Prop. 1985/86:57

Regeringens proposition 1985/86: 57

om kassettskatten

Prop.

1985/86:57

Regeringen
föreslår riksdagen all anta del förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprolokollet den 31 oktober 1985.

På
regeringens vägnar OlofPalme

Kjell-Olof
Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föresläs vissa förenklingar i fråga om kassettskatten. Den föreslås
las ut med ett fast belopp per band, oavsett speltid. Skatten föresläs bli 15
kr. per videokassetlband och 1 kr. 50 öre per oinspelat ljudkassettband.
Gränsen för skatteplikt, 30 minuters speltid, föreslås slopad. I övrigt
föresläs ändringar beträffande definitionen av kassettband så att även
byggsatser till kassettband klart blir skattepliktiga samt ändringar av
registreringsbestämmelserna. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
1986.

1 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 57

Prop.
1985/86:57 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:691) om skall
pä vissa kassettband'

dels att 3 § skall upphöra att gälla,

dels att 2, 4, 5, 9 och 11 §§ skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Med videokassettband avses ett magnetband som är inbyggt i
en kassett och som kan användas för upptagning av bilder avsedda att återges
genom en teknik som i något skede utnyttjar elektriska signaler.

Med Ijudkassetlband avses etl magnetband som är inbyggt i
en kassett och som endasl kan uppta ljud.

Med oinspelade Ijudkassetlband jämställs inspelade
ljudkassettband som med hänsyn lill bandens eller kassetternas utförande,
inspelningarnas art eller andra särskilda omständigheter uppenbarligen är
avsedda att användas på samma sätt som oinspelade Ijudkassetlband.

Med kassettband enligt första eller andra slyckel avses
även etl magnetband på en spole som avpassats för all byggas in i en kassett.

4§

Kasseltskatt las ul för videokas- Kassellskalt
tas ut för videokas-

setlband med 25 öre per spelminui setlband med 15 kronor
per band

och för Ijudkassetlband med 2 öre och för Ijudkassetlband med / Pro

per spelminut. na 50 öre per band.

5§

Då ett skattepliktigt band införs Då
ett skattepliktigt band införs

till landet av någon som inte har till landet av någon som inte har

blivit registrerad enligt 9 §, skall blivit registrerad enligt 9 § andra

skatten erläggas lill lullmyndighe- stycket, skall skatten erläggas till

ten. I sådana fall gäller lullagen tullmyndigheten. I sådana fall gäller

(1973:670) i fråga om skatten. tullagen (1973:670) i fråga om skal-

Dessutom gäller 9 kap. 4 § lagen ten. Dessutom gäller 9 kap. 4 § la-

(1984:151) om punktskatter och gen (1984:151) om punktskatter

prisregleringsavgifter. och prisregleringsavgifter.

9§

Riksskatteverket skall efter ansö- Riksskatteverket skall efter ansö-

kan av den som avjer a//yrkesmäs- kan av den som
yrkesmässigt gör

sigt göra inspelningar eiler kopie- inspelningar eller kopieringar på

ringar på Ijudkassetlband registrera ljudkassettband registrera denna

denna som skallskyldig. som skaltskyldig.

Lagen omtryckt 1984: 161.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 57

Riksskatteverket fär efler ansö- Riksskatteverket får efter ansö

kan registrera som skaltskyldig kan
registrera som skaltskyldig den

även den som avser att yrkesmäs- som i
större omfattning

sigt i mer än ringa omfattning göra 1.
yrkesmässigt gör inspelningar

inspelningar eller kopieringar på vi- eller
kopieringar på videokassetl-

deokassettband. Delsamma gäller band,

den som avser alt införa skatteplik- 2. inför skattepliktiga
kassett-

tiga video- eller Ijudkassetlband lill band lill landet för yrkesmässig

landet för yrkesmässig ålerförsälj- äterförsäljning eller uihyrning.

ning eller uihyrning / mer än ringa

omfattning.

