansiella sparkvoten förklaras i huvudsak av
förändringar i den disponibla inkomsten, kredit-marknadslägel etc.

Utvecklingen
under 1980-talet har, som jag nyss nämnde, kännetecknats av en mycket kraftig
nedgång av sparkvoten. Denna utveckling torde främst bero pä den minskning av
hushällens reala disponibla inkomster med ca 6% som skedde åren 1981-1983.
Nedgången av sparandet är att hänföra till det reala sparandet. Del finansiella
sparandet uppvisar en svag ökning. Dessa förändringar beror sannolikt bl. a. på
alt den reala avkastningen på småhusinvesteringar minskal tkl följd av
stigande realräntor och inkomstskattereformen samtidigt som avkastningen på
finansiellt sparande ökat. En förklaring till varför det finansiella sparandel
inte ökat mer än vad som skett kan vara de kraftiga finansiella
förmögenhetsökningar på grund av värdestegring som sketl i hushållssektorn
under 1980-lalet. Vid slutet av

år
1984 uppgick hushållens finansiella förmögenhet till ca 195 miljarder kr. Prop.
1985/86; 50 mot knappt 80 miljarder kr. i slutet av är 1979. Ökningen på 115
miljarder kr. hänför sig så gott som helt till kursuppgången på börsnoterade
aktier.

Också
vid en internationell jämförelse är sparkvoten låg i Sverige. Något som måste
beaktas vid en sådan jämförelse är att Sverige till skillnad mot många andra
länder har ett väl utbyggt offentligt pensionssystem. Jag har tidigare berört ATP-systemets
troliga inverkan på hushällssparandet under 1960-talet. Hushällssparandet i
Sverige kan således ej förväntas ligga på en så hög nivå som är fallet i många
andra länder.

2.2 Utfallande sparbelopp år 1986

Under
är 1986 frigörs betydande sparbelopp i hushällsseklorn. Det gäller såväl 1980 års
skaltesparmedel som spar-och premieobligationslån som faller ut. Sammantaget
kommer dessa frigjorda sparbelopp att medföra en mycket kraftig likviditetspåspädning
i hushållssektorn.

Tabell 2 Uppskattning av frigjorda sparbelopp inom
hushållssektorn 1986

(Milj. kr.)

Sparform Månad Belopp

Skatlesparandet

Jan. Jan.

3000 500

Jan. Maj Dec. Dec.

6300

3 400

700

3 000

Maj Okt.

600 2200

Skattespar

Skattefond

Sparobligalioner Spar 80:2 Spar 79 Spar 74 Spar 81

Premieobligationer 1981 års lån 1976 års lån

Källa: Riksgäldskontoret, finansdepartementet.

En
mycket stor del av beloppen kan lyftas ijanuari 1986. Som jämförelse kan nämnas
att sparbeloppen som frigörs dä motsvarar ca 2-3% av den beräknade privata
konsumtionen för år 1986.

3 Allemanssparandet

3.1 Nuvarande regler i huvuddrag

Allemanssparandet
startade den 1 april 1984 och är öppet för alla i Sverige kyrkobokförda
personer fr. o.m. det år de fyller 16 år (prop. 1983/84:30, FiU 13, rskr 32,
SFS 1983:890). Sparande kan ske i två former, sparande pä rikssparkonto i bank
och värdepapperssparande i kapitalsparfond. Ka-pitalsparfonderna kan vara
antingen allmänna, öppna för samtliga sparare, eller företagsanknutna, öppna
endast för anställda i ett visst bolag eller inom en viss koncern. Rikssparkonlo
och kapitalsparfond benämns i allmänhet allemansspar resp. allemansfond (akmän/förelagsanknuten).

Prop. 1985/86:50 Högsta
tillåtna mänadsinsättning i allemanssparandet är 800 kr. Totalt

får
en sparares sammanräknade netloinsättningar i båda sparformerna uppgå till
högst 30000 kr.

1 allemansspar
erhåller spararen ränta motsvarande diskontot + 1,25%. Avkastningen i
allemansfond är beroende av den löpande avkastningen och värdeutvecklingen på
fondens placeringar. Den löpande avkastningen som tillfaller fonden skall
återinvesteras. Spararens avkastning framkommer därmed helt i form av
värdestegring pä förvärvade fondandelar.

Spararens
avkastning är befriad från inkomstskatt. Kapitalsparfonderna är befriade från
skatt på löpande avkastning. I april 1985 beslutade riksdagen att kapitalspaifonder
fr.o.m 1986 års taxering befrias från all skattskyldighet för
realisationsvinster på aktier och obligationer (prop. 1984/85:129, FiU 25, rskr
249. SFS 1985:264). Tidigare var kapitalsparfonderna skattskyldiga för
realisationsvinster på aktier som innehafts i mindre än tvä år samt för
realisationsvinster på obligationer.

