Prop. 1985/86:61

Regeringens proposition 1985/86:61

om skärpta avgasreningskrav för

personbilar, m.m. 1985/86:61

Regeringen
föreslär riksdagen atl anta de förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 7 november 1985.

På
regeringens vägnar

OlofPalme

Ingvar
Carlsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen redovisas vissa riktlinjer för införande av skärpta avgasreningskrav
för personbilar. Riktlinjerna innebär att avgasreningskrav som motsvarar
gällande federala krav i USA införs i Sverige frivilligt för 1987 och 1988 års
bilmodeller och obligatoriskt fr. o. m. 1989 års modeller. För alt främja
införandel av blyfri bensin föreslås vidare en differentiering av bensinskatten
så att skatten pä blyfri bensin blir lägre än på blyad bensin fr.o.m. den I
januari 1986.

1 Riksdagen 1975/85. I saml. Nr 61

Prop. 1985/86: 61
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 november 1985

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carisson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande:
statsråden I. Carlsson och Feldt

Proposition om skärpta avgasreningskrav för personbilar, m.
m.

Statsråden
I. Carisson och Feldt anmäler förslag om skärpta avgasreningskrav för
personbilar, m. m.

Statsrådet
1. Carlsson hemställer alt regeringen genom proposition föreslär riksdagen atl
anta de förslag som han och statsrådet Feldt har lagt fram.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen all anta de förslag som föredragandena har lagt
fram.

Regeringen
beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i un-derprotokollen skall
bifogas propositionen som bilagorna 1 och 2.

Bilagal Prop.
1985/86:61

Jordbruksdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 november 1985 Föredragande:
statsrådet I. Carlsson

Anmälan till proposition om skärpta avgasreningskrav för
personbilar, m. m.

1 Inledning

I
prop. 1984/85:127 om program mot luftföroreningar och försurning redovisades
en rad åtgärder för alt bl. a. minska de svenska utsläppen av olika försurande
ämnen, däribland bilavgaser. Riksdagen (JoU 1984/85:28, rskr 275) fann del
angelägel all detta program fullföljdes i möjligaste mån.

I
den regeringsförklaring som lämnades vid riksmötets öppnande har regeringen angett
målet alt alla nya personbilar skall vara försedda med katalytisk avgasrening
vid utgången av innevarande mandatperiod.

Jag
redovisar i del följande vissa förslag till åtgärder för all fullfölja handlingsprogrammet
och målet i regeringsförklaringen i de delar som avser skärpning av
avgasreningskraven för personbilar och införande av blyfri bensin.

2 Föredragandens överväganden 2.1 Allmänna utgångspunkter

De
åtgärder som redovisas i regeringens program mot luftföroreningar och försurning
innebär bl. a. att skärpta avgasreningskrav för personbilar mot svarande de
amerikanska kraven införs sä snart det är praktiskt möjligt, dvs. frivilligt
redan fr.o.m. 1987 års modeller och obligatoriskt fr.o.m. 1989 års modeller. I
programmet framhålls betydelsen av atl de svenska åtgärderna samordnas med den
internationella utvecklingen.

Bilar
för bensindrift som i dagsläget klarar de aktuella avgaskraven är utrustade med
katalytisk avgasrening. En sådan teknik förutsätter tillgång lill biyfri
bensin, vilken f n. finns endast i en begränsad omfattning pä den svenska
marknaden. Programmet innebär därför också att blyfri bensin görs allmänt
tillgänglig. Sådan bensin kan enligt programmet vara tillgänglig i ett
rikstäckande nät av bensinstationer över hela landet från sommaren

Prop.
1985/86: 61 1986. Vidare skall blyfri bensin fr. o. m. den 1 juli 1987
tillhandahållas vid alla bensinstationer i landet med undantag för stationer
med endast en pump.

