Prop. 1985/86:66

Regeringens skrivelse 1985/86:66

med redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1984

Skr. 1985/86: 66

Regeringen
överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den
14 november 1985 redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under är 1984.

På
regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Sten Andersson

1 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 66

Skr.
1985/86:66 Utrikesdepartementet

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 november 1985

Närvarande:
statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström,
Lindqvist.

Föredragande:
statsrådet Andersson.

Skrivelse med redogörelse för verksamheten inom
Europarådets ministerkommitté under år 1984

I
resolution 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar
Europarådets rådgivande församling regeringarna att årligen lägga fram en
rapport om verksamheten i Europarådels ministerkommitté inför sina parlament.
Regeringen har lämnat riksdagen sådana redogörelser för åren 1967-83, senast
med skr. 1984/85:68. En redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1984 har utarbetats inom utrikesdepartementet efler
samråd med cheferna för juslifie-, social-, utbidnings-, jordbruks-, arbetsmarknads-,
bostads-, industri- och civildepartementen. Redogörelsen bör fogas lill regeringsprolokollet
i detta ärende som bilaga.

Jag
hemställer att regeringen fill riksdagen överlämnar den inom utrikesdepartementet
upprättade redogörelsen för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under år 1984.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

BUaga Skr. 1985/86:66

Redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1984.

I. Ministerkommittémöten

1. Allmänt

Ministerkommittén
höll två möten under år 1984 medan ställföreträdarna samlades tolv gånger. Till
de sistnämnda har av prakfiska skäl delegerats rätten att behandla och fatta
beslut i ärenden inom ministerkommitténs kompetensområde när ministrarna inte
är samlade.

Fem
fackministerkonferenser arrangerades inom Europarådet under året. Sålunda
avhölls en miljöministerkonferens den 22-24 februari i Athén, idrottsminislerkonferens
den 15-16 maj på Malta, kulturministerkonferens den 23—25 maj i Berlin, ministermöle
inom Pompidougruppen den 12-13 september saml kommunministerkonferens den 6-8
november i Rom.

Europarådels
budget uppgick är 1984 till ca 310 miljoner franska francs (FF). Sveriges
bidrag var totalt 11,5 miljoner FF.

2. 74:e ministerkommittémötet

Europarådets
74:e minislerkommiltémöte hölls den 10 maj i Strasbourg under ordförandeskap av
den danske utrikesministern Uffe Elleman-Jen-sen. Den svenska delegationen
leddes av dåvarande utrikesminister Lennart Bodström.

På
dagordningen för mötet stod bl. a. Europarådels roll och samarbetet med EG,
förbindelserna öst/väst och nord/syd samt situafionen i Turkiet.

Vad
gäller relationerna mellan Europarådet och EG underströks i diskussionen bl.
a. Europarådets roll som en länk mellan EG och de övriga demokratiska länderna
i Europa. Flera talare ansåg det inte möjligt att upprätthålla en strikt
gränslinje mellan Europarådets och EG:s verksamhet inte minst eftersom EG i sin
strävan efter en politisk union i efterhand måste öka sitt verksamhetsområde.
Däremot fanns det områden — t. ex. juridiskt samarbete och kommunala frågor -
där Europarådet hade unik erfarenhet och kompetens varför delta samarbete borde
utvidgas. I ett anförande betonade den schweiziske utrikesministern Aubert att EG:s
expanderande verksamhet på många sätt kunde ses som ett hot mol Europarådet.
För att råda bot pä detta måste rådet koncentrera sin verksamhet och förbättra
sina arbetsmetoder. Han såg därför med fillfredsslällelse på de aktiviteter som
bedrevs inom ställförelrädarkommilténs arbetsgrupper.

Öst-västfrågorna
behandlades denna gång mycket översiktligt. Beträffande nord-syd konstaterade
ordföranden Elleman-Jensen att det faktum att Västeuropa utgjordes av de
i-länder med de mest omfattande förbindelserna med u-länderna medförde också etl
särskilt ansvar. Därför var det glädjande atl den s. k. Lissabon-deklarationen
hade kunnat antas. Frågan var emellertid vad Europarådet kunde göra mer konkret
mot bakgrund av

11 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 66

Skr. 1985/86: 66 att nord-sydfrågorna redan behandlades av
en läng rad multilaterala organisationer. Han ansåg att Europarådet bl. a.
skulle kunna bidra till att öka allmänhetens medvetande om dessa frågor. Rådet
skulle kanske även fillsammans med medlemsländerna kunna bidra till en ökad
konsensus beträffande inriktning och innehåll i nord-syddialogen.

Läget i Turkiel hade även denna gång på svenskt initiafiv
tagils upp som en särskild punkt på dagordningen. Den turkiske utrikesministern
Hale-foglu inledde med en redogörelse för situationen i sill land. Han pekade
därvid på de kommunala val som ägt rum den 25 mars. I de kommunala valen hade
alla politiska partier deltagit, menade Halefoglu. Valresultatet hade bekräftat
stödet till premiärminister Özals Moderlandsparti. Valet innebar att demokraliseringsprocessen
i Turkiel tog ytterligare viktiga steg framåt. Vidare hade regeringen upphävt
krigslagarna i 13 provinser. Anklagelserna från utlandet om kränkning av de
mänskliga rättigheterna i turkiska mililårfängelser hade lett till atl en
undersökningskommission tillsalts. I sammanhanget erinrades också om del besök
som några av parlamentariska församlingens kommitlémedlemmar gjort i Turkiet
nyligen varvid möjligheter givits att besöka militära fängelser och tala med
fångar enligt eget önskemål. Han underströk all den uppgift Turkiel hade
förelagts inte var enkel. Detta beroende pä all man måste undanröja terrorismen
och upprätta lag och ordning i landet samtidigt som demokra-Un måste
återställas på en så fast grund all den tidigare kaoUska situationen inte
återuppstod.

Utrikesminister Bodslröm framhöll all situationen i
Turkiet diskuterats vid samtliga niinisterkommittémölen sedan militärkuppen
1980. Det var naturligt alt så skett eftersom demokrafi och mänskliga
rättigheter var synnerligen vikliga frågor inom Europarådet. För första gången
på tre år representerades Turkiet nu av en civil regering. Denna utveckling
välkomnades av Sverige. Det gällde även de kommunala valen som ägt rum nyligen
varvid dellagande av ytterligare några partier tillåtits. Fortfarande hade dock
Turkiet en läng väg atl gå innan demokrati i egentlig mening införts.
Situationen beträffande de mänskliga rättigheterna förblev en fråga som måste
följas med stor oro. Fortfarande utdömdes dödsstraff, förekom tortyr och pågick
massrättegångar mol fackföreningarna, vilket nödvändiggjorde att siituationen
hölls under fortsatt uppsikt av Europarådet. En allmän amnesti skulle innebära etl
viktigt steg mol demokrati.

