Prop. 1985/86:60

Regeringens proposition 1985/86:60

om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa,

rrop.

•- 1985/86:60

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 31 oktober 1985 för den åtgärd och det ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.

Pä
regeringens vägnar

OlofPalme

Mats
Hellström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att tullfrihet införs för petroleumgaser och andra gasformiga
kolväten och för viss oblekt gasvävnad av bomull samt att tullsatsen för viss
blekt gasvävnad sänks.

Vidare
redovisas en översyn av tullskyddet för svensk trädgårdsnäring som riksdagen
begärt (SkU 1983/84:39, rskr 277). I anslutning därtill föreslås att minimilullskyddel
för tomater höjs under viss tid av året.

1 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 60

Prop.
1985/86:60

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa

Härigenom
föreskrivs alt 7 kap., 27 kap. och 55 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa' skall
ha följande lydelse.

7
kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar

Anmärkning

Ordet "köksväxter" i nr 07.01, 07.02 och 07.03
skall anses inbegripa ätbara svampar, tryffel, oliver, kapris, tomater,
potatis, rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika, fänkål, persilja,
körvel, dragon, krasse, mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana),
pepparrot och vitlök.

Nr 07.04 omfattar alla torkade, dehydratiserade eller evaporerade
köksväxter av sådana slag sorn är hänförliga till nr 07.01-07.03 andra än:

a. torkade
spritade baljväxtfrön (nr 07.05);

b. målen
sötpaprika (nr 09.04);

c. mjöl
av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.05 (nr 11.04);

d. mjöl,
gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska
eller kylda:

A.
kål:

1.

blomkål:

a. under tiden 1 juni—30
november ....

.... 10%

b. under tiden 1 december-31
maj .............................................

.... fri

2.

vilkål och rödkål:

a. under tiden 1 maj—30
november ....

.... 10%

b. under tiden 1
december—30 april ....

.... 17 %

3.

grönkål och brysselkål:

a. under liden 1 juni
—31 december .............................

.... 20 %

b. under tiden 1
januari—31 maj .............................................

.... fri

4.

salladskål:

a. under liden 1
april—31 december .............................

.... 20 %

b. under tiden 1
januari—31 mars .............................................

.... fri

5.

annan:

a. under liden 1 mars—31
december .............................

.... 20 %

b. under tiden 1 januari-29
februari ...,

.... fri

B.
gurkor:

1.

slanggurkor:

a. under liden 16
mars-30 april

20 %

b. under tiden 1 maj—30
juni ...

__ 20 %,

dock minst

50: - per

100 kg

c. under tiden 1
juli-30 september ............................

20 %,

dock minst

70: - per

100 kg

d. under tiden 1
oktober-15 mars .............................................

fri

Senaste lydelse av

7 kap. 1984:1021

27 kap. 1984:1021

55 kap. 1985:456.

2. andra:

a. under tiden 16 juni-30 september . .......... 20 %

b. under tiden 1 oktober-15 juni ....... .............. fri

C. lök:

1.
vitlök ................................................... .............. fri

2.
purjolök,
buntlök och gräslök:

a. under tiden I maj-30 november .... ........... 10 %

b. under tiden 1 december-30 april ... fri

3. annan:

a. under tiden 16 juli-29 februari ........ ......... 20 %,

dock minst

25: - per

100 kg

b. under tiden 1 mars-15 juli ............. .............. fri

D. potatis:

1. nyskördad, undertiden 6juni-5juli ....... 20%,

dock minst

25: - per

100 kg

2. annan ................................................. fri

E. sparris:

1.
under tiden I maj-30
juni .................... 14
%

2.
under tiden 1 juli-30
april .................... fri

F. svampar och tryffel:

1.
champinjoner ...................................... 10 %

2.
andra..................................................... fri

G. tomater:

1. under tiden 16 april-15 maj ................ 10 %,

dock minst

50: - per

100 kg

2. under tiden 16 maj-30 juni .................. .......... 17 %,

dock minst

50: - per

100 kg

3. under liden 1 juli-30 september .......... 17 %,

dock minst

100: - per

100 kg

4. under liden 1 oktober-31 oktober ....... .......... 17 %,

dock minst

50: - per

100 kg

5. under tiden 1 november—15 april ...... .............. fri

H. sallad:

1. isbergssallad:

a. under tiden 1 april-30 april ............. .............. fri

b. under tiden 1 maj—30 november .. .......... 11 %

c. under tiden 1 december-31 mars ... .............. fri

2. annan:

a. under tiden 1 mars—15 december . .......... Il %

b. under tiden 16 december—29 februari fri

IJ. baljfrukter:

I. ärter:

a. under tiden 1 mars-31 december ... ............ 5 %

Prop. 1985/86:60

Prop.
1985/86:60 b. under tiden 1 januari-29
februari .. .............. fri

2. andra:

7%

fri

fri

10%

3%

5%

10%

fri

10%

fri

a. under tiden 1 mars-31 december ....

b. under liden 1 januari-29 februari ..

K. sölpaprika .................................................

L. rotfrukter:

1. morötter .............................................

2.
pepparrot ...........................................

3.
andra .................................................

M. kronärtskockor:

1.
undertiden 1 juli-30
november ............

2.
under liden 1 december-30
juni ..........

N. andra slag:

1.
undertiden 1 maj-30
november .........

2.
under tiden 1
december—30 april .......

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta:

A. morötter, ärter, bönor, spenat, lök, annan än vitlök,

purjolök, bunllök och gräslök, samt morötter och

ärter, blandade ....................................... 16 %

B. broccoli och sparris ................................. .............. fri

C. andra slag:

belägges under hela året med samma lull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, sva-

velsyrlighelsvatten eller andra konserverande lösning

ar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.04 Torkade, dehydratiserade eller evaporerade köks

växter, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulverise-

rade, men ej vidare beredda:

A. potatis, vitlök, sparris samt svampar och tryffel,

andra än champinjoner ........................... .............. fri

B. andra slag ............................................... ............ 3 %

07.05 Torkade spritade baljväxtfrön av sådana slag som an

vändes lill människo- eller djurföda, även skalade eller

kluvna .......................................................... fri

07.06 Maniok-, arrow- och salepsrol, jordärtskockor, balater

(sötpotalis) och andra liknande rötter, slam- eller rot

knölar med hög hall av stärkelse eller inulin, färska

eller torkade, hela eller i bitar; märg av sagopalm ... fri

27 kap. Mineraliska bränslen, mineraloljor och
destillationsprodukter därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapi tel omfattar ej:

a. isolerade kemiskt definierade organiska
föreningar andra än kemiskt rent

metan och kemiskt rent propån, vilka skall tulltaxeras enligt nr 27.11;

b. medikamenter hänförliga dll nr 30.03;

c. blandningar av omättade kolväten, hänförliga till
nr 33.01, 33.04 eller 38.07.