Som
framhålls i programmet är det frän hälso- och miljöskyddssynpunkt nödvändigt
att bilavgasutsläppen kraftigt minskar. Samtidigt är det angeläget med en
internationell harmonisering av beslämmelserna pä bilavgas-området. För atl påskynda
införandel av effektiv avgasrening och blyfri bensin och för all söka
åstadkomma en internationell samordning vad gäller utformning och tillämpning
av reglerna log den svenska regeringen under år 1984 initiativ till
internationella möten i Stockholm. Detta initiativ resulterade i atl en minislerdeklaralion
undertecknades den 5 juli 1985 i Stockholm av älta länder, nämligen Danmark,
Finland, Kanada, Liechtenstein, Norge, Schweiz, Sverige och Österrike.
Representanter för Nederländerna, Väiittyskland och EG-kommissionen dellog
även i ministermötet men valde att inte underteckna deklarationen.
Ministerdeklarationens innebörd är att ett samarbete skall ske när det gäller
utarbetandet och tillämpningen av internationellt harmoniserade avgasreningskrav
för olika fordonskategorier. Prioritet skall ges ål avgasbeslämmelser för
personbilar för vilka de amerikanska kraven förordas.

Av
de länder som har undertecknat ministerdeklaralionen har Kanada, Schweiz och
Österrike fattal beslul om införande av sådana avgasreningskrav som gäller i
USA.

EG:s
ministerråd har under år 1985 behandlat förslag om skärpning av EG:s direktiv
om avgasrening på personbilar. Under perioden den 1 oktober 1988 - den 1
oktober 1993 föresläs medlemsländerna fä införa vissa specificerade skärpta
gränsvärden för utsläpp av koloxid, kolväten och kväveoxider vid prov enligt en
särskild europeisk provmelod. Förslagel gäller inte mindre personbilar. EG har
även beslutat om införande av blyfri bensin. Senast år 1987 avser EG besluta om
skärpta gränsvärden för bilar med en slagvolym mindre än 1,4 liter att lillämpas
fr. o. m. år 1993 samt om provning vid högre hastigheter.

Från
hälso- och miljöskyddssynpunkt är de föreslagna EG-kraven inte i alla delar
lika långtgående som USA-kraven.

Med
utgångspunkt i handlingsprogrammet har enligt bestämmelserna i GATT och EFTA
från Sveriges sida notifiering sketl av de åtgärder som behöver vidtas för atl
genomföra skärpta avgasreningskrav för personbilar. I notifieringen har
redovisats atl den svenska regeringen i enlighet med de förslag som lagts fram
av bilavgaskommillén i betänkandet (SOU 1983:27) Bilar och renare luft och i
senare skrivelse lill regeringen den 7 december 1983 avser alt införa
avgasreningskrav som motsvarar gällande federala krav i USA.

I notifieringen
har också redovisats atl den svenska regeringen avser alt införa bestämmelser
om blyfri bensin som bl. a. innebär förbud mot import och tillverkning av blyad
regularbensin fr. o. m. den 1 januari 1986.

Med
anledning av notifieringen har bl. a. överiäggningar skett med EG-

kommissionen. Därvid har kommissionen tagit upp frågan om ömsesidigt

godkännande av certifikat eller typgodkännanden för nya biltyper och

4 dispensmöjligheler från de obligatoriska kraven.

2.2 Skärpta avgasreningskrav för personbilar ""P- 985/86:61

När
del gäller alt förverkliga tidigare gjorda principiella ställningstaganden om
skärpta avgasreningskrav måste nu läggas fast vilka krav som skall gälla i
Sverige. Min uppfattning i den frågan är att biltyper som tillverkas och godkänns
för den federala amerikanska marknaden också skall kunna användas i vårt land.
Därigenom kommer den bästa avgasreningsteknik som i dag finns i produkfion att kunna
utnyttjas lill fördel för vår miljö, samtidigt som vi når en harmonisering med
en stor bilmarknad. Del är därför viktigt att de svenska kraven i praktiken
blir likvärdiga med vad som gäller i USA. En anpassning av administrativa
rutiner m.m. kan dock behöva göras.