Liknande iniägg gjordes bl. a. av Danmark, Frankrike,
Nederländerna och Norge.

3. 75:e ministerkommittémötet

Årets andra minislerkommiltémöte hölls den 21-22 november
under franskt ordförandeskap. Den svenska delegationen leddes av utrikesminister
Lennart Bodslröm.

Europarådels nye generalsekreterare Marcelino Oreja dellog
för första gången i sin nya egenskap och välkomnades med önskan om framgång i
satsningen pä att öka Europarådets roll. I sin rapport lill minislermötet
betonade Oreja viklen av all stärka Europarådets polifiska roll, bl. a.

genom
att utveckla dialogen mellan ministrarna och göra den mer intres- Skr.
1985/86:66 sant och attraktiv, genom alt utveckla förbindelserna mellan
ministerkommittén och parlamentariska församlingen samt genom att öka
prioriteringen och koncentrationen inom verksamhetsprogrammet ("göra
mindre, men bättre och snabbare"). Han tog också upp frågan om relafionema
mellan Europarådet och EG "två organisationer för ett gemensamt Europa".

Vid
mötet diskuterades framförallt rådels roll för en europeisk enhet, men även
förhållandet öst-väst och den europeiska säkerheten samt nord-sydfrågan.

En
huvudfråga under minislermötet gällde församlingens beslut att tillsätta en
särskild kommitté bestående av framstående statsmän med uppgift att bl. a.
framlägga förslag syftande lill all stärka samarbetet mellan Europas alla
demokratiska stater. Förslaget hade inom församlingen utarbetats av Norge och
inom ministerkommittén särskilt drivits från norsk sida. Flera talare pekade på
vikten av all undvika ett vidgat gap mellan EG:s medlemsstater och övriga
Europarådsländer inte minst i ljuset av gemenskapens utvidgning från 10 till
12 medlemmar. I detta sammanhang var en vidgad polifisk dialog inom Europarådet
betydelsefull. Det underströks vidare att kommissionen borde arbeta snabbt och
lägga fram konkreta förslag. Utrikesminister Bodslröm framhöll behovet av störte
politisk styrning av verksamheten genom en starkare prioritering av
Europarådels olika akfiviteter. Han uttalade sin tillfredsställelse över
beslutet atl tillsätta den nämnda kommissionen. Den politiska dialogen inom
Europarådets ram var av stort intresse för Sverige. Dessa diskussioner borde
inte syfta till en koordinering av de olika ländernas ståndpunkter i
utrikespolitiska frågor utan innebära ett fördjupat och intensifierat
åsiktsutbyte i politiska frågor.

Vad
gäller öst-västrelationerna kom diskussionen härom all i hög grad kretsa kring
Stockholms-konferensen. Utrikesminister Bodslröm konstaterade alt vissa
framsteg kunde noteras i konferensens arbete men dessa var begränsade p. g. a.
fortsatt kylslagna relationer mellan framförallt supermakterna. Visst närmande
hade dock ägt rum vad gällde icke-använd-ning av våld, en fråga som inledningsvis
hade skapat väsentliga svårigheter. Vidare hade en viss gemensam grund skapats
beträffande utvidgning av existerande förtroendeskapande metoder.

Nord-sydfrågorna
koncentrerades kring den konferens på temat "Nord/ syd: Europas
roll", som ägt rum i april i Lissabon och den deklaration som antagits vid
detta tillfälle. Allmänt välkomnades det faktum att Europarådet numera bUvit etl
viktigt forum för de europeiska staternas diskussion om nord-sydproblematiken.

Utvecklingen i Turkiet —
återinförandet av demokratin och iakttagandet

av mänskliga rättigheter - har varit ett återkommande ämne på dagord

ningen för ministerkommitténs möten de senaste åren. Denna gång var

avsikten atl Turkiet-frågan endast skulle kommenteras under ministrarnas

formella samråd. Turkiet log emellertid initiativet till en längre diskussion

om lägel i landet genom att vid det informella mötet på nytt resa frågan om

ordförandeskapet i ministerkommittén. Resultatet blev från turkisk syn- 5

Skr.
1985/86: 66 punkt en missräkning, en utgång som efter stf-kommitténs behandling
av samma fråga den 22 oktober inte kan ha kommit som någon överraskning, men
som nu framtvingats av inrikespolitiska skäl i Turkiet. Vid del formella mötet
den 22 november konstaterade den franske ordföranden, alt ärendet inte stod på
dagordningen och därför inte kunde bli föremål för behandling. På fråga av den
svenske utrikesministern fastslog ordföranden därtill alt det turkiska
önskemålet om ordförandeskap inte kan avgöras, förrän utrikesministrarna på
nytt tagit ställning till frågan vid mötet i april.

IL Verksamheten inom organisationens åtta huvudsektorer

1. Mänskliga rättigheter

Arbetet
inom denna sektor har bedrivits i huvudkommittén för mänskliga rättigheter (CDDH)
och i fyra expertkommittéer.

Sedan
ministerkommittén fattat beslut orn att en europeisk ministerkonferens om
mänskliga rättigheter skall äga rum i Wien den 19-20 mars 1985 har en särskild
kommitté förberett konferensen. Konferensen skall behandla tre ämnen, nämligen
dels utvärdering och konsolidering av Europarådels hittillsvarande verksamhet
inom de mänskliga rättigheternas område, särskilt kontrollorganens (domstolens
och kommissionens) funktion, dels Europarådets roll i det fortsatta
förverkligandet av de mänskliga rättigheterna och dels mänskliga rättigheter i
relation till framstegen inom medicin, biologi och biokemi. Diskussionen i
dessa ämnen skall föras mot bakgrund av rapporter som utarbetats av respektive
Schweiz, Österrike och Frankrike. Vidare är avsikten alt ministerkonferensen
skall uppmärksamma situationen för mänskliga rättigheter världen över,
sannolikt genom antagande av en deklaration.

Huvudkommittén
antog för sin del etl förslag till protokoll till den europeiska konventionen
om de mänskliga rättigheterna. Protokollet, för vars innehåll en redogörelse
lämnas nedan i avsnittet om DH-PR:s verksamhet, skall lämnas till
ministerkommittén för antagande och beslul om alt protokollet skall öppnas för
undertecknande. Vidare har huvudkommittén under sina två möten dryftat
utarbetade förslag till riktlinjer angående vägran av samvetsskäl att göra
militärtjänst. En företrädare för Amnesty International har därvid haft
tillfälle att som observatör framföra synpunkter på arbetet. Man är 1
kommittén närmast inställd på att försöka utforma en rekommendation som skall
underlätta en harmonisering av medlemsländemas lagsfiftning i ämnet. Detta
ärende blir föremål för fortsatt behandling under år 1985.