2. Nr 27.07 skall anses inbegripa produkter som liknar dem som erhålles genom

destination av högtemperaturtjära från stenkol men som erhålles
genom destilla-

tion av lägtemperaturtjära frän stenkol eller av andra mineraltjäror
eller genom framställning ur petroleum eller på annat sätt, under förutsättning
att vikten av de aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de icke-aromatiska
beståndsdelarna.

3.
Uttrycket
"oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral" i nr 27.10 skall
anses inbegripa ej endast oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa
mineral utan även, oavsett framställningssättet, liknande oljor ävensom oljor bestående
av blandningar av omättade kolväten, under förutsättning att vikten av de icke-aromatiska
beståndsdelarna överstiger vikten av de aromatiska beståndsdelarna.

4.
Nr 27.13 skall
anses inbegripa ej endast paraffin och andra i detta nummer nämnda produkter
utan även liknande produkter erhållna genom syntes eller på annat sätt.

27.1
Stenkol;
briketter och liknande fasta bränslen framställda av stenkol fri

27.2
Brunkol, även briketterat
........................... ............. fri

27.3
Torv
(inbegripet torvströ), även briketterad fri

27.4
Koks
(inbegripet lågtemperaturkoks) av stenkol, brunkol eller torv, även agglomererad;
relortkol fri

27.06 Stenkols-, brunkols- och lorvtjära saml andra mineral

tjäror, inbegripet delvis destillerade (toppade) tjäror

samt blandningar av beck med kreosotolja eller med

andra destillationsprodukter ur stenkolstjära (s. k. pre

parerad tjära):

A. råtjära, även separerad (centrifugerad) . .............. fri

B. andra slag ....................................... 100
kg 1:-

27.07 Oljor och andra produkter erhållna genom destillalion

av högtemperaturtjära från stenkol; liknande produkter

enligt definition i anm. 2 till detta kapitel ..... fri

27.08 Slenkolsljärbeck och annat mineraltjärbeck samt koks

av sådant beck ............................................. fri

27.9
Råolja erhållen
ur petroleum eller ur bituminösa mineral fri

27.10
Oljor erhållna
ur petroleum eller ur bituminösa mineral, andra än råolja; produkter, ej
annorstädes nämnda eller inbegripna, innehållande som karakteriserande beståndsdel
minst 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral:

A. smörifetter .................................... 100
kg 1:-

B. andra slag ............................................... .............. fri

I 27.11
Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten fri

27.12
Vaselin ........................................................ .............. fri

27.13
Paraffin, mikrovax,
"släck wax", ozokeril, montanvax (lignitvax), torvvax och andra mineralvaxer,
även färgade ............................................................ .............. fri

27.14
Petroleumbilumen
(asfalt), petroleumkoks och andra ålerstoder från petroleum eller från oljor
erhållna ur bituminösa mineral ...................................... fri

27.15
Naturiig bilumen
och naturasfall; bituminösa skiffrar, asfallsten och naturlig bilumenhaltig
sand ...................................................................... fri

27.16
Bituminösa
blandningar pä basis av naturasfall, naturlig bilumen, petroleumbilumen, mineraltjära
eller mineraltjärbeck (t. ex. asfallmastix, "cut-backs"):

A. flytande produkter; fasta produkter, direkt emulger-

bara med vatten.............................. 100 kg 1: -

B. andra slag ............................................... .............. fri

Prop.
1985/86:60

ti Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 60

Prop.
1985/86:60 55 kap. Bomiull

55.1 Bomull., okardad och okammad ............. fri

55.2 pomullslinters .................................... fri

55.3 Avfall eiv bomull
(inbegripet riven lump), okardat och okammal fri

55.4 Bomull, kardad eller kammad ................. 3,8
%

55.5 Garn av bomull, ej i delaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd
......................................... ........ 13 %

13.
annat:

L
t. o. m. t\r 47 engelsk numrering .... 7 %

2.
över nr 47 ................................ ........... fri

55.06 Garn av bomull i
detaljhandelsuppläggningar:

A-
sytråd ........................................ 13
%

B. annat
.......................................... ......... 7 %

55.7 Gasvävnader av bomull ....................... ........ 13
%

55.8 Handduksfrotlé och liknande froltévävnader, av bomull
13 %

55.9 Andra vävnader av bomull:

A-
blekta eller oblekta, ej merceriserade vävnader med tväskaflsbindning, vägande
minst 14 men högst 40 g per m, som pä en yta av 1 cm innehåller sammanlagt
minst 13 men högst 24 varp- och väfttrådar:

1. blekta ....................................... ......... 2%

2. oblekta, ej merceriserade ............. fri

U.
andra slag .................................... 13
%

Denna
lag tråder i kraft, i fräga om 27 och 55 kap. den Ijanuari 1986, och i övrigt
den dag regeringen bestämmer.

Utrike sdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1985

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsrådet Hellström

Prop.
1985/86:60

Proposition om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa, m.m.

1 Inledning

I
framställningar från olika importörer har dessa hemställt om tullfrihet för
naturgas och för vissa gasvävnader av bomull. Jag kommer i propositionen alt
behandla dessa frågor liksom en översyn av tullskyddet för den svenska trädgårdsnäringen
som riksdagen begärt.