I
fråga om gränsvärden för utsläpp innebär de federala amerikanska kraven
följande. Utsläppen fär uppgå högst till 2,1 gram koloxid, 0,25 gram kolväten,
0,62 gram kväveoxider, 0,124 gram partiklar samt 2,0 gram avdunstade kolväten
vid sådana prov som anges i de amerikanska beslämmelserna. Gränsvärdena skall
klaras av personbilar som är upp lill fem år gamla eller som körts högst 80000
km. Dessa gränsvärden har redovisats i den notifiering som gjorts från svensk
sida och har varit i kraft federalt i USA fr. o. m. 1981 års bilmodeller.
Gränsvärdet för parlikelulsläpp tillämpas dock i USA först fr.o.m. 1987 års
bilmodeller. Utöver bestämmelser om gränsvärden och provmetoder finns det
federala bestämmelser om bl. a. hållbarhet, efterkonlroll och tillverkaransvar.

Jag
förordar således att vi i Sverige beträffande den framtida avgasreningen på
personbilar skall tillämpa samma krav som lillämpas federalt i USA. Av hälso-
och miljöskyddsskäl bör de nya kraven genomföras så snart det är praktiskt
möjligt. Hänsyn måste därvid bl. a. tas till de förutsättningar bilindustrin
har atl snabbt anpassa sig till de nya kraven. Också tidsplanen för införande
av blyfri bensin är av betydelse i sammanhanget. När de detaljregler som behövs
för att genomföra skärpta avgasreningskrav skall utarbetas, bör i enlighet med
den ministerdeklaration som jag redovisat tidigare europeiskt och vidare
internationellt samarbete ske.

Del är enligt min
bedömning inte möjligt atl göra de skärpta avgasre

ningskraven obligatoriska för 1987 och 1988 års bilmodeller. Beträffande

dessa bör såsom anges i programmet mol luftföroreningar och försurning

dock sådana åtgärder vidtas alt personbilar som uppfyller de nya skärpta

avgasreningskraven fillhandahålls i största möjliga utsträckning. Mol bak

grund av del underlag som nu slår lill buds bedömer jag alt omkring en

tredjedel av de nya personbilarna av 1987 och 1988 års modeller kan

uppfylla de nya avgaskraven. Huvuddelen av dessa bilar kommer sanno

likt atl vara av 1988 års modell. För all en så stor försäljning av bilar med

effektiv avgasrening skall kunna uppnås erfordras all försäljningsskatten

(bilaccisen) för personbilar av 1987 och 1988 års modeller differentieras.

En utgängspunkt för denna differentiering är min bedömning av försälj

ningen av katalytiskt avgasrenade bilar under frivilligperioden. En annan

utgångspunkt är atl effekten på statsbudgeten skall vara neutral. Regering

en har nyligen uppdragit ål kommerskollegium alt notifiera en differentie

ring av bilaccisen i GATT och EFTA. Chefen för finansdepartementet 5

kommer senare atl redovisa frågan om differentieringen av bilaccisen.

Prop.
1985/86:61 För 1989 och senare års modeller bör de nya skärpta
avgaskraven

tillämpas
obligatoriskt. Denna övergångstid bör enligt min uppfattning vara tillräcklig
för atl bilindustrin i allmänhet skall kunna genomföra erforderlig planering,
anskaffa komponenter och ställa om produktionen.

Ett
införande av nya, skärpta avgasreningskrav i enlighet med de riktlinjer jag nu
har redovisat kräver lagstiftningsåtgärder av olika slag. De nödvändiga beslämmelserna
bör enligt min mening samlas i en särskild bilavgaslag och i
tillämpningsföreskrifter till denna. Däri bör regleras bl. a. frågor om di;;penser
och avgifter saml tillverkarens skyldighet att vidta rättelseätgärdier när
bilar inte uppfyller avgasreningskraven. Dessa föreskrifter komn-ier atl notifieras
i GATT och EFTA.

Etl
förslag till bilavgaslag har nyligen granskats av lagrådet. Med anledning av
de synpunkter lagrådet framfört ifråga om den lagstiftningsteknik som
tillämpats kommer jag all låta överarbeta förslaget för atl detta efler förnyad
lagrådsgranskning skall kunna läggas fram för riksdagen senare.