Huvudkommittén
har preliminärt studerat ett antal förslag som framförts vid ett kollokvium om
"Utlänningars mänskliga rättigheter i Europa" som ägde rum i Funchal,
Madeira förta året.

Huvudkommittén
godkände slutrapporten från den expertkommitté (DH-WPP; se vidare nedan) som
tillsatts för att granska en studie om kvinnors situation i den polifiska
processen. CDDH samtyckte till att två

särskilda
studier görs under år 1985 och beslöt föreslå generalsekreteraren Skr.
1985/86:66

att
låta konsulter utföra dessa. Huvudkommittén samtyckte också i princip

till
att tillsätta en arbetsgrupp under år 1987. Med hänsyn fill ämnets

betydelse
beslöt CCDH föreslå all rapporten distribueras lill intresserade

kretsar.

Huvudkommittén
höll en inledande diskussion om ett förslag till filläggs-protokoll rörande
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (se vidare avsnittet om DH-EX).
Behandlingen av detta ärende fortsätter under år 1985.

Expertkommittén
för förbättrande av proceduren enligt den europeiska MR-konvenfionen (DH-PR)
fortsatte och avslutade under årets tre möten arbetet på att utforma etl
protokoll om ett kammarsystem i kommissionen för de mänskliga rättigheterna.
Kommitténs mandat är atl med särskild förtur granska vad som kan göras för att
förenkla och påskynda proceduren inför europarådsorganen mot bakgrund av det
ökade antalet individuella klagomål. Tyngdpunkten i kommitténs arbete har
legat på proceduren inför kommissionen, där problemet är mest akut. Enligt
protokollet får kommissionen möjlighet alt sälla upp kammare bestående av minst
sju ledamöter för behandlingen av individuella klagomål. Vissa frågor kan även
avgöras av en kommitté bestående av minst tre ledamöter. Enhällighet krävs
dock i så fall.

Expertkommittén
för utvidgning av de i den europeiska MR-konven-tionen upptagna rättigheterna (DH-EX)
avslutade under årets första möte arbetet på ett tilläggsprotokoll som upptar
fyra ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Dessa avser rätten till
ersättning i samband med expropriation, jämställdhet mellan män och kvinnor i
arbetslivet (2 artiklar) samt rätten till kostnadsfri obligatorisk
undervisning. Förslaget har överlämnats lill huvudkommittén för mänskliga
rättigheter. Kommitténs andra möte ägnades åt förslagel att utforma en
europeisk konvention mot tortyr. Avsikten är att upprätta en särskild
kommission och ett system för berök på platser i de anslutna staterna där
personer berövats friheten, t. ex. polisstafioner och fängelser. Det förbud mot
tortyr som finns i artikel 3 i konventionen skulle därmed kompletteras och
stärkas i preventivt syfle. Detta arbete befinner sig ännu i ett inledande
skede.

Expertkommittén
för information och undervisning om mänskliga rättigheter (DH-ED) har ägnat
särskild uppmärksamhet ål dessa frågor både när det gäller skolundervisningen
och informations- och undervisningsmaterial till speciella yrkesgrupper.
Arbetet på en handbok om mänskliga rättigheter för polisutbildning har
avslutats. En liknande publikafion för kriminalvårdschefer är under
utarbetande. Andra målgrupper där arbete med informationsmaterial om mänskliga
rättigheter har påbörjats är journalister och socialarbetare. Flera andra
projekt rörande undervisning om mänskliga rättigheter vid juridiska fakulteter
och inom sociologi och psykologi fortsatte under året liksom arbetet med
publikationer i ämnet och med informationsmöten.

År 1983 tillsatte
huvudkommittén för mänskliga rättigheter en expert

kommitté (DH-WPP) för att granska en studie om kvinnors situation i den

politiska processen. Studien har utförts av konsulter. 7

Skr. 1985/86: 66 Kommittén
har hållit två möten, del första i december 1983 och det

andra
i maj 1984.

KommittfJn
överlämnade en rad rekommendafioner till huvudkommittén samt föreslog alt
vidtagna åtgärder borde utvärderas genom en särskild arbetsgrupp år 1987.

Slutligen
bör här antecknas all Sverige den 9 februari 1984 ratificerade protokoll nr 6 lill
den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna rörande avskaffande
av dödsstraff i fredsfid. Protokollet väntas träda i kraft under första hälften
av år 1985. Vidare undertecknade Sverige den 22 november 1984 protokoll nr 7 lill
konventionen. I protokollet uppställs garantier för vissa ytterligare
rättigheter, bl. a. rätt till prövning i tvä olika instanser av brottmål, rätt lill
ersättning för oriktiga brollmälsdomar och krav på lika behandling av makar i
vissa familjerättsliga frågor. Protokollet, som skall ratificeras, har ännu
inte trätt i kraft.

2. Sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor

a)
Social trygghet

Slällföreträdarkommittén
antog den 7 december 1984 en rekommendation R(84)24 lill medlemsstaterna om
socialförsäkringens medverkan i förebyggande åtgärder. Rekommendationen, som
hade utarbetats av huvudkommittén för social trygghet i samarbete med
huvudkommittén för hälso-vårdsfrägor, understryker vikten av förebyggande
åtgärder inom alla områden av d«!n sociala tryggheten såväl i den enskildes
intresse som i samhällets. Därför uppmanas medlemsstaterna alt främja
utvecklingen av förebyggande åtgärder inom socialförsäkringen, där inte
ansvaret för sädana åtgärder åvilar andra organ, och i det syftet genomföra
ett anlal åtgärder son-i närmare beskrivs i en bilaga till rekommendationen.
Bland förordade åtgärder kan nämnas hälsoundersökningar, mödravård, arbetarskyddsåtgärder,
flexiblare pensionsvillkor och social service för barnfamiljer.

Ställförelrådarkommillén
antog samtidigt resolutionerna CSS(84)1-1I om efterlevnaden av den europeiska socialförsäkringsbalken
och protokollet lill denna balk under den gångna rapporteringsperioden.
Resolutionerna gällde Belgien, Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Island,
Luxemburg, Nederländerna, Norge, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Turkiet.
Mol Sveriges tillämpning av instrumenten riktades liksom tidigare ingen
anmärkning.

I
huvudkommittén fortsatte under året arbetet på en revision av socialförsäkringsbalken.
Jämsides med utarbetandet av nya slandardnormer kommer också en förklarande
rapport alt färdigställas. Slutförandet av detta arbete har fördröjts till
följd av brist på resurser, men kommittén har som mål all fullborda revisionen
senast år 1986.