I
avsnitt 2.1 kommer jag att ta upp frågan rörande tullfrihet för naturgas. Efter
remiss har generaltullstyrelsen och kommerskollegium yttrat sig i denna fråga.
Kollegiet har till sitt yttrande fogat yttranden av bl. a. vissa näringslivsorganisalioner.
En sammanställning över remissyttrandena bör fogas till protokollet i delta
ärende som bUaga 1. Vidare kommer jag i avsnitt 2.2 att behandla frågan om
tullfrihet och tullnedsättning för vissa gasvävnader av bomull. Även denna
fråga har remissbehandlats, varvid generaltullstyrelsen och kommerskollegium
avgivit yttrande. Kollegiet har hört överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF)
saml berörd näringslivsorganisation. En sammanställning över remissyttrandena
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. I avsnitt 2.3 lar jag
slutligen upp frågor rörande tullskyddét för den svenska trädgårdsnäringen. I
anslutning därtill kommer jag atl lämna förslag lill viss höjning av
tullskyddet för tomater och i förekommande fall redovisa åtgärder som kan
vidtas av regeringen.

2 F ö redragandens ö verv ä ganden

2.1 Tullfrihet för petroleumgaser, däri inbegripet
naturgas, och andra gasformiga kolväten

Mitt
förslag: Tullfrihet införs för petroleumgaser och andra gasformiga kolväten,
hänförliga tili tulltaxenr 27.11 lagen (1977:975) med tulltaxa.

Prop. 1985/86; 60 Remissinstanserna: Samtliga
remissinstanser tillstyrker eller lämnar ulan erinran alt tullen slopas på
naturgas. Stockholms handelskammare anser dock atl den tullfrihet som medges
vid import från vissa länder är till fyllest, varför något behov av tullfrihet
enligt tulltaxan inte föreligger (se bilaga 1, s. 17).

Skälen för mitt förslag: Sydgas AB har i skrivelse lill
regeringen hemställt om tullfrihet för naturgas. Framställningen har gjorts med
anledning av att leveranserna till Sverige av naturgas inom ramen för det s.k. Sydgaspro-jektet
inletts under innevarande år. Naturgasen importeras av helslatliga Swedegas AB
och säljs vidare lill Sydgas AB.

Naturgas åiterfinns i tulltaxan under tulltaxenr 27.11 (Pelroleumgaser
och andra gasformiga kolväten). Tull utgår f. n. med 2 kr. per 100 kg. Varor
enligt tulltaxenr 27.11 är tullfria vid import från länder inom EG och EFTA
samt omfattas av bestämmelserna om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna.

Den aktuella importen av naturgas sker via rörledningar
frän Danmark. För importen från bl. a. EG-länder kan tullfrihet, som nyss
nämnts, påräknas mot uppvisande av giltigt ursprungscerlifikal. Frågan om
tullfrihet för naturgas även frän andra länder bör emellertid enligt Sydgas AB
ändå prövas. Företaget anser alt import i ett längre perspektiv kan komma atl
ske även från länder utanför EG och EFTA. Härtill kommer det förhållandel alt
andra med naturgas konkurrerande energislag är tullfria enligt tulltaxan.
Införande av tullfrihet i tulltaxan skulle också enligt förelaget
administrativt förenkla importen såväl för importören som för lullverkel.

Frågan om avskaffande av tullen på lill tulltaxenr 27.11
hänförliga varor i deras egenskap av bränslen prövades av 1952 års
tulltaxekommitté. Därvid ansågs tullen böra behållas med hänsyn till
skifferoljeindustrins ekonomi. Nämnda industri har numera upphört, varför det
åberopade skälet inte längre föreligger.

Från energipolitiska utgångspunkter finns inte skäl att i
tullsammanhang särbehandla naturgas jämfört med t. ex. olja, kol eller andra
energiråvaror. Då inte heller industripolitiska eller statsfinansiella skäl
talar i annan riktning och dä någol skyddsbehov inte kan anses föreligga, bör
tullen enligt min mening avvecklas vid import frän alla länder. Tulltaxan bör
därför ändras sä att tullfrihet införs för naturgas hänförlig till tulltaxenr 27.11
och atl motsvarande ändring vidtas beträffande andra gasformiga kolväten
hänförliga till samma tulllaxenummer.

2.2 Tullfrihet och tullnedsättning för vissa gasvävnader
av bomull

Mitt förslå;;: Tullfrihet införs för viss oblekt gasvävnad
av bomull hänföriig lill tulltaxenr 55.09 lagen (1977:975) med tulltaxa, och lullsatsen
för viss blekt gasvävnad hänförlig till samma tulllaxenummer sänks lill 2%.

Remissinstanserna:
Kommerskollegium och generaltullstyreisen tillstyrker Prop. 1985/86: 60 införande
av tullfrihet och tullnedsättning i enlighet med milt förslag. Kollegiet har
hört ÖEF och Texiilrådei. ÖEF har inte funnit några skäl till alt de föreslagna
ändringarna inte skulle genomföras. Texiilrådei tillstyrker tullfrihet för
oblekt gasvävnad. Vad gäller den blekta vävnaden hänvisar Texiilrådei till en
skrivelse från Borås Wäfveri AB. I skrivelsen framhåller företaget som sitt
primära intresse alt tullfrihet införs för oblekt vävnad (se bilaga 2, s. 20).

Skälen
för mitt förslag: De huvudsakliga importörerna av ifrågavarande gasvävnad av
bomull i oblekt och blekt utförande, Mölnlycke Sjukhusprodukter AB och LIC
Hygien, har i skrivelser till regeringen hemställt om tullfrihet för dessa
produkter. Vävnaderna används för tillverkning av varor av olika slag för
medicinskt eller kirurgiskt bruk, såsom operations-dukar och olika typer av
kompresser. LIC Hygien importerar f. n. endasl blekt vävnad men avser framdeles
atl importera gasvävnad även i oblekt utförande. Mölnlycke importerar
materialet lill ca 90% i oblekt form och ca 10% i blekt form. Ifrågavarande
varuslag tillverkas inte inom landet utan måste importeras. Importen sker
främst från länder i Fjärran Östern (Folkrepubliken Kina, Thailand och
Republiken Korea) men även från länder i Östeuropa och inom EG- och
EFTA-områdena.

Vävnaderna
i fråga klassificeras i såväl oblekt som blekt utförande enligt tulltaxenr
55.09. För varorna utgår tull med 13 % av värdet. Tullfrihet kan medges enligt
bestämmelserna i frihandelsförordningen (1977:1194) men däremot inte enligt
förordningen (1971:963) om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna eller
förordningen (1980:5) om tullfrihet för varor från Bulgarien, Rumänien och
Folkrepubliken Kina.