11 § I deklarationen får avdrag göras för skatt pä sädana
band

1.
som har förts
ut ur landet eller förts lill svensk frihamn för annat ändamål än all användas
där,

2.
för
vilka skattskyldighet lidi- 2. som har ålertagits i samband gare enligt denna lag har
inträtt, med återgång av köp,

3. som har ålertagits i samband 3. för vilka i andra fall än som

med återgång av köp, avses i 1 eller 2
skattskyldighet en

ligt denna lag tidigare har inträn,

4.
som har sålts
med föriust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig lill
bristande betalning frän köparen,

5.
för vilka sådan
avgift som avses i ett den 2 mars 1982 träffat avtal mellan staten samt
Sveriges Biografägareförbund, Folkels Husföreningarnas Riksorganisation,
Föreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareför-ening u. p. a.. Föreningen
Sveriges Filmproducenter och föreningen IFPI-VIDEO har eriagts till stiftelsen
Svenska Filminstitutet.

Avdrag enligt första slyckel 4 fär göras med belopp som
svarar mol så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av bandens
försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning
skall redovisning åter lämnas för skatten på de band som betalningen avser.

Avdrag som avses i första styckel 5 får göras även om
avgiften har eriagts efter redovisningsperiodens utgång men före den tidpunkt
dä deklarationen skall ha kommit in lill beskatlningsmyndighelen.

I deklarationen skall även uppges I deklarationen skall även uppges

det antal skattepliktiga ljudkassett- del
antal skattepliktiga ljudkassett-

band, med angivande av deras band, som
den skaltskyldige har

spellid, som den skatlskyldige har använt
för sådan inspelning eller

använt för sådan inspelning eller kopiering
som sker yrkesmässigt,

kopiering som sker yrkesmässigt.

1.
Denna lag
träder i kraft den I januari 1986.

2.
Den som är
registrerad vid utgången av år 1985 skall senast den 27 januari 1986 lämna
uppgift till riksskatteverket om sitt lager av kassettband vid ulgången av år
1985.

11 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 57

Prop.
1985/86:57 Finansdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1985

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Göransson, Dahl, R. Carisson,
Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition om kassettskatten 1 Inledning

Enligt
lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband tas skatt ut på inspelade eller
oinspelade videokassetlband och oinspelade ljudkassettband. Skallen infördes
den 1 september 1982. Skatteutskottet uttalade därvid (SkU 1981/82:66) alt
skatten måste betraktas som ett provisorium och att del var viktigt att den
redan från början följdes upp. Så snart tillräcklig erfarenhet vunnits av
skatten borde den enligt utskottet bli föremål för en allsidig utvärdering.
Därvid borde bl. a. skatteulfallel och kostnaderna för uppbörd, administration
och kontroll m.m. belysas och även alternativa skatleformer på delta område
bedömas.

Riksskatteverket,
RSV, har i en skrivelse till regeringen anfört alt förutsättningar nu
föreligger för prövning av huruvida skäl finns för en fortsatt kassettbandsbeskattning.
RSV förordar i skrivelsen att skallen avskaffas. I andra hand har RSV
föreslagit vissa förenklingar av lagen. Skrivelsen har remissbehandlats.

Jag
lar i det följande upp de av RSV väckta frågorna om kassetlskalten.

2 Gällande bestämmelser

Kassetlskall
skall betalas vid omsättning eller uihyrning inom landet eller vid införsel
till landet av inspelade eller oinspelade videokassettband och oinspelade Ijudkassetlband
(1 §). Skatten beräknas efter bandens möjliga spellid (4 §). Band med en spekid
om högst 30 minuter är dock undantagna frän beskattningen (3 §).

Skallen
är för videokassetlband 25 öre per spelminui och för ljudkassettband 2 öre per
spelminut (4 §).

Skatten
tas bara ul för magnetband. En ytterligare förutsättning är att bandet är
inbyggt i en kassett (2 §). Detta innebär bl. a. alt någon skatt inte tas ut på
magnetband på öppna spolar, rullband.

Skallskyldig
Ull kassetlskall är den som yrkesmässigt inom landet till- Prop. 1985/86:57 verkar
kassettband (6 § 1). En sådan tillverkare skall vara registrerad hos RSV som
skattskyldig (8 §). Efler ansökan kan även den som yrkesmässigt avser att göra
inspelningar eller kopieringar pä video- eller Ijudkassetlband registreras som
skattskyldig (9 § första stycket). För att sådan registrering skall kunna ske
ifråga om videokassettband ställs kravet att verksamheten skall vara av mer än
ringa omfattning. Slutligen kan den som i mer än ringa omfattning avser att
införa skattepliktiga video- eller Ijudkassetlband till landet för yrkesmässig äterförsäljning
eller uihyrning registreras (9 § andra slyckel).