En
ny expertkommitté tillsattes för atl studera frågor om förenkling och ralionaliseririg
av socialförsäkringen. Samma kommitté fick också i uppdrag all undersöka vilka
konkreta behov som finns av vidareutbildning för tjänstemän i de nationella
förvaltningarna och möjligheterna atl tillgodose

dessa
behov, eventuellt genom kurser på försöksbasis. En annan expert- Skr.
1985/86:66 kommitté arbetade med frågan om sociaLförsäkringens medverkan i
arbetsmarknadspolitiken. Åter andra kommittéer ägnade sig åt frågor om en
utsträckning till hela befolkningen av sjukvårdsförmånerna och ålders- och förtidspensioneringen.
Under året fortsatte slufiigen i en särskild ämbets-mannakommitté
förberedelserna för 1985 års ministerkonferens i Grekland med temat "Den
sociala tryggheten i lider av ekonomisk kris".

b) Socialtjänst
och arbetsmarknadsfrågor

Huvudkommittén
för social- och arbetsmarknadsfrågor (CDSO) har under år 1984 hållit två
ordinarie möten i april och oktober och ett extra möte i juH. Vad gäller
arbetsmarknadsfrågor är det främst två ämnen som behandlats, nämligen dels
arbetstagares mötesrätt och rätt att få information om företagets ekonomiska
situation och dels tillfälliga arbetsförmedlingsbyråer. I det senare ämnet
presenterade en studiegrupp en iapport om förhållandet i olikf medlemsländer
under rubriken "Temporary Employment Business". Vid behandlingen av
dessa frågor var arbetsmarknadens parter inbjudna atl delta.

Ett
positivt inslag under år 1984 var all internationella arbetsorganisationen
(ILO) hade sänt en observatör till mötet i oktober. ILO-represenlanten deltog
aktivt i debatten och framhöll liksom flera av CDSO-ledamölema hur viktigt det är
alt Europarådet och ILO samarbetar, bl. a. för undvikande av onödigt
dubbelarbete.

Kommittén
godkände även under året ett utkast till tilläggsprotokoll och appendix till
den europeiska sociala stadgan.

Förberedelsearbetet
inför Europarådels tredje arbetsmarknadsministerkonferens ijanuari 1986 i
Spanien fortsatte under året.

c) Migration

Huvudkommittén
för migrationsfrågor (CDMG) har under år 1984 inlett uppföljningen av 1983 års
europeiska migrafionsministerkonferens i Rom. I detta arbete ingår bl. a.
planeringen av tvä möten under år 1985 om s. k. illegal invandring och
förberedelserna för Europarådets tredje migrations-minislerkonferens, som skall
äga rum i Portugal är 1986.

Kommittén
har under året, i en särskild arbetsgrupp, fortsatt kartläggningen av dubbelt
medborgarskap och tagit emot slutrapporten om handikappade invandrare. En
preliminär rapport om invandrares boende har diskuterats.

Kommittén
har fortsatt sitt arbete med frågor kring fientliga hållningar och handlingar
gentemot invandrare.

Kommittén
har genomfört ett seminarium bl. a. om relafioner mellan invandrare och
majoritetsbefolkning saml mellan invandrare och myndigheter och andra
offentliga organ. Dessutom behandlades massmedias roll för utvecklingen av
dessa relationer.

Kommittén
har tillsammans med huvudkommittén för kultur- och utbildningsområdet (CDCC)
diskuterat en reorganisering av programmet för de

Skr.
1985/86:66 s.k. experimentklasserna för invandrarbarn. De båda kommittéerna har
enats om att föreslå en gemensam styrgrupp för programmet, vilket framöver
kommer att ges en bredare inriktning som syftar till inlerkulturell undervisning.

d) Jämställdhietsfrågor

Kommittén
för jämställdhet mellan kvinnor och män (CAHFM) höll sitt tredje möte i
februari 1984. Kommittén granskade härvid i enlighet med sitt mandat de
åtgärder som vidtagits inom Europarådets olika verksamhels-områden för att
främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Del under år 1980 antagna
handlingsprogrammet för jämställdhet mellan könen och ministerkommitténs
budskap år 1981 fill berörda kommittéer alt verka för jämställdhetsprincipen är
rikfiinjer för detta arbete.

På
förslag från jämslälldhelskommiltén antog ministerkommittén i september 1984
rekommendationen R(84)17 om jämställdhet mellan kvinnor och män i massmedia.
Rekommendationen är ett resultat av del seminarium med samma tema som
kommittén arrangerade i juni 1983 i samarbete med massmediakommittén.

Jämställdhetskommiltén
uttryckte vid sitt tredje möte bekymmer över den sneda könsfördelningen inom
Europarådets parlamentariska försam-hng och rådels olika kommittéer. På dess
förslag beslöt ministerkommittén i september 1984 att anmoda medlemsländerna
att rapportera om tillämpningen av rekommendationen R(81)6 om kvinnors och
mäns deltagande i lika omfattning i Europarådets kommittéer och andra organ.

I
oktober l;984 beslöt ministerkommittén alt uppdra åt CAHFM all förbereda den
första jämställdhelsministerkonferensen inom Europarådets ram, vilken på
franskt initiativ föreslagits äga rum i början av år 1986 i Strasbourg.
Konferensen blir en uppföljning på europeiskt plan av FN:s tredje
kvinnokonferens, som hölls i Nairobi ijuli 1985.

e) Befolkningiistudier

Kommittén
för befolkningsstudier (CDDE) hade sitt årliga möte i juni 1984. Man utbytte då
synpunkter pä den demografiska utvecklingen i medlemsländerna. Länderrapporterna
har numera sammanställts i publikationen: Recent Demographic Developmenls in the
Member States of the Council of Eu:rope (CCDE(84)3 final).

En
rapport om vilka organ m. m. som arbetar inom del demografiska området i de
olika länderna har också sammanställts under titeln: Exchange of Views on the Composition,
Functions and Work of National Advisory Bodies in the Demographic Field (CDDE(84)4
final).

Expertkommittén
för invandrare har vidare avslutat sitt arbete. Kommitténs rapporter avses att
publiceras i Europarådels serie Population Studies.

Under
året har två rapporter kommit ut i denna serie:

Socio-Economic
Differences in Mortalily in Europé (Population Studies

10 No 9).

Availability
of Informafion on Morbidity: Stalistics Regulariy Compiled Skr. 1985/86:66 in
Council of Europé Member States (Population Studies No 10).

Expertkommittéerna
för fruktsamhet (8.1.4), för skilsmässor och omgif-len (8.1.5) samt för studier
av åldersstrukturen (8.1.6) fortsätter sitt arbete.