Mölnlycke
anför i sin framställning bl. a. att det oblekta materialet tvättas och bleks
vid företagets anläggning i Mölnlycke, som är del enda blekeriel för gasvävnad
i Sverige. Ca 50% konverteras lill färdiga pro-du'.ter. Dessa produkter utgör
en väsentlig del av divisionens verksamhet. Produkterna säljs dels inom landet,
dels i Europa. Någon möjlighet till tullrestilulion vid export av färdigprodukler
finns inte om produkterna skall fä förmånsbehandling vid import till EG- eller
EFTA-land.

Resterande
hälft av det material som importeras av Mölnlycke till Sverige exporteras efler
tvättning och blekning och påföljande skärning lill Finland för
löntillverkning. Vid importen till Finland belastas varan med 15% lull.
Samtidigt erhålls restitution för lull som eriagts vid importen till Sverige.
Den av Mölnlycke i Finland tillverkade färdigproduklen får finskt ursprung och
åtnjuter tullfrihet vid retur till Sverige och också tullfrihet vid export från
Sverige lill EG/EFTA-länder. I nuvarande läge belastas sålunda den i Finland färdigkonverterade
produkten med 15% tull mot 13% om produkten färdigställs i Sverige. Om
tullfrihet kan erhållas vid import till Sverige, kommer emellertid en konvertering
vid Mölnlyckes fabriker i Sverige att ställa sig mera gynnsam.

Mölnlycke
uppger sig ha som mål att fortsättningsvis kunna tillverka

dessa produkter i Sverige, baserade pä den tradition och det kunnande som

finns. Företagel har en omfattande försäljning i Sverige och på export och 9

har också omfattande
åtaganden i händelse av avspärrning.

Prop.
1985/86:60

På grund av prismässig
konkurrens, framför allt från import av färdiga produkter från samma länder som
dem varifrån Mölnlycke köper gasvävnad i metervara och andra länder utanför EG
och EFTA, ställer sig en blekning och konvertering av vävnaden i Sverige allt
mera ogynnsam. De färdiga produkterna frän de flesta av dessa länder är
tullfria genom s. k. u-landspreferens, medan importerad gasvävnad från samma
och andra länder är belagd med 13 % tull. Denna situation kan komma alt tvinga
den inhemska industrin att successivt upphöra med egen blekning och konvertering
av gasvävnad i Sverige.

För all den svenska
industrins kostnader skall kunna hållas på en rimlig nivå är det enligt min
mening angelägel all undvika att tull tas ut pä varor där skyddsbehov saknas
och där tullen endast kommer alt utgöra en onödig kostnadsbelastning för
industrin i fråga. Med hänsyn lill de svenska lillverkningsförhållandena vad
gäller oblekt gasvävnad av bomull kan något behov av gränsskydd för denna vara
inte anses föreligga. Tulltaxan bör ändras så att tullfrihet införs för viss
oblekt gasvävnad hänförlig till tulltaxenr 55.09. Vad gäller den blekta
vävnaden föreligger med hänsyn lill förekommande inhemska blekeriverksamhet
inte några förutsättningar för tullfrihet. För all verksamhetens nettotullskydd
skall förbli oförändrat bör dock lullsatsen pä viss blekt gasvävnad hänförlig lill
tulltaxenr 55.09 sänkas från 13% lill 2%.

2.3 Översyn av tullskyddet för trädgårdsnäringen

Min bedömning: Allmänna
handelspolitiska skäl talar emot att tull-skyddet för svensk trädgårdsnäring generellt
förstärks.

10

Bakgrunden
till min bedömning

Riksdagens
begäran om översyn

Riksdagen
begärde i maj 1984 en översyn av tullskyddet för svensk trädgårdsnäring (SkU
1983/84:39, rskr 277). Skatteulskollel, som hade alt behandla motioner om
förstärkt tullskydd för vissa trädgårdsprodukter, anförde bl. a. följande.

"Vad gäller åtgärder
på tullsidan vill skatteutskottet för sin del ånyo betona alt utskottet är
medvetet om de handelspolitiska problem och hanteringsmäsisiga och
kontrollmässiga svårigheter som ett bifall till de av motionärerna föreslagna
åtgärderna skulle innebära. UtskoUet finner det emellertid motiverat att
tillgripa åtgärder inom tullområdet för alt värna om trädgårdsnäringen, t. ex.
för atl komma till rätta med besvärande lågprisimport med åtföljande
marknadsstörningar. Den urholkning av tullskyddet som inflationen innebär
medför enligt utskottets uppfattning allvarliga konsekvenser för den svenska
trädgårdsodlingen. Utskottet instämmer därför i motionärernas krav på en
översyn av bestämmelserna om tullskydd för svensk trädgårdsodling."

Genomförande
av översynen Prop. 1985/86:60

Den
begärda översynen har under hösten 1984 och våren 1985 genomförts inom
regeringskansliet. Därvid har situationen för ett betydande antal trädgårdsprodukler
studerats. En förteckning över de aktuella produkterna bör fogas till
protokollet i delta ärende som bilaga 3. Produkterna har identifierats dels med
ledning av riksdagsmotioner under de senaste åren, dels med utgångspunkt från
skrivelser från den berörda näringen.

Under
översynens gång har en hearing hållits med företrädare för Träd-gärdsnäringens
Riksförbund (TRE) samt med Sveriges Frukt- och grönsaksdistributörers Förening
(SFG) som representanter för importörer och handel.

Fråri
trädgårdsnäringens sida har hävdals att åtskilliga produkter importeras till
priser som understiger vad som är mofiverat med hänsyn till produktionskostnaderna.
Sådan prispressande lågprisimport har i första hand kommit från slalshandelsländer,
men även i vissa fall från andra länder. Även om denna import endast ulgör en
mindre del av den totala importen verkar den enligt trädgårdsnäringen pressande
på den svenska prisnivån.

Skälen
för min bedömning: I dagens läge råder ett spänningsförhållande mellan de
krafter i vår omvärld som önskar slå vakt om frihandeln och de krafter som
verkar för protektionistiska ingrepp i världshandeln. Mot bakgrund av
ansträngningarna att fä till stånd en ny GATT-runda liksom att ytterligare
avveckla handelshindren i EFTA/EG-områdel, där Sverige spelat en pådrivande
roll, är stor försiktighet nödvändig när det gäller att införa nya eller att
höja befintliga tullhinder.