Den
som är registrerad till kasseltskatt kan importera eller annars förvärva band
utan atl dä erlägga skatten. Skattskyldigheten för sädana band inträder först
när banden levereras lill en köpare som inte är registrerad eller när banden
första gängen hyrs ul eller tas ut ur rörelsen (7 §). Om skattepliktiga band
införs till landet av någon som inte är registrerad eriäggs skallen lill
tullmyndigheten (5 §). Den som är registrerad betalar in skatten lill RSV
enligt deklaration, som skall avse tvämånadersperioder (I0§).

För
den som är registrerad gäller särskilda regler om rätt till avdrag i deklarationen.
Dessa är i huvudsak av samma slag som inom punktskal-leområdel i övrigt (11 §
första slyckel 1-4): En särskild avdragsbestämmelse (11 § första styckel 5)
gäller emellertid för band för vilka särskild avgift eriagts till stiftelsen
Svenska Filminstitutet enligt ett avtal som den 2 mars 1982 träffats mellan
staten och företrädare för film- och videobranschen. Enligt avtalet, 1982 års
film- och videoavtal, skall videogramulhy-rare erlägga avgift till
filminstitutet med 40 kr. för långfilm och med 24 kr. för kortfilm. Avtalet
finns intaget i prop. 1981/82:111. Den särskilda avdragsmöjligheten innebär
all kassetlskall inte behöver erläggas för band som avgiflsbelagts. Om avgift
enligt film- och videoavtalel har betalats av någon som inte är skaltskyldig,
och som således inte kan göra avdrag i deklaration för kassetlskall, utgår
särskild kompensation som utbetalas av RSV efter ansökan (13-18 §§).

3 Riksskatteverkets skrivelse

Enligt
RSV:s skrivelse har inkomsterna av kassettskatlen för budgetåret 1982/83 (10
månader) varit 15 mkr. och för budgetåret 1983/84 32,5 mkr. Antalet hos RSV
registrerade skallskyldiga är 120. RSV:s kostnader för administrationen av
skatten uppgår lill 600000 kr per är. RSV:s erfarenheter av kassettskatlen
uppges i väsentliga hänseenden vara negativa. Skatten är svårhanterlig och
utsätts vidare för kvalificerade skatteundandragande åtgärder som i sin tur
medför konkurrenssnedvridningar inom branschen.

Prop.
1985/86:57 Administrativa problem med kassettskatten

Enligt
skrivelsen har utvecklingen inom kassellområdet såväl beträffande apparaterna
för in- och avspelning som själva kassetlbanden lett till att det blivit
alltmer komplicerat alt beräkna skatten. Ett exempel på svårigheterna är alt
videosystemen utvecklats så atl olika spelhastigheter kan användas för samma
band. Det förekommer således att band med en normal spelfid om 130 minuter, som
i vanliga fall skulle beskallas med 32 kr. 50 öre i kassettskatt, har en
speltid om endast 20 minuter i vissa bandspelare. Bandet har då deklarerats som
ett band med högst 30 minuters speltid och därigenom helt undgått beskattning.
Även bortsett från dessa problem ger principen att räkna skatten efter spelminuler
upphov lill tillämpningssvärigheter. Bl. a. är del vid import tids- och arbetskrävande
för tullmyndigheterna att få fram uppgifter om bandtyp och speltid. 30-minulersregeln
har utnyttjats i skatteundandragande syfte sä att även band med normala speltider
vid import angetts vara 30-minutersband och därigenom undgått beskattning. Att
uppgifter om speltid anges riktigt kan endast stickprovsvis kontrolleras. Även för
de skattskyldiga innebär kravet atl ange antalet spelminuter för banden en
avsevärd administrativ omgång.

Administrativt
betungande är enligt RSV bl. a. också den särskilda möjligheten att i
deklaration göra avdrag för eller få kompensation för skatt på band för vilka
avgift eriagts lill Svenska Filminsututet. Cirka 35 skattskyldiga är hos RSV
registrerade som kopierare på videokassetlband. De sammanlagt yrkade avdragen
var för dessa 9,5 mkr under budgetåret 1983/84. Kontrollen av de skattskyldiga
erbjuder enligt RSV särskilda svårigheter eftersom redovisningen ofta är
bristfällig. Även ärendena om kompensation lill icke skattskyldiga som erlagt
avgift är enligt RSV myckel resurskrävande.

