Prop. 1985/86:51

Regeringens proposition

1985/86:51 [W

om tandläkares anslutning till den allmänna

Prop.

försäkringen 1985/86:51

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 31 oktober 1985.

Pä
regeringens vägnar

OlofPalme

G.
Sigurdsen

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att de särskilda reglerna för tandläkares anslutning till
den allmänna tandvårdsförsäkringen skall gälla tills vidare. Reglerna skall som
f n. syfta till att anpassa landvärdsresurserna till behov och samhällsekonomiskt
utrymme och lill alt en utjämning skall uppnäs såväl mellan som inom regioner.

I Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 51

Prop. 1985/86:51

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962: 381) om
allmän försäkring alt punkt 9 övergångsbestämmelserna till lagen (1973:456) om
ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse

9.' För
att uppnå en utjämning av tillgängen på tandläkare mellan olika delar av landet
får riksförsäkringsverket //// ulgången av år 1985 i den utsträckning som
behövs föreskriva att tandläkare som avses i punkt 8 ej skall föras upp på förteckning
hos allmän försäkringskassa.

Föreslagen
hdelse

9. För att
uppnå en utjämning av tillgången på tandläkare mellan olika delar av landet
får riksförsäkringsverket i den utsträckning som behövs föreskriva att
tandläkare som avses i punkt 8 ej skall föras upp på förteckning hos allmän försäkringskassa.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Senaste lydelse 1984: 1103.

Socialdepartementet

Prop.
1985/86:51

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1985

Närvarande:
Statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Sigurdsen

Proposition om tandläkares anslutning till den allmänna
försäkringen

1 Inledning

Tandvårdsförsäkringen
infördes är 1974 med syftet att utjämna de stora skillnaderna i frekvensen av
tandläkarbesök och erhållen tandvård som påvisats mellan skilda socialgrupper.
Försäkringen avsåg att göra det möjligt atl erbjuda en god landvård till en för
alla medborgare överkomlig kostnad.

Sedan
tandvårdsförsäkringen infördes har också gjorts betydande framsteg i detta
avseende. Andelen försäkrade som under ett år fått behandling har stigit. Del
förebyggande behandlingsarbetet har fåll ökad omfattning, främst genom att
flera behandlingar utförs av tandhygienister. Antalet tandutdragningar och
lagningar har minskat. Främst gäller detta de yngre åldersgrupperna.

Tandhälsan
har således allmänt förbättrats. Det finns dock fortfarande stora skillnader
mellan olika befolknings- och patientgrupper. För att ytterligare förbättra
möjligheterna till en god tandhälsa och en god tandvård för alla pä lika
villkor lade regeringen hösten 1984 fram förslag om en ny tandvårdslag. Riksdagen
godkände det framlagda förslaget (prop. 1984/ 85:79, SoU 12, rskr 143).

2 Regler för tandläkares anslutning till den allmänna
försäkringen

Mitt
förslag: De särskilda bestämmelserna för tandläkares anslutning lill
tandvårdsförsäkringen skall gälla tills vidare. Beslämmelserna skall som f n.
syfta till att anpassa landvärdsresurserna lill behov och samhällsekonomiskt
utrymme och till att en utjämning skall uppnås såväl mellan som inom regioner.

Prop. 1985/86:51 Skälen för mitt förslag: När 1973 års
tandvårdsreform infördes skedde en överströmning av tandläkare frän
folktandvården till privattandläkarvär-den. För att motverka detta infördes
under år 1974 en begränsningsregel som gav riksförsäkringsverket möjlighet att
föreskriva att en tandläkare inte fick anslutas till tandvårdsförsäkringen,
dvs. föras upp på försäkringskassans förteckning över ersättningsberätligade
privatpraktiserande tandläkare, om verket fann anledning anta att
folktandvårdens behov av tandläkare skulle bli otillräckligt tillgodosett.

Begränsningsregeln gällde ursprungligen till utgången av
är 1975 men giltighetstiden har därefter förlängts i flera omgångar.

1978 års tandvårdsutredning konstaterade att
begränsningsregeln har fyllt sitt syfte, nämligen att tillföra folktandvården
nettotillskottet av nya tandläkare. För att förbättra den regionala
fördelningen av tandläkare inom vuxentandvården föreslog utredningen i sitt
huvudbetänkande (SOU 1982:4) Tandvården under 80-ialet en ytteriigare
förlängning av begränsningsregeln.

Begränsningsregeln har senast genom beslut av riksdagen
hösten 1984 getts en föriängd giftighet (prop. 1984/85:79, SfU 7, rskr 95).
Regeln har också under senare år fått en något förändrad inriktning. Till de
tidigare motiven för begränsningsregeln som jag nyss har redogjort för har
också kommit strävandena atl i ett ansträngt ekonomiskt läge se till atl den
begränsade ökningen av antalet försäkringsanslulna tandläkare som är möjlig i
första hand tillförs de kommuner där landläkarlälheten understiger en
tandläkartimma per försäkrad och år. Riksdagen ställde sig bakom denna
inriktning av begränsningsregeln (prop. 1983/84:66, SfU 14, rskr 120).