Det
är självfallet viktigt att den svenska produktionen kan upprätthållas men under
internationell konkurtens. Den produktion av trädgårdsprodukter som vi f. n.
har bedömer jag genereUt sett ha god konkurtenskraft. Det är emellertid också
viktigt alt vi är beredda alt med lämpliga medel hindra företeelser som
undergräver förutsättningarna för en sund produk-fion inom landels gränser. I
detta sammanhang bör noteras alt gränsskyddet för de svenska irädgårdsproduklerna
i allmänhet är lägre än det som tillämpas av våra närmaste handelspartner.

Jag
vill här också erinra om möjligheten alt ingripa mot dumpad eller subventionerad
import genom införande av antidumpnings- eller utjämningstullar. Regeringen
har nyligen beslutat om en förordning om dumpnings- och subventionsundersökningar
(SFS 1985:738). Enligt förordningen, som bygger på överenskommelser om
dumpning och subventioner inom ramen för GATT, kan en industri eller näringslivsorganisalion,
som anser alt dumpad eller subventionerad import förekommer och att skada därvid
vållats, vända sig lill kommerskollegium för alt fä en undersökning genomförd.
Om kommerskollegium finner atl del finns tillräckligt underlag för atl föreslå
regeringen att en undersökning inleds, skall kollegiet med eget yttrande
överlämna handlingarna i ärendet till regeringen. Tillfälliga åtgärder, t. ex.
införande av provisorisk antidumpningslull, kan vidtas under pågående
undersökning.

Prop.
1985/86:60

Avsikten
med den nya förordningen är alt skapa en klarare svensk procedur för sådana
dumpnings- och subventionsundersökningar.

Mot bakgrund av. vad jag
nu sagt är det enligt min mening motiverat att närmare redovisa situationen för
följande produkter, nämligen tomater, förädlade fruktträd, gul lök och vitkål,
krukväxter, snillblommor och slanggurka. I anslutning till varje produkt kommer
jag att lämna de förslag till åtgärder som enligt min mening är påkallade.
Utgångspunkten för urvalet av produkter har varit en sammanvägning av angelägenhetsgraden,
det handelspolitiska handlingsutrymmet samt riksdagens uttalande.

12

Tomater

Mitt
förslå;;: Minimitullen för tomater hänförliga till tulltaxenr 07.01 G.3. lagen
(1977:975) med tulltaxa höjs Ull 100 kr./lOO kg under Uden den 1 juli-den 30
september.

Skälen
för mitt förslag: För tomater är gränsskyddet fastlagt enligt följande.

16
april-15 maj 10%, dock minst 50 kr./lOO kg

16
maj-30 juni 17%, dock minst 50 kr./lOO kg

1
juli-30 september 17%, dock minst 70 kr./lOO kg

1
oktober-31 oktober 17%, dock minst 50 kr./lOO kg

I
november-15 april fri

Såväl
värde- som minimivikttullarna är bundna vid sin nuvarande nivå i GATT. Sverige
har dock i förhandlingarna om tullnivån gjort förbehåll för alt justeringar i
förhållande till ökningen av produktionskostnaderna kan komma atl göras.
Justeringarna får dock inte översliga utvecklingen av konsumentprisindex.

Svensk
produktionsstatistik efter år 1981 föreligger inte. Den odlade arealen minskade
från ca 90 ha år 1976 lill drygt 60 ha år 1981. Skörden uppgick år 1976 lill
knappt 12000 ton och år 1981 till ca 10000 ton. Svensk konsumtion har för år
1984 uppskattats till 49000 ton.

Totalimporten
var åren 1981 -1984 följande. 1981: 37232 ton 1982: 38265 lon 1983: 35748 lon
1984:352051011

Odlarna
har pekat dels på EG:s exporlsubvenlioner som enligt kom-merskollegiels
beräkningar i slutet av juli i år uppgick till ca 30 öre/kg vid export från EG,
dels pä atl lågprisimporten under sommarmånaderna hotar svensk produktion under
en period då förutsättningarna för atl lönsamt producera och sälja svenska
tomater borde vara bra.

Vad
gäller liigprisimporten under sommarmånaderna är situationen så allvarlig alt
en höjning av minimitullen till 100 kr./lOO kg bör vidtas under tiden den 1 juli-den
30 september.

En höjning av tullskyddet
på detta område kräver förhandlingar enligt GATT:s artikel XXVIII. Resultatet av dessa förhandlingar bör därför avvaktas innan den av mig
förordade höjningen av minimiskyddet införs. Mol denna bakgrund bör förslaget
till riksdagen utformas så att en ändring i tulltaxan i enlighet med förslaget
träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop.
1985/86:60

Förädlade
fruktträd

Min
bedömning: För att bättre kunna följa importen av förädlade fruktträd bör
importen härav bli föremål för övervakningslicensie-ring.

Skälen
för min bedömning: För förädlade fruktträd (stat.nr 06.02 002) gäller en
värdetull på 6%. Tullbefrielse medges för import från u-länder enligt
förordningen (1971:963) om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna. Någon
import från dessa länder har emellertid inte förekommit sedan tullfriheten
infördes år 1977. Tullnivån på 6% är inte bunden i GATT.

Från
odlarhåll har framhållits att importen från Ungern har ökat kraftigt och atl
den skett till låga priser.

Import

ton

kr./kg

1982

1983

1984

1982

1983

1984

TOTALT

86

82

142

14:22

16:33

16:85

varav:

Danmark

33

31

51

17:75

22:61

21:42

Statshandels-

ländema

28

34

55

8:91

11:36

14:51

Den
svenska produktionen kan uppskattas till ca 200 lon per år. Importen från
Ungern sker såvitt kan bedömas lill priser som understiger såväl de svenska
produktionskostnaderna som importpriserna från jämförbara konkurrentländer.

Mot
bakgrund av vad som anförts från odlarnas sida och med tanke på att importen
ökat kraftigt, finner jag att en bättre statistisk övervakning bör införas. Jag
avser därför alt föreslå regeringen att uppdra åt statens jordbruksnämnd all
tillämpa övervakningslicensiering för förädlade fruktträd.