När
det gäller registreringsbestämmelserna har RSV framhållit följande. Den som
yrkesmässigt gör inspelningar eller kopieringar på ljudkassett-band har rätt
alt vara registrerad oavsett verksamhetens omfattning. Den som gör samma sak
med videokassettband måste göra del i mer än ringa omfattning för alt få vara
registrerad. Detsamma gäller den som inför skattepliktiga video- eller
ljudkassettband för yrkesmässig äterförsäljning eller uthyrning. Uttrycket
ringa omfattning lillämpas, i enlighet med uttalande i förarbetena, så att det
skall vara fråga om mer än 100000 oinspelade Ijudkassetlband eller 25000 videokassetlband.
Dessa gränser motsvarar enligt RSV en skatt om ca 150000 kr. resp. 1 milj.kr. I
fråga om andra punktskatter har RSV funnit all gränsen för registrering bör
dras så all den skatt som skall betalas uppgår till minst 150000 kr.

Skatteundandragande

Enligt
skrivelsen tillämpas flera sätt för all undgå beskattningen. Del vanligaste
sättet torde vara smuggling. Främst rör det sig därvid om videokassetlband, som
pä grund av skattens storlek är ett lönande smug-gelobjekl. Skatteundandragande
sker bl. a. också, som nämnts tidigare, genom att felaktiga uppgifter om
bandens speltid lämnas vid importen.

Under
hösten 1984 har i handeln utbjudits videoband lill så låga priser att Prop.
1985/86: 57 det enligt RSV framstår som osannolikt att någon kassettskatt har eriagts
för dem. RSV bedömer alt en del av dessa band kan komma från lager som inköpts
före kassettskatlens införande, men atl större delen dock måste misstänkas vara
band för vilka skatt rätteligen bort redovisas.

I
skrivelsen återges vidare uppgifter från Svenska Magnetbandinstitutet, som
beräknat all under 1984 endasl en tredjedel av de försålda videobanden
beskattats. Av övriga band beräknas en tredjedel vara band som importerats av
tillfälliga grossister före skallens ikraftträdande och den återstående
tredjedelen insmugglade band. Antalet insmugglade band skulle enligt denna
bedömning vara 600000 för år 1984. Enligt RSV ger dessa siffror sannolikt en i
stort sett riktig bild av de mycket besvärliga förhållanden som råder inom
videobranschen.

RSV:s förslag

Mot
bakgrund av den förhållandevis ringa skalteuppbörden och de avsevärda
svårigheterna alt kontrollera kassetlskalten föreslår RSV alt den avskaffas. Om
skallen skall behållas måste enligt RSV bestämmelserna förenklas och utformas
sä att skatten inte blir att betrakta väsentligen som en form av frivillig
avgift. RSV föreslår, om skatten behålls, att följande ändringar görs:

1.
en styckeskatt införs med en
enhetlig skattesats för videoband resp. ljudband och skattesatserna bestäms
till sådana belopp alt skälen för skatteundandragande avsevärt försvagas,

2.
beskattning skall ske även om
banden har en spellid om 30 minuter eller kortare,

3.
även inspelade Ijudkassetlband
beskattas,

4.
definitionen av kassettband
justeras så all även byggsatser till sådana band kan beskattas,

5
enhetliga regler införs i fråga om förutsättningarna för registrering som
skattskyldig,

6.
avdragsbestämmelserna ändras så
alt skatteundandragande inte kan ske genom att skallskyldig exporterar och
därefter ånyo importerar samma band, och

7.
rätten att göra avdrag eller
erhålla kompensation för skatt på band för vilka avgift eriagts till Svenska
Filminstitutet slopas.

4 Remissinstanserna

Remissyttranden
över RSV:s skrivelse haravgetls av generaltullstyrelsen. Föreningen IFPI-Video,
Grammofonleveranlörernas förening. Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbelsnämnd
(KLYS), statens kulturråd, STIM, Svenska Artisters och Musikers
Intresseorganisation (SAMI), Svenska Filminstitutet, Svenska Magnetbandinstitutet
och Svenska Musikerförbundet.

Prop.
1985/86:57 De flesta av remissinstanserna
tillstyrker alt kassettskatlen avskaffas.