3. Utbildning, kultur och idrott

a) Utbildning
och kultur

Kullurslyrelsen
(CDCC) är del samordnande organet för frågor inom kultur- och
utbildningsområdet.

Frågor
rörande högre utbildning och vissa forskningsfrågor handläggs av en särskild
kommitté "Slanding Conference for Universily Problems" (CC-PU). Denna
är underställd CDCC som skall godkänna dess budget och program. Under året har
kommittén arrangerat en konferens om internationell rörlighet för lärare och
forskare.

Den
första europeiska forskningsministerkonferensen arrangerades i Paris i
september 1984 på inbjudan av den franska regeringen. Konferensen resulterade i
såväl en allmän deklaration om europeiskt forskningssamar bete som två
rekommendationer, en om samarbete inom grundforskning och en om åtgärder för
ökad rörlighet för forskare och forskarstuderande.

Arbetet
i kullurslyrelsen bedrivs i form av projekt, konferenser och serviceakfivileler.

Den
dominerande frågan i CDCC har varit samarbetet pä kulturområdet och kommitténs
arbetsformer. Ett förslag från Sverige om länderförhör på kulturområdet har
diskuterats och Sverige har inbjudit lill ett seminarium i frågan under år
1985.

På
skolområdet pågår projekt rörande vuxenutbildning, moderna språk, invandrarfrågor
och grundskolans låg- och mellanstadium.

På
kulturområdet har under året påböijats ett projekt om lokal och regional
kulturpolitik. Därutöver pågår ett projekt om kulturindustrier.

Under
året har hållils en kullurministerkonferens i Berlin. Vid detta tillfälle
undertecknade ministrarna en europeisk deklaration om kulturella målsättningar.

b) Idrott

Under
år 1984 har frågor om idrottsverksamhelen inom Europarådet koncentrerats lill
idrottsministerkonferensen på Malla, som ägde rum i maj. Samfiiga berörda
länder dellog i konferensen, varav 15 på minister- eller statssekreterarnivå.

Bland
de frågor som avhandlades kan nämnas doping saml våld i samband med idrott,
ämnen som under året blivit föremål för rekommendationer från
ministerkommittén. Vidare lyckades Sverige på ministerkonferensen få till
stånd ett beslut om utbyten av information om diskriminaloriska åtgärder inom
idrotten, inklusive apartheid.

11

Skr. 1985/86:66 4. Ungdomsfrågor

a) Europeiska
ungdomsfonden

Sverige
har liksom fidigare år tillsammans med andra medlemsländer lämnat frivilliga
bidrag till fondens verksamhet utöver de medel som reguljärt anslås. Fonden ger
pä ansökan bidrag till verksamheter ordnade av europeiska ungdomsorganisationer.

b) Europeiska
ungdomscentret

Ungdomscentrel
har under året arrangerat etl anlal kurser om aktuella ungdomsfrågor samt
språkkurser.

5. Hälsovård

Huvudkommittén
för hälsovårdsfrågor (CDSP) har under året hållit två möten och därvid slutbehandlat
rekommendation om förebyggande av sjukhusinfekl ioner, rekommendafion och
rapport om läkares skyldigheter mot sina patienter (ullsammans med
huvudkommittén för juridiskt samarbete, CDCJ) och rekommendation med en modell
för kursplan för utbildning av specialister i blodlransfusion. Kommittén har
också godkänt för publicering rapporter om barnhälsovård, utvärdering av screeningmetoder
i förebyggande syfte och om strategier i fråga om annonsering i syfle all bekämpa
rökning, överkonsumtion av alkohol och narkotikamissbruk.

I
samarbete med kommittén har också dels förberetts och avhållits ett mullidisciplinärt
symposium i Paris i maj 1984 om hälsoproblem i arbetslivet, dels förberetts etl
hälsovårdsministermöte om psykisk hälsa i framliden i Stockholm i april 1985.

Kurser
har också anordnats i blodlransfusion (Oslo) och förebyggande av sjukhusinfektioner
(Turkiel).

Under
år 1985 planeras arbete pågå på följande områden, utöver samarbetet i
blodfrågor och sfipendieverksamheten som har permanent karaktär: pilotprojekt i
Fråga om förebyggande av missbruk, identifiering av större aktuella
hälsoproblem i Europa och diskussion om hur redan antagna riktlinjer förhåller
sig till dessa problem, lärarnas uppgifter och utbildning i hälsoupplysning, hälso-
och sjukvårdspersonalens roll och utbildning i förebyggande verksamhet inkl.
hälsoupplysning, organisation av hälso-och sjukvård for gamla i hemmet,
organisation av förebyggande verksamhet inom primärvården, effekter på hälsan
av långvarig arbetslöshet, datoranvändning inom hälso- och sjukvården, nya
trender i organisationen av psykiatrisk hälso- och sjukvård inom primärvården
samt fillsyn och screeningtekniker beträffande äldre. Vidare kommer att
anordnas en konferens om immunologiska reaktioner i samband med transplanlafion
i Strasbourg i mars 1985 och en kurs i förebyggande av sjukhusinfektioner på
Cypern.

12

6. Miljöfrågor och regionala planeringsfrågor Skr. 1985/86:66

a)
Miöfrågor

Den
vid miljöminislerkonferensen i Bern den 19-21 september 1979 öppnade
konventionen rörande skyddet av vilda växter och djur i Europa och deras
naturliga biotoper, har trätt i kraft sedan den ratificerats av erforderligt
antal stater. Sammanlagt 14 stater härjämte EG hittills ratificerat men ännu
saknas exempelvis Frankrike, Storbritannien och Spanien. Sverige ratificerade konvenUonen
under är 1984.

Ändamålet
med konventionen är alt förbättra skyddet och vården av den vilda faunan och floran
med särskild tonvikt lagd pä utrotningshotade, sårbara och sällsynta arter och
deras biotoper. Flyttande och endemiska arter nämns som särskilt angelägna. Som
appendix lill konventionen har fogats förteckningar på växt- och djurarter, som
skall åtnjuta skydd. Ytterligare arbete med formerna för urval och skydd av
lokaler - biotoper återstår.

I
resolutionerna (79)9 och (79)10 fastlades regler för "del europeiska nätverket
av biogenetiska reservat", vilket syftar lill att bevara representativa
naturtyper och landskap. Arbetet med utväljandet av avsättandet av biogenetiska
reservat pågår i medlemsländerna. Våtmarker, hedar och havsstrandängar hör lill
de nalurtyper, som i första omgången skall inrymmas i nätverket. Hotade
däggdjur-, fågel- och groddjursarter saml vissa grupper av evertebrater (ryggradslösa
djur) ägnas särskilt intresse. Sverige har anmält ett antal områden, mest
myrmarker lill nätverket.

