om avgiftsuttag till försäkringen för tilläggspension
1985-11-07 · 10 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1985/86:59, om avgiftsuttag till försäkringen för tilläggspension
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens proposition 1985/86:59
om avgiftsuttag till försäkringen för
tilläggspension 1985/86:59
Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 7 november 1985.
På
regeringens vägnar
OlofPalme
G.
Sigurdsen
Propositionens huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att avgiften till försäkringen för tilläggspension tas Ut
med 10,0 procent för år 1986 och 10,2 procent för år 1987. Vidare föreslås i
propositionen vissa följdändringar i lagstiftningen om socialavgifter med
hänsyn till det beslutade nya ersättningssystemet för förelagshälsovården.
1 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 59
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1985/86:59 1 Förslag till
Lag om procentsatser för uttag av avgift för åren 1986 och
1987 till försäkringen för tilläggspension'
Härigenom
föreskrivs att det i 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter nämnda
avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension skall utgöra 10,00 procent
för år 1986 och 10,20 procent för år 1987.
'
Senaste lag i ämnet 1984:1108.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Förslag till Prop. 1985/86:59
Lag om ändring i lagen (1981: 691) om socialavgifter
Härigenom
föreskrivs att 3 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha följande
lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
3
kap.
4§
Grunden för beräkning av avgift Grunden för beräkning av avgift
enligt
1 § 1, 5 och 6 utgörs av in- enligt 1 § 1 och 5-7 utgörs av in
komst av annat förvärvsarbete som komst av annat förvärvsarbete som
avses i 3 kap. 2 § lagen (1962:381) avses i 3 kap. 2 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring. om allmän försäkring.
Grunden
för beräkning av avgift enligt 1 § 2-4 utgörs av inkomst av annat
förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3 § lagen om allmän försäkring.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1986.
ti Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr59
Prop.
1985/86:59 3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983: 1055) om nedsättning av socialavgifter
och allmän löneavgift i Norrbottens län
Härigenom föreskrivs all 6 § lagen (1983:1055) om
nedsättning av socialavgifter och aillmän löneavgift i Norrbottens län skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6§' Nedsättning av arbetsgivaravgifter enligt denna lag
skall i första hand avse folkpensionsavgiften och därefter barnomsorgsavgiften.
Nedsättning av egenavgifter skall Nedsättning av egenavgifter skall
i första hand avse folkpensionsav- i
första hand avse folkpensionsav-
giflen och därefter i angiven ord- giften
och därefter i angiven ord
ning barnomsorgsavgiften, sjukför- ning barnomsorgsavgiften, sjukför
säkringsavgiften, delpensionsavgif- säkringsavgiften, arbelarskyddsav-
len, arbetsskadeavgifien och till- giften,
delpensionsavgiflen, ar-
läggspensionsavgiften, belsskadeavgiften och lilläggspen-
sionsavgiften.
I fråga om förfarandet för nedsällningen av
arbetsgivaravgifter gäller bestämmelserna i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare.
I fråga om förfarandet för nedsättningen av egenavgifter
gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.
Senaste lydelse 1984:862.
Socialdepartementet Prop. 1985/86:59
Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 november 1985
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin,
Dahl, R. Carisson, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist
Föredragande:
statsrådet Sigurdsen
Proposition om avgiftsuttag till försäkringen för tilläggspension
1 Inledning
Försäkringen
för tilläggspension (ATP) finansieras genom avgifter som regleras i lagen
(1981:691) om socialavgifter, socialavgiftslagen. Avgifterna skall betalas av
arbetsgivare samt av den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring och har inkomst av annat förvärvsarbete. Avgifterna beräknas pä del
avgiftsunderlag som anges i lagens 2 kap. om arbetsgivaravgifter eller 3 kap.
om egenavgifter. Försäkringen för tilläggspension finansieras också av vinstskatl
enligt lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatl samt vinstdelningsskatt enligt
lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt.
Beslut
om avgiftsuttaget för visst är skall fattas senast under året dessförinnan.
Det nuvarande avgiftsuttaget har fastställts i lagen (1984:1108) om procentsats
för uttag av avgift för år 1985 till försäkringen för tilläggspension.
Enligt
19 kap. 4 § lagen om allmän försäkring skall riksförsäkringsverket vart femte
år föreslå avgiftsuttag för nästföljande sju år i den mån uttaget inte redan
beslutats. Riksförsäkringsverket har i skrivelse lill regeringen den 16
december 1982 lagt fram förslag till avgiftsuttag för ATP för tiden t.o.m. år
1989. Skrivelsen och en sammanställning av remissyttrandena över denna
återfinns i prop. 1984/85: 87, bilagorna 1 och 3.