Jag kan konstatera all den begränsningsregel för
anslutning som tillämpats efter det att tandvårdsförsäkringen infördes år 1974
har haft god effekt då det gällt möjligheterna att genomföra den beslutade
utbyggnaden av folktandvården. Samtliga landsting fullgör numera den
lagstadgade vårdskyldigheten avseende barn- och ungdomstandvården. Även
specialisttandvården har genomgått en betydande utbyggnad.

När det gäller vuxentandvården är läget annorlunda.
Fortfarande finns betydande regionala skillnader. Andelen behandlade vuxna
personer skiljer sig påtagligt mellan olika försäkringskasseomräden. Dessutom
kan konstateras alt behandlingstiden per patient är längre i försäkringskasseområden
med högre tandläkartäthet. Del är av dessa skäl enligt min mening en angelägen
uppgift att åstadkomma en mera behovsanpassad och rättvis regional fördelning
av tandvårdsresurserna. Jag anser det också nödvändigt att åstadkomma en mera
rättvis inomregional fördelning av landvärdsresurserna. I dag föreligger stora
skillnader i tandläkartäthet även mellan kommuner inom samma region.

Jag kan konstatera att folktandvården utifrån vad jag nu
har redovisat

har en viktig uppgift att fylla när det gäller möjligheterna att förbättra

tillgången pä vuxentandvård inom de mest behövande regionerna och för

eftersatta patientgrupper. Jag vill därvid också framhålla alt den nya tand

vårdslagen ger landstingen ett större ansvar för befolkningens tandhälsa.

4 Landstingen skall planera all
tandvård inom sitt geografiska område. Detta

gäller således både den egna vården och vård som meddelas
av privata Prop. 1985/86:51 vårdgivare. För aU uppfylla detta ansvar skall
landslingen samverka med de privata vårdgivarna och med berörda samhällsorgan,
organisationer och enskilda.

En särskild arbetsgrupp med representanter för
riksförsäkringsverket, socialstyrelsen. Landstingsförbundet och Sveriges
tandläkarförbund -den s. k. obsgruppen - som har tillsatts av
riksförsäkringsverkets tandvårdsdelegation medverkar fortlöpande vid
handläggningen hos verket av ärenden som rör uppförande av tandläkare pä
försäkringskassornas förteckningar. I dessa ärenden inhämtas alltid yttrande
frän den lokala samrådsgruppen för landvärdsfrågor i vederbörande landsting. I
ärenden avseende nyetablering inhämtas dessutom yttrande från beslutande organ
inom vederbörande landsting.

Det samhällsekonomiska läget har under senare år varit
sådant, att resursramen för tandvärden inte har kunnat utvidgas. Begränsningsregeln
har därför inriktats på aft öka möjligheterna att tillföra de mest behövande
kommunerna de resurser i form av fillkommande försäkringsanslulna tandläkare
som funnits att tillgå. Liksom för andra samhällsverksamheter måste
kostnadsutvecklingen inom tandvården följas mycket noggrant. Att ansluta en
landläkare till tandvårdsförsäkringen innebär att försäkringen åtar sig att
betala den del av tandläkararvodel som inte utgör pafientavgift. Anslutningen fär
således betydande ekonomiska konsekvenser för försäkringen. Anslutningen av
landläkare till försäkringen måste följaktligen anpassas efler det
samhällsekonomiska utrymmet.

Tandvårdsförsäkringens kostnader för vuxentandvård
påverkas också av tandvårdstaxans utformning. Taxan anger vilka ersättningar
som utgår till de privatpraktiserande värdgivarna och till folktandvården för
den värd som ges åt vuxna. För barn- och ungdomstandvården gäller särskilda
ersättningsregler.

1978 års tandvärdsutredning har i sitt slutbetänkande (SOU
1982:50) Reviderad tandvårdstaxa lämnat ett förslag fill förändrad
tandvårdstaxa. Förslaget är emellertid inte möjligt att genomföra utan
väsentliga omarbetningar. Regeringen har därför givit riksförsäkringsverket i
uppdrag att med utgångspunkt i tandvårdsutredningens förslag till förenklingar
och förbättringar av gällande tandvårdstaxa och i de synpunkter som framkommit
vid remissbehandlingen av förslaget utarbeta ett nytt taxeförslag. Förslaget
skall rymmas inom nuvarande kostnadsram för tandvärden. Uppdraget skall redovisas
före den I februari 1986.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag det
nödvändigt att del även fortsättningsvis finns särskilda regler för anslutning
av tandläkare fill försäkringen. Dessa regler bör som f n. syfta till att
anpassa tandvårdsresurserna till behov och samhällsekonomiskt utrymme,
varigenom en utjämning uppnås såväl mellan som inom regioner. Jag förordar
därför att bestämmelserna om privatpraktiserande landläkares anslutning lill
försäkringen föriängs att gälla tills vidare.

Prop.
1985/86:51 3 Upprättat lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättats förslag till lag
om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

4 Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen aft anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

.Norstedts Trvckeri. Stocktiolm 1985