Generaltullstyrelsen anför att en mycket stor del av de
band som nu säljs är obeskattade, alt skatten pä grund av sin konstruktion och
varans karaktär är mycket svårkontrollerad och alt man måste räkna med atl
smugglings-benägenheten kommer att kvarstå. Det är generaltullslyrelsens
bestämda uppfattning all skatten bör avskaffas. Svenska Magnetbandinstitutet
anför alt skatten medfört stora skador för magnelbandbranschen och främjat
kriminell verksamhet. Institutet förordar atl skatten avskaffas så snart som
möjligt.

Föreningen IFPI-Video, Grammofonleveranlörernas förening, KLYS,
STIM, SAMI och Svenska Musikerförbundet anser också all kassetlskalten bör
avskaffas, men all detta bör kopplas lill all en upphovsrällslig avgift enligt
ett förslag av upphovsrättsutredningen (SOU 1983; 63) genomförs. Statens
kulturråd anser atl behovet av kompensation för hemkopieringen kvarstår och
framhåller all någon proposition pä grundval av upp-hovsrältsutredningens
förslag ännu inte lämnats. Svenska Filminsiiiuiet hänvisar till att 1982 års
film- och videoavtal kan sägas upp om skatten avskaffas, atl de avgifter som
utgår till följd av avtalet ger filminstitutet 17-20 milj. kr. per år och att
del frän ett kullurpolitiskl perspektiv är viktigt att videokassetlskalten
behälls och att inkomsterna från denna överförs lill kulturområdet.
Filminstitutet anser att det inte finns tillräckliga skäl för alt avskaffa skallen
på videokassettband.

5 Föredraganden

Den särskilda skatten på ljud- och videokassetlband
infördes den I september 1982. Bakgrunden till skatten var den kraftigt ökade
användningen av kassettbandspelare och videobandspelare och den ökning av privalko-pieringen
av band som följde av denna expansion. Privatkopieringen ansågs medföra
förfång för rättighelshavare av olika slag genom atl deras verk och
prestationer utnyttjades på ett sätt som inte varit avsett. Följderna av
kopieringen bedömdes också kunna bli en minskning av utbudet av musik på fonogram
eller av film- och videoproduktion. Särskilt kunde detta gälla inspelningar som
var osäkra från försäljningssynpunkt men kullurpoliliskt angelägna.
Utvecklingen ansågs också negativt kunna inverka pä antalet arbetsfillfällen
för musiker och arti.ster, bl.a. genom minskad efterfrågan på skivor och
inspelade kassetter samt direkta framföranden.

Skallen avsåg alt bereda ekonomiskt utrymme för en
kompensation av dessa negativa verkningar av hemkopieringen. Kompensationen
genomfördes dels genom direkt ekonomisk ersättning lill grupper av rätlighetsin-nehavare,
dels insatser av annat slag på bl. a. musik- och filmområdena.

I övrigt motiverades skatten av statsfinansiella skäl.
Skatten beräknades för helt år ge intäkter om ca 35 milj. kr. för Ijudkassetlbanden
och ca 100 milj. kr. för videokassellbanden. Dessa beräkningar gjordes dock med
utgångspunkt bl. a. i en högre skattesats såvitt avser ljudkassettbanden.

Enligt
min mening är del uppenbart att kassettskatlen sådan den nu är Prop. 1985/86:
57 utformad inte fungerar väl. Inkomsterna från skatten är betydligt mindre än
vad som beräknades när den infördes. För budgetåret 1984/85 var RSV:s uppbörd
av kassettskatt 42,6 milj. kr. Tullverkels uppbörd var för samma period 7,0
milj. kr. Den låga uppbörden kan numera endast till ringa del förklaras av all
särskilt videokassetter hamstrades innan lagstiftningen trädde i kraft. Det
förefaller i stället, mol bakgrund av de uppgifter som tidigare redovisats,
vara klart all här föreligger ett betydande skatteundandragande. Detta gäller
dock i huvudsak videobanden. Skatteundandragandet leder enligt min mening till
oacceptabla förhållanden. Inte minst är det allvarligt att den seriösa handeln
drabbas av en omöjlig konkurrenssituation. Enligt min mening föreligger dock
inte tillräckliga skäl för att helt slopa skatten. Däremot är del i hög grad
angeläget att skatten snarast förenklas. Detta bör enligt min mening ske genom
att skallenivån för videokassettbanden sänks och genom att skatten görs oberoende
av speltiden.