Föreskrifterna
i bilavgaskungörelsen (1972:596) om de nuvarande svenska avgasreningskraven har
meddelats med stöd av lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter
om trafik, transporter och kommunikationer. I avvaktan på en ny särskild bilavgaslag
bör del bemyndigande som finns i gällande lagstiftning kunna utnyttjas för de
föreskrifter som nu behöver meddelas för att de nya skärpta avgasreningskraven
skall kunna införas enligt den tidsplan jag presenterat. Jag avser därför att
så snart riksdagen tagit ställning till de riktlinjer jag nu redovisat
återkomma till regeringen med förslag lill föreskrifter om avgasgodkännande och
kontroll av bilar enligt de nya kraven.

2.3 Blyfri bensin

Som
jag inledningsvis angivit förutsätter de nya skärpta avgasreningskraven att
blyfri bensin finns tillgänglig. Jag kommer senare i dag all föreslå regeringen
all med stöd av lagen (1985:426) om kemiska produkter besluta om förbud mot
import och tillverkning av blyad regularbensin för användning inom Sverige fr.
o. m. den Ijanuari 1986. Fr.o.m. den 1 juli 1987 skall det vara förbjudet att
sälja blyad bensin vid tankslällen med flera bensinpumpar, om inte blyfri
bensin samtidigt tillhandahälls. Dessa bestämmelser avses las in i en ny
förordning om molorbensin.

Blyfri
bensin kan användas av 25—30% av bilarna i den nuvarande svenska bilparken.
Vidare kommer blyfri bensin att ingå i den 96-oklaniga s.k. mediumkvahleten,
som består av en blandning av regular- och pre-miumbensin. Blyfri bensin kommer
successivt all införas vid bensinstationerna under perioden den 1 januari 1986-den
30 juni 1987. Relativt snart efter införandet av blyfri bensin i hela landet
kan förbrukningen av blyfri bensin uppgå till omkring hälften av hela
bensinförbrukningen. Förbrukningen av blyfri bensin kommer därefter att öka i
takt med att nya bilar som skall köras på blyfri bensin tillförs bilparken.

Del
kan i glesbygder bli länga-avstånd mellan bensinstationer som till

handahåller blyfri bensin. Komplettering av befintliga tankslällen med

6 endast en bensinpump kan därför behöva övervägas i
samband med infö-

randel av de obligatoriskt
skärpta avgasreningskraven. Redan i dag finns Prop. 1985/86:61 det
möjligheter till statligt stöd till sådana anläggningar. Utvecklingen bör följas
med uppmärksamhet och eventuella behov av ytterligare åtgärder bör studeras.

Chefen
för finansdepartementet kommer senare att redovisa ett förslag om en
differentiering av bensinskatten, innebärande att skatten på blyfri bensin fr.
o. m. den Ijanuari 1986 blir 16 öre lägre per liter än skatten på annan bensin.
Jag utgår från atl skalledifferenlieringen kommer att slå igenom i
konsumentpriserna. Det fär ankomma pä statens pris- och kartellnämnd att
särskilt följa prisutvecklingen på bensinmarknaden.

Det
är nödvändigt atl information ges till landels bilägare om den förestående
omställningen av bensinkvaliteterna och om de nya skärpta avgasreningskraven.
Jag har därför uppdragit ål naturvårdsverket att i samarbete med övriga
berörda organ svara för de informationsinsatser som behövs.

3 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna de riktlinjer om avgasreningskrav för personbilar som jag har
redovisat.

Prop.
1985/86:61 Bilaga 2

Finansdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 november 1985. Föredragande:
statsrådet Feldt

Anmälan till proposition om skärpta avgasrenitigskrav för
personbilar, m. m.