2 ATP-systemet
Avgiftsuttaget
för ATP skall vara så avvägt att avgifterna tillsammans med andra tillgängliga
medel kan finansiera pensionsutbelalningar, förvaltningskostnader och andra
utgifter för försäkringen samt den fondering som behövs.
Omfattningen
av ATP-systemel har ökat successivt sedan starten år 1960 och volymmässigt är ATP-systemet
fortfarande under uppbyggnad. Antalet ATP-pensionärer ökar för varje år och den
genomsnittliga ut-
Prop.
1985/86:59 gående ATP-pensionen ökar genom att de nytillkommande
pensionärerna vanligtvis har fler intjänandeår och en högre ATP-poäng. Denna
utveckling kommer alt fortsätta under de närmaste årtiondena. Antalet ATP-pensio-■
närer beräknas öka ända fram till 2030-lalet.
Under
ATP-systemets uppbyggnadsperiod har avgiftsuttaget lagts på en sådan nivå alt
en viss fortlöpande fondbildning har sketl. Avsikten med fondbildningen var vid
införandetillfället alt ersätta det sparandebortfall som bedömdes inträffa och
möjliggöra de investeringar som bedömdes behövas för alt säkerställa de
framtida pensionärernas standard. Genom atl i etl tidigt skede anpassa
avgiftsuttaget till de mera långsiktiga behoven ville man undvika kraftiga
avgiftshöjningar längre fram i tiden då pensionsutbetalningarna nått större
omfattning.
Avgiftsuttaget
har för de senaste fyra åren fastställts till följande procenttal.
Å r
1982
1983
1984
1985
Procent
9,4
9,6
10,0'
10,0'
'
Därav skall 0,2% förvaltas av löntagarfonderna.
De
medel som betalas in i ATP-avgifter förs till den allmänna pensionsfonden (AP-fonden).
Från AP-fonden finansieras löpande pensionsutbelalningar, förvali;ningskoslnader
och andra utgifter för försäkringen.
Fondförvaltningen
är fr. o. m. den 1 januari 1984 uppdelad på nio styrelser. De fem
löntagarfondsstyrelserna skall förvalta de medel som inflyter dels från vinsldelningsskatt
och tillfällig vinstskatl på 1983 års vinster, dels från en särskild del (0,2
procentenheter) av ATP-avgiflen. Löntagarfonds-styrelserna skall årligen
överföra en real kapitalavkastning på minst 3 % till AP-fondens pensionsmedel.
För
år 1984 understeg avgiftsintäkterna pensionsulbetalningarna med ca 3,7
miljarder kr. Samtidigt hade fonden betydande ränteintäkter. Detta innebar
sammanlaget att fondens realkapital år 1984 ökade med 1,3 procent, eller med
drygt 3 miljarder kr. För år 1985 beräknas avgiftsintäkterna understiga pensionsulbetalningarna
med ca 9 miljarder kr. Ökningen av fondens realvärde kan, till följd av de även
under innevarande år höga ränteintäkterna, för år 1985 beräknas till 1 procent
eller ca 2 miljarder kr.
AP-fondens
utveckling påverkas i hög grad av samhällsekonomins utveckling. En god
ekonomisk tillväxt med en positiv utveckling av reallöner och realränta medför
att fondens inkomster i form av avgifter och ränteintäkter ökar. En låg
prisutveckling innebär all utgifterna för pensionsutbetalningar hälls
tillbaka. Omvänt gäller att en ekonomisk slagnation och en hög inflation
urholkar AP-fonden vid ett oförändrat avgiftsuttag.
3
Avgiftsuttag till försäkringen för tilläggspension under åren 1986 och 1987
Prop. 1985/86:59
Mitt
förslag: Avgiftsuttaget för ATP fastställs lill 10,0 procent för är 1986 och
till 10,2 procent för år 1987.
Skälen
för mitt förslag: ATP-systemel ulgör en grundläggande del av det svenska
trygghetssystemet. En utgångspunkt för den fortsatta politiken på detta område
är atl den sociala standard som uppnåtts också skall bevaras. För atl detta
skall vara möjligt krävs en stark och stabil ekonomi i samhället.
Regeringens
ekonomiska politik har lett till en kraftig förbättring av landets ekonomi. En
gynnsam utveckling har påbörjats inom för ATP-systemel centrala områden.
Tillväxten i ekonomin har stärkt sysselsättningen och skapat möjligheter för
en ökning av lönesumman i samhället, dvs. av underlaget för uttag av ATP-avgifter.