Till
ungdomar utgår i båda sparformerna bonusränla på 5% under det första
kalenderåret, dock senast det år de fyller 25 år.

Ungdomar
som sparat ett visst belopp i allemanssparandet har möjlighet att erhålla bospariån
fr. o. m. den 1 januari 1986, motsvarande i princip tre gånger den insatta
behållningen (prop. 1984/85:51, FiU 7, rskr 59, SFS 1984: 1036). Lånerätien
inträder då spararen fyller 18 år och upphör i och med utgången av det år då
spararen fyller 28 år. För alt kvalificera sig för bospariån krävs alt de
ackumulerade nettoinsättningama uppgår till minst 5000 kr. på ett rikssparkonto
eller ett kapitalsparkonlo, utan möjlighet lill sammanläggning.

3.2 Allemanssparandets utveckling

Ett
och ett halvt är efter allemanssparandets introduktion kan det konstateras att
det är den mest omfattande sparform som funnits i Sverige, både vad gäller
antalet sparare och sparbeloppens storlek.

Månadsinsättningarna
uppgår f n. till nära 900 milj. kr., vilket motsvarar en ärlig sparvolym på
nära 11 miljarder kr.

Vad
gäller insättningarnas fördelning mellan allemansspar och allemansfond, sä
överväger sparandet i allemansspar kraftigt. De månatliga insättningarna är f n.
ca sex gånger större i allemansspar än i allemansfond. Insättningarna i
allemansfond har minskat främst under år 1985 samtidigt som de ökat i allemansspar.
Minskningen av sparandet i allemansfonderna får nog huvudsakligen tillskrivas
den allmänna utvecklingen på börsen, vilket självfallet avspeglas i
fondandelarnas värdeutveckling.

Tabell 1 Allemanssparandet
utveckling

(Milj.
kr.)

Prop.
1985/86: 50

År.

Allemansspar

Allemansfond

Alleinansspan

indel

Månad

Antal

Behåll-

Antal

Behäll-

Antal

Behåll-

konton'

ning-Milj. kr.

konton

ning-MilJ. kr.

konton

ning-Milj. kr

1984

Apr.

1 495 500

658

518 700

170

2014200

828

Maj

1554 800

1353

534 000

357

2088 800

1710

Juni

1567400

2055

537900

542

2 105 300

2 596

Juli

1 585 300

2 756

537 600

722

2 122 900

3 478

Aug.

1599800

3 462

538600

901

2 138400

4 363

Sepi.

1611 100

4 161

537 600

1072

2 148 700

5 233

Okt.

1 625 700

4 867

537400

1244

2 163 100

6111

Nov.

1 638100

5571

535 600

1407

2 173 800

6978

Dec.

1647 900

6264

535 300

1.571

2 183 100

7 835

1985

Jan.

1701500

6979

536000

1707

2 237 500

8686

Feb.

1738900

7 780

536 500

1851

2 275 400

9631

Mars

1757600

8 596

536100

1997

2 293 700

10 593

Apr.

1766000

9377

534800

2 138

2 300800

11515

Maj

1 772 300

10145

531600

2 268

2 303 900

12413

Juni

1 775 300

10882

528500

2 394

2 303 800

13 276

Juli

1780000

11634

524 800

2516

2304 800

14 150

Aug.

1783000

12 396

521900

2 639

2 304900

15035

Sept.

1786200

13 135

518600

2 755

2 304 800

15890

\ Inkl. HSB fr.o.m mars 1985.

- Exkl. ränta resp. värdeförändring.

Källa: Riksgäldskontoret.

4 Förslaget

4.1 Allmänmotivering

De svenska hushållen ökade under första halvåret 1985
kraftigt sin privata konsumtion. Detta gällde framför allt varaktiga
konsumtionsvaror. Konsumtionsökningen skedde samtidigt som hushållens
bankinlåning minskade underförstå halvåret 1985. Dessutom minskade hushållen
sina tillgodohavanden i bankerna.

Hushållens utgiftsökningar har bidragit till försämringen
av bytesbalansen. Visseriigen är ökningen av den privata konsumtionen inte den
främsta orsaken till bytesbalansförsämringen, men denna belyser ändock de problem
landet ställs inför vid en kraftig ökning av den privata konsumtionen i rådande
samhällsekonomiska läge. En negativ utveckling av bytesbalansen tvingar
regeringen alt föra en stram ekonomisk politik.

Den ekonomiska politiken syftar lill att förbättra
bytesbalansen och del reala sparandet, främst i form av ökade
industriinvesteringar. Denna politik är nödvändig för alt på sikt skapa utrymme
för höjda reallöner.