Gul lök och
vitkål

Min bedömning: Statens
jordbruksnämnd bör få i uppdrag att kvartalsvis Ull utrikesdepartementet
redovisa importen av lök. Nämnden bör vidare få i uppdrag att kvartalsvis i
stället för som f n. halvårsvis redovisa importen av vitkål till
utrikesdepartementet.

13

Prop.
1985/86:60 Skälen för min bedömning: Gul lök (ur stal.nr 07.01 308 och 07.01
309) är under liden den 16 juli-den 29 februari belagd med 20% tull, dock minst
25 kr./IOO kg. Denna tull är inte bunden i GATT. Den svenska skörden uppgår lill
drygt 10000 ton och konsumtionen lill ca 25000 ton per år.

Import
under liden den 16 juli—den 29 februari, stal.nr 07.01 308

ton

kr./kg

1982

1983

1984

1982

1983

1984

TOTALT

4351

5568

5165

1:49

1:83

2:22

varav:

EG

2161 ■

1594

1734

1:67

2:41

2:64

Stats-

handels-

länderna

2 135

2566

2815

1:29

1:64

2:05

Från
odlarhåll har påtalats de problem som prisbillig import från slats-handelsländerna
medför. I vissa fall talas om "dumpningsartad" import som kraftigt
stör den svenska prisbilden. Som framgår av statistiken är också importpriserna
genomgående lägre från slatshandelsländerna än från länder inom EG.

Lök
är en för såväl svensk trädgårdsnäring som för de svenska konsumenterna viktig
produkt. Odlingen är av särskilt stor betydelse på Öland. För alt regeringen
skall kunna vidta åtgärder — om detta med hänsyn lagen till vad som nyss
anförts skulle visa sig nödvändigt - är del av stor vikt att importuivecklingen
för lök, liksom för vissa andra produkter, följs noggrant. Jag av5,er därför
att föreslå regeringen alt ge jordbruksnämnden i uppdrag att bevaka
importutvecklingen avseende lök och atl kvartalsvis underrätta
utrikesdepartementet om utvecklingen av ifrågavarande import.

Jag
anser dock inte all marknadssituationen och importbilden f. n. är sådan att
några åtgärder härutöver bör vidtas.

Tullen
för vilkål (ur stal.nr 07.01 411 och 412) är under tiden den 1 maj-den 30
november 10% och under liden den 1 december-den 30 april 17%. Tullsalserna är
ej bundna i GATT.

Den
svenska produktionen är ca 30000 lon/år vilket innebär ca 75% av konsumtionen.
Arealen är drygt 700 ha.

Tolalimporten
var åren 1980-1984 följande. 1980: 12617 lon 1981: 10814 ton 1982: 11 030 lon
1983: 11942 ton 1984: 9312 ton

Vitkål
får, liksom lök, anses vara av stor betydelse för det svenska

folkhushållel. Vitkål ingår bland de produkter som är föremål för särskild

statistisk övervakning och rapportering från jordbruksnämndens sida.

Rapporteringen från nämnden till utrikesdepartementet vad beträffar im-

]4 port volymer och priser sker f. n. varje halvår.
Jag har för avsikt att föreslå

regeringen
all ge nämnden i uppdrag atl i fortsättningen avge rapporter

varje
kvartal. Detta ger regeringen möjlighet atl snabbare kunna ta ställning till
nödvändiga åtgärder vid kraftigt ökade imporlvolymer och mycket låga priser.
Ytterligare åtgärder är inte påkallade beträffande vitkål.

Prop. 1985/86:60

Krukväxter, snittblommor och slanggurka

Min bedömning: Några speciella åtgärder i fråga om
krukväxter, snittblommor och slanggurkor behöver inte vidtas.

Skälen för min bedömning: Krukväxter (stal.nr 06.02 007)
åtnjuter en värdelull på 8%. Tullnivån är inte bunden i GATT. Vid modifieringar
i importsystemet har Sverige dock förbundit sig att konsultera EG, som är
huvudleverantör av krukväxter.

Enligt senast tillgängliga uppgifter uppgår den svenska
produktionen till ca 35 milj. plantor per år. Den svenska produktionskostnaden
ligger på samma nivå som importpriset för krukväxter från Danmark.

ton

kr./kg

1982

1983

1984

1982

1983

1984

TOTALT varav: Danmark Polen

18 775

14031 136

17221

13 043 202

18025

13 344 717

13:23

13:00 7:03

15:64

15:56 4:53

15:65

15:68 4:13

Från svenskt odlarhåll har de låga och sjunkande polska
exportpriserna i kombination med ökade exportvolymer anförts som ett hot mot
svensk produktion och sysselsättning.

Jag finner f n. inte skäl atl föreslå ändring av den
utgående tullen för krukväxter men vill påminna om vad jag sagt i det
föregående om möjligheterna att få frågan om skadlig dumpning prövad.

För snittblommor (stal.nr 06.03 002-005, 010-018) utgår, när
lull Ullas, vikttullar. För samtliga produkter finns GATT-bindningar. Sverige
tillämpar preferenstullar mot EG/EFTA och Spanien för rosor (den 1
februari-den 29 februari) och mot EG/EFTA för tulpaner (den 1 mars-den 31 maj
och den 1 oklober-den 30 november). Importen har genomsnittligt sett ökat något
de senaste åren.

Uppgifter om svensk produktion är knapphändiga. Frän är
1976 fill år 1981 halverades svensk odlad areal. Senare siffror saknas.

Tullincidens
(vikttullen uttryckt i procent)/ör vissa produkter.

Nejlikor mars-november Rosor mars-november Tulpaner
mars-maj

26,6% 13,3% 28,9%

20,9% 10,4% 18,1%

15

Prop.
1985/86:60 Det handelspolitiska handlingsutrymmet för en
höjning av tullskyddét

för
snillblommor är ytterst begränsat, dels med tanke pä att tull i allmänhet Ullas
i enlighet med GATT-bindningarna, dels med hänsyn lill våra åtaganden gentemot
EG. Jag finner sålunda atl övervägande handelspolitiska skäl talar mol en liillhöjning
på detta område.

Tullskyddet
för slanggurka är utformat enligt följande.