En
enhetlig skattesats oavsett speltid undanröjer vissa praktiska tillämpnings-
och kontrollproblem. I samband därmed och i samma syfle bör gränsen för
skatteplikten, 30 minuters speltid, slopas.

När
det gäller skaltenivån kan konstateras alt skallen på ljudkassettband i
förhållande till varans värde är väsentligt lägre än skatten på videokassettband.
Några särskilda svårigheter med skatten på Ijudkassetlband har inte angetts
föreligga. Den nuvarande skattenivån för dessa bör behållas. Däremot bör
skattesatsen för videokassellbanden sänkas väsentligt för atl marknaden skall
kunna fungera. Enligt min mening är del lämpligt att sänka skatten på
videokassettbanden till 15 kr. per band. Skatten är f. n. 30 kr. för ett Ivålimmarsband
och 45 kr. för etl Iretimmarsband. Den enhetliga skattesatsen för Ijudkassetlbanden
bör bestämmas lill 1 kr. 50 öre per band, vilket ungefär motsvarar genomsnittet
av den nuvarande skatleri.

Jag
delar RSV:s uppfattning att registreringsbeslämmelserna behöver ses över. 9 §
andra stycket bör ändras så all där anges som förutsättning för registrering
all verksamheten bedrivs i större omfattning, vilket överensstämmer med vad
som gäller enligt andra punklskalteförfallningar. Det bör enligt min mening
vara möjligt för RSV att fastställa ett skallebelopp som gräns för regislreringsmöjlighelen.
Beloppet bör givelvis kunna justeras när penningvärdels förändringar motiverar
del men f. n. torde det av RSV angivna beloppet 150000 kr. kunna tjäna som
riktmärke.

Bestämmelserna
i 9 § första stycket innehåller speciella registrerings-

regler för dem som gör inspelningar eller kopieringar på Ijudkassetlband.

Registrering kan i dessa fall ske oavsett verksamhetens omfattning, under

förutsättning att den bedrivs yrkesmässigt. Bestämmelsen tillämpas också

i praktiken enbart när verksamheten är av liten omfattning, eftersom de

större inspelarna eller kopierarna inte köper in lomma kassettband utan i

stället annat bandmaterial. Regeln bör behållas, men ordalydelsen bör

anpassas efter vad som föreslås i fråga om 9 § andra stycket. För de

verksamheter det här är fråga om saknas del också skäl atl tillåta att

kassettband importeras utan all skatt på banden eriäggs till tullmyndighet.

Jag föreslär därför atl 5 § ändras så atl möjligheten att la in kassettband 9

Prop.
1985/86:57 utan all betala skatt til! tullen inskränks till alt avse dem som
registreras enligt 9 § andra slyckel.

I
enlighet med RSV:s förslag bör definitionen av kassettband ändras så att den
entydigt omfattar också byggsatser. Likaså bör förslagel om ändring av
avdragsbestämmelserna genomföras så all dessa inte skall kunna leda till
skaltefrihet för band som exporteras och därefter importeras. De nuvarande
bestämmelserna skulle nämligen kunna tolkas sä alt skallefrihet uppnås om
banden efler importen tillfälligt sänds ul ur landet igen.

Jag
är inte beredd atl föreslå ett genomförande av RSV:s förslag om skall också pä
inspelade ljudkassetter och om slopad avdragsrält för band för vilka avgift eriagts
lill Svenska Filminstitutet.

Ändringarna
bör träda i kraft den 1 januari 1986. Den som är registrerad vid ulgången av år
1985 bör senast den 27 januari 1986 lämna uppgift lill RSV om sitt lager av
kassettband vid utgången av år 1985.

6 Lagrådets hörande

Med
hänsyn lill att erforderiiga lagstiftningsåtgärder är av enkel beskaffenhet
anser jag atl lagrådets yttrande över lagförslagen inte behöver inhämtas.

7 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen alt anta etl inom finansdepartementet upprättat förslag till

lag
om ändring i lagen (1982:691) om skall på vissa kassettband.

Ärendet
bör, med hänsyn lill del föreslagna ikraftträdandet, behandlas under
innevarande höst.

8 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985