Arbetet
inom Europeiska naturvårds- och naturresurskommittén (CDSN) har koncentrerats lill
frågor om natur- och landskapsvård, mark för friluftsliv samt skydd för hotade
växt- och djurarter. Speciella studier rörande olika naturtyper som hedar,
kalkområden, marina områden m.fl. samt om olika djur- och växlgrupper pågår och
publiceras varefter de färdigställs. Detta gäller för grupper som däggdjur,
fåglar, grod- och kräldjur, fiskar och vissa evertebratgrupper som fjärilar saml
för kärlväxter.

Arbetet
med naturvärdens plan- och skötselfrågor har varit föremål för omorganisation
för att bredda verksamheten. Frågor rörande tätorternas närmiljö samt
bevarandet av jord- och skogbrukslandskapets mångfald prioriteras.

Information
och nalurvärdsundervisning ägnas stor uppmärksamhet. Bland aktuella frågor kan
nämnas naturvärdsundervisning i samband med jord- och skogsbruk. Här kan
särskilt hänvisas Ull arbetet inom Europarådets "Information Centre for Nalure
Conservafion" och pågående kampanjer.

En
fackminislerkonferens hölls i Grekland i april 1984. Den behandlade särskilt
frågor om skydd av kuster och stränder.

b)
Regional planering, byggnadsvård och stadsplanering

Huvudkommittén
för regional planering (CDAT) avslutade under år 1984

en expertstudie angående kustplanering. Kommittén har beslutat att fort

sätta arbetet med dessa frågor bl. a. genom etl seminarium angående 13

Skr.
1985/86:66 utveckling och planering av kustregioner i Cuxhaven i maj 1985.1 maj
1984 hölls ett seminarium i Lillehammer om kartografiska metoder för att underlätta
medborgarinflytandet i den fysiska planeringen.

Kommittén
har under året aktivt deltagit i förberedelserna till den sjunde europeiska planministerkonferensen
(CEMAT) i oktober 1985 i Nederländerna med huvudtema "Beslutsprocessens
utveckling i regional planering med avseende på decentralisering och samarbete
över nationsgränserna".

Inom
stadsplaneringsområdet hölls under året tre seminarier i samarbete med andra
kommittéer, organisationer och länder, nämligen "The Role of the Archilect
in Urban Development", "Urban renaissance in schools" samt
"Europé and the United States: new design in the city fabric -negotiating
for quality".

Centralt
inorn kommitténs båda ansvarsområden ligger ett projekt rörande "Conservation
policies and urban management". Ett rundabordssamtal kring delta ämne
hölls i Nicosia i november och en uppföljande konferens är planerad alt äga rum
i Bretagne under år 1986.

På
byggnadsvårdssidan har 1984 arbetet med alt ta fram en konvention prioriterats
högst av kommittén. Arbetet kunde i sina huvuddrag slutföras under året och
konventionen beräknas öppnas för anslutning vid 1985 års ministerkonferens för
ministrar ansvariga för byggnadsvård.

Det
tredje symposiet (tidigare Fulda 1980, Venedig 1982) kring hantverksfrågor
hölls i Wiirzburg med huvudinriktning på omhändertagande av äldre mer
"vanlig" bebyggelse. Från svensk sida deltog utöver företrädare för
riksantikvarieämbetet, representanter för byggnadsarbetareförbundet och byggförbundet.

Arkeologi
och fysisk planering är ett område som prioriteras högt av många länder. Ett
symposium kring detta ämne hölls i Florens i oktober. Sverige var där
representerat av flera företrädare för kulturminnesvårdens regionala och centrala
organ. Det svenska engagemanget i dessa frågor markerades också av det faktum
att generalrapportören var svensk.

Båda
dessa symposier kommer att följas upp inom kommitténs arbetsprogram för är
1985. I övrigt har arbetet under året rört förberedelse för aktiviteter under
åren 1985—86 som bl. a. innebär industriminnesvårdskon-ferenser saml iriformation-erfarenhetsåterförening
inom ramen för tidskriften "A Future for Our Past".

7. Regionala och kommunala frågor

Huvudkommittén
för regionala och kommunala frågor (CDRM) höll sitt fjortonde plenarmöte i
Strasbourg den 21-22 mars 1984. Mötet ägnades bl. a. åt förberedelser för
kommunministerkonferensen i Rom den 6-8 november 1984 och ål förslag lill
arbetsprogram för år 1985. Vid CDRM:s femtonde plenairmöte i Strasbourg den
20-21 september 1984 slutjustera-des kommitténs rapporter lill Rom-konferensen.

Den
sjätte kommunministerkonferensen hölls i Rom den 6-8 november

1984.
Den svenska delegationen leddes av civilminister Bo Holmberg. Vid

14 konferensen behandlades två teman: "Kommunal självstyrelse:
antagande

av
en europeisk stadga om kommunal självstyrelse" och "Förhållandet Skr.
1985/86:66 mellan olika nivåer av kommunal förvaltning under en regional
organisation". Vid överläggningarna fick frågan om stadgan en
framträdande plats. Det framlagda förslagets principer godkändes enhälligt,
medan delade meningar rådde om vilken form dokumentet borde ha - konvention
eller rekommendation.

De
verksamheter som för närvarande pågår inom CDRM gäller bl. a. kommunal
självstyrelse, kommunal demokrati, kommunal administrafion, kommunal ekonomi
och regionala frågor. Bland de nya verksamheterna under år 1985 märks
"Kommunala åtgärder för att minska arbetslösheten".

8. Rättsfrågor

a)
Rekommendationer

I
rekommendation R(84)4 om föräldrars skyldigheter mot sina barn anges vilka
riktlinjer som bör följas för att barnets bästa och föräldrarnas likaberättigande
skall tillgodoses i ohka situationer.

Rekommendation
R(84)5 anger vissa principer som bör vara vägledande när det gäller att
åstadkomma en enklare och snabbare civilprocess, samtidigt som vissa principer
bör gälla fill skydd mol alt rällegångsförfarandel missbrukas eller förhalas.

Rekommendafion
R(84)10 som antogs i juni 1984 lar upp olika frågor med anknytning till
kriminalregister. Medlemsstaterna rekommenderas bl. a. att se till att
uppgifter i sådana register erhåller ett gott skydd och atl utdrag bara skall
ges fill myndigheter inom rättsväsendet och andra myndigheter med särskilda
uppgifter på området. Enligt rekommendationen bör den registrerade ha viss
insyn beträffande uppgifter om sig själv. RekommendaUonen föranleder f. n.
ingen lagsfiftning men kommer alt beaktas i den översyn av
registerlagstiftningen som pågår i regeringskansliet.