Beskattningen av blyfri bensin, m. m. 1 Inledning

I
det föregående har lämnats en redogörelse för de åtgärder regeringen föreslår
mot luftföroreningar och försurning. Åtgärderna innebär skärpta avgasreningskrav
för personbilar, och en av huvudpunkterna i förslaget är en övergång till
blyfri bensin. Särskilda åtgärder föreslås för att säkerställa all blyfri
bensin skall bli tillgänglig över hela landet. Jag ämnar i det följande ta upp
frågan om en differentiering av bensinskatten för att ytterligare främja
introduktionen av blyfri bensin. Vidare tar jag upp frågan om en
differentiering av försäljningsskatten pä motorfordon. Jag har i dessa frågor samrått
med statsrådet I. Carlsson.

2 Gällande bestämmelser

Nu
gällande bestämmelser om motorbensin finns i lagen (1973:329) och kungörelsen
(1973:334) om hälso- och miljöfarliga varor. Lagen om hälso-och miljöfarliga
varor ersätts fr.o.m. den 1 januari 1986 av lagen (1985:426) om kemiska
produkter. I anknytning till den nya lagstiftningen kommer atl utfärdas bl. a.
en förordning om molorbensin, som ersätter de motsvarande bestämmelserna i
kungörelsen. Den nya förordningen avses innehålla bl. a. en definition av
blyfri bensin saml bestämmelser om import, tillverkning och överlåtelse av
motorbensin, m. m.

Bensinskatt
utgår enligt lagen (1961:372) om bensinskatt med f n. 2 kr. 27 öre per liter.
Skattesatsen är densamma oavsett bensinkvalilelen. Blandas bensin med
motoralkohol, såsom metanol, etanol eller högre alkoholer, räknas skatten för
den inblandade motoralkoholen dock ul efter den lägre skattesats som gäller för
alkoholen, 80 öre per liter.

Utöver
bensinskatt tas på bensin, dock inte motoralkohol, ul en avgift med 6 öre per
liter enligt lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol.

Bestämmelser om
försäljningsskatt på motorfordon finns i lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon.

Prop.
1985/86:61

3 Differentiering av bensinskatten

Mitt
förslag: Bensinskatten differenfieras så alt skatten på blyfri bensin blir 16
öre lägre än skatten på annan bensin. Första steget i omläggningen las den 1
januari 1986, då skatten för blyfri bensin sänks med 14 öre per liter och
skatten på annan bensin höjs med 2 öre per liter. Nästa steg las den 1 juli
1987, då skatten på blyfri bensin föreslås bli 8 öre per liter lägre och
skatten på annan bensin 8 öre per liter högre än den är i dag.

Skäl
för mitt förslag: Som statsrådet I. Carlsson tidigare har redovisat är det
angeläget att introduktionen av blyfri bensin på den svenska marknaden kan
komma igång så snart som möjligt. Redan nu skulle en betydande del av den
svenska bilparken kunna användas med blyfri bensin. När kalalysalorförsedda
bilar börjar användas måste tillgången på blyfri bensin vara betryggande. För
att uppnå en så vid försäljning och användning av den blyfria bensinen som
möjligt är det viktigt alt denna kan säljas på gynnsamma villkor. För att
åstadkomma detta erfordras enligt min mening särskilda åtgärder. En differenfiering
av bensinskatten till förmån för den blyfria bensinen bör därför komma till
stånd. För alt en bensinskattedifferentiering skall ge önskad effekt på
försäljningen av blyfri bensin fordras alt differentieringen slår igenom även i
prissättningen på bensin. Delta är en fråga som statsrådet I. Carlsson tagit
upp särskilt.

Produktkostnaden
för den nya blyfria bensinen är ca 10 öre högre per liter än för blyad bensin.
Skillnaden i produklkostnader är dock beroende av oktanlalet hos jämförda
bensinkvaliteter. Den blyfria bensinen kommer all få oklantal 95. Blyad bensin
avses komma atl säljas dels i form av premiumbensin med oktantal lägst 98, dels
i form av en blandning av blyfri 95-oktanig bensin och blyad premiumbensin.
Enligt min mening är det motiverat att differentiera skatten mellan blyfri och blyad
bensin med åtminstone det belopp som motsvaras av skillnaderna i produklkostnader,
dvs. åtminstone med 10 öre per liter. Jag anser dock all differenUeringen måste
vara någol större om den verksamt skall kunna bidra lill en så vid användning
av den blyfria bensinen som möjligt. Vid en samlad bedömning har jag funnit att
en differens om 16 öre per liter bör vara tillräcklig i detta avseende.