16 mai-s-30 april 20%

1
maj-30 juni 20 %, dock minst 50 kr./IOO kg

1
juli-30 september 20 %, dock minst 70 kr./IOO kg

I
oktober-15 mars fri

Såväl
värde- som vikttullarna är bundna vid sina nuvarande nivåer i GATT.
Tillgängliga siffror för svensk produktion visar atl skörden år 1976 uppgick till
drygt 11000 ton och år 1981 till ca 17000 ton. Den odlade arealen ökade från
knappt 50 ha till närmare 60 ha mellan de båda åren. Den svenska konsumtionen
för är 1984 uppskattas lill ca 37700 ton.

Tolalimporten
var åren 1981-1984 följande. 1981: 13 192 ton 1982: 14 560 ton 1983: 13042 ton
1984: 13845 ton

Tillgänglig
statistik tyder på att svensk näring lyckats hävda sig väl. För gurka, liksom
för flera av de produkter jag tidigare nämnt, finns konkurrensfördelar för
svenska produkter gentemot importvaror. Korta transportavstånd bör vara en
sådan fördel. Mol denna bakgrund anser jag atl någon lullhöjning för
ifrågavarande produkter f. n. inte är motiverad.

3 Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom utrikesdepartementet upprättats
förslag lill lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa. Ändringarna är lagtekniskt
okomplicerade och inte heller i övrigt av sådan beskaffenhet att lagrådets
yttrande behöver inhämtas.

4 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen

1. föreslär
riksdagen atl anta det upprättade lagförslaget,

2. bereder
riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om träd-

gärdsnäringens lullskydd.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att

genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för

16 den åtgärd och det ändamål som föredraganden har
hemställt om.

Bilagal Prop.
1985/86:60

Remissyttranden i frågan om tullfrihet för petroleumgaser
och andra gasformiga kolväten

Kommerskollegium
tillstyrker för sin del att tullfrihet införs för naturgas. Enligt vad
kollegiet erfarit kan naturgas användas i stället för, eller tillsammans med
andra bränslen vid en stor mängd tillämpningsområden. Den naturgas som nu
kommer alt importeras skall inledningsvis användas för uppvärmning inom
industri- och bostadssektorn. I ett inledande skede synes sålunda gasen främst
komma atl ersätta eldningsolja. Pä andra energislag såsom t. ex. kol och olja utgår
ingen lull. Enligt kollegiets mening bör en likformig tullbeläggning
eftersträvas på energiområdet. Mot denna bakgrund och eftersom inget
skyddsbehov kan anses föreligga bör sålunda enligt kollegiets uppfattning
tullen på naturgas undanröjas. Delta bör lämpligen ske genom ändring i
tulltaxan.

Kollegiet
anser atl man samtidigt i konsekvens härmed bör överväga all slopa tullen även
på andra, med naturgas besläktade varor enligt tulltaxenr 27.11. Kollegiet
anser att det skulle vara en fördel om samtliga varor inom lulltaxenumrel blir
tullfria. Följderna av en sådan lösning skulle bli atl den hittills helt
dominerande importvaran under tulltaxenr 27.11 - gasolen — även skulle komma atl
omfattas av tullfriheten. Av den svenska importstatistiken framgår atl gasol
praktiskt taget helt importeras från länder från vilka redan i dag EG- eller u-landstullfrihet
kan erhållas. Tullincidensen räknad på tullbelagd import är mycket låg, knappt
en procent. Effekterna i form av minskat skydd av en tullfrihet i tulltaxan
omfattande även gasol torde sålunda, enligt kollegiets mening, bli ringa.

Kollegiet
anför vidare att nyss nämnda skattningar av tullincidenser på knappt en procent
har beräknats på den import - huvudsakligen gasol -som förekommit under tulltaxenr
27.11 de senaste åren. En eventuell framtida import av naturgas från tullbelagda
länder skulle, beräknat på fillgängliga uppgifter, inte heller komma alt
uppvisa incidenser över en procent. Någol reellt tullskydd synes nu låga
tullsats sålunda inte ge och någol behov härav anser kollegiet inte heller
föreligger. Den aktuella tullen framstår enligt kollegiet numera som omotiverad
och bör därför avskaffas.

Kollegiet
har berett följande organisafioner och myndigheter tillfälle atl inkomma med synpunkter
i ärendet, nämligen Sveriges Industriförbund, Sveriges Grossislförbund, Slockholms
handelskammare, Skånes handelskammare. Svenska Gasföreningen, Sveriges Kemiska
Induslrikonlor, Svenska Pelroleuminstitutel och statens energiverk. De av kollegiet
hörda remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utan erinran alt tullfrihet
införs för naturgas, dock atl Slockholms handelskammare anser alt behov av tullfrihet
i tulltaxan inte föreligger med hänsyn till möjligheten att erhålla tullfrihet
mot uppvisande av ursprungscertifikal.

Kemikontoret
och Svenska Gasföreningen har under hand till kollegiet

meddelat att de inte har några invändningar mot alt tulltaxenr 27.11 blir

tullfritt i tulltaxan i sin helhet. Enligt Kemikontoret framställs visserligen 17

Prop.
1985/86: 60 gasol vid svenska raffinaderier. Organisationen uppger emellertid
att aktuell industri anser nuvarande tullsats vara så låg att den ändå inte
ger något reellt lullskydd.

Generaltullstyrelsen
har inget all erinra mot att tullfrihet införs i tulltaxan för samtliga varor
under tulltaxenr 27.11.

18

Bilaga 2 Prop.
1985/86:60

Remissyttranden i frågan om tullfrihet för viss gasvävnad
av bomull

Kommerskollegium
tillstyrker tullfrihet för oblekt gasvävnad av nu aktuellt slag. Någon inhemsk
tillverkning synes enligt kollegiet inte förekomma. Vad gäller den blekta
vävnaden anser kollegiet emellertid atl några förutsättningar för tullfrihet
inte föreligger med hänsyn till förekommande inhemsk blekeriverksamhet.
Kollegiet föreslår att tullen på blekt vävnad säUs ned till 2%.