Rekommendation
R(84)l 1 avser att förbättra informationen till personer som avtjänar straff om
möjligheterna atl förflyttas till sitt hemland för verkställigheten. Dessa
möjligheter ökar när den nya europarådskonventionen (frän år 1983) på området
träder i kraft. Detta förväntas ske den 1 juh 1985 (jfr prop. 1983/84:197, JuU
1984/85:1, rskr 1984/85:8). Med anledning av rekommendafionen framställs ett informafionsmalerial.

I
rekommendation R(84)12 föreslås en rad åtgärder för att förbättra villkoren för
utländska intagna i fängelser. Den föranleder dock ingen särskild lagstiftning
för svenskt vidkommande.

I
rekommendation R(84)15 anges vissa vägledande principer som bör gälla i fråga
om statens skadeståndsansvar för vissa beslul eller åtgärder. Sverige avstod
från att rösta för rekommendationen eftersom två av dess principer ansågs
alltför vidsträckta.

I rekommendation R(84)17
uppmanas medlemsstaterna alt främja jäm

ställdheten mellan kvinnor och män i massmedia genom att vidta en rad

åtgärder som förtecknas i rekommendationen. 15

Skr.
1985/86:66 1 rekommendafion R(84)21 uppmanas medlemsstaterna
att underiätta för

flyktingar
att genom naturalisation förvärva medborgarskap i asyllandet.

Rekommendation
R(84)23 behandlar harmonisering av medlemsländernas vapenlagsi.iflning.
Rekommendationen tar bl. a. upp klassificering, registrering och kontroll av
vapeninnehav. Den aktualiserar ingen svensk lagstiftning.

c)
Kommittéarbetet

1.
Under huvudkommittén för juridiskt samarbete (CDCJ) pågår utredningsarbete på
en rad områden i syfte atl uppnå ökad rättslikhet mellan Europarådels
medlemsländer. Bland de ämnen som har utretts under år 1984 kan nämnas
konkursförfarandet, allmänhetens dellagande i admini-strafiva förfaranden som
rör flera enskilda personer, åtgärder för atl minska domstolarnas arbetsbörda,
fosterfamiljefrågor, ogifta sammanboendes privalrätlsliga problem, dataskyddsfrågor,
läkares rättsliga skyldigheter gentemot patienter samt ömsesidigt bistånd i
skattefrågor.

CDCJ
har under året haft sina 41 :a och 42:a möten. Kommittén har föreslagit
ministerkommittén att anta bl. a. de tidigare nämnda rekommen-dafionema R(84)4-5
och 15.

2. Huvudkommittén
för brottsfrågor (CDPC) höll under år 1984 sitt 33:e

möte. Kommittén beslutade bl. a. att föreslå ministerkommittén de tidigare

nämnda rekommendationerna om kriminalregister m. m., om överförande

av straffverkställighet, om utländska intagna och om vapenlagsliftningen.

Med röstsiffrorna tretton för och en mot godkändes ett konventionsförslag

om internationellt samarbete om brott rörande konstföremål. Fem med

lemmar, däribland Sverige, lade ner sina röster, främst p. g. a. att konven

tionen inte behandlar de civilrättsliga frågor som kan bh aktualiserade.

Bland
de frågor som under året behandlades av kommittéer under CDCP kan nämnas straffrättsligt
ansvar för juridiska personer och ungdomsbrottslighet. Det finns numera ett
särskilt samarbetsorgan för narkofikafrå-gor, Pompidougruppen under Europarådet
(se punkt IV, Övrigt). Av de rättsliga frågor som under år 1984
behandlades där kan nämnas förbättrade möjligheter alt spåra, beslagta och
förverka vinster av narkotikahandel samt metoder för atl nå
narkotikamissbrukare som är föremål för åtgärder inom rättsväsendet.

3. Massmediakommittén (CDMM) med dess två underkommittéer, en med
experter på mediapolilik och en med experter på juridiska mediafrågor, har
fortsatt sitt arbete med att behandla olika frågor på mediaområdet. Den
juridiska underkommillén har framför alll sysslat med de olika rättsliga
problemen i samband med kabel- och satellilspridning av televisionsprogram och
arbetar f. n. på en rekommendation i detta ämne.

4. Europarådels expertkommitté för frågor rörande asylrätt och flyktingar
(CAHAR) fcrtsatte under år 1984 arbetet med att utforma en överenskommelse i
den s.k. första asyllandsfrågan. Det visade sig emellertid omöjligt att enas om
innehållet i ett förslag fill rekommendafion och arbetet med denna fråga har
därför för närvarande avstannat. CAHAR har vidare

16 fortsatt arbetet med en rekommendation om skydd för de facto-flyklingar

samt
ingående diskuterat situationen för olika flyktinggrupper.

c)
Övrigt

Det
flortonde europeiska jusfitieminislermötet hölls i Madrid den 29-31 maj 1984.
Vid mötet diskuterades bl. a. frågor angående konkursrält, rättssystemets
effektivitet i lider då brottsligheten ökar, verkställighet på civilprocessens
område och samarbete för alt bekämpa terrorism och internationell organiserad
brottslighet.

Skr. 1985/86:66

III. Europarådets fond för bosättning och regional utveckling

Fonden
för bosättning och regional utveckling (Reselllement Fund) bildades år 1956.
Samtliga Europarådels medlemsländer utom Irland, Storbritannien och Österrike
är anslutna lill fonden. Dessutom är den Heliga Stolen medlem. Fonden bildades
ursprungligen som ett instrument i flyk-fingpolitiken, men är numera inriktad
huvudsakligen på atl genom län stödja infrastruktur-, sysselsättnings- och bostadsbyggnadsprojekl
i regioner med stora befolkningsomflyttningar. Högsta prioritet ges härvid insatser
i samband med flyktingströmmar och naturkatastrofer. Vid diskussioner om
Europarådets bidrag lill en balanserad ekonomisk och social utveckling mellan
medlemsländerna spelar fonden en framträdande roll eftersom den är rådets enda
konkreta instrument för att påverka utvecklingen inom detta område.

Fondens
kapital ökades under år 1982 från 17,9 till 68,4 milj. US dollar. Härtill
kommer alt fonden vid ulgången av år 1984 hade reserver och vinstmedel på 91,6
milj. dollar.

Med
dessa medel som bas kan fonden på jämförelsevis fördelaktiga villkor låna upp
pengar på den internationella kapitalmarknaden. Dessa medel lånas sedan ut lill
projekt i medlemsländerna med den inriktning som beskrivits ovan. En liten del
av utlåningen sker på speciellt fördelaktiga villkor, för närvarande en
räntesats av I %. Denna subventionerade utlåning bekostas av en del av fondens
vinstmedel.