Om utrymme skall skapas för en fortsatt expansion av
industrikapaciteten är det nödvändigt att sparandet inom övriga
samhällssektorer ökar. Det innebär att statens budgetunderskott måste minska.
Här kan vi nu skönja en positiv utveckling. Vidare krävs det alt hushållens
stigande disponibla

Prop. 1985/86:50

inkomster inte i alltför hög utsträckning används till
konsumtionsökningar. Det är således önskvärt att hushällssparandet ökar för att
vi därigenom skall kunna undvika en så stram finanspolitik att den slår alltför
hårt mol hushällssektorn.

Mot denna
bakgrund är det av samhällsekonomiska skäl angeläget att ytteriigare stimulera
hushållssparandet. Ett ökat hushällssparande är även angeläget frän
privatekonomiska utgångspunkter. Jag har inte för avsikt att här närmare
utveckla de privatekonomiska motiven men önskar ändå påminna om dessa eftersom
de ofta glöms bort i den allmänpolitiska debatten. I detta sammanhang kan även
nämnas regeringens initiativ att tillsätta en spardelegation fr.o.m. den 1 juli
1985. Denna har till uppgift bl. a. att informera hushållen om den trygghet som
följer med ett regelbundet sparande.

4.2 Temporär höjning av högsta tillåtna månadsinsättning i
allemanssparandet

Mitt förslag: En sparare får, utöver de nu maximalt
tillåtna månads-insättningarna pä 800 kr., under första kvartalet 1986 sätta in
5 000 kr. i allemanssparandet. Beloppet fär fritt fördelas mellan allemansspar
och allemansfond

Maximigränsen för en sparares totala netloinsättningar
höjs från 30000 till 35000 kr.

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare nämnt finns det
starka skäl att befara att en likviditetspåspädning i hushållen av den storlek
som jag tidigare redovisat kan komma atl leda till en kraftig konsumtionsökning
om inte sparandet ökar.

Flera åtgärder har redan vidtagits för att stimulera hushällssparandet.
Viktiga förändringar införs vid årsskiftet. Sparavdraget individualiseras och
höjs till 1 600 kr. för var och en. Vidare införs ett nytt avdrag pä 1 000 kr.
som får utnyttjas mot vinster vid försäljning av aktier som man innehaft
kortare tid än tvä år. Härtill kommer atl riksgäldskonloret under är 1986 på
sedvanligt sätt avser alt erbjuda hushållen olika placeringsalternaliv. Samtidigt
är del dock nödvändigt att staten utformar sina sparformer så alt de stimulerar
lik fortsatt sparande och kan ta emot de belopp som nu frigörs. Allemanssparandet
har visat sig vara en mycket attraktiv sparform. Enligt min mening skulle en
tillfällig höjning av beloppsgränsen i allemanssparandet vara en lämplig
åtgärd för att stimulera sparandel och därmed begränsa riskerna för en kraftig
konsumtionsökning. Den föreslagna åtgärden, tillsammans med riksgäldskontorets
erbjudanden, bör kunna medföra att åtskilliga skatte- och obligationssparare
väljer atl fortsätta att spara de medel som frigörs kring årsskiftet.

Förslaget innebär att en sparare, utöver de insättningar
som han f.n. fär göra, kan göra ytterligare insättningar på sammanlagt 5000 kr.
under första kvartalet 1986, dvs. i prakfiken under liden fr.o.m. den 2 januari
t.o.m.

den
27 mars. Spararen får själv avgöra om han under den angivna tiden vill Prop.
1985/86: 50 sätta in hela beloppet vid ett och samma tillfälle eller om han
vill dela upp sparandel i flera insättningar. Totalt kan således en sparare
under det första kvartalet 1986 sätta in 7400 kr. i allemanssparandet.

Enligt
gällande regler kan en ungdom erhålla högst ca 270 kr. i bonusränla under det
första kalenderåret han sparar. Bonusräntan tillkommer utöver den ordinarie
räntan eller värdeförändringen. Möjligheten att sätta in 5000 kr. extra under
första kvartalet år 1986 skulle emellertid medföra en ytterligare bonus pä upp
till 250 kr. för nytillkomna ungdomssparare. Jag anser det inte motiverat alt
en så hög bonus utgår. Den bör därför begränsas fill totak högst 300 kr. per
sparare. Bonusen motsvarar då gott och väl den högsta bonus som kan utgå enligt
nuvarande bestämmelser vid maximalt regelbundet sparande.

Möjligheten
lill extra insättning under det första kvartalet år 1986 aktualiserar en
höjning av den nuvarande 30000-kronorsgränsen avseende de ackumulerade nettoinsättningarna.
Jag föreslär alt gränsen höjs till 35000 kr.

5 Upprättade lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag lill
lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande.

Den
föreslagna lagändringen är av sä enkel beskaffenhet alt lagrådets hörande
skulle sakna betydelse.

6 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen att anta förslaget till

lag
om ändring i lagen (1983: 890) om allemanssparande.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985