Enligt
vad kollegiet inhämtat från Mölnlycke AB är importpriset på den blekta
gasvävnaden ca 10—15% högre än priset på den oblekta vävnaden. Enligt uppgift
motsvarar dessa procenttal ungefär också den manufakture-ringskostnadsandel för
blekt gasvävnad som företagel har i sitt blekeri i Sverige. Under angivna
förhållanden kommer ett borttagande av tullen på oblekt vävnad och ett
bibehållande av oförändrad tullsals för den blekta vävnaden att innebära att
den aktuella blekeriverksamheten får ett mycket kraftigt förstärkt tullskydd.
En tullfrihet för oblekt gasvävnad bör därför enligt kollegiets mening åtföljas
av en anpassning av tullen på den blekta vävnaden. För att blekeri
verksamhetens nettotullskydd skall förbli detsamma som det är i dag bör enligt
kollegiets beräkningar tullen sältas ned frän nuvarande 13 % till ca 2%.

En
eventuell tullfrihet för en insatsvara aktualiserar frågan om justeringar bör
ske av tullen på färdigvaran. Färdigvaror av gasvävnad (förbandsgas) hänförs lill
stat. nr 30.04909 där lullsatsen f n. ulgör 12%. Enligt importindustrin är
emellertid de reella förhållandena i dag sådana atl medan inhemska tillverkare
av förbandsgasprodukter får betala 13% i tull för sin råvara, kan importörer av
färdigvaror i stort sett la in dessa tullfritt genom olika preferenssystem.
Dessa uppgifter motsägs inte av den officiella statistiken. Av importen under
stat. nr 30.04909 härrörde sålunda under de senaste tre åren kvanlitelsmässigt
ca 85 % från olika preferens-berättigade länder. Vad gäller importen under
stat. nr 55.09 100 och 209 härrörde under samma period ca 80 % från icke preferensberättigade
länder. Ett borttagande av råvarutullen med oförändrad färdigvarutull skulle
enligt kollegiets mening minska den konkurtenssnedvridning som i dag synes
föreligga på den svenska marknaden för ifrågavarande färdigvaror.

På
såväl den inhemska som utländska marknaden för förbandsgaspro-dukler finns
enligt Mölnlycke AB de stora konkurrenterna inom EG och i Fjärran Östern. Inom
EG utgör tredjelandslullen för här aktuella färdigvaror f. n. 7,8 %. Vid
importen till EG synes dock de stora leverantörsländerna som Kina och Thailand
Ull skillnad från vad som gäller i Sverige kunna föra in vävnaden - via GSP-syslemel
- tullfria lill EG. Nuvarande tullförhållanden tyder således på alt svenska
tillverkare av aktuella färdigvaror har konkurtensnackdelar jämfört med
motsvarande tillverkare inom EG. Införs tullfrihet för berörd råvara med
oförändrad tull på färdigvaran torde en mildring av dessa nackdelar kunna komma
fill stånd.

19

Prop.
1985/86:60 De konkurrenssnedvridningar som aktuella svenska
tillverkare f. n. sy-

nes
vara utsatta för både på hemma- och exportmarknaden talar enligt kollegiets
mening klart för såväl att en ändring av tuHförhållandena på vävnadssidan bör
vidtas som att en sådan ändring inte f. n. skulle behöva följas av en justering
av tullen på den aktuella färdigvaran.

Kollegiet
har under hand informerat Textilrådet om sina ovan redovisade övervägiinden.
Organisationen accepterar därvid en nedsättning av tullsatsen på den blekta
gasvävnaden till 2 % under förutsättning att tullfrihet medges för den oblekta
gasvävnaden. Organisationen anser att någon ändring av aktuell färdigvarutull f.
n. inte behöver vidtas.

Generaltullstyrelsen
har inget att erinra mot att tullfrihet införs för ifrågavarande oblekta
gasvävnad och att tullen för den blekta gasvävnaden sätts ned lill 2%. Enligt
styrelsens åsikt bör båda ändringarna vidtas i tulltaxan.

ÖEF
meddelar alt någon tillverkning av aktuell vävnadslyp f. n. inte förekommer i
Sverige. Med all sannolikhet kommer enligt ÖEF inte heller någon tillverkning
av gasvävnad eller substitut härför alt tas upp inom landet inom överskådlig
tid. Mot denna bakgrund finner inte ÖEF några skäl till att tullfrihet inte
skulle beviljas. Textilrådet konstaterar atl någon inhemsk tillverkning av
oblekt gasvävnad inte förekommmer och Ullstyr-ker tullfrihet för oblekt
gasvävnad. Vad gäller den blekta vävnaden hänvisar Textilrådet lill en till
yttrandet bifogad skrivelse från Borås Wäfveri AB. I skrivelsen tillstyrker
företaget endast tullfrihet för den oblekta vävnaden då företaget sedan en tid
har övervägt att importera aktuell råvävnad och bleka denna i egna anläggningar
i Sverige.

20

Bilaga
3 Prop. 1985/86:60

Produkter
som omfattats av översynen

06.01002 06.02001 002 003 004
005 006 007 06.03002 003 004 005 011 012 010 013 014 015 016 017 018 06.04901 07.01210
304 308 411 412 422 703 704 705 706 707 803 804 807 802 853 851 08.06 101 102 08.07401
08.08 101

103
104 201 202

Lökar,
stamknölar etc Al, alm etc. Förädlade fruktträd Ej förädlade fruktträd Azalea, erica
etc. Andra slag

Andra
levande växter Krukväxter Nejlikor

Gladiolus

Rosor

Tulpaner

Andra
snittblommor

Adiantum,
asparagus

Morötter

Purjolök

Annan lök

Vitkål
och rödkål

Blomkål
Tomater

Slanggurkor

Isbergssallad
Annan sallad Äpplen

Plommon
Hallon, krusbär, röda vinbär Svarta vinbär

Jordgubbar

1
mars-30 november I december-29 februari 1 maj—30 september 1 oktober-30 april 1
mars-30 november 1 december-31 januari 1 februari-29 februari 1 mars-31 maj 1 juni-30
september 1 oktober-30 november 1 december-29 februari 1 mars-30 november 1 december-29
februari

1
maj-30 november 1 december-30 april 1 juni-30 november 16 april-15 maj 16 maj-30
juni I juli-30 september 1 oktober-31 oktober 1 november-15 april 16 mars-30
april 1 maj-30 juni 1 juli-30 september I oktober-15 mars 1 maj—30 november 1
mars-15 december 16 juli-29 februari I mars-15 juli 16 juli-30 september

1
juni-31 augusti ljum-31 augusti 1 september-3I maj 8juni-31 augusd 1 september-7juni

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

21