Sedan
sin tillkomst och till slutet av år 1984 har fonden finansierat projekt i
medlemsländerna om totalt 2950 milj. dollar. Vid årsskiftet uppgick utestående
lån fill 2288 milj. dollar varav 25,7 milj. dollar som subventionerade lån. De
största låntagarna har varit Italien (38% av lånemedlen) och Turkiet (ca 25%).
På senare tid har nyullåningen fått en jämnare geografisk fördelning och flera
andra sydeuropeiska länder har erhållit stora lån. Under de senaste åren har
fondens verksamhet expanderat myckel starkt. Nyullåningen under år 1984 uppgick
således lill 583 milj. dollar. Trots denna expansion väntade vid årsskiftet
1983-1984 projekt för 1410 milj. dollar på finansiering. Fondens vinst uppgick
under år 1984 lill 19,9 milj. dollar, vilket innebären ökning med drygt 15%
sedan föregående år (17,2 milj. dollar).

Sverige inträdde i fonden
år 1977. Vår andel i fondens kapital uppgår lill

910000 dollar, vilket motsvarar 1,33% av totala kapitalet. Av detta belopp 17

Skr.
1985/86:66 har 280000 dollar betalats in och 630000 dollar är ett garanfiätagande.
Sverige har bl. a. eftersträvat alt utlåningen skall få en bättre geografisk fördelning,
att en större andel av fondens vinst skall användas för lån på särskilt
fördelaktiga villkor samt alt flera länder skall ansluta sig till fonden.

IV Övrigt

a) Europafarimakopén

Sedan
år 1975 har Sverige varit anslutet lill konvenfionen om utarbetandet av en
europeisk farmakopé. Denna innehåller kvalitetsnormer för läkemedelssubstanser
och färdiga läkemedel och har bindande giltighet i de länder som anslutit sig lill
konventionen. I Sverige trädde den första utgåvan av Europafarmakopén i kraft
den 1 januari 1978. Dess bestämmelser har sedan dess tiliämpats av
socialstyrelsens läkemedelsavdelning och läkemedelsindustrin vid registrering
och kontroll av läkemedel samt för Apoteks-. bolagets läkemedelshantering.
Under år 1980 påböriades utgivningen av den andra edifionen av Europafarmakopén,
som på sikt kommer all ersätta den första editionen. Den innehåller dels
reviderade bestämmelser från den första editionen, dels nya föreskrifter. Med ulgången
av år 1984 har nio delar av den andra editionen utgivits från trycket. Hela
innehållet i de sju första delarna och vissa avsnitt i den åttonde delen av den
andra editionen har hittills hunnit sättas i kraft i Sverige. Under år 1984 har
revisionen av den första editionen i stort sett slutförts och det beräknas att
hela innehållet från den första editionen har hunnit publiceras i den andra
editionen och sättas i kraft i medlemsländerna vid årsskiftet 1986-1987.

Sjutton
länder är nu anslutna till konventionen däribland samtliga nordiska länder.
Under år 1984 har Grekland blivit medlem i samarbetet.

Sverige
var representerat vid samtliga tre kommissionsmölen under år 1983. Dessutom
medverkar 13 svenska representanter i de totalt 25 expertgrupper, som
förbereder och bearbetar del material, som skall ingå i farmakopén. Omfattande
experimentellt förarbete utförs även på nationell nivå, på statliga
laboratorier och vid vissa industriförelag. I Sverige deltar bl. a.
socialstyrelsens läkemedelsavdelning, apotekens centrallaboratorium och några
av landets farmaceutiska industrier.

Under
är 1981 skedde en översyn av uppläggningen av arbetet inom farmakopékommissionen
och på expertgruppsnivå. Nya prioriterings-regler har medfört att arbetet sedan
år 1982 koncentrerats fill nya medicinskt och farmaceufiskt ändamålsenliga
läkemedel. Därigenom har ett ökat anlal undersökningsmetoder och monografier
för nya läkemedelssubstanser kunnat fastställas. Under år 1984 påböijades
prioritering av vilka nya läkemedelssubstanser och läkemedelsberedningar, som
skall ingå i kommande delar av Europafarmakopén. Arbetet med dessa beräknas
komma igång under år 1985.

18

b)
Pompidougruppen (Narkotikafrågor)

Samarbetet,
som numera omfattar Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Irland, Italien,
Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Sverige, Turkiel
och Västtyskland, inleddes år 1971 på initiativ av den franske presidenten
George Pompidou. Sedan år 1980 är det inkorporerat i Europarådet. Samarbetet är
mullidisciplinärt. De ministrar som är ansvariga för samordningen av
narkotikafrågorna möts ungefär en gång vart tredje år och gör de gemensamma
uttalanden, som påkallas av utvecklingen och gjorda utredningar saml besiämmer
inriktningen pä samarbetet under åren fram till nästa ministermöte. Mellan minislermö-tena
sammanträder två gånger om året representanter för de olika medlemsländerna (s.
k. permanenta korrespondenter) för alt genomföra ministrarnas beslut.

Det
första egenfiiga minislermötet efter inkorporering i Europarådet -det sjunde
totalt - hölls under franskt ordförandeskap i Paris den 12-13 september 1984.

När
del gäller kontrollfrågorna underströk ministrarna bl. a. att åtgärderna för
alt beslagta tillgångar, som lillgripits genom narkotikabrott bör förbättras.
Detta gäller även det nationella samarbetet i dessa frågor. Del bör vidare
undersökas om del finns faktorer i fråga om handeln och missbruket av kokain
som avviker från vad som gäller övrig narkotika. Om så är fallet bör det
övervägas alt närmare undersöka dessa särskilda problem. När det gäller
förebyggande insatser, vård och rehabilitering framhölls särskilt behovet av
erfarenhetsutbyte och information om olika metoder liksom vidareutbildning för
personalen inom dessa områden.

Ministrarna
enades om att under de närmaste åren prioritera följande frågor i samarbetet:

1) kriminalvårdens (inklusive häktenas) roll när del
gäller att möta nar-kofikamissbrukamas problem,

2) efterforskning, beslag och förverkande av
tillgångar åtkomna genom narkotikabrott,

3) epidimiologiska undersökningar i form av en s. k. multicitystudie
och ett samarbete om skolundersökningar,

4) metoder att nå ungdomar som särskilt riskerar all
hamna i missbruk samt

5) andra
problem som kräver skyndsam undersökning.

Diskussionerna om ett italienskt förslag rörande möjligheter all ingripa

på
internationellt vatten mol fartyg som misstänks smuggla narkotika skall fortsätta.

Vid
minislermötet åtog sig Storbritannien att vara ordförande i Pompidougruppen
för tiden fram lill och med nästa ministermöle, som planeras äga rum år 1987.

Skr.
1985/86:66

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

19