De kraftfulla insatserna för atl bekämpa inflafionen kan nu också avläsas i
form av en sjunkande inflationstakt. Atl inflationen hålls nere på en låg nivå
är av stor betydelse för stabiliteten i ATP-systemet, eftersom detta under den
pågående uppbyggnadsperioden är speciellt känsligt för variationer i inflalionsnivän.
En låg inflationsnivå medför också en god real avkastning på fondens kapital.
Jag vill samtidigt framhålla atl del krävs en stram ekonomisk politik för alt
bevara de fördelar som nu har uppnåtts och för alt garantera en fortsatt god ekonomisk
utveckling.
Den
ekonomiska situationen för ATP-systemet har under innevarande år varit gynnsam.
Denna situafion kan förväntas bestå även under år 1986. Jag förordar därför att
avgiftsuttaget lill försäkringen för tilläggspensionen för detta år fastställs lill
10,0 procent av avgiftsunderlaget. För år 1987 bör en höjning ske med 0,2
procentenheter lill 10,2 procent av avgiftsunderlaget. Härigenom motverkas
tendensen atl skillnaden mellan inkomster och pensionsutbetalningar utvecklas
på etl ogynnsamt sätt. Jag bedömer att AP-fonden under de båda åren 1986 och
1987 på detta vis kommer att kunna tillföras så mycket medel, efter det att erforderiiga
utbetalningar har gjorts, att viss real ökning av fondens medel kan ske.
Avgiftsuttaget
för åren därefter får prövas mot bakgrund av resultatet av arbetet i kommittén (S
1984:03) för översyn av vissa frågor inom den allmänna pensioneringen. Bl. a.
skall kommittén behandla reglerna för värdesäkring av pensionsförmånerna,
reglerna för intjänande av ATP och eflerlevandepensioneringen. I kommitténs
direktiv (Dir. 1984:42) sägs att kommittén bör belysa
finansieringsförutsättningarna för pensionsåtagandena mol bakgrund av
utvecklingen av avgiftsunderiaget och de realrän-leinkomster som kan förväntas
tillfalla AP-fonden. Kommittén bör också ge sin syn på hur den framlida
finansieringen skall tryggas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1985/86:59 4 Vissa följdändringar i lagen (1981:691)
om socialavgifter och i lagen (1983: 1055) om nedsättning av socialavgifter och
allmän löneavgift i Norrbottens län
Mitt
förslag: Som en följd av det beslutade nya ersättningssystemet för
företagshälsovården görs vissa ändringar av lagteknisk natur i lagen (1981:691)
om socialavgifter och i lagen (1983: 1055) om nedsättning av socialavgifter
och allmän löneavgift i Nortboltens län.
Skälen
för mitt förslag: Efter förslag i prop. 1984/85:89 om förelagshälsovård och
arbetsanpassning beslöt riksdagen (SoU 13, rskr 172) bl. a. en ändring i 3 kap.
1 § socialavgiftslagen som innebär atl en egenavgifl i form av arbetarskyddsavgifl
fr.o.m. är 1986 kommer att las ul av egenföretagare och ensamföretagare. Arbelarskyddsavgiften
uppgår till 0,2% av avgiftsunderlaget. Samtidigt sänks egenavgiften i form av
sjukförsäkringsavgift i motsvarande mån.
Grunden
för beräkning av egenavgifl anges i 3 kap. 4 § socialavgiflsla-gen. Paragrafens
första stycke reglerar underlaget för beräkningen av bl. a.
sjukförsäkringsavgiften. Där nämns emellertid inte arbelarskyddsavgiften. Mot
bakgrund av vad jag nyss har anfört fordras en komplettering i första slyckel
med avseende på arbelarskyddsavgiften.
I
lagen (1983: 1055) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i
Norrbottens län finns bl. a. bestämmelser om hur nedsättning av egenavgifter
skall ske. Lagens 6 § bör kompletteras så att nedsättning av egenavgifter
omfattar också arbelarskyddsavgiften.
De
här berörda följdändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1986.
5 Upprättade lagförslag
I
enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättals förslag till
1.
lag om procentsatser för uttag
av avgift för åren 1986 och 1987 till försäkringen för tilläggspension,
2.
lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter,
3.
lag om ändring i lagen
(1983:1055) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i
Norrbottens län.
Det
under 3 angivna förslaget har upprättats efler samråd med chefen för industridepartementet.
Förslagen
är enligt min uppfattning av så enkel beskaffenhet alt lagråds-granskning inte
är påkallad.
6 Hemställan
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen all anta förslagen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
7 Beslut Prop. 1985/86:59
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985