Differentieringen
av bensinskatten bör införas den 1 januari 1986. Den bör genomföras sä att en
lägre skattesals införs för den blyfria bensinen, medan skallen för övrig
bensin höjs så atl förslaget blir statsfinansiellt neutralt. Som statsrådet I. Carisson
har framhållit kommer vid ingången av år 1986 blyfri bensin att finnas
tillgänglig i mycket begränsad omfattning. Tillgången kommer sedan alt öka
successivt. Först fr. o. m. den 1 juli 1987

Prop.
1985/86:61 kommer krav atl kunna ställas på att blyfri bensin skall finnas
tillgänglig vid i huvudsak alla bensinstationer.

Flertalet
bilister kan den första liden inte få tillgäng till den blyfria bensinen.
Användningen av blyfri bensin kan därför i börian inte bli så omfattande.

Ändringen
av skallesatserna på blyfri resp. annan bensin bör därför genomföras i två
steg, dock med bibehållen skatledifferens mellan den blyfria och blyade
bensinen. Fr.o.m. den 1 januari 1986 bör skatten för blyfri bensin sänkas med
14 öre per liter medan skallen för annan bensin bör höjas med 2öre per liter. Fr.o.m.
den 1 juli 1987, dä den blyfria bensinen i huvudsak skall finnas tillgänglig
överallt, bör en ny skallesats-förändring göras så atl skallen för blyfri
bensin blir 8 öre per liter lägre och skatten pä annan bensin 8 öre högre än
vad den är i dag.

Skulle
del visa sig att introduktionen av den blyfria bensinen går väsentligt
snabbare eller långsammare än vad som nu kan förutses får detta återverkningar
på statsinkomsterna. Skattenivån kan dä behöva omprövas. På lite längre sikt,
när den blyfria bensinen svarar för en dominerande del av bensiniörsäljningen i
landet, bör frågan om behovet av skalledifferenlieringen las under förnyat
övervägande.

4 Försäljningsskatten på motorfordon

Som
statsrådet I. Carlsson tidigare har anfört bör försäljningen av personbilar
med effektiv avgasrening stimuleras genom en differentiering av försäljningsskatten
(bilaccisen) för personbilar av 1987 och 1988 års modeller. Förslag i del
hänseendet har därför nolifierats i GATT och EFTA. Avsikten är alt personbilar
av 1987 och 1988 års modeller som uppfyller de skärpta avgasreningskraven skall
få en i förhållande lill andra bilar lägre bilaccis. Skillnaden i bilaccis bör
bestämmas med utgångspunkt i merkostnaden för atl uppfylla avgasreningskraven.
Accisskillnaden bör i enlighet med detta uppgå till 5 200 kr., dock högst till accisens
belopp. Sedan nolifieringsförFarandet slutförts bör förslag läggas fram för
riksdagen om en sänkning av bilaccisen för avgasrenade personbilar och en
höjning av bilaccisen för övriga personbilar, så att den nämnda
differentieringen uppnås. För att uppnå delta syfte saml en statsbudgetmässigl
neutral skatteomläggning får bilaccisen höjas till 5 kr. 80 öre per kg
avseende personbilar av 1987 års bilmodeller och lill 6 kr. 80 öre per kg
avseende 1988 års bilmodeller. Bilaccisen kan därefter äter sänkas till
nuvarande nivå. Vid min beräkning av höjningen av accisen har jag utgått från
den bedömning av andelen nya personbilar av 1987 och 1988 års modeller som
uppfyller de nya skärpta avgaskraven som statsrådet I. Carisson tidigare
redovisat.

5 Upprättade lagförslag

1
enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprät-

10 lats förslag lill

1. lagomändringilagen(1961:372) om bensinskatt, Prop.
1985/86:61

2. lag om ändring i lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare
av motorfordon.

Förslagen
bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 2.1.

6 Specialmotivering

Förslaget
till ändring i 2§ lagen (1961:372) om bensinskatt

I
paragrafen föreslås införd en lägre skattesats för blyfri bensin, och en högre för
annan bensin. Denna differentiering skall enligt förslagel till ändring i
paragrafens andra stycke gälla även när bensin ingår i blandning med
motoralkoholer.

Blyfri
bensin har definierats som bensin med en blyhall av högst 0,013 gram per liter
vid 15° C. Detta är en definition som avses bli införd i den tidigare nämnda
förordning om molorbensin, som skall träda i kraft den 1 januari 1986.

Förslaget
till ändring i 5§ lagen (1961:372) om bensinskatt

F.
n. säljs vid de flesta svenska bensinstationer blyad bensin med tre olika oklantal,
regular 93 oktan, premium 98 oktan och medium som utgörs av en blandning av 60%
premium och 40% regular. Blandningen genomförs vanligen i bensinpumpen när
bilisterna fyller på bränsle. I vissa fall förekommer dock atl mediumkvalileten
blandas lill redan vid ullastning av bensinen från oljebolagens depåer. Detta
blir nödvändigt om en bensinstation saknar pump där blandning kan ske.

Vid
introduktionen av den blyfria bensinen kommer i princip denna kvalitet att
ersätta den nuvarande regularbensinen. Biandkvaliteten, som då kommer atl bestå
av dels blyfri bensin, dels blyad premiumbensin, kommer alltjämt alt säljas. En
betydande del av de bilar som de närmaste åren måste använda blyad bensin
kommer alt kunna använda denna mel-lankvalitet, som får en lägre blyhalt än f. n.
Till den del blandkvaliteten beslår av blyfri bensin kommer den lägre skatt som
skall gälla för sådan bensin att tas ut. Mediumkvalileten blandas som förut
nämnts vanligen i pump vid bensinstationerna. Dä har vanligen redan
skattskyldigheten inträtt och därmed skatten blivit bestämd. Skattskyldigheten
inträder nämligen enligt 5§ första stycket 1 redan när bensin av den
skattskyldige levereras till köpare, som inte är registrerad, eller till eget
försäljningsställe för delaljförsäljning som inte utgör depå.

I
de fall mellankvalileten blandas redan när bensinen lastas ut från

oljeföretagels depå kan situationen dock vara sådan alt skattskyldigheten

inte inträder förrän efter det atl bensinen blandats. Det skulle kunna

innebära alt biandkvaliteten i dessa fall i .sin helhet skulle beskattas efter

den högre skattesatsen, således även till den del blandningen består av

blyfri bensin. Därför föreskrivs som etl nytt andra stycke i 5 § att skattskyl

digheten i dessa fall skall anses inträda redan när blandningsförfarandet

påbörjas. 11

12

Prop.
1985/86: 61 Förslaget till ändring i 3§ lagen (1960:603) om bidrag till
vissa handikappade ägare av motorfordon

Nu
gällande bestämmelser innebär att bidrag enligt lagen utgår med belopp som
motsvarar skallen på 700 liter bensin. Bidraget bör beräknas efter den skattesats
som gäller för annan bensin än blyfri bensin, dvs. efler den högre
skattesatsen. 3 § bör kompletteras i enlighet därmed.

7 Lagrådets hörande

Med
hänsyn lill alt lagstiftningsåtgärderna är av enkel beskaffenhet anser jag alt
lagrådets yttrande över lagförslagen inte behöver inhämtas.

8 Hemställan

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

2. lag om ändring i lagen (1960:603) om bidrag lill
vissa handikappade ägare av motorfordon.

Ärendet
bör, med hänsyn lill det föreslagna ikraftträdandet, behandlas under
innevarande höst.

Underbilaga 2.1

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs alt 2 och 5 §§ lagen (1961:372) om
bensinskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Skatt utgår med 2 kronor 27 öre Skatt utgår, om inte annat sägs i

per liler, om annat inte sägs i andra andra eller tredje styckel,
med

eller tredje stycket. 2 kronor 19 öre per liler för blyfri

bensin, varmed avses bensin med

en blyhalt om högst 0,013 gram per

liter vid 15°C, och med 2 kronor

35 öre per Ut er för annan bensin.

För metanol, etanol och högre al- För
metanol, etanol och högre al-

koholer utgår skatten med 80 öre koholer utgår skatten med
80 öre

per liter. Ingår sådan alkohol i en per liler. Ingår sådan alkohol i en

blandning som avses i 1 § första blandning som avses i 1 § första

stycket a) eller b) utgår skatten för stycket a) eller b) utgår skallen för

den inblandade alkoholen med 80 den inblandade alkoholen med

öre per liter och med 2 kronor 80 öre per liter och för blandningen

27 öre per liter för blandningen i i övrigt med 2 kronor 19 öre per

övrigt. liter om den utgörs av blyfri
bensin

och med 2 kronor 35 öre per liter om den utgörs av annan
bensin.

För bensin som används för framställning av stadsgas utgår
skatten med 1,6 öre per liter.

Skatten beräknas efler varans fakturerade volym. I denna
skall dock inte inräknas smörjolja som har tillsatts bensin för motordrift. Kan
skallen inte beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen inte enligt
vedertagna grunder, får beskatlningsmyndighelen fastställa grunder för
beräkning av volymen.

5§ Skattskyldigheten inträder

1. för den som är skallskyldig enligt 3§
1 eller 2, när bensin av honom levereras till köpare, som inte är registrerad,
eller lill eget försäljningsställe för detaljförsäljning som inte utgörs av
depå eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning,

2. för den som är skattskyldig enligt 3§
3, när bensin säljs eller tas i anspråk för skattepliktigt ändamål, och

3. för den som upphör atl vara
registrerad enligt 4§, när registreringen upphör, varvid skattskyldigheten
omfattar den bensin som dä ingår i hans lager.

Prop.
1985/86:61

' Lagen omtryckt 1984:993.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:274. 13

Prop.
1985/86:61 Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Om skallepliklig
vara förs in i landet av annan än den som är registrerad skall skallen betalas
lill tullmyndighelen. Därvid gäller tulllagen (1973:670) och 9 kap. 4§ lagen
(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Blandas
blyfri bensin med annan bensin i samband med all bensinen skall levereras till
en köpare som inte är registrerad, eller lill ett eget försäljningsställe som
inte är depå, skall ifall som avses i första stycket 1 skatlskyldlghelen inlräda
när blandningsförfarandet påbörjas.

Om
skattepliktig vara förs in i landet av annan än den som är registrerad skall
skallen betalas till tullmyndigheten. Därvid gäller tull-lagen (1973:670) och 9
kap. 4§ lagen (1984:151) om punklskatler och prisregleringsavgifler.

14

Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1986. För tid före den Ijuli 1987 skall skatt
enligt 2§ första eller andra styckena dock utgå med 2 kronor 13 öre per liter
för blyfri bensin och med 2 kronor 29öre för annan bensin.

2 Förslag till Prop. 1985/86:61

Lag om ändring i lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade
ägare av motorfordon

Härigenom
föreskrivs atl 3 § lagen (1960:603) om bidrag lill vissa handikappade ägare av
motorfordon' skall ha följande lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3§

Till
ägare av bil utgår bidrag för helt år räknat med belopp motsvarande den skall
som under bidragsåret belöpte på 700 liter bensin.

Till
ägare av motorcykel utgår motsvarande bidrag med belopp som beräknas på 250 liter
bensin.

Bidragsbeloppen
skola avrundas Med bensin avses i första och

lill
närmaste hela tiotal kronor. andra styckena bensin som inte är

blyfri.
Bidragsbeloppen skall avrundas till närmaste hela tiotal kronor.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1986.

'
Lagen omtryckt 1973:886.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1978:76. Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 15